Fulltekst (Pdf)
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Examensarbete 15 hp – Journalistik Ensamma tillsammans till vänster om kompassen. En enkätanalys av Breadtubes politiska påverkan på sin publik. Abstract Author: Dante Enocson Title: Alone together to the left of the compass: a survey analysis of the political effect of Breadtube on its audience Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 43 Streaming on Twitch and creating content for YouTube is a relatively new platform for politically aimed content. This study aims to find out, through surveying the platform forums of Breadtube, if this content has changed the users political views over the course of two years. The survey shows that watching Breadtube clearly has changed the participants in their political affiliation, so the discussion part of the study goes over what effect this political shift might in turn affect and in different ways how this new life in media affects both consumer and creator. Nyckelord Breadtube, Twitch, YouTube, Politisk påverkan Tack Maria Ståhl, Tobias Klein, Lina Sjöblom, Kristoffer Holt, BoJack Horseman, Black Tower. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1 Inledning 3 1.1 Vad är streaming? 5 1.2 Vad är breadtube? 5 1.3 Vad är Discord? 5 2 Problemformulering och syfte 6 2.1 Frågeställningar 6 2.2 Samhällelig relevans 7 3 Litteraturgranskning 8 3.1 Teoretiska perspektiv 8 3.2 Tidigare Forskning 12 3.2.1 Streamers som influencers 12 3.2.2 Filterbubblor och ekokammare 13 3.2.3 Tidigare YouTube-forskning 14 3.2.4 Streaming som jobb och ett liv i media 15 4 Metod 17 4.1 Kvantitativ enkät 17 4.2 Tillvägagångssätt och material 18 4.2.1 Material 18 4.3 Metodproblem 18 4.4 Forskningsetik, urval och population 19 5 Resultat och analys 21 6 Diskussion 27 7 Sammanfattning och vidare forskning 31 7.1 Vidare forskning 32 Referenser 33 Bilagor 38 Bilaga A: Enkät 38 2 1 Inledning Livestreaming börjar bli väldigt populärt som medieform både på dedikerade streamingsiter såsom Twitch, men även på YouTube. Många content creators har till och med börjat överge förberett eller ‘scriptat’ innehåll då engagemanget och sättet du får ut ditt meddelande ter sig enklare i streamingformatet. Mycket av innehållet är reaktioner på traditionell nyhetsmedia där artiklar, videor, inslag granskas och sedan tolkas ur kreatörens lins. Streamers är vår tids nya art av influencer, opinionsledare och nyhetsförmedlare. När unga rör sig bort från traditionella media och drar sig till nya plattformar så stängs inte nyhetsflödet av, tvärt om så är det en större fokus på starka personligheter som i sin tur tolkar flödet åt och tillsammans med publiken. Allt blir flytande. Kreatören är samtidigt publik av traditionella medier, tolkare och ”expert”, den som är med och skapar nyheterna genom reaktioner eller utlåtanden, samt forum för idéer. Fenomenet liquid journalism gör sig här tydligare än kanske någon annan stans; citizen-journalism, participatory journalism, nyhetsförmedling, agendasättande, allt smälter samman och blir ett nytt sorts journalistiskt deltagande (Deuze 2007). Samtidigt blir frågan vad det har för påverkan på vår demokrati? Är gemenskaperna bara den nya tidens forum där man utbyter idéer och utsätts för nya politiska synsätt? Blir de här gemenskaperna en plats för radikalisering och ideologiska filterbubblor? Hur mycket påverkas publiken av den här nya arten av influencers? Denna studien ämnar utforska publikens plats i detta nya medielandskapet som nyhetskonsumenter. Det finns gott om studier som handlar om traditionell nyhetsmedia och dess påverkan på deras publik över TV, radio och sociala medier, men än så länge är kreatörers påverkan mer av ett outforskat territorium. I den här studien avser jag att undersöka spänningsfältet mellan journalistik och underhållning där publikens uppfattning av vad som är det ena eller det andra börjar bli mer och mer diffus. Både på grund av kreatörerna själva och deras personliga framställning, och deras position som självutnämnda “experter” eller “tyckare.” Efter det ska studien också undersöka publikens relation till kreatören och varandra, och hur den sociala aspekten och den flyktiga naturen hos både streaming och online-forum kan göra umgänget flytande och 3 skapa para-sociala förhållanden där tittaren sporras att bli märkeslojal men att använda sammanslagningen av allt det nämnda för att definiera sig själv och sin identitet. Då kan ju frågan bli om streamers egentligen är en del av en ny sorts journalistik, de kanske håller sig i sfären av kommentatorer och underhållare i slutänden? I The Handbook of Journalism Studies skriver Irene Costera Meijer i sitt kapitel att journalism är en del av populärkultur och inte separat från den (2020). Detta är något som ekas av Karlsson & Strömbäck som hävdar att journalistiken är en del av “en övergripande politisk kommunikationskultur” (2019 p.27) och att kulturperspektivet och systemperspektivet ofta kan ha suddiga gränser. När även Ahva & Steensen (2020) nämner sociologi, kulturstudier, statsvetenskap, historia, och språk som del av fältet inom journalistikteori kan vi se att det är många saker som överlappar med varandra. Wahl-Jorgensen & Hanitzsch har även de ett segment om journalism som social upplevelse (2020) där de diskuterar hur nyhetskonsumtion fungerar samt hur användarperspektivet i nyhetskonsumtion har förändrats. I detta inkluderar dem begreppet “infotainment” informative-entertainment vilket är en rubrik som politiska streamers faller under, då som en ny sorts journalistik eller ett nytt sorts engagemang med journalistiskt innehåll. Min uppsats placeras inom fältet för journalistik och kultur. Med tanke på att det (väldigt sällan) är kreatörerna själva som skapar nyheterna, och att de istället agerar som tolkare ur sin, vanligtvis, specifika politiska synvinkel (ex. socialism, liberalism, konservatism), så faller de under paraplyet journalistik som underhållning. Mycket av kreatörernas innehåll är taget från större nyhetskällor; som tidningar, TV, blogginlägg, twitter, som de sedan trattar ner till publiken. Till skillnad från de mer traditionella sortens influencers på sociala media eller liknande så deltar publiken aktivt i live-streams i en form av participatory journalism. Kristoffer Holt skriver om fenomenet som del av en ”ny sorts social kommunikationskanal för nyhetsspridning och debatt” (s.395 Karlsson & Strömbäck red. 2019), där publiken kan skriva till kreatören i realtid och donera pengar både för att stötta sina favoritkreatörer, men också som incitament för att få sin röst hörd då många streamers läser upp donationer. 4 1.1 Vad är streaming? Streaming i kontexten av denna uppsatsen och de politiska streamers jag undersöker är en livesändning av video där streamern tittar på nyhetsmedia, andra streamers innehåll (och sedan kommenterar dem), spelar spel och interagerar med sin publik. Mycket av innehållet klipps sedan ner och läggs upp på vardera kreatörs YouTube-kanal för mer engagemang i efterhand. Twitch är då den traditionella streamerplattformen, men på senare tid har även YouTube börjat använda streamingverktyg. 1.2 Vad är breadtube? Breadtube, eller Lefttube, är i folkmun samlingsnamnet för vänsterfalangen av YouTube och en Reddit-tråd. Även om många i Breadtube har delade åsikter om hur traditionella vänsterpositioner såsom; socialism, allmän sjukvård, öppnare gränser m.m. så kan de skilja sig väldigt mycket i hur det ska appliceras i praktiken. Vissa är mer teoretiska, vissa är mer praktiska. Vissa är anarkokommunister, vissa är socialdemokrater. Med det sagt så må det vara att även om det finns stora meningsskiljaktigheter inom Breadtube, och att det finns mycket interna stridigheter så delar ändå de flesta grundläggande socialistiska principer om hur produktionsmedlen ska fördelas. De kan vara streamers, kreatörer av förberett innehåll, eller båda. 1.3 Vad är Discord? Då de flesta av mina svar kom från Discord tyckte jag att det vore passande att förklara plattformen. Discord är en plattform för socialt umgänge, men till skillnad från Facebook och andra sociala medier så har du ingen “egen” sida. Man är fri att skapa så många sidor man vill, men de agerar mer som öppna forum där alla, eller en utvald inbjuden skara, får vara med och göra inlägg på en vägg av löpande text. Det finns även möjlighet till röstsamtal där användare kan hoppa in och ut ur samtal om vilket givet ämne som helst. Det är en plattform som av sin natur är flyktig, med mycket information och idéer som delas, men texten och samtalet går vidare utan någon möjlighet att själv “pausa” flödet utan att riskera att missa eventuell ny information, som en gigantisk Facebook-chat som aldrig sover då medlemmarna bor över hela världen, och pågår dygnet runt. 5 2 Problemformulering och syfte Som en sorts medborgarjournalistik har streamare börjat växa i rasande fart men formatet och lösheten i innehållet, tillsammans med en brist på källkritik kan påverka publiken på olika sätt. Är streaming ett ställe för radikalisering? Är det en ekokammare eller social klubb? Är det harmlös underhållning där streamerns personlighet är det publiken dras till? Med uppsatsen vill jag undersöka hur politiska kommentatorer på plattformar som Twitch och YouTube påverkar sin publik. Det har gjorts mycket forskning om sociala medier och varför människor drar sig till onlineforum för kontakt; ett bristande socialt nätverk, brist på externt stöd, underhållning (Sjöblom, Hamar 2018), men mitt syfte är att undersöka vad som händer när de väl är där. Twitch och YouTube gällande politik är relativt nytt om man jämför med andra sociala medier