Kriminologiska institutionen
Trafficking och dess natur
En komparativ studie angående tidningars rapportering om trafficking
Examensarbete 15 hp
Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2015 Anton Harjula Sjögren
Innehållsförteckning
1. Inledning ...... 1
1.1 Introduktion ...... 1
1.2 Syfte ...... 2
1.3 Frågeställningar ...... 2
1.4 Definition av människohandel ...... 2
1.5 Källmaterial, källkritik och avgränsningar ...... 3
2. Tidigare forskning ...... 5
3. Teori ...... 9
4. Metodbeskrivning ...... 12
5. Undersökning ...... 14
5.1 Disposition ...... 14
5.2 Tidningarnas framställning av traffickingoffer för sexuella
ändamål ...... 14
5.3 Sexköpslagstiftningen ...... 19
5.3.1 Aftonbladet: Ökat regelverk, ekonomiska problem och efterfrågan ...... 20
5.3.2 Expressen: Påtvingad prostitution, normlagstiftning och migration ...... 22
5.3.3 G-P: Ökad lagstiftning, ingen lycklig hora och inga motsatta åsikter...... 25
5.3.4 DN: Inte utomlands, prostitution är trafficking och Tyskland=Thailand ...... 30
5.3.5 SvD: Sociala åtgärder behövs och förbud mot sexköp minskar trafficking ...... 32
6. Sammanfattning och avslutande diskussion ...... 33
Litteraturförteckning ...... 37
Bilaga ...... 40
1. Inledning
1.1 Introduktion År 2004 var det över 90 % av den svenska allmänheten som någon gång exponerades för en dagstidning. Andelen som uppger att de läser en tidning en genomsnittlig vardag är 81 %. Internationellt sett står svensk dagspress mycket stark. Orsaker som framförts till att många läser dagstidningar är bland annat hög levnadsstandard, stort politiskt intresse och hög utbildningsnivå i kombination med effektiv distribution och relativt billiga tidningar som täcker lokalsamhället i hög grad. 1
Enligt Kathryn Farr utsätts ungefär fyra miljoner människor för trafficking varje år i världen. Av dessa fyra miljoner är det ungefär en miljon människor som är offer för trafficking som härrör till sexindustrin.2 Enligt Farr är trafficking den tredje mest lönsamma affären i den olagliga handeln som pågår i världen. De enda affärerna som är mer lönsamma är den olagliga drog- och vapenhandeln. Trafficking tillför årligen mellan 7-12 miljarder dollar till de kriminella nätverken. 3 Dessa siffror är dock mycket osäkra och kritik mot dessa siffror och andra siffror som har figurerat inom forskningen har givits. Ronald Weitzer menar t.ex. att det är väldigt svårt att kunna uppskatta omfattningen av trafficking och om trafficking överhuvudtaget ökar i världen. 4 May-Len Skilbrei menar att vi inte vet hur transnationell prostitution ser ut och hur det går till och därför borde vi inte heller vara tvärsäkra på saker som förmedlas. 5
Prostitution är på många sätt och vis ett komplext samhällsfenomen. År 1999 förbjöds sexköp i Sverige. Den kunskap som framställs gällande prostitution i Sverige kommer främst från olika myndigheter som arbetar med frågan. Myndigheterna är främst socialtjänsten och polisen. Kunskap som finns är selektiv och präglad av berörda myndigheters inriktning på sociala och polisiära åtgärder. De begrepp som används för att beskriva fenomenet bestämmer också vilken typ av prostitution som synliggörs. Företeelser som inte passar in i begreppen förblir osynliga. Kunskap som finns är präglad av kunskapsmässig selektivitet vilket gör att prostitution och trafficking för sexuella ändamål konstrueras till ett socialt och polisiärt problem som kräver åtgärder och dessa åtgärder ligger till grund för den specifika kunskap som finns. 6
1 Hadenius & Weibull (2005:401) 2 Farr (2005:3) 3 Farr (2005:20-21) 4 Weitzer (2014:9-11) 5 Skilbrei (2003:71) 6 Holmström (2008:315-316) 1
Denna studie handlar om att få reda på hur tidningar porträtterar offer för trafficking för sexuella ändamål och vilka uppfattningar som förekommer i de olika tidningarna i relation till sexköpslagstiftningen. Frågan huruvida prostitution och trafficking för sexuella ändamål sammanblandas med varandra eller skiljs åt som två olika fenomen är ett återkommande ämne i studien. Motiveringen till att trafficking för sexuella ändamål är intressant beror på offeraspekten där offret för trafficking för sexuella ändamål många gånger porträtteras som svag och viljelös i tidningar. I och med detta kan krav på ökad lagstiftning motiveras med att man hjälper offret genom lagstiftningen. Huruvida lagstiftning hjälper offer för trafficking för sexuella ändamål är dock diskuterbart. Detta syns också i diskussionerna om sexlagstiftningen i de olika tidningarna.
1.2 Syfte Syftet med undersökningen är att ta reda på hur offer för trafficking för sexuella ändamål framställs i tidningar. Vidare är syftet att undersöka vilka uppfattningar som förekommer i de olika tidningarna i relation till sexköpslagstiftningen.
Syftets motivering lyder: Nyhetsbegreppet är nära förknippat med det system som nyhetsföretaget arbetar i, det vill säga den ekonomiska, kulturella och politiska miljön som finns runt omkring nyhetsförmedlingen. 7 I och med att studien handlar om tidningars framställningar finns det möjlighet att se om likheter och skillnader mellan tidningars framställningar kan finnas trots att de verkar i samma miljö. En vidare aspekt är vilka personer och organisationer som får utrymme att diskutera i tidningarna.
1.3 Frågeställningar Hur framställs offer för trafficking för sexuella ändamål i de olika tidningarna?
Vilka uppfattningar förekommer i de olika tidningarna i relation till sexköpslagstiftningen?
1.4 Definition av människohandel Den första omfattande internationellt erkända definitionen av människohandel etablerades i Förenta Nationernas (FN:s) protokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn. Detta protokoll kallas för Palermoprotokollet. I protokollet definieras människohandel som:
7 Hadenius & Weibull (2005:344) 2
Rekrytering, transport, Handelsåtgärder överföring, hysande Vad som görs eller mottagande av personer
genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller Otillbörliga medel missbruk av en persons utsatta belägenhet eller Hur det görs givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person
i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande ska innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra Utnyttjandesyfte former av sexuellt utnyttjande, Varför det görs tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ 8
1.5 Källmaterial, källkritik och avgränsningar Materialet som kommer att användas i denna undersökning är artiklar som rör ämnet trafficking för sexuella ändamål och dess offer från olika tidningar. Dessa tidningar är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen och Göteborgs-Posten. Urvalet av tidningar och deras artiklar beror på att de är de största tidningarna med störst läsarkrets. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten tillhör till gruppen morgontidning, medan Aftonbladet och Expressen tillhör gruppen kvällstidning. 9
Antalet artiklar är för Dagens Nyheter 20 st, för Svenska Dagbladet 20 st, för Aftonbladet 21 st, för Expressen 19 st och för Göteborgs-Posten 25 st. Artiklarna från respektive tidning hämtas från
8 Stenberg Ribeiro (2010:11) 9 Hadenius & Weibull (2005:86) 3
artikeldatabasen Retriever Research med sökorden Traffickingoffer och Trafficking. Tidsperioderna för artiklarna för respektive tidning framgår nedan: 1. Dagens Nyheter: 2002-10-20 / 2015-12-11 2. Svenska Dagbladet: 2005-10-07 / 2015-12-14 3. Aftonbladet: 2002-01-13 / 2015-08-21 4. Expressen: 2001-09-30 / 2015-12-09 5. Göteborgs-Posten: 2003-07-22 / 2015-12-11
Att det är olika tidsspann mellan de olika tidningarnas artiklar beror på att Retriever Research endast hade tillgång till artiklar som sträckte sig till ovanstående tidsperioder. Med sökorden Traffickingoffer och Trafficking gjordes ett urval vilket i princip resulterade i att alla artiklar som var relevanta till denna undersökning togs med i granskningen.
De olika artiklarna från respektive tidning består av: 1. Dagens Nyheter: Nyhetsartiklar: 13 st. Ledarartiklar: 5 st. Debattartiklar: 2 st. 2. Svenska Dagbladet: Nyhetsartiklar: 11 st. Debattartiklar: 1 st. Brännpunktsartiklar (Kan jämföras med debattartiklar): 5 st. Artikel från Kulturchefen: 1 st. Artiklar som är klassade som nyhetsartiklar, men borde klassas som annat: 2 st. (Analytisk artikel av ett jultal och en slags debattartikel). 3. Aftonbladet: Nyhetsartiklar: 13 st. Debattartiklar: 7 st. Ledarartiklar: 1 st. 4. Expressen: Nyhetsartiklar: 11 st. Debattartiklar: 6 st. Ledarartiklar: 1. Artikel som klassas som nyhetsartikel, men borde klassas som annat: 1 st. (Analytisk artikel av samma jultal som SvD:s artikel) 5. Göteborgs-Posten: Nyhetsartiklar: 17 st. Debattartiklar: 4 st. Ledarartiklar: 4 st.
Artiklarna består av enskilda reportage, nyhetsrapporteringar, debattartiklar och ledarsidor. På ledarsidan är det som regel tillåtet att vara ”partisk”, men det är inte accepterat för politiska nyheter. 10 Det skall tilläggas att det ibland finns vissa svårigheter att veta om en artikel är en debattartikel, ledarartikel eller en annan slags artikel i och med att det ibland inte står uttalat eller att en artikel är felklassificerad. I de fall det är svårt att avgöra använder jag mitt eget omdöme.
Hadenius och Weibull skriver med hänvisning till Westerståhls objektivitetsbegrepp, att det inte finns någon absolut objektivitet. Däremot det vi kallar för objektivitet innehåller fyra huvudkrav på nyheter: sanning, relevans, balans, och neutral presentation. Att definiera sanningskravet är det enklaste, men är svårast att undersöka. De skriver också att man kan ifrågasätta huruvida det ens går
10 Hadenius & Weibull (2005:375) 4
att ställa kravet på sanning jämsides med de övriga kraven. Med andra ord saknar en ”osann” händelse relevans och är ointressant att ”balansera” eller ge en ”neutral presentation”. Kravet på relevans innebär att man ska ge en händelse det utrymme som anses skäligt. Vad som är rimligt är svårt att avgöra. Westerståhl menar att opartiskhet kan mätas på två olika sätt: genom undersökningar av balansen och presentationen. Balanskravet är svårt att uppfylla. Det viktiga är dock att en opartisk nyhetsförmedling måste vara balanserad. Med det menas att olika parter ska ges utrymme och vissa händelser får inte tystas eller förtigas. 11 Weitzer skriver är det problematiskt om medier inte utmanar och kritiserar påstådd fakta utan snarare reproducerar den som sanning. 12 Frågan om skribenten av en artikel har den kunskap som är nödvändig är också en viktig sak att ta hänsyn till. 13 Västerländska journalister ansluter sig till reglerna om källkritik som innebär att de ska göra noggranna kontroller. Helst ska fakta vara bekräftade av alla berörda parter, men det är ofta omöjligt att få en viktig nyhet stärkt innan pressläggning. I och med att det är viktigt att vara först med en nyhet ställs man inför ett dilemma. Kraven på källkritik är lätta att ställa men svåra för journalister att uppfylla. 14
Avgränsningen i denna studie sker i frågeställningen. Det är främst rapporteringen om traffickingoffer och vilka uppfattningar om sexköpslagstiftningen som förekommer i de olika tidningarna som är det intressanta i denna studie. De artiklar som berör ämnet på ett eller annat sätt kommer att ligga till grund för denna studie.
2. Tidigare forskning Det finns en hel del forskning angående trafficking och prostitution. I och med att detta är en kriminologisk studie om tidningars framställande av offer och uppfattningar om sexköpslagstiftningen kommer litteratur som handlar om trafficking och medieforskning att användas. Medieforskning kommer således att ha lika stor del i urvalet av den tidigare forskningen och den kommande litteraturanvändningen.
Hadenius och Weibull skriver att journalistens uppgift är både att rapportera och kritiskt granska. Journalisten ska alltså både förmedla budskap och samtidigt ifrågasätta det. Det som skiljer sig från förr är att journalister idag vill ge sitt perspektiv på nyheten och få fram uppgifter som nyhetskällan inte önskar ska bli kända. 15 I ett nyhetsflöde sker alltid ett urval på olika nivåer under processens
11 Hadenius & Weibull (2005:372-373) 12 Weitzer (2014:9) 13 Bryman (2011:499) 14 Hadenius & Weibull (2005:377) 15 Hadenius & Weibull (2005:324-325) 5
gång. Det är bara en liten del av det material som kommer in till t.ex. en nyhetsbyrå som kommer att användas. En term för detta urval av nyheter är så kallad ”gate-keeping”. Det har blivit en vedertagen benämning på all gallring av material som sker i massmedierna. När nyheten når en ”gate” finns det en risk för att nyheten kasseras, omarbetas eller förkortas. Den person som har ansvaret för nyhetens arbete kallas för ”gate-keeper”. Det finns forskare och debattörer som menar att det är de enskilda redaktörerna, journalisterna eller redigerarna som har ett avgörande personligt inflytande över nyheterna. Det är alltså deras tyckanden och åsikter som spelar roll i urvalet. Författarna menar dock att individuella faktorer inte spelar så stor roll i ”gate-keeper-processen”. De menar istället att det finns en rad andra faktorer som påverkar mer: nyhetsproducenterna (påtryckarna), nyhetsföretagen, de ekonomiska resurserna och den generella nyhetspolicyn. 16 Redaktionen gör en nyhetsvärdering. Mediernas kritiska inställning och aktiva nyhetsarbete kan leda till missnöje hos nyhetskällor med motiveringen att rapporteringen inte stämmer med verkligheten eller att rapporteringen är vinklad. Journalister brukar då försvara sig med att deras uppgift är att på ett kritiskt vis förmedla nyheterna samtidigt som man förenklar innehållet så att komplicerade händelser kan förstås. Nyhetsbegreppet är nära förknippat med det system som nyhetsföretaget arbetar i: den kulturella, ekonomiska och politiska miljön som omger nyhetsförmedlingen. En nyhet i ett land eller område behöver nödvändigtvis inte vara det i ett annat. Nyheter som sprids inom ett samhälle hänger samman med detta samhälles ideologiska och ekonomiska utvecklingsnivå. 17
Pollack skriver om att brottsjournalistiken är speciell med egna traditioner vad gäller innehåll och form. Dessutom finns det olika typologiseringar och stereotyper som gör att igenkänningsfaktorn hos läsaren ökar. I hennes studie genomlästes Dagens Nyheter och Expressens artiklar från 1975. Det framkom att det fanns tre olika teman som var genomgående för journalistiken. Dessa teman med den överordnade ställningen var: kvinnorna och könsrollerna, barnens plats i samhället, och kritik av vården och dess institutioner. Alla tre teman rör de ”mjuka frågorna” inom politiken där det traditionellt varit vanligast med det kvinnliga politiska engagemanget. 18 En fråga som berörs på många olika sätt under året för hennes studie är prostitutionen. Den dåvarande justitieministern Lennart Geijer hade betydligt liberalare inställning till bland annat prostitution än polisens företrädare. Han ville även att fler kvinnor skulle bli poliser och därför tillsatte han en utredning för att se över polisväsendet. Pollack menar att det större mediala intresset kan kopplas samman med det större intresse för frågor som rör kvinnors villkor och att kvinnor själva blev en politisk kraft. 19
16 Hadenius & Weibull (2005:340-342) 17 Hadenius & Weibull (2005:343-344) 18 Pollack (2001:200) 19 Pollack (2001:212-213) 6
För svenska förhållanden används Stenberg Ribeiros rapport om människohandel och prostitution. Det är vanligt att rekryteringen sker informellt via personer i hemlandet, som t.ex. vänner, familj samt bekanta. Informell rekrytering kan ske på barer, strippklubbar och bordeller. De som blir offer för trafficking för sexuella ändamål rekryteras då vanligtvis av professionella rekryterare, men det händer också att rekrytering på bordeller sker via vänner och kollegor. Den informella rekryteringen sker också via Internet. Det finns tillfällen då den som rekryterar inleder en relation med den brottsutsatte. Formell rekrytering är inte lika vanlig, men det kan ske via annonser i tidningar och tidskrifter. 20 Internet är den största marknadsplatsen för försäljning av sexuella tjänster. Organisationen bakom sexindustrin på nätet kan ofta vara dold och osynlig i och med att människohandlare vet att köpare ogärna köper tjänster av personer som är offer för trafficking. 21 Nätverken består av både män och kvinnor med olika etniska ursprung. Ett flertal av de kvinnor som är involverade i verksamheten har tidigare utnyttjats i prostitution. Kvinnornas roll är att vara rekryterare och platschefer då de antas ha lättare för att få andra kvinnors förtroende. Kvinnor har en större roll som förövare i människohandel än i andra brottstyper enligt UNODC:s (United Nations Office on Drugs and Crime) globala studie. 22
En annan rapport som rör svenska förhållanden är Forsmans och Korsells BRÅ-rapport om sexuell människohandel. Enligt rapporten kommer kvinnor som utsätts för människohandel i regel från fattigare delar av världen och som har sämre social och ekonomisk välfärd. Risken att svenskar faller offer för människohandel är därför liten. Istället finns det en stor efterfrågan på sexuella tjänster i Sverige och därför är det ett förhållandevis attraktivt land för sexförsäljning och även ett mottagarland för trafficking. 23 De män som köper sex är i alla åldrar. Vissa män köper sex oftare än andra. Det är inte ovanligt att den svenska sexköparen har arbete och regelbunden inkomst. Hälften av männen i BRÅ:s undersökning är också högutbildade. En annan gemensam faktor är känslan av skam bland de sexköpande männen i och med att de upplever att de stigmatiseras som onormala av samhället. 24
May-Len Skilbrei diskuterar i sin artikel att verkligheten inte ser ut som i filmen Lilja 4-ever. Hon skriver hur politiker vill förbjuda prostitution för att de tyckte att Lilja 4-ever var deprimerande och att journalister skriver om närvaron av rysk maffia i Oslo baserat på intervjuer av norska prostituerade som inte vill ha konkurrens av ryska kvinnor. Hon menar att forskare måste vara avvaktande och inte köpa den retorik och de bilder som produceras av media, film och politik för ett
20 Stenberg Ribeiro (2010:18-19) 21 Stenberg Ribeiro (2010:23) 22 Stenberg Ribeiro (2010:26) 23 Forsman & Korsell (2008:12) 24 Forsman & Korsell (2008:23-24) 7
sådant komplicerat område som prostitution. Det är viktigt att veta vad som är grundlagt med kunskap, och man ska skilja på myter och realiteter. 25 Skilbrei skriver att det finns kvinnor som lider i prostitution, men det betyder inte att alla kvinnor som säljer sex lider eller att de lider för att de säljer sex. Det finns en förväntan om lidande inom journalistiken, forskningen och politiken i fråga om prostitution. Hävdar en kvinna att hon trivs med prostitution blir hon ej trodd på, men säger hon att hon är utsatt för modernt slaveri, då slukas all information direkt. Förväntningar om lidande blir en viktig del i aktörernas egna föreställningar om prostitution. Det finns också en tro på att överdriven positiv inställning till prostitution medför att vissa journalister bedriver marknadsföring och inte folkupplysning. Till sist skriver hon att prostitution är så mytbefängt och skambelagt att vi inte ens kan lyssna på kvinnors, kunders, journalisters och politikers berättelser för att de inte kan ses som objektiva representationer av en verklighet. 26
Annelie Siring diskuterar och beskriver hur svenska myndigheter, d.v.s. polisens och socialstyrelsens prostitutions- och traffickinggrupper, uppfattar och tillämpar sexköpslagen. 27 Hon beskriver att vissa poliser hellre använder sig av ord som rör mer universella värden, som t.ex. humanism istället för jämställdhetsideologin om makt och kön i diskussionen om sexköpslagstiftningen. Det beskrivs att lagen skulle kunna ses som irrelevant hos män om den endast ägs av kvinnorörelsen. 28 Hon beskriver också hur myndighetspersoner kan konstruera vem som ska ses som offer eller inte, beroende på bland annat språk och nationstillhörighet. 29
Kathryn Farr skriver om den globala marknaden av kvinnor och barn. Hon skriver att ungefär fyra miljoner människor är offer för trafficking varav en miljon är offer för trafficking för sexuella ändamål. Enligt henne stiger siffrorna och enligt andra forskare kan siffrorna vara betydligt högre. 30 Enligt Farr är faktorerna för att trafficking för sexuella ändamål ska kunna existera ekonomiska, politiska och sociala. Vissa faktorer är lokala medan många andra faktorer beror på globaliseringen. 31 Hon skriver också att trafficking av kvinnor och barn är lönsamt för många olika deltagare. Kriminella gäng och klubbägare tjänar mest. Rekryterare kan få en bra och stadig inkomst. Familjer som säljer sin dotter behöver inte svälta ihjäl. De som förmodligen inte tjänar någonting på det är de kvinnor som blir offer för trafficking för sexuella ändamål. 32
25 Skilbrei (2003:70) 26 Skilbrei (2003:72) 27 Siring (2008:328) 28 Siring (2008:338) 29 Siring (2008:339) 30 Farr (2005:3) 31 Farr (2005:7) 32 Farr (2005:20) 8
I motsats till ovanstående författarinna menar Ronald Weitzer att det inte går att med säkerhet fastställa dessa siffror om trafficking. Han menar att aktivister, regeringar och medier hellre accepterar och reproducerar påstådd fakta om trafficking istället för att utmana och kritisera den. Många av dessa menar att trafficking har nått extrema nivåer över hela världen och miljoner är offer för trafficking varje år. Weitzer kritiserar medier, regeringar och andra forskare på grund av att de använder sig av påstådd fakta utan att ha belägg för det. Han menar att det mesta är gissningar som sedan ses och tas för fakta. 33 Weitzer menar att påståendet om att trafficking ökar inte är faktabaserat och att det inte kan mätas eller uppskattas. Han går i direkt polemik mot Farr och tar hennes påstående om ökning av trafficking som ett exempel på fakta som inte kan beläggas. 34
3. Teori
I denna studie kommer en teori och ett begrepp att appliceras på undersökningen. Teorin som kommer användas är Howard S. Beckers stämplingsteori. Begreppet som kommer användas är Nils Christies begrepp om det idealiska offret. Denna teori och detta begrepp kommer att utvecklas nedan.
Den första teorin som kommer att användas i denna studie är stämplingsteori med vissa modifikationer. Orsaken till dessa modifikationer är att teorin skall passa som ett instrument i föreliggande undersökning. Stämplingsteoretiker menar att kriminalitet kan öka om statliga och institutionella ingripanden sker. När dessa ingripanden sker stämplas den kriminella som kriminell och därmed ser denne sig själv som kriminell.35 Det mest grundläggande i stämplingsteorin handlar om att det är den samhälleliga reaktionen bland andra människor (inklusive myndighetspersoner) mot gärningspersonen som är orsaken till att kriminaliteten förstärks. Med andra ord är det stämplingen av gärningspersonen och behandlingen av denne som i konsekvensens namn skapar det beteende som var tänkt att förhindras.36 Becker anser inte att avvikelse och avvikande handlingar orsakas av avvikarens sociala situation och sociala faktorer. Det är istället samhället som skapar och definierar avvikelse genom att upprätta regler där överträdelse av dessa skapar avvikelse. 37 Avvikelse ska dock inte ses som en egenskap hos handlingen som personen begår utan det är snarare ett resultat av att andra tillämpar regler och straff på en person som inte följer reglerna. Vissa behöver dock inte ha brutit mot regler, men blir ändå stämplade som avvikare. 38 Det beror på
33 Weitzer (2014:9-10) 34 Weitzer (2014:11) 35 Lilly. Cullen & Ball (2015:149) 36 Lilly. Cullen & Ball (2015:153) 37 Becker (2006:22) 38 Becker (2006:22-23) 9
vem det är som begår handlingen och vem som har tagit skada av den som avgör om en handling betraktas som avvikande eller inte. 39 Becker menar att det finns fyra olika typer av avvikande beteende. Kort förklarat är dessa: Konformt beteende följer regler och uppfattas så av andra. Rent avvikande beteende bryter mot regler och uppfattas göra det av andra. Falsk anklagelse uppfattar andra att personen har brutit mot reglerna trots att så inte har skett. Hemligt avvikande är när en handling som bryter mot reglerna utförs, men ingen märker eller reagerar på det. 40 Regler är produkter av någons initiativ och Becker kallar dessa initiativtagare för moralentreprenörer. Dessa är regelskapare, som intresserar sig för reglers innehåll och vill ha mer regler, och regelövervakare är resultatet av att ett nytt regelkomplex har skapats. Initiativet institutionaliseras med hjälp av de regelövervakande organisationerna. 41 Enligt Becker är stämpling relaterad till den politiska makten som bestämmer villkoren för vilka som stämplas som avvikare. 42
Stämplingsteorin är speciellt utformad för att förklara uppkomsten av kriminalitet och det betyder att det är den kriminella som är i fokus. Om vi flyttar perspektiv från gärningspersonen till offret är stämplingsteorin användbar. Det grundläggande i denna modifikation är att om traffickingoffer/prostituerade blir stämplade på vissa sätt, t.ex. som offer, smutsiga, oberäkneliga, värdelösa, handlingsförlamade och så vidare, kan stämplingen bli en slags självuppfyllande profetia. Med andra ord finns det risk att offer för trafficking/prostituerade och deras beteende ”blir” det som de stämplas som. Även bilden av traffickingoffer/prostituerade hos allmänheten kan förändras beroende på hur tidningar väljer att porträttera dessa.
Begreppet som kommer att användas i denna studie är Nils Christies begrepp om det ideala offret. Det som karaktäriserar det ideala offret är inte den person eller kategori som mest ser sig själv som offer. Inte heller dem som löper störst risk att viktimiseras eller oftast blir det. De kan inkluderas eller inte. Det som karaktäriserar det ideala offret är helt enkelt ”en person eller kategori av individer som, när de drabbas av brott, lättast får fullständig och legitim status som offer.” 43 Med andra ord behöver inte våra uppfattningar om vad som är brott, vem som är offer respektive förövare handla om t.ex. skadeverkningar och dess omfattning. Det är moral och uppfattningar om olika mänskliga kategorier som är det viktiga. 44
Enligt Christie har det idealiska offret vissa egenskaper och relationer till förövaren. Det ideala offret har följande egenskaper: 1. Offret är svagt. 2. Offret är upptaget med ett respektabelt
39 Becker (2006:25) 40 Becker (2006:31-32) 41 Becker (2006:125, 130) 42 Sarnecki (2009:202) 43 Christie (2001:46) 44 Jönsson (2012:119) 10
projekt/Sysslar med legitima aktiviteter. 3. Offret är på en plats som denne inte kan klandras för/Befinner sig på en legitim plats. Den idealiska förövaren har i sin tur följande egenskaper: 1. Stor och ond. 2. Gärningsmannen är okänd och har ingen personlig relation till offret. Ett icke- idealiskt offer kan karaktäriseras med att denne är stark, ägnar sig inte åt något respektabelt projekt, borde ha skyddat sig genom att inte befinna sig på platsen, samma storlek som gärningsmannen samt står gärningsmannen nära. 45
Christie menar att idealiska offer behöver, och skapar, idealiska gärningsmän. Dessa två är beroende av varandra. Ju mer idealiskt ett offer är, desto mer idealiskt blir gärningspersonen. Ju mer idealisk gärningspersonen är, desto mer idealiskt blir offret.46 Christie skriver också att gärningspersoner som flyter ihop med offren är dåliga gärningspersoner, precis som offer som flyter ihop med gärningspersonerna är dåliga offer. Med andra ord ska inte den idealiska gärningspersonen alls likna offret och helst ska gärningspersonen knappt kunna uppfattas som en människa. Det är också den allmänna bilden av gärningspersonen. 47 Till sist skriver Christie att med jämställdhet mellan könen reduceras kvinnors anspråk på status som goda, klassiska offer. Den överdrivna uppmärksamheten som ges till potentiella offer och deras status för med sig kostnader i form av ängslan för att utsättas för brott. Ju mer offren uppmärksammas, desto räddare blir de.48
Vid trafficking för sexuella ändamål verkar rollerna vara relativt tydliga. Det finns gärningspersoner (som ses som onda) och offer (som ses som svaga och oskyldiga). Ur ett genusperspektiv finns det många olika nyanser. Människohandlare består av både män och kvinnor. 49 Dock visar en studie från UNODC att de flesta brottsutsatta för trafficking för sexuella ändamål är kvinnor. 50 Vid en eventuell teoretisering kan en kvinna vara ett idealt offer, men inte en lika ideal gärningsperson. Ur ett stämplingsperspektiv kan män bli stämplade som förövare och kvinnor som offer trots att verkligheten inte behöver se ut så. Bilden av gärningspersonen och offret konstrueras och de som bryter mot reglerna eller normerna ses som avvikare.
Denna uppsats utgår från en konstruktivistisk positionering. Pollack skriver att mediernas betydelse både som arena och aktör i konstruktionen av verklighetsbilder och kunskapsspridning har många framhållit som den mest verksamma i det senmoderna samhället. Detta är ett konstruktivistiskt perspektiv på journalistiken. Pollack skriver vidare att det konstruktivistiska perspektivet låter sig
45 Christie (2001:48) 46 Christie (2001:54) 47 Christie (2001:55) 48 Christie (2001:58) 49 Stenberg Ribeiro (2010:26) 50 Stenberg Ribeiro (2010:14) 11
väl förenas med ett likaledes konstruktivistiskt perspektiv på avvikande beteende (brott). 51 Till skillnad från Pollack som använder perspektivet på avvikande beteende kommer det konstruktivistiska perspektivet här att förenas med ett konstruktivistiskt perspektiv på offerskap. I detta fall är det tidningarnas konstruktivistiska skildringar av offret samt vilka artiklar som väljs ut för att publiceras.
Pollack skriver att i medierna representeras olika aktörer, institutioner och verklighetsbeskrivningar. I det fallet agerar journalisten som en arena. Journalisten konstruerar också sin egen verklighet vilket gör journalisten till en aktör. Med andra ord handlar både det om konstruktion och representation. 52 Båda dessa delar kan finnas i form av t.ex. debattartiklar som agerar som en arena och journalistens egenskrivna reportage som är en konstruerande text.
4. Metodbeskrivning Denna studie utgår från kvalitativ innehållsanalys vilket inbegriper ett sökande efter bakomliggande teman i det material som analyseras.53 Innehållsanalys kan både användas kvantitativt och kvalitativt. Innehållsanalys kan inriktas på både texters innebördsaspekt (uttrycker något) och på deras interpersonella aspekt (används för att påverka något eller någon). 54 Kvalitativa innehållsanalyser syftar ibland på textanalyser där varken något mäts eller räknas. Ibland betraktas dock analyser där kvantifiering sker som kvalitativa då mer komplicerade tolkningar måste göras. 55
Altheides metod kallas för etnografisk innehållsanalys vilket har en tydligare rörelse mellan begreppsbildning, datainsamling, analys och tolkning än vad som vanligen uppfattas som kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ innehållsanalys brukar innefatta några i förväg definierade kategorier som sedan används på källorna. I den analysmetod som Altheide beskriver finns det utrymme för kategorisering, men också en detaljerad definition av dessa och skapandet av nya. Tyngden ligger dessutom på den kontext där dokument skapas. Ett exempel på detta är uppfattningen om olika organisationer och hur journalister arbetar. 56
Det som är viktigt är att kunna finna ett mönster i ett större material, i detta fall tidningsartiklar. 57 Det finns olika betydelser av objektivitet som har relevans för den kvalitativa forskningen. En av dessa betydelser är att objektiviteten i kvalitativ forskning avser om den kunskap som produceras är
51 Pollack (2001:95) 52 Pollack (2001:96) 53 Bryman (2011:505) 54 Bergström & Boréus (2012:24) 55 Bergström & Boréus (2012:50) 56 Bryman (2011:505) 57 Bergström & Boréus (2012:51) 12
tillförlitlig. Forskaren måste vara väl medveten om sitt eget bidragande till produktionen av kunskap genom att ha ett reflexivt förhållningssätt. Utan detta medvetande om sin egen roll kan inte kunskapen vara tillförlitlig. Forskaren måste vara medveten om och reflektera över sin förförståelse och sina egna fördomar vilka påverkar den kunskap som produceras. 58 Reliabilitet handlar om tillförlitlighet i forskningsresultaten. Det som främst är i fokus är i vilken mån resultaten går att reproduceras vid andra tidpunkter och av andra forskare. För att skapa en god reliabilitet måste uppbyggnaden av studien redovisas på ett tydligt vis. 59 Validiteten avser dess giltighet och om den metod som används undersöker det som avses. 60 Validitet handlar också om att kritiskt granska sitt eget arbete. Det finns en tät sammankoppling mellan validitet, trovärdighet, rimlighet och tillförlitlighet. 61 Den reflexiva objektiviteten handlar om att man reflekterar över sina egna bidrag till produktionen av kunskap. 62 Transparens är samma sak som öppenhet. Det ska vara tydligt hur forskaren ställer sig till tidigare forskning, hur egna resultat ser ut, metodanvändning och hur tolkningen har ägt rum. Man ska kritiskt kunna följa forskarens beskrivningar, resonemang och tolkningar. 63
I denna studie används en komparativ metod för att kunna svara på delar av frågeställningarna. Komparation kan översättas till jämförelse. Med andra ord jämför man ett ting med ett annat ting för att se likheter och skillnader och genom det få ett resultat. Magnus Mörner menar att komparation förutsätter både likheter och olikheter. Det är alltså lika meningslöst att jämföra exakt likadana ting som det är att jämföra helt väsenskilda ting. 64 Jürgen Kocka menar att ju fler ting att undersöka i sin studie desto mer måste man stödja sig på den tidigare forskningen. Han menar också delar av den komparativa studien ska kunna separeras från varandra. Delarna är alltså självständiga och det tillförs till varandra för att analyseras för att se likheter och skillnader mellan dem. Kocka skriver också att komparation i viss mån innebär selektion, abstraktion och brist på kontextualisering. 65
För att kunna undersöka hur de olika tidningarna framställer offer för trafficking för sexuella ändamål kommer ett antal artiklar av olika karaktär att genomläsas för att finna skillnader och likheter mellan de olika tidningarna. När genomläsning har skett kommer likheter och skillnader mellan artiklarna och tidningarna att diskuteras. Därefter kommer resultaten att presenteras. Allt
58 Kvale & Brinkmann (2014:292) 59 Kvale & Brinkmann (2014:295) 60 Kvale & Brinkmann (2014:296) 61 Kvale & Brinkmann (2014:301) 62 Kvale & Brinkmann (2014:292) 63 Sohlberg & Sohlberg (2013:20) 64 Mörner (1981:228) 65 Kocka (2003:41) 13
detta sker genom att låta materialet skapa sina egna kategorier eller teman. Med andra ord skapas få kategorier i förväg och de kan, och kommer förmodligen att ändra karaktär under studiens gång. Det är kärnan i artiklarna från respektive tidning som är intressant för studien och därmed kan vi eventuellt få ta del av åsikter, tankar och värderingar från respektive skribent. Detsamma gäller de olika uppfattningarna om sexköpslagstiftningen i de olika tidningarna.
Det ska dock tilläggas att trots försök till reflexivt förhållningssätt finns det risk att författaren till denna studie tolkar vissa saker i artiklarna på ett sätt som andra kanske skulle tolka på ett annat sätt. Därav måste det finnas tydlig transparens under studiens gång.
5. Undersökning
5.1 Disposition I denna undersökningsdel kommer frågeställningarna att besvaras under rubrikerna Tidningarnas framställning av traffickingoffer för sexuella ändamål samt Sexköpslagstiftningen med tillhörande underrubriker. Till sist sker en Sammanfattning och avslutande diskussion.
5.2 Tidningarnas framställning av traffickingoffer för sexuella ändamål I ett antal artiklar som handlar om traffickingoffer för sexuella ändamål framstår kvinnan ofta som handlingsförlamad, rädd och utan vilja. Olika exempel på hur Aftonbladet framställer offer för trafficking för sexuella ändamål kan man finna i ett antal artiklar. Ett exempel är berättelsen om Kristina som är 29 år och som trodde att hon skulle tjäna stora pengar genom att dansa. Istället blev hon inspärrad på en bordell, och tvingad att utföra sexuella tjänster. Så här skriver Aftonbladets reportrar:
”Varje dag de närmaste nio månaderna tvingades hon ha sex med mellan åtta och tolv män varje dag. Kristina ser äldre ut än sina 29 år med sitt kortklippta mörka hår och stora sorgsna ögon (…) Ingen vet om att hon sålts som sexslav. Inte ens hennes man. Skammen är för stor. - Jag sa till min man att jag blivit lurad på pengarna. Han vet inte vad som hänt, och det kommer han aldrig att få reda på. Om jag berättade vad jag varit med om för folk skulle jag få leva hela livet med en stämpel. Med alla de problem jag redan har behöver jag inte ett till, säger hon.” 66 Kvinnan är rädd att bli stämplad som ett traffickingoffer med allt vad det innebär och därför vill hon inte berätta om sina upplevelser. Ur Beckers stämplingsperspektiv skulle kvinnan betraktas som hemligt avvikande i och med att hon blev utsatt för en händelse som förmodligen ses som
66 Aftonbladet (2002-10-31:15) 14
avvikande, men som ingen vet något om. 67 Hon vill inte stämplas som ett offer för då kommer folk se på henne med andra ögon. Farr skriver att fenomenet med att kvinnor blir lurade till prostitution i hopp om att få arbete utomlands är inte ovanligt. 68
Ett annat exempel från Aftonbladet är en 25 årig kvinna från Moldavien som har bytt ägare tolv gånger innan Aftonbladets journalister träffar henne. Så beskriver de situationen när hon berättar att det var hennes vänner som sålde henne första gången:
”- Jag trodde aldrig att de skulle kunna göra så mot mig, säger hon. Hon flackar med blicken, vrider nervöst sina händer och utstrålar en sorg som är så stark att man nästan kan känna doften av den. Hon är klädd i svart skinnjacka och i en finare blus. Kanske har hon klätt upp sig för vårt möte.” 69 Journalisten beskriver intervjupersonens handlande under intervjusituationen ingående och på ett poetiskt vis. Som Hadenius och Weibull skriver leder den skärpta konkurrensen bland nyhetsförmedlarna till krav på en presentation som fångar läsare. 70 En vanlig roll som kvinnor har haft och har i olika brottskildringar är som offer för olika typer av våldsbrott. 71 Brott är en säljande produkt som tycks att betydelse för kvällspressens lösnummerförsäljning. 72 Om journalisten eller tidningen ifråga tänkte att denna artikel skulle inbringa inkomster eller inte kan vi bara spekulera i. Däremot konstrueras kvinnan som ett idealt offer i artikeln om vi använder oss av Nils Christies terminologi. Offret, det vill säga kvinnan är svagt, har blivit tvingad dit och gärningsmannen har ingen personlig relation till offret. 73 Att hon inte ägnar sig åt något respektabelt projekt spelar inte så stor roll här i och med att hon är tvingad till att göra det hon gör.
Expressens journalister skriver på liknande vis när de försöker måla upp en bild av en kvinna som har råkat ut för trafficking för sexuella ändamål:
”Hon kan inte vara en dag över 18 år och hon ser rädd ut. Plötsligt slutar hon dansa. Hennes armar hänger slappt längs sidorna. Hon tittar tomt framför sig. Ett irriterat grymtande från hennes ägare får henne att rycka till.” 74 En annan artikel från Expressen beskriver en kvinna så här:
”Svetlana, 21, är lång och smal. Hon ser trött ut och ger ett mycket skrämt intryck.”
67 Becker (2006:32) 68 Farr (2005:25) 69 Aftonbladet (2002-01-13:49) 70 Hadenius & Weibull (2005:349) 71 Pollack (2001:203) 72 Pollack (2001:100) 73 Christie (2001:48) 74 Expressen (2004-09-13:24) 15
Hadenius och Weibull skriver att det som utmärker en journalistisk form är att den har en viss berättarteknik. Det är det som styr urvalet av fakta i en händelse. De vanligaste greppen är förenkling, det vill säga vinkling genom att en aspekt sätts i centrum, och personifiering. I och med detta uppmärksammas i högre grad vissa sidor av verkligheten än andra. Vissa menar också att formens makt över innehållet har ökat successivt. 75 Medieforskaren Marina Ghersetti har visat på att i alla journalistiska berättelser handlar det om att fånga något som publiken känner igen sig i och kan identifiera sig med. 76 I nyhetsdramaturgin kommer det att ske stereotyper och schabloner med syftet att förenkla och förtydliga en händelse. Samma retoriska begrepp syns i den traditionella sagan där det onda ställs mot det goda. Det är tydligt att det finns ett behov av personifiering och att det är avgörande att ha en känsla av att vara bekant med aktörerna. 77 Grymtandet från den ena kvinnans ägare kan uppfattas som ett förstärkande av bilden att det är ägaren som är den onda och kvinnan är offret.
Den journalistiska utvecklingen har ofta kopplats till föreställningar om en ökande kommersiell journalistik. Hadenius och Weibull beskriver hur en viss journalistik har utvecklats i anslutning till t.ex. olika dokusåpor och att konflikter bland deltagare förstoras upp och blir till skandaler. 78 Denna journalistik har bland annat använts av Aftonbladet och Expressen. 79
Göteborgs-Posten har få beskrivningar av traffickingoffer i enskilda personbeskrivningar och dessa är inte lika känslomässigt beskrivande som föregående artiklar:
”Olga, 23, kom till Dubai från Moldavien på ett turistvisum efter att ha hört att där fanns goda jobbmöjligheter. (…) De tog henne till en lägenhet och sa att hon skulle prostituera sig. När hon vägrade slog de henne och hotade att döda henne och begrava henne i öknen. (…) Efter två veckor träffade Olga på en annan kvinna från Moldavien på hotellet och berättade om sin situation. Kvinnan rådde henne att gå till polisen, som gjorde en räd mot lägenheten och grep de misstänkta människohandlarna. Det är få historier som sluta lika ”lyckligt” som Olgas, återgiven i USA:s årliga rapport om trafficking av personer från juni i år.” 80 Värt att notera är att historien är återgiven av USA:s årliga rapport om trafficking. Med andra ord är det inte GP:s journalist som har skrivit det. Ett exempel som Göteborgs-Postens journalist har skrivit är följande om en nigeriansk prostituerad:
”Vet du något om Oslo, har du varit där? - This is not Oslo. This is Gothenburg, säger Juletta, med ett svagt leende.” 81
75 Hadenius & Weibull (2005:375) 76 Hadenius & Weibull (2005:377) 77 Hadenius & Weibull (2005:377) 78 Hadenius & Weibull (2005:377) 79 Aftonbladet (2009-04-06:26), Expressen (2003-08-02:24) 80 Göteborgs-Posten (2011-12-30:16) 81 Göteborgs-Posten (2008-07-03:6) 16
Detta är en av få beskrivningar av enskilda personer som Göteborgs-Posten skriver om. Göteborgs- Posten har mest debattartiklar från politiker, intervjuer av myndighetspersoner och intervjuer från frivilligorganisationer. I övrigt används inte ett individperspektiv i lika stor omfattning i artiklarna. Dessutom används inte känslomässiga beskrivningar i lika hög grad som hos de andra tidningarnas artiklar. Kanske beror detta på det lilla urvalet av artiklar som behandlar enskilda individer.
Svenska Dagbladet gjorde år 2014 ett stort reportage om trafficking i Europa. I de enskilda reportagen med kvinnorna framställs de så här:
”Berövade sitt människovärde förvandlas de till handelsvaror, inslagna i glänsande material likt mänsklig konfekt, utströdd längs vägkanten för att plockas upp och utnyttjas av män. Dagspriset för nigerianska flickor i Italien ligger kring 10-15 euro per ”tjänst”. (…) De östeuropeiska flickorna är hjärtskärande unga och söta. De kan ta allra mest betalt. De svarta kvinnorna står uppställda längs med fabrikerna och har sällan råd att tacka nej till en kund. Vi rullar förbi en gravid tonårstjej. Hennes rundade mage syns tydligt genom de tajta kläderna. Har inte kunderna någonting emot att hon är med barn? Tvärtom, svarar den lite äldre socialarbetaren Alexandra, som tagit med just den här flickan på regelbundna barnmorskebesök: - De vill testa någonting annorlunda. Det är kittlande för dem.” 82 I artikeln är det oklart huruvida de östeuropeiska flickorna är vanliga prostituerade eller traffickingoffer. Lika stor oklarhet är det angående de nigerianska kvinnorna. I och med att hela artikelserien handlar om trafficking i Europa kan vi anta att både de östeuropeiska flickorna och de nigerianska kvinnorna är offer för trafficking. Vid det antagandet sker dock en motsägelse. I artikeln står det att de östeuropeiska flickorna kan ta mer betalt och att de nigerianska kvinnorna inte har råd att tacka nej till en kund. Rimligtvis borde detta inte spela någon roll i och med att de är offer för trafficking och inte tjänar pengar åt sig själva, utan åt sina ägare. Med andra ord borde det vara rimligt att ingen part har råd att tacka nej till en kund, oavsett ursprung. Som BRÅ skriver i sin rapport behöver det inte var så att bara för att kvinnorna är utländska är det tecken på att de är utsatta för människohandel. 83 Att det är kittlande för sexköparna att kvinnan ifråga är gravid förstärker bilden av sexköpare som annorlunda och äckliga. Som Nils Christie skriver är den idealiska gärningsmannen ur moralisk synpunkt svart jämfört med det vita offret. Denne ses knappt som en människa. 84 De östeuropeiska flickorna beskrivs som unga och söta av journalisten vilket kan ge legitimitet som offer. Några sådana beskrivningar av de nigerianska kvinnorna framgår inte i artikeln, vilket eventuellt kan tolkas som att det finns en viss hierarki bland de prostituerade på grund av etnicitet. I artikeln beskrivs de nigerianska kvinnorna endast som ”svarta”. Skilbrei beskriver hur norska prostituerade förmedlar en extrem bild av den ryska maffian för att inte få
82 Svenska Dagbladet (2014-01-31:18-19) 83 Forsman & Korsell (2008:43) 84 Christie (2001:55) 17
konkurrens med ryskor. 85 Etnicitet verkar vara framträdande i framställningen av traffickingoffer/prostituerade. Detta bekräftar även Sirings tidigare forskning om hur poliser uppfattar prostituerades situation beroende på deras etnicitet. 86
I en annan artikel i samma artikelserie skriver Svenska Dagbladets journalister om en kvinna vid namn Victoria som är offer för trafficking för sexuella ändamål:
”- Det fanns ingen hårsalong. Det fanns inget barn att ta hand om. ”I morgon kväll”, sa Toms syster, ”börjar du arbeta på gatorna som prostituerad”. Jag kunde inte tro det. Vilken slags svägerska vill att hennes brors framtida hustru ska ligga med massor av män? Det var bara för absurt. Men Theresa reagerade med ilska på Victorias chock. Situationen var inte det minsta konstig, hävdade hon: ”Män säljer sina fruar, föräldrar prostituerar sina barn. Än sen då?”.” 87 Svenska Dagbladet använder sig i viss mån av samma ingående berättelseteknik som Aftonbladet och Expressen. Berättelsetekniken består i att framhäva sanningens brutalitet och bevisa att traffickingoffer endast ses med en objektifierande syn. Det som svägerskan beskriver är dock verkligheten för en del. Barn oavsett ålder kan utnyttjas som offer för trafficking för sexuella ändamål. Barnet saknar i många fall erfarenhet av att bedöma risker och därför kan de utnyttjas för att de vill ha en bättre framtid. 88
Dagens nyheter har samma karaktär som Göteborgs-Posten i form av en något mer återhållsam rapportering om enskilda individer. Dagens Nyheter har inte heller många enskilda reportage om offer för trafficking för sexuella ändamål. I denna artikel som är mer inriktad på att beskriva myndigheters arbete kan vi läsa följande:
”En av kvinnorna har tagit emot 450 män på mindre än 40 dagar. Flickorna får inte duscha mellan besöken och måste be om lov för att få gå på toaletten. Polisen på spaningsroteln i Stockholms city beskriver verksamheten som av närmast industriell karaktär.” 89 Det finns dock en artikel från Dagens Nyheter som har en mer positiv ton i ett reportage om en kvinna som tidigare har varit ett offer för trafficking:
”Charimaya Tamang blev den första kvinnan i Nepal som lyckades ställa sina människosmugglare inför rätta och vinna målet. Hon är idag ett känt ansikte efter att ha berättat som sina erfarenheter i nepalesisk tv. Hon är gift och har två barn och arbetar som koordinator i Shakhti Samuha, en organisation som startats av nepalesiska kvinnor som räddats från sexslaveriet i Indien. - Jag är glad att jag fick ett nytt liv. Och jag är glad för att jag nu kan träna andra i hur
85 Skilbrei (2003:70) 86 Siring (2008:341) 87 Svenska Dagbladet (2014-01-27:18-19) 88 Karlén (2011:63) 89 Dagens Nyheter (2007-08-27:12) 18
trafficking kan förebyggas, säger hon när vi träffas en eftermiddag i en förort till Katmandu.” 90 Det är en av få lyckliga berättelser om forna traffickingoffer som finns att tillgå i det undersökta materialet. Varför det är så kan vi bara spekulera i. Antingen finns det få lyckliga berättelser om forna traffickingoffer eller så är det ett medvetet val av tidningarna att inte ha med sådana reportage på grund av bristande intresse. Rimligtvis borde det dock finnas andra traffickingoffer som har lyckats ta sig ut ur sin misär. Detta syns dock inte i materialet. Som Hadenius och Weilbull skriver gör redaktionen en nyhetsvärdering och ibland kan journalisten sägas ”vinkla” en artikel eller ett utbud. Vad en nyhetsvärdering är kan vi utläsa genom en analys av vilka händelser som presenteras. 91 I detta fall ser vi att det finns ett tydligt underskott av artiklar som är positiva i sin utformning.
5.3 Sexköpslagstiftningen Köp av sexuella tjänster förbjöds år 1999 i Sverige. Den person som tillfälligt skaffar sig en sexuell förbindelse mot ersättning kan dömas till böter eller fängelsestraff upp till sex månader. Det är köp av sexuella tjänster som är förbjudet och inte försäljning av sexuella tjänster. Detta berodde på att lagstiftaren inte ansåg någon rimlighet i att straffa en person i prostitution. Man ansåg också att en kriminalisering av sexköp skulle minska intresset för diverse grupper att etablera en organiserad prostitutionsverksamhet i Sverige. Att det finns en koppling mellan prostitution och människohandel befästs i regeringens handlingsplan mot människohandel och prostitution. 92 Det finns även lagrum i brottsbalken för att motverka sexhandel och trafficking för sexuella ändamål genom brottet koppleri. 93
Länsstyrelsen i Stockholm och Socialstyrelsen definierar prostitution så här: ”När minst två parter köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning (vanligen ekonomisk); vilken utgör en förutsättning för den sexuella tjänsten.” 94
Skilbrei skriver att diskussionen om att kriminalisera sexköp i Norge kunde skapa problem. Beroende på hur fenomenet med prostitution framställs kan vara avgörande för vilka åtgärder samhället sätter in mot prostitution. Enligt Skilbrei finns det redan en fungerande lagstiftning i Norge och tillräckliga hjälpresurser. Det som oroar henne ligger dock på ett mer övergripande plan i form av att kvinnor kan drabbas hårdare av de extrema historier om prostitution som florerar. Hon
90 Dagens Nyheter (2014-12-26:14-16) 91Hadenius & Weibull (2005:343) 92 Stenberg Ribeiro (2010:50) 93 Siring (2008:330) 94 Mujaj & Netscher (2015:15) 19
menar också att de flesta sexköpande män inte önskar ha sex med ett traffickingoffer och att de inte är några monster. Det kommer inget gott ur demoniseringen av de sexköpande männen. 95
I och med att det är uppfattningar i relation till sexköpslagstiftningen som ska identifieras finns det möjlighet att använda sig av ledar- och debattartiklar. Relativt många artiklar är nämligen ledar- och debattartiklar i materialet. På ledarsidan är det som regel tillåtet att vara ”partisk”, men det är inte accepterat för politiska nyheter. 96 Detta medför att man kanske får ta del av mer personliga åsikter om ämnet. Samtidigt är det viktigt att påpeka att många skribenter skriver under för vissa organisationer och politiska partier som med all tydlighet visar vad de står i frågan.
5.3.1 Aftonbladet: Ökat regelverk, ekonomiska problem och efterfrågan I Aftonbladets debattsidor med politiker inblandade är dessa två negativt inställda till prostitution. Politikerna kommer från Vänsterpartiet och från dåvarande Folkpartiet (idag Liberalerna). Vänsterpartiet skriver: ”Det är knappast enskilda prostituerade, utan hallickar, strippklubbsägare, bordellägare och subkriminella organisationer, som är de verkliga vinnarna. Alla tjänar på att prostitution legaliseras.” 97 En nyhetsartikel från Aftonbladet beskriver att centerpartisten Fredrick Federley vill skrota sexköpslagen. 98 Det finns en ledarsida som diskuterar Amanda Berry som blev kidnappad och våldtagen. Journalisten skriver: ”Antalet offer i Danmark där sexköp inte är kriminaliserat är exempelvis fyra gånger högre än i Sverige – trots att Sverige är ett mycket större land.” 99
De andra debattartiklarna har uppenbara tendensiösa skildringar från båda håll i fråga om sexköpslagstiftningen. Den första debattartikeln är skriven av Malin Roux som är grundare av RealStars som är en ideell organisation som arbetar mot trafficking för sexuella ändamål. Hon är uppenbarligen för sexköpslagstiftningen och vill utöka regelverket. Hon skriver bland annat:
”Det bästa vi kan göra för att sätta stopp för trafficking är att minska efterfrågan för sexköp på ett europeiskt plan.(…) Sambandet mellan laglig prostitution och slavhandel är tydligt – ju större efterfrågan på sexslavar, desto mer intensiv människohandel. Vi vet också att det inte stämmer att legal prostitution skulle ta bort problemen med utnyttjande av utsatta människor. Nästan all prostitution sker under tvång, inte sällan på grund av en utsatt livssituation som ofta bottnar i svåra problem under barndomen.” 100 Synnøve Økland Jahnsen skriver om hur tidningar i Norge beskrev nigerianska prostituerade som orsak till att priserna på sexköp minskade till ett minimum. Genom de nigerianska prostituerade
95 Skilbrei (2003:73-74) 96 Hadenius & Weibull (2005:375) 97 Aftonbladet (2015-08-21:6) 98 Aftonbladet (2009-10-10:21) 99 Aftonbladet (2013-05-12) 100 Aftonbladet (2012-12-28) 20
kvinnornas dumpning av priser skulle alltså det sociala lidandet för alla grupper av kvinnor som var involverade öka. 101 Økland Jahnsen skriver om en nigeriansk kvinna som sade att hon är i Norge på grund av ekonomiska orsaker och att hon sänder pengar tillbaka till sin familj. Den nigerianska kvinnan säger också att prostitution är en privatsak och hon gömmer undan sin hemlighet från sin familj. Hon sade dock ingenting om någon hallick eller organisatör. 102 Skilbrei skriver att tvång befriar en från ansvaret, men att den moraliska domen faller på den kvinna som säljer sex frivilligt. 103 BRÅ skriver att många kvinnor som är prostituerade har levt i fattiga förhållanden eller varit socialt utsatta. Alla prostituerade har dock inte haft problematiska erfarenheter och uppväxtförhållanden. Vissa kommer till och med från goda förhållanden. I materialet tillhör dock dessa kvinnor en grupp av undantag. 104
Aftonbladet har två stycken debattartiklar från det undersökta materialet som är mot rådande sexköpslagstiftning och som vill avskaffa den. Detta får betraktas som många debattartiklar som har en annan syn på rådande lagstiftning. En annan debattör vill ha en mer nyanserad bild av prostitution. Den ena debattartikeln handlar om Amnesty Internationals policyförlag gällande avkriminalisering av sexarbete. Debattören heter Pye Jakobsson och är nationell samordnare i Rose alliance som är en organisation för sex- och erotikarbetare i Sverige samt president i NSWP (the Global Network of Sex Work Projects). Debattören skriver bland annat detta:
”Sexarbetare är myndiga personer som frivilligt säljer sexuella tjänster. Att få ihop pengar till hyra och mat är inte mer tvång för oss än för dig. (…) Ingen pratar om att avkriminalisera trafficking. Ingen vill heller avkriminalisera våld, tvång eller exploatering. Självklart ska alla de lagarna vara kvar. Är man orolig för en ökning av trafficking bör man förslagsvis se över traffickinglagstiftningen, polisens arbete samt förbättra förebyggande åtgärder.” 105 Den andra debattartikeln skrevs av en svensk prostituerad:
”För ni tror väl inte att prostitutionen har minskat sen lagen dök upp? Den har bara blivit dold och farligare för dem som redan var utsatta. (…) När jag buntas ihop med traffickingoffer och narkomaner, när jag som har valt mitt yrke placeras i samma fack som de som blir våldtagna, är det en skymf mot de kvinnor som tvingas in i sexslaveri. (…) Legalisera sexköp och få fram de kvinnor som gömmer sig. För vi fram denna bransch i ljuset så kan vi lättare tillsammans identifiera och ta hand om dem som far illa. Vi kan lättare ta i med hårdhandskarna mot trafficking, tvång och våldtäkt.” 106 I Transcrimes rapport kan man läsa: ”Generally speaking, violence in the trafficked prostitution market does not seem to be strictly dependent on the model on prostitution. Violence is a natural component of THB for sexual exploitation and it is highly likely that the
101 Økland Jahnsen (2007:33) 102 Økland Jahnsen (2007:39) 103 Skilbrei (2003:72) 104 Forsman & Korsell (2008:28-29) 105 Aftonbladet (2015-08-14:6) 106 Aftonbladet (2006-03-13:26) 21
level of violence is influenced more by other factors than by the legislation/model on prostitution (i.e. level and complexity of organised crime present in the country; level of law enforcement, anti-trafficking control measures, etc.);” 107 Enligt rapporten kan man inte påstå att våldsamheter inom trafficking för sexuella ändamål har något att göra med ett lands prostitutionslagstiftning. Debattören vill inte bli kategoriserad i samma kategori som traffickingoffer. Hon ser sig varken som ett idealt offer och vill inte bli stämplad som ett avvikande offer. Siring skriver att trots att poliserna i hennes studie menar att det inte finns någon kvinna som frivilligt säljer sex, definieras ändå nästan uteslutande svenska kvinnor som frivilliga. 108 I och med att det inte finns många prostituerade som har skrivit debattartiklar som har publicerats i det undersökta materialet får dessa stå som företrädare för de prostituerades egna erfarenheter.
Den sista debattören kallas för Colette och driver en blogg som bland annat intervjuar prostituerade kvinnor. Hon skriver bland annat följande om ett avsnitt från TV4:s ”Kalla Fakta” med fokus på svensk prostitution:
”De visade upp bara en liten del av sexköpsbranschen – människohandel och trafficking – och lät denna del representera helheten. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att det finns en stor grupp prostituerade som inte är offer för trafficking, men som ändå kan behöva samhällets stöd. Den absolut vanligaste anledningen till att kvinnor hamnar i prostitution är olika typer av ekonomiska svårigheter.” 109 Denna debattör gör skillnad mellan prostitution och trafficking för sexuella ändamål. Hon menar därmed inte att prostitution varken är bra eller att de som arbetar med det är lyckliga. Tvärtom skriver hon att det finns ”vanliga prostituerade” som behöver samhällets stöd. Vid det antagandet betyder det att det finns prostituerade som är lyckliga, och andra som är olyckliga. Däremot särskiljs offer för trafficking för sexuella ändamål med offer för den sociala situationen som är bakgrund till prostitution i hennes debattartikel. Att ekonomiska svårigheter är en förklaring till prostitution kan också ses i den tidigare forskningen. Ett exempel är de nigerianska prostituerade i Norge som beskriver att det är fattigdom som är orsaken till deras handlande. 110
5.3.2 Expressen: Påtvingad prostitution, normlagstiftning och migration Expressen har två debattartiklar som handlar om motstånd mot att jämställa prostitution och trafficking samt motstånd mot sexköpslagstiftningen. Dessa är alltså mot rådande sexköpslagstiftning. De som är för har skrivit artiklar i blandad form. Dessa består av en ledare, en
107 Transcrime (2005:130) 108 Siring (2008:342) 109 Aftonbladet (2013-11-09:6) 110 Skilbrei. Tveit & Brunovskis (2006:20) 22
debattartikel och en recension av Fredrik Reinfeldts jultal som berörde trafficking. Det finns också två politiska debattartiklar från Miljöpartiet och från Feministiskt Initiativ. Isabella Lövin från MP vill att kvinnor ska få det skydd de behöver: ”Den ekonomiskt utsatta situationen kan tvinga dem in i prostitution, trafficking och barnäktenskap. I vissa katastrofsituationer har tonårsgraviditeter tredubblats.” 111 Maria Carlshamre från partiet FI skriver att finsk sexköpslag ökar prostitution:
”Men att skilja mellan frivillig och påtvingad prostitution ökar all prostitution, också den påtvingade. I förlängningen leder den till en legalisering av all prostitution. (…) Europaparlamentets TransCrime-rapport från 2005 visade tydligt att den svenska sexköpslagen motverkar trafficking, medan den illegala prostitutionen och trafficking florerar där prostitution är lagligt – Holland, Tyskland och Österrike.” 112 Samma rapport som Carlshamre hänvisar till säger följande:
”Several intervening factors seem to influence the number of women and children trafficked for sexual exploitation beyond the legislative model of prostitution. With reference to the indexes of annual trafficked victims, there are also substantial variations among countries belonging to the same legislative model. This makes it difficult to extrapolate a unique causal relationship explaining the number of trafficking victims. (…) Nevertheless taking this statement with due attention, the models that seem to “produce” more victims – especially if one considers old EU Member States – are ”new abolitionsim” and ”regulationism” whilst the model that seems to ”produce” less victims is ”prohibitionism” (…) A final evaluation of the legislative models on prostitution in the European Union in terms of their impact on the number of victims should be based on more reliable and comparable empirical statistics (especially on victims) and on a wider set of data referred to other factors variables (also referring to, for instance, the level of anti-trafficing efforts, the level of law enforcement, the level of corruption, the level of organised crime, the level of openness/closeness of immigration polices of a given Member State, etc.).” 113 Det som skrivs i rapporten är att man inte ska dra långtgående slutsatser om olika länders nivåer av offer för trafficking för sexuella ändamål och härleda det till olika länders prostitutionslagstiftningar i och med att det finns för få empiriska data. Carlshamre skriver också att trafficking florerar i Holland. I rapporten skriver Transcrime att i de länder (däribland Nederländerna) som ger skydd och assistans till traffickingoffer är det empiriska data bättre och nivåerna är därmed högre. De skriver att det beror på att offren blir mer villiga att träda fram och ge information om de får skydd. Dessutom får de en ökad tro på rättsväsendet. 114 Med andra ord behöver det inte nödvändigtvis betyda att trafficking ”florerar” i Nederländerna på grund av deras lagstiftning utan det kan bero på att de ger skydd till offer och därför kommer de med i statistiken.
111 Expressen (2015-12-04:4) 112 Expressen (2006-06-15) 113 Transcrime (2005:xi-xii) 114 Transcrime (2005:xi) 23
Samma Carlshamre menade att de rykten om att politiker köper sex av prostituerade eller traffickingoffer i Strasbourg är sanning med motiveringen: ”Alla vet att det är så. Du kan fråga vem som helst.” 115
Expressens ledare verkar tycka om sexköpslagstiftningen i och med att denne vill ge hårdare straff åt dem som döms för brottet: ”Sverige har en sexköpslag. Den är menad att avskräcka, inte att locka till hånflabb. Politikerna ser allvarligt på sexköp. Polisen har fått extra pengar för att övervaka den nu ökande gatuprostitutionen, där många kvinnor är traffickingoffer.” 116
Som Locher skriver uppenbarar sig inte normer av sig självt utan de drivs av olika aktörer som alla delar ett åtagande om ett riktigt och önskvärt beteende i deras samhälle. Hon fortsätter att beskriva att det finns entreprenörer i normativitet och de påpekar olika problem och ibland till och med skapar problem genom att använda ett språk av olika namn, uttydningar och för att sedan dramatisera dem. 117 Beckers moralentreprenörer verkar vara av samma karaktär. 118 Enligt Expressens ledare är den önskvärda normen att rättsväsendet, i detta fall åklagare, ska vara hårdare i sin straffbedömning vid köpa av sexuella tjänster.
En annan skribent från Expressen skriver:
”Att det finns kvinnor som lever som sexslavar mitt ibland oss är en skam för Sverige. Det är utmärkt att Moderaterna nu fullföljer sin 180-gradersvängning i synen på sexköp. I stället för att definiera frihet som rätten att få köpa sex lyfter man fram den ofrihet som traffickingoffer lever i. Sexköpslagstiftningen är i första hand en normlagstiftning som slår fast att det är fel att köpa en annan människas kropp. Men den har också haft påtagliga effekter.” 119 Pollack skriver att en handling ska definieras och stämplas som brottslig för att handlingen skall bli betraktad som en sådan. 120 BRÅ skriver i sin rapport att de åtgärder männen tar till för att inte åka fast, som t.ex. åka utomlands för att köpa sex eller ta kontakt via internet på grund av anonymiteten, kan tyda på att lagstiftningen kanske inte har medfört en attitydförändring. Däremot har de blivit försiktigare och lägre aktivitet hos vissa. 121 Lagen om köp av sexuella tjänster befästes år 1999. 122 Frågan är hur effektiv lagstiftningen är ur ett normativt synsätt. Bara för att något är lagligt behöver det inte nödvändigtvis betyda att det är socialt accepterat i ett samhälle. Är något olagligt kommer det krävas resurser för att skipa rättvisa. BRÅ visar att sexköparna används i regel som redskap,
115 Expressen (2009-05-17:16-18) 116 Expressen (2010-04-26:2) 117 Locher (2007:212) 118 Becker (2006:125) 119 Expressen (2013-12-17:2) 120 Pollack (2001:34) 121 Forsman & Korsell (2008:26) 122 Stenberg Ribeiro (2010:50) 24
alltså som stödbevisning i fall av människohandel. Män som erkänner sitt brott accepterar vanligtvis ett strafföreläggande medan andra kallas till domstol. 123
Till de två som hör till kritikerna av sexköpslagstiftningen hör dels en doktorand och dels en liberal krönikör och debattör. Den liberala debattören Lisa Magnusson skriver:
”Studie efter studie visar att sexarbetare känner sig överkörda, missuppfattade och trakasserade av myndigheterna. I en forskningsrapport som RFSU släppte förra måndagen framkommer även att många upplever att samhällets stöd har blivit villkorat, att man bara får hjälp under förutsättningen att man vill sluta sälja sex och anpassar sig till den numera lagbefästa teorin om att kvinnliga sexarbetare är offer. Ändå kommer myndigheternas egna utvärderingar fram till att lagen är bra och bör fortsätta finnas – i den statliga utredning som gjordes för några år sedan var detta till och med det i förhand uttalade syftet.” 124 Doktoranden Susanne Dodillet menar att traffickingpolitiken har fel fokus:
”Men bilden av flickan som förälskar sig i en hallick och utlovas ett arbete som servitris i väst, utmanas allt oftare av migrationsforskare från hela världen. Dessa migrationsforskare argumenterar för att trafficking snarare borde beskrivas som en korrumperad form av migration. Visserligen finns det människohandlare som lockar fattiga kvinnor med falska löften, men det är inte hela sanningen. 125 Dodillet får kritik av andra debattartiklars författare i andra tidningar vilka kommer att diskuteras senare. Farr skriver att kvinnors fattigdom och arbetslöshet är nästan alltid högre än mäns runt omkring i världen. När ekonomin blir sämre är det kvinnorna som drabbas värst. I och med detta är kvinnor mer utsatta för att råka ut för trafficking. Med andra ord vill de finna en bättre ekonomisk ställning. 126
5.3.3 G-P: Ökad lagstiftning, ingen lycklig hora och inga motsatta åsikter Göteborgs-Posten har debattartiklar och ledare som övervägande anser att sexköpslagstiftningen är bra. Det finns två politiska debattartiklar. En är från från Folkpartiets Cecilia Wigström. En är från Socialdemokraternas Janette Olsson. 127 Cecilia Wigström vill ha ett svenskt FBI för att stoppa den organiserade brottsligheten:
”Den organiserade brottsligheten i form av mc-gäng eller kostymklädda etniska grupperingar vill inget annat än att tjäna pengar och få makt. De är multikriminella och ingår i internationella nätverk för att sälja narkotika, traffickingoffer och ägna sig åt utpressning.” 128
123 Forsman & Korsell (2008:27) 124 Expressen (2015-02-08:4) 125 Expressen (2008-07-23:4) 126 Farr (2005:136) 127 Göteborgs-Posten (2015-07-28:4-5) 128 Göteborgs-Posten (2007-11-16:47) 25
Vid diskussioner om trafficking talar man ofta om att det handlar om organiserad brottslighet och där organisationerna har stor kapacitet att ha många sexsäljande offer. En rapport från BRÅ visar dock att de flesta som handlar affärsmässigt med traffickingoffer är småskaliga organisationer/grupper. Detta gäller åtminstone i Sverige och Finland. 129 Som Pollack skriver om mediepaniker finns det ett mönster i panikens förlopp. Först i början ett enskilt fall, en höjdpunkt då debatten förs av företrädare för offentligheten och olika professioner, och till sist ett slut i vilket man har löst eller åtgärdat problemet. Åtminstone vill man få det att se ut så. 130 Liknande åsikter har Siddharth Kara som bland annat vill skapa en internationell slav- och traffickingstyrka som ska befria offer. 131
Av ledarartiklarna är det alla fyra som är negativt inställda till prostitution och sammankopplar prostitution med trafficking. En av dessa är Emma Wange som skriver på ledarsidan om ”torskfiske”: ”Deras inlevelseförmåga har däremot inte ökat. De kan eller vill fortfarande inte se kvinnor som personer utan att väljer att se dem som objekt eller varor till salu. ” 132 Farr menar att mainstream-media måste bli övertygade om att trafficking för sexuella ändamål är världsomfattande och ett allvarligt problem innan de ger den nyhetsbevakning problemet förtjänar. 133 Skilbrei vill ha mer forskning om prostitution och färre påståenden om hur det är baserat på journalisters slarviga rapporter, politikers krismaximering och filmers dystopier. 134
Samma Wange skriver på en annan ledarsida:
”De narkotikaberoende som finansierar sitt missbruk. De vars uppväxt präglats av fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp, som varken tror eller har förmågan att förstå att livet kan innebära något annat. Den växande gruppen traffickingoffer och till sist den minsta gruppen, de ”lyckliga hororna” som frivilligt valt att prostituera sig. Det är denna sistnämnda grupp, som nu lanseras som den nya normen, bland annat av pseudonymen Isabella Lund, som skall vara en 45-årig sexsäljare med en egen blogg, ”Att arbeta som eskort”. Hon går ivrigt och högst flitigt i polemik mot alla som inte tycker som hon. Om hon är vad hon påstår sig vara är det dock ingen som vet. Ändå fick hon eller personerna bakom pseudonymen häromdagen skriva en debattartikel i Expressen men anonymt, på grund av ”horstigmat och med hänsyn till sina barn”. Men blir den person trovärdig som i den offentliga debatten påstår att de prostituerade inte är offer – utan att själv vilja sätta sitt namn och ansikte bakom denna åsikt?” 135 Pollack skriver att det som karakteriserar mediepaniker enligt Drotners resonemang, är att den starkt känslomässigt laddade debatten både initieras och fortsätter styras av medierna. Det blir polariserad
129 BRÅ (2008:183) 130 Pollack (2001:94) 131 Kara (2009:41) 132 Göteborgs-Posten (2006-06-05:2) 133 Farr (2005:240) 134 Skilbrei (2003:74) 135 Göteborgs-Posten (2007-02-19:2) 26
och det nya mediet är antingen bra eller dåligt. Företrädare som är negativt inställda får i flertalet fall störst uppmärksamhet. 136 Det intressanta är här att skribenten kritiserar en tidning som uppenbarligen går emot strömmen och låter en som tycker annorlunda få komma till tals. Med tanke på att denna person är ledarskribent på Göteborgs-Posten är det anmärkningsvärt att denne skriver en ledare som kritiserar att en prostituerad fick sin artikel publicerad anonymt. Vid användningen av den modifierade stämplingsteorin där offret stämplas som offer, synes det att ledarskribenten ger henne en stämpel, men dock inte som offer utan som opålitlig och okunnig. Det är uppenbart att ledarskribenten försöker flytta fokus från att det inte finns några ”lyckliga horor” till att flytta den prostituerade till kategorin personer ”som varken tror eller har förmågan att förstå att livet kan innebära något annat.” 137
I en annan ledarartikel diskuteras det om lagstiftningen i Tyskland och sexlagstiftningens påverkan i Sverige:
”Många är med all säkerhet offer för trafficking. De finns de som försöker hävda att trafficking och prostitution är två olika saker. En av dessa är riksdagskvinnan Camilla Lindberg (FP) som under Almedalsveckan satt i SVT:s debatt och sade att människor borde ha rätt att sälja sina kroppar om de nu ville göra det, och att det skulle gå mycket lättare att hjälpa offer för trafficking och de som ville sluta prostituera sig, om man bara släppte sexköpen fria. Som riksdagsledamot borde Lindberg vara bättre påläst. (…) Utredningen visade att förbudet mot sexköp fungerat just så som det var tänkt. Att minska utbudet genom att strypa efterfrågan. (…) I Sverige har vi tack vare sexköpslagen också varit relativt förskonade (även om det funnits ett antal fall) från den traffickingvåg som drabbat stora delar av Europa. Det beror på att människohandlarna vet att det är lättare att åka fast i Sverige, eftersom polisen inte bara spanar på sådana som dem utan också på ”vanliga” sexköpare.” 138 Ledaren i denna artikel skriver att riksdagskvinnan borde vara bättre påläst. I Transcrimes rapport står det att exploaterad prostitution inomhus ökade när sexlagstiftningen kom till. Denna tendens började dock synas redan innan lagstiftningens tillkomst. 139 Vidare står det i rapporten att sexköpslagen kan vara försvårande för traffickingorganisatörer. De skriver dock också att antalet män som vittnar mot trafficking har minskat betydligt för att inte själva åka fast. I och med att prostitutionen har flyttats inomhus kan det vara svårare för offren att få kontakt med någon utomstående. 140 Vad debattören menar med ett antal fall i diskussionen om antalet traffickingoffer är oklart. Antingen menar ledarskribenten antalet anmälda människohandelsbrott eller mörkertalet av offer. Rikskriminalen uppskattade år 2003 att det fördes mellan 400-600 kvinnor till Sverige för
136 Pollack (2001:94) 137 Göteborgs-Posten (2007-02-19:2) 138 Göteborgs-Posten (2010-07-20:2) 139 Transcrime (2005:99) 140 Transcrime (2005:101) 27
att utnyttjas i prostitution. År 2009 anmäldes 60 människohandelsbrott, varav 34 handlade om sexuella ändamål. 141 Att det är lättare att åka fast i Sverige är diskuterbart. År 2011 skrev BRÅ att endast ett par fall per år blir lagförda. 142
En annan ledare skriver att de som tvångsprostitueras har rätt att få sitt skadestånd. Denne skriver: ”I princip alla som prostituerar sig far illa. Men alla utan undantag som faller offer för trafficking, vår moderna version av slavhandeln, skadas ohjälpligt” 143
En debattartikel som har hämtats från en insändare är emot Susanne Dodillets (tidigare nämnd) avhandling ”Är sex arbete?” och hennes inställning att legalisera prostitution. Debattören skriver följande:
”Fyra miljoner kvinnor och barn ”traffickeras” varje år, de flesta för sexuella ändamål (FN) (…) Det finns trafficking här men våra problem är förhållandevis små även om vartenda traffickingoffer är ett för mycket. (…) I Tyskland tillåts prostitution och även bordellverksamhet. Det är bara att googla på Germany och trafficking för att få fram information om hur stora problemen är. Hur ska man då skilja på prostitution och trafficking? Det går inte så länge sexköparna – kunderna – inte gör det. Enda sättet att komma åt trafficking är att bekämpa prostitution också. (…) Vare sig hon vill det eller inte går Susanne Dodillet med sin avhandling människohandlarnas ärenden och underlättar för deras fruktansvärda hantering. Anser hon verkligen att det är värt att legalisera prostitution för att ett fåtal så kallade lyckliga prostituerade (om de finns) ska kunna fortsätta ifred och samtidigt offra alla de som är offer för trafficking?” 144 Debattören menar att Dodillet går människohandlarnas ärenden och underlättar för deras fruktansvärda hantering med sin avhandling. Det är problematiskt om forskning av ett ämne inte skulle kunna ske med premisserna att det inte är rätt och att det går någons agenda till mötes. I detta fall utmålas nästan Dodillet som, med Cohens terminologi, en ”folk devil”, det vill säga personifiering av ondska. 145 Detta endast för att hon har en motsatt uppfattning om prostitution. Debattören skriver vidare att det är 4 miljoner människor som utsätts för trafficking och de flesta för sexuella ändamål. Enligt UNHCR utsätts årligen mellan 700.000 och fyra miljoner män, kvinnor och barn för människohandel.146 Uppenbart är att debattören har använt sig av de högsta siffrorna. Farr (som också använder sig av siffrorna fyra miljoner offer) skriver att av dessa är det ca en miljon som är offer för trafficking för sexuella ändamål. 147 Med hennes siffror är alltså trafficking
141 Stenberg Ribeiro (2010:14) 142 https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2011-11-30-fortfarande-brister-i-kunskapen-om-prostitution-och- manniskohandel.html, hämtad 2016-01-06 143 Göteborgs-posten (2006-05-28:2) 144 Göteborgs-Posten (2009-03-17:30) 145 Pollack (2001:82) 146 Stenberg Ribeiro (2010:14) 147 Farr (2005:3) 28
för sexuella ändamål inte vanligast. Det samma skriver Ronald Weitzer som är lättad över att bilden av vad som är den vanligaste sortens trafficking börjar bli nyanserad. 148
Den sista debattartikeln från Göteborgs-Posten har skrivit av åklagare Thomas Ahlstrand och den tidigare nämnda Malin Roux från RealStars (ideel organisation som verkar mot trafficking). Dessa hyllar Sveriges sexköpslag. De skriver:
”De kritiker som hävdar att lagen varken skyddar de prostituerade eller motverkar sexhandel har fel.(…) När efterfrågan ökar måste utbudet göra detsamma. Det är på efterfrågan som trafficking livnär sig. (…) Tyskland, som sedan legaliseringen av prostitution 2002 blivit hela Europas bordell och där var fjärde man någon gång köpt sex, ser nu de negativa konsekvenserna. (…) Mellan prostitution och trafficking ska inte dras några hårda gränser. Forskning världen över visar att 90 procent av alla prostituerade tidigare i livet blivit utsatta för sexuella övergrepp. (…) Trafficking har främst tre orsaker: fattigdom, pengar och efterfrågan på sexuella tjänster. (…) Sverige har tagit ledarskapet i inom EU. Det behövs arbete med att förändra attityder och värderingar om sex och övergrepp och för att motverka efterfrågan. (…) Strängare lagar mot sexhandeln är en nyckel till ett Europa fritt från trafficking.” 149 Debattörerna skriver att trafficking har tre orsaker och det är fattigdom, pengar och efterfrågan. Detta stämmer med den tidigare forskningen. Till exempel NMT:s rapport beskriver att efterfrågan och den enorma vinsten är de stora bidragande faktorerna till att trafficking existerar. 150 Även åtgärder mot attitydförändringar beskrivs bland annat av Farr. 151 Att strängare lagar skulle hjälpa är dock mer diskuterbart. Ett sådant påstående måste definieras för att kunna förstås. Vill debattörerna ha strängare lagar både för prostitution och för trafficking för sexuella ändamål? Ska det både gälla de prostituerade och sexköpare? Enligt Trancrimes rapport finns det uppgifter om att efterfrågan på sexuella tjänster har varit mycket lägre i Sverige än vad de som organiserar traffickingmarknaden har trott. 152 Man kan anta att debattörerna vill ha en svensk sexköpslagstiftning i hela EU, vilket skulle kunna tänkas ha en viss effekt på efterfrågan. Däremot är det viktigt påpeka att EU:s medlemsländer fortfarande är suveräna nationer vilket gör att det finns nationella lagstiftningar och så som det ser ut har många länder i EU en annan uppfattning om sexköpslagstiftning. Av EU:s 25 medlemsländer är det endast 16 % som har samma typ av sexköpslagstiftning som Sverige. 153 Svanström skriver att kvinnorörelsen var en stark kraft för att få prostitution på den politiska agendan. 154
148 Weitzer (2014:12) 149 Göteborgs-Posten (2012-03-08:39) 150 Stenberg Ribeiro (2010:33) 151 Farr (2005:240) 152 Transcrime (2005:101) 153 Transcrime (2005:ix) 154 Svanström (2004:243) 29
5.3.4 DN: Inte utomlands, prostitution är trafficking och Tyskland=Thailand I det undersökta materialet av Dagens Nyheters ledar- och debattartiklar är det svårare att kunna kategorisera dessa. I det undersökta materialet finns det fem stycken ledare, en debattartikel och två nyhetsartiklar. I den första ledaren handlar det främst om trafficking för arbetskraft. 155 Den andra ledaren handlar om IS sexuella förslavande av kvinnor. 156 Den tredje ledaren berör Tobias Billströms (M) förslag om att traffickingoffer ska få uppehållstillstånd om de vittnar. 157 Den fjärde ledaren är kritisk mot The Body Shop och Ecpats upprop mot barnsexhandel och frågar sig om det verkligen finns någon som är för trafficking. 158
Den sista ledaren tror inte det fungerar att exportera den svenska sexköpslagstiftningen till andra länder som lider av korruption:
”Därför är det bra att Amnesty arbetar för att legalisera sexarbete där – polisen bör inte ha lagen på sin sida i trakasserier av prostituerade. Men det finns även skäl att diskutera legalisering av sexköp i samhällen där myndigheterna inte fungerar, eftersom den svarta marknaden där är särskilt farlig.” 159 Farr skriver att det är maktobalans och en obalans av andra orsaker som skapar och formar strukturerna att rikare länder blir destinationsländer för traffickingoffer och att fattigare länder istället blir källan. 160 Ledarskribenten vill legalisera prostitution utomlands där länder sägs vara korrupta. Att legalisera sexköp i ett land där inte myndigheter fungerar är ett speciellt argument. Transcrime skriver i sin rapport att skyddet för funna traffickingoffer är inte tillräckligt starkt i Sverige. Dessutom försvinner traffickingoffer innan rättegång sker. 161 Ett förstärkt skydd för traffickingoffer kan vara målet istället för en legalisering där inte myndigheterna fungerar. Vill man att legalisering skall ske i andra länder är det rimligt att man även vill det i sitt eget land. Pollack skriver om Cohens begrepp om Folk devils och Moral Panics där polis och medier skapade rädsla och överdrivna reaktioner. 162 Det finns en möjlighet att ledarskribenten ser Sverige som ett föredöme och de prostituerade i fattigare länder som offer. Eftersom de är fattiga länder verkar de inte kunna ha samma lagstiftning som i Sverige. Frågan är om ledarskribenten vill att legalisering även skall ske här. Om inte, är det endast en moralisk åtgärd för andra länder som denne
155 Dagens Nyheter (2015-07-02:5) 156 Dagens Nyheter (2015-08-28:5) 157 Dagens Nyheter (2006-11-14:4) 158 Dagens Nyheter (2011-06-30:4) 159 Dagens Nyheter (2015-08-13:4) 160 Farr (2005:3) 161 Transcrime (2005:101) 162 Pollack (2001:35) 30
förespråkar. Siring skriver om att sexköpslagstiftningen kan användas som ett sätt att kontrollera ett område. Genom den inkluderas och exkluderas vissa grupper, såsom hallickar och traffickingoffer. 163
Den enda debattartikeln i detta material är skriven av Claes Borgström dåvarande jämställdhetsombudsman (JämO) där han skriver varför han ville bojkotta fotbolls-VM i Tyskland på grund av deras prostitutionslagstiftning:
” För att något ska definieras som människohandel ska det, enligt protokollets definition, innehålla ett element av tvång, hot, övertalning, bedrägeri, maktmissbruk och/eller utnyttjande av en människas utsatthet eller beroendeställning. Medgivande från offrets sida är irrelevant vid åtal för människohandel. Med den definitionen faller det mesta av det vi uppfattar som vanlig prostitution också under kategorin trafficking(…)164 Här ser vi ett exempel på jämställandet mellan prostitution och trafficking för sexuella ändamål. Som BRÅ skriver är kvinnor i många fall medvetna om att de ska arbeta som prostituerade i Sverige. Dock är inte villkoren klarlagda och de blir i många fall lurade. Allt detta för att kvinnorna har ekonomiska bekymmer. 165 Enligt Borgström borde den prostituerade vara ett entydigt offer, trots att hon själv har valt att arbeta som prostituerad. En ombudsman stämplar alltså en prostituerad som avvikande/offer, och verkar ha uppfattningen att hon inte vet bättre. Becker menar att det är den som har den politiska makten som dikterar de avgörande villkoren för vilka som stämplas som avvikande. 166
Dagens Nyheters artikel gör en relativt saklig analys av sexköpslagen och dess införande.
”Sexköpslagen har varit under ständig kritik från det att den infördes 1999. Då var farhågorna att en kriminalisering skulle tvinga de prostituerade att gå under jorden och att de då skulle utsättas för större risk att bli misshandlade. Polisen medger att verksamheten flyttats in på bordeller och ut på nätet, men menar att det är en utveckling som var oundviklig även utan lagen.(…) Om den totala prostitutionen har minskat sedan sexköpslagen är det ingen som vet. Klart är att de prostituerade på gatan är betydligt färre i Stockholm än i våra nordiska huvudstäder.” 167 Enligt Transcrimes rapport är det på grund av sexköpslagstiftningens införande 1998 (borde vara 1999, författarens anm.) som prostitutionen har minskat, åtminstone för utomhusprostitution. Dock är övervägande delen av handeln inomhus och på internet. 168 Rapporten beskriver också att det kan
163 Siring (2008:341) 164 Dagens Nyheter (2006-04-23:6) 165 Forsman & Korsell (2008:56) 166 Sarnecki (2009:202) 167 Dagens Nyheter (2007-08-27:12) 168 Transcrime (2005:99, 101) 31
hända att lagen ger upphov till fler mörkertal. 169 Resultaten är dock osäkra så frågan är om man kan dra slutsatser av den rapporten.
Dagens Nyheters artikel beskriver Tyskland som ett europeiskt Thailand med negativ betoning, men ger trots det en chans för vanliga prostituerade att uttala sig:
”Tyskland framstår som ett europeiskt Thailand och det finns misstankar om att traffickinghandel med människor – går hand i hand med den legala prostitutionen.(...) Denna dag är det Klaudia, 37 år, som har ”gangbangjouren” på bordellen. Hon är utbildad sjuksköterska, och vill inte uppge sitt efternamn. - Jag jobbade extra som dansös på en klubb, fick anbud från männen och märkte hur snabbt jag kunde tjäna mycket pengar, säger hon. Klaudia är registrerad hos skattemyndigheten och betalar skatt och sin avgift till sjukkassan.” 170 5.3.5 SvD: Sociala åtgärder behövs och förbud mot sexköp minskar trafficking I det utvalda materialet finns ingen ledarsida med i Svenska Dagbladet. Däremot finns det fem stycken ”Brännpunkt” som är ungefär som en debattartikel. Det finns också en debattartikel i materialet. Till sist finns det med en artikel från ”Kulturchefen”.
En av dessa Brännpunktsartiklar har Cecilia Malmström (FP) skrivit. Hon var en av de ledande för lagskärpning inom EU för människohandel, men det gick inte så bra. 21 av 27 länder har inte infört de nya lagskärpningarna. 171 Den andra brännpunktsartikeln har Helena Karlén, som är generalsekreterare på Ecpat Sverige, skrivit. Den handlar om att rederier inte vill ta emot information om trafficking. 172
Den följande brännpunktsartikeln har författats av ett antal skribenter som är mottagare av det nystiftade priset mot människohandel, C10 awards. De skriver bland annat:
”Det första steget till att kunna bekämpa människohandeln är att förstå problemets komplexitet. I den allmänna debatten görs ofta förövare till mystiska främlingar knutna till internationella brottssyndikat, och de drabbade – särskilt barnen – görs till passiva offer.(...) De drabbade barn vi möter är inte i första hand offer, de är individer med drömmar, rädslor och förhoppningar.(…) Det viktigaste bidraget Sverige som nation kan göra är därför inte att jaga internationella brottssyndikat, det är att stödja och stärka organisationer som arbetar förebyggande med att trygga barns grundläggande rättigheter.” 173
169 Transcrime (2005:101) 170 Dagens Nyheter (2013-07-21:12-13) 171 Svenska Dagbladet (2013-04-15:5) 172 Svenska Dagbladet (2005-10-07:9) 173 Svenska Dagbladet (2014-11-03:5) 32
Detta är en av få artiklar som inte kräver hårdare lagstiftning utan istället eftersträvar sociala åtgärder. Det får ses som ovanligt i materialet. Även Farr förespråkar denna syn. 174 Skilbrei är förmodligen också av samma åsikt, men hon skriver också att Norge kan ta hand om en ”Lilja” och att de sociala institutionerna kan hantera problemen. 175
Den sista brännpunktsartikeln handlar om att det är bra att sexköpslagstiftningen finns. Författarna skriver:
”Med hjälp av två datakällor över förekomsten av trafficking (från IOM och ILO) visar vi att de länder i Europa där det är förbjudet att köpa sex (eller där både köp och försäljning är förbjudet) är mängden trafficking mycket lägre än i länder där prostitution är lagligt. Tyvärr är den tillängliga datan om trafficking dålig men att två olika datamaterial ger samma resultat är försäkrande. Vi kan inte med säkerhet säga att förbud av sexköp orsakar minskad trafficking men resultaten ger en tydlig indikation om att så är fallet.” 176 Ronald Weitzer skulle nog inte hålla med om innehållet i denna artikel. Han menar att det är omöjligt att kunna räkna eller ens uppskatta antalet personer och inkomsterna som är involverade i en underjordisk ekonomi. 177
6. Sammanfattning och avslutande diskussion Hur framställs offer för trafficking för sexuella ändamål i de olika tidningarna?
I Aftonbladets, Expressens och Svenska Dagbladets artiklar beskrivs kvinnorna som offer på ett mer känslomässigt vis. Under intervjusituationen har de t.ex. flackande blick eller ser mycket rädda ut. Aftonbladets journalist skriver dessutom frågande om kvinnan har klätt upp sig för dem. Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter har inte samma känslomässiga beskrivningar och det kan bero att materialet av enskilda beskrivningar inte är lika stort för dessa tidningar. Dagens Nyheter har dock en artikel med ett mer positivt innehåll om ett tidigare offer för trafficking för sexuella ändamål som lyckades rymma. Det är en av få positiva artiklar i hela materialet.
Nils Christies begrepp om ideala offer kan tillämpas på en stor del av materialet. 178 I Aftonbladets, Expressens och Svenska Dagbladets artiklar framstår kvinnorna som ideala offer. Det beskrivs att de har blivit tagna med våld, blivit lurade och sedan instängda för att utföra hemska saker åt en
174 Farr (2005:224-225) 175 Skilbrei (2003:73) 176 Svenska Dagbladet (2010-07-20:5) 177 Weitzer (2014:13) 178 Christie (2001:48) 33
annan person. Gärningspersonen beskrivs inte ofta i det utvalda materialet, men denna finns ändå närvarande. När en gärningsperson väl beskrivs handlar det om en ondskefull svägerska och om en ägare som grymtar. Sexköparna beskrivs i många fall också som gärningspersoner och i de fallen blir den sexköpande mannen en ideal gärningsman. Den modifierade stämplingsteorin kan också tillämpas på en stor del av materialet. 179 I materialet kan beskrivningar om enskilda personer resultera i direkta stämplingar av offer. I vissa fall säger kvinnorna rakt ut att de inte vill bli stämplade som offer på grund av skam. Med Beckers indelning av avvikande beteenden skulle offer för trafficking för sexuella ändamål kunna vara av typen falsk anklagelse, som syftar till att offret uppfattas ha gjort något avvikande, men att så egentligen inte är fallet. Eventuellt skulle även hemligt avvikande kunna appliceras, som då syftar till att en avvikande handling görs, men ingen märker eller uppmärksammar det. 180 Vid falsk anklagelse skulle det vara troligt att offren för trafficking för sexuella ändamål anses vara ”vanliga prostituerade” och stämplas som sådana. Självfallet kan flera stämplingar ske, som är av annan karaktär såsom ”smutsig”. Vid hemligt avvikande gör offret för trafficking för sexuella ändamål avvikande handlingar, med detta uppmärksammas inte. Med andra ord tvingas de in i det avvikande beteendet.
Vilka uppfattningar förekommer i de olika tidningarna i relation till sexköpslagstiftningen?
De uppfattningar som kan identifieras i materialet har två utgångspunkter. Den ena utgångspunkten handlar om åsikten att prostitution och trafficking för sexuella ändamål är samma sak. I dessa fall är problemen huvudsakligen förtrycket mot kvinnor, mannens beteende och att prostitution är en del av trafficking för sexuella ändamål och därför ska prostitution vara förbjudet. Skiljer man dessa fenomen åt är problemet snarare att fokus inte riktar sig mot det som är det riktiga problemet, det vill säga trafficking för sexuella ändamål. Ett annat problem som kan identifieras är bristen på ekonomiska tillgångar. Det är fattigdomen som gör att främst kvinnor måste åka utomlands för att finna jobb, men istället blir de lurade. Vidare är ett problem den efterfrågan som finns från män. Det är efterfrågan som gör att det alltid finns ett behov av att utnyttja kvinnor sexuellt. Tydligen verkar det även finnas en slags hierarki i maktordningen mellan prostituerade och mellan sexköpare och prostituerade där etnicitet har en avgörande roll.
Det finns minst tre olika kategorier av åsikter i fråga om sexlagstiftningen. I materialet ser vi tydligt att några artiklar ställer sig mot lagstiftning, andra tycker att den är bra som den är, och till sist finns
179 Lilly. Cullen & Ball (2015:153) 180 Becker (2006:31-32) 34
det artiklar som vill utöka lagstiftningen. Främst då i EU-medlemsländerna. Med Nils Christies begrepp om det ideala offret kan man i viss mån säga att de som är för sexköpslagstiftningen ser även de prostituerade som offer. De som är mot sexköpslagstiftningen ser endast (med vissa undantag) traffickingoffer för sexuella ändamål som riktiga offer. Med den modifierade stämplingsteorin skulle man kunna hävda att både offer för trafficking för sexuella ändamål och ”vanliga” prostituerade kommer att bli stämplade på ett eller annat sätt. Offren för trafficking för sexuella ändamål stämplas garanterat som offer. En stämpling sker nästan alltid av prostituerade, antingen som att de också är offer eller att de är ”frivilliga” prostituerade trots att det nödvändigtvis inte behöver uppfattas så.
Aftonbladet har en varierande blandning av åsikter om sexköpslagstiftningen. Det är endast i Aftonbladet prostituerades skrifter har publicerats i det undersökta materialet. Det får ses som ovanligt i hela undersökningen.
Expressen har publicerat en viss blandning av åsikter. Två stycken är motståndare mot sexköpslagstiftningen och andra är för eller diskuterar prostitution som ett problem.
Göteborgs-Posten är den mest ensidiga av dem alla. Alla artiklar är för sexköpslagstiftningen och ingen är mot den. Det finns en viss argumentation som i vissa fall dumförklarar andra människor med annan åsikt.
Dagens Nyheters artiklar har en mer avhållande ton. Av de artiklar som rör sexköplagstiftningen skriver en ledare att man inte borde exportera sexköpslagstiftningen till andra länder som är korrupta. Den enda debattartikeln är negativ mot sexköpslagstiftningen. En nyhetsartikel beskriver sexköpslagstiftningen nyanserat. I en annan artikel skriver journalisten att Tyskland är det nya Thailand med negativ betoning. I samma artikel får dock tyska prostituerade uttala sig.
Svenska Dagbladets brännpunktartiklar är uppdelade i en positiv syn för sexköpslagstiftningen och en negativ syn för sexköplagstiftningen. Den brännpunktsartikel som är negativ mot sexköplagstiftningen ifrågasätter det som påstås vara fakta och menar att ökad lagstiftning inte är det rätta. Istället ska de organisationer som arbetar förebyggande för barns grundläggande rättigheter stärkas. Den debattartikel som är för sexköpslagstiftningen argumenterar att två studier är ett slags bevis på att lagstiftningen fungerar.
Pollack skriver om Drottners resonemang om mediepaniker. Det är den känslomässigt starkt laddade debatten som initieras och styrs av medierna. Debatten blir också moraliskt polariserad. 181
181 Pollack (2001:94) 35
Ett bevis på detta är de olika påhopp genom debattartiklar som endast berodde på annan åsikt. I många fall försöker man inte ens nyansera bilden av vad trafficking är, utan istället ska vara så extrem som möjlig i sina beskrivningar. 182 Det är också problematiskt att t.ex. använda sig av siffror som man ej kan belägga vetenskapligt. Ibland kan man inte ens göra ordentliga uppskattningar. Att politiker och myndighetspersoner då använder sig av dessa siffror kan förringa problemet med trafficking. 183 Farr menar att medier måste bli övertygade om att trafficking för sexuella ändamål är världsomfattande och ett allvarligt problem 184 Skilbrei skriver att ensidiga historier om prostitution kan vara skadligt för många kvinnor. Hon skriver att hon vill ha forskning om transnationell prostitution och färre påståenden om hur det är som beläggs med journalisters slarviga rapporter, politikers överdrifter och filmers overklighet. 185 Skilbrei menar också att om det endast finns en ensidig historia om en viss grupp kommer andra grupper att råka illa ut. Hur prostitutionen framställs får konsekvenser av vilka åtgärder som samhället sätter in mot prostitution. 186 Med andra ord sätts lagstiftningen in trots att man inte vet någonting om fenomenets uppbyggnad och fenomenets omfattning.
Att det är ett allvarligt problem för de kvinnor som är offer för trafficking för sexuella ändamål är det nog få som förnekar. Däremot är det viktigt att få veta hur stor omfattningen är och hur man kan förhindra det på det mest effektiva sätt. Om då medier blir övertygade om något som inte är klarlagt kan det ge upphov till spekulationer som inte ger någonting.
Om det ska finnas en möjlighet att åtgärda ett problem måste man veta vad problemet är och hur problemet ser ut. Om det inte finns möjlighet att kunna utforska hur problemet ser ut kommer olika resonemang endast åka omkring i cirklar. Ett eller flera cirkelresonemang är inte önskvärt om man ska försöka förhindra trafficking. Det behövs betydligt mer forskning i ämnet.
Till framtida forskning skulle jag föreslå tre olika forskningsingångar. Först och främst behövs det betydligt mer forskning om trafficking där resultat ska baseras på empirisk kunskap. Det behövs en objektiv utvärdering av sexköpslagen där negativa och positiva aspekter förs fram. Till sist behövs det mer forskning angående makthavares stämplingar av olika grupper, som kan resultera i avvikande beteenden.
182 Weitzer (2014:9) 183 Weitzer (2014:10) 184 Farr (2005:240) 185 Skilbrei (2003:73-74) 186 Skilbrei (2003:73) 36
Litteraturförteckning
Becker, Howard S (2006) Utanför. Avvikandets sociologi. Lund: Arkiv
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Christie, Nils (2001) ”Det idealiska offret”. I: Åkerström, Malin & Sahlin, Ingrid (red), Det motspänstiga offret, s. 46-60, Lund: Studentlitteratur
Englund Cecilia. Viuhko, Minna. Jokinen Anniina. Aromaa Kauko. Resetnikova Aigi. Markina Anna. Söderström Ulf. & Nilsen Marie (2008) The Organisation Of Human Trafficking: A study of criminal involvement in sexual exploitation in Sweden, Finland and Estonia. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Farr, Kathryn (2005) Sex Trafficking. New York: Worth
Forsman, Malin & Korsell, Lars E (2008) Sexuell människohandel: en fråga om tillgång och efterfrågan. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ)
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005[2003]) Massmedier: en bok om press, radio & TV. Stockholm: Bonnier.
Holmström, Charlotta (2008) ”Prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige: Omfattning, förekomst och kunskapsproduktion.” I: Holmström, Charlotta & Skilbrei, May-Len (red), Prostitution i Norden. Forskningsrapport. TemaNord 2008:604, Nordiska ministerrådet: Köpenhamn. s. 303-325
Jönsson, Håkan (2012) ”Äldre som offer – En övning i analys”. I: Heber, Anita. Tiby, Eva. & Wikman, Sofia (red), Viktimologisk forskning, s. 117-136. Lund: Studentlitteratur
Kara, Siddharth (2009) Sex Trafficking. New York: Columbia University Press
Karlén, Helena (red.) (2011) The Commercial Sexual Exploitation of Children. Stockholm: Jure
Kocka, Jürgen (2003) ”Comparison and Beyond”, History and Theory, 2003, Vol. 42, No. 1, s. 39- 44
37
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lilly, J. Robert. Cullen, Francis T. & Ball, Richard A (2015) Criminological Theory: Context and Consequences. California: SAGE Publications
Locher, Birgit (2007) Trafficking in Women in the European Union: Norms, Advocacy-Networks and Policy-Change. Zugl. Dissertation: Universität Bremen
Mujaj, Endrit & Netscher, Amanda (2015) Prostitutionen i Sverige 2014. En omfattningskartläggning. Produktion: Länsstyrelsen i Stockholms län
Mörner, Magnus (1981) Komparation: att vidga historiska perspektiv. Lund: Scandia (47), s. 225- 243
Pollack, Ester (2001) En studie i medier och brott. Diss. Stockholm: Univ
Sarnecki, Jerzy (2009) Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur
Siring, Annelie (2008) ”Sexhandel, sexköpslagstiftning och myndighetsförståelse. Ett svenskt exempel.” I: Holmström, Charlotta & Skilbrei, May-Len (red), Prostitution i Norden. Forskningsrapport. TemaNord 2008:604, Nordiska ministerrådet: Köpenhamn. s. 328-356
Skilbrei, May-Len (2003) ”Lilja 4-ever er bare en film! Problematisk sammenblanding av fiksjon og fakta på prostitusjonsfeltet”, Kvinneforskning, 4/2003, s. 69-75
Skilbrei, May-Len. Tveit, Marianne & Brunovskis, Anette (2006) Afrikanske drømmer på europeiske gater. Nigerianske kvinner i prostitusjon i Norge. Fafo-rapport 525
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2013) Kunskapens former: Vetenskapsteori och forskningsmetod. Stockholm: Liber
Stenberg Ribeiro, Emma (2010) Människohandel och prostitution: ur ett svensk perspektiv. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län
Svanström, Yvonne (2004) ”Criminalising the john – a Swedish gender model?”. I: Outshoorn, Joyce (red), The Politics of Prostitution, s. 225-244. UK: Cambridge University Press
Transcrime (2005) National Legislation On Prostitution And The Trafficking In Women And Children. Brussels: European Parliament
38
Weitzer, Ronald (2014) ”New Directions in Research on Human Trafficking”, The ANNALS of the American Academy of Political and Social Science, 2014, Vol. 653 No. 1 s. 6-24
Økland Jahnsen, Synnøve (2007) Women who cross borders – black magic? A Critical Discourse Analysis of the Norwegian newspaper coverage of Nigerian women in prostitution in Norway. Bergen: Univ
Övriga Källor: https://www.bra.se/bra/nytt-fran-bra/arkiv/press/2011-11-30-fortfarande-brister-i-kunskapen-om- prostitution-och-manniskohandel.html, ”Fortfarande brister i kunskapen om prostitution och människohandel” Hämtad: 2016-01-06
Expressen 2003-08-02 s. 24 (Hämtas från Retriever Research med sökordet Trafficking/Traffickingoffer)
Aftonbladet 2009-04-06 s. 26 (Hämtas från Retriever Research med sökordet Trafficking/Traffickoffer)
39
Bilaga
Dagens Nyheter: 2002-10-20 ”Kvinnohandeln: Kvinnoforum kräver handling i stället för prat” – Lasse Wierup, s. 6 2006-04-23 ”Förslaget om VM-bojkott hotar männens identitet” – Claes Borgström, s. 6 2006-09-08 ”Sexhandeln ställs ut” – Peter Sandberg, s. 34 2006-11-13 ”Billström kritiseras för traffickinglag” – Mårten Hennéus, s. 7 2006-11-14 ”Karin Rebas: Billström hamnar snett” – Karin Rebas/Ledare, s. 4 2007-08-27 ”Män som köper sex kan få hårdare straff” – Helena Gunnarsson, s. 12 2007-09-25 ”Skylt ska upplysa om prostitutionsförbud” – Anna Wallberg, s. 16 2009-02-20 ”Att sälja sin kropp är inte en befrielse” – Kajsa Ekis Ekman, s. 60 2009-02-27 ”Rumänsk strid mot sexhandel” – Sektion: Världen, s. 22 2010-12-18 ”Fängelse för människohandel 30 årig kvinna tvingade 16-åring sälja sex” – Ann Persson, s. 14 2011-06-30 ”Barnsexhandel: Samma imperialister här som där” – Sektion: Ledare, s. 4 2013-07-21 ”Sverige är konservativt och litet – På bordell i Tyskland” – Jan Lewenhagen, s. 12-13 2013-10-27 ”Häftig debatt om ny ”svensk” sexköpslag – Frankrike” – Magnus Falkehed, s. 14-15 2014-12-26 ”Nagchung Lama klarade sig undan trafficking – Människohandel i Nepal” – Torbjörn Petersson, s. 14-16 2015-05-25 ”Jag har aldrig sett sådan grymhet- IS. FN-sändebud om gruppens sexuella våld” – TT, s. 17 2015-07-02 ”Krossa det svenska slaveriet” – Erik Helmersson, s. 5 2015-08-12 ”Kritik mot Amnestybesked om sexköp” – Emma Bouvin, s.12 2015-08-13 ”Förbud inte enda vägen” – Elsa Kugelberg, s. 4 2015-08-28 ”Slaveriets avskaffande – ett hån” – Erik Helmersson, s. 5 2015-12-11 ”Hundratals barn offer för trafficking” – TT, s. 18
Svenska Dagbladet: 2005-10-07 ”Rederier tiger om sexhandeln” – Helena Karlén, s. 9 2008-07-17 ”Miljoner satsas mot människohandeln” – Bosse Brink, s. 15 2008-12-13 ”Prostitutionen frodas i Nordens frizon” – Sektion: Utrikes, s. A 14 2010-03-27 ”Malmströms direktiv får kritik” – Tobias Olsson, s. 8 2010-07-20 ”(Sexköpslagens effekter på prostitution och trafficking)” – Niklas Jakobsson & Andreas Kotsadam, s. 5 2013-04-15 ”Allt fler offer för trafficking” – Cecilia Malmström, s. 5 2013-12-17 ”Mörkt jultal från Reinfeldt – Analys” – Göran Eriksson, s. 10 2014-01-27 ”För mig var Europa som gjort av guld” – Lisa Bjurwald & Maik Baumgärtner, s. 18- 19 2014-01-28 ”Mest graverande är när det sker i tjänsten” – Lisa Bjurwald & Maik Baumgärtner, s. 16-17 2014-01-31 ”Nigerias maffia tvingar kvinnor till EU:s gator” – Lisa Bjurwald & Maik Baumgärtner, s. 18-19 2014-01-31 ”Utforma stöd för de utsattas bästa” – Ninna Mörner med fler, s. 6 2014-02-06 ”Färre fällda trots att människohandeln ökar” – Maik Baumgärtner & Lisa Bjurwald, s. 18-19 2014-11-03 ”Människohandeln kan bekämpas” – Rachel Lloyd med fler, s. 5 2015-02-12 ”De ensamma männens land” – Ola Wong Dongxingpu, s. 22-23 2015-03-08 ”Terrorismen har ett kön” – Lisa Irenius, s. 2 2015-06-11 ”Jämställdhet i EU vållade hätsk debatt” – Teresa Küchler, s. 26 2015-08-27 ”Margot Wallström kräver krismöte om IS” – Jenny Nordberg, s. 18-19
40
2015-11-10 ”400 000 flyktingbarn utan skola i Turkiet” – Gunilla von Hall, s. 15 2015-12-09 ”Förändringarna i klimatet drabbar kvinnorna hårdast” – Jenny Stiernstedt, s. 9 2015-12-14 ”Stor risk för ökad människohandel” – Thomas Ahlstrand med fler, s. 6
Aftonbladet: 2002-01-13 ”Här säljs de som sexslavar – Fattigdomen har blivit en grogrund för trafficking” – Ulrika Svensson, s. 49 2002-10-31 ”Sex – ett jobb som andra? Sexhandelns förlorare…och vinnarna” – Nneka Amu & Christina Larsson, s. 15 2003-11-18 ”DNA-tester kan stoppa handeln – Nytt lagförslag ska hindra smuggling med flyktingbarn” – Jessica Ritzén, s. 17 2003-11-18 ”Dags att slå till mot sexhandeln” – Lars Nylén, s. 22 2004-10-31 ”Vi blev sålda som sexslavar” – Ed Vulliamy (Guardian Newspapers Ltd 2004), s. 30 2006-03-13 ”Dags att slopa sexköpslagen” – Esmeralda, s. 26 2007-05-08 ”De våldtog mig om och om igen” – Sektion: Nyheter – Del: ab, s. 12#13 2008-06-11 ”Byggnads svartvita bild av verkligheten” – Joakim Jakobsson, s. 2 2009-10-10 ”Politiker: Låt folk köpa sex” – Maria Wernhult, s. 21 2012-05-01 ”Jag skulle aldrig ragga på gatan” – Dan Nilsson, s. 20-21 2012-06-19 ”Så ska EU utrota människohandeln” – Cecilia Malmström & Myria Vassiliadou, s. 6 2012-12-28 ”Inför den svenska sexköpslagen i EU” – Malin Roux, s. 6 2013-01-08 ”Lamin skulle inte passa in i London” – Karin Ahlborg, s. 14-15 2013-05-12 ”Slavhandeln har aldrig varit större” – Katrine Kielos, s. 2 2013-10-31 ”Elise Lindqvist hjälper prostituerade kvinnor på gatan sedan 17 år” – Tina Remius, s. 30-31 2013-11-09 ”Myter om prostitution drabbar redan utsatta” – Colette, s. 6 2013-12-31 ”Därför köpte de sex” – Karin Östman, s. 12-13 2015-01-29 ”Miljoner barn säljs som slavar” – Elina Bratt-Lejring, s. 22-23 2015-02-05 ”Jag vill få bort varenda tjej därifrån” – Kerstin Nilsson, s. 22 2015-08-14 ”Även sexarbetare har mänskliga rättigheter” – Pye Jakobsson, s. 6 2015-08-21 ”Män tjänar pengar på den lyckliga horan” – Karin Rågsjö & Rossana Dinamarca Expressen: 2001-09-30 ”Svetlana kidnappades och såldes som prostituerad för 500 kr” – Anders Hansson, s. 6 2004-09-12 ”De dog som sexslavar” – Christian Holmen, s. 12 2004-09-13 ”Stoppa våldet mot kvinnor. Sexhandeln i FN:s skugga” – Christian Holmen, s. 24 2004-09-14 ”Dokument/Expressen. Sexhandeln i FN:s skugga” – Christian Holmen, s. 26 2004-09-15 ”Sexhandeln i FN:s skugga. Dokument/Expressen. Lilja 4-ever ska stoppa sexhandeln. Så utbildas FN-soldaterna i kampen mot prostitutionen.” – Christian Holmen, s. 36 2005-11-18 ”Vittna- och du får stanna. Ny lag värnar offer för trafficking” – Terese Christiansson, s. 13 2006-06-15 ”Finsk sexköpslag ökar prostitutionen” – Maria Carlshamre, s. 4 2008-07-23 ”Därför misslyckas trafficking-politiken” – Susanne Dodillet, s. 4 2008-08-11 ”Såld som sexslav” – Åsa Asplid, s. 19 2009-05-17 (X) – Jörgen Hildebrandt & Natalia Kazmierska, s. 16-18 2010-04-26 ”Skärp er, åklagare” – Sektion: Ledare, s. 2 2013-12-17 ”Skolka inte från skolan, Reinfeldt” – Sektion: General, s. 2 2014-04-13 ”Maria, 26, var sexslav i fem år” – Martin von Krogh & Diamant Salihu, s. 24-27 2015-02-08 ”Lyssna på sexarbetarna” – Lisa Magnusson, s. 4 2015-05-30 ”Trafficking modernt slaveri” – Daniela R, s. 4 2015-06-05 ”Hyckleri av regeringen att utvisa barn till barnhem” – Frida Johansson Metso, s. 4 2015-08-19 ”Sao såldes som fru till Kina” – Michael Töpffer, s. 40 41
2015-12-04 ”Nu måste kvinnor få det skydd de behöver” – Isabella Lövin, s. 4 2015-12-09 ”Gudfadern i Bukarest” – David Baas, s. 16-21
Göteborgs-Posten 2003-07-22 ”Tvingade 17 åring gå på gatan” – Per Nygren & Jan Höglund, s. 5 2005-11-18 ”Traffickingoffer ska få stanna i Sverige” – Åsa Brevinge, s. 50 2006-05-28 ”Den som inte vittnar får ingen hjälp” – Johanna Bäckström Lerneby, s. 10 2006-05-28 ”Skadestånd är ett krav” – Sektion: Ledare, s. 2 2006-06-01 ”Sexköparna ser sig som normala” – Johanna Bäckström Lerneby, s. 6 2006-06-05 ”Torskfiske vid Feskekorkan” – Emma Wange, s. 2 2006-06-05 ”Jens Orback lovar handling” – Johanna Bäckström Lerneby, s. 4 2006-10-13 ”Sexslaveri stod på schemat” – Ebba Malmström, s. 18 2006-12-09 ”Söker bidrag för stöd till traffickingoffer” – Björn Svensson, s. 8 2007-02-19 ”Inte ett yrke som andra” – Emma Wange, s. 2 2007-11-16 ”Därför behöver vi ett svenskt FBI” – Cecilia Wigström, s. 47 2008-04-15 ”Satsning mot människohandel” – Maria Sköld, s. 42 2008-07-03 ”Traffickingoffer i Rosenlund” – Anna Wallberg & Per Nygren, s. 6 2009-03-17 ”Glöm inte bort trafficking i debatten” – Zed, s. 30 2010-04-13 ”Tufft i kampen mot sexhandel” – Anne Johansson & Per Nygren, s. 6 2010-07-20 ”Sexköp bör vara förbjudet” – Sektion: Ledare, s. 2 2011-12-30 ”Drömmar krossas på bordellen” – Ylva Carlsson, s. 16 2012-03-08 ”Svensk sexlagstiftning en förebild för Europa” – Thomas Ahlstrand & Malin Roux, s. 39 2012-03-15 ”Viktigt att fler döms” – Snezana Bozinovska, s. 10-11 2012-09-14 ”I dag faller domen” – Snezana Bozinovska, s. 8 2013-04-16 ”Få har skärpt traffickinglagarna” – Sofia Tanaka, s. 17 2015-07-28 ”Att hata kvinnor är att hota demokratin” – Janette Olsson, s. 4-5 2015-08-12 ”Amnesty redo göra sexköp lagliga” – Sektion: Utrikes, s. 19-20 2015-10-13 ”Mindre hjälp för kvinnor som utnyttjas” – Evalis Björk, s. 6-7 2015-12-11 ”Hundratals barn offer i trafficking” – TT, s. 18
42