Verksamhetsberättelse 2018
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Elections Act the Elections Act (1997:157) (1997:157) 2 the Elections Act Chapter 1
The Elections Act the elections act (1997:157) (1997:157) 2 the elections act Chapter 1. General Provisions Section 1 This Act applies to elections to the Riksdag, to elections to county council and municipal assemblies and also to elections to the European Parliament. In connection with such elections the voters vote for a party with an option for the voter to express a preference for a particular candidate. Who is entitled to vote? Section 2 A Swedish citizen who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is resident in Sweden or has once been registered as resident in Sweden is entitled to vote in elections to the Riksdag. These provisions are contained in Chapter 3, Section 2 of the Instrument of Government. Section 3 A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the county council is entitled to vote for the county council assembly. A person who attains the age of 18 years no later than on the election day and who is registered as resident within the municipality is entitled to vote for the municipal assembly. Citizens of one of the Member States of the European Union (Union citizens) together with citizens of Iceland or Norway who attain the age of 18 years no later than on the election day and who are registered as resident in Sweden are entitled to vote in elections for the county council and municipal assembly. 3 the elections act Other aliens who attain the age of 18 years no later than on the election day are entitled to vote in elections to the county council and municipal assembly if they have been registered as resident in Sweden for three consecutive years prior to the election day. -
Kurser Föreläsningar
#egentid tillsammans Kurser Föreläsningar www.sv.se/sjuharad växel: 0771-50 20 20 Plats för nytänkande! #egentid tillsammans Nytt år och nya löften, nya tankar och nya funderingar. En värld i förändring, ett samhälle i utveckling och jag själv kanske behöver lite nytändning. Tankar kring mil- jön i fokus, solidaritet i vårt samhälle och demokratins utveckling, egentid med fokus på mig själv eller egen tid att tillsammans med andra bilda mig och vara med och påverka? Vad det än gäller – vi finns här för dig! Studie- förbundet Vuxenskolan i Sjuhärad erbjuder en plats för Avdelningschef nytänkande! Stefan Landberg Bollebygd/Härryda Mark Lilie Drugge Lisa Nilsson Gisella Olsson Eva-Karin Torhem Arnell Borås Nesko Stefanovski Catharina Rapp Pirjo Hedlund Ildiko Dézsy Jan-Ove Ekman Herrljunga/Vårgårda Svenljunga/Tranemo Ulricehamn Lena Gustafsson Ernst Gustafsson Anders Wigren Johanna Good Administratör Kontakta gärna oss så hjälper vi dig! Växel: 0771-50 20 20 2 Plats för nytänkande! #egentid tillsammans Du är värd allt, och lite till… Att odla egna intressen, att lära nytt och att träffa nya bekantskaper – allt det kan du göra hos oss på Vuxenskolan. Vi vet hur tufft det kan vara att prioritera sig själv när livet rullar på och måstena är många. Men just då är det viktigt att du är snäll mot dig själv och skapar utrymme för det som du brinner för. Vi har studiecirklar inom vitt skilda områden, det ska säkert finnas något som passar dig. Att gå i studiecirkel kallar vi egentid tillsammans. Unna dig det. Hoppas vi ses till våren! Alla vi på Studieförbundet Vuxenskolan Sjuhärad Reservation för ev. -
Länsrapport 2019 Västra Götaland
Länsrapport 2019 Västra Götaland Kommunernas arbete enligt lagen om tobak och liknande produkter 2 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper .............................................................................................................. 4 Utformning .............................................................................................................. 4 Genomförande ......................................................................................................... 4 Svarsfrekvenser ........................................................................................................ 5 Länsvisa sammanställningar med resultat från kommunernas arbete enligt lagen om tobak och liknande produkter .................................................................................... 5 Statistik och beräkningar ........................................................................................... 7 Exempeltabell 1 .................................................................................................... 7 Exempeltabell 2 .................................................................................................... 9 Exempeldiagram 1 .............................................................................................. 10 Exempeldiagram 2 .............................................................................................. 11 Frågor .................................................................................................................. -
Bästa Skolkommun: Lidköpings Resultat En Rapport Från Lärarförbundet Om Skolans Förutsättningar I Kommunen
Bästa skolkommun: Lidköpings resultat En rapport från Lärarförbundet om skolans förutsättningar i kommunen. Vi vill att vår rankning ska bidra till de samtal och satsningar som krävs för att säkra lärares och skolledares förutsättningar. Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet Det här är Lidköpings förutsättningar som skolkommun Bästa skolkommun är en rankning som jämför alla 2 ! kommuner efter "! kriterier. #$ftet är att s$nliggöra o%h förstå skolans förutsättningar utifrån ett lokalt perspekti&. Lidköpings kommun pla%erar sig i år som nummer '2(a& 2 ! kommuner. )&ertorneå toppar årets rankning. *ed den här rapporten vill vi &isa vilka st$rkor o%h utmaningar Lidköping har som skolkommun. Lidköping får bra /ommun 0la%ering i länet 0la%ering i riket placering i både riket och Bengtsfors "12 12/2 ! länet .ötene 2/2 "2/2 ! .rästorp 312 "'/2 ! Lidköping ligger bättre till än grannkommunerna Åmål 212 "4/2 ! -änersborg 9"2':, #kara ("63: o%h -ara 9"8':, men sämre 5rust 612 32/2 ! än .ötene 9"2: och .rästorp 9"':. ⋮ ; hela Västra Götalands län är Lidköping rankad som Lidköping "!12 62/2 ! nummer tio a& 2 kommuner. Bengtsfors lägger sig bäst i länet ("2:. ⋮ #nittpla%eringen för kommunerna i -ästra Götaland är 0artille 2612 264/2 ! "6! (a& 2 !:. Alingsås 2'12 266/2 ! #&enljunga 2412 269/2 ! Ale 2812 275/2 ! *ölndal 2 12 277/2 ! +opp, o%h bottenrankade kommuner i Västra Götalands län St rkor och svagheter <ankningen Bästa skolkommun jämför alla kommuner utifrån tio kriterier. Det här är Lidköpings relati&a st$rkor o%h s&agheter som skolkommun. -
Finansiell Profil 2006
3 Finansiell profil Melleruds kommun 2004–2006 1 Innehåll Inledning – syftet med denna rapport • Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 2004–2006 • Så tolkar du den finansiella profilen! • Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen • Finansiell profil över kommunen 2004–2006 • 49 finansiella profiler 2006 – Kommunerna i Västra Götalands län • 4 finansiella nyckeltal år 2006 • Länsvisa jämförelser år 2006 • Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 2006 utifrån den finansiella profilen Inledning – syftet med denna rapport Syftet med rapporten vits. Målsättningen med avsnittet är att Lång sikt, kapacitet detaljerat belysa starka och svaga finansi- Denna rapport är ett komplement till den Skattefin. av 5 investeringar Skattesats ella sidor hos kommunen i förhållande traditionella finansiella analys som åter- 4 både till god ekonomisk hushållning och finns i årsredovisningen. Till skillnad från Genomsnittligt 3 Soliditet resultat – 3 år den typen av analys, som beskriver utveck- 2 övriga kommuner i länet. 1 lingen över tiden, fokuserar denna rap- Därefter följer en sida med en redovisning Kontroll Risk port i första hand på att analysera hur 49 av kommunens finansiella profiler, både kommuner i Västra Götaland befinner sig Resultat när det gäller i förhållande till övriga kom- före extra- Finansiella finansiellt och har utvecklats i förhållande ord. poster nettotillgångar muner i Västra Götaland, men också i för- till varandra under perioden 2004–2006. hållande till riket. Skälet till att två olika Budget- Kassa- följsamhet Kort sikt, likviditet typer av finansiella profiler redovisas, är I rapporten lämnas också värden för ett beredskap antal nyckeltal som avser ”riket”. Dessa att det egentligen inte är helt rättvisande nyckeltal baseras på de ca 140 kommu- att bara konstruera finansiella profiler nerna som i dagsläget ingår i de län som som beskriver hur kommunerna i Västra Rapportens uppbyggnad använder sig av den finansiella profilen. -
Folkbiblioteken I Västra Götalands Län 2009
Folkbiblioteken i Västra Götalands län 2009 — regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord faktiska verktygen såsom datorer och internet utan också om möjligheten att använda internet i kommunikation, studier och informationshämtning. Biblioteken är i grunden ett frihetsprojekt som ger fri tillgång till information och kunskap för att stimulera mänsklig kraft och tanke. Det är Klyftorna i internetanvändandet är stora, men det är även klyftorna när det individens behov, vetgirighet, nyfikenhet och intresse som ska styra gäller biblioteksanvändandet och bokläsandet. 95 procent av de med hög innehåll och utbud. Till biblioteket är alla välkomna, besök och lån är gratis utbildning läser böcker och använder internet minst en gång per år. 72 och i princip likaså att ta del av utbud och tjänster. Ingen anmälan behövs, procent av de högutbildade besöker ett bibliotek minst en gång per år. Av ingen antagning sker och inga frågor ställs om varför man är där. Det finns de korttidsutbildade är det bara 31 procent som besöker bibliotek, 68 få, om ens någon annan, plats i samhället som fungerar på det sättet. Alla procent som läser en bok och 53 procent som använt internet minst en kan gå in på ett bibliotek och ta del av utbudet utan att bli ifrågasatt eller gång per år.1 hindrad. Biblioteket erbjuder en trygg frihet som kan vara svår att finna på På motsvarande sätt finns en åldersmässig klyfta, klart fler yngre än äldre andra platser. läser böcker och besöker bibliotek. När det gäller internetanvändningen är En viktig anledning till varför bibliotek behövs idag är att kraven på den åldersmässiga klyftan, föga överraskande, mycket stor. -
Demand and Economic Potential for Working Horses in Swedish Municipalities
Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Department of Economics Demand and economic potential for working horses in Swedish municipalities Camilla Källman Master’s thesis · 30 hec · Advanced level · Degree thesis No 587 · ISSN 1401-4084 Uppsala 2010 iiii Demand and economic potential for working horses in Swedish municipalities Camilla Källman Supervisor: Erik Fahlbeck, SLU, Department of Economics Yves Surry, SLU Department of Economics Jan Eksvärd, LRF Camilla Linder, LRF Examiner: Ing – Marie Gren, SLU, Department of Economics Credits: 30 hec Level: Advanced E Course title: Independent Project in Economics Course code: EX0442 Place of publication: Uppsala Year of publication: 2010 Name of Series: Degree project No: 587 ISSN 1401-4084 Online publication: http://stud.epsilon.slu.se Key words: Climate, cost benefit analysis (CBA), economic, environment, municipalities, working horse. Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Department of Economics ii Acknowledgements I would like to thank Deputy Dean Erik Fahlbeck and Professor Yves Surry at the department of Economics at SLU in Uppsala for being engaged supervisors during this thesis. I also would like to thank my supervisors at LRF, Jan Eksvärd (senior expert, Head of sustainable development) and Camilla Linder (B.Sc., responsible for horse activities) for positive commitment and giving me the opportunity to write about this subject. There are many people that have helped in different ways concerning numbers, information etc, thank you all! A list of contact persons, which have helped in different ways, can be found in the bibliography. Also great thanks to all working horse companies and municipalities that have taken the time to answer questions and surveys. -
Huvudsökande Kommun Antal Samverkande
Antal Huvudsökande kommun samverkande Samverkande kommuner kommuner HERRLJUNGA KOMMUN SVENLJUNGA KOMMUN MARKS KOMMUN BOLLEBYGDS KOMMUN BORÅS KOMMUN 8 VÅRGÅRDA KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN TRANEMO KOMMUN EKSJÖ KOMMUN 6 VETLANDA KOMMUN SÄVSJÖ KOMMUN NÄSSJÖ KOMMUN TRANÅS KOMMUN ANEBY KOMMUN ESKILSTUNA KOMMUN 6 FLENS KOMMUN KATRINEHOLMS KOMMUN STRÄNGNÄS KOMMUN VINGÅKERS KOMMUN GNESTA KOMMUN GISLAVEDS KOMMUN 4 GNOSJÖ KOMMUN VAGGERYDS KOMMUN VÄRNAMO KOMMUN GOTLANDS KOMMUN 1 GÄVLE KOMMUN 5 HOFORS KOMMUN OCKELBO KOMMUN SANDVIKENS KOMMUN ÄLVKARLEBY KOMMUN ALE KOMMUN ALINGSÅS KOMMUN HÄRRYDA KOMMUN KUNGSBACKA KOMMUN GÖTEBORGS KOMMUN 13 LERUMS KOMMUN LILLA EDETS KOMMUN MÖLNDALS KOMMUN PARTILLE KOMMUN TJÖRNS KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN STENUNGSUNDS KOMMUN KUNGÄLVS KOMMUN HALMSTADS KOMMUN 5 FALKENBERGS KOMMUN VARBERGS KOMMUN LAHOLMS KOMMUN HYLTE KOMMUN BJUVS KOMMUN BÅSTAD KOMMUN HÖGANÄS KOMMUN KLIPPANS KOMMUN LANDSKRONA KOMMUN HELSINGBORGS KOMMUN 11 PERSTORPS KOMMUN SVALÖVS KOMMUN ÅSTORPS KOMMUN ÄNGELHOLMS KOMMUN ÖRKELLJUNGA KOMMUN HUDIKSVALLS KOMMUN 3 OVANÅKERS KOMMUN LJUSDALS KOMMUN HULTSFREDS KOMMUN 3 VIMMERBY KOMMUN VÄSTERVIKS KOMMUN Hälsinglands Utbildningsförbund 3 BOLLNÄS KOMMUN NORDANSTIGS KOMMUN SÖDERHAMNS KOMMUN HÄSSLEHOLMS KOMMUN 4 KRISTIANSTADS KOMMUN OSBY KOMMUN ÖSTRA GÖINGE KOMMUN JÖNKÖPINGS KOMMUN 3 HABO KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN KALMAR KOMMUN 6 BORGHOLMS KOMMUN EMMABODA KOMMUN NYBRO KOMMUN TORSÅS KOMMUN MÖRBYLÅNGA KOMMUN TINGSRYDS KOMMUN KARLSKRONA KOMMUN OLOFSTRÖMS KOMMUN RONNEBY KOMMUN SÖLVESBORGS KOMMUN KARLSHAMNS KOMMUN 7 BROMÖLLA KOMMUN HAMMARÖ -
Tätorter I Västra Götalands Län Uppgifter Hämtatde Från SCB, Sveriges Officiella Statistik, Statistiska Meddelanden MI 38 SM 1101
Tätorter i Västra Götalands län Uppgifter hämtatde från SCB, Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101 Bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet ges i Västra Götalands län till boende i områden utanför tätorter . Definition av tätort (SCB:s definition): Sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och 200 eller fler invånare ( gråmarkerad kolumn ). Finns orten med i listan ges inte stöd till de hushåll som ligger inom orten. De kan dock ingå i föreningen. Alla kostnader för hushållen inom tätorten tas bort från kostnadsbudgeten och redovisning. 2005 2010 Förändring Tätorts-gräns Kommun- justerad Land-areal Folkmängd Täthet Land-areal Folkmängd Täthet Landareal Tätorts-kod Tätort Kommun kod 2005 hektar 2005-12-31 Inv/km 2 hektar 2010-12-31 Inv/km 2 hektar Befolkning Västra Götalands län 4704 Alvhem Ale 1440 21 232 1 130 21 202 983 0 -30 4976 Nödinge-Nol Ale 1440 556 9 077 1 631 599 9 822 1 641 42 745 5036 Skepplanda Ale 1440 104 1 869 1 801 104 1 803 1 737 0 -66 5056 Surte Ale 1440 361 5 740 1 588 361 5 798 1 604 0 58 5152 Älvängen Ale 1440 247 3 986 1 611 296 4 196 1 417 49 210 4700 Alingsås Alingsås 1489 1 161 22 919 1 974 1 235 24 482 1 982 74 1 563 4840 Gräfsnäs Alingsås 1489 81 387 477 81 367 452 0 -20 4870 Hjälmared Alingsås 1489 35 231 654 36 260 718 1 29 4908 Ingared Alingsås 1489 78 1 216 1 569 78 1 299 1 676 0 83 4972 Norsesund 28) Alingsås 1489 63 268 429 65 274 423 2 6 5044 Sollebrunn Alingsås 1489 140 1 434 1 024 140 1 440 1 028 0 6 5052 Stora Mellby Alingsås 1489 54 305 564 55 321 589 -
Annual Report
KOMMUNINVEST COOPERATIVE SOCIETY Annual Report 2020 INTRODUCTION Kommuninvest in brief ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 3 Chairman’s Statement ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 8 President’s Statement ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10 Our mission ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 12 SUSTAINABILITY REPORT Focus of sustainability efforts ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14 Sustainable financing ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 16 Responsible operations �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 20 Sustainable organisation ���������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� -
Local Government Investments 2015 Contents
Local government investments 2015 Contents Foreword 3 Local government investments 4 Investment account 10 Forecast 12 In-depth analysis Debt, asset values and financial capacity 13 In-depth analysis Market values in public housing 15 Appendix Investment levels in Sweden’s 290 municipalities 16 FOREWORD Local government investment builds value Since the autumn of 2013 Kommuninvest has published reports on the Swdish local government sector’s investments and borrowing. The reports form part of Kommuninvest’s on-going monitoring and fol- low-up of the local government sector’s financial activities. The data on which the reports are based are unique, since both investment and borrowing are analysed from a consolidated perspective, that is, includ- ing local government operations conducted in corporate formats. Accordingly, the relationship between investment and borrowing in the local government sector is elucidated at both the national and local levels. The input data have been gathered directly from the annual reports of the municipalities and county councils/regions, and from those of the relevant local government-owned companies. This allows information to be published faster than if official statistics were to be used. Further- more, the sector’s investments are broken down at the group level, both for the municipalities and the county councils/regions. This year’s report highlights the effect of the investments on the local government authorities’ balance sheets – primarily the asset side. While the sector’s external borrowing certainly increases when investments are financed through external funding, considerable asset values are also amassed. The carrying amount for the local government sector’s tangi- ble fixed assets amounts to more than SEK 1,000 billion, or about twice as much as external borrowing. -
Vilka Kommuner Har Antagit Vilka Klimatlöften? Kommuner Som Antagit Klimatlöfte 1: Vi Använder En Klimatstyrande Resepolicy
Vilka kommuner har antagit vilka klimatlöften? Kommuner som antagit klimatlöfte 1: Vi använder en klimatstyrande resepolicy Alingsås Lidköping Stenungsund Bollebygd Lilla Edet Svenljunga Färgelanda Lysekil Tanum Grästorp Mark Tibro Götene Mellerud Tjörn Herrljunga Munkedal Uddevalla Härryda Orust Vårgårda Karlsborg Partille Vänersborg Lerum Skövde Åmål Kommuner som antagit klimatlöfte 2. Vi klimatväxlar tjänsteresor Falköping Tanum Lysekil Vänersborg Munkedal Kommuner som antagit klimatlöfte 3. Våra nya personbilar är miljöbilar Alingsås Lidköping Tjörn Borås Lysekil Tranemo Falköping Mellerud Ulricehamn Göteborg Munkedal Vänersborg Hjo Mölndal Åmål Härryda Sotenäs Karlsborg Svenljunga Kommuner som antagit klimatlöfte 4. Vi ställer krav i upphandling för transportdelen i nya avtal Ale Munkedal Tidaholm Falköping Mölndal Tranemo Grästorp Orust Uddevalla Göteborg Skara Vårgårda Götene Sotenäs Lidköping Stenungsund Lysekil Tanum Kommuner som antagit klimatlöfte 5. Vi deltar i Cykelfrämjandets kommunvelometer Falköping Strömstad Vårgårda Göteborg Tibro Åmål Härryda Tjörn Öckerö Lysekil Trollhättan Mark Ulricehamn Partille Vara Kommuner som antagit klimatlöfte 6. Vi använder en klimatstyrande parkeringsplan/policy Tibro Vara Vänersborg Kommuner som antagit klimatlöfte 7. Vi erbjuder laddtjänster vid parkeringsytor för boende i kommunala bostadsbolag Bengtsfors Lidköping Tjörn Borås Lysekil Uddevalla Göteborg Skara Åmål Herrljunga Sotenäs Karlsborg Tibro Kommuner som antagit klimatlöfte 8. Vi minskar inköpen av fossilbaserade engångsprodukter