Regional Bostadsmarknadsanalys Rätten Till Bostad, Än Viktigare I Ovissa Tider Värmlands Län 2020

Regional bostadsmarknadsanalys Rätten till bostad, än viktigare i ovissa tider Värmlands län 2020

PUBLIKATIONSNUMMER 2020:18 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2020:18 ISSN 0284-6845

Framsida: Bostäder vid Värmskogs vandrarhem, Grums kommun. Foto: Länsstyrelsen Värmland. Foton och kartor: Länsstyrelsen Värmland, Svensk Mäklarstatistik, Riksbyggen, Årjängs Bostads AB, Karlstads Bostad AB, Mostphotos.

Rapporten är sammanställd av Amanda Bäckström och Christer Engström, Länsstyrelsen Värmland.

Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 010-224 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Förord För många människor har kanske betydelsen av bostaden blivit ännu mer påtaglig och viktig i dessa pandemitider med covid-19 då vi är flera som behöver stanna hemma under en längre tid. Alla människor, barn som vuxna, kvinnor som män har rätt till en plats att kalla för sitt hem enligt FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Bostaden utgör en central del i vår vardag, det är den plats vi alla utgår ifrån och skapar våra liv kring. Arbetet med mänskliga rättigheter och Agenda 2030 är något som ligger mig varmt om hjärtat. GD-forum är namnet på svenska myndigheter i samverkan för Agenda 2030. Som länsstyrelsernas representant i GD-forums styrgrupp ser jag att bostadsförsörjningsfrågorna berör flera globala mål. Det är därför viktigt att vi belyser dessa frågor i en bred kontext bl.a. genom denna bostadsmarknadsanalys. Befolkningsutvecklingen i Värmland har under flera år varit positiv, även om det finns en stor variation mellan kommunerna. Olika aktörer har arbetat en längre tid med bostadsförsörjning vilket nu börjar att synas. Trots en fortsatt bostadsbrist redovisar fler kommuner nu balans vilket är glädjande. Bostadsbristen är ett faktum och de som drabbas hårdast är bland annat unga, äldre, nyanlända, våldsutsatta kvinnor och personer med funktionshinder. Hemlöshet är även det ett utbrett problem som vi gemensamt behöver arbeta för att få bort. Vi behöver också se till att även hitta andra lösningar än att bara bygga nytt. Billigare och mer tillgängliga bostäder behövs. Staten gör vad den kan genom bland annat statliga investeringsstöd. Det är av stor betydelse att dessa stöd får vara kvar. Länets aktörer brottas däremot med en annan ekonomisk aspekt, detta är de hårda nedskrivningsreglerna som behöver förändras för att fler aktörer ska våga investera. Framtiden är mycket osäker just nu, vi vet inte hur bostadsmarknaden kommer att se ut inom det närmsta året. Värmlands kommuner visar dock en ambition att fortsatt få fram fler bostäder. Budskapet håll i och håll ut gäller även för bostadsförsörjningen. Vi behöver fortsatt bygga nytt, bygga om och framför allt säkerställa att alla människor har en bostad, kanske nu mer än någonsin.

Georg Andrén Landshövding, Värmlands län

Bostadsmarknadsanalysen beskriver läget på den värmländska bostadsmarknaden och bygger på uppgifter från den årliga bostadsmarknadsenkäten som kommunerna besvarar och som samman- ställs av Länsstyrelsen och slutligen Boverket. Statistiska uppgifter hämtas från SCB och annan regionalt framtagen statistik.

Rapporten vänder sig till kommuner, fastighetsägare, byggföretag och andra aktörer som är enga- gerade i bostadsmarknaden och dess utveckling i länet. Den utgör ett led i Boverkets nationella redovisning till regeringen över hur bostadsmarknadsläget i landet ser ut, men ger även ett underlag som kommunerna kan använda sig av i sitt strategiska arbete inom bostadsförsörjningen. LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Sammanfattning Denna bostadsmarknadsanalys baseras på bostadsmarknaden 2019. Hur covid-19 kommer att påverka framtiden är idag för tidigt att säga. Men enligt FN:s konventioner om barns- samt mänskliga rättigheter har alla människor rätt till en lämplig bostad. Bostadsförsörjningen är även ett led i länets arbete med de globala målen i Agenda 2030. Inom ramen för detta ska Länsstyrelsen utöver ordinarie arbete inom bostadsförsörjning särskilt arbeta med att stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer under 2020. Länets kommuner arbetar också löpande med bostadsförsörjning och Agenda 2030 på olika sätt men ofta strategiskt via kommunala mål i bostadsförsörjningsprogram. Eller operativt genom att tillhandahålla lämpliga bostäder genom både ny- och ombyggnation samt renoveringar. Värmland har de senaste åren haft en stadig befolkningsökning, vilket fortsatte under 2019. Stora skillnader i befolkningsutveckling finns däremot hos kommunerna, där flertalet haft en minskning av befolkningen. Den tidigare starka konjunkturen har avmattats relativt kraftigt under 2019. Antalet sysselsatta har också sjunkit och arbetslösheten har ökat. De största utmaningarna för länets bostadsbyggande är ekonomiska faktorer som höga produktionskostnader, svårigheter att få lån samt nedskrivningsregler. Under 2019 färdigställdes 644 bostäder, vilket är det lägsta antalet sedan 2014. Samma minskning ses i antalet påbörjade bostäder och beviljade bygglov. Det förväntade bostadsbyggandet är däremot högt för de kommande åren. Tillgången till bostäder för vissa särskilt sårbara grupper har förbättrats något under 2019 även om behovet fortsatt är stort. Bostadsförsörjning innebär utöver nyproduktion också att förvalta och rusta upp det befintliga beståndet. Statliga stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande har utvecklats med en del skärpta krav för att tillgodose att det byggs bostäder med rimlig hyra och som är avsedda för unga och personer som har sociala kontrakt. Kort sammanfattning: • Värmlands befolkning ökade med 932 personer under 2019, det finns dock stora lokala skillnader i befolkningsutvecklingen. • 9 av 16 kommuner har ett underskott på bostäder i kommunen som helhet och 11 av 16 har ett underskott i centralorten. • 644 bostäder färdigställdes i Värmland 2019 vilket är den lägsta siffran sedan 2014. • 666 bostäder påbörjades under 2019 vilket är en minskning på cirka 20 procent jämfört med 2018 och 2017. • Trots en osäker framtid förväntas byggandet i Värmland fortsatt ligga på en hög nivå och 1626 bostäder förväntades påbörjas under 2020 vid kommunernas enkätsvar i januari 2020. • Ekonomiska faktorer är fortsatt den största begränsande faktorn för bostadsbyggande i länet. • Bostadsförsörjning med extra fokus på särskilt sårbara grupper är fortsatt en stor utmaning i länet.

LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Innehåll

1 Bostadsmarknaden i Värmland ...... 1 1.1 Bostadsmarknadsanalysen 2020 ...... 1 1.2 Underskott, överskott eller balans? ...... 1 1.3 Bostadsbyggandet ...... 2 1.4 Bostadsbeståndet ...... 4 1.5 Utveckling av bostadspriserna ...... 5 1.6 Allmännyttan ...... 6 2 Befolkning och arbetsmarknad ...... 9 2.1 Befolkningsstatistik ...... 9 2.2 Arbetsmarknad ...... 12 3 Bostad till alla ...... 15 3.1 Särskilt sårbara grupper ...... 15 3.2 Äldre ...... 16 3.3 Personer med funktionsnedsättning ...... 17 3.4 Våldsutsatta kvinnor ...... 17 3.5 Hemlöshet ...... 18 3.6 Ungdomar och studenter ...... 20 3.7 Nyanlända ...... 21 4 Värmlands bostadsförsörjningsarbete ...... 23 4.1 Rätten till bostad – Agenda 2030 ...... 23 4.2 Länsstyrelsens roll och arbete ...... 26 4.3 Kommunens roll och arbete ...... 28 4.4 Utmaningar för länets framtida bostadsförsörjning ...... 29 5 Statliga stöd för bostadsbyggande ...... 33 5.1 Stöd som handläggs av Länsstyrelsen ...... 33 5.2 Stöd som handläggs av Boverket ...... 37 5.3 Bostadsstödens betydelse i Värmland ...... 38 6 Slutsatser ...... 39 7 Referenser ...... 40

1 Bostadsmarknaden i Värmland

1.1 Bostadsmarknadsanalysen 2020 Länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys grundar sig i stor omfattning på kommunernas svar i Bostadsmarknadsenkäten 2020. Enkäten besvarades av kommunerna i slutet av 2019 och i början av 2020, innan covid-19 pandemin. Hur pandemin kommer att påverka bostadsmarknaden och bostadsförsörjningen i länet är idag svårt att svara på. Men det är stor sannolikhet att den bland annat kommer att påverka bostadsbyggandet, hushållens förmåga att tillgodose sina bostadsbehov och därmed också hemlösheten och inträdet på bostadsmarknaden. Länsstyrelsens Bostadsmarknadsanalys blir därmed en analys över rådande utgångsläge i länets kommuner innan covid-19 pandemin bröt ut.

1.2 Underskott, överskott eller balans? Av Värmlands 16 kommuner är det nio som rapporterar ett underskott av bostäder i kommunen som helhet 2019. Jämfört med de senaste åren så är det en minskning med två kommuner. Arvika och Årjäng har gått från underskott på bostäder till balans. Hagfors och Eda, som förra året redovisade ett överskott på bostäder har i år också balans. Filipstad är den enda kommunen som har ett överskott på bostäder i kommunen som helhet (se figur 2).

1.2.1 Ansträngt i centralorter och fler bostäder på landsbygden Även i länets centralorter är det färre kommuner som 2019 rapporterar ett underskott på bostäder, 11 kommuner mot 13 kommuner 2018. Hagfors och Årjäng är de två kommuner som i år har balans istället för underskott, medan Säffle gått åt andra hållet. Munkfors har fortsatt balans i centralorten och Filipstads överskott av bostäder även i centralorten. Hälften av länets kommuner redovisar att det råder balans på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar. Hagfors och Eda, som förra året hade ett överskott på bostäder, är två av de kommuner som nu har balans. Filipstad och Torsby har ett överskott på bostäder. Antalet kommuner med underskott på bostäder är oförändrat från 2018 till 2019; sex stycken (se figur 1).

Figur 1: Brist, balans och överskott i centralorten och kommunens övriga delar 20191 Centralorten Överskott Filipstad Balans Eda, Hagfors, Munkfors, Årjäng Arvika, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Underskott Storfors, Sunne, Säffle, Torsby Kommunens övriga delar Överskott Filipstad, Torsby Balans Arvika, Eda, Forshaga, Grums, Hagfors, Munkfors, Säffle, Årjäng Underskott Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Storfors, Sunne

1 Bostadsmarknadsenkäten 2020

Figur 2: Brist, balans och överskott – kommunerna som helhet de senaste sex åren2

2 Bostadsmarknadsenkäten 2020

1.3 Bostadsbyggandet 1.3.1 Antalet färdigställda bostäder sjunker Efter förra årets rekordnotering sjönk bostadsbyggandet rejält under 2019, då 644 bostäder färdigställdes. Det är den lägsta siffran sedan 2014 (se figur 3). Färdigställandet av småhus har legat ganska stabilt under de tre senaste åren. Under 2019 var det 244 stycken. Den stora skillnaden totalt ligger i antalet lägenheter i flerbostadshus. Det är främst ettor och treor som färdigställts under året. Under 2019 skedde en stor ökning av ombyggda lägenheter i befintliga flerbostadshus. 144 lägenheter tillkom genom ombyggnation, vilket är den högsta siffran sedan 2001.3 Observera att det finns en viss fördröjning i rapporteringen av statistik så antalet nya bostäder kan öka. Två kommuner i länet rev bostäder under 2019.4 En siffra som sticker ut är att det revs 200 hyresrätter i Grums. Den höga siffran förklaras dock av att bostadsriggar kopplade till utbyggnaden av Gruvöns pappersbruk monterades ned under året.

1.3.2 Stora lokala skillnader Karlstad redovisar merparten av de färdigställda bostäderna under 2019. Av de 644 som färdigställdes var 399 i Karlstads kommun. Fördelningen mellan de övriga kommunerna är jämnare under 2019 än förra året. Samtliga kommuner i länet har färdigställt minst en ny bostad. De två kommuner som inte färdigställde några bostäder under 2018 har under 2019 tillsammans redovisat 28 nya bostäder. Äganderätter/småhus är den bostadstyp som färdigställts i samtliga kommuner. Sex kommuner har producerat hyresrätter i flerbostadshus. Karlstad och Kristinehamn är de enda kommunerna som färdigställt bostadsrätter i flerbostadshus. Karlstad har också som enda kommun färdigställt bostadsrätter i småhus.5

1.3.3 Antalet påbörjade bostadsprojekt sjunker Antalet påbörjade lägenheter i länet under 2019 följer samma trend som färdigställda. Summan 666 lägenheter är den lägsta på flera år. Flerbostadshus utgör ungefär tre fjärdedelar av dessa och resterande del är småhus.6 Antalet beviljade bygglov sjönk totalt sett under 2019. Den största minskningen finns i kategorin flerbostadshus, men även småhus har minskat. Bygglov för special- och fritidsbostäder ökade jämfört med året innan. (se figur 4). Observera att det finns en viss fördröjning i rapporteringen av statistik så antalet nya bostäder kan öka.

1.3.4 Tilltron till fortsatt bostadsbyggande är stark Den förväntade nyproduktionen för 2019, enligt förra årets bostadsmarknadsenkät, låg på cirka 1250 bostäder. Antalet färdigställda blev som tidigare redovisat 644. Det förväntade byggandet i länet ligger dock fortsatt på en hög nivå och under både 2020 och 2021 förväntas det byggas ungefär 1630 lägenheter per år (se figur 5).

3 SCB 4 SCB 5 SCB 6 SCB

Främst är det hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus, samt studentbostäder som förväntas byggas de kommande åren. Det är sju kommuner som inte förväntar sig något byggande alls under 2020, medan det är fem som inte räknar med något byggande under 2021. En förväntad nedgång i konjunkturen är en orsak som anges.

Figur 3: Färdigställda bostäder i Värmland fördelat på lägenhetsstorlek7

Figur 4: Beviljade bygglov i Värmlands län fördelat på hustyp8

7 SCB 8 SCB

Figur 5: Förväntad nyproduktion av bostäder 2020 & 20219

1.4 Bostadsbeståndet 1.4.1 Värmland – ett län med mycket äganderätter Vilken sammansättning av bostäder som finns i länen ser mycket olika ut runt om i Sverige. I Värmland finns det 146 804 bostäder, hälften av dessa är äganderätter, dvs. villor, gårdar, radhus med mera. Resterande del av bostäderna utgörs till största delen av hyresrätter samt en mindre del bostadsrätter. Jämför man Värmland med exempelvis Stockholms län så ser bostadsbestånden helt olika ut. I Stockholm är det bostadsrätter samt hyresrätter som utgör den större delen av länets bostäder. Antalet äganderätter i Stockholm utgör lika stor procentu- ell del som Värmlands hyresrätter (se figur 6). När det gäller förändringar i bostadsbeståndet över tid så ser man att det största tillskottet sker genom nyproduktion. Under de senaste åren har det däremot också tillkommit fler bostäder genom ombyggnation. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet revs det fler bostäder än vad som producerades (se figur 7).

Figur 6: Bostadsbeståndet redovisat på upplåtelseform i Värmlands och Stockholms län10

9 Bostadsmarknadsenkäten 2020 10 SCB

Figur 7: Förändring i bostadsbeståndet i Värmlands län11

1.4.2 Tillgängligt bostadsbestånd? En möjlighet som kommunerna har är tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet, både eget men även det privata beståndet. En definition av tillgänglighet kan vara de krav som ställs i Boverkets byggregler12 men också hur tillgängligt bostadsbeståndet är för olika grupper av människor. Är beståndet anpassat efter de personer som efterfrågar lägenheter? Eller står människor utanför marknaden för att de inte hittar en lägenhet som är tillgänglig just för dem? I bostadsmarknadsenkäten framgår att få kommuner har tillgänglighetsinventerat bostadsbeståndet. Åtta kommuner har gjort det för sitt kommunala bostadsbolag men sju av dem endast delvis. Endast en kommun, Arvika, planerar att tillgänglighetsinventera sina flerbostadshus under 2020.13

1.5 Utveckling av bostadspriserna 1.5.1 Olika prisbilder för villor och bostadsrätter Bostadspriserna har under 2019 sett olika ut beroende på upplåtelseform. För villor har prisnivån generellt varit hög men likt tidigare år så har priserna varit lägre i början och slutet av året med en tydlig högstanivå på sommaren. I figur 8 visas ett exempel på prisnivån för villor angett i köpeskillingskoefficient (förhållandet mellan erlagd köpeskilling och fastighetens taxeringsvärde vid en viss tidpunkt). För bostadsrätter har prisbilden sett något annorlunda ut under 2019 jämfört med 2018. Under 2018 låg priserna på en generellt lägre nivå jämfört med tidigare år. Dessa lägre prisnivåer höll i sig under första halvan av 2019 för att sedan generellt öka mot mitten samt slutet av året. I figur 9 visas ett exempel på prisnivån för bostadsrätter angett i kronor per kvadratmeter.14

11 SCB 12 Boverket 13 Bostadsmarknadsenkäten 2020 14 Svensk Mäklarstatistik

Figur 8: Prisutveckling för villor april 2017 till april 2020, Värmlands Län15

Figur 9: Prisutveckling för bostadsrätter april 2017 till april 2020, Värmlands Län16

1.6 Allmännyttan 1.6.1 Förändringar i allmännyttan Alla 16 kommuner i länet har allmännyttiga bostadsbolag eller stiftelser och i nio av dem skedde förändringar i bestånden under 2019. Detta är färre än jämfört med 2018. Den siffra som däremot sticker ut under 2019 är antalet lägenheter som tillkommit i allmännyttan via ombyggnation. (se figur 10). Detta då Karlstads allmännytta KBAB har byggt om ett kontorshotell till lägenheter inom stadsdelen Kronoparken i Karlstad. Edas, Karlstads, Säffles och Torsbys allmännyttor har nyproducerat lägenheter under 2019. Grums allmännytta har köpt lägenheter och Hagfors allmännytta har rivit.17

15 Svensk Mäklarstatistik 16 Svensk Mäklarstatistik 17 Bostadsmarknadsenkäten 2020

Sålt en del av beståndet har Hammarö, Kil, Storfors och Torsby gjort. Detta till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning eller till andra typer av ägare. Anledningen till försäljningen av lägenheter har främst berott på att ge bättre ekonomiska möjligheter för underhåll och upprustning men också att effektivisera förvaltningen.18

Figur 10: Förändringar i allmännyttor under 2017–201919

2017 2018 2019 Nyproduktion 97 132 92 Köp av lägenheter 92 287 10 Ombyggnation 11 2 53 Sålda lägenheter till privata ägare för fortsatt uthyrning 48 79 24 Sålda lägenheter till annan 4 94 3 Rivna 0 40 30

Foto: KBAB, rivning av en sättningsskadad byggnad på Brogatan i Karlstad som ska ersättas med nya hyresrätter. . 1.6.2 Förtur och kösystem De allra flesta kommunala bostadsbolag erbjuder någon form av förtur. Fyra kommuner har i bostadsmarknadsenkäten svarat att de inte gett förtur till någon. Bland övriga kommuner har exempelvis trångbodda familjer, personer med lättare funktionsnedsättning och behov av en bostad med bättre tillgänglighet, nyanlända, hemlösa, äldre och kvinnor i behov av skyddat boende fått förtur till en bostad under 2019. Även ekonomiska skäl, nytt arbete, separation eller medicinska skäl har varit grund till att ge förtur i flera av kommunerna.20

18 Bostadsmarknadsenkäten 2020 19 Bostadsmarknadsenkäten 2020 20 Bostadsmarknadsenkäten 2020

Foto: Länsstyrelsen Värmland. Färdigställda bostäder8 i kvarteret Städet vid Herrgårdsdammen, Torsby kommun

2 Befolkning och arbetsmarknad

2.1 Befolkningsstatistik 2.1.1 Länets befolkning ökar, fast i långsammare takt Under 2019 passerade antalet invånare i Värmland 282 000, närmare bestämt till 282 414 personer. Det innebär att länet ökade med 932 invånare jämfört med 2018. Den stadiga befolkningsökningen som länet haft den senaste åren fortsatte alltså även under 2019, även om ökningen var lite mindre än tidigare år.21

2.1.2 Vilken åldersgrupp ökar och minskar mest? Det finns stora skillnader i befolkningstillväxten mellan åldersgrupperna. För andra året i rad minskade gruppen personer mellan 65–74 år. Det gör att den grupp som ökat mest över den senaste tioårsperioden nu är personer mellan 25–34 år. Personer mellan 35–44 år minskade även 2019 och är den grupp som över den senaste tioårsperioden har minskat mest totalt sett. Även gruppen personer mellan 15–24 år fortsätter att minska. Det kan förklaras av att många unga väljer att lämna länet för att studera. Efter avklarade studier väljer många att återvända vilket kan vara en del av förklaringen till ökningen i gruppen 25–34 år. Även om gruppen 65–74 år minskat något under 2018 och 2019 så är det den gruppen som ökat näst mest under den senaste tioårsperioden. Det gör att befolkningen i Värmland blir äldre. Detta kan ses på kurvan för antalet döda. Antalet personer som föds minskade ytterligare under 2019 (se figur 11).

Figur 11: Födelse- och dödstal i Värmland mellan 1975–201922

21 SCB 22 SCB

2.1.3 Stora lokala skillnader Av länets 16 kommuner så var det bara sex stycken som ökade sin befolkning under 2019, vilket är en kommun mindre än 2018 (se figur 12). Filipstad, som 2018 redovisade en liten ökning, är den kommun som nu minskat mest. Tätt följd av Säffle och Torsby. Karlstad är åter den kommun som ökar mest både procentuellt sett och till antalet personer.23

Figur 12: Befolkningsförändringar bland Värmlands kommuner 201924

23 SCB 24 SCB och Länsstyrelsen Värmland

2.1.4 Fördelning mellan kvinnor och män Som figur 13 nedan visar så bor det fler män än kvinnor i Värmland. Skillnaden fortsatte att öka under 2019. Av de 932 personer som länet ökade med under året var 698 män och 234 kvinnor. Detta avspeglas också på kommunnivå där alla kommuner utom Karlstad har fler män än kvinnor. Skillnaden är dock marginell; av Karlstads 93 898 invånare är det 596 fler kvinnor än män. Näst störst skillnad i antal har Hagfors, där det bor 388 fler män än kvinnor. Munkfors var 2018 den kommun där skillnaden i antalet mellan könen var som minst och så även 2019. Det har till och med minskat ytterligare från 43 personer till 34. Jämnast fördelning mellan könen procentuellt sett har Hammarö. Fördelningen där är 50,11% män och 49,89% kvinnor. Storfors kommun har även 2019 störst skillnad procentuellt sett med 52,52% män och 47,48% kvinnor.25

Figur 13: Befolkningsförändring i Värmland för kvinnor och män mellan 2009–201926

25 SCB 26 SCB

2.2 Arbetsmarknad 2.2.1 Avmattad konjunktur 2019 Tidigare år har länets konjunktur varit stark med ökad efterfrågan på varor och tjänster. 2018 var det år då näringslivet upplevde det starkaste efterfrågansläget som har uppmätts i Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Under 2019 har dock detta avmattats ganska kraftigt. Även förväntningsläget för de kommande sex månaderna inom den värmländska industrin har sjunkit långt under länets genomsnitt.27

2.2.2 Den värmländska arbetsmarknaden Under 2018 minskade antalet arbetslösa i länet och förväntningen var att det skulle fortsätta minska. Men under 2019 har antalet sysselsatta sjunkit och arbetslösheten ökat. Nu pekar prognoserna på att den trenden kommer att fortsätta under 2020. Antalet privata arbetsgivare som planerar att utöka sin personalstyrka på ett års sikt har sjunkit under året. De tre största utmaningarna för arbetsmarknaden är enligt Arbetsförmedlingen att motverka bristen på utbildad arbetskraft, etableringen av utrikesfödda och att motverka långtidsarbetslösheten. De som flyttar från Värmland är främst unga och högutbildade. Detta leder till att länet tappar mycket av den kompetens som efterfrågas av arbetsgivarna. Den kompetens som finns bland arbetslösa i länet är ofta inte den som efterfrågas. Det svåra matchningsläget är ett problem för arbetsgivare när lediga jobb ska tillsättas. Detta kan i vissa fall få stora konsekvenser för företagens verksamheter. Utrikesfödda är en grupp som i många fall har just den utbildning och erfarenhet inom yrken där arbetsgivarna idag har svårt att rekrytera. Där ligger utmaningen i att det krävs en validering av dessa kompetenser för att den arbetssökande ska kunna tillgodoräkna dem. Ju längre en person är arbetslös, desto större är svårigheten att få ett nytt arbete. För att stärka den enskildes konkurrensförmåga på arbetsmarknaden krävs insatser för att höja kompetensen eller anställningsbarheten.28

Foto: Länsstyrelsen Värmland.

27 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2019, Värmlands län, Arbetsförmedlingen 28 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2019, Värmlands län, Arbetsförmedlingen

2.2.3 Läget i byggbranschen Enligt Byggföretagens regionala byggprognoser har bygginvesteringarna för bostäder stabiliserats och en svag ökning kunde ses 2019 jämfört med 2018. Prognosen visar dock att investeringarna inte kommer att öka de kommande två åren. Nedgången som startade 2017 gäller främst nybyggnation av bostäder medan ombyggnationen fortsätter att växa, dock i något mer dämpad takt än tidigare. Investeringar i lokaler har haft en positiv utveckling 2019 medan anläggningar har haft en fortsatt marginell minskning jämfört med 2018. Värt att notera är att de offentliga anläggningsinvesteringarna har ökat sedan 2014 och fortsätter så. Prognosen för investeringar gällande lokaler visar en utplaning de kommande två åren. För anläggningar bedöms investeringarna ligga på ungefär samma nivå som de senaste fem åren. Enligt Byggföretagen syns en tydlig satsning inom den offentliga sektorn både när det gäller lokal- och anläggningsinvesteringar. Nya samhällsfastigheter är efterfrågade och moderniseringsbehovet är stort. Även satsningar på infrastruktur syns under de kommande åren. Även byggbranschen har påverkats av pandemin covid-19, vilket gör det svårare än vanligt att ställa en prognos framåt. Bygginvesteringar riskerar att skjutas på framtiden ju längre pandemin fortgår. Byggföretagen lobbar hårt för ett utökat ROT-avdrag, fler offentliga bygginvesteringar och uppmanar de offentliga beställarna att genomföra och tidigarelägga projekt för att hålla Sveriges och Värmlands ekonomi igång.29

Foto: Länsstyrelsen Värmland. Varningsskylt för byggnation, Arvika kommun

29 Byggföretagen, Värmland

14 Foto: Länsstyrelsen Värmland. Människor framför fasadmålning, Sunne kommun

3 Bostad till alla Bostadsförsörjningsfrågan är sällan enkel att lösa. Det handlar inte bara om att bygga fler bostäder när befolkningen ökar. Detta eftersom befolkningen inte är homogen, alla har olika syn på vad en bra bostad är, ska och behöver vara. Människor och våra hushåll är olika. Näst intill varje individ har olika smak, behov och ideal. Det är därför en enorm utmaning att förse en hel befolkning med ändamålsenliga, väl planerade, lagom stora och inte för dyra bostäder som dessutom ska ligga på eftertraktade platser. Lägger man också på aspekten att alla dessutom har mycket olika ekonomiska möjligheter med varierande inkomster så blir bostadsförsörjningsekvationen svår. Det är viktigt att ha med sig att alla inte har möjlighet att själv välja sin bostad. Ibland måste människor ta den bostad som ställs till förfogande, vilket inte alltid är den bostad man nödvändigtvis efterfrågar.

3.1 Särskilt sårbara grupper Vissa människor är särskilt sårbara på bostadsmarknaden och har inte samma möjligheter att efterfråga lämpliga bostäder. Detta kan exempelvis vara äldre, unga, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Självklart är inte alla inom dessa kategorier särskilt sårbara men det finns de som har lägre inkomster. En änka som kanske har en låg pension eller en ungdom som inte kan lämna föräldrarnas hem då deltidslönen inte räcker till att betala hyran och allt annat som en egen bostad kräver. De bostäder som kan efterfrågas är få, nybyggnation är ofta för dyrt och vissa personer blir så pass sårbara att de helt hamnar utanför den ordinarie marknaden och blir hemlösa.

3.1.1 Ett gemensamt ansvar Då vi har olika stora möjligheter att välja hur vi bosätter oss har det allmänna ändå ett gemensamt ansvar för att alla människor ska bo bra. Det kanske inte går att välja vilken typ av bostad vi ska ha men det går att ha ett klimat utanför bostaden som är öppet för alla. Där exempelvis barn från en villa eller bostadsrätt kan leka på innergården med andra barn i hyresrätt. Det gäller att inte skapa miljöer som stänger ute den möjligheten.

Foto: Länsstyrelsen Värmland. Delad innergård med två lekplatser på var sida staketet, Karlstads kommun

3.2 Äldre Värmlands befolkning blir allt äldre. I kommunerna planeras och arbetas det för att möta kraven på anpassade bostäder för denna grupp. Det är inte bara själva bostadens utformning som är viktig utan även faktorer som tillgänglighet, sociala aktiviteter, rimliga hyror och närhet till service måste beaktas för att skapa ett bra boende. Situationen med särskilda bostäder för äldre är något bättre i länet nu än 2018. Då var det åtta kommuner som rapporterade ett underskott av den typen av bostäder. 2019 är det sex kommuner. En av kommunerna som gått från underskott till balans är Hammarö. Där byggs ett särskilt boende med 120 lägenheter på Djupängen. Projektet är beräknat vara klart för inflyttning efter sommaren 2020. Samtliga tio kommuner som redovisar balans kommer även att ha det om två år, men på fem års sikt kommer det i hälften av kommunerna råda ett underskott. Förklaringen till detta är den stadigt ökande andelen äldre. Några kommuner uppger att planer för fler bostäder finns, men att planeringsprocessen dragit ut på tiden och inga beslut är tagna. Ingen kommun har rapporterat att det finns ett överskott av särskilda bostäder för äldre.30 Det är endast två av länets kommuner som har infört den nya särskilda boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende som tillkom under 2019. Boendeformen ges med stöd av socialtjänstlagen och är till för äldre människor som behöver stöd och hjälp i boendet. Fyra kommuner har planer på att inrätta boendeformen inom de närmaste tre åren.

Foto: Most Photos

30 Bostadsmarknadsenkäten 2020

3.3 Personer med funktionsnedsättning Syftet med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva ett så gott och självständigt liv som möjligt.31 Det är i huvudsak kommunerna som har ansvaret för att detta uppnås. En del av ansvaret innebär att kommunen ska tillhandahålla bostäder där personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva så självständigt som möjligt och samtidigt få den hjälp som behövs. För vuxna finns det tre typer av boendeformer med stöd; gruppbostad, service- bostad och annan särskilt anpassad bostad. 15 av länets kommuner har gruppbostäder och ungefär hälften av dem uppger att det finns ett underskott. För servicebostäder är det ungefär samma läge; sex av de 13 kommuner med den typen av bostäder har ett underskott på dem. Det är nio kommuner som har boendeformen annan särskilt anpassad bostad, vilket innebär att individen beviljas en egen lägenhet som är anpassad till dennes behov. Där ingår ingen fast personalgrupp. Av dessa nio är det bara två som uppger att det finns ett underskott.32

Foto: Most Photos

3.4 Våldsutsatta kvinnor De kvinnor som är våldsutsatta och behöver stöd kan vända sig till socialtjänsten i sin hemkommun och få en skyddsplacering på ett skyddat boende i kommunen men även i en annan kommun. Barn placeras tillsammans med den våldsutsatta i det skyddade boendet. Både kommuner och skyddade boenden kan konstatera att placeringar på skyddat boende många gånger fortgår länge efter det att det akuta skyddsbehovet upphört. Detta med anledning av rådande bostadsbrist samt den hotbild som ofta finns hos den våldsutsatta för att återvända till hemkommunen. Målsättningen bör vara att utflyttning från skyddat boende sker så snart behovet av insats inte längre finns.

31 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) 32 Bostadsmarknadsenkäten 2020

Dels för att platsen ska kunna gå till andra skyddssökanden och för att placerade ska kunna återgå till en vardag och få hjälp genom andra insatser om så krävs. Därför har ett arbete påbörjats i länet under 2019, där kommunernas socialtjänster diskuterar ett samarbete kring boende för våldsutsatta i länet, genom en gemensam överenskommelse mellan kommunerna. Syftet är primärt att den våldsutsatta får en långsiktig boendelösning så att hon kan komma vidare i uppbrottsprocessen och möjliggöra sin rätt till ett liv fritt från våld.

3.5 Hemlöshet Hemlöshet är den yttersta graden av utsatthet vilket är ett växande problem. Hemlösheten drabbar inte bara den enskilda individen utan den drabbar även människor i dess närhet och allt för ofta även barn. Socialstyrelsens definition av hemlöshet omfattar fyra olika situationer som personer kan befinna sig i under en kortare eller längre period. 1. Akut hemlöshet: Personen är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar, tält, bilar eller motsvarande. 2. Institutionsvistelse och stödboende: Personen är antingen intagen eller inskriven på en kriminalvårdsanstalt, ett hem för vård och boende (HVB), ett familjehem eller en SiS-institution, eller bor på ett stödboende som drivs av socialtjänst/hälso- och sjukvård. 3. Långsiktiga boendelösningar: Personen bor i en av socialtjänsten ordnad boendelösning såsom försöks- eller träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. 4. Eget ordnat kortsiktigt boende: Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar eller bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. Det går också att skilja på social och strukturell hemlöshet. Den sociala hemlös- heten innebär att den som är hemlös har en problematik som till exempel psykisk ohälsa eller ett beroende. Strukturell hemlöshet handlar om personer som inte har en social problematik men som ändå inte kan ta sig in på bostadsmarknaden. Det kan till exempel bero på en allmän bostadsbrist och ett vanligt exempel är att det inte finns en bostad till båda parter vid en separation.33 Socialstyrelsen kartlägger hemlösheten i landet och tar fram underlag och stöd till kommunerna i deras arbete med att motverka hemlöshet. Senaste kartläggningen från 2017 visade att det fanns hemlösa i nästan samtliga kommuner i Värmland. Kartläggningen visade också att ungefär var femte hemlös uppgav att avhysning/ vräkning varit en bidragande faktor till deras nuvarande hemlössituation.34

33 Göteborgs Räddningsmission. Hemlöshet – en liten grundkurs, 2018 34 Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär. Socialstyrelsen

3.5.1 Avhysning/vräkning Att personer vräks från sina hem kan bero på flera olika anledningar. Kronofogdens statistik visar att under 2019 gjordes 159 ansökningar om vräkning eller avhysning som termen lyder. 65 av dessa verkställdes. Flest skedde i Karlstad och Arvika. Hammarö var den enda kommun där ingen vräkning verkställdes under året. Hur många personer som faktiskt fick lämna sina hem som en följd av vräkningarna går inte att säga. Kronofogden för dock statistik över hur många barn som berörs av vräkningar. I 18 av de verkställda vräkningarna blev minst ett barn drabbat. Totalt sett var det 45 barn som under året berördes av vräkning. Av de 45 barnen bodde 17 permanent i den bostad där vräkningen skedde, 14 hade växelvis boende och 14 var umgängesbarn.35

3.5.2 Arbete som pågår i kommunerna I samtliga av länets kommuner pågår ett arbete för att motverka och avhjälpa hemlöshet. Det vanligaste är att kommunen har uppsökande vräkningsförebyggande verksamhet och hyr ut andrahandslägenheter till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. De flesta kommunerna har också avtal med det kommunala bostadsbolaget för att få fram bostäder till hushåll som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden. Sju kommuner har också den typen av avtal med privata hyresvärdar. Under 2018 var det 13 kommuner som tillsammans hade 604 lägenheter som hyrs ut i andra hand till personer som inte blivit godkända på den ordinarie marknaden. Under 2019 har de siffrorna stigit till 14 kommuner och totalt 660 lägenheter. De allra flesta av dessa bostäder är hyresrätter. Sex av kommunerna uppger att målet alltid är att hushållet ska ta över hyreskontraktet och bo kvar utan tillsyn och utan särskilda villkor eller regler. Sex kommuner har det som mål i vissa fall och två har det inte alls. Under 2019 var det åtta kommuner som någon gång lät andrahandshyresgäster överta hyreskontrakt.36

3.5.3 Social export Social export är ett fenomen som innebär att kommuner aktivt medverkar till att individer bosätter sig i en annan kommun. Den aktiva medverkan kan bestå av att kommunen eller en annan aktör bidrar till eller uppmanar personer med stora behov av samhällsservice att flytta till en annan kommun. Detta sker ofta utan att den mottagande kommunen informerats. I Värmland har både Filipstad och Hagfors kommun fått ta emot personer utan egen försörjning som hänvisats från kommuner utanför länet. Länsstyrelsens bedömning är att fenomenet är mer utbrett än till dessa två kommuner och välkomnar därför den kommande utredningen. Statskontoret har av regeringen fått i uppdrag att definiera och kartlägga social export samt lämna ett förslag på möjliga inriktningar för åtgärder som kan motverka problemen det innebär både för den som måste flytta och för den mottagande kommunen.37

35 Kronofogden 36 Bostadsmarknadsenkäten 2020 37 Statskontoret

3.6 Ungdomar och studenter 3.6.1 Färre bostäder för unga Bristen på bostäder drabbar ofta unga extra, då de generellt sett har sämre ekonomiska förutsättningar. Idag bor nästan var tredje ung vuxen (20–27 år) hemma hos vårdnadshavare. Andelen har varit stadigt stigande under de senaste åren. Av de som bor hemma vill en klar majoritet bo på annat sätt. Möjligheterna att skaffa jobb, bilda familj och påbörja vuxenlivet hänger ihop med möjligheten att skaffa bostad. En följd av svårigheten att skaffa egen bostad blir att föräldrar och omgivningens möjlighet att hjälpa till får stor betydelse för de ungas möjlighet att kunna påverka både sin boendesituation och ekonomiska situation.38 Sju kommuner redovisar balans på bostäder för ungdomar. Det är två färre än 2018. De nio kommuner i länet som rapporterar brist på bostäder för ungdomar uppger att det främst beror på att det finns för få små lediga bostäder, att det generellt finns för få lediga bostäder i kommunen samt att de lediga bostäder som faktiskt finns är för dyra för ungdomar. Ingen kommun i länet har dock särskilda ungdomsbostäder. Fyra av de nio kommunerna med underskott uppger också att det inte pågår några insatser för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. De kommuner som arbetar för att motverka bristen gör det bland annat genom nyproduktion av bostäder med överkomlig hyra, hyresrabatter och en generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar.39

3.6.2 Läget för studenter förbättras I Värmland är det elva kommuner som räknar sig som studieorter och som har studenter som behöver boende. Fyra av dem har ett underskott av bostäder och i sex råder balans. Sunne är den enda kommunen som anger att det finns ett överskott. I början av terminen är de flesta studentbostäderna upptagna, men efter en tid står flera av dem tomma. Variationer i antalet lediga lägenheter under ett läsår är det fler kommuner som vittnar om. 40 Av de fyra kommuner i länet som har särskilda studentbostäder, är det förstås Karlstad som har klart flest. Kommunen har redovisat att det råder balans på bostadsmarknaden för studenter. Sveriges förenade studentkårer (SFS) kartlägger varje år bostadssituationen i landets alla studentstäder. Karlstad har även 2019 fått en gulmarkering, vilket betyder att studenter som börjar i Karlstad på höstterminen får en lägenhet med förstahandskontrakt någon gång under första terminen.41 Satsningen på nya studentbostäder i Karlstad fortsätter. Flera byggprojekt är påbörjade eller på gång och kommer att leda till över 1100 nya lägenheter inom några år.

Foto: Most Photos

38 Unga vuxnas boende i Sverige 2019, Hyresgästföreningen 39 Bostadsmarknadsenkäten 2020 40 Bostadsmarknadsenkäten 2020 41 SFS Bostadsrapport 2019

3.7 Nyanlända Läget för nyanlända på bostadsmarknaden har förbättrats markant och endast fyra kommuner anger att de har ett underskott av lägenheter för anvisade nyanlända. Problem kvarstår dock då nyanlända bosätter sig själva i en kommun. Där är underskottet större, åtta kommuner, och trångboddheten mer påfallande. En övervägande majoritet av anvisade nyanlända är kvotflyktingar och flera av dem har behov av speciallösningar avseende bostäder. Det handlar huvudsakligen om anpassning till olika funktionshinder. Hyresvärdarna ställer höga krav på inkomst och godkänner inte etableringsersättning som inkomst. Det finns även hyresvärdar som är obenägna att ta emot stora barnfamiljer. Nästan alla kommuner i landet ska enligt Bosättningslagen ta emot och erbjuda boende till anvisade nyanlända.42 Alla kommuner i länet förutom Filipstad och Munkfors, tog emot anvisade personer under 2019, samtliga har ett regelbundet samarbete med sin allmännytta och tre kommuner även med privata fastighetsägare.43

42 Bosättningslagen (2016:38) 43 Bostadsmarknadsenkäten 2020

22 Foto: Länsstyrelsen Värmland. Utsiktsbild från Alvön, Kristinehamns kommun

4 Värmlands bostadsförsörjningsarbete 4.1 Rätten till bostad – Agenda 2030 Mänskliga rättigheter definieras bl.a. av FN:s olika konventioner. Rätten till en lämplig bostad ingår i rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Den finns i artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, och rätten till bostad regleras även i konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessutom finns rätten till bostad i rasdiskrimineringskonventionen, kvinnokonventionen, barnkonventionen och den europeiska stadgan. Rättigheten är också något som återspeglas i Agenda 2030. De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De 17 globala målen inbegriper de tre dimensionerna av hållbar utveckling, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Flera av de globala målen i Agenda 2030 relaterar till arbetet med bostadsförsörjning. Sverige har åtagit sig att verka för att uppfylla målen i Agenda 2030 och har även utformat nationella mål. Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Sveriges regeringsform är även den tydlig om att det allmänna ska trygga rätten till bostad.

”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.” - Sveriges regeringsform SFS 1998:143744

44 Sveriges regeringsform (SFS 1998:1437) 1 kap. 2§

4.1.1 Barnkonventionen I juni 2018 röstade riksdagen för regeringens förslag att göra barnkonventionen till svensk lag, och lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag innebar ett förtydligande av att domstolar och rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen. Barnets rättigheter ska beaktas vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser i mål och ärenden som rör barn. Även om staten har det övergripande ansvaret för att se till att barnkonventionen införlivas i svensk lagstiftning så är det arbetet på regional och lokal nivå som främst avgör hur väl Sverige lever upp till dess principer och krav. Alla regionala och kommunala styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag måste leva upp till kraven. Det gäller inte bara inom traditionella barn- och ungdomsverksamheter som exempelvis skola och barnomsorg utan också i beslut av tekniska förvaltningar, till exempel i frågor som rör trafik, miljö och samhällsplanering.45 I artikel 27 slår barnkonventionen fast att alla barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Enligt FN:s barnrättskommitté ska rätten till bostad tolkas som rätten att bo i trygghet, fred och under värdiga former.46 Barnkonventionen slår också fast att konventionsstaterna ska erkänna barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. Där spelar bostaden en stor roll. Att känna sig trygg i sitt hem är en viktig faktor för barnets utveckling. Om tryggheten saknas kan det få stora konsekvenser för bland annat fritid, studier och sociala kontakter.

Foto: Länsstyrelsen Värmland

45 Barnombudsmannen.se 46 FN:s barnrättskommitté. Rapport från den elfte sessionen, januari 1996, CRC/C/50 s 77 och 79

4.1.2 En lämplig bostad? Alla människor har rätt till en lämplig bostad. Med lämplig menas inte bara fyra väggar och ett tak. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har tagit fram riktlinjer för vad som avses med en lämplig bostad. Riktlinjerna inkluderar bland annat: • För att ett boende ska kunna anses vara lämpligt ska det finnas basfaciliteter för att säkerställa hälsa, personlig säkerhet, komfort och nutrition. • Boendekostnader ska vara rimliga. Det innebär bland annat att hyror ska vara rimliga. • Bostaden måste vara beboelig och ge skydd mot köld, mögel, fukt, skadedjur och olika typer av faror för individer. • Bostaden bör i möjligaste mån ligga i närheten av arbete, mataffärer, sjukvård, kollektivtrafik, skola och barnomsorg. • Vräkningar är oförenliga med konventionen och bör endast genomföras vid exceptionella omständigheter.

4.1.3 Vräkningsförebyggande arbete Inom ramen för barnkonventionen som 1 januari 2020 blev svensk lag samt riktlinjerna kring en lämplig bostad har Länsstyrelserna i regleringsbrevet för 2020 fått ett uppdrag kring vräkningsförebyggande arbete. ”Länsstyrelserna ska stödja kommunerna i deras arbete med att motverka vräkningar av barnfamiljer. Länsstyrelserna ska redovisa uppdraget inom ramen för den rapport som lämnas enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Rapporten ska lämnas till Boverket, med kopia till regeringen (Finansdepartementet), senast den 15 juni 2021.”47 Länsstyrelserna har sedan 2012 haft flera regleringsbrevsuppdrag som på olika sätt har berört hemlöshet, att förebygga och motverka vräkningar och att underlätta inträdet på bostadsmarknaden för resurssvaga hushåll. Uppdragen har framförallt inneburit en ökad samverkan med och mellan kommuner och bostadsbolag samt kunskapsspridning om hemlöshet och vräkningsförebyggande arbete. Under hösten/vintern 2020 ska varje Länsstyrelse genomföra en eller flera vräkningsförebyggande inspirationsdagar. Möjliga samverkansparter är bland annat Kronofogden, kommuner (socialtjänst), bostadsbolag (kommunala/privata), budget- och skuldrådgivare, socialstyrelsen m.fl. Inspirationstillfällena ska till stor del baseras på ett metodstöd som Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland tillsammans med Kronofogden har tagit fram.48 Erfarenheterna och resultaten från inspirationsdagarna samlas sedan ihop av Länsstyrelsernas expertgrupp för bostadsförsörjningsfrågor för att sedan redovisas i nästa års bostadsmarknadsanalys.

47 Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende länsstyrelserna, uppdrag B3 48 HEMMA! Ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete

4.2 Länsstyrelsens roll och arbete 4.2.1 Verka för att behovet av bostäder tillgodoses Länsstyrelsens verksamhet inom bostadsförsörjning styrs främst genom länsstyrelseinstruktionen.49 I den står bland annat att Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag och samtidigt beakta regionala förhållanden, arbeta sektorsövergripande med samverkan och främja länets utveckling. I instruktionen finns också uppdrag som syftar direkt mot boende och bostadsförsörjning. För att kunna verka för att behovet av bostäder tillgodoses i länet behöver behovet visas och synliggöras. Därför har också Länsstyrelsen i uppdrag att i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet.50 I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 51 konkretiseras Länsstyrelsens uppdrag något. I den anges att Länsstyrelsen ska ge kommunerna råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även uppmärksamma kommunerna på behov av samordning samt verka för att denna kommer till stånd. I flera lagrum står det att Länsstyrelsen ska arbeta med bostadsförsörjningen i länet, detta ska göras i samverkan utifrån regionala förhållanden för att främja länets utveckling. I figur 14 redovisas Länsstyrelsens årliga arbete med bostadsförsörjning. Figur 14: Årshjul över Länsstyrelsens bostadsförsörjningsarbete 52

49 Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion 50 Förordning (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsför- sörjningsansvar 51 Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 52 Länsstyrelserna

4.2.2 Samverkan och kunskapsöverföring 2019 En stor del av Länsstyrelsens arbete med bostadsförsörjning handlar om samverkan både externt och internt. Intern spridning av Länsstyrelsens instruktionsuppdrag har varit i fokus under 2019. Under våren har återkommande möten skett mellan enheterna Samhällsbyggnad, Social hållbarhet och Regional utveckling. Dessa möten resulterade i ett flertal mycket kreativa workshops under hösten där Länsstyrelsens alla enheter fick försöka koppla deras egna vardagliga arbetsområden till bostadsförsörjning. Trots ett internt fokus har ändå Länsstyrelsen samverkat vid några externa tillfällen. Under arbetet med att ta fram den regionala bostadsmarknadsanalysen kallade Länsstyrelsen till ett möte med referensgruppen Bostad i Värmland. I referensgruppen ingår representanter för kommuner, allmännytta, byggbranschen, fastighetsägare, region och hyresgästföreningen. På mötet gavs en övergripande bild över bostadsmarknadsläget i länet men också ett utbyte av iakttagelser från respektive aktör samt diskussion. När förmiddagens möte var över tog ett annat vid. Referensgruppen fick nämligen möjlighet att tillsammans med fler aktörer i länet delta på ett seminarium om Boverkets uppdrag kring gestaltad livsmiljö med riksarkitekten Helena Bjarnegård. Under hösten gavs en möjlighet att prata om bostadsförsörjningsfrågor även med Värmlands riksdagspolitiker samt Länsstyrelsens insynsråd. Den externa samverkan kring bostadsförsörjningsfrågor gjorde att informationen kommunicerades med politiker, kommunala tjänstepersoner, intresseorganisationer, Karlstads universitet, föreningar, bostadsbolag, byggbranschen etc. Länsstyrelsen har även samverkat med andra aktörer i sitt uppdrag kring de statliga investeringsstöden. En aktiv roll har tagits för att påminna länets aktörer om att investeringsstöden finns tillgängliga. Samverkan har skett främst med kommuner i form av kommunala allmännyttiga bostadsbolag men också privata exploatörer.

Foto: Länsstyrelsen Värmland. Powerpointbild från föredraget Länsstyrelsen gav på arkitekturdagen.

4.3 Kommunens roll och arbete Kommunerna har det övergripande ansvaret att skapa förutsättningar för alla kommuninvånare att leva i goda bostäder. Det är på lokal nivå som faktiska behov blir synliga och det är där bostäder byggs, omvandlas och renoveras. Ansvaret att lokalisera bostäder till lämpliga platser där människor anser det attraktivt att bo och där närhet till infrastruktur och service finns ligger också det hos kommunen.

4.3.1 Riktlinjer för bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun anta riktlinjer för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen.53 Dessa riktlinjer ska antas varje mandatperiod och utgöra ett underlag för planläggning enligt plan- och bygglagen (PBL) när det gäller det allmänna intresset bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 15 av länets 16 kommuner har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning. Sex av dessa har antagit dem under gällande mandatperiod. Detta innebär att fullmäktige i tio kommuner behöver anta nya riktlinjer innan 2022. Då nästan alla kommuner har upprättat riktlinjer ser Länsstyrelsen ett behov inom det närmaste året av samverkan mellan kommunerna för att diskutera olika erfarenheter i form av tillvägagångssätt, samverkansparter, upplägg m.m.

53 Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

4.3.2 Kommunernas interna samverkan I bostadsmarknadsenkäten har alla länets kommuner angett att flera förvaltningar/sakområden inom kommunen samverkar i bostadsförsörjningsplaneringen. Detta görs på lite olika sätt då samverkan sker på handläggarnivå i vissa kommuner och på chefsnivå i andra. Gemensamt för kommunerna är dock att de tar in olika kompetenser för att diskutera frågan till exempel från plan, bygg, socialtjänst, allmännyttan, teknik m.m.54 Särskilda interna samverkansgrupper som träffas regelbundet för att diskutera bostadsförsörjningsfrågor finns dock inte inom kommunerna. Det finns ofta former för regelbunden samverkan inom kommunernas plan- och byggverksamhet men inte specifikt för bostadsförsörjning på en strategisk nivå.

4.3.3 Mellankommunal samverkan Mellankommunal samverkan kring bostadsförsörjningsfrågor är det fem av länets kommuner som anger i bostadsmarknadsenkäten. Samverkan sker bland annat bland kommunerna som ingår i s.k. Karlstads Business Region vilka är Karlstad, Hammarö, Kil, Forshaga och Grums. Arvika kommun har angett att en samverkansgrupp kring våldsutsatta kvinnor är på gång att upprättas, detta för att kommuner ska kunna samverka kring tillgängliga lägenheter för denna målgrupp.55 Inom länet finns också ett planerarnätverk som träffas regelbundet två gånger per år. Värdskapet för träffarna byts från gång till gång mellan kommunerna, länets plankonsulter, Länsstyrelsen och regionen. Detta gör att alla aktörer får belysa frågor som är aktuella just för dem men också ett bra tillfälle för att lyfta mer strategiska frågor som exempelvis bostadsförsörjning.

4.4 Utmaningar för länets framtida bostadsförsörjning 4.4.1 Begränsande faktorer för Värmlands bostadsbyggande Trots att länet har färdigställt många nya bostäder under de senaste åren finns det faktorer som gör att bostadsbyggandet begränsas. Majoriteten av kommunerna i länet anger att det främst är ekonomiska faktorer som begränsar. Höga produktionskostnader, svag andrahandsmarknad och svårigheter att få lån är några exempel. Nedskrivningsreglerna är något som har lyfts i flera års tid av länets kommuner vilket även i årets enkät lyfts fram som en av de stora begränsningarna.56 Länsstyrelsen ser ett stort behov av att nedskrivningsreglerna måste förändras.

54 Bostadsmarknadsenkäten 2020 55 Bostadsmarknadsenkäten 2020 56 Bostadsmarknadsenkäten 2020

4.4.2 Bostadsbyggande! Bostadsförsörjning? Under de senaste åren har det varit ett högt byggande i länet, främst i Karlstad men också i kommuner som Säffle, Hammarö och Torsby. Kommunerna spår också att byggandet kommer att fortsätta på en hög nivå inom de närmsta åren. Att det byggs bostäder upplevs som mycket positivt, det är ett tecken på tillväxt och en välmående kommun. Länsstyrelsen ser däremot en utmaning i att själva bostadsbyggandet kan ta över frågorna som handlar om kommunens strategiska och långsiktiga bostadsförsörjning. En del av bostadsförsörjningen är att bygga nytt men en del handlar också om att förvalta och rusta upp de befintliga bostäderna. Också att se till att de människor som har svårt att hitta en lämplig bostad får tillgång till dem. Särskilt sårbara grupper efterfrågar inte nyproduktion då denna ofta är för dyr, både i inköp samt att hyra. Bostadsförsörjningsfrågorna behöver lyftas i alla länets kommuner, och det behöver arbetas med dem långsiktigt så att det som byggs verkligen är rätt för kommunens specifika behov.

4.4.3 Hållbar bostadsförsörjning – miljömässigt, socialt och ekonomiskt Att hushålla med våra resurser är något som även behöver prägla bostadsförsörjningen framöver, kanske framförallt i avvägningen mellan att bygga nytt eller att bygga om. Bostadsbestånden i länet börjar bli till åren och det kommer innebära att kommunerna står inför ett enormt renoveringsbehov. Det kan vara kostsamt att renovera jämfört med att bygga helt nytt då anpassningar ofta behöver göras utifrån dagens byggregler. Men renovering kan också vara lönsamt. Hyrorna kan hållas på en lägre nivå och andra vinster, t.ex. miljömässiga, kan uppnås genom att rusta upp äldre bostäder. Sociala vinster kan uppnås då mindre attraktiva området blir mer attraktiva och mindre resurser går åt än om man hade byggt helt nytt. På Kronoparken i Karlstad har Karlstads Bostads AB (KBAB) renoverat och omvandlat ett kontorshotell till lägenheter. Projektet färdigställdes under 2019 där användandet av den befintliga byggnaden gjorde att hyrorna för hyresgästerna kunde hållas på en lägre nivå trots att lägenheterna blev helt som nya.

Foto: KBAB. Nya lägenheter i det tidigare kontorshotellet på Signalhornsgatan 122 – 124.

4.4.4 En gestaltad boendemiljö Under 2019 har arkitekturfrågorna fått en förnyad aktualitet. Utredningen gestaltad livsmiljö har pekat på betydelsen av gestaltning för vår utveckling, välbefinnande och identitetsskapande. I Värmland så ordnade Länsstyrelsen ett första möte med riksarkitekten Helena Bjarnegård och länets kommuner. Mötet var mycket välbesökt och gestaltningsfrågor rörande landsbygden och mindre orter lyftes särskilt. De gestaltningsmässiga frågor som särskilt bör lyftas fram är vad som sker i orter med ett lågt nybyggnadstryck. Även i dessa orter sker förändringar i byggnadsbeståndet och då främst i form av ombyggnationer och renoveringar. Många av de åtgärder som genomförs är inte bygglovspliktiga och ett stort ansvar vad gäller utformningen läggs då på den enskilde byggaren och fastighetsägaren. Risken finns att den byggda miljön förvanskas och lågmälda kvaliteter försvinner. Behovet av bostäder är stort och en god boendekvalitet i det som byggs behöver värnas. Idag är behovet av t.ex. nya butikslokaler lågt och i de bostadsprojekt som genomförs saknas ofta sådana lokaler. Det innebär att bostäder många gånger placeras i lägen som tidigare undvikits. Det förekommer allt fler nya bostäder med stor insyn eller i källarlägenheter med dåliga möjligheter till ljusinsläpp. Trots bostadsbrist så kan det konstateras att dessa lägenheter ofta står tomma och när de väl hyrs ut riskerar de att få en stor omsättning på hyresgäster. Det är många faktorer som gör en bostad till ett hem. Gestaltningen av själva boendemiljön är viktig för att skapa trivsel. Det gäller t.ex. att arbeta med lokaler i byggnaden för möten mellan människor, eller härliga gårdar med grönska, konst eller sköna möbler för vila och avkoppling. Karlstad kommuns stadsbyggnadsnämnd delar varje år ut ett arkitekturpris där nämndens ordförande särskilt lyfte boendemiljöns betydelse som motivering till det projekt som fick 2019 års pris, Kvarteret Fenix. ”Arkitekturpriset handlar inte bara om det estetiska och utseende utan även om att få till boendemiljön vilket ni verkligen har lyckats med.” - Erik Nilsson (KD), ordförande stadsbyggnadsnämnden57

Foto: Länsstyrelsen Värmland. Kvarteret Fenix, vinnare av Karlstads arkitekturpris 2019.

57 Värmlands Folkblad, 2020-02-20

32 Foto: Länsstyrelsen Värmland. Fasad dekorerad av Artscape, Arvika kommun

5 Statliga stöd för bostadsbyggande Det finns flera statliga stöd i syfte att främja byggandet av bostäder i landet. Länsstyrelsen handlägger några av dem och Boverket ansvarar för några.

5.1 Stöd som handläggs av Länsstyrelsen Länsstyrelsen har under 2019 handlagt följande bostadsstöd: • Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande (HYS), och • Stöd till bostäder för äldre (ÄBO).

Det är Länsstyrelsen i det län byggnaden ligger i som tar emot och handlägger ansökningar om HYS och ÄBO. När ett ärende är handlagt och klart för beslut äskas medel hos Boverket. Först när Boverket har kunnat avsätta de äskade medlen för projektet kan Länsstyrelsen fatta beslut om beviljat preliminärt stödbelopp. Antalet ansökningar och antalet lägenheter som beviljats stöd kan ses i figur 15 nedan. Tabellen visar även de ansökningar som inkommit till Länsstyrelsen under 2019 som ännu inte kunnat beviljats i väntan på tillgängliga medel på nationell nivå.

5.1.1 Investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande (HYS) Detta stöd lämnas till hyresbostäder i områden med bostadsbrist samt till bostäder för studerande. Stöd kan även lämnas för bostäder i kommuner som inte har befolkningstillväxt, om det finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Stödet ska bidra till att hålla ner hyran på nyproduktion. Stödet kan ges för nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad av hel eller del av byggnad till bostäder i flerbostadshus och småhus. Bostäderna ska vara avsedda för permanent bruk och självständigt boende som garanteras genom hyresavtal utan inskränkningar i besittningsskyddet eller hyresavtal om kooperativ hyresrätt. För ombyggnad krävs att byggnaden inte har använts till bostäder under de senaste åtta åren. De bostäder som anordnas med stödet ska vara mer energieffektiva än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets byggregler BBR. Efter att riksdagen i december 2018 beslutat att investeringsstödet skulle avvecklas, så ändrades detta i den nya regeringens vårproposition som presenterades i april 2019. Regeringen ansåg att redan inkomna ansökningar om stöd skulle kunna behandlas och medel för detta avsattes i vårändringsbudgeten.

I december 2019 beslutades att stödet skulle återinföras från den 1 februari 2020. Den nya förordningen innehöll flera förändringar:

• Begränsningen att stöd endast fick lämnas om ansökan kommit in före den 1 januari 2019 togs bort. Stöd fick alltså även lämnas för ansökningar inkomna 2019 och framåt. • Kravet att området där bostäder byggs ska ha befolkningstillväxt togs bort.

• Projektet måste påbörjas inom ett år räknat från Länsstyrelsens beslut om stöd. • I projekt som omfattar tio lägenheter eller fler ska minst 10 procent av lägenheterna vara små med högst ett rum och kök eller annat utrymme för matlagning. • I projekt med minst tio lägenheter ska kommunen erbjudas att hyra eller förmedla minst 12,5 procent av lägenheterna i projektet som sociala kontrakt och/eller till personer under 31 år.

Projekt som fått stöd beviljat före den 1 februari 2020 påverkades inte av de nya bestämmelserna.

Foto: Länsstyrelsen Värmland. Student- och hyresbostäder på Kronoparken, Karlstad

5.1.2 Stöd till bostäder för äldre Investeringsstödet till bostäder för äldre (ÄBO) har funnits sedan 2016. Stöd får lämnas för att stimulera åtgärder i följande kategorier: • Ny- eller ombyggnad av särskilda boendeformer för äldre som ges med stöd av socialtjänstlagen. • Ny- eller ombyggnad av hyresrätter för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. • Anpassning av gemensamma utrymmen i hyres- eller bostadsrättshus. • Under 2019 tillkom en ny särskild boendeform som kallas biståndsbedömt trygghetsboende. Denna boendeform är till för äldre människor som främst behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service och som därutöver har behov av att bryta oönskad isolering. Biståndsbedömt trygghetsboende ges också med stöd av socialtjänstlagen.

Figur 15: Antal beviljade ansökningar i Värmland 2018 och 201958 Beviljade Beviljade Antal lägen- Inkomna, ej Antal lägen- ansök- ansökningar heter beslutade heter, ej ningar 2019 beviljade ansökningar beslutade 2018 2018-2019 2019

Hyresbostäder 10 3 511 5 164

Studentbostäder 1 0 128 0 0

Bostäder för äldre 1 2 156 4 104

Summa lägenheter - - 795 - 268

58 Länsstyrelsen Värmland

5.1.3 Projekt som beviljats stöd under 2019 Antalet ansökningar om stöd minskade under 2019 jämfört med året innan, se figur 15 ovan. Förklaringen till det kan vara att det under en del av året var oklart om stödet skulle återinföras eller inte. Sammanlagt beviljades fem ansökningar under 2019. Det totala stödbeloppet för dessa fem uppgick till cirka 66 miljoner kronor, varav den största delen gick till nya hyresbostäder; 59 miljoner kronor. Det slutliga stödbelopp som faktiskt betalas ut fastställs efter att bostäderna är färdigställda. Projekten som beviljades stöd är utspridda på fem olika kommuner i länet. Lägenhetsstorlekarna varierar, men majoriteten, över 54 %, av de hyresrätter som beviljades stöd under 2018 och 2019 var ettor. Tvåor och treor stod för cirka 32 % respektive 13 %. Mindre än en procent av de beviljade lägenheterna var en fyra eller större. Under året har det också kommit in nio ansökningar som ännu inte beviljats stöd. Även dessa är utspridda i länet, med åtta olika kommuner representerade. I de ansökningar som gäller stöd för hyresrätter är lägenhetsstorlekarna jämnare fördelade: ettor 30 %, tvåor 34 %, treor 35 % och fyror eller större 5 %. När projekt som beviljats stöd är genomförda så betalas det slutliga stödbeloppet ut. Under 2019 betalades över 51 miljoner kronor ut, fördelat på sju projekt. Den största delen, cirka 30 miljoner kronor, betalades till ett projekt med studentbostäder i Karlstads kommun.

5.1.4 Exempel på projekt som beviljats stöd 5.1.4.1 Kils nya trygghetsboende I början av 2020 färdigställdes Kils nya trygghetsboende. Detta var ett av projekten som beviljades statligt stöd under 2019. Huset har ett centralt läge intill biblioteket i Kils centrum och rymmer 29 lägenheter för personer som är 65 år och äldre. Boendeformen är kooperativa hyresrätter, där föreningen Kils trygga hem äger fastigheten. Kommunen har sett ett behov av centralt placerade bostäder för äldre som vill sälja sina hus. Tidigare när inga alternativ har funnits har en del äldre valt att flytta från kommunen. Lägenheterna är särskilt tillgänglighetsanpassade för äldre och i huset finns två gemensamhetslokaler för de boende.

Foto: Riksbyggen. 3D-skiss av nytt trygghetsboende i centrala Kil.

5.1.4.2 Hyreslägenheter på Hällan i Årjäng Ett annat projekt som beviljats stöd under 2019 är bygget av 38 hyreslägenheter i bostadsområdet Hällan i Årjäng. Det är främst ettor och tvåor som byggs i det nya huset, fördelat på fem plan. Behovet av nyetablering av flerfamiljshus är av stor vikt i Årjängs kommun då antalet invånare ökar och flera företag i kommunen har en positiv utveckling.

Foto: Årjäng bostads AB. Skiss av de nya hyresbostäderna på Hällan, Årjängs kommun.

5.2 Stöd som handläggs av Boverket Boverket har under 2019 handlagt följande bostadsstöd: • statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad och • kreditgarantier.

5.2.1 Statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad Bidrag får lämnas till kommuner med svag bostadsmarknad för stöd till undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag i ekonomiska svårigheter och till företag som tillhandahåller bostadstjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder påverkas på- tagligt av en varaktigt vikande arbetsmarknad, en varaktigt minskande befolkning, en förändrad befolkningsstruktur eller låga inkomster hos kommuninvånarna.

5.2.2 Kreditgarantier Kreditgarantier från Boverket kan tecknas som en försäkring vid lån till ny- och ombyggnation av bostäder. Detta ger ett skydd till kreditförluster och minskar behovet av egen kapitalinsats eller topplån för den som vill bygga. Kreditgarantin är tänkt att gynna såväl byggherre som bank.

37 5.2.3 Byggemenskaper I november 2019 beslutade regeringen att avsätta pengar till stödet för byggemenskaper under 2020. En byggemenskap är en organisation av människor som planerar och bygger bostäder tillsammans. För att vara berättigad till stöd ska minst sex medlemmar i byggemenskapen ha satsat 10 000 kronor var och syftet ska vara att anordna bostäder åt föreningens medlemmar genom nybyggnad, tillbyggnad eller ombyggnad av en byggnad som tidigare använts för annat ändamål. Stödet kommer att administreras av Boverket och byggemenskaper kommer att kunna söka startbi- drag på högst 400 000 kronor.

5.3 Bostadsstödens betydelse i Värmland Som tabell 15 visar så beviljades investeringsstöd för 17 byggprojekt i Värmland under 2018 och 2019. Tillsammans innebär dessa projekt ett tillskott av nästan 800 bostäder. Ytterligare nio projekt med sammanlagt 268 lägenheter väntar på bevil- jandebeslut. I bostadsmarknadsenkäten efterfrågas vilka faktorer som främst begränsar bostadsbyggandet i kommunerna. Där uppger flera kommuner att de höga produktionskostnaderna vid nyproduktion ofta överstiger fastighetens bedömda värde vilket leder till en direktnedskrivning i redovisningen. Om en nedskrivning är nödvändig kan det vara svårt att få kalkylerna att gå ihop och projektet riskerar att inte bli av. Här spelar investeringsstöden en viktig roll. I flertalet projekt har det beviljade stödet varit en direkt förutsättning för att kunna genomföra projektet. Stödens betydelse är inte bara ekonomiskt utan bidrar även till bostadsförsörjningen i länets kommuner. Flera kommuner vittnar om att det behövs mindre lägenheter med rimliga hyror för till exempel unga vuxna och personer i socialt utsatt position. Det är positivt för Värmland att stödet för hyresbostäder och bostäder för studerande har återinförts med skärpta krav på andelen ettor i projektet och att ett antal lägenheter ska erbjudas till kommunen för att hyra ut till just dessa grupper.

Foto: Länsstyren Värmland, Apertin, Kils kommun

6 Slutsatser Värmland är ett län som producerat bostäder i hög takt under de senaste fem åren. Trots detta har bostadsbristen varit påtaglig i majoriteten av länets 16 kommuner. Inte förrän 2019 har man kunnat se en försiktig förbättring på bostadsmarknaden då fler kommuner nu rapporterar balans än tidigare. Det höga byggandet har troligtvis börjat ge viss effekt. Antalet färdigställda bostäder i länet är betydligt lägre 2019 än 2018 men detta är i sig inget oroväckande. 2018 var ett rekordår som stack ut i statistiken. Ett sådant högt byggande är svårt att upprätthålla över tid så att antalet färdigställda bostäder sjunker året därpå är bara naturligt. Kommunerna i länet redovisar en fortsatt stark tilltro till marknaden framöver där ingen ser någon nedåtgående effekt utan snarare en stabil eller något positiv trend. Bristen på bostäder finns däremot fortsatt i flera av länets kommuner och bristen är som störst bland särskilt sårbara grupper. Trots ett högt byggande är nybyggnation sällan något som dessa grupper efterfrågar. Behovet av bostäder med en relativt låg hyra är stort. En lägre hyra behöver däremot inte betyda en bostad med sämre stan- dard. Ofta handlar det om att billigare bostäder inte är tillgängliga av olika anledningar för dessa grupper. Lägenheter kanske finns där en hiss saknas vilket kan bli svårt för en äldre person, för någon som har en fysisk funktionsnedsättning eller en ensamstående förälder med barnvagn. Kommunerna behöver alltså jobba för att befintliga bostäder med billigare hyror kan efterfrågas av en bredare grupp människor. De statliga ekonomiska stöden för bostadsbyggande har stor betydelse i länet. Med hjälp av dessa stöd blir flera projekt av som inte annars skulle ha genomförts vilket är enormt glädjande. Stöden gör också att hyrorna hålls lite lägre än vanlig nybyggnation vilket gör att de kan efterfrågas av fler. De ekonomiska faktorerna har stor betydelse för Värmlands långsiktiga bostadsförsörjning. Allmännyttor runt om i länet kämpar med att få nybyggnadsprojekt att gå ihop ekonomiskt och den stora stötestenen är ofta de hårda nedskrivningsreglerna. Dessa behöver förändras för att inte bostadsbolagen ska behöva ta en stor ekonomisk risk när de planerar att bygga. Framtiden är oviss just nu, framförallt ekonomiskt och socialt. Bostadsförsörjningsarbetet kan däremot inte avstanna på grund av detta. Människor behöver ha någonstans att bo och Värmlands kommuner har i flera år visat att det går att bygga. Situationen på bostadsmarknaden blir sakta bättre och detta tror vi på även framöver. Samverkan i länet behöver dock stärkas och utvecklas och bostadsförsörjningen hamna högt upp på agendan.

7 Referenser Litteratur Bostadsmarknadsenkäten 2019, Boverket (2020) Mäklarinsikt Värmlands län, Mäklarsamfundet (2019) Arbetsmarknadsutsikter för Värmlands län 2018, Arbetsförmedlingen (2019) SFS Bostadsrapport 2018 – Bostadssituationen för landets studenter (2019) HEMMA! Ett metodstöd för vräkningsförebyggande arbete – Länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län samt Kronofogden (2020) Rapport från den elfte sessionen - FN:s barnrättskommitté (1996) Hemlöshet – en liten grundkurs - Göteborgs Räddningsmission (2018) Hemlöshet 2017 – omfattning och karaktär – Socialstyrelsen (2017) Unga vuxnas boende i Sverige, Hyresgästföreningen (2019)

Lag och förordning SFS 2000:1383. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. SFS 2011:1160 Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. SFS 1993:387 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade SFS 2016:38 Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning SFS 2017:868 Förordning med länsstyrelseinstruktion SFS 1998:1437 Sveriges regeringsform SFS 2018:1197 Lagen om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter

Internet Regeringen, www.regeringen.se Arbetsförmedlingen, www.ams.se Barnombudsmannen, www.barnombudsmannen.se Boverket, www.boverket.se Hyresgästföreningen, www.hyresgastforeningen.se/ Mäklarstatistik, www.maklarstatistik.se Statistiska Centralbyrån, www.scb.se Sveriges Byggindustrier, www.sverigesbyggindustrier.se/ Nya Wermlands-Tidningen www.nwt.se Värmlands folkblad www.vf.se/ Kronofogden, www.kronofogden.se/ Statskontoret, www.statskontoret.se/ Ekonomistyrningsverket, www.esv.se

Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 010-224 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland