Kommunal Konsumentvägledning I Förändring
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kommunal konsumentvägledning i förändring En fallstudie över Arvika kommuns nedläggning av den kommunala konsumentvägledningen Municipal consumer guidance in change A case study of the closedown of the municipal consumer guidance in the municipality of Arvika Sofie Setherberg Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Statsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Sara Svensson Examinator: Viktoriia Panova Abstract Bachelor thesis in Political Science by Sofie Setherberg, spring term 2017. Supervisor: Sara Svensson Municipal consumer guidance in change. A case study of the closedown of the municipal consumer guidance in the municipality of Arvika. The access to municipal consumer information is reduced in an increasing number of municipalities in Sweden today. Since the municipal consumer information is not a compulsory service for municipalities in Sweden, the trend is that less resource is spent on the consumer information. The purpose of this essay is to investigate, based on the case of Arvika municipality, the causes for the trend of less resource being put on the municipal consumer information and the consequences of this. The survey has mainly been implemented through a case study of the municipality of Arvika, which closed down its consumer guidance March 31st 2015. The citizens of the municipality in need of consumer guidance have since then been directed to the newly started national information service “Hallå konsument”. This is in sharp contrast to the recommendations from the Swedish consumer agency, which says that the “Hallå konsument” only shall be used as a complement to the municipal consumer guidance, not as a substitute. Interviews with involved persons have been done to get a deeper knowledge of the reasoning of the affected functions. The survey has shown that the reason why Arvika chose to close down its consumer guidance was a lack of economic resources in combination with a substantial decrease of the number of citizens in need of the service in the last few years. A municipality without consumer guidance faces a higher risk of losing its preventive work which can lead to a worsened consumer situation. For the weaker groups of the society, the closed down consumer guidance can lead to difficulties in finding help, due to the lack of access to personal guidance. The essay have shown that the era of municipal consumer guidance may not be over, but an update of the content of the guidance is needed to optimize it. If this is done, the municipal consumer guidance may still have much to offer in the future. Sammandrag Kandidatuppsats i Statsvetenskap av Sofie Setherberg, VT-17. Handledare: Sara Svensson ”Kommunal konsumentvägledning i förändring. En fallstudie över Arvika kommuns nedläggning av den kommunala konsumentvägledningen Tillgången till kommunal konsumentvägledning minskar allt mer i många kommuner i Sverige idag. Då den kommunala konsumentvägledningen inte är något som en kommun måste erbjuda till sina invånare blir det allt vanligare att mindre resurser läggs på detta. Syftet med uppsatsen är att undersöka, med utgångspunkt i den värmländska kommunen Arvika, orsakerna till att allt mindre resurser läggs på den kommunala konsumentvägledningen och vad detta kan få för följder. Undersökningen har huvudsakligen genomförts genom en fallstudie över Arvika kommun, då kommunen den 31 mars 2015 la ner sin kommunala konsumentvägledning, och istället började hänvisa kommunens invånare i behov av konsumentrådgivning till den då nystartade nationella upplysningstjänsten Hallå konsument. Detta gick helt emot Konsumentverkets rekommendationer, som var att denna upplysningstjänst endast skulle användas som ett komplement till den kommunala konsumentvägledningen, inte ersätta den. Samtalsintervjuer med berörda personer har också genomförts för att få en djupare inblick i hur tankegångarna hos berörda verksamheter gick. Undersökningen har visat att anledningen till att Arvika kommun valde att lägga ner sin kommunala konsumentvägledning handlade om brist på ekonomiska resurser kombinerat med att antalet människor i behov av hjälp från den kommunala konsumentvägledaren minskat kraftigt de senaste åren. Risken med att en kommun inte erbjuder någon konsumentvägledning är att det inte utförs något lokalt förebyggande arbete i kommunen, vilket kan leda till en försämring inom konsumentområdet. Även för de svaga grupperna i samhället kan avsaknaden leda till att de får svårare att hitta hjälp med konsumentrelaterade problem, då de inte har tillgång till någon personlig vägledning. Uppsatsen har visat att den kommunala konsumentvägledningens tid kanske inte är förbi, men det krävs en uppdatering av vad konsumentvägledningen ska utgöras av och vad den ska erbjuda för att optimera den så bra som möjligt. Innehållsförteckning 1. Inledningskapitel ................................................................................................................................. 1 1.1 Problemformulering .......................................................................................................................... 1 1.2 Syfte ................................................................................................................................................... 2 1.3 Frågeställningar ................................................................................................................................. 2 1.4 Tidigare forskning .............................................................................................................................. 2 2. Teori ..................................................................................................................................................... 7 3. Metodologiskt förhållningssätt ......................................................................................................... 11 3.1 Metod .............................................................................................................................................. 11 3.2 Avgränsningar .................................................................................................................................. 13 3.3 Etiska aspekter ................................................................................................................................ 14 3.4 Kommunal konsumentvägledning i Sverige .................................................................................... 14 3.5 Hallå Konsument ............................................................................................................................. 19 3.6 Konsumentverket ............................................................................................................................ 19 4. Analys och resultat ............................................................................................................................ 20 4.1 Orsaker till nedläggningen av Arvika kommuns kommunala konsumentvägledning ..................... 20 4.2 Konsekvenser av en nedlagd kommunal konsumentvägledning .................................................... 24 4.3 Den politiska aspekten .................................................................................................................... 28 5. Slutsatser och diskussion .................................................................................................................. 30 Referenser ............................................................................................................................................. 35 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 1. Inledningskapitel 1.1 Problemformulering Det läggs allt mindre tid och resurser på den kommunala konsumentvägledningen i Sverige idag. År 2015 minskade för första gången på många år antalet kommuner som erbjuder konsumentvägledning till invånarna. Omkring en halv miljon svenskar saknar idag tillgång till en konsumentvägledare i sin kommun.1 Även om antalet kommuner som faktiskt erbjuder någon form av konsumentvägledning till sina invånare är hög, 270 av 290, så minskar resurserna och arbetstiderna som läggs på konsumentvägledningen allt mer runt om i landet. År 2015 låg antalet årsarbetskrafter på 125, medan det år 2007 var uppe i 147.2 Det är kommunerna själva som avgör om de vill erbjuda konsumentvägledning eller inte. Detta innebär att konsumentvägledningen ser olika ut runt om i landet. Vissa kommuner har valt att ingå i ett samarbete med varandra, där en gemensam konsumentvägledning erbjuds. De invånare som bor i kommuner som inte erbjuder någon konsumentvägledning alls blir i de flesta fall hänvisade till Konsumentverket eller Allmänna reklamationsnämnden. Problemet med detta är att dessa myndigheter inte erbjuder någon personlig rådgivning, utan ger mer allmänna råd.3 En anledning till de minskade resurserna som läggs på den kommunala konsumentvägledningen kan ha att göra med att den offentliga sektorn är i omvandling. Efter andra världskrigets slut lades allt mer resurser på att utveckla välfärdssamhället, och detta expanderade i stort sett ända fram till 1990-talets lågkonjunktur. Efter det börjades det istället att tänkas i banor om effektivisering och privatisering. På grund av det ekonomiska läget under lågkonjunkturen lades allt färre resurser på de kommunala verksamheterna, vilket ledde till många nedskärningar inom den offentliga sektorn.4 Dessa nedskärningar håller i sig än idag, och det är möjligt att de minskade resurserna som läggs på den kommunala konsumentvägledningen är en del av detta. I takt med