#159 september 2013 Pris: 50 sek.

ETT KLÄTTER- FÖRBUND BLIR TILL STOLT 40-ÅRING

JUNIORERNAS ROADTRIP PUMAN TOG EM-GULD MÖT ”LG” OCH 16 ANDRA PROFILER DE BANADE VÄG FÖR KLÄTTRINGEN ValtoU r N e NChe, Italy h erV é b armaSSe

# THERMOBALL

NEVER ONE PLACE. ALWAYS ONE JACKET. NEVER STOP EXPLORING™

thermoball™ hooDIe UltralIGht Warmth IN all CoNDItIoNS

THERMOBALL™ is THE BREAkTHROugH ALTERnATivE TO dOwn THAT PROvidEs PHOTO: Damiano Levati unCOMPROMising wARMTH EvEn wHEn wET. disCOvER MORE AT THEnORTHFACE.COM

TNF_F13_Thermoball_Bergsport_420x285_Sve.indd 1 19/07/13 14.52 ValtoU r N e NChe, Italy h erV é b armaSSe

# THERMOBALL

NEVER ONE PLACE. ALWAYS ONE JACKET. NEVER STOP EXPLORING™

thermoball™ hooDIe UltralIGht Warmth IN all CoNDItIoNS

THERMOBALL™ is THE BREAkTHROugH ALTERnATivE TO dOwn THAT PROvidEs PHOTO: Damiano Levati unCOMPROMising wARMTH EvEn wHEn wET. disCOvER MORE AT THEnORTHFACE.COM

TNF_F13_Thermoball_Bergsport_420x285_Sve.indd 1 19/07/13 14.52 Innehåll

september 2013 6 Förbundsnyheter 12 Ett klätterförbund blir till 18 Boulderingens intåg 20 Intervjun: Gudmund Söderin 22 Profilerna 34 Intervjun: Lars-Göran ”LG” Johansson 36 Nytt från klubbarna 39 Juniorernas roadtrip gav EM-guld 42 Toppenklättring i Georgien

Omslaget till historiens första Bergsport! Foto: Annika Ringstedt

4 Bergsport #159 · september 2013 JSM Foto: Martin Argus Bouldering 5-6 oktober 2013

Solna klätterklubb och Svenska klätterförbundet bjuder in till Svenska

Pjäs: De två juniormästerskapen i bouldering 2013. Foto: Martin Argus JSMTävlingen äger rum 5-6 oktober på redaktörerna Klättercentret i Uppsala. Scen 2 Bouldering 5-6 oktober 2013 Plats: Eva framför datorn i söder OBS! Tävlingen flyttad till och Annika framför datorn SolnaKlättercentret klätterklubb och Svenska i Uppsala. klätterförbundetAdressen bjuder är inKungsgatan till Svenska 66. strax utanför huvudstaden. juniormästerskapen i bouldering 2013. Flitens lampor lyser till sent på Annika Ringstedt Tävlingen äger rum 5-6 oktober på småtimmarna och alla mejl fram Klättercentret i Uppsala. och tillbaka har skapat sin egen pipeline i cyberspace. OBS! Tävlingen flyttad till Klättercentret i Uppsala. Annika: Tänk att det var 40 år sedan Adressen är Kungsgatan 66. förbundet bildades (s. 12). Det är lite kul att vi får vara med om det... Klasser Eva: Ja, det känns liksom som • Yngre Knattar (födda 2002 eller senare) Sista Eva Olsson • Knattar (födda 2000-2001) om det alltid har funnits både ett • Ungdom B (födda 1998-1999) anmälningsdag förbund och en massa klätterklubbar, men det är klart, • Ungdom A (födda 1996-1997) • Juniorer (födda 1994-1995) nånstans måste det ju ha börjat. Klasser 29 sept ••Anmälan YngreYngre Knattar Knattar (födda (födda 2002 2002 eller ellersenare) senare) Sista •• KnattarKnattar (födda (födda 2000-2001) 2000-2001) ••Anmälan, UngdomUngdom B B (föddasenast (födda 1998-1999) den1998-1999) 29:e september, till: [email protected]älningsdag Annika: Spännande att höra från de gamla rävarna ••Anmälningsavgift UngdomUngdom A A (födda (födda 1996-1997) 1996-1997)300 kr betalas kontant på plats eller till bankgiro från förr hur det var då. //Bläddrar ivrigt i boken Svensk ••5829-8985. JuniorerJuniorer (födda (födda Efteranmälan 1994-1995) 1994-1995) kan göras fram till tävlingsdagen till29 sept Anmälanen kostnad av 400 kr. klättring Pionjärerna // Som att de gjorde sina egna selar, Anmälan, senast senast den den 29:e 29:e september, september, till: [email protected] till: [email protected] AnmälningsavgiftLunch ingår till 300 alla 300 kr betalas tävlande!kr betalas kontant kontant på plats på eller plats till ba ellernkgir tillo ha ha ha... Så galet! (s. 15) bankgiro5829-8985. 5829-8985. Efteranmälan Efteranmälan kan göras fram tillkan tävlingsdagen göras fram till till tävlingsdagenen kostnad av 400 till kr. en kostnad av 400 kr. Frågor LunchLunchFrågor ingår ingår och till till allasynpunkter: alla tävlande! tävlande! [email protected] Eva: Mmmm, men fanns det inga andra att köpa så vad Foto: Martin Argus Mer information om tävlingen: klatterforbundet.se FrågorFrågor skulle de göra? FrågorFrågor och och synpunkter: synpunkter: [email protected] [email protected] MerJSM information om om tävlingen: tävlingen: klatterforbundet.se klatterforbundet.se i samarbete med Annika: Undrar hur klättringen kommer att vara om 40 ii samarbete med med år? //Förväntansfullt//Kanske finns det självklistrande skor Bouldering och handskar á la Spindelmannen!? //Besviket//Fast det

vore ju fusk, förstås... //Ivrigt// Eller kanske blir det en *Tävlingen*Tävlingen är öppen är öppen för medlemmar för medlemmar i en till Svenska i Klätterförbundeten till Svenska ansluten Klätterförbundet klubb, samt för utländska ansluten tävlande klubb, som är samt för utländska www.klatterforbundet.se tävlandemedlemmar*Tävlingen5-6 isom respektive är öppen är medlemmar lands oktoberför nationella medlemmar förbund,i respektive i enanslutet till Svenska landstill IFSC. nationellaUtländska Klätterförbundet medborgare,2013 förbund, stadigvarandeansluten anslutet klubb, tillbosatta IFSC. samt i Sverige, Utländskaför utländska medborgare, tävlande som är kan bli svenska mästare om de varit medlemmar i en till Svenska Klätterförbundet ansluten klubb i minst 6 månader. www.klatterforbundet.se egen klass i VM? Eller OS… //Besviken igen// …om nu stadigvarandemedlemmar i respektive bosatta ilands Sverige, nationella kan bli förbund, svenska anslutet mästare till IFSC. om de Utländska varit medlemmar medborgare, i en stadigvarande till Svenska Klätter- bosatta i Sverige, förbundetkan bli svenska ansluten mästare klubb om i minstde varit 6 medlemmarmånader. i en till Svenska Klätterförbundet ansluten klubb i minst 6 månader. klättring kommer med där någon gång... Solna klätterklubb och Svenska Eva: Well, I guess time will tell. Kanske kommer det klätterförbundet bjuder in till Svenska juniormästerskapen i bouldering 2013. finnas ”Klätter-ålderdomshem”, precis som det finns Tävlingen äger rum 5-6 oktober på ”Klätter-gymnasier” idag. Nordic

Klättercentret i Uppsala. Photo: Jonas Paulsson Annika: Ja, specialdesignade för framåtlutande gubbar Bouldering och gummor med tjocka ömma korvfingrar! Championships OBS! Tävlingen flyttad till Eva: Man kan ju hoppas... OctoberKlättercentret 19 i2013 Uppsala.

The AdressenSwedish Climbing är Federation Kungsgatan and 66. Solna Climbing Club invites you to the Nordic Bouldering Championships 2013. The competition will be held at Klättercentret Telefonplan in Stockholm.

Bergsport utges av Svenska Klätterförbundet REDAKTIONSAdress Bergsport, Ugglevägen 3, 312 60 Mellbystrand E-post [email protected] Redaktörer Eva Olsson och Annika Ringstedt ÅTERKOMMANDE Shawn Boye, Jonas Paulsson, Per-Ola Andersson, FOTOGRAFER Martin Arvidsson, Alexander Rydén Klasser Layout Lotta Bernhed, Zetterqvist Tryckeri • Yngre Knattar (födda 2002 eller senare) Sista • Knattar (födda 2000-2001) Prepress Zetterqvist Tryckeri • Ungdom B (födda 1998-1999) anmälningsdag Annonsbokning Jonas Svanström, 031-743 20 85 • Ungdom A (födda 1996-1997) [email protected] • Juniorer (födda 1994-1995) 29 sept Produceras av Zetterqvist Tryckeri, 031-743 20 80 Anmälan Classes* Registration Anmälan,Classes* senast den 29:e september, till: [email protected] Tryck Zetterqvist Tryckeri, Göteborg • •Male Male (born(born 1997 1997 or earlier)or earlier) deadline •Anmälningsavgift •Female Female (born (born 1997 1997 or earlier)300 or earlier) kr betalas kontant på plats eller till bankgiro Ansvarig utgivare Pontus Axelsson, Svenska Klätterförbundet 5829-8985. Efteranmälan kan göras fram till tävlingsdagen till Registration* enRegistration* kostnad av 400 kr. BERGSPORT kommer ut med fyra nummer per år. Redaktionen ansvarar ej för icke RegistrationRegistration deadline deadline is October is October 14. 14. Oct 14 RegistrationRegistration fee fee is 300is 300 SEK SEK(€33) for(€33) each for competitor. each competitor. beställt material.­ Texter redigeras och kortas efter behov. Bilder kan komma att beskäras. RegistrationLunchRegistration ingår information information till alla is tävlande! found is found at klatterforbundet.se at klatterforbundet.se or or Åsikter i artiklar och debatt­inlägg är författarens och inte redaktionens. atat thethe Nordic federations’ federations’ websites websites respectively. respectively. MoreFrågorMore information ForFrågorFor more ochinformation information synpunkter: about about the [email protected] the competition please visit please visit OmslagSBILD klatterforbundet.seklatterforbundet.se or contact or contact Solna Solna Climbing Climbing Club at Club at [email protected]. information om tävlingen: klatterforbundet.se Lars-GöranOmslagsbild: ”LG” Johansson är en levande legend inom svensk klättring. Nu för [email protected]. tidenUlorna importerar är antagligen han klätterutrustning, ett av Sveriges men när mest det begavnatursköna sig gjorde klätter- han egna selar av rep – och säkringar av aluminiumskrot... Möt honom på sidan 34. i samarbete med områden. Peter Schön lapar sol pÅ 7a+ intill strandkanten. in cooperation with Foto: Peder POA Sundström, www.poaphotography.com Magasin Höga kusten in cooperation with

* The competition is open for all citizens of Denmark, Finland, Iceland, Sweden and Norway, born www.klatterforbundet.se **Tävlingen1997 The or competition earlier är and öppen who are is förmembers open medlemmar for of the all national citizens i en climbing till ofSvenska Denmark,federation Klätterförbundet in the Finland, respective countries.Iceland, ansluten Sweden klubb, andsamt Norway, för utländska born tävlande som är 1997medlemmarThere isor no earlier restriction i respektive and on the who number lands are of membersparticipants nationella from offörbund, eachthe country.national anslutet climbing till IFSC. federation Utländska inmedborgare, the respective stadigvarande countries. bosatta i Sverige, www.klatterforbundet.se Therekan bli issvenska no restriction mästare on om the de numbervarit medlemmar of participants i en till fromSvenska each Klätterförbundet country. ansluten klubb i minst 6 månader. nyheter

GULD september 20–22 sept. International Boulder Meet, TILL SVERIGE Västervik. I år gästas träffen av några av Storbritanniens främsta klättrare; Shauna Coxsey, Mina Leslie-Wujastyk, David Mason och Ned Feehally. 21–22 sept. tunabergsträffen. Tunabergs högfjälls- och klätterklubb, som tidigare i år tilldelades utmärkelsen ”Årets arrangör”, bjuder in till en av Sveriges mest anrika och levande klätterträffar. I år är det lite speciellt då klubben firar sitt 40-årsjubileum. Platsen är som vanligt Simonsberget utanför Nyköping. 30 sept. sista dagen för att ansöka om pengar från Idrottslyftet!

Oktober 5–6 okt. JSM Bouldering, Uppsala 5 okt. Instruktörskurs inomhus 5 okt. uIAA Årsmöte 9 okt. styrelsemöte 12 okt. kommittékonferens 19 okt. nationell tränarträff på Bosön 19 okt. nordic Championships Bouldering, Stockholm. Söndag 28 juli i österrikiska Imst gick svensk klättring till his- 19 okt. examination inomhusinstruktör, torien. Då tog junioren Hannes Puman från Eskilstunas klät- Stockholm terklubb Sveriges allra första mästerskapsguld i ett europa- 20 okt. examination inomhusinstruktör, mästerskap (JEM)! Redan favorit höll han för publiktrycket och Göteborg levde upp till förväntningarna i lead. STORT grattis säger vi och slänger in den gamla vanliga sportfrågan: November ”Hur kändes det?” 9 nov. styrelsemöte – Tack! Det kändes hur kul som helst, jag var jättenöjd, 9 nov. tränare nivå 2, Örebro svarade Hannes som inte led av att publiktrycket. 16 nov. leadcup, Juniorer – Näe, det kändes bara bra med lite press. 16 nov. Instruktörsseminarie katrin Amann, också från Eskilstuna, klättrade stabilt och 30 nov. leadcup, Juniorer slutade 9:a. Övriga svenskar på plats var Fredrik Serlachius 30 nov. sm Lead - Seniorer från Solna klätterklubb som slutade på en stark 16:e plats och Fabian Förander från samma klubb på 40:e i Youth B. December så hade vi juniorlandslaget på plats också i Kanada i au- 14 dec. styrelsemöte gusti, för att tävla i lead i JVM. Hannes tog, efter en lite onödig miss i finalen på den enligt förbundskapten Nicki Horak ex- tremt tuffa leden, en femte plats. Heja Sverige! Sökes: ny förbundskapten Sverige knep fyra silver och ett guld när nordiska mästerskapen i lead för juniorer avgjordes i Helsingfors 31 augusti – 1 september. för skidalpina landslaget nordisk mästare i klassen pojkar B blev Fredrik Serlachius Martin Persson, en av de drivande krafterna inom svensk skid- (född -98) från Solna Klätterklubb som fick stoltsera med guld- alpinism och sedan ett antal år tillbaka även förbundskapten för medalj. Hans klubbkamrat Fabian Förander (född -98) klättrade till vårt landslag, har sagt upp sig från posten som förbundskapten. sig silver i samma klass. – Tiden räcker helt enkelt inte till. Speciellt inte nu när jag I klassen pojkar A tog Olle Ringstedt (född -97) också han från också är tränare i Herbalife 24 Biathlon Team, säger Martin till Solna Klätterklubb en silvermedalj. skidalpinism.se För flickorna var lederna för lätt byggda i båda klasserna och vi riktar ett stort tack till Martin för hans engagemang med finalresultatet fick avgöras på tid. I klassen flickor B var det Elin skidalpina landslaget och önskar honom lycka till i hans nya upp- Sahle (född -99) från Kvibergs Klätterklubb som tog silver, och i drag. Är du intresserad av att leda våra framgångsrika skidalpinis- flickor A klättrade Kajsa Rosén (född -97) från Solna Klätterklubb ter? Känner du dig sugen på att ta över som förbundskapten? Ta till sig den klassens silver. Bra jobbat allihop! kontakt med styrelsen!

6 Bergsport #159 · september 2013 ä F a R V R det sto det i

hetstö KL i P P t o R R s C a tande? tande? h s V i L K d UR a. a. e n n Y F U ö t R V g e C R KL tie ä ns a R de R L ö a Ro .se st st C U B t F L o a n R s Ro Blue C Men shell: 100% Polyamide, 100% Membrane ePtFe,Backer 100% Polyamide g Main Fabric: låta hela världen veta att du är ett naturen. med sammanhanget undvika fladder. Finns isignalfärg för att än större luftinsläpp ensäkerhets-knapp och att till ser i vå öppningar placerade idirekt anslutning fickorna på till Stora frontfickor som sväljer detmesta. Ventilations utan att göra rörelsefriheten. avkall på Väl tilltagen huva. gränslöst utforskande av detstora Nära vilda. passform, Frihetstörstande? Blanc Roc Jacket är klippt skuren och för W omen K Ja ra fleecetröjor. Jackans tvåvägsdragkedja möjliggör ett a a C rt. no: 1021000rt. Weight:440 nde C B a rt. no:1021010rt. Weight: K L e a t ore- t Red n e C x Pro 3Lx Pro Ja CK Black e 395 g t M/W s ize: s– g s ize: Xs

XXL –

XL - Men 50% P d Main Fabric: många attoch detaljer fler upptäcka. handfickor ventilationsöppningar enbenficka, och ibenen för knäskydd. Benslut för bälg med attpjäxor. rymma Två knän benslut. och Förstärkningen iknäna har öppning tidigarefrån generationer. Vattentät förstärkning istuss, du behöver enslitstark softshellbyxa. Vidareutvecklad Till skridskotur, isklättring, vintervandring när eller helst nyaDet ileken esset som även passar när detär allvar. a W Black omen C a e rt. no: 1070100rt. Weight: 650 olyamide, 43%Polyester,olyamide, 7%e P a rt. no: 1070110rt. Weight: a nt ouble weave 4-way stretch softshell -ouble weave softshell 4-waystretch M/ W 560 g s lastane, Fluor carbon free Fluorcarbon free lastane, g ize: s– s ize: Xs

XXL –

XL d WR Pierre Ropero nyheter

BMC International ISMF årsmöte Winter Meet 2014 2013 Engelska klätterförbundet BMC anord- Efter att ha varit ”instängda” i ett mötes- nar i vinter den traditionsenliga vinter- rum i nästan sju timmar avslutade delta- klätterträffen i Skottland. Träffen äger garna årets upplaga av skidalpinismfe- rum i Cairngorms 26 januari – 2 februari. derationens kongress vid femtiden på träffen brukar vara väldigt uppskattad, eftermiddagen 22 juni. Mötet hölls i Pau i de som åker dit får minnen och vänner Frankrike – familjen Bernadottes hemstad för livet. Tips från förra årets deltagare är – och samlade delegater från 13 nationer, att ta med sig vandringsstavar och räkna inklusive Sverige. med två till tre timmars anmarsch. den internationella bergsporten admi- Vill du åka dit som representant nistreras av tre organisationer, varav ski- för Svenska Klätterförbundet? Ansök dalpinismfederationen är en. Det är en ren nu! Mer information och ansökningsfor- tävlingsorganisation som ansvarar för re- mulär hittar du i kalendern på klatterfor- gelverk och internationella cuper och mäs- bundet.se terskap och drivs av sina medlemmar, dvs. de nationella förbunden. En stor majoritet av förbunden har precis som Sverige fler discipliner än skidalpinism och mötet var därför en av årets tre kongresser. det vajade några svenska flaggor i Pau, men i övrigt dominerades mötet av de Iain Small på Daddy Longlegs, VIII, 9 på Coire an Lochain i Cairngorms North stora tävlingsnationerna Frankrike, Italien under BMC Wintermeet 2013. och Spanien De största frågor som disku- Foto: Magnus Strömhäll terades var uppdateringar till regelverket och federationens nya marknadsplan där Scarpa gått in som huvudsponsor. Fler mindre nationer med Sverige, Nor- Nationell ge och Belgien i spetsen satte färg på mö- Idrottslyftet tet och lyfte frågan om hur federationen Satsningen på barn och ungdo- tränarträff bäst skall ta ett ansvar både som förvaltare mar inom ramen för Idrottslyftet 19–20 oktober av sporten för de dominerande nationerna fortsätter. Under 2013 har vi to- och utvecklare av sporten för de mindre. För första gången kommer klät- Det är en mycket svår nöt att knäcka på talt cirka 400 000 kronor att dela terförbundet samla alla tränare, grund av det är så stor skillnad i behov, ut till svenska klätterklubbar för oavsett nivå och disciplin till en men ett väldigt tydligt framsteg från året barn- och ungdomsprojekt. möte är att kongressen nu pågår i två da- gemensam tränarträff för infor- gar med den första dagen är dedikerad till Riksidrottsförbundet har definierat fyra mation, inspiration, utbildning fri diskussion och utbyte av erfarenheter fokusområden för idrottslyftet 2013–15, och önskemål. vilka är: och nätverkande. Träffen äger rum 19–20 oktober på Bosön i de mindre nationerna hade tagit tillfäl- • Behålla ungdomar i förenings- let i akt och fick stort utrymme att visa verksamhet Stockholm. På programmet står hur sporten ser ut utanför den absoluta • Rekrytera barn och ungdomar till bland annat: världseliten. Det bådar gott inför framtiden föreningsverksamhet att förståelse etableras för federationens • Idrottspsykologi • Utveckla verksamheten så att idrotten dubbla roller – båda lika viktiga för sporten. • Funktionell träning gör som ”Idrotten vill” nästa år kommer Sverige att stå värd för • Styrketräning • Öka tillgängligheten till anläggningar årsmötet och delegater från hela världen • Medveten kommunikation och idrottsmiljöer att samlas i Stockholm för att tillsammans • Prestationsfokus istället för utveckla sporten. Det är utan tvekan en Utifrån dessa fokusområden har man de- resultatfokus utmärkt möjlighet för dem som engagerar finierat ett antal inriktningar som man tän- sig i svensk skidalpinism att träffa och lära ker ska underlätta att uppnå de mål som Kostnad för träffen är 350 kronor/person av aktiva och ledare från andra länder. de ovan nämnda fokusområdena har. Det inklusive mat och fika. Vi har preliminärbo- innebär att vi i år prioriterar projekt inom: kat elva dubbelrum (kostnad ca 450 kronor • Material/utrustning /pers/natt). • Träningsverksamhet Idrottslyftsbidrag kan sökas för er som Skadehjälp- • Utbildning av ledare och tränare har långt att åka och behöver bo. Klubben nätverket • Policy/riktlinjer kan också söka bidrag för anmälningsav- Är du klättrare med skador eller besvär och vill hitta kunnig hjälp? Se Skade- • Prova på-verksamhet giften, resa och boende hos sitt SISU- hjälpnätverket på vår webbsida under • Skolsamverkan distrikt. Sista dag för anmälan är 16 flikenKlättring . Är du vårdgivare 30 september är deadline för höstens september så anmäl dig idag! Anmälan med erfarenhet av klätterskador? Gå med i nätverket! Anmäl ditt intresse ansökningar. Ansökan görs som vanligt i görs via kalendern på klatterforbundet.se. till Anna Wänerhag i MedCom, epost: IdrottOnline. Mer information om Idrotts- Vi hoppas få se så många som möjligt av [email protected] lyftet finns på klatterforbundet.se landets tränare på Bosön. Välkomna!

8 Bergsport #159 · september 2013 nyheter

Seminarium för nyfikna klätter- tjejer och kvinnor! Vill du lära dig hur Klätterförbundet funkar? Känner du en tjej som vill förändra hur det ser ut för klättrare i idrotts-Sverige? Vill du förstå vilka strukturer som påverkar vår sport och hur vi som organiserad sport kan påverka andra? skF bjuder in till ett seminarium för in- Tävla tresserade tjejer i november. Vi behöver ha intresseanmälan innan 11 oktober till om bio- [email protected] biljetter till Exakt datum annonseras på webbsidan The Summit och i nyhetsbrev. dokumentär- Regi: Nick Ryan filmen Speltid: 85 min År: 2012 Ordförande till The Summit Medverkande: Accesskommittén Fredrik Sträng, Cecile Skog, Pemba I augusti 2008 bestämde sig 24 bergs- Gyalje Sherpa, Marco Confortola, sökes Hoselito Bite med flera. klättrare för att anta sitt livs största Accesskommittén, som arbetar för fort- utmaning och bestiga världens farligaste Kommer att visas från och med satt tillgång till klättring utomhus, söker en berg, det förrädiskt branta K2. Vädret var 1 november på biografer i bland ny ordförande. annat Stockholm, Göteborg, strålande, förutsättningarna goda. Och är du intresserad av att jobba med en Malmö och Helsingborg. ändå – två dygn senare var elva av dem av de mest centrala delarna inom klättring- döda. Vad var det egentligen som hände För information om fler en och ingå i en grupp med dedikerade där uppe? visningsställen gå in på klättrare? www.nonstopentertainment.com den 1 november har filmen The Sum- Har du någon särskild kompetens som mit premiär. En hyllad och gripande doku- kan vara användbar inom accessarbetet, t mentär om en bergsbestigning med oför- Bergsport lottar ut två biljetter vardera till ex biologi, miljöjuridik eller något liknande klarligt dödlig utgång, regisserad av Nick de tio vinnare som mejlat in rätt svar på så är det givetvis extra intressant, men det Ryan. frågan Vad hette Bergsports första är absolut inget krav. Ditt engagemang för I brittiska filmenT he Summit får de redaktör? klättringen är det viktigaste. överlevande, bland andra svenska även- de två första som dras får också bo- tyraren Fredrik Sträng, från expeditionen ken K2 på liv och död av Fredrik Sträng. Hör av dig till nuvarande kommittéordfö- berätta sin version om vad som egentli- Mejla rätt svar och namn och adress till rande Christofer Urby eller till Jonas Pauls- gen hände. Resultatet är ett bokstavligen [email protected] före den 30 september son på kansliet via access@klatterfor- svindlande mysterium. så deltar du i utlottningen! bundet.se.

Ny klätterklippa vid camping Ny film från På Trellebystrands camping i Lysekil finns Olausson numera ett gäng sportklätterleder. Det är På http://bouldersgate.blogspot. företaget Stångenäs kajak som tillsam- se/2013/07/home-away-from-home- mans med bland annat Jens Larsen har short-about-my.html delar Daniel utvecklat en klippa som ligger alldeles Olausson med sig av sin tur till Fontan- intill campingplatserna. bleu i våras med filmen ”Home away – Vi klättrar själva och vill utveckla from home”. Ta en sväng på bloggen klättringen här till en familjeaktivitet, sä- när du ändå är där: här finns fler filmer ger Fredrik Lundqvist på Stångenäs kajak. och en hel del sköna bilder! I dagsläget finns över 30 leder mellan graderna 4b–7b. Att klättra på klippan är helt fritt för dem med egen utrustning och Stångenäs kajak erbjuder prova-på klättringar och tanken är att hyra ut utrustning. Exakt hur det kommer att gå till håller de på att se över. med boende alldeles i närheten, massor av andra klippor i Bohuslän runt klippkanten och möjligheten till andra aktiviteter som kajak, kan man mycket väl tänka sig att det kommer bli en populär destination bland annat för klätterklubb- arnas barn- och ungdomsgrupper!

10 Bergsport #159 · september 2013

Klätterförbundet 40 år Fyrtio år har förflutit sedan Klätterförbundet bildades. Det är ett tillfälle att minnas varifrån vi kom.

Erik Ullén, David Nygren, Tore Rydberg, Emmerich Rossipal, Gunnar Santesson, Gillis Billing och Sten Brander, många har bidragit till svensk klätterhistoria sedan förra seklets början. Klättrarna har också organiserat sig för samvaro och erfarenhetsutbyte. Några av de svenska fjällens pionjärer samlades i De lappländska fjällkarlarnas klubb, en exklusiv församling, medlemsantalet var maxi- merat till tjugo och stadgarna krävde att den presumtive medlemmen lidit kroppslig skada av sin hobby för att bli invald.

Inval och rekommendation av medlemmar var också inträdesvill- Sexans kamin i Häggsta frös vissa vintrar till ett isfall – en invig- kor för Svenska Fjällklubben som sedan 1927 var samlingspunkten ning i isklättringens mysterier. Bandet mellan klippklättringen för klättrare och andra fjällintresserade. Länge var de svenska och och fjällklättringen var självklart och semesterplanerna innebar i någon mån norska fjällen den naturliga tummelplatsen. Med nästan alltid en resa till ett europeiskt fjällmassiv. Den första över- det förra sekelskiftets intresse för svensk natur var de svenska fjäl- blicken över klätterklippor som gavs ut hette signifikativt nog len det naturliga resmålet. Här fanns många leder och toppar att ”Övningsklippor i Sverige”. Den europeiska scenen bjöd på inspi- bestiga för första gången, de räckte mer än väl. Våra tidiga bergs- ration och förebilder. Den tyskspråkiga tidningen Alpinismus blev bestigare var dock inte främmande för den alpina klättringen. viktig för att sprida berättelser, myter, teknisk information och Rekordårens utveckling bidrog till möjligheten för fler att besöka handfasta ledbeskrivningar. Den var fokuserad på Alperna och på Europas berg. Charterresor, bilsemester i Europa, ekonomiska expeditionsklättring. För en några år yngre generation kom det möjligheter bidrog till att vidga vyerna. engelska magasinet Mountain att inspirera och informera om den engelskspråkiga klättervärlden; England, Wales, Skottland, USA, Som träning hade klättrare sedan länge övat i mindre klip- Kanada och Australien. Bort röda knästrumpor och storskor, in por, något redan Erik Ullén (1881–1932) rekommenderade. vita snickarbyxor och EB:s! Häggstaberget, Stockholms ”klettergarten” var sedan trettiotalet mest känt och frekventerat. Under sextiotalet pågick aktiviteten En solig majhelg under sextiotalet kunde innebära köbildning på på den sydvända väggen från mars till oktober. ”The hard men” de populäraste lederna i Häggsta. Fjällklubben samlade klättrarna med vinterklättringsambitioner var verksamma året om. Den blöta i Alpina Sektionen som erbjöd en livlig aktivitet med möten flera

Erik Ullén (1881-1932) av många ansedd som svensk klättrings fader. Foto: avfotograferat av Ewa Hellström- Boström från fototavla på hotellet i Turtagrö i Jotunheimen. Ursprungs- fotograf okänd.

12 Bergsport #159 · september 2013 40 ”Förbundetså viktigaste F uppgift skulle vara att stödja K och utveckla rklättring och högfjällssport och ge ut en tidning”.

S

Artikelförfattaren Hans Hellström 1965. Foto: Ewa Hellström-Boström

gånger per år. Baguette, ost- och korvtär- frågor om fjällen. Lokala verksamheter på I backspegeln kan man konstatera att ningar, rödvin och en visning av diabilder annan ort än Stockholm föreföll inte heller bildandet av Klätterbundet var riktigt och från klätteräventyr gjorde klubbträffarna till angelägna, bortsett från klubbens sektion i nödvändigt. Antalet klubbar som anslu- gemytliga och intressanta evenemang. Kiruna. En annan spänning kom i dagen då tit sig till förbundet har stadigt ökat och Årliga träffar med danska klättervän- begreppen ”fjällklättrare” och ”dalkrypare” sportens utövare har ökat mångfalt. Den ner från Dansk Bjergclub på Kullaberg och ibland tappade sina välvilliga och roande alpina verksamheten har fortsatt inom umeklättrarnas möte vid Rösåsberget utan- innebörder och i stället blev till invektiv. Fjällklubben men i form av erfarenhetsut- för Örnsköldsvik var fasta arrangemang. byte och kamratligt umgänge. Sektionen genomförde årliga klätterkurser Vid ett klubbmöte då beskyllningar om Grundad enbart på medlemsavgifter i Häggsta och Kebnekaise och arrangerade stalinistiska metoder från klättrarnas före- från klubbarna sköttes förbundet på i stort ledarutbildningar för att förse kurserna trädare bröt dialogen stod det klart att ideell basis. Carl-Axel Bladsjö var under med kompetenta ledare. Intresserade icke- en ny organisation måste bildas. Vid ett många år en ovärderlig och uppskattad medlemmar bjöds in till Alpina Sektionens konstituerande möte den 24 mars 1973 generalsekreterare följd av Jack Berg och möten och snart förvandlades adresslistan bildades Alpinistförbundet av klättrare Anita Rostén som med förtjänst fortsatte till Alpina Sektionens aspirantsektion. från Stockholm, Göteborg, Skåne, Umeå, traditionen. Nya frågor har hamnat i fokus Under början på sextiotalet var verk- och Örebro och från det som skulle bli med sportens expansion, access- och samheten förlagd till Stockholm men det Tunabergs Klätter- och Högfjällsklubb. utbildningsfrågor. Stadgar och organisa- blev alltmera klart att klättring bedrevs I den nya organisationen skulle verk- tion har anpassats för att möta de nya upp- även på andra orter. Dessa landsbygds- samheten framför allt bedrivas i de lokala gifterna. Klättersporten har också blivit klättrare blev även de aspiranter och fick klubbarna. Förbundets viktigaste uppgifter idrott vilket bekräftats av medlemskapet i information och medlemsblad. Vid sex- skulle vara att stödja och utveckla klättring Riksidrottsförbundet. Idrottens uppgift att tiotalets slut översteg antalet aspiranter och högfjällsport, ge ut en medlemstid- kora segrare och upprätta entydiga rang- medlemsantalet i Alpina Sektionen. Det ning (Bergsport) ta ställning till utgivandet ordningar lyfter in klättringen i en juridisk blev tydligt att Fjällklubbens organisation av en årsbok, hantera frågan om bibliotek och organisatorisk kontext som en rebel- och inträdesvillkor inte var anpassade och arrangera klätterkursen i Kebnekaise. lisk och fri klätterbum tidigare tog avstånd att erbjuda gemenskap för alla klättrare i Denna hade genomförts i Fjällklubbens ifrån. Gränserna mellan dagens olika ”gre- Sverige. regi sedan 1936 (i Sylarna första året), det nar” inom klättersporten kan verka konst- Klättringens band till fjällen var som var naturligt att det nya förbundet över- lade för den som var aktiv när förbundet nämnts starka och inom Fjällklubben till- tog denna. Fjällklubben kom i stället att bildades och som utövade de flesta som sattes en grupp för att utreda hur klättrar- fortsätta med en högfjällskurs i Keb med en del av sin sport. Som veteran blir man nas intressen skulle kunna tillgodoses. Två inriktning på flora, fauna, geologi och häpen när förbundet nu ger ut en broschyr frågor var mest aktuella; Hur skulle alla glaciärkunskap och -vandring men utan om att klättra utomhus… Rörelseglädjen, klättrare ges medlemskap i en klubb utan klättring. Medlemskapet i UIAA, där kroppskontrollen, mod, gott omdöme, att först kvalificera sig under flera år (två Fjällklubben varit en av grundarna, över- kamratskap och självkännedom är vad som självständiga fjällturer var ett krav) och hur gick till Klätterförbundet. Följande år, 1974, förenar de olika disciplinerna och förhopp- skulle de som inte bodde i Stockholm erbju- antogs de stadgar som en interimsstyrelse ningsvis kommer de också i framtiden att das lokal gemenskap? Gruppens arbete utarbetat. Under året bildades också de hålla samman i ett förbund. Arvet från blev segdraget och skilda synsätt stod mot lokala klätterklubbar som utgjorde förbun- Fjällklubben består inte minst av kärlek till varandra. Man hade svårt att överge den det. Via en medlemsomröstning fastställdes naturen och bergen, för mig alltid intimt exklusivitet som kvalifikation och inval att förbundets namn skall var Svenska klät- förknippad med klättringen. innebar och som gav Fjällklubben tyngd i terförbundet. Text: Hans Hellström

Bergsport #159 · september 2013 13 40 Häggsta, troligen på 7,5:an 1963/64: Här ser man både inknytningen runt bröstet och firningen F i Dülfersitz. ”Thor Kleppen, som ler mot kameran, omkom tillsammans med två svenskar, Jan Andersson och Hans Klintner, nyåret 1965/66. Det var antagligen en lavin som drog med dem då å de bivackerade under natten. Leden var Fivaruta på Store Trolltind i Romsdalen. De föll cirka 500 meter ned och begravdes under flera meter snö. Det blev ett stort trauma inom vårt klättergängK

då de försvann”, berättar Ewa Hellström-Boström som tagit bilden. r

S Från Dülfersitz till extremkarbiner Text: Lars-Göran ”LG” Johansson

Första klätterkursen gick han 1965 och när det inte gick att få tag på klätterutrustning i de svenska butikerna gjorde han en hemmagjord sele och egna klämkilar. Lars-Göran Johansson, som fortfarande älskar berg och klättring, be- rättar om klättersveriges ljus- nande gryning...

Jag gick en klätterkurs i Häggsta 1965. Det var min första kontakt med klättring och klätterutrustning. Den utrustning vi använde då var klät- terrep och några karbinhakar och kanske några ihopknutna slingor av ett avkapat rep. Repet knöts direkt runt bröstkorgen med en pålstek och repänden lades över axlarna för att hålla bröstslingan på plats. Säkringspunkter på berget var järnbultar islagna i sprickor samt eventuellt utstick- ande klippformationer eller träd som man kunde lägga en repslinga kring. Repet var ett 30 eller 40 meters Edelrid 11 millime- ters kärnmantelrep. Edelrid var kanske den enda tillverkaren av kärnmantelrep vid den tidpunkten. Vad vi hade på fötterna minns jag inte, men det var förmodligen gymnastikskor eller några enklare kängor som man råkade äga. Ledarna hade ”storskor” av läder med tjocka knästrumpor (och förmodligen knickers-byxor). Friktionsskor med slät sula fanns inte, åtminstone inte i Sverige. Hjälm hade vi, men jag kommer inte ihåg vilken modell. Vi fick lära oss att klättra i replag, kam- ratsäkring och firning. Säkringsmetoden

14 Bergsport #159 · september 2013 40 F var så kallad ”höftsäkring”; repet lades runt bälte, benslingor och hängare för karbiner ning”. Alla var blöta och vi frös så vi ska- å kroppen strax under midjan och sedan i och annan utrustning utvecklades under kade. Vi tog oss ned utan incidenter, men kors framtill. Bromskraften, om kompisen 1970-talet, framför allt av engelska och ame- nog kan man gärna använda handskar K föll, kom av repets friktion mot kroppen rikanska klätterföretag som bildades i takt vid firning. Det tror jag ökar säkerheten.

r och att repet veks i kors framtill. Firning med att klippklättringen utvecklades till en Däremot ska man se till att inte långt hår, gjordes med ”Dülfersitz” med repet runt sport i sig. Namn som nog många ”gamla” eller skägg, eller en bylsig tröja fastnar i fir- S kroppen. klättrare känner igen är ”Troll Mark VI” ningsbromsen. De här metoderna för säkring och firning och ”Whillans”-selar. De användes till en är än i dag bra att kunna om man bara har början tillsammans med en bröstsele men Fästpunkter i berget repet att tillgå, men man bör ha kraftiga numera är enbart midjeselen det som de Repet och karbinerna utgör de centrala kläder och handskar på sig. 1972 gick jag flesta klättrare använder och den tycks ju delarna i klättrarens säkerhetsutrustning. dock över till att använda firningsåtta efter fungera bra även vid våldsamma fall. Men en förutsättning för att de ska kunna att ha firat med Dülfersitz utför Cenotaph användas är att man har eller kan skaffa sig Corner i Wales – 40 meter frihängande i Repbromsar för säkring och firning fästpunkter på berget. Det kan göras med shorts och t-shirt med brännsår som följd. När klätterselar allmänt började använ- slingor, bultar, borrbultar eller som idag, De som ledde kursen var Tomas das kom också repbromsarna. 1960-talets ofta med klämkilar och kamkilar. Carlström, Hans Hellström och Thor höftsäkring (och den alpina axelsäkringen) Under 60-talet hörde bulthammaren och Kleppen. De gjorde ett stort intryck på mig ersattes av en liten aluminiumplatta med ett knippe bultar och några repslingor till och bidrog nog till att en stor del av mitt liv ett avlångt hål i. klippklättrarens standardutrustning. Bultar sedan dess har kretsat runt klättring. Principen bygger på friktion när repet hade nog funnits länge nere i Europa, i Kursen bestod av en teorikväll och två löper genom bromsplattans hål, runt en alpländerna, men det var mest ”mjuka” helger vid Häggstaberget. Vi fick ta med karbin och sedan ut genom samma hål. järnbultar som böjde sig efter sprickans oss rep och utrustning hem under den Det var den så kallade Sticht-bromsen som ojämnheter. I slutet av 60-talet kom hårda mellanliggande veckan. Och jag minns kom omkring 1970 och revolutionerade stålbultar som spände fast i sprickorna och ännu hur stolt och kaxig jag kände mig på säkringstekniken. Den gav lägre fångryck höll för betydligt större belastningar. De tåget till Uppsala där jag bodde då, när jag än höftsäkringen och naturligtvis mycket gav också ifrån sig en hög klang när de kom ombord med repet hängande utanpå mindre risk för skador och misslyckade hamrades in. ryggsäcken. uppbromsningar vid ett fall. Men bultarnas storhetstid var snart ute. Sedan 1965 har det hänt en hel del, De flesta repbromsar som används Från England kom rykten att man använde både med utrustningen och med sättet att idag använder exakt samma princip som ”nuts” till mellansäkringar. Det var från bedriva klättring. Följande framställning Stichtbromsen. De har lite annan design början vanliga sexkantiga muttrar med en bygger på minnesbilder och angivna årtal och kan ofta vändas i två lägen med olika repslinga igenom. Muttrarna trycktes in i kan vara ganska ungefärliga. Åsikterna om mycket bromsfriktion. Kända modeller är sprickor i berget så att de höll för belast- olika företeelser är naturligtvis personliga till exempel Black Diamond ATC och Petzl ning nedåt. och färgade av ett svenskt perspektiv. Reverso. Och snart, i början av 70-talet började Fortfarande måste man dock dra repän- klämkilar, som de kallades i Sverige, att Klätterselar den till ett bromsläge och sedan hålla i säljas i klätterkataloger och några sportbu- Under 1960-talet knöt vi i Sverige in oss repet ordentligt. Under 1990-talet kom de tiker (i Stockholm och Kiruna). De tillver- med repet runt bröstkorgen. Det kom ”självlåsande” repbromsarna. Jag tror att kades av nya ”klätterföretag” framför allt i också snart bröstselar tillverkade av fyra Petzl Grigri var först. Det är en lite mer Storbritannien och USA. Namn från den till sex lager av klätterrep. Ett tag var det teknisk broms som innehåller en rörlig del tiden är Clogwyn (kortades senare till Clog populärt bland svenska klättrare att själva som kläms mot repet och ökar friktionen och tidigt tillverkade wirekilar), Peck (rost- tillverka bröstselar av bitar av klätterrep. vid chockbelastning. Den är inte idiotsäker, fria stålbultar) och MOAC. Jag flätade själv ihop en sådan som jag men betydligt säkrare än en enklare broms, Amerikanska klättrare och företaget använde under många år tillsammans med speciellt när en lätt person ska säkra en Chouinard Equipment (sedermera Black en hemmagjord sittsele. tung. Regeln är fortfarande att aldrig släppa Diamond) myntade begreppen ”clean I en del andra länder förordades istället bromshanden från repet. climbing” och ”hammerless climbing”. inknytning runt midjan och det diskutera- Firningsbromsar kom i mitten på Med det menades att kunna klättra utan des för- och nackdelar med dessa meto- 70-talet. Den mest använda var nog Clogs bulthammare och utan att förstöra klip- der. I bland annat USA användes ofta ett ”firningsåtta” som brukades av i stort sett pan genom att hamra in och sedan knacka Swami Belt, ett midjebälte av 1” nylonband varje klättrare under 70- och 80-talen. loss bultar i sprickorna. Stoppers och virat några varv runt midjan, eventuellt Sedan dess har åttorna blivit allt mindre Hexentrics som ingår även i dagens klät- också med en slinga runt vardera benet. populära vilket beror på att säkringsbrom- terrack började tillverkas av Chouinard Den stora faran med att hänga enbart i sarna har designats att bli skonsammare Equipment. Designen av hexentrics gjor- en bröstsele är att den klämmer ihop bröst- mot repet och därför även kan användas des dock av Tomas Carlström som vid den korgen så att man efter en stund inte kan för firning. Idag ser man inte så ofta ”åttor” här tidpunkten startade sitt klätter- och fri- andas. Kombinerad med en sittsele, som utan istället används ATC eller Grigri eller luftsföretag i Norge. då kan vara mycket enkel, är den dock ett liknande bromsar både för säkring och fir- I Sverige tog vi snabbt till oss bruket av bra alternativ som ger en upprätt sittande ning. kilar istället för bultar. Clean climbing och ställning efter ett fall. Men använd aldrig Klätterkurs i Kebnekaise den blöta och spårlös färdsel på berget blev en ledstjärna enbart en bröstsele, inte ens på en plan gla- kalla sommaren 1966. Vi tvingas vända på för många klättrare. ciär (sprickorna är lodräta). Kaskasatjåkka SÖ-kam. Kursledaren ger Det var i början svårt att få tag i klämki- Dagens typ av klättersele med midje- order: ”Använd aldrig handskar vid fir- lar i Sverige. Jag minns att jag flera gånger

Bergsport #159 · september 2013 15 besökte en aluminiumindustri i min hemtrakt för att plocka över- blivna bitar i deras skräptunnor. Det var rörbitar och rund- och fyrkantstänger som jag sedan filade till lämplig form och borrade hål i för en nio millimeters repslinga. De användes under många år i början av 70-talet. Nästa revolution kom i slutet av 70-talet. Det var Wild Country Friends. Det var den första fungerande kamkilen, alltså en kil med rörliga kammar som anpassade sig efter bredden på sprickan och var stark nog för att hålla för ett förstemansfall. De fungerade också i parallellsidiga sprickor där vanliga klämkilar inte var till- förlitliga. Utvecklaren var den amerikanske klättraren Ray Jardine, men tillverkningen kom sedan att ske i England. Friends var dyra. Det tog därför ett antal år innan de blev all- mänt använda. Kamkilar finns nu av många olika märken och ingår idag i de flesta klättrares rack. De är dock fortfarande dyra. Borrbultar är ett särskilt kapitel. De tillhör inte clean climbing.

Rep och karbiner Som nämnts så tillhör repet och karbinerna de centrala delarna i klättrarens säkerhetsutrustning. Här har det dock inte skett några revolutionerande innovationer de senaste 50 åren utan snarare en stadig trend mot bättre material och konstruktioner som ger lägre vikt med oförändrad styrka och tillförlitlighet. Österrikiskefödde Emmerich Rossipal (1900-1971) kom att betyda Klätterrep mycket för svensk klättring, bland annat är han författaren till Kebne- 1953 uppfann Edelrid kärnmantelrepet och i mitten av 1960-talet, kaiseföraren som kom ut 1952 och räknas som Sveriges första klät- terförare. På bilden firar han i Häggsta – i Dülfersitz. Fotograf okänd. när jag började klättra fanns dynamiskt kärnmantelrep som kla- rade flera ordentliga förstemansfall. 11 millimeters rep i 30–40 meters längd var standard då. Hur många extremfall de tålde har Det dröjde sedan några år innan friktionsskor slog igenom här jag inga uppgifter om och det diskuterades knappast på den tiden. hemma. Den modell som sedan blev nästan allenarådande under Idag, 2013, finns enkelrep med diameter under nio millimeter 70-talet var det franska märket EB Super gratton. Därefter har som klarar UIAA:s gränsvärde på fem extremfall. Vanligast är klätterskor blivit en storindustri med många tillverkare och otaliga dock rep kring tio millimeter som klarar åtta till tolv extremfall. modeller. Standardlängder är 50–60 meter, men även 70–80 metersrep används vid sportklättring, där repet kanske även ska räcka till att Hur man klättrar idag hissa ned klättraren från ledens högsta punkt. Klättring på mindre klippor betraktades kanske för länge sedan Ett tunt rep blir naturligtvis lättare, men tunna rep är annars inte som träning för att bestiga större berg. Redan under mina första direkt till någon fördel vid klättring. De nöts fortare och det kan bli klätterturer på Häggsta och på andra småklippor upplevde jag svårare att bromsa fall med. dock att klippklättring var en spännande och utmanande sport i sig. Framför allt gillade jag att det inte var en tävlingssport och Karbiner att man hela tiden fick använda både sina muskler och sin uppfin- De karbiner som vi använde på 60-talet kom från Österrike, Italien ningsrikedom för att hitta rätt teknik och bra säkringsplaceringar. eller Frankrike. Ett vanligt märke var Stubai. Vikten för en stan- dardkarbin av aluminium var minst 70 g. Många former av klättring Så småningom kom lättare karbiner. Det började komma utrust- På 60-70 talet var alla trad-klättrare. Man lade sina egna mellan- ning från brittiska och amerikanska företag som drev på utveck- säkringar och försökte gärna klättra nya leder på berg och klip- lingen mot lägre vikt med bibehållen styrka. Idag väger en stan- por. Topprep var för nybörjare eller för att träna klätterteknik som dardkarbin 40–50 gram och det finns extremkarbiner under 25 sedan skulle användas ”på riktigt”. Det var oetiskt att sätta borrbul- gram som är godkända för klättring. tar, åtminstone om det fanns minsta möjlighet att säkra på annat sätt utan risk för livet. Skor Sedan kom inomhusklätterväggar och sportklätterleder utom- Första gången jag såg ett par klätterskor av modell friktionsskor hus. Klättring i inomhushallar med topprep har blivit en säker och med slät sula var 1971. Jag hade tagit mig till Wales med färjan från omtyckt träningsform. Sportklättring, där alla fästpunkter (oftast Göteborg till Immingham och sedan cyklat tvärs över England. I borrbultar) sitter på plats och klättraren bara behöver ha med sig packväskan bakpå cykeln hade jag bland annat mina klätterskor: kortslingor med karbiner är ju också en ganska lättillgänglig form ett par grova läderkängor med räfflad vibramsula. av klättring som heller inte är helt ofarlig även om risken att en Då tyckte jag att skorna som användes av de lokala klättrarna borrbults-mellansäkring lossnar inte är så stor. såg lite löjliga ut, slät gummisula och överdel av kanvas. Jag köpta Tävlingsklättring kan man säga är en utveckling av sportklätt- därför inte några sådana utan klättrade i mina egna storskor, vil- ringen på samma sätt som skett inom många andra idrotter: att ket gick ganska bra på de lättare lederna som jag fick tillfälle att man från en rolig, intressant sysselsättning har utvecklat en täv- göra. Året efter var jag tillbaka i Wales och då köpta jag och mina lingsidrott med regler, tränare och förbund. svenska klätterkamrater EB:s, som direkt visade sig vara över- Min egen favorit är ändå traditionell klättring på klippor och lägsna de styva storskorna vid ren klippklättring. berg utan ambitioner att vara först eller snabbast.

16 Bergsport #159 · september 2013 intervjun

PIONJÄR Ewa Hellström Boström Det – och ett antal nummer några år Dagblad om sina olika bestigningar, som framåt – knackades ned för hand på en möjligen kan ha tjänat som inspiration för skrivmaskin (som Jack Berg, blivande andra svenskar. generalsekreterare i förbundet, fixade bil- – Men svensk klättrings fader är Erik ligt från IBM där han jobbade), kopie- Ullén, slår Ewa fast. rades i runt 250 exemplar och postades – Han var vår förste verklige klättrare sedan till medlemmarna. och han var också långt före sin tid med – Vi hade ju inte fler medlemmar i för- hur han tänkte när det gällde kunskap och bundet än att det kändes som att skriva åt klätterteknik. sina kompisar, säger Ewa som fick ihop Men fler inflytelserika namn dyker upp fem A4-sidor tättskrivet på båda sidor till i boken som låter oss träffa dem alla, ända första numret. fram till de kvinnliga pionjärerna med Jo, det gick väl åt en del Tippex... Lizzy Simonsson i spetsen som gick bort Resten av fritiden gick mest åt till klätt- först 1988. Ewa låter oss också följa med ring. Intresset för berg, klippor, bestig- Billing, Rossipal, Rydberg med flera till Ewa Hellström Boström, författare till boken ningar och att få veta mer om vilka män- legendariska Häggsta utanför Stockholm Svensk klättring Pionjärerna och själv pionjär niskor som inspirerat till denna ädla sport för första gången, troligen hösten 1936. som Bergsports redaktör. och på vilket sätt, växte sig efter hand allt – Då var det tät vegetation av träd, Foto: Inga-Lill Hellström-Stormark starkare hos Ewa. buskar och ris att forcera innan de kom – Jag kände att det behövdes en bok om fram till klippan, och väggarna var fulla av Året kan väl ha varit 1962 och hur klättringen började, varifrån influen- mossa och sten berättar Ewa. Ewa Hellström var sexton år serna kom och vilka som låg bakom. Två år senare hölls den första Häggstakursen där, en klätterkurs med och fick följa med fyra år äldre Idogt forskande och många timmar på två teorilektioner och tre klätterdagar. storebror Hasse Hellström till Kungliga biblioteket resulterade så små- Den blev snabbt uppskattad och på den Korpberget nära Häggsta i ningom i klätterklassikern Svensk klätt- vägen är det än i dag. ring – Pionjärerna (köp den från kansliet Stockholm och klättra. för 150 kronor), en gedigen kartläggning Sju år tog det Ewa att på sin fritid skriva – Ja, så var det ju en snygg av svensk klätterhistoria med avstamp boken, och för dig som likt Ewa vill veta kompis till Hasse också, som i början av 1800-talet då topparna i mer är den en fantastisk källa till kunskap södra fjällvärlden fick besök av fjällfors- om både personer, utrustning och häftiga var med, lägger Ewa till med ett kare och geologer. Vi får veta att första upplevelser i fjäll och alper. skratt. kända bestigningen av Kebnekaise skedde – Jag hade roligt varje stund jag skrev först 1883 och inte av en svensk utan av den, slår hon fast. Om det var den snygge kompisen eller fransmannen Charles Rabot. Först sex år Text: Annika Ringstedt klättringen per se som fick Ewa att fort- senare tog sig en svensk upp. Men att en sätta klättra är osäkert, men säkert är att eller annan seg same kanske tagit sig upp den där dagen vid Korpberget gjorde – och förhoppningsvis ner – innan dess är intryck, för tretton år senare, när brorsan inte otroligt. 1973 grabbade klubban som nybildade I boken kan den intresserade också läsa Svenska Klätterförbundets (eller svenska allt om hur utrustningen såg ut, vägde och alpinistförbundet som det först hette) fungerade och lära sig om precis alla de förste ordförande fattade hon pennan - kända namn som på olika sätt inspirerat ja, eller skrivmaskinen då - och blev den till och utvecklat bergsporten i Sverige. här tidningens första redaktör! Bergsports egen pionjär. Hur det första numret såg ut Visste du till exempel att Sven Hedin ser ni på sidan fyra. i 60 år innehade svenskt höjdrekord med 6000 meter utan att ha klättrat? Eller att Namn: Ewa Hellström Boström Axel Munthe, författaren till Boken om San Michele (den egna villan på Capri), Ålder: 67 år svensk läkare verksam i Paris och så Gör: Pensionerad idrottslärare småningom livmedikus till vår drottning Victoria troligen är en av dem som inspi- Började klättra: 1962, när jag rerat svenskar till alpinism? Sommaren var 16 år, men nu var det länge sen sist. Innan gummisulorna gjorde sitt intåg i Sverige Vill börja igen men det känns lite löjligt att 1886 for han till Schweiz för att vila och någon gång på 1940-talet skickade man efter behöva klättra upp för Grönt kort först! pigga upp sig. Nyfiket gav han sig med ”Alpspikar” från Schweiz eller Tyskland och guide upp ovan snögränsen och fick stifta spikade sina egna Tricounibeslag för bättre Aktuell: Kännare av svensk klätt- bekantskap med både stormar, glaciär- grepp och längre hållbarhet. Skorna var tunga rings förhistoria och historia, redaktör för och stiften/spikarna drog åt sig kyla. Skorna sprickor och laviner och för att tjäna in lite på bilden sitter på Sture Kåell som ända fram Bergsports allra första utgåva (och sen av de pengarna han spenderade skrev han omigen redaktör 2001 – 2004). till slutet på 1990-talet skötte det mesta av artiklar åt Aftonbladet och Stockholms Fjällklubbens pappersarbete. Fotograf okänd.

Bergsport #159 · september 2013 17 F4 K 0 å Boulderingens S intåg r Bergsguiden Bogi Palfay får ses som en av de ”skydiga” att ha tagit boulderingen till Sverige. Här berättar han själv hur det hela började, en gång på 70-talet.

Idag är bouldering en mycket popu- hittar hit och inspirerar oss och vi bör- lär och social form av klättring som jar använda krita, något som naturligt- oftast görs i sällskap med andra. Paddor vis diskuteras bland oss aktiva, som då och ”spottare”, nya förare, inomhus- inte var fler än kanske 150 av förbun- boulders och en spridd bouldergemen- dets totalt 350 medlemmar. Och det är skap har medfört att det finns de som där någonstans i mitten av 70-talet som enbart ägnar sig åt bouldering som bouldering börjar etablera sig som en enda klätteraktivitet. Så var det inte i egen form, utan koppling till storbergs- den svenska boulderingens begynnelse. förberedelse och som ett egenmål i sig. När jag började i mitten på 70-talet Tidigare är den mesta klättringen för- var bouldering i själva verket en isole- beredelse för ”stordåd”, om det vittnar rad verksamhet, där vi få entusiastiska inte minst titeln på en av de första klät- utövare ofta åkte ut på egen hand och terförarna över klätterklippor i Sverige: jobbade ut problemen i ensamhet, med ”Övningsklippor i Sverige”. läskiga stenar att trilla ned och skada I mitten av 70-talet läser jag om John sig på. Boulderingen då var närmast Gill i någon av de engelska klätter- meditativ och behovet att dela med sig tidningarna och strax därefter släpper var inte lika uttalat. den amerikanske klättraren Pat Ament När jag får frågan om när bouldering boken ”Master of Rock” som handlar egentligen började som en egen form i om John Gill, den legendariske bould- Artikelförfattaren bouldrar i Eldorado Canyon Sverige inser jag att det egentligen är raren från USA. Det går inte att under- – John Gill-problem, 1979. Foto: Jan Pålsgård en fråga som inte är helt lätt att svara skatta den boken som inspirationskälla på. Så den här korta betraktelsen får bli för oss i Örebro. Visst, vi hade gjort ur mitt egenorienterade perspektiv, då en del traverser och även etablerat en jag, som en av de allra första i Sverige, del problem på några av stenblocken tidigt blev en passionerad och fanatisk i Ravinen, samt ägnat oss åt ”builde- bouldrare. ring” på Sveaskolans tegelvägg och på Örebro slott … Men boken fungerar 0å Det råder ingen tvekan om att redan som en injektionsspruta till boulde- Gillis Billing, Thor Kleppen, Hasse ringen, denna klättringens poesi, som 4 r Hellström med flera, lekte runt på sten- egen aktivitet. block och gjorde traverser som förbere- Jodå, vi hade läst Lito Tejada Flores delse för ”stora berg”. Men det är under banbrytande essä ”Games Climbers F 70-talet som det händer otroligt mycket Play”, där etiken för de aktiviteter vi inom svensk klättring. 1973 bryter den ägnar oss åt i bergen första gången alpina sektionen i Svenska fjällklubben sammanställs på ett överskådligt sätt. I K sig ut och bildar ett svenskt klätterför- essän får boulderingen de allra sträng- bund, och året därpå –­ 1974, samma aste etiska reglerna, något som gäller år som jag börjar klättra ­– bestäm- än idag. Men Aments bok blir inspi-

mer man sig för namnet Svenska klät- rationskällan till att utforska blocken S terförbundet efter att diskuterat olika för deras egen skull på ett djupare sätt. varianter. Friktionsskorna får sitt intåg, Dessutom läser jag i samma veva en sittselen ersätter bröst- och kroppsse- artikel i brittiska Mountain Magazine len och de engelska klättertidningarna om en engelsman som åker till

18 Bergsport #159 · september 2013 F4

Chamonix och spenderar hela0 vistelsen En grov historisk översikt om inspira- Kpå den dåvarande campingen Pierre tionskällor för svensk bouldering måste d’Orthaz med att klättra på bouldernå så klart även innefatta Fontainebleau, där – galet och inspirerande för en ung dit jag tidigt styr min kosa: jag får tag Sklätterrebell från Örebro. i Cosirocs guidebok (som jag fortfa- I Rosendal utanför Örebro finns rande har kvar) och utmanar mig på

flera stenblock och inte minstr olika ”circuits” i Bas Cuvier. Jag lyckas Lägerbålsblocket, en boulder som att med min lilla påse ”pof”, som inne- under närmare 40 år inspirerat och håller ”colophane”, det vill säga harts utmanat bouldrare. Den stenen kan ­(krita var bannlyst där) och min lilla p in inte underskattas när det gäller svensk ”tapis” (matta), göra det vitgraderade ing bouldering. Många boulderlegender problemet ”La Charcuterie” innan fing- har satt sitt signum på den bouldern: ertopparna tar slut. Det skulle bli många Lasse Thorén, Magnus Lindstedt, fler besök till Fontainebleau genom de Mattias Flodin med flera, och den fort- kommande åren. Årtiondet avslutas sätter att utmana och inspirera än i dag. med att vi åker till Yosemite och blir Al Den bouldrare som inte utmanat sig på inspirerade av Midnight Lightning och de dynamiska och krävande problemen många andra problem. på det blocket saknar definitivt något i Det är inte helt klarlagt vem som sin erfarenhet – värt en resa i sig! exakt börjar bouldra loss på Västerbron i Stockholm, men det är 1981 och det

Den allra första rena boulderle- traverseras fram och tillbaka. Det kan ättr den som överhuvudtaget görs på ha varit Anders Lundahl som började, Lägerbålsblocket är Ledknäckaren, men Jeremy Sheehan var i alla händel- som får sitt namn efter att jag får en ser en av de allra första att klara hela sträckning i högeraxeln vid förstabe- traversen fram och tillbaka. Tids nog stigningen. Lasse Tivenius och jag gör blir det ett slags inofficiell tävlan om The New Toy, den första turen som vem som kan göra den flest gånger k l startar i ett slags halvliggande frontle- fram och tillbaka. På platsen sätts det vel-position. På den tiden använde vi så småningom upp en pullup-bräda A Rafael Jensen har koll på den inga paddor så vi baxade upp en gam- mellan två träd, lite Camp 4-inspirerat mal tagelmadrass för att inte dimpa rätt med träning utomhus. alpina klättringen. Bergsport bad ner i stenen. Men det var bara TNT honom att kort jämföra då med som fick lyxen att ha en madrass, för I Stugun höll entusiasterna Franz de andra fick man hålla tungan rätt i Fischer och Gudmund Söderin i gång. nu och tänka 40 år framåt i tiden. mun. Ett genombrott blev när jag utan Flera problem börjar sättas upp på ”spottare” lyckas göra John Gill Super blocket nedanför Stuguberget, där – 1973 klättrade man lätt med Variation som naturligtvis är en hyll- Frasse med sin outtömliga energi gör begränsad mängd utrustning ning till mästaren själv. Vi sätter även en gigantisk insats genom att gräva och i förhållande till sin klippklät- upp flera dynamiska problem och med fram blocket ännu mer så att Kari tertekniska kompetens något tiden gör jag och Lasse Tivenius en Nikumaa kan sätta upp en hel drös lättare i alpin miljö. Man hade, boulderförare över Rosendal där vi med hårda problem. eller trodde sig ha, en större försöker införa B-graderingen för boul- Men för att summera den här korta teknisk marginal till de tekniska derproblem enligt John Gills modell, betraktelsen om tidig svensk boulde- svårigheterna, varför man kunde men tiden verkar inte ha varit mogen ring; en idag välmående aktivitet som klättra med färre säkringar, säger för det, så idag tillhör den graderingen är populärare än någonsin och som har det förflutna. massor med utövare. Ur mitt perspek- Rafael. 1977 åker jag på min första alpresa tiv föds svensk bouldering i Örebro där till Chamonix där vi bor på camping i mitten på 70-talet och dess moder är – 2013 klättrar man i den alpina Pierre d’Orthaz tillsammans med göte- Lägerbålsblocket. miljön kanske fortfarande lättare borgsklättrarna och så klart bouldrar vi än på klippa, men skillnaden eller på det berömda granitblocket! Under Bogi Palfay självförtroendet har sjunkit i til�- tiden har göteborgarna fått inspira- Internationell lägg till att nya säkringar kommit tion av några ex-örebroare, till exem- UIAGM/IVBV/SBO-bergsguide till. Utrustningsracken har blivit pel Lasse Tivenius som flyttat dit för större och säkringarna sätts att plugga på Chalmers, och -78 i Utby emellanåt lika tätt som på hem- jobbar jag och Jappe Pålsgård på det maberg. 2053 klättrar många ”olösliga” boulderproblemet ”Keltisk solo utan badbrallor, för skoj. Fri Kultplats” som jag lyckas ta mig upp för. Den får det slutliga namnet ”Klitini” klättring! Men vi i den lunkna i enlighet med det då nya badklädes- medelmåttliga skaran kommer modet. fortfarande ha kul med fasta rep och/eller många säkringar.

Bergsport #159 · september 2013 19 intervjun

Han är känd som en av Sveriges mesta nytursmakare på svenska småklippor och urfader till jämtländsk klättring, dessutom skidbestigare av rang. Bergsport proudly presents: GUDMUND SÖDERIN ett klätterliv

Egentligen var det väl inte så kon- Fischer, Peter Weng och Johan Akke. Och stigt att Gudmund Söderin knöt in sig i ett det ville han. Så klart. rep och började klättra när han var 23 år. – Kunskap om turen fick vi genom klät- Bergen hade ju alltid varit en del av hans terförare och artiklar från andra som hade liv, men tidigare mest i slalomsamman- gjort den, berättar Gudmund som inte hang. Året innan hade han placerat sig tyckte det var någon särskilt big deal. på 6:e plats i VM i St Moritz och nästa år – Det var som en vinterfjälltur i Jämtland skulle han ställa upp i OS i Innsbruck. Nu fast varmare på lägre höjd, lite tunnare luft, var det dags att vidga vyerna när det gällde sen var det mest att gå och åka skidor. berg. Året var 1975, platsen Frösön utanför Och på den vägen har det fortsatt, Östersund och leden hette Falkleden och kan man väl säga. På de 38 år som gått var graderad 3+. sen debuten som klättrare har Gudmund – Jag fick väl någon förklaring att man hunnit med en hel del när det gäller berg. inte fick hänga i repet om man skulle kalla Skidorna packade han inte ihop även om det friklättring. Jag trodde att repet aldrig han la av tävlandet i slalom 1977. Laggen fick spännas så jag klättrade på som en gal- har bara fått en annan nyttjandeform sen ning och det gick ju bra, berättar Gudmund dess. Han uppskattar att han varit upp på som sen klättrade två gånger till innan han mellan 70–80 toppar på skidor i Norge och brorsan Örn köpte ”grejer”. (Lyngen, Eikisdalen, Romsdalen och Stryn) Gudmund i Eidetind 1978. Foto: Kenneth Westman – Någon kurs var det inte men vi såg hur ett tiotal toppar på Island, lite i Frankrike vi skulle göra. Vi klättrade raskt igenom de (bland annat Mt. Blanc på skidor) och ett Ålder: 61 år leder som fanns på Frösön, sen började vi hundratal i Jämtland. Förutom allt han göra nya leder. klättrat! (se separat ruta) Gudmunds recept Familj: Min tålmodiga fru Noomi, Man kan lugnt säga att Gudmund för att hinna med allt är enkelt: att inte göra barnen; Mette 31 år som inte klättrar men blev bergtagen den där dagen på Frösön så mycket annat och sova mindre! (och är gift med en klättrare, Geir 26 år och 1975, för sen dess har han avverkat mäng- kanske ha en ovanligt följsam familj? Reds Nanna 23 år, som båda klättrar. der med leder och gjort en hel del första anmärkning). Gör: Driver Jämtlands Klättercenter, chef bestigningar på berg lite varstans i världen. – När vi flyttat till Byvägen på Frösön för Alpina Fjällräddningen i Östersund, där – Jag tror det handlar om mellan 600 kom jag närmare klipporna, 150 meter till jag varit med sen 1983. och 700 stycken. Fram till 1979 gjorde vi Rigor Mortes väggen och 300 meter till Bor: På Frösön, som även har Jämtlands alla leder onsight, orensat och osopat. Stora väggen. Det var bara att kliva upp bästa sportklätterklippor med 150 bultade Och med Gudmunds enkla matematik klockan fem, sen efter en snabb frukost leder. blev graderingen på lederna aldrig svårare gå upp på berget och börja sopa, clogga än 6- . och borra, tillbaka hem klockan sju för att Mest stolt över: Att ha tordas följa min vilja och välja att göra det jag tycker är – Det svåraste en människa kunde klara väcka fru och barn, fixa frukost och köra intressant och kul. av då var 6+, så en 6:a kunde vi ju inte göra barn till skola och dagis. Direkt efter jobbet för så bra var vi inte! träff med klätterkompis som kunde säkra, Så länge kommer jag Bara två år efter debuten som klättrare förklarar han. fortsätta klättra: Om framtiden fick Gudmund frågan av Tommy Sandberg – Föräldraledighet är ju också bra, när vet jag inget. Just nu är jag i alla fall mest om han ville följa med till Alaska och göra barnet sover hinner man fixa någon led. sugen på att klättra. en travers över Denali / Mount McKinley Sen kommer det ju en kväll och det är ljust (6193 m ö.h.) tillsammans med Franz länge på sommaren.

20 Bergsport #159 · september 2013 intervjun

Terradets i Spanien 2012. Foto: Micke Sundberg Gudmunds klätterliv i urval 1977 Förstabestigning tillsammans med Fredrik Götzmann av Spinning Wheel 5+ på stora berget i Stugun. 1979 Förstabestigningen av Enok Nitti 6+ i Stugun samt Mette mera 5+ döpt efter äldsta dottern, gjorde första fria bestigning- en av direkta sydpelaren 6- på Stetind till- sammans med Kenneth Westman. Klättrade Rimmond route på Trollväggen 6 A-1, Norge (Europas högsta vägg 1000 m). 1980 Förstabestigning av Nordostpelaren grad 6 på Stetind med Tommy Nilsson från Umeå. 1982 ”Bohuslän i juni med hela familjen (Mette tre månader) och 4 andra familjer, gjorde en nytur i Välseröd och rapporterade in till Bergsport men ett gäng norrmän som kom förbi i augusti klättrade den också, och eftersom vi inte använde krita så fanns det ju inga spår efter oss så de trodde att de var först.”Muffins” tror jag att de döpte den till 6+”. 1983 Förstabestigning av ”Morsans musk- ler” 7- på Frösön. 1985 Förstabestigning av västryggen på Kråkmotind 6- i Norge. Förstabestigning Skucku skräcken 7+ i Stugun samma år. ”Det svåraste en människa kunde klara 1987 Förstabestigning av ”Pojken 7+” efter av då var 6+ så en 6:a kunde vi ju att Geir föddes och Orkabarko 8- i Stugun. Nu någon gång gjorde borrbulten och krita inte göra, för så bra var vi inte”. sitt stora genombrott i Jämtland. 1988 Förstabestigning av Irén Desperation 8 i Stugun. Han drivs av äventyret, att få vistas ungdomsverksamhet med att utveckla 1989 Nordens första klättertävling körs i i fin natur och utmaningen i att ibland klätterväggar och klippor? För klättringen i Stugun på klippa. Nanna föds i oktober. behöva lösa problemen under stress. Men Östersund skulle det vara bättre om vi tog Gör en ny led som döps efter nytillskottet dåtidens stress upplever han annorlunda pengarna som går till förbundet och i stäl- i familjen ”Nanna” 7 på Rigor. mot dagens. let kunde använda dom för utvecklingen av 1990 Klättertävling i Stugun på klippa. – Förr var det mest mental stress med klättringen i Jämtland. dåligt säkrade leder onsight, nu är det väl Mycket har hänt med klättringen sen 1991 Första tävlingen inomhus – i Norrköping på hotell Ekoxen arrangerat av mer en fysisk stress och därmed ett annat Gudmund började sin karriär med de för- Jim Wasmuth. mentalt problem. Det som driver mig nu är sta stapplande stegen på Falkleden back in att vi har börjat klättra på brantare klippor the days. 1992 ”Den enda led som är chippad i med bättre grepp, och då blir utmaningen – Ändringen kom när vi började fira ner Stugun (av Johan Luhr som inte kom upp) gjorde jag och döpte den till Estrella grad 8”. annorlunda eftersom man måste tänka om och rensa lederna. Nästa stora sak var när och ändra sin teknik. Jag gillar tävlingar det började sättas borrbult, det gjorde att 1994 Förstabestigning av Himlakul 8+ på också för då är det ännu en mental utma- vi kunde klättra säkrare på fler ställen. En Frösön. ning som kommer till. Och så är själva täv- annan stor förändring var när folk började 1995 Förstabestigning av Elfte timmen lingsshowen kul. förstå att man kunde tjäna pengar på klätt- 9- på Frösön. En annan sak Gudmund uppskattar ring. 1996–1998 Klättring på Island, i West med klättringen är att det är en av få sporter Den mesta förändringen ser han Virginia i USA, i Fontan, Bretagne och där en nybörjare kan vara på samma arena som positiv. Gudmund själv driver sen Normandie i Frankrike. – klippa eller inomhusvägg – som världens 1989 företaget Jämtlands Klättercenter, bästa klättrare. Samtidigt. Han gillar också idag tillsammans med sonen Geir (Geir var 1999 förstabestigning av Frutta fresca 8 i dödshålan på Frösön. att man får klä sig hur man vill och att det en av ”profilerna” i juninumret). De specia- inte finns så många regler att förhålla sig liserar sig på reparbeten, höghöjdsjobb och 2000–2013 återkommande klättring på till. Men om han får gnälla lite vill han göra klätterväggar. För klättringen fortsätter att följande platser; Ardeche, Fontan, Lyngen, Lofoten, Korsika, Sardinien, Island, Gorge det på den jubilerande 40-åringen. engagera Gudmund på alla plan. de Tarn och Gorge de la Jonte i Frankrike, – Det verkar ibland som att Klätter- – Jag tror att människans strävan efter klättring i Magalef, Terradets, Santa Linia, förbundet har glömt bort själva klättringen tyngdlöshet, flow, är ett mål som man kan- Oliana i Spanien, på grekiska Kalymnos och mest gillar kommittéer, kurser, grönt ske kommer nära i klättring för vi använder samt trekking i Nepal och haute route kort, rött kort, blått kort. Snart får man väl både händer och fötter för att komma upp. Argentiere-Zermatt över St. Bernardpasset. ett gult kort om man gör fel på klippan. Klättring var en sorts utmaning då och en Med mera... Han tycker förbundet glömmer klub- annan nu, men det har alltid varit kul. Det 2012 börjar bulta om och komplettera bultar barna norr om tullarna, att de ideella för- viktigaste det är att klättra! hemma på Frösön eningarna förtvinar sakta men säkert. 2013 – fortsätter klättra. Så klart! - Vad har förbundet för ekonomisk möj- Text: Annika Ringstedt lighet att stödja klubbar som inte har någon och Gudmund Söderin

Bergsport #159 · september 2013 21 profilerna Ingemar Mellgard en av Sveriges mesta fjällrävar

Ålder: 69 år Hemmaklubb idag: Både Stockholm och Tunaberg. Då och därför började jag klättra: Började 1965 (21 år gammal) med soloklättring i fjällen mellan Abisko och Kebnekaise. Åkte själv till Chamonix året därpå. Upptäckte klättring genom Svenska Fjällklubbens årsböcker på bibliotek och lärde mig klättra genom att läsa andra böcker. Bästa klätterminne: Maradalsryggen år 1982 med Lars Moberg, från Jernskaret och ända till Storen (Jotunheimen) med bivack på toppen där. Meriter: Ledde en lång nytur (V, A1) på NO-pelaren på Påssustjåkka (1935 m ö.h.) i övre Vistasdalen ett par mil norr om Kebnekaise i juli 1974. Anmarschen tog två dagar och turen har inte repeterats. Ingemar i Storsteinsfjell, juli 2008. Foto: Krister Jonsson Där är jag klättermässigt i dag: Klättrar mestadels på gym numera och klarar vanligen 6a och enstaka 6b. Största skillnaden mellan då och nu när det kommer till säkerhet, sammanhållning, etik eller annat: Förr var klättring sedd som en gren av fjällsport. Klättring hemmavid på mindre klippor var för de flesta träning eller övning inför sommarens turer till fjällen eller Alperna. På 60-talet var det nog endast verkliga entusiaster som höll på, kanske ett par hundra i hela landet. Vad skiljer gårdagens klättrare från dagens? Klättergymmens framväxt har väl till följd att dagens klättrare fått mindre anknytning till berg och natur än förr. Var det bättre förr? Det som är bättre nu är att utrustningen är lättare och erbjuder bättre möjligheter för fallsäkring. Olycksfrekvensen har minskat. Vad är så speciellt med klättring? Fjällklättring ger total närvaroupplevelse. Ingen plats för min vanliga tankspriddhet. Ingemar på Kebnekaises nordtopp, Ditt råd till den som vill börja klättra: Gå kurs tillsammans med en kamrat och augusti 1967. Foto: Tore Mellgard öva efteråt tillsammans samt läs instruktionsböcker.

Harri Koskinen, 45 Hemmaklubb idag? Stockholms KK Vilka år var du ordförande? 1998–2001, tror jag. Osäker på startåret. Vilken fråga diskuterades som flitigast när du var ordförande? Det var en brytpunkt inom klättringen där inomhusgymmen blev samlingspunkter istället för klätterträffar och sportklättringen utvecklades kraftigt. Det fanns många av det gamla gardet som hade en elitistisk syn på klättringen och ville behålla klipporna för en liten exklusiv skara. Man var inte intresserad att underlätta för fler att komma in i klättringen. På förbundsträf- farna så bråkade man om 10 000 – 20 000 kronor som sportklättringen ville ha istället för att fundera på hur man skulle få in mer pengar till förbundet (fler medlemmar). Det fanns många aktiva som inte var organiserade i någon förening. På den tiden var det stora skillnader mellan alpinister/tradklättrare och sportklättrare som tävlade om vad förbundet skulle göra. Vad, enligt dig, är/borde vara viktigast idag? Att säkerställa accessen till klipporna samt utbildning för säker klättring.

22 Bergsport #159 · september 2013 KF4 0 S I förra numret fick ni läsa om en

massa justa klätterprofiler som utmärkerå sig just nu. I det här numret bjussar profilerna från förr på vad de går för nu och vad de profilerna gickr för då. Johan Luhr nytursmakare av rang

Ålder: 52 år Hemmaklubb idag: Dalarnas klätterklubb. Då och därför började jag klättra: Jag har alltid varit intresserad av att bestiga höga berg och fjäll och det var under fjällvandringar till Kebnekaise och Sarek i början på 70-talet som intresset började på allvar. Gick en klätterkurs i Bispberg i slutet av 70-talet. Men började nog på riktigt allvar i början på 80-talet. Bästa klätterminne: Svårt att svara på... Men det får bli första dalabestigningen av Njupeskärs vattenfall i slutet på 70-talet. Alla fel vi gjorde under denna tur: Tre klättrare, fyra isyxor, oimpregnerat rep, dåliga isskruvar, inga goretexkläder, det blev mörkt... o.s.v. Det kunde gått käpprätt åt helvete! Anja Skålén, 38 Meriter: Tvåa och trea på inofficiella NM och SM i slutet av 80-talet och början på nittiotalet. Första svenska 8a utomhus – 1989, Zorro på Dyviksudde. Hemmaklubb idag? Åredalens klätterklubb. Där är jag klättermässigt i dag: Klättrar någon/några 8b om året. Det blir mycket runt omkring Stockholm-Norrköpingsområdet sedan 2007 när vår äldste son Daniel Vilka år var du ordförande? blev svårt sjuk. Livet blev annorlunda efter detta. Jag var vice ordförande april 2001 till 2002 och sen ordförande 2002–2003. Om jag Största skillnaden mellan då och nu när det kommer till säkerhet, minns rätt. sammanhållning, etik eller annat: Alla kände alla förr. Då var det inte så många klättrare i lilla Sverige. Vilken fråga diskuterades som flitigast när du var ord- Vad skiljer gårdagens klättrare från dagens? De är mer utpräglade idrottsmän/ förande? kvinnor. Mer och bättre systematisk träning. Mer klättring att välja på. Det var mycket frågor runt Göran Kropp och Inomhusväggar i vårt klimat. A Rafael Jensen om Görans bestigningar. Och sen även hans dödsfall. Men sen var Var det bättre förr? Både ja och nej. Var sak har sin tid. Idag är det i alla fall fler det även ytterligare dödsfall... Hemskt och som tar sin klättring seriösare. tragiskt! Ett i en glaciärspricka och ett vid Vad är så speciellt med klättring? Finns många former att välja på. Fin allsidig ett isfall. Har själv inte riktigt lockats att träning för kroppen. Att till största delen få vara ute i naturen. fördjupa mig i isklättring eller tradklättring därefter. Kan någon med så stor erfarenhet Ditt råd till den som vill börja klättra: Ha kul. Lägg ner den tid på klättring som dö, hur ska jag kunna...? passar ditt liv. Res så mycket du kan till olika klätterområden runt om i världen. På förbundsnivå styrde vi upp med arbetsbeskrivningar och överlämnanden förbättrade hur vi i styrelsen arbetade. Det var en del gruff mellan tävlingsklättring och trad. Access och utbildningskommit- tén gjorde jättebra jobb. Man började jobba mer med barnklättring och den typen av träning och träningsutbildningar. Utbildningskommittén förde också diskus- sionen om nivån på utbildningen, delade upp i olika steg osv... Riksidrottsförbundet firade hundra år. Vad, enligt dig, är/borde vara viktigast idag? Att det ska vara kul att klättra och att det ska vara lättillgängligt för alla oavsett var i Sverige man bor! Accessfrågan är jättevik- tig, men samtidigt tror jag att det behövs en diskussion om hur många nya klippor som behövs... Kanske bättre underhåll på 1991 Johan Luhr klättrar El Capitan 8a+, 2011 Johan Luhr klättrar Attack 8a, de som finns. Vikdal, Stockholm. Foto: Arkiv Luhr Lekparken, Stockholm. Foto: Arkiv Luhr

Bergsport #159 · september 2013 23 Susanne Rydfeldt alpinist – javisst!

Ålder: 58 år Hemmaklubb idag: Göteborgs klätterklubb och Bohusläns klätterklubb. Då och därför började jag klättra: 1973 var vi ett litet kompisgäng som gick på prova-på-kurs i Utby. Det gav mersmak, sommaren 1974 åkte några av oss till Turtagrö högfjällshotell i Hurrungarne på högfjällskurs. Allt ingick i kursen; plågsam firning med Dülfersitz, att leda på hexor, banka i pitonger, gå på glaciär och som final toppbestigning av Store Skagastölstind. Detta var det roligaste jag varit med om. Jag var fast för livet! Bästa klätterminne: Passar på frågan - kan inte välja. Allt var minnesvärt. Meriter: Otaliga klassiska bestigningar på snö, is och klippa i Alperna och Norge; Piz Badile, Les Courtes, Triolet, Mont Blanc, Trollväggen. Där är jag klättermässigt i dag: Är en typisk lustklättrare med måttliga ambitioner. Klättrar nästan varje vecka inne eller ute i Göteborg och Bohuslän bara för att det är roligt. Gillar bäst långa tradleder on sight. Härligt också att resa till solig sportklättring på vintern. Håller mig i 6-a träsket, verkar inte komma ur det. Har väl inte tillräcklig träningsdisciplin. Största skillnaden mellan då och nu när det kommer till säkerhet, sammanhållning, etik eller annat: Största skillnaden är möjligheten att träna inomhus och hålla formen under vintern. Det och bättre säkringar samt borrbultar innebar att en annan stil blev möjlig – man kunde klättra svårare grader och riskera ta fall. Efter hand har fokus glidit från toppbestigning till klippgymnastik och intressanta moves. Minns att vi på 70-talet kallade klipporna i Utby för övningsberg, de var bara träning för de riktiga bergen. Klättertävlingar fanns inte ens på kartan för oss på den tiden. Vad skiljer gårdagens klättrare från dagens? Idag finns ju större bredd, kanske skillnaden är att fler sorters människor kan hitta sin nisch inom klättringen nu. Och mängden kompetenta och intresserade kvinnor har ökat. Idag är det Susanne i januari 2012 Nyårssport en självklarhet, men under många år var jag ganska ensam som aktiv och i El Chorro, Spanien (okänd led). kontinuerligt klättrande kvinna i Göteborg. Foto: Thomas Rydfeldt Var det bättre förr? Klätterfesterna var nog roligare förr... Annars är ju dagens utrustning roligare att klättra med. Prylarna kompenserar faktiskt lite för att man tappar fysisk form med åldern. Jag tycker att klättersporten har haft en positiv utveckling: fler trevliga människor att klättra med, större möjligheter att hålla igång året runt och mer variation. Det enda som oroar är accessproblemen som uppstår 0å på sina håll när vi blir för många på fler ställen. 4 r Vad är så speciellt med klättring? Äventyret! Många tillfällen att uppleva flow, rytmen, aktivitet och sedan tålmodig väntan. Samförståndet med klätterkamraten. Alla de ofattbart sköna naturupplevelserna. wDet är som knark, man vill ha mer… F Ditt råd till den som vill börja klättra: Gå en kurs så att du får grundläggande kunskaper. Ansträng dig att upparbeta ett stort nätverk med goa klätterkompisar och gå med i en klubb. Då har du alltid någon att klättra med. Försök sedan att ta för dig i ditt klättergäng så att du utvecklar dig till en självständig klättrare som kan göraK egna bedömningar och ta ansvar för planering och säkerhet. Det blir både roligare och säkrare än att ständigt vara beroende av andra. S

A. Rafael Jensen, 50 Hemmaklubb idag? Göteborgs klätterklubb Vilka år var du ordförande? 88-94 i Göteborgs KK, tillförordnad i SKF september -94 till förbundsmötet 1995. Vilken fråga diskuterades som flitigast när du var ordförande? Chipping och borrbult. Vad, enligt dig, är/borde vara viktigast idag? Access, säkerhet, stil och allmänhetens fortbildning i klätterhistoria.

24 Bergsport #159 · september 2013 Jan Liliemark tidig elitklättrare på småklippor

Ålder: 57 år krävde en 70-meters run-out och dålig mage utgjorde en intressant bieffekt. Hemmaklubb idag: Björklidens Klätterklubb Anders Lundahl och jag använde samma rep på Trollväggen två år senare. Det Då och därför började jag klättra: Jag luktade då fortfarande lite skumt… var väl tillräckligt ung för att kunna säga att jag inte började klättra utan snarare aldrig Där är jag klättermässigt i dag: slutade, sedan gick jag Häggstakursen Jag är nog vad man denna dag kallar hösten 1972, 16 år gammal och Keb- ”tradklättrare” eftersom det var det enda kursen sommaren efter. Från hösten som fanns förr. Det blir bara någon vecka klättrade jag i Göteborg eftersom det var då och då med några års mellanrum. den närmaste (!) klubben om man bodde Största skillnaden mellan då och i Småland. Klubben hade 50 medlemmar nu när det kommer till säkerhet, på pappret, men bara en aktiv, Ulf sammanhållning, etik eller annat: Björnberg, som blev min klätterkompis de Som överallt annars i cykelhjälmarnas första åren. land verkar säkerhetstalibanerna ta över även inom klättringen, speciellt Bästa klätterminne: Det man minns är ju bara de värsta klätterminnena; De inomhusklättringen. Jag tror vi kommer bedrövliga bivackerna, de grandiosa att se fler olyckor på grund av att folk misslyckandena och de långa fallen. Den slutat tänka själva och istället litar på värsta bivacken var nog den oplanerade rutiner man inte riktigt förstått. Bohuslän 1975, Jan gör ett första (totalt misslyckat) försök på Tor Line, Häller. Foto: övernattningen strax nedanför utsteget Den gamla tanken att, ”om man inte troligen Ulf Björnberg på Middle Cathedral, Yosemite, i bara vågar leda en ny led utan borrbult så skjortärmarna. Aldrig varit så kall före eller kanske man ska låta den vara tills att efter det. Ett av många misslyckanden någon mer kapabel klättrare får chansen”, var nog när Ulf och jag skulle göra verkar helt död. Lysande undantag finns nordväggen på Kaskasapakte, gick hela dock, väl beskrivna i ovan nämnda film, den långa anmarschen, klättrade en Crackoholic. replängd och sedan började det snöa (i Vad skiljer gårdagens klättrare början av augusti!). Det längsta fallet (cirka från dagens? Gårdagens var liftare 20 meter) var på Washington Column, som luktade illa, dagens är nog oftare Yosemite. Kostade mej lite senor, nerver charterturister och mer mainstream. Rätt och en fet sjukhusräkning samt ett minne många är ju före detta skitiga liftare som i form av ett ärr på högerhanden. Det var 40 år senare kommit upp sig i samhället… så jag lärde mej hur man (inte) säkrar sig och knyter knutar vid jumarering... Var det bättre förr? Självklart! Är det inte 0å alltid det??? r Meriter: En professur i farmakoterapi, 4 ett golfhandikapp på 13,9 och några Vad är så speciellt med klättring? preskriberade ungdomssynder i Traditionell klättring kräver ständig Nordnorge. Sedan har jag ju skämt ut koncentration och total närvaro annars mej i klätterfilmen ”Crackoholic” genom händer det saker. Just detta gör att det är F att försöka repetera Tor Line på Heller 30 ett så suveränt sätt att koppla av sig själv år och 13 kilo för sent. Det jag är mest från annat i livet som pockar på (arbete, imponerad av själv är nog när jag som familj och andra oväsentligheter). 17-åring tillsammans med Ulf gav mig på K Ditt råd till den som vill börja klättra:

en 27-replängders nytur på Eidetind Flytta till Göteborg! 2013, Jan klättrar Motörhead, 6b i Grimsel,

i Nordnorge. Det tog 50 timmar non-stop, Schweiz. Foto: Lasse Svadängs. S

Bogi Palfay, 55 Hemmaklubb idag? Tunabergs högfjälls- och klätterklubb. Vilka år var du ordförande? 1990–1993. Vilken fråga diskuterades som flitigast när du var ordförande? Chipping var en mycket stor fråga, kommersialiseringen av klättringen och så klart access. Men det största arbetet var med normer och auktorisation av klippklätterinstruktörer som vi införde då. Något som idag kanske är självklart men inte var det då. Det var ett slags svar på alla fristående kurser som började dra igång som ingen hade koll på vad man fick lära sig. Så det var ett stort jobb som spelat stor roll för säkerheten inom klättringen. Vad, enligt dig, är/borde vara viktigast idag? Access, utan berg förpassas klättringen till en inomhusaktivitet.

Bergsport #159 · september 2013 25

Bergsport #159 · september 2013

skarpladdat

Samuel Janzon på väg in i slutmoven på ”Boogle Man” en alldeles för varm och solig sommardag i Ryssgraven, Stockholm. Foto: Anders Diseberg

Bergsport #159 · september 2013 27

skarpladdat

Lova Rosenqvist klättrar på Enterprice 7A i Magic Wood i Schweiz. Foto: Martin Argus

28 Bergsport #159 · september 2013

skarpladdat

Linda Sandgren i ett hav av bohuslänsk granit på leden ”Chapman” på Häller. I bakgrunden syns den karakteristiska taktraversen på bohusklassikern ”Mallorol”. Foto: Anders Diseberg

Bergsport #159 · september 2013 29 1900–1981. Blev tyvärr nedregnad från The Nose med en amerikansk kvinna. Första svenska bestigningar av 13 turer i Verdon 1982-85. 34 nyturer i Buoux och La Sainte Baume i Sydfrankrike plus ett antal cragturer 1985–1998 Erik Ringius, 68 där jag ledde upp till 7c. Ett flertal Hemmaklubb idag? nyturer i Norge (grad 6–8) i Innerdalen Göteborgs klätterklubb. och Nordnorge under 1980-talet, i Hurrungarna under 1990-talet och i Vilka år var du ordförande? Nordnorge under 2000-talet. Ett antal Från årsmötet våren 1993 till årsmötet nyturer i Stockholmsklipporna, Tunaberg våren 1994. I mars –94 föddes min son och någon på Västkusten, och många så då kom annat emellan. repetitioner fram till början av 1990-talet Vilken fråga diskuterades där jag ledde upp till 8/8+. Många som flitigast när du härligt hårda turer på den Gotländska var ordförande? Eva 1984 under förstabestigning av kalkstenen där det är utopiskt att klara Kronenborg i Göteborg. Foto: Carsten Jensen. Ekonomin. 1991 valdes ny styrelse. Vid de svårare lederna. årsmötet 1992 hade kassören inte lämnat Där är jag klättermässigt i dag: in något alls till revisorerna. Trots det be- Klättrar fortfarande cirka 120 dagar viljade årsmötet styrelsen ansvarsfrihet. per år utomhus, mest på Gotland,men Vid årsmötet 1993 hade revisorerna fått också gärna norska fjäll och fastlands- en “bokföring” från kassören men inga crags om tillfälle ges. Tror jag har haft underlag. Årsmötet beslöt att revisorerna lite fördomar om vad en kvinna i min fick i uppdrag när de granskat kassörens ålder kan prestera. Klättermässigt är underlag att bevilja styrelsen ansvarsfri- jag inte så långt från min toppnivå som het om revisorerna kunde rekomendera nosade på 9- i slutet av 1990-talet. Idag detta. Det kunde inte revisorerna utan kan jag nog klämma en passande 8/8+ som jag minns vid ett möte i Bispberg om jag får öva. så fick jag i uppdrag att lämna in en po- lisanmälan. Vilket jag gjorde i Göteborg. Största skillnaden mellan då och Resultatet blev att anmälan lades ner. nu när det kommer till säkerhet, Kassörens förklaringar till vart pengarna

Klättring på Gotland i augusti 2013. sammanhållning, etik eller annat: tagit vägen godtogs utan att polisen kon- Foto: Anders Lundahl Sammanhållningen mellan oss klättrare trollerade med mottagarna. Det upptäck- har i grunden alltid varit bra även om tes att Bergsport trycktes och skickades vi har haft olika åsikter. Säkerheten är ut till många fler än föreningarna betalade på ett sätt större, att man klättrar med medlemsavgifter för. Lösningen blev att Eva Selin många fasta säkringar. Men på ett sätt Bergsport skickades direkt till klubbarna. kanske den också är mindre om man Så många exemplar klubben betalt för kvinnlig förstabestigare betänker erfarenheten att placera och plus några extra. Med ny kassör och lite av dignitet bedöma naturliga säkringar när man så ordning så gick kassan i förbundet som att säga är uppfödd på klätterväggar minskat från cirka 80 000 kronor 1991 med fasta säkringar. till cirka 0 kronor 1993 från cirka 0 kronor Ålder: 55 år 1993 till cirka 160 000 kronor 1994. Vad skiljer gårdagens klättrare från Hemmaklubb: Norsk Tindeklub, Alpine dagens? Jag tror inte att skillnaden är På klättringens område ersattes det Climbing group/The Alpine Club, London så stor. Men att leva ett vagabondliv gamla kurskompendiet med en bok. och Svenska Fjällklubben. med klättring månadsvis stack ut i Jag försökte stoppa boken med hänsyn till bristande säkerhet. Boken var full början av 1980-talet. Då och därför började jag klättra: med bilder på klättrare utan hjälm. Och Hösten 1976 i Häggsta på en klätterkurs Var det bättre förr? På ett sätt är det klättrare med enbart sittsele. Trots do- arrangerad av Stockholms klätterklubb. bättre idag. Tillgängligheten är mycket kumenterade olyckor med ryggradsbrott 1977 träffade jag Anders Lundahl som större. Det finns klätterväggar för (och omedelbar död pga av bristningar i verkligen blev min läromästare. Han klättring året runt. Det är lätt att prova inre organ vid fall med enbart sittsele). accepterade inte att jag var harig att leda på klättring och man kan nog lättare För att inte tala om risken att vid fall vilket utvecklade både psyke och gjorde finna kompisar att klättra med. Samtidigt med sittsele slå i huvudet. I det äldre klättringen mer inspirerande. Han hade var kanske äventyret större förr – man kompendiet kättrades med bröstsele. Då också alltid något nytt i blicken, nya visste aldrig vad som väntade när man landar du med fötterna först. Det riktiga turer, hårda turer, viljestyrkan, vilket gav gav sig ut till en oklättrad klippa. är givetvis sittsele med hängslen och hög min egen klättring en enorm drivkraft. Därför är det så speciellt med fästpunkt av repet, sittsele med bröstsele Bästa klätterminne: Det är svårt att klättring: Jag tror att frihet är ett eller helkroppssele. Om man ska tänka på välja ut något bästa klätterminne, men nyckelord. Se dig som en lök; skala av säkerheten i en kursbok. Trollryggen tillsammans med Anders i dig alla dina egon av fåfänga, rädsla, Vad, enligt dig, är/borde augusti 1978 – min första stora fjälltur sorg och glädje. Till slut är det någon vara viktigast idag? med bivack – hör absolut dit. som övervinner tyngdlagen. Har inte en susning. Det som förändrats Meriter: Ett urval av turer klättrade Ditt råd till den som vill börja sedan jag började klättra organiserat med Anders är: 1:a fribestigningen klättra: Klättra mycket, klättra varierat, 1976 är etiken. Då i Skånes klätterklubb av Trollryggen 1978, och av Friends se på bra klättrare och fråga hur de gör, så gällde spårlös färdsel. Säkring endast route i Civetta 1979. Första svenska klättra även mycket ute så att du blir van med kilar (eller topprep), ingen krita. Alla kvinnliga bestigningen av West Face vid säkringar och klippa, och dra dig inte skulle finna vägen själv. Idag är krita och på El Capitan och Astroman i Yosemite för att leda när du har blivit lite erfaren. förplacerade borrbultar naturliga hjälpme- del i klättringen.

30 Bergsport #159 · september 2013 Thomas Hansson har alltid klättrat på småklippor

Ålder: 48 år, enligt vissa. Hemmaklubb idag: Inte med i någon idag. Då och därför började jag klättra: Jag började klättra 1983, gick en kurs med Stockholms klätterklubb med Daniel Bidner som instruktör. Jag har alltid gillat att klättra, både i träd och i klätterställningar som barn. Varför sluta bara för att man blir vuxen? Bästa klätterminne: Svårt att välja, ungefär som att välja sitt favoritbarn. Men de gånger man fått kämpa som ett svin och är nära att falla men på något sätt hänger kvar och blir nedfirad helt utpumpad, svettig, blodig men med ett fånigt leende på läpparna. Meriter: Tja, antar att min största merit är förstabestigningen av Sjötaket i Häggsta 1990. Tävlingsmässigt så tror jag det blev fyra SM-guld och två NM-guld. Där är jag klättermässigt i dag: Klättrar väldigt periodvis, det blir mest inomhus vintertid, sedan lite ute på våren. Är jag i form så blir det väl upp till 7b men formen Thomas i Buoux 1988. kommer mer sällan nu. Annars är det roligt att klättra med ungarna och se hur de Foto: Gary Hansson utvecklas. Största skillnaden mellan då och nu när det kommer till säkerhet, sammanhållning, etik eller annat: Den största skillnaden är nog att allt är mer tillgängligt nu med klätterväggar, information på nätet mm. Förut väntade man tre månader på Bergsport för att läsa om vad som hänt, vilka nyturer som gjorts, nu kollar man klättersajterna dagligen. Vad skiljer gårdagens klättrare från dagens? Är nog inte så stor skillnad, det kanske var lite mer skogsmulle över klättrarna förr medan klättringen nu är mer mainstream och lockar alla typer av människor. Var det bättre förr? Klart att det var bättre förr, man var ju yngre. Annars är det nog bättre nu med nya spännande klättermöjligheter, nya områden och mer klättring helt enkelt. Synd bara på den personliga formen. Vad är så speciellt med klättring? För mig är det mycket upptäckarglädjen, att klättra något nytt och klura ut alla moves, att resa till alla möjliga udda ställen och leva livet som klätterbum, bo i ett litet tält veckovis. Ditt råd till den som vill börja klättra: Ut och res och klättra på allt, ha kul. Ta det inte Thomas klättrar Marie Rose i Fontan 2009. för seriöst. Foto: Mikaela Rapp

Christer Åstrand stark på klippa redan på 70-talet

Ålder: 56 år Hemmaklubb idag: Stockholms och Tunabergs klätterklubb. Då och därför började jag klättra: Hösten 1975 i Häggsta, helgerna efter en kurs hade jag turen att få vara ute med en mycket erfaren klättrare, Alfred Hillebrand, som hjälpte mig otroligt mycket att komma igång med att leda och lägga kilar. Bästa klätterminne: När jag med mina klättervänner hittat ”nya” klippor och fått göra fina nyturer och få ta en öl efteråt. Som när jag och Kenth Lindström gjorde Solsprickan en varm sommarkväll på Solberget i Åkersberga. Christer 1977 i Runsa efter Meriter: Första fria bestigningen av Vampyren i Runsa 1977. Jag har även vunnit ett par tofflor på förstabestigningen av ”Flugornas Klätterverkets bouldertävling förra vintern! Herre”( -IV). Foto: Riley Moss Där är jag klättermässigt i dag: Klättrar cirka tre gånger i månaden, helst välsäkrad tradklättring i bästa fall upp till grad 6. Största skillnaden mellan då och nu när det kommer till säkerhet, sammanhållning, etik eller annat: Då jag började klättrades det nästan bara i Häggsta förutom i de ”riktiga” bergen och det var ovanligt att någon ledde en 6:a, som till exempel Omöjliga väggen. Men de flesta aktiva klättrade snabbt och med stor marginal massor av leder på en dag i grad 4-5 även om det var blött. Det hände nästan aldrig att någon föll. Det var också mycket färre som klättrade så efter några år kändes det som att man visste vilka som var aktiva i hela landet. Vad skiljer gårdagens klättrare från dagens? Det var många grabbar i knickers och flanellskjortor och nästan inga tjejer. Träning förutom att klättra ute fanns knappast. Var det bättre förr? Jag tycker inte på något sätt att det är sämre idag. Klättring har blivit mycket bredare och det är kul att så många gillar att klättra. Vad är så speciellt med klättring? Att få göra det jag gillar och se fantastiska platser och uppleva den närvarokänsla och fokusering som klättringen ger, och samtidigt umgås med mina vänner. Ditt råd till den som vill börja klättra: Klättra i den form som du gillar, åk ut till fina klippor/berg Christer i augusti 2013 under eller klätterhallar, ta dej tid att lära känna dina klätterkompisar som personer inte bara som klättrare rensning av ny led ”9:an” (III) i så kan du att ha klättring som livsstil hela livet. Du kan ha långa uppehåll med småbarn och jobb Häggsta. Foto: Staffan Ericsson och kan ändå vid minst 85 år vara ute och klättra.

Bergsport #159 · september 2013 31 K Anita Rostén S F Före detta generalsekreterare för Klätterförbundet 4 och en av Sveriges första kvinnliga sportklättrare på

tävlingssscenen. 0

Ålder: 43 år Hemmaklubb: Stockholms Klätterklubb. å

Då och därför började jag klättra: När jag var 18 år, 1988. Jag visste inte alls

vad klättring var men gillade att hålla i granit... När jag var barn så klättrade jag på klippor ute i skärgården (det jag nu kallar bouldrade). Min pappa var seglare och tog r med mig varje helg, jag hittade mitt eget sätt att ha något att göra.. Bästa klätterminne: Oj, det är ju egentligen alla vänner man fått och alla platser man sett. Men ”Nosen” på El Capitan, Yosemite är ju ett bra minne. Meriter: Att man inte kan leva på gamla meriterJ Men on sighten på Solar Plexes, Sjöända vart ju lite dåvarande historia. Mycket för att den fort nedgrderades för att man inte tyckte att leden kunde hålla graden 7b+ när en tjej klättrat den. Sedan uppgraderades den igen. Jag var också tidig med att repetera Badboys som då stod som 8a, nu 7c+ på Örnberget. Sedan placerade jag mig rätt bra på tävlingar, pallplats på alla nordiska. Där är jag klättermässigt i dag: Jag klättrar gärna! Har haft en hel del skador Anita Rostén i Skevik 1993. som försökt döda min klätterkärlek men hittills har jag övervunnit alla krämpor Foto: Thomas Hansson och operationer. On sight och nya berg är vad jag gillar mest. Gärna stort och flera replängder! Största skillnaden mellan då och nu när det kommer till säkerhet, sammanhållning, etik eller annat: Som före detta generalsekreterare på Klätterförbundet, före detta tränare och förbundskapten och auktoriserad klätterinstruktör har jag haft en ganska bred insyn i klättersverige. Tänker att det är mycket som ändrats men i ganska lagom tempo så inget känns särskilt drastiskt… Vad skiljer gårdagens klättrare från dagens? Dagens är mycket bättre, nivån är helt annorlunda från förr. Var det bättre förr? Det var mindre trångt på klipporna, så rent accessmässigt var det bättre. Sedan var det mer ”alla känner alla” vilket kändes mer personligt, men för utveckling är det ju a och o att flera håller på! Därför är det så speciellt med klättring: Det är så kul, och det går inte över! Det fortsätter vara kul fastän man hållit på så mycket och så länge. Anita Rostén i Chamonix, juli 2013. Foto: Anna Backlund Ditt råd till den som vill börja klättra: Grattis, ha kul!

Fynda en tröja Det finns fortfarande några ex kvar av Accessfondens tjusiga och sköna ull-underställströjor av märket Arc’teryx. Priset är 490 kronor – och då ingår ett tryck med ”Accessfonden” på ärmen. I butik ligger priset på ca 650 kronor, så det är ett riktigt kap! Dessutom sponsrar du Accessfonden. Bara en sådan sak! Kontakta kansliet så hjälper de dig.

32 Bergsport #159 · september 2013 K S F Henrik Bolander 4 började klättra i USA -84

0 Ålder: 47 år Hemmaklubb idag: Bohusläns Klätterklubb.

Då och därför började jag klättra: Jag började klättra 1984

å när jag var utbytesstudent i Salt Lake City. En kompis tog

med mig upp i Little Cottonwood Canyon där han lärde mig grunderna och vi klättrade en massa sprickturer. Han kom och r hälsade på i Sverige sommaren efter och hade med sig sina klätterprylar och vi klättrade runt om i Stockholm. När han for lämnade han kvar sin utrustning och jag och en annan kompis kunde då fortsätta innan vi skaffade egna prylar. Bästa klätterminne: En av de roligaste klätterdagarna jag haft var när jag och Stefan Wulf var i Port Christo på Mallorca (Cova del Diablo) och testade på DWS för första gången. Vi gjorde 7a-traversen från höger till vänster och testade en massa turer på vägen. Bland annat Afroman 7B, Whiplash 7C och Loskot and two smoking barrels 8a+. Det var som att vara på en expedition eller en långtur men med full frihet utan all säkringsutrustning. Meriter: Cirka tio SM-medaljer varav SM-guld i lead, bouldering och isklättring. Två silver i Nordiska Mästerskapen i lead. En sjundeplats i Världcupfinalen i Åre i isklättring. Ett antal nyturer upp till 8a+ i svårighet. Där är jag klättermässigt i dag: Klättrar två, tre gånger i veckan inne eller ute beroende på säsong. Utomhus blir det oftast Örnberget i Stockholm. Favoritlederna där är bland andra I´ll be back, Siddharta, Sator, Utan smör och Rakt på sak. Under sommaren är jag i Bohuslän och klättrar då gärna på Hallinden, Skälefjäll och Träleberg. Utomlands är Mallorca ett av mina 1994, Henrik bouldrar i Buttermilks, favoritställen. En fantastisk ö med grymt bra klättring. California i USA. Foto: okänd tysk Största skillnaden mellan då och nu när det kommer till säkerhet, sammanhållning, etik eller annat: Förut lärde man sig ofta klättra av någon kompis, jag tillverkade till och med egna selar och säkringar för att kunna klättra. Det skulle knappast hända idag då allt är mycket mer uppstyrt nu. I och med införandet av CE märkningen på mitten av nittiotalet så höjdes även säkerhetskraven på utrustningen och en del oseriösa producenter/produkter försvann från marknaden. Vad skiljer gårdagens klättrare från dagens? Dagens klättrare är generellt sett mycket mer fysiskt starka. De flesta är vana vid lite brantare turer där det finns grepp att hålla i och där man inte måste förlita sig enbart på fot-teknik. Idag klättrar många som träning istället för att gå på gym och kommer troligtvis aldrig att klättra utomhus. Det förekom inte förr, de flesta som tränade klättring inne gjorde det för att bli bättre ute. Var det bättre förr? Det är bättre nu när klättring har blivit mycket mer tillgänglig. Det finns väl utvecklad kursverksamhet, mer leder utomhus och massor av möjligheter att träna inomhus under vinterhalvåret. Vad är så speciellt med klättring? Det är ett väldigt stimulerande och roligt sätt att utmana sig själv. Det kan vara en svår led, ett hårt boulderproblem eller något annat som man upplever som läskigt och som måste övervinnas. Ofta klättrar man i fantastiska miljöer som andra individer bara får möjlighet att betrakta på avstånd. Ditt råd till den som vill börja klättra: Det viktigaste är att ha kul och att tänka på säkerheten. Det går inte att bortse från att klättring är förenat med vissa risker. Dubbelkolla allt du gör och 2007, Henrik på 43knop, 7C+, Bläckhall, glöm inte att kolla varandra. Bohuslän, 2007. Foto: Jens Larssen

Bergsport #159 · september 2013 33 Med förkärlek till

stora

väväggg gaa r !

stora

Med förkärlek till

Tack till Magasin Höga Kusten som lät oss publicera denna intervju!

34 Bergsport #159 · september 2013 Idag är Lars-Göran ”LG” Johansson en levande legend inom svensk bigwall-klättring. Inte lika flitigt närvarande på de stora bergen nu längre, men sin ödmjukhet till trots vet vi att han förmodligen glömt mer om klättringen än många andra hinner lära sig.

Allt började i början av 70-talet då LG började uppskatta äventyren pen. De gav dock inte upp, utan året efter valde de att komma dit i bergen. Kanske var det resorna till Grönland och Angmagssalik tidigare på försommaren då det fortfarande låg snö kvar på de små som födde den livslånga passionen. Under de tidiga resorna över bergshyllorna så de kunde smälta sitt dricksvatten. till Grönland åkte de utan frystorkad mat och eftersom det här var De rörde sig snabbare med mindre utrustning, större lärdom maj, så var det åtta månader sedan båten hade kommit in i ham- om berget och inget vatten att släpa upp. Sträckan som tog dem nen med förnödenheter på grund av istäcket, så utbudet i snabb- fyra dagar året innan, gjordes nu på 20 timmar. Dock inte utan köpet var aningens begränsat, men det fanns pulvermos, rökt korv missöden. På väg upp hände det som inte får hända; en av rygg- och ett gevär med ammunition mot isbjörnarna. Korven var dock säckarna innehållande utrustning med bland annat regnkläder och härsken så LG och hans kompisar var tvungna att steka den nog- sovsäck gick sönder och störtade ner till botten. Men väl uppe på grant och hälla bort fettet för att göra den någotsånär ätbar. Detta klipphyllan där de vänt året innan hittade Lars-Göran sin kvar- levde de på när de skidade in på glaciären och besteg Mont Forel glömda Fjällräven Grönlandsjacka under en grushög, så den fick (3:e bestigning, Grönlands högsta berg, red). fungera både som sovsäck och skyddsplagg. LG ingick från början i den svenska Himalaya-expeditionen Dagen efter valde de att fortsätta och tog resten av klättringen 1991 och var bland annat upp på Pamir i södra Sovjet och klätt- i ett svep på 40 timmar. Det var ganska svår klättring med helt rade, men kände sig aldrig riktigt pigg på hög höjd och upplevde lodräta partier och de satte säkringarna jättetätt då de blev mycket därför en alldeles för hög risk. Bergen blev därför därefter inte lika trötta av både den fysiska prestationen och av sömnbristen. Väl på höga, men desto brantare. toppen orkade de knappt fira utan la sig ner direkt på klippan, en av dem i en dunsäck till magen och den andre i dunjackan och sov Tillsammans med Tommy Nilsson öppnade han en ny led uppför i tio timmar i sträck. Trollväggen i Norge och namngav den till ”Svenskeruta” (-7). Det hela började dock med ett misslyckat försök, då de hade alldeles Idag lever han fortfarande för berget och driver sitt företag LGJ för mycket och tung utrustning och vatten med sig och det tog Klätter och Högfjäll, med sin fru Monica och sin actionsportande fyra dagar att bara ta sig halvvägs upp på bergsväggen. Efter varje son André. replängd på 50 meter var de tvungna att hissa upp tre ryggsäckar och fem femlitersdunkar med vatten. Och då vädret blev sämre Text: Mikael Lindnord var de tvungna att fira sig nerför berget utan att ha hunnit till top- Bild: Peder Sundström

Bergsport #159 · september 2013 35 nytt från klubbarna Nya väggar och klubbresor Bergsport ställde frågan till landets alla klubbar vad som händer i klubben och om ni gjort något särskilt i sommar. Kanske införskaffat en ny kaffebryggare, byggt om en ledvägg, skaffat ny lokal, gjort någon kul utflykt... Så här har ni svarat.

Jonas Gustafsson. Billinge Kk Foto: Edvin Lindqvist Klubben är nu inne i en intensiv fas gällande inomhusväggen då vi efter många års arbete äntligen har hittat en ny lokal. Vår nuvarande lokal är en liten boulderlokal där vi idag lider av utrym- mesbrist. Den nya lokalen kommer få en boulderdel på cirka 100 kvadratmeter och en mycket efterlängtad 10 meters högvägg som blir cirka 16 meter bred. Vi är otroligt förväntansfulla på möjligheterna detta kommer ge oss att växa som klubb och ge våra medlemmar möjlighet att utvecklas. Vi kommer vara kvar i vår gamla lokal under hösten/vintern. Den 6 oktober kommer vi ha en städdag och den 20 oktober är det dags för den årliga bouldertävlingen. Förutom arbetet med inomhusväggen pågår också en del arbete med etablerandet av nya leder på ett ställe som vi kallar Gamla liften uppe på Billingen. Här borstar vi fram främst trad- under sommaren. Bland annat en under maj då vi hade en leder men även en del bultat, och det finns fortfarande potential prova-på station under ett tillfälle som kallas Active Sunday då för fler. Vi har även haft en del klubbträffar, helgen 27–28 april folk får tillfälle att prova på olika aktiviteter på Billingen. Den 14 var i Borgehall och vek söndagen till en egen dag för barn och september kommer vi arrangera en prova-på i samband med ungdomsklättrarna då vi bland annat bjöd på korv. Den 4 maj att Länsstyrelsen inviger naturreservatet Stora Fjället i Tiveden. körde vi Boulderträff i Getakyrka mellan Skövde och Mariestad. Där kommer vi ha en klätterstation vid Stora Ormahålan för de Den 1–2 juni hade vi träff i Tiveden på klippan vid Kroksjön. Den besökare som kommer på vandringleden genom Stora Fjället. 7–8 september hade vi en klubbresa till Bohuslän. Vi hade en grundkurs för 12 personer 20-21 april och ytterligare en helgen Jonas Gustafsson – sekreterare, ungdoms-vuxentränare den 24–25 augusti. Vi har även haft ett par prova-på tillfällen samt hjälpinstruktör för grundkurserna

Skellefteå Klätterklubb KFUM Vi har tagit ned alla greppen på vår bouldersvamp och satt upp nya leder, och i mitten av augusti genomförde vi ett övernattningslä- ger med paddling, klättring och sova i tält två nätter för ungdomar födda 1998-2000. Vi var fyra ledare på tio deltagare, fyra killar och sex flickor och bara två av deltagarna hade klättrat regelbundet innan.

Dan Bramsäter, anställd på föreningens kansli

Göteborgs Kk Karlskrona I Göteborgs KK har vi startat upp en ny kommitté som skall arrangera resor för klubbens medlemmar. Tanken är att olika Bergsports- resor skall genomföras i olika klätterkategorier, trad, boulder, sport och alpint. Sista helgen i augusti hyrde vi minibuss och förening körde upp fredag kväll till Ågelsjön för två dagars klättring. På Vi har byggt en Moon-vägg och satt upp ett 50-tal nya lördagskvällen var det gemensam grillning. Dessutom fick vi problem i olika svårighetsgrader. Och i höst startar vi en besök av den lokala klättraren Fredrik Schlyter. barngrupp på runt sju barn i åldrarna 7-12 år, vilket är helt nytt eftersom vi tidigare inte haft barn och ungdomsverksamhet, Tomas Selldén men efterfrågan har varit stor.

Andreas Kraft, ordförande

36 Bergsport #159 · september 2013 nytt från klubbarna

Ungdomsledaren Lizzi Inersjö-Haegermarck ger intrsuktioner under Eskilstunacupen 2012. Foto: Inger Strid Andersson

Inte nog med att hon i fjol hade hand om all juniorträning, hon or- Enköpings Kk ganiserade också tre klubbtävlingar per termin. Naturligtvis finns Vi är en relativt nystartad klubb, vi firar tre år i höst. Vi satsar hon också med i styrelsen – en sådan idéspruta ska ju ges plats! mycket på barn- och ungdomsverksamhet; till hösten har vi 7 de flesta av klubbens ledare har gått Klätterförbundets barn- barngrupper och tre ungdomsgrupper samt en grupp för barn och ungdoms och vi jobbar nu för att några skall bli examinerade och ungdomar med dolda handikapp. Vi deltar också i Idrotts- inomhusinstruktörer. Vi har tur som har Daniel Stag, examinerad fritis- en jättebra verksamhet som Upplands Idrottsförbund klippklättringsinstruktör och Fredrik Ståhl, examinerad inomhus- startade för några år sedan. Barn 7-9 år får prova på alla möjliga instruktör i klubben. idrotter ett tillfälle/vecka på fritis. Barnen har samma aktivitet några föräldrar har i sommar målat och fixat i materialrummet, tre veckor i följd och sedan kommer en ny grupp. Klubben får tack,tack! ersättning av Upplands Idrottsförbund. vi hyr en lokal i en gammal verkstadsbyggnad där Bahco en kväll i veckan har vi ”Prova på” för alla åldrar. I vår lilla lokal under sin storhetstid hade full verksamhet. Vår förälder och trängs då samtidigt klubbmedlemmarna på väggarna. För andra kalasfixare Marie har jobbat där en gång i tiden. året i rad genomförde vi i somras ett mycket lyckat sommarläger Nästa projekt är att bygga en boulderhall intill vår nuvarande vid Ågelsjön med ett 25-tal deltagare i olika åldrar. lokal. en av våra ledare, Lizzi Inersjö-Haegermarck belönades av 2011 fick vi utmärkelsen Årets klätterklubb av Svenska klätter- Swedbank i våras med ett ungdomsledarstipendium på 10 000 förbundet. Oj vad vi blev glada! Diplomet står nu på hedersplats kronor för sina energiska insatser i klubben. Bonus var att klub- i klätterhallen. ben också fick samma summa att användas för ledarutbildning. Inger Strid-Andersson, ordförande

Helsingborgs KK Visby Klätterklubb Under början av året och framåt har vi beställt 1,5 ton nya grepp, Visby Klätterklubb är en klubb i rörelse och med ständiga byggt ut väggen så att man kan klättra runt hela rummet, börjat utbildningar i grönt och rött kort. Med ett växande intresse för fixa nytt ljus genom att byta ut lysrör till mer effektiva och mil- bouldering söker sig klubben ut och runt på ön och utflykter är jövänliga alternativ, tre stycken armaturer ersätter sex stycken både spontana och planerade. gamla, fixat så att lokalen har värme på vintern. Tidigare år har vi vkk var även delarrangör i det första Gotland Boulder Session fått klättra i drygt en plusgrad – men nu ser det ut som att vi ska – ett event skapat för att sätta Gotland på boulderkartan samt kunna ha 20 grader i vinter! Vi har strukturerat om så att vi ska att få fler att börja klättra. Klätterlokalen ses över kontinuerligt kunna ta in fler i barn och ungdomar utan att öka tider de tränar och en träningshörna börjar allt mer likna något med mer och på så att även seniorer får plats. Vi har även sträckt ut handen till mer utrustning. Väggarna, både rep och boulder, byggs om mer Malmö och Lund och erbjudit dem att komma och klättra fritt ofta än sällan. ”Favoritproblemen” hänger i snitt kvar i cirka två hos Helsingborgs k2 under våra öppettider tisdagar och torsda- månader. Även ledbygge är något vi peppar och jobbar för att gar, under förutsättning att de betalar medlemsavgift till SKF fler ska bli aktiva inom. Grepp tvättas och formationer byggs un- och har träningskort i respektive klubb. Detta som ett försök till der de byggdagar som då och då går av stapeln. För de medlem- utbytande bland medlemmar. mar (och gamla med för den delen) anordnas ”Nybörjarkvällar” som bjuder in till mys och klättring och lära känna. Under våren Tell Siegrist, ordförande Helsingborgs Klätterklubb har vi haft Skolklättring via idrottslyftet. Det finns mycket mer att berätta – varmt välkommen hit.

Carl Bergstrand, sekreterare Visby Klätterklubb

Barn och ungdomar packar upp nya grepp. Foto: Tell Siegrist Carl Bergstrand. Foto: Carl Quick

Bergsport #159 · september 2013 37 Kansliet – Klätterförbundets informationshub Vad gör de egentligen på kansliet? Vi på Bergsport blev nyfikna och och skickade ut en spejare för att ta reda på både det ena och det andra.

Karin Persson och Jonas Paulsson utgör Svenska klät- fråga. Om någon blir skadad vid en internationell tävling till terförbundets kansli. De är anställda som generalsekreterare exempel, medlemmar är försäkrade. respektive idrottskonsulent och har suttit i sitt lilla arbets- Jonas Paulsson sköter förutom de ovan nämnda sysslorna rum i Idrottens hus sedan 2009. Där sysslar de med allt även bidragsdelen. Klubbarna kan via kansliet söka bidrag för mellan himmel och jord som får förbundet att utvecklas. sin verksamhet. Sammantaget ska Karin Persson och Jonas - Vi har 58 olika titlar var. Det är svårt att beskriva allt vi gör och Paulsson stimulera klättringen att växa. Det gör de via kom- det finns ingen tydlig arbetsbeskrivning, säger Karin Persson. munikation, nationella och internationella träffar, genom att - En stor del av arbetet är att prioritera. Just för att vi har så ge svar på allmänhetens frågor, administrera bidrag till klub- mycket att göra, inflikar Jonas Paulsson. barna och genom samarbete med de olika kommittéerna. Just det här gyttret av arbetsuppgifter är enligt De är överens om att vad arbetsmäng- Jonas Paulsson det bästa med jobbet – och den beträffar skulle de kunna använda det sämsta. sig av några händer till på kans- - Det är kul att det är så mycket liet. Kommunikation är en tyd- olika saker, samtidigt som det lig tråd i allt deras arbete, blir tråkigt när det blir all- både intern och extern. deles för mycket. Att inte De behandlar frågor från känna att det går att göra allmänhet, media och allt så bra som man vill. även från klubbarna - Vi jobbar ju med folks som ofta har dålig koll hobby. Vi har ofta på sina rättigheter. att med positiva och - En av de största engagerade männis- förändringarna under kor att göra, tillägger våra fyra år här är att Karin Persson. det växer! Klubbarna tar till sig informa- Och om förbun- tion och utvecklas, det hade obegränsade menar Karin Persson. resurser? Då skulle - Det är viktigt att dessa läggas på ännu komma ihåg att mycket mer av samma sak. av verksamheten ska Då skulle vi vara ute ligga ute bland klubbarna. i verksamheten i större Förbundet finns inte utan dem. utsträckning. Lyssna och vara Som individ finns det bra förut- tillgängliga mycket mer. Vara ute sättningar att påverka om man enga- bland klubbarna så man får en tyd- gerar sig. Förbundet är vi alla, påpekar ligare känsla av att klubbarna är förbun- Jonas Paulsson. det. Poängen är ju att folk ska ha kul. Vi vill se till att folk tycker att det är det, säger Jonas Paulsson. Spörsmålen de får in är spridda. Ofta handlar det Text Agnes Warren om att ge ett svar eller slussa frågan vidare till någon annan. Det kan handla om klubbverksam- Kuriosa om kansliet: het eller hur man går tillväga för att lära sig en teknik. 1996 fick förbundet sin förste generalsekreterare och sin - Det har även ringt människor som skriver korsord och över- första fasta adress; Jack Berg som då var 60 år hade fått sättare av texter som handlar om klättring. Vi är verkligen spin- avgångspension från jobbet på IBM och anställdes på halv- deln i nätet, säger Karin Persson. tid som generalsekreterare. Han fixade också en liten lokal på - Kansliet är lite som en hub för inkommande förfrågningar, Lagerlöfsgatan 8 i Stockholm, helt nära hemmet. Här huse- förklarar Jonas Paulsson. rade man fram till 2009 då man flyttade in i nuvarande lokaler Karin Persson sköter vid sidan av allt annat förbun- i Idrottens hus. Jack avlöstes 2001 – när han blev riktig pen- dets ekonomi. Omsättningen ligger på 3,5 miljoner kro- sionär! – av Anita Rostén som jobbade allt mellan 80 och 20 nor varje år, varav 950 000 kommer från medlemsavgifter. procent. När Anita slutade 2008 anställdes en kortare tid Johan - Det är en ovanligt hög andel. Vi har inte heller någon speciell Hvenmark som Karin tog över efter 2009 med en tjänst på tävlingslicens, det har de flesta idrottsförbund. Vem som helst 70%. Samma år anställdes Jonas som jobbar 50% utom just nu som är medlem kan tävla. Det innebär dock att vi har medlem- då hans tjänst tillfälligt utökats till 80% tack vare extra projekt- skontroller under tävlingar, det har hänt att någon har vunnit pengar. Tänk vad mycket de får gjort tillsammans! en tävling utan att ha varit medlem. Det är även en försäkrings-

38 Bergsport #159 · september 2013 Juniorlandslaget gjorde en ordentlig21 roadtrip under tredagar sommarveckor: ”World Cup Competition Climbing Camp”. Förutom träning blev det fyra tävlingar: Senior-EM i lead, Chamonix, Världscup i Briancon, European Youth Cup i bouldering i Argentière och Junior-EM i Imst där Hannes Puman klättrade sig till ett historiskt EM-guld!

Dag 1 Dag 4 Tisdag 9 juli: Fredag 12 juli: Tidig uppgång och avfärd från Göteborg 04:00. Bilen med Dags för damernas kval och tillika Katrins 18-årsdag. Kvalet blev Förbundskapten/Tränare Reino (Nicki) Horak, Hannes Puman en tuff prövning för Katrin som klättrade bra och kämpade till sig och Katrin Amann fick förstärkning i Köpenhamn där vi plock- en 39:e plats. Ytterligare en grillkväll och efter det en spännande ade upp Katrine Vandet Salling som ingår i det danska junior- EM speed-final. Glass blev det också. Katrin slutade som vinnare landslaget och som följde med oss på hela resan. Första anhalt med tio stora glasskulor. och övernattning var i Darmstadt där vi även fick ett träningspass i ett fräscht och stort klättergym. Dag 5 Lördag 13 juli: Dag 2 Sovmorgon och sedan semifinaler i lead. Efter semin var det Onsdag 10 juli: träningsdags och vi styrde kosan mot den eminenta klätterhal- Väl framme i Chamonix var det registrering och information. len i Les Houches några kilometer utanför Chamonix. Sedan Middag och tidig sänggång inför första kvaldagen för EM i lead. lead-finaler – en oförglömlig händelse med en rekordpublik på 16 000 åskådare. Min och Timos favorit Dinara Fakhritdinova Dag 3 fick äntligen vinna ett välförtjänt mästerskap. Fransk herrseger i Torsdag 11 juli: form av Romain Desgranges blev det. Lite oväntat, men kul för Upp relativt tidigt och sedan iväg till uppvärmningshallen inför hemmapubliken. herrarnas kval. Kändes lite spännande för Hannes att värma upp tillsammans med klättrare som Jakob Schubert, Dimitri Dag 6 Sharafutdinov med flera. Hannes klättrade föredömligt i sin för- Söndag 14 juli: sta seniortävling på kvalleder som bägge var tuffa 8b och place- Fransk nationaldag = allt stängt. Träning stod på schemat så vi rade sig på en finfin 33:e plats. körde en timma till en nyöppnad klätterhall i Schweiz strax utan- Senare på kvällen var det officiell invigning av mästerskapet. för Martigny. Vi hade hallen i stort sett för oss själva och fick

Hela gänget utanför ett klättergym i Les Houches/Chamonix.

39 ett riktigt högkvalitativt fyratimmars klät- kan att han fick samma greppoäng som ”Hannes semifinal terpass. Restaurangmiddag och premiär den 16:e placerade och hade regerande saboterade dagens för Hannes att prova på sniglar. Givetvis världsmästaren Jakob Schubert bakom sig glass efteråt. i resultatlistan. planerade klipp- Efter semifinalen åkte vi till Argentière Dag 7 och bouldrade innan det bar av tillbaka till klättring” Mån 15:e juli: Briancon för att se finalerna. Vi tog padda Juniorlandslagsläkaren Björn Alber med med oss men några andra överglänste oss familj som anslutit under kvällen innan med medtagen egen soffa. tog Keros och Hannes upp med liften Det var packat med folk och allt var till Aguille Midi (ca 3800 m ö.h.) där de som en kokande gryta. Helt otrolig stäm- kastade snöboll och klappade åsnor. Jag, ning. Vid 21, efter finalen, blev det en Katrine, Katrin och Tina tog en lunch på snabb hamburgare för vidare transport till byn inför ytterligare ett träningspass i Les Verdon. Houches. Vi hade avtalat med Sebastian Enligt gps:en TomTom skulle vi vara Halenke, men även Helene Janicot framme cirka tre timmar senare. TomTom, (Frankrike) körde ett pass vilket är spar- numera TomTom Adventure, spelade oss rande. ett spratt och vi kom fram halv sex på morgonen efter en oförglömlig resa på Dag 8 grusvägar, kostigar, boulebanor, trappor Tisdag 16 juli: och mycket mer. Bara den resan hade Inför invigningsceremoniils Schmidt, med Fabian, John räckt till en egen resedagbok. Ellison (CAC), N atrin. Transport till Schweiz för en heldagsträ- Hannes och K ning i Saxons klätterhall. Otroligt kul att Dag 13 se så många fokuserade juniorer träna till- Sön 21 juli: sammans (Hannes, Katrin, Katrine, Tina, Ymer Alber). Även tyska landslagets Ana Jag gick upp alltför tidigt och följde med de Tiripa hade kommit och tränade med oss. andra för klippklättring i Verdon. Åksjuka gjorde att jag tillbringade dagen i bilen Dag 9 ivrigt försökandes nå Jurypresidenten Onsdag 17 juli: för Boulder EYC i Argentière. Hannes, Katrine och Katrine fick spendera en lay- Vilodag med workshop i fysiologi och day helt ensamma på hotellet som låg näringslära med Dr. Alber. i landet ingenstans långt upp i bergen. Mycket vackert men väääldigt långt bort. Dag 10 Fotboll, Rugby och Boule var på schemat Tors 18 juli: Påklädda inför erdon. under kvällen. canyoning i V Transport till Les Houches för lugn klätt- ring innan vi lämnade Chamonix för Dag 14 vidare transport till världscupstävlingarna Måndag 22 juli: i Briancon. Tävlingsdag för tjejerna i European Youth Cup i bouldering, Argentière. Katrine Dag 11 genomförde ett fantastiskt kval och slu- Fredag 19 juli: tade på en 11:e plats enbart ett move från Tävlingsdag och premiär i en Världscup en 2:a plats. Tina hade efter Briancon läm- för alla förutom norska Tina. Kval 1 gick nat oss för att åka till Innsbruck och var bra för samtliga. Tyvärr fick Katrin akuta således inte med på tävlingen. Efter kvalet magsmärtor inför 2:a kvalet men klättrade hade Katrin och Ymer ett riktigt bra trä- fantastiskt bra och presterade en delad ningspass tillsammans med några lokala 30:e plats av 48 deltagare. Hannes gjorde klättrare i klätterhallen. Katrin på EYC Boulder sitt livs kval och gick till semi som 25:e i Argentière. man av 53 deltagare. Dag 15 Tisdag 23 juli: Dag 12 Idag stod canyoning på schemat. Efter Lördag 20 juli: turen tog vi oss till en sjö för att paddla ut Hannes semifinal saboterade dagens pla- till den jättegrotta som Said klättrat i tidi- nerade klippklättring tillsammans med gare i år. Klättringen var okej men klockan David Fält. Däremot dök Stella Plantin går alltför snabbt och vi fick betala en del och Martin Argus upp och skulle följa med straff-euros till kanotuthyraren som stängt oss under en dryg vecka. Uppvärmning sin shop en halvtimme innan vi kom fram. inför semifinalen där Hannes troligen är Väl framme vid hotellet hade ägaren lagat den yngste någonsin som kvalat till en till en typisk fransk måltid: speciellt med semi i en WC. Hannes gjorde en fantastisk mycket gott. Vi var alla samlade förutom semi och slutade på 22:a plats. Nämnas Hannes, Stella och Martin. Hannes skulle

Hannes på boulderblock i Argentière. 40 Bergsport #159 · september 2013 nämligen göra sin första månskensklätt- Fredrik klättrade mycket fint och med den historiska rekord samt avsluta med två ring. Denna dag (natt) var det hans tur pondus man är van att se. En 8:e plats på finalister i ett Europamästerskap är bara att väcka oss och han berättade om en andra kvalleden förde upp honom till en helt fantastiskt. lustfylld skräckkänsla att klättra 300 meter fin sammanlagd 16:e plats. Vid pennan: Reino ”Nicki” Horak, över marken med enbart månen som Förbundskapten/Tränare juniorlandslaget. belysningskälla. Dag 20 Guldsöndag 28 juli: Dag 16 Finaldag JEM 2013. Tidig uppstigning, Onsdag 24 juli: frukost och promenad till klätterhallen Resdag igen. Vi hade en lång tolvtim- och väntande isolering inför finalerna. mars bilresa framför oss från Verdon Hannes gick ut som siste man i finalen. via Cannes, Nice, Monaco, Italien och Det var riktigt nervöst då både Österrikes Schweiz till Imst i Österrike. Bernhard Röck och Sloveniens Martin Bergant klättrat riktigt bra. Han klarade ”En lång mycket Dag 17 dock pressen och gjorde en galant insats. Torsdag 25 juli: När han tog samma grepp som Bergant varm kvaldag Vi började med att åka rodel i Hoch Imst, (= vinst) fick jag blodtrycksfall och hela på eftermiddagen klättrade vi lätt och anläggningen snurrade likt en karusell. väntade” efter det relax på badet. Kvällen avslutades Det var en otrolig känsla för mig och med ett parti plump. Innan dess var det Timo att äntligen få uppleva ett mäster- givetvis registrering och technical meeting skapsguld och höra den svenska national- inför JEM. sången. Hannes tog samtidigt sitt fjärde historiska rekord i svensk klättring och Dag 18 det andra under denna resa. Fredag 26 juli: Sen var det dags för Katrin. Vi visste hon var i riktigt god form. Hon kättrade Lätt klättring och lunch innan öppnings- på bra utan några problem men tyvärr ceremonin för JEM startade. Timo med för långsamt – en dyrköpt lärdom då hon familj slöt upp då de inte mäktat med efter åtta minuter blev nedkallad. den långa resan i ett svep. Även Fabian Det hade gått mycket längre då hon Förander och Fredrik Serlachius anlände inte var nämnvärt trött. Hur som helst så för att delta på JEM. var hennes prestation i detta mästerskap En skandal slöt sig dock likt en med en 9:e plats fantastisk och hennes dimma över mästerskapet då hela franska kvalprestation var relativt sett den star- Inknytning inför kval i senior EM L Chamonix. ead lead-landslaget inledningsvis var diskat på kaste av samtliga. grund av för sen registrering. Lyckligtvis Klättring på finalleder under sen efter- efter överläggningar med både European middagen för samtliga innan det var dags Counsil-ordföranden och tillika IFSC- för avslutningsmiddag på detta mäster- ordföranden gjordes ett undantag och skap och roadtrip i Europa. Hotellägaren de franska ungdomarna fick lov att tävla. som gillar oss svenskar bjöd på glass. Deras lagledare fick dock rött kort och böter utdelades. Dag 21 Måndag 29 juli: Dag 19 Lång resdag hem via Tyskland och Lördag 27 juli: Danmark. Katrine blev avsläppt i En lång mycket varm kvaldag väntade. Köpenhamn och efter 16,5 timmar var Första kvalleden gick fantastiskt bra för vi framme i Göteborg tisdagen den 30:e Katrin som föll på toppgreppet. Hannes 01:00. gjorde en otrolig insats och ledde klart efter första kvalet. Fabian slet hårt och Sammanfattningsvis var detta en fantas- Utsikt över Lac de Sante-Croix Verdon. Fredrik klättrade okej efter sitt långa tiskt givande tur. Kombinerad tävlingsresa tävlingsuppehåll men föll oturligt på ett med fyra högkvalitativa tävlingar och bra slopegrepp. träning däremellan. Det var ett otroligt Stor förväntan inför 2:a kvalleden. ambitiöst gäng som man såg utvecklas Katrin klättrade fantastiskt fint: rytmiskt dagligen under resans gång. Det lätt pres- med bra tempo och flow. Hon har aldrig sade och höga tempot för mig med kan- klättrat bättre och placerade sig på en 6:e ske 18-timmarsdagar de tre veckorna var plats klar för sin andra JEM-final. värt varje nedlagd minut. Coach Timos Hannes toppade ur kvalled 2 och slutade engagerade tävlingsförberedelser och Dr. därmed som kvaletta i Male A inför fina- Albers engagemang under resan visar på len i tävlingens största startfält med 66 vilket kanonteam vi kan erbjuda junior- deltagare. Fabian klättrade upp sig men landslaget de kommande åren. Att under föll på ett crux som skördade många offer. en resa som denna få vara med om två Ymer Alber vid den välpackade Road trip-bilen.

Bergsport #159 · september 2013 41 Envisa topp- drömmar Mt Kazbek, Georgien, 5033 m ö.h. Det vore väl fasen om det inte skulle gå den här gången! Så tänkte jag när jag till slut bestämde mig för att försöka igen.

42 Bergsport #159 · september 2013 För fyra år sedan var jag på väg till Elbrus med UIAA Global I Kazbegi har man två alternativ. Antingen börjar man gå Youth Summit. När jag skulle anmäla mig var det ju förstås från byn som ligger på cirka 1700 meters höjd, eller så har man för sent så jag letade vidare och hittade en likadan resa till Mt en fyrhjulsdriven bil och kör upp för den smala och branta ser- Kazbek, eller Kazbegi på georgiska, bara ett stenkast bort från pentinvägen till Tsiminda Sameba Church som är belägen på Elbrus (nåja, 18 mil, men allt är relativt). En vacker vulkan med bergets sluttningar ungefär 2100 m ö.h. Platsen räknas, enligt en höjd på 5033 meter som tekniskt sett är relativt enkel. mina vänner, som en av Georgiens heligaste, och det är lätt att Den gången för fyra år sedan blev det riktig snöstorm och förstå varför när man kommer dit. guiden vände gruppen på cirka 4300 meters höjd. Jag grät tyst Ängen nedanför kyrkan passar utmärkt för tältning och det för mig själv hela vägen ner till Bethlémi Hut för jag var så är tillåtet att parkera bilen där. besviken. De andra i gruppen sa att jag ju kunde komma till- Från ängen börjar stigen uppför berget. Första hundra höjd- baka men jag tänke ”Vafan, hit kommer jag ju aldrig mer, det metrarna går genom tät lövskog men därefter är det böljande här är ju hur långt bort som helst!”. gröna ängar med vita rhododendron som kantar stigen. Inte Så blev det ju som tur var inte. Jag höll kontakten med förrän man närmar sig 3000 m ö.h. tar klippa, sten och glaciär några av mina nyfunna georgiska vänner och i januari bokade över samtidigt som temperaturen sjunker. jag återigen en flygresa till Tbilisi. Vid cirka 2900 m ö. h., precis efter floden, finns en äng som I Tbilisi fick jag reda på att förutom min vän Irakli skulle är lämplig för tältning om man inte vill ta sig direkt upp till ytterligare tre personer följa med. Tre personer som dessutom Bethlémi Hut. Floden saknar bro och kan vara ganska besvärlig aldrig hade vistats i berg förut. Jag blev lite osäker på om de att ta sig över, speciellt efter regnfall. Många gånger får man ta verkligen visste vad de gav sig in på. av sig skor och byxor och vada över. Hur som helst satte vi oss i en stor jeep och körde mot byn Då vi valde att inte ta med oss tält så fortsatte vi förbi tält- Kazbegi. På vägen passerar man Georgiens populära skidort, platsen. Det regnade kraftigt i omgångar och jag tänkte på vil- Gudauri, med toppar på runt 3000 meters höjd. Gudauri kan ken skillnad det var mot förra gången jag var här. Då sken solen för övrigt starkt rekommenderas för skidalpina bestigningar, och utsikten mot toppen av berget gjorde sig ständigt påmind men även vanlig piståkning. under färden upp.

Vilopaus på vägen upp till Bethlémi Hut. Tsiminda Sameba Church syns i bakgrunden. Bergen i Georgien är underbart gröna upp till cirka 3000 meter där sten och glaciärer tar över. Foto: Maka

Bergsport #159 · september 2013 43 Toppen av Mt Kazbek och den ”glada” sidan av Bethlémi Hut som syns När vädret är klart syns Bethlémi Huts Klockan 02.20 på söndagsmorgonen redan från ca 3000 meters höjd och guidar vandrare och klättrare rätt över färgglada husgavel klart och tydligt redan tände vi pannlamporna och gav oss iväg. glaciären. Normalleden till toppen går till vänster och på baksidan av berget men det går även en svårare led upp på det stora snöfältet i bild och klip- från början av glaciären. Nu såg vi max Två personer i sällskapet tyckte att även- porna till höger om detta. Foto: Paula hundra meter och fick istället använda tyret upp till Bethlémi Hut var tillräckligt, gps för att ta oss över glaciären. så de valde att stanna kvar i sovsäcken När man i slutet av glaciären tittar och fortsätta drömma om höga berg. upp mot Bethlémi Hut får man nästan lite ångest över sista biten. Tänk svart Vägen upp börjar med stenig stig och pist med rullgrus så ligger du aningen rätt scrambling upp till cirka 3800 meter över i dina funderingar. Det sköna är ändå att havet, därefter går man ut på glaciären jag båda gångerna känt att det gick lätt- som på natten är relativt säker men are än det såg ut när jag väl kommit upp. på dagen är full av sprickor den första Stavar kan dock starkt rekommenderas! biten. Den ligger dessutom bredvid ett Normaltid för vandring från kyrkan parti branta klippor som dagtid konstant till Bethlémi Hut är ca fem timmar. skickar ner stenar i olika storlekar. Leden Bethlémi Hut ger mig blandade käns- går ganska nära klipporna och det känns

Levan och Irakli följer i spåren som snabbt blåser igen, lor. Gemenskapen och gemytligheten när lite otäckt att passera när man sedan är cirka 4500 meters höjd. Foto: Ingela Rindberg. man sitter i köket och pratar med män- på väg nedåt igen på eftermiddagen. På niskor från alla världens hörn är under- natten är det dock lugnt och stilla. bar. Själva hyttan är... sådär! Ganska Från 4000 m ö. h. är det bara snö- smutsig, kall och rå, svår att torka kläder täckt glaciär och många går oinknutna i. Åker jag dit igen så skulle jag välja att upp till huvudväggen som består av runt sova i tält. 500 höjdmeter med 30 graders lutning innan sadeln på 4800 meters höjd. Vi kom upp till Bethlémi Hut på en Efter sadeln kommer cirka 200 höjd- torsdagseftermiddag. Regnet öste ner meter med en lutning på 45–50 grader hela torsdagen och hela fredagen. Enligt innan man kommer upp till det snällare fredagens väderprognos skulle det dock toppartiet. De sista 30 höjdmetrarna är bli en lucka i regnet under lördagen och en lätt promenad mot toppen. söndagen och många av klättrarna bör- Hur gick det då? Förvånansvärt lätt jade förbereda för ett toppförsök samma ändå med tanke på mitt tillstånd ett dygn natt. tidigare. Magkramperna tänkte jag bort

Finally! Jag som väntat i fyra år, men som man Jag hade dessvärre på torsdagskväl- under dagen förutom en gång i timmen säger, berget stod kvar! Mellan mitt huvud len börjat få kraftiga kramper i magen när jag klämde i mig lite gel. Då fick jag och isyxan syns Elbrus, cirka 18 mil bort. Foto: Levan Giorgobiani och allt jag åt och drack rann bara rätt fokusera extra mycket för att få behålla igenom. På fredagskvällen fick jag dess- näringen så att säga. Jag misslyckades lite utom feber och misären var total. Jag vid något tillfälle men det är väl ingen blev istoppad några ryska piller och grät i som kan påstå att detta är en glamorös smyg när ingen såg. Min ödmjukhet inför sport, förutom på foton då?! Jag hade äventyret jag gett mig in på antog helt huvudvärk och var lite lätt yrslig på top- nya proportioner. Jag kände mig väldigt pen men det försvann ganska snabbt när liten och väldigt långt hemifrån. vi började röra oss nedåt igen. Jag som normalt inte är särskilt tro- Lite tyngre gick det för mina två ende låg i sovsäcken och bad böner till georgiska kamrater som inte verkade ha vilken gud som helst som behagade lagt ner riktigt lika mycket tid på kon- lyssna på mina tankar. ditionsträning som de kanske borde ha gjort. Bestigningen från Bethlémi Hut Jag hade märkliga hallucinationer hela tog åtta timmar upp och fyra timmar ner,

Köket i Bethlémi Hut med min georgiske natten och till slut blev jag så rädd för tydligen en helt normal tid. Vi rörde oss vän Irakli. Alla som vill använda köket tar mig själv att jag vägrade sluta ögonen, dock i ett väldigt makligt tempo så det är med egen gas och brännare. Foto: Ingela Rindberg men inte ens det hjälpte. När jag vid klart görbart på kortare tid än så. tvåtiden på lördagsmorgonen hörde alla som gick upp och började förbereda för Väl hemma i Sverige igen kan jag nöjt toppförsök hade jag kunnat ge min högra konstatera när jag tittar på bilden av mig hand för att få följa med. själv på den efterlängtade toppen att Någon gång vid fem somnade jag till ”Fasen alltså, det är verkligen ingen som slut och när jag vaknade igen var febern tittar på den där bilden som kan tro att borta. Jag tokdrack vatten och te med jag har skitit ner mig”. massa socker hela dagen och när febern Så totalt oglamoröst men så otro- fortfarande inte hade kommit tillbaka ligt lycklig och ödmjuk inför livet. Nästa på kvällen bestämde vi oss för att göra äventyr blir Nepal och Island Peak med ett toppförsök samma natt. Det var sista Girls Get Higher hösten 2014. chansen innan regnet skulle återvända. Text: Ingela Rindberg

44 Bergsport #159 · september 2013 Fakta Mt Kazbek/ Mkinvartsveri Mt Kazbek/Mkinvartsveri Peak 5033 m ö.h. och Georgiens tredje högsta och Kaukasus sjunde högsta berg. Namnet betyder ”isberg” och ligger på gränsen till Ryssland. Berget är den högsta vulkanen i Kaukasus och bestegs Mt Kazbek/ första gången 1868. Berget är en så kallad Mkinvartsveri sovande eller vilande vulkan och toppen är under snön täckt av lava. Området är Georgien naturreservat sedan 1979. Transport från Tbilisi busstation avgår en minibuss en gång i timman till Kazbegi som ligger på 1700 m ö.h. Sträckan är cirka 18 mil och kostnad för detta är 40–50 kronor. Bo I Tbilisi finns många hotell där priserna är ungefär som i Sverige. Bor man på ett Guest House kommer man betydligt billigare undan. I Kazbegi finns flera mindre hotell och Guest Houses. Bethlémi Hut har en egen webbsida www.bethlemihut.ge och det kostar cirka 100 kronor per person och natt för en sängplats. Dock är det väldigt rå och fuktig luft inomhus så varm sovsäck rekommenderas. Det finns även många tältplatser utanför hyttan till priset av cirka 50 kronor per tält och natt. Äta och dricka Maten på restauranger i Georgien är både god och väldigt billig. I Bethlémi Hut finns ingen proviantförsäljning så all mat och även eget kök måste tas med. Rinnande vatten av god kvalitet finns vid hyttan. Tillstånd Inga tillstånd behövs för att bestiga bergen i Georgien. Utrustning Vanlig utrustning för alpin bestigning, många använder även stavar. Guider Många företag som guidar på Mt Kazbek erbjuder ”all-inclusive” med engelsktalande guide, transport T o R Tbilisi, mat och boende på Bethlémi Hut för priser upp till 1000 euro. Det finns dock billigare lösningar om man är lite mer självgående. Språk Georgiska och ryska talas av alla. Engelska talas av en del, framför allt yngre människor.

Tsiminda Sameba Church på 2100 meters höjd. Gergeti Glacier. Leden till hyttan går till höger i bild. Foto: Maka En av Georgiens heligaste platser. Alla är väl- komna in för ett besök, men kvinnor måste täcka 45 knän och huvudet. Foto: Maka MEDICINSKA KOMMITTÉN RAPPORTERAR lärdomar från kurs i Frankenjura om klätterrelaterade skador

Doktorr Volkel Schöffl från Bamberg, Tyskland som är ning av pulley A2 (ringformade ledbandet som håller fingerbö- en guru inom klätterrelaterade fingerskador ordnade en jarsenorna på plats), seninflammmation i fingerböjsenorna samt internationell utbildning för läkare och sjukgymnaster i epikondylit (motsvarande golf och tennisarmbåge). Crimping, framför allt under excentrisk belastning är den stora boven vid början av juni. 30 klätterhängivna läkare och sjukgym- A2 pulleyskada. Ju mer böjning av fingrar vid grepp, desto större naster träffades i fyra dagar i Obertrubach i Tyskland för kraft beläggs på pulley. att utbyta erfarenhet och kunskap inom idrottsmedicin, sjukgymnast och worldcupklättrare Stewart Watson belyser klätterspecifikt. Föreläsningar varvades med praktiska hur viktigt det är att klättra med rätt teknik; god balans, låt rörel- övningar såsom diagnostiskt ultraljudundersökning av sen starta från fötterna och delas upp i tre faser; initiationsfas, fingrar och fingertejpning. På fritiden åkte alla kursdel- rörelsefas och därefter få kroppen i balans, slutfas. Om man följer tagare ut och klättrade på fantastiska leder i Frankenju- dessa faser får man en god kvalitet på rörelsen, mer effektiv klätt- ring och undviker skador. raområdet. Varje morgon startades upp med fin löpning volkel Schöffel ser i sin forskning att risken för fingerartros för att väcka upp deltagarna för maximal inhämtning av ökar med antal år man klättrar. Detta ska skiljas från det natur- kunskap. liga påverkan man får av klättring på fingrar och händer, såsom Kunskap vi tog till oss under utbildningen och vill vidareförmedla större händer, förkalkning av senfäste och tjockare och starkare är att Audry Morrison reg. Nutrionist, BSc, UIAA MedCom från ledband. England har sett att för unga klättrare under 18 år gäller att und- det som ska poängteras är vikten av uppvärmning och ned- vika hård boulderträning och campusboard och se till att få i sig varvning av både stora som små muskelgrupper och leder, att trä- tillräcklig bra näring. Ungdomar som utsätter sina fingrar för hård na allsidigt med en stark och stabil bål. Allt för att förbli skadefri. belastning riskerar att dessas utveckling störs med risk för korta, Artikelförfttarna kommer jobba vidare med ovanstående frågor... deformerade fingrar då skador uppstår som negligeras eller ej får Text och bild: Anna Wanerhag ledamot i MedCom rätt omhändertagande. och Johan Holmgren, ordförande i MedCom enligt Isabelle Schöffle, läkare för tyska juniorklätterlandslaget, är det vanligt med så kallade stressfrakturer i det växande finger- För mer information gå in på SKF’s skelettet hos juniorer. I de fall där ett tydligt skadetillfälle inte fö- webbsida under fliken klättring och MedCom religger är 90 procent av fingersmärtan hos klättrande ungdomar orsakad av dessa mikrofrakturer i tillväxtzonen, oftast i det mel- lersta av de tre fingerbenen. Denna typ av fraktur ska behandlas med stor respekt. när det gäller vuxna klättrare är de vanligaste skadorna avslit-

46 Bergsport #159 · september 2013 debatt Alla förlorare om friluftslivet sviks Friluftspolitiken har debatterats i riksdagen. Det blev en debatt om ett styvmoderligt behandlat po- litikområde. För trots att så gott som alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv varje år och trots att fri- luftslivet representerar centrala värden som folkhälsa, demokrati, integration och jämlikhet, lider det svenska friluftslivet av en akut brist på resurser, skriver ledande företrädare för paraplyorganisationen Svenskt Friluftslivs medlemsorganisationer.

barn och ungdomar som är medlemmar Stefan Nyström Generalsekreterare, Sportfiskarna Friluftsframjandet. Foto: Carl Crafoord i våra organisationer. Om man dessutom Magnus Ling, Generalsekreterare, betänker att bristen på motion varje år Svenska Turistföreningen kostar samhället 6 miljarder kronor är det Ulf Uddman, VD, Svenska Kennelklubben lätt att konstatera att en höjning av ansla- Bo Sköld, Generalsekreterare, get skulle vara väl investerade pengar. Svenska Jägareförbundet I vår alltmer stressade nutid blir det allt Sara Revell Ford, Generalsekreterare, Friluftsfrämjandet svårare att hitta ideella, frivilliga krafter Eva Bjernudd , Generalsekreterare, som är beredda lägga sin dyrbara fritid Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet och betala för såväl bensin och kaffe för Karin Brand, Generalsekreterare, att vara funktionär eller domare på någon Svenska Livräddningssällskapet av våra aktiviteter runt om i landet. Det är Per Berkhuizen, Kanslichef, allvarligt. Vi är nämligen helt beroende av Svenska Kryssarklubben dessa eldsjälar till ledare för att kunna er- Susanne Söderholm, Förbundschef, bjuda en meningsfull fritid åt våra nästan Svenska Orienteringsförbundet två miljoner medlemmar. Björn Rombach, Ordförande, Svenska Cykelsällskapet det finns en enkel lösning på detta. Erik Johansson, Ordförande, Idrottsorganisationer åtnjuter nämligen Riksförbundet Sveriges 4H ett undantag i Socialavgiftslagen och Rasmus Gustafsson och Kerstin Lindström, behöver inte betala sociala avgifter upp till förbundsordförande, Svenska Frisksportförbundet ett halvt basbelopp (ca 22 000 kronor/år) Friluftslivets samhällsnytta är oomtvis- Karin Persson, Generalsekreterare och Pontus för sina utövare och domare m.fl. Frilufts- Axelsson, Ordförande, Svenska Klätterförbundet tad. Det framgår inte minst av de mål för livets organisationer åtnjuter inte samma Viggo Oterhals, President, friluftspolitiken som nyligen debatterades Svenska Folksportförbundet undantag och betalar socialavgifter om i riksdagen. Målen som regeringen for- ersättningarna överstiger 999 kronor/år. Sven Blomkvist, Ordförande, mulerar visar att man har insett frilufts- Svenska Gång- och vandrarförbundet Svenskt Friluftsliv anser att även frilufts- livets betydelse, men tyvärr är förslaget Anders Drougge, Ordförande, Cykelfrämjandet livets ideella organisationer ska ha rätt ett vackert paket utan innehåll. Alla tankar till nedsatta sociala avgifter. Det skulle Anna Karin Fredmer, Förbundsordförande, om ökade medel till friluftslivet lyser näm- Riksförbundet Hälsofrämjandet ge kostnadsneutrala förutsättningar att ligen helt med sin frånvaro i regeringens Anders Danielsson, Generalsekreterare, bedriva verksamheter som båda kan bidra förslag. Hundratusentals barn och unga Svenska Kanotförbundet i strävan mot ett friskare samhälle. är med i aktiviteter som arrangeras av det Bengt Gärde, Ordförande, Svenska Båtunionen vi både vill och kan bidra till ett bättre svenska friluftslivet. Föreningsverksam- Bo Evert, Ordförande, Svenska Fjällklubben och mer inkluderande Sverige. Låt inte het är i sig ett bra vaccin mot att hamna Peter Rimsby, Generalsekreterare, i utanförskap. Genom att vara med i en friluftlivet vara ett verktyg som ligger Svenska Brukshundklubben oanvänt i verktygslådan. Låt oss i stället förening inom till exempel friluftsliv eller Ulf Silvander, Generalsekreterare, idrott utvecklar ungdomar sin identitet, göra nytta fullt ut. Då blir vi alla vinnare. Svenskt Friluftsliv får erfarenheter och kunskaper. Det ger framtidstro, en känsla av personlig frihet och en större tilltro till samhället. Hur viktigt det är att tillhandahålla menings- fulla fritidsaktiviteter åt våra barn och unga, visar inte minst den senaste tidens oroligheter i landets förorter. Fritidssys- selsättningar håller ungdomarna borta från gatorna. sedan den borgerliga regeringen tog över 2006, har anslaget till det svenska friluftslivet ökat med futtiga tre miljoner kronor och uppgår idag till 28 miljoner. Genom att öka anslaget med 28 miljoner ytterligare skulle vi kunna göra så väldigt mycket mer. Inte minst för de 300 000 US-Snötopp. Foto: Ulf Silvander Foto: Cajsa Rännar

Bergsport #159 · september 2013 47

klubbkontakt

Klubb Kontaktperson www mejl se hemsidor för info om medlemskap

Alingsås KK www.akk.nu [email protected]

Billingens KK www.billingensklatterklubb.se [email protected]

Bohusläns KK www.bohuskk.se [email protected]

Bromma KFUK-KFUM www.kfuk-kfum.se/bromma [email protected]

Dalarnas KK www.dalarnasklatterklubb.blogspot.com [email protected]

Enköpings KK www.enkopingsklatterklubb.se [email protected] Eskilstuna KK www.klattring.net [email protected] Hjälp oss göra Expedition Altitud KF www.expidition-altitude.com [email protected] listan komplett Fagersta KK www.fagerstaklatterklubb.se [email protected] genom att meddela Fjällframfart (skidalpint) www.fjallframfart.se [email protected] kansliet er klubbs Gästrike KK Patrick Olander [email protected] webbadress och/ Göteborgs KK www.gbgkk.nu [email protected] eller mejladress! Göteborg Sports Academy Peter Sjöberg www.gbgsportsacademy.se [email protected]

Halmstads KK www.hkk.nu [email protected]

Helsingborgs KK www.helsingborgsk2.se [email protected]

Härjedalens KK - [email protected]

Härnösands KK Henrik Petré [email protected]

Höga kusten KK www3.utsidan.se/hkk [email protected]

Höglandsklättrarna www.hoglandsklattrarna.se [email protected]

Jokkmokk KK - [email protected]

Jönköpings KK www.jonkopingsklatterklubb.nu [email protected]

Jösse Klättersällskap www.josseklatter.se [email protected]

Kalmar KK www.kalmarklatterklubb.se [email protected]

Karbin KK Richard Eklind www4.idrottonline.se/default.aspx?id=546191 [email protected]

Karlskrona Bersportförening www.karlskronabergsport.se [email protected]

Karlstads KK www.karlstadklatterklubb.se [email protected]

Kiruna KK www.kirunaklatterklubb.se [email protected]

Klätterklubb Granit [email protected] Kvibergs KK www.kvibergsklatterklubb.se [email protected]

Linköpings KK www.linkopingsklatterklubb.se [email protected]

Lomma lilla KK Karin Sjöstrand [email protected]

Luleklättrarna www.luleklattrarna.se [email protected]

Malmö KK www.climbing.nu [email protected]

Malungs KK Susanne Hedh [email protected]

Mora Klätterklubb [email protected]

Norrtälje KK www.norrtaljekf.dinstudio.se [email protected]

Rådmansö KK klattring.wordpress.com [email protected]

Sickla KSS www.skss.eu [email protected]

Skellefteå KK KFUM www.kfumskelleftea.se [email protected]

Skånes KK www.skaneskk.se [email protected]

Slagörnbergets KK Fredrik Gerhardsson www.8.idrottonline.se/SlagornbergetsKK [email protected]

Slottskolans KK - [email protected]

Solna KK www.standplats.se [email protected]

Stockholms KK www.klatterklubben.se [email protected]

Stenungsunds KK Per van Riemsdijk [email protected]

Stråssa GF Klättersektion www.klattersektionen.com [email protected]

Sundsvalls KK www.sundsvallsklatterklubb.se [email protected]

Söderköpings KK - [email protected]

Söderslätts KK Lena Björk Blixt - [email protected]

Tunabergs KK Fredrik Blomgren [email protected]

Umeå KFUM www.kfum.nu [email protected]

Umeå KHK www.ukhk.se [email protected]

Uppsala KK www.ukk.nu [email protected]

Varbergs KK - [email protected]

Visby KK www.visbyklatterklubb.se [email protected]

Vännäs-Bjurholm KK www.idkas.se/vbkk [email protected]

Värnamo KK www.vk2.se [email protected]

Västerviks KK [email protected] [email protected]

Västerås KK www.vkkclimbing.se [email protected]

Västkustens sportklätterklubb - [email protected]

Älvsbyklättrarna www.alvsbyklattrarna.se [email protected]

Åredalens KK www.arekk.se [email protected]

Ölands KK home.swipnet.se/olandsklatterklubb [email protected]

Örebro KK Gunnar Havefjäll www.orebroklatterklubb.com [email protected]

Östersunds KK www.ostersundskk.se [email protected]

Örebro KS Danny Hallmén - [email protected]

48 Bergsport #159 · september 2013

förbundsadresser

SKF:s kansli: Karin Persson, generalsekreterare, [email protected] Idrottens Hus 114 73 Stockholm e-post: [email protected] Pg: 67 32 65-5 Fiskartorpsvägen 15A tel: 08-699 65 20 webbsida: www.klatterforbundet.se Org nr: 889202-3063

FUNKTION NAMN ADRESS/BOX POSTADRESS e-POST TELEFON SKF:s kansli, generalsekreterare Karin Persson Idrottens Hus 114 73 Stockholm [email protected] 08-699 65 20 SKF:s kansli, idrottskonsulent Jonas Paulsson Idrottens Hus 114 73 Stockholm [email protected] 08-699 65 21 Ordförande Pontus Axelsson Västmannagatan 47 113 25 Stockholm [email protected] 0705-45 42 33 Vice ordförande Johan Ringstedt Bergviksvägen 61 167 63 Bromma [email protected] 0703-93 05 40 Kassör Madelene Lidmalm Korpralsvägen 1 177 43 Järfälla [email protected] 0735-02 51 90 Sekreterare Johan Wahlberg Månstensvägen 16 196 33 Kungsängen [email protected] 0727-12 56 56 Ledamot styrelse Peter Hermanson Bonnagårdsvägen 9 302 92 Halmstad [email protected] 0708-81 05 12 Ledamot styrelse Eleonor Säfsten Kransbindarvägen 16 126 36 Hägersten [email protected] 0736-43 13 33 Ledamot styrelse Mikaela Rydberg Johannesbäcksgatan 56B 754 33 Uppsala [email protected] 0704-17 57 92 Valberedning Manne Forsdik Sibyllegatan 53 168 74 Stockholm [email protected] 0708-80 10 17 Redaktörer Bergsport Eva Olsson [email protected] 0706-77 80 44 Annika Ringstedt 0703-99 16 29 Accesskommitté, ordf Christofer Urby Bollungen 109 747 91 Alunda [email protected] 070-329 11 61 Alpinkommitté Rafael Jensen Allhelgonagatan 12, 7 tr 415 13 Göteborg [email protected] 0733-24 34 34 Förbundskapten Juniorlandslag Reino ”Nicki” Horak Bergsvägen 38 333 60 Sävedalen [email protected] 0705-22 61 22 Förbundskapten Skidalpin Martin Persson Skansvägen 52 lgh 1201 830 05 Järpen [email protected] 070-607 50 98 Säkerhet Ingemar Gråsjö Stureplan 1 582 21 Linköping [email protected] 073-418 11 71 Tävling, ordf Björn Höft Östervägen 33 169 55 Solna [email protected] 0704-29 43 72 Utbildning Panda Ekval Osbygatan 1, 214 43 Malmö [email protected] 0703-50 33 05 Utbildning Tränare Jim Wasmuth Bergs backe 3 59396 Västervik [email protected] 072-732 75 51 Anläggning Per Forsberg Lefflersgatan 19, 2tr 416 71 Göteborg [email protected] 0733-76 55 19 Medicin/Expediotionsläkare/UIAA MedCom Johan Holmgren Parkgatan 25 434 50 Kungsbacka [email protected] 073-679 02 54 Förbundsläkare Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden [email protected] 070-491 70 43 UIAA anti-dopingkommission (ledamot) Anders Söderlund Lillskogsvägen 13A 133 34 Saltsjöbaden [email protected] 070-491 70 43 UIAA accesskommission (corresponding member) Jonas Paulsson Idrottens Hus 114 73 Stockholm [email protected] 08-699 65 21 IFSC regelkommission (ledamot) Åke Nilsson Krukmakargatan 118 51 Stockholm [email protected] 070-730 28 32 Corresponding member UIAA Medcom Erik Gustafsson Hvitfeldtsgatan 2 B 411 20 Göteborg [email protected] 0702-28 36 54

Att köpa från Kansliet Att köpa från författare Gör på följande sätt: Betala in på Plusgiro 673265-5, skriv ditt namn och adress tydligt samt klubbtillhörighet. Skriv på Klätterförare inbetalningen vad du beställer. Om det inte får plats så skicka gärna uppgifterna med e-post till [email protected]. Bohusförare 2002. Beställes på www.bohusguide.tk, OBS! På alla priser tillkommer frakt enligt nedan (gäller ej tygmärken). 350 kr + frakt. SLUTSÅLD! För beställning mot faktura tillkommer 50 kr i expeditionsavgift. Alla priser inkluderar moms. Fyrkantenområdet, 19 9 7, Älvsbyn-Boden-Niemisel-Piteå, 120 kr. Pg 629 41 10-9, Luleklättrarna Fraktpriser: 1 st bok 55 kr, 2 st 60 kr, 3-4 st 150 kr, 5-10 st 250 kr 1 st kompendium 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 30 kr, 5-10 st 60 kr Klättring i Göteborg, Göteborgs Klätter­klubb, 350 kr, 1 st loggbok 10 kr, 2 st 20 kr, 3-4 st 20 kr, 5-10 st 40 kr Topprep/ledkort >100 st=10 kr, 100-200=20 kr, 200-500=40 kr beställes via www.gbg-guiden.info Fler ex än 10 eller andra frågor? Kontaka gärna kansliet så hjälper vi dig med beställningen. Tel: 08-699 65 20 Jämtland, Östersunds KK

Böcker & kompendier Sportklättring i Västervik, Linköping och Höglandet, 1999, 150:- Pg 479 51 96-7 Stegeborg och Söderköping 2001, Björn Holst, tel 0121-400 54 Uppsala, Uppsala Klätterklubb Umeå, Umeå Klätterklubb Ågelsjön, 1995, 198:- Pg 476 11 16-5, Fredrik Schlyter Klättring i Kilsbergen med omnejd, Örebro Klätter­klubb 2007. Stora boken om klättring Svensk klättring Firning och Klättring Klättring inomhus 240 kr. Pg 49 11 39-2. www.orebroklatterklubb.com av Nils Ragnar Gustavsson. Pionjärerna Försvarsmaktens bok om firning, Skriv in dina klätterturer, Lärobok i klättring. av Ewa Hellström. kamraträddning, laviner mm. kurser m.m. Klättring i Södermanland, 2007. 329 kr (inkl frakt). Klättringens historia. Pg 100 14 83-5. Mer info på www.dangerzone.se

Medlemspris 300kr Medlemspris 150kr Medlemspris 650kr Medlemspris 80kr Kompendier Ord.pris 350kr Ord.pris 200kr Ej medlem 750kr Ord.pris 100kr Att klättra på väggarna – en handledning för inomhusklättring 60 kr + porto, Pg 467 96 58-7, Johan Lindström, Topprepsklättring inomhus Kebnekaiseförare del 1 Kebnekaiseförare del 2 Toppreps- och ledkort Godhems­gatan 13, 414 68 Göteborg. e-post: johanuk@ Kurskompendium av Kompendium, kopia av Rossipals. Kompendium, leder Topprepskort (grönt) Rasmus Jansson. efter 1952. spray.se Ledkort (rött) Medlemspris 80kr Medlemspris 30kr Medlemspris 30kr 1-100 ex: 10kr/st Höghöjdsmedicinskt kompendium Ord.pris 100kr Ord.pris 50kr Ord.pris 50kr > 100 ex: 6kr/st 95 kr + porto, Pg 133 58 97-3, Johan Holmgren. Med- dela per epost: [email protected]. Märken Daniel Bidnerfondens brevkort. Tio olika brevkort med kuvert. Instruktörsmärke Kategorimärken Tygmärke SKF OBS! Unika fotomotiv. 140 kr (inkl porto 40 kr) Pg 97 05 64-1. ca 5×8,5 cm. Instruktör Pris 40kr Pris 50kr inkl ett Finns för klippa, is, Glöm inte att kategori­märke. inomhus, sport betala för frakten. Pris 10kr

Bergsport #159 · september 2013 49

ordförande har ordet

klättring utan utövar någon av våra yngre discipliner. sportens utveckling och den specialisering man ser skapar ib- aulsson land konflikter. När jag träffar klubbar brukar jag då och då berätta att jag fått höra nyblivna inomhusklättrare säga att skidbestigning inte hör hemma i förbundet utan borde gå över till skidförbundet och garvade alpinister bestämt påpeka att bouldering borde förpassas

Foto: Jonas P till gymnastikförbundet. Samma stängda attityd hör man också ib- land mellan de som ser klättring som antingen idrott eller friluftsliv, men inte både och. Under den relativt korta tid som jag haft möjlighet att vara med och forma förbundets verksamhet har jag dock märkt en tydlig minskning av antalet personer som inte vill att förbundet skall hålla på med både idrott och friluftsliv. Man hör fortfarande lite då och då röster som säger att det är för mycket idrott eller friluftsliv i klättring – eller motsatt att det inte är tillräckligt – men det är i regel från personer som inte är engagerade i förbundet. Ordförande har ordet som klubb i förbundet skall man naturligtvis kunna välja om man är intresserade av endast en delmängd av all bergsport, men som förbund omfattar vi alla discipliner. Hos nästan alla dem man träffar som arbetar på central nivå ser vi idag en stor förståelse för Normalt skriver jag i den här kolumnen några rader om förbundets styrkan i att vara både ett idrottsförbund och ett friluftsförbund, och verksamhet, våra visioner och våra värderingar. Inte sällan ägnar jag inga av de svagheter som vissa hävdar finns. Förbundet skall vara det mesta utrymmet åt att kommentera på några av de saker som hänt öppet för alla typer av klubbar och vi som arbetar med klubbarnas sedan senaste numret och allra helst positiva saker såsom fina klubbar- förbund skall omfamna alla typer klättring och högfjällssport. rangemang eller medaljer i mästerskap. Och just det här tror jag är en av förbundets allra största styrkor. Det är svårt att veta hur många som läser Bergsport – upplagan är ju inte astronomisk – men min förhoppning är att någon person varje Utan öppenhet och omfamnande av sportens utveckling hade vi nummer skall läsa kolumnen och känna samma glädje som jag känner aldrig kunnat leva kvar och fortsätta att vara relevanta i fyra decen- över vad man kan åstadkomma tillsammans. Med lite tur kanske jag nier. Om vi hävdat alpin klättrings överlägsenhet och ointresserat når den personen vid rätt tillfälle och sår ett frö till att vara med och sett på när bouldering och inomhusklättring – som många som hjälpa klätterförbundet på vår gemensamma resa, en resa som nu är börjar idag tycker är stort nog för att sysselsätta ett helt liv – utveck- inne på sitt fyrtioförsta år. lades skulle vi aldrig kunnat verka med en sådan uthållighet. jag var en gång den personen som blev inspirerad och kände att Uthållighet är nuförtiden någonting mycket ovanligt och vär- jag också ville vara med och arbeta för svensk klättring. Jag ville ge defullt. Flera av dagens största och mest framgångsrika företag fanns någonting tillbaka till klättringen som gett mig så mycket. Var kom- inte för tjugo år sedan och några av dem kommer säkert inte att mer den drivkraften ifrån och vad är egentligen förbundets storhet? finnas om ytterligare tjugo. Kommersiella tjänster både på nätet och Det vill jag använda kolumnen i det här numret till att utforska. utanför lanseras och går omkull varje dag. Uthållighet är naturligtvis bara värdefull om man fortsätter att utvecklas och vara intressant De allra flesta som är engagerade i förbundet kommer via någon och relevant för nya medlemmar, men man skall inte underskatta av våra klubbar. Det är passande eftersom förbundet är just en sam- värdet av att med säkerhet kunna utvecklas på ett varaktigt sätt. manslutning av klubbar. Klubbarna finns över hela landet och växer Även om det många gånger går långsamt i klätterförbundet och i stadigt i antal från år till år. Några av klubbarna i storstadsregionerna våra klubbar så går det framåt och det vi gör är större än oss själva växer också dramatiskt i antal medlemmar. och håller i generationer. våra klubbar bedriver en fantastiskt varierad verksamhet och har jag är övertygad om att klätterförbundet kommer att finnas kvar ofta tydliga intressen eller specifika verksamhetsområden som tävling, om ytterligare fyrtio år och jag tror att vi även då präglas av öppen- toppturande eller barn- och ungdom. När det är som allra bäst finns het, oavsett hur sporten ser ut. Kanske har vi ännu fler discipliner, det flera olika klubbar i regionen, alla med lite olika fokus. Som kanske är utrustningen så avancerad att det finns flera olika klasser älskare av bergsport kan man välja klubb man vill gå med i baserat på att tävla i, kanske har intresset för friluftsliv och folkhälsa vuxit sig så sina egna intressen. starkt att det finns skolor med klippklättring på schemat. Det klubbarna har gemensamt är tanken om att tillsammans svenska klätterförbundet får följa utvecklingen, värna om våra skapa något varaktigt och större än det som enskilda individer kan värderingar om en sport där vi sätter stort värde på traditioner, säker- åstadkomma. Med väldigt få undantag samlas man runt viljan att het och utbildning, men där vi vill reglera så lite som möjligt och dela ett gemensamt intresse och både få större egen glädje i den låta utövarna själva bestämma. Vi får välkomna den riktning i vilken gemenskapen och kunna erbjuda andra att upptäcka samma glädje. sporten utvecklas och samtidigt ta ansvaret att främja både idrott Några klubbar har ungefär samma medlemmar från år till år, medan och friluftsliv och stolt inspirera och berätta om alla fantastiska typer andra ständigt värvar nya kompisar som upptäcker klättring och av klättring och högfjällssport för våra nya medlemmar. högfjällssport. avslutningsvis, och som vanligt, glöm inte att ringa och berätta just begreppet klättring och högfjällssport kommer från vad just du kan och vill göra för svensk klättring – mitt telefonnum- ändamåls-paragrafen i förbundets stadgar och beskriver vad vi som mer står längst bak i tidningen. organisation skall arbeta med. Förbundet växte fram ur Svenska Fjällklubben och har sin vagga i alpin klättring. Under de senaste fyrtio åren har sporten, och förbundet med den, vuxit explosionsartat Pontus Axelsson (medlem Bohusläns kk och Stockholms kk) och idag har de allra flesta av våra medlemmar inte ens provat alpin Läs mer om styrelsens arbete på klatterforbundet.se

50 Bergsport #159 · september 2013

bergsguiden

leder dig till den bästa utrustningen bergsguiden och skönaste arrangemangen.

www.wattochtarrt.se

malmberget: 0970-251 83 umeå: 090-780 09 00

Fina erbjudanden på klätterutrustning varje månad

www.Klatterochhogfjall.se tel. 0660-73237

Ny förare över Östergötland som beskriver över 1000 leder. Helt i fyrfärg. Beställ ett signerat exemplar på www.schlyter.com telefon 0704-74 42 94 www.uteguiderna.se

nästa nummer ute 15 december 2013 Manusstopp 15 november 2013 Om du vill annonsera i Bergsport, kontakta Jonas Svanström 031-743 20 85

Ny e-post till redaktionen: [email protected]

Bergsport #159 · september 2013 51 Svenska Klätterförbundet, Idrottens Hus, 114 73 Stockholm Posttidning B Porto betalt

www.marmot.eu l facebook.com/marmot.mountain.europe Marmot PRO: Matilda Söderlund Reinhard Fichtinger

Marmot Wm’s Quasar Hoody

Anzeige_wmsQuasar_210x255-less-25mm.indd 1 30.08.13 11:05