DOCSLIB.ORG

De Svenska Nomadlapperna 2

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

DE SVENSKA NOMADLAPPARNAS FLYTTNINGAR TILL NORGE I ÄLDRE OCH NYARE TID AV K. B. WIKLUND UPPSALA 1908 ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B. INNEHÅLL. Sid. Forntiden................................................................................................. 1 800-talet—1600-talet.............................................................................. 9 Sammanfattning s. 21. 1700-talet.................................................................................................... 22 Fjällapparnas betestrakter inom Nordlands amt........................................ 23 Vefsen s. 23. Ranen s. 29. Beieren s. 30. Saltdalen s. 35. Folden a. 41. Sagfjorden, Tysfjorden s. 43. Ofoten s. 45. Sammanfattning s. 49. Fjällapparnas betestrakter i Tromsö amts fastlandsdel................................ 50 Gravfjorden och Gratangen s. 50. Lavangen s. 53. Salangen, Sör-Reisen och Lenvik s. 55. Malangen s. 61. Balsfjorden s. 62. Ulfsfjorden, Lyngen s. 63. Nord-Reisen och Kvænangen s. 65. Sammanfattning s. 70. Fjällapparnas betestrakter på öarna i Tromsö amt....................................... 70 De trakter i svenska Lappland, från vilka de överflyttande lapparna kommo......................................................................................................... 84 Tiden för flyttningen över gränsen.............................................................. 86 Sammanfattning s. 93. 1800-talet och våra dagar................................................................................. 95 Fjällapparnas betestrakter inom Nordlands amt ......................................... 97 Vefsen s. 97. Ranen s. 105. Beieren och Saltdalen s. 108. Folden, Sag- fjorden och Tysfjorden s. 114. Ofoten s. 121. Öarna s. 126. Samman- fattning s. 126. Fjällapparnas betestrakter i Tromsö amts fastlandsdel............................. 129 17 distr. s. 129. 16 distr. s. 132. 15 distr. s. 135. 14 distr. s. 138. 13 distr. s. 142. 12 distr. s. 144. 11 distr. s. 147. 10 distr. s. 151. 9 distr. s. 154. 8 distr. s. 159. 7 distr. s. 162. 6 distr. s. 166. 5 distr. s. 167. 4 distr. s. 170. 3 distr. s. 172. 1 och 2 distr. s. 176. Allmännare uppgifter s. 177. De från Koutokeino komna lapparnas flyttning till Tromsö amt s. 189. Sammanfattning s. 194. Fjällapparnas betestrakter på öarna................................................................ 194 Hinnön, Tjeldön, Västerålen och Lofoten s. 194. Rolla och Andörja s. 196. Senjen s. 197. Kvalön s. 201. Rebbenesön s. 206. Ringvatsön s. 208. De mindre öarna norr om Ringvatsön s. 210. Renön s. 210. Vandön s. 211. Ulön, Kaagen och Arnön s. 212. Sammanfattning s. 214. De trakter i svenska Lappland, från vilka de svenska lapparna komma........ 215 Tiden för flyttningen over gränsen................................................................. 216 Nordlands amt: Vefsen s. 216. Ranen, Beieren och Saltdalen s. 217. Fol- den, Sagfjorden och Tysfjorden s. 218. Ofoten s. 219. Sammanfattning s. 220. Tromsö amts fastlandsdel: Tiden för flyttningen till Norge s. 220. Tiden för flyttningen från Norge s. 226. Sammanfattning s. 228. Öarna i Tromsö amt: Tiden för flyttningen från fastlandet till öarna s. 228. Tiden för återflyttningen till Sverige s. 229. Sammanfattning s. 229. Antalet renar, som föras over till Tromsö amt............................................... 230 Slutord............................................................................................................ 231 Tabell över antalet svenska lappar och renar, som enligt § 7 i 1883 års lapplag anmälts till flyttning till de olika distrikten i Tromsö amt.......... 233 Tillägg............................................................................................................ 236 Anmärkningar................................................................................................ 237 Forntiden. Sedan långliga tider tillbaka bo lappar i de nordliga delarna av den skandi- naviska halvön. Från öster ha de säkerligen kommit dit, närmast från de norra delarna av Finland, och vetenskapen visar, att detta skett redan i en ytterst avlägsen forntid. De arkeologiska data, av vilka man kunde hoppas en belysning av frågan om tidpunkten för denna deras inflyttning, ha väl ännu icke blivit fullständigt bear- betade och definitivt tydda, men man är lyckligtvis icke uteslutande beroende av dem, då det gäller att söka ett svar på denna fråga. För ett bedömande av den- samma ger oss nämligen språkvetenskapen ett utomordentligt klart och pålitligt material i de synnerligen talrika s. k. urnordiska lånorden i det lapska språket, ord, som lånats av lapparna från skandinaverna redan under den ”urnordiska” tiden, före cirka 800 år e. Kr., och visa, att lapparna redan då stodo i nära och intim beröring- med skandinaverna1. Det finns t. o. m. anledning att antaga, att vissa lånord äro av s. k. urgermanskt datum och sålunda förutsätta beröring mellan lappar och germaner redan före den, urnordiska perioden och, före ”Kristi födelse.2. Platsen för den tidigaste beröringen mellan lappar och skandinaver har natur- ligtvis varit de nordliga delarna av vår halvö. Redan i en avlägsen forntid bör- jade germanernas framryckning från söder langs kusterna dit upp. På den västra kusten synes den skandinaviska bebyggelsen i norr ha varit mycket kraftigare än på den östra, vilket visas av den stora mängd fasta fornlämningar, som man känner från Nordlands och Tromsö amt, under det att sådana fornminnen äro ganska spar- samma vid de norra delarna av den Bottniska viken. Troligt är väl alltså, att den starkaste beröringen mellan lappar och nordbor ägt rum inom det nuvarande Norges gränser, d. v. s. att den viktigaste delen av de urnordiska lånorden upptagits i väster och icke i öster. Somliga dylika lånord peka för öfrigt i följd av sin bety- delse ovillkorligen mot väster: fales ”val”, salled ”sill”, saidde ”sej” och dylikt. En hop lapska ortnamn i det nordliga Norge äro dessutom tydliga urnordiska lån3 och vittna även de om en beröring mellan lappar och nordbor i Norge redan under urnordisk tid, före vikingatiden. Lappar vistades således i det nordliga Norge redan före cirka 800 år e. Kr. De hade kommit dit från öster. Ingen torde emellertid vilja antaga, att de kommit dit utefter havskusten från norra Rysslands ishavsstränder, ty kusten 2 är föga lämpad för ett framträngande till lands, och lapparna voro ingalunda något sjöfarande folk. Deras båtar synas i äldre tider överallt ha varit av den mest primitiva beskaffenhet, och det nordliga Rysslands och Norges stränder lämpade sig icke för ett framträngande utefter kusten med så dålig materiell12. Lapparna måste i stället ha kommit till Västerhavet och Ishavet över fjällen, över de låga fjällplatåerna i nuvarande Finmarkens amt i öster och de höga alptrakterna i Tromsö och Nordlands amt i väster och söder. På vilken kulturståndpunkt stodo då lapparna vid sin ankomst till havet? Voro de redan då rennomader eller voro de ett folk av jägare och fiskare? Och när kommo de dit? För ett besvarande av dessa frågor är det nödvändigt att först klargöra några omständigheter rörande renen själv, lapparnas förnämsta egendom. Det är då väl för det första säkert, att renen icke förts hit till Skandinavien av lapparna. Den fanns här i vilt tillstånd redan före dem, vare sig då den nu- varande lappländska renen är en omedelbar descendent av den fossila renen i södra Sverige eller, vilket kanske är troligare, har inkommit från öster4. Alla äldre källor omtala den rikliga tillgången på vildren i norra Skandinavien, och det är tydligt, att dessa renar voro värkliga vildrenar, icke blott förvildade tamrenar. Den skandinaviska renen utgör för det andra icke någon särskild art av släktet Rangifer, utan överensstämmer i alla avseenden med t. ex. den sibiriska renen, om vilken vi äga VON MIDDENDORFFS utförliga skildring5. Liksom i Sibirien och för övrigt också i den nya världen finnas dock även i Skandinavien två olika raser av renen, skogsrenen och fjällrenen6, och att även de i våra nordliga trakter fordom talrikt förekommande vildrenarna kunde uppdelas i samma två kategorier, framgår ur äldre tiders skildringar av vildrensjakten, som gestaltade sig olika allt efter som den gälde skogsrenar eller fjällrenar7. Ett av de mest i ögonen fallande dragen i renens levnadssätt är de ständiga vandringar den företager. Bland alla vandrande däggdjur är renen till och med det, hos vilket vandringsdraget allra skarpast framträder. Överallt, där man kunnat studera den vilda renens liv närmare, har man vidare funnit, att den under sina vandringar så att säga oscillerar mellan tvänne poler — under sommaren leva renarna på de stora tundrorna eller i de fjälltrakter, som ligga vid havskusten i norr, under vintern vistas de mer eller mindre djupt inne i skogslandet i söder; på våren draga renarna i samlad trupp mot havet eller fjällen, på hösten återvända de i samlad trupp till skogarna. Och det är icke nog med att de vandra ned till havskusten, de fortsätta också ofta sin färd simmande ut till öar, som ligga långt från fasta landet8. Enligt naturforskarnas mening är det huvudsakligen för att undgå hettan och sina flygande plågoandar, bromsar, flugor och mygg, som renen vid sommarens annalkande flyr från skogstrakterna till de svalare och mera blåsiga havsstränderna och fjällen9. Fullständigt samma uppgift får man, då man vänder sig till de i 3 detta fall par preference sakkunnige, nämligen nomaderna själva, med en fråga om orsaken till deras renhjordars vandringar. Dessa tillägga också som en orsak till flyttningen, att renens sommarbete är bättre
Recommended publications
  • The >494 Ma Lillevik Ophiolite Fragment (Gratangseidet Igneous

    The >494 Ma Lillevik Ophiolite Fragment (Gratangseidet Igneous

    University of Plymouth PEARL https://pearl.plymouth.ac.uk Faculty of Science and Engineering School of Geography, Earth and Environmental Sciences 2021-01-05 The >494 Ma Lillevik ophiolite fragment (Gratangseidet Igneous Complex) near Narvik, Scandinavian Caledonides Slagstad, T http://hdl.handle.net/10026.1/17056 10.17850/njg100-4-5 Norwegian Journal of Geology Geological Society of Norway All content in PEARL is protected by copyright law. Author manuscripts are made available in accordance with publisher policies. Please cite only the published version using the details provided on the item record or document. In the absence of an open licence (e.g. Creative Commons), permissions for further reuse of content should be sought from the publisher or author. NORWEGIAN JOURNAL OF GEOLOGY https://dx.doi.org/10.1785/njg100-4-5 The >494 Ma Lillevik ophiolite fragment (Gratangseidet Igneous Complex) near Narvik, Scandinavian Caledonides Trond Slagstad¹, Mark Anderson², Kerstin Saalmann¹ & Graham Hagen-Peter¹ 1Geological Survey of Norway, 7491 Trondheim, Norway. ²School of Geography, Earth and Environmental Sciences, Plymouth University, Plymouth, UK. E-mail corresponding author (Trond Slagstad): [email protected] Keywords: One of several irregular, plagioclase-phyric felsic veins in the Lillevik ophiolite fragment (Gratangseidet • Lillevik ophiolite fragment Igneous Complex) in Narvik, northern Norway, yielded a U–Pb zircon age of 494 ± 5 Ma. The veins cut • Caledonides deformed, compositionally layered, light REE-depleted gabbros that arguably constituted part of the • Ophiolite now-dismembered ophiolite stratigraphy. The felsic veins were themselves deformed, probably during • Cambrian Silurian Scandian deformation, but the cross-cutting relationships suggest that they post-date initial deformation of the ophiolitic rocks.
  • Ballangen Komunneplan Arealdel Beskrivelse 2010

    Ballangen Komunneplan Arealdel Beskrivelse 2010

    BALLANGEN KOMMUNE Kommuneplan for Ballangen 2010-2020 – Arealdelen 1. Tekstdel Silvio Krieger 03.10.2014 Innholdsfortegnelse Tabellfortegnelse ............................................................................................. 1-3 1. Definisjoner .............................................................................................. 1-4 1.1. Fast bosetning .............................................................................. 1-4 1.2. Fritidsbebyggelse .......................................................................... 1-4 1.3. Friluftsliv/friluftsområder ................................................................ 1-4 1.4. Naust til fritidsformål ..................................................................... 1-4 1.5. Landskap ..................................................................................... 1-4 1.6. Naturlandskap/utmark ................................................................... 1-4 1.7. Kulturlandskap/innmark ................................................................. 1-4 1.8. Bærekraftig utvikling ..................................................................... 1-4 1.9. Universell utforming ...................................................................... 1-4 1.10. Planlegging etter plan- og bygningsloven ......................................... 1-4 2. Generell beskrivelse ................................................................................. 2-5 3. Målsettinger .............................................................................................
  • Tilleggsutredning for E6 Tysfjord, Konsekvenser NINA•NIKU Utgir Følgende Faste Publikasjoner: for Kulturmiljø Og Naturmiljø På Strekningen Efjord - Leiknes

    Tilleggsutredning for E6 Tysfjord, Konsekvenser NINA•NIKU Utgir Følgende Faste Publikasjoner: for Kulturmiljø Og Naturmiljø På Strekningen Efjord - Leiknes

    667 Tilleggsutredningfor E6 Tysfjord Konsekvenserfor kulturmiljø og naturmiljø påstrekningen Efjord — Leiknes ElinRose Myrvoll GeirHelge Systad HansTømmervik Karl-Birger Strann C NINA.NIKU NINANorsk institutt for naturforskning Tilleggsutredningfor E6Tysfjord Konsekvenserfor kulturmiljøog naturmiljø på strekningenEfjord—Leiknes ElinRoseMyrvoll GeirHelgeSystad HansTømmervik Karl-BirgerStrann NINANorskinstituttfornaturforskning NIKUNorskinstituttforKulturminneforskning nina oppdragsmelding 667 NINA•NIKUs publikasjoner Myrvoll, E.R., Systad, G.H., Tømmervik, H. & Strann, K.- B. 2000. Tilleggsutredning for E6 Tysfjord, konsekvenser NINA•NIKU utgir følgende faste publikasjoner: for kulturmiljø og naturmiljø på strekningen Efjord - Leiknes. —NINA-NIKU Oppdragsmelding 667: 1-45 NINA Fagrapport NIKU Fagrapport Tromsø, November2000. Her publiseres resultater av NINAs og NIKUs eget forsk- ningsarbeid, problemoversikter, kartlegging av kunnskapsnivået innen et emne, og litteraturstudier. ISSN: 0802-4103 Rapporter utgis også som et alternativ eller et supplement ISBN: 82-426-1178-5 til internasjonal publisering, der tidsaspekt, materialets art, målgruppe m.m. gjør dette nødvendig. Opplag: Normalt 300-500 Forvaltningsområde: Naturinngrep NINA Oppdragsmelding Kulturinngrep NIKU Oppdragsmelding Impact assessment Dette er det minimum av rapportering som NINA og NIKU gir til oppdragsgiver etter fullført forsknings- eller utred- Rettighetshaver 0: ningsprosjekt. I tillegg til de emner som dekkes av fag- Stiftelsen Norsk institutt for naturforskning og
  • 21 Lette Turer I Narvik Kommune (Áhkkanjárga ) Innhold Velkommen Til Narvik Og Fjordlandet Mellom Vestfjorden Og Riksgrensen

    21 Lette Turer I Narvik Kommune (Áhkkanjárga ) Innhold Velkommen Til Narvik Og Fjordlandet Mellom Vestfjorden Og Riksgrensen

    21 lette turer i Narvik kommune (Áhkkanjárga ) Innhold Velkommen til Narvik og fjordlandet mellom Vestfjorden og riksgrensen Velkommen til Narvik ......................................... 3 Tøttadalen .............................................................. 10 Allemannsrett – Naturvett – Sikkerhet .... 28 Med Narvik menes i denne guiden Narvik Ofotfjorden Ufuohttá (nordsamisk) Tysfjorden Divtasvuodna (lulesamisk) og fjordlandet mellom Vestfjorden Førstevatnet Naturen er sårbar, vis naturvett kommune som fra 1. januar 2020 består av er en fjordarm av Vestfjorden med mange mil er den vestligste av Vestfjordens fjordarmer og og riksgrensen Pumpvatnet Tenk sikkerhet gamle Narvik og Ballangen kommuner samt strandlinje. I flere elvemunninger er store tørr - strekker seg sørover fra innløpet mellom Forsnesvatnet Skade og sikkerhet 11 høyder i Narvik by ........................................... 4 østre del av gamle Tysfjord kommune. Narvik lagte leirer på fjære sjø. Andre steder stuper flå Bremneset, sør for Barøya i øst og Herøy - Orneshaugen Fagernesfjellet Čalbmevárri ............................ 12 Kart og koordinater .............................................29 er en by og en kommune med et stort omland. i brådjupet. Navnet kommer av stedsnavnet klubben, nord for Korsnes i vest, 60 km til Carl Gulbrandsons park (Furuholtet, Utsikten) Kart og kompass – mobil og apper Her er et spennende naturmangfold og Ófóti. Fótr betyr «fot». Fjorden har gitt navn til Hellmobotn. Skrovkjosen Rábeskjukso er ei Ankenesfjellet .....................................................
  • Chemostratigraphic Insight Into Deposition of the Melkedalen Marble 35

    Chemostratigraphic Insight Into Deposition of the Melkedalen Marble 35

    NORWEGIAN JOURNAL OF GEOLOGY Chemostratigraphic insight into deposition of the Melkedalen Marble 35 Chemostratigraphic insight into deposition of the Melkedalen Marble, Narvik Nappe Complex, North–Central Norwegian Caledonides Victor A. Melezhik, Anton B. Kuznetsov, Boris G. Pokrovsky, Arne Solli, Igor M. Gorokhov, Anthony E. Fallick, Ingvar Lindahl, Galina V. Konstantinova, & Nikolai N. Melnikov Melezhik, V.A., Kuznetsov, A.B, Pokrovsky, B.G., Solli, A., Gorokhov, I.M, Fallick, A.E., Lindahl, I., Konstantinova, G.V. & Melnikov, N.N.: Chemostratigraphic insight into deposition of the Melkedalen Marble, Narvik Nappe Complex, North–Central Norwegian Caledonides. Norwegian Journal of Geology, Vol 94, pp. 35–52. Trondheim 2014, ISSN 029-196X. 13 18 87 86 Carbon and strontium isotope chemostratigraphy (57 δ Ccarb and δ O, and 37 Sr/ Sr analyses of carbonate components in whole-rock samples) was applied to constrain an apparent depositional age of high-temperature, amphibolite-facies, calcite marbles constituting a 20–30 m thick formation (the Melkedalen Marble) in the Narvik Nappe Complex, Nordland, Norway. The least altered 87Sr/86Sr (0.70772) and δ13C (V–PDB) (+3.0 to +5.0‰) values obtained from the Melkedalen marbles are consistent with a seawater composition in the time interval 610–590 Ma, i.e., Mid Ediacaran. The age obtained provides insight into the time of deposition of the sedimentary rock column of the Narvik Nappe Complex in the Upper Allochthon of the North–Central Norwegian Caledonides. Victor A. Melezhik, , Arne Solli, Ingvar Lindahl, Geological Survey of Norway, Postbox 6315 Sluppen, 7491 Trondheim, Norway. Anton B. Kuznetsov, Igor M. Gorokhov, Galina V.
  • NJG 83 209-242.Pdf

    NJG 83 209-242.Pdf

    NORWEGIAN JOURNAL OF GEOLOGY Isotope chemostratigraphy and detailed mapping of high-grade marble sequences 209 New insights into the geology of high-grade Caledonian marbles based on isotope chemostratigraphy Victor A. Melezhik, Bouke K. Zwaan, Gedeminas Motuza, David Roberts, Arne Solli, Anthony E. Fallick, Igor M. Gorokhov & Anton B. Kusnetzov Melezhik, V.A., Zwaan, B.K, Motuza, G., Roberts, D., Solli, A., Fallick, A.E., Gorokhov, I.M. & Kusnetzov, A.B. 2003: New insights into the geology of high-grade Caledonian marbles based on isotope chemostratigraphy. Norwegian Journal of Geology,Vol. 83, pp. 209-242. Trondheim 2003. ISSN 029-196X. A first attempt to employ carbon and strontium isotope stratigraphy together with 1.20,000 scale mapping for chronstratigraphic subdivision and geological correlation of non-fossiliferous sedimentary successions in the polydeformed, high-grade, marble-dominated terrane has been success- δ13 δ18 87 86 ful. The isotope stratigraphy was based on 315 analyses of major and trace elements, as well as on 231 Ccarb and O, and 104 Sr/ Sr whole- rock analyses of calcite and dolomite marbles, representing all major marble units of the Narvik, Evenes and Niingen nappe complexes, and the Bogen Group in the north-central Norwegian Caledonides. A thick succession of calcite and dolomite marbles in the Ofoten Synform, previously considered to be stratigraphically homogeneous and of Late Ordovician-Early Silurian age, is shown to be a complex assemblage of Neoproterozoic, Cambrian and Early Silurian carbonate formations which were tectonically imbricated and emplaced in a non-chronostratigraphic order. The real breakthrough with the new geological mapping has been the establishment and use of the Cambrian and Early Silurian chemo/chronostratigraphic markers that reveal stratigraphic heterogeneity and tectonic repetition, provide a reliable stratigraphic subdivision, and facilitate the compilation of a chronologically-based geological map.
  • Den Norske Los» Bind 1 for En Generell Omtale Av Tidevann Frodig Skog Og Andre Steder Med Blankskurte Fjellsider

    Den Norske Los» Bind 1 for En Generell Omtale Av Tidevann Frodig Skog Og Andre Steder Med Blankskurte Fjellsider

    Ibestad Harstad KAPITTEL VIII 80 487 LAVANGEN KVÆFJORD 77 79 GRATANGEN 79 HARSTAD 79 SKÅNLAND Tjeldsundet Hinnøya TROMS NORDLAND Bjerkvik 77 Bogen 68°30' TJELDSUND Herjangs- Ramsundet EVENES fjorden Bogen 77 Tjeld- sundet Evenes- Liland Rombaken Tjeldøya vika 1230 77 Narvik Rombaksbotn Rombakstøtta Miklebostad O f o t f j o r d e n 461 Beisfjorden Kjeldebotn Hekkel- Lødingen strand E O f o t f j o r d e n Skarstad Skjomtinden Fornes Barøya 1575 Ballangen Jakteleia Skjomen NARVIK 833 Kjerringvikstraumen T y s f j o r d e n Valletinden BALLANGEN 141 Elvegård Skrovkjosen Erfjorden Korsnes 784 Stortinden Bognes Ramneflåget Beis- Stefjorden 142 fjorden Tømmerås- Haukøy- fjorden 1391 fjorden Fugl- Stetinden2 141 fjorden Indre Tysfjord Kjøps- vik Hulløya Sørfjorden Hulløy- Drag sundet TYSFJORD 68°00' Grunnfjorden Hellmofjorden Mannfjorden amarøy SVERIGE Hellemobotn 140 Hovedkart HAMARØY Havnekart Havneskisser Kaiskisser 16°00' 17°00' 16°30' 17°30' 176 KAPITTEL VIII Tysfjorden, Efjorden og Ofotfjorden med sidefjorder (Sjøkart 140, 141, 142, 311, 461) ALMINNELIG OMTALE Skjomenfjorden. Lengst mot E ses Rombakstøtta, en 1230 m høy, karak- Kyststrekningen omfatter i hovedsak 3 fjorder som nesten deler Norge i to. teristisk fjelltopp nær Narvik. Et eiendommelig fjellparti er Veggen på Tysfjorden strekker seg ca 32 nautiske innover til Hellemobotn som igjen N-siden av Herjangsfjorden, som på strekningen fra Skredneset til hen- er bare ca 6 km fra grensen til Sverige. Erfjorden er den korteste og går imot Herjangen styrter bratt i fjorden fra 400–500 m høyde. ca 17 nautiske mil innover til fjordbotn, mens Ofotfjorden strekker seg 40 nautiske mil innover til Rombaksbotn.
  • Temaplan for Opprydding I Spredt Avløp I Narvik Kommune 2021 - 2030 2

    Temaplan for Opprydding I Spredt Avløp I Narvik Kommune 2021 - 2030 2

    Temaplan for opprydding i spredt avløp i Narvik kommune 2021 - 2030 2 Forord ........................................................................................................... 3 1. Bakgrunn .................................................................................................. 4 2. Mål og status ........................................................................................... 4 2.1. Mål for oppryddingsarbeidet 2.2. Miljøtilstand i vassdragene i Narvik kommune 2.3. Status for private avløpsanlegg i Narvik kommune 3. Gjennomføring av opprydding ............................................................... 7 3.1. Utbygging av offentlig avløpsnett 3.2. Tiltak i randsoner/tilknytning eksisterende kommunale avløpsledninger 3.3. Oppfølging av private avløpsanlegg 3.3.1.Tilsyn som verktøy – hovedaktiviteter i tilsynsarbeidet 3.3.2. Juridisk grunnlag for oppfølging av private avløpsanlegg 3.3.3. Fremdrift 3.3.4. Organisering og prioritering av tilsynssoner 3.3.5. Kostnader og finansiering 3.3.6. Informasjon 3.3.7. Saksbehandling 3.4. Oppfølging av direkte utslipp 4. Tiltaksliste ............................................................................................. 13 Temaplan for opprydding i spredt avløp i Narvik kommune narvikvann.no 3 Forord Gjennom EUs rammedirektiv – vanndirektivet – tatt inn i norsk lov gjennom forskrift om rammer for vannforvaltningen (vannforskriften), er kommunen som forurensningsmyndighet forpliktet til å overvåke miljøtilstand og om nødvendig iverksette tiltak i de lokale vassdragene.
  • Vegetasjon, Skog Og Biologisk Mangfold I Ballangen Anders Bryn, Michael Angeloff, Per K

    Vegetasjon, Skog Og Biologisk Mangfold I Ballangen Anders Bryn, Michael Angeloff, Per K

    Vegetasjon, skog og biologisk mangfold i Ballangen Anders Bryn, Michael Angeloff, Per K. Bjørklund og Finn-Arne Haugen NIJOS rapport 02/2006 VEGETASJON, SKOG OG BIOLOGISK MANGFOLD I BALLANGEN Anders Bryn Michael Angeloff Per K. Bjørklund Finn-Arne Haugen Norsk institutt for jord- og skogkartlegging, Ås NIJOS-rapport 02/06 ISBN 82-7464-358-5 Norsk institutt for jord- og skogkartlegging (NIJOS) er et statlig, nasjonalt fagorgan som framskaffer informasjon om jorda, skogen, utmarka og landskapet i Norge. NIJOS vil fra 1. juli 2006 videreføre sitt arbeid i Norsk institutt for skog og landskap, sammen med Skogforsk og Norsk genressurssenter. Norsk institutt for skog og landskap er et nytt nasjonalt institutt for kunnskap om arealressurser. Forsidebilde: Anders Bryn, NIJOS. Tittel: Vegetasjon, skog og biologisk mangfold i Ballangen NIJOS Rapport: 02/06 Forfatter: Anders Bryn, Michael Angeloff, Per Bjørklund og ISBN nummer: Finn-Arne Haugen 82-7464-358-5 Oppdrags- Ballangen kommune og Fylkesmannen i Nordland, Dato: giver: Seksjon skog 01.03.2006. Fagområde: Vegetasjonskartlegging Sidetall: 76 Utdrag: I Ballangen er det vegetasjonskartlagt et areal på 192 km². Registrering av plantefelt, volum i bjørkeskog og miljøregistreringer i skog er utført innen avgrensede områder. Vegetasjonskartlegginga er utført etter NIJOS sitt system for vegetasjonskartlegging i M 1:20 000 - 50 000. Det er framstilt vegetasjonskart, skogressurskart og kart over miljøregistreringer i skog. Fra vegetasjonskartet er det avledet 4 temakart om naturtyper, kulturlandskap og husdyrbeite for storfe og sau. Rapporten beskriver metoder for arbeidet og gir en nærmere omtale av registrerte vegetasjonstyper og hvordan disse fordeler seg i området. Viktige områder for biologisk mangfold og kulturlandskap samt beitevurderinger er beskrevet.
  • Folketeljing 1910 for 1853 Evenes, Ofoten Prestegjeld

    Folketeljing 1910 for 1853 Evenes, Ofoten Prestegjeld

    Folketeljing 1910 for 1853 Evenes, Ofoten prestegjeld Registreringssentral for historiske data, Universitetet i Tromsø 09.09.2014 Utskrift frå Digitalarkivet, Arkivverkets teneste for publisering av kjelder på internett: http://digitalarkivet.no Innhaldet er registrert av Registreringssentral for historiske data, Universitetet i Tromsø Innhald Løpande liste ................................ 11 Førenamnsregister ...................... 151 Etternamnsregister ...................... 187 Fødestadregister .......................... 223 Bustadregister ............................. 229 4 Folketeljingar i Noreg Det er halde folketeljingar i Noreg i 1769, 1801, 1815, 1825, 1835, 1845, 1855, 1865, 1870 (i nokre byar), 1875, 1885 (i byane), 1891, 1900, 1910, 1920, 1930, 1946, 1950, 1960, 1970, 1980 og 1990. Av teljingane før 1865 er berre ho frå i 1801 nominativ, dvs ho listar enkeltpersonar ved namn. Teljingane i 1769 og 1815-55 er numeriske, men med namnelistar i grunnlagsmateriale for nokre prestegjeld. Statistikklova i 1907 la sterke restriksjonar på bruken av nyare teljingar. Etter lov om offisiell statistikk og Statistisk Sentralbyrå (statistikklova) frå 1989 skal desse teljingane ikkje frigjevast før etter 100 år. 1910-teljinga vart difor frigjeven 1. desember 2010. Folketeljingane er avleverte til Arkivverket. Riksarkivet har originalane frå teljingane i 1769, 1801, 1815-1865, 1870, 1891, 1910, 1930, 1950, 1970 og 1980, mens statsarkiva har originalane til teljingane i 1875, 1885, 1900, 1920, 1946 og 1960 for sine distrikt. Folketeljinga 1. desember 1910 Ved kgl. Res. 23. september 1910 vart det kunngjort at det skulle haldast ”almindelig Folketælling” for å få ei detaljert oversikt over Noregs befolkning natta mellom 1. og 2. desember 1910. På kvar bustad skulle alle personar til stades førast inn i teljingslista, med særskilt merknad om dei som var mellombels til stades (på besøk osv) på teljingstidspunktet.
  • Ncgsamplechapter.Pdf

    Ncgsamplechapter.Pdf

    Norwegian Cruising Guide Sample Chapter Note that this is a big file, so it may be a few minutes before it loads. Scroll down and enjoy. Once you are ready to buy, go to www.norwegiancruisingguide.com. If you would like to see more of the book before buying, the Table of Con- tents and the Preface are also available on the site under Sample Content. www.norwegiancruisingguide.com 68° 30’ N Narvik Skjomenorden Liland Norwegian Cruising Guide 2 Ofotorden Kjeldebotn Ramsundet Ballangen Tjeldøya Sør-Skjomen or Hallarvika 68°N Skarstad Tjelsundet VallebuktaTeppkilenSildpollen Steordbotn Lødingen See Detail Below Tysorden Hinnøya Korsnes Botnøya (NE) Kjøpsvik Beitsorden (SE) Ørnes Kjerrvika Tannøyvågen Tømmervika Tranøy Sommarselvågen Raftsundet Hamsundpollen Presteidvika 67° 30’ N Bjørnvågen Nordland Straumhamn Dalsvær Hamarøya Skutvika Hellemobotn Skarsvåg Oksøysundet Svolvær Trollvika Røtnesvågen Austvågøya Hakvåg Ankersvågen Bogen Tørrisneset Borgvær Henningsvær Coastal Danger Areas Røssøya Vestvågøya #7 Winds: NW-NE, Current/Tide: N-NE Stamsund current generally, Depth: In general, <200m. Leknes and Æsøya #8 Winds: SW-W, Current/Tide: Ebb, Depth: Leknessjøen Nordskot 300-450m. Trolløya/Brennøya Ballstad 16° E Straumøya 8 Kjerringøy Hinnøya Nusord Helnessund Flakstadøya Vestorden Slåtøya/Bukkøya Lofoten Islands Kunna Bodø to Narvik with LofotenSund Vestpollen Map based on C-MAP cartography, Kjerkorden Hamnøya Hjelløya Not for navigation. Reine Kjelbotn Vågøysundet Moskenes Vettøysundet Indre Sørvågen Sandvika Moskenesøya Å Buvågen Bodø Ingelsorden Refsvika 7 Osholmen Værøy Helligvær 14° E Offersøya Hegstadosen Tengelorden Røst Vedøya Kvannkjosen Skomvær Raftsundet Svellingen Grundorden 12° E Trollorden Risvær Tømmervik Digermulen Steinsøya Map based on C-MAP cartography, Ulvågen Not for navigation. Austnesorden Gullvika Store Molla Store Brettesnes Laukvik or Laukvika Fløtningsviken Vestorden Oksøysundet Svolvær Austvågøya without the permission of the publisher.
  • 735 Forsafoss/ Rauvatn 0 1 Forsa Fossen 0 2 Hj Ertevatn/Rauvatn 0 4 Forsavatn

    735 Forsafoss/ Rauvatn 0 1 Forsa Fossen 0 2 Hj Ertevatn/Rauvatn 0 4 Forsavatn

    SAMLET PLAN FO R VASSDRAG NORDLAND FYLKE ( 1984-PROSJEKTER ) VASSDRAGSRAPPORT FOR 735 FORSAFOSS/ RAUVATN 0 1 FORSA FOSSEN 0 2 HJ ERTEVATN/RAUVATN 0 4 FORSAVATN I SBN 82-7243-622- 1 FORORD. Denne vassdragsrapporten er utarbeidet som del av Samlet Plan­ arbeidet i Nordland fylke. Prosjektet som behandles ble ikke om­ talt i St.meld. 63 (1984-85) om Samlet plan for vassdrag, men vil inngå i en ajourføring av Samlet Plan i 1987. Rapporten redegjør for mulige vannkraftplaner i Forsavassdraget beskriver brukerinteresser i vassdraget og vurderer konsekvensene ved en eventuell utbygging av prosjektet. Utbyggingen av Forsavassdraget er vurdert l ett alternativ. Kap. 5 inneholder en kort oppsummering, med et skjema hvor det er foretatt en klassifisering av prosjektområdets verdi/bruk uten ut­ bygging. Videre er det i tabellen foretatt en vurdering av konse­ kvensene ved en utbygging. Vassdragsrapporten er sammenstilt og redigert av Samlet Plan-medar­ beideren i Nordland fylke, Arne T. Hamarsland. En rekke fagmedar­ b0idere har i sitt bidrag på ulike fagområder, jfr. lista over kilder i kap. 6. Rapporten er maskinskrevet av Unni Sørensen, Nordland Fylkeskommune. Rapporten sendes på høring til berørte kommuner, lokale interesse­ organisasjoner m.v., og vil sammen med høringsuttalelsene danne grunnlaget for vurdering av prosjektet i Samlet Plan. Bodø, 10., aPt'}l /J86 ~~~....-::f., ./ / Arne T. Hamarsland Prosjektkoordinator i Nordland INNHOLD side 1­ NATURGRUNNLAG OG SAMFUNN 1.1 Naturgrunnlag 1.1.1 Beliggenhet 1- 1 1. 1.2 Geologi 1-1 1 • 1• 3 Klima, hydrologiske og limnologiske forhold 1-2 1 • 1 .4 vegetasjon 1-3 1• 1 • 5 Arealfordeling 1-3 1.2 Samfunn og samfunnsutvikling 1 • 2.