STEN A OLSSONS KULTURSTIPENDIUM 2019 2 0 1 9 INDEX FÖRORD 08 RYGGMÄRGSSKADECENTRUM 12 DAVID DENCIK 28 SARAH KLANG 50 MASAYOSHI OYA 72 MATTIAS NORDKVIST 94 MARTHA OSSOWSKA PERSSON 120 MALIN WÄTTRING 142 EVA LÖFDAHL 164 CLAES ERIKSSON 186 MOTIVERINGAR 214 CURRICULUM VITAE 218 MOTTAGARE AV STEN A OLSSONS KULTURSTIPENDIUM 226 08 FÖRORD 09 NYA FORMER FÖR LÄRANDE, kunskapsförmedling och innova- Men 2019 års utan jämförelse största investering är stödet om tioner fortsätter att vara något av en röd tråd i Stenastiftelsens sammanlagt 50 miljoner kronor till uppbyggandet av Universeums satsningar. 3 juni 2019 invigdes, under högtidliga och festliga visualiseringslabb, under ledning av professor Anders Ynnerman, former, Ryggmärgsskadecentrum Göteborg, som under en upp- världsledande inom sitt område. Här sammanfaller fera av stiftel- byggnadsperiod av fem år beviljats stöd om cirka 34 miljoner sens fokusområden: satsningar på nya innovativa lärandeprocesser, kronor från Stenastiftelsen. Sedan etableringen 2017 har arbetet nydanande teknik och mångdisciplinära samarbeten. Den nya fortskridit i snabb takt. Målet är att detta än så länge unika visualiseringstekniken blir tillgänglig för publik i labbstationer projekt skall bli självfnansierande efter 2021. Centrets utveck- och kommer att kunna användas och utnyttjas i fera olika syften lingspotential är stor och arbetet mycket lovande. I årets katalog och sammanhang. Med hjälp av tekniken kan en djupare förstå- fnns en längre intervju med centrets projektledare Gunilla else och insikt uppnås – om mikrokosmos och makrokosmos, om Åhrén, där syfte och framtidsplaner belyses. rymden, människokroppen, stadsmiljön eller klimatet – för att Det är alltid lika glädjande att ta del av de framgångar som bara ge några exempel. På sikt kommer säkert samarbeten mellan såväl de tidigare kulturstipendiaterna som forskningsprojekten olika institutioner och discipliner att etableras för att dra nytta röner, samt hur stiftelsens uttalade ambition – att stödet skall av de nya upptäckter som avtäcks. Som pedagogisk plattform göra skillnad – infrias. har projektet stora möjligheter att stärka och utveckla intresset Högskolan för scen och musiks Artist in Residence-program är för naturvetenskap och teknik, inte minst bland barn och unga. ytterligare ett exempel på Stenastiftelsens pedagogiska satsningar. Hur skådespelaren David Dencik ser på denna nya utmaning God läsning! och roll står också att läsa om i årets katalog. Under perioden 2018–2020 bidrar tre utövande skådespelare och musiker med sina erfarenheter och möter studenterna på musik- och skåde- spelarutbildningarna som gästande pedagoger. Utöver David MADELEINE OLSSON ERIKSSON Dencik är världsmusikern Ross Daly och violinisten Isabelle van Ordförande Keulen knutna till projektet. Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur STEN A OLSSONS KULTURSTIPENDIUM 2019 FÖRORD RYGGMÄRGSSKADECENTRUM DAVID DENCIK 12 RYGGMÄRGSSKADECENTRUM 13 Intervju: Sara Michaëlsson och Magnus Haglund Text: Sara Michaëlsson · Fotograf: Peter Claesson Varje år drabbas cirka 300 personer i Sverige av en framförallt bidra till att den som skadats själv kan ryggmärgsskada. Det kan vara allt från lättare senso- styra över sin tillvaro och leva ett så självständigt, riska och motoriska problem till totalförlamning. fullgott och likvärdigt liv som möjligt. I Västra Götalandsregionen är sifran cirka 55 Projektet är ännu helt unikt i sitt slag. Några personer om året. motsvarande verksamheter existerar inte i resten av För dem, för deras närstående, för alla de yrkesgrup- Sverige. RC Göteborg, som initierades 2017, går nu per som på olika vis är involverade i vård, forskning, in i en mer uttalad verksamhetsfas, efter en intensiv rehabilitering och daglig assistans, fnns nu det i juni uppbyggnadsperiod. Stenastiftelsens donation om 2019 invigda RC Göteborg, Ryggmärgsskadecentrum 34 miljoner kronor under femårsperioden 2017–2021, Göteborg. Centret tillhandahåller varken vård eller har varit garanten och förutsättningen för centrets till- rehabilitering. Inriktningen är i stället att vara ett komst. Ingenting hade dock kunnat förverkligas utan kompetenscentrum där lärande, kunskapsförmedling, engagemanget, det drivandet arbetet och den breda utbildning och samverkan står i fokus. Kurser, föreläs- kompetensen hos dem som har varit med om att bygga ningar, konferenser, inspirationsdagar, basutbildningar, upp verksamheten från grunden. nätverksbyggande, webbinarier, allt för att nå ut så Vi träfar centrets projektledare, Gunilla Åhrén, brett som möjligt. själv ryggmärgsskadad sedan 28 år tillbaka, en knapp Syftet är att på ett konkret och handgripligt sätt vecka före den ofciella ingivningen. underlätta vardagen för den ryggmärgsskadade och STEN A OLSSONS STIFTELSE FÖR FORSKNING OCH KULTUR RYGGMÄRGSSKADECENTRUM 14 CENTRET HAR SINA LOKALER på Högsbo sjukhus, med närhet Om vi har förstått saken rätt är syftet både att förmedla befntlig 15 till Rehabiliteringsmedicin, där även rehabilitering för rygg- kunskap, men också att aktivt bidra till att ny kunskap uppstår och märgsskadade bedrivs. Gunilla Åhrén möter oss i en av de långa skapas. Att i alla lägen utgå ifrån och prioritera den ryggmärgsskadades korridorerna och vi installerar oss i ett av konferensrummen. behov, önskemål och vilja. Så ser det ju tyvärr inte alltid ut i vårdkedjan. Vi har läst på en hel del och talat med några av dem som är direkt in- – Absolut, så är det, säger Gunilla Åhrén. Vi arbetar både volverade i projektet. Men vi skulle vilja att du berättade, med egna ord, nationellt och internationellt. Många av oss som jobbar här om hur det hela startade, drivkrafterna bakom, själva organisationen. har sedan tidigare etablerade nätverk både inom och utanför – Frågan är var jag skall börja, säger Gunilla Åhrén. Nu är det Sverige. Vår bas är bred, trots att vi är en ganska liten orga- drygt två år sedan Stenastiftelsen beviljade medel för uppbyggna- nisation än så länge. Det fnns en myndighet sedan några år den av Ryggmärgsskadecentrum Göteborg. Tanken är att vi med tillbaka, Myndigheten för vårdanalys, som gör utredningar tiden skall utvecklas till ett kompetens- och kunskapscentrum när av vården från ett patientperspektiv. I en av deras rapporter, det gäller ryggmärgsskador. Dit skall man kunna söka sig oavsett som kom för något år sedan, beskriver man hur den rådande om man lever med en ryggmärgsskada, är närstående eller job- prioriteringsordningen inom den svenska sjukvården ser ut: 1. bar inom området på ett eller annat vis. Man kan vara forskare, Organisation 2. Klinik 3. Personal 4. Patient. Vi arbetar utifrån arbeta med medicintekniska produkter, producera hjälpmedel det omvända perspektivet och utgår alltid från personen som inom området, vara kliniskt aktiv inom rehabilitering, personlig lever med en ryggmärgsskada. Det kan tyckas som en självklar- assistent eller annan omvårdnadspersonal. Till alla de här grup- het, men så är det tyvärr inte. perna vill vi sprida kunskap för att dra vårt strå till stacken när Det fnns ju ett före också – innan ni kunde starta RC Göteborg. det gäller att skapa bättre livsvillkor för dem som har skadats. Kan du beskriva upprinnelsen och motiven bakom litet mer? – Kunskap är inte allena saliggörande, men tillgången till kun- – Själva ansökan skrevs av Åsa Lundgren-Nilsson, verksam- skap kan ge nya perspektiv, öppna möjligheter, fytta gränser. Lös- hetschef på neurosjukvården på Sahlgrenska, tillsammans med ningar som man inte visste fanns kan uppenbaras, problem som Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliterings- föreföll oöverstigliga kan plötsligt bli hanterbara. Och kunskapen medicin och själv aktiv, både kliniskt och som forskare, säger kommer från fera håll – den erfarenhetsbaserade kunskapen Gunilla Åhrén. Stenastiftelsen har en mångårig koppling till från dem som själva drabbats är lika viktig som de vetenskapliga Sahlgrenska akademin och etablerade samarbeten inom fera rönen. Allt för att man själv skall kunna ta tag i sin livssituation olika områden. Men stiftelsen har också gjort ett fertal stora och komma vidare efter en ryggmärgsskada. Det är vårt absoluta satsningar inom funktionshinderområdet. Ågrenska och Fyr- huvudfokus. Man är inte sin ryggmärgsskada. Jag brukar säga klöverhemmet är bara några exempel. Upprinnelsen till att att vården kan hjälpa mig att överleva, men inte att leva. Det skapa ett kompetenscentrum är egentligen de brister vi ser i måste jag göra själv, och ta hjälp av andra. ryggmärgsskadevårdens nuvarande organisation här i Sverige. STEN A OLSSONS STIFTELSE FÖR FORSKNING OCH KULTUR RYGGMÄRGSSKADECENTRUM 16 – Det pågår just nu ett stort utredningsarbete inom vården, ett 17 generellt arbete, där man tittar på hur sjukvården är strukturerad, alltifrån vårdcentraler till den mest specialiserade sjukvården. Man vill nu ersätta det som tidigare kallades för rikssjukvård med nationellt högspecialiserad vård och har kommit fram till att vård av detta slag skall bedrivas på maximalt fem ställen i landet. Kriterierna är att den skall vara av komplicerad art, det skall vara en relativt liten patientgrupp och att det skall vara ekonomiskt hållbart att koncentrera den. Ryggmärgsskadevården, som uppfyller alla dessa kriterier, har nominerats till att bli en sådan vårdkate- gori. Förslaget, som är ute på remiss, går ut på att ryggmärgsska- devården skall koncentreras till fyra enheter i landet. Ända från skadetillfället till dess man går i graven, det vill säga även den livslånga uppföljningen av ryggmärgsskadade. Går det igenom är det ett historiskt