Riddarholmen Under 1700-Talet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ANDRA AVDELNINGEN. RIDDARHOLMEN UNDER 1700-TALET. KAP. 1. TOMTER, GATOR OCH STRÄNDER. ET TORDE ICKE BEHÖVA NÄRMARE UTREDAS, att Riddarholmen under Ägande- rätten till D 1700-talet jurisdiktionellt och administrativt utgjorde en del av huvud- tomterna. staden. I äganderättsligt hänseende är allenast att erinra, att holmens samtliga tomter under detta århundrade -voro i kronans eller i privat ägo; även kronans innehav grundade sig emellertid på fång från enskilda. Före år 1697 innehade kronan ej någon tomtmark på holmen men förvärvade under 1700-talets lopp en rad tomter, så att dess — eller särskilda stgtsinstitutioners — mark vid århundradets slut utgjordes av tomterna nr 1 i kvarteret Gråbrödraklostret, uris 2, 3 och 4 i kvarteret Kidskär, nr 1 i kvarteret Kungshuset, nr 2 i kvarteret Västertorn samt nr 2 i kvarteret Gråmunkeholm, varjämte tomten nr 1 kvarteret Kidskär kom i Riddar- holmskyrkans ägo. Tomten nr 1 i kvarteret Gråbrödraklostret förvärvade riksgäldskontoret av änkefru Eva Maria von Schantz genom köpebrev den 30 mars 1793 och erhöll uppbud samma år.' Tomterna nris 2 och 3 i kvarteret Kidskär inköptes från professor D. von Schulzenheim av kungl. maj:t och kronan år 1776; uppbud synes icke hava ägt rum och fastebrev följaktligen ej hava utfärdats. 2 Tomten nr 4 i kvarteret eller kammarrättens hus er- höll kronan av friherrinnan Elsa Cruus arvingar genom köpebrev den 20 augusti 1756, varefter uppbud omedelbart skedde. Tomten nr 1 i kvar- teret Kungshuset hade kronan strax efter slottsbranden övertagit från Wrangelska arvingarna genom köpebrev den 9 juni 1697; å fånget erhöll kronan fastebrev den 17 därpå följande juli. 4 Tomterna uris 1 och 2 i kvarteret Västertorn tillhörde sedan 1774 generalassistanskontoret, som då köpt den av hattstofferaren Anders Reimers. År 1782 avstyckades huvudbyggnaden (tomten nr 1) från det övriga och försåldes till frimurar- orden. Kontorets verksamhet övertogs år 1792 av riksgäldskontoret, som härigenom fick bestämmanderätten över denna tomt, designation för kontoret utfärdades den 23 augusti detta år.' Tomten nr 2 i kvarteret Gråmunke- i Uppb. prot. 8/4, 8/6, 3/5 1793, sid. 51, 68, 82. Utredningar I, sid. 19. 2 Utredningar I, sid. 33 f. 3 Upp. prot. ' 3/6, n/io, 8/11 1756, sid. 162, 188, 199. Utredningar I, sid. 35. 4 Uppb. prot. 144, 214, 28/6 1697, sid. 126, 135, 143. Utredningar I, sid. 37. 5 Fria B, sid. 551, Stik. Utredningar I, sid. 42 f. 94 Bih. nr 55 år 1940 Fig. 21. Del av karta över Staden mellan broarna, odaterad och osignerad, sannolikt omkring 1770-talet. Kopia, Stik. holm inköpte kommerskollegium den 16 november 1772 av handlanden A. L. Levin och erhöll därå följande år uppbud. Vad angår tomten nr 1 i kvarteret Kidskär förvärvades den från kam- marherre G. Wachschlager av Riddarholmskyrkans föreståndare den 23 november 1758 uppbud meddelades omkring årsskiftet 1760-1761. 7 6 Uppb. prot. 18/1, 15/2, 15/2 1773, sid. 18, 49, 66. Utredningar I, sid. 49 f. Uppb. prot. 151, 15/12 1760, sid. 329, 353, 12/1 1761, sid. 8. Utredningar I, sid. 21 f. Bih. nr 55 år 1940 95 Staden innehade under detta århundrade icke någon tomt å holmen. Stadens intressen voro i stället knutna dels till gatorna, dels till stränderna. Gatunätet å holmen synes under 1700-talet icke hava undergått några Gatorna. nämnvärda förändringar. Bebyggelsens utseende under 1700-talet framgår i huvudsak förutom av de nedan (fig. 25-27, sid. 119-123) omför- mälda strandregleringskartorna av en odaterad karta från 1700-talets senare del (fig. 21, sid. 94). På 1720-talet förevar fråga om anordnande av en väg till sjön mellan den år 1635 till Per Sparre och Carl Sparres barn donerade tomten, numera motsvarande nr 3 i kvarteret Kidskär, som då ägdes av statssekre- teraren Barck, och tomten nr 1 i samma kvarter, på 1640-talet av staden försåld till Johan Ban&s arvingar, vilken tomt innehades av fältmarskalken greve Däcken Det mellanliggande området, nuvarande tomten nr 2 i kvarteret Kidskär, utgjordes av en obebyggd plats, den gamla »Badare- gården », vilken Diicker år 1721 begärt att få inköpa. Det framgick emellertid av verkställd undersökning, att marken enligt köpebrev av år 1714 i själva verket tillhörde Barckska tomten. Enligt ett ämbets- och byggningskollegii memorial den 10 oktober 1721 hade Barck »tillåtit, och där jämte anhållit, att av tomten [nr 2] en öppning må ske in vid merhögbemälte hans excell:ces [Diickers] hus [nr 1] till en vattugång ut- före till sjön, i från gatan, som nu med plank är avstängd». Denna av- stängning, som gällde hela tomten, hade enligt vad nu upplystes i magi- straten år 1717 verkställts av staden. Den väckta frågan hemställdes av kollegium till magistratens gottfinnande. Magistraten beslöt att förklara sig icke kunna antaga någon disposition av tomten, enär denna tillhörde Barcks fastighetsinnehav, men »att vattugången till sjön ut med . greve Diickers hus, efter h:r estatssekreterarens Barcks [medgivande], in för stadsens ämbets- och byggningskollegio, [bör] lämnas öppen» •8 Gränden finnes ej å Tilhei karta över Riddarholmen 1730 (fig. 11, sid. 75), utan denna visar området mellan Barcks och Diickers tomter såsom en bergplats. Däremot synes gränden på Jonas Brolins karta över staden mellan broarna av år 1771 (fig. 13, sid. 79). På Carlbergs strand- karta 1730 (fig. 25, sid. 119) finns gränden angiven som desseinerad men ej utförd, på 1750 (fig. 26, sid. 121) och 1768 (fig. 28, sid. 123) års synes den ej alls. Å N. G. Vermings tryckta karta över staden inom broarna och Riddarholmen 1819 (fig. 22, sid. 96), är gränden överbyggd vid Kyrkogatan. På designationskartorna för granntomterna äro ävenledes förhållandena växlande. 1746 angives gränden stängd med ett träplank eller möjligen en port och gränden säges vara »desseinerad» ; 1749 och 1760 är den öppen, 1774 igenstängd och 1817 » desseinerad » . En annan »gatureglering» som emellertid i själva verket blott bestod av en profilreglering, sammanhängde därmed, att efter slottsbranden hovet 8 EB prot. 19/9, "å, "ho 1721, fol. 217 v, 225 v, 234 v, Civ. prot. 8/11, "/ii 1721, fol. 937, 948. 96 Bih. nr 55 år 1940 erettles D YL R R cl cl a r — hi us e b- fitiet„ NI fi /: Å , /k, cl° j/i/f t N, R,ID _D _A R II 01 31- k FJÄR I) _E Fig. 22. Del av karta Over Stockholm inom broarna med Riddarholmen av N. G. Verming, 1819. Tryckt karta. och kanslikollegiet flyttades till Riddarholmen. Regeringen skrev nämligen år 1705 till magistraten och anmärkte, att »den backan, som sträcker sig utmed Kungl. Maj:ts residens intill det där näst intill belägne Rosen- haniske huset [ungefär Kungshusplan], vilket nu för tiden är hyrt till Kungl. Maj:ts cancellie, finnes mycket brant, obekväm och illa beskaffad, så att man med största möda och besvär kan komma och åka där upp- och utföre, så eljest som i synnerhet då den om vintertiden finnes is- lupen, varandes där likväl en sådan allmän passage och genomfart, varest Bih. nr 55 år 1940 97 icke allenast Kungl. Maj:ts egne hovvagnar, utan ock Dess råd och främ- mande ministrer samt andre betjänte som i Kungl. Maj:ts cancellie eller ock i kungl. hovet hava att beställa, måste sig betjäna; alltså finne Wi nödigt, att samme besvärlige och oläglige backa, som utan dess icke ringa vanpryder stadsens regularitet, helst så .när intill Kungl. Maj:ts eget residenshus, så mycket någonsin möjel:t är må bliva jämnare och bekvä- mare gjord; och ville borgmästare och råd fördenskull låta sig vara ange- läget att fatta den goda anstalt, det sådant ju förr ju hellre må vinna sin fullbordan och verkställighet på sådant sätt, som det sig bäst och tjän- ligast göra låter». I skrivelse samma dag uppmanades underståthållaren att övervaka, »att detta fordersammast må bliva verkställt». Regeringens brev upplästes i magistraten och överlämnades av denna till ämbets- och byggningskollegium för verkställighet. 9 Från detta århundrade är vidare att märka en gatureglering på holmens norra sida. Sedan G-eneralassistanskontoret 1774 av hattstofferaren Andres Reimers köpt dennes tomt, numera motsvarande kvarteret Västertorn 1 och 2, gjorde ägaren till tomten närmast öster om Generalassistanskontorets tomt, handelsmannen Adolf Ludvig Levin, i rättegång mot kontoret an- språk på att såsom viderboende och nabo få lösa till sig tomten. Tvisten bilades genom en mellan parterna den 12 juni 1782 träffad förlikning, enligt vilken bland annat till Levin med full äganderätt avstods »den emellan gamla sandstensmuren utan för stora huset, och Levins mur va- rande plats, ända ned till sjön, med alla därå befintliga byggnader dels av sten dels av träd med fri upp- och nedkörsel om dagen så väl genom contoirets tomt, som genom järnporten upp till den tillhörande gatan emellan stora huset och Levins egendom, alldeles efter den avritning, som stadsingeniören von der Bourg den 23 maj i detta år upprättat, och av Levin underskriven är (se fig. 24, sid. 101).» Förlikningsavtalet inne- håller därjämte i punkt 2), att »den plats, som enligt förenämnda av- ritning är emellan stora huset och Levins tomt, anses för gata». Avtalet ingavs till Svea hovrätt, dit målet fullföljts; och genom dom den 8 juli 1782" prövade hovrätten skäligt »gilla och fastställa» förlikningsavtalet. Den del som skulle anses för gata, synes motsvara norra delen av nu- varande Schering Rosenhanes gränd. Några år senare eller 1805 klagade frimurarsamhället, som då ägde nuvarande Västertorn nr 1, hos ämbets- och byggningscollegium, att den i förlikningsavtalets punkt 2 omnämnda platsen i den å tomten den 13 november 1804 utfärdade designationen angivits såsom gata eller gränd under det att platsen i en tidigare de- signation 'upptagits såsom en samhällets enskilda tillhörighet. Efter remiss till stadsingeniören förklarade denne i memorial den 16 april 1805, att »vad angår den uti senaste dessein utmärkta plats, såsom gata, eller gränd 9 Kungl.