En Onto-Psykoanalytisk Läsning Av Bruno K. Öijers Debutroman Chivas Regal
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Intet – en onto-psykoanalytisk läsning av Bruno K. Öijers debutroman Chivas Regal Filip Lindberg Ämne: Litteraturvetenskap Nivå: Master Poäng: 45 hp Ventilerad: VT 2015 Handledare: Björn Sundberg Examinator: Margaretha Fahlgren Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteraturvetenskap Innehåll KAPITEL 1 .............................................................................................................................................................. 3 Inledning .............................................................................................................................................................. 3 Diskrepans mellan 1978 och 1997-års utgåva .................................................................................................. 10 Litteratur och tidigare forskning ....................................................................................................................... 12 Receptionen av Chivas Regal ............................................................................................................................. 23 KAPITEL 2 ............................................................................................................................................................ 32 Vara och tid ........................................................................................................................................................ 32 Bäckströms analys ............................................................................................................................................. 35 Intet .................................................................................................................................................................... 39 Mannet ........................................................................................................................................................... 42 Ensamvaro-som-medvaro .............................................................................................................................. 49 Egentlig och oegentlig mänsklig existens ...................................................................................................... 55 Mannets ”vem” är ”ingen” ........................................................................................................................... 58 Ångesten inför Intet ....................................................................................................................................... 62 Kritik mot Heideggers ångestbegrepp ............................................................................................................... 65 Från mannet till den Andre ................................................................................................................................ 66 KAPITEL 3 ............................................................................................................................................................ 68 Psykosens struktur ............................................................................................................................................. 68 Vanföreställningen ......................................................................................................................................... 81 Upprepningstvånget ....................................................................................................................................... 91 Slutord .................................................................................................................................................................... 99 Källor och litteratur ............................................................................................................................................. 104 Bildbilaga ............................................................................................................................................................. 108 2 KAPITEL 1 Att tala om poeter är en oangenäm uppgift; poeter är till för att citeras, inte för att talas om.1 Hannah Arendt Inledning Bruno K. Öijer är en svensk poet född i Linköping 1951. Öijer debuterade 1973 med diktsamlingen Sång för Anarkismen,2 som gavs ut på Poesiförlaget i Karlstad.3 Öijers bokproduktion består hittills av tio diktsamlingar samt en roman,4 och sitt stora genombrott fick han med Medan Giftet Verkar (1990), som tillsammans med Det Förlorade Ordet (1995) och Dimman av Allt (2001) skulle utgöra samlingsutgåvan Trilogin (2002). Jag har tidigare arbetat med Bruno K. Öijers författarskap i min kandidatuppsats Duende – en analytisk studie av Federico Garcia Lorcas estetiska begrepp och dess inverkan på Bruno K. Öijers Trilogin. Via diktanalyser kombinerat med författaruttalanden granskades Öijers tolkning av Lorcas duendebegrepp5 – speciellt dess inverkan på den framväxande sorgetematiken i Trilogin. Denna poesi formulerade – likt duende – ett fördömande av en västerländsk civilisation som kommit att distansera sig från sorgens politiska och personliga signifikans; en mytologiserad kritik av ett konkret samhällsproblem som följer av utbredande privatiseringar av det offentliga rummet, dess allmänningar såväl som den intellektuella egendomen. Men det är inte bara rummets död som sörjs, utan likväl sorgen som sådan. Liksom duende bejakar Öijers senare poesi dödens positivitet och omvärderar sorgen (som 1 Hannah Arendt, ”Poeten Brechts mörka tider”, Annika Ruth Persson (övers.), 10TAL nr 19 2015: Fallet Brecht, s. 11. 2 Upplagan bestod av 300 exemplar, stencilerad i A4-format. 3 Vid tiden för denna publikation hade Öijers diktsamling Fotografier Av Undergångens Leende redan blivit antagen av Wahlström & Widstrand – som först kom ut året därpå. 4 Öijer har även gett ut diktantologin Vesuvius (1974) tillsammans med Per Söder, Eric Fylkeson och Leif Elggren. 1975 gav Öijer, tillsammans med Eric Fylkeson, ut översättningsvolymen Bob Dylan på Bo Cavefors Bokförlag. Utöver den nämnda bokutgivningen har Öijer spelat in Lp:n Skugga Kommer tillsammans med Brynn Settels på Mistlur Records 1986 (senare på CD genom Rub-A-Dub Records/Amigo 1999) och Från En Demons Båge – fyra filmmonologer, som sändes i SVT 1997. 5 I föreläsningen Juego y Teoria del Duende (Play and Theory of the Duende), som framfördes i Buenos Aires 1933, lanserar Lorca ett estetiskt begrepp vid namn ”duende”. Begreppet presenteras med ett surrealistiskt bildspråk som medför en enigmatisk oklarhet: en definitiv definition ges aldrig utan begreppets mening maskerar sig bakom en (ut)svävande språkdräkt. Lorca gör inte heller någon genealogisk, etymologisk eller mytologisk förankring av begreppet i sin föreläsning; han talar istället om Andalusiens jordmån och folkslag, och sammanbinder fenomenet duende med denna plats. Flamencon och cante jondo är nämligen två musikaliska fenomen som härstammar från Granada: konstformer som kännetecknar den romsk-andalusiska kulturen. Duende frammanas, enligt Lorca, i musikaliska konstformer där teknisk färdighet bortprioriteras till förmån för en råare spontanitet (som osökt härleds till den romsk-andalusiska kulturens uttryck). 3 känsla och kulturell praktik) till en konstruktiv, emanciperande kraft. Sorgen formas till ett politiskt redskap; ett poetiskt vapen. Uppsatsen fokuserade på Öijers senare författarskap (1984–2001). Med en estetisk och idéhistorisk ingång till Öijers senare författarskap började jag upptäcka en motsvarande mönsterbildning i hans tidigare verk och kom att intressera mig för perioden 1974–1980, som för Öijer utgörs av en offentlig reträtt från den politiska debatten – ett positionsskifte mot ett alltmer avhållsamt och melankoliskt sörjande av omvärlden. I en intervju med Rolf Börjlind i antologin Nya tider, nya änglar (1976) meddelar Öijer: ”Vad kan jag säga om min offentliga person i det här läget? Annat än att jag skiter totalt i dessa jävla borgares åsikter, dom som har handlat mot mitt samvete. Att jag är färdig med hela den litterära scenen, och alla dom här intrigerna. Och framgent helt kommer att ägna mig åt det författarskap jag har framför mig. Och verkligen inte kommer att lämna nån osårbar där.”6 Efter dessa uttalanden gick Öijer in i en lång offentlig tystnad som varade sjuttiotalet ut. De skarpa ord Öijer yttrat i den tidigare debatten skulle likväl förfölja honom i allt medialt bemötande:7 speciellt i receptionen av debutromanen Chivas Regal, som gavs ut på Bo Cavefors Bokförlag 1978. Chivas Regal finns också utgiven på Wahlström & Widstrand 1997 i en, av författaren, reviderad utgåva. (Utgåvornas respektive skillnader diskuteras nedan, s. 10–12.) På ytan är Chivas Regal en roman med politiska incitament, som i många avseenden kan ses som en provokation mot 70-talets vänsterorienterade offentlighet (eller som det heter i romanen: ”marxistloskorna”8 och ”sandlådans betydelse för kollektivets seger”9). Öijer kommenterar i efterhand romanens politiska implikationer i en intervju för Svenska Dagbladet 1990: ”Min roman Chivas regal var dels skriven på ett språk som höll i 200 kilometer i timmen, dels väldigt tidigt ute. Den var förutom sitt ockulta motiv en kritik av vänstern, och 1978 var det inte läge för det.”10 Chivas Regals politiska innehåll reflekterar således bilden av Öijer som outsider. Protagonisten ”alias”11 sammanstötningar med samhällets representanter resulterar ofta i 6 Rolf Börjlind, Nya tider, nya änglar: Samtal, dikter, manifest med och av Bruno K. Öijer, Margareta Renberg, Per Lindgren, Bernt Staf,