N:R 2 2013 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL

N:r 2 2013 TIDSKRIFT I SJÖVÄSENDET FÖRSTA UTGIVNINGSÅR 1836 KUNGL. ÖRLOGSMANNASÄLLSKAPET - en av de kungliga akademierna - Redaktör och ansvarig utgivare: Flottiljamiral Thomas E. Engevall Redaktionens adress: c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ Telefon: 08-798 7139, alt. 070-588 7589, E-post: [email protected] Plusgiro: 125 17-9, Bankgiro: 446-3220, Organisationsnummer: 935000-4553 Ärenden om prenumeration och övriga administrativa ärenden rörande tidskriften hänvisas till samma adress. Kungl. Örlogsmannasällskapets postadress: Teatergatan 3, 1 tr, 111 48 STOCKHOLM Telefon: 08-664 7018, E-post: [email protected], Hemsida: www.koms.se Plusgiro: 60 70 01-5, Bankgiro: 308-9257, Organisationsnummer: 835000-4282 Tidskrift i Sjöväsendet utkommer i regel fyra till fem gånger årligen. 2013 utkommer fem nummer (mars, juni, augusti, oktober och december). En årsprenumeration kostar 250:- för prenumeranter med postadress inom Sverige och 350:- för prenumeranter med utrikes postadress. Avgiften betalas till plusgiro nr 125 17-9.

Innehåll nr 2/13 Meddelande ...... 97 Redaktörens spalt ...... 104 Strategisk och försvarspolitisk mismatch ...... 105 Av Bo Rask Global Terrorism and its sea-related branch ...... 109 Av Hugues Eudeline Slaget om vattenkraften – och vikten av en samordnad strategi ...... 121 Av Anna Risfelt Hammargren Framgångsrik Sjöfart – En samarbetsfråga ...... 130 Av Dan Sten Olsson Behövs Chiefen? – funderingar kring den tekniska tjänsten ombord ...... 135 Av Kenneth Raun Lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg ...... 145 Av Peter Thomsson & Mattias Widlund Sjöslag, utfall eller skärgårdskrig? ...... 157 Av Bo Hugemark En hållbar maritim säkerhet ...... 169 Av Jimmy Eriksson För att få svar på allt i ubåtsfrågan krävs en Sherlock Holmes ...... 185 Av Bengt Gustafsson Främmande ubåtar i norska vatten ...... 193 Av Göran R. Wallén Debatt ...... 199 Från När och fjärran ...... 201 Kommentar...... 205 Bokanmälan ...... 206

ISSN 0040-6945 Printfabriken AB, Karlskrona 2013 Meddelande från Kungl.Örlogsmannasällskapet

Nr 2/2013. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Göteborg onsdagen den 20 februari 2013. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum i Sjöräddningssällskapets lokaler i Långedrag onsdagen den 20 februari 2013 med början klockan 17.30 i närvaro av 22 ledamöter. Vid samman- trädets öppna del deltog 79 medlemmar ur föreningarna WISTA och Göta Älvklubben och Föreningen för Göteborgs Försvar samt regionala representanter för Sveriges Re- dareförening, Sjöfartsforum och Sveriges Skeppsmäklareförening till gemensam paneldebatt. Sammanträdet avslutades med gemensam middag i Sjöräddningssällskapets lokaler. § 2 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll från det ordinarie sammanträdet den 21 januari 2013 i Karlskrona. § 3 Orienterade ordföranden om den genomförda stadgeöversynen och hur det fortsatta arbetet med stadgarna fortgår. Dessutom gavs en redogörelse över bokslutet avseende 2012 samt budget för 2013. Ordföranden redovisade vidare i huvuddrag den genomförda verksamheten under 2012 samt planerad verksamhet för 2013.

97 § 4 Övriga frågor. Hedersledamoten Herman Fältström erinrade om konsekvenserna av 1996 och 1997 års försvarsbeslut och vilken bäring dessa beslut har på FM och då i synnerhet på Marinens situation idag. Hedersledamoten Fältström föreslog att den nyss genomförda utredningen om Maritim Samverkan bör i någon form behandlas under årets Almedalsvecka. Ordföranden erinrade om att samtliga remissvar avseende utredningen begärts från Försvarsdepartementet och kommer att i någon form behandlas inom KÖMS. § 5 Ajournerades det slutna mötet. § 6 Återupptogs mötet. Höll ordinarie ledamoten Anna Risfelt-Hammargren inträ- desanförande med rubriken Slaget om vattenkraften – och vikten av en samordnad strategi. § 7 Genomfördes en paneldebatt under rubriken Sjöfart, samförstånd och en nä- ring i omvandling. Debattinlägg av Dan Sten Olsson, koncernchef Stena samt vice ordförande i Sveriges Redareförening, Anna Hammargren, VD i Sjöfarts- forum, riksdagsledamoten Lars Tysklind (FP) och Magnus Kårestedt, VD i Göteborgs Hamn samt styrelseledamot i Sveriges Hamnar. Moderator: Berit Blomqvist, VD i Sveriges Skeppsmäklareförening. Fri diskussion. § 8 Orienterades om att nästa sammanträde genomförs i Stockholm på Kastellet den 27 mars. Inträdesanförande av ordinarie ledamoten Kenneth Raun. Orien- tering om planeringsläget i Försvarsmakten av ordinare ledamoten Stefan Larsson. Diskussion.

Vid Protokollet Sten Göthberg Mötessekreterare och styrelseledamot

Nr 2/2013. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsdagen den 27 mars 2013. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 27 mars 2013 i Stockholm på Kastellet i när- varo av 39 ledamöter. Sammanträdet avslutades med gemensam middag på m/s Segel- kronan för KÖMS ledamöter. § 2 Meddelades att sedan föregående sammanträde har de ordiarie ledamöterna

98 Lennart Lindgren och Åke Svedelius avlidit. § 3 Orienterade ordförande kort om det långsiktiga syftet med dagens information om läget i FM, mötet med marininspektören den 24 april samt det eventuella miniseminariet senare i vår. § 4 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll (2013-02-20 i Göteborg) som med godkännande lades till handlingarna. § 5 Ordförande orienterade bl. a om fortsatt handläggning av stadgeöversynen. Vidare att årsredovisningen kommer att sändas till ledamöterna i närtid, att KÖMS ekonomi är fortsatt god samt en kort orientering om planerad verksamhet för 2013. Ordförande berättade om mötet med generalsekreteraren för Folk och Försvar, om beslutet att hålla ett seminarium om Arktis i höst. Ordförande avslutade orienteringarna med att i allmänna ordalag berätta om de två fonder, biblioteks- och TiS-fonden som kommer att startas upp i närtid. Korrespon- derande ledamoten Hans Corell berättade som kommentar till Arktisseminariet att han har många goda kontakter med kunskaper om Arktis. § 6 Övriga frågor. Hedersledamoten Peter Nordbeck ansåg att akademien i den kommande försvarsdebatten skulle framföra behovet av skydd mot de mjuka angreppsformerna t ex handelsblockad, oljeembargo, störningar i råvaruflödena med anledning av ”just in time” processerna inom industrin. Nordbeck ansåg att vi är sårbarare än tidigare när ÖCB bl.a. ägnade sig åt råvarulagring. Nordbeck ansåg att ett av de planerade seminarierna skulle kunna ha frågan som huvud- ämne. Ordinarie ledamoten Magnus Haglund och Korresponderande Niklas Granholm stödde den framförda uppfattningen. § 7 Höll ordinarie ledamoten Kenneth Raun inträdesanförande med rubriken Behövs Chiefen? - Funderingar kring den tekniska tjänsten ombord. § 8 Höll ordinarie ledamoten Stefan Larsson en kort orientering om läget i För- svarsplaneringen syftande till att förbereda ledamöterna inför diskussionen under det ordinarie sammanträdet den 24 april. § 9 Orienterade sekreteraren om att nästa sammanträde genomförs i Stockholm på Försvarshögskolan den 24 april med början kl 1730. Stadgeenliga förhandlingar (revisionsberättelse för 2012 och beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen). Anförande av Marininspektören och intern debatt syftande till en analys av det försvarspolitiska läget och beslut om akademiens fortsatta agerande.

Vid protokollet Bo Rask Akademiens sekreterare

99 Nr 4/2013. Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm onsdagen den 24 april 2013. (Utdrag ur protokoll) Sammanträdet ägde rum onsdagen den 24 april 2013 i Försvarshögskolans lokaler i närvaro av 62 ledamöter. Sammanträdet avslutades med gemensam middag i restaurang Propellern för KÖMS ledamöter. § 2 Meddelades att sedan föregående sammanträde har ordinarie ledamoten Lars Werner och korresponderande ledamoten Lennart Kihlberg avlidit. § 3 Föredrogs föregående sammanträdesprotokoll (2013-03-27 i Stockholm) som med godkännande lades till handlingarna. § 4 Förklarade kassaförvaltaren kort det ekonomiska utfallet i årsredovisningen för 2012. Redovisade ordinarie ledamoten och akademiens revisor Sven Rudberg revisionsberättelsen för 2012. Beslutade mötet att fastställa årsredovisning med förvaltningsberättelse. Beslutade mötet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012. § 5 Övriga frågor. Gav ordförande en kort orientering hur de nya stadgarna ska implementeras i verksamheten. Akademien arbetar med hypotesen att stadgarna, senast kring midsommar, fastställs av regeringen eller att regeringen beslutar att akademien i fortsättningen ska själva besluta om stadgar. Under förutsättning att denna tidsplan håller, kommer samtliga val inom akademien (även inkluderande ordförande, vice ordförande samt sekreterare) att äga rum vid valsammanträdet i september. Gav valberedningens ordförande ordinarie ledamoten Per-Anders Emilson en kort orientering hur valberedningen har valt att arbeta med anledning av de kommande nya stadgarna och den minskning av antalet vetenskapsgrenar som är föreslagensamt vilka poster som erfordrar ny- eller omval. Valberedningen är väl förberedd att verka enligt de nya stadgarna. Ordförande orienterade vidare om att styrelsen har valt att följa hedersledamoten Nordbecks förslag att genomföra ett seminarium om behoven av skydd mot de mjuka angreppsformerna t ex handelsblockad, oljeembargo, störningar i råvaruflödena med anledning av ”just in time” processerna inom industrin. Ordförande meddelade att ett sådant seminarium planeras samma dag som högtidssammanträdet den 15 november. Ordförande avslutade orienteringarna med att återberätta syftet med dagens sammanträde som ingår i den ”trilogi” som började med kunskapsuppbygg- naden den 27 mars, dagens sammanträde och det seminarium som planeras i maj. § 6 Höll marininspektören, konteramiral Jan Thörnqvist, ett anförande om sin syn på läget för marinen i de underlag Försvarsmakten har lämnat till regeringen och de vägvalsfrågor han ser för Marinen.

100 § 7 Genomfördes en debatt syftande till en analys av det försvarspolitiska läget. § 8 Diskuterades möjliga åtgärder att kunna påverka läget i försvarsdebatten och de beslutsfattare som har att fatta det kommande försvarsbeslutet. De huvudförslag som framlades återfinns i bilaga vilken kommer att översändas till akademiens ledamöter per post. § 9 Orienterades om att nästa sammanträde genomförs i Göteborg i Sjörädd- ningssällskapets lokaler i Långedrag den 21 augusti med början kl 1730. Stadgeenliga förhandlingar med bl.a. beslut om högsta antal ledamöter som får väljas in under 2013 och fastställande av vallistor). Kl 1830 seminarium om Arktis inkluderande inträdesanförande av OL Martin Jakobsson.

Vid protokollet Bo Rask Akademiens sekreterare

Ändrad adress? Det är viktigt att akademiens sekreterare och redaktören för Tidskrift i Sjöväsendet får kännedom om ändrad postadress. Vänligen anmäl detta snarast till antingen: [email protected] eller [email protected] Anmälan kan också göras brevledes till: Redaktionen för TiS, c/o Engevall, Junibacken 9, 135 54 TYRESÖ

101 102 103 Redaktörens spalt

Sommarläsning och dito jobb! Med Kungl. Flottans Defileringsmarsch strömmande ur yngsta dotterns I-pad är det rätt lätt att författa denna utgåva av ”redaktörens spalt”. Till yttermera visso är detta nummer av TiS också det tjockaste hitintills under min tid som redaktör med sina 112 sidor och dessutom 2 artiklar som får vänta till ett senare nummer. Detta nummer inleds med en kortare, men viktig, artikel av KÖMS sekreterare kring den mismatch mellan politisk och militär nivå som under våren figurerat i debatten och vars konsekvenser (i nu rådande beslutsläge) utgör ett mycket bekymmersamt läge för de marina stridskrafterna på sikt. Att vrida denna situation till ett för de marina för- mågornas mer gynnsamt läge kommer är en grannlaga uppgift som kräver en fortsatt debatt och dialog. En utgångspunkt för en sådan debatt och resonemang återfinns i den nyligen utgivna rapporten Vägval i en globaliserad värld från Försvarsberedningen. Den franske kommendören Hugues Eudeline bidrar därefter med en mycket intressant artikel kring terrorism med marina förtecken. Såväl läsvärt som tänkvärt, inte minst om man återkopplar till morgondagens marina behov av förmågor. En nyhet, åtminstonde för mig, var att terroristerna i Mumbai i Indien 2008 kom via havet och att attentatet i och med detta hade en tydlig marin dimension. KÖMS seminarium i Göteborg i februari, som var ett samarrangemang med Göta Älvklubben och WISTA (Womens International Shipping and Trading Association) bidrar med två artiklar, dels Anna Risfelt-Hammargrens inträdesanförande och också ett anförande av ledamoten Dan Sten Olsson kring frågor om maritim strategi och maritimt samarbete. Där finns fortsatt mycket att göra. I sammanhanget har det varit för- vånansvärt tyst kring konkreta resultat och åtgärder av förra årets ”maritimutredning”. I någon form kommer en uppföljning av resultaten av utredningen i ett senare nummer av TiS i år. På temat bidrar också fänrik Jimmy Eriksson med en artikel som utöver att den påvisar behovet av marin samordning också lanserar begreppet Sjöförsvaret. Ytterligare ett inträdesanförande får plats i denna TiS och det är Kenneth Rauns anförande med den något provocerande titeln: Behövs Chiefen? Som väl är så kommer Kenneth fram till att svaret är Ja! på frågan även om den tekniska tjänsten är under fortsatt förändring den också, i likhet med mycket annat. I det tysta (även om det var en viss mediedebatt under några dagar) fattade riksdagen beslut att tillåta beväpnade vakter ombord på svenska fartyg. Lagen och dess implika- tioner beskrivs i en välskriven artikel av Peter Thomsson och Mattias Widlund. Utöver detta så finns artiklar kring ubåtar i norska och svenska vatten, debatt och bokanmälningar i detta nummer av TiS mm. som jag hoppas att ni skall tycka vara av intresse! Nästa nummer blir ett debattnummer igen. Intill dess önskar jag;

Trevlig sommarläsning, Thomas E. Engevall Redaktör för Tidskrift i Sjöväsendet

104 Ledamoten BO RASK

Kommendör Bo Rask är Kungl. Örlogsmannasällskapets sekreterare.

Strategisk och försvarsspolitisk mismatch De flesta försvars- och säkerhetspolitiska aktörer anser att risken för krig i Europa är mycket låg och än mindre anses risken vara för ett enskilt militärt angrepp direkt riktat mot Sverige. Det ryska angreppsspöket fortsätter dock envist att vara grunden i artiklar och i bloggkommentarer med syfte att peka på försvarets bristande resurser. Den ryska upprustningen, den negativa utvecklingen i demokratiseringsproces- sen och Rysslands tydliga ambitioner att återskapa sin stormaktsstatus är oroande, men någon risk för ett storskaligt ryskt angreppskrig i Europa torde knappast före- ligga under överskådlig tid. Den ryska försvarsmakten, trots pågående kraftig upprustning, har långt kvar till den tidigare så stora sovjetiska militära organisationen.

Den senaste tiden har dock ett alltmer militära närvaron till sjöss i vårt närom- provocerande ryskt uppträdande i luft- råde. Sammantaget har dessa förhållan- rummet över Östersjön förekommit och den återigen ökat den strategiska betydel- det har lett till öppen kritik av Försvars- sen av Östersjöregionen (Östersjön och maktens planering av luftstridskrafter- Västerhavet). nas incidentberedskap. Berättigad kritik Mot den här bakgrunden fattade riks- mot den låga kunskapsnivån om princi- dagen försvarsbeslutet 2009 med un- perna för denna incidentberedskap hos derlag i Regeringens försvarspolitiska Försvarsutskottets ledamöter har också proposition 2008/09:140 ”Ett användbart framförts. försvar”. Riksdagens beslut, angav den Länge har det även framförts att risken önskade fortsatta utvecklingen av försva- för säkerhetspolitiska incidenter kommer ret. Bland annat angavs att ”Marinstrids- att öka med ökade volymer på sjötrafiken krafterna ska ha en kvalificerad förmåga i Östersjön, när den nyligen färdigbyggda att genomföra strid i hela skalan från gasledningen till Tyskland uppnår full lågintensiva till högintensiva konfliktni- kapacitet och som en följd av den ökade våer. Marinstridskrafterna ska primärt

105 utveckla förmågan att verka i vårt när- gon kränkning av svenskt sjöterritorium område genom att skydda svenska in- och luftrum ännu inte har ägt rum. tressen till havs. Fartygsförbanden, med Den politiskt önskade utvecklingen stora krav på tillgänglighet och rationellt innebär vidare snabb initial effekt före personalanvändande, ska uteslutande uthål-lighet syftande till att tidigt marke- bestå av stående förband”. ra svensk vilja för att stoppa eller begrän- Vidare anges i propositionstexten att sa en negativ utveckling – till exempel en ”Osäkra sjöleder eller hot mot viktiga eskalering vid en kris i vårt närområde. hamnar, inte minst i vårt närområde, Vidare uttrycks underförstått ambitio- skulle kunna få långtgående konsekven- nen att skapa ett skalförsvar (Regeringen ser för Sveriges ekonomi eftersom Sve- bedömer att insatser i närområdet, för rige liksom de flesta andra länder är be- att hantera kriser och incidenter, främst roende av ett ständigt flöde av råmateriel kommer att ha sjö- och luftoperativ och varor. Skyddet av dessa strategiska tyngdpunkt prop. 2008/09:140) snarare flöden är i och med det ett viktigt natio- än det heltäckande yt- eller områdes- nellt intresse för Sverige att värna men försvar som under mycket lång tid varit också för alla andra länder i vårt närom- grunden för försvarsplaneringen. Det be- råde”. fintliga yt- eller områdesförsvaret klarar I försvarsberedningens underlag DS ju enligt ÖB i realiteten endast en vecka 2008:48 ”Försvar i användning” till re- innan vi måste få hjälp utifrån, varför geringens försvarspolitiska proposition, det sannolikt är politiskt mer önskvärt angavs att ”Marin- och luftstridskrafter att skapa ett krigsavhållande snarare än ska också kunna bidra till hävdandet krigsvinnande och därmed ett betydligt av den nationella suveräniteten. I första dyrare försvar. Internationellt samarbete hand sker detta genom att kunna hantera är ett genomgående tema. kränkningar och incidenter i luften och Det här är ett viktigt paradigmskifte. till havs nationellt och i närområdet. Det Den operativa tyngdpunkten i landets finns också ett behov av att kunna genom- försvar skall svänga över från mobili- föra marin- och flyginsatser tillsammans serande mark-, marin- och luftstrids- med andra för till exempel patrullering krafter till marin- och luftstridskrafter och övervakning av havsområden och i hög beredskap med fast anställda för luftrum utanför vårt närområde. Förmå- hemmaförsvaret och markstridskrafter i gan att upptäcka och avvisa kränkningar lägre beredskap och bemanning huvud- för att hävda den svenska suveräniteten sakligen inriktade mot insatser utanför och värna svenska värden och intressen i Sveriges gränser. Det här är inget unikt närområdet kräver bland annat övervak- för Sverige, utan en väg som flera andra nings- och insatsförmågor”. europeiska nationer också har valt att gå. Man kan med några få ord uttrycka det Holland har t ex valt att spara kostnader som att försvarsbeslutet 2009 främst öns- genom att avveckla alla stridsvagnar. kar se utvecklingen av en försvarsmakt Det försvars- och säkerhetspolitiska som kan hantera lågkonfliktscenarion i ramverket för Försvarsmaktens framtida händelse av incidenter, kränkningar och utveckling är därmed lagt och Försvars- spänningar i vårt närområde. Just det minister Karin Enström skulle kunna som vi nyligen har bevittnat, även om nå- citera Gustaf Vasa ”Rätter och packer

106 Eder härefter” i den fortsatta diskussio- svarsmakten anmälde nästan ständigt re- nen med Försvarsmakten om utveckling- sursbrister även under kalla kriget. Men en, tillgodoseendet av de akuta materiel- den närmast totala brist på förståelse om behoven samt fördelningen av de knappa mål och medel som nu synes råda mel- personalresurserna. lan Försvarsmakten och Försvarsdeparte- Såsom våra folkvalda önskat se den mentet förekom inte. framtida Försvarsmakten har utveck- Varför har det då blivit så här? Jo, ÖB lingsarbetet tyvärr inte bedrivits. I stäl- önskar naturligtvis så länge som möjligt let har Försvarsmakten i sitt underlag till vidmakthålla en balanserad försvarsmakt regeringen i mars 2013 efter omfattande med i stort nuvarande styrkerelationer operativa spel och studier planerat för ett och förmågebredd för att även i fram- militärt försvar och anskaffning av mate- tiden vara operativt relevant i de allra rielsystem som huvudsakligen kan verka högsta krigsscenariona samt att skapa vid storskaliga angrepp. Marinstridskraf- handlingsfrihet för att organisationen vid terna som är utmärkta instrument i de av behov ska kunna växa. regeringen befarade lågkonfliktscena- Vidare är paradigmskiftet inte intres- riona, har i den nuvarande planeringen sant i Högkvarteret då det skulle förändra satts på en svältkur med uppenbar risk den rådande maktbalansen i Försvars- för systemkollaps som följd. Obalansen i maktens ledning. Arméstridskrafterna den strategiska planeringen är tydlig. Po- som i modern tid alltid varit ledande i litisk vilja och militär ambition går inte Försvarsmakten skulle rimligen av rena hand i hand. Resultatet som nu står i öp- kunskaps- och kompetensskäl få avsäga pen dager är en missnöjd minister och en sig visst inflytande till förmån för före- underfinansierad Försvarsmakt. trädare ur marin- och luftstridskrafterna. I de krigsfall (I, II och III) med för- Faran är vidare ur ett högkvarters- stärkningsalternativ som användes för perspektiv att i en framtid efter uttåget den militära krigsplanläggningen under ur Afghanistan, kanske utan stora lång- huvuddelen av det kalla kriget, användes variga internationella markinsatser, så operationsavsikter för att ange hur ope- kan även markstridskrafternas operativa rationerna skulle föras. Två operations- förmåga komma att minska. Rekryte- avsikter förekom i planeringen – Möta, ringen till markstridskrafterna kan också Hejda, Slå (MHS) och Försvåra (F). komma att påverkas negativt av en krym- Operationsavsikterna kan sägas vara en pande organisation. nedbrytning av de politiska målen – hela Riskerna med den rådande obalansen landet skall försvaras – till begripliga mi- mellan politisk vilja och militär ambition litära storheter i form av fortifikatoriska är dock allvarlig och utan än tydligare förberedelser och för geografisk fördel- politisk styrning, så kan Försvarsmakten ning av resurserna. Dessa hemliga planer komma att utvecklas mot en organisation var naturligtvis kända och helt acceptera- som vare sig är politiskt önskvärd eller de av den politiska ledningen. I grunden som det inte finns ekonomiska resurser förelåg en överensstämmelse mellan den för att vidmakthålla och utveckla. En förda säkerhetspolitiken och de militära sådan utveckling kan, även med ett visst möjligheterna. Obalans mellan uppgifter resurstillskott, skada landets förmåga att och resurser var även då legio och För- ingripa vid kränkningar till sjöss och i

107 luften. Därmed skapas ett säkerhetsun- byggt på marin- och luftstridskrafter. derskott i vårt närområde. Ett sådant sä- Med högkvarterets i mars inlämnade kerhetsunderskott kan komma att leda till förslag för Försvarsmaktens utveckling ytterligare provokativt uppträdande från mot ett militärt försvar grundat på beho- Rysslands sida. Det måste ju anses vara ven vid storskaliga angrepp, så fortsät- legitimt för Ryssland att kunna säkerstäl- ter obalansen mellan försvarspolitiken la sina strategiskt viktiga sjötransporter och den strategiska planeringen. Det i Östersjön till Sankt Petersburgsområ- kan snabbt leda till att Sverige som na- det och att kunna skydda den för Ryss- tion saknar de nödvändiga verktygen att lands ekonomi så viktiga gasledningen möta incidenter och kränkningar av vårt till Tyskland. Det kan innebära en rysk sjöterritorium. positionsframflyttning i Östersjön. Det Än värre kan det gå om strategiska flö- är möjligen det som vi redan nu har sett dena till sjöss (ca 90 % av landets import tecken på genom det provokativa uppträ- och export går sjövägen) inte kan garan- dandet i luften. teras. Då hotas folkförsörjningen och När ÖB i Almedalen sommaren 2012 jobben i industrin på grund av bristen på redovisade att Försvarsmakten på sikt rå- och insatsvaror. På några veckor kol- kommer behöva ekonomiska tillskott el- lapsar landets ekonomi. ler förändrade uppgifter och om så inte sker, så måste delar av eller hela försvars- grenar avvecklas, så startade det ingen seriös debatt om marinens betydelse. Det borde det rimligen ha gjort, då alla bedömare omedelbart tolkade uttalandet som att ÖB avsåg att marinen måste avvecklas. Bristen av en tydlig argumentation från högkvarteret om marinens betydelse i de av politikerna utpekade lågkon- fliktscenariona är allvarlig. Orsaken till bristen på argumentation för marinen och än värre förslagen till Försvarsdeparte- mentet om planering för och anskaffning av materielsystem som huvudsakligen kan verka vid storskaliga angrepp, måste sökas i bristande insikter om vikten av att skydda de strategiskt viktiga flödena till sjöss. Vidare kan bristen på argument för de marina systemen inte tolkas på annat än att både viljan och kanske även modet saknas att genomföra den politiskt öns- kade omstruktureringen mot ett lågkon- fliktförsvar enligt skalförsvarsprincipen

108 Captain (French Navy, ret.) HUGUES EUDELINE, PhD

Capitaine de vaisseau Hugues Eudeline is a retired French Naval officer. He served mainly in the submarine force, was commanding officer of one SSK and one SSN and was Chief of Staff to the Admiral commanding the Attack Submarine Force. He graduated from the Naval Command College (Newport R.I. USA) and completed his doctoral degree at Ecole Pratique de Hautes Etudes, Sorbonne University, Paris, defending a the- sis on “Maritime Terrorism and Energy Flows” Currently an independant International Consultant on Maritime Safety and security affairs he collaborates with the Sorbonne University, the Centre d’études supérieures de la Marine (CESM) in Paris and the Think Tank Téthys.

Global Terrorism and its sea-related branch This paper presents the results of researches on the increasing threat of Maritime terrorism. Confronted with the lack of a widely shared definition of Terrorism, the author compiled open sources data about politically motivated acts of violence at sea in order to determine a typology of maritime violence. By enlarging the scope of the researches to land and air attacks, he then verified that this typology really covers all domains, despite their inherent differences. He then looked for the logic enticing terrorist leaders of utilizing each of these tools to reach their political objectives within the context of increasingly efficient information systems and proposes a com- prehensive definition of terrorism stemming from it.

On October 12th, 2000, two hours af- stroyer whose might is feared by strong ter the USS Cole (DDG 67) moored for men, And which nurtures fear when it refueling in the Port of Aden, Yemen, anchors and sets sail, Ploughs the wa- a fifteen-foot skiff packed with several ves, driven by arrogance, haughtiness, hundred pounds of explosives rammed it and false power To its death it hurriedly amidships. The resulting explosion blew sails, Surrounding itself with a great-fal- a 35- by 36-foot hole in the hull, killing se delusion, Toward a boat that the waves 17 American sailors and wounding 39 toss about, And that at times disappears others. More than one year later, Usama with the wave and then appears again…” bin Laden, who closely monitored the The attack on the USS Cole galvanized al action, recited a poem which contained Qaeda’s recruitment effort. implicit praise of the bombing:1 “...A de- On November 26th, 2008, and for al- 1. FBIS Report. Bin Ladin Implicitly Praises most 72 hours, devastating attacks shook USS Cole Bombing at Son’s Wedding. Arab me- Mumbai. 166 persons were killed and dia coverage in 07 Mar 01. more than 300 wounded by a group of

109 10 men of 313 Brigade, a very dangerous ranges from targeted killing with local Pakistani jihadist group commanded by effects up to attacks on energy flows with Muhammad Ilyas Kashmiri, close to Al- global repercussions. Qaeda leaders. The Urdu-speaking at- Why should the maritime component tackers traveled across the Arabian Sea of terrorism3 be considered differently from Karachi aboard a the small vessel, from the actions perpetrated in other do- the Al Husseini, hijacked an Indian fish- mains, namely land and air? Reasons are ing trawler, the FS Kuber, killing five to be found on the specificities of the seas of the crew members and keeping alive where terrorist, like all seafarers, benefit the master of the ship until they reached from the freedom of navigation on most Mumbai where he was beheaded. They of the surface of the globe. This advan- went ashore unnoticed and carried out the tage is however moderated by the fact carnage. The purpose of the attack was that they need specific maritime skills, to distract Pakistan’s attention from the a requirement that reduces considera- “War on Terror” it was waging against bly the size of their recruiting ground. the Talibans.2 It brought Pakistan and In- Furthermore, the seas are one of the ‘Glo- dia to the brink of war. With Mumbai so bal Commons‘4 (cyberspace, maritime far from the border with Pakistan, carry- domain, air and space) that convey the ing such a large number of sophisticated bulk of the three interregional flows es- weapons and explosives would have been sential to globalization (data, goods and impossible by land, and this major event persons) and where strategic effects can could not have happened hadn’t the mari- be reached by altering one or more of the time voyage been possible. flows. As for the maritime domain, the On July 12th, 2009, gunmen riding consequences of a limited number of at- in speedboats blew up and set fire to the tacks could affect the global economy: main oil facility serving Lagos, the Atlas 90% of world commerce travels by sea Cove Jetty Depot. This spectacular attack dubbed ‘Operation Moses’ - the first 3. In her paper “Maritime Terrorism, A Risk of its kind outside the Niger Delta - adds Assessment: The Australian Example”, Catheri- ne Zara Raymond quotes a 2002 definition used a new dimension to the armed struggle by the Council for Security-Cooperation in the of the Movement for the Emancipation of Asia Pacific (CSCAP) Working Group on Mari- the Niger Delta (MEND). Such violence, time Co-operation: Maritime terrorism refers to along with other types of criminal acti- the undertaking of terrorist acts and activities vities, had already halved Nigerian crude (1) within the maritime environment, (2) using oil production, from an amount estima- or against vessels or fixed platform at sea or in port, or against anyone of their passengers or ted 2.6 million barrels per day in 2006 personnel, (3) against coastal facilities or settle- down to 1.3 million barrels per day in ments, including tourist resorts, port areas, and July 2006, bringing the country close to port town or cities. bankruptcy. 4. ”The Global Commons can be defined as those areas that are not under any national juris- These three terrorist actions exemplify diction or sovereignty, and that are potentially the wide scope of terrorism at sea, which accessible to any or all actors, be they states, 2. Syed Saleem Shahzad, Inside Al-Qaeda and non-states or individuals” in ”access to the Glo- the Taliban: Beyon Bin Laden and 9/11 (London, bal Commons, food for thought paper, Allied 2011) p. 68-69. Command for Transformation”, March 2011.

110 The Urdu-speaking attackers at Mumbai traveled across the Arabian Sea from Kara- chi aboard a the small vessel, the Al Husseini, hijacked an Indian fishing trawler, the FS Kuber. As seem on the map, most targets were very close to the sea. and 98 % of all data communications unlimited opportunities to wage wars traffic is carried by submarine cables. with potentially devastating effects on Both flows are difficult targets to reach the growth of the global economy, a ne- on the high seas, but become vulnerable cessary condition for long lasting peace. when they converge in a limited number of terminals and hubs. Terrorism Maritime terrorism is gaining power as Defining Terrorism globalization is increasing the importan- Depending upon the culture, the country ce of sea trade. Furthermore, as techno- or even the occupation of those asked, logy is opening new offshore drilling and one may get different answers. However, mining opportunities, these activities by even if the word is a neologism dating enhancing territorial disputes between from the French Revolution, the concept competing states, divert scores of mariti- of targeting people to achieve political me law enforcement’s scarce assets from aims has existed throughout history. their counter terrorist and related illegal Today, the indirect form of war favo- activities missions. Although their re- red by Sun Tzu has taken the lead, and spective objectives are different, a nexus the specter of conventional conflict has between sea pirates and maritime terro- almost been lifted since World War II. Ir- rists is possible by the use of coercion and regular warfare has become the norm of seduction, but also for funding purposes. armed conflict. It has even dramatically Terrorist movements with global political increased since the 60’s, along with the agendas can find on the oceans almost growing power of public opinion in de-

111 mocratic countries brought about by the be very limited against totalitarian states. spread of communication technology, Today, it is probably one of the most ef- mass media and international organiza- fective ways of imposing one’s will on tions. During the Algerian and Vietnam democratic governments. wars, the French and the Americans were An empirical study of terrorist acts and respectively defeated not because they activities shows that they can be divided lost on the battlefield, but because opi- into two broad categories, that I propose nion turned against the war. to name strategic terrorism and tactical The situation has further developed, terrorism. and the level of force necessary to reach The first one intends to influence the political objectives is now inversely pro- public by targeting the economy. Today, portional to the power of public opinion. at a time when globalization is ruling Minor terrorist actions perpetrated by world affairs and the economy is of the ruthless transnational movements often essence, this category can be dubbed suffice to succeed. Aided by widely de- “strategic terrorism.”6 Its impact is glo- veloped information systems and by ea- bal. sy-to-use global transportation systems, The other form of terrorism aims at which gives its cadres almost total free- terrorizing the people by threatening dom of movement, terrorism has become them in their day-to-day activities; it a valid form of war. is “tactical terrorism” and its impact is For the purpose of this study, I propose mainly local. the following definition:5 Both forms have their own typology Terrorism is the threat (including con- which encompasses several types of ope- spiracy, organizing, financing, warning, rations that aim at different but comple- misinforming) or act of violence carried mentary intermediary objectives. Some out to create and maintain an enduring of them, particularly well planned, add- state of uncertainty and fear within the ress several objectives simultaneously. public to achieve political objectives. Considered apart from the others, they oftentimes do not seem to make too much Terrorism can be carried out by any kind sense. Why detonate a bomb in a subway? of organization, from a simple political Why crash planes into the WTC Twin To- movement to a nation-state which is not wers? Terrorists are not insane, even if we willing to risk a military confrontation would like to believe it, and they do not and therefore acts under cover of a front want to waste scarce resources. Each ac- organization. tion has a reason, an intended outcome. The use of the public to increase the le- Furthermore, one must remember that, verage on political decision-makers will at war, operations constitute a string of be all the more effective if the targeted events leading to an ultimate finality. political system is democratic. As a co- rollary, the effectiveness of terrorism will 6. The categories have been named after Sir 5. This definition has a wider scope than that Corbett’s book “Some principles of Maritime found in U.S. law: ”premeditated, politically Strategy”. He uses these terms to make a distin- motivated violence perpetrated against noncom- ction between the “tactical” blockade of ports batant targets by subnational groups or clan- that could be extended and supplemented by a destine agents.” “strategical” blockade of the great trade routes.

112 Figure 1; Tactical terrorism types of operations.

Even the intermediary objectives of each Soft target attacks type of operations - whose justification Soft target attacks are meant to shape might not always be obvious if conside- and maintain the terrorist group image red independently, have their own utility through the media. The effect upon the and place in the strategy, as we will see public might often look detrimental to later. When looking at the big picture, the final political objective when people one must recognize how each action con- then react afterwards with anger and with tributes to the ultimate political goal. a willingness to take revenge. Neverthe- less, the organization that claims respon- Tactical Terrorism sibility for the attack gains full visibility It aims directly at people in their daily as well as the status of a potent adversary. life and usually has only local or regional An adversary that is undaunted, ready to impact. Six different and complementary make the maximum use of force. An ad- types of operations emerge from the stu- versary that sticks to the word of Carl von dy of databases that inventories violent Clausewitz: “Kind-hearted people might political actions in maritime or others of course think there was some ingenious domains. They are displayed in figure 1 way to disarm or defeat the enemy wit- where the probability of occurrence of hout too much bloodshed, and might ima- each one of them in a domain is represen- gine this is the true goal of the art of war. ted by its length covering each domain.7 Pleasant as it sounds, it is a fallacy that 7. Hugues Eudeline, Stratégique 100-101: Le terrorisme maritime contemporain (Paris 2012), p. 279

113 must be exposed: war is such a dange- Special operations rous business that the mistakes which Special operations encompass attacks come from kindness are the very worst.”8 against the sovereign functions of the Although the killing of 3,000 per- state (defense, justice, police and diplo- sons was not their finality as we will macy). They are meant to weaken the go- see further, the mere number of casual- vernment and can reach the level of full ties of the 9/11 attacks gave an enormous guerilla warfare with the risk of defeat by visibility to al Qaeda which was unk- better-equipped forces. The Liberation nown to many until before the attack. Tiger of Tamil Eelam (LTTE) developed These attacks are rare at sea where con- very effective sea, air and land combat centrations of people are less common forces until it was finally defeated when than ashore. The bombing by the abu Sri Lanka gained intelligence and tech- Sayyaf group and the Rajah Suleiman nological support from India and Western group of the Superferry 14 off Manila on countries as part of the global war on ter- February 27, 2004, killing 116 persons is rorism. Confronting security forces is a so far the world’s deadliest terrorist at- deadly choice, in total contradiction with tack at sea. It could be the harbinger of a the idea of terrorism which is to act under disaster of a much larger scale involving absolute concealment. a ship carrying several thousand people, Coercion and seduction while evacuation procedures do not meet the necessary speed criteria. Coercion and seduction refers to a policy of offering a combination of rewards and Targeted killing punishment to induce favorable behavior. Targeted killing is the deliberate, specific It can be used to influence public opinion targeting and killing of an opponent lead- either locally in the disputed territory, or er, or more generally of a prominent per- abroad, in the country that sends its expe- son whose loss might influence the outco- ditionary forces. me of the struggle. On November 1, 1974, • Local coercion is aimed at the indige- the Montoneros successfully bombed the nous peoples. For instance, threate- yacht of General Commissioner Alberto ning the inhabitants – and practicing Villar, the chief of the Argentine federal atrocities if deemed necessary - as a police and their archenemy. On August means to prevent their informing re- 27th, 1979, the Provisional Irish Repu- gular forces. Terrorists can threaten blican Army, ripped Lord Mountbatten’s the families of local seafarers to force yacht, Shadow V, killing him off Ireland. them to participate in accomplishing As a member of the House of Lords and some actions aboard or with the ship former Chief of the British Defence Staff, they are manning. Admiral Mountbatten was a prominent fi- • Coercion abroad consists mainly in gure in both British and Irish politics and hostage taking. In April 2000 the abu the IRA achieved its objective: people Sayyaf group kidnapped 21 foreig- started paying attention to what was hap- ners from an island resort in Sipadan pening in Ireland in Sabah, Malaysia. In September 8. Carl von Clausewitz, On War (Princeton, 2000, all the hostages were rescued 1984), p 75. or freed after ransom money (US$

114 4.7 million) was paid. In this case, are essential for the success of terrorist coercion merged with another type actions. The way the Mumbai attackers of operation, financing. Another ex- have been transported from Karachi is ample is the 1985 hijacking of the one of many examples of the importance Italian cruise ship Achille Lauro off of sea-related logistics. Another one is Alexandria, Egypt. 700 passengers the long lasting effectiveness of the LTTE and crew on board were taken hosta- stems largely from the implementation of ge. They demanded the release of 50 a genuine ocean-going fleet of up to 44 Palestinians then in Israeli prisons. vessels of its own. Human resources for • Local seduction on the other hand, maritime activities are difficult to ma- is providing assistance to local nage in a world of 7 billion inhabitants peasants, e.g. during terrible draught where only 20 millions are seafarers. time (Tehrik-e-Taliban Pakistan in Though, all terrorists acting within the 2010), or supporting the families of maritime environment do not necessarily those who died in combat for the mo- need to be “old salts”. On shore or in a vement or whose homes have been plane, anyone who can move about can destroyed (Hezbollah in 2006). At carry an explosive vest and detonate it sea, it can be LTTE providing new providing he can reach his objective. At boats to fishermen who have lost sea however, at least part of the opera- their own during the 2004 tsunami, tional team must have been sea trained or providing money when they can- to navigate an explosive-laden boat, or not fish during embargo periods (Le- scuba dive, or for some other maritime banon or Gaza ). tasking. Terrorists can also try to recruit • Seduction abroad is typically used previously trained people. For example, by most terrorist organizations, when the Philippines, which provide almost they present their movement as the 30% of all merchant seafarers, are also “party of peace”, thus looking for plagued with several very active ter- support from foreign people. This is rorist organizations including the abu quite common. The LTTE implemen- Sayyaf or Rajah Suleiman Group. What ted this on a global scale for decades. are the risks then? Bringing some under- cover militants onboard a Liquid Natural Logistics and financing Gas Carrier or oil tanker? Having inno- The last two types of operations, logistics cent mariners whose families are being and financing are more or less imbedded threatened at home? This underscores the within the underworld. Most terrorist or- problem with profiling suspects based on ganizations being less often sponsored their ethnicity, nationality or their level of by states since 1991 and the fall of the proficiency. Berlin wall, must now get a share of their funding through criminal ventures, such Financing as arms trafficking, narco-trafficking, Financing is of the essence. The better it human smuggling, extortion, protection is the more effective is the organization. rackets, and credit card fraud. Terrorist financing essentially involves Logistics and human resources the way terrorists generate resources Efficient logistics and human resources from divers sources, preserve these sour-

115 Figure 2: Strategic terrorism targets (source: Hugues Eudeline) ces, protect them from confiscation or on it. It refers to a local agenda and there- seizure and even misuse, and distribute fore, the actual extent of each of these six money to operational units for use. Dif- types of operations is different in every ferent terrorist networks operate with va- region, in accordance with the specific rious structures and sources of financial political and social environment. support. We will not elaborate too much, but will give an example highlighting a Strategic Terrorism nexus with criminal activities that ex- Strategic terrorism is global and aims at ists within the maritime environment. In terrorizing people indirectly by attacking southern Somalia, the al Shebaab, after the economy striking interregional flows taking control of pirate dens, coerced (the pillars of “free-trade civilization”), local pirates to accept a multi-million and the forces deployed to protect them. dollar deal under which they would hand The flows can be classified as: over 20 percent of future ransoms. As • Flow of persons: Interregional trans- previously described, hostage taking by portation of persons (100% by air) the terrorists themselves can also be a • Flow of goods: Interregional trans- source of revenues. portation of goods, including energy Tactical Terrorism, summary (90% by sea) Tactical terrorism is the most commonly • Flow of data: Cyberspace and its in- used category of terrorism as most ac- frastructure tions carried out on a day-today basis rely Finally, when forces are deployed to pro-

116 tect those flows either directly by provi- • The global air industry on 9/11/2001 ding escorts, or indirectly by projecting • International hotels where all busi- power or land and air forces abroad to nessmen gather abroad like the Mar- support local governments fighting terro- riott (2003, 2008, 2009, etc.)11 rism or even to carry out nation building • Places packed with tourists like tasks wherever the state has failed. Due nightclubs in Bali in October 2002. to their important operational costs, they also constitute a potent economical vul- According to this approach, the 9/11 at- nerability factor. tacks are as a major attempt to disrupt the Strategic terrorism can be highly ef- flow of persons, an attempt that almost fective as states are very vulnerable to succeeded had the response to secure it economic downturn. At present, al Qa- not been so rapid and effective. eda core organization is the only terrorist Despite the huge number of casualties, organization that has a global agenda. Its Osama bin Laden did not refer in any of leader, Usama bin Laden set the world- his statements to the death toll, which wide scope of the conflict in 1998: proves that it was secondary to the inten- “There are two parties to the conflict: ded economic outcome. Secondary also World Christianity, which is allied with was the direct cost for the insurance com- Jews and Zionism, led by the United Sta- panies, roughly US$ 60 Billions. tes, Britain, and Israel. The second party The indirect cost was much higher as is the Islamic world.”9 the number of air travelers decreased to Al Qaeda repeatedly affirmed its wil- a level where more than 70 air carriers lingness to attack the economy, as in No- went bankrupt. In April 2002, bin Laden vember 2004 when Osama bin Laden de- stated: clared his commitment to continue “this “… they have laid off more than policy in bleeding America to the point of 170,000 airline employees. …To say the bankruptcy.” least, more than $1 trillion in losses re- sulted from these successful and blessed Flow of persons strikes…” This flow includes all the elements in the This means that the induced effect of chain pertaining to interregional personal the attack on the air industry was the travel. It is almost exclusively airborne. real objective and not the buildings or Potential targets include international the people present during the attack. Two airports, the global air industry inclu- years later, bin Laden lowered the figure ding the planes, and all the places where and estimated the total cumulative cost foreigners gather. All of these economic at US$ 500 billions. In April 2007, Lord segments have been targeted. For instan- Levene, the Chairman of Lloyd’s recog- ce: • LAX, Los Angeles international air- Ahmed Ressam, an Algerian national living in 10 Canada, at the border crossing in Port Angeles, port in early 2000 WA. He was carrying bomb-making equipment, 9. FBIS report. Al-Jazirah TV Broadcasts which was going to be used to blow up Los Ang- Usama Bin Ladin’s 1998 Interview. Doha Al- eles International Airport on New Year’s Eve. Jazirah Satellite Channel Television in Arabic 11 Car bombing attacks hit repeatedly Marri- 1805 GMT 20 Sep 01 ott hotels in Indonesia and Pakistan, with heavy 10. On December 1999, U.S. authorities seized casualties.

117 nized the validity of these statements by bombing of the French tanker Limburg, declaring that in the aftermath of 9/11, off Mina al-Dabah, he stated: “By bom- close to 200,000 jobs were destroyed or bing the oil tanker in Yemen, the muja- at least temporarily relocated out of New hidin struck the umbilical cord and the York City. He added that one estimate supplies for the Crusader nation’s life- suggests the costs of political risk to the blood…” 13 global economy could be $1 trillion, equi- The flow of data valent to a 0.25 percent “geopolitical tax” on global GDP growth.12 Dataflow is essential to a world economy that is totally interconnected. It can be Flow of goods disrupted either through digital means, The maritime domain supports 90% of cyber warfare, or by attacking hardware. the world’s trade. Potential targets in- Cyber warfare may be used to disable a clude: country’s infrastructure, meddle with the • Offshore production rigs and ter- integrity of its internal military data, and minals (on April 24, 2004, suicide try to confuse its financial transactions bombers in three boats attacked or to accomplish any number of other Iraq’s offshore Al Basrah and Khawr crippling aims. For instance, Estonia was Al’Amaya oil terminals in the Per- subjected to a cyber attack in 2007 when sian Gulf) government computers were jammed, • Ports, terminals causing millions of pounds of financial losses, during a period of tension with • Ships Moscow. • Chokepoints, including both main Jihadists have not really targeted the canals and straits (the Panama Canal cyber space up to now. One of the reasons have been targeted in 2001 by Kha- is that they lack freedom of actions, ha- led Cheikh Mohammed and the alert ving lost their safe haven in Afghanistan. status for all chokepoints has been Another is that they need the World Wide reactivated on a regular basis) Web to communicate. Furthermore, they • All sea lines of communications might also consider that it is a powerful • The marine industry. tool from a human resources standpoint. Cyber space provides a free worldwide Before 1998, bin Laden clearly stated al forum, offered by their own enemies, ma- Qaeda’s opposition to pursuing oil tar- king possible the indoctrination of new gets. Then he shifted strategy. In Octo- mujahids or of aspiring self-radicalized ber 2002, Osama bin Laden threatened grassroots jihadists in the West (lone- attacks on ‘Key Sectors’ of US economy wolves). and one week later, elaborating about the Communications hardware is vulne- 12. Lloyd’s report in cooperation with the Eco- rable. The maritime segments consist of nomist Intelligence Unit .Global Business Un- submarine cables, crisscrossing the oce- der Attack. Juin 2007 (en ligne) (Consulté le ans to connect continents. Being mostly 20 mars 2010). URL : http://www.lloyds.com/ News_Centre/360_risk_project/The_debate_ 13. FBIS Report. Al-QaedaIssues Statements on_terrorism_and_political_risk/Under_at- Under Bin Ladin’s Name on Afghan War Anni- tack/Introduction.htm versary (Internet)

118 underwater, they are not so easy to cut as And that cost will continue being spent pipelines ashore. To reach them, terro- at a steady pace each year as long as rists need to get underwater capabilities. war persists. Therefore, attracting more Along with attacking the offshore oil in- troops by increasing the pressure on the dustry, it could be one of the reasons why expeditionary force and involving them al Qaeda has been willing to train scuba in a protracted war can be a valid terrorist divers. A manual for that purpose has strategy. Afghanistan is a good example. been recovered in Afghanistan from the In 2010, Mr Obama opted for a surge. Ge- house of Muhammad Atef (also known as neral McChrystal requested 40,000 men. Abu Hafs al Masri). Chief of al Qaeda’s Presently, only 30,000 have been sent. military operations and senior lieutenant The 10,000 troops who were not sent me- to Osama Bin Laden, he was killed when ant a non negligible ‘economy’ of US$ 1 a U.S. air-strike hit his home during the billion per year, at a time when total spen- U.S. attack of Afghanistan on November ding on the Iraq and Afghanistan wars 16, 2001. would surge past $1 trillion in 201014. Ho- This 11-page manual explores basi- wever, these figures must be attenuated cally all the aspects of diving. It reveals by the commercial spinoff for the defense a vision – that of creating a covert team related industries at home. of combat divers under the cover of a The economic impact of naval forces highly professional diving company and deployed overseas is not as important as displays the course of action to make it that of ground forces because the budget come true. to maintain a ship at sea is similar wherever it cruises. Yet, the costs of a success- Forces deployment ful terrorist attack on a major combatant Military forces are deployed at sea or are important. For instance, when USS abroad to secure free lines of communi- Cole, was bombed in Yemen on Octo- cations or to fight terrorism. However, ber 12, 2000, seventeen sailors were kil- this power projection – which has a direct led and thirty-nine others were injured. cost - presents concomitant vulnerabili- Repairs eventually cost US$ 287 mil- ties in the long run. One of them is the lion. This price is important, but unlike systematic decrease of public support ground troops costs that are recurrent, it resulting from the current impact on the was paid only once as no such event has economy. Another are the casualties; to reoccurred. the human tragedies stemming from the The psychological effect is probably loss of young men and women must be more significant, war ships being iconic added the tremendous economic costs of targets. disability and health care benefits for war veterans. 14. According to Joseph Stiglitz and Linda Bil- While the decision about sending more mes, this number does not take into account the troops abroad is primarily a military costs of disability and healthcare benefits for one, it also has substantial budget impli- recent war veterans with nearly one in two re- turning troops suffering some form of disability cations. The rough formula used by the – ranging from depression to amputation. The White House, of about US$ 1 million per eventual cost will be $1tn for the Afghanistan soldier a year, appears almost constant. war veterans only.

119 The loss of a highly sophisticated na- global terrorism that could create a state val combat system in an attack by a small of economic uncertainty and social chaos suicide barge manned by uneducated through the disruption of interregional terrorists can have a devastating effect trade. Some test attacks are being carried on the public. At the same time, it is a out, improving their know-how at a slow formidable means of propaganda for the but steady pace. Jihadists. The study of the different components of maritime criminal violence at sea (ter- Conclusion rorism, piracy, smuggling, etc.) proves Maritime trade has developed quickly that their modi operandi tend to merge since World War II and is vital to the glo- under some form of financing, tactical bal economy. and technological barter that transcends During this time, the creation of the ideological differences. state of Israel and decolonization has Although their respective objectives sparked the use of terrorism worldwide are different, a nexus between sea pira- by most subversive organizations as the tes and maritime terrorists already exists preferred way to meet local, regional or in Somalia for financing purposes. Ne- global political agendas. vertheless, sea actions will remain nu- While the maritime part of this ter- merically limited compared with those rorist strategy has grown steadily, it has of ground terrorism due to the relative been masked by the far more dramatic scarcity of the population of seafarers and frequent ground attacks. Starting in and the difficulties to address technical the Mediterranean in the fifties, it passed and logistics requirements to operate at on to the Indian Ocean where the LTTE sea without attracting the attention of developed it to a level of tactical effi- intelligence organizations. Their impact, ciency that had never been attained until combined with those of other forms of then. strategic terrorism, however, can have a World Islamic Front organizations have devastating effect on a weakened global broadened their scope, planning strategic economy.

120 Ledamoten ANNA RISFELT HAMMARGREN

Anna Risfelt Hammargren är VD för Sjöfartsforum. Slaget om vattenkraften – och vikten av en samordnad strategi Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Göteborg den 20 februari 2013. Många är de sjöslag som under årens lopp påverkat Sveriges position som nation. Det här talet handlar ett speciellt slag, jag kallar det ”Slaget om vattenkraften”. Det skiljer sig från en militär definition av ett slag, men såväl sjöslagen som slaget om vattenkraften handlar om nationens ställning, att formera styrkor, formulera strategi, att vilja och våga ge sig ut i strid samt att successivt flytta fram positionerna. Vid nästan vid alla konferenser som jag arrangerat för Sjöfartsforum de senaste fem åren, och även vid andra sjöfartskonferenser, har någon ställt sig upp och sagt ”sjöfarten syns inte i media, varför kommer vi inte fram i debatten, varför pratar alla bara väg och järnväg?” I frågan ligger också oftast ett outtalat ”och varför gör ingen någonting?”. Mitt inledningsanförande handlar om sjöfarten och sjöfartens aktörer var osyn- vad som faktiskt gjorts de senaste fyra- liga, inte jobbade tillsammans och mest fem åren för att lyfta fram sjöfarten, stär- klagade på sakernas tillstånd. Den all- ka det maritima klustret1 och sätta den männa kunskapen om sjöfartens roll och osynliga maritima näringen2 på kartan. betydelse i samhället kändes obefintlig. Jag ska reflektera kring den öppna mari- Detsamma gällde politikernas engage- tima strategiprocessen som pågått under mang. Ingen tycktes se möjligheter för denna tid och delge er min uppfattning sjöfarten och utnyttjandet av vattenvä- om hur slaget om vattenkraften kan vin- gen. Sjöfarten var förminskad till en nas. båt. Media skrev om utsläpp, olyckor, utflaggning, tvister mellan fack och ar- Utgångsläge betsgivare, fiffelredare, enkelskrov, mm. År 2008 kulminerade i det maritima Svensk sjöfart och internationell drogs klustret en utbredd frustration över att över samma kam och det som skrevs hade

121 mer eller mindre alltid en negativ klang. ten blev att definiera skillnaden mellan Det gällde också sjöfartsbranschens egna sjöfartsnäringen och den maritima nä- budskap som alltför ofta andades ”får vi ringen och vad ett maritimt kluster var. inte det eller det beslutet så flaggar vi ut”. Ingen tyckte likadant. De vitt skilda upp- Det året hade Sjöfartsforums styrelse fattningarna förvånande och slutsatsen börjat diskutera att starta ett arbete för blev tydlig. Hur kan vi över huvud taget en svensk maritim strategi, dvs ett stra- tro att våra politiker ska förstå och arbeta tegiskt, nationellt styrdokument för det för våra frågor om vi inte själva har koll maritima klustret, likt motsvarande stra- och samsyn, beskriver näringen på sam- tegier i t ex våra grannländer. I septem- ma sätt eller har gemensamma övergri- ber arrangerade Sjöfartsforum Världs- pande budskap? sjöfartens Dag med rubriken ”Är svensk Senare bestämdes att utgå från den sjöfartnäring en framtidsbransch?” Det vedertagna EU-definitionen av ett ma- krassa svaret bland talarna var enty- ritimt kluster, där klustret består av sju digt. Nej, svensk sjöfartsnäring är ingen delar; Transport, Tillverkning/Maritim framtidsbransch, vi ligger hästlängder teknologi, Forskning och utbildning, Fri- efter övriga länder och vi kommer inte tid och Turism, Service, Havet som resurs att komma någonstans om vi inte börjar och Offentlig sektor. Det beslöts också att samverka, kavlar upp ärmarna och sätter i detta strategiprocessarbete exkludera igång att jobba. fisket, som ingår i område havet som re- Som en direkt följd av Världssjöfartens surs. Fisket, med en då egen myndighet, Dag tog Sjöfartsforum initiativet till att bedömdes för all för väsenskilt. starta ett klustergemensamt arbete som fick namnet ”den maritima strategipro- Första ronden - samsyn cessen”. Processen blev en öppen process För att nå uppsatta mål krävs en strategi välkommen för alla i klustret att delta i – med ett gediget kartläggnings- och ana- både medlemmar i Sjöfartsforum och an- lysarbete samt tydliga handlingsplaner. dra. Uppstarten av processarbetet skedde Det som många kanske trodde skulle också i dialog med både Näringsdeparte- kunna åstadkommas över ett halvår el- mentet och Sjöfartsverket. ler max ett år har tagit fyra. Några av er Utgångsläget var ett splittrat kluster har säkert undrat när vi skulle bli klara, med ett starkt revir- och stuprörsageran- men vi som varit med har insett att tiden de, ingen eller mycket liten samverkan, i stort behövts. Aktörer som aldrig arbe- och lösryckt kommunikation utan tydlig tat tillsammans har lärt känna varandra strategi, mest kopplad till egenintressen. och varandras verksamheter, enats om Få pratade näringsfrågor och det rådde en nuläge och målbilder, utvecklingsområ- skrämmande dålig kunskap och samsyn den, prioriteringar mm. Mångas agendor om den egna näringen och om klustret. har jämkats för otaliga arbetsmöten. 15 Den bristande samsynen manifeste- öppna konferenser har arrangerats och rades vid strategiprocessens allra första dokument skrivits. möte i februari 2009. Ett 25-tal vd:ar, Att låta några få initierade driva ett marknadschefer och marknadsanalytiker processarbete som detta bedömer jag med vilja att åstadkomma en förändring mycket svårt. Delaktigheten, informa- deltog i uppstartsarbetet. Första uppgif- tionen och förankringen internt har va-

122 Dokumentet ”Vision och strategi för det maritima klustret” överlämnas till infrastruk- turminister Catharina Elmsäter-Svärd (t.v.). rit del av framgångskonceptet. Parallellt Det första resultatet har också strategiprocessen utgjort en Efter två år, i oktober 2010, presentera- förändrings- och utvecklingsprocess. des det gedigna dokumentet ”Vision och Många nya tankar och förhållnings- strategi för det maritima klustret” med sätt har sett dagens ljus. Många kluster- bilagan ”Närsjöfart och inrikes sjöfart” övergripande initiativ har också startats för den då nytillträdda infrastrukturmi- som resultat av samverkan och kontakter nistern Catharina Elmsäter-Svärd. Stra- inom strategiprocessen. tegidokumentet var en milstolpe. Den Ett stort antal företag och organisa- kartläggning av klustret med dess förut- tioner har deltagit i arbetet. I den första sättningar som presenterades var ny, sam- fasen var ca 150 aktörer aktiva i 15 olika synen var ny och de gemensamma målen fokusgrupper. I den andra arbetade sju var nya. Helt nyskapande var också att fokusgrupper med representanter från strategidokumentet innehöll både egna drygt 50 företag, organisationer och åtgärder och åtgärder vi behöver politisk myndigheter. Antalet engagerade perso- hjälp med. Det var alltså slut med gnället ner har varit många fler. och klagomålen. Ingenstans i dokumentet

123 användes ordet ”krav”. Klustrets aktörer Med färdiga handlingsplaner vidtog hade verkligen ansträngt sig, sett sin egen arbetet med slutdokument, det Mari- roll, tagit sitt ansvar och målinriktat bör- tima Manifestet, med rubriken ”Jobb, jat driva sina frågor. Kompetens, Samhällsnytta”. Manifestet Strategidokumentet slog fast visionen presenterades den 24 januari 2013 och ”Sverige, alltid i framkant inom maritim sammanfattar klustrets och näringens innovation och hållbar utveckling” samt roll och betydelse för Sverige. Det bygger de gemensamma styrande värdena ”sam- på tre övergripande huvudteser. Jobb och verkan, ansvar och värdeskapande”. sysselsättning till nytta för samhällseko- Många hoppades på snabba resultat. nomin, den maritima kompetensen (nära Nu fanns målen, nu stod det på pränt vad kopplad till svenska rederier och fartyg), politiken skulle göra. Men inget direkt som maritim näringsgenerator för ut- hände. Ministern tackade för arbetet och veckling, innovation, sysselsättning och för dokumentet. Vi vet att det använts tillväxt samt den tydliga samhällsnytta på departementet och bland politikerna, alla delar av klustret bidrar med. Mani- men direkta resultat och stöd för sjöfar- festet innehåller sju åtgärdsområden med ten uteblev. Många blev besvikna och konkreta åtgärder, skrivna som checklis- kommentarer som ”jaha, det här ledde ju tor. Den viktigaste punkten är en politisk inte heller till någonting” hördes. beslutad maritim strategi för hela klustret Men strategidokumentet ledde till nå- som ger nödvändig förutsägbarhet och got, något mycket viktigt. Det utgjorde konkurrensförutsättningar. Manifestet grunden på vilken det fortsatta arbetet är en konkret åtgärdsplan för oss själva skulle vila. Utan en fast grund kan inget och för våra politiker. Styrkan i Mani- hållbart byggas, utan nödvändig stabilitet festet ligger i den breda ambitionen och kantrar fartyget. Strategiarbetet kantrade viljan som 23 organisationer, föreningar, inte, det gick vidare i sin nästa fas – att högskolor och akademi skrivit under. Det ta fram handlingsplaner och knyta ihop betyder att ingen av de åtgärder som finns arbetet. med är att betrakta som ett särintresse. Alla åtgärder är av vikt för hela klustrets Andra ronden - och näringens samlade utveckling. Med sina konkreta åtgärder komplette- konkretisering rar Manifestet den handlingsplan för sjö- Fas två, som startade 2011, krävde ny fartsnäringen som regeringen presentera- organisation, nya nyckelpersoner och de den 21 januari 2013. Handlingsplanen nytt engagemang. Sju fokusgrupper har refererar till strategiprocessens arbete, diskuterat några av klustrets allra vikti- talar om konkurrensvillkor, utveckling, gaste frågor – Kunskap och innovation, en maritim strategi och dialog med nä- Maritim informationsteknik, Närsjöfart ringen. Det är tydligt att regeringen tagit och inrikes sjöfart, Infrastruktur och intryck av vårt arbete. intermodalitet, Hållbar värdetillväxt, Med det Maritima Manifestet avslutas Konkurrensvillkor och Kommunikation. formellt den maritima strategiprocessen, Grupperna har tagit fram tydliga hand- detta veritabla mastodontgrupparbete. lingsplaner som sedan kommunicerats i Samtidigt är dock Manifestet startskot- foldrar och på konferenser. tet på nästa process, lika utmanande som

124 den tidigare. Slaget om vattenkraften är och likabehandling mellan trafikslagen inte vunnet, men efter fyra år kan man är vedertagna och systemet för farleds- konstatera att klustret och den maritima avgifter och trafikslagens infrastruktur- näringen tydligt har flyttat sina positio- kostnader börja komma upp på bordet. ner. Vattenburen kollektivtrafik växer. Allt beror inte på Sjöfartsforum eller den ma- Betydande delseger ritima strategiprocessen, men mycket gör Tillbaka till de som inte tycker att något det. På många håll har en vilja att lyfta hänt, att vi är osynliga och att sjöfarten dessa frågor förlösts och strategiproces- aldrig nämns. Har arbetet i den maritima sen har hjälpt initiativen. Vi fångade ett strategiprocessen gjort skillnad? momentum och lade med strategiarbetet Svaret är; tveklöst ja! Om man ser grunden för en ny syn på vattenkraften tillbaka till 2008 har oerhört mycket och dess möjligheter. åstadkommits. Ett nationellt maritimt Dessutom – och minst lika viktigt – vi kluster och en maritim näring har eta- har gjort ett gott jobb, åstadkommit sam- blerats och trätt fram i ljuset. Begrepp syn, och stärkt klustrets anseende och som maritim strategi och inlandssjöfart trovärdighet. Politiker och politiska be- är inarbetade. Man pratar om kustsjöfart slutsfattare efterfrågar helhetsbilder och igen och vattenvägen uppmärksammas de har uppskattat vårt arbete och den nya allt mer. Orden trafikslagsövergripande retoriken. Resultatet är att maritima frå-

125 gor idag finns på den politiska agendan ger ibland att de träffar de landbaserade och att klustret är en trovärdig part. Mari- trafikslagen lika många gånger per vecka tima frågor går inte längre att runda eller som de träffar sjöfarten per termin. Även bortse ifrån. Klustret står där tillsam- om detta är överdrivet visar det på ett på- mans med tydliga budskap och åtgärder verkans- och informationsarbete som vi sammanfattade i ett Maritimt Manifest. inte är i närheten av. Järnvägen, via SJ, Våra framgångar kan inte mätas i kis- riktar sin kommunikation till allmänhe- tor med guld. Men viktigare än omedel- ten. Att jobba med väg och järnvägsfrå- bara guldpengar är den samverkan vi eta- gor blir därför viktigt för politikerna och blerat och milstolpen i byggandet av en politiska strukturer är starka. näring. Det här slaget handlar om de små Det gäller också på våra departement stegens framgångar och den i mångas och myndigheter. Även om förändringar ögon långsamma takten måste vi accep- sker i positiv riktning, ändras inget per tera. Det är inte vilken skuta som helst automatik bara för att vi tycker att saken som ska vändas. Inget sker över en natt. är självklar. Politik och logik är heller inte samma sak. Det som ter sig helt logiskt Nuläge och rätt för oss, är kanske inte det utifrån Vi måste komma ihåg att vi påverkar det politiska perspektivet som handlar om gamla strukturer, traditioner och synsätt. att profilera ett parti, hålla ihop allianser Efter andra världskrigen började vi ”släp- och höja opinionssiffror. Det långsiktiga pa lastbilen lös”. Bilen blev var mans politiska arbetet är svårare, det ger inte egendom, vägar byggdes som aldrig förr nödvändiga röster direkt. och Volvo och Saab var svenska industri- Men om man vill förändra måste klenoder. Den inrikes sjöfartens gick till- man jobba långsiktigt. Vi måste påverka baka, speciellt starkt från 1970-talet. Sjö- strukturerna och synsätten. Ett doku- farten blev något gammalt och omodernt. ment eller två betyder föga, men ett fo- Den föll nästan i glömska och sjöfartens kuserat, långsiktigt strategiskt arbete gör företrädare lät det ske. det. Vi vinner framgång när åtgärd läggs Järnvägen, som en gång anlades för till åtgärd – delseger till delseger – och att komplettera sjöfarten, gick också positionerna kontinuerligt flyttas fram starkt tillbaka, en utveckling som star- i önskad riktning, om än långsamt. Det tade redan på 1940-talet. Järnvägen fick handlar om att uthålligt bygga trovärdig- dock en renässans någonstans vid detta het, kunskap och relation. sekelskifte. Miljöaspekten talade för att På tal om strukturer, även våra egna åka tåg istället för att flyga och att lasta måste ruckas. Vi behöver förändra vårt godset på tågpendlar istället för att köra sätt att agera och kommunicera. Bort allt på lastbil. med alla stuprör och in med hängrän- Sjöfarten var splittrad. Samhällsnyttan norna. Precis som andra aktörer i sam- och vikten av att bygga en stark näring hället, måste vi kunna hantera våra rol- var inget man talade om och det tog sjö- ler i olika omvärldscirklar. En hamn är t farten ytterligare minst tio år att bygga på ex del av hamnbranschen, men också en samma argument som järnvägen. del av sjöfartsnäringen och den maritima Strukturer som måste brytas finns näringen, liksom det maritima klustret, också i politiken. Riksdagsledamöter sä- transportnäringen, logistiknäringen och

126 kanske även turistnäringen – samt en vi erbjuder en alltid lika flexibel trans- viktig aktör i regionen och samhället. portmöjlighet med stor energieffektivitet. Hamnen måste fungera i alla cirklar och Vattenvägen är en billig infrastruktur finna sin roll och se sitt ansvar. med mycket liten investerings- och un- Den komplexitet som idag råder i sam- derhållskostnad. Ett större utnyttjande hället påverkar alla i klustret och detta av vattenvägen möjliggör bättre riktade måste vi ta höjd för. Vi måste bli dukti- investeringar till landinfrastrukturen. gare att arbeta med och presentera helhe- En maritim näring skapar företag, ger ter och jobba med flera olika perspektiv. svenska jobb och skatteintäkter till stats- Redan i tidiga skeden måste vi involvera kassan. Vi gör samhällsnytta i den täta varandra och ta ansvar för att alla delar kopplingen mellan handel, sjöfart och av klustret är med i klustersamarbetet. sjöförsvar, sjöövervakning, isbrytning, Detta gäller såväl klustrets offentliga de- lotsning mm. lar som den maritima näringen. Vår maritima kompetens – med rötter- Genom att gå från att fokusera på en- na i marinen, hos rederier och varv – är skilda frågor och delar till att prata om mycket stor. Den är internationellt erkänd vår samlade klusterutveckling och vår och nära kopplad till en maritim miljö påverkan på varandra gör att vi kan und- med svenska rederier och fartyg. Stra- vika att fastna i särintressefällan. Betrak- tegiprocessen kallar kompetensen vår tas klustrets verksamheter som särintres- näringsgenerator. Kompetensen/närings- sen kommer vi inte långt. generatorn driver innovationskraft, ny- Vi måste också bli bättre på att jobba skapande, entreprenörskap och tillväxt. med kort och lång horisont parallellt och Den är avgörande för utveckling inom att sätta frågor i tydliga sammanhang. nya områden som offshore, förnybar en- De långsiktiga frågorna, som i stor ut- ergi från havet, maritim informationstek- sträckning rör närings- och samhällbyg- nik, biomarina livsmedel mm. gande måste balanseras med frågor om Vi har mer att erbjuda. I städer vid vat- konkurrensvillkor här och nu. Att bygga ten kan vattenburen kollektivtrafik kom- en maritim näring är dessutom ett sätt plettera. Många skulle säkert gärna sätta att tydliggöra nödvändiga sammanhang. sig på en båt, äta sin frukost, koppla upp Enskilda frågor får på så sätt väsentligt sin dator och ta sig till jobbet i en natur- större tyngd. skön miljö. I skärgården skulle skolan kunna hålla till på en båt som åker runt Styrkor och hämtar och lämnar skolbarnen. På Sjöfarten är kommunikativ. Sverige är fredagseftermiddagen hem med båten en kustnation. Svenskarna älskar havet, kan det vara after-work. Man kan ta med båtar och skärgård. Vi har en historia sin cykel ombord och om man är bilburen att berätta och vi kan appellera till den kanske man kan åka ombord på en väg- svenska folksjälen. Liksom järnvägen färja tvärs över istället för runt om eller kan vi bygga på miljö- och hållbarhets- in i stadskärnorna. Godstrafik på stadens frågorna. Färjor kan ersätta broar och ett vattenvägar kan minska antalet lastbilar fartyg lastbilar. Trängseln, utsläpp och i tätbebyggda områden. På ledig tid åker olyckor kan minska. Vi förstör inte natu- man ut i skärgården, ”räkfrossar” eller ren genom stora infrastrukturprojekt och minikryssar till våra grannländer eller

127 kanske ännu längre bort. Möjligheterna Klustrets kommunikation måste i stör- finns – vi måste lyfta upp dem, kommu- re utsträckning fokusera på den nytta och nicera dem och arbeta in dem. de värden vi skapar för samhället, liksom vattenvägen som infrastrukturtillgång, Tredje ronden - de hållbara transportlösningarna, pro- verkställande dukterna, och kompetensen. Båten el- Vi har som sagt inte vunnit slaget om ler fartyget är inte det viktigaste, den är vattenkraften än. Det finns ytterligare ut- redskapet. Vi måste också ha koll på vår maningar framför oss. Vi måste på allvar statistik kring såväl antalet anställda som få våra politiker med oss i arbetet, väcka vårt förädlingsvärde och utfört transport- intresse och öka kunskapen om våra möj- arbete. På sikt måste vi veta och tydlig- ligheter och de förutsättningar som råder göra var vi har våra främsta styrkeposi- i just vår näring. Manifestets budskap tioner på en internationell marknad. behöver nå ut inte bara till rikspolitiker De personer som ställer sig upp på utan också till regions- och lokalpolitiker, konferenser och undrar över varför vi beslutsfattare på myndigheter, samhälls- inte hörs och syns kommer att fortsätta planerare, speditörer, varuägare och lo- att göra det om vi inte vidareutvecklar gistiker. Alla Manifestets åtgärdspunkter vår samverkan. Samverkan och samord- ska bockas av. I förlängningen måste vi ning är den första förutsättningen för att nå ända till köksbordet. När vi kommit slutligt vinna slaget. Engagemang och dit och sjöfarten börjar diskuteras vid vilja är den andra. Ansvarstagande är den middagen har vi nått fram. Människors tredje och resurser den fjärde. Resurser vardagssamtal påverkar politikerna och har jag inte pratat så mycket om, men som skapar det tryck vi behöver. ni vet, stekta sparvar faller sällan ner från Kommunikationen ska vara tydlig, himlen. Bara genom att snegla på andra trovärdig och samordnad. Alltför stor trafikslags satsningar förstår man att här skillnad i de övergripande budskapen krävs en rejäl kraftsamling. skapar förvirring och osäkerhet. Vi be- Jag tror att vi måste räkna med minst höver använda en gemensam terminologi tre års aktivt strategiarbete till för att och kommunicera säkerställda faktaupp- kunna checka av punkterna i vårt Mari- gifter. Viktigt är också fortsätta att ta ett tima Manifest. Det blir i så fall totalt ca gemensamt ansvar för att stärka kluster sju års fokuserat arbete, vilket troligen och näring, t ex genom att öppna slutna är ett minimum för ett informations- och ”klubbmiljöer”, börja ”name-droppa” påverkansarbete av det här slaget. Att få företagsnamn och organisationer, stän- budskap att sätta sig, omvandlas till för- digt bekräfta varandra och inte minst lita ståelse, kunskap, intresse och engage- på varandra. Det värsta som kan hända mang och slutligen åtgärder tar tid. är att vi halkar tillbaka i gamla fotspår där aktörer börjar kommunicerar i sina Delta och bidra! egna stuprör eller enbart utifrån den egna De som frågar varför inte sjöfarten och agendan igen. Då eroderar snabbt vårt den maritima näringen syns bör börja uppbyggda förtroendekapital och vunna med sig själva. Vilken målbild har jag? framgångar. Det gör inte vattenkraften Hur agerar jag för att uppfylla den? På till vinnare. vilket sätt bidrar jag och mitt företag/min

128 organisation i ett fortsatt arbete? Hur är kompetens och våra geografiska möjlig- vi beredda att satsa? heter har Sverige alla förutsättningar att Frågan är inte om det går att vinna utveckla en kompetensbaserad maritim slaget om vattenkraften, det handlar om näring och ett starkt maritimt kluster. klustrets aktörer vill. Vill vi, så kan vi. Vill vi – kan vi skapa ett starkt maritimt Kraftsamling för seger kluster och få näringen att växa. För var- Mitt budskap till er är – vi har aldrig för ska Sverige inte utnyttja sina vatten- kommit så långt tillsammans förut och vägar och varför ska vi låta kompetens, sjöfarten är idag synligare än på många, företag och möjligheter flytta till våra många år. Vi har med det Maritima Ma- grannländer? Varför ska vi inte utnyttja nifestet skapat en samordnad bas och vi den starka maritima kompetens vi har har byggt trovärdighet. Genom att fort- och utveckla en synlig svensk basnäring? sätta den gemensamma kraftsamlingen, Varför kan Danmark och inte vi? förstärka och stödja insatser kan vi att Sverige är en kustnation. Så länge nå- vinna slaget om vattenkraften. En seger gon bott här i landet och bedrivit handel för vattenkraften – den verkliga vatten- har vi varit beroende av sjöfarten, vi kom- kraften – är en seger som gynnar oss alla; mer att fortsätta vara det. Handel, sjöfart, vi som vill jobba här, företagen, organi- sjöförsvar, skydd av vattenvägar och sationerna, klustret, näringen, industrin försörjningsmöjligheter hör intimt ihop och – inte minst – Sverige. och är lika viktiga idag som för hundra För vattenkraften – i Sverige! år sedan. Genom att kapitalisera på vår

Noter 1. Det nationella maritima klustret betecknar verksamheter knutna till havet som vattenväg och territorialvatten samt havet som naturresurs. 2. Den maritima näringen betecknar det maritima klustrets kommersiella delar.

Det Maritima Manifestet, strategidokumentet Vision och strategi för det maritima klustret med bilagan om Närsjöfart och inrikes sjöfart samt sju handlingsplaner/foldrar om Hållbar värdetillväxt, Närsjöfart och kustsjöfart, EU-klassad inlandssjöfart, Infrastruktur och intermodalitet, Kunskap och innovation, Maritim informationsteknik samt Kon- kurrensvillkor kan laddas ner från Sjö- fartsforums webbplats http://maritimefo- rum.se/rapporter.html

129 Ledamoten DAN STEN OLSSON

Dan Sten Olsson är koncernchef och VD Stena AB sedan 1983.

Framgångsrik Sjöfart – En samarbetsfråga Tal vid Kungliga Örlogsmannasällskapets (i samarbete med Redareföreningen, Skepps- mäklareföreningen, WISTA, Göta Älvklubben och Sjöfartsforum) sammankomst den 20 februari 2013 i Sjöräddningshuset Effektiv och miljövänlig sjöfart kommer fortsatt att vara en viktig del av det svenska samhället. Vår utrikeshandel är till mer än 80 procent beroende av sjöfart. 30 procent av turismen till Sverige kommer med färjor. Tur är det väl då att det finns företag och entreprenörer som tillhandahåller sjötransporter för gods och person- befordran och utbildar kompetens för närliggande verksamheter. Men kan vi anse sjöfarten enbart vara en global angelägenhet som regleras av internationella avtal och konventioner? Eller finns det ett element av nationellt intresse som måste beva- kas? Jag vill här översiktlig belysa hur den svenska sjöfarten utvecklas och vad som enligt min syn bör ske inom detta område. När den ekonomiska krisen blev synlig Över tid går det att hantera detta, för i och med kraschen av Leeman Brothers sjöfarten är det mest miljövänliga trans- 2008 hade all världens varv orderböck- portslaget. Konkurrensen om lasterna erna fulla av fartyg för leverans de kom- är dock knivskarp. Ökade kostnader för mande 3-4 åren. Efterfrågan på sjötran- att driva fartygen gör det inte lättare. sporter har sedan dess följt en normal Ett flertal rederier har under de senaste utveckling. Men tonnageöverskottet på åren tvingats till nedläggning eller re- världshaven kommer att bestå ett par år konstruktion. De övriga kollegorna, intill. Utöver denna effekt har bränslekost- klusive Stena, kämpar hårt i motvinden. naderna mer än femdubblats på 10 år. Ett Således kostar det 25 miljoner mer per år antal tuffa nya regler för sjöfarten inom att driva en färja med svensk besättning i miljö och säkerhet har tillkommit som jämförelse med en med polsk besättning. fr.o.m. 2015 kommer att öka bränslekost- För ett lastfartyg kan man generellt säga naderna med ytterligare 30-40 procent. att merkostnaden för personalen är åt-

130 minstone 50 procent högre under svensk företrädesvis till nordeuropeiska länder flagg, jämfört med t.ex. dansk eller färö- som Danmark, Färöarna och Finland. isk flagg. Till detta skall läggas ett antal större I denna affärsmiljö är det naturligt och högsjöbogserbåtar, forskningsfartyg mm helt nödvändigt att leta efter de bästa för- som nu bl.a. har Thorshavn på Färöarna utsättningarna att försöka minska kost- som hemmahamn. Handelsflottan har naderna. halverats. Att detta inte är bra kan alla Med olika betingelser för att driva re- konstatera. deriverksamhet i olika länder har flera Norge och Danmark och nu även Fin- rederier i Sverige valt att antingen byta land är goda och närliggande exempel flagga till andra länder och ibland också på hur utvecklingen varit den motsatta. flytta ut hela verksamheten inklusive ma- Sjöfart är idag Danmarks största export- nagement. Syftet är i stort uteslutande att näring och i Norge är den god tvåa efter reducera kostnader för att kunna erbjuda oljan. Detta har åstadkommits genom ett konkurrenskraftiga sjötransporter i in- långsiktig gemensamt arbete mellan nä- ternationell konkurrens. Såväl kunder, ringsliv, akademi och staten. finansiärer, aktieägare och i konsekvens Vi bör i Sverige följa detta exempel. bolagsstyrelser kräver detta. Som minimum måste svenska rederier Sverige utarmas därmed på en näring som vill ha svensk flagg kunna ha sam- som betytt så mycket för vårt land. I prin- ma villkor som övriga länder i EU. Så är cip är Sverige en ö. Våra sjötransporter inte fallet idag. Det är lite konstigt anser har historiskt varit korta, men med större jag. Sverige har samma möjligheter som fartyg i internationell trafik har konkur- resten av EU att främja sin sjöfart. Jag rensen från översjöiska marknader ökat anser att den handlingsplan för sjöfarten i så hög grad att närhet till europeiska som lagts fram av regeringen för några kontinenten inte längre är ett konkur- veckor sedan ihop med det Maritima ma- rensskydd för vår industri. Export till nifest, som näringens olika parter arbetat översjöiska marknader utgör också en allt fram bör vara en grund för det fortsatta större del av vår samlade export. arbetet. Samarbete mellan näringsliv, Idag har vi 112 fartyg med svensk flag- akademi och staten kommer dock att vara ga kvar. Det är allt som återstår av den otillräckligt såvida inte samarbetsformer en gång så stolta svenska handelsflottan. med de svenska facken för en effektiv Dessa återstående 112 fartyg består av 79 kostnadsbas förverkligas. svenskflaggade lastfartyg i fjärrfart och Jag hoppas därför att det snabbt kom- 33 svenskflaggade färjor och kombine- mer fram många konkreta förslag och rade last- och passagerarfartyg, så kall- beslut. lade RoPax. Jag vill säga något om piratverksam- För 4 år sedan var siffran den dubbla. heten kring Somalia, Indiska Oceanen Som vice ordförande i Redareföreningen och utanför Nigeria. År 2011 kostade den kan jag också notera ett minskande med- samhället mellan tolv till sjutton miljar- lemsantal, vilket speglar näringens ut- der dollar. Under de sista tolv månaderna veckling i vårt land. när statliga marina styrkor har blivit mer Drygt 100 handelsfartyg har alltså aktiva har aktiviteten reducerats till runt flaggats ut under de senaste fyra åren, en tredjedel. De flesta internationella re-

131 Paneldebatt som leddes av KÖMS styreslseledamot Berit Blomqvist. Från vänster Lars Tysklind (FP), Dan Sten Olsson (Stena AB), Anna Risfelt Hammargren (Sjöfartsforum) och Magnus Kårestedt (Göteborgs hamn). derier inklusive Stena opererar nu med miljoner ton gods. Det är större delen privat vaktmanskap ombord med rätt att av den svenska utrikeshandeln. skjuta i nödvärn. Detta är inte accepta- • Den senaste mätningen från 2011 vi- belt. Redan idag drivs många uppror och sar att nära 27 miljoner passagerare gerillarörelser av arbetslösa f.d. elitsolda- reste till eller ifrån Sverige via färja ter. Marinen bör fortsatt ha ett ansvar för – att jämföra med flygets 23 miljo- att skydda den civila sjöfarten mot väp- ner. De inresande spenderade mot- nat angrepp, för vi vill helst inte göra det svarigheten till ett exportvärde om själva. 26,1 miljarder kronor i Sverige och Metoderna för skyddet kan vara genom inkomster till svenska staten om 3,8 ett stort och brett samarbete med andra miljarder kronor i form av moms. sjöstyrkor. En annan möjlighet är att ha Passagerarrederierna satsar årli- svenska marinsoldater ombord. Sverige gen över 600 miljoner kronor på att skall vara med i det kollektiv av olika län- marknadsföra Sverige som destina- der som skyddar sjöfarten oavsett vilka tion. Att jämföra med Visit Swedens flagg den har. Det beror på att vi alla har 140 miljoner. glädje av den handel som sker. Sverige bör naturligtvis fortsätta sitt arbete med • De svenska hamnarna anlöps dagli- att förbättra alternativa levnadsförhål- gen av omkring 300 lastfartyg och landena i de länder där piraterna finns. färjor. Det blir 109 000 anlöp om året. Stena har i år skänkt och kommer även Endast en mindre del av dessa fartyg nästa år att skänka 500 000 USD till FN:s är svenska. Det finns inget som säger program till självhjälp i Somalia. att inte en väsentligt större andel av I närområdet behöver Sverige en flotta, alla dessa fartyg kunde vara svensk- sjöfart och svensk sjöfart då: flaggade med en stor andel svensk • Sverige har en av Europas längsta sjöpersonal sysselsatt ombord. kuststräckor. Genom våra drygt 100 Sjömansyrket är avancerat och populärt. hamnar passerar varje år cirka 180 Sverige har lyckats uppnå de högsta an-

132 sökningssiffrorna till sjöbefälsutbild- som fjärrsjöfart. ningarna som finns i västvärlden. Det är Sveriges Redareförenings medlemsfö- så många ungdomar som inte får plats på retag arbetar oförtrutet vidare med sats- våra utbildningar, så att sjöbefälsskolor i ningar på våra anställdas och unga prak- Finland, Norge och Danmark nästan har tikanters utbildning. Andra satsningar är fler svenska än inhemska studenter. satsningar på kvalitet, långsiktighet och Dessa personer kommer att kunna göra nya tekniska lösningar, inte minst på mil- internationella karriärer om inte i svens- jöområdet. Det gör att Sverige fortsatt ka fartyg så i utlandsflaggade. Därför bör ligger i toppen på Paris MOU´s vita lista. en svensk ombordanställd innevånare, Tillsammans med Chalmers och Han- med bortavaro över 183 dygn om året delshögskolan har vi satsat på Lighthou- ombord i utländskt fartyg, inte bara vara se, ett fantastiskt och tvärvetenskapligt skattebefriad om fartyget går i oceanfart, forskningsprojekt. Det har redan börjat utan också ifall av såväl närsjöfart som ge ett avstamp för framtiden, ett avstamp fjärrsjöfart. Svenska fartyg måste kunna som sjöfarten i Sverige behöver. mäta sig i internationell konkurrens. Inte Den svenska sjöfartsnäringen vill gär- bara kustnära trafik i Sverige är utsatt för na tillsammans med regeringen och de internationell konkurrens. Fartyg omdiri- ombordanställdas organisationer snabbt geras hela tiden och trafikerar mestadels påbörja arbetet med framtidsinriktade sträckor omväxlande mellan både när- projekt.

133 VI ERBJUDER ALLT I UNIFORMER OCH TILLBEHÖR FÖR MARINEN

RONNEBYGATAN 39, 371 33 KARLSKRONA TEL.0455-10298 www.nymansherr.nu e-post: [email protected]

134 Ledamoten KENNETH RAUN

Kommendörkapten Kenneth Raun, som är mariningenjör, är chef för Tekniksektionen vid Logistikavdelningen vid Högkvar- terets Produktionsledning.

Behövs Chiefen? – funderingar kring den tekniska tjänsten ombord Inträdesanförande hållet vid Kungl. Örlogsmannasällskapets ordinarie sammanträde i Stockholm den 27 mars 2013. Ärade ledamöter, mitt anförande i kväll har rubriken ”Behövs Chiefen: funderingar kring den tekniska tjänsten ombord. Varför har jag då valt att ifrågasätta denna traditionsrika befattning? Syftet är främst att väcka intresse för artikeln. ”Det var dåligt med käket men chiefen va bra….” sjöng Evert Taube i den andra versen av Eldarvalsen redan 1936 ändå finns begreppet fortfarande inte i Svenska Akademins ordlista. Det borde väl gå att ändra på? Chiefen kommer från engelskan Chief Engi- neer och är ett vedertaget begrepp för maskintjänstchefen både i örlogsflottan och i handelsflottan. Dåligt med käk har man väl aldrig varit med om i flottan i modern tid men att definiera vad en bra chief är finns det antagligen många olika åsikter om, beroende på vilken relation man har haft till chiefen ombord.

Det finns flera anledningar till att jag valt bl.a. skall lämna över ytterligare resurser detta ämne, men främst för att jag för inom den tekniska tjänsten till Försva- närvarande tjänstgör som chef för PROD rets Materielverk (FMV), främst resurser LOG Teknik, varifrån HKV leder den från våra teknikkontor. tekniska tjänsten i Försvarsmakten (FM). Utgångspunkten för ämnesvalet är att PROD LOG Teknik har bl.a. till uppgift föra ett resonemang kring hur den tek- att leda och utveckla den tekniska tjäns- niska tjänsten genomförs ombord. Kan ten i allmänhet och att sträva efter det något göras annorlunda? Vad är det effek- mest fredsrationella sättet att bedriva den tivaste sättet att utföra det på? Vem skall tekniska tjänsten på, inom FM. Dessut- göra det? För att kunna föra detta reso- om pågår det också utredningar där man nemang måste man titta på vad det finns

135 för förutsättningar och vilka faktorer • Stödsystem: Ger det datoriserade som är påverkbara. Den tekniska tjänsten stödsystemet bra underlag för att delas in i Materielunderhåll och Tekniskt kunna planera och dokumentera un- Systemstöd. Materielunderhåll delas i sin derhållet? tur in i förbyggande och avhjälpande un- • Föreskrifter: Hålls materielvårdsdo- derhåll samt reservdelsförsörjning och kumentationen uppdaterad och aktu- omhändertagande av materiel. I mitt an- ell? förande kommer jag mest att fokusera på • Underhållkoncept: Finns det andra det förebyggande underhållet. mer effektiva metoder som bör infö- Den totala underhållskostnaden/drift- ras t ex dynamiska underhållsplaner? timme är summan av genomfört förbyg- gande och avhjälpande underhåll (se bild Personal till höger). Den tekniska personalen ombord har som Genomförs inget förebyggande un- främsta uppgift att säkerställa driften av derhåll lär kostnaden för det avhjälpande samtliga system ombord. Som driftan- underhåll skena i höjden. Det är inte hel- svarig skall man skapa hög tillgänglighet ler optimalt att genomföra för mycket genom att övervaka systemen och agera förebyggande för att undvika allt avhjäl- för att undvika avbrott i driften. Vid av- pande, utan det gäller att hitta en balans brott skall man ha goda kunskaper om mellan dessa så att summan blir minimal. möjligheterna att snabbt återställa eller Det avhjälpande underhållet skulle i om möjligt koppla in redundanta system sin tur kunna delas in i uppskjutet eller (nödsystem), om fartyget är konstruerat akut, beroende på när man genomför själ- med detta. Flera befattningshavare inom va underhållet. Det förebyggande under- maskintjänstområdet har dessutom till- hållet kan delas in tillståndsbaserat och likauppgifter inom skyddstjänstorgani- förutbestämt underhåll. Vad finns det för sationen. faktorer som är påverkbara när det gäl- I Regler för militär sjöfart kapitel per- ler det förebyggande underhållet? I detta sonal (RMS-P) står följande definition anförande kommer jag att belysa följande om Maskintjänstchefen (Chiefen): ”Den i områden, som är påverkbara avseende säkerhetsbesättningen som under FC an- genomförandet av det förebyggande un- svarar för drift och underhåll av fartygets derhållet: maskineri med tillhörande anordningar, • Personal: Vilken bakgrund har per- motsvarande Teknisk chef inom civil sjö- sonalen och vilken numerär finns fart. På vissa örlogsfartyg kan befattning- det ombord. Kan någon annan utföra en benämnas annorlunda”. I RMS-P står det? också vilka behörighetskrav som gäller för vissa befattningshavare inom maskin • Tid: Vilken är den tillgängliga arbets- beroende vilken typ av fartyg man skall tiden för det förebyggande underhål- segla och i vilken typ av fartområde från let kontra annan verksamhet? inre fart till oceanfart. Behörigheten är • Utrustning: Finns det tillgång till den definierad från M8 till M1, där M1 är det mest ändamålsenliga utrustningen högsta behörighetskravet vilket krävs för för att genomföra det förebyggande bl.a. Chiefen som skall segla Carlskrona underhållet? i Oceanfart.

136 Har personalen relevant utbildning? civila sjöfarten. Denna kategori kommer Vad är kravprofilen? Behörighetskraven också att bli attraktiv för tjänsgöring vid för att tjänstgöra som maskinbefäl är att FMV, där stora delar av vidmakthållan- man har motsvarande sjöingenjörsexa- deuppgifterna ska hanteras i framtiden. men. Det är en formell civil kompetens FM måste också bli mer flexibel när det som kan läsas in vid bl.a. Linnéuniver- gäller att identifiera individer som bör ges sitetet i Kalmar som Sjöstridsskolan har möjlighet att växla över till officerskate- samarbete med. Detta är en kategori som gori, det som kallades ”sneddare” i det inte skall vara officerskategori, utan be- gamla tre-befälssystemet, som fanns nämnas specialistofficer i Sverige och innan NBO (Ny befälsordning 1983). När ”other ranks” utomlands. Kring den här det gäller lönen måste det även där fin- utvecklingen finns det många som ut- nas en flexibel hantering. Det går absolut rycker oro. Dels finns oron när det gäl- inte att sätta likhetstecken mellan grad, ler statusen (blir man ett B-lag?) och dels kompetens och lön inom OR-kategorin. finns oron kring löneutvecklingen. Det Då kommer det bli svårt att behålla de- är antagligen ett övergående problem. lar av denna kategori i längden. Utan här Nyrekryterade kollegor är inte färgade måste marknadskrafterna till del få styra av arvet utan kommer antagligen se det även inom FM, om det skall vara möjligt naturligt. Tanken är ju också att denna att behålla specialistofficerare inom ma- kategori inte kommer att tjänstgöra i skin. Dessutom bör inte FM bara satsa på FM hela livet utan växla över till en civil OR-kategorin inom det tekniska området karriär. Maskinbefälsyrket borde i detta utan FM måste också fostra fram både avseende bli attraktivt med tanke på att tekniska officerare och mariningenjörer man skaffar sig till del en civil behörig- även framtiden. het under sin tjänstgöringstid i FM och Dessutom finns den anställde sjöman- borde ha ganska lätt för att få jobb i den nen som tillhör GSS/K (Kontinuerligt

137 anställda) eller GSS/T (Tidvis anställda) riningenjör. I båda fallen blir det en för- som en viktig resurs. Det är från den sumbar investeringskostnad för FM. Be- gruppen som FM skall rekrytera fram- hovet finns absolut av denna kompetens tida specialistofficerare, tekniska office- även i framtiden. Det blir svårt att nå rätt rare och mariningenjörer. Det borde vara kompetens om man t.ex. försöker ge en attraktivt att tjänstgöra vid flottans fartyg färdig civilingenjör någon form av miljö- i maskin. Här får den anställde sjöman- utbildning. Möjligtvis kunde en idé vara nen i maskin en bra start på sin möjliga att den nyanställde vid FMV startar an- sjökarriär. Vad är det för fördelar och ställningen med att genomföra en grund- nackdelar med den anställde soldaten läggande militär utbildningen (GMU) kontra värnpliktsystemet. Fördelarna hos FM. Denna idé kräver lösningar på blir, om man får behålla individerna un- flera problem: Kan det ske med arbetsled- der en längre period, minskat behov av ningsbeslut? Vill individen genomföra repetitionsutbildning och att individer denna utbildning? Har FMV råd att låta med tiden kan ges mer och mer ansvars- en individ genomföra GMU med lön från fyllda uppgifter. Den anställde sjöman- FMV? Med denna idé skulle FMV i alla nen blir generellt sett duktigare i tjänsten fall få fler anställda som har mer kunskap och kan användas för mer självständiga om den militära miljön. Miljökunskapen arbeten och möjligheten finns att lång- får inte förringas. För att kunna vara en samt stegra kraven istället för att varje år kompetent beställare vid FMV och krav- börja om, som var fallet med värnplikts- ställa mot industrin krävs att man har god systemet. Nackdelarna är att det inte kunskap om hur systemen skall fungera i finns samma urvalsmöjligheter att hitta den militära miljön. Med någon form av de rätta individerna som blivande kolle- militär utbildning har man lättare att för- gor som man hade i värnpliktssystemet. stå den militära kulturen och de begrepp För att attrahera rätt individer måste det som används inom FM. Detta kommer att satsas hårt på informationen till gym- underlätta dialogen mellan FM och FMV nasiet. Sen måste FM ha en mer flexibel i framtiden. hantering av individer som eventuellt re- Slutligen är jag tveksam till att en ny- dan har den civila formella kompetensen. examinerad civilingenjör är villig till att Det finns exempel på individer som har genomföra GMU som första del i sin sjöingenjörsexamen och av någon anled- tjänstgöring, även om förståelsen finns ning sökt GSS/K och tjänstgör som an- av nyttan för den fortsatta karriären. Nej, ställd sjöman. En individ med den typ det måste till ett system med internre- av bakgrund borde snabbt kunna ges en krytering från GSS och OR. FM måste anpassad specialistofficersutbildning och komma tillbaks till någon form av aktiv utnämnas till specialistofficer som ma- karriärplanering, så att man även i fram- skinist. Det kan ju också finnas exempel tiden når rätt behovstäckning avseende på individer i framtiden som jobbat t.ex. kompetent personal. som anställd sjöman under några år och därefter studerat till civilingenjör. En så- Tid dan individ borde FM kunna ge någon Tilldelad tid är tillräcklig tid är något som form av anpassad officersutbildning för brukar uttalas när uppgifter tilldelas som att därefter anställa honom/henne till ma- snabbt skall hanteras. Det är något som

138 Chiefen på HMS Carlskrona i diskussioner med sin personal i maskincentralen. Foto: Anna Norén, FM. inte fungerar för materielunderhållet. Det Fartyg att det finns exempel på A-under- finns alltid någon fysikalisk minimitid håll som förbandet inte hinner med och för att genomföra ett antal åtgärder. Möj- därför beställs från industrin. Ska det ligheten finns ju förstås att vara fler per- vara på det viset? Ja, kanske men vad är soner som utför åtgärden om det är möj- utgångspunkten? ligt till parallellarbete och inte att kräver A-underhåll definieras som det un- sekventiellt utförande. derhåll som kan utföras vid förbandet. Förr i tiden, på Kustflottans tid, fanns Definitionen säger att A1 genomförs av det en stående order som reglerade hur fartygsbesättningen och A2 genomförs många materielunderhållsdagar som av förbandets lagpersonal. Men vad är skulle inplaneras för respektive fartygs- det som konkurrerar med detta och vad typ per år. Idag står motsvarande infor- borde prioriteras. Huvuduppgiften för mation i Handbok Materielförvaltning den tekniska personalen till sjöss är ju att Sjö (HMS). För att det ska räknas som först och främst hålla igång driften och en M-dag ska det vara minst två hela åt- därmed också träna färdigheter avseende tatimmars arbetsdagar i följd (fyra-fem koppla in nödsystem. Skyddstjänsten dagar eftersträvas) och stillaliggande till är också ett viktigt ansvarsområde som kaj. Dessa M-dagar bygger antagligen på kräver tillräcklig tid för övning och trä- erfarenhetsvärden. Men vem skall egent- ning av de färdigheter som skall sitta i ligen genomföra underhållsåtgärderna? ryggmärgen när det väl behövs. Sen ut- Det här var egentligen frågeställningen förs en del materielunderhåll till sjöss. som gav mig idén till detta anförande. Hur stor del som utförs beror mycket på Det kom information från Teknikkontor vilken storlek det är på fartyget och hur

139 Resultatet av diskussionen på föregående bild, ett kvalificerat underhållsarbete till sjöss. Foto: Anna Norén, FM. bemanningen är. De större fartygen har man också ta hänsyn till vid planering- också tillgång till större reservdelsförråd en. Och med fasta listor som skall vara jämfört med mindre fartyg. T.ex. är upp- fastställda 45 dagar innan, krävs en god fattningen att Visbykorvetterna är välbe- framförhållning avseende planeringen av mannade och i normalfall inte beställer den tekniska tjänsten. Om man planerar något A-underhåll. Men även där har det in maximalt övningsuttag så kommer det funnits verksamhetsår med mycket inpla- ju bli problem med tillräcklig arbetstid nerad övningstid som inneburit att man vid kaj. inte hunnit med allt A-underhåll utan Som Divisionsingenjör fick man lära beställt detta från industrin. Men är det sig att en av de viktigaste arbetsuppgif- fel? Är det dyrare? Ja, på sitt sätt eftersom terna var att bevaka att de rekommen- pengar flödar ut från FM. Å andra sidan derade antal underhållsdagar planerades har resultatet blivit en mer professionell och genomfördes. Så gör nog motsva- besättning med anledning av den ökade rande befattningar även idag. Men det är övningstiden. Vad är det då som kon- en fartygschefs ansvar att materielunder- kurrerar om arbetstiden vid kaj. Det är hållet planeras och genomförs. Det bör uppgifter som inte direkt är kopplade till påpekas att fartygschef faktiskt övertar den tekniska tjänsten t ex administrativa ansvaret för den tekniska lösningen om åtgärder som resebeställningar, tidsredo- man inte följer materielvårdsföreskrif- visning, fysisk träning och olika typer av terna. Men det säger inget om vem som utbildning som är obligatorisk. Dessutom skall utföra det hela. är alla idag arbetstidsreglerade även den Jag tycker att man skall överväga vil- anställde sjömannen, vilket inte var fal- ka alternativ man har. Ena alternativet let med värnpliktssystemet. Detta måste är utöka bemanningen i lagfunktionen

140 så att de tar om hand den rest som inte stödsystemet skall både ritningar och ma- besättningen hinner med. Fördelen med terielvårdsföreskrifter kunna läsas. Den det är att vi skapar större redundans med ansvarige skall på ett bra sätt kunna pla- kompetent lagpersonal och den kan också nera när i tiden åtgärderna skall genom- ersätta besättningsmedlemmar vid sjuk- föras. Det slutliga målet är ju egentligen dom etc. Ett annat alternativ är att be- att nå så papperslös situation som möjligt. ställa åtgärderna vid industrin till ökad Individen som skall utföra åtgärden bor- materielunderhållskostnad för förbandet. de egentligen bara ta med sin surfplatta Men det skall ju ställas mot värdet av den och i den skall all information finnas som ökade professionalitet som besättnings- han behöver för att utföra åtgärden. Efter medlemmar eventuellt får ökad sjötid. genomförd åtgärd skall individen dokumentera i surfplattan som matar stödsys- Utrustning temet med all väsentlig information om Utrustning för att genomföra mate- åtgärdens utförande så att underhålls- rielunderhåll är ofta ändamålsenliga klockor återställs samt hur lång tid åtgär- och framtagna vid underhållsbered- den tog. Information om tidsåtgång för en ningar. Leverantörer ligger antagligen åtgärds utförande kommer att bli mer och väl framme med att rekommendera och mer intressant i framtiden för att kunna sälja specialverktyg för åtgärder som de planera hur många åtgärder som kan ge- själva inte kommer att utföra. Däremot nomföras med den egna personalen. Det måste FM bli bättre på att seriöst han- är kraven i stort på stödsystem och om de tera förslagsärenden som syftar till att uppfylls så finns det möjlighet till stöd effektivisera underhållsgenomförandet. både för planering och dokumentation. Här känns det ibland som om processen Idag används systemet AMOS ombord på stannar upp i administrationen. Systemet Belos, som är ett klassat system. Ombord med förslagsärenden inom FM måste ge på Visbykorvetterna används system utrymme för att den här typen av beslut IDUS och så har Lift utvecklats med tek- kan tas på lägre nivå, om det rör sig om nisk tjänst funktionalitet för Marinen och marginella investeringskostnader. Men förts in på ett antal fartyg. PRIO:s projekt självklart måste det också samordnas införande 5-6 kravställer den tekniska så att olika lösningar inte dyker upp på tjänst funktionalitet, som enligt nuvaran- samma fartygstyp. Däremot måste större de plan skall börja rullas ut i slutet 2014. investeringar självklart beredas på ett Planen är att den mobila versionen som klokt sätt och motiveras med en livscy- kallas MDS (Mobile Defence & Security) kelbesparing. skall införas på samtliga marina enheter med tiden. Stödsystem Vad menas med stödsystem för det tek- Föreskrifter niska området? Ett stödsystem skall ge Hur skapas materielvårdsföreskrifterna den tekniska personalen ett bra underlag och vad bör förändras? Vid nyproduktion för att planera det förebyggande under- skall underhållsberedningar genomföras hållet. Den skall indikera när det är dags som tar fram underlag på när och hur att genomföra både de drifttidsbundna materielen skall vårdas. Dessa underlag och kalendertidsbundna åtgärderna. I grundar sig till stor del på leverantörer-

141 nas rekommendationer. I underhållsbe- med att man vill spara ännu mer personår redningarna bedöms om det är tillstånds- inom detta område. kontroll, drifttiden eller kalendertid som skall styra när underhållsåtgärder Underhållkoncept skall genomföras. Därefter måste ma- Det sista området är underhållskoncept terielvårdsföreskrifterna revideras med där jag vill slå ett slag för dynamiska jämna intervall så att driftserfarenheter underhållsplaner, som är en form av inarbetas under materielens livstid. Detta tillståndsbaserat underhåll för att öka fungerar till del inte alls idag. Av någon tillgängligheten i ett livscykelperspek- anledning så utförs inte uppdateringar tiv. Egentligen har jag varit inne på det av materielvårdsförskrifterna med den till del när det gäller revidering av ma- frekvens som de borde och ibland ute- terielvårdsföreskrifterna. Men detta skall blir den helt. T ex finns det exempel på göras på ett systematiskt sätt där man modifieringar som flera år efter införan- ständigt ifrågasätter behovet av varje det fortfarande inte fått någon reviderad översynsåtgärd och undersöker möjlighe- underhållsföreskrift som hanterar änd- terna att t.ex. utöka underhållsintervallet. ringen. Ute på fartygen har det funnits Att hela tiden studera möjligheterna till intresse och energi att ta fram förslag på ständiga förbättringar inom underhålls- förändringar utifrån driftserfarenheter. området kommer med tiden att spara Man har varit överens om förändringarna pengar. Helst skall man om möjligt mäta i de tekniska råden, men sen händer inget tillståndet med olika metoder (t.ex. vibra- mer! Vad är felet? Har den materielsyste- tionsmätning för att bedöma om det är mansvarige prioriterat bort detta och inte lämplig tidpunkt att byta slitdelar). lagt beställning på att detta skall utföras? Den andra delen är att identifiera un- Eller hinner FMV:s produktledare inte derhållskritiska komponenter och klassi- med att agera i dessa uppgifter. Den de- ficera dem som utbytesenheter. Jag läste signansvarige skall förstås inte anta för- en rapport från 2005 som beskrev möjlig- slag rakt av från brukare men genom en heterna för en Ubåt. Slutsatserna var bl a dialog borde man kunna enas om en klok att tillgängligheten, definierad som tiden gemensam lösning. Det viktiga är att då ubåten inte är bunden till varv för un- visa handlingskraft och konkret föra in derhåll, kunde öka från 70 % till 85 % förändringar så att brukaren inte tappar av ubåtens livslängd. Främst var tidsvin- intresset för att förslå förändringar alter- sten när det gällde ventiler som minskade nativt informera om varför förändringen varvsberoendet med veckor, om det fanns inte accepteras. Dessutom i framtiden, ventiler som var färdigservade och prov- den digitala världen, borde en förändring tryckta när ubåten kom in till översyn. den ena dagen vid FMV synas i fartygens stödsystem nästa dag, om allt fungerar Slutsatser som det ska. Är det för ont om resurser Vad kan man då dra för slutsatser: Det är vid FMV för att hantera dessa typer av möjligt i teorin att sätta iland chiefen och ärenden? Resurser inom ILS-området har låta honom fjärrövervaka maskinerna via minskat under lång tid. Smärtgränsen har sin surfplatta. Men om något inträffar till antagligen passerats för länge sedan, vil- sjöss så duger det inte att den ansvarige ket man med oro ser även fortsatt i och sitter iland som tekniskt systemstöd, även

142 om det finns tillgång till säkra kommu- gärder vidtas så att FM får behålla dem nikationsvägar. Nej, Chiefen behövs om- så länge som möjligt i syfte att uppnå en bord! så låg personalomsättning som möjligt. Slutligen så finns det förbättrings- Detta ger tillgång till mer kompetent möjligheter inom alla områden som jag personal över tiden. Arbetssättet med dy- beskrivit för att nå en balans mellan det namiska underhållsplaner bör införas så fredsrationella arbetssättet och en så hög att materielvårdsföreskrifterna ständigt operativ tillgänglighet som möjligt. Inom utvecklas och förbättras med strävan mot personalområdet skall det säkerställas längre underhållsintervaller och därmed att rätt personal rekryteras och att de ut- färre underhållsåtgärder under materiel- bildas på rätt sätt. Därefter skall alla åt- systemets livscykel.

143 144 Civilekonom/Örlkn PETER THOMSSON Jur kand MATTIAS WIDLUND

Peter Thomsson är civilekonom och örlogskapten i flottans reserv. Han är verksam inom försvarsin- dustrikoncernen SAAB. Mattias Widlund är sjörättsjurist och specialiserad på redaransvarsfrågor. Han arbetar vid Skarp Stockholm Advokatbyrå. De har tillsammans författat boken Sjöfartsskydd & ISPS-koden, som utkommer i sin andra upplaga hösten 2013. Lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg Den 1 juli 2013 tillåts, under vissa förhållanden, redare att ta ombord beväpnad säkerhetspersonal på svenskflaggade fartyg. Bakgrunden är naturligtvis det senaste decenniets eskalerande sjöröveri utanför Afrikas ostkust. Genom användande av privata säkerhetsföretag för bevakning ombord på fartyg har en ny dimension av sjöfartsskyddet introducerats. Huvudansvaret för sjöfartsskyddet och bevakningen åvilar redaren. Nedan redogör författarna för den nya lagen, redarens övergripande ansvar för sjöfartsskyddet samt för redarens och befälhavarens ansvar vid anlitande av beväpnade vakter. Även den debatt som förts kring den nya lagen berörs. Förutsättningarna för att ta ombord be- svenskt fartyg. Förordningen innehåller väpnade vakter regleras i lagen (2013:283) närmare föreskrifter om bland annat an- om bevakning ombord på svenskt fartyg sökan om tillstånd, tillsyn och bemyndi- (fartygsbevakningslagen). Syftet med ganden. den nya lagen är att möjliggöra beväpnad Fartygsbevakningslagen är geografiskt bevakning för att skydda fartyg, besätt- begränsad till att gälla endast utanför Eu- ningar, passagerare och last mot angrepp ropeiska ekonomiska samarbetsområdet av utomstående personer. Lagen innehål- (EES). Lagen är alltså inte är tillämplig ler bland annat bestämmelser om krav på när fartyget befinner sig på EES-stater- tillstånd för att anlita säkerhetspersonal, nas inre vatten och territorialhav. Far- tillsyn, redares och befälhavares ansvar tygsbevakningslagen gäller vidare endast beträffande bevakningen samt straffan- svenska fartyg som omfattas av den så svar. Till lagen ansluter förordningen kallade ISPS-koden (International Ship (2013:283) om bevakning ombord på and Port Facility Security Code, 2004).

145 ISPS-koden är införlivad i EU-rätten • Vem som ansvarar för att utse besätt- genom en EG-förordning1 och ska något ningsmedlemmar eller andra perso- förenklat tillämpas av följande typer av ner anställda eller sysselsatta ombord fartyg i internationell fart: i någon funktion som har med farty- • Alla passagerarfartyg, inbegripet gets verksamhet att göra. höghastighetspassagerarfartyg. • Vem som ansvarar för beslut om far- • Lastfartyg, inbegripet höghastighets- tygets användning. fartyg, med en bruttodräktighet av • Vilka parterna är enligt befraktnings- 500 ton eller mer. avtal, i de fall där fartyget används på • Flyttbara oljeborrplattformar till villkor angivna i ett sådant avtal. sjöss. Det ska här understyrkas att redaren inte Dessutom ska så kallade passagerarfartyg har möjlighet att påverka befälhavarens klass A som används i nationell fart inom professionella beslut i fråga om sjösäker- en EU-medlemsstat tillämpa bestämmel- het och sjöfartsskydd. Detta gäller oav- serna. Bestämmelserna gäller dock inte sett vilka ekonomiska konsekvenser som för örlogsfartyg, militära hjälpfartyg eller följer av befälhavarens agerande. Befäl- andra fartyg som endast används i statlig, havaren kan endast i undantagsfall senare icke-kommersiell drift. ställas till svars för de åtgärder som vid- Fartygsbevakningslagens syfte är, som tagits i syfte att upprätthålla säkerheten nämnts ovan, att skydda mot angrepp och skyddet ombord. Det åligger vidare från ”utomstående personer”. Därmed är redaren att tillse att fartygets skyddsplan den inte tillämplig på exempelvis färjor innehåller ett tydligt uttalande om befäl- och kryssningsfartyg då bevakningsper- havarens befogenheter. I skyddsplanen sonal används för att hålla ordning i res- ska rederiet också fastställa att befälha- tauranger och barer, eftersom befälhava- varen har det övergripande ansvaret och ren då har samtyckt till att passagerarna befogenheten att fatta beslut avseende släppts ombord.2 fartygets säkerhet och sjöfartsskydd, samt att vid behov begära assistans av Redarens allmänna an- rederiet.5 svar för sjöfartsskyddet Beträffande ordningen ombord på fartyget har redaren en allmän rätt att Beträffande sjöfartsskyddet ska rederiet råda över tillträdet till fartyget, samt ett utse en skyddschef (benämnd rederiets ansvar för att kroppsvisitation och annan skyddschef) för rederiet och en skydds- undersökning sker i den omfattning som chef för varje fartyg i sin flotta (benämnd anges i fartygets skyddsplan. fartygets skyddschef). Rederiet ska tillse att dessa liksom befälhavaren ges nöd- Redarens ansvar för an- vändigt stöd för att fullgöra sina uppgifter och sina respektive ansvar i enlighet vändande av beväpnad med sjöfartsskyddsbestämmelserna.3 personal Rederiet ska också tillse att befälhavaren För att en redare ska få anlita beväpnad ombord alltid har tillgång till information säkerhetspersonal för bevakning ska re- som gör det möjligt för tjänstemän att vid daren enligt fartygsbevakningslagen an- inspektion erhålla följande information:4 söka om och beviljas tillstånd av Trans-

146 portstyrelsen. För att erhålla tillstånd först ska visa piraterna att de har tillgång krävs att: till skjutvapen i avsikt att förmå dessa att • Det finns risk att fartyget utsätts för avbryta attacken redan innan de påbör- angrepp av utomstående personer. jat bordningsförsök av fartyget. Därefter • Bevakningen kommer att bedrivas på kan varningsskott få avlossas. Vidare kan ett sakkunnigt och omdömesgillt sätt. regleringen innefatta att verkanseld endast får avlossas som en yttersta åtgärd • De skjutvapen och den ammunition för att skydda fartyget och de ombordva- som omfattas av tillståndet är avsed- rande, exempelvis då piraterna påbörjat da att skydda fartyget, besättningen, bordningsförsök eller tagit sig ombord på passagerarna och lasten, samt i övrigt fartyget.” 7 framstår som lämpliga för ändamålet. Ett tillstånd ska förenas med villkor • Säkerhetspersonalen har ändamåls- beträffande utförandet av bevakningen, enlig utbildning och även i övrigt rapportering av incidenter samt säker- är lämpad att inneha skjutvapen och hetspersonalens sammansättning, lämp- ammunition. lighet, utbildning och kompetens för upp- • Bevakningen i övrigt kommer att draget. Inom branschen har regelverk av uppfylla de krav som ställs på bevak- detta slag utvecklats som en självregle- ning av det aktuella slaget. ring. Här kan nämnas BIMCO:s Rules on Utifrån tillståndet krävs alltså att redaren the Use of Force för ett graderat bruk av kan visa att säkerhetsföretaget är lämp- våldsmedel. Detta ligger helt i linje med ligt och har den kompetens som krävs för IMO:s riktlinjer som föreskriver ett res- uppdraget. Centralt för bedömningen av triktivt och graderat våldsanvändande, om detta krav uppfylls är om det antas endast som ett yttersta medel i nödvärn, att anlitandet av säkerhetspersonal, samt att undvika om möjligt.8 bevakningen kommer att ligga i linje med de internationellt gällande rekom- Allmänt om användande mendationerna på området från bland av beväpnad säkerhets- annat IMO (se nedan under ”Riktlinjer för användning av beväpnad säkerhets- personal personal”).6 Att medföra skjutvapen eller beväpnade Här ska nämnas att Försvarsmakten i vakter ombord är kontroversiellt i flera sitt remissvar till fartygsbevakningslagen avseenden. IMO har uppmärksammat ris- framförde en synpunkt om att så kallade kerna med att beväpna besättningen samt insatsregler bör utarbetas. Regeringen att ta ombord beväpnad säkerhetsperso- avvek inte från denna uppfattning och nal eftersom faran för våldsupptrappning departementschefen anförde sedermera i eller att tredje man kommer till skada propositionen: bedöms vara betydande. Extra vansklig ”[d]et kan alltså i tillståndets särskilda är situationen på fartyg med farligt gods villkor bli fråga om att reglera hur säker- som kan explodera av vapenverkan, fatta hetspersonalen mer exakt ska agera när eld eller på annat sätt utgöra en fara för det gäller användningen av våld i hän- omgivningen. Risker och problematik delse av en piratattack. Ett exempel på som särskilt bör uppmärksammas berörs detta kan vara att säkerhetspersonalen kort nedan. Införsel och användande av

147 vapen är ofta strängt reglerat i de lagar litär personal eller antagit nya regelverk som råder i kuststaters territorialhav och för att medge anlitande av beväpnad hamnar.9 Därtill ska läggas flaggstatens säkerhetspersonal. Därtill har intresse- regelverk beträffande vapen och beväp- organisationer inom sjöfarten tagit fram nade vakter ombord.10 Ytterligare proble- utvärderingsunderlag, och standardavtal matik består i att även det som av fartyget (se nedan under ”Rekommendationer och och flaggstaten betraktas som självför- standardavtal”) för att underlätta för re- svar kan leda till juridiska svårigheter.11 darna, men även i viss mån för att tygla IMO hade länge en skeptisk hållning till en snabbt växande marknad. beväpnad säkerhetspersonal och före- språkade istället att problematiken skulle Riktlinjer för användning lösas genom insatser av statliga myndig- av beväpnad säkerhets- heter och mellanstatliga organisationer, personal kombinerat med egna självskyddsåtgär- Nedan presenteras kort de riktlinjer som der från handelssjöfarten. Användande sannolikt kommer att ligga till grund för av privata säkerhetsbolag, i synnerhet tillståndsprövningen när Transportstyrel- med tunga skjutvapen, innebär i sig ett sen hanterar ansökningarna. Dessa rikt- avsteg från den rådande principen om linjer är baserade på de skrivelser från statens våldsmonopol, vilket avhandlas IMO till vilka lagens förarbeten återkom- i förarbetena till fartygsbevakningslagen mande hänvisar. och även var ett av huvudskälen till Mil- jöpartiets motion att avslå lagförslaget. Riskbedömning IMO har tagit fram ett antal föreskrif- IMO betonar vikten av att beväpnad sä- ter och rekommendationer för att stödja kerhetspersonal endast bör användas sjöfarten i användandet av beväpnad som ett komplement till övriga skydds- säkerhetspersonal. Som nämnts ovan åtgärder och endast efter att en grundlig kommer dessa att ligga till grund för be- riskbedömning genomförts. Till övriga dömningen av huruvida bevakningen kan skyddsåtgärder räknas användandet av antas bli utförd på ett adekvat sätt; vilket de så kallade Best Management Practices i sin tur blir avgörande för om tillstånd (BMP), en samling rekommendationer kommer att beviljas eller inte och utgör som tagits fram av Maritime Security därmed en central del av den svenska reg- Centre Horn of Africa för att avskräcka leringen. FN har bildat Contact Group on och försvåra för angripare utanför Soma- Piracy off the Coast of Somalia (CGPCS), lia att ta kontrollen över handelsfartyg. vilken bland annat arbetar med frågor om Riskbedömningen bör noga dokumente- användande av beväpnad säkerhetsper- ras för spårbarhet och uppföljning. Be- sonal mot sjöröveriet utanför Somalia. I sättningens och fartygets skydd och sä- detta arbete ingår frågor om hur perso- kerhet ska alltid sättas i första rummet. nal, vapen och utrustning skall hanteras Risken för skjutolyckor och andra all- i kuststaterna både i respektive kuststats varliga oförutsedda händelser, inklusive författningar och i den praktiska hante- risken för dödsfall, både ombord och för ringen. tredje man, bör beaktas. Även risken för Ett flertal stater har antingen börjat en våldseskalering bör beaktas när be- bemanna hotade handelsfartyg med mi- väpnad säkerhetspersonal nyttjas.12

148 Utbudet av civila skyddsföretag som erbjuder beväpnade vakter är stort.

Viktiga egenskaper att beakta om hotbedömningar, sårbarhetsanalyser Redaren bör kontrollera att det anlitade och skyddsåtgärder. Styrkan bör vidare bolaget över hela den period det anlitas ha de vapen och den utrustning, exempel- har ett fullgott försäkringsskydd som vis bildförstärkare, som krävs för att lösa täcker bolaget, dess personal och skador viss uppgift. Styrkan bör även innefatta på tredje man samt förvaring och använd- en sjukvårdare med lämplig medicinsk ning av skjutvapen. Det bör noga kontrol- utrustning.15 Säkerhetspersonalen ska leras att villkoren för bevakningsbolagets också ha givits medicinsk utbildning av försäkring inte står i konflikt med de för- viss omfattning, så att säkerhetspersona- säkringsvillkor som gäller redaren, be- lens sjukvårdskunskaper kan utgöra en fraktaren eller underwriter.13 resurs för befälhavaren när denne har att uppfylla sina skyldigheter i exempelvis Vaktstyrkans sammansättning sjönöd.16 För att på bästa sätt lösa skyddet av fartyget bör vaktstyrkans storlek och sam- Befälsförhållanden mansättning noga fastställas i dialog När ett vaktbolag anlitas bör befälsord- mellan redaren och vaktbolaget. Antalet ningen från redare till befälhavare, be- vakter, deras respektive kompetens och sättning och vaktstyrka tydlig definieras utrustning är avhängigt av den estimera- och dokumenteras, liksom hur informa- de tiden för överfarten, gällande hotbild tionsutbytet emellan dessa ska fungera samt fartygets storlek, fribord och fartre- för att både på kort och lång sikt optimera gister. Hänsyn ska även tas till typen och skyddet genom kontinuerlig övervakning antalet uppgifter styrkan ges, exempelvis av hotbilden och utvärdering av skydds- som förstärkt utkik och inom riggning åtgärder. Även respektive befattningsha- av skyddsåtgärder. Vidare ska marginal vares eller personalkategoris roller och för skador och sjukdomar hos personalen funktioner ombord i olika situationer bör beaktas. Skulle tillskottet av en erforder- finnas dokumenterad och kommuniceras. ligt stor skyddsstyrka leda till att antalet Det ska vara tydligt kommunicerat och personer ombord överskrider fartygets bekräftat att befälhavaren i alla situatio- fart- eller passagerarfartygscertifikat bör ner bär det yttersta ansvaret och den yt- flaggstatens behöriga myndighet kontak- tersta befälsrätten ombord, liksom vad tas.14 som gäller då befälhavaren inte är till- En tillsatt gruppchef bör vara kunnig gänglig. Denna princip återspeglas också

149 i klausul 8 i standardkontraktet GUARD- som förs ombord registerföras och stäm- CON (Contract for the Employment of mas av när det lastas av. Tydliga regler för Security Guards on Vessels of 2012). Av- var vapen får laddas och användas, för- saknad av förtydliganden om befälhava- varas respektive måste hanteras oladdade rens suveräna ställning ombord påverkar bör också finnas utarbetade.19 dock inte på något sätt befälsförhållande- na ombord. För en mer utförlig analys av Krav på de anlitade säkerhets- företagen befälhavarens ställning ombord, se TiS Nr. 1 2012, sid. 70, se även vidare nedan De säkerhetsföretag som anlitas måste under ”Genomförande”. vara lämpliga för uppdraget och kunna Vidare gäller att regler ska finnas fast- uppvisa erforderlig kompetens. För att ställda för varje resa vad gäller skydds- uppfylla detta måste det kunna göras styrkans uppgifter, funktioner, upp- gällande att anlitandet av säkerhetsper- trädande ombord under övningar och sonalen och utförandet av bevaknings- incidenter samt dokumentering.17 uppdraget kommer att ske i enlighet med rekommendationer från erkända orga- Insatsregler och hantering av vapen nisationer. Lagen följer i detta avseende ombord IMO:s riktlinjer.20 Skyddsstyrkan måste vara väl införstådd Av tillståndet ska framgå vilka villkor med under vilka förutsättningar och på som gäller beträffande: vilket sätt vapen får användas ombord, • Utförandet av bevakningen. vilket avtalats mellan redaren, vaktbo- • Rapportering av incidenter. laget och befälhavaren. Styrkan måste • Typ av vapen och ammunition som strikt följa dessa bestämmelser, enligt medges. vilket våldsanvändning i så stor utsträck- ning som möjligt ska undvikas och en- • Förvaring av vapen och ammunition. dast får förekomma i självförsvar eller • Säkerhetspersonalens sammansätt- på annat sätt för att skydda människoliv. ning, lämplighet, utbildning och Våldsanvändningen ska vara graderad, kompetens. det vill säga stegvis upptrappad, utan an- vändande av överdrivet våld och överens- Urvalskriterier stämma med tillämplig lag enligt flagg- I avsaknad av standardiserad certifiering och eventuell kuststat. I möjligaste mån av bolag som tillhandahåller beväpnad ska skador på människor och materiel säkerhetspersonal är det av vikt att till- undvikas.18 lämpa god urskiljning och noggrann Beträffande hantering av vapen om- granskning vid valet av bolag som ska bord ska denna ske i överensstämmelse tillhandahålla säkerhetspersonalen. med flagg- och kuststaters tillämpliga Företaget bör uppvisa goda admi- lagstiftning. Den ska också dokumente- nistrativa egenskaper beträffande dess ras och vidare ska det ställas upp rutiner struktur, registrerade säte, ägare, finan- för vapenanvändandet och transportför- siella styrka, försäkringsskydd, eventuel- packning för att ta ombord respektive la kvalitetscertifieringar och ledningens iland vapen, ammunition och utrustning. erfarenhet. Vidare bör det utrönas om bo- Vidare ska varje individuellt vapen laget har maritim, till skillnad från land-

150 bunden, erfarenhet av skyddsverksamhet tid eller plats, för säkerhetspersonalens och referenser bör tas från tidigare kun- agerande i händelse av ett säkerhetstill- der. Bolaget bör även ha kännedom om bud. Detta kan innefatta att en gruppchef, relevanta nationella och internationella efter klartecken från befälhavaren att av- föreskrifter, kunskaper om sjöröveriet värja ett hot, medges ett självständigt samt BMP, skyddsåtgärder samt hante- agerande, inom ramen för det beslutade ring och förvaring av skjutvapen. Under regelverket.23 dygnets alla timmar bör tillgång till kom- Själva våldsanvändningen, oavsett det petent juridisk rådgivning med kunska- är med skjutvapen eller andra medel, per om sjörätt finnas.21 stöds i Sverige av nödvärnsrätten. Enligt Det bolag som tillhandahåller den be- denna får, som bekant, våld användas för väpnade säkerhetspersonalen bör även att avvärja ett påbörjat eller överhängan- uppvisa goda rutiner för att rekrytera och de brottsligt angrepp mot person, hot mot följa upp sina anställda, särskild vikt bör liv och hälsa, eller egendom liksom mot här läggas på lämplighet utifrån tidigare den som olovligen försöker tränga in i ex- anställningar, i synnerhet som militär empelvis ett fartyg. Våldsanvändningen eller polis, mental och fysisk hälsa samt måste vara proportionerlig mot det hot eventuell brottsbelastning och beroen- som angreppet utgör. deproblematik. Även dokumenterad er- All våldsanvändning och bevaknings- farenhet och licensiering för hantering uppdraget som helhet bör omfattas av av skjutvapen liksom registerhållning insatsregler som avtalats före uppdraget av identitetshandlingar, pass, visum och och som medger en graderad insats. En liknande handlingar bör kunna uppvi- branschstandard är under utveckling och sas. Vaktbolaget bör även kunna visa att finns att tillgå via sjöfartsorganisationer, dess personal fått erforderlig utbildning exempelvis BIMCO:s Rules of the Use of om vapen, sjukvård och skyddsåtgärder. Force.24 Detta bör innefatta utbildning specifikt för sjöfarten beträffande kommunika- Anteckningar i fartygets skeppsdagbok tionsmedel, aktuella fartygstyper och sä- kerhetsfrågor kopplade till vapenanvänd- Fartygsbevakningslagen föreskriver att ning ombord. Personalen bör även vara vid nyttjande av beväpnad säkerhetsper- orienterad om BMP, ISPS-koden och sonal ska befälhavaren tillse att i skepps- ISM-koden (International Safety Mana- dagboken antecknas: gement Code).22 • Säkerhetspersonalens identitet. Genomförande • Tidsperioden för ombordvarandet. • Typ, kaliber, identifikationsnummer Tillförandet av beväpnad säkerhetsper- och annan uppgift som kan identi- sonal förändrar, som påpekats ovan, inte fiera de skjutvapen som tas ombord. på något sätt befälhavarens ställning med den yttersta befälsrätten och som ytterst • Mängden ammunition som tas om- ansvarig för fartyget, dess besättning, bord respektive lämnar fartyget. passagerare och last. Det hindrar inte att I skeppsdagboken bör även antecknas de- befälhavaren utfärdar stående order el- taljerad information om tidpunkt och om- ler andra instruktioner, begränsade till ständigheter för varje tillfälle vid vilket

151 vapen avlossats, oavsett det skett i sam- tiskt inflytande över driften.27 band med säkerhetstillbud, övning eller Företagsledningen oavsiktligt.25 Ansvaret för sjösäkerhet och sjöfarts- Ansvarssubjekten vid skydd åvilar ytterst företagsledningen vid rederiet, det vill säga rederiets sty- rederiet relse, den verkställande direktören (VD), Vem är redaren? om sådan finns, och andra i ledande befattning.28 När man ska bedöma vilket Som framgått ovan är det redaren och ansvar en person i företagsledande ställ- inte bevakningsföretaget som ska ansöka ning har för sjöfartsskyddet, har de fö- om tillstånd. Det är därför intressant att retagsspecifika styrdokument som finns närmare utreda vem som i detta samman- upprättade betydelse, exempelvis styrel- hang ska anses vara redare och därmed sens arbetsordning och instruktioner för ansvara för bevakningen i sig och för VD och andra befattningshavare i ledan- att ansökan ges in i vederbörlig ordning. de befattning.29 Med redare avses traditionellt den som utrustar ett fartyg och håller det i drift. Rederiets skyddschef Utgångspunkten blir då att den som äger Rederiets skyddschef (company security fartyget och/eller anställer befälhava- officer, CSO) är den person som utsetts av ren och besättningen är redare. Genom rederiet för att säkerställa att en skydds- hänvisningen till ISPS-koden vad gäller utredning utförs för rederiets fartyg och lagens tillämpningsområde är det i detta att skyddsplaner utarbetas för dessa far- sammanhang dock nödvändigt att utgå tyg, lämnas in för godkännande och där- från den vidare definition som ges i SO- efter införs och upprätthålls, samt för att LAS-konventionen beträffande sjöfarts- ansvara för samarbetet med fartygets och skydd. Denna ger begreppet en mycket hamnanläggningens skyddschefer.30 En bred innebörd och anger att redare ska person som utses till rederiets skyddschef vara synonymt med begreppet företaget får ha uppdraget för ett eller flera fartyg, (company), vilket definieras som:26 beroende på det antal eller de typer av ”Ett fartygs ägare eller någon annan fartyg rederiet driver, förutsatt att det är organisation eller person, såsom redaren tydligt klargjort för vilka fartyg denne eller den som hyr ett fartyg utan besätt- ansvarar. Ett rederi kan vidare utse flera ning, som har övertagit fartygsägarens personer som skyddschefer, förutsatt att ansvar för fartygets drift och som därvid det är tydligt klargjort för vilka fartyg gått med på att överta de skyldigheter och var och en av dessa personer ansvarar.31 det ansvar som ISM-koden föreskriver.” Rederiets skyddschef, liksom övriga I svensk lagstiftning uttrycks detta vid rederiet med ansvar för sjöfartsskydd, som att ansvaret omfattar redaren och ska ha de kunskaper som krävs och ha er- den som ”i redarens ställe utövar ett av- hållit relevant utbildning för att kunna görande inflytande över fartygets drift”. fullgöra sina uppgifter.32 Det saknas dock en entydig definition av begreppet. En bedömning måste därför Straffansvar ske från fall till fall, beroende på vem Enligt fartygsbevakningslagen gäller som utövat, eller borde ha utövat, ett fak- kortfattat följande straffstadganden:

152 • Redare, eller den som i redarens stäl- rekommendationer lägger en grundnivå le, som uppsåtligen eller av oaktsam- som bör uppfyllas av seriösa säkerhets- het, utan tillstånd anlitar beväpnad bolag, med krav på kunskaper om sjöfart, säkerhetspersonal för bevakning, el- kännedom om hotbilden och färdigheter ler som lämnar osann uppgift i sam- med de system och vapen som används.34 band med tillsyn döms till böter eller Även International Marine Contrac- fängelse i högst sex månader. tors’ Association (IMCA) har utarbetat en • Beväpnad säkerhetspersonal som mall för bedömning av säkerhetsbolag, uppsåtligen innehar skjutvapen eller även för obeväpnade vakter, som finns ammunition ombord utan att tillstånd att beställa via organisationens hemsida till detta beviljats döms till fängelse i (www.imca-int.com). högst ett år eller om brottet är grovt Det av BIMCO framtagna standard- fängelse i lägst sex månader och kontraktet GUARDCON har av både högst fyra år. sjöfarten och säkerhetsbolagen för närva- rande accepterats som en standard, eller • Den som uppsåtligen eller av oakt- åtminstone en grundsten för den kontrak- samhet bryter mot uppställda villkor tuella relationen. för vapenanvändning beträffande förvaring av skjutvapen eller ammu- Debatt nition döms till böter eller fängelse i Debatten om beväpnade vakter ombord högst sex månader. på handelsfartyg startade internationellt • Befälhavare som uppsåtligen eller av i samband med att sjöröveriet utanför oaktsamhet underlåter att se till att Somalia tog fart i början av 2000-talet. föreskrivna uppgifter i samband med Till skillnad från de tidigare angreppen att bevakningspersonal tas ombord i modern tid, som mest liknat överfall inte antecknas i skeppsdagboken på eller väpnade rån, började de somaliska ett korrekt och fullständigt sätt döms angriparna att uppbringa handelsfartyg till böter. med vapenmakt. För att göra detta an- Vem bär straffansvar vid rederiet? vänder de automatvapen och raketgevär, först för att skjuta varningsskott och se- Normalt är redaren en juridisk person och dan för direkt verkanseld, främst riktat då måste straffansvaret ”kanaliseras” till mot fartygets kommandobrygga. Dess- den eller de fysiska personer som inom utom tillkom problematiken med långva- organisationen ansvarar för och fattar be- riga gisslanperioder vilket fram till dess slut rörande skyddsfrågorna. Det kan ex- hade varit ovanligt. Inom IMO var, som empelvis vara fråga om den verkställande nämnts ovan i denna artikel, den samlade direktören eller skyddschefen, beroende uppfattningen från början negativ till på hur verksamheten är organiserad.33 beväpnade säkerhetsvakter, främst med Rekommendationer och anledning av att det bedömdes som att det skulle riskera att provocera fram en standardavtal våldsupptrappning. Med bruket av tunga I syfte att underlätta för sjöfarten har vapen som raketgevär och det allt större standarder för att utvärdera och anlita antalet attacker 2009-2010 kom IMO att privata säkerhetsbolag utarbetats. IMO:s skifta i sitt ställningstagande till att stöd-

153 Svensk militär skyddsstyrka ombord på HMS Carlskrona under ME 02. Foto: Combat Camera, Försvarsmakten ja ett reglerat användande av beväpnade liknande uppfattning förefaller kommen- säkerhetsvakter. IMO gav därmed ut en dörkapten Mathias Jansson, fartygschef serie dokument, främst så kallade cirku- på HMS Carlskrona, ha i Svenska Dag- lär, med riktlinjer för att stödja alla in- bladet den 14 april tidigare i år. Miljöpar- blandade parter: rederier, sjömän, privata tiets motion avslogs men utgör med sina säkerhetsbolag, flaggstater och kuststa- invändningar ett inlägg i debatten utifrån ter. Även den svenska inställningen har ståndpunkten att lagen överlåter ett stat- påverkats i takt med den internationella ligt våldsmandat till privata aktörer där opinionen, varför Sverige nu liksom ex- man anser att personal från Försvarsmak- empelvis Norge, Danmark och Storbri- ten vore en bättre lösning. tannien inför lagstiftning om beväpnade Att nyttja militär personal från flagg- säkerhetsvakter.35 staten är den lösning som bland andra Likväl är användandet av beväpnande Frankrike, Italien och Nederländerna säkerhetsvakter kontroversiellt. Kritik valt. För Sverige har detta bedömts vara mot den nya svenska lagen har riktats ogörligt på grund av de kostnader och från Miljöpartiet, som lade en motion praktiska problem som omger inpasse- om att Riksdagen skulle avslå regering- ring av svensk militär personal, materiel ens proposition. Detta bland annat mot och vapen i främmande kuststater. Kan- bakgrund av att Försvarsmakten ansågs ske finns även en bakomliggande insikt mer lämpad för bevakningsuppgiften att de militära resurser som finns till- samt risken för oseriösa bevakningsfö- gängliga inte med säkerhet kan vara till- retag skulle komma att användas.36 En räcklig och prioriteras till att embarkeras

154 ombord på svenska handelsfartyg av problemet. Dessutom har denna nya En annan aspekt som berörts i debatten maritima säkerhetsmarknad givit upp- är den kring framväxten av en marknad hov till flytande vapendepåer med tunga för mer eller mindre dubiösa säkerhets- vapen på internationellt vatten, bortom företag. Sveriges Radios Ekoredaktion varje stats jurisdiktion. Debatten påmin- rapporterade tidigare i vår i ett flertal ner i många avseenden om den som förts reportage om dessa aspekter, främst hur kring privata säkerhetsbolag i oroshärdar misstänkta dödskjutningar av oskyldiga till lands. Det ska påpekas att de natio- fiskare inte utreds, om ett säkerhetsfö- nella och internationella organen i stor ut- retag med en svensk tidigare flerfaldigt sträckning dragit lärdomar från detta när bedrägeridömd ägare och dessutom om riktlinjer och regelverk kring beväpnade så kallade flytande vapendepåer.37 Efter säkerhetsvakter till sjöss utvecklats. incidenterna i vilka företag som Black- Det återstår att se hur situationen ut- water varit inblandade är det svårt att vecklas och det finns all anledning att bortse från problematiken i säkerhetsfö- noggrant bevaka utvecklingen på områ- retagsbranschen, även om säkerligen inte det och att fortsätta att debattera frågan. alla aktörer kan anklagas för att vara del

Slutnoter 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar 2. Prop2012/13:78, sid. 33. För svenskt vidkommande gäller även fortsatt lagen (1974:191) om bevakningsföretag och vapenlagen (1996:67). 3. Avsnitt 6.2 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004. 4. Regel 5 i bilaga 1 till förordning (EG) nr 725/2004. Se vidare i punkt 6.1 i bilaga 3 till förordning (EG) nr 725/2004 om vad denna information ska innehålla. 5. Avsnitt 6.1 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004. 6. Jfr Prop. 2012/13:78, sid. 40. 7. Prop. 2012/13:78, sid. 42. 8. MSC.1/Circ.1405/Rev.2, ss 5.13-5.15. 9. MSC.1/Circ.1334, s. 59-61 samt IMO Resolution A.1044(27), sid. 5. 10. MSC.1/Circ.1334, s. 63 samt BMP, s. 8.15. 11. Jfr prop. 2012/13:78, sid. 9. 12. IMO MSC.1/Circ.1405/Rev.2, s. 3. 13. MSC.1/Circ.1405/Rev.2, ss 5.1-5.5. 14. MSC.1/Circ.1405/Rev.2 s. 5.6.1. 15. MSC.1/Circ.1405/Rev.2 s. 5.6.2. 16. Jfr. artikel 4.3 i IMO:s cirkulär nr 1443 (bilaga 5). Se 6 kap. 6 § sjölagen (1994:1009). 17. MSC.1/Circ.1405/Rev.2 ss 5.9-5.10 och s. 5.19. 18. MSC.1/Circ.1405/Rev.2 ss. 5.13-5.15. 19. MSC.1/Circ.1405/Rev.2 ss. 5.11-5.12. 20. Jfr prop. 2012/13:78, sid. 40 och sid. 71.

155 21. MSC.1/Circ.1405/Rev.2, ss 4.1-4.3. 22. MSC.1/Circ.1405/Rev.2, ss 4.4-4.7. 23. Jfr prop. 2012/13:78, sid. 41 f. 24. BIMCO - Guidance on Rules for the Use of Force (RUF) by Privately Contracted Armed Security Personnel (PCASP) in Defence of a Merchant Vessel (MV) 25. MSC.1/Circ.1405/Rev.2, s. 5.16. 26. Regel 1.1.7 i kap. XI/2 SOLAS 74, med hänvisningen till definitionen i regel 1 i kap. IX SOLAS 74. 27. Ds 2003:40, sid. 59. 28. Dessa personers ansvar och befogenheter regleras primärt i 29 kap. aktiebolagslagen(2005:551). Skadeståndsansvar gentemot rederiet kan bli aktuellt vid uppsåtligt eller oaktsamt hand- lande som leder till skada för rederiet (29 kap. 1 § 1 p.). Skadeståndsansvar kan även bli aktuellt gentemot tredje man, inkl. aktieägare, om skadan uppstått p.g.a. överträdelse av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen (29 kap. 1 § 2 p.). 29. Se närmare om detta i Svernlöv, Arbetsordning och andra instruktioner i aktiebolaget – En introduktion, sid. 67 ff. 30. Avsnitt 2.1.7 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004. 31. Jfr avsnitt 11.1 i bilaga 2 till förordning (EG) nr 725/2004. 32. I punkt 13 i bilaga 3 till förordning (EG) nr 725/2004 finns vissa bestämmelser som dessa personer i tillämpliga fall ska ha kunskap om och få utbildning i. Se även IMO Model Course 3.20 Company Security Officer, 2011. 33. Jfr Ds 2012:15, sid. 95. 34. IMO MSC.1/Circ.1405/Rev.2 35. Jfr prop. 2012/13:78, sid. 12. 36. Se Motion med anledning av prop. 2012/13:78 Bevakning ombord på svenska fartyg. 37. Sveriges Radios Ekoredaktion 26, 27 och 29 april samt 2 maj, 2013.

156 Ledamoten BO HUGEMARK

Bo Hugemark är pensionerad arméöverste. Han har bland annat varit huvudlärare i strategi vid Militärhögskolan (nuvarande Försvarshögskolan) samt chef för den Militärhistoriska avdelningen vid skolan.

Sjöslag, utfall eller skärgårdskrig? Svensk marin strategi och taktik under två sekel Insamlingen av medel till pansarskeppen av Sverige-klass (F-båtarna) uppmärk- sammades 2012 med ett symposium och en skrift ”Pansarbåtsinsamlingen 100 år” av Flottans män, Kungliga Örlogsmannasällskapet, Sjöofficerssällskapet i Stock- holm, Försvarshögskolan och Sjöhistoriska museet. Skriften beskriver den historiska bakgrunden, skeppens konstruktion och produktion, beväpning, taktik och moderniseringar, Sverige-skeppen i konsten samt några utblickar mot framtiden.

I denna artikel sätter jag in skeppen i Ni ser bilden framför er: de vackra svenskt sjöstrategiskt och sjötaktiskt och mäktiga skeppen på kolonn, med tänkande från 1809 till kalla krigets slut. skorstensrökarna släpande, en sym- Artikeln är ett kort sammandrag av min bol för neutralitetsvakten under andra uppsats ”The Swedish Navy – Auxiliary världskriget. Men associationerna leder Force or Strategic Factor? The Navy in fel, sjöstrategiskt. Pansarskeppen var av- the Swedish Security Policy 1809-1990” i sedda att ingå i invasionsförsvaret. Det antologin In Quest of Trade and Security: var det ryska hotet som var drivkraften The Baltic in Power Politics 1500-1990.1 bakom pansarbåtsinsamlingen som 1912 Tyngdunkten ligger på växlingen/mot- hade inbringat 17,1 miljoner kronor till sättningen mellan offensiva och defen- sjöförsvaret (10 procent av försvarsansla- siva strategiska operativa eller taktiska get) och som resulterade i byggandet av uppträdanden. ”F-båten”, typbeteckningen på den klass som kom att innehålla Sverige, Drottning 1 Rystad, Göran; Böhme, Klaus-R; Carlgren, Wilhelm M: In Quest of Trade and Security: The Victoria och Gustav V (det avsedda fjärde Baltic in Power Politics 1500-1990. Volume II. skeppet Tre Kronor kom aldrig att byg- PROBUS Stockholm 1995 gas).

157 Vänskap med Ryssland Stödet av den allierade sjöstyrkan låg helt i linje med den traditionella svenska och ryskt hot uppfattningen att Östersjön inte skulle Förlusten av Finland 1809 förändrade vara ett innanhav dominerat av en makt, Sveriges strategiska läge och kraven på utan en havsvik med fritt tillträde för sjöstridskrafterna. Det fanns inte längre västmakternas sjöstyrkor, därmed balan- behov att säkra överförande av trupper serande Ryssland. Detta fick också kon- till Finland eller understödja markstrids- kreta uttryck: 1814 togs kontakter i Lon- krafterna i strider därstädes. Däremot don där Sverige betygade sin strategiska hade de ryska möjligheterna till inva- frändskap med Storbritannien och sitt sion av den västra rikshalvan ökat, såväl beroende av Royal Navy för skydd mot över landgränsen i norr som över havet. angrepp. Som det uttrycks av historikern Framför allt gällde det huvudstaden, nu Allan Jansson i Försvarsfrågan i svensk mycket mer utsatt, av militärgeografiska politik från 1809 till Krimkriget: ”Bland skäl (Åland var nu i rysk hand) som på de många bevisen på att 1812 års politik grund av att ett balanserande svenskt hot aldrig gått ens politiskt ledande kretsar mot den ryska huvudstaden undanröjts. utanför urikesledningen i blodet är kan- Men även Norrlandskusten och södra ske intet så talande som detta.” Sveriges kuster bedömdes som tänkbara Jag kommer i följande framställning infallsportar. av den svenska sjöstrategin att använda I och med att Danmark försvagats ge- anglosaxiska uttryck som är mer lätthan- nom Napoleonkrigen och förlorat Norge terliga än svenska översättningar. blev rysk invasion den dominerande hot- • Sea Assertion är syftet/förmågan att bilden. 1812 års politik hade visserligen utnyttja havet för eget bruk, till ex- inneburit avspänning gentemot Ryssland empel handel, transporter eller och samarbete i kriget mot Napoleon. • Power projection vilket innebär att Men den var mest knuten till Carl XIV från havet utöva vapenverkan på Johan och inte fastare cementerad än att land, t ex genom kustbeskjutning el- hans son Oskar I under Krimkriget tol- ler landstigning. kade den svenska neutraliteten på ett för västmakterna gynnsamt sätt (lika stora • Sea Denial är syftet/förmågan att för- möjligheter för kombattanterna att ut- neka fienden dessa möjligheter. nyttja svenskt territorium) vilket tog sig konkret uttryck i att de brittiska och fran- Sjödrabbning eller ska sjöstyrkorna kunde använda Fårö- skärgårdsförsvar? sundsbassängen som bas för operationer Som nämnts ovan blev flottans huvud- mot Åland och Sveaborg. uppgift efter 1809 Denial. Tidigare hade Kung Oscar närde också planer på medlet för detta varit i första hand örlogs- att utnyttja läget för en svensk landstig- flottans linjeskepp, som skulle slå fien- ningsoperation mot sydöstra Finland för dens sjöstyrkor i formliga drabbningar att återta den förlorade rikshalvan, men till sjöss. Det syftet vidhölls till en bör- planerna strandade på att de allierade inte jan, men efterhand blev det allt svårare på kunde eller ville leverera skydd av inva- grund av de stora kostnaderna för nyan- sionsstyrkan. skaffning och renovering och den ökande

158 ryska kapaciteten. Nu ökade därför också visade vilja att förneka fientligt sjöher- rivaliteten mellan olika försvarsgrenar, ravälde och att det inte i alla lägen var mellan örlogsflottan och skärgårdsflottan säkert att vi kunde få omedelbar hjälp av – skapad som arméns flotta – och mellan den globala sjömakten. Argumentationen örlogsflottan och armén. Den första var känns igen i försvarsgrensdebatt i mo- den skarpaste. Örlogsflottans fördel var dern tid. att den kunde utöva Denial mot varje del av vår långa kust. Men den var beroende Minskad ambitionsnivå av vindarna och kunde bli instängd i sina Möjligheten till hjälp utifrån var en ut- baser, medan skärgårdsflottan med åror gång för att hitta en hållbar sjöstrategi när och segel åtminstone kunde vara till- vår relativa styrka i förhållande till Ryss- gänglig i skärgårdar och hamnområden. land nedgick. En samlad svensk-brittisk Arméns företrädare ansåg i regel att flotta skulle kunna bli överlägsen varje man inte kunde lita på ett periferiför- rysk. En annan möjlighet – som blev den svar med örlogsflottan medan däremot förhärskande – var att devalvera syftet skärgårdsflottan var ett värdefullt kom- med sjökriget. I stället för stora drabb- plement till armén genom att den kunde ningar till sjöss eller blockad av fiende- förflytta sig snabbare mellan olika ope- flottan i dess hamnar – allt med mycket rationsområden än arméförbanden. De osäker utgång – skulle man anfalla angri- sistnämndas begränsade rörlighet ledde parens överskeppningsföretag och tillfo- också vid denna tid till etablerandet av ga honom förluster av landstigande trupp centralförsvarsprincipen, varvid skär- och/eller eskorterande örlogsfartyg. Helst gårdsflottan också via Göta kanal skulle förstnämnda i vilket fall han skulle ris- kunna medverka i djupförsvaret. kera nederlag i skägårdar och i markstri- Örlogsflottan kunde knappast hävda den. Men även förluster av örlogsfartyg att den under alla förhållanden skulle skulle kunna bli allvarliga om han kom i kunna genomföra Denial och kunde där- krig med västmakterna. för inte bestrida att det behövdes ett kust- För att undvika sådana förluster skulle nära sjöförsvar och ett försvar till lands. angriparen tvingas till tidsödande opera- Försvarsgrensstriden var därför tämligen tioner för att neutralisera örlogsflottan. asymmetrisk, skärgårdsflottan och armén Om dessa innebar att blockera svenska hade inga ”fiender”, örlogsflottan två. flottan skulle det binda ryska örlogs- Även sedan de två flottorna förenats fartyg som då inte kunde användas för under 1800-talet kvarstod motsättning- trupptransport. arna mellan den stora och den lilla flottan Vi ser här framväxten av en marin stra- in i modern tid. tegi med de båda flottorna som taktiska Den brittiska faktorn användes av båda element. Resonemangen liknar också i sidor i debatten om örlogsflottan. Dess hög grad dem om försvarsmaktens krigs- motståndare hävdade att om britterna avhållande effekt under det kalla kriget. skulle komma till undsättning kunde det bara ske med deras överlägsna örlogsflot- Nya maktförhållanden ta, och då var det slöseri att lägga pengar Under den senare delen av 1800-talet på en liten svensk flotta. Dess försvarare skedde två genomgripande förändringar, hävdade att brittisk hjälp förutsatte att vi nya maktförhållanden i Östersjöområdet

159 och ångfartygens intåg. fartyg. En rysk invasion var fortfarande det Denna kraftsamling skulle nu ske – dominerande hotet. Det skiftade från tid fullföljande den doktrinutveckling som till annan. Efter en kraftig upprustning ovan beskrivits – mot fiendens transport- vid sekelskiftet kom Östersjöflottans un- fartyg. Vi hade därvid fördelarna av att dergång vid Tsushima. Men samtidigt strida nära egna baser och i kända vatten, ökade farhågorna för vad Rysslands och att skärgårdarna gjord fiendens insegling Storbritanniens allians kunde innebära äventyrlig, utsatt för bakhåll och eld från i form av ett ryskt-brittiskt marint hot, kustartilleri samt att fienden måste ta i kombination med unionsupplösningen hänsyn till att förluster av eskortfartyg som skapade farhågor om ett norskt kniv- kunde göra hans egen kust sårbar för in- hugg i ryggen vid ett ryskt angrepp. Det vasion av huvudmotståndaren. Här finner fanns också en plan för att vid ett ryskt vi en variant av den marginaldoktrin som anfall först slå ut Norge – en sorts svensk var en vital del av vår säkerhetspolitik Schlieffen-plan. under det kalla kriget. Dessa utvecklingar balanserades dock Doktrinen förutsatte att vi hade någon av framväxten av en tysk sjömakt efter ri- form av slagskepp; eljest kunde angripa- kets enande. Det fanns därmed alltjämnt ren skydda sin invasionflotta med lättare en stormaktsflotta att ta med i kalkylen fartyg. Våra fartyg var emellertid, av när en svensk sjöstrategi skulle utformas främst kostnadsskäl, mindre och svagare bestyckade än Rysslands. Delvis kunde Ånga och pansar nackdelen kompenseras genom att de De första fartygen med ångmaskin var kunde göra utfall ur grunda och trånga kombinerade segel- och ångfartyg. Ör- skärgårdsvatten. Mot slutet av århundra- logsflottans förespråkare förordade kon- des introducerades också principen – lå- vertering av linjeskeppen till kombine- nad från teorin om kryssarkrig på ocea- rade fartyg som ett medel att rädda idén nerna – att fartygen skulle vara snabbare om Denial på öppna havet. Ångmaskinen än de starkare, starkare än de snabbare. minskade ju beroendet av väder och vind. Det var en målsättning som inte upp- Men dessa fartygs dagar var räknade; fylldes av den första generationens pan- snart kom deras roll att övertas av slag- sarbåtar, sjösatta mellan 1886 och 1897, skepp med starkt pansarskydd och torn- totalt fyra; de ryska fartygen var starkare monterade kanoner. och snabbare. De kom ändå att höja själv- Det dröjde länge innan Sverige fick förtroendet i marina kretsar. Den ökade något liknande slagskepp. De första risken för överraskande angrepp motive- ångdrivna krigsfartygen var snarare en rade stora fartyg som kunde möta en in- modernisering av skärgårdsflottan med vasion tidigt och överallt. monitorer och kanonbåtar. I de två sista decennierna på 1900-talet kom pansar- Operativt tänkande i båtar med två svåra kanoner. De kan ses marinen antingen som en förstärkning av skär- Någon samordnad nationell strategi gårdsflottan eller en relikt av linjeskepps- fanns inte, och medelstilldelningen var tänkandet. Hur som helst kunde man nu tämligen osystematisk, dock med hög- kraftsamla insatser av flottans alla slags sta prioritet till Karlsborgs fästning och

160 arméreformerna. Från marin sida insåg Chefen för Marinstaben samma uppgifter man det sistnämnda och här utvecklades med tillägg att störa fientlig sjöfart och ett operativt tänkande om samspelet mel- förstöra järnvägar och vägar på fiendens lan de olika stridskrafterna. Sjöstrids- territorium. krafterna skulle kunna tillfoga fienden förluster och dessutom försvåra hans F-båten, triumf och tvivel framträngande mot vissa kustområden, Förslaget accepterades av 1907 års för- varigenom armén skulle kunna kraftsam- svarskommission, med undantag av las och tillfoga fienden avgörande neder- sistnämnda Power Projection. Det var lag. Och starka arméstridskrafter i kust- denna kommissions förslag om att bygga försvaret – armén hade börjat göra avsteg F-klassen som – efter vänstersegern i från det extrema centralförsvaret och av- valet 1908 och regeringen Staafs beslut såg att försvara kusten med reserv- och att ompröva beslutet – resulterade i pan- territorialförband – skulle tvinga fienden sarbåtsinsamlingen och byggandet av att kraftsamla sina invasionsstyrkor och HMS Sverige, följt av HMS Gustav V och därigenom göra dem gripbara för anfall HMS Drottning Victoria. Endast Sverige av sjöstridskrafter. kom i tjänst under första världskriget. 1901 års typutredning fastställde föl- Då hade tvivlen på fartygens nytta växt. jande uppgifter för flottan i en strategisk Stormaktsflottorna hade anskaffat super- defensiv: dreadnoghts med överlägsen bestyckning 1. Att med stöd av det strategiska sam- och fart. Det framfördes till och med att bandet med armén förhindra en inva- Sverige-skeppen skulle byggas om till sion över havet. passagerfartyg! 2. Att jämte befintliga kustbefästningar Att kräva en ny generation av slagfar- skydda huvudstaden och Karlskrona tyg var politiskt omöjligt. I stället fick samt bidraga vid försvar av övriga man sänka de strategiska ambitionerna befästa kustorter och såvitt möjligt till att avvärja invasion på kust med försvara de skärgårdar vilka närmast skärgård, fördröja mot öppen kust. Det omgiva dessa platser. skedde 1912 i en rapport av Chefen för Marinstaben till 1911 års försvarskom- 3. Att skydda rikets kuster mot brand- mitté. Det blev också kommitténs stånd- skattning och andra överrumplings- punkt i slutrapporten 1914. Man pekade företag. på att armén, i motsats till flottan, kunde 4. Att förhindra handelsblockad och så möta en invasion överallt. Flottan kunde långt möjligt skydda handeln under vara värdefull som neutralitetsvakt, men egen flagga. detta krävde inte resurser utöver inva- Dessa stridskrafter skulle också kunna sionsförsvarets. skydda mot kränkningar under ett neu- Den svenska flottan värderades lågt tralitetstillstånd. Som synes en tämligen av stormakterna under världskriget. När hög ambitionsnivå och ingen skillnad i Storbritannien och Tyskland 1915 respek- målsättning mellan olika kustavsnitt. tive 1917 studerade handlingsmöjlighe- Och som en skänk från ovan kom så terna om Sverige misstänktes förena sig den ryska Östersjöflottans undergång med motparten övervägde de alternativet vid Tsushima. Så i en PM 1906 förslog av en preemptiv aktion. Det avskrevs på

161 grundval av tre faktorer: klass tas i operativt bruk. Med sina 28 cm • Intervention av motparten. kanoner och 23 knop svarade de nu upp • Användning av svenska baser av till specifikationen snabbare än de star- motparten. kare, starkare än de snabbare. I konsekvens därmed höll flottan fast • Den svenska armén. vid doktrinen om kraftsamlade utfall ur Den svenska flottans motverkan eller skärgårdsområena mot fiendens inva- dess överlämnande till motparten tillmät- sionsflotta. Artilleri, torpeder och minor tes däremot liten betydelse. skulle samverka. Man gjorde nu ingen Nu kom dess stridseffekt aldrig att skillnad mellan olika slags kust, men i ställas på prov, eftersom något akut hot regel skulle insatserna ske så nära kusten som krävde en krigsavhållande förmåga att man också kunde använda de äldre, aldrig uppstod. Norden blev aldrig krigs- långsamma pansarbåtarna. skådeplats. Flottans uppgifter blev i stäl- let neutralitetsvakt och sjöfartsskydd. Flottpolitiken i en åter- Pansarskeppen spelade visserligen en vändsgränd viss roll i detta som bakgrundsstöd för Dock var det bara en tidsfråga när den- de patrullerande fartygen, men deras na svenska marina överlägsenhet skulle framtida nytta började som sagt betviv- ta slut. Att planera för anskaffning av las. Flottan höll på att reduceras till något större, snabbare och kraftigare bestyck- som liknade den gamla skärgårdflottan. ade fartyg var politiskt omöjligt nu när nedrustning var den allmänna trenden. I Sverige – en regional stället började man i flottan överväga att marin stormakt komplettera pansarskeppen med pansar- Men än en gång kom detta att förändras kryssare med 21 cm artilleri och över- till följd av händelserna i omvärlden, om- lägsen fart. Men även detta skulle vara välvningarna vid världskrigets slut. Som alltför kostnadskrävande, och politikerna en iögonenfallande vändpunkt kan man såg inget behov därav i det gynnsamma se Ålandsexpeditionen i februari 1918, i militärgeografiska läget och med split- vilken bl a deltog pansarskeppet Sverige ternya Sverige-skepp som gjorde Sverige och pansarbåten Oscar II. till den största marina maktfaktorn i Öst- Detta utslag av Power Projection i ersjön. form av kanonbåtsdiplomati fick ingen Andra resonemang som fördes inom varaktig politisk effekt. Men i slutet av flottan var om de strategiska konsekven- samma år kom krigsslutet och därefter ett serna av vårt medlemskap i Nationernas antal år då Sverige var Östersjöns marina förbund för det fall att de baltiska staterna stormakt. Tyskland tilläts bara ha sex hotades av Sovjetunionen och NF beslöt pre-dreadnoughts och inga kryssare med ingripa med militära sanktioner. Sverige mer än 10 000 tons deplacement och 20 och Finland skulle i ett sådant fall få upp- cm kaliber. Sovjetryssland paralyserades giften att försvara de baltiska kusterna av inbördeskrig, skeppsbyggandet hade och föra över marktrupp till Baltikum. avstannat, flottans krigsduglighet var låg ”Fore-checking” i Finska viken vore och dess enda bas var Kronstadt. också ett bra sätt att försvara Sverige, i Samtidigt började pansarskeppen av F- synnerhet om styrkeförhållandena ut-

162 vecklades till svensk nackdel. bygga den fjärde F-båten, Tre Kronor ac- I denna kombination av Sea Denial, cepterades. Sea Denial och Power Projection hade Men nu hamnade flottpolitiken i en Sverige-skeppen en given roll. Någon återvändsgränd. Tiden då F-typen skul- planering för sådana fall blev det dock le bli obsolet närmade sig, att bygga en inte. Statsbesöken i Finland och Balti- till skulle binda resurser, och vad skulle kum med Sverige-skepp blev bara sym- komma sedan? boliska gester. I försvarspolitiken under 1920-talet Försvarsgrensrivalitet gynnades flottan av socialdemokraternas Pansarskeppsdoktrinen bekräftades i ändrade inställning. Partiet ville skrota Marinkommittén 1927, men redan nästa existensförsvaret och satsa på neutrali- år beslöt Tyskland att bygga fickslagskep- tetsvakt, och där var flottans roll vital. pen av Deutschland-klass. Det cirkule- Uppskattningen av flottan hängde kvar rade en del vaga förslag om långsamma även när socialdemokraterna accepterade skepp med 35½ cm artilleri och snabba existensförsvaret. Pansarskeppen var med 28 cm. Man vågade dock inte avvika inte längre en symbol för högerkrafterna från beslutet att bygga en fjärde F-båt, av i svensk politik, och flottans förslag att rädsla för att om man tvekade inte få nå-

163 got alls. Men detta hände i alla fall. Tre bygga en fjärde F-båt sågs därför som det faktorer sammanföll: enda realistiska alternativet. • Den marina upprustningen i grann- Försvarskommissionen ville däremot länderna. skrota pansarskeppsdoktrinen och satsa • Flygets utveckling som väckte tvivel på en lätt flotta och bombflyget som hu- på om de stora fartygen skulle över- vudinstrumentet för Denial till havs. leva på öppna havet och som dess- Sverigeskeppen skulle renoveras en gång utom erbjöd alternativa medel för och därefter fasas ut. Statsmakterna ac- Denial. cepterade dock inte detta utan beordrade marinchefen Charles de Champs att göra • Den annalkande tidpunkten för reno- en ny analys. Inom flottan framträdde två vering av Sverige-skeppen. riktningar. Den ena hävdade att det måste 1930 års försvarskommitté utpekade bli slut på kompromissandet och man nu Tyskland och Sovjetunionen. Dessutom tydligt måste klargöra behovet av stora nämndes eventualiteten av att NF skulle slagfartyg. Den andra var att man måste anmoda Sverige att vara huvudbidrags- inse att pansarskeppsdoktrinen nått vägs givare i ett sanktionsingripande till Fin- ände, och att följden av att behålla dem lands försvar. skulle resultera i en pansrad skärgårds- Försvaret mot en kustinvasion skulle flotta. I stället skulle man satsa på lätta tas upp långt ute till havs. Eftersom ti- snabba ytattackfartyg som skull operera i den inte var mogen för större ökningar samverkan med ubåtar och bombflyg. av försvarsutgifterna utbröt naturligt nog försvarsgrensstrid. Armé och flygvapen Politiskt känsliga pansar- stod mot flotta. Flottans män hävdade att kryssare Sverige-eskaderns existens skulle tvinga Marinchefen förordade ett slags mellan- angriparen att sätta in och riskera hela sin alternativ. Han förordade anskaffning slagskeppsstyrka. Armén och flygvapnet av tre pansarkryssare, 27-29 knop och genmälde att vi därmed lade alla ägg i sex 21 cm kanoner. Som bakgrundsstöd en korg, utsatta för fientligt flyg och att skulle man ha långsamma pansarfartyg flottan inte kunde försvara Skåne. Med- med tyngre bestyckning. De Champs let för Denial till havs borde i stället vara skisserade som ersättning för Sverige- bombflyg, medan flottan borde operera i skeppen en ny generation på ca 10 000 skärgårdarna. ton, att byggas när det blev tillåtet av Samtidigt analyserade flottan vilken rustningskontroll-bestämmelserna. Ef- typ Tre Kronor skulle vara. Principen tersom pansarkryssarna knappast på snabbare än de starkare, starkare än de egen hand kunde hota en angripares snabbare var nu inte längre möjlig att slagskepp betonade de Champs värdet av följa – vi hade accepterat begränsningen dem i en allians. Det var inte ett politiskt av deplacement till max 8.000 ton – och gångbart argument. Sveriges politik höll begravdes därför i tysthet. Men pan- på att utvecklas mot en striktare neutrali- sarskeppsdoktrinen bibehölls, nu med tet och det var inte opportunt att tala om mer ospecificerade principer, starkare krigföring i en allians, i synnerhet som än kryssare, engagera slagskepp i korta de Champs var känd som tyskvän. Det drabbningar, retirera in i skärgården. Att sistnämnda färgade också den brittiska

164 reaktionen. Pansarkryssarna skulle inte 1939 beslöt riksdagen att de första två kunna ta strid med Deutschland-fartygen fartygen skulle kölsträckas följande bud- men väl vara ett perfekt komplement till getår. Det kom aldrig till utförande. Det dem i en tysk-svensk allians. första som hände var att man var tvung- en att skjuta på byggstarten till förmån De märkliga Thörnell- för lätta fartyg för eskort, patrullering, skeppen ubåtsjakt och minsvepning. Pansarplåts- De svenska statsmakterna tog inte upp de tillverkningen försenades av brist på utrikespolitiska argumenten men förkas- molybden. Tvivlen på fartygstypen hade tade pansarkryssarna av kostnadsskäl. börjat växa och marinförvaltningen beor- De gav nu chefen för försvarsstaben, ge- drades undersöka möjligheterna att för- nerallöjtnant Olof Thörnell uppdrag att bättra prestanda. I marinstaben hade man utreda tre alternativ, en högsjöflotta med inte släppt idén om kryssare som det of- pansarskepp, en dito med lätta fartyg och fensiva element som skulle rädda flottan en skärgårdsflotta med pansarskepp. från att bli ett flytande kustartilleri. Men Thörnell fann att det första alternativet eftersom detta kunde bli fallet om man var mycket kostnadskrävande. Så även stod fast vid de dyra pansarkryssarna det andra, eftersom det förutsattes ha en kom man att acceptera lätta kryssare som kärna av kryssare – vilka dessutom inte de offensiva styrkornas kärna. kunde tvinga en angripare att använda och riskera sina slagskepp. Thörnell Lätta kryssare av en förordade anskaffning av fyra pansrade slump kustförsvarsfartyg, 20 knop och fyra 25 Tidsfaktorn blev avgörande. Sovjetiska cm kanoner. Han pekade särskilt på deras nya baser i det ockuperade Baltikum värde i ett försvar av Åland i det fall den skulle öka hotet mot Åland och svenska s k Stockholmsplanen för svensk-finsk kusten. Sverige behövde inom två år remilitarisering av ögruppen skulle sät- ta i tjänst nya artillerifartyg. Detta var tas i tillämpning. Försvarsledningen såg inte möjligt med Thörnell-fartygen. Då denna främst som ett medel att säkra yppade sig en ny möjlighet, att bygga överförande av svenska arméförband till lätta kryssare utnyttjande två 15 cm trip- Finlands försvar. peltorn, producerade för nederländska Här kom tankarna från 1920-talet flottan i Bofors men beslagtagna när fram, dock att de nu bara omfattade Fin- Nederländerna ockuperades, samt de land, inte de baltiska staterna. Slutsat- pansarplåtar som producerats för Thör- serna var också andra: inte de offensiva nell-skeppen. stridskrafter som tidigare förordats utan Flottan accepterade snabbt denna lös- ett extremt defensivt system. Märkligt ning, långt ifrån vad man hävdat nöd- nog accepterades Thörnell-skeppen av vändigt, inför risken att eljest förlora all flottan, möjligen på grund av risken att offensiv kapacitet till det växande flyg- eljest kustartilleriet skulle få överta de- vapnet. Thörnell-skeppen avskrevs, Sve- ras mer statiska uppgifter. Vissa kretsar rige-skeppen (och även några av de äldre hade också börjat fundera på framtida typerna) renoverades. varianter av Thörnell-skeppen, snabbare Kryssarbygget försenades emellertid och starkare. av molybdenbristen, och HMS Tre Kro-

165 De tre ”F-båtarna”, pansarskeppen HMS Sverige, HMS Gustav V och HMS Drott- ning Victoria. nor och HMS Göta Lejon sjösattes först av krig; Sveriges överlevnad förutsatte efter krigsslutet. Likheten med första väpnat bistånd om vi angreps. världskriget är slående. Det potentiella hotet från den sovjetis- Jagarepoken ka flottan försvann i och med Operation Flottans roll i invasionsförsvaret kom Barbarossa. Det tyska hotet ökade allt- under debatt. Från armén (och ÖB, ar- mer, och mot detta var den svenska ma- mégeneralen Helge Jung) hävdades att rina förmågan liten. Den kom aldrig att stora fartyg var för sårbara och att man testas; vi lyckades hålla oss utanför kri- borde övergå till en lätt flotta. Marinen get, och flottans huvudppgift blev neutra- ansåg hotet överdrivet men bejakade en litetsvakt och sjöfartsskydd – därvid icke övergåmg till flera och mindre fartyg. att förglömma ett relativt framgångsrikt Taktiken med utfall med samlade flottil- försvar mot det sovjetiska oinskränkta jer bibehölls, företrädesvis nattetid med ubåtskriget. hänsyn till lufthotet. Kärnan i flottiljerna Sverige hade lyckats hålla sig utanför var givetvis de två kryssarna. I stället för två världskrig och avsåg att med hjälp av en tredje kryssare byggdes två och pro- alliansfriheten hålla sig utanför ett even- jekterades ytterligare två mycket kvalifi- tuellt tredje. Eftersom Nordens strategis- cerade ”landskapsjagare” HMS Halland ka betydelse ökat, rådde enighet om att och HMS Småland. Sverige-skeppen detta krävde ett starkt invasionsförsvar. kvarstod i reservflottan till tidigt 50-tal. Detta styrde också den marina strategin, Jagarflottiljen – en Halland, två mindre men flottan gavs också uppgiften att tryg- kvalificerade jagare och sex torpedbå- ga sjöförbindelserna västerut i händelse tar – utvecklade ett komplicerat samspel

166 av olika offensiva vapensystem, artil- utveckla robot 15. leri, robotar och torpeder och defensiva, ubåtsjakt, minsvepning, minutläggning. Den räddande ubåten Härtill samverkan med attackflyg och Resultatet blev en lätt flotta som började ubåtsinsatser utanför fiendens ilastnings- påminna om en skärgårdsflotta, med en hamnar. kärna av robotbåtar utan robot. Men som Den stora svagheten hos våra största så många gånger tidigare inträffade ett fartyg var underlägsen kaliber och räck- språng i utvecklingen föranlett av yttre vidd hos artilleriet. Lösningen blev att händelser. Nämligen Gåsefjärdsinciden- gå över till torpeden som det viktigaste ten och följande serie av ubåtsintrång i ”sänkande vapnet”. Mycket avancerade svenska vatten. I 1968 års försvarsbeslut trådstyrda torpeder togs i bruk under hade marinens uppgift att skydda sjöfart 1950-talet. Marinen startade också att avskaffats. Efter ett antal ibland med utveckla sjörobotar och luftvärnsrobotar skepsis noterade ubåtslarm (”budgetubå- till jagarna. Men nu började medelsbrist tar” ) stod det nu klart att det behövdes och försvarsgrensrivalitet göra sig gäl- ubåtsjaktkapacitet, nu inte för Assertion lande. Utvecklingen av attackplanet A 37 – sjöfartsskydd utan Denial – förhindra Viggen måste finansieras och flygplanet en aktivitet som antogs ingå i en presum- var dessutom en konkurrent om uppgif- tiv angripares invasionsförberedelser. ten Denial långt ut. Medel tilldelades, och det mödosamma arbetet att återta förlorade kunskaper och Jagarepokens slut färdigheter tog vid under 1980-talet. Uttrycket lätt flotta hade använts när Nu hade också robot 15 börjat levereras kryssareskadrarna blev operativa. I mit- till torpedbåtarna av Norrköpingsklass ten av 1950-talet tog marinen ännu ett som ombenämndes robotbåt. Kustkorvet- steg i den utvecklingen genom att accep- ter var under leverans som ersättare för tera att kryssarna var för få och sårbara Hallandsjagarna som flottiljledare och de och skulle ersättas av Hallandjagarna bestyckades också med sjörobot. De fick som flottiljledare. Men för sent. I 1958 dessutom släphydrofoner för ubåtsjakt. års försvarsbeslut reducerades marinens Flottan utnyttjade skickligt tillfället för andel av försvarsanslaget från 18 till 15 att åter bygga upp ett ytattacksystem med procent. Landskapsjagarna Lappland och offensiv förmåga. Man hävdade att ett Värmland avbeställdes på stapelbädden. framgångsrikt ubåtsskyddsföretag i olika En ännu lättare flotta signalerades med situationer krävde allsidigt sammansatta slagordet mindre men flera. Men det ma- stridsgrupper, och dessa kunde också an- teriella arvet av stora fartyg drog kostna- vändas i det direkta invasionsförsvaret. der, och tillsammans med den krympta Även om det inte rådde enighet mellan medelsramen gjorde detta att det snarare försvarsgrenarna om hur långt ut ytat- blev mindre men färre. tacken kunde operera kunde flottan alla Till detta kom att utvecklingen av sjö- fall hävda att de långräckviddiga robotar- robot och luftvärnsrobot avbröts. Mari- na gav möjligheter att utöva Denial även nens krav att anskaffa amerikanska sjö- på öppen kust. Risken att reduceras till en roboten Harpoon avslogs, bland annat av skärgårdsflotta hade undvikits, moralen industripolitiska skäl – SAAB höll på att och arbetsglädjen i flottan steg.

167 Ett problem för flottan i tider av krym- skulle påverka endast ett land. Sverige pande försvarsanslag var emellertid att kommer inte att förhålla sig passivt om samma typ av robot också kunde avfy- en katastrof eller ett angrepp skulle drab- ras från land och från attackflygplan, ba ett annat medlemsland eller nordiskt dessutom med större säkerhet att kunna land. Vi förväntar oss att dessa länder nå alla aktuella invasionsföretag. Ris- agerar på samma sätt om Sverige drab- ken fanns då att politikerna i första hand bas. Sverige bör därför kunna såväl ge skulle spara på sjöstridskrafterna. Från som ta emot militärt stöd. marint håll hävdades att det var en fördel De konflikter som vi i närtid kan se i att samma system fanns i tre olika slags vårt närområde är ryska försök att med stridskrafter, det innebar motståndskraft olika medel, i ogynnsamma fall även mot utnötning och, om alla systemen militära, återta kontrollen över Balti- överlevde denna, synergieffekter. Men kum. Vår handlingsfrihet att ge militärt för försvarspolitiker betyder redundans stöd handlar då om Power Projection i överskott som det är frestande att slopa form av överföring av markstridskrafter för att spara pengar. och därav följande behov av Sea Asser- Därför var kopplingen av ytattacken tion. Vi har där en uppenbar svaghet i att till ubåtsskyddsförmågan ett oslagbart korvetterna saknar kvalificerat luftvärn. argument för flottan. Ytattacksystemen Eskort måste därför ske i samverkan med behövdes för komplicerade ubåtsjaktfö- t ex tyska sjöstridskrafter. Den samträ- retag i krig, och ubåtsjakt var något som ning av stridskrafterna som detta förut- varken armén, kustartilleriet eller flyg- sätter kräver emellertid svenskt NATO- vapnet kunde prestera. medlemskap. För att sådan marin aktivitet över huvud tag skall vara möjlig krävs Några reflektioner om givetvis att vi kan förhindra ubåtsintrång framtiden i våra basområden och skydda oss mot Årsberättelsen 1992 i KÖMS i ämnet ubåtshot under överfarten. strategi och stridskrafternas användning Denial i betydelsen hindra invasion är med rubriken Strategin i det framtida för överskådlig tid inte aktuell för svenskt Europa avslutade jag med orden ”Vad område annat än avseende Gotland, som engagemang i Baltikum, Finland och dock framför allt hotas av luftlandsätt- Ryssland kan innebära kan vi bara ana.” ningar. Däremot kan man nu se samma Jag såg därmed ett behov av framtida Sea värde av fore-checking i Finska viken för Assertion och Power Projection för att att försvara finskt och estniskt territori- stödja våra östra grannar. um och hindra ryska sjöstridskrafter att Idag kan vi mer än ana. Vi har avgivit avregla Baltikum. en solidaritetsförklaring som säger: Läget liknar således i mycket 1920-ta- Regeringen står bakom den av Försvars- let. Och varför inte sekelskiftet 1500- beredningen deklarerade solidaritetsför- 1600? Huruvida den ryska svagheten klaringen som omfattar EU-medlemmar även denna gång kommer att förbytas i samt Norge och Island. Det går inte att se styrka återstår att se. militära konflikter i vårt närområde som

168 Fänrik JIMMY ERIKSSON

Fänrik Jimmy Eriksson är anställd vid fjärde sjöstridsflottiljen. För närvarande är han elev vid Sjöstridsskolan, till hösten fort- sätter han med fartygsförlagd utbildning vid 41. korvettdivisio- nen. Ett stort tack till kommendör Lars Wedin som varit ett stort stöd under arbetet med denna artikel.

En hållbar maritim säkerhet Havet har länge utgjort en viktig resurs för mänsklighetens utveckling och överlev- nad och gör så än mer idag. Trygg kommunikation till sjöss och en välfungerande havspolitik är fundamentalt för en rad grundläggande funktioner i Europeiska sam- hällen, inte minst den svenska välfärden. Den internationella handeln ökar årli- gen. Även antalet fasta installationer till havs ökar. Utvecklingen ställer ökade krav på den maritima säkerheten samtidigt som Sveriges beroende av havet som resurs ökar. Detta skapar en förhöjd sårbarhet för eventuella angrepp till havs. Det åligger Försvarsmakten och Kustbevakningen att upprätthålla den maritima säkerheten i Sveriges närområde. Vilken typ av krav ställs på de maritima enheterna och hur väl nås uppsatta mål?

För att kunna analysera hur väl Sjöförsva- som den ställer i kombination med Kust- rets1 resurser täcker uppsatta mål krävs bevakningens och Försvarsmaktens styr- en god insikt i hur kravbilden inom den dokument. Utifrån dessa publikationer marina arenan har förändrats och hur den har slutsatser dragits om vilka krav som ser ut idag. Olika konfliktlägen kräver ställs på Sjöförsvaret för att nå uppsatta olika prioritering av resurser, vilket kom- mål. Kravbilden har sedan jämförts med mer att diskuteras vidare i denna text. den kapacitet som Sjöförsvaret har i dags- Analysen tar främst upp gällande förhål- läget. landen under fred/kris och inte krig, även Att globaliseringen förändrar vår värld om paralleller till en sådan konfliktsitua- i grunden är ett välkänt faktum. Geoff- tion stundtals dras. rey Till redogör i sin bok Seapower för de Utgångspunkt för analysen har varit nya utmaningar som dagens Sjöförsvar den svenska havspolitiken och de krav möter. Globaliseringen innebär att en 1. Sjöförsvaret är en term som innefattar så- typ av gränslös värld börjar framträda. väl Marinen som Kustbevakningen. Se Maritim Det ställer nya krav på dagens Sjöför- samverkan SOU 2012:48. svar då globaliseringen bland annat krä-

169 ver fritt flöde av sjötrafik vilket i sin tur ningar och hur småstater som Sverige blir kräver ett ökat sjöfartsskydd. Till menar alltmer beroende av internationella sam- att detta inte är ny företeelse men att da- arbeten för att kunna möta dessa ökande gens globalisering är oerhört mycket mer krav, diskuteras. Engdahl beskriver hur omfattande än tidigare vilket ger en mer Sverige därmed också blir förpliktigad komplex kravbild.2 Boken Seapower ut- att bistå sina samarbetspartners i kon- gör en grund för analysen i denna artikel. flikter som äger rum utanför det svenska Flertalet definitioner och även viss data närområdet. Det genererar en ny typ av är hämtade ur den. Tills indelning av be- uppgifter för det svenska Sjöförsvaret, ståndsdelarna i begreppet maritim säker- vilket i sin tur leder till nya erfarenheter het har använts för att kategorisera såväl som kan appliceras på maritimt arbete i uppsatta mål som hot. till exempel Östersjön.5 Detta synsätt, Andra exempel på den förändrade vad gäller behov av internationella sam- kravbilden i Sveriges närområde har stu- arbeten och dess konsekvenser, har även derats av Robert L. Larsson i rapporten det inkluderats i kravanalysen. Nord Stream, Sweden and Baltic Sea Se- Den franska regeringens ”vitbok” från curity. I rapporten konstaterar Larsson att 2008 har förändrat den franska definitio- en ökning av den militära närvaron i Öst- nen av strategi från att i huvudsak beröra ersjön kan vara att vänta då den nya gas- försvarsstrategi till att även innefatta na- ledningen Nord Stream är skyddsvärd. tionell säkerhet i sin helhet: “The risks I Att säkra en domän av Stefan Lund- may arise from natural or health disasters qvist, konstateras att piratverksamhet och calling for a global response. The life of organiserad maritim brottslighet är ett the country may be affected either as a hot mot staters och regioners samhälls- result of hostile intentions or of acciden- ekonomier.3 Uppsatsen indikerar att den tal breakdowns. Whatever the case, the nya hotbildens bakomliggande faktorer possibility of a threat to national secu- delvis har utgallrat det kalla krigets pola- rity demands foresight, prevention, and a riserade hot. Vidare menar Stefan Lund- swift response, harnessing all of the me- qvist att hoten mot den globaliserade han- ans at the government’s disposal and the deln återfinns i fler sfärer än enbart den activation of European and international militära. Detta, menar han, återspeglas co-operation.”6 i staters förhållningsätt till det vidgade Numera anses hoten mot en stat vara av säkerhetsbegreppet. I och med detta så en bredare karaktär än bara militära. De förändras begreppet maritim säkerhet.4 kan komma från en statlig eller ickestat- Sjöfartens och nationens behov av lig aktör. Det kan röra sig om natur- el- maritim säkerhet är en text av Stefan ler hälsokatastrofer. Hoten kan uppstå Engdahl där frågan hur globaliseringen på grund av riktade hotfulla intentioner ligger till grund för nya maritima utma- eller till följd av olyckor. För att kunna

2. Till Geoffrey, Seapower (2009), andra utgå- 5. Engdahl Stefan, Sjöfartens och nationens van s.2-3 . behov av maritim Säkerhet: Årlig redovisning 3. Larsson Robert L., Nord Stream, Sweden från KKrVA avd II (2012), s.7. and Baltic Sea Security. 6. Franska regeringen, The French White Pa- 4. Lundqvist Stefan, Att säkra en domän per on Defence and National Security (2008), (2011), s.44-46. s.16.

170 försvara sig mot detta breda spektrum av möjlig.8 Sjöfartsnäringen gör det möjligt hot behöver såväl civila som militära re- för Sverige att upprätthålla en av de hög- surser nyttjas. sta levnadsstandarderna i världen. ”Sverige är i hög grad beroende av Utgångspunkt i den sjöfart. Med en av Europas längsta kust- svenska havspolitiken sträckor och ett brett nät av hamnar, sva- Geoffrey Till menar att maritim säkerhet rar sjöfarten för den dominerande delen syftar till att upprätthålla ”God ordning av transporterna i den svenska utrikes- till sjöss” och delar in detta begrepp i föl- handeln – ca 90 procent mätt i volym el- jande fem underkategorier:7 ler knappt 168 miljoner ton – och för 54,7 • Havet som resurs miljoner personer i resor i färjetrafiken till våra grannstater. Den svenska sjöfartsnä- • Havet som transportväg ringen har stor betydelse för svensk han- • Havskontroll del och svenska exportmöjligheter.”9 • Havet som ekosystem Minor är ett, i allra högsta grad, aktu- • God ordning iland ellt hot mot trygga farleder. Sjöförsvaret deltar i minröjningsoperationer såsom Denna indelning har använts som stöd MCOPLAT10, där Sverige, gemensamt för att lättare kunna överblicka begreppet med andra länder röjer minor i Östersjön. maritim säkerhet samt för att kartlägga De maritima enheterna har även delta- målen på ett strukturerat sätt. git i Operation Atalanta i två omgångar Dagens målbild är komplex och därför (ME01 och ME02). Bakgrunden till ett har de största och mest relevanta målen svenskt deltagande i operation Atalanta valts ut. Hoten och de förmågor som be- utgörs av den svåra humanitära situatio- hövs för att hantera dessa har identifieras nen i Somalia kopplat till den ökande pi- ur uppsatta mål. ratverksamheten i området Huvuddelen av källmaterialet för upp- Energiförsörjning är en grundläggan- satsen är hämtat ur svenska - och utländ- de samhällsfunktion. Inom den svenska ska statliga myndigheters dokument. exklusiva ekonomiska zonen (EEZ) finns Vad krävs för att nå det vindkraftverk och gasledningar. En- ergiförsörjningssektorn till sjöss är en maritim säkerhet växande sektor. Runt 200 vindkraftverk De maritima enheterna har till uppgift är planerade, med kapacitet att försörja att utöva tillsyn av svensk exklusiv eko- halva Stockholms stad avseende elektri- nomisk zon. Att möta ett väpnat angrepp citet.11 Denna infrastruktur kräver skydd mot Sverige och dess intressen är givetvis såväl i fred som i krig. den svåraste uppgiften för Sjöförsvaret. Sjöfartsnäringen är av betydande 8. Ibid., s.290. värde för svensk handel och svenska ex- 9. Miljödepartementet, En sammanhållen portmöjligheter. Den kölbundna trafiken svensk havspolitik (2009), s.101. är beräknad att öka inom överskådlig tid 10. Försvarsmakten, Årsredovisning (2006), och en tredubbling inom 30 år är fullt s.13. 11 På Väg, Svensk nättidning, http://www.pa- vag.nu/8/nyheter/artiklar/2012-03-23-varldens- 7. Seapower (2009), s. 287-288. storsta-vindkraftspark---i-ostersjon-.html.

171 Fisket ger ekonomiska vinster och bi- siv ekonomisk zon. Sjöförsvaret skall drar till levande kust- och skärgårdssam- rent generellt bidra till att skapa trygghet hällen. Idag gör höga halter av dioxiner till sjöss och hindra att havet nyttjas i kri- i fet fisk denna otjänlig som matfisk då minella syften. värdena överstiger EU:s gränsvärden. Ett mer intensivt nyttjande av havet Miljömålet inom denna sektor är att för- innebär en ökad belastning på ekosys- bättra havsmiljön, fiskbeståndet och en temet och om havet förvaltas dåligt så övergång till ett hållbart fiske. Utan detta kommer det att påverka de ekonomiska arbete kan fiske som resurs från havet sektorerna sjöfart, hamnområden, fiske, gå förlorad till följd av utfiskning och turism och rekreation. Sjöförsvaret ska förorening. Det skulle få konsekvenser bedriva kontroll och tillsyn inom områ- för jobb (4000 personer skulle förlora dena fiske, jakt och annat ianspråktagan- sin sysselsättning), fiske som föda samt de av naturresurser såväl som skydd av minskade ekonomiska inkomster (fiske miljö- och naturvårdsintressen. Det skall svarar för 0,1 procent av Sveriges BNP).12 också ansvara för miljöräddningstjänsten Fokus för Sveriges arbete för en god till sjöss och får lämna och begära bistånd havsmiljö ligger på närområdet, fram- till/från utländska myndigheter vad gäl- förallt Östersjön och Västerhavet. Även ler miljöräddningstjänst. Exempel på det internationellt sett bedriver Sverige den kan vara större olycka eller stort utsläpp. här typen av arbete. Exempel på detta Att förebygga och hantera olyckor som är skydd av havsmiljön i Arktis, utveck- kan inträffa ingår i Sjöförsvarets uppgif- lingssamarbeten, nedmontering av fartyg ter. Det förbyggande arbetet definieras i med flera. Maritim turism är en verksam- internationella avtal, till exempel SOLAS het som Regeringen, i sin proposition, (Safety of life at sea).14 En sammanhållen svensk havspolitik, Miljöförstöring både lokalt och glo- anger som väsentlig. Vidare konstateras balt sett kan i förlängningen komma att att denna typ av verksamhet är starkt påverka den maritima säkerheten i Sveri- kopplad till folkhälsoaspekter och att ges närområde. Att minimera giftutsläpp, förändringar i miljön kan leda till stora övergödning och nedskräpning är därför förluster inom sektorn. En attraktiv miljö en viktig uppgift för Sjöförsvaret. är en grundläggande förutsättning för att För att undvika störningar av den ma- denna sektor skall kunna existera. Cirka ritima säkerheten globalt är det viktigt 30 miljoner passagerare åker med färjor med katastrofhjälp och dylikt arbete som till och från Sverige varje år. Lika många därför ingår i de maritima enheternas åker med den inrikes sjötransporten varje uppgifter. år. 80 000 bussar transporteras med fär- Till följd av terrordåden den 11 sep- jor varje år.13 tember 2001 påbörjade International Ma- Sjöförsvaret skall upptäcka och för- ritime Organization (IMO) en utarbet- hindra gränsöverskridande organiserad ning av den så kallade ISPS-koden (The brottslighet. Vidare ska Sjöförsvaret International Ship and Port Facility Secu- ingripa vid misstanke om brott inom rity Code). ISPS-kodens syfte är att infö- svenskt territorialhav och svensk exklu- 14. Transportstyrelsen, www.transportstyrel- 12. En sammanhållen svensk havspolitik, s.85. sen.se/sv/sjofart/gods-last-avfall/forpackat-far- 13. Ibid., s.121-122. ligt-gods/SOLAS--MARPOL.

172 ra internationella standarder och rekom- är kopplade till miljö, exempelvis väder, mendationer för att höja säkerheten inom havsmiljö, besättningens miljö och lik- sjöfartssektorn.15 Riksdagen har godkänt nande. Begreppet security omfattar hot ISPS-koden och denna ska därför bli in- som kan komna från militär eller krimi- förlivad i svensk lag. Det innebär att nya nell verksamhet.17 krav ställs på hur hamnanläggningar och Minhotet (Security) fartyg ska utföra sitt säkerhetsarbete. Containertrafiken står för cirka 90 pro- I Sveriges närområde finns uppskatt- cent av världens totala producerade gods ningsvis 40 000 minor, en stor mängd ke- och cirka 40 procent av dessa transpor- miska stridsmedel och många ammuni- teras till sjöss.16 CSI (Container Security tionsdumpningar. Dessa farligheter utgör initiative) syftar till att hantera den myck- såväl ett latent, som ett direkt hot mot rö- relsefriheten då de kan förflyttas till följd et omfattande containertrafiken genom 18 mellanstatliga arbeten för att motverka av vind och sjö. Minhotet påverkar fler- terrorism. Arbetet omfattar identifiering talet element i den maritima säkerheten. av containrar som kan utgöra ett hot och Olika incidenter som är kopplade till mi- kontroll av deras innehåll genom exem- nor, rester av kemiska stridsmedel samt pelvis röntgen för att kunna motverka att oexploderad ammunition har inträffat de dessa når sin destination. Flertalet ham- senaste åren. Så länge hotet kvarstår så nar runt om i Europa är anslutna till CSI, finns det risk för fler olyckor. så även Göteborgs hamn. Tänkbara scenarion är att minor eller Uppgiften att bedriva tillsyns- och stridsmedel flyter in till land, dykare kan kontrollverksamhet av skyddsobjekt in- stöta på minor när de är ute och dyker, går också i Sjöförsvarets arbete. Delar fiskare kan få upp senapsgas i trålen, med av hamnar eller hela hamnar kan vara mera. Vid ett tillfälle 2005 fick en fiskare skyddsobjekt. med sig en mina in i Göteborgs hamn, vilket krävde stora insatser. Minor kan Beskrivning av hoten och också påverka fiske och även friluftsliv för privatpersoner. relaterade krav på för- Ovanstående incident är ett exempel på mågor hur ordningen och säkerheten vid strand På svenska används begreppet maritim -och hamnområden ligger i riskzonen för säkerhet men det engelska språket gör den här typen av hot. Därmed kan även det möjligt att skilja på de två begreppen sjötrafiken till och från dessa områden security respektive saftey, vilket nyanse- påverkas och alltså leda till konsekvenser rar begreppet och gör det lättare att över- för sjötransporter av olika slag. blicka. Det har gjorts studier om i havet dum- Safety omfattar hot som på något vis pade stridsmedels inverkan på den ma- 15. International maritime organization, http:// rina miljön och slutsatsen har dragits www.imo.org/ourwork/security/instruments/ att skadeverkan inte är stor nog för att pages/ispscode.aspx. 16. U.S. customs and border protection, CSI 17. Engdahl Stefan, Sjöfartens och nationens brochure (2011), http://www.cbp.gov/linkhand- behov av maritim Säkerhet: Årlig redovisning ler/cgov/trade/cargo_security/csi/csi_brochu- från KKrVA avd II (2012), s.9. re_2011.ctt/csi_brochure_2011.pd,s.6. 18. Ibid.,s.10.

173 motivera bärgning av materialet. Själva såväl som andra ekonomiska aspekter. bärgningen skulle medföra större risker Det kan ta lång tid för ett oljeskadat havs- än om materialet lämnas kvar. Man har område och dess ekosystem att återhämta dock även konstaterat att kunskapen om sig. Estoniakatastrofen 1994 krävde över hur materialet bryts ned är bristfällig, 800 liv då färjan M/S Estonia förliste i varför vidare studier pågår.19 Det går inte Östersjön.21 Det är ett av de tydligaste ex- att utesluta att kriminella organisationer emplen i modern tid på vilka ödesdigra och/eller terrorister bärgar ovan nämnda konsekvenser en olycka av den här typen farliga ämnen i syfte att göra skada inom kan få. I januari 2012 avled 32 personer det maritima området.20 när kryssningsfartyget Costa Concordia För att kunna hantera minhotet är det gick på grund utanför Toscana.22 viktigt att arbeta förebyggande för att Olyckor till havs utgör inte bara en fara förhindra att incidenter med minor eller för människoliv utan också för verksam- kemiska stridsmedel uppstår. Det före- heter såsom turism, miljö, fiske, transport byggande arbetet bör bland annat innefat- med flera. För att kunna förebygga olyck- ta minröjning men även att lokalisera och or bör Sjöförsvaret hålla god ordning till varna för att dessa områden finns. Om en sjöss. Det görs bland annat genom att händelse av något slag ändå skulle inträf- kontrollera att trafikregler och nykter- fa, trots det förebyggande arbetet, så bör hetsregler följs. Sjöförsvaret snabbt få personal på plats När en olycka har inträffat ingår det i och röja minan. För det arbetet behövs Sjöförsvarets ansvar att ha förmåga att det givetvis materiel i form av fartyg men kunna utföra räddningsaktioner med en- även utrustning för EOD-grupper (Ex- heter som exempelvis helikopter, flyg och plosive Ordnance Disposal) på land. fartyg. I dessa situationer kan det handla Olyckor (Safety) om allt från att evakuera personal och passagerare till att bistå släckningsarbete Olyckor till sjöss kan omfatta allt från ombord. Denna uppgift ställer potentiellt oljeutsläpp till händelser som till exem- mycket stora krav; hur rädda de kanske pel Estoniakatastrofen. Ett oljeutsläpp 4000 passagerarna på ett modernt kryss- skadar havsmiljön och förstör fisket i ningsfartyg? Att söka efter försvunna området. När områden förstörs så påver- personer är en annan förmåga som Sjö- kar det ekosystemet med djur och växter försvaret bör inneha. Det måste finnas en som lever i havet. Även turismen som är beredskap för att snabbt agera vid en in- beroende av en attraktiv havsmiljö kan träffad olycka. Vid en incident måste Sjö- påverkas. 2010 exploderade och sjönk försvaret vara på plats för att i ett tidigt oljeplattformen Deepwater Horizon. skede kunna påbörja räddningsarbetet Detta ledde till ett oljeutsläpp som pågick och därmed minimera konsekvenserna under tre månader och resulterade i ka- av olyckan. Vid oljeutsläpp krävs förmå- tastrofala följder för miljö, turism, fiske gan att sanera dessa utsläpp.

19. Waleij Annica, Dumpade C-stridsmedel i Skagerrak och Östersjön en uppdatering (2001), 21. Sjöhistoriska museet, http://www.sjohisto- s.7-8. riska.se/sv/Fordjupning/Amnen1/Estonia/. 20. Sjöfartens och nationens behov av maritim 22. The guardian, http://www.guardian.co.uk/ säkerhet s.10. world/2012/apr/21/costa-concordia-salvage.

174 Kustbevakningens KBV 503 med sidspanande radar (SLAR). Foto: KBV

Miljöbrott (Security) på kontroller så skulle ökade illegala När miljön förstörs så påverkar det den dumpningar kunna äga rum i allt större maritima säkerheten i ett flertal avseen- utsträckning vilket skulle leda till än all- den. Om havet blir förorenat av illegala varligare konsekvenser. utsläpp eller dylikt så påverkas havet som Oljeutsläpp syns i regel inte på radar. resurs bland annat avseende fisket. När Flertalet andra typer av miljöbrott kan till exempel tungmetaller sprids i havet inte heller identifieras av någon teknisk så koncentreras de i allt högre doser hö- utrustning. Undantaget är den sidspanan- gre upp i näringskedjan för att slutligen de radarn (SLAR) som sitter på flygplan uppnå nivåer som är skadliga för männis- av typerna KBV 501-503. Den sidspanan- kan. Miljöförstöring av stor omfattning de radarn har förmåga att detektera olje- kan i längden leda till exempelvis global utsläpp på upp till 40 kilometer åt vardera uppvärmning som med stor sannolik- sida om flygplanet. Det arbetet bör dock het kommer att påverka det europeiska kompletteras av närvaro i en eller annan klimatet med risk för översvämningar, form för att förebygga och motverka mil- svåra stormoväder med mera.23 Om detta jöbrott. Närvaro är en viktig faktor som scenario skulle bli verklighet så skulle kan verka avskräckande och därmed fö- möjligheterna till att utvinna resurser ur rebygga brott havet eller ens leva i Sverige påverkas ra- Terrorism kan skada eller helt förstöra dikalt. exempelvis hamnar eller annan viktig in- Ovanstående problematik avseende frastruktur, båtar för transport, fiske med miljöbrott existerar redan men vid brist mera. Det kan röra sig om bomber eller gisslandraman, sabotage eller andra ak- 23. Parry M.L., Canziani O.F., Palutikof J.P., tioner som kan hota både människor och van der Linden P.J., Hanson C.E., Contribution of Working Group II to the Fourth Assessment egendom. Ett exmpel på detta inträffade Report of the Intergovernmental Panel on Cli- år 2000 då Al-Qaida utförde ett själv- mate Change (2007), S.543-544. mordsattentat där jagaren USS Cole fick

175 ett stort hål i sidan.24 17 personer miste då tankfartyget Eastern Power, fullastat livet i denna attack. År 2002 attackerade med olja, blev bordat av pirater i Philip- en terrorgrupp från Jemen den franska kanalen, Singapore. Besättningsmed- oljetankern Limburg. Det resulterade i lemmarna blev rånade och fastbundna.26 att en besättningsman miste livet, flera Piraterna lämnade det 275 000 ton stora skadades och ett läckage på 90 000 ton fartyget helt obemannat (då besättningen olja. Denna händelse fick en dramtisk in- var bunden), åt sitt öde i den trånga och verkan på containertrafiken I Jemen som trafikerade kanalen. Situationen slutade minskade från 43 000 till 3000 containrar lyckligt då en besättningsman lyckades per månad. Det i sin tur ledde till att tu- ta sig loss och kunde rädda det maritima sentals personer blev arbetslösa och lan- området från en potentiell miljökatastrof. dets BNP sjönk med 1 %.25 Ett annat exempel är från 2009 då det Terrorism utgör i allra högsta grad finska fartyget Artic sea blev kapat i Öst- ett hot mot den maritima säkerheten av- ersjön utanför Gotland.27 Händelsen är seende resurser, transport, havet som omgärdad av frågetecken och mycket är skyddsbarriär, havsmiljön samt ord- fortfarande inte klarlagt. Exemplet visar ningen i hamn. Terrorism är till sin natur dock på att risken finns även i Sveriges oberäknelig vad gäller mål, tidpunkt och närområde, trots att kapningar av fartyg typ. Verksamheten kan riktas mot många i Östersjön är mycket ovanliga. Den glo- olika delar av den maritima säkerheten. baliserade sjötrafiken påverkar Sverige Alla delar av samhället kan inte skyddas i högsta grad. Således påverkas Sverige samtidigt vilket gör det svårt att inneha av incidenter som involverar pirater även en god beredskap och att kunna före- om de äger rum utanför Sveriges närom- bygga den här typen av brottslighet. Det råde. För att kunna delta i sådana insatser är den svenska säkerhetspolisens uppgift måste Sjöförsvaret kunna förflytta sig till att förebygga terrorism inom det svenska aktuell position. För det krävs uthållighet territoriet. Sjöförsvarets uppgift att upp- och fartyg som innehar högsjökapacitet. rätthålla maritim säkerhet innebär emel- Naturkatastrofer (Safety) lertid även att det måste ha beredskap att hantera terrorism. Socialstyrelsen definierar begreppet katastrof enligt nedan: Pirater (Security) ”allvarlig händelse där tillgängliga re- Modern piratverksamhet hotar några av surser är otillräckliga i förhållande till det världens mest betydelsefulla farleder ge- akuta behovet och belastningen är så hög nom att inskränka rörelsefriheten över att normala kvalitetskrav trots adekvata dessa och är därmed ett hot mot världs- åtgärder inte längre kan upprätthållas.”28 ordningen. Piratattacker kan utöver att Sverige är tack vare sitt geografiska hota rörelsefriheten även hota den mari- 26. Seapower (2009), S.291. tima miljön. Ett exempel på detta är 1991 27. Dagens Nyheter, http://www.dn.se/nyheter/ 24. http://www.sakerhetspolitik.se/Hot-och- sverige/kapade-fartyget-mystiskt-forsvunnet risker/Terrorism/al-Qaida-och-dess-kopplingar/ 28. Socialstyrelsen, Socialstyrelsens före- 25 Roell, P, Maritime Terrorism – A Th- skrifter och allmänna råd om fredstida kata- reat to World Trade, (2009) s.3. http://www. strofmedicinsk beredskap och planläggning isn.ethz.ch/isn/Digital-Library/Publications/ inför höjd beredskap, www.socialstyrelsen.se/ Detail/?id=110282. sosfs/2005-13 , 2 kap § 1.

176 läge samt sitt klimat förhållandevis för- till följd av att isen har smält. Att isen skonat från naturkatastrofer. Globalt sett smälter öppnar även upp för nya sjöfarts- är denna typ av händelser ett vanligt för- leder som framöver kan komma att bli kommande hot mot den maritima säker- strategiskt viktiga leder för handelstrafik. heten. Katstrofer genererar kaos och har Enligt den svenska solidaritetsförkla- en stor inverkan på det drabbade sam- ringen ska Sverige inte förhålla sig pas- hället. Sjöförsvaret har visat sig särskilt sivt vid ett angrepp mot ett medlemsland lämpligt för hjälpinsatser i samband med (EU) eller ett nordiskt land. Alla dessa naturkatastrofer på grund av sin förmå- faktorer gör att risken för en väpnad kon- ga att nå fram till och röra sig i ett ka- filkt inte kan avskrivas. tastrofdrabbat område, till skillnad från Ett väpnat angrepp mot en nation ris- flygplan, som behöver fungerande land- kerar att leda till skada på i princip samt- ningsbanor, och tack vare sin stora last- liga samhällsbärande funktioner. Attrak- kapacitet. I sammanhanget bör noteras att tiva mål vid ett väpnat angrepp utgörs av den största delen av jordens befolkning infrastruktur såsom energiförsörjning, bor nära havet. I sjöförsvaret har amfibie- transportmedel, hamnar med mera. förband med god rörlighet. Dessa lämpar Vid ett väpnat angrepp så ställs Sjö- sig därför mycket bra i grunda vatten – försvaret inför en aktör som innehar helt nära kusten eller längs stora floder - där andra typer av resurser än exempelvis framkomligheten är begränsad.29 terrorister. Det kan röra sig om sjömåls- Väpnad konflikt (Security) robotar, anfall med flyg, ubåtar eller annat. Det leder till en helt ny hotnivå som Risken för ett väpnat angrepp mot Sve- riktas även mot de maritima enheterna i rige definieras som: sig. ”...(E)nskilt militärt väpnat angrepp Ett väpnat angrepp utgör ett hot av en direkt riktat mot Sverige är fortsatt osan- 30 helt annan dignitet än resterande hot som nolikt under överskådlig tid.” tagits upp. Ett väpnat angrepp kan göra Denna bedömning har ifrågasatts, dels stor skada på många av samhällets bä- eftersom Ryssland, för bara några år serande delar på en gång. Därför utgör ett dan, valde att starta en väpnad konflikt väpnat angrepp också en typ av konflikt- i form av Georgien-krisen augusti 2008 situation då övriga hot måste omvärderas dels på grund av den ryska upprustning- 31 och nya prioriteringar i den maritima en. Det finns flera faktorer som kan på- strategin göras. verka hotbilden framöver. Nord Streams gasledning kan komma att öka det ryska Sammanställning av intresset i Östersjön. Även Norra ishavet förmågor har blivit ett område av intresse för Ryss- Förståelse för och kunskap om hoten land, Norge med flera eftersom det idag samt hur dessa ska hanteras för att und- är möjligt att utvinna resurser i området vika eller minimera konsekvenserna 29. Wedin. L, En maritim strategi för Sverige utgör en grund som samtliga förmågor (2008), s.40. vilar på och är relevant för samtliga hot. 30 Försvarsdepartementet, Försvar i använd- ning (2008), s.16. För att inneha denna typ av kunskap så 31. Vendil Pallin Carolina, Rysk militär förmå- krävs kontinuerlig forskning, utbildning ga i ett tioårsperspektiv – 2011 (2012), s.3. och övningar. Närvaro är en grundläg-

177 gande förmåga. Närvaro i sin tur, kräver utvecklingen Att se till att Sjöförsvaret tillgång till fartyg, flygplan och personal ständigt klarar av att möta samtliga ak- som kan vara aktiva i alla väder, dygnet tuella hot en mycket komplex och svår runt – året runt. uppgift. Havsövervakning grundläggande Konfliktspektrum och Havsövervakning är en nyckelfråga för Sjöförsvarets samtliga aktiviteter. Den prioritering av hot är bland annat till för att snabbt kunna De olika hoten måste sättas i en kontext upptäcka ett avvikande mönster i sjötra- där man beaktar aktuellt konfliktläge. 32 fiken. Sådana avvikelser kan till exempel Detta åskådliggörs i bilden till höger. vara ett tecken på att ett fartyg har kapats. Hotens relevans varierar beroende på Övervakning kräver närvaro och teknis- vilken typ av konfliktsituation som råder. ka system och utrustning för att samla Bilden illustrerar vilken typ av arbets- information. För att bedriva kontrollar- uppgift som prioriteras beroende på vil- betet på ett optimalt sätt och inhämta så ken konfliktsituation som råder. mycket information som möjligt så krävs En fungerande infrastruktur för trans- också välfungerande internationella sam- port och funktioner såsom energiförsörj- arbeten. ning är i högsta grad relevant i krigstid, däremot är exempelvis turism inte ett Andra viktiga aspekter relevant problem. Transporter till havs Internationella insatser kräver förmåga blir å andra sidan oerhört utsatta vid kris/ att kommunicera med andra parter och krig. Behovet av skyddsverksamhet på för att kunna ta del av all information, havet är uppenbart och kräver omfattande även krypterad, krävs gemensamma sys- resurser. tem. Om Sjöförsvaret ska vara en fullgod Havskontroll hotas redan i fredstid av medlem i internationella samarbeten så organiserad brottslighet och terrorism. I behövs tillgång till fartyg som kan delta krig gäller det att kunna skapa kontroll i internationella insatser, även insatser över för Sverige viktiga havsområden längre bort från Sverige. Detta ställer eller åtminstone att hindra att fiendens krav på bland annat högsjökapacitet och kontroll över dessa. Detta kräver förmå- uthållighet. gan att vinna strid mot motståndarens Det krävs en beredskap för att kunna enheter. hantera minor i Östersjön. Även vad gäl- God ordning i land är av fortsatt vikt ler den aktiva minröjningen i förebyg- i krigstid men då av andra skäl än i fred. gande syfte så krävs det internationella Till exempel så är den logistiska kedjan samarbeten då det är en mycket omfat- från land till Sjöförsvaret mer hotad och tande uppgift. därför krävs ett ökat fokus här. Det kan Ett väpnat angrepp kräver att Sjöför- vara svårt att klara av att skydda samt- svaret innehar kvalificerad förmåga till liga hamnar då många andra viktiga sam- strid mot en fiende försedd med modern hällsfunktioner hotas samtidigt. Skyddet materiel. Detta understryks av sjökrigets karaktär av duell. Det är av vikt för Sjö- 32. Hillen John, http://www.airpower.au.af. försvaret att ständigt utvärdera aktuella mil/airchronicles/apj/apj98/win98/hillen.pdf, hot och försöka kontinuerligt följa hot- Peacekeeping at the Speed of Sound (1998), s.8.

178 av hamnar måste då koncentreras till ett (Maritime surveillance north).33 Sam- fåtal platser där det kan göras mer effek- arbetet handlar om att dela med sig av tivt. övervakningsinformation länder emellan Sammanfattningsvis måste den mari- för att komplettera den egna datan. Kust- tima strategin anpassas till den rådande bevakningen har varit en av de drivande konfliktsituationen. parterna i MARSUNO-projektet. Pro- jektet är avslutat och det konstaterades Diskussion bland annat, att ett internationellt sam- Utifrån uppsatta mål och tillhörande hot arbete där deltagande stater bidrar med kan slutsatsen dras att upprätthållandet den befintliga havsövervakningsförmåga av maritim säkerhet är mycket resurskrä- som staten innehar, blir både effektivt vande. Dessutom ökar svårighetsgraden och kostnadseffektivt. Det konstaterades och resursförbrukningen i och med att även att samarbetet mellan militära och nya hot hela tiden uppkommer i samband civila myndigheter bör förstärkas. För- med, framförallt, den ökande globalise- hoppningsvis kommer nu MARSUNO ringen. Hur väl uppnår då Sveriges Sjö- att omvandlas till ett permanent system försvar målen? Förmågan till övervak- ”...Recognized maritime picture ning delas in i ständig och reaktiv. Den (RMP), är icke realtidsbild som anger en ständiga övervakningen är ett arbete som filtrerad, validerad, tolkad och fastställd bedrivs med fasta passiva och aktiva un- bild vid en viss given tidpunkt.”34 dervattenssensorer, signalspaning, mark- bundna radaranläggningar och fartyg till 33 Kustbevakningens information om Marsu- no http://www.kustbevakningen.se/sv/granslos- sjöss (både över och under vattenytan). samverkan/sjoovervakningsuppdraget/marsu- Detta kompletteras ytterligare av interna- no/. tionella samarbeten såsom MARSUNO 34. Försvarsmakten, Doktrin för marina opera-

179 HMS Kalmar, som tillsammans med HMS Göteborg planeras för ombyggnad till ve- dettbåtar. Foto: FM. RMP är det slutgiltiga resultatet av är större och har bättre förmåga att klara sammanställd och tolkad data från alla svårare väderförhållanden. tillgängliga källor. För en validerad och Idag har Sjöförsvaret tre stycken flyg- korrekt RMP krävs även en välfunge- plan som kan utföra den här typen av rande ständig såväl som reaktiv spaning. uppdrag. Vidare har ”den frivilliga flyg- Den reaktiva spaningen handlar om att kåren” länge använts av de maritima bekräfta att data från den ständiga över- enheterna som en del i det reaktiva spa- vakningen, radarbilden/AIS (Automatic ningsarbetet.35 Även om de utför ett gott identification system) stämmer överens arbete så är de inte en del av Sjöförsvaret med verkligheten. För detta behövs både och saknar deras motsvarande träning fartyg och flyg som kan uppträda i alla vilket bör ha en inverkan på deras kapa- väder. citet. Idag innehar Sjöförsvaret främst min- Sjöförsvaret innehar god förmåga när dre fartyg. Dessa fungerar bra för re- det gäller minröjning. Då Sverige har aktiv spaning under goda väderförhål- en liten flotta så är det viktigt med spets- landen i Östersjön men man kan fråga kompetens inom några områden för att sig om arbetet kan bedrivas i alla typer kunna bidra i ett internationellt samman- av väder. Utifrån tidigare argumentation hang. Det är därför viktigt att fortsatt ut- så är svaret på den frågan: troligen inte. veckla denna kompetens. Vad gäller det Det finns dock planer på att två fartyg ur större förebyggande minröjningsarbetet Göteborgsklassen ska byggas om till ved- som pågår i Östersjön, så sker det till- ettbåtar, fartyg som är bättre anpassade sammans med andra länder. Därför är det för övervakningsuppgifter. Dessa fartyg viktigt att upprätthålla ett välfungerande tioner (2005), s.105. 35. Frivilliga flygkåren, http://www.ffk.se/.

180 samarbete avseende detta område. grund av Sveriges utanförskap. Sjöförsvaret har anskaffat tre stycken En gemensam utveckling av materiel nya kombinationsfartyg som är fram- inom Europeiska Unionen skulle vara tagna bland annat för att kunna assistera värdefullt för att öka interoperabiliteten. stora fartyg i sjönöd. Det har ifrågasatts Samtliga länder skulle använda sig av om besättningen innehar den nödvändiga samma system. kunskapen för att kunna utföra den typen Visbykorvetterna med sin smygteknik av arbete.36 Det finns alltså en god grund är ämnade att möta en kvalificerad fiende i form av väl lämpade fartyg men samti- men är med största sannolikhet alldeles digt en kunskapslucka. Att köpa in fartyg för få. Frågan är hur väl lämpade Visby- och materiel utan att ha personal som är korvetterna är för insatser mot asymme- utbildad blir en förlustaffär. Därför kan triska hot. Vapnen ombord är dolda vilket samplaneringen vad gäller materielinköp kan minska den avskräckande effekten. och utbildning ifrågasättas. Dessa fartyg har knappt något däck vil- Internationella samarbet kräver vissa ket kan försvåra vissa situationer såsom speciella förmågor. För att ta sig till aktu- sjöräddning. Det skulle vara av intresse ellt område så kan det behövas högsjöka- att inneha enklare typer av fartyg utan pacitet och en god uthållighet. De fartyg smygteknik och utan sjömålsrobot, men som Sverige har är emellertid avsedda är med allmålskanon, tung kulspruta. Detta byggda för ett kustnära försvar. gäller inte enbart vid insats långt bort, Sverige har deltagit i insatser bortom som den i Adenviken, utan även inom närområdet. Men då fartygen inte är an- svensk ekonomisk zon. Det skulle säker- passade för detta så blir inte effekten op- ligen vara billigare och skapar möjlighet timal. Sverige borde därför överväga att att införskaffa fler fartyg. Sverige har anskaffa fartyg av fregattstorlek för att en liten flotta och frågan är om den kan inneha den önskvärda uthålligheten som hantera en väpnad konflikt med en stark krävs att att delta i insatser i områden där fiende. hög sjö föreligger. För att stärka Sjöförsvarets förmåga Samarbete med NATO-länder vid att klara av en insats i närområdet eller insats försvåras av att Sverige inte är längre bort, så görs nu vissa förbättringar medlem. All kommunikation mellan NA- i form av uppbyggnad av den sjöopera- TO-länderna är krypterad vilket gör att tiva helikopterförmågan, det vill säga att Sverige inte har tillgång till denna. Detta kunna landa med en helikopter ombord skapar problem när Sverige ska samverka på ett fartyg under gång. HMS Carls- med dessa länder.37 Om Sverige ska ingå krona har fått godkännande att ha heli- i den här typen av operation så är vi be- kopter ombord.38 Det bör leda till en ökad roende av att andra länder hjälper till att spaningsförmåga och är användbart vid kompensera för de luckor som uppstår på räddningssituationer. De övriga fartygen, förutom Visbykor- 36. Kustbevakningen, http://www.kustbevak- vetterna och ubåtarna, börjar bli föråld- ningen.se/hallbar-havsmiljo/nyhetsarkiv/kust- rade och det kan ifrågasättas om dessa bevakningen-i-uppdrag-granskning/. 37. Jönsson Magnus, Fyra månader i Adenvi- 38 Nilsson Håkan, HMS Carlskrona på insats, ken (Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet Num- en lång resa och inte en långresa,(särtryck ur mer 4 (2009)), s.300. tidskrift i sjöväsendet Nummer 5(2010)), s.397.

181 enheter egentligen kan bjuda något mot- rationen blev en framgång men frågan stånd i en väpnad konflikt. De maritima om hur prioriteringar ska göras uppkom. enheterna har en tendens att använda ma- Är det rimligt att Sverige deltar i insatser teriel längre tid än vad de var avsedda för. av typen Adenviken om det innebär att Risken är detta leder till att de maritima viktiga uppgifter på hemmaplan inte kan enheterna innehar en stor mängd fartyg utföras? Kanske behöver förändringar i och materiel som inte kan underhållas på flottan göras för att kunna hålla ställning- ett lämpligt sätt och som inte uppfyller arna på hemmaplan innan Sverige deltar i ens grundläggande krav. dessa insatser. Det skulle givetvis krävas Som tidigare diskuterats, måste en ökande resurer för att klara av båda upp- småstat som Sverige förlita sig på olika gifterna parallellt. typer av internationella samarbeten. Sjö- försvaret saknar kvalificerad luftvärns- Slutsats robot. Det är alarmerande avseende hotet Hotbilden mot den svenska maritima are- väpnad konflikt. Hur ska Sjöförsvaret då nan är bred och föränderlig. De huvud- ha förmåga att eskortera fartyg i en väp- sakliga hot som identifierats är minhotet, nad konflikt eller under en insats utan olyckor, miljöbrott, organiserad brottslig- kvalificerad luftvärnsrobot? Allmålska- het, terrorism, pirater, naturkatastrofer nonen används förvisso för att bekämpa och väpnad konflikt. Det är komplexa fientligt flyg men är inte särskilt effektivt uppgifter som försvåras ytterligare av i en eskorteringssituation. Avsaknad av nya förhållanden såsom den ökande kvalificerat luftförsvar är en begränsan- globaliseringen. Det står tydligt att den de faktor när Sjöförsvaret ställs inför en maritima arenan är hotad och att Sjöför- insats lik den i Libanon, då ett fientligt svarets arbete är mycket viktigt. Hotens flygföretag var en rimlig risk. Sjöför- relevans och omfattning beror delvis på svaret skulle då tvingas att förlita sig på vilken konfliktsituation som råder. Olika andra nationers förmåga att hantera luft- konfliktsituationer kräver olika mycket hotet. Detta faktum i kombination med resurser av olika kvalitet. För en småstat oförmåga att ta del av NATO-kommuni- som Sverige med begränsade resurser kation under en insats, visar på Sveriges måste stora kompromisser göras. För att beroende av andra länder. klara av att uppnå maritim säkerhet be- När korvetterna var på uppdrag i hövs moderna, välfungerande fartyg och Adenviken så hade Sjöförsvaret problem materiel samt välutbildad personal. Sam- med att samtidigt uppfylla uppsatta mål tidigt måste hårda prioriteringar göras på på hemmaplan. Resursbristen gällde både grund av de begränsade resurserna. fartyg och personal och ledde till att För- Allmänt sett kräver den maritima sä- svarsmakten i sin årsredovisning bekräf- kerheten ett omfattande internationellt tade att uppsatta mål inte hade uppfyllts. samarbete. Som det ser ut idag så inne- Själva insatsen gick dock bra, vilket har Sjöförsvaret inte samtliga förmågor bekräftar att Sverige klarar av ta på sig som krävs för att uppnå uppsatta mål och att leda en sådan typ av insats. Kustbe- därigenom maritim säkerhet. Antalet en- vakningsflyget visade sig också fungera heter är för litet. En insats i exempelvis mycket bra under insatsen. Den samman- Adenviken medför att förmågan på hem- tagna slutsatsen blir således vara att ope- maplan blir för låg.

182 Sverige skulle givetvis ha svårt att Sammanfattningsvis måste Sverige hantera ett väpnat angrepp från exempel- sträva efter en flexibel en modern mari- vis Ryssland. Det finns såväl kvantitativa tim strategi där rätt prioriteringar görs som kvalitativa brister Det är emeller- och där internationellt samarbete spelar tid avyttersta vikt bevara de relevanta en viktig roll. Det är särskilt viktigt för kunskaper och färdigheter avseende ex- en småstat att effektivisera sina förmågor empelvis ytstrid som fortfarande finns. och fördela sina resurser på bästa sätt. Förlorad kunskap blir mycket svår att återställa.

Litteratur Engdahl Stefan, 2012, Sjöfartens och nationens behov av maritim Säkerhet: Årlig redovisning från KKrVA avd II, 22 sidor Franska regeringen, 2008, The French White Paper on Defence and National Security, New York/ Paris, Odile Jacob, första upplagan, 336 sidor, ISBN 978-0-9768908-2-9, översatt av ALTO Försvarsdepartementet, 2008, Försvar i användning, Stockholm, Försvarsdepartementet, 112 sidor ISBN 978-91-38-23016-9 Försvarsmakten, 2005, Doktrin för marina operationer, Stockholm, Försvarsmakten, 133 sidor. Försvarsmakten, 2007, Försvarsmakten årsredovisning 2006 (PDF-dokument), http://www.forsvars- makten.se/upload/dokumentfiler/%C3%85rsredovisningar/%C3%85rsredovisning%202006/ar06. pdf , (Hämtat 3/5-2012) Hillen John, 1998, Peacekeeping at the Speed of Sound (PDF-dokument), http://www.airpower.au.af. mil/airchronicles/apj/apj98/win98/hillen.pdf , (Hämtat 10/5-2012) Jönsson Magnus, Fyra månader i Adenviken (Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet Nummer 4 (2009)), (PDF-dokument), http://www.koms.se/ul_pdf/401_Magnus.pdf?PHPSESSID=ced6sk59cickqfmmq g5tgjupe5 , (Hämtat 20/5-2012) Stefan, 2011 Att säkra en domän – en studie av maritim säkerhets förändrade innebörd, Försvarshög- skolan, Magisteruppsats, 54 sidor Miljödepartementet, 2009, En sammanhållen svensk havspolitik, Regeringens proposition 2008/09:170, Stockholm, 185 sidor Pallin Carolina Vendil, 2012, Rysk militär förmåga i ett tioårsper- spektiv – 2011, Försvarsdepartementet, 336 sidor, ISSN 1650-1942 Parry M.L, Canziani O.F, Palutikof J.P, van der Linden P.J, Hanson C.E, 2007, Contribution of Wor- king Group II to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, 976 sidor, ISBN: 978 0521 88010-7 Till Geoffrey, 2009, Seapower: A guide for the twenty-first century, Abingdon & New York, andra utgåvan, 409 sidor, ISSN 1366-9478. Till Geoffrey, 2004, Seapower: A guide for the twenty-first century, London, första utgåvan, 430 sidor, ISBN 0-7146-8436-8 Waleij Annica, 2001, Dumpade C-stridsmedel i Skagerrak och Östersjön en uppdatering, Totalför- svarets Forskningsinstitut – FOI, Underlagsrapport, 26 sidor, ISSN 1650-1942 Wedin Lars, 2008, En maritim strategi för Sverige: Årlig redovisning i Kungl. Krigsvetenskapsaka- demien avd II, 55 sidor Dagens nyheter, http://www.dn.se/ The Guardian, nyhetstidning http://www.guardian.co.uk/

183 Fabian och Ewa Tamms stipendium Fabian och Ewa Tamms stipendium på 30.000 kronor utdelas för vetenskapligt arbete inom sjötaktik – även innefattande utvecklingen av vapenbärare, vapen och hjälp- medel – navigation, sjöfart och den maritima miljön. Stipendiat skall genom studier, resor etc. på vetenskaplig grund utveckla ett delområde inom ovan angivna områden. Arbetet skall redovisas för akademien skriftligt senast ett år efter utdelningen. Kungl. Örlogsmannasällskapet, på förslag av styrelsen, beslutar om utdelning av stipendiet, som överlämnas vid akademiens högtidssammanträde den 15 november. Ansökan om Fabian och Ewa Tamms stipendium skall vara Kungl. Örlogsmannasäll- skapet tillhanda senast den 15 augusti 2013. Ansökan skall förutom namn och adress m.m. innehålla ämnesområde och syfte samt översiktlig disposition och arbetsplan. Ansökan, märkt Stipendium, skickas till: Kungl. Örlogsmannasällskapet Teatergatan 3, 1 tr 111 48 Stockholm

184 General BENGT GUSTAFSSON

General Bengt Gustafsson var Sveriges ÖB mellan åren 1986 och 1994.

För att få svar på allt i ubåtsfrågan krävs en Sherlock Holmes En fem sidor lång bilaga drogs i sista minuten ur mitt manus till min bok Sanningen om ubåtsfrågan.1 Bilagan hette Det norska bandet. Varför den togs bort framgår av denna uppsats, för jag har nu beslutat publicera den i något kompletterat skick. Bland annat visar den hur det kan komma sig att den så kallade Hårsfjärden-incidenten blivit så omdiskuterad och kunnat bilda grunden för konspirationsteorier. Först emellertid några kommentarer till texten, som till sin övervägande del är från 2010.

Läsaren drar kanske slutsatsen att det dem ha varit mycket kunnig i hydrofoni var två kustartilleriofficerare som bakom för att kunna föra en kompetent dialog ryggen på ÖB Lennart Ljung besökte med värden. Det är i sig underligt att nå- Norge med ett inspelat band från Mäl- gon av dessa ännu inte krupet fram 30 år sten. 1 Det måste emellertid framhållas att efter händelsen, men de kanske är döda det lika gärna kunde ha varit folk från nu. Op5, FMV eller FOA eller för den delen Som framgått av bokens huvudtext från ett par av dessa, vilket i och för sig fann jag vid sökandet efter källor att inte utesluter att någon av dem hade sitt handlingar ”försvunnit” ur arkiv, både ur ursprung i KA.2 I varje fall måste en av Krigsarkivet och Riksarkivet. Har någon ”städat” eller var det från början så hem- 1. Som utkom i maj 2010, Santérus för- ligt att det inte arkiverades? Dessa hand- lag. lingar rörde dock inte Hårsfjärden. Vad 2. För den som inte är van vid försvarets för- kortningar var Op5 den militära underrättelse- trädaren till FOI, det vill säga Försvarets forsk- och säkerhetstjänsten mellan benämningen Sekt ningsanstalt, medan FMV är Försvarets materi- 2 och MUST, som den heter nu, och FOA före- elverk.

185 som inte framgår av boken (eller i den styrkas. Den bidrog emellertid till att ursprungliga bilagan) är två intervjusvar stycket om den icke bevisade västtyska som jag då inte lyckades få bekräftade av ubåten togs med, liksom det förhållandet en andra källa och därför inte tog med, att västtyska ubåtar som enda utländska men nu vill redovisa. Det första gäller ett part ett par gånger senare anmälde att påstående om att man vid ett ”amirals- de råkat komma in i våra vatten för att möte” på Berga skulle ha fattat beslut om undgå bekämpning. Hade de en obehag- att förtiga något för Ekéusutredningen, lig erfarenhet, frågade jag mig? Det var vilket Mathias Mossberg känt till och att också ett sätt att visa att, om så varit fal- denna kunskap därför skulle utgöra en av let, hade det varit i Olof Palmes och Sven bakgrunderna till hans märkliga skrive- Anderssons anda. Någon konspiration rier. Det kunde till exempel ha rört väst- mot Regeringen hade det inte handlat om, samarbetet, som många äldre kamrater utan snarare en hjälp att dölja västsamar- fortfarande håller tyst om. De har ju en betet. Låt mig än en gång framhålla att gång lämnat ett tystnadslöfte. det fanns inga handfasta bevis för detta, I min bok framgår inte klart varför jag endast de rykten som kom i svaj omedel- i granskningen av nationalitetsfrågan har bart efter incidenten. med ett exempel på varför en västtysk ubåt bland de sovjetiska kunde ha blivit Alla dessa rykten utsläppt vid Mälsten (s. 144). Vad jag ald- Vintern 1982/83 började det spridas ett rig nämnt är en av Lars Hansson upplevd rykte om att en ubåt släppts ut vid Mäl- händelse som kanske var en av bevekel- sten genom att dåvarande försvarsstabs- segrunderna för att han skriver förord åt chefen Bror Stefenson beordrat eldförbud Tunander. Vid ett besök hos daghavande med de fasta mineringarna. Ryktet som befäl på försvarsstaben kvällen den 13 sådant nämns i ÖB Lennart Ljungs dag- oktober (när full dramatik utspelas på bok för första gången den 30/12 och dy- och vid Mälsten) skall Hansson där ha ker sedan upp igen den fjärde januari, då sett en utländsk försvarsattaché. Anled- han nämner att moderatledaren Ulf Adel- ningen att jag inte tog upp det i boken är sohn tagit upp det i politiska kretsar och att den åldrande ”Klacken” Hansson inte skyllt på Stefenson. När det dyker upp kom ihåg vilket land denne var ifrån.3 Det nästa gång i mars har det också föränd- kan ju ha varit den västtyske marinatta- rats till att vara ett medvetet utsläpp av en chén, som tidigare besökt Lennart Ljung NATO-ubåt, närmre bestämt en västtysk för att skrämma svenska försvaret med ubåt, i en artikel i Dagens industri (Di) uppgiften om att den ubåt vi jagade var av den 15/3. Dagen efter säger tidningen försedd med kärnvapen. Som om vi inte att Sverige vänt sig till Norge för att få visste det efter U 137! Ingen annan från hjälp, något som Ljung säger ”är helt fel- tiden har kunnat (eller velat) bestyrka aktigt”. Långt senare, jag tror ungefär när Hanssons minnesbild med nationalitet, jag tillträder, säger den i försvarsgren- varför hans berättelse inte togs med i striden verksamme, då pensionerade ar- en bok där uppgivna fakta skulle kunna méchefen Nils Sköld i en intervju att en 3. Ej heller måste det ha varit inne i daghavan- amerikansk ubåt gått skadad ut i övervat- de befäls rum, utan mötet kan ju mycket väl ha tensläge genom Öresund strax efter Hårs- skett på vägen in. fjärdenincidenten. Han säger till och med

186 att händelsen varit uppe till diskussion i PRIO i Norge, kan år 2001 ha tipsat am- Militärledningen, vilket jag frågar övriga bassadör Rolf Ekéus om att söka efter ingående medlemmar om, och de förne- amerikanska ubåtar vid Hårsfjärdenin- kade. Sköld hade för övrigt redan under cidenten, då han i början av dennes ut- incidenten i en intervju från Cypern, där redning var knuten som expert till den. han besökte den svenska FN-bataljonen, Det verkar – jfr Di – som att det i Norge sagt att marinen bedrev ”snyftpropagan- talats om ett svenskt band som spelats in da” i ubåtsfrågan. vid Hårsfjärdenincidenten och varit på Det är på denna ryktesflora, som Ola analys hos den norska Efterrettningstje- Tunander senare bygger sin berättelse nesten och visat att det var en NATO- om amiralernas konspiration tillsam- ubåt som lämnat ett ljud efter sig.4 Eller mans med Reaganadministrationen. En också har Tunander hört ryktet vid besök konspirationsteori, som tycks passa vissa i Sverige. Han håller just vid den här ti- kretsar i den nordiska politiken, akade- den på med en bok om sin hypotes (om miska världen och massmedia, då den amerikanska ubåtar), som även ges ut i befriar Sovjetunionen från ”militärens” London och New York. Ekéus beslutar anklagelser. Den 18 maj 1984 tar Lennart sig för att gräva i detta uppslag, givet av Ljung för första gången i sin dagbok upp Tunander eller någon annan. Av UD:s att det pågår en debatt om huruvida U 137 dossier om ubåtskränkningarna framgår var en avsiktlig inträngning eller ej samt att en svensk ”marin talesman” redan i att ubåtarna vid Hårsfjärden varit ameri- oktober 1983 påstått att det var en väst- kanska, det vill säga ungefär 1 1/2 år efter tysk ubåt vid Hårsfjärden, något som den händelsen. svenske ambassadören Backlund sett sig För att börja med anklagelsen av Ste- föranlåten att be om ursäkt för hos den fenson är det i verkligheten så att Lennart västtyska marinledningen. Det var tyd- Ljung själv tar initiativet till att eldförbud ligen en rik ryktesflora denna höst. Är skall gälla under mörker ”med hänsyn till den marina talesmannen en KA-officer? risken för tredje man”, d.v.s. övriga sjöfa- Namnet framgår ej av Backlunds rapport rande. Han fattar (enligt dagboken) beslu- till UD.5 Bland annat har Ekéus sökt efter tet på kvällen den 7 oktober i ett samtal vittnen till Nils Skölds amerikanska ubåt med Stefenson på telefon efter det att två i Öresund, men inte funnit några. Hade minor gått av när man slog till de fasta det varit någon amerikansk ubåt där hade mineringarna tidigare på dagen. Han MUST känt till det. Som framgått av ringer till och med en extra gång innan min beskrivning av västsamarbetet i hu- han går och lägger sig kl 23.30 för att vudtexten hade en eventuell amerikansk kontrollera att ordern nått ut. Med andra ubåtspassage – i övervattensläge – fun- ord är han ängslig för att en olycka skall nits dokumenterad av BoMö6 och varit inträffa. Inte så konstigt, eftersom det är rapporterad till Op5, då det hade varit första gången sedan andra världskriget något de inte upplevt på länge, om ens som försvaret använder minor mot krän- kande ubåtar. 4. I fortsättningen förkortas den norska mili- tära underrättelsetjänsten E-tjenesten. 5. Dossier HP52G: Sjöterritorium, Kränkning Också om nationaliteten av territorialgränsen, Sverige. Ola Tunander, som är fredsforskare vid 6. Malmö bevakningsområde.

187 någonsin. tolkning. Jag har kontaktat en gammal Vad gäller ryktet om det norska bandet bekant från E-tjenesten och frågat om går Ekéus den diplomatiska vägen istäl- tolkningen. Han svarar per email: Du har let för via E-tjenestens samarbetspartner naturligtvis absolut rett i at dersom an- i Sverige: MUST, vilket var oklokt. Han modingen om faglig bistand i forbindelse vände sig sålunda via den svenska ambas- med analyse av bandet og henvendelsen sadören i Oslo och begär att få träffa E- fra Ekéus hadde vaert kanalisert gjen- tjenesten. Ambassadörens rapporterar till nom MUST, hade den blitt behandlet på Ekéus att norrmännen avvisat hans öns- en helt annen måde fra norsk side. Jeg kemål. I brevet förekommer en formule- husker meget godt at det fra vår side ble ring som onekligen kräver sin förklaring, antatt at fremgangsmåten man fra svensk nämligen följande passus: ”... p.g.a. frå- side valgte i forbindelse med at bandet gans känslighet i förhållande till USA ble brakt till Norge for analyse, var i den ansett sig förhindrade ...”. Slutsatsen som grad speciell at det måtte ha bakgrunn i den misstänksamme drar är väl att det uenighet internt i det faglige miljoe i Sve- på bandet fanns ett ljud som tolkats som rige. varande, om inte en amerikansk ubåt, i varje fall en NATO-ubåt, kanske en väst- En dörröppnare tysk som Di angett. Oavsett om källan till Ett annat skäl till den norska oviljan är att det var en NATO-ubåt ursprungligen sålunda att den ursprungliga analysen (vintern 1982/83) är norsk eller svensk inte heller genomfördes på anmodan av kan denna formulering synas bekräfta Op5, utan på ett enskilt initiativ via en det gamla ryktet, i varje fall för Tunander alldeles speciell ”dörröppnare”. De be- (och som det visat sig Mossberg). sökande behövde inte ens identifiera sig Med ambassadörens brev följer emel- och bad särskilt att besöket inte skulle lertid en kopia av ett brev från det norska omnämnas. På bandet förekom ej hel- försvarsdepartementet som ger en annan ler något ljud som man ansåg sig kunna tolkning. Här står: Norges kompetense hänföra till någon ubåt över huvud taget, när det gjelder såkalt akustisk efterrett- varken en som tillhörde Sovjetunionen ning har bland annet sammanhang med eller något NATO-land. Min pensione- det naere samarbeid med andre land, rade kollega från gamla dar, den dåva- speciellt USA. Dette setter rimeligtvis be- rande norske försvarschefen och amira- grensninger på vho mye informasjon som len Torolf Rein uttrycker det så här i ett kan gjöres tilgenglig for tredjeland. Med email hösten 2008: Det er klart at et bånd mina militära ögon – kanske till skillnad med hydrofonopptak ble analysert i Nor- från ambassadörernas och Tunanders – ge. Det er meg fortalt at E-tjenesten ikke säger det norska försvarsdepartementet fant annet enn akkustiske siganturer fra att man inte till en svensk offentlig utred- overflateskip på dette båndet. Kan ikke ning kan överlämna uppgifter som tillhör skjönne hva som var sensitivt overfor ett hemligt samarbete i vilket av USA till USA ved analysen av båndet. Det var förfogande ställda metoder använts. Om kanskje amerikansk utstyr som ble brukt framställan i stället gått genom MUST ved analyseringen. hade Ekéus kanske fått veta mer och san- I så fall är det kanske inte så konstigt nolikt fått ett svar som inte krävt någon att det inte återfinns någon rapport i

188 MAna:s arkiv eller att Lennart Ljung ej konstatera att rykten utav det här slaget, var orienterad om att ett band varit i Nor- som i det här fallet troligen släppts ut från ge. De som ville visa vilken skada som kustartillerihåll, leder till att det är svårt Bror Stefenson med eldförbudet i mörker att hundraprocentigt få bort misstan- ställt till med hade helt enkelt inget av karna om ett avsiktligt utsläpp. Troligen värde att rapportera till något arkiv eller har kustartilleristerna i det här samman- till sina chefer. Tvärtom, nu gällde det att hanget velat visa på att deras mineringar dölja att man gått bakom ryggen på dem. skulle kunna ha gjort nytta om de hade Hur kan det komma sig att två svenskar fått utlösas.” Har han reella bevis för att så lätt kunde komma in hos E-tjenesten? det är KA-officerare som släppt ut ett I början på oktober 1982 råkade den rykte om hans eldförbud och att därige- norske försvarschefen Sven Hauge vara nom en västtysk ubåt skall ha släppts ut, på ett tidigare inplanerat besök hos den kanske till och med medvetet? Nej, det svenska försvarsmakten. Vi kan utgå är nog snarare en bedömning, för han ifrån att han fick en orientering om vad knyter ryktets tillkomst till sitt beslut som just då pågick i Stockholms skär- av den sjunde oktober, som förmedlades gård. Han kan i samband med en sådan till Mälsten av den tidigare ubåtsmannen orientering ha talat om hur duktiga E- Stefenson. Är den bakomliggande orsa- tjenesten var – tack vare den hjälp de ken – som E-tjenesten misstänkte – en fått från USA – på efteranalyser av in- oenighet om tolkningen av ett ljud mel- spelade ljud från passiva hydrofoner av lan olika intressenter inom marinen och den typ som Norge i september levererat där ena parten vill visa att eldförbudet till Mälsten. Han kan också ha föreslagit varit till skada för försvaret och Sverige? att Norge kunde hjälpa till med sådana Redan på lördagen den 9:de oktober är analyser, om svenskarna skulle få någon det ett möte hos Lennart Ljung gällande intressant inspelning från dessa hydro- eldförbudet. Närvarande är, förutom Bror foner. Det är i varje fall han som senare Stefenson, Chefen för Stockholms kust- skulle ”öppna dörren” in till E-tjenesten artilleriförsvar, översten av första graden för de två svenskarna. Eftersom det ännu Lars Hansson, under vilken normalt an- inte spelats in något intressant ljud från läggningen på Mälsten lyder. Han talar de norska hydrofonerna när Hauge den för att eldtillstånd skall råda dygnet runt, nionde oktober lämnar Sverige, bör för- eftersom chefen för Mälsten, överstelöjt- frågan om att infria löftet ha ställts först nant Sven-Olof Kviman, anser att de har senare per telefon (motsv.) till Hauge från betryggande uppsikt över minlinjerna någon som i så fall var närvarande när även i mörker. Stefenson talar emot, fort- erbjudandet enligt ovan gjordes. Denna farande hänvisande till osäkerheten med förfrågan kan ha ställts redan den tret- minornas funktion. Liksom den sjunde tonde oktober, när inspelningar finns, el- meddelar Ljung som slutsats att eldför- ler senare under hösten. bud i mörker skall gälla. Senare (den 21/1) när han klandras för eldförbudet i Oenighet mellan vapen- mörker skall Ljung reflektera över sitt be- slagen slut och fråga sig vilken reaktionen blivit ”Men tyvärr”, skriver Lennart Ljung i om han inte beordrat eldförbud den 7/10 sin dagbok den 30:e december, ”kan man och tredje man kommit till skada? Är

189 Lars Hansson missnöjd med beslutet och minlinjerna och kommer i rapporten ef- ser Stefenson som skyldig till resultatet? ter det att ubåtsjakten avbrutits och som Är det därför som ryktet börjar gå om att är daterad den 20 oktober ange ”att det är Stefenson släppt ut en ubåt genom att han osannolikt att någon ubåtspassage skett beordrat eldförbud, ett rykte som sedan i Mälstensområdet efter den sjunde och Ola Tunander broderar ut till en konspi- att indikationerna sannolikt orsakats av rationsteori? störningar”.8 Den oenighet som börjat på Konteramiralen Göran Wallén, som mötet hos Ljung den nionde om använd- (efter Tunander) blir marin expert till ningen av minlinjerna i mörker har över Ekéus utredning, försökte (sedan Ekéus kvällen den trettonde och fram till den misslyckats reda ut frågan den diploma- tjugonde byggts på med en oenighet om tiska vägen) redan 2001 lösa frågan om man kan lita på den tekniska funktionen vem eller vilka som varit i Norge och med hos kustartilleriets fasta mineringar, det vilket band, men utan resultat. Inte heller vill säga skapat en konflikt mellan de två nu har det lyckats mig att skapa klarhet i vapenslagen i Marinen, som jag fortfa- vilka personer eller vilket band som varit rande kunde känna av när jag tillträdde i Norge. Redan den tolfte sker en inspel- hösten 1986. ning av ett ljud, det som varar något min- Det tas två personliga initiativ till att dre än fyra minuter – 3´47-bandet – och låta band, inspelade vid Mälsten, bli kon- som nu (2010) i vinterns debatt avhemli- trollerade av utländska specialister. Bäg- gats och släppts fritt för civil forskning. ge hålls inledningsvis hemliga i varje fall Ljungs nattliga eldförbud leder enligt för Lennart Ljung. Man vill tydligen först Kviman till att en ubåt släpps ut genom få kontrollerat att de ger något. Det ena minspärren vid Mälsten på kvällen den tas av konteramiral Gunnar Grandin vid 13 oktober. Också tidig morgon den 14/10 FMV, som skall komma att ge tekniskt anser Mälsten att man kan ha en ubåt söder underlag åt Sven Anderssons utredning, om Mälsten och insätter två sjunkbomber och som jag skall återkomma till. Det från en bevakningsbåt.7 Analysgrup- andra är det som nämns i inledningen, pen vid Örlogsbasen, ledd av dåvarande nämligen att ett band som i hemlighet tas kommendörkaptenen Emil Svensson, är för kontroll till E-tjenesten i Oslo. Lars osäker på de indikationer som erhålls i Hansson har redan från början stött Ola Tunanders hypotes bland annat genom att 7. Också kring denna händelse har det uppstått skriva förord till hans böcker. Är han i rykten om att den ”lilla” vapeninsatsen (vad gäl- själva verket ursprungskällan till uppgif- ler antalet) skulle bero på att man högre upp i ten om den utsläppta NATO-ubåten? Är ledningen ville att ubåten skulle komma undan. Efter det att man från Mälsten gett klartecken det han som ser till att bandet kommer till till en bevakningsbåt att bekämpa ubåten går Oslo för kontroll? Det skulle kunna för- nämligen en röst in i radioförbindelsen och be- klara varför han länge kände sig skyldig gränsar insatsen till två bomber. Det finnsen na- att stödja en författare som gör sig skyl- turlig förklaring. Så tidigt i perioden av ubåtsin- dig till så många missbruk av de källor trången var uppgiften endast att tvinga ubåten han anger. Norrmännen hjälpte dem inte till ytan genom att skada den lagom mycket. Det är därför naturligt om Chefen för Örlogsbas Ost visa att eldförbudet varit ett misstag, för- går in och begränsar insatsen, vilket han gjorde 8. På grund av vissa störningar i flytminornas enligt krigsdagboken. sensorer.

190 orsakat av viceamiralen Bror Stefensons görs senare, när kopior finns, till exempel argumentering den nionde oktober hos efter det att analysgruppen skickat in sin ÖB. Ej heller fick de bevis i nationalitets- rapport, kanske ännu senare på hösten, så frågan, eftersom ”det norska bandet” inte kan det vara vilket av de aktuella banden innehöll något ubåtsrelaterat ljud. som helst. En senare ställföreträdande chef för Vilket band var i Norge? MUST, Håkan Pettersson, har i en skri- Vilket av de möjliga banden var då i velse efter en sekretessgranskning av ett Norge? Det vet vi inte med bestämdhet. utkast till Ekéus utredning sagt att de bör Det krävdes en särskild typ av bandspe- stryka ett uttalande om att ”utredningen lare, som medan incidenten pågick endast inte kunnat finna stöd för att ett band fanns i två exemplar inom försvaret, en analyserats i Norge”. Vad betyder det? på Mälsten, där inspelningarna från de Att det trots allt vid den tiden fanns en norska hydrofonerna gjordes, och en på rapport om besöket på MUST? Eller, att dåvarande FOA, där efteranalyser gjor- MUST med E-tjenesten vid tidpunkten des. Om det var i anslutning till inci- kontrollerade att en sådan analys faktiskt denten som besöket i Norge gjordes kan gjorts? Frågorna står obesvarade. Ett be- det därför endast vara ett av banden som kräftande finns med i Petterssons skri- kan vara aktuellt. Några kopior av ban- velse, nämligen att bandet inte innehöll den gjordes nämligen inte förrän senare. något ubåtsrelaterat ljud. Så om besöket gjordes så tidigt, är det endast de ljud som spelades in tidigt på Sven Andersson ansåg morgonen den 14/10 som kan vara aktuellt. Det bandet kan tidigast ha lämnat sig kunna peka ut Mälsten vid midnatt natten den 15–16/10 Sovjetunionen och anländer inte till FOA förrän kl 1200 Grandin kunde däremot träda fram, för den 18/10. I och för sig är det en lördag/ han fick napp. Hans franska vänner hade söndag emellan som kan vara förkla- nämligen inte bara sagt att det ljud som ringen till pausen, men det kan också spelades in den tolfte var en ubåt, utan vara ett besök i Norge. Det kan ju vara till och med en sovjetisk sådan, närmre till fördel om det hemliga besöket sker bestämt av Foxtrot- eller Whiskeyklass just över en weekend. Problemet med det (NATO-beteckningar), d.v.s. i det senare alternativet är att det kunde vara svårt att fallet av samma typ som U 137 året inn- hinna med de förberedelser som krävdes an i Gåsefjärden. Det är bara det, att det för att ordna mottagandet via Hauge. Det band han skickade till Frankrike är sam- som ändå gör att alternativet måste hål- ma band som FOI nu säger kan vara ljud las öppet är att den morgonen jagades från skutan Amalia, 3´47-bandet. Stäm- det, vilket man på Mälsten ansåg vara en mer det? Det sägs nämligen också att på ubåt, med övervattensfartyg och helikop- en jämförelseinspelning av Amalias ljud trar. Örlogsbasens analysgrupp bekräftar saknas en karaktär, som just råkar vara inte ubåten, medan norrmännen bekräf- den som ett antal internationella experter, tar ljud av övervattensfartyg och att det inklusive fransmännen, sagt att det talade var en allmänt stökig inspelning (kanske för att det var ett ljud från en undervat- ljud från helikoptrar). Om färden till Oslo tensfarkost. Bland dessa experter finns

191 bland annat de ryska som kommendören nationalitetsfrågan alla de inspelningar Emil Svensson efter kalla krigets slut Sverige har från passiva hydrofoner, som samtalade med i Moskva om våra kränk- försvaret och/eller de försvaret samarbe- ningar, även om dessa inte gick så långt tade med har nationsbestämt. Bakom det att de höll med ett par andra av de tidi- beslutet ligger, att det en läsare ändå inte gare tillfrågade länderna, som hållit med tror på och ej heller kan kontrollera, är fransmännen om att det var en sovjetisk det lika bra att inte åberopa; för då är det ubåt. Vem skall en lekman tro på? Enligt också lätt för honom att avfärda det been för mig trovärdig expert kan det myck- viset. En diskussion om denna fråga förs et väl vara Amalia. För som så ofta vid för övrigt i bilaga 4 i boken: Undervat- denna incident saknas det dokumenta- tensverksamhet, minkar och sillstim. tion, i det här fallet över Amalias rörelser Så historien om de norska banden fick både i försvarets krigsdagbok och i form aldrig ingå i min faktabok, men är kan- av en tillräckligt detaljerad loggbok hos ske ändå nu värd att publicera då den Amalia. Så det går inte slutligt att avgöra visar varför det kunnat uppstå konspira- vad som är sanning i detta fall heller! tionshistorier i efterhand. Lennart Ljung Även internationellt ansågs och anses skulle få rätt när han skrev att det skulle det att man vid efteranalyser av inspel- bli ”svårt att hundraprocentigt få bort ningar från passiva hydrofoner ofta kan misstankarna om ett avsiktligt utsläpp”. fastställa typ av ubåt. Å andra sidan frå- Å andra sidan har ej heller konspirations- gas det alltid om ytan är fri? Betyder det teoretikerna lyckats bevisa varken att en att man inte är säkrare än så? Nej, till västtysk eller skadad amerikansk ubåt exempel kan kavitationsljud uppkomma släpptes ut vid Hårsfjärdenincidenten. också från ett djupgående fartygs propel- Det rör sig fortfarande endast om rykten ler. Som läsaren av min bok har märkt, och inte särskilt trovärdiga sådana. åberopar jag inte i min diskussion om

192 Ledamoten GÖRAN R. WALLÉN

Konteramiral (PA) Göran R. Wallén har en bred och djup erfarenhet från taktiska och operativa befattningar såväl nationellt som internationelllt. Han har även varit militär expert i Ubåtsutredningen och i Sä- kerhetspolitiska utredningen.

Främmande ubåtar i norska vatten Den norske kommendören Roald Gjelsten har efter sin pensionering arbetat på In- stitutt for forsvarsstudier i Oslo. Han har där genomfört en nyligen publicerad studie rörande vissa omtalade ubåtsincidenter under det kalla krigets senare del. Studien, ”Fremmede ubåter i norske fjorder. Realitet eller myte?”1 har tydliga anknytningar till motsvarande aktiviteter i svenska vatten under samma tid. I mina kommentarer berör jag sådana förhållanden som jag finner särskilt intressanta från en svensk synpunkt. Tidigt i studien pekar författaren på en säkerhetspolitisk skillnad. Som NATO-medlem fick inte ubåtskränkningarna i Norge samma politiska konsekvenser som de i det alliansfria Sverige.

Författaren har granskat några ubåtsin- mynnar i fjordarna lägger sig över det sal- cidenter som väckt särskilt stor upp- ta vattnet från Atlanten och skapar skikt märksamhet, i Ofoten och Andfjorden som gör det nästan omöjligt för skrovfas- 1970-05-27--06-03, Hardangerfjorden ta sonarer att indikera ubåtar som uppträ- 1970-11-23--25, Sognefjorden 1972-11- der på större djup än ca 20 m. Under den 12--29 samt Sunnhordland 1983-04--05- period som studien täcker hade de mili-

06. 1 I studien redovisas relativt detaljerat tära helikoptrarna inte några dippsonarer. hur man under incidenterna försökte att Ej heller hade sjöräddningshelikoptrarna dels fastställa att det pågick främmande (typ Sea King och senare Navy Lynx) så- undervattensverksamhet inne i de djupa dan utrustning.2 De norska fregatter och och bitvis trånga fjordarna, dels fastställa korvetter, som deltog i ubåtsjakterna, var de kränkande ubåtarnas nationalitet. inte utrustade med släpsonarer. Sådana Ubåtsjakt med övervattensfartyg i kan bringas ner på djup under ledskiktet. norska fjordar försvåras i hög grad av det Royal Navy kom därför vid inciden- faktum att sött vatten från de älvar som 2. Först 2015 beräknas NH 90-helikoptrarna 1. Länk: ifs.forsvaret.no/publikasjoner/oslo_ för fregatterna av Fritjof Nansen-klassen er- files/of_2013 hålla dippsonarer.

193 ten i Sognefjorden 1972 att bistå med två m) och sex sjunkbomber av vilka fem helikoptrar typ Sea King utrustade med fälldes från flygplan (Orion). dippsonarer. För passiv spaning i fjordar- Misstänkt närvaro av främmande ubåt na mot inrapporterade främmande ubåtar rapporterades i flertalet fall av civila ob- utnyttjade norrmännen sina små ubåtar servatörer. Inom den militära lednings- av Kobben-klass (i stort samma typ som organisationen rådde olika uppfattningar de västtyska typ U 4) vilka kunde spana om trovärdighen i sådana rapporter. I stu- på större djup (under sötvattensskiktet). dien hävdar kommendör Gjelsten att be- Ubåtarna kunde dock inte genomföra folkningen i kustbygderna, som i sin dag- någon vapeninsats. Sådana insatser ge- liga gärning ofta arbetade på eller nära nomfördes istället av de ubåtsjaktflyg- sjön, hade stor vana i att iaktta och vär- plan typ P-3 Orion som fällde sonarbojar dera fenomen på vattenytan. Rapporter vars mikrofoner kunde sänkas ner under från sådana personer skulle därför anses ledskiktet. ha stor trovärdighet. På samma sätt som Tyvärr redovisas inte i rapporten de in- gjordes i Sverige efter Hårsfjärdeninci- satsregler - Rules of Engagement (ROE) denten 1982 lät man en ubåt gå i under- - som gällde före 1983. Den främmande vattensläge längs kusten och då och då undervattensaktiviteten föranledde emel- visa periskop eller annan mast. Rapporter lertid skärpta sådana. Dessa var i kraft om siktad ubåt inkom till myndigheterna vid incidenten i Sunnhordland 1983. Nor- vilket styrkte att kustbefolkningen är ob- ge hävdade fram till 2004 fyra distans- servant och trovärdig. minuters (DM) territorialvatten utanför Efter Sognefjordsincidenten uppdrog baslinjerna. Då utsträcktes territorialha- den norske försvarschefen åt konter- vet till tolv DM. Under den nämnda inci- amiralen Tore Holthe att söka finna mo- denten skärpte regeringern den 29 april tiven för kränkningarna. Holthe fann att insatsreglerna enligt följande: På territo- under perioden 1969-72 hade tre säkra5 rialhavet och på yttre inre vatten (”indre kränkningar, fyra troliga och 23 möjliga åpent farvann”)3 krävdes varning före ägt rum i Norge. Han ansåg att de främ- vapeninsats. På ”indre lukket farvann” mande ubåtarnas uppgift troligen var att kunde regional chef4 beordra vapeninsats skaffa nödvändiga kunskap om farvatt- utan föregående varning. Syftet med in- nens ändamålsenlighet för såväl avfyring satserna var att tvinga ubåten till ytan för av ballistiska robotar som för tillfällig identifiering. För att kunna åstadkomma spridd och undandragen basering. Han detta kunde norska myndigheter som pekade också på att Norra Marinen (NM) en sista utväg tillåta att alla tillgängliga för sina över 150 ubåtar disponerade 12- medel insattes mot en ubåt som försökte 14 depå- och 6 -7 verkstadsfartyg för ubå- undkomma. Vapeninsatserna under den tar. Detta faktum tydde på att man plane- nämnda incidenten blev omfattande, 32 rade för rörlig basering med utnyttjande antiubåtsraketer (Terne; räckvidd ca 900 5. Det norska klassificeringssystemet omfat- 3. Efter utslag i Haag-domstolen 1951 fick tade fyra definierade nivåer: säker ubåt, trolig Norge rätt till ”långa baslinjer”. Härigenom kom ubåt, möjlig ubåt och icke ubåt. För att bedöma Vestfjorden och andra nordnorska stora fjordar en observation som ”säker ubåt” var kriterierna att bli inre vatten. höga. I praktiken krävdes det ett foto eller att ob- 4. Överstkommanderende i landsdelen servationen var gjord av en ”expert på området”.

194 av de nordnorska fjordarna. ar under denna period färre än tio. Utö- Åren 1960 – 94 var det årligen i snitt ver dessa tillkom ett trettiotal incidenter fem trovärdiga ubåtsobservationer i med en sådan substans att de kan ha varit Nordnorge. Åren 1982 – 87 var det år- kränkningar. liga antalet observationer som klassades Efter den omfattande ubåtsjakten i So- som ”sannolik” eller ”möjlig ubåt” sär- gnefjorden 1972 beslutade man att ändra skilt högt, upp till tolv. Samtidigt steg den tidigare restriktiva informationsprin- antalet observationer som bedömdes cipen och i stället informera om kränk- som ”icke ubåt”, något som antogs bero ningarna i massmedia. Detta skulle, an- på viss påverkan av ubåtsincidenterna tog man, leda till ett ökat antal rapporter i Sverige vilka ju uppmärksammades i om observerde ubåtar. Så blev det dock internationella medier. Liksom i Sverige inte, något som tolkades som att kust- hade främmande ubåtsaktiviteter inrap- befolkningens meddelanden om siktade porterats under hela efterkrigstiden. Mel- ubåtar var trovärdiga. lan 1948 och 1986 finns i Försvarskom- Varifrån kom de kränkande ubåtarna? mando Nordnorges arkiv 324 rapporter Något kristallklart bevis på att de kom om observerad okänd ubåt. Statistiken från Sovjetunionen finns inte. Men allt uppges vara något osäker men visar ändå pekar mot att de var sovjetiska. Kränk- klart att främmande ubåtar har uppträtt i ningarna i Nordnorge genomfördes av de nordnorska farvattnen.6 Men i Norge - ubåtar ur NM.8 De ubåtar som indike- liksom i Sverige - fanns trots detta såväl rades i och utanför fjordarna på Norges civila som militära personer som envist västkust kom enligt studien från Öster- hävdade att några främmande ubåtar inte sjömarinen (ÖM). De var av typerna Fox- uppträtt på det egen sjöterritoriet. Gjel- trot, Romeo och Whiskey. De observera- sten noterar vidare att man inom under- des – och sannolikt identifierades – av rättelsetjänsten var benägen att ge högre NATO:s underrättelsetjänst vid utlöpan- klassificeringar medan den sjöoperativa de genom de danska sunden på sin väg till sidan ville hålla igen. de rutinmässiga patrulleringsområdena De stränga kriterierna innebar att anta- belägna norr och väster om Irlands nord- let indikationer klassificerade som ”säker udde (Malin Head). Detta mönster kunde ubåt” var förhållandevis lågt. Men det noteras redan 1966. I medeltal gick det 26 fanns ett antal ”trolig ubåt” där indikatio- dygn mellan ubåtarnas ut- och inlöpande nerna var särskilt starka. Detta kan jäm- genom de danska sunden. På väg till och/ föras med svenska uppgifter; 1981-2000 eller ifrån patrulleringsområdet förekom inrapporterades 64 indikationer som be- att någon ubåt under några dygn opere- dömdes som ”undervattensverksamhet” rade i västnorska farvatten. En blick på på svenskt vatten. Enligt Ubåtsutred- sjökortet över Nordsjön visar att detta ningen7 var antalet helt säkra kränkning- inte innebar någon stor omväg. Exempel- vis utlöpte en Whiskey 1970-11-05. Den 6. Enligt en annan källa gjordes 1969-maj indikerades senare befinna sig i patrulle- 1983 i Norge 175 observationer. Av dessa var 99 ringsområdet för att den 3 december in- i landets norra del och resten i den södra. Ob- servationernas fördelning: Säker ubåt - 3; trolig 8. Under VK 2 genomförde ubåtar ur NM ubåt - 12; möjlig ubåt - 85 och icke ubåt - 75. framgångsrika anfall mot tyska sjötransporter i 7. SOU 2001:85, s. 334. Nordnorge.

195 tannien och Frankrike kan ha uppträtt i norska vatten. I studien nämns att sam- övningar med den ytterst hemliga ”Stay behind”-organisationen förekommit, öv- ningar om vilka ansvariga militära chefer var ovetande. Författaren menar att amerikanska liksom franska ubåtar – i synnerhet under de första åren då de strategiska robotarnas räckvidd (Polaris A 1) var begränsad – möjligen hade avfyrings- positioner i eller strax utanför de norska fjordarna. Författaren anser det mindre troligt men möjligt att amerikanska ubå- tar med Polaris A1 skulle ha haft alternativa utskjutningspositioner i Skagerrak.9 Men han skriver att det är dokumenterat att franska myndigheter på tidigt 1960- tal planerade utskjutningspositioner för Förflyttningsvägar för de ryska ubåtar- franska robotbestyckade ubåtar utanför na från ÖM och NM. norska kusten, även i Skagerrak. löpa i Östersjön. Under perioden 23 – 25 Syftet med de upprepade ubåtskränk- november jagades troligen just den ubå- ningarna kunde enligt studien knappast ten i Hardangerfjorden. vara annat än förberedelser och rekog- Den norska studien visar på att krigs- nosceringar för att kunna utnyttja far- uppgifterna för merparten av det stora vattnen i händelse av krig. Det är uppen- antalet ubåtar i ÖM inte var i Östersjön bart att Sovjetunionen hade det största utan i Nordatlanten, utanför de brittiska behovet att inhämta underrättelser om öarna och längs den norska västkusten. den norska kusten. Ett troligt operationsområde har ex- Den norske försvarschefens slutsatser empelvis i Sverige ansetts vara utanför överensstämmer med vad förre ÖB, ge- Rosyth, basen för de brittiska atomubå- neral Bengt Gustafsson skrev till reger- tarna fram till 1993. Att den i oktober ingen i missivet till 1987 års rapport:”... 1981 på Torumskär grundstötta ubåten materialet10 pekar på att det i allt väsent- S-363 (mera känd som U 137) hade en ligt är Sovjetunionen som svarar för den torped med kärnstridsspets får därmed främmande verksamheten på svenskt också en möjlig förklaring. Detta vapen territorium. Något entydigt bevis för att skulle i Atlanten kunna insättas mot ett större NATO-fartyg eller fartygsförband. 9. Se även Nils Bruzelius: ”near friendly or Studien pekar mot att det var konven- neutral shores”, (licentiatavhandling vid KTH tionella sovjetiska ubåtar som genom- 2006). Avhandlingen kritiseras av Simon Moo- förde de flesta kränkningarna. Något res och Jerker Widén i ”En djärv tes utan empi- riskt stöd”, (FHS 2007). odiskutabelt bevis på nationaliteten finns 10. Underlaget hade framtagits av en arbets- dock inte. Det går ej att fullständigt ute- grupp i Försvarsstaben med bred kompetens, sluta att även ubåtar från USA, Storbri- bl.a. från FOA.

196 fastställa inkräktarens nationalitet finns konventionella ubåtar. Kränkningarna i dock ej.”11 landets norra del genomfördes av ubåtar Att Sovjetunionen genomförde ubåts- från NM. Huvudsyftet var där att utfors- kränkningar erkändes av den högt ka fjordarnas lämplighet som tillfälliga uppsatte sovjetiske politikern Giorgi baser där olika stödfartyg kunde bistå Arbatov12 och dennes närmaste man, ubåtarna. generalen Mikhail Milstein till Sveri- De ubåtar som trängde in i fjordarna ges FN-ambassadör Anders Ferm i april på den norska västkusten kom från ÖM. - maj 1983, något som Ferm framhöll Kränkningarna genomfördes i samband vid den s.k. Medborgargruppens offent- med förflyttningarna till och från patrul- liga möte 2013-03-25. Beslut om sådana leringsområdena nord och väst om de operationer kunde endast fattas av po- brittiska öarna. Syftet var att rekognosce- litbyrån, framhöll Milstein.13. Det kan i ra lämpliga platser för att tillfälligt kunna detta sammanhang erinras om den högt dra sig undan och som utgångslägen för uppsatte sovjetiske avhopparens, Arkadij anfall mot NATOs sjötrafik. I både norr Sjevtjenkos memoarer.14 Han skriver där och väster ingick säkerligen också re- att politbyrån någon tid före Olof Palmes kognoscering för insatser med spetsnaz- besök i Moskva 1972 godkänt en plan för enheter.16 att sända ubåtar för att sondera längs de Förhållandet att det var ubåtar ur ÖM svenska och norska kustområdena. Till som i samband med förflyttningarna till detta kan läggas att den förre ÖB, gene- eller ifrån patrulleringsområdena väster ralen Lennart Ljung i sin tjänstedagbok och norr om Irland gjorde inträngningar för 1983-08-17 refererar vad försvars- i de de norska fjordarna samt antagandet minister Anders Thunborg berättade rö- att ÖM inte bara utnyttjades för provturer rande samtal i Moskva med Arbatov. Den med nya ubåtar och ubåtstyper utan även senare meddelade att han haft ett sam- för utbildning av ubåtsbesättningar17 får manträffande med försvarsminister Ni- mig att formulera en hypotes rörande kolai Ogarkov, vilken hade givit order att S-363 misslyckade inträngning på Gåse- kränkningarna av svenskt område skulle fjärden i slutet av oktober 1981. Jag vill upphöra. Detta kan tas som ett underför- understryka att detta är en ren – men inte stått erkännande av de tidigare kränk- orimlig - spekulation. Först om vi i en ningarna, skriver Ljung.15 16. Se Bengt Gustafsson: Sanningen om ubåts- Som jag uppfattar Gjestens studie an- frågan (Santérus, 2010), s. 309. ser denne att det övervägande antalet 17. Se ledamoten Jerker Widéns samtal med kränkningar av norskt sjöterritorium un- den tidigare biträdande amerikanske marinat- tachén i Stockholm, örlkn Bobby R. Inman. der det kalla kriget utfördes av sovjetiska Denne hävdade att Östersjömarinen var en 11. Se SOU 2001:85, s. 197 ff. ubåtsskola för de olika sovjetiska marinerna. 12. Arbatov var chef för det Sovjetiska institu- Fartygschefer och besättningar tränades i svens- tet för USA och Kanada. ka vatten innan de sändes ut på Atlanten eller 13. Ferms brev till statsminister Palme finns i Stilla havet. Det var mindre riskfyllt att dra på SOU 2001:85, bilaga 3. sig vapeninsatser från svenska marina enheter 14. Sjevtjenko, Arkadij (1985) Att bryta med än från sådana från ett NATO-land. (Jerker Wi- Moskva, s. 191 dén: Väktare, ombud, kritiker Svensk – Ameri- 15. Överbefälhavare Lennart Ljungs tjänste- kanskt säkerhetstänkandse 1961 - 1968 (San- dagböcker 1978-1983, s. 158- ff. térus, 2009), s. 105, fotnot 21)

197 framtid får tillgång till de sovjetiska ar- riktigt. Han intog övervattensläge söder kiven kan vi få klarhet i hur ÖM:s ubåtar om Utklippan och bestämde positionen avsågs utnyttjas och varför S-363 genom- med stöd av fyrarna. I mellanläge, i fiske- förde försöket att ta sig in på Gåsefjärden. båtsfart och med tända skeppsljus navige- Fartygschefen hade, enligt vad vi nu rade han så in mot skärgården så att han vet, som första uppgift att bedriva spaning kunde följa militärleden in på fjärden.19 mot eventuella västubåtar i farvattnen ös- Men undangiren för grynnan utanför ter och nordost om Bornholm. Ombord Torumskär beordras en tiondel försent fanns en hög sjöofficer, stabskommen- och ubåten sitter fast på grundet. Hade dören Avrukevitj. Denne har uppgetts han inte gjort detta manöverfel, utan vara förbandets navigationsexpert. Det lyckats ta sig både in på Gåsefjärden och har bla. av Wilhelm Agrell18 spekulerats ut därifrån, hade han kanske blivit god- i om Avrukevitjs närvaro ombord var för känd av Avrukevitj. Möjligtvis kunde då att kontrollera om i första hand fartygs- Gusjtjins och S-363 nästa uppdrag ha bli- chefen, örlogskaptenen Anatolij Gusjtjin, vit att patrullera utanför Malin Head och men även besättningen i övrigt var kva- på återvägen tränga in i en av fjordarna lificerad för skarpa uppdrag. Därför fick på Norges västra kust. Men därom kan vi, Gusjtjin den 25 eller 26 oktober en order som sagt, bara spekulera. att avbryta spaningen för att natten mellan 27 och 28 oktober göra en inträngning 19. Leden var utmärkt med vitmålade kummel, stenar och fläckar. Det var inte alltför svårt att på Gåsefjärden. finna ut dess dragning. De fiskebåtar, som hade Gusjtjin planerade genomförandet helt hemmahamn i Gåsefjärdens innersta del, utnyttjade leden dagligen. Det är inte osannolikt 18. Wilhelm Agrell: Bakom ubåtskrisen (Liber, att sovjetiska ubåtar genomfört inträngning ti- 1986), s. 56 digare.

198 Debatt

Tankar om Nato-anslutning eller inte. I den många gånger ganska förvillande försvarsdebatt som blivit ett resultat av vad som egentligen mest var en missuppfattning, har röster höjts för en svensk anslutning till Nato. Det finns därför anledning att försöka utveckla motiven för eller emot lite tydligare. En grundfråga handlar om var vi anser oss höra hemma från en mera över- gripande ideologisk utgångspunkt och här är svaret mycket enkelt, för med vårt sam- hälles grundläggande värderingar borde vi förstås vara medlemmar i Nato. Men så enkelt är det inte och det har det inte heller varit i det förgångna under det kalla kriget. I viss bemärkelse kan man tillåta sig att anse, att vi var medlemmar av en västeuro- peisk försvarsorganisation redan innan Atlantpakten bildades, för vi hade då redan ett samarbete med Storbritannien sedan krigsslutet och britterna verkade enligt Hankey- planen för att det skulle etableras en nordisk variant av WEU, som bildats 1948. Vårt motiv att inte direkt ansluta oss till Nato när det bildades, var ju av hänsyn till Finland, som i Pragkuppens efterföljd i april samma år mer eller mindre tvingades ingå ett Vän- skaps-, samarbets- och biståndsavtal med Sovjetunionen. Sett med dagens perspektiv var vår politik då ganska klok, även om USA inledningsvis hade svårt att förstå vår linje. Det var kanske först senare som den amerikanska ledningen till fullo hade insett vår egentliga intension och vi blev därför först 1962 erbjudna samma skydd mot ett eventuellt sovjetiskt angrepp som alla Nato-staterna, trots att vi formellt inte var allierade. Och när Sovjetunionen föll samman, var man i Finland mycket snabb med att förklara, att VSB-pakten inte längre var tillämplig och just då hade det kanske varit naturligt om Sverige öppet hade allierat sig till Nato, men den chansen försattes för det uppgavs då inte finnas ett folkligt stöd för en sådan anslutning. Från en sovjetisk utgångspunkt var och är Sverige ett västland och vår neutralitetspolitik uppfattades mest som en diplomatisk halvsanning. Den skulle ju också i princip upphöra, om ett storkrig hade brutit ut och vi skulle inom några timmar eller dygn ansluta oss till Nato, om olyckan hade varit framme. Att vi skulle ha kunnat stå utanför en öst-västlig storkonflikt var det ingen som trodde, även om det idag finns en del oinformerade, som tycks tro så. Vår säkerhetspolitik skulle kanske ha sammanfat- tats som: ”Neutralitetspolitik i fred syftande till Nato-anslutning i krig”, för att göra en mera realistisk tolkning av en känd svensk officiell fras, för det var så man uppfattade den svenska inriktningen såväl i väst som i öst! Och hur förhåller det sig idag? Nu kan vi väl ansluta oss till Nato utan några svå- righeter? Men då måste vi nog studera dagens situation lite bättre och djupare. Våra nya, östliga grannar Estland, Lettland och Litauen blev medlemmar av Nato 2004, efter en överenskommelse mellan Nato och Ryssland om att hålla en låg militär profil i regionen. Från den utgångspunkten vore det därför ganska oklokt att idag och i dagens ganska lugna säkerhetspolitiska situation skärpa motsättningarna mellan Ryssland och

199 Nato genom att vi helt oprovocerat höjer spänningen genom att ansluta oss till pakten, som ju dessutom betecknas som den enda ”riktiga” fienden i den ryska militärdok- trinen. En sådan skärpning av det säkerhetspolitiska läget skulle i värsta fall kunna drabba de baltiska staterna och det skulle vi nog inte vilja utsätta dem för. På ett ganska egendomligt sätt, har vi en situation som påminner om att vi under det kalla kriget tog stor hänsyn till vår granne, Finland, men nu gäller det de baltiska staterna i stället. Å andra sidan har vi ju idag möjligheten att ”hota” med att förbereda en Nato-anslutning som en diplomatisk påtryckning, om ryssarna av någon anledning skulle inleda nå- gon form av kampanj mot våra baltiska grannar och, om det inte skulle visa sig vara tillräckligt, borde vi överväga att tillsammans med Finland gå in i alliansen. Vi har alltså några alternativ att utnyttja för vår och till våra grannars säkerhet, om det skulle inträffa en försämring av dagens ganska lugna situation. Att av egna interna, förment försvarspolitiska, skäl, skynda sig med att ansluta sig till alliansen vore ju att spela bort de möjligheter till diplomatska åtgärder, som vi kanske faktiskt har för att behålla dagens relativt avspända läge. Om alltså frågan om en Nato-anslutning får betraktas som en åtgärd på ganska hög konfliktnivå, så kanske vi i stället bör arbeta för att förstärka dagens tämligen lugna säkerhetspolitiska situation och då faller gärna den gemensamma finsk-svenska havsö- vervakningen i tankarna. Detta projekt innebär ju att vi samarbetar med våra grannar ungefär så som vi deklarerat i vår solidaritetsförklaring och ett sådant samarbete kunde säkert utökas så att vi får ett gemensamt maritimt lednings- och skyddssystem för den ökande sjöfartens säkerhet i Östersjön och Västerhavet. Jag har personligen träffat ryska företrädare, som anser sig uppfatta hot från terroristgrupper och liknande mot all den energiexport som numera går på köl och till del även per rörledning i vårt närområde och vår egen oljeimport sker till stor del just den vägen. Det ligger alltså i vårt eget intresse att sjöfarten kan framföras säkert och inte minst för att vi inte ska drabbas av en stor oljekatastrof i det redan svårt förorenade Östersjön. Ett gemensamt maritimt kommando skulle kunna vara en del av EU försvars- och säkerhetspolitik och här kunde Sverige ta ett initiativ för att stärka samarbetet och skydda handeln. Man kanske till och med skulle kunna tänka sig att tillsammans försöka bärga något av den tickande miljöbomb, som all dumpad ammunition kan vara. Det vore att agera på dagens relativt lugna konfliktnivå och kanske kan ett sådant samarbete ske i överensstämmelse med EU bestämmelser i Lissabonavtalet om ett permanent samarbete mellan alla EU-länder kring Östersjön och med Ryska federationen som en samarbetspartner. Möjligen kommer ett sådant samarbete också att stämma väl överens med den maritima strategi, som EU håller på att utarbeta. Det skulle i alla fall kunna vara ett bättre alternativ än en Nato-anslutning idag och vi kunde då också inbjuda Ryska federationen att delta i ett fredligare samarbete och inte ganska oprovocerat och i onödan höja dagens hotnivå genom att bara ärva vidare föreställningar från kalla krigets tid.

Magnus Haglund Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

200 Från när och fjärran

Ålandskonventionens gränser förtydligade genom diplomatisk not Finlands utrikesministerium har nyligen överlämnat en diplomatisk not till Ålands- konventionens parter och några fler stater om vissa förtydliganden av konventionen när det gäller det demilitariserade Ålands gränser. Bakgrund till noten Den ursprungliga bakgrunden är ett par uppsatser som författaren publicerade 1997 och 2000 där det påvisades att Ålandskonventionens gränsdefinitioner delvis var okla- ra och tvetydiga. Där föreslogs också vissa principlösningar grundade på en kombination av geovetenskapliga, historiska och folkrättsliga argument. Dessutom föreslogs att en diplomatisk not innehållande mer definitiva lösningar skulle kunna lämnas till Ålandskonventionens parter. Under åren 2005 – 2006 arbetade en särskild arbetsgrupp under Finlands justitiemi- nisterium med dessa gränsfrågor. Här ingick representanter för flera ministerier och myndigheter i Helsingfors samt en representant för den åländska regeringen i Marie- hamn; dessutom fungerade författaren som permanent sakkunnig. Gränsarbetsgrup- pen enades efter komplicerade diskussioner och hörande av folkrättsexperter om lös- ningar på problemen. Ett par år senare överlämnades ärendet efter visst ytterligare utredande till utrikes- ministeriet, som höll fast vid gränsarbetsgruppens lösningar utom i en fråga. Slutligen behandlades saken något år senare av utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet samt republikens president. Nu har alltså denna process lett till slutpunkten: En diplomatisk not har i början av 2013 överlämnats av Finland till Ålandskonventionens övriga parter, det vill säga Storbritannien, Frankrike, Italien, Tyskland, Danmark, Sverige, Estland, Lettland och Polen, samt till Ryssland som part i det närbesläktade Ålandsfördraget. Dessutom har noten överlämnats till övriga nordiska och Östersjö-stater, nämligen Li- tauen, Norge och Island. Gränsproblem och lösningar i korthet Noten med dess bilagor innehållande en teknisk definiering av gränserna innebär i praktiken att fyra problem lösts enligt gränsarbetsgruppens slutsatser och att ett problem lämnats åt sidan. Problemen är komplicerade men jag skall försöka att kort för- klara dem och deras lösningar. Man måste då veta att i Ålandskonventionen definieras det demilitariserade Ålands gränser i två steg. Först definieras ett havsområde begrän- sat av räta linjer mellan ett antal punkter angivna med koordinater i form av latitud och

201 longitud. Därefter förklaras den demilitariserade zonen vara alla de öar, holmar och skär som är belägna inom dessa gränslinjer samt det vatten som sträcker sig tre sjömil ut från öarna vid lågvattenstånd (dock ej längre ut än till gränslinjerna). Nu till problemen och deras lösningar. 1. Begreppen latitud och longitud är inte entydiga. Värdena på latitud och longitud för en punkt är beroende av vilka dimensioner på jorden man använt vid beräkningarna och av den oregelbundna massfördelningen inuti jorden. I fallet med Ålandskon- ventionen är latitud och longitud i väster (Ålands hav) givna i ett system kopplat till ett gammalt brittiskt sjökort, medan latitud och longitud i öster (Skiftet) är givna i ett annat system kopplat till ryska och finska sjökort. De är alltså inte jämförbara med varandra och inte heller jämförbara med latitud och longitud på ett modernt sjökort. I lösningen har nu alla latituder och longituder i Ålandskonventionen om- vandlats (räknats om) till ett globalt satellitbaserat referenssystem (en nära släkting till WGS 84) relevant för moderna sjökort. Hänsyn har då även tagits till andra gränsavtal, felaktigheter i gamla sjökort etc. 2. Begreppet rät linje är inte entydigt. På den krökta jordytan motsvaras en rät linje mellan två punkter av två olika linjer: dels en geodetisk linje, som är det kortaste avståndet mellan punkterna, dels en loxodrom, som har en konstant riktning mellan punkterna. I lösningen anses nu de räta linjerna vara geodetiska linjer. De två gränslinjerna i norr och söder är dock av särskilda skäl loxodromer. 3. Begreppet öar, holmar och skär är oklart. Det som komplicerar saken här är land- höjningen. Man kan antingen avse de öar som fanns vid tiden för Ålandskonventio- nens undertecknande eller de öar som finns vid aktuell tidpunkt. I det senare fallet växer den demilitariserade zonen med tiden (dock aldrig utanför gränslinjerna). I lösningen har nu av folkrättsliga skäl landhöjningen beaktats. Öar, holmar och skär med tillhörande vatten hänför sig till år 2006. Behovet att uppdatera öarna och där- med zonen skall ses över vart 50:e år. 4. Begreppet lågvatten är oklart. I Östersjön finns inget tidvatten med väldefinierat lågvatten utan huvuddelen av variationerna i vattenståndet beror på vindar där endast medelvatten är någorlunda väldefinierat. I lösningen används nu medelvat- tenstånd. 5. Slutligen finns i Skiftet vissa glapp mellan demilitariseringsgränsen och självstyrel- segränsen (landskapsgränsen) med mindre öar inblandade. Detta problem har man valt att lämna åt sidan (och då avstått från gränsarbetsgruppens förslag till lösning). Slutsatser Av de fyra genomförda punkterna ovan är särskilt punkterna 1 (latituderna och longi- tuderna) och 3 (landhöjningen) såväl principiellt viktiga som praktiskt betydelsefulla. Genom 1 har tvetydigheter i gränslinjerna på över ½ km eliminerats, och genom 3 har ännu mycket större oklarheter i zongränsen undanröjts. Av flera skäl är det värdefullt att Ålandskonventionen nu har förtydligats genom den diplomatiska noten till de berörda staterna. För det första bidrar den ökade klarheten till att minska risken för att råka ut för svårlösta gränsproblem i framtiden. För det an-

202 dra bidrar själva noten med sitt innehåll till att Ålandskonventionen hålls folkrättsligt levande. Dessutom bidrar utsändningen av noten till även andra stater än parterna till att stärka Ålandskonventionens ställning. Som noterats ovan skall behovet att uppdatera zongränsen med hänsyn till land- höjningen ses över vart 50:e år utgående från år 2006. Det innebär att Ålandskonven- tionens gränser kommer att aktualiseras år 2056, precis till 200-årsjubileet av Ålands ursprungliga demilitarisering i freden efter Krimkriget.

Martin Ekman

Martin Ekman arbetar som frilansande forskare, föreläsare och författare på Åland, där han driver Sommarinstitutet för historisk geofysik. Han har fungerat som permanent sakkunnig i Justitieministeriets gränsarbetsgrupp.

Referenser Ekman, M (1997): Landhöjningen och det självstyrda Åland som demilitariserad zon. Tidskrift i Sjöväsendet, 160, 177-182. (Även i en engelsk version i Nordic Journal of International Law, 67, 299- 307 (1998).) Ekman, M (2000): Det självstyrda och demilitariserade Ålands gränser - historiska, geovetenskapliga och rättsliga synpunkter. Meddelanden från Ålands högskola, 12, 68 s. Gränsarbetsgruppen (2006): En utredning om gränserna för Ålands demilitarisering. Justitieministe- riets arbetsgruppsbetänkande, 2006:18, 28 s + bilagor (på svenska och finska). Finlands utrikesministerium (2013): Cirkulärnot till Ålandskonventionens signatärstater och andra Östersjöstater, inklusive bilagor (på svenska, finska och engelska, själva noten även på ryska). Hel- singfors, 26 februari 2013.

203 En partner att lita på!

MTU's motorer är konstruerade för maximal driftsäkerhet och totalekonomi. Detta har gjort MTU till en av världens ledande leverantörer av motorer för kommersiellt bruk. Med ett komplett sortiment från 125 kW till 9.000 kW och ett rikstäckande servicenät erbjuder vi såväl prestanda som trygghet.

Tel: 08-500 121 40 www.swedmotor.se, [email protected]

204 Kommentar

Några kommentarer till Christer Häggs hotbildsbefriade flotta (TiS 1/13) Inledningsvis vill jag säga att det var länge sedan jag läste en artikel fylld med så mycket självklara (tydligen inte för alla) fakta, kristallklart framförda och dessutom på ett språk befriat från dessa nymodiga militära, ofta obegripliga ord och ordsamman- sättningar. Häggs mångåriga deltagande i marinens studiegruppsverksamhet (SUR) borgar för djupa kunskaper i problem rörande sjöstridskrafters utformning och verksamhet. Redan här i mitt inlägg vill jag varmt rekommendera denna artikel till läsning. Hägg skriver, efter att ha berört Flottans utveckling sedan Gustav Vasas dagar: “Att bygga upp en Flotta i tid med hänsyn till uppväxande hot har helt enkelt inte fungerat. Alltid för litet, alltid för sent”. I denna mening ligger, eller borde ligga, själva grunden till en ansvarsfull säkerhetspolitik i vad särskilt avser sjöstridskrafterna, med sin alltmer tekniskt komplicerade materiel. Något återtagande när det väl börjar krisa i vår omvärld är som Hägg påpekar, helt uteslutet. Det ligger mycket i hans resonemang om den kritiska massan, som redan är pas- serad. Om hela Sverige skall försvaras, hur skall det kunna gå med 4 ubåtar och 7 yt- stridsfartyg? Tanken är närmast absurd. Detta uttryck skulle även kunna användas om Marinens (och Försvarsmaktens) närmast skandalösa behandling av helikoptertjäns- tens utveckling, vilken Hägg initierat berättar om. Hans ord väger här särskilt tungt med hänsyn till sin mångåriga befattning som chef för 1. Helikopterdivisionen och som kontrollant i Japan vid anskaffningen av de sista Vertolhelikoptrarna. Hur denna fråga är skött -efter Häggs aktiva tid - är närmast ofattbart med 80-talets ubåtskränkningar sannolikt i gott minne hos vederbörande beslutsfattare. Varom ej bör de senare läsa vad Hägg berättar om problem som då måste bekämpas, trots tillgången av 12 tunga ubåtsjaktutrustade helikoptrar. Christer Häggs slutsatser låter ödesdigra, men är dessvärre helt riktiga: “kan man inte uppnå de kritiska omslagspunkterna för olika system bör dessa system förbättras eller avvecklas - vidmakthållande av en underkritisk massa blir bara lik i lasten och slöseri“. Överbefälhavarens hot att om försvaret inte får ökade anslag -med bibehållen målsättning - måste hela organisationsenheter läggas ned (Läs: marinen) är följaktligen helt logiskt. Dessvärre! En första åtgärd - om ökade anslag skulle bli verklighet - kan vara de förslag som ledamoten Mårtensson i samma TiS föreslår på sidan 48. Som sägs i Redaktörens Spalt - i detta TiS (som i andra = min parentes) finns många kloka artiklar att läsa, inte minst för våra i ärendet inblandade politiker.

Jarl Ellsén Ledamot av Kungl. Örlogsmannasällskapet

205 Bokanmälan

En nästan bortglömd konstart Den nautiska utbildningen vid sjöfartshögskolor följer idag det internationella regelverket STW-95. Omfattningen avseende astronomisk navigation är blygsam och omfattar endast några få studieveckor. Anledningen är naturligtvis att moderna tekniska hjälpmedel som t.ex. GPS används all- mänt. Dessa ger mycket noggranna positionsdata, som kan avläsas utan ansträngning när som helst. Noggrannheten, i jämförelse med vad som kan uppnås genom astronomiska metoder, är kanske hundrafalt bättre. Moderna tekniska hjälpmedel bidrar således till en avsevärt förbättrad säkerhet till sjöss. Den astronomiska navigationskonsten kommer därför med all säkerhet att försvinna med tiden. Idag får den väl närmast betraktas som ett reservförförfarande att användas då teknisk utrustning trots allt inte fungerar. Därmed torde kunskap och skicklighet i utnyttjande av astronomiska metoder jämte kunskap om den bakomliggande matematiken – sfärisk trigonometri - vara i avtagande. Detta förhållande har uppmärksammats i boken ”Heavenly Mathematics – The Forgotten Art of Spherical Trigonometry”. Författaren är en kanadensisk akademiker verksam vid Quest University Canada. Boken ger intressanta och klarläggande be- skrivningar över hur sfärisk trigonometri har utvecklats från tiden innan Kristi födelse fram till våra dagar. Den beskriver inledningsvis bl.a. hur man i Grekland via plana rätvinkliga trianglar närmar sig det som senare kom att kallas den sfäriska trigonometrins sinus-teorem. Dessa rön kom att utvecklas till ”regeln för de fyra kvantiteterna”, som kan sägas vara just detta sinus-teorem och som underlättade astronomernas beräk- ningsarbeten. Denna regel kom att bli sättet att solvera rätvinkliga sfäriska trianglar i mer än niohundra år. Under 1000- och 1100-talen utvecklades i den muslimska världen grunden till det som vi idag kallar Napiers regler, som ger lösningar för sfäriska rätvinkliga trianglar. Härigenom gavs möjlighet att konvertera koordinater mellan det ekvatoriella planet till det ekliptiska och vice versa. Boken ger utmärkta förklaringar till hur man via plana rätvinkliga trianglar kommer fram till lösningar gällande sfäriska rätvinkliga trianglar. Denna kunskap kan sägas vara utgångspunkten för Napiers regler och som många läsare säkert vet var dessa regler föremål för ingående studier vid tidigare utbildning i ämnet astronomisk navigation. Det är med Napiers regler som den astronomiska grundtriangeln kan behandlas genom att den delas upp i två rätvinkliga sfäriska trianglar. Napiers regler återfinns i utvecklad form bl.a. i tabellverket H.O.211 där beräkning av den sfäriska grundtriangeln sker med logaritmer i två steg. Också tillkomsten av logaritmer kan tillskrivas Napier. Införande av logaritm-räkning kan utan tvekan sä- gas ha revolutionerat inte bara astronomers utan också navigatörers arbete långt in på 1900-talet. Multiplikationer och divisoner av tal med många decimaler kunde ske med

206 enkla additioner eller subtraktioner. Enligt den franske matematikern Laplace resulterade införandet av logaritmer en fördubbling av astronomernas liv på grund av att beräkningar kunde ske på mycket kortare tid än tidigare. Det för den astronomiska navigationen kanske viktigaste utvecklingssteget var tillkomsten av den sfäriska trigonometrins cosinus-teorem, det teorem som i dag är det vanligaste för att beräkna en himlakropps höjdvinkel – den s.k. ”Hr”. Också detta teorem kan tillskrivas matematiker i den muslimska världen. Kunskap om detta teorem lär ha funnits redan på redan på 800-talet. Att just cosinus-teoremet inte fick genomslag för astronomiska beräkningar vid den tiden berodde på att regeln för de fyra kvantiteterna var tillräckligt för att kunna räkna fram de data man var intresserade av. Och dessa data hade koppling till möjligheterna att kunna göra religiösa och astrologiska förut- sägelser utifrån solens, månens och de närmaste planeternas positioner och rörelser. I dag, med tillgång till moderna räknehjälpmedel, vet vi att cosinus-teoremet används både i astronomisk navigation men även för navigering i storcirkeln. Cosinus-teoremet är dessvärre inte anpassat för räkning med logaritmer utan måste omformas till den för äldre navigatörer välkända haversine-formeln för att tillåta sådana beräkningar. I den avslutande delen av boken beskrivs utvecklingen av Marc St. Hilaires metod för att beräkning av en himlakropps ortlinje, alltså det vi idag kallar höjdmetoden. Men även dess föregångare Sumner-linjen, som var upptäckten av likahöjd-cirkeln, beskrivs. Boken ger en spännande sammanfattning av den historiska utvecklingen av den sfä- riska trigonometrin och dess tillämpningar. Den erbjuder sina läsare många illustrativa exempel i denna snart bortglömda konstart.

Kent Nordström

Heavenly Mathematics – The Forgotten Art of Spherical Trigonometry Författare: Glen van Brummelen Förlag: Princeton University Press 2013 ISBN 978-0-691-14892-2

207

POSTTIDNING B

Returadress: TiS c/o Engevall Junibacken 9 135 54 Tyresö