Nummer 9 • 2006 Sveriges största musiktidning

Nelly The Magic Numbers Furtado Yeah Yeah Yeahs The Long Blondes Magda

Juliette & the Licks • Tora Vinter • Sofi a Härdig • Bif Naked • Psalm One • Jara Ana • Maia Hirasawa • Miss Li • Mona Nylin • Firefox AK Groove 9 • 2006

Sofia Härdig sidan 5 Galor hit och Fyra frågor till Firefox AK sidan 5 Men jag har i alla fall kunnat galor dit spela blockflöjt sidan 5 Även om flera favoriter (Snoop, Tim- Men alla intervjuer med artister Bif Naked sidan 6 baland, Kelis, Kanye, Diddy, Cassie, gick ut på att höra var de skulle festa The Stooges vs Steve Albini sidan 6 Pharrell, Killers, Justin) lockade känns efter galan och till viss del vilka mär- Omslag av Mitsuaki Koshizuka MTV-galan numera tradig även på tv. keskläder de valt kvällen till ära. Pin- Juliette & the Licks sidan 7 Groove är en oberoende musiktidning Jag var på Globen 2000 när U2 och samt tunn soppa således. Om musik-tv som ges ut av Musiktidning i Göteborg AB. Jara sidan 7 Madonna uppträdde och det inget satsar på mer yta och mindre på inne- Groove Psalm One sidan 8 spännande hände, träsmak var det enda håll är det lika bra att skriva manus som kändes efteråt. I tv finns ju i alla och animera hela tillställningen – kan- Box 112 91 Yeah Yeah Yeahs sidan 8 fall chans att se reportage, intervjuer, ske kan det hela bli mer spännande då. 404 26 Göteborg Ana sidan 10 spelningar och backstage-aktion. Men självklart är stjärnglansen det Telefon 031–833 855 Men årets upplaga i Köpenhamn enda viktiga en sådan här kväll. Och Elpost [email protected] Miss Li sidan 10 visar väl med all önskvärd tydlighet att inget konstigt med det, vi på Groove http://www.groove.se Mona Nylin sidan 11 det snarare är efterfesterna som egent- sätter oftast en välkänd artist på fram- Plusgiro 18 49 12-4 ligen är anledningen till att träffas (är sidan för att sedan även presentera Maia Hirasawa sidan 11 Chefredaktör & ansvarig utgivare någon förvånad?). Prisutdelningarna både kända och okända artister inne Gary Landström, [email protected] The Magic Numbers sidan 15 är ett svepskäl för att parta och sälja i tidningen. Problem får man först när Layout Magda sidan 15 annonsplats i tv. Och trots att folk i man inte har något innehåll bakom musikbranschen inte backar för att ytan… Henrik Strömberg, [email protected] Nelly Furtado sidan 16 inmundiga diverse rusningsmedel Annonser Tora Vinter sidan 18 man väl få ha åtminstone en stor per- Per Lundberg G.B., sonalfest på Europanivå? Självklart! [email protected], 0735–43 59 66 The Long Blondes sidan 18 Groove-CD Albumrecensioner sidan 23 Per Lundberg G.B., [email protected]

Egenproducerat sidan 24 Groovearbetare DVD-recensioner sidan 28 Therese Ahlberg Gary Landström, [email protected] Mats Almegård Groove CD 9 • 2006 sidan 31 Mikael Barani Roger Bengtsson Mathilda Dahlgren Fredrik Eriksson Matilda Gustavsson Torbjörn Hallgren Linda Hansson Erik Hjortek Alessandra Johansson Cavalera Robert Lagerström Gary Landström Johan Lothsson Värmande och inspirerande Per Lundberg GB låtar i höstkyla och mörker, Isac Nordgren enligt Mathilda Dahlgren, Thomas Rödin [email protected]: Martin Röshammar Magnus Sjöberg 1. R.L. Burnside (Med Jon Spen- Mathias Skeppstedt cer) – Boogie Chillen Henrik Strömberg Extatisk utlevelse. Petra Sundh 2. Nick Cave – Brother, My Cup is Empty Sara Thorstensson Svettig av alkohol och dans. Dags att gå hem. Christian Thunarf

3. The Stooges – Dirt Praktikant Lång glöd att sjunka in i. Anders Gustavsson 4. Bryan Ferry – Answer Me För icke beställt material ansvaras ej. Kärlekens ovisshet. Citera oss gärna, men ange då källa. 5. Rammstein – Los STC Brinnande brutalt. Prenumerera Tryck ISSN 1401-7091 6. Buddy Guy – Baby Please Don’t Leave Me Tryckt på miljömärkt papper. Som en lång förförelseprocess. 7. Dominators – Regular Backdoor Friend på Groove! Groove görs i samarbete med: En rak, enkel och bara så självklar låt om det förbjudnas lockelse. 8. Bill Matte – Parlez Vous l’Francais CD med ny spännande musik Uppsluppen och kul cajun. med varje nummer 9. Ryan Adams – Sadness Passionerat eldiga flamencoliknande rytmer. Sätt in 319:- kronor (studenter 269:-) på plusgiro 18 49 12-4 Glöm inte ange både post- och mailadress. 10. Sven Zetterberg – Flunked Glad och uppåt – på väg ut.

2 Groove 9 • 2006 JJ Cale & Eric Clapton Escondido.

CD 179· (185·)

Damien Rice Neil Young Damien Rice 9. CD 195· (215·) Neil Young Live At Fillmore. CD 199· (219·)

Just nu på Åhléns! Välkommen in.

Priserna gäller t o m 8/12 så länge lagret räcker. BLOOD BROTHERS YOURCODENAMEISMILO SHORTBUS - SOUNDTRACK ”YOUNG MACHETES” ”PRINT IS DEAD” >“iÃÊ >“iÀœ˜Ê ˆÌV iÊ iÌiÀÊ Ài}ˆÃßÀi˜Ê Û>ÀÃÊ ÀF˜Ê -i>Ì̏iÊ Žœ““iÀÊ >À`VœÀiÊ «ˆœ˜BÀiÀ˜>Ê / iÊ ÞœÕÀVœ`i˜>“iˆÃ\Ê “ˆœÊ BÀÊ iÌÌÊ vi““>˜˜>L>˜`Ê vÀF˜Ê ˜Þ>Êwʏ“ʺ- œÀÌLÕûʎœ““iÀÊ>ÌÌʈ˜i`>Ê-̜VŽ œ“ÃÊ œœ`Ê ÀœÌ iÀÃÊ Ãœ“Ê ivÌiÀÊ “BÃÌiÀÛiÀŽi˜Ê º ÕÀ˜]Ê iÜV>Ã̏iʈÊ1°Ê*FʘÞ>Ê>LՓiÌʼ*Àˆ˜ÌÊÃÊ i>`½Ê >ÀÊ ˆ“viÃ̈Û>ÊˆÊFÀ°Êˆ“i˜ÊBÀÊiÌÌÊÀi>̈œ˜Ã`À>“>ÊÜ“Ê *ˆ>˜œÊÏ>˜`]Ê ÕÀ˜»Ê­ÓääήʜV ʺ Àˆ“iûʭÓääx®Ê }ÀÕ««i˜Ê Ã>“>ÀLiÌ>ÌÊ “i`Ê ˜F}À>Ê >ÛÊ ˜}>˜`ÃÊ ÕÃÌÊ Õ««“BÀŽÃ>““>ÌÃʓÞVŽiÌÊ«}>Ê>ÛÊ`iÌʓF˜}>ʓˆ˜ÃÌÊ >ÀÊ«œÃˆÌˆœ˜iÀ>ÌÊÈ}ÊܓÊiÌÌÊ>ÛÊ`iʓiÃÌÊiÌ>LiÀ> ˜ÕÊ iÌ>ÃÌiÊ L>˜`Ê ‡Ê / iÊ Õ̜“>̈V]Ê ÕÌÕÀi i>`Ã]Ê Ã>}ÌÊ iÝ«ˆVˆÌ>Ê ÃiÝÃVi˜iÀ°Ê º- œÀÌLÕÃ»Ê BÀÊ ˜>“˜iÌÊ `iʜV ʘÞÎ>«>˜`iÊL>˜`i˜Êˆ˜œ“Ê}i˜Ài˜ÊÃi`>˜Ê >݈“œÊ*>ÀŽ]ʈi`Ê ÕÈV]Ê œVÊ*>ÀÌÞʓi`ÊviÀ°Ê «FÊi˜ÊÃiÝVÕLÊ`BÀÊÃ̜À>Ê`i>ÀÊ>ÛÊwʏ“i˜ÊÕÌëi>Ã°Ê ,ivÕÃi`ʜV ÊÌÊ/ iÊ ÀˆÛi‡˜½ÃÊÃ̜À iÌÃ`>}>À°Ê iÊ i˜ÊLˆÛ>˜`iʈ˜`ˆiÊ`>˜ÃÀŸŽ>Ài˜ÊœV ÊvŸÀÃÌ>ÊȘ}i˜Ê -œÕ˜`ÌÀ>VŽiÌÊ ÕÌ}ŸÀÊ i˜Ê Ã̜ÀÊ `iÊ ˆÊ wʏ“i˜Ê œV Ê BÀÊ B“vŸÀÃʜvÌ>ʓi`Ê/ iÊ >ÀÃÊ6œÌ>]ʓi˜ÊLiÈÌÌiÀÊi˜Ê º7>ˆÌÊÊ ˆ˜ÕÌi»ÊBÀÊ}œÀ`Ê̈Ã>““>˜Ãʓi`ÊœÀ`œ˜Ê wʘ˜ÃÊ >À̈ÃÌiÀÊ Ãœ“Ê / iÊ ˆ``i˜Ê >“iÀ>Ã]Ê ˜ˆ“>Ê i˜iÀ}ˆÊœV Ê>}}ÀiÈۈÌiÌÊܓÊ`iÌÊL>˜`iÌÊÃ>Ž˜>À°Ê œ>ŽiÃÊvÀF˜Ê œVÊ*>ÀÌÞ° œiV̈Ûi]Ê/ iÊÀŽ]ÊÊ9œÊ>Ê/i˜}œÊ“°yÊÊ

THE GUILD DUSTIN OʼHALLORAN ACOUSTIC LADYLAND ”OH MY GUILD!” ”PIANO SOLOS VOL 2” ”SKINNY GRIN” / iÊ Ո`Ê LiÃÌFÀÊ >ÛÊ “i`i““>ÀÊ vÀF˜Ê / iÊ ÀŽ]Ê -œ“Ê i˜>Ê «>ÀÌi˜Ê ˆÊ ÛBÀ`i˜ÃÊ LBÃÌ>Ê œŽB˜`>Ê VœÕÃ̈VÊ >`ޏ>˜`Ê BÀÊ iÌÌÊ ÞLÀˆ`Ê L>˜`]Ê ˆÊ `iÀ>ÃÊ Õ˜}i˜ÊœV Ê “«ˆÀiÊ œ}Ã°Ê ÕȎi˜ÊLiÎÀˆÛÃÊÜ“Ê L>˜`ʼ iۈVýÊ}ŸÀÊ ÕÃ̈˜Ê"½>œÀ>˜Ê“i>˜‡ ÛBÀ`Ê«>ÌÃ>ÀÊ>ÀÌÊÀœVŽ]ʍ>ââʜV ʫ՘Ž°Ê/ˆÃ>““>˜ÃÊ i˜Ê vœÀ“Ê >ÛÊ ŽœiŽÌˆÛˆÃÌˆÃŽÊ vœŽ‡ÀœVŽÊ “i`Ê ÌÞ`ˆ}>Ê ŽœˆÃŽÊ «œ«“ÕȎ°Ê BÀÊ >˜Ê ŽŸÀÊ ÃœœÊ >˜`>ÀÊ “i`Ê `i˜Ê LÀB˜˜ iÌiÊ «Àœ`ÕVi˜Ìi˜Ê *>ÕÊ «ÜœÀÌ Ê ÀŸÌÌiÀÊ ˆÊ “œÀÃ>˜ÃÊ œV Ê v>ÀÃ>˜ÃÊ }>“>Ê ÃŽˆÛL>VŽ>À°Ê `iÌÊ `œVŽÊ ˆ˜ÌiÊ œ“Ê «œ«Ê ÕÌ>˜Ê “iÀÊ FÌÊ `iÌÊ Ž>ÃÈÎ>Ê ­ œVÊ *>ÀÌÞ]Ê ÕÌÕÀi i>`ÃÊ ““®Ê Ü“Ê «Àœ`ÕViÀ>ÌÊ Žœ˜ÊˆvÀF˜ÊLF`iÊ>˜>`i˜ÃˆÃŽÌÊÃiÝ̈œÌ>ÊœV Ê̈`ŸÃÊ «ˆœ>˜œ“BÃÌ>À˜>ÃÊ FÊ­->̈iʜV Ê œ«ˆ˜®°Ê F}À>Ê yÊiÀ>Ê >ÛÊ >LՓiÌÃÊ Ã«FÀÊ >ÀÊ `iÊ ˜ÕÊ iÛiÀiÀ>ÌÊ ˜œÀ`ˆÃŽÊ ÌÀœÃŽœ}Ê Ž>˜Ê ŸÀ>Ã°Ê *FÊ vŸÀÃÌ>Ê Ãˆ˜}i˜Ê >ÛÊëFÀi˜ÊvÀF˜Ê`iÌÌ>Êi«ˆÃŽ>ʓBÃÌiÀÛiÀŽÊFÌiÀwʘ˜ÃÊˆÊ iÌÌÊ >LÕ“Ê Ãœ“Ê ëÀ>Ž>ÀÊ >ÛÊ ŽÀi>̈ۈÌiÌÊ œV Ê ŸÃ°Ê ½"˜iÊ"vÊ9œÕÀÊ Ài>“ýÊÌÀœÀʓ>˜Ê˜BÃÌ>˜Ê>ÌÌÊ/ iÊ -œwÊ>Ê œ««œ>ÃʘÞ>ÊÃ̜Àwʏ“ʼ >Àˆiʘ̜ˆ˜iÌÌi½°Ê i}i˜`>ÀˆÃŽiʜV Ê i“ˆ} iÌÃvՏiÊ-VœÌÌÊ7>ŽiÀÊBÀÊ >˜`Ê >ÀÊFÌiÀÕ««ÃÌFÌÌ°ÊÕLLÀœVŽi˜ÊiÛiÀ]ʏB˜}iÊ BÛi˜Ê >˜ÊiÌÌÊv>˜ÊœV Ê >ÀÊLˆ`À>}ˆÌʓi`Êi˜Ê“ˆÝÊ>ÛÊ iÛiÊ}ÕLLÀœVŽi˜° ëFÀiÌʺ->ÌÜ>ÌiÀ»Ãœ“ÊLˆÀÊvŸÀÃÌ>ÊȘ}i˜°Ê

COLD WAR KIDS PIGEON DETECTIVES HENRI SALVADOR ”COLD WAR KIDS EP” ”I FOUND OUT” ”REVERENCE”

œ`Ê 7>ÀÊ ˆ`ÃÊ Žœ““iÀÊ vÀF˜Ê ->˜Ê À>˜VˆÃVœ°Ê ºÊœÕ˜`Ê"ÕÌ»ÊBÀÊ`i˜Ê«iÀviŽÌ>ÊL>˜`˜ˆ˜}i˜Ê>ÛÊ i˜ÀˆÊ->Û>`œÀÊvŸ``iÃÊ£™£ÇʜV Ê >˜Ê >ÀÊÃÞÃÏ>ÌÊ >˜`iÌÊ BÀÊ Žœ˜ÌÀ>ŽÌiÀ>ÌÊ >ÛÊ œÜ˜ÌœÜ˜Ê ­˜>ÀÃÊ LÀˆÌ̈Îʈ˜`ˆi«œ«ÊœV ÊÃÌ>`ˆÕ“ÊÀœVŽÊ>ʏ>Ê1ÓÊ­-ÌiÛiÊ “i`Ê “ÕÈŽÊ ˆÊ i>Ê ÃˆÌÌÊ F˜}>Ê ˆÛ°Ê Ê À>˜ŽÀˆŽiÊ œV Ê >ÀŽiÞÃʏ>Li®°Ê ÕȎi˜ÊBÀÊ}ÀœœÛˆ}ÊÀœVŽ]ÊLÕiÃ]Ê >ÀÀˆÃÊ >ÀÊÛ>ÀˆÌʈ˜L>˜`>`ʈʫÀœ`Վ̈œ˜i˜®°Ê/ iÊ ŸÛÀˆ}>Ê ÃÞ`Ê ÕÀœ«>Ê BÀÊ >˜Ê i˜Ê >ÛÊ `iÊ Ã̟ÀÃÌ>Ê “i`Ê i˜Ê `œÃÊ ˆ˜`ˆi«œ«°Ê ŸÀÃÌ>Ê ÃB««iÌÊ BÀÊ i˜Ê {Ê *ˆ}iœ˜Ê iÌiV̈ÛiÃÊ >ÀÊ }œÀÌÊ yÊiÀÊ Õ««“BÀŽÃ>“>`iÊ V >˜Ãœ˜Ê ÃF˜}>À˜>°Ê iÌÊ BÀÊ i˜ÀˆÊ ->Û>`œÀÊ Ãœ“Ê ëFÀÃÊ *Ê `BÀÊ `i˜Ê vՏÃÌB˜`ˆ}ÌÊ LÀˆ>˜Ì>Ê º7iÊ vŸÀL>˜`ÃÊÌÕÀ˜jiÀʈÊ1ʜV ʎœ““iÀÊivÌiÀʍՏÊ̈Ê ˆ}}iÀÊL>Žœ“Ê Õ««>À˜>Ãʼ >Ê >Ê >Ê >½°Ê,i˜ÌÊ 1Ãi`Ê /œÊ 6>V>̈œ˜»Ê ˆ˜i`iÀ°Ê *˜Ê ÏB««ÃÊ >}œ“Ê -ÛiÀˆ}i°Ê ˆÃÃ>ʈ˜Ìi°Ê “ÕȎ>ˆÃŽÌÊ BÀÊ `iÌÌ>Ê À>˜ŽÀˆŽiÃÊ ÃÛ>ÀÊ «FÊ À>˜ŽÊ ̈Ê >ÌÌÊ 7Ê }ŸÀÊ `iÀ>ÃÊ vŸÀÃÌ>Ê ÃÛiÀˆ}iëi˜ˆ}˜>ÀÊ -ˆ˜>ÌÀ>°ÊÊÊÊÊ ÌˆÃ>““>˜Ãʓi`Ê/ܜÊ>>˜ÌðÊ

Gå in på www.v2music.se så får du en gratis podcast Sofia Härdig

Besatt av musik

. . . Andrea Kellerman, mer känd som Firefox AK.

Sofia Härdig är ”lite besatt av att göra Hon nämner Suicide, The Birthday ert med det som inte är så perfekt, som Du är i Berlin för tillfället, vad gör du där? musik, passionerad i det jag gör och inte Party och Einstürzende Neubauten. inte är så vackert egentligen. – Jag har varit här i en månad och håller på så lite envis”. Den besattheten, envishe- Att hon sedan i början av hösten bor i Sofia Härdig arbetar mellan åtta och att skriva klart mitt nästa . Igår kom ten och passionen hörs på The Need to Berlin, lite på prov, är inte speciellt över- tolv timmar varje dag med sin musik och min producent hit. Destroy som kom i augusti. raskande. Både hennes egen musik och målet är att en ny skiva ska komma till När du bodde i spelade du med trip- Det låter skräpigt, kaxigt, mörkt, hennes influenser andas Tyskland och hösten. Samtidigt håller hon på distans hopkollektivet Anamorphic, hur är det att stå elektroniskt och industriellt och bra skitiga mörka klubbar. igång sina tre band Sofia Härdig And The på egna ben? mycket mer eget än på debuten The – Det finns mycket bra och mycket som Needles, The Happiest Girl In The World – Det är väldigt bra tycker jag, skönt att ha Storm in My Head som hon gjorde med är helt vansinnigt också. Det blandas och Trio Switzerland. I vår är det mening- utvecklats därifrån, skönt att få göra som man vill. ett av sina många band, The Needles. högt och lågt. Jag var på en klubb förra en att en skiva med The Happiest Girl In Är du lite av ett kontrollfreak? Tidigare har jämförelser med PJ helgen. Det var ett skivbolag som hade The World ska släppas och hon har också – Ja, jag är nog det, förut har jag gjort allting Harvey kommit som ett brev på Pos- releaseparty och jag skämtade med dom träffat några technomusiker i Berlin vars själv, men ibland får man inse sina begräns- ten, men som hon själv poängterar, att som var där om att allt här är precis som musik hon ska sjunga till live. ningar, när det kommer till att göra musikvi- så mycket mer likheter än att båda är klichébilden av Berlin. Det är ett skivbo- – Projekten hör ihop på något sätt, det deor till exempel. ”korta, mörkhåriga och kan låta lite lag med många laptopartister. Det var är jag som skriver materialet till alla Allt fler artister, kanske kvinnliga i synnerhet, arga ibland” finns inte. robotdanser och det var stelt och kore- och en del låtar dyker upp i alla de olika tycks vilja hålla i trådarna helt själva. Varför – Men det är klart att jag gillar henne ograferat och slutade med en märklig projekten. Jag får ut olika behov, med tror du vi har ser en sådan utveckling? och tycker att hon är bra. Jag har många improvisation, män som hade på sig kvin- The Needles är det att spela tillsammans – Ja, för mig har det handlat mycket om att det alltid varit väldigt få tjejer som spelat manliga förebilder och tror att hon nokläder. Det var kul, säger Sofia Härdig och med Trio Switzerland är det impro- musik. Vi har ofta varit i minoritet, inte nu också har det. Det uttrycket finns hos som själv värjer sig mot termen industri- viserat och kräver inte så mycket jobb. kanske, men för åtta år sedan. Har varit så att väldigt många manliga sångare. Som rock, hon tycker inte att det stämmer in Där kan jag också testa grejer och testa jag vill bevisa för mig själv att jag klarar det Nick Cave, Iggy Pop och Alan Vega. helt och hållet på det hon gör. gränser. Det som tar mest tid är att sitta här utan män. Det blir lätt så att, ja, när jag Ja, många. Och jag har väldigt mycket – När jag började arbeta med The Need själv och hålla på med soloprojektet. Jag förra sommaren hade med mig min trummis bluesrötter, lyssnade väldigt mycket på to Destroy hade jag inte bestämt en har en stark drivkraft, jag vill verkligen på turné, då var det ofta så att alla först kom blues när jag växte upp. Skitig, gammal genre utan det var väl vissa ljud och så något. Men jag blir aldrig riktigt nöjd, fram till honom och ställde frågor… amerikansk blues. Precis som hon, säger som jag gillar. Det är svårt att beskriva vill alltid förbättra saker. På så sätt har Anders Gustavssson Sofia Härdig som lyssnar väldigt mycket vad det är men det är väl något jag dras jag inte bra självförtroende men jag tror på musik och mest på ”äldre” musik. till, något estetiskt. För mig är det vack- på det jag gör, att jag är på rätt väg. Martin Röshammar

Men jag har i alla fall kunnat spela blockflöjt Vad vill du bli när du blir stor? Jag drömde funderade jag länge på den här personens Jag menar let’s face it, det är inte alla som göra listor, att gilla artister och att jämföra en gång om att bli polis, brandman eller påstående. Några dagar senare kom jag är musikaliskt begåvade, men det finns musik. trummis. Jag drömde också om att bli fram till att det visst måste vara så att jag andra sätt att relatera till musik på. Och ja, jag sjunger i duschen fast det rockstjärna en gång i tiden. Det var många kan få skriva här. Just för att jag inte kan Visst är det så att det kan vara svårt att låter för jäkligt. Som tur är finns det många år sedan nu och jag kan fortfarande inte sjunga och för att jag istället kan skriva. Jag förstå att jag ska kritisera andras musik när andra härligt begåvade människor i musik- göra den där övningen där man ska slå skriver här för att jag sjunger hellre än bra, jag inte själv spelar i ett band eller har en världen. Och kvinnor och tjejer i musiken sig på huvudet samtidigt som man gör en för att jag lyssnar på artister som kan det hög med släppta skivor med mitt namn på finns det gott om. Läs om några av dem i cirkel på magen. En person frågade mig där med musik och för att jag fullkomligt hemma. Egentligen är ju alla bättre än jag detta nummer av Groove. You go girls! hur jag som inte kan ta en ton och som inte älskar musik. på det där med musik. Men det jag gör när kan spela ett endaste instrument, fram- Men också för att det spritter i kroppen jag recenserar skivor och skriver i den här förallt inte trummor, kan skriva krönikor i om jag inte får höra musik, för att jag ofta spalten det är att skriva om upplevelser och Groove. Personen menade att jag inte var nynnar på refränger, för att jag tycker att känslor som finns i musiken, känslor och tillräckligt auktoritär i ämnet eftersom jag en joggingtur känns mycket längre utan händelser som uppstår genom musiken inte var musikalisk själv. För mig var svaret musik och såklart för att det roligaste jag och så det roliga som kan hända under uppenbart. vet är att lyssna på en ny skiva. Säkert är musiken. Det finns otroligt mycket runt Jag försvarade mig med att jag visst kan det fler som identifierar sig med mig som om musiken som inte handlar om själva sjunga (i duschen) och att jag kunde spela musikkonsument och recensent än med utförandet. Till exempel att vara DJ, att blockflöjt en gång för länge sen. Och sen fulländade artister, trummisar och band. dansa till musik, att koppla av till musik, att Therese Ahlberg, www.prettytess.blogg.se

www.groove.se 5 Bif Naked

Rösten enda instrumentet

– Jag var ett djävulskt barn. En riktig mardröm, berättar Elisabeth Torbert. Mörkret har börjat att falla över den tyska uteserveringen. Elisabeth är mer känd som Bif Naked. En kanadensisk tjej som sysslat med musik så länge hon kan minnas.

– Jag halkade in på ett bananskal kan man säga. Mina kompisars band blev utan sångare. Jag testade och det lät bra. Någon vecka senare var vi ute på turné med D.O.A. Det var för drygt 20 år sedan. – På något konstigt sätt känns det som om den turnén aldrig tagit slut. Bif pratar med hela kroppen och använder gärna händerna när hon beskri- ver hur hon för tillfället lever för att göra livet surt för sin manager, att hon inte hin- ner med att gå och se på hockey och hur mycket hon saknar sina älskade hundar som den här gången fick stanna hemma. – Men min största fan är ändå min fos- Elisabeth började i bandet Jungle – Förr brukade killar komma upp på Bif adopterades av kanadensiska mis- termamma. Hon är ju den enda mamma Milk via Gorilla Gorilla till Chrome Dog scenen för att stagediva och samtidigt sionärer från Indien i spädbarnsåldern. jag någonsin haft. Nu bryr hon sig inte och sen Dying To Be Violent för att sen ge ta mig på brösten. Jag i min tur började Hon var mellanbarn av tre flickor. Och att jag har tatueringar och piercings över ut sin första egna platta 1994. Sedan dess att slåss med dom. Det blev till en grej. hennes kanadensiska mamma har verkli- hela kroppen. har det blivit sju plattor och en turné som Ryktet gick att jag hade kort stubin. Nu gen fått stå ut med mycket. I skenet av stearinljusen berättar hon aldrig vill ta slut. orkar jag inte slå tillbaka. Jag lägger min – Jag träffade min biologiska mor. Hon att hon helst spenderar en ledig dag till- Det är sent i september och Bif Naked energi på annat. Fast jag skulle nog gjort var sju resor värre än mig. Trots att jag levt sammans med dina hundar och att hon är i Berlin för att göra promotion under det igår. ett hårt liv så var det inget jämfört med skulle vilja ha en baby och en man. Popkommfestivalen. Dels för att Euro- Spelar du några instrument? henne, berättar Bif och grimaserar sött. – Typ leva ett normalt liv, skrattar Bif. pa är en relativt ny marknad och dels – Varför i helvete skulle jag göra det, skri- – Du kan tänka dig kontrasterna mellan Vad är normalt? för hennes ganska nyligt släppta platta ker Bif halvt hysteriskt. Jag har ju folk mina föräldrar, säger Bif. Mina foster- – Som min syster. Två barn och hus med Superbeautifulmonster. som gör det åt mig. För mig har det aldrig föräldrar som hade separata sovrum till trädgård. Jag skulle vilja göra smoothies – Nuförtiden är det svårare att bli för- varit intressant att lära mig något instru- min biologiska mamma som röker långa åt min man och lyssna på Slayer på mor- bannad och slå tillbaka. ment. Eller hey – jag har ju min röst. Den cigaretter och har en ny karl varje kväll, gonen. Men det jag har nu är inte så dumt Bif berättar att någon klappade henne kan jag ju, skrattar hon. skrattar hon. det heller. i stjärten igår på en skivbolagsfest. Per Lundberg GB

The Stooges vs Steve Albini När The Stooges annonserade att de skulle nätet från inspelningen i Chicago. Jag Det mesta spelas in live med gitarrpå- My Idea of Fun, O Solo Mio, The Weirdness spela in ett nytt album började ryktena ringer Albini igen och visst är de där, alla lägg och körer som det enda som inte sätts (Steve MacKay på saxofon) och She Took My flöda med en gång. Dels skulle Rick Rubin fyra, och jo de spelar in material. Den direkt. Sen är det snack om att Brendan Money. producera, sen var det Jack White, men i så 7 oktober gick de in i Electrical Audio och Benson ska köra på en sång och att Steve Nu är väl enda frågan om nåt av det fall skulle han spela bas också, ett annat började spela in från 13.00–18.00 varje dag MacKay (som spelade på de två första här ens hamnar på skivan som ska komma rykte gällde att Iggy skulle producera själv med som mål att göra två låtar helt klart plattorna) ska spela sax på två spår. Men tidigt 2007, om Mikes bas stannar eller och Ron Asheton skulle sköta basen som om dagen. Jag pratade även med Watt som nånting hände och inom 24 timmar var om den byts ut, eller om det går som med han gjorde på Raw Power och på bluesco- konstaterade att de hade repat in 15 låtar dagboken nere, alla länkar var borttagna Nirvanas In Utero, nämligen att skivbolaget vern de gjorde förra året till Fat Possums av de 30 som Iggy och bröderna Asheton och varken Steve eller Mike ville eller kunde tycker det är för punkigt, för smutsigt och hyllning till Junior Kimbrough. Men ett skrivit i ett skjul i Florida, de hade sen i tala längre. Och på något sätt måste man ju mixar om hela skiten. Eller som Albini sa rykte sa också att Steve Albini skulle hålla i två dagar repat in dem i ett garage i Ann respektera det, men visst hjälper det till att till mig när jag var i studion för ett par år rattarna. Jag ringde honom i somras för att Arbor i Michigan. Samma stad The Stooges höja mystiken lite? sedan. ”Jo, jag spelade in kolla hur det låg till. bildades i och dessutom samma garage de Men vad mer fanns det då att få reda på? In Utero, men det var Han ville inte säga mycket, allt var inte började repa i på 60-talet. Låttitlar såklart, och de har ni här (i alla fall inte skivan som klart men visst var han tillfrågad och han De spelar in på en 16-kanalare hos Albini de som spelats in hittills): Trollin, Greedy släpptes för den var väldigt stolt över bara det, men mer än och han vill inte säga att han producerar Awful People, I Wanna Be Your Man (en låt kände jag inte så visste han inte. Iggy hade ringt och frå- nåt, Iggy styr och Albini ser bara till att det som The Beatles skrev åt Rolling Stones), igen alls”. gat och sen var det tyst. Steve väntade också blir och låter som det ska. Eller som han Can’t Have Friends, Sounds of Leather, ATM, på svar, precis som jag. utrycker det själv: ”...giving advice to Iggy Claustrophobia, End of Christianity (Bren- Sen rätt var det är så publicerar Mike Pop on how to make a record? I dan Benson sjunger harmoni här), Free and Watt (nuvarande basist) sin dagbok på don’t tell my grandma how to bake biscuits”. Freaky in the U.S.A., Mexican Guy, I’m Fried, Mathias Skeppstedt, [email protected]

6 Groove 9 • 2006 Juliette & the Licks Jara 27-åriga Jarflrú›ur Karlsdóttir ursäktar sig sitt trötta anlete, hon somnade inte förrän åtta i morse. Efterfester är nästan nationalsport på Island och under Iceland Airwaves-festi- valen läggs inga fingrar emellan. Trots detta ser hon så här vid lunchtid frisk och fräsch ut, rösten är lågmäld men engagemanget tydligt. – Jag måste göra musik, jag har hållit på med det sen jag var åtta år. Gary Landström

Hon har redan varit med i många band där hon fixat allt ifrån sång, klaviatur, gitarr, bas till att göra oljud på saxofon. Musikkretsarna är små och alla känner alla i landet som nyli- gen nådde upp till 300 000 invånare. Låtarna på Jaras Myspace-sida är vackra små gnistrande diamanter av klanger och stämningar. Come är en riktig mysrysare och TV ett danssyntigt charmtroll där Jaras röst försiktigt skär djupa klyftor i den mjuka musikaliska bubblan. Men live låter det katastrofalt på Reykjaviks motsvarighet till CBGB’s, Grand Rokk. – Ja, det var väldigt struligt i förrgår, jag måste få det att funka live med alla instru- ment och så. När Juliette Lewis beslutade sig för att lägga Jara är eftertänksam, vänlig, egen, nyfiken skådespelarkarriären på hyllan och lira och intressant – precis som jag väntar mig av rock’n’roll var det många som skakade på en islänning. Hon jobbar som ljudtekniker på huvudet. Men nu har det gått tre år och och Vägrar tiga still teater för att betala räkningarna medan hon går och lägger stora musikaliska pussel i sitt hon är fortfarande här. huvud. Låtar värks fram genom att bitar faller på plats vid olika tidpunkter och bildar struk- Problemen börjar med en gång, så fort Juliette har redan bytt ställning i kommer man att få vänta länge. Men turer. Jara ser musik som sammanfogade en intervju är över försvinner hon. Juli- soffan en fem-sex gånger, hon tittar ut är man villig att jobba röven av sig kan beståndsdelar som kan formas till vad som helst, därför spretar hennes musik också. Men ette kan inte vara still, hon måste göra genom fönstret, kommenterat Malmö man spela in i källaren, släppa egna plat- det är meningen. något hela tiden, hon springer ut och in, (Sveriges Detroit?) och säger att Med- tor, turnera. Men i filmbranschen är man – Det ska vara lite hårt och lite soft omväxlan- hälsar, sjunger lite, dricker grönt te, ger borgarplatsen påminner henne om New helt beroende av att någon ska anställa de, vi är ju alla så olika och livet har så många en intervju, springer ut, pratar med alla, York. Men ändå lyckas hon på något dig, och sen måste du ända bara göra färger så man behöver båda sidor även om försvinner igen. När det väl är min tur sätt att koncentrera sig till 100% på mig det dom säger åt dig, ingen personlig jag nu försöker ändra arrangemangen så att och hon sätter sig i soffan mittemot, så och mina frågor, en ovanlig känsla måste utveckling alls. låtarna ska hänga ihop bättre. kryper hon upp, sträcker på benen, vif- jag säga. Juliette har nu hällt i sig två koppar Ett debutalbum hoppas hon nämligen tar med armarna och pratar. – Nästa platta måste bli mer äventyrlig, grönt te, sjungit upp sig mellan frågor släppa någon gång nästa år. Men tankarna – Jag har slösat bort hela mitt liv, vad fortfarande rock’n’roll, men man ska och suttit på alla tre platserna i soffan. finns redan längre fram. – Jag har en dröm att göra minimalistisk har jag gjort, suttit på mitt arsle. Och kunna se fler färger. Jag vill testa att Hon frågar om jag skejtar, byter sen musik, att strippa ner allt, det är alldeles för nu måste jag ta igen allt. Vad höll jag på jamma mer. Just nu ger jag direktiv: ge ämne och pratar om Dave Grohl och lätt att göra pålägg när man är i en studio. med? Min plan är att på fem år med det mig nånting hårt, nåt som slår en i ansik- skrattar högt, hon vill samarbeta med Melodin styr allt för Jara. På att-göra-listan här bandet göra vad andra band gör på tet, så ger dom mig det och jag väljer och flera, testa flera saker, göra allt. när hon ska spela in står alltid ”Skriv texter”. tio. Det här är vad jag älskar, det är i mitt vrakar och utvecklar. – Prodigy hade sett oss och Liam bad mig Och hon tycker att det finns något isländskt blod. Hur kommer texterna till? komma till studion. Jag hade mycket fri- i hennes och hennes vänners musik, något Tre skivor på tre år är inte precis vanligt – Jag låter musiken styra dom, känslan het, det fanns bara en hook, ett beat, och som har med det öppna landskapet att göra. i den här branschen. eller riffet eller vad det är. Till exempel sen fick jag göra vad jag ville – hell yeah – Naturen är alltid nära, när man går på – Den första gjordes tidigare och råkade första låten på skivan, Smash & Grab, att jag ställde upp! Reykjaviks huvudgata Laugarvegur ser man i varje korsning vattnet och bergen och av bara komma ut när vi redan jobbade det riffet påminde mig om en biljakt, så Det är lätt att sugas med i hennes detta får musiken en slags rumslig känsla på dom andra, men jag förstår vad du jag skrev om det och låten slutade som entusiasm, hennes odelade glädje över – det är ju inte så trångt här och det avspeg- menar. Jag har redan idéer till nästa plat- en jakt på stulna hjärtan. att få stå på en scen, och när Juliette And las i musiken. ta, vill börja spela in den direkt, planen Juliette verkligen glöder när hon pra- The Licks senare står på Debaser Medis Men ändå ägnade Jara gårdagskvällen åt är att den ska komma ut inom ett år. Det tar om sin musik, orden bara sprutar scen så bevisar hon att hon är här för texter, hon gick runt på en fest och special- är dags att röra på sig igen. ur munnen och man känner nästan hur att stanna. Passionen går nästan att ta skrev dikter till folk hon aldrig träffat förut. Har du mer planer? lycklig hon är när hon får styra sina kil- på och även fast låtarna inte alltid är de Halvpretto kan tyckas, men definitivt med – Live DVD, EP:s, allt, jag vill göra allt. lar i bandet och vara sig själv på scenen, starkaste så vinner Juliette på ren jävla glimten i ögat. Projektet ”poet för en kväll” Jag säger till The Licks hela tiden att vi ingen färdigskriven roll. kämparanda. fick även en rubrik: – Instant deepness, skrattar Jara. måste göra mer. Problemet med det här – Är man villig att jobba finns det en Mathias Skeppstedt Typiskt isländskt. bandet är att vi utvecklas snabbare än vi otrolig frihet i musiken, väntar man på Gary Landström hinner dokumentera. att nån ska ge en den gyllene biljetten

www.groove.se 7 Psalm One Yeah Yeah Yeahs Christalle Bowen turnerar i USA och hennes skrovliga röst skvallrar om ett tufft schema. Hon trivs med turnélivet men önskar att hon fick sova lite mer. Uppvuxen i Chicago har Psalm One mycket att brås på, men också mycket att leva upp till. – Det finns bra rappare i varje hörn här. Man måste jobba hårt för att synas. Men det är en otroligt kreativ stad och man får en väldigt bra musikalisk grund av att bo här. Lyckligare i L.A. Heidi Johnson

Senaste skivan The Death of Frequent Flyer beskriver hon som väldigt Chicago-ig. Dels för att hon anammat mycket av stadens blues- och soultradition men också för att hennes producenter är därifrån och i sin tur varit starkt präglade av stadens sound. Skivan handlar mycket om hennes eget liv, framför allt livet hon lämnade när hon gav upp sitt jobb som kemist för att hålla på med musiken. Psalm One kallar sig själv för en nörd när det gäller kemin, hon älskar att jobba i labbet och har velat bli forskare sedan hon var liten. Men just nu är hennes andra livsdröm i fokus. – Jag hoppas att jag fortfarande gör precis det jag gör nu om fem år, fast i ett ännu större perspektiv. Och förmodligen med några fler gråa hårstrån, tillägger hon med ett skratt. The Death of Frequent Flyer är hennes första skiva på bolaget Rhymesayers, men inte den sista. Hon planerar för fullt för kommande. Det bästa med att vara på ett så stort bolag som ändå är independent är att hon slipper kom- promissa med vad hon vill och inte vill. – En av fördelarna med att inte vara mainstream Yeah Yeah Yeahs slog igenom med dunder och där det handlar mer om att ju sexigare desto brak för ett par år sedan. Tidningarna skrev bättre, är att jag får göra min grej. Jag behöver om sångerskan Karen O:s kläder och den hippa inte bli påtvingad någon image. New York-scenen. När bandet besökte Lund så Därmed glider vi naturligtvis in på ämnet kommersialisering. Och även om hon skrattar fick Groove en liten pratstund. lite när hon säger det – som i ”kom igen nu, det tycker ju alla” – tvekar hon inte en sekund Karen O låter riktigt uttråkad och pra- Så du är lycklig nu? – Dom har fått ett eget liv på scenen och om att ”kommersiell hiphop” är dålig. – Att en genre blir mer kommersiell behöver tar väldigt fort när hon väl säger något, – Mmm. har utvecklats väldigt. Dom här låtarna inte nödvändigtvis betyda att den blir dålig. annars är det mest ahm, ahas och yeahs. Hur går det att hålla ihop ett band när är helt upp och ner jämfört med förra Varför ska man begränsa hur framgångsrikt Hon lyckas också med det smått omöj- man bor i olika ändar av landet? plattan. Det låter helt annorlunda. någonting kan bli? Men det handlar om vad liga konststycket att klämma in ett um – Vi träffas faktiskt mer nu än när vi Är det viktigt för er att spela live? man gör när man hamnar där. Det finns mellan precis varje ord hon säger. bodde tre gator ifrån varandra. Det blir – Förut var det det, men nu... jag vet inte, många framgångsrika rappare idag men Var kommer titeln Show Your Bones liksom mer gjort nu, nu träffas man för jo men det är det nog. Jobbigt dock. dom säger inget egentligen och det är slöseri. från? att jobba och gör det också, förut så... Jag frågar om framtiden och det låter Själv återkommer hon flera gånger till – En kompis berättade för sin 9-åriga you know... som att det inte är något som hon ser ordet respekt. Att få respekt för den hon är son vad som händer när man stoppar Karen blir tyst och jag tolkar det som fram emot. och det hon gör. Förmodligen för att hon gång på gång känt att hon måste bevisa mer som fingrarna i vägguttaget. att hon inte har mer att säga i ämnet. – Meningen är att vi ska börja med nästa tjej. När hon gick med i hiphop-kollektivet Och omslaget? Jag ställer några frågor till och jag är skiva i december, men vi får se hur det Nacrobats med bland andra Pugslee Atomz, – Meningen var att våra fans skulle göra inte helt säker på att hon lyssnar, en TV går. Just nu har jag ingen lust alls. försäkrade hon sig om att de verkligen hade det, men vi fick in en 500–600 omslag står på i bakgrunden och det känns som Yeah Yeah Yeahs kom som en frisk respekt för hennes musik och inte bara tog och orkade inte gå igenom dom så en att den får mer uppmärksamhet. Men vi fläkt på en allt mer stagnerande scen, de med henne för att de råkade behöva en tjej. polare fick göra det. Det är en flagga kommer till slut tillbaka till den senaste blåste fram med sin ilskna, pop-oriente- – Ibland får man mer negativ uppmärksam- och vi tyckte att färgerna stämde med skivan och hur den kom till. rande New York-rock och ruskade om het, folk tror inte att en kvinnlig rappare kan musiken. – Det var inget lätt album. Vi började oss. Men nu får jag intrycket av att de vara bra och därför är dom skeptiska innan Innan Yeah Yeah Yeahs gick in i stu- med noll, improviserade en massa och redan tröttnat och blivit uppätna av en dom ens hört mig. Dom synar mig noggran- nare men när dom sedan hör att jag är bra, då dion så lämnade Karen O sin hemstad skrev allt i studion. Väldigt utmanande bransch de aldrig försökte bli en del av. får jag mycket respekt. New York för att flytta ihop med regis- och jobbigt, you know. Men så är det ibland, och det enda vi Efter flera personliga album har hon nu sören och underbarnet Spike Jonze i Los Är du nöjd med resultatet då? kan göra är att hoppas att Karen hade bevisat vem hon är och vad hon kan. Och det Angeles. Hon säger att när hon först – Ja, men när jag tänker på inspelningen, en dålig dag och de går in i studion i är få som ifrågasätter henne idag. Eller som kom till LA så var hon väldigt deprime- så var det var inget kul precis. Troligtvis december som planerat och ruskar om hon själv uttrycker det: rad. inte något jag vill gå igenom igen. oss igen. – Only the sky is the limit. – Men det är inget jag vill prata om, allt Hur blir det live då om låtarna är impro- Mathias Skeppstedt Sara Thorstensson är bra nu. viserade i studion?

8 Groove 9 • 2006 Nyhet

Braun cruZer3 Raka, styla, trimma 3-in-1

Tvättbar!

12Raka Styla 3 Trimma Fjädrande T v å t r i m s a x a r f ö r : Tillbehör för att skärblad för 1. Skarpa konturer bibehålla önskad en behaglig, 2. Stora områden skägglängd nära rakning

www.braun.com/cruZer Linn Stålberg

Ana

– Jag brukar för det mesta hamna i E- moll eller A-moll. Men mitt favoritack- ord är för tillfället Fiss-maj, tror jag att det heter. Ana Johnson berättar vilka ackord hon använder mest på gitarren när hon skriver låtar. Men än så länge spelar hon inte live. Hon tränar stenhårt och är en sån perfektionist och vill inte visa upp sitt gitarrspel förrän hon tycker att hon kan ordentligt. Plattan Little Angel har tagit tid att göra. Inspelningarna startade i januari 2005. Mycket på grund av att tid inte funnits. – Jag har varit en hel del i Japan och job- bat, säger Ana. Där är det väldigt annor- lunda mot här i Sverige. Man tar musiken på ett större allvar där. Arbetsmoralen är ibland skrämmande, skrattar Ana. – Fansen är mer dedikerade. Journalister- na mer pålästa. Dom läser varenda lilla ord som skrivits om en för den minsta intervju. En annan orsak till att det dra- git ut på tiden är att jag inte haft någon Miss Li inspiration och att allt i livet i stort inte varit så himla bra på alla fronter. Miss Li är Borlängetjejen Linda Carlsson skrev musik. Så hon köpte ett piano, trots att Anas första fullängdsskiva The Way I som tröttnade på sin hemstad, flyttade till hon inte spelat sedan hon gick i grundskolan Am kom 2004. På den fanns monsterhit- Stockholm, köpte ett piano, lärde sig spela på och då varit tvungen att gråta sig igenom ten We Are som medverkade på sound- det och några månader senare får släppa en flera lektioner innan hennes mamma till slut tracket till Spindelmannen 2. skiva. Och jag lär inte vara den enda som är lät henne sluta och började skriva låtar. Och Vad var svårast med den här plattan? glad över att det gick som det gick. det är här, vid denna tidpunkt, man hittar För när löven, bokstavligt talat, rasar av Miss Li idag. – Man har ju sina personliga murar. För- träden och halsduken känns alldeles för kort, – Jag tycker själv att min musik är väldigt svarsmurar. Jag är en sån som stängt inne finns det inget som får en på så bra humör enkel och det handlar så klart om att jag näs- mycket och hållit det för mig själv. Folk som Miss Li och hennes sprakande pianopop. tan precis hittat den och lärt mig spela den. kommer till mig när dom har problem Med en röst som känns besläktad med både Men jag tror också att detta gör att alla kan ta eller behöver prata. Det har varit svårt Janis Joplin och Karen O i The Yeah Yeah Yeahs åt sig den, och bli glada av den. att ändra på. Och givetvis har det färgat sjunger hon med intensitet och energi om Men det är också i detta charmen ligger, skivan också. allt från små till stora känslor och om det som i enkelheten och det nästintill banala som Vilket är ditt favorittextämne förutom ryms däremellan. samtidigt lyckas vara både glatt och dansant. kärlek? På hennes My Space-sida ligger sedan ett Linda pratar själv om gnistan i musiken som tag den svängiga singeln Oh Boy upplagd kommer från det spontana och från känslan – Jag skriver inga låtar om kärlek. Mer och i slutet av november släpps debuten att ”det blir vad det blir”. Att man inte får livsöden. Andras, mina egna och imagi- Late Night Heartbroken Blues på skivbolaget ta för många omtagningar eller putsa för nära. Vardagssaker. Jag berördes mycket National. mycket på låtarna. av en artikel jag läste om Annika Öst- Men till skillnad från i sagorna finns det Hon har redan bestämt hur hon ska pre- berg [svenskan som sedan många år sit- i det verkliga livet motgångar också: Stock- sentera låtarna för musikerna dagen innan, ter fängslad i Kalifornien]. Men jag står holm var både kallt och hårt när Linda flytta- när det blir dags för nästa skiva att spelas in. ju inte på barrikaderna direkt, fortsätter de dit och hennes mål – att satsa på musiken Och hon har också bestämt var någonstans Ana. Istället försöker jag beröra med min – inte det enklaste att uppfylla. hon helst skulle vilja spela sin musik. musik. – Den första tiden spenderade jag på olika – Jag skulle kunna säga Wembley eller något showjobb á la Wallmans Salonger men kände sådant ställe eftersom alla vill spela där, Under november och framåt åker Ana ganska snabbt att det var något annat jag men det skulle inte vara sant. För jag skulle på svensk klubbturné med band landet behövde för att må bra. helst vilja göra en konsert på ett sunkigt litet runt och förhoppningsvis tillbaka till I samband med flytten hade många av blueshak i New Orleans, där jag kan komma Japan under nästa år. banden hon varit med i lösts upp och hon nära publiken. Per Lundberg GB upptäckte att det var väldigt länge sedan hon Linda Hansson

10 Groove 9 • 2006 VI HJËLP Maia Hirasawa

Hon öppnade sin sida på Myspace i vintras och har fått en massa besökare. Singer/ ERER songwritern Maia Hirasawa, uppvuxen i Sol- lentuna norr om Stockholm är en eftertrak- tad artist. Skivbolagen står i kö efter The My New Friend-EP. MED En blåsig dag i mitten av oktober hälsar jag på Maia Hirasawa i hennes lägenhet på

Lilla Essingen, utsikten är fin och hon låter #$PRESSNINGMM nöjd när hon berättar hur hon kan njuta av årstidernas skiftningar från sitt fönster. Egentligen lossnade det i Indien när Maia Hirasawa var där och jobbade. Hon var där mycket för att ta en paus från musiken och de många olika band hon var del av. – Jag kände att jag behövde tid att tänka, hade aldrig riktigt sett att det är det här jag ska göra när jag blir stor. Men när jag var där förstod jag att det är det jag måste göra, säger Maia Hirasawa på sitt stillsamma men självklara sätt. Hon är inte försiktig, inte blyg, bara stillsam. Sedan hon kom hem från Indien tvivlar hon inte ”en sekund” på att det är musiken hon vill syssla med. Det är ett och ett halvt år sedan och det har minst sagt gått bra. Hon säger själv att allt känns så enkelt. Hon är en del av Hello Saferides band och har under året också agerat förband på Hello Saferides spelningar men det började med att hon gjorde någon konsert helt själv med gitarr. Då fastnade hon för det sättet att göra musik och sedan har det ”bara utvecklats”. – Nu vet jag precis hur jag vill att det ska låta. När jag väl hittade det, det var då det började gå bra. Jag vill gärna att man ska bli berörd av min musik, gärna glad, lekfullt på något sätt, men samtidigt lite vasst. Det får inte bli för fint heller, säger Maia Hirasawa som när hon skriver sin musik ofta tänker sig en hel symfoniorkester även om det inte är så hon spelar in musiken. Hon blandar också in det klassiska och lite Mona Nylin spår av jazz, hon poängterar att hon ”ändå har ett småjazzigt sätt att sjunga på”. – Det där med symfoniorkestertänkandet har Ibland kan man höra en låt, en EP, en – Runt 2001 bestämde jag mig för att kommit de senaste månaderna. Jag vet inte platta, som vid första lyssningen kan bara satsa på eget låtmaterial. Med hem- var jag fått den inspirationen från. Jag har tyckas ordinär. Till dess man hör något brända CD:n Mona ensam gjorde jag lyssnat väldigt lite på klassisk musik men vill som tar tag i en, exempelvis en röst. åter entré på scenen. att det ska vara pampigt och höjden av pam- En röst som kan lyfta allt, som, känns Därefter följde ytterligare tre hem- pighet, det är en symfoniorkester. det som, inte har några begränsningar, brända CD:s.Child of God är den första Martin Röshammar som kan bära både musik och lyssnare. officiella skivan med distribution och Som Mona Nylins. promotionbolag i ryggen. Mona Nylin är etablerad sedan Det skulle kunna vara lätt att länge, som konstnär. EP:n Child of avfärda Child of God som en platta God är dock det första officiella musi- i mängden i singer/-gen- kaliska avtrycket i hennes karriär. ren. Men det som först tar tag i en är – Både konsten och musiken har funnits Monas kraftfulla röst som leder vägen i mitt liv sedan jag var barn, och det har och får en hitta det unika i låtarna. T-shirts aldrig funnits något annat jag velat göra. – Jag lärde mig att använda rösten Jag uppträdde tillsammans med mamma på olika sätt under min musikaliska och pappa när jag var liten. Och i vuxen utbildning. Känner mig rätt nyfiken från unga ålder, strax innan pappa gick bort, bör- på om lyssnare märker hur olika jag jade han och jag spela ihop igen. Det använder rösten i dom olika låtarna. tog mig flera år efter hans död innan jag – Jag hoppas att det ska bli en fullängds- designers #$AND$6$DUPLICATIONSERVICES kunde fortsätta framträda. skiva nästa höst, absolut senast nästa Det är alltså inte så att Mona helt vår. Det är svårt att säga. När jag tänker TEL  abrupt kastat sig in i en musikalisk på hur lång tid det tog med fyra låtar INFO CMMGROUPSE karriär. Musiken har konkret fun- inser jag att det kan komma att ta tid att WWWCMMGROUPSE nits i bakgrunden hela tiden, något arrangera, mixa och mastra tio-tolv som som nästan ser ut som ett planerat sätt krävs för en fullängdare. 4ORSHAMNSGATAN av anpassning, att skynda långsamt. Magnus Sjöberg BOX +ISTA

www.groove.se 11 The Magic Numbers

Tämligen sorglösa

Michele Stodart och Angela Gan- non, de kvinnliga delarna av The Magic Numbers, är bakis den här dagen på ett hotellrum i Stock- holm. De ramlade hem fyra på nat- ten efter spelningen på Debaser och nu ser de en aning slaka ut. Vi nöjer oss med det.

Men precis som när det handlar om veckorna då de bara kunde koncentrera ket det säkert gör, så funkar musikvärl- Jag undrar faktiskt ibland om folk lyss- intrycket man får av att lyssna på The sig på skivan i en studio i New York. den och musikjournalistiken, säger Ang- nar på vår musik. Vi låter ju inte som Magic Numbers, på skiva och på scen, – Ja, vi kunde verkligen fokusera på ski- ela Gannon. dom. Det är nog bara att det är två killar verkar de vara tämligen sorglösa. De nju- van och vi har blivit mycket tajtare som – Jag har fortfarande inte vant mig vid och två tjejer och mycket hår. Det är mil ter verkligen av att spela musik och att band. Live låter vi hårdare och kanske att se mig själv på tv, jag blir sjuk av att mellan hur våra två band låter. Självklart kunna leva på det. snabbare på något sätt, det där ville vi få se mig själv faktiskt. Det vänjer jag mig vill alla sätta en stämpel, göra en jämfö- Förra våren kom bandets första skiva fram på skivan, säger basisten och key- nog aldrig vid. Jag vet vem jag är och jag relse som man kan hålla sig till sen, men och den hyllades sönder och samman boardisten Michele Stodart. är inte den personen. Det är lite overkligt det är verkligen ett tecken på lathet, säger men till skillnad från andra som råkat ut De båda långhåriga tjejerna poängte- alltihop och vi behöver varandra för att Michele Stodart och fortsätter: för samma behandling känns det som om rar att de hoppas att de inte förändrats inte förändras alltför mycket. Men vi gör – Det är klart att man alltid jämför, The Magic Numbers klarat sig tämligen speciellt mycket av framgångarna som ju intervjuer för att nå en större publik visst gör jag det även med The Magic oskadda. Musiken på uppföljaren Those bland annat tagit dem till spelningar som och för att nå ut med vår musik. Vi är ju Numbers. Men det är en underlig tanke the Brokes är inte så där svullen, spre- förband till U2 och massor av sålda ski- ändå samma långhåriga typer som innan, att jämföra helt ny musik med gammal tig och nervöst hybrisdoftande som på vor och hyllningar, hyllningar och åter säger Michele Stodart och brister ut i musik. Är verkligen folk öppna för ny många andra ”den svåra andra skivan”. hyllningar. De får göra det de drömt om ännu ett långt gapfniss. musik om de alltid jämför med något Tvärtom är de perfekta popmelodierna, men gör allt för att inte bli kaxiga och – Musikaliskt är det mesta samma också. annat? Den typen av stämplar begränsar stämsången och glädjen fortfarande det världsfrånvända. Och det där stämmer Det handlar om att vi fyra lirar ihop. Men ju bara ditt lyssnande. Jag tycker inte om som möter lyssnaren. nog, jag vet inte hur de är mot sina gamla vi var nog lite mer avslappnade i studion att beskriva vår musik, lyssna själv. Vad – Vi hade ingen riktig plan, vi ville bara vänner, men i ett sterilt hotellrum i Stock- den här gången, menar Angela Gannon. tycker du att vi låter som, säger Michele spela in låtarna. Vi kände att vi var redo holm är de i alla fall mest som vilka fnis- Jag kan inte riktigt höra den koppling till Stodart och en låååång, slingrig musik- och vi ville höja nivån på det mesta, inte siga, bakfulla musiker som helst. The Mamas And The Papas som de flesta diskussion tar sin början. Mer om den minst produktionen. Den nya skivan – Den press vi har känt på oss är från oss andra musikkritiker verkar tycka är så kan du läsa om på www.groove.se. skulle låta bättre och mindre behärskad, själva. Vi bryr oss inte om alla de super- självklar. Martin Röshammar säger sångerskan och percussionisten lativer som kastades efter oss efter första – Visst har vi hört deras låtar och tycker Angela Gannon och berättar om de sex skivan och struntar i om det vänder. Vil- om dom, men vi lyssnar aldrig på dom.

12 Groove 9 • 2006 INDEPENDENTNDEPENDENT MUSIC FOO

AFM / PRE008 WILD KINGDOM / KING024CD DEMOLITION / DEMCD159 DEMOLITION / DEMCD1

DRT / DRT445 NUCLEAR BLAST / NB17500 DEMOLITION / DEMCD156

LOCOMOTIVE / LM320

BLACK MARK / BMDP185 / BMCD186 BLACK LODGE / BLOD037CD

ARMAGEDDON / AMG0500

och Sabaton direkt till din mobil.

www.soundpollution.se ARCHIE BRONSON OUTFIT ARCTIC MONKEYS BONNIE ‘PRINCE’ BILLY FRANZ FERDINAND Derdang Derdang Whatever People Say I Am, The Letting Go You Could Have LP & CD That’s What I’m Not LP & CD It So Much Better www.archiebronsonoutfit.co.uk LP & CD www.bonnieprincebilly.com LP & CD www.arcticmonkeys.com www.franzferdinand.co.uk

JUNIOR BOYS JUANA MOLINA PSAPP JAMES YORKSTON So This Is Goodbye Son The Only Thing I Ever Wanted The Year Of The Leopard 2xLP & CD 2xLP & CD LP & CD 2x10” LP & CD www.juniorboys.net www.juanamolina.com www.psapp.net www.jamesyorkston.co.uk

www.playgroundmusic.com www.dominorecordco.com Magda

Älskar varma ljud

Hon är en av de mest efterfråga- de DJ:erna i världen för tillfället, släpper skivor på ett av de mer hajpade technobolagen och har precis startat eget.

Det var i början av 90-talet hemma i Detroit som Magdalena Chojnacka tes- tade att DJ:a som en kul hobby. Efter att hon lärt känna DJ Minx blev det mer seriöst. Minx hade börjat spela skivor på 80-talet tillsammans med techno-DJ: er som Kevin Saunderson och Derrick May. Eftersom hon tröttnat på hur svårt det var att ta sig fram om man var tjej i branschen startade DJ Minx nätverket Women on Wax. – Runt 1994 träffade jag DJ Minx som försökte hitta tjejer som var intresserade av att spela skivor med henne. Vi var tre–fyra stycken och jag var riktigt dålig. Men det verkade spännande så jag häng- de ändå på. Det var skönt, obesvärat och jag fick lära mig i min takt. Efter ett tag började jag spela på fester. Starten när vi bara var tjejer var viktig för mig på den Tina Winkhaus tiden. Efter Detroit flyttade Magda till New Har inte Troy Pierce gjort en låt som med varandra. Det gör det hela mycket är fortfarande mycket mer DJ än produ- York och bodde där i några år. Det var heter så under sitt Slacknoise-alias? mer intressant. cent. där hon lärde känna människorna kring – Jo, men han har också snott det från Spelar du lika korta loopar och editerade Av alla låtsnuttar på She’s a Dan- det bolag hon idag släpper skivor på: Jackson 5, haha! bitar när du spelar ute också? cing Machine är fyra helt hennes egna, Richie Hawtins M_nus. Tillsammans Förutom titeln är det inte mycket – Inte riktigt, men jag använder mig bland annat Black Leather Wonder. Det med M_nus-killarna bestämde hon sig Jackson 5 på She’s a Dancing Machine. mycket av tekniken och ser ingen anled- är Magdas senaste släpp och för ovan- sedan för att spana in den växande sce- Det handlar om minimal mörk techno ning att inte DJ:a utan vinyl. Jag har all- lighetens skull inte på M_nus. Den är nen i Berlin. som är ytterst effektiv på dansgolvet. tid med en back vinyler ifall datorn skulle Magdas bidrag till tolvan Spaceships & I dag bor hon i den tyska huvudstaden Hennes egna och M_nuskompisarna krångla, men annars föredrar jag Final Pings som är första skivan någonsin på och är ett av de starkast lysande namnen Marc Houle, Troy Pierce och Richie Scratch-DJ:andet. Folk brukade reagera M_nus underetikett Items & Things. Den på den lilla stjärnhimmel som stavas Hawtins låtar dyker upp på flera ställen i förut, men nu spelar det ingen roll för har Magda startat tillsammans med de minimal techno. Hela sommaren har låtlistan. Förutom oväntade detaljer som dom om man DJ:ar vinyl eller digitalt. ständigt återkommande vännerna Troy varit en enda lång turné med DJ-spelning- Portion Control och Larry Heard är det Länge var Magda ”bara” DJ och en av Pierce och Marc Houle. ar berättar Magda på telefon från Ibiza. oerhört mycket minimaltechno. Oerhört medlemmarna i bandet Run Stop Restore – Mycket av det jag spelar ute och det vi Och visst har hon haft fullt upp. Hennes mycket! – tillsammans med Marc Houle och Troy producerar passar inte riktigt på M_nus. debuttolva Stop kom förra året. Efter det Mixen är gjord i datorn, med pro- Pierce. Men för fyra år sedan började hon Så vi tänkte att det vore kul att ha ett eget har hon turnerat runt som ”M_nus-DJ” i grammet Final Scratch. Med det har producera techno på egen hand. Första bolag där vi kunde släppa lite av varje. hela världen och ridit på den massiva våg Magda klippt sönder varje låt i små, små resultatet blev alltså Stop-tolvan med ett Varje ny skiva på Items & Things av uppmärksamhet som riktas mot den bitar och sen klippt ihop dem, precis så varmt och fylligt basdominerat minimal- kommer att ha ett nytt tema. På Space- minimala technon och kanske framför som hon vill ha dem. Vilket denna gång sound. ships & Pings var det space disco, nästa allt mot M_nus. Men hon har också haft resulterat i mer än 70 låtar på en enda – Jag gillar analoga syntar för deras gång blir det acid house och längre fram fullt upp med att färdigställa sin första CD. varma ljud. Men i och för sig tror jag att blir det olika remixprojekt berättar DJ-mix-CD She’s a Dancing Machine. – En vanlig DJ-mix med fjorton spår man kan göra bra musik på vilka maski- Magda entusiastiskt. – Titeln har jag tagit från en gammal funkar för andra, men för mig skulle det ner som helst. Det handlar bara om att Mats Almegård Jackson 5-låt. Jag ville att skivan skulle vara trist. Jag måste ta bort saker jag inte vara duktig på att skriva låtar! Fast jag vara kul och inte bli för seriös. gillar i låtar och klippa ihop små snuttar

www.groove.se 15 Nelly Furtado

16 Groove 9 • 2006 Mitsuaki Koshizuka Musikalisk kärleksaffär Nelly Furtado är singer/songwritern som kom ut som r’n’b-tjej i somras. Eller är hon hiphoptjejen som fuskat som singer/songwriter?

Hon har alltid framhållit sin bakgrund Lyssnar man på Folklore är steget ändå jag var på konstigt humör och satt och Självklart är Nelly Furtado fortfaran- som viktigaste inspiration för musiken rätt långt till Loose… kollade Pink Floyds The Wall på en jät- de den portugis-kanadensiska tjejen som hon skrivit. Med föräldrar från Portugal – Ja, men jag började som rappare och testor skärm mitt i natten. Låten skrev vi gillar att umgås med familjen och skoj- och en uppväxt i Toronto i Kanada har urban-tjej en gång i tiden med triphop- klockan fyra på morgonen. Den låter så bråka med sin brorsa. Men sen nämner Nelly Furtado alltid skapat mellan de bandet Nelstar. Så det är där jag har mina konstigt som det var den natten. hon en sak som förändrat hennes värld olika kulturerna. rötter. På nya skivan drog jag på mig hip- Hände något ännu konstigaste i studion? mellan Folklore och Loose: hennes två- Men frågan är ändå om hon inte pra- hopskruden igen. Det var coolt att få visa – Det var redan första kvällen. Rytmerna åriga dotter Nevis. tat extra mycket om sin bakgrund sedan mina urbanfjädrar igen. Imponera lite på pumpade och det var oerhört intensivt. – När jag blev mamma vände det upp och albumet Loose släpptes tidigare i som- andra och visa att jag kan rappa också. Då slog det plötsligt lågor ur högtalaren! ner på hela livet. Dagen hon föddes kände ras? Anledningen? Att precis som J-Lo Större delen av Loose spelades alltså Det var knäppt men samtidigt tog jag det jag att jag kunde ha skrivit en vacker dikt med sin Jenny From the Block visa att in i Miami. Men först åkte Nelly Furtado som ett tecken på att vi var på väg åt rätt för jag kände mig så delaktig med hela hon inte glömt gatan och att hon är nere från hemstaden Toronto till London och håll – att vi skulle få till något hett! världen. Det var en underbar känsla. Att med hiphopen? Los Angeles för att jobba på albumet. Det fick de verkligen. Att albumet är tillhöra en hel stam av mödrar runt värl- Något åt det hållet. För som de flesta Men det var först när hon träffade Tim- en kärleksaffär som är rätt fysisk går inte den. Jag kände mig mer komplett som redan vet är det inte blek Roxette-power- baland i Miami som hon kände att hon att undgå i låtar som Promiscuous och kvinna, mer feminin. pop och listvänlig singer/songwritermu- hade hittat fram till det sound hon ville Maneater – det är låtar att lyssna på om Så man måste skaffa barn för att vara en sik på nya skivan. I stället har Nelly Fur- att Loose skulle ha. och om igen, samtidigt som man dansar, ”riktig” kvinna? tado vänt sig till Timbaland. Han är ett Ingen kan väl ha undgått hans pro- sjunger eller bara studsar runt. Kanske – Nej, självklart inte. Det är upp till var säkert kort när det gäller att koka ihop duktioner för Missy Elliott, Justin Tim- inte så konstigt att Nelly Furtado valde och en. Men så kändes det för mig, svarar dansvänlig och supersvängig musik på berlake, Aaliyah – eller de skivor han gjort att kalla skivan Loose, för det känns hon trumpet. gränsen mellan r’n’b och hiphop. tillsammans med Magoo för den delen. verkligen avslappnat och fritt. Nellys teorier om kvinnlighet smakar Hade någon frågat mig i våras om Timbaland är en riktig partytricksare och – Miami fick mig faktiskt att känna mig lite för mycket biologism för mig. jag ville intervjua Nelly Furtado hade jag Nellys magkänsla visade sig vara helt frigjord. Det var varmt och vackert och – Du missförstår mig. Det har inget med kanske svarat ja för att vara artig. Men klockren. Tillsammans har hennes låtma- jag var omgiven av jämlikar. Det finns att kvinnor ska vara hemma och föda förmodligen inte. Hennes båda tidigare terial och starka röst och hans finurliga många latinos där och det var här- barn. Det gör inte jag. Inte mina före- skivor Whoa Nelly! och Folklore är inte beats och snygga ljud smält ihop till en ligt att vara omgiven av så många bilder i livet heller – min mamma, direkt med på listan jag skulle ta med till riktigt stark r’n’b-skiva. latinokvinnor. Dom hade samma mormor, gammelmormor. Dom var en öde ö. Men fan vet om jag inte (i alla – Med Timbaland kan man aldrig veta kurvor, kroppar och hudfärg som starka kvinnor som både var bra D R fall just nu) skulle ta med Loose dit. vad som ska hända. Det tycker jag är jag och det kändes bra. Jag kände D mammor och som samtidigt jobba- V NU Anledningen till det är ett par högef- underbart. Det blir så oförutsägbart. mig delaktig och då var det lätt att VV FQN de arslet av sig. Jag är en arbetande fektiva låtar signerade Nelly i samarbete Det var dock inte första gången de koppla av och slappna av. Det fick mamma och det är tufft, men samtidigt med Timbaland. Första gången jag hörde möttes. För några år sedan besökte Nelly mig att våga släppa kontrollen. är det vad jag vill. Jag ser upp till starka, Maneater dåna ur en radio gick jag näs- Furtado Timbalands studio och det tog Betydde det något för dina texter också? smarta kvinnor med egna åsikter. tan ner i brygga över detta discomonster. inte lång tid innan hon stod i sångbåset – De är mindre pretentiösa. Den här gång- Okej. Hade du någon artist som förebild Så jag bestämde mig för att ringa Nelly och sjöng in till en remix på Missy Elli- en ville jag inte trycka dem i CD-häftet. när du växte upp också? Furtado och prata lite om nya skivan otts Get UR Freak On. Loose är mer rock’n’roll på så sätt att det – Madonna. och försöka styra runt de värsta folklo- – När jag kom till hans studio första gång- är en skiva som ska få lyssnaren att känna Varför? regrunden. Men trots att jag nästan tagit en visade det sig att han samplat mycket av något – inte sitta och fundera på texterna. – Hon är också en hårt arbetande kvinna skepparexamen visade det sig vara rejält min musik och byggt nya låtar med mina Förutom att texterna är mindre som dessutom är modemedveten och svårnavigerat. som grund. Jag tror jag stod i sångbåset seriösa och musiken är mer inriktad på stilig. Madonna är så kreativ, både musi- – Min bakgrund märks helt klart på nya bara efter några minuter hos honom för moderna sound inom r’n’b och hiphop kaliskt och imagemässigt. Hennes videor skivan. Eller i alla fall att jag kommer hans musik inspirerade mig så mycket. finns det ytterligare saker som är lite har väldigt ofta haft referenser till aktu- från en kulturellt blandad bakgrund. Det Så att du var tvungen att sjunga? annorlunda mot tidigare i Nelly Furtados ellt mode och modern konst. Det gör dem hörs i musiken att jag är öppen för andra – Ja, på ett väldigt fysiskt sätt! Det blev karriär. Hennes röst låter mer varierad relevanta på så sätt att dom är bilder av kulturer och andra intryck, säger hon på remixen till Get UR Freak On och vi än någonsin: från viskande mjuk till rap- den tid vi lever i. Dessutom kan jag känna en skrapig telefonlinje från Los Angeles. gillade det båda. Så vi fortsatt prata om pande tuff och en rad olika uttryckssätt mig besläktad som kvinnlig artist som Eh, okej. På vilket sätt tycker du att det samarbeten. Det känns som en musika- som ligger däremellan. Själv förklarar fått jobba hårt för att komma någon- hörs? lisk kärleksaffär för vi attraheras oerhört hon självklart att hon inte har förändrats stans. Jag var inte direkt barnet som fick – Ja, till exempel No Hay Igual. Där av varandra rent musikaliskt och det hörs av framgången. stepplektioner när jag var liten. sjunger jag på spanska och det är min i musiken tycker jag. – Timbaland lever som en rockstjärna. På tal om kända kvinnor: det har ryktats version av reggaeton som hördes över- Vem bidrar med vad? Han flyger runt i världen, bor i värsta om en duett mellan dig och Paris Hilton? allt i Miami. Portugisiskan kommer från – Vi har en bra personkemi och vi tar palatset och kör runt i dyra bilar. I dag – Eh, nej vi har inte någon duett på gång. hjärtat eftersom det är mitt första språk fram det bästa hos varandra. Timbaland lever producenterna mer rockstjärneliv Vi möttes i Miami när hon spelade in sitt och jag känner mig som en portugisiska gör mig mer rytmisk och jag får honom än dom som står på scen. Det var inget album och hon är en mycket söt flicka. på insidan. Därför ligger spanska väldigt att reflektera lite mer än vanligt. Vår lustigt att någon kom förbi med en väska Jag önskar henne all lycka i världen. nära också. Jag kom på att jag tycker bäst relation reflekteras som sagt i musiken. med pengar och ville ha lite beats. Men ni ska inte samarbeta? om att sjunga på portugisiska och span- Min favoritlåt på skivan är Say it Right, Men du har inte förändrats? – Nej, men vet du? Det vore kul. ska, medan engelska är bäst för rap. den är verkligen mystisk. Timbaland och – Nej. Mats Almegård

www.groove.se 17 Tora Vinter Med många järn i elden

Rysliga vindar och bleka tegelpannor. Möt solstrå- len Anna Frost och hennes Tora Vinter på olika sidor av jordklotet. Uppslukad av musiken om än med perspektiv på tillvaron.

kritvita tunna moln ber närapå om ursäkt framför en massiv klarblå him- mel. Anna Frost har seglat över Atlanten. Hon är fotomodell och tävlar i beachvol- leyboll. Men någonting annat har tagit henne till Melbourne. Med bland andra en österrikisk trumslagare, en rysk veten- skapsman och flätade hiphopare reser sig Anna Frost upp från sofforna på Redbull Music Academy. På Danny Wangs upp- maning dansar de. Kropparna formar linjära stela rörelser efter jazzinfluerat funksväng. Det kallas vogueing, och är hämtat från gaykulturen. Ögonen glittrar. Anna Frost drar på smilbanden och tänker tillbaka på när Danny Wang besökte Göteborg. – Han spelade disco och jag älskade det. Den kinesamerikanska dansmusikfi- losofen fortsätter att prata om tiden när MTV kom in i bilden. ”Marknadskrafter segregerar lyssnarna och ser till att svarta lyssnar på hiphop och vice versa.” säger Danny Wang, som refererar från H.C. Andersens saga Näktergalen till Bach. För att slutligen landa i ett budskap: ”Åk hem med övertygelsen att repetition inte är tillräckligt.” När han satt punkt för föreläsningen är Anna Frost kvick. Lika brunbränd, decimetern längre. I färgglad klänning, vitkavaj med en stor

18 Groove 9 • 2006 foto: Red Bull, bearbetning: Henrik Strömberg bearbetning: Bull, Red foto: Johan Lothsson stickad scarf över axlarna frågar hon om som sägs ha mest soul. Moodyman, en av Danny Wang minns deras samtal i Sverige. ikonerna från Detroit, presenterade och Det gör han. Anna Frost, mörkt tjockt bus- spelade Tora Vinter på klubben Nefertiti från r’n’b-gruppen Loose Ends. tionen. Klädd i jeans, svart skjorta med lockigt hår med ljusa slingor, säger att hon i Göteborg. Om det låg disco i luften under förra hög spetskrage ser hon till att det blir skulle vilja ha en workshop där han gick – Jag viftar inte demos i ansiktet på folk lektionen, sätter den aromatiska doften rätt, så att patienterna med frikort inte vidare med sitt resonemang. Några andra men jag har börjat ta med mig ett par i nu tonen. Carl McIntosh berättar om sin ska behöva betala. Anna Frost arbetar är inte lika intresserade. Baggy pants, keps vissa sammanhang, säger Anna Frost. karriär. När trummaskin och andra tek- på Sahlgrenskas hjärtmottagning, i egen- och flätor är provocerade, de tycker att niska medel började användas i produk- skap av legitimerad psykolog. Danny Wang driver en bögagenda. ett sånt där sprudlande klangfullt ljud tionen. ”Vi ägnade en vecka på ett femse- Under lunchen tar hon på sig en som bara drar all uppmärksamhet till kunders intro. Och en dag på att skriva jacka, en ljusgrå ros är fäst på höger sida schemat säger 29 september 2006. sig. Jag kan inte låta bli att öppna dör- låten.” I en secondhandsoffa ligger Anna av bröstet. Vi promenerar runt till baksi- Anna Frost har varit på akademin i sju ren. Vänd från datorn står en kille med Frost bakåtlutad. Hon skrattar till. dan av sjukhuset. Busvindarna påminner dagar. Ytterliggare en vecka står fram- knutna nävar och pumpar underarmarna – Vi behöver öva, säger Carl McIntosh. om Australien. Anna Frost säger att resan för henne. Sisådär två år tidigare vak- inlevelsefullt mot en annan person; han Träna för er själva i hemlighet. Första gav henne vänner, inspiration, uppmunt- nade Anna Frost mitt i natten, och väcker som trycker toner ur sin saxofon. gången någon annan hör er är första ran och respekt. Hittills under sina tret- Christoffer. På akademins tredje våning finns gången, men det ska vara den miljonte. tiotvå år har hon varit med om en del. – Kan man göra så här? frågar hon sin rummen deltagarna kan använda för sina Han spelar upp några låtar. Anna – Jag gillar att jag är så envis för det tar pojkvän och berättar om sina tankar. musikaliska möten. Väggarna är klädda i Frost lutar sig fram och slår takten med mig hit och dit. Jag är väldigt öppen på Christoffer, som gör musik under wellpapp med vågigt mönster. Varje rum läppglanset i öppen hand. ”Det finns att försöka ta till vara på möjligheter. namnet Hird, hade nyss introducerat är dekorerat med enskilda konstverk. egentligen inget som heter tur”, säger Ibland går det verkligen åt skogen, men henne för musikproduktion. Anna Frost Anna Frost varken hörs eller syns till Carl McIntosh. oftast så tar det en till fantastiska platser, som tidigare målat, sytt kläder, provat på akademin idag. På väg ut från ett av – Tur är det som inträffar när förberedel- säger Anna Frost. åtskilliga sporter, exempelvis matchra- rummen kommer brasilianska Fernanda ser betalar sig. Första delen av artistnamnet kommer cing, och gör modelljobb säger: och Musa från Johannesburg. De går ner Anna Frost vet vad han pratar om. En från hennes farmor Tora. Hon hade alltid – Jag har sökt något som man kan upp- för trapphuset till föreläsningssalen, som gång blev hon utmanad att ställa upp i vackra kläder och smycken. På ett annat slukas av helt. Och har egentligen inte nu under lördagseftermiddagen är öde. en aktietävling. Av 33 000 börshajar och plan var de helt olika – farmor var hem- hittat det förrän nu. Jag är jätteglad och Framför allt tyst. I den tvåsitsiga soffan, nybörjare slutade hon, som tillhörde den mafru. mår bättre än jag någonsin gjort. som annars besitts av föreläsare, slår de senare kategorin, på 57:e plats. Anna Vad tror du är skillnaden mellan era liv, Till en början satt hon för sig själv och sig ner. På med hörlurar. Fernanda fäller Frost ringde upp Dagens Industri och nu när du är i 30-årsåldern och när Tora experimenterade. I våras spelade Anna upp laptopen. Strålkastarna som riktas bad dem skicka gamla nummer. var 30? Frost för första gången upp sina låtar mot föreläsarna är släckta. – Det är väl också en sån sak som folk – Jag tror att min farmor var ganska för andra än pojkvännen. Strax därefter – Doot, dot, dooot, cut, säger sydafrika- säger att jag har tur med, men jag läste missnöjd med sitt liv. Och det är inte jag. sökte hon till Redbull Music Academy. nen till Fernanda i onormalt hög samtals- ju faktiskt. Jag hade ändå ansträngt mig, Hon hade egentligen stora drömmar för Ansökan bestod av ett 15 sidor långt for- volym. säger hon. sig själv som aldrig blev av tror jag. mulär med såväl personliga frågor som Hon nickar och justerar något på Nyligen spelades en av Tora Vinters Läpparna åtskiljs inte längre som de de om hennes musik. Flera dagar gick åt mjukvaran i datorn. låtar i radions P3. Men hennes bästa brukar. att klura på frågorna. – Yeah, säger Musa som börjar sittdansa heter Andra piren och är ett minimalistisk – Hon dog av magcancer. Jag tänkte, även – När jag spelade upp det för någon för- när jag bara kan anta att det låter som technoepos. Andra piren för tankarna till om jag bara var tretton, att farmor var står man att det finns en parallell funk- han tänkt sig i lurarna. filmen American Beautys ledmotiv – och ganska olycklig. För om man är olycklig tion med musiken. Då börjar man brot- historien om Kevin Spaceys initiativlösa så känns det i magen. tas med kvalitet, säger Anna Frost. nästa person att ge sin syn på musiker- figurs medelålderskris. Rasten är till ända. Anna Frost åter- Tora Vinter står det handskrivet på livet förbereder sig genom att gå runt och går till patienterna på hjärtmottagningen. hennes demo Sionice EP, fyra melan- sätta ut rökelse i lokalen. En karl är han, en vit rock sträcker fram en fast arm Etablerade producenten Compuphonic, koliska låtar med en djup ljudbild men för några kvinnor intar aldrig föreläsar- och hälsar på en grå dams svaga leder. som var med i Melbourne, är på väg hit med ganska vanliga analoga syntljud. soffan medan strålkastarna är tända och Från andra sidan korridoren knallar för att samarbeta med Tora Vinter. Stilen kallas Detroit-techno och är den kamerorna dokumenterar, Carl McIntosh gängliga Anna Frost rakt fram till recep- Johan Lothsson

www.groove.se 19 The Long Blondes Charm och discopunk

Sheffield har sina traditioner. Pulp, Human League, Def Leppard och Autechre. Numera dominerar förstås Arctic Monkeys men hotas de inte lite av ett betydligt snyggare band, som beväpnat sig med charm och discopunk?

England är nog ett av det knäppaste län- sitt egna skivbolag samt på det amerikan- Chaplin. Men vi kanske bryr lite mer då deras förra singel faktiskt letade sig in derna när det kommer till populärkultur. ska skrammelpopbolaget What’s Your än ett band som består av fem lads i fot- på den riktiga singelförsäljningslistan ett Allt är sensationer skrivet med versaler. Rupture? Debutskivan släpps på, i och bollströjor. par veckor. The Long Blondes har det senaste året för sig väldigt stora, indiebolaget Rough – Det har faktiskt varit lite av ett pro- – Visst det är skönt att allt är igång på varit så flitigt omskriva i brittisk press Trade. blem att vi är ett mixat band. Folk vill riktigt nu. Fast igår var det lite läskigt när att till och med jag vet vad de köper sina – Det var en rätt märklig känsla att bli gärna kategorisera oss som ett tjejband, vi spelade i Leeds. Det vilar en förban- kläder, använder för sladdar och hur utnämnd till det bästa nya bandet innan vad nu det skulle vara bra för, när vi inte nelse över bandet där. Det händer alltid mycket pengar de erbjudits. Men efter en vi knappt hade spelat in något. ”Hur i är så tajta och superduktiga men råkar något dåligt när vi är där. Vi var vi riktigt snabb avstämning med gruppens trum- helvete vet du hur vi låter” hade jag lust ha snygga jumprar. Det är faktiskt mer nervösa för vi visste ju att det alltid hän- mis, Screech, visar sig förstås inte mycket att utbrista flera gånger när det blev för än irriterande när jag tänker på det. Jag der något. Mycket riktigt spiller jag ut en stämma. mycket. menar Dorian och Screech är ju inte hel- drink över Dorians alla pedaler precis när – När det var som värst sades det att vi Vari bottnar då hysterin? Kanske i ler några supermusiker. Ingen av oss är vi ska börja. Men ingenting gick sönder hade fått förskott på flera miljoner från i deras stolpiga men ack så charmiga för- det. så vi slappnade av och trodde att det var princip alla skivbolag. Medan vi knappt sök att göra 1981 påtagligt igen, kanske Några veckor efter jag pratat med lugnt. En bit in i setet så har scenen blivit hade fått ett mejl från något av dom. också i deras rotande i second hand-affä- Emma och Screech springer jag på sång- ordentligt hal och plötsligt halkar Dorian Att Englands musikpress går bananas rerna efter den perfekta cardiganen, för erskan Kate Jackson i Brixton. Debut- och faller handlöst ut över staketet. Han innebär ju sällan att det de skriver om är visst är de lika mycket stil som musik. De skivan, som de gjort tillsammans med är ju rätt lång så det såg ut som när man något att ha och snabbt resulterar i ett har förstås också belönats med en artikel ex-Pulp-medlemmen och fäller ett träd. Jävligt läskigt. sorgligt borttynande i en villa i Nowhere- i engelska Vogue. Londonklubben Trashs ena värd Erol, Fredrik Eriksson shire. The Long Blondes tog sig istället sin – Visst gillar vi att ha en viss stil men inte har precis mastrats och deras första rik- tid. Sakta men säkert har de byggt upp en är det något som vi någonsin tänkt på, tiga turné inletts. Hon är förstås super- stadigare grund med små singelsläpp på säger keyboardisten/gitarristen Emma nöjd med resultatet och pressen är stor

20 Groove 9 • 2006 8885)&,/*'&/&5 5)&,/*'& Silent Shout - "/"6%*07*46"-&91&3*&/$& .*/65&3,0/4&35'*-. *463306/%0$)45&3&0 4".5-*("7*%&04 *#65*,  /07&.#&3

 +++ DOWNLOAD EXCLUSIVE PRE-RELEASED TRACKS AT WWW.NUCLEARBLAST-MUSICSHOP.DE +++ CHECK OUT! PRE-LISTENING, MERCHANDISE AND MORE: WWW.NUCLEARBLAST.DE AN PIERLÉ & WHITE VELVET BILLY BRAGG sig totalt. Men i det här fallet så släpper den till Mark Lanegans ärrade, maskulina stämma An Pierlé & White Velvet Volume II rädslan redan halvvägs in i första låten. och de utgjorde en komplex duett. När Isobels PIAS/BORDER COOKING VINYL/PLAYGROUND Under the Skin är Buckinghams klart star- väna uttryck står ensamt känns det däremot Hon har kallats för Belgiens svar på Tori Amos, Det är lite intressant att boxarna Volume 1 och kaste soloalbum hittills. Och precis som Paul ensidigt – som orgie i fl ickrum, oskuld och och musikaliskt fi nns det stora likheter, men Volume 2 faktiskt med var sin del samman- Simon visade med Surprise så behöver det godhet. Som en indiebarbie i vars sällskap röstmässigt låter hon som en blandning av Sam fattar de två sidorna av Billy Bragg man kan inte alls bli gubbigt och trist bara för att man man mest känner sig klumpig. Brown och Nina Persson. An Pierlé och hennes skönja. Den tidiga karriärens mer råbarkade råkat passera de 50. Med sina vackra gitarrer, Matilda Gustavsson White Velvet bjuder på en spännande ljudbild era, ofta med bara Billy och hans elgitarr, i enkla arrangemang och självbiografi ska texter CONSEQUENCES där Ans sång och pianospel hela tiden ligger i Volume 1. Här på Volume 2, som startar med så växer skivan för varje lyssning. Här berättas Consequences grunden. Hon la med första skivan Mud Stories albumet Workers Playtime och går framåt, om tvivlet på den egna förmågan som artist BONNIERAMIGO Belgien för sina fötter, och nu med tredje albu- Don’t Try This at Home, William Bloke och och man hör att det verkligen kommer från En mysig ylletröja när elementen inte vill bli met är det dags att erövra resten av världen. , Half English, är ju visserligen själva hjärtat. Det är äkta, lekfullt, drömskt och tillräckligt varma. Det är vad Consequences är Låtarna är skrivna tillsammans med gitarris- låtarna ofta lika kantigt charmiga, men hela medryckande om vartannat. Här tolkas både för mig. Det var länge sedan jag hörde något ten Koen Gisen, som också är Pierlés partner i inramningen är också mer diversifi erad, mer Rolling Stones och Donovan, men plattans så här okonstlat, genuint och fi nt komma från verkliga livet. Arbetet med denna skiva startade orkestrerad, lugnare. bästa spår är den egna kompositionen It Was Sverige. Det är lagom. Liksom. redan under våren 2005 då paret började fylla Sedan slutet på 80-talet har Billy Bragg You, som låter som ett Fleetwood Mac på En textrad som ”You don’t fall in love/you sitt hus med allsköns instrument, stråkkvar- inte fräst lika mycket som tidigare, vilket jag lyckopiller. Ibland känns det som om Paul got to throw yourself in” räcker för att sam- tetter och inspelningsutrustning. Under hela saknat lite, faktiskt. Men han är fortfarande Simon, Ulf Stureson och Nicolai Dunger rein- manfatta vad bandet vill. Det är direkt, inga inspelningsprocessen lyssnade paret på mycket en fantastisk låtskrivare och vass textförfattare, karnerats i samma kropp. Det här är kanske omvägar behövs. Ibland tonar bandet ner sig, musik för att fi nna inspiration. Särskilt nämner vilket också givetvis märks med all önskvärd ingenting som kommer att göra några större blickar upp mot skyn och smäller av en naken man Roxy Music, Talk Talk och Radiohead som tydlighet i boxen – åtta CD och en DVD. Och avtryck på försäljningslistan år 2006, men det låt som Wasted Under the Stars. Eller så stop- inspirationskällor. De har lyckats förädla Roxy på bonusskivorna som fi nns här till var och en är stor musik av en innovativ artist. Snälla par de händerna i fi ckorna, håller huvudena Musics konstnärliga lekfullhet, Mark Hollis av de offi ciella plattorna fi nns demoversioner Lindsey, vänta inte 14 år till med nästa skiva! högt och bjuder in Marit Bergman och Frida (Talk Talk) känslomässigt ärliga texter och An på många låtar, med bara honom och elgitar- Thomas Rödin Hyvönen att köra på i tuffa Come On. Pierlé kallar själv sitt band för ”ett Radiohead ren, och det känns som en liten befrielse på ISOBEL CAMPBELL När ingen annan verkar vilja vara lagom för tjejer”. Det pendlar mellan sprött och något sätt, liksom några låtar på den medföl- Milkwhite Sheets längre är det precis vad denna kvintett vill tumultartat, men blir aldrig vare sig vekt eller jande DVD:n (konserten från 1991 är lysande). V2/BONNIERAMIGO vara. Lagom smarta, lagom melodiska och konstlat. Inledande Jupiter hade varit en klock- För Billy Bragg kommer alltid till en del att Isobel lämnade popkollektivet Belle & Sebastian lagom trasselpoppiga. Gör man det rätt är ren radiohit med sina Coldplay-gitarrer om inte vara den övertygade, insatte, debattglade för att hon kände sig som en rund plastbit lagom allt som behövs. radion i Sverige varit så feg. socialisten som med musik och sång samtidigt nerhamrad i ett fyrkantigt hål, och gick vidare Mikael Barani Tori Amos har på sina senaste skivor verkat kunde agitera och smeka – ständigt öppen för på egna ben. Den ädla motiveringen och CATIE CURTIS lite matt och musikaliskt vilsen. Hon får se debatt och diskussion. Vilket under 80-talet några intressanta samarbeten senare är hon Long Night Moon upp, för An Pierlé vet var hon ska och väskan är också innebar att vara ensam, innebar att stå fortfarande, i mina ögon, framförallt fl ickan COMPASS/ROOTSY redan packad. En av årets stora positiva över- där avskalad på en scen, rakryggad, med sin bakom Is it Wicked Not to Care. Hon började med att ge ut sin musik på egen raskningar. gitarr, som jag också vill minnas bar Woody Milkwhite Sheets, hennes tredje soloplatta, hand och satte igång att turnera. Skaffade sig Thomas Rödin Guthries gamla gitarrslogan ”This Machine är en avskalad historia där Isobel gräver mot en allt större publik, fi ck skivkontrakt och upp- BIRDFLESH Kills Fascists”. Det känns också så befriande sina skotska rötter av folk och vistradition. märksammades ordentligt när låten Soulfully Mongo Musicale att se honom på DVD:n från i år där han återigen Låtarna har beskrivits som ”psykedeliska spelades i tv-serien Dawsons Creek. Sedan dess DENTAL/TMC tar ställning, som alltid, mot fascismen. vagg visor” och det stämmer bra. Jag somnar har singer/songwritern Catie Curtis förfi nat sitt Vilken cirkus! Jag fi nner inget annat sätt att Har alltid gillat Billy Bragg lika mycket för bekvämt, men alldeles för fort. Musiken har uttryck och låtit folkrötterna blandas upp med beskriva Birdfl eshs tredje studioalbum Mongo fantastiska låtar som för den övertygelse han nämligen dålig närvaro, melodierna rinner av skir popmusik. På nya albumet Long Night Musicale, helt enkelt hejdlöst rolig grindcore! stått för, rättvisa, anti-fascism – det går inte kroppen som vatten och jag hittar inga större Moon bygger hon upp fi na stämningar med De leker sig igenom 25 stenhårda, vansinnes- att komma undan hans budskap. Inte längre djup bakom de välskötta arrangemangen. På sin gitarr och sjunger med en lika kristallklar snabba låtar, en del inte bara några sekunder lika agiterande i sina låtar, som sagt, men Ballade of the Broken Seas, som kom ut tidigare stämma som alltid. Det är så pass vackert långa. Som den fantastiska Victims of the Cat, alltid med något att säga, inte sällan politiskt, i år, var Isobels änglaröst en storslagen kontrast att det hela riskerar att bara bli behaglig sex sekunder av avgrundsvrål och hysteriskt tvärtom. Men nu inpackat i mer musik, på matande, avslutat med ett smågulligt ”mjau något sätt. Självklart är det så att man ska ha mjau mjau”, och jag bara ler. båda boxarna för att få den mest rättvisande P. DIDDY Tror man att man ska mötas av den mer bilden av honom, men är själv mer förtjust i Press Play traditionella svenska grindcoren á la Nasum, Volume 1. Skulle man kunna hoppas på något BAD BOY/WARNER blir man kanske besviken. Musikaliskt fi nns liknande med Braggs och Wilcos tolkningar av kanske vissa likheter om man letar noga, men tidigare nämnde Woody Guthrie? Att Diddy, skivbolagsnissen med det Birdfl esh förvånar en smula med att slänga in Magnus Sjöberg gigantiska egot, släpper ett nytt album riktigt klatschiga refränger och svängiga riff, THE BRIGGS 2006 – och därtill ett konceptalbum om vilket kanske inte är något vidare ”grincore-igt”. Back to Higher Ground kärlekens utveckling från en killes perspek- Men vad gör det, med grymt fantastiskt låttitlar SOUND POLLUTION tiv – kanske låter helt ointressant, men som Mongoloid Wannabe, Crocophile, Handi- Jag är kräsen när det kommer till punkrock och ack vad man kan bedra sig. Gamle Puffy capitation och Dancefl oor Dismemberment. gnäller gärna över enformigheter och klichéer. har kallat in gräddan i branschen för att Huruvida det är politiskt korrekt kan kanske Banden brukar vilja klämma in allt på en gång. lyckas leverera ett gäng riktigt tunga och diskuteras, men enligt mig är det nästan värt Det gör mig i regel rätt ointresserad. Denna dansanta spår – och han lyckas. att köpa plattan bara för låttitlarnas skull… gång ska jag inte gnälla. Denna kvartett från Lyssna på Havoc-proddade mörka The Prince-rökare följer, Last Night aspirerar Petra Sundh L.A. kombinerar attityd och melodier till en Future, vinylknastret i Hold Up, snärjande på topplacering och inte bara på grund av THE BOAT PEOPLE enda glad röra. Singalong-körerna är solida och Tell Me tillsammans med Christina Aguilera Keyshia Coles helt makalösa sång. Mario Yesyesyesyesyes på Song of Babylon nuddar de till och med vid eller Diddy Rock där Timbaland, Twista och Winans har här levererat oklanderlig och FRUMPY/IMPORT ett djup som är väldigt ovanligt för genren. The Shawnna tillsammans med Diddy lyfter nydanande popmusik för robotåldern där Efter ett par EP:s släpper nu australiensiska Briggs kör inte bara rakt på, utan har tänkt till upp den blippiga låten utan fungerande Diddy faktiskt får fi nna sig i att sjunga kör. The Boat People sitt debutalbum Yesyesyesy- med vad de vill framföra. De har lagt ner det refräng till något njutbart. Och sen kommer Men när Diddy i Making it Hard återförenas esyes. På skivan fi nns klassiska poplåtar som där lilla extra som gör det stora extra i slutre- old schooliga Everything I Love där Nas och med Mary J överträffar de allt jag hört den skulle kunna beskrivas som någon slags kors- sultatet. Råstyrka möter eftertanke. Cee-Lo gästar, men Diddy är inte någon senaste tiden. Rich Harrison har proddat ning av Silverchair, Coldplay och Wannadies. Mikael Barani ballast ens i detta unika sammanhang. Sen en spännande och snortajt danslåt med Kanske låter det som en märkig korsning men LINDSEY BUCKINGHAM följer första Prince-pastischen, Special Feeling, knixigheter och impulsiva infall i bortom när man hör skivan känns allt mycket klart. Under the Skin som är oemotståndlig, och underskönt Beyoncé-klass. En klassiker utan tvekan. Inga konstigheter. Men varför konstla till det REPRISE/WARNER svepande After Love samt Mario Winans- Mary J framträder dessutom som den när musik faktiskt kan låta så här enkelt, så Lindsey Buckingham är tillbaka med sitt första snyftaren Through the Pain. Och då återstår gudinna vi alltid känt henne. Mmmm… här bra? soloalbum på 14 år, och det är en välkommen ändå plattans bästa spår. Diddy är tillbaka i musiken igen, Alessandra Johansson Cavalera återkomst. Som alltid när en av ens gamla Symfoniska drum’n’bass-spåret Thought business kan han göra när som helst men hjältar släpper en ny platta på ålderns höst You Said med Brandy som klättrar i det en sån här platta fi xar man inte ihop på en så infi nner sig rädslan att de ska göra bort höga registret är mycket bättre än man kan kafferast. Jag blir riktigt glad faktiskt. förklara. En riktig högoddsare faktiskt. Nästa Gary Landström

www.groove.se 23 Jag var på Alcazar i Stockholm härom veckan. bakgrundsmusik. Men Catie Curtis förtjänar mer Men annars är det inte så mycket att klaga FATTARU Come Out And Play hette arrangemanget än så. Hon gör ärliga, intima och refl ekterande på. Depeche Mode är ett av världens starkaste Mina drömmars stad – ännu en oas i musikrummet vigt åt landets sånger som rymmer en ökande livserfarenhet. band när det gäller att göra effektiv popmusik REDLINE/EMI störtfl od av osignade band. Affi scher för kom- Det handlar om längtan och drömmar. Univer- som sticker ut och skiljer sig från mängden. När Mackan, Mingus, Stuffe och DJ Kojak mande kvällar prydde väggarna. Och jag kan sella känslor som får sällskap av skönt bitterljuva Det gör denna samling till en bukett där bara debuterade stod de för en yngre ådra i ju inte direkt säga att jag blir sugen att gå och melodier. några blommor vissnat en smula – resten Stockholmshiphopen. Petter var en slö stofi l i se ett för mig okänt band vid namn Trucker Robert Lagerström doftar och prunkar fortfarande vackert! jämförelse när rimmen från Fattaru smattrade Cleavage, Insert Coin eller Bea. Oavsett kvalitet ANTHONY DAVID Mats Almegård ut med ungdomlig iver, naiv charm och mjukt på musiken är ett säljande namn en minst The Red Clay Chronicles ESKJU DIVINE södermalmspolitiska rader. Anno 2006 har det lika viktig detalj. Om detta tvista de lärde. DOME/CDA Heights gått fem år sedan det energirusande debut- Vad jag däremot såg, till min stora glädje, Anthony Davids första platta släpptes aldrig i IMPERIAL/BONNIERAMIGO albumet Fatta eld och tre år sedan den mer var Scandal Beauty. De härstammar från Europa men med andra albumet är det dags Eskju Divine gör storslagna poplåtar med tillbakadragna uppföljaren Jordnära. Gruppen Säffl e, men är numera baserade i Göteborg. för internationell lansering. Det låter väldigt arrangemang som får mig att tänka på har sedan dess sysselsatt sig på annat håll, Bandets sångare och självklara frontman Tomas mycket John Legend så gillar man honom är övernaturliga fenomen i en annan värld. En turnerat mycket och Mackan har gjort stick- Karlsson kommer till sin fulla rätt i live- Anthony David ett säkert kort. värld utsmyckad med mörkblå, tunga himlar spår under namnet Basutbudet. formatet. På bandets sjunde demo och fi naste Det här låter som den mesta r’n’b:n/soulen och en måne som man kan röra vid. Och som Mina drömmars stad är en tudelad LP. stund Alone in the Light har de lyckats fånga idag. Det är snyggt producerat, dansanta låtar skivomslaget ger hintar om, svarta och vita På första halvan leker Fattaru av sig till den känslan. De värsta popambitionerna har blandat med svulstiga ballader, och några fåglar som fl yger nära marken men som man sprittande nariga elektroniska beats. Andra lämnats åt sidan för bredbenta ackord och en creddiga gästartister däribland kompisen India. inte vet ifall de är goda eller onda. En plats halvan går i en mer traditionell anda med smittande on top of the world-känsla. Välsmord Arie. Nu låter jag negativ men det menar som till en början känns spöklik och tom, känslomaterial i lugnare takt. Textmässigt är dynamik och klockrena refränger. Lyssna även jag inte riktigt, det är bara det att det är så men som efter en stund får en att förstå att Mina drömmars stad ett möte mellan föregå- noga på uppbyggnaden till gitarrsolot i Days förutsägbart. Det sticker liksom inte ut men det gudomliga fi nns precis bakom molnen ende skivor – dansskorna och folkölen möter Go By You: ”I think it’s time to let a guitar solo det kanske det inte måste heller. Gillar man och väntar på att omfamna en. inrikespolitiken och barndomsminnena. in on this one!/What do you say?!”. På värsta traditionell, modern r’n’b så gillar man det Men liksom det tar tid att se och förstå en För en ungdomlig grupp tar måhända James Brown-manér. Skaffa skivan, men missa här helt enkelt. annan värld, tar det tid att förstå och komma åldern ut sin rätt beskedligare än för andra. för guds skull inte nästa konsert. Sara Thorstensson nära Eskju Divine. Låtarna fi nns där, vackra Fattaru är idag inte hiphopens tonåringar, En duo som i dagarna förbereder debut-EP JOY DENALANE och mäktiga. Med smattrande piano och men problemet ligger inte i huruvida trion på Karlstadsbolaget Gravitation är Britta Olsson Born & Raised starka körer. Men de vill liksom inte sära på låter äldre eller ej. Tyvärr låter de idag ofta och Lisa Bodland. De går under namnet Dusty NESOLA/SONYBMG sig utan glider in i varandra för enkelt och utmattade och oengagerade. Denna känsla är Fingers och framstår som långt vassare än Joy Denalane sjunger som en gudinna. Hon är gör till en början inga avtryck. Men nu, efter inte sprungen ur en jämförelse med kamraten Lucky Luke när det gäller dueller i gryningen. en mix av Aretha Franklin och Patti LaBelle, med säkert tio lyssningar, börjar de första fem Max Peezay. Fattaru har alltid varit Fattaru De beskriver sig som bluessystrar och cowgirls. en gnutta India.Arie och mycket Alicia Keys. Joy låtarna göra sig förstådda. Och jag är glad. För – med eller utan en Max Peezay i sin genre De älskar guacamole och mexikansk öl. Men kommer från Tyskland, har en sydafrikansk far jag vill verkligen tycka om det här. Dels för att – och en jämförelse är därför helt irrelevant. allra tydligast är kärleken till bluesen. I mina och ett bländande engelsk uttal som lurar vem de i Grace faktiskt gör något så omöjligt som Som grupp har de alltid haft energi och hörlurar snurrar fyra spår ödslig blues som från som helst om hennes ursprung. Joy har varit att beröra mig på samma sätt som danska hörbart sprudlande vilja och glöd. Idag sviktar en vinande spökstad med blödande munspel. med i FK Allstars, ett tyskt musikkollektiv där bandet Mew gjorde på sin första och helt fan- dessvärre detta deras signum i framförandet. Som sällskap i instrumentariet hörs kazoo, även Afrob, Gentleman, DJ Friction, varit med. tastiska skiva Frengers. Dels för att texten och En handfull briljanta produktionerna från vissel, stamp, dragspel och diverse pling-plong. Det var genom att turnera med kollektivet som Gustaf Setzs sätt att sjunga på Let Me Lean On bland annat Masse, Salla och Earmax maskerar Finsmakare som de är har de lärt att gå efter Joy började sin karriär. Mamani heter hennes You ger mig kalla kårar och en varm känsla däremot albumets brister. Den hypade 100:- regeln ”less is more”. Grundat med bra låtar, debutalbum som gav henne titeln drottningen i magen samtidigt. Det är fi nt. Och jag både är fortfarande varm, Snubbar vet inte är en kryddat med het salsa. I november åker de till av tysk soul. Nu är det dags för resten av världen tror och hoppas att resterande spår kommer tvärsnittande karusellfärd genom dansgolvet Arizona för att jobba på en ranch. Förmodligen att upptäcka Joy. att ge mig samma upplevelse. och den svängiga Min klocka går efter lunkar kommer deras blues att eka länge över prärien. Born & Raised inleds med Change där rappa- Linda Hansson fram i en skön vibb som skulle kunna vara Tidigare talade jag högtidligt och predikande ren Lupe Fiasco gästar. Detta är bara början på signerad J.Rawls. Det kanske starkaste spåret om vikten av att vara försiktig när man döper ett självsäkert, själfullt och oväntat soulalbum. är Klassfoto som är en biografi skt tillbaka- sitt band. The Berndt från Lerum tillhör ett Hon har fl er tunga namn med på plattan, Wu- blickande resa kring ett fi ktivt klassfoto. av få undantag. Det var med höghaltig skepsis Tang Clans Raekwon är exempelvis med på en jag lade tyngden på play-knappen. Namnet är mjukare variant av hans Heaven and Hell. i sitt sammanhang rent gräsligt (håll tillbaka Gillar du Alicia Keys och Mary J Blige gillar E-40 era protester; min morbror heter Berndt), men du säkert Joy Denalane. Hennes röst griper tag My Ghetto Report Card musiken är desto stiligare. The Berndt utgör i dig och hon wailar alldeles precis lagom. BME/WARNER ena halvan av en skiva utgiven av K-merkt, Ett lysande r’n’b-album att lyssna till. KulturUngdoms egna skivetikett. Den andra Therese Ahlberg För ett antal år sedan presenterade P3:s soul halvan, Oblique, ger jag tyvärr inte mycket DEPECHE MODE father Mats Nileskär en helt ny avart till för. Det är The Berndt som stjäl hela showen The Best Of – Volume 1 hiphopen. Den kallades screw och för dem med sin otroligt lekfulla, punkiga bryta mot MUTE/EMI som inte själva redan grävt i musikutveck- reglerna-rock. Mina enda klagomål riktas mot 25 år efter debutsingeln Dreaming of Me är det lingen kom genren som ett startskott och bandets sångare, som stundtals låter ganska dags för Depeche Mode att samla sina bästa friskt modern fl äkt på dansgolven. Sällan illa. Men de många körpartierna och små låtar på en best of-samling. Det är inte första har hiphopen fått så många av sina under- detaljerna räddar dem undan slagsida. gången som singlarna samlas och därför är avdelningar uppmärksammade; crunk, Visst känns det lite obekvämt att lyssna det märkligt att DM verkar tro att det bara är snap, ghetto tech… listan är oändlig. Bland Jon och Rick Rock som främst gett albumet på Plague Majestics fullständiga ångvälts- singlar som kan vara det bästa och starkaste alla dessa hybrider återfi nns också hyphyn. sitt framstående välproducerade lyster. metal. Det var många år sedan jag var bekant materialet. Alla låtar som är med här är singel- Elektroniskt, basorienterat och uppenbart Lyssna på den kompromisslösa tyngden i Go med death metal. Vad jag kan säga är att jag A-sidor. Till gamla favoriter som Everything dansant må vara en grovt förenklad Hard or Go Home och Black Boi, eller nicka hört otaliga signade artister som inte skulle Counts och Never Let Me Down Again har de beskrivning av termen. Den 39-årige takten till trumonanin på White Gurl. kunna mangla lilltån av Plague Majestic. lagt ett nytt spår – Martyr. Den släpps snart veteranen E-40 är ett av de förmodligen My Ghetto Report Card är långt ifrån Trots att namnet de använder utgör ännu ett som singel också och känns inte som den viktigaste namnen då det talas om utveck- subtil, men jag känner å andra sidan ingen varningsexempel på dålig smak har de lyckats platsar här alls. En ganska trött bredbent lingen av hyphy. Till sitt tolfte album My som skulle förvänta sig det från honom. bli ypperligt kompetenta på att framföra en bluesrocksyntlåt som är gjord för att låta så Ghetto Report Card har han nu löpt linan ut Plattan är inte heller speciellt nyskapande, odödlig musikstil på inspelningen de valt att mycket DM som möjligt. och ljudbilden går helt och hållet i denna men styrkan ligger istället i att E-40 har kalla 06/06/06. Jag anar att den spelades in Frågan är också varför Martin Gore och genres tecken. rikligt med kött på benen och därmed tidigt i juni i år. resten av gänget envisas att ta med Just Can’t Textmässigt är E-40 – och detta album kan han om någon göra ett högkvalita- Christian Thunarf Get Enough, New Life och See You? Eller är det i synnerhet – högst vardaglig. Inget mer tivt hyphy-album. De smarta valen av skivbolaget som vill ha med dessa tidiga brot- – inget mindre. Kamrater som Juelz Santana, produktioner har sedan slagit ihop paketet Kontakt: tarhits – som är ack så dåliga och uttjatade? Keak Da Sneak och Too Short besöker stu- med ett lyckat innehåll. My Ghetto Report Scandal Beauty: [email protected] För inte kan det väl vara fansen som DM dion, men utmärker sig föga. Eftersom detta Card är en platta som kommer att bli lika Limited edition with exclusive downloads and Pink UMD. Dusty Fingers: dustyfi [email protected] annars brukar skylla på när de åker runt och tveklöst är klubbarnas platta så hamnar fo- avskydd av bibliotekarier som den kommer The Berndt: www.theberndt.nu spelar denna trista tuggummipop som inte kus däremot oundvikligen på de tungmull- att bli älskad av klubblejon och bilglidare. Plague Majestic: [email protected] har något att göra med dagens DM? riga tonerna. Produktionsmässigt är det Lil Erik Hjortek

24 Groove 9 • 2006 Limited edition with exclusive downloads and Pink UMD. www.yourpsp.com/pink

Fattarus tredje platta har en helhet som måste vara på riktigt. Personliga och enkla Musiken är lika välansad och socialiserad en halvljummen caffe latte till den här skivan. får klart godkänt, men tittar du sedan på berättelser i en produktion signerad Håkan som John verkar vara. Han använder ofta mju- Mobys storsäljande album Play med sina spiri- Mina drömmars stad under lupp ser du tre Åkesson, mer känd som Alf. ka stråkar för att komplettera den avslappnade tuals- och bluessamplande hitlåtar var en skiva rappare i behov av energidryck och peptalk. [ingenting] blandar rockiga nummer med bluesiga sången och klinkandet på pianot. Och som pumpades lika ofta som ångan genom Erik Hjortek stilla proggballader. Riktigt skirt och vackert blir trots att man inte känner sig våghalsig när man kaffefi ltret ute på caféerna. Moby avlöste Portis- ALBERT HAMMOND JR det i Bergochdalbanan, medan titelspåret ekar noddar till Once Again är den kontrollerade och head som soundtracket till latte-drickandet. Yours to Keep av både Franz Ferdinand och Bob Hund. Här trygga atmosfären härligt mysig på ett tillbaka- Inget fel i det. Fast samtidigt säger det BORDER blandas progg, tuggummipop och punk som in-i-mammas-mage-sätt. Stereo är en favorit, något. För Mobys mysbeats passar bra i bak- Cartoon Music for Superheroes (Goodnight) om det vore den mest själklara saken i världen. Each Day Gets Better en annan och swingspåret grunden. De står inte alls så säkert på egen öppnar skivan som en godnattvisa och redan Det är alltid skönt människor som inte håller Where Did My Baby Go?. Hade dock väntat mig hand. Av hans äldre rejvhymner som Go och här vet vi att detta inte kommer att vara en trender och normer för så viktiga utan bara gör större variation än Once Again bjuder på, dess Move får man kanske lite högre puls, men de uppföljare till The Strokes svaga album. Albert vad som faller dem in istället. Resultatet blir så gammalmodiga musik är trösterik men inte är urvattnade gympinglåtar som inte heller Hammond Jr är gitarrist i The Strokes har mycket mer spännande då. Det må vara banalt nyskapande. funkar särskilt bra på egen hand. Moby gör alltså knåpat ihop en soloplatta, vilket är för- och tonårslyrik, men glöm aldrig att det enkla Gary Landström snäll och jävligt trist musik, vilket naturligtvis ståligt då allt material i The Strokes skrivs av ofta också är det vackraste. Pop på svenska när NEIL LEYTON märks allra tydligast på en best of. bandets numera mindre talangfulle sångare den är som bäst helt enkelt. The Betrayal of the Self Mats Almegård Julian Casablancas. Thomas Rödin FADING WAYS/SOUND POLLUTION MOLOTOV JIVE Så vad är då Yours to Keep? Jo, rent sound- JARVIS På Neil Leytons skiva The Betrayal of the Self When It’s Over I’ll Come Back Again mässigt är det en tillbakagång till det avskalade Jarvis spelar gästartister som Backyard Babies-Dregen BONNIERAMIGO ljudet på The Strokes första platta, medan ROUGH TRADE/BORDER och Hellacopters-Nicke och jag kan inte säga Det första som strömmar ur högtalarna är en låtarna är lite mera avancerade och lutar mer Common People och skivan Different Class som annat än att skivan påminner en hel del om lite tamare version av öppningen till Rides Leave på bra refränger och vacker stämsång, fast de kom 1995 och spelningen på Rondo i Göteborg sena Hellacopters musik. Inget fel med det. Them All Behind vilken i sin tur är en version på patenterade gitarrerna vi blivit bortskämda i februari året efter är för mig symboler för Hellacopters gör sin sak bra och Neil Layton öppningen i The Whos Won’t Get Fooled Again, med sitter precis där de ska. In Transit är en kaoset i mitt liv på den tiden. Det var liksom sin minst lika bra. Låtarna har mycket nynn- båda moderna klassiker, och sämre öppningar riktigt bra Beach Boys-aktig popdänga och sing- lite för mycket av det mesta. vänliga melodier som gärna sätter sig. När det kan man ju ha. Molotov Jive är ett två år ungt eln Back to 101 är en stabil singel med snygga Det var då det. Nu är både jag och Jarvis är dags för Neil Leyton att komma och spela band från Värmland som spelar energisk pop- slingor och riktigt bra sång. Jag måste säga att Cocker familjefäder och lever helt andra liv. i Sverige är det jag som står i publiken och rock med 60-tals infl uenser. hade Albert fått skriva lite låtar åt The Strokes Och med Jarvis känns det som om han är dansar. Vi ses där! Det rockar hyfsat och svänger duktigt men hade de nog inte spelat stelbent gubbrock nu. tillbaka på riktigt. Utfl ykterna som ”Darren Alessandra Johansson Cavalera bäst är de nästan när de drar ner tempot och En riktigt bra debutplatta som lovar gott Spooner” och som låtmakare åt Nancy Sinatra LIVELIHOOD fokuserar på Anton Annersands såriga sång för framtiden. härom året var visserligen imponerande, Escapizm i Hold Me Tight (Like a Gun). Molotov Jive Mathias Skeppstedt åtminstone de två sångerna åt Nancy. SWINGKIDS/BORDER kanske inte är världens mest innovativa och P J HARVEY Rent musikaliskt är Jarvis kanske inte ski- Kan två svenska tjejer göra ? Tydligen.. nyskapande band, men de skriver underbara The Peel Sessions 1991-2004 van som förändrar riktningen för populärmu- Heja Johanna och Isobel! melodier, svänger duktigt och är de på rätt ISLAND/UNIVERSAL sik av i dag. Men det är en förbannat vass och Escapizm är en skön soft reggaeplatta med humör så kan de få de fl esta att dansa. Och John Peel bjöd in Polly Jean till sin radioshow enkel samling poplåtar som säger hur mycket texter mest på svenska. Texterna är enkla och det är väl inte fy skam? redan innan hennes första album släppts som helst om dagens samhälle bara genom ibland lite naiva, även om de handlar om saker Mathias Skeppstedt vilket visar vilken fi ngertoppskänsla som några klockrena formuleringar och Jarvis som jämställdhet, rasism och våld. Orden är OLD TOWN SCHOOL OF FOLK MUSIC fanns hos denne BBC-legend. Och att lyssna självklara känsla för melodier. För den har få men upprepas typ som i mantran. Det är Songbook Vol.1 på Oh My Lover, Victory, Sheela-Na-Gig och han inte tappat och inte heller förmågan att smart. För texterna sätter sig och budskapet BLOODSHOT/BORDER Water igen är en ynnest. De är råa som sushi, förpacka sina melodier i tidlösa och storslagna når fram utan att det blir för mycket politik. Ämnet samlingar är värt en egen avhandling. precis som man önskar. Men denna platta produktioner, i vissa fall pampigt orkestrerade, Det är väldigt mycket jammande i låtarna, Fast egentligen skulle man kunna samman- som Polly själv satt samman för att hedra ibland glamrocksfl irtande och ibland elektro- men det är bara skönt och som sig bör på en fatta det stora problemet med alla typer av tvåårsdagen av Peels frånfälle innehåller tolv nikainspirerade. Sen ska han också ha hur reggaeplatta. Den här musiken gör sig bäst samlingar i ett enda ord, nämligen ojämnt. spår inspelade ända fram till 2004 där You många eloger som helst för att han är en av live. Det ska lite klyschigt helst vara sommar Och så är det även här. Det är visserligen en Come Through är nyast och dånar som en de få som just nu vågar kräkas på hur världen och festival också, inte grådassig måndags- fantastiskt charmig blandning med 23 låtar mistlur i natten trots att endast en akustisk mår, lyssna bara på Running the World med morgon i slutet av oktober. Men det är mest från Amerikas musikaliska förfl utna. Det är gitarr kompar. Suget efter Pollys kommande, texten ”The cunts are still running the world”. för att få den rätta känslan, skivan i sig duger avskalat, opluggat och enkelt, tolkat av folk pianobaserade, platta är enormt. Jarvis Cocker kommer nog aldrig dominera bra som den är. som Robbie Fulks, John Stirrat (Wilco), Jon Gary Landström världens listor igen men han verkar göra det Sara Thorstensson Langford och Dan Zanes. Om man nödvändigt HOT CLUB DE PARIS han trivs med och då blir det så här bra. MOBY ska sätta en etikett är det väl folkmusik, i Drop It ’Til It Pops Martin Röshammar Go – The Very Best of Moby form av blues, country, gospel och protest- MOSHI MOSHI/BONNIERAMIGO MATHIAS LANDÆUS & KARL-MARTIN MUTE/EMI sånger och mycket mer. Äh, det är riktigt, Visste jag inte bättre skulle direkt tro att denna ALMQVIST Kan man stimulera fram smaksensationer i riktigt bra oftast, även om det ibland blir lite Liverpool-trio kom från en soldränkt, anonym Double Door munnen genom musik? Kanske genom minnen? väl andaktsfullt. förort i Kalifonien, att bandet bestod av tre PROPHONE/NAXOS I så fall är det nog många som får smaken av tatuerade punk-wannabees som var uttråkade, Redan 1998 satte vi Mathias Landæus på rika och precis så där barntillåtna som bara omslaget av Grooves. Då var Mathias Landæus punkband från Kalifornien kan vara. Men nu en spännande och innovativ jazzpianist som MY CHEMICAL ROMANCE är så inte fallet, istället har de inte bara nöjt gjorde oväntade samarbeten över genregrän- The Black Parade sig med det här årets sämsta bandnamn utan serna. Det är han fortfarande. REPRISE/WARNER också årets tråkigaste skivtitel. Vad gäller Tillsammans med saxofonisten Karl-Martin musiken så låter den som beskrivningen Almqvist gör Mathias en platta som stundtals Efter att andraskivan Three Cheers For a ovan fast med mycket, och då menar jag tar mig igenom de gränder och bakgator där Sweet Revenge sålt över två miljoner fi nns mycket, mera galna infall, tokiga rytmer, udda Karl-Bertil Jonsson delar ut julklappar på jul- det en del fog bakom hypen som omgärdar vändingar – men i slutändan ändå lätt glömd afton. Då är Landæus piano och Almqvists sax dessa New Jersey-pojkar. Vid användandet låtsaspunk så som MTV uppfann den. Synd vackra och sköra som kristall. Törs man säga av en sökmotor på internet genererade för det är uppenbart att de har talang, de har jazz på svenska i dessa kretsar? Skit samma. bandnamnet 9 440 000 träffar och efter bara inte låtarna eller viljan. Fint är det i det i vilket fall som helst. att ha lyssnat på The Black Parade kan jag Mathias Skeppstedt Per Lundberg GB förstå varför. skivan. Jag föredrar att lyssna på The Black [INGENTING] JOHN LEGEND Skivan handlar om en mans för tidiga Parade i sin helhet och tror nog att bandets Mycket väsen för ingenting Once Again död och karaktären är löst baserad på planer på att göra en musikal av plattan LABRADOR/BORDER COLUMBIA/SONYBMG sångaren Gerard Way. Genom tretton spår kommer att fungera utmärkt. Singeln Jag blir först inte riktigt klok på den här skivan. Visst framstår pianisten, croonern och Kanye får vi följa patienten som han kallas och Welcome to the Black Parade blir blek i Ibland är texterna så banala att man inte vet West-polaren John Legend som särdeles vuxen helheten är riktigt tilltalande. Infl uenser jämförelse. Titelspåret fi nns med i både om det är ironi eller ord direkt från hjärtat. Det när han drar till med bossasvängande låtar som Green Day och Offspring är ibland studio- och liveversion och det exklusiva är lyrik på en 14-årings nivå och nödrimmen som Maxine. Och hela uppföljaren till succé- uppenbara men framförallt kommer jag att Heaven Help Us klarar man sig lika bra duggar tätt, men det fi nns ändå en charm och debuten Get Lifted låter som gjord för publik tänka på Queen då de stora gesterna och utan. Gå direkt på albumet istället. värme som man bara inte kan värja sig emot. på en sval New York-jazzklubb. Och inte är de det genomarbetade konceptet karaktäriserar Roger Bengtsson Så jag kommer till slutsatsen att det här ändå 80-talister. COLDCUT Skivan är ett resultat av inspelningar som T. RAUMSCHMIERE inte riktigt samma pondus som Swinton, men Sound Mirrors: Videos + Remixes gjorts på Old Town School of Folk Music i Chi- Random Noize Sessions Vol. 1 fungerar ändå bra med Murakamis texter. NINJA TUNE/DOTSHOP.SE cago med artister och lärare på skolan och det SHITKATAPULT/DOTSHOP.SE Att lyssna på Songs from Before tar dig Det görs fortfarande snygga musikvideor. Här verkar vara en helt j---a grym skola. En skola Det är lätt att glömma bort att Marco Haas/ in i en roman du till största delen får skriva är en bunt. Coldcut gav i uppdrag åt några nya långt från det perfekta och tillrättalagda. T. Raumschmiere spelat in skivan Anti fylld av själv. Berättarrösten ger dig några fragment, och intressanta regissörer att bildsätta albumet Martin Röshammar lågmäld elektronisk musik för amerikanska de vackra stråkarna och de stämningsmättade Sound Mirrors. Elva videor gjorda på olika sätt; THE PAPER FACES Hefty Records. I egenskap av Shitkatapult-boss elektroniska ljuden målar fram resten. Defi ni- datoranimerat, traditionellt animerat, fi lmat, Breakin’ up och electropunkare på Novamute känns det tivt värt din tid. eller varför inte allt på en gång. Förvånansvärt BBMUSIC/SOUND POLLUTION som om han inte skulle ha plats för fl er sidor Henrik Strömberg många är riktigt bra. Några i slutet känns mer Julian Brandts sång ger mig vibbar av Brett än frontalangreppet och långfi ngret i luften. DIANA ROSS tveksamma, men det är bara två–tre stycken. Anderson, men bandet som helhet påminner Så Random Noize Sessions kommer som en I Love You Förutom DVD:n fi nns här också en remix-CD. snarare mer om greyhound racing och Duran påminnelse om att det faktiskt fi nns mer än EMI Överlag bra mixar, i en imponerande bredd Duran än Suede. För när The Paper Faces EP- en sida av Raumschmiere. För det här är långt Den här kvinnan behöver knappast någon stilar. Det är kul när Coldcut utan att skämmas debuterar görs det med en enorm energi och bort från förra årets manglande gitarrsamp- närmre presentation efter 40 år som sångerska. samplar Kraftwerk för sin egen mix på Everyth- glädje. Texterna må vara skapligt intetsägande, lingar på Blitzkrieg Pop. I stället bjuder Haas I Love You är första studioalbumet på sex år ing is Under Control. Eller att de lyckas plocka men det är ändå en så snyggt paketerad och på en samling ljudexperiment som skapats och innehåller det mesta man kan förvänta fram gamla People Hold On med Lisa Stansfi eld snabbt driven britpop att det ger mersmak. mellan 1999 och 2005. Lågmält, försiktigt sig av en Diana Ross-platta. Vackra ballader och göra den intressant igen. Sedan blir det lite Melodierna sätter sig så gott som omgående och vackert. Men ändå med attityd och kyla. där hennes röst smeker noterna, klassisk mycket av det goda när några av låtarna före- och Martin Henzel ska ha en eloge för sitt riviga Det fi nns likheter med Poles dubtechno, Motown och disco. kommer i tre–fyra mixar vardera. Skivan funkar gitarrspel. Tack vare det ges bandet, som annars Aphex Twins Selected Ambient Works och Alec Balladerna är dock övervägande och de bäst om man inte tar hela på en gång. förmodligen hade hamnat i det gråa facket Empires mörka ambient, men det är inte så är visserligen vackra men det blir nästan för Henrik Strömberg mittemellan, en discotrallande och åtminstone viktigt. Raumschmiere låter tillräckligt egen, vackert och fi nstämt. Diana Ross är liksom DANKO JONES någorlunda utstickande och egen personlighet. tillräckligt kaxig – och faktiskt också rätt discon personifi erad och det känns som att Sleep is the Enemy Live in Stockholm Någonting säger mig att det är ungefär så sympatisk. Bara en sån sak. något saknas här – jag vill ha mer disco á la PAN VISION/BAD TASTE här Alexander Kapranos och hans kumpaner Mats Almegård The Supremes. I Love You är lite för perfekt Det absolut bästa sättet att åtnjuta Danko Jones vill att deras Franz Ferdinand egentligen ska RAYMOND & MARIA och blir därför tråkig. Men Diana Ross är musik är på en konsert. Denne karismatiske låta, utan att lyckas. Hur mycket jag än tar fi nns alltid lite kvar ändå Diana Ross och med tanke på att hon kanadensare bjuder allt som oftast på en rejäl Så, när kommer fullängdaren? WARNER nyss fyllde 60 och fortfarande turnerar och adrenalinchock så fort han äntrar scenen. Anders Gustavsson En blåsig lördagseftermiddag i september producerar album kommer hon nog att förbli Här har vi fenomenet fångat på fi lm, att det PET SHOP BOYS förgylldes med en spontan konsert på ett av The fi rst lady ett bra tag till. är fi lmat i Stockholm är inte någon slump, vi Concrete torgen i staden där jag bor. På torget stod Sara Thorstensson svenskar var bland de första att ta Danko och CAPITOL/EMI Raymond & Maria. Färgglada, spralliga och HENRI SALVADOR hans vapendragare till våra hjärtan, och det Dubbel liveplatta med den mollstämda discons nästintill bubbliga av energi. Jag gick vidare Révérence är bland annat här de rönt störst framgångar. urfäder. Blir nästan förvånad över hur bra det och tänkte argt på hur jag hatade deras V2/BONNIERAMIGO Detta är en riktig pärla för Danko-beundrare. låter, men i genren låg de ju i front för 20 år tröjlåt. Undrade om jag skulle behöva utstå Henri Salvador är en av Frankrikes populäraste Som sig bör på konsert fi nns både nya och sedan; förvåningen gäller väl främst att de samma tjat en gång till? Men så kom en av sångare och har kallats för landets motsvarighet gamla hits, och det är de äldre som lyfter det fortfarande lyckas hålla så hög kvalitet. Inte så tjejerna fram och frågade om jag ville köpa till Frank Sinatra. Den mest kända låten här hela. Godbitar som I’m Alive and on Fire, Play the att Concrete visar upp så mycket nyskapande senaste singeln. Hjälp! Det lät ju faktiskt helt är nog Mupparnas Ma Na Ma Na som Henri Blues och Sugar Chocolate ger rock’n’roll-nerven arrangemang och variationer som ju ändå live- okej så varför inte. Kunde ju alltid ge singeln Salvador, ganska otippat, ligger bakom. vad den tål, Danko ÄR rock’n’roll personifi erad. spelningar kan bjuda på, men på något sätt är till nån kusin om den var helt kass. Henri bodde i Brasilien under 40-talet och Dock är deras senare material inte i närheten det ju också Pet Shop Boys signum. Konsekvens, Men hallå vad den spelats hemma hos mig. återvände för att spela in Révérence. Albumet av känslan de hade som debutband, men det röd tråd, kompromisslöst nästan. Även om ju Nästan så att jag själv tjatat ut låten utan hjälp består både av originalmaterial och ett par hindrar mig inte från att se fram emot Danko de själva bär upp allt är det väl gästartisterna av radio och tv. Och nyss kom albumet Hur covers. Skivan är en jazzfest utan dess like. Jones live, vilket sker ganska ofta då han besöker (Rufus Wainwright, Robbie Williams etc) som på mycket jag än tar fi nns alltid lite kvar. Proppad Lågmäld jazz, storband, bossanova – you name Sverige frekvent. Mellan varven kan man njuta papperet känns intressanta, men, sanningen att med liknande låtar. Samma glada musik till it. Det känns 40-tal och framförallt känns det av denna DVD. Jag skulle hellre lägga en slant på säga, är det de själva som ror det hela i land; ett naket ärligt budskap om att våga säga fi lm (kanske för att fi lm är det enda sättet denna än köpa hans senaste album... allt annat blir faktiskt bara parenteser. Och även nej. Debutsingeln Ingen vill veta var du köpt jag kan relatera till 40-talet på). Men nästan Petra Sundh om jag inte längre känner passion inför Pet Shop din tröja var med på alla inne- och utelistor varenda låt skulle passa som fi lmmusik. Det THE KNIFE Boys, går det faktiskt en liten rysning längs rygg i Sverige 2004. Säkert kommer nya plattan är pampigt, otroligt vackert och omöjligt att Silent Shout. An Audio Visual Experience raden när man hör Rent och It’s a Sin. bli lika uppmärksammad – men på ett mer lyssna på utan att en massa bilder poppar upp. RABID/BORDER Magnus Sjöberg respektfullt och inte lika barnsligt sätt denna Jazz på franska är otroligt romantiskt faktiskt. Först ville Karin och Olof Dreijer inte alls spela PROFESORA gång. Musiken är mer enhetlig och synkad. Jag önskar att det fanns tidsmaskiner. I så live. De testade i någon minut i ett sommarpro- Profesora Fortfarande handlar det om akustiska gitarrer, fall skulle jag ha åkt tillbaka till 40-talet; till gram i radio, men tyckte inte att det var något NONS/BONNIERAMIGO vackra melodier och svenska texter om alltings en cigarrinrökt, mörk jazzklubb i Brasilien och att ha. Sen gjorde de Silent Shout och blev sugna. Under namnet Profesora turnerade Catti Bran- tillstånd. Men nytt är pianot och att Maria och dansat till Ray Venturas Orkester med Henri Efter utsålda succékonserter i Sverige åkte de delius (Miss Universum, Doktor Kosmos) i fjol Camillas stämsång har fått sällskap av Pers röst Salvador. runt både i Europa och USA med sin påkostade Sverige runt med sin föreläsningsföreställning, på senaste singeln. Sara Thorstensson scenshow med mycket ljus- och bildeffekter. som också var radioteater i P1 året innan. Nu Det jag fastnat för som jag hatade på förra SIZZLA Fint att de ångrade sig. Jag såg två konserter och släpper hon en skiva som är baserad på dessa plattan är det dolda budskapet; våga säga Waterhouse Redemption tyckte det var stundtals smått fantastiskt! föreställningar. Profesora berättar och sjunger nej till saker du inte tycker om – skit i skiten. GREENSLEEVES Men jag ser faktiskt inte anledningen att (till Uje Brandelius musik) bland annat om Raymond & Maria är inte lika sockersöta TURBULENCE släppa denna live-DVD. Annat än som kul starka kvinnor genom historien och hinner som de låter när man lyssnar på det faktiska X-Girlfriend souvenir för de som såg konserterna. Visst är på en halvtimme avhandla både Simone de budskapet mellan handklapp, leenden och TAD’S/IMPORT det audiovisuellt snyggt – på scenen. Men själva Beauvoir och Elfride Jelinek. skönsång. I musiken bor ilska, besvikenhet Den stora förebilden för den nya generationens fi lmningen (oftast rakt framifrån utan krusidul- Detta gör hon på ett både underhållande, och genomgående funderingar om varför allt jamaicanska sångare och reggaescenens ler) funkar inte. Det blir ohyggligt långtråkigt att intressant och till och med medryckande sätt. är som det är. Var beredd – snart nynnar du fi xstjärna är alltjämt Sizzla. Trots sin relativt titta på två maskerade overaller som knappt rör Som i Virginia Woolf där jag kommer på mig på någon av deras låtar utan att du ens visste unga ålder (han fyllde 30 i våras) har han varit sig – undantaget när Olof då och då trummar. själv med att sjunga med i texten och i kaxiga att du hört den. en centralgestalt i nästan tio år och sedan Som tur är verkar The Knife insett att live- Forskningsrapporterna där na-na- körerna Therese Ahlberg genombrottet med albumen Praise Ye Jah DVD:n inte klarar sig på egen hand. Så de har fastnar på hjärnan. Men trots detta tror jag MAX RICHTER och Black Woman & Child 1997 har han satt lagt till elva videor och When I Found The Knife tror inte att jag är målgruppen för det här. Jag Songs from Before en ny standard för hur produktiv en artist som är en kul kortfi lm. Mycket trevligt att ha är nog lite för gammal. Och har fått min del 130701/BORDER egentligen kan vara. Waterhouse Redemption alla Knife-videor samlade; från N.Y. Hotel via av dessa föreläsningar på annat håll. Men de Max Richter fortsätter sammanföra modern är hans 38:e album ungefär, det beror lite de mer visade Heartbeats och You Take My tonåringar som vill ha en stunds avkoppling klassisk musik med mörka ambienta toner. på hur man räknar. Det säger sig självt att en Breath Away till de fem från senaste skivan ifrån matteböckerna eller de som behöver På solodebuten The Blue Notebooks från 2004 artist som släpper fyra-fem album om året Silent Shout. Det är visuals som matchar Knifes friska upp minnet från historielektionerna bör var det östeuropeiska texter av Kafka och inte ständigt kan hålla kvaliteten uppe och fantastiska audio på ett helt annat sätt än live- absolut lyssna på det här. Och lära sig. Och Milocz, lästa av Tilda Swinton, denna gånger under de senaste åren har den onekligen gått inspelningen som jag kommer använda som kanske sjunga med ibland. har Richter valt korta stycken av japanske lite upp och ner. ett bleknat vykort – när jag vill vara nostalgisk. Linda Hansson Haruki Murakami, lästa av Robert Wyatt, att På Waterhouse Redemption har han dock Mats Almegård fungera som pauser mellan spåren. Wyatt har skaffat sig bästa tänkbara förutsättningar

28 Groove 9 • 2006 Känns 3 dagar för lite? Förläng Hultsfredskänslan genom att plugga på Digital Mediadistribution! Digital Mediadistribution är en kvalificerad yrkesutbildning på två år, inriktad mot Internet och nya tekniker för att distribuera musik, video, film och annan media.

Utbildningen drivs av företaget Musiclink, ett dotterbolag till föreningen Rockparty som arrangerar Hultsfredsfestivalen.

Mer info samt ansökningsblankett finner du på: http://dmd.hultsfred.net

Sista ansökningsdag 30/4 2007. Sök redan idag! eftersom albumet är producerat av legenda- Ursäkta klyschan, men någon gång då och ren Jammy, eller någon av hans söner. Det går då händer det, att man stannar upp och bara helt enkelt inte att misslyckas med Jammys fascineras och förundras. För mig innebar rytmskatt och Sizzla är inte heller blyg inför lyssnandet av Songs Of Green Pheasants utmaningen. Han betar av klassiska rytmer senaste skiva en sådan gång. Underbar är ett som Sleng Teng (Someone Loves You), M16 (It’s allt för klent ord för att beskriva Aerial Days. Possible) och Mr Landlord (Commandment) Anders Gustavsson utan att göra någonting odödligt men helt UNDERWORLD and GABRIEL YARED okej. Här fi nns också Right Day på rytmen Breaking and Entering: Music from the Film Baba Boom som blev en hit på nytt för ett par, V2/BONNIERAMIGO tre år sedan. Överhuvudtaget så är nog inte Så här har du inte hört Underworld förut. Ing- alla spåren pinfärska utan Jammy och Sizzla en pumpande techno. Istället mjuka stråkar, har samlat lite på hög tills de hade tillräckligt känsliga akustiska gitarrer och soft elektronik. för ett helt album. Spår som sticker ut är Och Karl Hyde som mumlar nåt då och då. den udda hiphoplåten Street Be Calling med Det hörs att det är fi lmmusik. Man saknar Fahrenheit, A Better Way och falsettsmyckade bilderna. Det känns som musiken inte leder Love is the Way som bygger på en gammal någonstans, den klarar sig inte på egen hand. Frankie Paul-hit. Ibland glimrar det till, men i stort sett är det Kontentan av mötet mellan 80-talets transportsträckor. Det är snyggt producerat, störste producent och sångaren som omde- och funkar säkert ypperligt till fi lmen. Men att fi nierade hur reggaen låter idag är en stabil lyssna på Breaking and Entering som album är skiva utan större dippar men också utan mest att vänta på att nåt ska hända. riktigt stora hits. Det räcker ändå för att det Henrik Strömberg ska vara en av Sizzlas bästa skivor senaste fem TOM WAITS åren. Orphans: Brawlers, Bawlers & Bastards Den producent som gjorde Sizzla stor i början ANTI/BONNERAMIGO av hans karriär var dock Fatis Burrell och Tom Waits ger oss en trippel. Orphans är tre samme man lyfte för fem år sedan fram en ny plattor; Brawlers, Bawlers och Bastards. Rätt- talang vars stil hade stora likheter med Sizzlas. visande. Första plattan innehåller den omiss- Jag brukade lite ironiskt kalla Turbulence kännliga waitska bluesarten, eller avarten, den för Lill-Sizzla men under de senaste åren har andra mer balladinriktad och den tredje mest kronprinsen onekligen växt in i kronan. Han dominerad av experiment och pratsjungna gjorde mig besviken med ett par svaga album projekt. Han har också inkluderat många låtar förra året men kom igen starkt med briljanta som tidigare bara funnits på samlingar och Upright och Notorious. singlar, mycket musik för fi lm. Här fi nns det På sitt nya album spar Turbulence verkligen mesta man kan förknippa mannen med under inte heller på krutet. Det är full fart från de senaste 25 åren; de där Beefheartdoftande första tonen när han på Cuss Cuss-rytmen bluesutloppen, det fi nstämda, det fula, det in- drar igång öppningsspåret Ital Stew. Sen nerliga, det märkliga. Allt från den perfekta in- bara fortsätter det med samma enastående gången i Lie to Me till skumma Army Ants (det sång, ohejdbara entusiasm och energi. Varje verkar fi nnas ett speciellt intresse för insekter stavelse tycks vara på liv och död. Förutom – han höll ett litet föredrag om spindlar redan en onödig repris på Notorious, som kanske för fyra år sedan när jag träffade honom). Här var förra årets allra fetaste reggaelåt, så radar fi nns några gamla favoriter man gärna återser: han upp starka låtar; Repatriation, Ganga covern, och tillika en del av soundtracket till Head, Them and Those. Samtliga förtjänar att fi lmen, Sea of Love, och den mest bisarra och nämnas bland Turbulences allra bästa låtar. oigenkännliga version av dvärgarnas sång ur På Young Girl tar han bakgrunden från förra Disneys Snövit (Heigh Ho), ursprungligen på årets kommersiella reggaeframgång, Damian den ojämna men omistliga skivan Stay Awake, Marleys Welcome to Jamrock, lägger på en med allehanda märkliga covers av Disneylåtar. snygg synt och förvandlar den till en vemodig Orphans är långt ifrån lika brötig och kärlekslåt. Men favoriten på skivan är nog svår tillgänglig som förra plattan Real Gone, ändå Silly Girl, en av de bästa kärlekslåtar som men det fi nns en närmast oändlig variation denne stilfulle bobo hittills gjort. här. Dock på något märkligt sätt alltid sam- Sizzla lär knappast abdikera men han får manhållet, för alla oss som känner till vad ta och lämna plats på tronen. För just nu är man kan förvänta sig. Här fi nns märkligheter, det Turbulence som känns mest angelägen. givetvis, men inget som känns apart, däremot Isac Nordgren ett par låtar som känns obehagliga – han har SONGS OF GREEN PHEASANT ju alltid haft en förkärlek för att berätta his- Aerial Days torier med minst en apart twist. Här fi nns de FATCAT/BORDER innerliga balladerna, de otroliga historierna, Songs Of Green Pheasant är Duncan Sumpners de obehagliga godnattsagorna, de dunkande smått magiska soloprojekt. På Aerial Days har berättelserna. Så fi nns det partier som känns den drygt 30-åriga läraren från Sheffi eld lyckats riktigt intressanta. Vart kan den råbarkade, skapa någonting så bräckligt, sorgset, fi nstämt nästan moderna styrkan i Dog Door leda? Den och genuint att alla jämförelser med andra allt mer politiske Tom Waits, här i Road to artister egentligen vore att kasta sten i glashus. Peace, liksom i samma låt den tvivlande (”if Visst kan jag ana en infl uens av Simon and Gar- God is great and God is good/why can’t He funkel på sina håll, men det är mer drömskt, change the hearts of men/Maybe God Himself mer meditativt än så. De vackra pianoslingorna is lost and needs help”), vad kommer hända placeras varsamt vid sidan av dels de dämpade i framtiden här? Den enda besvikelse jag gitarrljuden och dels de lösa trumslagen. Och känner inför Orphans är den att det inte fi nns Duncans lena röst fungerar som murbruket några riktigt kära låtar att ta till sitt hjärta. mellan de så fulländade byggstenarna. Inga såna där ikoner man förväntar sig. Ingen Texterna är som små fotografi er ur Duncans Broken Bicykles, ingen Take it with Me, ingen liv, stora och små händelser som etsats sig fast Singapore. Men allt annat. Allt annat man hos honom. Remembering and Forgetting kom till förväntar sig. Kul också att två spår bara är efter att han läst en artikel om tonårsmördare. mellanprat från spelningar. Där slår ingen Brody Jacket handlar om att han efter sju år Tom Waits på fi ngrarna. Någonsin. slutligen kastade ut den där slitna favoritjackan. Magnus Sjöberg

30 Groove 9 • 2006 Vintern är nästan här – dags att krypa ihop inomhus med lite bra ny musik! Då är det dags att lyssna på Grooves CD#9. Vi serverar massvis av spännande ny (svensk) musik. För att få 10 nummer av Groove inklusive skiva hemskickad: betala in 319 kr på PG 18 49 12-4 och uppge både post- och mailadress. Välkommen i familjen!

1 Mr Noface njutbart kaos där Ludvigs kraftfulla stämma musik för att den inte ska kännas tradig, de ingående men aldrig övergående längtan Odd Normal Ways kommer till sin rätt. Stort, livskraftigt och klarar att hålla intresset vid liv både genom bort och ut”. En coolt animerad video åtföljer låten Odd intressant. attack och finlir. Och det är coolt! www.sebastianfors.se Normal Ways som är som tagen ur en dåtida www.myspace.com/ellarouge www.adjusted.se speakeasy där jazzkatter halsar bootleg whiskey. En charmant början på en bland-CD. 6 Giri 11 Limbus Lite Gorillaz och en hel del galna infall och Shadow of a Doubt Don’t Let Me Wake Up inspiration. Svårt att hålla händerna från den Andreas ”Giri” Lindberghs lankesiska rötter Lite annorlunda NOFX-influerad punk med nysläppta EP:n som bör inhandlas. visar sig inte speciellt tydligt i Shadow of a melodier serverar Uppsalakillarna i Limbus, www.mrnoface.com Doubts atmosfäriska rocksväng, men han deras texter är ”politiska och subversiva spelar i alla fall sitar på albumet Do it. Feta dikter riktade mot samhällets själva hjärta”. 16 A.C.O.S 2 Milou keyboards spelar istället en framträdande roll Engagemanget och viljan finns på plats, dess- Set Up The End of a Fairytale tillsammans med snirkliga små gitarrlicks utom lirar de röven av de flesta andra band. Garage- och new waverock ligger i botten för Muskliga gitarriff, tunga trummor och utle- och stönande körsång. Svettigt och lite klaus- Så det så. malmöitiska A.C.O.S discosmäktande hybrid velsefull sång karaktäriserar kvintetten Milou trofobiskt. www.enterlimbus.com där Mårten Holsts fylliga röst som ibland som bara spelat ihop i ungefär ett år. Deras www.andreasgiri.com distar tillåts styra skutan. Set Up har ett lite stadiga rock’n’roll rullar fram som en ångvält 12 The Carny udda men distinkt sound man snabbt lär sig över ett kargt landskap när de besjunger kär- 7 Giant Wide Bestseller älska och längta efter. Småfunkigt parat med lek som nått sin slutstation. Riktigt rörande Go and Get Gone Storleken har betydelse, i alla fall för hal- slammer light. Och väldigt groovigt. beskrivning för den som vill snyfta lite. Klassisk refrängbaserad rockmusik skapad i ländska The Carny som svällt från två till nio www.acos.se www.myspace.com/miloumilou en lada någonstans i västra Sverige där en bil personer för att kunna svänga så mycket som står parkerad bakom trumsetet. Så låter Go de gör på Bestseller EP. Denna celebratoriska 17 Mon Roe and Get Gone också. Gitarrmattorna läggs ut höjdare med glada poptoner och grooviga Boys & Girls i tjocka lager och ahhhh-körerna är stilrena partier får en att tro att våren lurar runt hör- Att nämna The Police som influens är vågligt och ytterst effektfulla. Ibland känns det som net. Smittande pop med mycket värme. 2006, Sting känns inte som en av klotets hip- de aldrig ska sluta spela, och det gör mig www.thecarny.com paste artister. Men Mon Roe har inga problem ingenting. att stå rakryggade med musik från sitt själv- www.myspace.com/giantwide 13 Consequences betitlade albumet som stöd, deras spretiga Maybe I Was Wrong och glädjefnattiga retrodoftande rock fixar 8 ErrorErrorDie Underbart drömsk och släpig ökenödslig rock biffen. För det svänger som fan! I Will Never Hide med popsensibilitet och utlämnande vokala www.mon-roe.com EP:n heter Someone Always Sabotage och insatser av Jonas Heijenskjöld. Jag börjar 3 Melody Club bandet har förut hetat Distfist och Gents drömma om hur 22 Piste Pirkko lät när de var Fever Fever de Sports. De spelar energifylld powerpop riktigt lysande. Håkan H spökar givetvis också, Melody Club har jobbat med nya plattan straight outta Stockholm med alla korrekta men mest låter kvintetten speciella och nöd- Scream som Klas Åhlund producerat hela influenserna. Det är väl därför de låter så bra. vändiga. Dramatisk pop med rullande trum- 2006 och Fever Fever är en riktig stänkare i Drygt två minuter lång är I Will Never Hide en mor är läckert. deras egen genre de kallar superrockdisco. En perfekt planerad indiehit. www.consequences.se stånkande melodi utsmyckad med klaviatu- www.errorerrordie.com rer, stråkar och åmande discosång i popfor- 14 Tony Clifton mat. Lätt att älska och längta till. Hand it Over www.melodyclub.com Detta band med rötter på Gotland nämner Radiohead, Led Zeppelin, Beatles och Nick 18 Little Red Snapper 4 Vi Love Mono Drake som ledstjärnor – behöver det sägas att Wrong Side of Town Modesty Blaise de inte letar efter en röd tråd i sin musik? En Countrystompande Wrong Side of Town är en Med vidöppna ögon och en fartfylld la-la-la- omslutande och inkluderande känsla skapas klassisk jammande rockrullare från denna la-refräng som träffar i solar plexus avfyrar i alla fall i Hand it Over som är höstmys i den Stockholms-kvartett där tre bandmedlemmar Kristianstadsindierockarna Vi Love Mono sin högre skolan. Yummie! sjunger lead. Akustiska gitarren är ryggraden ursinniga popdänga Modesty Blaise. Och jag www.tony-clifton.com i bygget medan sången är själen, tillsam- smälter direkt! Herregud vilken energi, vilket mans skapar de en naturlig enhet. driv och vilken styrka. Precis så här borde www.littleredsnapper.com alla rockband gnistra, skönt dessutom att de sjunger på svenska. 19 Sparrow www.myspace.com/vilovemono Grow Old ”I don’t wanna grow old/unless I know for 9 Elmer sure I grow old with you” är en underbar A Common Life textrad från Marcus Josephson i Sparrow som Aggressiv alternativrock ljuder från Östergöt- säger sig spela svensk pop, fast på engelska. land – ja, det är Elmer i Norrköping som rock- Han och bandet åkte från Jönköping till Norr- ar! En EP kallad My Destructive Generation köping för att spela in sina desperata pop- ska sprida evangeliet till den rocktörstande sånger – och tur är väl det! Jag njuter. nationen. Det är fantastiskt hur många band www.sparrow.se som spelar den här typen av musik, och ändå lyckas Elmer låta egna. Men mest lever de på 20 We & Lisa sin energi. When You’re a Boy www.elmermusic.com 15 Sebastian Fors Groove-favoriterna We & Lisa återkommer Avenues här med en alldeles strålande liten hembyggd 5 Ella Rouge 10 Adjusted Med munspelet och den akustiska gitarren EP där When You’re a Boy kommer att fånga That’s Me With the Gun Step 1 långt fram i ljudbilden leder Sebastian sitt ditt intresse om du inte redan är snärjd. Med The Ark-size på ljudbilden och sångin- Skatepunk beställd – tuff skatepunk levere- band The Ones That Got Away till singer/ Atmosfäriskt, svalt syntigt och sinnessjukt satsen från ABBA-Bennys son Ludvig Anders- rad! Och om man ska bli omvänd till skate songwriterhimlen. Han sjunger lite som fina gitarriff. Bandet lyckas på något sätt son skruvas dramatiken upp rejält. Sextetten är det Adjusted från kungliga hufvudstaden Robert Smith och musiken handlar om ”att alltid frammana magi i sin musik – upptäck fladdrar också iväg ut i orkestrering deluxe som ska stå för det. De har tempo men även lära sig dansa, förlorad kärlek och den där dem nu innan alla hänger på tåget! under låtens sex minuter vilket skapar ett fingertoppskänsla då de bryter sönder sin www.weandlisa.com

www.groove.se 31 l_ui_lt_a_3x0.nd 1 All_musik_Slitz_man_230x300.indd1

Nyhet W950i Jag Intelligent kalender- och emailfunktion hjälper dig att hålla reda på resten. på reda hålla att dig hjälper emailfunktion och kalender- Intelligent sonyericsson.com/walkman Nya W950i rymmer 4 000 låtar och med 3G går det snabbt att ladda ner det senaste. det ner ladda att 4 snabbt det 3Ggår med rymmer och låtar W950i Nya 000 all musikall på ett ställe 61-110.28.21 06-10-31

The WALKMAN® logo and symbol are registered trademarks of Sony Corporation. Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 1

DVD barn”. En citatbok borde innehålla mer Weather Song. Men det stannar på nivån originella grejer än gamla klyschor. trevligt. RICHIE HAWTIN Dessutom verkar många citat vara Airport Girl har tidigare släppt plat- Pioneers of Electronic Music Vol. 1 hämtade från samma intervju eller tan Honey I’m an Artist och med andra SLICES/IMPORT biografi . Brent Hinds i Mastodon tjötar albumet Slow Light beskrivs de ha uppnått Tyska DVD-magasinet Slices slår på om droger. Ted Nugent droppar massa en annan musikalisk mognad och ha tagit stort och inleder en serie tillägnad den citat om mat. Det blir tröttsamt, och jag sig upp till en mer ”vuxen” nivå. I så fall elektroniska musikens pionjärer. Först ut citerar därför klyschan ”Kvalitet slår alltid låter det som att Airport Girl sörjer sin är Richie Hawtin som ju är megastjärna i kvantitet”. Såna irriterande saker hade en barndom för det är vuxet ur det perspek- Tyskland och mycket riktigt en innovatör hårdare redaktör upptäckt, liksom att Ja- tivet att det är för mycket pianobar utan och pionjär sedan minst 15 år tillbaka. mes Hetfi elds citat ”Jag ångrar hellre något att vara fl ygel, för mycket lägereldssnyft Han har aktivt tagit del i utvecklingen av jag gjort än något jag inte gjort” bara är en och faktiskt, en tendens till hissmusik. Det både hård- och mjukvara, revolutionerat parafrasering av Butthole Surfers låt Sweet är det korta men mer lekfulla spåret Low DJ-tekniken och släppt banbrytande mini- Loaf. Det vet Anthony Kiedis och ger också Coin (Lullaby) som räddar Airport Girl från malistisk elektronisk musik under ett antal bandet cred för citatet i låten Deep Kick. den sistnämnda utdömningen. Tänk om olika alias – mest känd är Plastikman. Om vi släpper det där så är Satans- Airport Girl kunde använt de där gitarrerna Med en uppväxt i England och Kanada. verserna emellanåt väldigt rolig läsning. lite mer och rockat loss i pianobaren – vad Socialisering i technokretsar i Detroit Det är mer en pryl än en bok, och är bra det hade blivit då. och New York och en fl ytt till Berlin när den perfekta presenten till gammelhård- Emma West stjärnstatusen var på väg mot peak. Jo, nog rockaren. Bara alla citat från tänkaren ALEXISONFIRE fi nns det en hel del intressant att prata om Marilyn Manson och kufen Euronymous, Crisis med Richie Hawtin och människor runt de sistnämnda kanske hämtade från den HASSLE/BORDER omkring honom. Pioneers of Electronic legendariska Close Up-intervjun, är värda Ännu ett aggressivt emo/post-hardcore- Music Vol. 1 är också intressant. Med guld. band som försöker slå sig in i mainstream- mycket dokumentation från barndomen Torbjörn Hallgren land. Det mest intressanta är väl deras och uppväxten får vi följa Richies väg från bruk av tre sångare. George ”Jag kan vråla nördig datakille till partykung på Ibiza. Album skithögt och jättefrustrerat” Pettit, Wade Däremellan en massa kul och intressant ”Och det är jag som bidrar med den punk- från Detroits technovärld. Mamma, pappa, ADOLPHSON & FALK rockiga stämman” MacNeil och slutligen bror och en rad vänner, kollegor och Vidare Dallas ”Ja, det är jag som är den lugna skivbolagsfolk uttalar sig och allt är bra. AIR/WARNER av oss” Green. De kämpar mot varandra, Men, för det fi nns ett men. Det känns Med rymden i blodet, Adolphson & Falks kontrar och fyller i. Jag kan se charmen i inte som om denna fi lm velat ta sig andra platta, men egentligen deras det. Men annars? närmare in på Richie än så: nörd blir första som det kom att bli, är en, för mig Tänk er Limp Bizkit. Tänk er Nickel- partykille som säger att han gillat att personligen, på pedistalen varande platta. back. Tänk er Billy Talent. Tänk er att ni partaja hela tiden och fortfarande är lite Redan då, och senare, struntade i 80-talets har hört det förr. Allt för många gånger. nördig. I slutändan står vi där med de två uppdelning av syntare och hårdrockare, Anders Gustavsson kända sidorna hos Richie Hawtin. Det hade tyckte alltid att låtarna var viktigare; en ANGRA varit lite intressant att få lite mer djup. bra låt är en bra låt, och tog plattan till Aurora Consurgens Bakgrunden till att Richie inte fi ck resa in mitt hjärta. SPV/PLAYGROUND i USA under fl era år känns svamlig och till- Här kommer så Adolphson & Falk 2004 års konceptalbum Temple of Shadows rättalagd. Hans relation till Magda berörs med akustiska versioner av sina låtar, var på sin andra hälft en höjdare. När i väldigt svepande ordalag och över huvud som en gång i tiden bearbetades av Greg brassarna slår till igen är jag alltså idel öra. taget får man mest känna myten – inte FitzPatrick till maskinparkssound. Det är Men det vill sig inte riktigt. Singelspåret personen. Det är synd, men det drar inte intressant att lyssna till, för en del låtar Window to Nowhere och Scream Your Heart ner betyget så mycket ändå. Pioneers of förändras inte (bortsett från sången, vilken Out är utmärkta men som helhet känns Electronic Music Vol. 1 är defi nitivt värd att ju är nypålagt – det går ju inte att dölja likafullt Aurora Consurgens svagare än sin skaffa – om man är det minsta intresserad att männen åldrats under de senaste 25 föregångare. Jag vill ha mer brasiliansk av techno. åren…), medan andra får helt ny betydel- rytm och mindre sneglande på Helloween Mats Almegård se på något sätt. Blinkar blå blir i akustisk för att vara nöjd. inramning nästan otäck. Bra mycket mer Roger Bengtsson Bok dystopisk än den tekniskt progressiva låt JON AUER jag alltid sett den som, trots texten, nu Songs from the Year of Our Demise KLAS ERICSSON närmast postapokalyptisk. Måste nästan PATTERN 25/SHOWTIME Sex, droger och tinnitus: Satansverserna alltid ignorerat det lilla ordet men i ”men Jon Auer som har gjort sig ett namn i The – 400 citat av hårdrocksmusiker kontrollen blinkar blå…”. Femte avenyn Posies. Nu släpper han sin soloplatta, HÄRNQVISTS FÖRLAG har också alltid varit en favorit. Underbar Songs from the Year of Our Demise med En stor samling citat från hårdrocksle- låt, både på Med rymden i blodet och här. 18 powerballader. På plattan fi nns inget gender låter smart. Då är ju målgruppen Men jag minns att jag hört en version på magnifi kt men heller inget kräkmaterial. spikad och klar. 80-talet med originalsångspåret och bara Kanske är Jon Auer alltid dömd i och med Det låter också kul på pappret. Men akustiska gitarrer, och den versionen slår The Posies. Om det är till hans för- eller hopbuntat till en bok visar det sig vara lite allt som fi nns här. Inte så att Adolphson nackdel kan bara lyssnaren avgöra. blandat kul och okul. Kanske främst för att & Falk låter trötta och gamla (vilket de ju Alessandra Johansson Cavalera jag hade förväntat mig fräschare musiker. börjar bli, let’s face it!), men att jag ibland LLOYD BANKS Författaren och musikjournalisten Klas Er- önskar att jag hört de här versionerna Rotten Apple icsson har samlat ihop en himla massa ci- redan då, redan när de blev till, att jag G-UNIT/UNIVERSAL tat, men nästan totalt missat –90 och –00- var där. Intentionen gillar jag, den funkar Hiphopvärlden är ingen rättvis spelplan. talets nyare band. Niles Karl Sanders är till och är vällovlig och riktigt bra. Men, man Vore den det så skulle 50 Cent vara Lloyd exempel en levande citatmaskin, men han undrar vem den är producerad för ibland. Banks vapendragare – istället för tvärtom. fi nns inte med. Istället släpps Billy Corgan, Mig, min generation, och..? Två år efter debutalbumet Hunger For More Anthony Kiedis och Ted Nugent in. Och de Magnus Sjöberg har uppföljaren Rotten Apple nu landat i är fasiken inte hårdrockare. Därmed faller AIRPORT GIRL skivaffärerna. idén med hårdrockscitat. Slow Light Rotten Apple är en inledningsvis mörk Men hoppet om att massa hårdrockare FORTUNA POP berättelse. Nattdjuret Lloyd poserar bistert ska köpa boken återstår, eftersom Sweden Skivbolaget Fortuna Pop beskriver i mörker och varje sida av konvolutet Rock-klientelet kommer att älska att läsa engelska Airport Girl som ett band långt representerar en stadsdel i hans ruttna citat från Lemmy Kilminster, Alice Cooper över den traditionella indieribban med äpple New York. I ett territoriummarke- och Gene Simmons. Och många roliga citat infl uenser hos The Go-Betweens. Nog för rande intro avråder gästande 50 Cent och fi nns det, som Ozzy Osbournes ”Att vara att Airport Girls lo-fi -countrypop är hyfsad Mobb Deeps Prodigy utbölingar att kliva nykter på en buss är helt annorlunda än trevlig att lyssna till så håller jag inte med in på deras mark. Rotten Apples minst att vara full på en buss”. Fortuna Pop. Albumet Slow Light blir aldrig ruttna ögonblick är The Cake. 50 Cents Tyvärr är också en del citat menlösa, mer än medelmåttigt, då jag sitter och monotona vers byts av med Lloyd Banks som Tom Arayas ”Antingen har du turen väntar på en twist som aldrig kommer. då de tillsammans proklamerar vikten av på din sida eller inte” eller ”Det jag saknar Visst får de till det i jazzinfl uerade Don’t stålar och den Hard Knock Life-ringande mest på turnéerna är att umgås med mina Let Me Down Again och visst lyckas de barnstämman på refrängen utlovar en med en liten skruv i Spanien-doftande The säker radiohit. Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 2

Det samlade utlåtandet om Lloyd att ringa. Och när jag sedan, samtidigt som punkvals i mitten, kanske en av skivans Banks uppföljare är att det är 60 minuter jag lyssnar på Refl ektor, går in på Magnus starkaste låtar. av syntetiskt marscherande. Rotten Apple hemsida och läser brevet till fansen blir Men vad som The Blood Brothers vin- blir fort den typ av intetsägande hiphop det mina farhågor infriade. Inte nog med ner på är helheten, då detta är en riktigt som du främst hör yngre tonåringar att hans album presenteras med orden: bra, genomarbetad helhet. En arbetsseger spela ur högtalarna från en 3G-telefon på ”Nytt album, nya vägar att vandra. Korsar igen för The Blood Brothers. tunnelbanan mot T-centralen. G-Unit är fl oden över till den andra sidan. Rider mot Mathias Skeppstedt idag mer än någonsin en ruskigt homogen solen. Genom bergspass. Jag är Sitting Bull THE BLUETONES samling affärssinnade råskinn och det nu. Är utanför reservatet, på okänd spän- The Bluetones hela blir nästan komiskt när alla de gäster nande mark. På väg… Jag hoppas att vi ses COOKING VINYL/BONNIERAMIGO som fått vistas i samma rum som 50 Cent därute”. Låttexterna håller sig på samma Jag gillar The Bluetones när de är charmigt plötsligt inte verkar kunna tala tydligt. klyschiga nivå och även om musiken är mespoppiga och melodiska. Som i lätt- De beryktade nio skotten tycks ha gett en helt okej, är det inget som vill lyfta och tillgängliga Surrenered och som när jag kan utbredd rikoschett och Lloyd Banks är en inget som vill fastna. Förutom en sak, och sjunga med i Hope and Jump. Då är jag av dem som minst visar upp något alldeles det är textraden ur låten Börja om från med i leken och tar det till mig. För Mark eget, eller ens något som är i närheten av början: ”Vi växte ur tröjan men nu fi nns en Morriss röst är både lagom karaktäristisk att ge lyssnaren behållning. chans att börja om från början”. Och det och behaglig att lyssna till. Men när de Erik Hjortek är bara för att den är så löjlig. Om det här höjer tempot och lägger till fl er gitarrer BATTLE är det bästa Magnus Bergman kan, får han förstår jag det inte alls. Då blir de bara ett Back to Earth faktiskt inte ens chansen att börja om från dussinband som försöker få med så mycket TRANSGRESSIVE/WARNER början, inte av mig i varje fall. som möjligt på samma skiva. Nej, bort Efter diverse lösa singelsläpp och turne- Linda Hansson med de låtarna och fram med de andra, rande med de hypade landsmännen Bloc BEWITCHED de mjuka och fi na, så lyssnar jag gärna! Party och The Rakes släpper londonkvar- Spiritual Warfare Linda Hansson tetten Battle ett minialbum med sju låtar. REGAIN/BORDER ANDERS BODIN Resultatet är genomgående bra. Bandet Regain Records har gjort sig känt som Hall of Flames slamrar sig energiskt igenom de NME-osan- ett brutalitetsbolag av rang. Enbart ANDERSBODIN.NET de låtarna, det är förförisk gitarrbaserad årets Vader-giv har fått mig att fundera Om man i sin pressrelease har referenser britpop á la Razorlight och det är sannerli- över att stödköpa resterande skivor av som använder orden, ”boogie” och ”Status gen svårt att motstå. Kaxigt, självsäkert och hela Regain-katalogen för att visa min Quo” ska det mycket till om jag ska gå lite så där härligt smutsigt intar Battle de uppskattning. Men när jag nu sitter med igång. Anders Bodin svänger illa trots ett korrekta svettiga poserna med hitdoftande Spiritual Warfare på tinnitusvolym blir jag meriterat band. För även om Lars Ekberg låtar. Den framgångsrika singeln Isabelle tvungen att ta mig en allvarlig funderare. ibland lägger en snygg orgelmatta som och Tendency har nitiska refränger som Bewitched spelar primitiv metal åt det påminner om Uriah Heep så blir det inte envist biter sig fast och vägrar släppa taget svartare hållet där vokalist och gitarrist så mycket mer. Platt och intetsägande. redan efter första lyssningen. har det gemensamt att de var för sig låter Per Lundberg GB Men ibland, om så bara för några korta likadant genom hela skivan. Nej, detta BOLAGSSTÄMMAN ögonblick, prioriterar Battle sitt poserande gillar jag inte alls och står du och tvekar på Diverse Artister lite för mycket för sitt eget bästa. Förut- om du ska tjacka tjejbandet med samma BEAT BUTCHERS/BONNIERAMIGO sägbarheten uppenbarar sig och besudlar namn eller dessa råa pojkar så lägger jag Ett smart drag av Beat Butchers. De har potentiella låtar, vilket känns en smula min röst på de förstnämnda. här samlat ihop sex band, alla med någon onödigt på en annars medryckande och Roger Bengtsson slags punkanknytning, plockat ut två låtar cool debut. THE BLACK CROWES från var och ett och sammanställt denna Nina Einarsson Freak’n’Roll lilla ”reklamskiva” som är tänkt att kosta TONY BENNETT EAGLE/PLAYGROUND runt 50-60 kronor i handeln. Precis som Duets – An American Classic I mina öron fi nns det bara några få plattor på den gamla goda tiden med Defi nitivt 50 RPM/SONYBMG som får kalla sig för liveplattor. Den ena spänn-plattorna antar jag att syftet med Tony Bennett fi rar 80 år och gör det är Under a Blood Red Sky och är inspelad detta är att få folk att få upp öronen för genom att släppa en sorts Greatest Hits- i USA någonstans med U2 i mitten av deras lovande orkestrar och rusa iväg till platta. Tillsammans med en rad betydligt 80-talet. Rainbows On Stage. Led Zeppelins närmsta skivaffär för att inköpa fl ertalet yngre, dock inte helt unga, stjärnor så som The Song Remain the Same. Och Live and alster med dessa, och samtidigt eventuellt Bono, Elvis Costello, Sting och Dixie Chicks, Dangerous med Thin Lizzy. Alla andra ski- hålla vartenda tumme de hittar för att folk framför han duetter av sina egna klassiker. vor där det står att det är inspelat inför en inte ska surfa in på Pirate Bay istället. Och visst låter det på sina håll som jazz när hänförd publik på konvolutet är i princip Materialet är ganska tunt, Köttgrottor- jazz är som bäst och jag tänker inpyrda bara skitsnack. Samma gäller The Black na medverkar (som vanligt?) och de låter källarlokaler, halvfulla vinglas, dansanta Crowes. Inget annat än navelskåderi av ett i princip på samma sätt som de gjorde för gentlemän i svart kostym och vit skjorta band som är blasé. tio år sedan. Svensk punk, i vissa fall lite och fagra damer i vackra långa klänningar. Två plattor med kråkornas låtar. Den poppigare, i andra lite aggressivare, men Kort och gott gemytligt och glamouröst. ena lite rockigare. Med låtar som Sting Me överlag en smula ointressant. Men egent- En lysande och nästan sövande och Jealous Again. Bustråkigt. Andra plat- ligen, 50 spänn kanske man skulle kunna kärleksfull duett med Barbra Streisand får tan ska vara lite mer softisch. Aningen mer kosta på sig, för den goda sakens skull? ses som höjdpunkten även om det är med akustiskt. Det hela avslutas med en trött Petra Sundh Elton John vid sin sida som Bennett får det version av Remedy som jag minns som BORN FROM PAIN att svänga rejält, så där som det egentligen en rätt bra låt. Nu blir det magplask ner i War bara gjorde på mormor och morfars tid. glömskans bottenlösa brunn. METALBLADE/BORDER Men visst känns det till och från som om Per Lundberg GB Som ett av de första europeiska metal- gammelgubben Bennett sitter lite väl långt THE BLOOD BROTHERS corebanden började Born From Pain sin tillbakalutad i gungstolen och liksom inte Young Machetes verksamhet 1997. Tio år senare är de räcker hela vägen fram. Det är som om WICHITA/BONNIERAMIGO fortfarande lika taggade och deras tramp- ålderdomen så till slut, tyvärr, satt sina Orkar du igenom den här skivans 51 minor av Bay area thrash, hardcore och spår även i Bennetts röst – den är något minuter kommer du att bli rikt belönad. en old school death är inget man skojar raspigare än förr. Men vad gör det när hela The Blood Brothers gör det varken enkelt om. Prominenta gäster i form av Jan Chris stjärnparaden avslutas så snyggt och ömt för sig själva eller sina fans, deras låtar (Gorefest), Lou (Sick Of It All) och Barney tillsammans med George Michael på spåret knycker och rycker, stupar, faller och far (Napalm Death) är ingen nödvändighet How Do You Keep the Music Playing?. Och upp igen. Det är snabb intensiv punk, men spär på den goda ansatsen ytterlig- en extra klapp på axeln ska Bennett själv- groovig 60-tals-psycho, pop och hård rock gare. klart ha för det tappra försöket att föra in allt paketerat med stenhårda, kompro- Roger Bengtsson jazzen hos den yngre generationen. misslösa texter om världen vi lever i. Young BOY OMEGA Anders Gustavsson Machete är ett steg tillbaka soundmässigt The Grey Rainbow MAGNUS BERGMAN till deras första platta, det är lite hårdare, SHELLSHOCK/BORDER Refl ektor lite argare men utan att tappa experiment- Det fi nns två kategorier snygg musik. BELPID/ISMA lustan från deras senaste album. Snyggt som berör och musik som är snyggt Redan pressreleasen, där Magnus Bergman You’re the Dream Unicorn! är stenhård ihopsnickrad men saknar det där lilla frågar sig vad som hänt med människan punk som bäst, och blir bara hårdare extra. Martin Gustafsson, aka Boy Omega, idag då ingen längre ser varandra i ögonen ju längre låten går. 1,2,3,4 Guitars är en gör avtryck och tillhör det förstnämnda. och så vidare, fi ck mina varningsklockor nerstrippad språngmarsch som blir en När den nya EP:n The Grey Rainbow Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 3

snurrar i stereon är det lite som att ge sig om att vara en av de människor som alltid utstuderat för att verkligen övertyga och ut på musikalisk upptäcktsfärd inte helt saknar pengar. fungera. Har inget emot Magnus, men säker på vilka guldkorn man kan tänkas Musikaliskt är det gott om snygga trots att det märks att han verkligen vill stöta på. Han överraskar hela tiden, gör körarrangemang och feta basgångar, som och försöker göra Never Say Never till en små musikaliska vändningar och det blir i favoriten Don’t Give Up. Titelspåret, med oförglömlig platta, så är det just det det mycket snygga arrangemang av bland- sitt ödesmättade blås, fi nns också i en faller på, liksom det faktum att han låter ningen stråkar, elektroniskt och akustiskt. utfl ippad version med Clint Eastwood. I väl lika gamla pojkbands medlemmars I och med den musikaliska variationen på den dystopiska Rulers of Babylon påminner soloutfl ykter. Det känns som att han vill så EP:n så blir det utmanande att lyssna på Browns sång om den ljuve . mycket att allt hamnar i samma bakvatten och aldrig tråkigt. Det är avskalat och trots Det kryllar av profi ler bland musikerna. som allt annat i genren. Men visst är det ganska ordinära hjärta och smärta-texter Sly & Robbie är självklart med, Augustus kompetent. Bortsett från de låtar där så fi nns där en glimt i ögat. Min favorit är Pablo och Ansell Collins spelar orgel, han börjar låta lite för mycket som John låten The Isle. Kombinationen trummande Bobby Ellis och Vin Gordon kontrollerar Farnham. Det är ett brott mot all estetik marschmusik tillsammans med mjuka blåset. En för mig tidigare okänd förmåga att få mig, och alla lyssnare, att komma att undertoner, Martins lite skrövliga och är dock deejayen Captain Charghand som tänka på honom igen. bestämda röst och för att inte tala om ger tyngd åt tolvtumsspåret Gone Gone, Magnus Sjöberg det lilla smygande pysljudet skapar en komplett med en totalt utfl ippad synt. J. J. CALE & ERIC CLAPTON klockren nyfi kenhet om vad som väntar Makasounds skivserie Inna De Yard är The Road to Escondido runt nästa hörn. reggaemusik nedstrippad till sina rena REPRISE/WARNER Emma West benknotor som får en att baxna över Det känns ändå som en intressant tanke, THE BRAND NEW HEAVIES vilken uppsjö enorma sångare den lilla ön och som en upprättelse. Eric Clapton, Get Used to it fostrat. När en artist på Jamaica försöker som soloartist gjort covers på både After TMC slå sig fram så är det ofta precis så här Midnight och Cocaine, fått hits med dem, The Brand New Heavies har gjort två ef- hans eller hennes karriär börjar, med att och som alltid framhållit J.J. Cale som terlängtade comebacker. De har inte bara spela upp några av sina sånger i en pro- låtskrivare och gitarrist nu får, det får gett ut ett album för första gången på näs- ducents trädgård, inna de yard. Har man man väl ändå säga, ynnesten att göra en tan tio år, de har också återförenats med tur så får man spela in ett par låtar och platta med honom. Dessutom en platta sin sångerska N’Dea Davenport. Och både blir dom poppis så får man spela in fl er. som nästan bara består av Cale-låtar. För bandet och hon är bättre än någonsin. Det Vill man förstå reggaens verkliga ursprung det hörs på alla sätt och vis. J.J. Cale har här är funk och soul när det så är det här verkligen en serie skivor att genom hela sin karriär gjort låtar som hela är som bäst, klassiskt groovigt funksound införskaffa. tiden funnits i bluesfacket, men som alltid med maffi ga blåsarrangemang och bas- Plattan med Viceroys är inspelad i haft en avslappnad och närmast cajun- gångar som dunkar i magen. gitarrlegenden Chinna Smiths trädgård doftande atmosfär. Så även här, givetvis. Svängiga Lets Do it Again, vackra I Don’t och gubbarna i bandet sjunger fortfarande Det är, för ett gammalt Cale-fan, riktigt Know Why (I Love You) och grooviga Right fantastiskt. Av naturliga skäl är instrumen- härligt. Att veta att han fortfarande gör On är bara några låtar värda att nämna. teringen på skivan enkel och särskilt trum- sina underbara låtar, betraktelser, oavsett Med Get Used to it befäster The Brand morna är effektfulla i sin nyahbingistil på tid och sammanhang. J.J. Cale är en av de New Heavies sin ställning som ett av 90- spår som I Guarantee My Love och So Many senaste 30 årens musikaliska konstanter. talets bästa funkband och det lär hålla en Problems. Här fi nns också en version på Det är ändå faktiskt inte ofta man hör bra bit in i 2000-talet också. Jag vänjer mig sjörövarhiten Ya Ho. Clapton sätta avtryck i musiken på något gärna, det är bara att höja volymen och Viceroys Inna De Yard är en rakt genom markant sätt, förmodligen därför att han börja dansa! imponerande skiva. Inspelad rakt upp och också, förmodligen, har ett ikoniserat Sara Thorstensson ner, så organisk och med så mycket känsla förhållande till Cale. BRATS ON THE BEAT att man för stunden glömmer att världen Det är ett riktigt bra album, även om Ramones For kids svämmar över av massproducerad smörja. man till en början kan ha svårt att urskilja GO-KART/IMPORT Men det är en miljon mil bort från gården skillnader mellan vissa låtar, men de Någon person på ett tysktskivbolag ämnar på Jamaica. konkretiseras, de skapas, de identifi eras, att skämta april redan i november med Isac Nordgren de härdas, i ens lyssnande, i ens själ. Man mig. I och för sig så är Ramones värda hyll- THE BUTTERFLIES OF LOVE kan hoppas att samarbetet leder till att ningar varje dag. Men inte såna här. Och Famous Problems fl er upptäcker musiken, Cale; refl ekterar, att Pennywises Jim Lindberg, Brett från FORTUNA POP!/BORDER kontemplerar, lyssnar och gläds. The Donnas och Nick Oliveri från QOTSA Deras debut How to Know från 1998 fi ck Magnus Sjöberg ställt upp är ett mysterium. kreddrecensenterna att göra vågen och CAPTAIN Det här är alltså precis vad det heter. tala om mörkrets skönhet och drömmande This is Hazelville Ramones för barn. Ramones-låtar med psykedelia, men något säger mig att album EMI barnkörer som sjunger one-two-three-four. nummer tre, Famous Problems (liksom Precis som så många andra artister i år så Kompad av ett mediokert pubrockband nummer två), inte kommer att få samma har Captain anammat 80-talssoundet på med dessa ansedda namn på sång. Ofatt- översvallande kritik. This is Hazelville. Och till sin hjälp har man bart analt. En dum jävla skitidé som tyvärr Det tar lite emot att säga, för ibland tagit en av det decenniets stora producen- blev verklighet. skymtar jag ett band som levererar vacker, ter: Trevor Horn. Resultatet påminner om Per Lundberg GB melodiös gitarrock och som - mörkret till Prefab Sprout, Tears for Fears eller ibland LEROY BROWN trots - lyckas beröra. Conquer Every Woe är tidiga U2. Det låter inte särskilt nyskapan- Color Barrier en sådan glimtlåt som med sin medryck- de, men inte heller daterat utan snarare VICEROYS ande melodi och handklapp får mig att ganska tidlöst. Inna De Yard vilja ha mer. Även den intima Sunshine får Vokalistduon Rik och Claire har var för MAKASOUND/DOWNBEAT SOUNDS mig att sentimentalt sucka och drömma sig inga särskilt spektakulära röster, men Leroy Brown, med det schyssta smeknam- om ändlös kärlek. tillsammans så skapar den en skön helhet. net ”Artist”, började sin karriär redan på Tyvärr är det inte mycket mer som Texterna är eftertänksamma berättelser 60-talet som leadsångare i bandet Hippy lyckas på detta mörka psykedelialbum hämtade ur vardagen, men melodimässigt Boys, kända för låtar som Cloudburst och eftersom det som är tänkt att bli bra, tycker jag inte This is Hazelville håller alls. Doctor No Go. Han fl yttade senare till Ka- har blivit mindre bra. Det fl ummiga blir När jag lyssnat igenom skivan så minns jag nada och fi ck 1982 sin första solohit med ofokuserat, den mörka blir kvävande och egentligen inte ett enda spår. Utrops- Gypsy. Nu är det dags för fl er att upptäcka det nedstämda blir nedtryckande. tecknen är de två tidigare singelsläppen hans talang tyckte det franska bolaget Ma- Och det dunkla album som var tänkt Glorious och Broke. Den senare är nog kasound, som tidigare blåst nytt liv i bland att få mig att drömma mig bort och berö- det närmaste du kommer ordet catchy på annat Winston McAnuffs karriär, och gav ut ras av vackra texter och sorgliga melodier, denna skiva. en skiva. Deras färska utgåva Color Barrier får mig bara att stryka under ordet sävligt Produktionen är snygg, men det är en nyutgåva av albumet Prayer of Peace tre gånger i mina anteckningar. hjälper ju liksom inte när materialet inte från 1976 som utökats med ytterligare ma- Nina Einarsson håller tillräckligt hög klass. Suktar du efter terial och resultatet är inte bara en skiva MAGNUS BÄCKLUND vemodig 80-talspop så införskaffa valfri med bra rootsreggae utan också med brän- Never Say Never Prefab Sprout-platta istället. nande politiska ämnen. Mind How You MARIANN/WARNER Thomas Rödin Walk handlar om att alltid bli bedömd på Gamle Fame-Magnus ger världen en grund av sin hudfärg, Money Barrier (som ytterst kompetent platta. Och det är väl fi nns i två versioner samt en dubversion) det som känns som problemet. Kompe- tent. Allt känns lite för tillrättalagt och Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 4

CHILDREN OF BODOM vrål á la Brody Dalle i The Distillers, men några guldkorn. Trots mestadels ameri- Stockholm Knockout Live Deadclines sångerska Liz Rose tar verkligen kanska band är det ändå svenska Nervous SPINEFARM/UNIVERSAL udden av den aggressivitet hennes musiker Nellie som lyckas sticka ut mest, med både Finska Children of Bodom släpper live-CD. lyckats piska fram, och det hela får mig att No Calls och Personal Elvis. Andra låtar Deras tekniska kvaliteter håller så klart känna en viss frustration. Det blir oengage- som förtjänar en intryckt repeatknapp är även live, och ljudet är väääldigt slaskigt, rat, vilket aldrig är roligt att lyssna på. Iras Long Live the Parts I och Peppermint så känslan av ett svettigt band på scen Låtmaterialet i sig har väl sina Petty av The Go Faster Nuns. förmedlas stenhårt. Jag önskar dock att ljuspunkter, men det mesta faller ganska Anders Gustavsson sångaren Alexi Laiho hördes lite bättre. platt, och det tar många lyssningar innan DIVERSE ARTISTER På Stockholm Knockout Live fi nns alla man hör någon skillnad på låtarna. Någon Svenskt – a Compilation of Swedish Music Children of Bodoms viktigare låtar, kryd- av de manliga bandmedlemmarna tar sig BIG SCARY MONSTERS/IMPORT dade med trum- och gitarrsolon. Samtidigt ton på låten vid namn I Won’t Give, vilket Englandsbaserade skivbolaget Big Scary släpper bandet också en live-DVD, och den gör att just det spåret kanske blir det bästa Monsters gillade svensk musik väldigt hade jag hellre köpt, mest för att live-al- på hela plattan. Deadcline är trots allt ett mycket och ville lyfta fram den och dela bum får mig att somna. Förutom Kiss Alive, band på uppgång och jag slipper nog inte med sig av sina upptäckter till dem som då. undan dem i framtiden, även om det kan- inte är lyckliga nog att bo i Sverige. Så Torbjörn Hallgren ske inte direkt rör sig om att erövra arenor de gjorde en samlig med sina svenska COLDWORKER världen över. Tack och lov. favoritakter och kallade den kort och gott The Contaminated Void Petra Sundh Svenskt – a Compilation of Swedish Music. RELAPSE/BORDER DEF LEPPARD Och visst har de gjort ett bra jobb. Här Coldworker är trummisen Anders Hysteria kan i stort sett alla hitta sin musik; rock á Jakobsons nya kall efter Nasum. Med sig MERCURY/UNIVERSAL la The Sound OE blandas med melodiösa i bandet har han folk från bland andra Skivbolaget Mercury satsar på en delux- David and the Citizens och lite mjukare Carnal Grief, Ruin och Relentless, alla med eutgåva av Def Leppards singelspottare Last Days of April. Suburban Kids With koppling till Örebro. Hysteria. Hela sex låtar (Animal, Hysteria, Biblical Names och Logh bidrar med fi n Nu kommer debuten The Contaminated Pour Some Sugar on Me, Love Bites, pop. Även fi nstämda Grand Opening får Void. En mycket övertygande förstaplatta. Armageddon it och Rocket) hamnade på plats och gör sitt till för att samlingen ska Coldworker levererar snabb, aggressiv topp-20-listan i USA. bli mer komplett. Och jag upptäcker ett och atmosfärisk dödsmetall som jag just Nu kommer låtarna remastrade, med nytt band i Moon Babies och blir glad för nu förknippar mest med USA:s hårda bonusmaterial i form av alla B-sidor, lite det! Men såklart fi nns det dussintals med metalband. Och då tänker jag så här – USA liveversioner och ommixade hittar. Det är band som inte får plats och som skulle skickar ut unga män i krig, unga män som mumma för fansen, men absolut inget för platsat utmärkt. Men då kan man bara gå i värsta fall återvänder i en kista. För ame- de som redan känner sig klara med det 20 in på deras Myspace-sida och läsa sig till rikanarna har det lett till en massångest år gamla albumet. om de band som inte fi ck plats. Och så kan som smittar av sig i alla kulturyttringar, Def Leppard själva ägnar sin hemsida man hoppas på en uppföljare. så som metal. Och just den äktheten och åt att sälja in coveralbumet Yeah istället. Linda Hansson ångesten känner jag i Coldworker. Jag är Jag tycker att båda releaserna pekar mot DIVERSE ARTISTER mäkta imponerad. att bandet accepterat sin roll i musikhie- The World Turns All Around Him – A Tribute The Contaminated Void är jämn, men rakin - ett gäng killar vars glansdagar är to Gene Clark låtarna The Inteloper, Heart Shaped Violen- över, men som stolta kan leverera nostalgi GROOVER/BONNIERAMIGO ce och An Unforgiving Season sticker ut lite deluxe. Jag ska villigt erkänna att jag när jag fi ck extra. I den sistnämnda låter det som om Torbjörn Hallgren denna skiva i min hand inte hade minsta en travers med last brakar i fabriksgolvet DIVERSE ARTISTER aning om vem Gene Clark var. Men när jag när introriffet lämnar startblocket. Beröm Butchering The Beatles, A Headbashing började lyssna så märkte jag att jag kände också till konstnären Orion Landau som Tribute igen en hel del av låtarna. Dock var jag ju har gjort årets snyggaste omslag. Kolla in SHOWTIME helt övertygad om att I’ll Feel a Whole Lot Coldworkers hemsida för en snabb titt. Detta är utan tvekan inte bara årets ab- Better var skriven av Tom Petty. Och är Torbjörn Hallgren solut sämsta idé utan också årets absolut det nån artist jag direkt kommer att tänka CONTRIVA sämsta skiva. En massa ihopplockade på när jag hör Genes musik så är det just Separate Chambers konstellationer av hårdrockare spelar The Petty, en av mina många husgudar. MORR MUSIC/BORDER Beatles låtar som om det var 1985 igen Ofta brukar hyllningsskivor med en Contriva kommer från Tyskland och har och Ratt och Ozzy dominerade listorna massa olika artisters tolkningar av en en producent som heter Norman Nitzsche, och tiden egentligen stod stilla. Det är enskild artists låtar bli väldigt splittrade bara det namnet gör att man förväntar fantasilöst, tamt, tandlöst och otroligt hur och ojämna, men här har man lyckats sig precis hur mycket som helst av dem. en del musiker ställde upp på den här göra de olika numren till en helhet. Gene Lyckligtvis lever de upp till det. Musikaliskt skiten. Lemmy med Eric Singer från Kiss Clark gjorde sig ett namn under sina två är det en avskalad instrumental pop som och John5 från Marilyn Manson lyckas med år som gitarrist och sångare i The Byrds, är så luftigt och fantasifullt producerad konststycket att få Back in the USSR att men han fortsatte aktivt att ge ut skivor att man nästan kan gå omkring bland in- inte svänga överhuvudtaget. Och Yngwie solo och i andra konstellationer fram till strumenten och andas luften emellan dem Malmsteen med Bob Kulick från sin död 1991. På den här skivan fi nner du medan man tittar på de olika musikerna och Frankie Banali från W.A.S.P. lyckas tolkningar av hans mest kända låtar, fram- och ser hur gitarristens fi ngrar dras längs få Magical Mystery Tour att låta som ett förda av band från såväl Sverige som USA med strängarna och på så sätt skapar en överblivet gitarrjam av Posion, absolut och Australien. Bäst blir det i Joe Algeris rytm i sig själv medan bossanovatrummor- horribelt. Jag orkar inte fortsätta men jag avskalade tolkning av You Showed Me och na fl yter i det stora rummet och försöker säga att varken Billy Gibbons (ZZ Top), Josh EP’s Trailer Parks countrystompande The dra åt sig uppmärksamhet. Ibland tas en Bush (Anthrax), Stephen Carpenter (Def- Radio Song. Kanske kan den här plattan bli sång över av dissonanta gitarrljud eller en tones), Alice Cooper, Chris Chaney (Jane’s en inkörsport för dig till att upptäcka Gene distad, tillbakalutad bas, eller kanske ett Addiction) eller Duff McKagan (Velvet Re- Clarks musik. Mig får den att fundera över dragspel medan den akustiska gitarren volver) borde kunna se sig i spegeln utan om det inte trots allt var bättre förr? totalt ignorerar de andra instrumentens att skämmas på ett par år. Minst. Thomas Rödin desperata jakt efter din fulla uppmärksam- Mathias Skeppstedt DJ WALLY & DJ WILLIE ROSS het. En riktigt, riktigt intressant platta som DIVERSE ARTISTER Mrs. Millers House jag är övertygad om att jag kommer att Go-Kart Vs. The Corporate Giant 4 THE AGRICULTURE/IMPORT spela om och om igen. GO-KART/SOUND POLLUTION Att göra fi lm av dataspel har aldrig varit Mathias Skeppstedt Folket på Go-Kart Records har återigen någon bra idé. Lika lite som att basera ro- DEADCLINE slängt ihop en blandskiva med, enligt egen maner på en fi lm som funkat bra. Ta Tomb Take a Good Look utsago: ”banden som alla kommer att Raider, Doom eller Tekken som exempel. PEOPLE LIKE YOU/SOUND POLLUTION snacka om imorgon”. Det vill jag låta vara Sköna spel laddade med adrenalin. Men Tankarna i mitt huvud efter att ha lyssnat osagt, men denna gång är det bland andra som fi lmer är de inte värda mycket. Den på det här ett par gånger kretsar bara runt The Shocker, Cougars, Transmission0, Rifu ultratunna handlingen som inte spelar ett enda stort ”nja”. Jag vet inte riktigt och Bambix som delar på utrymmet. Med någon roll när man är upptagen med att hur detta ska beskrivas. Nog rör det sig andra ord en hel del punkig indierock och knappa sig förbi nästa steg i spelet blir om punk, så långt är väl allt ganska klart, politisk och melodiös hardcore. plötsligt ganska enerverande. punk med en duktig, men otroligt mesig Inte helt oväntat spretar det en aning, Med musik brukar det vara annorlun- och tam, sångerska. Visst, man behöver men som aptitretare fyller skivan sin funk- da: ”music inspired by…” brukar faktiskt inte rapa fram testosteronstinna avgrunds- tion. Bland de 22 spåren fi nns utan tvekan kunna vara riktigt bra. Som en förlängning Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 5

av de känslor som fi lmen gav. Men Mrs. en hel givmild dos av kärlek. Hela bandet diskantfl imrande drones lite ryggrad gör Millers House påminner mer om dataspe- känns tajta, inte minst Carla, och de agerar att melodierna också växer sig tydligare. len som blev fi lm. De nötta triphoprytmer- samtliga som små välvilliga doktorer på Allra mest uppenbart blir detta naturligtvis na slamrar trött vidare och ytterligare en runda genom landet, för att värma bort i Rowboat där Piana också sjunger. Men stråke ska få oss att känna hur läskigt det några centimeter snöslask och lätta upp en det är inte låten som övertygar mest på är i Mrs. Millers hus. Det är som om den aning bland mörker och vintervemod. skivan. I stället är det avslutande Frame sämsta och mest förutsägbara skräckfi lm Anders Gustavsson där Sugimoto spinner vemodiga klangmat- blivit musik. Visserligen försöker de mjuka EUROPE tor av skira ljud som är allra vackrast. upp med Abba-samplingar här och var. Secret Society Digital nostalgi som både är avlägsen och Men det blir bara ännu konstigare och pas- T&T/SANCTUARY nära på samma gång. sar inte alls in. Det här är en riktigt sunkig När The Final Countdown för femtielfte Mats Almegård gammal relik från någon instängd krypta. gången i ordningen snurrade på min första THE FRAMES Mats Almegård skivtallrik kunde jag inte ens i fantasin The Cost TANYA DONELLY föreställa mig att de bara fem år senare ANTI/ BONNIERAMIGO This Hungry Life skulle sluta så snöpligt med Prisoners in The Frames släpper nu sin sjätte studio- ELEVEN THIRTY/BORDER Paradise 1991. Det sägs att gamla hjältar skiva och jag vet inte riktigt hur jag ska Throwing Muses, Belly och The Breeders. inte rostar men det året tappade det mot- beskriva det briljanta. Det fi nns så mycket Tanya Donelly har hunnit med en del, inte ståndskraftiga pudelpaketet både lyster på skivan som är fantastiskt men som sam- minst soloskivor. Nya plattan är, betonar och relevans. tidigt är svårt att sätta ord på. I stort sett hon i CD-konvolutet, inte en liveskiva När det vankades comeback för några handlar det om Glen Hansards mjuka röst, utan snarare en skiva inspelad live. Den är år sen tordes jag inte lyssna. Ni som tordes om Robert Bochniks vackra gitarrspel och inspelad under två dagar i augusti 2004 på känner antagligen igen er i Secret Society. om skivans bra sammansättning av låtar. en klubb på ett nedlagt hotell i Vermont. Hur jag än letar och försöker hör jag inte Musiken på The Cost är inget nytt. Inget Med sig hade hon ett antal tunga lirare Europe som jag minns dem. Inte ens Joey storslaget som får mig att ringa alla mina från den amerikanska alternativscenen, Tempest känns igen. Enda gången jag vänner och uppmana att köpa skivan ome- som exempelvis Bill Janovitz från Buffalo hajar till är när strofen ”We’re heading for delbart. Det är bara en jäkligt fantastisk Tom. Han hjälper till med sånger lite här Venus” dyker upp i The Getaway Plan. Det vardagsskiva. Det räcker gott och väl. och där. jag istället hör är snygg, tight och fräsch Alessandra Johansson Cavalera Det märks att Tanya Donelly lagt rock med bra tyngd och fi na fi nesser. Inte THE GRAND OPENING ner mycket hjärta och själ i den här alls vad jag hade räknat med men över- This is Nowhere to be Found inspelningen och det var nog två riktigt raskningen är positiv. TAPETE/DOTSHOP.SE sköna kvällar på den lilla klubben. Men Roger Bengtsson Enmannabandet The Grand Opening gör det blir lite för mysigt, lite för internt och FIVE O’CLOCK HEROES verkligen skäl för sitt namn när skivan ja, lite för gosigt. Det bränner aldrig till Bend to the Breaks öppnas med vackra och sorgligt rörande på riktigt, man kommer aldrig riktigt nära PIAS/PLAYGROUND This Time I Might. Och jag hoppades verkli- utan det blir mest som riktigt höstskön I en genre där The Strokes för något år gen, efter att ha hört detta spår, att det här bakgrundsmusik. Och det är synd när man sedan la ribban fi nns det inte utrymme för skulle vara en skiva som kunde vara med verkligen känner att här fi nns potential för att vara tråkig. Att engelsmännen i Five mig hösten ut. Men redan i andra låten så mycket mer. O’Clock Heroes lider av tvåtaktshybris blir känner jag att fokus tappas. Och om det Martin Röshammar tydligt rätt tidigt. När de sedan inte har är av mig eller av John Roger Olsson kan DRAGONLAND melodier nog att måla fi na krusiduller jag inte svara helt uppriktigt på, men jag Astronomy kring trummorna är tristessen ett faktum. får utgå från att det är av mig. För trots de CENTURY MEDIA/EMI Fast kanske ändå inte. vackra stämningarna som byggs upp och Den två år gamla Starfall var en relativt En noggrannare lyssning får mig att John Rogers mjuka röst är det något som blek historia som i mitt tycke saknade associera till smala britter med fi nbyxor fattas mig. Melodierna. De som får mig att egen identitet och var på tok för stadigt ro- i stuprörsmodell och eventuellt också minnas låtarna och vilja höra dem om och tad i traditionell power/melodic metal. Ast- hängslen. Det väger upp en del. Om så om igen för att kunna memorera varje ord ronomy är på så sätt ett sjumilakliv framåt bara lite. Five O’Clock Heroes förvaltar och kunna plocka fram dem även när jag och även om Dragonland ligger strax det arv som band som The Jam en gång i inte har musiken i öronen. De fi nns där en utanför vad jag uppskattar kan jag inte tiden grundade. Det är inte lika snillrikt del gånger, i det nämnda förstaspåret och blunda för att det fi nns en hel del spän- utformat, men det fi nns där. Det gör det i fi na Get Out. Och även i So be it, om jag nande ingredienser att njuta av. The Book lite roligare. anstränger mig. Men jag vill helst inte göra of Shadows Part IV är kalas, klaviaturen i Mikael Barani det. Jag vill bara att de ska vara där. Beethoven’s Nightmare lika skön som titeln FM3+DOU WEI Linda Hansson och den avslutande fjortonminutaren The Hou Gan Yin LEANNE HARTE Old House On the Hill är ett exempel på LONA/DOTSHOP.SE Leanne Harte instrumental musik när den är bra. Synd DIVERSE ARTISTER TRUE TALENT/BORDER bara att Dragonland fortfarande ter sig Jukebox Buddha Irländsk rock ligger mig varmt om hjärtat, tama när de ska till att lira hårdrock. STAUBGOLD/DOTSHOP.SE och irländska rocksångerskor har alltid Roger Bengtsson Tidigare har Christiaan Virant och Zhang fascinerat mig. Finns det egentligen ELDKVARN Jian bidragit med låtar på samlingsskivor någonting vackrare än den där genuina, Kärlekens låga – en mässa från Biphop, Mutek och Staalplaat, vilket irländska accenten? ZEBRA ART/NAXOS säger en del om soundet. Microljud och Blott 20 år gammal fullängdsdebuterar Det kändes lite märkligt till en början, det små upphackade klipp gäller när de nu Dublintjejen Leanne Harte med sitt gjorde det, men nu har jag vant mig vid framställer lugn och svävande ambientmu- självbetitlade album, men tro inte att det tanken och Eldkvarn har ju verkligen gjort sik som har starka infl uenser av kinesisk stoppar henne från att låta mer mogen än det där med att uppträda i kyrkor till sin folkmusik. På Hou Guan Yin samarbetar de de fl esta på marknaden. Hennes explosiva sak. Vill du lyssna på hur det lät under med Dou Wei som ger de två datanördarna och rockiga gitarrspel passar som hand i deras senaste mässa Kärlekens låga? Nå, en bra match. Orienteringen blir rockigare handske med hennes mäktiga och mång- ta och leta upp denna skiva med samma och gör att de små fi na ljudsjoken kommer facetterade röst. Hopeless Cases och Don’t namn. Under ett enda svep spelades den mer till sin rätt. För sig själva blir de lite Ask är pärlor, men hela albumet är i ärlig- nämligen in i Annedalskyrkan och det är statiskt tråkiga, men här – i kontrasten hetens namn som någonting skimrande svårt att bli annat än lite halvt-om-halvt mot mer postrockiga omgivningar – blom- och runt funnet inuti en mussla. Man vill barnsligt förtjust. mar de ut till vacker musik på allvar. gärna nynna med och de där benen har Det märktes egentligen redan på Mats Almegård olidligt svårt att hålla still. Atlantis att Plura återfunnit den där FOURCOLOUR Sinéad O’Connor och Dolores glöden och letat upp och stoppat fötterna Letter of Sounds O’Riordan, maka på er, jag har fått en ny i de där gamla gummistövlarna. Att han 12K/DOTSHOP.SE favorit. var tillbaka i sitt esse var en angenäm Keiichi Sugimoto återvänder till sitt Four- Anders Gustavsson vetskap, för Sverige behöver Plura och color-alias efter lite poppigare utfl ykter MICK HARVEY Sverige behöver inte minst Eldkvarn. Och som Fifl a. Men lite av poppen halkar med Motion Picture Music ’94-’05 lyckligtvis visar Kärlekens låga inget annat honom till Letter of Sounds. Inte för att vi MUTE/EMI än att den nyfunna energin fortfarande har att göra med vers-refräng-brygga-vers- Mick Harvey, den enda kvarvarande fi nns kvar. I nya versioner av några av refräng. Oh nej, det är inte riktigt herr originalmedlemmen i Nick Cave & The Bad gruppens klassiker och med en splendid Sugimotos stil. Men faktumet att han tagit Seeds utöver Nick Cave själv, har under ljudbild är det inte bara Plura som skänker med lite mer rytmer som ger hans höga årens lopp bidragit med musiken till en Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 6

rad inte allt för kända fi lmer. Nu samlas talande för den begåvningen. Amerikanska INCANTATION några av hans alster från perioden 1994 supertrion Hellwood är delvis ett undantag Onward to Golgatha till 2005 på en egen skiva. Och gillar man – men bara delvis. För, nej, Hellwood är RELAPSE/BORDER Mick Harvey lär man gilla det här, men an- inte lika bra som vare sig Jim White eller Relapse återutger stygga Incantations nars kan det nog lätt bli lite tradigt. Johnny Dowd på egen hand. Men den debutvax från 1992 och slänger dessutom På sina håll är det trivsamt trolskt hemmainspelade nattsvarta countryfun- med en hyfsat trivsam DVD med livema- och bitvis riktigt rivigt och att Harvey är ken på det första albumet Chainsaw of Life terial. skicklig och kan röra sig fritt mellan en är faktiskt bättre än väntat. Kanske är det Är något kluven inför detta alster. Den hel uppsjö av olika instrument känns bara förväntningarna på männen bakom råa och kompromisslösa gamla skolans väldokumenterat, men det ska till en Nick som tynger ner skivan. Det är svårt att dödsmusik sparkar fortfarande stjärt i Cave för att höja tempot. Bäst är nämligen säga. Men en sak är säker: om herrarna alla riktningar. Men den inälvsbestänkta sista låten, The Farewell Song, där just Cave White, Dowd och Willie B har några tankar blasfemiska tonårsondskan i lyriken är välvilligt lånar ut sin röst. Det är för övrigt på att fortsätta sin klubb för inbördes lika förutsägbar och trist som Skara-Bert skivans enda vokala låt. beundran så får det gärna vara lite mindre i melodifestivalsammanhang och sen Anders Gustavsson lekstuga nästa gång. grottbjörnsfrekvensen ovanpå allt. Dovt, HEARSE Dan Andersson gutturalt och nedstämt till ytterlighet blir i In These Veins ZJANSIYOUM HENOK längden grötigt, påfrestande och en smula DENTAL/TMC Guud gaggigt. Jag kan inte låta bli att förvånas över att SELAM SOUNDS Roger Bengtsson Hearse spelar en så till många delar välmå- Kulturorganisationen Selam har länge THE JAI ALAI SAVANT lad dödsmetall. Bandet verkar nämligen förgyllt Stockholms konsert- och klubbliv Scarlet Johansson Why Don’t You Love Me? bara sprudla av Mike Myers-humor. På med främst afrikanska rytmer. Nu har de CITY SLANG/BONNIERAMIGO deras offi ciella promobilder är killarna startat skivbolag för att ytterligare sprida The Jai Alai Savant släpper nu sin debut-EP, totalt opretentiösa och medvetet töntiga musik som man vanligtvis inte hittar på Scarlet Johansson Why Don’t You Love Me?. – de spelar bilbana, luktar på blommor mer traditionella skivbolag. Först ut är Plattan innehåller fem låtar som är en och blir fejkat muddrade av polisen. Zjansiyoum Henok som är uppvuxen i blandning av pop/rock/punk/dub/reggae. Musikaliskt är det inte lika fjantigt. In Etiopien men numera bor i Stockholm. Antagligen gör sig bandet jättebra live. These Veins är tung, snabb och dödsross- Det är många instrument och ljud man Dessvärre har sådan här dansant musik lande. Snudd på majestätisk i ljudbilden. inte riktigt är van vid. Men jag tror att jag ibland svårt att nå ut på skiva och The Jai Tacka producenten Dan Swanö för det. skulle kunna vänja mig ganska snabbt. Det Alai Savant är inget undantag. I somras Albumets klo är mäktiga Crusade, tätt följt är mycket reggae och baktakt och låter spelade bandet på Acceleratorturnén i av introspåret House of Love. ganska likt arabisk musik stundtals. Det är Stockholm och alla som var där kan säkert Men In These Veins? Vilken kass titel väldigt behagligt att lyssna på, och jag har intyga att man inte bör missa bandet live. från ett band som en gång döpte en platta börjat tycka det är ganska skönt att inte Men på skiva kan det vara. till Armageddon, mon Amour. förstå texter utan att bara lyssna. Alessandra Johansson Cavalera Torbjörn Hallgren Selam Sounds kommer nog bli ett JARLSMARK KRISTOFFER HEDBERG skivbolag värt att hålla ett extra öga på. Jarlsmark Stjärnor, neonljus & sotiga drömmar Sara Thorstensson CULINDER/SONYBMG WILLIAM MUSIC/ISMA MARCOS HERNANDEZ Johan Jarlsmark heter sångaren bakom Tomas Andersson Wij och Lars Winnerbäck! C About Me bandet Jarlsmark som nu släpper sin Ta ert ansvar nu! Beordra era fans att TVT/BONNIERAMIGO debut. Han gör Lars Winnerbäck-rock med sluta upp med att plagiera er. Visst det är Samma manager som såg potential i mer eller mindre självbiografi ska texter. jättekul med er framgång men det får en Vanilla Ice upptäckte Marcos Hernandez Rimmar val på kval och svar och sjunger bitter eftersmak när snubbar som Kristof- och erbjöd skivkontrakt. Debutalbumet som en nedtonad Per Gessle ibland och fer Hedberg upptäcker att han kan spela C About Me är producerat av bland andra som just Winnerbäck ibland. Och för mig, gitarr. Svenska staten och alla bibliotek Scott Storch och Steve Morales. som just kommit ur Winnerbäck-träsket landet runt, ta ert ansvar nu! Plocka bort Förstasingeln If You Were Mine är och insett att det inte är så väldigt bra, alla böcker med Edith Södergran, Karin en ljummen fi ngerknäppande Boyz II utan både platt och folkligt (på ett tråkigt Boye och Dan Andersson från hyllorna. Men-förnimmande ballad. Temat är föga sätt), är denna skiva inte vad jag behöver. Lär er känna igen pojkar och fl ickor som förvånande en kärleksförklaring till tjejen Varför Jarlsmark vill göra musik som så står för länge vid svenska lyrikhyllan. med stort T. Albumets enda gästinhopp många innan honom redan gjort är för Rekommendera och ge dem istället böcker återfi nns på If I’d Known där NB Ridaz-rap- mig en gåta. Men vad som är ett riktigt av Kristina Lugn, Lars Mikael Raattamaa paren MC Magic lägger en korthuggen och mysterium är varför han gör musiken om och Jonas Hassen Khemiri. Den svenska vardaglig vers. han inte lyckas göra den bättre än dem. musiklyriken behöver ett rejält kok stryk. Marcos Hernandez förklarar själv att För tyvärr, det här låter som en demo som Eller bara skakas om. intentionen är att hans ord och uttryck någon glömt på tunnelbanan, med avsikt. Kristoffer Hedberg! Gör om! Tänk nytt! ska betyda något utöver de vanliga Linda Hansson Per Lundberg GB klichéerna. Tyvärr misslyckas han fatalt JIBBS LIZ HEINER på denna punkt eftersom C About Me låter Jibbs Feat. Jibbs Too Weak to Stop the Show precis som all den övriga latinoinfl uerade GEFFEN/UNIVERSAL SWEWAVE/BORDER r’n’b/mjukpop som skvalar in i det ena Ungtuppen Jibbs från St Louis skivdebute- Jag förstår inte det här. Liz Heiners röst örat och ut ur det andra. Med alla de stora rar efter att ha imponerat på sin storebror; som låter som en blandning av en hes portionerna romantik och påklistrade Nelly-producenten DJ Beats. Förstaalbu- Melanie C, Anouk och Ardis, texterna som känslor blir resultatet fort dessutom peko- met Jibbs Feat. Jibbs är en skiva som starkt är fyllda av desperation och misslyckade ral och alltför mycket en sockersöt manlig representerar den undertecknades födel- försök till att vara kaxiga. Adderar man motsvarighet till Mariah Careys ståtlighets- seort och likväl områdets samtidsmusik. sedan en platt produktion och musik med sång och känslofl ämtande. Bred basgång, elektroinstrumentens under avsaknad av karaktär har man To Weak Erik Hjortek och snabba stavelser under 12 spår. to Stop the Show. Och jag vet inte vad jag, DEBORAH HOLLAND Sydstatskaramellen Chain Hang Low eller någon annan för den delen, ska göra Bad Girl Once… kombinerar känslan av den odödliga med den, den bara är där och framkallar RAGEON RECORDS/IMPORT 80-talshiten Popcorn med barnkören från min likgiltighet. Det enda jag överhuvud- Deborah Holland jobbar som professor i Nas feelgood-singel I Can. Speeda sedan taget kan tänka mig att lyssna på igen är musik vid California State University. Och upp det hela och lägg till bilbakluckans låtarna The Remains och Time to Leave satan i gatan vad det märks. När populär- baslåda. som, i jämförelse med övriga spår har en musik blir akademisk måste det fan i mig Ett av albumets mer utstickande spår är gnutta av både vemod och smakfullhet. låta riktigt akademiskt, nästan matema- det screw-släpiga samarbetet ” Men sedan fi nns det inget mer. tiskt. Inte som i Deborahs fall pretentiöst. King Kong med Chamillionaire. Versen Linda Hansson Det tappar fart och känsla när man som och refrängens tempoväxlingar ger en bra HELLWOOD lyssnare tänker på hur perfekt det låter uppbyggnad att nicka till. Tyvärr kommer Chainsaw of Life och att perfektionen har uppnåtts genom festens objudna gäster - de sångsouliga du- MUNICH RECORDS att plugga. Nu kanske jag låter pretentiös. etterna Let’s Be Real och Go Too Far – och Supergrupper är som regel en dålig idé. Men Bad Girl Once… är en hopplöst tråkig sackar ner tempot då de enbart känns som Det brukar sluta illa. I alla fall för skiv- platta. Där nästan alla stilar ska klämmas ett onödigt försök att ge albumet ytterli- köparna. Ett gäng begåvade typer samlas in. Blues, pop, rock, jazz och country. Ingen gare dimensioner. och berömmer varandra för hur begåvade av dessa stilar känns äkta. Bara platta. Jibbs feat. Jibbs minuskonto rymmer in- de alla är och resultatet är… inte särskilt Per Lundberg GB sikten om att detta inte är något nytt eller Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 7

exceptionellt välgjort. Hood ringer alltför och… eh, känna. Tolga Fidans Abstract ibland) blir också det till fantasier. Kanske mycket G-Unit och Bring it Back vittnar om Prologues och Alex Smokes Strange Attrac- av lite mer realistiska skäl men av samma feltolkade och förlegade Neptunes-infl u- tor ger liknande vibbar. romantiska slag. Jag tänker att texterna enser. Majoriteten av Jibbs debutalbum Lägg till lite bonusmaterial i form av vi- bland annat beskriver hur de kokar gröt är sedvanlig tung festhiphop från södern, deor från VJ:n Spenza och några spår som till den som de är kära i och hur de går men är man en nål i en höstack så behö- aldrig tidigare är utgivna. Massor av godis barfota i ljumma vattenpölar en augusti- ver man, trots att det kanske låter bra, med andra ord. Och det från ett bolag som eftermiddag. Och just på grund av detta utmärka sig mer på något plan. precis fyllt två. Undrar vad som ska hända vill jag inte sluta lyssna. För jag tycker om Erik Hjortek med Vakant när det hamnar i trotsåldern? hur man bjuds in i The Konki Duets värld JILL JOHNSON Mats Almegård och jag tycker om att det känns som att de The Woman I’ve Become KALAMARE BEAT CLUB verkligen vill att man ska vara där och att LIONHEART/BONNIERAMIGO Kalamare Beat Club man ska trivas. Så det gör jag. Det låter ungefär som man väntat sig. Det WIRETAP RECORDINGS Linda Hansson får man ju ändå säga. Power-country-pop Kalamares fullängdsdebut låter som JONNY LANG av samma snitt som radion förvarnat, som resultatet av att The Shadows rökt alldeles Turn Around hela Jill själv utstrålat det senaste åren. för mycket gräs och sen bestämt sig för A&M/UNIVERSAL Visserligen har hon ju jobbat tillsammans att tonsätta första bästa nummer av Agent ZZ Top-gung kryddat med sunkiga gitarr- med renommerade amerikanska produ- X9. Därmed inte sagt att det är dåligt på solon passar inte in 2006, så är det bara. center och låtskrivare, men i genren som nåt sätt, snarare urfl ippat och innovativt. Jonny Lang är nästan, men bara nästan, så bara känns så trist och trådig att träden Här blandas infl uenser från 60-talets fel att han blir kult. Men Turn Around är somnar. Jill gör visserligen allt för att man instrumentalgrupper, ska-musiken och egentligen bara ointressant. själv inte ska falla i dvala, men det hjälper gammeldags spionfi lmer hejvilt. Låtarna Gary Landström inte, för det här är så urbota trist. Visst, börjar ofta ganska försiktigt för att stegvis JERRY LEE LEWIS det svänger, men inte på det sätt man öka i intensitet och styrka. Det märks Last Man Standing känner att det kunde, att det skulle. Det att medlemmarna i bandet är skickliga ARTISTS FIRST/PLAYGROUND ska till så mycket till för att sticka ut här, musiker, och framför allt imponeras jag Rätt passande titel. För Jerry Lee är väl och Jill lyckas inte. Kommer ju givetvis att av Ola Elmquists trumspel. Det ger låtarna nästan den ende som fortfarande fi nns brotta ner Shania Twain på hemmaplan, en extra dimension och tillsammans med kvar från den gyllene tiden när rocken men ingen annanstans. Och frågan är vem manglande gitarrer och ylande sågar ska- utmejslades. På något sätt känns Last Man som engagerar sig. par bandet sin alldeles egna ljudbild. Standing lite som en elegi, eftersom plat- Magnus Sjöberg Ibland kryddas musiken med samp- tan i sin helhet består av gamla rocklåtar KELLY JONES lingar från gamla fi lmer, dock hela tiden med inbjudna gästartister. Lite som Jerry Handle With Care lite i bakgrunden som en del av hela upp- Lees testamente, med en och fl era länkar KELLY JONES/IMPORT levelsen. Men när ska man då egentligen till modernare rock, även om gästartis- I ungefär samma rum står Kelly Jones med lyssna på detta? Det är ju knappast någon terna väl inte direkt är moderna. Mick Kasey Chambers och Anne McCue. Men de partyskiva och inte heller något man vill Jagger, Bruce Springsteen, Kris Kristoffer- är så långt från varandra i klass och geni. ha i bakgrunden under en romantisk son, Buddy Guy. Men det känns ändå som Kelly Jones gör singer/songwriter-tårdry- middag. Min tro är nog istället att det här att det gjuts liv i den gamla rocken, att pare i gärdsgårdsserien. Kasey och Anne främst kommer tilltala de som vanligtvis det fi nns liv att fi nna i den gamla klassiska spelar i NHL. Kelly Jones har dock rösten helst lyssnar på klassisk musik eller instru- genren, de gamla nästan standardlåtarna. men absolut inte låtarna och framförallt mental jazz och som har sinnena öppna Kul att höra, alltid kul att höra liv, passion, inte nerven, svärtan eller hålet i hjärtat. för nya intryck och musikaliska överrask- vilja och någon form av, faktiskt, äkta glöd. Per Lundberg GB ningar. Även om man hört allt tidigare rullar det J.TEX & THE VOLUNTEERS Thomas Rödin på på ett sånt sätt att man ändå veknar. Lost Between Clouds of Tumbleweed & KAMERA Magnus Sjöberg Space Resurrection STEFAN LEOSON HEPTOWN/CDA GET SERVED Pennies and Heartaches Utrusta dina dammiga boots med sporrar, Bandet heter Kamera. De kom helt rätt STEPS & STAGE/BASSTONE stig upp på din trogna fullblodshingst, i tiden – i fl odvågen av 80-talsivrare Stefan Andersson är det första jag tänker osäkra dina revolvrar och ta dig en dubbel som Melody Club, The Sounds och andra på när inledande I Don’t Know Where to whiskey på saloonen i gryningen. bildsköna exhibitionister med dille på att Start sätter igång. Och det lätt vemo- J.Tex och hans frivilliga mannar drar bli rockstjärnor. Ändå släppte de en platta diga, enkla och frikyrkliga som jag alltid sig inte för att låta klyschorna dugga tätt. ingen brydde sig om. Hur kan det komma förknippat just Andersson med, är något Och inte behöver de skämmas för det sig? Snäll som jag är har jag i vanlig ord- som stannar kvar genom hela Pennies and heller. Bländande countryrock direkt från ning några skavanker att peka på. Heartaches. Och absolut inget ont i varken prärien – i Danmark? Något otippat, men För det första har Kamera i sin sångare Andersson eller Leoson. Män i yngre inte sämre för det är Lost Between Clouds en totalt beige människa som egentli- medelåldern med gitarr, som på ett harm- of Tumbleweed & Space en bred odyssé i gen bara borde vara tyst och ”le som en löst och ödmjukt sätt sjunger om livets amerikansk vilda västern-kultur. Så här fotomodell”. Melodierna går på tomgång upp- och nedgångar, om kärlek och om inspirerad till att bli cowboy har jag inte och svänget är lika inspirerat som hos ett relationer kan vara väldigt tilltalande fast varit sedan jag var tio år gammal. Inte ens avdankat dansband. man hört det förut. Men det krävs ändå att Clint Eastwood har en chans när J.Tex kom- Nya plattan heter Resurrection. Med man har i varje fall ett uns av originalitet, mer till stan. den kommer Kamera att få sin välförtjänta eller bara en ny känsla att förmedla. Och Christian Thunarf revansch. Eller? det har jag väldigt svårt att hitta här. Trots MATHIAS KADEN & ONUR ÖZER Christian Thunarf att Leoson verkar vara en skicklig musiker Momentum. A Vakant Mix Compilation THE KONKI DUET är det här allt för enkelt för att gå hem. VAKANT/IMPORT Mountain Mouton Linda Hansson Det är ungefär två år sedan Vakant star- ACTIVE SUSPENSION/DOTSHOP.SE LEVERAGE tade. Nu kommer första CD:n. Det talar Det är lustigt, men varje gång jag sätter på Tides sitt tydliga språk. Vakant är fokuserat på den här skivan, som är The Konki Duets ELEMENTS MUSIC/PLAYGROUND dansgolvet och släpper vinyler. Men nu andra i ordningen, får jag en massa bilder Det här var snyggt och prydligt. Stilrent har de uppenbarligen blivit sugna på att av bandets medlemmar i huvudet. Det är digipack med ett genomarbetat häfte där manifestera och visa var någonstans de hela tiden samma bilder som visar sig och snygga foton och vackra färger slåss med befi nner sig. Hur kan man göra det bättre som inte vill försvinna. Trots att jag vet att texterna om utrymmet. Prydlig är även ett än att låta två av producenterna och tillika bandet består av tre tjejer; från Ryssland, tillmäle som beskriver musiken. Melodisk DJ:erna på bolaget samsas om en enda Frankrike och Japan, för det har jag läst. hårdrock med popgothiska vibbar á la HIM lång fl ödande mix av Vakant-spår? Instru- Och trots att jag vet hur de ser ut, för det som har fått goda recensioner i hemlandet menterade med två 1210:or, en CD-spelare har jag sett på fotografi er. Men ändå, när Finland. Oklart varför, då melodierna väg- och en sampler har de spelat in mixen i de börjar sjunga så där försiktigt på sina rar sätta sig och debutplattan inte direkt ett drag, men sedan gått tillbaka och fi lat söta popmelodier kan jag inte låta bli att ståtar med något vi inte hört förut. in lite fl er godbitar ur Vakant-skafferiet. tänka mig dem spelandes inuti ett bedå- Kul att sångaren heter Pekka Heino Och godbitar fi nns det gott om. När Özers rande dockhus, iklädda sandaler, ljusa, men jag vill ha en tydligare röd tråd. Envy krockar med Kadens Train är det så blommiga klänningar och pagefrisyrer. Roger Bengtsson vackert och drömskt så vore det inte för en Och eftersom jag på de fl esta låtarna inte distinkt baskagge skulle dansgolvet sluta förstår vad de sjunger om (de sjunger på röra på sig och bara stå rakt upp och ner sina respektive språk och på engelska bara Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 8

LIBRARY TAPES till exempel på Liontamer och Keep Me Off talangfull artist redo att ta en plats bland Feeling For Something Lost the Walls – och lånar Dr. Frankensteins ap- den yttersta artisteliten. RESONANT/DOTSHOP.SE paratur. Det är en tonsatt ryggradsrysning Redan i första spåret, och tillika första- Först fågelkvitter, sen ett förbipasserande med ett dunkel så överhängande att man singeln, Waiting on the World to Change tåg följt av en mystisk och vacker pianos- kan ta på det. Släktskapet med Silverbullit känner man att John hittat helt rätt denna linga som skulle ha kunnat vara tagen ur är tydligt, men det fi nns fl era skillnader. gång. Här har vi kanske 2000-talets mot- Twin Peaks. Men så brusar det till. Pianot The Manor är mer skruvade och inte lika svarighet till Marvin Gayes What’s Goin’ on? ändrar inriktning. Det känns mer och mer lättillgängliga. Det fi nns en återhållsam- En låt med antikrigstema som talar för en som ett soundtrack till ett manus som het och en sorts släpighet som är svår att hel generation. Det är ena stunden med- ännu inte fi lmatiserats. Måhända skrivet förklara. Däremot är det lätt att konstatera ryckande och catchy för att i nästa låt vara av någon Edgar Allen Poe-infl uerad doldis. att The Manor skapat något av det mer tillbakalutat och fullt av själ. Han blandar Med små medel lyckas David Wenngren intressanta vi får höra från Sverige i år friskt blues, funk, r’n’b, folk, soul och pop och Per Jardsell att återigen skapa en – ett svart får i strömmen av den allt mer till sitt alldeles egna sound. Ofta byter han fantastiskt stor ljudbild, som skänker hopp inskränkta genre vi kallar indie. De är inte stil mellan varje låt vilket får en att nyfi ket och minst lika ofta återspeglar förtvivlan. helt självklara, men de blir det med tiden. undra vad som ska komma härnäst. Detta På instrumentala och pianodrivande Christian Thunarf gör att det heller aldrig blir tråkigt. Ämnen Feeling For Something Lost låter herrarna, MASTA KILLA som sociala orättvisor, politik, sex och till skillnad från debuten, även två andra Made in Brooklyn romantik avhandlas med skön röst till ett musiker gästspela. Cecile Schott (mer känd NATURE SOUNDS/BORDER enkelt, men riktigt tight komp. Kanske är som Colleen) och Erik Skodvin från Deaf Det är intressant att följa medlemmarna i det nu dags för John Mayer att slå igenom Center får det fängslande albumet att lyfta Wu-Tang Clans utveckling. Från att ha varit på bred front även i Europa? ytterligare. en sammansvetsad grupp vars debutalbum För att beskriva soundet på Continuum Ibland behövs ingen röst för att för- förmodligen ligger på alla hiphopares topp kan man nämna namn som Sade, Eric medla känslor och måla storslagna miljöer. 10-lista har de under åren gått skilda vä- Clapton, Steve Winwood, Sting och Dave Anders Gustavsson gar. ODB har gått bort, RZA fi ck hybris och Matthews. Plattans bästa spår är förutom LITTLE RED SNAPPER Ghostface släppte tidigare i år ett album titelspåret, den bluesfunkiga Vultures och Little Red Snapper som fi ck recensenter att fylla litermått pianoballaden Dreaming with a Broken LOVANDE PROJEKT/CDA med saliv. Klanens kanske fåordigaste Heart. Jag tror John Mayer kommer ha Skivbolaget kallar det här för countrydof- medlem Masta Killa arbetar i tystnad och stor anledning att le när det är dags att tande popbagateller. Och ja, det samman- fortsätter nu 2006 med sitt andra soloal- presentera årets Grammy-nomineringar. fattar ganska bra vad kompisbandet Little bum efter 2004:s No Said Date. Ett självklart köp. Red Snapper handlar om. Jag associerar Öppningsspåret Then and Now består av Thomas Rödin till det Andreas Mattsson håller på med verser från Karim Justice, Shamel Irief och MICHAEL MAYER numera, vuxen gitarrpop med mycket Young Prince. Verserna är lite rostiga, men Immer 2 hjärta och smärta. Men där han har den stämningen är kärleksfull likt den purunga KOMPAKT/IMPORT där osvikliga låtsnickrarkänslan halkar Shyheims tidiga debutrader. På efterföl- Det har tjatats en hel del om baleariska Little Red Snapper efter direkt. Det är kom- jande E.N.Y. House återanvänder MF Doom beats under sommaren. Det gör det för- petent, sympatiskt men också opersonligt ett av sina gamla King Geedorah-beats och resten kanske varje gång kvicksilvret i och ja, anonymt. klipper knastrigt ihop en riddarståtlig loop. termometern kliver över arton grader, då Martin Röshammar Albumets första singel är It’s What it Is. dagarna blir längre och folk startar se- LOVENINJAS Både Raekwon och Ghostface gästar låten mestrarna? Denna fusion av disco, house, The Secret of the Loveninjas och gömmer du undan kalendern för en techno och lite lagom mycket chilloutdof- LABRADOR/BORDER sekund så gör det dramatiska beatet och tande ambient funkar onekligen rätt bra Loveninjas är här och dessa truliga, tre- de hårdhudade raderna att det åter är till ledighet, solsken och paraplydrinkar. vande, drömska snedluggspojkar kommer mitten av 1990-talet och ett klassiskt Wu- Av Kompaktfolket är det utan tvivel att dämpa din ångest (i alla fall om den Tang-sound. För att ha samlat ihop nästan Michael Mayer som frontat denna stil hår- huvudsakligen bottnar i tonårsfrustra- hela klanen fi nns också Iron God Chamber. dast. På hans eget Touch-album gav detta tion). På en halvt egenproducerad debut RZA, U God och Method Man bidrar till varma sound konturerna till technon, på av bandets sångare/basist Tor Helmstein att Masta Killa även här vandrar i den denna mix-CD defi nierar det känslan helt levereras rara, bedårande låtar med traditionella fåran, men tack vare RZA:s och hållet. Det låter avslappnat, lojt och textrader som ”You work all day/we play bedrövliga vers (”I used to be afraid of the första gången till och med lite slappt. Men all night”. Helmstein sjunger om hur han devil as a boy/but now as a grown man I lyssna igen och träng djupare. Bland de vill vara och hur hopplöst realize that he is just a toy”) blir detta spår småsömniga beatsen fi nns alltid en skärpa förälskad han är i den onåbara tjejen, aldrig lika bra som det såg ut på pappret. och ett fokus som återspeglas i de snygga vilket är precis det som får dig att vilja Det fi nns ytterligare några besvikelser. mixarna. Immer 2 får till en perfekt mix av krama Loveninjas och aldrig aldrig aldrig Den r’n’b-släta Lets Get Into Something disco, solsken, techno, värme, house och släppa taget. blir i sin kontext endast en ostig (ursäkta klarblå himlar. Mitt i snökaoset. Det är oförargligt enkla, ibland 60- direktöversättningen) avstickare och tillika Mats Almegård talsinfl uerade, popmelodier med den antiklimax och den stumma Pete Rock- NATHAN MCEUEN sprittande energi som bara en omåttligt producerade Older Gods Part 2 är minst Grand Design sexuell frustration (eller engagemang, vad sagt missvisande för denna beatbyggan- LINT/HEMIFRÅN vet jag) kan tyda på. Vad det än är som dri- dets gud. Den avslutande Lovely Lady är en Duktig. Det är nog det bästa ordet jag kan ver dessa popnördar skänker de oss något ren paraplydrink och UB40-reggae, vilket komma på för att beskriva Nathan McEuen medryckande, dansant och lättlyssnat som gör att det är efter näst sista spåret som och hans skiva, Grand Design. För han är skulle kunna beskrivas som ett elektro- denna platta bör ses som avslutad. nog en förbannat duktig musiker. Men det nikafl örtande Peter, Bjorn And John med Masta Killa är i sig långt ifrån Wu-Tangs är som om han vill visa hur fantastiska han I’m From Barcelona-texter som får dig att mest intressanta medlem. Bortsett från och hans medmusikanter är. Resultatet fånle. små skavanker är han däremot en av blir en rätt sömnig historia med spretig Nina Einarsson de som idag fortfarande lyckas hålla sig folkpoppig rock som inte har så värst THE MANOR värdigt kvar i den ljudbild förknippad med mycket att säga om världen. Sparks of Light Will Guide Us Tonight Wu-Tang. Det är inte förlegat, men det Martin Röshammar TEXAS är inte heller alltför hett. Under 13 spår MEAT LOAF Det fi nns stunder då inget annat än beck- samlar Masta Killa ihop sin klan som med Bat Out of Hell 3 – The Monster is Loose svart avgrundsmörker skymtas i den vagt hjälp av producenter från då och nu sedan MERCURY/UNIVERSAL överskådliga framtiden. Då det känns som lyckas ge en helhet väl värd att sortera in i Så är han då tillbaka igen Meat Loaf, för allt bara tar slut. Kalla mig melodramatisk, skivsamlingen under ”W”. att erövra världen ännu en gång. men ibland kan det vara skönt att släcka Erik Hjortek Lite äldre och lite kortare hår, men alla ljus, dra täcket över huvudet och säga JOHN MAYER med samma kraft i rösten och samma nej till hela världen. Sådana stunder kräver Continuum förkärlek för det svulstiga och pompösa. ett bra soundtrack. Sparks of Light Will AWARE/SONYBMG Men den här gången heter inte producen- Guide Us Tonight är en passande kandidat. John Mayer har för mig alltid känts som en ten Jim Steinman utan . Jag skulle inte kalla The Manor för lite mesigare variant av Dave Matthews. Så Steinman hade ingen lust att medverka så ”slående popmusik”, som pressreleasen döm om min förvåning när han med Conti- man plockade in Child för att försöka åter- skvallrar om. Det här är något helt annat. nuum fått till en av årets kanske starkaste skapa soundet från de två första plattorna. Det här är familjen Adams som startar ett plattor. Här framträder en mogen och Och det lyckas väl sådär. Meat Loaf sjunger källarband med frenetiska orglar – lyssna som vanligt som om det gällde liv och död Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 9

och låtmaterialet håller hyfsad klass hela Hurt You har kanske inte ett lika starkt ut- är inget annat än oberoende mood-music albumet igenom. Men ibland ger skivan ett tryck men ännu större radiomöjligheter. för amerikansk, samtida populärkultur lite schizofrent intryck då så många stilar När man snackar med reggaeartister som just Grey’s Anatomy, Scrubs och The ska blandas på samma skiva och ibland pratar allihop om att de vill göra positiv O.C. till och med i samma låt. Bäst blir det i och rättrådig musik, uplifting music. Och David sjunger med en amerikansk, föga de låtar som är signerade Jim Steinman. om man vill veta den termens verkliga karismatisk accent och låtarna bygger på Första singeln It’s All Coming Back to Me innebörd så är den här plattan ett perfekt smått aviga gitarrslingor. Det är simpelt Now har redan varit en hit två gånger exempel. Natural Black gör verkligen och poppigt. Men även fruktansvärt torrt tidigare. Först med Steinmans eget projekt uplifting music i Nice it Nice, Hard Ears, och pubertalt. Ibland låter det nästan som Pandoras Box och senare med . Born in a Struggle och öppningsspåret om det växer fi nnar på låtarna och framför Här sjungs den som en duett tillsammans Think Big med sin snygga pianodetalj. mig ser jag allas våra favoriter Blink 182 med norskan Marion Raven. Hans största hit än så länge är titelspåret springa nakna genom ett köpcentra. Nej, Bästa låten på plattan är utan konkur- Far From Reality, hans version på rytmen David, håll dig du till Division Of Laura Lee rens Bad for Good, en riktigt svulstig Drop Leaf som slog förra året främst ge- så nämner jag inget till någon om den här rocklåt med Brian May på gitarr. Andra nom Jah Cures hjärtskärande Longing For. lilla pinsamheten. prominenta gäster på plattan är Steve Vai, Conquer Dem är en variant på en annan av Christian Thunarf Eric Bazilian och Todd Rundgren. Bat Out förra årets bästa rytmer, I Swear, döpt efter N.O.R.E of Hell 3 når kanske inte riktigt upp till Chuck Fendas slagdänga. Y La Familia…Ya Tú Safe sina föregångares nivå, men den kommer Ibland balanserar Natural Black på ROC LA FAMILIA/UNIVERSAL säkerligen att innebära ett uppsving i kar- gränsen till det väl käcka men han klarar Ena halvan av den klassiska duon Ca- riären för den gode Meat Loaf. Jag antar sig nästan alltid kvar på rätt sida strecket. pone-N-Noreaga gör sitt första släpp på att man egentligen inte får lov att gilla Förutom den vedervärdiga People Crying Roc-a-Fellas sydamerikanskorienterade detta, men det är som med en god svulstig så är det här ett helgjutet album och efter underlabel och N.O.R.E. stämplar själv sin bearnaisesås: har man bara smakat lite så några lovande produktioner har Natural musik med termen reggaeton. Må så vara måste man ha mer. Black tagit steget upp till den högsta ligan. fallet, men det är därtill i sådant fall en Thomas Rödin Isac Nordgren luftig och uppmjukad variant av denna ME FIRST AND THE GIMMIE GIMMIES vråligt rumpskakande kategori. Love Their Country Songbird Även gästlistan talar sitt tydliga språk. /BORDER LOST HIGHWAY/UNIVERSAL De tidigare solosläppens gäster - Nas, Tänk att man kan komma undan med att När jag var liten så hade min mamma Akinyele och Kool G Rap - är idag utbytta spela in ett gäng covers på ett tokroligt ett blandband med country som hon mot en sedan länge förfallen Fat Joe, sätt. Me First And the Gimmie Gimmies brukade spela på bandaren i köket. En affärsmogulen Diddy och popduon Nina har gjort det förr. Den här gången är av artisterna på bandet var Willie Nelson. Sky. Tidigare anlitade producenter som det countryn som ska stötas, blötas och Vill minnas att låten hette On the Road The Neptunes och Trakmasterz har till Y La hyllas. , Dixie Chicks, Johnny Again, men på den tiden var jag nog mer Familia…Ya Tú Safe också huvudsakligen Cash , och är imponerad av Willies hästsvans än hans ersatts av Thugged Out Militainment-pro- några som får sina låtar omgjorda. Kul på musik. Nu har den 73-årige drogliberala ducenten SPK. pappret och i drygt tre och en halv minut. rebellen slagit sina påsar ihop med de 42 Resultatet efter detta nyttjande av Sen kan man det. Jolene i ett ösigt punk- år yngre Ryan Adams och tillsammans har utbytarbänken är en klar kvalitetsförsäm- tempo funkar inte i min bok. Amerikanska de skapat Songbird. På albumet blandar ring. N.O.R.E. låter avsevärt mycket bättre allstarbandet med medlemmar från Foo de eget material med udda coverlåtar. när det inte blir för mycket Sydamerika Fighters, NOFX och gör ett habilt Ryan Adams sätter med sin produktion i skapandeprocessen. Den John Dank- intryck som inte består. verkligen sin prägel på plattan och worth-samplade Soy Un Gangsta lyser i sin Per Lundberg GB lockar fram det bästa ur Willie. Bedårande ensamhet som det enda exemplet på en MERCURY REV vackert och Willie Nelson är kanske ingen kombination av N.O.R.E:s forna potential Hello Blackbird väntad kombination, men det är precis och den nya fäblessen. V2/BONNIERAMIGO så det låter i tolkningen av Fleetwood Genom N.O.R.E:s fjärde soloskiva löper Det är ingen ”vanlig” Mercury Rev-skiva Macs Songbird. Ett annat guldkorn är den en rak linje av faktisk tristess. Det är inte utan ett soundtrack till fi lmen Bye Bye avskalade och mörka versionen av Leonard den explosiva form av reggaeton eller Blackbird av fransmannen Robinson Sa- Cohens Hallelujah. Ibland blir det lite väl baille funk som stulits från kåkstäder och vary. Och fi lmmusik är ett eget musikaliskt dystert och vemodigt, men rockiga We gatugränder du hör. Det är en stelbentare, kapitel, det är sällan det funkar särskilt bra Don’t Run piggar snart upp en igen. Själfull alltför märkbart studioframställd, plastiko- att lyssna på musiken enskilt, det man ser countryblues som förenar det bästa från pererad styvbroder. och det man hör kompletterar varandra. två av countryns mer udda fi gurer. Erik Hjortek Hello Blackbird tillhör tyvärr inte de få Thomas Rödin NORMA JEAN skivor som håller för ”egen lyssning”. Det NEW FOUND GLORY Redeemer är visserligen stämningsfullt och inte sällan Coming Home SOLID STATE/EMI lite spöklikt ödsligt, men det Mercury Rev GEFFEN/UNIVERSAL Redan för fem år sen när dessa jänkare är så vassa på i vanliga fall är att bygga Det mest utmärkande för New Found Glory gick under namnet Luti-kriss hade de ihop det spöklika, det ödsliga och lite är att sångaren Jordan Pundik är hyfsat något speciellt. Namnändringen till Norma vansinniga med klockrena melodier. Här lik en ung Morrissey. Mer gemensamt har Jean kom efter endast en skiva och när de saknas av naturliga skäl melodierna och de inte. Tyvärr för inte utseendet med sig slog till med Bless the Martyr, Kiss the Child kvar blir bara… vackra eller orosmättade samma känsla för gripande melodier och 2002 var intensiteten, galenskapen och det ljud. fylliga texter. New Found Glory sållar sig till tekniska oljudlandskapet betydligt mer Martin Röshammar banden som kommer att göra collegerock fokuserat. NATURAL BLACK samtidigt som andra i deras ålder börjar Cory Brandan tog över mikrofonplatsen Far From Reality sukta efter pensionen. Klassisk amerikansk på Oh God the Aftermath 2005 och även GREENSLEEVES ångest i diet-utformning. om han inte gjorde bort sig känns han mer Det som gör Natural Black till en katt Svagt kan jag dock erinra mig att de i samklang med bandet nu och varia- bland Jamaicas hermeliner är att han har blivit lite mognare sedan jag zappade tionerna i skriken gör sig mer gällande. är född och uppvuxen i kolonin Franska förbi en av deras videor för något år sedan. Ljudbilden är råare och mer levande än Guyana på Sydamerikas norra kust. Han Men det känns som om det beror mer på på tidigare alster och Redeemer är ännu blev snabbt del av den lilla nationens automatik än visdom. Jag vill ändå lyfta ett stycke eminent tokrock för de som reggaescen och åkte sedan till Jamaica fram Connected. En snyggt arrangerad uppskattar Dillinger Escape Plan, Converge för att pröva lyckan redan som tonåring. rockdänga med känsla. Melodier och och The Chariot. Första gången jag hörde honom var runt melankoli balanserar på var sin sida av det Roger Bengtsson millennieskiftet då han deltog på ett par tunna kexet som utgör balansbrädan för OVER THE ATLANTIC samlingar från Beres Hammonds bolag en riktigt bra låt. Junica Harmony House. Nu är han del av den nya Mikael Barani CARPARK/DOTSHOP.SE generation sångare som är redo att ta över. NEW MOSCOW Nya zeeländarna i Over The Atlantic gör Andra låten på hans nya platta, Never Hurt Verse Chorus Worse stämningsfull pop med texter som är som You, har potential att göra honom riktigt FLAGSTONE/DOTSHOP.SE små sagor. Det handlar om stjärntecken stor. Med rätt lansering kan den bli en me- Att New Moscow fått med låten Slow Down och om kärleken till Jess med de vackra gahit. I känslan påminner låten om Richie i den populära, urtöntiga, serien Grey’s ögonen, om Frankrike och om Kevin Spices genombrott Earth a Run Red. Never Anatomy är ingen slump. För det David Shields. Med Junica gör de en utfl ykt över Fransson, alias New Moscow, ägnar sig åt vackra ljudlandskap som är fyllda med Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 10

mjuka, studsande beats och svepande syn- fyrar av ett skott. Göteborgarna i Pistol var Darryl som 20-åring världsstjärna i tar. Det är stillsamt och behagligt och en Disco gör nämligen iskall noise-synth i blackjack. Så synd att han då hellre går sådan skiva man gärna plockar fram när Suicide-traditionen. De låter dock mindre på regler och trygga ramar framför känsla man vill låtsas att man åker till en annan punk och konstskola än sina föregångare. då han komponerar musik, istället för att plats. Kanske i ett ljudlöst fl ygplan på väg Pistol Disco har i stället sneglat mer på kamma hem jackpot. till andra sidan Atlanten. japansk noise men korsat den med beats Christian Thunarf Linda Hansson och melodislingor. Ibland sjunger Palme- CHRIS REA LAURA PAUSINI stål genom oljudsmattorna. Resultatet The Road to Hell and Back Io canto är en debutskiva som inte ber om ursäkt POLYDOR/UNIVERSAL WARNER – skärande oljudsstycken blandas med Mannen med den raspiga raspiga rösten Laura Pausinis åttonde studioalbum är ett återhållna vemodsstunder till en lång och har aldrig släppt en liveskiva. Inte förrän coveralbum bestående av enbart italienska varierad ljudattack. Snygg debut! nu och då passar han på att släppa en DVD låtar. Sånger som från början har spelats in Mats Almegård samtidigt. Låtarna är inspelade i Warzawa, av italienska storheter som Zucchero, Eros PITBULL Oxford, Moskva, Plymouth och Brighton Ramazotti och Raf. Laura har en kraftfull El Mariel och som så ofta förr när det handlar om röst och låtarna är som klippta och skurna TVT/BONNIERAMIGO livemusik på skiva ska man helst: A) Älska för henne, men tyvärr låter produktionen Titeln kommer från hamnen med samma artisten. B) Varit på plats på konserten som ofta mer 1986 än 2006. Som bäst blir det i namn där över 125 000 kubaner fl ydde till skivan bygger på. Men om man inte älskar samarbetena med Juanes respektive Frank- Florida ifrån för cirka 25 år sedan. En hän- Chris Rea och inte sett honom live, ja då rikes svar på Elvis, Johnny Hallyday. delse som fi ck stora politiska konsekvenser är The Road to Hell and Back en tämligen För mig som inte hört dessa låtar i och som kubansk-amerikanske rapparen sömnig stund. original så känns det som det lika gärna Pitbull inte heller bangar för att ta upp. Han raspar på så som vi vet att han skulle kunna vara Lauras egenkompone- Det är en hel del politik, mycket Kuba och raspar, han slajdar med sin gitarr så där rade låtar. Hon sjunger med inlevelse och mycket George Bush som avhandlas på jätteskickligt och låtarna lunkar fram lyckas göra orden till sina egna. Det är plattan. sömndrucket men kompetent. Men jag skönt att kunna få lyssna på en coverplatta Alla låtar låter dock som att man hört tycker faktiskt att The Road to Hell är en där pubtrubadurerna inte redan spelat alla de förut. Okej att inspireras av andra rap- alldeles lysande låt. Åtminstone i original- låtar sönder och samman. Som en nordita- pare men när man under varje låt tänker tappningen. Eller förresten, den funkar här liensk hybrid av Gianna Nannini och Celine ”vem är det som har gjort den här förut?”, också fast den förvandlas till trötta ZZ Top- Dion har Laura Pausini lagt Europa och så är det faktiskt inte okej. Pitbull har ett riff några minuter in i låten. Här lyckas Sydamerika för sina fötter. 29 miljoner ski- skönt fl ow och skulle kunna bli bra men han ändå fängsla mig och bygger upp en vor världen över inger sannerligen respekt. först måste han bestämma sig för hur stämning som inte går att fl y från. Men Soft musik med attityd och känsla för dig han ska låta. Alla låtar är typ max 1,40 det är bara där och då. Resten av skivan är som tycker Eros Ramazotti är för mesig. dessutom så det känns som man lyssnar trött och ja, raspig. Thomas Rödin på någon slags sneak preview och inte en Martin Röshammar CHARLIE PERSSON riktig skiva. Det hjälper inte hur viktiga RICHARD ANDERSSON’S SPACE ODYSSEY Tjänsteman texterna än är, skivan känns inte färdig. Tears of the Sun CUT THE MUSTARD Sara Thorstensson REGAIN/BORDER Så är den då här, skivan med årets kanske PLATINUMWEIRD Fjolårets The Ultimate Collection samlade osexigaste titel: Tjänsteman. Make Believe låtar från Richard Anderssons olika band Här behandlas på elva spår ett INTERSCOPE/UNIVERSAL Time Requiem, Space Odyssey och förhållandes övergång från passionerad De som var med på den tiden får säker- Majestic. Han gjorde inte det lätt för mig förälskelse till skilsmässa och avsked. ligen en och annan nostalgikick till Plati- då och även om Space Odyssey samlar Charlie Persson har en stark röst och det numweirds outgivna material från 1974. infl uenser från Whitesnake och Rainbow känns kul att han vågat sig på att göra soul Själv får jag nöja mig med fl ashbacks till ti- har jag stora problem att uppskatta hans på svenska. Hantverket är snyggt och kom- den då jag rotade i pappas skivbackar och senaste tillskott till diskografi n. Richard petent utfört, men det lyfter liksom aldrig. grävde fram Fleetwood Mac-plattor. För Andersson är helt enkelt alldeles för duktig Samtidigt så får jag anstränga mig för att Platinumweird luktar Fleetwood Mac lång på att lira. Det är soloeskapader stup i engagera mig i det han har att berätta. väg och inte så konstigt kanske då de båda kvarten och det är säkert kul för den som Kanske är det faktumet att jag varken är var samtida. Platinumweird bildades 1974 uppskattar sådant. För egen del ser jag nyskild eller särskilt deprimerad som gör och skulle då släppa Make Believe, men av hellre bra melodier och minnesvärda riff det svårt att relatera till mig själv. Bäst blir någon anledning försvann sångerskan Erin som grundbultar så att man åtminstone det ändå i de lite snabbare numren där Grace spårlöst och lämnade endast singeln kommer ihåg någon låt när skivan snurrat både musik och text fått lite mer energi. Will You Be Around till bandkollegan Dave några varv. Värd att nämna är Samma lag samma håll Stewart. Bandet rann ut i sanden och Dave Roger Bengtsson som låter som om Love Olzon gett sig på Stewart blev ena halvan av Eurythmics. ROBERT JOHNSON AND PUNCHDRUNKS att tolka Moneybrother. 30 år senare stötte han på den amerikan- Trynor in Heaven for Link Wray Tjänsteman lyckas inte riktigt fånga ska låtskriverskan Kara DioGuardi, som NILROY/CDA mitt intresse, men jag är ganska övertygad råkade ha bekantskap med den försvunna Link Wray pytsade ut rockabilly från 60-ta- om att vi kommer att få höra mer av sångerskan Grace och en återuppståndelse let och framåt, infl uerade många och dog Charlie Persson i framtiden. av Platinumweird blev ett faktum. till sist förra året i Danmark. När Robban Thomas Rödin Singeln Will You Be Around har ett Johnson med sällskap hyllar Wray gör de PIHLIS sandpapprigt, smårivigt 70-sound och det på det mest gryniga och skitiga sätt de Om vi går under (oktoberversion) sätter sig precis som bara ett 70-tuggummi kan komma på. Det låter knäckebröd om SVEDJEBRUK kan göra. Det fi nns en intensitet på hela ljudbilden. Surfgitarrerna rasslar ut sitt Jag får rysningar. Inga bra sådana. Gåshu- plattan med fl era vackra uppstickare som galna budskap med outtröttlig kantighet. den längs mina armar är inte av vackra Picture Perfect och I Pray och det märks att Den energi bandet genererar kräver sin toner utan av läskiga Kent-toner. Om vi detta är avdammade låtar som väntat på lyssnare. När själva poängen med musiken går under (oktoberversion) är Pihilis andra utgivning. är att det ska låta som om högtalarna är singel och jag vill inget annat än att spy. Emma West sönder blir jag rätt trött i huvudet efter Det är så dåligt. Själva musiken är inte så DARRYL PURPOSE ett tag. dålig. Där hör vi mest upprepande toner Live at Coalesce Mikael Barani men det hemska ligger i sången, både GAMBLERS GRACE MUSIC SAMURAJ CITIES ljud- och textmässigt. Här fi nns inget att Enligt skivbolaget är Darryl Purpose en Cheap Deluxe rädda. lika talangfull historieberättare som Bob IMPERIAL Alessandra Johansson Cavalera Dylan. Nu vet vi ju alla att detta påstående Samuraj Cities är en experimentell duo PISTOL DISCO är totalt befängt – någon sådan person från Sverige. De framför en egen, ganska Two existerar inte. långsam mix av pop, electro, rock och lite CELEBRITY LIFESTYLE RECORDS Vad det handlar om är en simpel folk- tv-spelsinspirerat melodibygge. Genom Musiken som Alexander Palmestål och sångare med violinisten och sångerskan att belägga sången med diverse effekter Mikael Enqvist gör har mer med pistoler Julie Beaver som draghjälp. Och om det av typen phaser och reverb försöker de att göra än disco. Halva bandnamnet ger är något som är bra på Live at Coalesce är maskera en sångare som är lite obekväm i därför en vägvisare till hur det låter. Fast det Julies fi olgnidande. I övrigt kastas man sin roll. Det förmedlar känslan av att sång det är inte hiphop och pistolreferenser bara mellan platta vardagsbetraktelser och endast är ett nödvändigt ont, vilket i sig vi pratar om. Nej, snarare det kalla stålet moralkakor, hur ”vi själva blir de historier inte är direkt ovanligt för genren. Samuraj i en revolver eller explosionen när man vi berättar”. Enligt pressmeddelandet Cities lär eventuellt gå hem i sammanhang Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 11

som SAMA (Swedish Alternative Music S.K.U.R.K. Awards), Tinnitus eller Arvikafestivalen, 666 personligheter Still the Same: Great Rock Classics of Our även om de är långt ifrån hårda. Jag blir BORDER Time mest påmind om hur mycket jag växt ifrån Världens första metalband på skånska. J/SONYBMG det. Tunga basgångar, desperat tutande Ja, så står det i min pressrelease och jag Efter det misslyckade r’n’b-försöket på syntar och lika många mollackord som utgår från att detta skall få upp mitt mitt fl oppande albumet Human bestämde sig bokstäver i alfabetet ter sig helt enkelt inte intresse. Och visst jag erkänner, det fi ck Rod Stewart för att satsa på ett säkert kort lika häftigt längre. det. Synd bara att det faktumet är roligare och göra ett album med gamla klassiska Christian Thunarf än själva skivan. standards, The Great American Songbook. SHOOT CHARLIE Men det är alltid kul med musik på Ett upplägg som brukar garantera fi na Junior & Senior svenska och då speciellt metal, en musik- recensioner och ökad skivförsäljning PLASTILINA RECORDS stil som verkar ha grova problem med att (Cyndi Lauper, Björn Skifs, Bryan Ferry). Så Äntligen en platta som bara sprudlar framföras på det egna språket, och visst är skedde också och det blev sen ytterligare av ren jäkla energi och glädje. Det det kul att de dessutom sjunger på dialekt tre plattor i samma stil. Nu känner väl den är befriande att slippa storbolagens och att den dialekten är skånska. Men jag gode Rod att han mjölkat ut vad han kan überkommersiella tänkande utan att tycker inte att det svänger, tempot går i ur denna låtskatt och kastar sig istället därmed behöva matas med deppiga låtar gångtakt, det rockar inte och jag gillar inte över en samling rockklassiker. Detta borde om sprucken kärlek och brustna hjärtan. 80-tals sången. Men med det sagt så fi nns kunna passa honom som hand i handske Första spåret God You Really Love Me är det schyssta stycken och infall här, bandets då huvuddelen av materialet är från ett riktigt lyckopiller och jag blir vid första fantasi och uppfi nningsrikedom verkar det 70-talet och han själv hade sin kreativa lyssningen helt överrumplad. Här kommer inte vara något fel på. Synd bara på det storhetsperiod då. ett band som lyckas injicera lika mycket där med svänget då. Men för att göra en coverskiva intres- energi i sin musik som Håkan Hellström Mathias Skeppstedt sant krävs det att man förändrar lite och gjorde på sin debutskiva. Ibland påminner SALLY SPRING gör låtarna till sina egna. Precis som på de farfi sakryddade låtarna om tidiga Gyl- Mockingbird American Songbook-plattorna så orkar lene tider, men mest gemensamt har man SNIFFINPUP tyvärr inte Rod bemöda sig med att göra kanske med band som The Plan, Bad Cash Senast jag hörde bönen ”If I should die detta utan han har helt enkelt spelat in 13 Quartet och Broder Daniel. before I wake…” var i Metallicas klassiska, låtar som i stort sett låter identiskt med Sången är så där lite lagom falsk, men men ack så fåniga John Blund-soppa Enter originalen. Det är snyggt producerat, och det gör att det hela känns så mycket mer Sandman. Jag behöver nog inte gå in på även om han sjunger på ren rutin så låter äkta. Johan Köhnke har ett speciellt ut- hur country/singer-songwriter-tanten Sally det bra, men jag retar mig ändå över att tryck och har du väl hört hans röst en gång Springs version skiljer sig från nämnda han inte ansträngt sig mer. Orsaken är väl så kommer du att minnas den. För pro- hårdrocksjättes. Jo, det är så att det fi nns antagligen att man vet att skivköparna duktionen står Björn Yttling som tidigare ett astronomiskt begrepp som kallas ljusår, helst vill höra sina favoritlåtar precis som producerat Caesars och Marit Bergman, och… de alltid låtit. Det gäller ju trots allt att och man kan väl bara gratulera till ett väl Sally Spring använder alla för genren kränga så mycket skivor som möjligt, eller? utfört jobb. Junior & Senior klockar in på korrekta grepp. Hon sjunger om att resa Bäst blir det i Pretenders vackra I’ll Stand 33 minuter och rymmer bara en enda lugn till Kalifornien. Hon låter ex-The Byrds by You och Breads Everything I Own. låt, avslutande The Dances Never Danced. Gene Parsons gästa på pedal steel. Hon Detta är egentligen ingen dålig skiva, Kanske en kommande favorit att dansa darrar på rösten med lätt gråtmilt vibrato men heller inget som sticker ut på nåt tryckare till för morgondagens indie-kids? och ger sina låtar en lätt touch av pop sätt. Till nästa skiva är det kanske dags att Behöver du en dos solsken i höstmörkret – bara för att inte bara locka entusiaster plocka in en ny producent. Varför inte Rick så är den här skivan rätt medicin för dig. med fäbless för stor byst och hårsvall (läs: Rubin? Thomas Rödin Dolly Parton) att lyssna på hennes musik. Thomas Rödin THE SHOWDOWN Genom att bland annat anlita Fred GEORGE STRAIT A Chorus of Obliteration Smith (ex-Television) på bas och andra It Just Comes Natural MONO VS STEREO/EMI erkända musiker till sitt band har hon MCA NASHVILLE/UNIVERSAL A Chorus of Obliteration är redan två år räddat framförandet från skönhetsfl äckar. Hemma i USA är George Strait superstjärna gammal i USA. Nu ska vi européer också Och de lite poppiga dragen räddar skivan som säljer guld och platina av sina skivor. få höra vad The Showdown kan göra i från att låta för gubbig, eller bör man Jaha, ännu en dagslända från American metalväg. Det är så där spännande. säga tantig? Lyssna till exempel på I Can’t Idol tänker du kanske och gäspar lite Bandet härstammar från Tennessee Understand och Take Me to the Water. uttråkat. Men det här är faktiskt Georges och släpper snart sitt uppföljaralbum, I slutändan är trots allt traditionella 29:e album och hans karriär spänner över varför europareleasen är lite malplace- Pretty Peggy-O (som även spelats in av 25 år. Problemet är bara att George Strait rad tidsmässigt. Inte desto mindre fi nns exempelvis Simon & Garfunkel) bästa låten spelar country, en musikstil som i Sverige plattan till salu, men jag skulle nog spara och Sally Spring lär knappast revolutio- för evigt kommer förknippas med Mats pengarna till nästa studiosläpp. nera den redan proppmätta marknaden. Rådberg och Hasse Kvinnaböske. I en Vad som inte funkar med The Show- Oavsett hur mycket Gene Parsons bereder perfekt värld hade folk struntat i att köpa down har gett mig grått hår i funderande. hennes väg med rosor och lovord. en skiva där Christer Sjögren misshandlar Varför gillar jag inte riffen? Kanske för att Christian Thunarf Elvis låtskatt, för att istället lägga It Just de är tekniska melodislingor utan stake. MARTIN STENMARCK Comes Natural i skivkassen. Och vad är det i sången som inte funkar 9 sanningar och en lögn Det här är en skiva vars texter för mig? Kanske är det att rensången är UNIVERSAL uteslutande behandlar relationer och okej, men inte mer. När skriksången sätter Han sjunger säkert jättefi nt, träffar to- brustna hjärtan. George har en behaglig igång i till exempel A Proclamation of Evil’s nerna rätt och allt sånt. Och han har rakat countryröst som passar lika bra i bal- Fate känns det bättre. Faktum kvarstår skallen, odlat skäggstubb och låtit Jonas laderna som i de snabbare numren. Han dock - A Chorus of Obliteration trampar för Inde vara med på ett textskrivarhörn. I har alltid haft en bra näsa för vilka låtar mycket vatten. pressutskicket står det för övrigt ”Jonas han ska välja vilket gjort att han ofta får Torbjörn Hallgren Inde från Gillinggänget”. Det är roligt i till bra och jämna album. Särklassigt bäst SKID ROW min värld. Så roligt blir det aldrig på 9 på plattan är den boogiedoftande One Foot Revolutions Per Minute sanningar och en lögn tyvärr. Det kvittar in Front of the Other. Kanske skulle man STEAMHAMMER/PLAYGROUND hur mycket rak rockmusik man vill göra plockat bort ett par av balladerna för att Småtrevlig. Så sammanfattar jag Skid Rows om man egentligen inte kan vara mer än få med lite mer av den varan. It Just Comes senaste. De tre första spåren håller alla hög en stabil sångare med båda fötterna i Wall- Natural är en skiva för dig som bojkottar klass, men fl ytet stoppas upp av den tokiga mans salonger-myllan. Martin Stenmarck dansband eller som bara vill ha en dos punkdängan When God Can’t Wait och lika är nog en fi nfi n kille med hjärtat på rätta gammal hederlig country. tokiga countrybiten You Lie. Sånt är säkert stället och han har nog både humor och Thomas Rödin kul i replokalen, men inte på platta. självdistans. LINDA SUNDBLAD Skid Rows texter är den största Och med rätt låtar kommer han nog Oh My God behållningen. Det handlar till stor del om vara Ledin-folkkär inom några år. Den BONNIERAMIGO passion, lögner och svek. Sånt som vi alla nivån lär han dock inte nå med den här Lambretta gjorde på sin debutskiva sock- känner. Titlar som Love is Dead och An- skivan, eller så hör alla andra det som jag ersöta popkarameller för att med andra other Dick in the System talar för sig själva. inte hör. För den här skivan är så helyl- skivan fullständigt invadera reklamradion Inte ens gamla rockstjärnor som Dave lesvensk och så blaskig att jag mest blir och singellistan. Men när det sen var dags Snake Sabo slipper undan livets baksidor. kissnödig på kuppen. Sorry. för tredje skivan försökte man sig på att Torbjörn Hallgren Martin Röshammar leka No Doubt och med ens var varken Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 12

recensenter eller skivköpare särskilt impo- TONY NAIMA & THE BITTERS Stefanis. Alltså om den röst Gwen hade nerade längre. Nu går Linda Sundblad solo Dismember när hon sysslade med No Doubt då de och du har troligen redan hört singeln Oh REGAIN/BORDER fortfarande lät som No Doubt. Innan Gwen Father på radion. Ska man döma utifrån Tony Naima och hans band har gett sig Stefani blev polare med Madonna och resultatet på skivan så var det nog ett i kast med att tolka dödsmetallgruppen spolade de ska-infl uerade tonerna. Trots smart beslut att pröva sina egna vingar. Dismember. De stenhårda tongångarna detta kan jag inte hylla The Vincent Black Det här är med råge det bästa Linda är utbytta mot betydligt mer harmoniska. Shadows skiva. Den är trist och alldeles för presterat hittills och jag vågar lova att Akustiska gitarrer ersätter de elektriska enformig. Jag vill gärna uppmuntra detta hon kommer att höras i etern en hel del och där tunggungande basgångar i vanliga men ändå kan jag inte. Det är helt enkelt framöver. Musikaliskt är det kommersiell fall hade ljudit fi nns nu istället stråkar. passé. pop av högsta klass med inslag av r’n’b Men det här är inte som när Tori Amos tol- Alessandra Johansson Cavalera och 80-talet känns aldrig långt borta. Jag kade Nirvana, eller som när Johnny Cash VIRGIN PASSAGES hör infl uenser från Duran Duran, Robyn tolkade Nine Inch Nails, riktigt så avskalat Mandalay och tidiga Madonna. Särskilt svag är jag för är det inte. För skränigheten fi nns i viss FIRE/DOTSHOP.SE den -doftande Love You och mån kvar, om än i en något mer blues- och Enligt bandet ska inte detta ses som en Madonnapastischen Cheat. Linda har varit folkrocksorienterad tappning. Och det debut, utan som en sorts försmak på vad med och skrivit samtliga låtar tillsam- märks att de haft roligt när de spelat in som komma skall. Varför? Ja, enligt deras mans med (Britney, Backstreet dessa covers, det märks att det är gjort egna ord för att det är en ”compilation of Boys) och Tobias Karlsson (Infi nite Mass, med stor inlevelse. odds-and-ends and bits-and-bobs”. Helt Pauline). Jag är inte mycket för dödsmetall, det enkelt en skiva liknande den andra band En överraskande bra solodebut som ska sägas, men efter att ha lyssnat på dessa släpper först tio år efter debuten, med allt kommer snurra en hel del i min stereo i tolkningar måste jag erkänna att jag på det där materialet som blev över, det som höst. sätt och vis ser Dismember i annat ljus. inte riktigt passade in. Thomas Rödin För uppenbarligen kan de skriva vackra Det åsido. Virgin Passages är enormt TARTIT dödspoetiska texter, uppenbarligen kan de experimentella och kan i viss mån liknas Abacabok skapa melodier som sätter sig, uppenbarli- vid en hybrid av Sigur Rós och Björk. CRAMMED/BORDER gen är allt inte bara vrål och skrik. Som instrument känns det som om de Nja. Det är inte direkt något jag vill lyssna Men det krävdes en dörröppnande använder sig av en hel fabriks alla verktyg på när jag varken festar, tar det lugnt eller Tony Naima för att jag skulle förstå det. och rör. Det skramlar och det gnisslar och städar. Men utan tvekan är Tartits Abaca- Anders Gustavsson James Nicholls och Sarah Naylors udda bok en dos kultur för den hungrige. Tartit VCR men tilldragande sång kommer bara in bildades i ett fl yktingläger när inbördes- Power Destiny ytterst sällan här och där. Utan någon allt kriget rasade i norra Mali. Tartit är lokala SIDE ONE DUMMY/ SOUND POLLUTION för avancerad kalkylering skulle jag nästan stammisar på den årliga ökenfestivalen Det bästa sättet att beskriva VCR:s musik kunna säga att 75 procent av Mandalay är utanför Timbuktu. Den hypnotiska musi- borde väl egentligen vara syntrock, men instrumental. ken går ut på att en ledsångare sjunger en de associationer som jag antar dyker upp Det är musik som ger fantasin fritt berättande fras som besvaras av en kvin- i de fl estas huvuden då tror jag inte riktigt spelrum. Ena stunden känns det som om nokör. Händer klappar, en trumma spelar stämmer överens med vad jag egentligen man springer runt, helt vilse i en mörk och det hela känns som någon form av vill säga. Detta är ett rockband, de spelar skog. Någon minut senare är det snarare ritual. Ett indianliknande skrik hörs. Mitt i rock, men med en synt som det mest som om man blivit dumpad med bindel allt hörs en elgitarr. framträdande instrumentet. Det skulle för ögonen i något obskyrt industriområde. Detta nya fenomen med världsmusik kunna vara ganska nyskapande, men det Intressant, utan att jag egentligen kan spinner vidare med Tartit i spetsen. Du låter mest som en modern form av Devo, säga om det är intressant på ett bra eller fattar inte vad de sjunger om, men du kan blandat med vilket 90-talsrockband som dåligt sätt. Lyssna och bestäm själv, men få en känsla av den sorg eller glädje de vill helst. Power Destiny innehåller passande någon slätstruken, massproducerad NRJ- förmedla med sin musik. Charmigt och nog en stor skopa power, en stimmig pop är det verkligen inte. intressant rent kulturmässigt, men musik- glädje, och stundtals ett riktigt skönt driv. Anders Gustavsson mässigt väldigt monotont och annorlunda. Det känns liksom inte elektroniskt, utan VON HERTZEN BROTHERS Therese Ahlberg har en ganska distinkt rockkänsla. Approach ROBIN THICKE Öppningsspåret Mega Good Blast är DYNASTY/UNIVERSAL The Evolution of Robin Thicke kanske plattans höjdpunkt, den kickar Om allt är perfekt, om det är totalt polerat STAR TRAK/UNIVERSAL igång adrenalinswitchen lite lagom chock- och allt glänser, om dessutom trummisen För tre år sedan smög den då hippiebehå- artat och man hamnar i en liten bubbla spelar som en gud och tycker om att vissa rade Robin Thicke en alldeles lysande liten av mersmak, tyvärr spricker den ganska upp det, om du lägger ovanpå det perfekt pärla vid namn A Beautiful World. På den fort då resten av materialet planar ut och stämsång och starka melodier, får det då tog han sig an följsam och kramig vit soul smälter ihop till en ganska tråkig massa. någon annan än mig att tänka på Rush? med sådan lätthet att man blev paff. Det Dock med vissa små ljuspunkter och Och säg att vi alla nu tänker på Rush, verkar som Pharrell Williams hörde den. stunder som får en att haja till, tyvärr inte är det någon mer än jag som blir smått För nu släpper The Neptunes bolag Star tillräckligt många för att få mig att fastna rädd? Rush står egentligen för allt som jag Trak uppföljaren (med en snyggt snaggad permanent. avskyr med musik; perfekta produktioner, Thicke) som innehåller sjok av svalt va- Petra Sundh polerad skit som glänser och fascistiska jande vardagssoul med hjärtefrågor högst THE VICTORIAN ENGLISH GENTLEMENS texter baserade på Ayn Rand. Som tur är upp på agendan. Lite mindre charmigt, lite CLUB är inte Von Hertzen Brothers så dåliga mer mainstream. Men fortfarande känner The Victorian English Gentlemens Club och har ingenting med fascism att göra, man Thickes känslosvallningar i låtarna. FANTASTIC PLASTIC/DOTSHOP.SE de är bara urtrista och så totalt polerade Bossasvänget i Everything I Can’t Have är Här har vi inga kärlekssånger. Den brittiska att jag kan spegla mig i produktionen och lite skumt men passerar ändå, mjukis- trion med det långa bandnamnet presen- stämsången. swooshande Teach U a Lesson är avsevärt terar på sin debutplatta elva uptempolå- Vad hände med fi nsk musik? Dog mer njutbar neosoul och Pharrell-samar- tar. Jag lyssnade, jag rynkade pannan, punken och desperationen när L’amourder betet Wanna Love U Girl givetvis en mindre jag lyssnade igen. Jag lyssnade igen, jag splittrades eller gömmer den sig uppe i hit fastän den också är väldigt återhållen rynkade pannan, jag lyssnade igen. The träskmarkerna runt ryska gränsen? Här är i tempo och utspel. Sen återanvänds och Victorian English Gentlemens Club behöver den inte i alla fall. justeras Shooter från förra plattan eftersom ett par rundor på sig för att visa vad de Mathias Skeppstedt den är så bra och Lil’ Wayne gästar. Trist kan eftersom det som är så bra inte fi nns JEREMY WARMSLEY tycker jag att de inte litar på Thickes nya på ytan. Det kan ta ett tag att hitta det, The Art of Fiction material, men låten är ju fantastisk så men ge inte upp för det fi nns där – jag lo- TRANSGRESSIVE/WARNER det är väl okej ändå. Porrfunkiga Cocaine var. Spår nummer sex, Dead Anyway är så Franskengelske ynglingen Jeremy sneglar sen mer åt Prince med fl yhänta bra att jag vågar jämföra med The White Warmsley släpper sitt debutalbum och ett gitarriff, kvidande sång och viskande körer. Stripes lugnare låtar. Här har vi en platta indieschablonsomslag (randig tröja, häng- Även om Thicke på förra plattan kändes full med kärlekssånger. slen, tjockbågade glasögon och bedjande väl nära funksväng föredrar jag den fram- Alessandra Johansson Cavalera blick) till trots, är det mycket bra. för The Evolution of Robin Thicke. Men de THE VINCENT BLACK SHADOW The Art of Fiction är ett album som båda kan även användas som komplement Fear’s in the Water hoppar hejvilt mellan nytt och gammalt, till varandra. BODOG MUSIC blippande elektronik, softa pianoballader Gary Landström Första gången jag hörde Cassandra Fords och energiska låtar med tubor, trumpeter röst tänkte jag att den påminde om Gwen och ett överraskande valthorn. Warmsley Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 13

snickrar ihop detta med underbara texter, ser till att han får ut dem, i en form eller man inhandlar en meny hos någon av de som alla är likt små smarta berättelser annan. stora hamburgerkedjorna. Jag är inte alltid vars slut man bara måste få reda på. Jag Dan Andersson så tråkigt politiskt korrekt, jag kan omfam- känner mig lite som en lysten smygdag- THE WHO na den här sortens välpolerade popcoun- boksläsare när jag lyssnar igenom skivan, Endless Wire try vilken dag som helst. Men bara inte personligheten och trovärdigheten fi nns POLYDOR/UNIVERSAL The Wreckers, för här fi nns ingenting som onekligen där, och när han du-du-duar i Första studioplattan på 24 år från Stor- signalerar att det fi nns något på riktigt den charmiga I Promise med militärtrum- britanniens tredje största – och kanske bakom den lyckade skivbolagssatsningen. mor slår hjärtat ett extra slag. Bäst är dock bästa – rockband genom tiderna. Höga Men det glädjande i kråksången är väl introspåret Dirty Blue Jeans, en sprattlande förväntningar? Inte särskilt, faktiskt. Med att det här knappast kommer att gå hem i sak med stråkar och härliga beats som tanke på hur genomruttet sista albumet de svenska stugorna. med sin energi, slipade text och härligt var, kändes det bara skönt när de kastade Countrydiggarna kommer att tycka att nonchalanta sång får mig att kapitulera. in handduken och slutade förödmjuka det är för poppigt och de som gillar Dixie Men tyvärr blir Warmsleys dagbok både sig själva och sina fans. Chicks längtar nog efter melodierna, rös- ibland lite för plottrig, lite för spretig och Ännu ett bottennapp och det hade varit terna och attityden. Hoppas jag i alla fall. lite för intern för att helt kunna sväljas. svårt att bära upp The Who-t-shirten med Martin Röshammar Det känns stundom rörigt och hafsigt, och värdighet. THE YOUNG KNIVES den avslutande Hush är bara psykedeliskt Inte helt överraskande så är ambitio- Voices of Animals & Men upprepande dravel. Det är synd, för The nerna skyhöga när de blott två överle- TRANSGRESSIVE/WARNER Art of Fiction är en annars briljant debut vande medlemmarna nu dammar av Engelsmännen är som bekant väldigt med fascinerande, charmiga och härligt bandnamnet. Inte nog med att Endless bra på det här med hyper. Och jag kan konstiga låtar. Wire till hälften består av en invecklad tänka mig att den här trion från Oxford Nina Einarsson liten rockopera – den är förstås tredje kommit en god bit på vägen till att vara WE ARE SOLDIERS WE HAVE GUNS delen i en svit av rockoperor som bandets nästa band att bli hyllat av den engelska To Meet is Murder gitarrist, hjärna, och virrpanna Pete pressen (bandet har förutom placeringar SHELLSHOCK/BORDER Townshend påbörjade med klassiska Who’s på topplistan i England, en Europaturné Jag lyssnar och lyssnar på We Are Soldiers Next för 35 år sedan. igång). Låtarna på Voices of Animals & Men We Have Guns andra EP To Meet is Murder Då kommer det som en desto större får mig att associera till både Pixies och och har svårt att bestämma mig för vad jag överraskning att resultatet faktiskt är klart Franz Ferdinand, fast att det här är mer tycker om detta band med referenser till godkänt. Till och med riktigt bra. Men svårlyssnat. Det känns som att bandet vill Douglas Heart och Laurel Music. Stundtals räkna med en och annan besvikelse. stå för sig själv, i en genre som redan är är det riktigt vackert. Till exempel på Självklart låter det inte som förr. En full av den typen av musik. Och som att de andra och tredje spåret, The Line is a Dot stor del av The Whos explosiva sound insett att de inte kan göra låtar bra nog för to You respektive The Trick is to Love när stod rytmduon John Entwistle och Keith att skilja sig ur mängden. Så de satsar istäl- Songs Ohia-infl uenserna letar sig fram. Moon för och sedan de började kompa let på aviga arrangemang, stökiga gitarrer Det är schysst med Malin Dahlbergs sköra Jimi Hendrix och Mama Cass i rockhimlen och en energisk och samtidigt hård attityd. röst kombinerad med den lite mörkare är det inte längre samma band. Endless I Decision och Loughbrough Suicide gillar melodin, som ligger som en matta, skräd- Wire är snarare en naturlig fortsättning jag det verkligen, och i Weekends and Bleak darsytt Jason Molina. Men på något vis på Townshends soloalbum med Roger Days (Hot Summer) och Mystic Energy känns snubblar We Are Soldiers We Have Guns på Daltrey tillbaka som gitarristens personliga det både charmigt och svängigt. Men i mållinjen. Jag hade hoppats på att de med tvärhandshöga megafon. Inget oväntat merparten av de övriga låtarna drunknar denna EP, som beskrivs som lite mörkare, i det heller. Besvikelserna börjar först i det tyvärr i vad som känns ofokuserat och skulle skilja sig från fenomenet Labrador- fjärde låten, In the Ether, som Townshend utan mål. band med gullig touch och ta steget till att envist saboterar med en minst sagt bisarr Linda Hansson vara något mer exceptionellt. Tyvärr når Tom Waits-imitation. Och försök för allt XZIBIT de inte riktigt dit. Det känns lite för snällt i världen inte följa med i den virriga Full Circle och tamt för att beröra och känns mest handlingen i rockoperan. Det fi nns mer att OPEN BAR/BONNIERAMIGO som musik som funkar i bakgrunden när ha synpunkter på men strunt i det nu. Luta Alvin ”X to the Z” Joiner är numera mest man sitter och pratar skit med grannen en dig bara tillbaka och pusta ut. Endless Wire känd som värd för Pimp My Ride på MTV, lite smålåg söndag. är mot alla odds en bra ny The Who-platta. men han har inte släppt sin musikkarriär Emma West Kanske inte ett nytt mästerverk – men för helt. Tillsammans med Keith Shocklee från PAUL WESTERBERG första gången på ett kvartssekel vågar man The Bomb Squad har han med Full Circle Open Season: Original Soundtrack hoppas på ett. levererat ett hårt och tajt undergroundal- LOST HIGHWAY Dan Andersson bum byggt runt hans dova stämma. Bäst Okej, egentligen borde det kanske inte WOUNDED fungerar det när han möter andra röster stå Paul Westerberg, utan Diverse Artister. ’Til the End som kan lätta upp stämningen lite, men Men med åtta av tolv låtar på skivan – va- XTC PRODUCTION klassiskt berättande låtar som Scandalous rav sju sprillans nya Westerberg-original Stockholmsbaserade Wounded är långt Bitches och monotona Concentrate med plus en nyinspelning – är Open Season den ifrån de första som väljer att göra sin egen sina LL Cool J-sneglingar fungerar på ett gamla Replacements-rävens senaste solo- tolkning av Depeche Mode. Inte ens det skönt old school-sätt. On Bail gästas av The släpp i allt annat än namnet. Visst känns faktum att de lirar hårdrock gör dem unika Game och Daz och ger mig Ice Cube-rys- inramningen lite avig. Kopplingen mellan som synttolkare. När sistaspåret Stripped ningar och Poppin’ Off är en electrokna- Westerberg och animerade barnfi lmen drar igång spelar det ingen som helst kande låt som svänger, tyvärr är dess kvin- Boog & Elliot – vilda vänner känns kanske roll. En sorgsen cello och J.P. som sjunger nosyn riktigt bedrövlig. Och som väntat inte helt självklar vid första anblick. Men i ruskigt bra, faktiskt bättre än i det hårdare håller Full Circle inte hela vägen, plattan själva verket så passar det påfallande bra materialet som dominerar skivan, ger en är alltför likriktad och ospännande. Xzibit in i bilden av den ständige förloraren. Efter helt strålande cover på den nu 20-åriga går in lite halvhjärtat i projektet och då 25 år på botten har de som älskade The DM-klassikern. Tyvärr bleknar resterande blir resultatet bara halvdant. En tråkig trea Replacements passerat honom och nått nio låtar rätt rejält i jämförelse och även i betyg. toppositioner i samhället. En av dem har om jag tilltalas av melankolisk hårdrock Gary Landström till och med nått så högt att han beordrat med tydlig inspiration från Seattle har jag YUSUF det här vansinnesprojektet. Därmed inte redan lagt Stripped på repeat. An Other Cup sagt att det är något galet med musiken. Roger Bengtsson POLYDOR/UNIVERSAL Tvärtom. Efter att ha ägnat den första THE WRECKERS Cat Stevens, eller Yusuf Islam som han halvan av 2000-talet åt att fyllejamma Stand Still – Look Pretty numera heter, är tillbaka med sin första med alter egot Grandpaboy, tar Westerberg MAVERICK/WARNER popplatta på 28 år och det känns som om klivet upp ur källaren med sina smartaste, The Wreckers debutskiva har sålt mer än han aldrig varit borta. Rösten är sig lik tokroligaste och poppigaste låtar sedan en halv miljon exemplar i USA. Michelle och han har fortfarande kvar sinnet för att solodebuten. Det är synd att färre än van- Branch och Jessica Harp har det mesta skriva vackra melodier. An Other Cup rym- ligt kommer att höra dem. Men världen på sin sida. De är unga, snygga och har mer både stora orkestrala arrangemang rusar vidare medan Westerberg stampar ut perfekta röster för den här sortens radio- och enklare akustiska låtar och blir som en sina Faces- och Rolling Stones-pastischer. popcountry. slags sammanfattning av faserna i Yusufs Förhoppningsvis ger den evige förloraren Äh, ärligt talat har de egentligen det karriär. Men även om vissa moment av inte upp än på länge – och förhoppnings- mesta mot sig i min värld. Musiken är så skivan går att jämföra med tidigare album vis lockar han ständigt nya lärjungar som urvattnad, äckligt proffsig och uttänkt att så har An Other Cup något som skiljer den det känns som något man får på köpet när från mängden: Yusuf känns avslappnad Groove 9 • 2006 / övriga recensioner / sida 14

och man märker att han haft roligt i studion. Inledande Midday (Avoid City After Dark) är en av plattans starkaste låtar, en snyggt arrangerad popballad med catchy refräng. Här fi nns egentligen inga bottennapp och mixen av västerländska och österländska toner känns riktigt skön i mina öron. Texterna behandlar allt från religiösa teman till tillbakablickar på ett långt liv. Ni som väntat i snart 30 år på en ny Cat Stevens-skiva kommer inte att bli besvikna och jag tror att det här kan komma att tilltala även den nya unga publiken. De som antagligen bara känner Yusuf Islam som ”han som sjöng duett med Ronan Keating”. En stor sångare och lyriker är tillbaka och jag hoppas verkligen att han är här för att stanna i rampljuset. En värdig comeback som fortsätter där allt tog slut en dag för 28 år sen, precis som om ingenting hänt. Thomas Rödin