Konsumentpolitik
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Bet. 2008/09:KU20 Granskningsbetänkande
Konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU20 Granskningsbetänkande Inledning Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska stats- rådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut protokollen över besluten i regeringsären- den och de handlingar som hör till ärendena. Som underlag för den granskning som nu redovisas har utskottet haft att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Utskottet har också inhämtat visst annat underlag. Utredningsmaterialet redovisas i bila- gorna A1.1.1–5.4.2. För att inhämta ytterligare upplysningar har utskottet hållit ett antal offentliga utfrågningar. Uppteckningar från utfrågningarna återfinns i bila- gorna B1–8. Utskottet har bordlagt tre granskningsanmälningar. Dessa gäller regering- ens agerande inom FN:s olja-för-mat-program, regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB och statsrådet Cristina Husmark Pehrssons styrning av Försäkringskassan. I det följande lämnas först en kort beskrivning av hur betänkandet har disponerats och av vissa av resultaten av granskningen. De olika gransk- ningsärendena behandlas därefter i betänkandets huvudavsnitt. Därpå följer reservationer och ett särskilt yttrande. Sammanfattning Behandlade frågor I betänkandet redovisas utskottets granskning av statsrådens tjänsteutöv- ning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Utskottet avgav i december 2008 på eget initiativ ett gransk- ningsbetänkande som avsåg allmänna, administrativt inriktade frågor (bet. 2008/09:KU10). Betänkandet inleds med ett kapitel i vilket behandlas vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen. I det därpå följande kapitlet behand- las olika frågor som avser handläggningen av vissa regeringsärenden m.m., 1 2008/09:KU20 nämligen beredningsfrågor m.m., frågor med anknytning till finansmakten och utnämningsärenden m.m. -
Bet. 2002/03:AU6 Statens Ansvarsnämnd Och Arbetsrättsliga Frågor
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2002/03:AU6 Statens ansvarsnämnd och arbetsrättsliga frågor Sammanfattning Detta betänkande är uppdelat i två huvudavsnitt. Den första delen avser rege- ringens förslag i proposition 2002/03:47 Statens ansvarsnämnds funktion och kompetensområde, m.m., den andra avser motioner som väckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet 2002/03 och avser arbetsrätten i övrigt. Förslagen i propositionen syftar bl.a. till att utvidga Statens ansvarsnämnds behörighetsområde till att även omfatta arbetstagare med verksledande eller därmed jämförlig ställning som inte är anställda genom beslut av regeringen. Tidigare har behörighetsområdet enbart omfattat arbetstagare som anställts av regeringen och sådana arbetstagare som regeringen särskilt har föreskrivit skall omfattas. Vidare föreslår regeringen i propositionen att föreskrifterna om grunden för avskedande i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) genom en ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) görs tillämpliga även på tidsbegränsat anställda arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning. Detta gäller sedan tidigare tillsvidareanställda arbetstagare i denna ställning. Därutöver föreslår regeringen i propositionen att en arbetstagare som är an- ställd med särskilt anställningsstöd undantas från tillämpningsområdet för LOA och att ordet beredskapsarbete utmönstras ur lagen. Motsvarande änd- ringar har redan genomförts i LAS. Slutligen föreslår regeringen att det i lagen (1994:261) om fullmaktsanställ- ning (LFA) görs ett förtydligande om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt 5 § LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än kollektivavtal om statlig pension. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet godtar lagförslagen. 1 2002/03:AU6 SAMMANFATTNING I den andra delen av betänkandet behandlas ett stort antal motioner som gäller krav på allmänna förändringar av arbetsrätten och en översyn av denna. -
Socialdemokraternas Sverigeturné V. 43
2005-10-21 16:37 CEST Socialdemokraternas Sverigeturné v. 43 Manuel Ferrer Presschef 08-700 26 36 070-666 02 59 Håkan Olander Pressekreterare 08-700 26 33 070-590 40 38 Pressjouren (kvällar och helger) 08-24 76 25 [email protected] Att lyssna är att lära därför besöker ledande socialdemokratiska företrädare Sveriges alla 290 kommuner under den kommande månaden, mellan den 20 september och 29 oktober, för samtal på gator och torg, på arbetsplatser, skolor och äldreboenden. De samlade erfarenheterna - ögonblicken, knäckfrågorna och de goda exemplen - tar vi med oss till vår kongress, där vi tillsammans drar upp riktlinjerna för framtidens politik. Alla ska med. Så enkelt är det. Sverigeturnén v. 43 Emmaboda 24-okt Laila Bjurling Oskarshamn 24-okt Lena Hallengren Alvesta 24-okt Agneta Karlsson (statssekreterare) Markaryd 24-okt Christina Axelsson Kalix 24-okt Ibrahim Baylan Kiruna 24-okt Laila Freivalds Luleå 24-okt Ibrahim Baylan Osby 24-okt Anders Bengtsson Tomelilla 24-okt Göran Persson Lund 24-okt Mona Sahlin Skurup 24-okt Catherine Persson Staffanstorp 24-okt Ronny Olander Eslöv 24-okt Kent Härstedt Helsingborg 24-okt Morgan Johansson Hörby 24-okt Kent Härstedt Höör 24-okt Heléne Fritzon Strängnäs 24-okt Leni Björklund Säffle 24-okt Marina Pettersson Torsby 24-okt Ann-Kristine Johansson Årjäng 24-okt Tommy Ternemar Storuman 24-okt Joe Frans Vindeln 24-okt Carin Lundberg Åsele 24-okt Agneta Lundberg Hallstahammar 24-okt Margareta Israelsson Köping 24-okt Pia Nilsson Strömstad 24-okt Kenneth G Forslund Finspång 24-okt Johan Löfstrand Vadstena -
Bet. 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad Och 14 Arbetsliv
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition för år 2006 med förslag till anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I betänkandet behandlas också regeringens förslag under utgifts- område 24 om sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjäns- ter inom Arbetsmarknadsverket. I ärendet behandlas även ca 240 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2005. Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. Ansla- gen inom utgiftsområdet hänför sig främst till kontantstödet vid arbetslös- het och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv och Jämställdhetspolitik. Ramen för utgiftsom- råde 13 uppgår till 70,2 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1,2 miljarder kronor. I betänkandets inledande avsnitt redovisar utskottet sin syn på inrikt- ningen av arbetsmarknadspolitiken. En redogörelse lämnas för regeringens sysselsättningspaket som bl.a. innehåller plusjobb, utbildningsvikariat, insat- ser för akademiker och lärlingsplatser för ungdomar. Sysselsättningspaketet beräknas ge 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Utskottet ställer sig bakom ett förslag att lönesubventio- nen till arbetsgivaren och ersättningen för utbildningskostnaden i samband med utbildningsvikariat ska lämnas i -
Lag Om Signalspaning M.M. 10 Sammanfattning
1 Försvarsutskottets betänkande 2007/08:FöU14 5 Lag om signalspaning m.m. 10 Sammanfattning Utskottet behandlade i juni 2007 i betänkande 2006/07:FöU10 En anpas- 15 sad försvarsunderrättelseverksamhet proposition 2006/07:63. Riksdagen beslutade med anledning av betänkandet att anta huvuddelen av propositio- nens lagförslag till lag om ändring i lagen om försvarsunderrättelseverksam- het. Riksdagen beslutade också att propositionens förslag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet skulle vila i minst ett år. Utskottet behand- 20 lar nu i ett nytt betänkande efter vilandeperioden de förslag i proposition 2006/07:63 som rör signalspaning. Utskottet behandlar också motionsyrkanden från Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna som väckts om signalspaning under den allmänna motionstiden hösten 2007. 25 Konstitutions- och justitieutskotten ansåg i yttranden till försvarsutskot- tet under våren 2007 att propositionen borde tillstyrkas i sin helhet. Utskottet har vid sin förnyade beredning av ärendet samma uppfattning som under våren 2007. Utskottet gör dock vissa förtydliganden av sitt tidi- gare ställningstagande. Detta innebär följande. 30 Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen omfattar signalspaning för försvars- underrättelseändamål, oavsett om signalerna befinner sig i etern eller i tråd. Lagen innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet. Signalspaning sker efter inriktning från regeringen och berörda myndighe- 35 ter. Ett särskilt tillståndsförfarande införs för myndigheternas inriktningar. Vidare regleras när uppgifter ska förstöras och hur rapportering ska ske. De sökbegrepp som ska användas, liksom att förstöring och rapportering sker i enlighet med lagens bestämmelser, ska kontrolleras i särskild ord- ning. Den myndighet som kontrollerar verksamheten ska få möjlighet att 40 besluta att inhämtning ska upphöra och inhämtat material förstöras. -
Bet. 2008/09:Juu23 En Långsiktigt Hållbar Organisation För De
Justitieutskottets betänkande 2008/09:JuU23 En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:165 En långsiktigt hållbar organisation för de allmänna förvaltningsdomsto- larna i första instans och fem motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. I propositionen redovisar regeringen sin bedömning av hur organisatio- nen för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans bör se ut i framtiden. Regeringen föreslår i propositionen att benämningen på de allmänna för- valtningsdomstolarna i första instans ändras från länsrätt till förvaltnings- rätt. Det nya namnet på en allmän förvaltningsdomstol i första instans kommer att bli ”Förvaltningsrätten i” följt av namnet på kansliorten. Utskottet, som inte gör någon annan bedömning än regeringen, tillstyr- ker propositionen och avstyrker motionerna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 februari 2010. I betänkandet finns två reservationer (s, v och mp). 1 2008/09:JuU23 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 7 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 7 Propositionens huvudsakliga innehåll -
Bet. 2008/09:TU12 Sjöfartsfrågor
Trafikutskottets betänkande 2008/09:TU12 Sjöfartsfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar trafikutskottet frågor om sjöfart i 31 motionsyrkan- den i sammanlagt 24 motioner från allmänna motionstiden 2008. Motionsförslagen rör främst säkerhets- och miljörelaterade sjöfartsfrågor men även frågor om fritidsbåtsverksamheten. När det gäller frågan om sjö- fart i Östersjöområdet konstaterar utskottet att den havsproposition som regeringen nyligen lagt fram innehåller förslag som i hög grad har bäring på de säkerhets- och miljöproblem som präglar detta område. Utskottet kon- staterar också att arbetet med s.k. PSSA-anknutna skyddsåtgärder i Öster- sjön fortskrider (s.k. särskilt känsligt havsområde, PSSA). Även frågor om utsläpp från sjöfarten till luft (kväve- och svaveloxider) och till vatten (olja och barlastvatten) tas upp i betänkandet, och utskottet hänvisar till pågående eller planerade åtgärder. Samtliga motioner avstyrks av utskottet. I betänkandet finns 7 reservationer (s, v, mp). 1 2008/09:TU12 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 3 Redogörelse för ärendet .................................................................................. 5 Ärendet och dess beredning ......................................................................... 5 Bakgrund ..................................................................................................... -
Nordiska Rådets Svenska Delegations Berättelse Angående Verksamheten Under År 2004
Redogörelse till riksdagen 2004/05:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under år 2004 Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse angående sin verksamhet under 2004. Berättelsen innehåller en redogörelse för rådets 56:e session den 1–3 november samt en översikt över rådets övriga verksamhet under året. Stockholm den 16 mars 2005 Gabriel Romanus Eva Smekal 1 2004/05:NR1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ........................................................................................ 2 1 Inledning....................................................................................................... 3 2 Sveriges delegation ....................................................................................... 6 3 Samarbetet i Norden och i norra Europa ...................................................... 9 4 Gränshinder i Norden ................................................................................. 12 5 Alkoholpolitik i Norden ............................................................................. 16 6 Den Nordliga dimensionen i ett utvidgat EU, temamöte ............................ 19 7 Nordiska rådets 56:e session i Stockholm den 1–3 november 2004 ........... 20 8 Presidiet, utskotten och kontrollkommittén ................................................ 25 9 Östersjösamarbetet ..................................................................................... 33 10 Arktiskt samarbete ................................................................................... -
Förslag Till Disposition Av Riksbankens Vinst För Räkenskapsåret 2010 Samt Riksbanksfullmäktiges Verksamhetsberättelse 2010
Framställning till riksdagen 2010/11:RB2 Förslag till disposition av Riksbankens vinst för räkenskapsåret 2010 samt riksbanksfullmäktiges verksamhetsberättelse 2010 Sammanfattning Enligt 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska fullmäktige lämna förslag till riksdagen och Riksrevisionen om disposition av Riksban- kens vinst. Fullmäktige tillämpar en beräkningsprincip som i korthet innebär att 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat för de senaste fem åren, ex- klusive valutakurs- och guldvärdeeffekter men inklusive de priseffekter som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen, ska levereras in till statskassan. För 2010 föreslår därmed fullmäktige en inleverans om 6 200 miljoner kronor. Fullmäktiges verksamhetsberättelse för 2010 redovisar att fullmäktige sammanträtt vid 11 tillfällen under året och övergripande vilka ärenden som behandlats samt vilken information som fullmäktige fått vid sammanträdena. Verksamhetsberättelsen anger även hur fullmäktige bedrivit sin kontrolle- rande funktion. 1 2010/11:RB2 Innehållsförteckning Sammanfattning............................................................................................... 1 Innehållsförteckning ........................................................................................ 2 Förslag till riksdagsbeslut ................................................................................ 3 Förslag till vinstdisposition för 2010 ............................................................... 4 Fullmäktiges verksamhetsberättelse ............................................................... -
STUDIETEKNIK Specialiserad Undersköterska I Demensvård Våga Ifrågasätta Din Studieteknik! Ingmar Andersson [email protected] Våga Ifrågasätta Din Studieteknik!
STUDIETEKNIK Specialiserad undersköterska i demensvård Våga ifrågasätta din studieteknik! Ingmar Andersson [email protected] Våga ifrågasätta din studieteknik! Inte rätt eller fel LÄSA KURSBÖCKER LÄSA KURSBÖCKER ÖVERSIKT överblicka LOKALI- SERINGS- söka SYFTE LÄSNING Varför? INTENSIV- lära LÄSNING ÖVERSIKT överblicka LOKALI- SERINGS- söka SYFTE LÄSNING Varför? INTENSIV- lära LÄSNING Lista över svenska politiker Jörgen Andersson (s), riksdagsledamot 1998-2002 Christel Anderberg (m), riksdagsledamot 1998-2002 A Barbro Andersson Öhrn (s), riksdagsledamot 1998-2002 Elisa Abascal Reyes (mp), riksdagsledamot 1994-98 Georg Andersson (s), invandrarminister 1986-89, Karl Gustav Abramsson (s), riksdagsledamot 1998- kommunikationsminister 1989-91, riksdagsledamot 1971-1995 Gustaf Abelin, krigsminister 1867-71, riksdagsledamot 1871-98 Gustaf Andersson (fp), partiledare 1935-44, riksdagsledamot och Tina Acketoft (fp), riksdagsledamot 2002- kommunikationsminister 1939-44 Christer Adelsbo (s), riksdagsledamot 2002- Kerstin Andersson (s), riksdagsledamot 2002- Lena Adelsohn Liljeroth (m), riksdagsledamot 2002- Magdalena Andersson (m), riksdagsledamot 2002- Ulf Adelsohn (m), finansborgarråd i Sthlm 1976-79, Margareta Andersson (c), riksdagsledamot 1995- kommunikationsmin. 1979-81, partiled. 1981-1986 Marianne Andersson (c), riksdagsledamot 1998-2002 Axel Adlercreutz, riksdagsledamot 1847-1866 och 1877-1880, Sten Andersson, partisekreterare 1962-82, riksdagsledamot justitiestatsminister 1870-74 1966-94, socialminister 1982-1985, utrikesminister 1985-91 -
Kooperation Och Demokratiutveckling I Biståndet
2006/07 mnr: U221 pnr: s13024 Motion till riksdagen 2006/07:U221 av Christina Axelsson m.fl. (s) Kooperation och demokratiutveckling i biståndet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kooperation och demokratiutveckling i biståndet. Motivering Det övergripande målet med det internationella biståndet kan uttryckas som en rättvis och hållbar global utveckling. För att bidra till att nå ditåt måste alla delar av svensk politik dra åt samma håll. Vi vill att Sverige i alla internationella sammanhang ska arbeta för öppna och rättvisa handelsregler som ökar fattiga länders möjligheter att delta i världshandeln på lika villkor. Två perspektiv ska genomsyra politiken: rättig- hetsperspektivet och de fattigas perspektiv. För att uppnå detta bör vi satsa mer på kooperativa företagsformer. Det unika med den kooperativa företagsformen är att varje medlem har en röst oavsett insatt kapital och att den är öppen för alla. Ett kooperativt före- tags, eller förenings, främsta drivkraft är medlemsnytta, dvs. att tillgodose medlemmarnas ekonomiska, sociala eller kulturella behov. Medlemmarna har möjlighet att påverka och ha inflytande över de beslut som tas inom organisationen och kan även påverka hur organisationen förhål- ler sig till omvärlden. Kooperativa föreningar och organisationer skapar ar- betstillfällen och inkomster runtom i världen. Kooperativ verksamhet bidrar till en livskraftig demokratisk kultur och till den demokratiska utvecklingen av samhället i stort. En kooperativ förening lever av ett genuint engagemang. Människorna måste själva ta ansvar för och äga sin egen utveckling. Historiskt finner man mängder av bevis för att kooperativ samverkan ökat medlemmarnas inkoms- 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.ter, :minskatFel! deras risker och stärkt dem i deras aktiva medborgarskap i sam- Okänt namn på hället. -
Snabbprotokoll 2006/07:1, Måndagen Den 2
Riksdagens protokoll 2006/07:1 Måndagen den 2 oktober Protokoll Kl. 11.00 – 13.11 2006/07:1 1 § Hälsningsanförande av ålderspresidenten Anf. 1 Ålderspresident PER WESTERBERG (m): Ärade riksdagsledamöter! Jag vill hälsa er varmt välkomna till den nyvalda riksdagens första sammanträde, och jag gör det i egenskap av riksdagens ålderspresident. Ålderspresident är en rätt obehaglig titel, tycker jag. Jag måste säga att jag nästan känner mig 20 år äldre över en natt. Kammarkansliet har dock tröstat mig med att jag är den yngste ålderspresidenten i riksdagens historia, om de kommer ihåg rätt. Ni sitter nu för första gången i den ombyggda kammaren. Ombygg- naden kom till sist i mål i tid, men det var efter mycket nervdaller och väldigt många improvisationer för att klara detta, med många inblandade djupt engagerade personer. Kammaren klarar nu brandskyddet och utrymningsreglerna. Den kla- rar även handikapptillgängligheten. Och dessutom, vilket jag är tacksam för, är elektroniken nu äntligen från rätt årtusende. Det behövs inte längre tre olika personer som ska trycka på knappar i rätt ordning för att vote- ringarna ska bli rätt och inte hänga sig. Notera även att det finns nya stolar i kammaren, en sak som jag tror att arbetarskyddet borde vara mycket tacksamt för, i alla fall för alla oss som har fått ont i ryggen av de gamla stolarna. De var nog vackrare att titta på än att sitta i. Man borde i varje fall inte bli matt i dem, för då vaknade man med rejält ryggont. Notera också att en urgammal befattning i riksdagen nu försvinner, nämligen talmannens stolsutdragare, som med den gamla blytunga tal- mansstolens försvinnande blir obehövlig.