Lunds universitet STVK02 Statsvetenskapliga institutionen HT18 Handledare: Hanna Bäck En för alla, alla för en? En teoriutvecklande studie om könstillhörighet hos parlamentariker påverkar den migrationspolitik de för Åsa Setterquist Abstract There is now a body of literature that addresses whether female parliamentarians differ from male parliamentarians in their politics. However, to my knowledge there has not yet been a study that measures if female parliamentarians are more likely to be generous when it comes to immigration policies. In this study I set out to fill this gap by testing if female parliamentarians in the Swedish parliament are more generous regarding immigration than their male colleagues. I do so by examining eight different areas in immigration politics during two years, using Migrant Integration Policy Index (MIPEX) indicators to classify different propositions as restrictive or generous. I measure if female parliamentarians are more likely to submit restrictive or generous propositions. By comparing the number of times male parliamentarians submit restrictive or generous proposition to female parliamentarians, I’m able to show that female parliamentarians are more likely to submit generous propositions regarding immigration policies and that male parliamentarians are more likely to submit restrictive propositions. My results also indicate that there has been an increasing amount of restrictive proposition from 2009 to 2017, I discuss whether this development could be caused by a normalization of restrictive attitudes towards immigrants in general. Keywords: female parliamentarians, immigration politics, restrictive immigration policies, generous immigration policies, gender Number of words: 9756 Innehållsförteckning 1 Introduktion ............................................................................................................ 1 1.1 Inledning ............................................................................................................. 1 1.2 Frågeställning ..................................................................................................... 2 2 Tidigare studier ....................................................................................................... 3 3 Teori ......................................................................................................................... 6 4 Metod och material ................................................................................................. 9 4.1 Begrepp ............................................................................................................ 10 4.1.1 Begrepp: Migrationspolitik ...................................................................... 10 4.2 Operationalisering ............................................................................................ 10 4.2.1 Operationalisering kvinnlig parlamentariker ........................................... 10 4.2.2 MIPEX klassifikationsschema ................................................................. 10 4.2.3 Operationalisering generös eller restriktiv ............................................... 12 4.2.4 Datamatris: Tillvägagångsätt .................................................................... 12 4.3 Avgränsningar: ................................................................................................. 13 4.3.1 Riksdagsmotioner ..................................................................................... 13 4.3.2 Årtal .......................................................................................................... 14 5 Exempel på motionsanalys ................................................................................... 15 5.1 Hälsa ................................................................................................................. 15 5.2 Utbildning ......................................................................................................... 16 5.3 Rörlighet på arbetsmarknaden .......................................................................... 16 5.4 Permanent uppehållstillstånd ............................................................................ 17 5.5 Familjeåterförening .......................................................................................... 18 5.6 Tillgång till nationalitet .................................................................................... 18 5.7 Diskriminering ................................................................................................. 19 5.8 Politiskt deltagande .......................................................................................... 20 6 Resultat och Analys .............................................................................................. 21 6.1 Hälsa ................................................................................................................. 21 6.2 Utbildning ......................................................................................................... 24 6.3 Rörlighet på arbetsmarknaden .......................................................................... 26 6.4 Permanent uppehållstillstånd ............................................................................ 28 6.5 Familjeåterförening .......................................................................................... 30 6.6 Tillgång till nationalitet .................................................................................... 33 6.7 Anti-Diskriminering ......................................................................................... 35 6.8 Politiskt deltagande .......................................................................................... 37 6.9 Kontroll Sverigedemokraterna ......................................................................... 38 6.10 Sammanfattande diagram ............................................................................. 43 6.11 Sammanfattande analys ................................................................................ 44 7 Slutsats ................................................................................................................... 46 8 Referenser .............................................................................................................. 48 8.1 Artiklar: ............................................................................................................ 48 8.2 Böcker: ............................................................................................................. 49 8.3 Övriga källor: ................................................................................................... 50 8.4 Motioner ........................................................................................................... 51 9 Bilagor .................................................................................................................... 65 9.1 Klassifikationsschema ...................................................................................... 65 1 Introduktion 1.1 Inledning Om könstillhörighet hos parlamentariker påverkar den politik de för är en fråga som har studerats i flertal studier med varierande resultat.1 Ett område som för mig veterligen är outforskat inom studiet av parlamentariker är om kvinnliga parlamentariker för en mer generös migrationspolitik än manliga parlamentariker. Min studie ämnar fylla denna lucka i tidigare forskning genom att undersöka om kvinnliga parlamentariker för en mer generös migrationspolitik än manliga parlamentariker. Mänskligheten upplevde 2017 den största flyktingkrisen sen andra världskriget med 68,5 miljoner människor på flykt.2 Flera europeiska länder har de senaste åren gått åt en mer restriktiv migrationspolitik3 vilket gör det särskilt intressant att se om kvinnliga parlamentariker följer denna trend. Om kvinnliga parlamentariker inte följt denna trend av en mer restriktiv migrationspolitik skulle det indikera att kvinnliga parlamentariker inte enbart för en mer generös migrationspolitik utan även att detta är en viktigt politisk fråga för dem. Jag ämnar utveckla befintliga teorier om hur parlamentarikers politik påverkas av deras könstillhörighet genom att applicera mina hypoteser, som baseras på dessa tidigare teorier, på ett nytt område inom studiet av kvinnliga parlamentariker. Sverige ses som ett av de länder med mest generös migrationspolitik internationellt4 samt har en hög andel kvinnliga parlamentariker i riksdagen.5 Denna kombination gör Sverige till ett gynnsamt fall att utveckla befintliga teorier på. Den inomvetenskapliga relevansen blir således att bidra med ny kunskap till ett befintligt forskningsfält genom att undersöka en ny aspekt och på så sätt utveckla existerande teorier. I och med den globala flyktingkrisen som 1 Claire Devlin & Robert Elgie, “The Effect of Increased Women’s Representations in Parliament: The Case of Rwanda”, Parliamentary Affairs 61:2 (2008), s. 237f. 2 Förenta nationernas flyktingorgan (UNHCR), Årsrapport 2017, (Förenta nationernas flyktingorgan, 2017), s. 4. 3 Laurent Bernhard & David Kaufmann, “Coping with the asylum challenge: tightening and streamlining policies in Western Europe”, Journal of Ethnic and Migration Studies 44:15 (2018), s. 2506. 4 Gunnhildur Lily Magnusdottir, “Immigrant Representation in the Swedish Parliament: Is There Room for Diversity?”, Journal of Identity and Migration Studies 11:1 (2017), s. 98. 5 Statistiska centralbyrån (SCB), Få unga och många högutbildade i riksdagen, 2015, https://www.scb.se/hitta-