DOCSLIB.ORG

En För Alla, Alla För En?

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
En För Alla, Alla För En? Lunds universitet STVK02 Statsvetenskapliga institutionen HT18 Handledare: Hanna Bäck En för alla, alla för en? En teoriutvecklande studie om könstillhörighet hos parlamentariker påverkar den migrationspolitik de för Åsa Setterquist Abstract There is now a body of literature that addresses whether female parliamentarians differ from male parliamentarians in their politics. However, to my knowledge there has not yet been a study that measures if female parliamentarians are more likely to be generous when it comes to immigration policies. In this study I set out to fill this gap by testing if female parliamentarians in the Swedish parliament are more generous regarding immigration than their male colleagues. I do so by examining eight different areas in immigration politics during two years, using Migrant Integration Policy Index (MIPEX) indicators to classify different propositions as restrictive or generous. I measure if female parliamentarians are more likely to submit restrictive or generous propositions. By comparing the number of times male parliamentarians submit restrictive or generous proposition to female parliamentarians, I’m able to show that female parliamentarians are more likely to submit generous propositions regarding immigration policies and that male parliamentarians are more likely to submit restrictive propositions. My results also indicate that there has been an increasing amount of restrictive proposition from 2009 to 2017, I discuss whether this development could be caused by a normalization of restrictive attitudes towards immigrants in general. Keywords: female parliamentarians, immigration politics, restrictive immigration policies, generous immigration policies, gender Number of words: 9756 Innehållsförteckning 1 Introduktion ............................................................................................................ 1 1.1 Inledning ............................................................................................................. 1 1.2 Frågeställning ..................................................................................................... 2 2 Tidigare studier ....................................................................................................... 3 3 Teori ......................................................................................................................... 6 4 Metod och material ................................................................................................. 9 4.1 Begrepp ............................................................................................................ 10 4.1.1 Begrepp: Migrationspolitik ...................................................................... 10 4.2 Operationalisering ............................................................................................ 10 4.2.1 Operationalisering kvinnlig parlamentariker ........................................... 10 4.2.2 MIPEX klassifikationsschema ................................................................. 10 4.2.3 Operationalisering generös eller restriktiv ............................................... 12 4.2.4 Datamatris: Tillvägagångsätt .................................................................... 12 4.3 Avgränsningar: ................................................................................................. 13 4.3.1 Riksdagsmotioner ..................................................................................... 13 4.3.2 Årtal .......................................................................................................... 14 5 Exempel på motionsanalys ................................................................................... 15 5.1 Hälsa ................................................................................................................. 15 5.2 Utbildning ......................................................................................................... 16 5.3 Rörlighet på arbetsmarknaden .......................................................................... 16 5.4 Permanent uppehållstillstånd ............................................................................ 17 5.5 Familjeåterförening .......................................................................................... 18 5.6 Tillgång till nationalitet .................................................................................... 18 5.7 Diskriminering ................................................................................................. 19 5.8 Politiskt deltagande .......................................................................................... 20 6 Resultat och Analys .............................................................................................. 21 6.1 Hälsa ................................................................................................................. 21 6.2 Utbildning ......................................................................................................... 24 6.3 Rörlighet på arbetsmarknaden .......................................................................... 26 6.4 Permanent uppehållstillstånd ............................................................................ 28 6.5 Familjeåterförening .......................................................................................... 30 6.6 Tillgång till nationalitet .................................................................................... 33 6.7 Anti-Diskriminering ......................................................................................... 35 6.8 Politiskt deltagande .......................................................................................... 37 6.9 Kontroll Sverigedemokraterna ......................................................................... 38 6.10 Sammanfattande diagram ............................................................................. 43 6.11 Sammanfattande analys ................................................................................ 44 7 Slutsats ................................................................................................................... 46 8 Referenser .............................................................................................................. 48 8.1 Artiklar: ............................................................................................................ 48 8.2 Böcker: ............................................................................................................. 49 8.3 Övriga källor: ................................................................................................... 50 8.4 Motioner ........................................................................................................... 51 9 Bilagor .................................................................................................................... 65 9.1 Klassifikationsschema ...................................................................................... 65 1 Introduktion 1.1 Inledning Om könstillhörighet hos parlamentariker påverkar den politik de för är en fråga som har studerats i flertal studier med varierande resultat.1 Ett område som för mig veterligen är outforskat inom studiet av parlamentariker är om kvinnliga parlamentariker för en mer generös migrationspolitik än manliga parlamentariker. Min studie ämnar fylla denna lucka i tidigare forskning genom att undersöka om kvinnliga parlamentariker för en mer generös migrationspolitik än manliga parlamentariker. Mänskligheten upplevde 2017 den största flyktingkrisen sen andra världskriget med 68,5 miljoner människor på flykt.2 Flera europeiska länder har de senaste åren gått åt en mer restriktiv migrationspolitik3 vilket gör det särskilt intressant att se om kvinnliga parlamentariker följer denna trend. Om kvinnliga parlamentariker inte följt denna trend av en mer restriktiv migrationspolitik skulle det indikera att kvinnliga parlamentariker inte enbart för en mer generös migrationspolitik utan även att detta är en viktigt politisk fråga för dem. Jag ämnar utveckla befintliga teorier om hur parlamentarikers politik påverkas av deras könstillhörighet genom att applicera mina hypoteser, som baseras på dessa tidigare teorier, på ett nytt område inom studiet av kvinnliga parlamentariker. Sverige ses som ett av de länder med mest generös migrationspolitik internationellt4 samt har en hög andel kvinnliga parlamentariker i riksdagen.5 Denna kombination gör Sverige till ett gynnsamt fall att utveckla befintliga teorier på. Den inomvetenskapliga relevansen blir således att bidra med ny kunskap till ett befintligt forskningsfält genom att undersöka en ny aspekt och på så sätt utveckla existerande teorier. I och med den globala flyktingkrisen som 1 Claire Devlin & Robert Elgie, “The Effect of Increased Women’s Representations in Parliament: The Case of Rwanda”, Parliamentary Affairs 61:2 (2008), s. 237f. 2 Förenta nationernas flyktingorgan (UNHCR), Årsrapport 2017, (Förenta nationernas flyktingorgan, 2017), s. 4. 3 Laurent Bernhard & David Kaufmann, “Coping with the asylum challenge: tightening and streamlining policies in Western Europe”, Journal of Ethnic and Migration Studies 44:15 (2018), s. 2506. 4 Gunnhildur Lily Magnusdottir, “Immigrant Representation in the Swedish Parliament: Is There Room for Diversity?”, Journal of Identity and Migration Studies 11:1 (2017), s. 98. 5 Statistiska centralbyrån (SCB), Få unga och många högutbildade i riksdagen, 2015, https://www.scb.se/hitta-
Load more

Recommended publications
  • Birgitta Sellén Vill Att Staten Ska Kunna Avlyssna Alla Dina Telefonsamtal, Läsa All Din Epost Och Se Alla Webbsidor Du Kollar På
    Birgitta Sellén vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 2 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Liselott Hagberg vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 3 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Mauricio Rojas vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 4 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen genom kvittning. Peder Wachtmeister vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 6 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Yvonne Andersson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 11 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Jeppe Johnsson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Han sitter på plats 12 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Annicka Engblom vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på. Hon sitter på plats 14 i riksdagen och röstade JA till FRA-lagen. Alf Svensson vill att staten ska kunna avlyssna alla dina telefonsamtal, läsa all din epost och se alla webbsidor du kollar på.
    [Show full text]
  • Anna Kinberg Batra Sitter Kvar Enligt Oddsen
    PRESSMEDDELANDE 2017-03-24 Anna Kinberg Batra sitter kvar enligt oddsen Moderaterna har rasat i opinionen och är nu mindre än Sverigedemokraterna, men partiledaren Anna Kinberg Batra får sitta kvar. Det visar färska odds från spelbolaget Betsson. Men oddsen visar även att Moderaternas ekonomisk- politiska talesperson Ulf Kristersson ligger tätt inpå. Efter utspelet om samarbete med Sverigedemokraterna har det varit turbulenta veckor för Moderaternas partiledare. Många spekulerar nu om Anna Kinberg Batra kan sitta kvar och om vem som i så fall blir hennes efterträdare. Enligt färska odds från Betsson behåller hon makten och spelas till relativt låga 1,5 gånger pengarna. Hon följs av Ulf Kristersson som ligger tätt inpå med odds på 2 gånger pengarna att han utses till ny partiledare. De följs därefter av Elisabeth Svantesson och Johan Forsell som båda spelas till 3 gånger pengarna. – Anna Kinberg Batra har tappat stort i förtroende men än har det inte förekommit några krav på avgång från hennes partikamrater. Oddsen pekar på att hon sitter kvar men hon har mycket att bevisa, säger Raúl Valencia López, på Betsson. Ingen comeback för Fredrik Reinfeldt Skulle Sveriges tidigare stadsminister Fredrik Reinfeldt göra comeback som Moderaternas nästa partiledare ger en satsad enkrona 50 gånger pengarna. Detsamma gäller för riksdagsledamoten Hanif Bali som gjort sig känd för att ha brutit mot partilinjen i en omröstning i riksdagen. För aktuella odds, vänligen se https://sportsbook.betsson.com/sv/politik-och- naringsliv/sverige/svensk-politik Vem
    [Show full text]
  • Arbetskraftsinvandring För Gömda Människor
    2009/10 mnr: Sf404 pnr: m1929 Motion till riksdagen 2009/10:Sf404 av Ulrika Karlsson i Uppsala m.fl. (m) Arbetskraftsinvandring för gömda människor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i mot- ionen om arbetskraftsinvandring. Motivering Regeringens mål och strävan mot en ökad arbetskraftsinvandring är positiv. Inte bara för att människors möjligheter och vilja att flytta för att arbeta är en viktig faktor för ett lands ekonomi och välstånd utan också för att bejaka andra människor och deras kraft och förmåga samt tron på den öppna världen. Alla människor ska uppmuntras till att arbeta, skapa sig en egen försörjning och plattform i vårt samhälle. Genom att öppna upp för en generös och öppen arbetskraftsinvandring bejakar vi människor som de resurser, förmågor och tillgångar som de är. Med ett ökat fokus på egenförsörjning och meningsfull sysselsättning ökar möjligheterna till en verklig integration i det svenska samhället. Införandet av möjlighet att söka tillstånd för arbetskraftsinvandring till Sverige som nyligen genomförts med kraft av regeringens proposition 2007/08:147 Nya regler för arbetskraftsinvandring är mycket positivt. Vid sidan av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring behöver vi reglera vad gäller möjligheten för gömda människor som idag befinner sig i Sverige att omfattas av möjligheten att söka arbetstillstånd och uppehållstillstånd, s.k. arbetskraftsinvandring under en tid om förslagsvis tre–sex månader. Många gömda och papperslösa arbetar idag svart och det är bättre för alla parter att deras arbete görs vitt och deras vistelse legal. Hypotetiskt sett kan gömda människor återvända till sina hemländer för att där genomgå samma ansökningsförfarande som de kan göra i Sverige.
    [Show full text]
  • Vem Är Nyanländ?
    Vem är nyanländ? En kritisk diskursanalys av konstruktionen av den sociala kategorin nyanländ i enskilda riksdagsmotioner av Moderaterna 2014 och 2019. Linnéa Duran, Martin de Verdier Sociologiska institutionen [Sociologi C med inriktning mot arbetsliv, organisation och personal] Kandidatuppsats, 15 hp [HT2019] Handledare: Mai Lundemark Examinator: Sammanfattning Uppsatsen undersöker hur den sociala kategorin nyanländ konstrueras i Moderaternas enskilda motioner före och efter det fenomen som brukar kallas för flyktingkrisen år 2015. Det här görs genom kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell har varit central för studien. Uppsatsen har visat att begreppet nyanländ används mer frekvent år 2014 jämfört med 2019 och att begreppets konnotationer förändrats, utifrån bland annat nyliberala, nationalistiska och välfärdsdiskurser. Uppsatsen visar hur begreppet nyanländ som social kategori mellan åren omförhandlas och att en central aspekt i detta är hur nyanlända konstrueras utifrån en diskurs kring huruvida de kan generera samhällsvärde eller inte. Nyckelord Kritisk diskursanalys, Fairclough, Hall, nyanländ, invandrare, kategorisering, svensk politik, migration, välfärdsdiskurs Innehållsförteckning 1.Inledning och bakgrund ........................................................................................................... 1 1.1 Syftesförklaring .................................................................................................................................................................. 3 1.2 Uppsatsens
    [Show full text]
  • Simona Koria
    Swedish National Election Studies Department of Political Science Report University of Gothenburg 2020.03.19 2020:2 www.snes.gu.se Voter perceptions of policy outcomes and responsibility attributions 2010-2018 Simona Koria Ylva Larsson Valforskningsprogrammets rapportserie Sedan 1950-talet genomför forskare knutna till Valforskningsprogrammet i Göteborg empiri- ska undersökningar av hur den svenska demokratin mår och utvecklas. Rapportserien är vår viktigaste publikationskanal för att bidra till samhällets kunskapsförsörjning på demokrati- området. Målsättningen är att sprida grundläggande fakta och forskningsresultat som rör val och väljarbeteende till en bred publik av forskare, studenter, journalister, politiker och allmän- het. The Swedish National Election Studies Program working report series Since the 1950s, the researchers associated with the Swedish National Election Studies Program at the Department of Political Science, University of Gothenburg, conducts empirical research on the well-being and development of the Swedish democracy. The working report series is one of our main publication outlets. The aim is to publish basic facts and research results about elections and voting behavior to a broad audience of researchers, students, journalists, politi- cians and the public. Party abbreviation = Left Party (V) = Social Democratic Party (S) = Green Party (MP) = Center Party (C) = The Liberals (L) = Conservative Party (M) = Christian Democratic Party (KD) = Sweden Democrats (SD) Citation: Simona Koria & Ylva Larsson (2020). Voter
    [Show full text]
  • Bet. 2008/09:KU20 Granskningsbetänkande
    Konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU20 Granskningsbetänkande Inledning Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska stats- rådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut protokollen över besluten i regeringsären- den och de handlingar som hör till ärendena. Som underlag för den granskning som nu redovisas har utskottet haft att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Utskottet har också inhämtat visst annat underlag. Utredningsmaterialet redovisas i bila- gorna A1.1.1–5.4.2. För att inhämta ytterligare upplysningar har utskottet hållit ett antal offentliga utfrågningar. Uppteckningar från utfrågningarna återfinns i bila- gorna B1–8. Utskottet har bordlagt tre granskningsanmälningar. Dessa gäller regering- ens agerande inom FN:s olja-för-mat-program, regeringens utövande av ägandet i Carnegie Investment Bank AB och statsrådet Cristina Husmark Pehrssons styrning av Försäkringskassan. I det följande lämnas först en kort beskrivning av hur betänkandet har disponerats och av vissa av resultaten av granskningen. De olika gransk- ningsärendena behandlas därefter i betänkandets huvudavsnitt. Därpå följer reservationer och ett särskilt yttrande. Sammanfattning Behandlade frågor I betänkandet redovisas utskottets granskning av statsrådens tjänsteutöv- ning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Utskottet avgav i december 2008 på eget initiativ ett gransk- ningsbetänkande som avsåg allmänna, administrativt inriktade frågor (bet. 2008/09:KU10). Betänkandet inleds med ett kapitel i vilket behandlas vissa frågor om regeringens förhållande till riksdagen. I det därpå följande kapitlet behand- las olika frågor som avser handläggningen av vissa regeringsärenden m.m., 1 2008/09:KU20 nämligen beredningsfrågor m.m., frågor med anknytning till finansmakten och utnämningsärenden m.m.
    [Show full text]
  • Politikers Yrken 7 1998 Industriförbundet Stockholm
    PolitikersYrken 2010/11 - en undersökning av riksdagsledamöternas yrkesbakgrund efter riksdagsvalet 2010 Utdrag av rapporten för Sveriges riksdag Pol. Mag. Eskil Engnér PolitikersYrken 2010/11 © Eskil Engnér Förord Riksdagen fattar dagligen beslut som påverkar näringslivets verksamhet och resultat. Samtidigt utgör framgångsrika småföretag och ett konkurrenskraftigt näringsliv grunden för vår välfärd. Det är därför angeläget att beslutsfattare har god kunskap om att driva egna företag eller erfarenhet som anställda i olika befattningar i näringslivet. En intressant fråga är därför i vilken utsträckning som lagstiftarna genom sin tidigare yrkesverksamhet har kunnat skaffa sig sådan kunskap och erfarenhet. Pol. Mag. Eskil Engnér har sedan 1988 i anslutning till riksdagsvalen låtit undersöka yrkesbakgrund hos riksdagskandidater och riksdagsledamöter. Riksdagskandidatundersökningarna har genomförts före valet. De har sedan efter valet följts upp med ledamotsundersökningar av de ledamöter som valdes in i riksdagen. Dessa undersökningar – liksom motsvarande undersökningar som gjorts i vissa landstings- och kommunalval – har visat att personer med yrkesbakgrund från den privata sektorn (privatanställda och egna företagare) är underrepresenterade i politiska beslutsfattande församlingar – inte minst i Sveriges riksdag. PolitikersYrken 2010/11 belyser och analyserar yrkesbakgrunden hos riksdagsledamöterna efter valet 2010. Underlaget för undersökningen utgörs av riksdagsledamöter samt statsrådsersättare riksdagsåret 2010/11 presenterade på www.riksdagen.se
    [Show full text]
  • Riksdagens Protokoll 2018/19:62 Fredagen Den 8 Mars
    Riksdagens protokoll 2018/19:62 Fredagen den 8 mars Kl. 09.00–13.16 § 1 Justering av protokoll Protokollet för den 15 februari justerades. § 2 Avsägelser Talmannen meddelade att Jens Holm (V) avsagt sig uppdraget som ledamot i EU-nämnden och att Ilona Szatmari Waldau (V) avsagt sig uppdraget som suppleant i EU-nämnden. Kammaren biföll dessa avsägelser. § 3 Anmälan om kompletteringsval Talmannen meddelade att Vänsterpartiets riksdagsgrupp anmält Ilona Szatmari Waldau som ledamot i EU-nämnden och Jens Holm som supple- ant i EU-nämnden. Talmannen förklarade valda till ledamot i EU-nämnden Ilona Szatmari Waldau (V) suppleant i EU-nämnden Jens Holm (V) 1 Prot. 2018/19:62 § 4 Anmälan om vice ordförande i utskott 8 mars ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ Talmannen anmälde att Per Åsling (C) valts till förste vice ordförande i skatteutskottet från och med den 5 mars, att Niklas Wykman (M) valts till andre vice ordförande i skatteutskottet från och med den 5 mars, att Gulan Avci (L) valts till förste vice ordförande i arbetsmarknadsut- skottet från och med den 5 mars och att Erik Bengtzboe (M) valts till andre vice ordförande i arbetsmark- nadsutskottet från och med den 5 mars. § 5 Anmälan om faktapromemoria Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen hade kommit in och överlämnats till utskott: 2018/19:FPM37 Diskussionsunderlag om ett hållbart Europa 2030 COM(2019) 22 till utrikesutskottet § 6 Ärenden för hänvisning till utskott Följande dokument hänvisades till utskott: Proposition 2018/19:55 till socialförsäkringsutskottet Skrivelse 2018/19:49 till näringsutskottet Svar på § 7 Svar på interpellation 2018/19:77 om rekryteringen av politiska interpellationer tjänstemän Anf.
    [Show full text]
  • Bet. 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad Och 14 Arbetsliv
    Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition för år 2006 med förslag till anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I betänkandet behandlas också regeringens förslag under utgifts- område 24 om sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjäns- ter inom Arbetsmarknadsverket. I ärendet behandlas även ca 240 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2005. Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. Ansla- gen inom utgiftsområdet hänför sig främst till kontantstödet vid arbetslös- het och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv och Jämställdhetspolitik. Ramen för utgiftsom- råde 13 uppgår till 70,2 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1,2 miljarder kronor. I betänkandets inledande avsnitt redovisar utskottet sin syn på inrikt- ningen av arbetsmarknadspolitiken. En redogörelse lämnas för regeringens sysselsättningspaket som bl.a. innehåller plusjobb, utbildningsvikariat, insat- ser för akademiker och lärlingsplatser för ungdomar. Sysselsättningspaketet beräknas ge 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Utskottet ställer sig bakom ett förslag att lönesubventio- nen till arbetsgivaren och ersättningen för utbildningskostnaden i samband med utbildningsvikariat ska lämnas i
    [Show full text]
  • Riksbankens Jubileumsfond's Annual Report 2016
    RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 7 Chief Executive’s Comments 32 Sector Committees Sector Committee for Technology, 8 Overview of research Institutions and Change 32 support in 2016 Sector Committee for Mediatisation 10 Procedures, support forms and of Culture and Everyday Life 32 quality assessment 33 Nordic cooperation 11 Awarded research grants 33 Additional grants for research and Projects 13 cultural activities Programmes 21 33 International collaboration Infrastructure for Research 23 36 The Rönnberg Donations Research Initiation 24 36 Grants for costs of premises and 25 Targeted initiatives indirect costs Pro Futura 26 36 Follow-up and assessment Europe and Global Challenges 27 38 Open access Flexit 27 38 Research communication RJ Sabbatical 28 New Prospects for the Humanities and Social Sciences 29 Research on premodernity 29 Long-term Provision of Knowledge 29 Collections and Research 30 Governance and Scrutiny of the Public Sector 30 Riksdag Research 30 Swedish Foundation’ Starting Grant 30 Communications projekt 31 4 RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND ANNUAL REPORT 2016 PLATS FÖR VINJETT 42 Annual report 58 Financial result 43 Administration report 60 Income statement Purpose 43 61 Balance sheet Important events during the 62 Specificering förändring eget kapital financial year 43 63 Cash flow statement Governance 44 64 Accounting and valuation principles Budget and appropriations 45 Valuation of tangible assets 64 Regular forms of support 46 Valuation of financial assets 65 Targeted initiatives 47 Valuation of current assets
    [Show full text]
  • Protokoll Slutlig Sammanräkning Örebro
    1/1 Länsstyrelsen i PROTOKOLL Örebro län 2014-09-15 — 09-18 Dnr: 201-5294-2014 Slutlig sammanräkning Val till riksdagen 2014-09-14 Valkrets: Örebro län Plats: Länshuset, Stortorget Örebro Sammanräkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Rickard Linde Justerat: Anna Mia Johansson Bilaga 1 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 35 070 18,58 6 056 17,27 Centerpartiet 10 546 5,59 2 505 23,75 Folkpartiet liberalerna 8 053 4,27 1 880 23,35 Kristdemokraterna 9 771 5,18 3 326 34,04 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 69 604 36,89 13 580 19,51 Vänsterpartiet 10 183 5,40 2 088 20,50 Miljöpartiet de gröna 12 013 6,37 2 485 20,69 Sverigedemokraterna 27 126 14,37 8 024 29,58 Feministiskt initiativ 4 567 2,42 1 949 42,68 Övriga partier 1 771 0,94 605 34,16 Summa giltiga röster 188 704 42 498 22,52 Ogiltiga röster 1 941 1,02 (varav blanka 1 858 0,97) Summa avgivna röster 190 645 Röstberättigade 219 922 Valdeltagande 86,69 % 1/2 Bilaga 2 Länsstyrelsen i Örebro län Val till riksdagen 2014-09-14 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]
  • Slutlig Rösträkning
    1/1 PROTOKOLL 2018-09-10 — 09-15 Dnr: 201-10617-2018 Slutlig rösträkning Val till riksdagen 2018-09-09 Valkrets: Östergötlands län Plats: Länsstyrelsen Östergötland, Östgötagatan 3, Linköping Rösträkningen har skett enligt reglerna i 13 kap. vallagen. Länsstyrelsen beslutar att fastställa resultaten så att Valmyndigheten kan utse ledamöter och ersättare. • Bilaga 1 Röster för partierna • Bilaga 2 Förteckning över antalet röster per parti och lista • Bilaga 3 Valsedlar med kandidater för partier som tagit mandat • Bilaga 4 Kandidater som klarat spärren för inval på personliga röstetal Vid protokollet: Sten Olsson Justerat: Rebecka Djerfsten Valmyndigheten 618 utg 1 1/1 Bilaga 1 Val till riksdagen 2018-09-09 Röster för partierna Röster Personröster Parti antal % antal % Moderaterna 61 354 20,40 9 101 14,83 Centerpartiet 25 162 8,37 5 335 21,20 Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 16 082 5,35 2 857 17,77 Kristdemokraterna 20 065 6,67 6 129 30,55 Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 87 450 29,07 14 540 16,63 Vänsterpartiet 20 352 6,77 4 050 19,90 Miljöpartiet de gröna 12 595 4,19 2 424 19,25 Sverigedemokraterna 53 017 17,63 16 065 30,30 Feministiskt initiativ 1 210 0,40 338 27,93 Övriga anmälda partier 3 491 1,16 1 107 31,71 Summa giltiga röster 300 778 61 946 20,60 Ogiltiga röster 2 829 0,93 (varav inte anmälda partier 86 0,03) (varav blanka 2 602 0,86) Summa avgivna röster 303 607 Röstberättigade 344 396 Valdeltagande 88,16 % Valmyndigheten 618 utg 1 1/6 Bilaga 2 Val till riksdagen 2018-09-09 Förteckning över antalet röster per parti och lista Listnumret 90000 avser valsedlar som räknas som partiröster.
    [Show full text]