Magisteruppsats

Black metal och provokation: en autenticitetsdiskurs

Författare: Sandy Fännfors Handledare: Linus Johansson Examinator: Karin Larsson Eriksson Termin: VT20 Ämne: musikvetenskap

Nivå: avancerad nivå, 15 hp

Kurskod: 4MV20E

Black metal och provokation: en autenticitetsdiskurs

Black metal and provocation: a discourse of authenticity

Abstract Varför är black metal provokativt? Vad i subkulturen och musiken provocerar? För att besvara detta är arbetet indelat i två delar. Den första delen utgår från en autenticitetsdiskurs och undersöker black metal som kulturellt fenomen. Här ligger fokus på black metal som subkultur med dess tillhörande historik. Den historiska översikten delar in black metal i fyra generationer och definierar tillhörande subkulturell terminologi, likväl subkulturen och genrens utveckling. Detta sker i relation till relevanta musikexempel för de fyra generationerna. Efter detta ges en religiös bakgrund gällande de tre band som ska analyseras i arbetets andra del. Dessa tre band kommer ifrån tre olika länder med en vitt skild samhällsdiskurs och religiöst samt politiskt klimat. Syftet med att föra fram respektive religiös bakgrund avser förståelse för hur black metal använder gemensamma nämnare för provokation, då inom samma genre men inte i samma miljö. Arbetets andra del lägger vikt vid den klingande musiken och fokuserar på vad det är i musiken och dess låttexter som är provocerande. Analyserna av black metal som subkultur och musikalisk genre utgick från ett snarlikt forskningsläge. Resultatet av respektive analys var likartat. Normbrytande beteende från rådande samhällsdiskurs är skäl nog för att provocera, som subkultur var detta tillräckligt genom visuell representation för en subkulturell tillhörighet. För musiken landade resultatet dels i den aggressiva framtoning musiken bär, samt genom de tillhörande låttexternas innehåll där centrala teman inkluderar satanism, ockultism, djävulsdyrkan och bär anti-religiösa budskap.

Nyckelord Black metal, musikanalys, autenticitet, diskursanalys, irak, sverige, mexico, musik, subkulturellt kapital, kulturpolitik, provokation, semiotisk musikanalys, marduk, funereal moon, janaza.

Tack Först vill jag tacka min handledare Linus Johansson för många insiktsfulla samtal, din respons under processen fick mig att driva mig själv längre än vad jag trodde var möjligt. För det och dina tankar är jag tacksam, en del av mig själv växte i takt med uppsatsen. Jag vill även tacka mina vänner Jakob Hedman Edlén, Isobel Björk och Jonathan Bonde. Utan ert stöd och våra samtal om black metal hade uppsatsen inte fått den mångfald som era tankar bidrog med.

Ett sista tack går till min familj, Åse Fännfors, Magnus Christofferson och Kim Fännfors, som alltid hävdar att jag kan mer än vad jag tror när osäkerheten infinner sig.

Sandy Fännfors Göteborg, 2020-06-25

Innehållsförteckning 1 Inledning och introduktion 1 1.1 Syfte och frågeställning 1 1.2 Teoretiska perspektiv 2 1.3 Metod och material 10 1.4 Forskningsläge 13 1.5 Avgränsning 15 2 Black metal som kulturellt fenomen 15 2.1 Första generationen 16 2.2 Andra generationen 16 2.3 Tredje generationen 18 2.4 Fjärde generationen 18 2.5 Sverige 20 2.6 Mexiko 22 2.7 Irak 23 2.8 Black metal och religionskritik 24 3 Musikanalys 27 3.1 Marduk: The Blond Beast (2015) 27 3.1.1 Analys av den klingande musiken 30 3.2 Funereal Moon: Let The Dead Lie Forever (2020) 33 3.2.1 Analys av den klingande musiken 35 3.3 Janaza: Islamic Lies (2010) 37 3.3.1 Analys av den klingande musiken 40 4 Analys och diskussion 42 4.1 Avslutande sammanfattning 48 Käll- och litteraturförteckning 52

Bilagor Bilaga 1. Marduk: "The Blond Beast" (2015) Bilaga 2. Funereal Moon: "Let the Dead Lie Forever" (2020) Bilaga 3. Janaza: ”Islamic Lies” (2010)

1 Inledning och introduktion Utgångspunkten för det här arbetet är att föra fram att black metal är provokativt och hur det använder gemensamma medel för provokation. Inom den här uppsatsen analyseras autenticitetsdiskursen som black metal befinner sig i, där begreppet betydelsefixering används som en avgränsning angående diskursen som valts ut för analys inom det givna fältet. Med detta avser betydelsefixeringen att ringa in två diskurser: black metal som subkultur och sociokulturellt fenomen, respektive black metal som musikalisk genre. Diskursen utgår från det ramverk som förs fram i Diskursanalys som teori och metod (Jörgensen & Phillips, 2000). Diskursbegreppet integreras i det teoretiska ramverk som är hämtat ifrån Thomas Turino (2008) och Sarah Thornton (1996). Uppsatsen inleds med att undersöka black metal som subkultur, då i relation till dess kulturella historik. Detta följs upp med ett urval av tre band ifrån tre olika länder. De tre banden, Marduk (Sverige), Funereal Moon (Mexiko) och Janaza (Irak), används på två vis. Dels undersöks respektive lands religiösa historik i samband med de gemensamma nämnare som finns för black metal och religion, dels av en musikanalys av en låt ifrån respektive band. Metoden som används undersöker hur black metal som subkultur och genre använder begreppet autenticitet och gemensamma metoder för att provocera. Genom metoden förs gemensamma nämnare fram för att återknyta till den positionering som black metal använder sig av mot det rådande normativa samhället, både som subkultur och genre. Detta sett till hur black metal utmanar rådande normativa samhällsdiskurs. Musikanalysen utgår ifrån en semiotisk musikanalys och letar efter likheter och skillnader i musiken, då med fokus på gemensamma stildrag mellan ’old school’ black metal och de band som analyseras. Musikanalysen lägger vikt vid blasfemi, hädelse, provokation och sångstil, då i relation till hur subkulturen använder sig av begreppet autenticitet inom sin diskurs. Detta används både under textanalys och semiotisk analys av den klingande musiken.

Avslutningsvis diskuteras problematiken gällande okunskap och oförståelse. Diskussionen är till viss del satt i relation till religion, emellertid är den till stor del baserad på rådande samhällsnorm, sociala koder och värderingar.

1(1)

1.1 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att föra fram vilka medel och gemensamma nämnare black metal som subkultur och musikalisk genre använder sig av för att provocera. Huvudfrågan innehåller två centrala begrepp: Subkultur och provokation. Inledningsvis i uppsatsen används nationalencyklopedins definition av subkultur:

suʹbkultur, idé-, värde- och handlingsmönster som tillhör en viss grupp inom en större samhällelig enhet, se delkultur. En subkultur ställs ofta i relation till en dominerande kultur och uppfattas då som en underordnad kultur. Provokation definieras utifrån Cambridges lexikon:

Provocation

noun [ C/U ]

US /ˌprɑv·əˈkeɪ·ʃən/

an action that is intended to cause a reaction, esp. anger or annoyance:

[ U ] a deliberate act of provocation.

Följande frågor undersöks och besvaras; • Hur provocerar black metal som subkultur? • På vilket sätt påverkar det religiösa klimatet metoden för provokation? • Hur ser relationen ut mellan det normativa och det subkulturella? • Vilken typ av budskap förmedlar låttexterna? • Vad i den klingande musiken är provokativt?

1(59)

1.2 Teoretiska perspektiv Uppsatsen utgår från tre olika teoretiska perspektiv där teorin kommer att fungera som grund för metoden, samt som en förklaring för undersökningens resultat. För att genomföra detta har en diskursiv ram arbetats fram utefter Jörgensen & Phillips (2000). Den diskursiva ramen fungerar som ett analytiskt begrepp som tillämpas över samhällets normer, detta för att skapa den ram som krävs för undersökningen. Avgränsningen av diskursen avgörs i förhållande till uppsatsens syfte, det innebär i praktiken att betydelsefixeringen avgör vilket material som ligger till grund för analysen (Jörgensen & Phillips (2000), s. 137). Jörgensen & Phillips (2000) förklarar sättet att tolka en diskurs utifrån det normativa synsätt som råder i samhället. För att applicera denna tolkning används diskursens betydelsefixering i den här uppsatsen för att analysera black metal som genre och subkultur. Detta som ett sociokulturellt fenomen och som en subkultur som positionerar sig mot det rådande normativa samhället. Betydelsefixeringen grundas i hur black metal som subkultur och genre uttrycker ett förakt mot det normativa och skapar en distinktion mellan black metal och samhället.

En diskurs är således ett bestämt sätt att tolka världen (eller delar av världen). Utifrån den definitionen kan man säga att diskursens gränser finns där elementen artikuleras på ett sådant sätt att de inte längre är förenliga med diskursens entydighet (Jörgensen & Phillips 2000, s. 136). ‘Elementen’ i det här fallet är uppsatsens betydelsefixering, ‘diskursens entydighet’ syftar på religiösa normer och samhällsdiskurser. För att kunna studera black metal som kultur och samtidigt förstå kulturens inneboende värderingar, används Sarah Thorntons teori rörande subkulturellt kapital som förs fram i Club Cultures (1996). Thorntons teori kring det subkulturella kapitalet härstammar från Bourdieus kulturella kapital. Detta används i samband med Thomas Turinos teoretiska ramverk i Music as Social Life (2008) som består av begrepp och förklaringsmodeller hämtade från den amerikanska filosofen Charles Sanders Peirce (1839-1914). Dessa modeller används för hur analysen av undersökningens resultat genomförs. Peirces modeller för musikens syfte som meningsbärare och medel för identitetsskapande (både subjektivt och i grupp), används i analysen av det som är kontroversiellt och provokativt med black metal, både som klingande musik och i tillhörande låttexter. Musikanalysen fokuserar på de gemensamma stildrag som finns inom black metal, detta i samband med hur subkulturen väljer att uttrycka sin strävan mot den normativa

2(59)

samhällsdiskursen. Fokus på autenticitet i relation till genren och subkulturens värderingar förs fram och jämförs med hur musiken uttrycker sig i låttext och klingande musik. Urvalet av teoretiska perspektiv grundas i att de berör uppsatsens diskursiva innehåll. Perspektiven från tidigare etablerad forskning används för att utveckla uppsatsens kompletterande undersökning till ett större forskningsfält. De teoretiska perspektiven i relation till metodvalen fungerar i praktiken som ett underlag till vad som redan har undersökts, samt hur denna forskning går att utveckla och användas för uppsatsens betydelsefixering. Den kvalitativa metoden utgår från att söka efter gemensamma nämnare och olikheter för hur provokation används som metod inom subkulturen och genren, vilket relaterar till de teoretiska perspektiven genom att det finns en förförståelse initialt för hur subkulturer fungerar (Thornton 1996), hur människor subjektivt och kollektivt tolkar (Turino 2008) samt hur en musikanalys bedrivs (Machin 2010). Black metal har sedan lång tid tillbaka betraktats som kontroversiell och provokativ, något som till viss del grundas i subkulturens utveckling och dess medföljande historik. För att förstå vad det är i musiken och subkulturen som är kontroversiellt och provokativt behövs en bakgrund över dess framväxt och utveckling. Bakgrunden lägger vikt vid hur black metal som genre vidareutvecklades från andra musikgenrer, samt hur dess sound kom att definieras. Detta sätts sedan i relation till diverse uppmärksammade händelser som ägde rum inom subkulturen i black metal, detta är främst förankrat i Norge under 1990-talet. För att återknyta till de tre band som ska analyseras och för att uppsatsen inte skall återupprepa det nordeuropeiska fokus som finns i tidigare forskning om black metal, så kommer en religionshistorisk överblick att ges för respektive bands hemland, denna kommer efter genomgången av de fyra generationerna. Valet att dels gå igenom historiken för black metal utifrån Bossius (2003) för att sedan placera in en religionshistorisk översikt gällande de tre band som ska analyseras, grundar sig i ett större perspektiv. Först för att förstå vad genren är, hur den har sett ut och varför den är provokativ, för att sedan övergå till hur den provocerar beroende på vilken samhällsdiskurs den befinner sig i. Detta öppnar upp för den kvalitativa metoden, det är genom att söka efter gemensamma nämnare i genren för respektive band som en förståelse för hur provokationen kan användas förs fram, men även hur den tar sig olika uttryck trots att den befinner sig inom samma genre.

3(59)

Black metal är en vidareutveckling av tidigare hårdrock som Led Zeppelin, Black Sabbath, och Deep Purple. Dessa influerade nästa generations musiker av olika genrefördelningar inom det tyngre slaget, bland dessa återfinns även NWBHM (New Wave of British Heavy Metal). Själva ’födelsen’ av black metal dateras vanligtvis tillbaka till när bandet Venom släppte albumet Black Metal 1982, vilket utöver att namnge en ny genre även etablerade grunden för genrens karaktäristiska sound. Sound appliceras utifrån två definitioner. Nationalencyklopedins definition:

sound [saund] (engelska, egentligen ’ljud’, ’klang’, ytterst av latin soʹnus ’ljud’), musikterm, oftast använd om en klanglig helhetsupplevelse (ljudbild) av främst jazz och populärmusik. Ofta talas om ett sound knutet till artister från en ort eller ett skivbolag, t.ex. Memphis-sound, Motown-sound. Sound kan också referera till en musikers spelsätt och stil, t.ex. Jimi Hendrix-sound. Även en inspelningsstudio eller skivproducent kan tillskrivas ett speciellt sound. David Machin (2010) förklarar definitionen av sound som ett språk med olika kategorier, där språket förändras beroende på vilken genre det rör sig i;

When we listen to music and sound what we hear is the parole, its use in context. What we can do is study instances of parole in music and sound – i.e., what we hear on records and soundtracks – in order to be able to describe the language, the system that lies behind it. As was stated right at the start of this book this is not the same as describing the musical notation or chords but rather the sound qualities and their place in soundscapes at the simplest level. We can ask therefore, what is the language of sounds for particular kinds of musical genre? (Machin, 2010. S. 213). Soundet gällande black metal går att bryta ner i ett par karaktäristiska egenskaper som är återkommande inom genren, även inom flertalet av de subgenrer som finns inom black metal. Definitionerna av black metal och dess sound är författarens egna om inget annat anges. Subgenrer inom Black metal är bland annat DSBM, Depressiv Suicidal Black Metal, DBM, Depressiv Black Metal, NSBM, Nationalsocialistisk Black Metal med flera. Det finns stilnormer för vad som kategoriseras in under ’ren’ black metal, även nämnd som ’old school black metal’. Denna distinktion är viktig av den anledning att black metal verkar inom många olika varianter. I uppsatsen kommer black metal definieras som genre utifrån den gamla typen av black metal, vilket avser ’old school black metal’ och då den första versionen av black metal. Syftet med detta är för att förklara varifrån det grundläggande soundet kommer från innan det togs upp av andra band, förfinades, utvecklades och förändrades. Att skilja mellan ’old school’ black metal och annan typ av black metal kommer föra diskussionen vidare till subkulturellt kapital, identitetsskapande och hierarki, då i samband med

4(59)

musikens betydelse för subkulturen. Soundet består huvudsakligen av;

• Mycket distorsion på gitarrerna, vilket är en förvrängning av ljudet. • Blastbeat, ett extremt snabbt trumkomp som vanligtvis består av att virveltrumma och bastrumma spelas samtidigt, eller vid alternerade slag med varierande betoning på cymbalerna i ett snabbt tempo. • Growl, en form av guttural sångstil som används inom både black och death metal. Tekniken bakom att growla inkluderar ett bruk av diafragman och ett tryck bakom uttalet, sångstilen är oftast otydlig i den mån att det är problematiskt att kunna urskilja orden som sjungs. • Low-fi, en form av inspelningsteknik där inspelningskvalitén inte söker efter att låta högproducerad eller ren, utan spelas istället in på äldre utrustning med bakgrundsbrus och kan uppfattas som dov och otydlig. Denna typ av stilistiska drag inom black metal härrör ursprungligen från utvecklingen de nästkommande fem åren efter att Venom givit ut albumet Black Metal 1982. Det är efter detta albumsläpp som soundet etablerades och togs upp av efterföljande band som därefter förfinade genrens stilnorm för hur musikstilen sedan kom att låta. Band som Mayhem och Bathory är ledande inom genrens musikaliska utveckling och konstruerade soundet som benämns vid ’ren’ eller ’old school black metal’ i uppsatsen. I samband med subkulturens ideologiska utveckling och inneboende hierarki med axiomatiska värderingar, kommer begreppet ’true’ att föras in i kontext till definitionen av genren. Axiomatisk syftar på att någonting är självklart för de som deltar i subkulturen. True black metal, alternativt True Norwegian Black Metal är att jämställa vid ’ren’ eller ’old school black metal’ under förutsättningen att den fanns under 1990-talet och var delaktig inom den första vågen av black metal. ’True’ är att jämställa med begreppet ‘Autentisk’. Thornton definierar begreppet ’autentisk’ som:

Music is perceived as authentic when it rings true, or feels real, when it has credibility and comes across as genuine (Thornton 1996, s. 26). Det Thornton menar i citatet ovan är att autenticitet inte finns i sig, utan är en gemensam värdering i en kultursfär. Att framstå som ’true’ inom black metal innebar att framstå som autentisk, äkta. Direkt i motsats till ’poser’, vilket inom black metal är en förolämpning som trots subkulturens utveckling de senaste 40 åren fortfarande bär en negativ klang, även om begreppet inte

5(59)

används i den utsträckning eller omfattning som det gjorde under 1990-talet. ’Poser’ definieras som motsats till ’true’. Att kallas för ’poser’ står i direkt motsats till de tillskrivna värderingarna av begreppet ’true’, det innebär att vara oäkta, fejk, i vissa fall även okunnig inom genren och subkulturen. Med okunnig menas inte insatt eller förstående för subkulturen eller genren, då sett till vad som tillskrivs värdering och vilken kunskap som är relevant att behärska. Exempel på relevant kunskap inkluderar skivutgåvor, litteratur, ockultism, symboler med mera. Autenticitet inom black metal fungerar även som en positionering inom subkulturen för att förläna sig själv en viss status inför andra deltagare inom den, samt inför andra band som spelar inom samma genre. Begreppet autenticitet kommer att fördjupas senare i uppsatsen i relation till Thorntons subkulturella kapital (Thornton 1996).

Lars Lilliestam förklarar autenticitet med hänvisning till Ruud:

Autenticitet kan ta sig många uttryck. Begreppet kan inte kopplas till en speciell typ av musik eller stil utan handlar om vissa kvaliteter och egenskaper som tillskrivs musiken, och framför allt, som Ruud påpekar, om en diskurs, alltså ett sätt att resonera omkring musik (Lilliestam 2006, s. 228). Med ’ren’, ’old school black metal’ eller ’true’ black metal syftas det på distinktionen av soundets utveckling med hänvisning till den tidsperiod som musiken förekom. Med detta menas en generaliserad uppfattning från subkulturens deltagare kring en förståelse för vad som är, respektive inte är ’old school’ eller ’true’. Denna distinktion gäller när vissa band verkade och vilket sound de använde sig av, det vill säga att all black metal innan 1995 går under föreskriften att vara ’old school’ eller ’true’ och att ingenting därefter kan vara det, trots att de delar samma stilistiska drag i musiken. Detta då musiken ligger fel rent tidsmässigt för att kunna räknas in som ’true’ och autentisk. Nybildade band kan spela ’old school black metal’ men kommer inom subkulturen aldrig att anses vara ’true’ eller ’old school’ i den mening att de inte verkade innan 1995, vilket är en generell uppfattning inom subkulturen. Det finns en problematik i att definiera dessa begrepp då de värderingar de bar under 1990-talet inte fungerar under exakt samma omständigheter eller föreskrifter som de gör i nutid, dels för att värderingarna växte fram simultant med subkulturens utveckling, dels för att det än idag skulle vara ’poser’ att våga påstå att någonting inte är ’true’ som kom efter 1995. Detta sett till att ’poser’ och ’true’ idag används på ett annat sätt, dels är det inom

6(59)

subkulturen och genren en form av kriterium att vara kunnig om musiken och subkulturens historik, däremot är det generellt löjeväckande att använda begreppen ’true’ och ’poser’ i en seriös tillämpning. En distinktion vid tillämpningen av begreppen görs även i fråga av generation, den skara som växte upp med subkulturen när den etablerades kontra den som upptäcker black metal närmre 40 år senare har ett helt annat förhållningssätt och relation till begreppen och dess tillämpning. För att kunna förstå black metal som ett kulturellt fenomen och utröna vad det är i subkulturen som är provokativt, krävs en förståelse för genrens musikaliska stildrag och subkultur. En del av detta är att se hur den har använt sitt subkulturella kapital som en positionering mot det normativa samhället. Detta satt i samband med den individuella utvecklingen som påverkas i samröre med subkulturens mentalitet, ideologi och hierarki. Det subkulturella kapitalet består av förhållningssätt inom subkulturen där det finns en hierarki och en självklar förståelse för kulturens inneboende värderingar. Sarah Thornton (1996) har utvunnit begreppet ifrån Bourdieus kulturella kapital, vilket är ackumulerandet av kunskap, beteendemönster och en förtrogenhet med det finkulturella. Bourdieu menade att individen kan använda sig av detta för att förstärka sin sociala status, samt ens kulturella kompetens. Det är ur dessa tankar Thornton beskriver det subkulturella kapitalet, vilket hon menar förlänar en status till innehavaren genom beskådan av en utomstående (Thornton 1996, s.11). Utomstående avser en icke-deltagare i subkulturen, en åskådare, en oinvigd. Det subkulturella kapitalet består av en förståelse och förtrogenhet med hur subkulturen fungerar och vad som anses vara av vikt. Detta kapital kan bestå av kunskap och förståelse för hierarkin, ideologin eller av betydelsen för de materiella objekt som inom subkulturen besitter ett visst värde. Ett subkulturellt kapital förlänas innehavaren till viss del genom att observeras, likaså genom att ha en viss vinyl i sin ägo som kan vara tryckt i en begränsad upplaga. Det subkulturella kapitalet kan även bestå av klädstil, innehållet och omfånget av en skivsamling till vilket språkbruk personen besitter. En väsentlig del av terminologin inom black metal är synen på begreppet autenticitet som tillskrivs värdering och används som en positionering mot det normativa samhället, men framförallt inom genren och subkulturen (Thornton 1996, s. 11; Johansson 2015, s. 93). Stilmarkörer inom black metal som subkultur kan ligga till viss grund för den uppfattning som utforskas kring varför black metal är provokativt. Thomas Turino (2008) använder begreppet tecken efter den amerikanska filosofen Charles Sanders Peirce (1839-1914). Peirce skapade en teori utifrån tecken

7(59)

och kallade dessa för semiotik. Peirce menade att ett tecken kan vara allt som uppfattas av den som iakttar. Tecknet står för någonting som får iakttagaren att tänka på eller associera till någonting annat, vilket leder till en effekt avseende observatören. Peirce menar då att vilken tecken-situation som helst kan bestå av tre aspekter: 1. Tecknet; 2. Idén eller associationen som indikeras i grund av tecknet; 3. Effekten eller meningen av tecken-objektets relation hos mottagaren. Effekterna som genereras genom dessa tecken varierar, det kan vara alltifrån en känsla till en fysisk reaktion, en tanke eller en idé. Utifrån Peirce koncept gällande hur människan sammankopplar tecken med sitt objekt, avgör och särskiljs dess semiotiska funktion. Turino använder detta koncept med Peirces beteckningar. Dessa är Ikon, Index och Symbol (Turino 2008, s. 5-6). Tecken eller Ikon går att förklara som den första kopplingen människor gör genom observation tillsammans. Här används liknelser och associationer till något annat som referensram. Peirce menar att en avbildning av någonting, exempelvis en häst, är ett ikoniskt tecken för själva djurarten och att det är genom liknelser vi ser avbildningen och börjar tänka på djuret häst. Detta anpassar Turino till kulturer och menar då att det finns ett grouping phenomena, där människor delar in andra människor i kategorier baserat på klädstil, fysiska attribut eller dialekter. Detta inkluderar även musikgenrer som påminner om varandra när en låt liknar en som har hörts tidigare (Turino 2008, s. 6). Begreppet tecken kan även användas för vad Peirce kallar för internal context, detta är liknelser som baseras på tidigare erfarenheter av den som observerar (Turino 2008, s. 7). Sett till black metal-kulturens användning av stilmarkörer som i vissa fall uppfattas stötande, provocerande eller farliga, baseras detta på liknelser där referensramen används för att kategorisera in andra. Denna kategorisering utgår från tidigare erfarenheter eller tidigare etablerad uppfattning om någon eller någonting. Index är det andra sättet människor kopplar samman ett tecken. Detta görs genom att uppleva vad sagda tecken står för i kombination med att uppleva tecken och objekt tillsammans, indikatorer är upplevelsen av tecken och objekt ihop. Exempelvis är rök en indikator för brand, en siren indikerar ambulans eller polis, åska och blixtar indikerar storm (Turino 2008, s. 8-10). Användningen av index i relation till musik menar Peirce fungerar genom att människan präglas av ljud och musik, då till den grad att vi associerar den även utanför dess präglade kontext. Det exempel som förs fram i Music as a

8(59)

social life, The politics of participation (Turino 2008) är bröllopsmarschen. Turino menar att kopplingen mellan bröllopsmarschen och bröllop görs även när vi inte befinner oss på ett bröllop. Gällande detta finns det många exempel att föra fram. Sett till black metal kan index bära ett visst ansvar, detta då beståndsdelarna och kopplingarna till de ljud som black metal använder sig av indikerar obehag. Med detta menas att det finns en uppfattning via ett index för ett register över ljud som människan generaliserat uppfattar som obehagligt eller farligt, och genom att använda sig av detta associeras black metal med obehag eller fara (Turino 2008, s. 8- 10). Det tredje sättet, symbol, visar hur tecken är sammankopplade till objekt, då genom en lingvistisk definition. Med det menas att ord skapas och får sin definition genom andra ord. Dessa ord tillskrivs en specifik mening, men detta gäller även andra saker som noter, ett plustecken (+) och minustecken (-), bland flera exempel (Turino 2008, s. 10). För att detta ska kunna appliceras och fungera i samhället och i människans kommunikation, behöver det finnas en socialt accepterad och generell uppfattning som accepteras av alla gällande tecknens respektive betydelse och tillämpning. Turino menar att detta är aktuellt redan för de definitioner som han för fram, för att kunna förstå och använda dessa måste läsaren acceptera att det är så de fungerar och betyder i den mening Turino påstår att de gör. Symboler är generella tecken och fungerar i praktiken som uppfattningen av ett koncept. Säger någon ”sköldpadda” specificerar det inte djuret utan konceptet av djuret. Om någon skulle säga ”den sköldpaddan” och sedan peka på ett djur i ett rum är det orden som ’opererar’ med starka indexikala komponenter av liknelser, detta för att etablera mening till ordet (Turino 2008, s. 10-12). Deltagandet i en subkultur innebär inlärning av beteenden och värderingar som en deltagare i kulturen utövar utan större reflektion. En del av det subkulturella kapitalet används inom subkulturen som en positionering mot det rådande normativa. Det är genom att skapa en distinktion mellan det subkulturella och den rådande normativa samhällsdiskursen som ett ”vi mot dem” resonemang förs fram. Det kan även fungera som en positionering inom subkulturen gentemot andra deltagare, för att på så vis förvärva ytterligare subkulturellt kapital och ’klättra’ i den hierarki som råder, då genom att utnyttja den norm som råder inom subkulturen (Thornton 1996, s.12). I subkulturer eller övriga icke-musikaliskt betingade kulturer förekommer det en form av kollektiv uppfattning. Den gemensamma föreställningsvärlden som deltagare i kulturen skapar påverkar den

9(59)

individuella utvecklingen, detta sker när det subjektiva tänkandet övergår till en gruppmentalitet. Det är bland denna gruppmentalitet det förekommer exempel på hur människor begår handlingar som de utan gruppens inflytande förmodligen inte hade begått på eget bevåg.

1.3 Metod och material Studien är indelad i två delar. I den första etableras underlag för hur en subkultur som black metal utvecklades till att bli en ny genre och ett kulturellt fenomen. Det är genom att förstå subkulturen, dess ursprung och utformning som en överblick kan belysa vad det är i dess framtoning som är provokativt. I relation till detta ges en religiös översikt för respektive band som ska analyseras, detta för att förstå den positionering black metal som genre intar. Syftet med denna religiösa bakgrund är att föra fram gemensamma nämnare inom genren, samt för att visa hur sound och ideologi återknyter till positioneringen som genren intar gentemot religion och det normativa samhället. Black metal och dess bakgrund är tidigare beskrivet utifrån ett nordeuropeiskt fokus, med detta menas att stora delar av subkulturen och genren som finns i tidigare etablerad forskning främst fokuserar på utvecklingen i Norge och Sverige. För att inte återge samma typ av bakgrundshistorik, och bibehålla uppsatsens inriktning med black metal som provokativ utifrån gemensamma nämnare i olika samhällsdiskurser, utgår inte uppsatsen från att recitera samma fokus på Norge och Sverige som i tidigare etablerad forskning. Istället förs den nordeuropeiska historiken fram i mindre omfattning och lägger större vikt vid att föra fram de tre olika ländernas samhällsdiskurser och religiösa klimat. I den andra delen bedrivs en semiotisk musikanalys av utvalda låtar från Marduks album Frontschwein (2015), Funereal Moons album Goat Priest (2020) samt Janazas album Burning Quran Ceremony (2010). Av dessa tre album har en låt från respektive band valts ut för analys. Låttexterna utgår från en textanalytisk metod av Machin (2010). Machins modell ställer specifika frågor till materialet, detta inkluderar frågor till låttexten likväl frågor till den klingande musiken. Detta skapar ett övergripande perspektiv för låttextens händelseförlopp, vilket illustreras genom ett aktivitetsschema som pekar på tre centrala händelser som förekommer i låttexten (med en nedåtpekande pil mellan var händelse). Syftet med detta är för att förstå temat som texten lägger vikt vid och hur strukturen av temat ser ut, vilka karaktärer det inkluderar, vilka egenskaper sagda karaktärer tillskrivs samt

10(59)

vilket syfte de fyller. I analysen av den klingande metoden används Machin för att förstå ljudlandskapet som finns i låten, här ligger fokus främst på placering av instrumenten i ljudbilden och vilket syfte som placeringen fyller för lyssnaren. Janazas album är det första och enda som givits ut av bandet och satte därmed ett tidsspann för det kulturpolitiska klimat som banden befinner sig i. Därmed föll valet på Frontschwein (2015) samt Goat Priest (2020) för att albumen ska ligga nära varandra i tiden och samexistera i perioden som undersöks. Marduks album finns tillgängligt via Spotify, Janazas på Youtube och Funereal Moon via Bandcamp. Urvalet av de tre banden grundas i att de delade en gemensam nämnare som uppsatsen utgår från: provokation. Att black metal länge betraktats som kontroversiell och provokativ är en förståelse som uppsatsen utgår från, däremot behövde urvalet bestå av band där det gick att få fram konkreta exempel på provokation. För att bekräfta detta undersöktes banden och det framgick tydliga exempel som i viss utsträckning redovisades under analysen. Ett exempel som inte framgick under analysen av Marduk men som bekräftade att bandet är provokativa, finns i ett flertal nyhetsartiklar. Marduk anklagas för nazistsympatier, något som ledde till att bandets liveframträdande under festivalen December Darkness 2017 fick byta lokal ifrån Arbis i Norrköping. Beslutet ifrån Arbis grundades dels i att bandet ofta refererar till krigshandlingar och övergrepp utförda av nazityskland. Ytterligare anledning som Arbis uppgav var den granskning som tidningen ETC genomförde under våren 2017. Detta efter att NMR (Nordiska Motståndsrörelsen) fick sina servrar hackade och filer läckte ut som visade köp av antisemitiskt propagandamaterial samt nazistisk litteratur från två av Marduks medlemmar (TT, 2018). Dessa orsaker låg även till grund för att Marduk riskerade bojkott under en USA-turné där antifascistiska organisationer samt BLM (Black Lives Matter) uppmanade till bojkott och hävdade att bandet var nazistiskt. BLM tog initiativ till manifestationen ”Smash Fascism – Smash Marduk”. På Facebook uppmanades människor att kräva från arrangören att Marduks liveframträdande på Grizzly Hall i Texas skulle ställas in (Pessaro, 2017). Liveframträdandet ställdes inte in och istället pågick det en manifestation utanför för att visa missnöje mot bandet (Slättengren & Ekstedt, 2018). I Marduks fall gick det att bekräfta provokation genom dessa rapporter om bojkott och flyttade spelningar. När det kom till Janaza fanns bekräftelsen i samhällsdiskursen bandet befinner sig i och då utifrån den anti-religiösa position som hon intar. I Irak råder islam, att Janaza är provokativ

11(59)

bekräftades genom att hon öppet kritiserar koranen och landets rådande religion. Likt Janaza var även Funereal Moon provokativa genom att utmana sin samhällsdiskurs i Mexiko, där katolicismen utgör landets religiösa tro. Funereal Moon var inte provokativa i samma utsträckning som Marduk och Janaza sett till att black metal har ett visst utrymme i sin samhällsdiskurs, det finns en begränsning i vissa delar av landet där katolicismen har större inflytande än i andra, provokationen var närvarande och kontroversiell i den mening att bandets lyriska tematik behandlar självmord som inom katolicismen är en stor synd. Det fanns en problematik med att bekräfta provokation i Irak och Mexiko med samma enkelhet som det gick att göra med Marduk. För att kunna förstå hur genren och subkulturens gemensamma nämnare fungerade för provokation i Irak och Mexiko, fick samhällsdiskursen och landets religionstillhörighet större fokus än i Marduks fall där Sverige och kristendomen inte har samma inflytande i samhället. Uppsatsen utgår ifrån att black metal är provokativt, de gemensamma nämnare som banden inom genren använder sig av tar sig uttryck och mottages annorlunda beroende på i vilket kulturpolitiskt klimat musiken befinner sig, något som fick tas i beaktning för att kunna bekräfta att banden var provokativa inför urvalet av dessa. Ett ytterligare tillägg för att bekräfta provokation var även att se över respektive bands låttexter. Valet av låtarna föll på de texter som ansågs provokativa sett till vilken samhällsdiskurs de befinner sig i och som representerade tre olika teman och gemensamma nämnare för genren: Nazism, kritik av religion, romantiserande av självmord. För bakgrundshistorik, fakta och begreppsförklaring har litteratur om musik och subkulturer använts, detta finns under tidigare forskningsläge, s.13. Studien genomförs med hjälp av diskursanalys då studien kritiskt granskar, undersöker och analyserar relationen mellan subkulturen och respektive samhällsdiskurs som den befinner sig i. För bakgrund gällande black metal som subkultur används Thomas Bossius Med framtiden i backspegeln, black metal- och transkulturen; ungdomar, musik och religion i en senmodern värld (2003), Dayal Patterson med Black Metal – Evolution of the Cult (2013) samt reportageboken Blod Eld Död – En svensk metalhistoria av Ika Johannesson & Jon Jefferson Klingberg (2011). Arbetet utgår från en kvalitativ metod, detta då metoden primärt söker efter fenomenets innebörd och mening, samt efter mönster och upprepningar. En kvalitativ studie utgår från att hitta mönster i vad man ser och då söka efter variationer i dessa mönster (Trost 1993:16). Den kvalitativa metoden skapar utrymme att söka efter mönster och

12(59)

gemensamma nämnare gällande hur respektive band positionerar sig och kritiserar religion utifrån den samhällsdiskurs som var band befinner sig i. Det finns både för och nackdelar med att vara en insider eller outsider när material ska undersökas. Författaren till denna uppsats är en insider och har en bred kännedom om subkulturen och genren, vilket i viss mån är till gagn för arbetets detaljrikedom och hur avgränsningen bör genomföras i relation till vad som redan finns att läsa om de båda, samt gällande den förkunskap som redan finns när analysen av musiken genomfördes. Problematiken med att vara en insider istället för en outsider är att vissa saker kan tas som självklara, och arbetet blir istället inriktat till någon med samma eller liknande typ av förkunskaper. Detta fick tas i beaktning under processen för att kunna undvikas.

1.4 Forskningsläge Det finns ytterst lite forskning kring black metal som ett provokativt fenomen. Bossius beskriver tre generationer av black metal som ett kulturellt fenomen i relation till religion. Bossius redogör även för subkulturernas livsstilar och analyserar kritiskt några betydande individer för subkulturen, samt dess inverkan på hur subkulturen senare kom att utvecklas. I Black Metal – Evolution of the Cult (2013) beskriver Dayal Patterson subkulturens initiala stadie med en djupdykning i flera av de betydande band som etablerade grunden för genren och subkulturen. Patterson berör till viss del att black metal uppfattades som provokativt och normbrytande, däremot utröner inte Patterson de skäl som kan ligga till grund gällande varför black metal uppfattades som aggressiv och provokativ. Det är ett konstaterande att så var fallet utan att egentligen fråga sig hur eller varför. Black metal som kulturellt fenomen och som sett utifrån kan anses skrämmande, belyser Keith Kahn-Harris i Extreme Metal – Music and Culture on the Edge (2006). Här fördjupar Kahn-Harris sig inom olika metalkulturer genom intervjuer med fans, deltagare i subkulturen och musiker. Kahn-Harris förklarar att metalkulturen är ett eget utrymme för individer att utforska sig själva och skapa vänskapsband i kulturen, då i relation till hur den utåt sett kan uppfattas av det normativa ’mainstream’ samhället. Mainstream används som uttryck för vad som är normativt. Ytterligare forskning som belyser frågan om de provokativa elementen återfinns till viss del i den forskning som kombinerar black metal i konservativa länder, ett exempel på detta finns i artikeln “I am Satan!” black metal, Islam and blasphemy in Turkey and Saudi Arabia (Otterbeck, Mattsson & Pastene, 2018). Här kombineras black metal och de bärande

13(59)

blasfemiska inslagen i relation till den miljö musiken befinner sig i, där musiken censureras eller förbjuds på grund av sina anti-islamiska budskap. Detta berör till viss del att black metal bär provokativa inslag, då i samband med vilken form av samhällsdiskurs musiken befinner sig i. Studien är kompletterande till två större forskningsfält. Det första är black metal-studier överlag. I center för detta fält är den nordeuropeiska historiken för subkulturen och genren, där utvecklingen av de båda relateras till händelseförloppet i Norge under 1990-talet (Patterson 2011, Bossius 2003). Provokation ingår i denna typ av sociokulturella studier, då sett till att band och medlemmar utövade provokation genom normbrytande beteende. Värderingar, stilmarkörer och representation av genren och subkulturen frångick det rådande normativa samhället (Patterson 2011, Johannesson & Klingberg 2011). Utöver detta studeras black metal utifrån sin relation till religion (Bossius 2003, Otterbeck, Mattsson & Pastene, 2018). Inom denna uppsats kompletteras tidigare forskning där materialet som behandlas väljer att kombinera historik, provokation och religion, men med mindre fokus vid det nordeuropeiska perspektivet. Valet av att förhålla sig till en mindre övergripande bakgrundshistorik där Norge får samma utrymme som i tidigare studier grundas i relevansen för att kunna komplettera till fältet. Istället finns där en kort historik med relevanta exempel som bidrog till vad som är provokativt och hur provokationen inom genren och subkulturen tog sin början, för att sedan utveckla till hur de medel som skapades för provokation tillämpas idag. Det andra forskningsfältet rör relationen mellan musik och provokation. Tidigare forskning inom fältet hanterar provokation sett till rådande hegemoni, utvecklingen av detta inom denna uppsats utgår ifrån liknande inriktning och avser komplettera provokation sett till att provokation har bekräftats. Med detta menas att det finns relevanta exempel där rådande hegemoni har avgjort vad som är provokativt och varför, däremot har gränserna för vad som anses vara provocerande förändrats alltefter samhället har förändrats. I uppsatsen kompletteras denna uppfattning om hegemonins påverkan till hur black metal förhåller sig till de medel som har använts för provokation i ett samhälle där hegemonin förändrats sedan 1990-talet. Detta sätts i samband med hur rådande hegemoni ser ut i Sverige, Irak och Mexiko, för att på så vis föra fram vilka begränsningar det medför och hur provokationen tar sig uttryck genom de gemensamma medel som black metal använder sig av, både under 1990-talet till rådande kulturpolitiska och hegemoniska klimat i samhället under 2020-talet. Uppsatsen utgår från att black metal är provokativt, hur black metal väljer att

14(59)

provocera och vilka medel som används är arbetets betydelsefixering. I relation till tidigare forskningsläge avser uppsatsen komplettera de två forskningsfälten genom att utveckla tidigare etablerat innehåll. Att black metal är provokativt och kontroversiellt är en sak, hur det provocerar är en annan och det är en av de större frågorna som uppsatsen besvarar. Tidigare forskning inom det andra fältet som fokuserar på relationen mellan musik och provokation kompletterar genom att lägga vikt vid specifikt black metal istället för de genrer som granskats tidigare.

1.5 Avgränsning Undersökningen är avgränsad vid att enbart beröra skillnaderna i de kulturpolitiska klimaten för respektive band. Detta satt i relation till hur miljön musiken befunnit sig i kan ha påverkat skapandeprocessen. En del av arbetet utgår från att studera black metal som subkultur, då i samband med varför black metal som subkultur är provokativ. Det finns däremot inte samma möjligheter i Irak att uttrycka en subkulturell tillhörighet i form av stilmarkörer som det går att göra för Marduk i Sverige och för Funereal Moon i Mexiko. Diskussionen berör enbart problematiken för någon som Janaza att uttrycka sig visuellt, däremot utröner det inte vilka konsekvenser det skulle få i Irak. Diskussionen kring visuella stilmarkörer och provokation belyser alltså inte skillnaden Sverige, Mexiko och Irak emellan, utan utgår helt från det teoretiska ramverk som tillämpas. Anledningen till detta är att det skulle vara för omfattande att helt beskriva respektive lands kulturpolitiska klimat och analysera utifrån subkulturens förutsättningar. Utifrån Jörgensen & Phillips (2000) arbetades ett ramverk fram att lägga över undersökningen och en betydelsefixering skrevs fram för att inte styra enbart arbetets riktning, utan även dess avgränsning. Avgränsningen av undersökningen stannar där betydelsefixeringen tar slut, fokus ligger vid att föra fram varför black metal är provokativt och är således arbetets betydelsefixering.

2 Black metal som kulturellt fenomen Bossius (2003) menar att utvecklingen av black metal går att dela in i tre generationer, däremot är denna indelning ibland är problematisk. Problematiken finns i att en del band kan tillhöra den första generationen av black metal fast att de ligger rent stilmässigt typiskt för den andra generationen (Bossius 2003). För att utveckla Bossius tre generationer förs en potentiell fjärde generation fram. Utöver detta har en utökning av de band

15(59)

Bossius menar var stilbildande för respektive generation gjorts. Dessa generationsindelningar belyser till stor del en rad av de uppmärksammade händelser som togs vid under 1990-talet i Norge. Syftet med att inkludera detta är för att skapa en förståelse gällande varifrån genrens uppseendeväckande historik föddes, då med fokus på vilka individer som var med och formade black metal som genre och subkultur. I relation till de tre band som analyseras i det här arbetet förs respektive band och dess lands religiösa historik fram, för att på så vis utröna gemensamma nämnare avseende position för provokation. Den religiösa historiken belyser Sverige, Mexiko och Irak. Då Marduk, Funereal Moon och Janaza är samtida band inkluderas även en kort kommentar till den rådande samhällsdiskurs som banden befinner sig i, detta för att föra fram hur respektive band provocerar genom samma genre på olika sätt.

2.1 Första generationen Den första generationen black metal består av band som Bathory (Sverige), Celtic Frost (Schweiz), Venom (England), Hellhammer (Schweiz) samt Possessed (U.S.A) och verkade under 1980 och 1990. Bathory utmärkte sig tidigt och blev sedermera ett av de band som influerade den andra och tredje generationen. Bathory utmärkte sig till viss del för det textmässiga innehållet som berörde både satanism och asatro, någonting som sedan blev ett koncept för efterföljande band. Bathory utvecklade även de rent stilistiska kännetecknen för den sångstil som kom att bli förknippad med black metal, detta genom användningen av growl som till skillnad ifrån dess senare utveckling inte var lika volymstarkt eller otydligt, utan som istället använde sig av gälla strupljud i kombination med snabba gitarriff (Bossius 2003, s. 94)

2.2 Andra generationen Den andra generationens black metal tar sin början i Norge. Det är även här begreppet True Norwegian Black Metal förs fram, vilket genom sin begreppsdefinition särskiljs mellan ’old school black metal’ och ’ren’ black metal. Norsk black metal etablerades dels genom dess utveckling av första generationens sound, men kom även att uppmärksammas genom en rad händelser som till viss del definierade subkulturens utveckling. Även musikens utveckling förändrades av dessa aktioner då flera fotografier1 av

1 Albumomslaget till Burzums album Aske använde ett fotografi på Fantofts Stavkyrka efter att den hade brunnit ned, fler exempel på dessa händelser och fotografier följer i texten.

16(59)

nämnda händelser användes som albumomslag för några av de ledande banden inom andra generationen. Skillnaden mellan den första och andra generationens black metal hörs tydligt på Mayhems EP Deathcrush som släpptes 1987. Skillnaden i soundet ligger främst vid sångens höga och skrikiga framtoning, den ökade mängden distorsion på gitarrerna samt att volymen var mycket högre. Det var först när Mayhem släppte De Mysteriis Dom Sathanas (1994) som grunden lades för deras unika sound. Skillnaden mellan de två albumen utmärker sig genom att det senare växlar blastbeat med melodiska och distade gitarrer, detta tillsammans med den ungerska sångaren Attila Csihar2 och hans kombination av growl och olika strupljud. Mayhems låttexter består av referenser till satanism, djuroffer, ensamhet och ockultism. Mayhem använder sig av Corpsepaint, vilket är en typ av sminkning för att framhäva dragen av att se demonisk, omänsklig eller nästan avliden ut, därav kombinationen av ”corpse” och ”paint”. Sminkningen kan även användas som en del i en rituell ceremoni för att efterlikna demoner. Corpsepaint har i viss mån använts av andra band innan black metal tog upp sminkningen som ett stilbildande drag. Några av dessa band var KISS och Alice Cooper. Corpsepaint förekommer även inom vissa stamkulturer. Som hos stammen Suri ifrån sydvästra Etiopien, där syftet med ansiktsmålning kan variera, det kan användas för att skilja mellan olika åldersgrupper inom stammen till att skrämma bort fiender (Hadithi Africa, 2020). Under den andra generationen utmärker sig band som Mayhem3 och Burzum. Varg Vikernes4 höll i soloprojektet Burzum som senare kom att bli ett stort namn inom genren. Burzum bar alla stilexempel för black metal, som mycket distorsion på gitarrerna, ett ljust growl och blastbeat. Burzums texter hade inslag av satanism, fantasy och nationalsocialism. Det sistnämnda kom att prägla Burzum mycket senare i kombination med asatro och nordisk mytologi. Under den andra generationen influerades svenska band av det norska ’soundet’. Några inflytelserika svenska black metal-band i den här generationen var Dissection, Abruptum, Nifelheim och Marduk.

2Csihar sjöng i det ungerska black metal -bandet Tormentor tidigare. 3 Mayhem fick stor uppmärksamhet när deras sångare Pelle ’Dead’ Ohlin avslutade sitt liv genom att begå ett dramatiskt suicid i Mayhems replokal. Fotografierna av Pelles kropp blev omslaget till Mayhems nästa album, Dawn of The Black Hearts (1995). 4 Bland de uppmärksammade händelserna var Vikernes ansvarig för branden av Fantofts Stavkyrka ifrån 1150-talet. Efter branden användes ett foto på stavkyrkan som albumomslag till EP:n Aske (1993). Vikernes dömdes även för mordet på Mayhems gitarrist, Oystein Aarseth, 1993.

17(59)

2.3 Tredje generationen Den tredje generationen fångade upp en större omfattning människor som intresserade sig för black metal som musikalisk genre, men som inte attraherades av subkulturens hierarki och dess värderingar eller budskap. Detta ledde till att det fanns en mängd band som rent stilmässigt spelade black metal och använde sig av tillhörande image och stilmarkörer, men som inte delade budskapet som låg till grund för det (Bossius 2003). Med stilmarkörer avses de visuella attributen som var rådande inom black metal. Dessa inkluderade långt svart hår, svarta kläder, patronbälten, halsband med inverterade kors och pentagram, med mera. Detta ledde till ett överflöd av tonåringar med svart ögonsmink som använde sig av dessa stilmässiga attribut och påstod sig vara satanister och dyrka Satan, men som inte delade den ideologiska grunden. Det i sin tur fick black metal att bli trendigt och ledande inom underground-scenen (Bossius 2003). Underground definieras som en benämning på en alternativ rörelse. Denna typ av rörelse rör sig utanför etablerade massmedier och är inte accepterad av etablissemanget. Underground som subkultur är även inom en alternativ kultur mindre. Med detta syftas till att hårdrock har mindre sub-genrer där vissa är så små och följer andra riktlinjer som bidrar till att de kan räknas in som underground. De band som Bossius (2003) definierar som den tredje generationen inkluderar engelska Cradle of Filth som grundades 1991. Cradle of Filth är inte ’old school’ black metal genom att de inte uppfyller den stilistiska mallen som tidig black metal utformade. De bär däremot inslag av black metal som rent tidsmässigt skulle kunna passa in i den andra generationen, men som stilmässigt inte kvalificerar sig för det. Några av dessa inslag återfinns i låttexterna där det finns spår av satanism och ockultism, däremot särskiljer det sig genom sin användning av synth och låttexternas innehåll. Albumomslagen saknar corpsepaint och porträtterar istället vampyrer, 1800- tals romantik, nakna kvinnor och bär gothiska5 influenser. Sångstilen växlar mellan mörka growl och höga, ljusa skrik.

2.4 Fjärde generationen Bossius är en av de få som belyser den tredje generationen av black metal och för på så vis fram dess existens. I samband med detta exemplifieras en fjärde och ny generation av black metal i uppsatsen där exempel förs fram på

5 Med ’Gothiska influenser’ syftar jag till den subkultur som refereras till som goth, eller goths. Subkulturen ’goth’ växte fram ur punk och tog sin början under 1970-talet.

18(59)

vad som kan ingå. Urvalet av dessa band kategoriseras efter vad Patterson (2011) definierar som post-black metal. I denna studie används post-black metal synonymt med en fjärde generation av black metal, då med genrefördelningar och en utveckling som tar sin början under sent 90-tal och tidigt 2000-tal (Patterson 2011, s. 468). Patterson menar att de band som bildades under 1990-talet tog utvecklingen av black metal med dess fokus på ockultism, misantropi och satanism så långt det gick, vilket leder till den förgrening som kom att utgöra den fjärde generationen. Den fjärde generationen tog de tidiga inslagen av black metal och ombildade dessa. Fokus skiftade och ägnades istället åt spiritualitet, emotion, och ideologiska samband (Patterson 2011, s.468). Band som kan räknas in under den fjärde vågen och som utmärker sig under 2000-talet är Shining och Lifelover. Dessa två band bär till viss del inslag av post-black i samband med låttexter som berör ångest, spiritualitet och ideologi med mera. Det är inte ’ren’ eller ’old school’ black metal i den definition som använts tidigare i uppsatsen, och kategoriseras inte in som post-black. Post-black definieras som en utveckling av post-rock. Musiken skiljer sig ifrån en traditionell uppbyggnad av strukturer inom musiken och där finns det istället en konsekvent repetition, det är nedstämda gitarrer med lugna och långa partier. Post-rock brukar kallas för mörk eller tung vid en enkel beskrivning av soundet. Lifelover och Shining kategoriseras vanligtvis in under DSBM, Depressive Suicidal Black Metal. Att de kan nämnas i samband med post-black beror på distinktionen mellan ’old school’ black och post-black, båda två använder sig av element med mycket atmosfär och mellanspel. Sången skiljer sig markant från andra och tredje generationens black metal. Både Lifelover och Shining är svenska band och sjunger mestadels på svenska, sången kan bäst beskrivas som en kombination av skrik, growl, tal och mummel. Det finns band som rent stilmässigt spelar ’old school’ black metal som skulle kunna kategoriseras in under första och andra generationen, men som rent tidsmässigt hamnar under den fjärde generationen. Ett exempel på detta är svenska Watain. För att återknyta till de tre band som skall analyseras följer nedan en övergripande religiös bakgrund gällande respektive bands härkomst. Först ut är Sverige (Marduk), följt av Mexiko (Funereal Moon) och till sist Irak (Janaza).

19(59)

2.5 Sverige Sverige är en stat på Skandinaviska halvön i norra Europa med en befolkningsmängd på 10. 230 185 invånare. Innan kristendomen nådde Sverige rådde en fornnordisk religion, vilket är en samlande benämning avseende religionsformer under förkristen tid i Norden. Dessa styrks genom de belägg som finns i arkeologiskt och skriftligt material. Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökordet ’fornnordisk religion’. Begreppet fornnordisk religion brukar användas för vikingatiden (700/800–1000), då i samband till de nedtecknade myter som dateras till kristen medeltid och förutsätts spegla en mycket äldre och muntlig tradition. De främsta källorna till kunskap består av de två eddorna som berör mytologi och kosmologi och som skrevs av den kristna författaren Snorre Sturlasson (1179-1241). Dessa två skiljer sig men lämnar båda vittnesbörd om en sammanhängande föreställningsvärld. Båda eddorna representerar i första hand kristna tiders föreställningar om det förgångna. Eddadikten ”Völuspá” återger myten om skapelsen och konflikterna i världen samt dess undergång. Den för fram människans värld som kallas för Midgård, samt Asgård där gudarna lever. Utgård kallas den värld där demoniska väsen uppehåller sig, här finns även Jotunheim, jättarnas hemvist. Föreställningsvärlden består även av att Midgårdsormen ringlar sig runt världen, utanför detta finns världshavet, Ägir. I mitten av världen står Yggdrasil som symboliserar strukturen i kosmos genom att trädets rötter når ner i Hels underjord, dess grenar når även upp till Asgård. Vid sagda träds fot ligger Mimers brunn, brunnens vatten förmedlar kunskap. Vid brunnen sitter tre nornor, Urd, Skuld och Verdandi. Nornorna spinner ödestrådarna som är sammankopplade med människornas öde. Hel är dels namnet på det underjordiska dödsriket, samt namnet för dödsrikets härskarinna. Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökorden ’kristendom’ och ’sverige’. Kristendomen anlände till Sverige i slutet av 900-talet, frånsett en kortvarig mission i Birka under 800-talet. Kristendomen vid 900-talets slut fördes till Sverige genom engelsk och tysk mission. Under 1500-talet genomfördes den lutherska reformationen, då pådriven av Gustav Vasas ekonomiska och politiska ambitioner. Gustav Vasas bibel kom ut 1541. Reformationen under Gustav Vasas tid bekräftades 1593, detta innebar att Sverige nu var ett lutherskt rike, vilket innebar att inga andra kyrkor var tillåtna. Det uppstod en svensk protestantisk identitet som etablerade sig genom att

20(59)

Gustav II Adolf ingrep i det trettioåriga kriget, i kölvattnet av detta uppstod en strikt luthersk ortodoxi. Någon religionsfrihet trots officiella dekret från 1781 och 1782 gav förvisso judar och katoliker samma rätt, däremot etablerades en lagstadgad religionsfrihet först genom dissenterlagarna 1860 och 1782, en egentlig religionsfrihetslag kom först vid 1950. Sveriges religiösa bild har förändrats efter invandringen som skedde efter andra världskriget. Dels har den romersk-katolska kyrkan ökat sitt medlemstal till ca 165 000 och antalet icke kristna trosbekännare har ökat markant. Vid sekelslutet är det dominantaste draget snabbt fortskridande sekularisering med religiös individualism som kan ta olika uttryck. De som främst bibehåller sina etablerade positioner är Pingströrelsen och Nybygget- kristen samverkan. Även Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga har en viss position. Den obestämda religiösa trend som benämns som New Age har haft en viss framgång. Kristendom är den religion som utgår ifrån Jesus av Nasaret, en av sina anhängare utsedd Kristus/Messias. Det är utifrån denna titel som kristendomen tagit sitt namn. Kristendomen uppfattas som en gemenskap i Kristus som hålls samman av tron, bön och sakramenten. Ursprungligen präglades kristendomen av den judiska miljö i vilken den framträdde. Judendom och kristendom är starkt förknippade med bibeln, både det Gamla och det Nya Testamentet. Apostlatiden eller urkyrkans tid är under den tid alla de nytestamentliga skrifterna kom till, den räknas fram till cirka år 100. Troslärans karaktärer betraktas inom kristendomen som en direkt beskrivning som skapar samma möjligheter för att avgöra rätt och fel inom trosläran på samma vis som inom vetenskapen, eller kanske bättre än inom vetenskapen. Detta betraktelsesätt inom den kristna läroutvecklingen är svårförståeligt. Själva grunden för den kristna läroutvecklingen vilar på övertygelsen om att Gud har uppenbarat sig för människan, då framförallt genom Jesus Kristus. Kristus roll är att ge en bild av hur Gud verkligen är och det väger tungt för gemenskapen mellan människan och Gud. Den kristna gudsuppfattningen bygger vidare på den judiska gudsbilden där Gud anses vara världens skapare. Gud är omsorgsfull för sin skapelse och ger människan lagen och levnadsregler. Liksom inom katolicismen och islam finns även djävulen. Djävulen är ett samlingsnamn för de krafter som står emot Gud inom de aktuella troslärorna. Sett till kristendomen är islam den näst största religionen i Sverige, vilket är resultatet av olika typer av invandring. Sveriges välfärd är mer jämnt fördelad än i många andra länder, det råder en relativt jämn inkomstfördelning både före och efter skatt. Det finns däremot

21(59)

betydande skillnader som har ökat de senaste decennierna, några av dessa skillnader ligger mellan dem som har en utbildning och yrken och mellan dem som har arbete respektive dem som inte har det. Nyanlända har förhållandevis låga inkomster sett till att det tar lång tid att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden med kunskapskrav i svenska och utbildning.

2.6 Mexiko Mexiko är en stat i södra Nordamerika med en befolkningsmängd på 126,2 miljoner invånare. Ungefär 90% av befolkningen är katoliker, däremot finns det en utbredd folklig katolicism med inslag av ursprungsbefolkningens religion. Det har skett en ökning de senaste åren där antalet evangeliska och karismatiska rörelser har ökat. Ett ekumeniskt samarbete koncentreras för att bedriva kampen mot fattigdomen. Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökorden ’mexico’ och ’katolicismen’. Till Mexikos bakgrund hör en mängd förcolumbianska religioner som arbetet inte går in på närmre. Sett till att den spanska kolonialkyrkan under 1500-talet gjorde inträde med terror, tvångsarbete och tributavgifter exploaterades Mexikos ursprungsbefolkning. Förtrycket av indianer fördömdes av dominikanmunken Bartolomé de Las Casas i Chiapas samt av biskopen Vasco de Quiroga av Michoacán. De tog indianernas mänskliga rättigheter i försvar. Ledande i kampen för självständighet var de två prästerna Hidalgo och Morelo. Kyrkan förlorade däremot all makt, politisk såväl som ekonomisk 1821. Den romersk-katolska kyrkan är den som står under ledning av den romerske biskopen. Den anser sig identisk med den kyrka som grundades av Jesus genom Petrus (Matteusevangeliet 16:13-19; där dess enhet är garanterad genom påven som Petrus efterträdare). Historiskt sett är den vidareutvecklad från den västromerska rikskyrkan med Rom som centrum. Det var vid medeltidens slut som den omfattade hela västeuropa. Trosinnehållet överensstämmer till stor del med de ortodoxa kyrkornas, med gemensamma nämnare som biskopsämbetets nödvändighet, nattvarden som offer samt Maria och helgonens förböner. Celibat och klosterliv värderas högt. Till skillnad ifrån protestantismen där bibeln fungerar som enda källan till uppenbarad kunskap står den istället i ett dialektiskt förhållande till traditionen. Det finns olika avseenden där läroutvecklingen skiljer sig ifrån ortodoxa och orientaliska kyrkor. Främst är det skolastiken och bruket av aristotelisk filosofi som blivit kännetecknande för läran. Det har däremot infunnit sig andra filosofiska tendenser under 1900-talet, som existentialfilosofi och återgången till platonism. Inkulturation efter möten

22(59)

med andra kulturer i missionsländerna har blivit ett starkt intresse. Den Romers-katolska kyrkan är världens största samfund och representeras i nästan alla världens länder. Dagens Mexiko har stora kontraster i sitt samhälle. Det är få länder med en så stor klyfta, sett till landets inkomstfördelning. Skillnaderna mellan rika och fattiga är markant, detta syns inte minst i levnadsförhållandena som varierar kraftigt beroende på fördelning av stad och landsbygd. Då mellan olika regioner, yrkesgrupp och kulturell tillhörighet. Sedan revolutionen har Mexiko varit en uttalad antiklerikal stat, däremot präglar religionen livet för stora grupper, den är även sammanvävd med historiska traditioner ifrån förcolumbiansk tid. Dessa kan utifrån vara svåra att begripa sig på som utomstående. Mexiko har lagstadgad jämställdhet mellan könen, däremot tjänar kvinnor betydligt lägre genomsnittslön, de har inte heller rätt till samma politiska eller ekonomiska inflytande som män. Våld mot kvinnor, främst inom familjen är ett stort problem. Frekvenser av våldtäkter är ett av de högsta i världen och Mexiko har olika lagar gällande preventivmedel och aborter mellan de olika delstaterna, det är till viss mån lagligt men mycket kontroversiellt. Det är helt olagligt i drygt hälften av delstaterna. Mexiko präglas även av organiserad brottslighet och drogkarteller (Nationalencyklopedin 2020).

2.7 Irak Följande redogörelse baseras på Nationalencyklopedin, under sökorden ’Irak’ och ’islam’. Irak är en stat i mellanöstern med cirka 38,4 miljoner invånare. Större delen av Iraks befolkning tillhör islam där cirka hälften är Shiiter. Sunnitisk islam är knutet till den politiska makten och samhällets ledande skikt. Islam är beteckningen på den religion som räknar Muhammed som profet och koranen som helig skrift. Kärnpunkten i den islamiska läran är monoteismen där gud (Allah) ses både som skaparen av världen och därmed världens ägare. Allah ger världen Lagen som inom islam kallas för Sharia. Läran menar att människan som är skapad av Allah även måste vara allahs tjänare, detta inkräktar teologiskt på människans fria vilja. Människorna som följer islam är inte fria ägare av jorden utan Allahs förvaltare och följer Allahs lag som uppenbarades genom profeter, där den siste är Muhammed.

Islams två huvuddogmer lyder ”Ingen gud utom Gud” samt ”Muhammed är Guds sändebud”, dessa utgör islams trosbekännelse (shahada). Islam har fem

23(59)

grundpelare: trosbekännelsen, tidebönen, fastan, allmosan och vallfärden. Det finns en del likheter med judisk och kristna traditioner hos islam. Berättelser från bibeln antingen nämns eller alluderas i koranen, där en del berättelser är likartade. Föreställningsvärlden är även den likartad och utgår likt kristendom utifrån att Gud skapade världen, att människan hålls ansvarig för sina handlingar inför Gud samt att under domedagen så är det Gud som skall döma. Detta föregås av diverse naturkatastrofer och uppståndelse av döda. Djävulen går under namnet Shaytan samt Iblis. Demoner kallas för Jinner och de försöker locka människor till olydnad. Himmel och helvete fyller likvärdig funktion som inom kristendomen, det avgörs med straff eller belöning. Den stora skillnaden till den kristna och bibliska traditionen är att koranen förnekar Jesus korsfästelse, avvisar inkarnationsläran och avvisar även Jesus som ställföreträdare för mänskligheten. Irak är ett mansdominerat land där kvinnors rättigheter och deras rörelsefrihet är markant begränsade. Män och kvinnor ska ha samma tillgång till utbildning och arbete, däremot är det enbart några få procent av kvinnor som arbetar utanför hemmet. Det var nyåret mellan 2009 till 2010 som Irak formellt blev en självständig stat och det FN-mandat som erkänt USA-alliansens ockupation upphörde. Utvecklingen i Irak har präglats av splittring, sekteristiska motsättningar och en rivalitet mellan politiker. Korruption har både stoppat och försenat avgörande reformer. Iraks befolkning drabbades hårt av de tre stora krigen i landets moderna historia (Iran-Irak-kriget, Kuwaitkriget samt Irakkriget) med efterföljande ockupation. Den totalitära regim som störtades när Saddam Hussein avrättades 2003 ersattes då med en amerikansk ockupation. Efterföljande decennium ledde till politisk turbulens och ökat våld. Irak är ett av de länder i världen med högst antal civila dödsfall relaterade till terroristdåd, sett till landets folkmängd. Övergrepp och kränkningar drabbar interner, människorättsaktivister, kvinnor, journalister och flickor. Både tortyr och godtyckliga gripanden förekommer regelbundet, detta med en utbredd straffrihet.

2.8 Black metal och religionskritik Gällande black metal och synen på religion finns där ett flertal gemensamma nämnare. De band som valts ut för analys befinner sig i skilda religiösa klimat och samhällsdiskurser. Liksom de står inför olika utmaningar och repressalier vid öppen kritik av respektive lands religiösa klimat. Utöver att beskriva var lands religiösa historik övergripande inkluderas en

24(59)

mindre inblick i respektive rådande samhällsklimat. Detta görs för att återknyta till möjligheterna för en subkulturell tillhörighet och utövandet eller representationen av en genre som black metal, sett till gemensamma nämnare och strategier avseende black metal-bandens sätt att provocera genom hädelse och blasfemi. De gemensamma nämnare som ligger till grund för black metal inkluderar kamp och protest mot religion. Det finns även en koppling mellan black metal och djävulsdyrkan, samt black metal och asatro. Exempel där låttexter har influerats av asatro nämndes tidigare i kapitlet där Burzum fungerade som exempel för att illustrera detta. Sett till de tre band som analyseras förs centrala och relaterade teman fram i respektive religionsbakgrund. Djävulen, Satan eller Shaytan/Iblis representerar alla föreställningen kring ett väsen som står i motsats till Gud. Att då använda sig av detta tema, oberoende av religiös bakgrund, är en gemensam form av blasfemi och provokation. Detta genom att djävulen står som representant för det svaga hos människan och djävulen och helvetet är en konsekvens av att inte följa respektive Gud och troslära. Denna uppfattning delas inte av etablerade satanister som förespråkar individens styrka och menar att var människa är sin egen Gud och rår över sina handlingar respektive dess konsekvenser. Black metal är provokativt, hur det är provokativt delar både likheter liksom olikheter. De centrala teman som finns inom black metal provocerar på snarlika vis, det är mottagandet av provokationen och responsen som varierar beroende på samhällsdiskurs och hur strikt konservativt respektive land är. Sett till Iraks islamiska lära med tillhörande restriktioner behöver klyftorna mellan könen föras fram. Janaza hädar inte enbart genom att skapa och producera blasfemisk musik som öppet kritiserar islam och koranen, utan hädar och provocerar även genom sin könstillhörighet. Detta sett till restriktionerna kring kvinnors rättigheter i Irak. Musiken Janaza skapar använder sig av många av black metals gemensamma nämnare. En övergripande aggressiv ljudbild, kamp mot religion och en kritik istället för ett hyllande av den (blasfemi), samt referenser till Allah och Iblis. Blasfemi innebär att någon genom ord eller handlingar kränker något som anses heligt, att uttrycka sig nedvärderande om Allah eller islam är provokativt genom en öppen kritik och förakt för något som värderas högt. Även om denna provokation inte subjektivt berör en person som inte är religiös, så kan det utifrån en förståelse för sociala förhållningsregler tolkas provocerande. Detta genom att det bryter mot förståelsen för vad som är socialt accepterat att uttrycka och vad som inte är det. Av det material som undersökts har det inte lyckats få fram substantiella

25(59)

bevis för att det finns en öppen subkultur tillhörande black metal i Irak. Möjligtvis figurerar den underground, något som medför enorma begränsningar att finna bevis för.

I Mexiko där katolicismen är starkt befäst och religionen präglar stora grupperingar i samhället är det i viss utsträckning ett konservativt land. Mexiko skiljer sig däremot från Irak i form av tolerans, i Mexiko finns det likt det fanns i Norge, en etablerad underground-scen för black metal redan under 1990-talet. Idag finns ett flertal stora black metal-band som kommer ifrån Mexiko och scenen är inte underground i den mening att den inte figurerar dold ifrån etablissemanget. Hur scenen ser ut beroende på var i Mexiko en befinner sig är svårt att avgöra, det finns starkare och konservativare fästen för katolicismen där det kan antas att det finns begränsningar för att uttrycka sin subkulturella tillhörighet, eller möjligheten att genomföra liveframträdanden. Det som går att se och generalisera är en viss acceptans då black metal har utrymme i nuvarande samhällsdiskurs i Mexiko. Gällande de gemensamma strategier som black metal använder sig av för att provocera finns det ett par återkommande teman. Blasfemi, hädelse, satanism/djävulsdyrkan, anti-religiös positionering (oberoende av religionstillhörighet, detta syns hos Janaza likväl Marduk). Anti-religiös används som en kritik mot religion istället för en hyllning av den. Övriga gemensamma nämnare är protest, ifrågasättandet av religion och det fria tänkandet samt frigörandet från vad som anses normativt. Att black metal som kulturellt fenomen är provokativt och kanske rent av skrämmande eller farligt, grundas i subkulturens motstånd gentemot det normativa samhället. Att bryta från det normativa är även att bryta från sociala förhållningsregler och koder som människan växer upp och lär sig. Detta avståndstagande från det normativa samhället rent visuellt, stilmässigt och i vissa fall även ideologiskt är för en utomstående främmande och inte självklart som det är för en deltagare inom subkulturen. För en deltagare är chockfaktorn långt ifrån närvarande när kulturen och dess inneboende värderingar är normativt för själva deltagaren i subkulturen. Det som bryter mot det normativa skapar en grund för någon form av norm som råder inom subkulturen, vilket innebär att det normbrytande blir normativt för deltagaren.

26(59)

3 Musikanalys Metoden som används vid musikanalysen utgår från Machin (2010). I analysen kommer låttexterna först att analyseras, detta genom en strukturell metod som fokuserar vid att ställa specifika frågor till innehållet av texten. Avseende analys för den klingande musiken utgår den från semiotiska resurser inom musiken, detta står i relation till autenticitet som diskurs. Machin menar att analysen av musiken tar avstamp ur musikens associerade diskurs. I det här fallet utgår arbetet från en autenticitetsdiskurs utifrån genren black metal, här lyfter Machin (2010) fram vilka inslag det är i musiken som associeras med en specifik genre, med fokus på melodi, rytm och ljudkvalitéer. Dessa inslag sätts sedan i relation till genrens lyssnare och hur dessa talar om autenticitet, vad som är rent eller äkta och vilka ideal som kan ligga till grund. Syftet med att lägga vikt vid detta är för att söka efter dessa inslag och då även potentiella medvetna mönster i musiken. Detta appliceras i arbetet utifrån black metal och då vid hur subkulturen lägger vikt vid begreppet autenticitet i musiken (Machin 2010, s. 98). Utöver detta kommer fokus även hamna på produktion och ljudkvalité. Likheter och olikheter förs fram och jämförs löpande. Arbetet utgår från autenticitet och provokation, tillämpningen av Machin fungerar väl i samband med arbetets utgångspunkt. Machin för fram musikens semiotiska egenskaper och pekar på ett etablerat språk för musik som konnoterar humör, miljö och karaktär. Med hänvisningar till Cooke (1959) och Tagg (1982) för Machin fram Taggs kodalsystem. Denna typ av system förstås via repetition genom att lyssnaren har hört en specifik typ av musik i relation med ett särskilt visuellt budskap. Detta återknyter till Peirces tecken och symbol (Turino 2008) där mening förstås genom association och observation av tidigare erfarenheter. För att förstå vad som är provokativt i black metal som klingande musik kommer vikt läggas vid dessa punkter (Machin 2010, s. 98- 99).

3.1 Marduk: The Blond Beast (2015) I den här låttexten underlättas analysen genom att Marduk för fram verkliga platser och beskriver miljön, liksom de även för fram karaktärer som kan förknippas med den, se bilaga 1. Detta underlättar utifrån den metod Machin använder (2010). I texten nämns Moravia och Bohemia, denna referens hänvisar till den största historiska regionen i Tjeckien, sett till dagens tjeckiska republik. Bohemia används som en referens för hela det tjeckiska

27(59)

territoriet (Encyclopædia Britannica, 2020). Denna referens hänvisar till den miljö textens handling och dess karaktärer befinner sig i. Karaktärerna i texten består av ”the blond beast”, vilket med stor sannolikhet är en hänvisning till Reinhard Heydrich, en högt rankad officer inom SS, som också var känd under namnet ’the blond beast’. Heydrich var även polisofficer och chef över Reich Main Security Office, vilket inkluderade Gestapo, Kripo och SD. SD är en förkortning för Security Service som är översatt ifrån det tyska ordet ’Sicherheitsdienst’. Heydrich var även Stellvertretender Reichsproktektor, vilket översatt är ställföreträdande rikesbeskyddare över Bohemia och Moravia (Nationalencyklopedin 2020). Nästa karaktär som förs fram i texten är ängeln Azrael som förekommer inom den muslimska- judisk-kristna traditionen, även känd som liemannen. Azrael förknippas ofta som dödens ängel och omnämns i Koranen. Azrael översatt betyder ”Gud hjälper”. Enligt kristen och judisk lära avgör Azrael vem som skall dö och vem som skall får leva. Avbildningen av Azrael är en ängel i svart skrud med en lie i ena handen, sex vingar samt en bok med namn. När någon dör är det för att Azrael strukit personens namn ur boken (Svenska namn 2020). En parallell till Azrael är likheten med hur nornorna klipper av människans ödetrådar inom asatro. Heydrich sätts i direkt relation till Azrael och fungerar som en metafor för att båda kommer som ett sändebud för död. Ett exempel på detta finns i andra raden i den första versen som inleds med frasen "The Blackest shadow full of death”:

The Blond Beast comes marching in Sender of fear and abhorrence rise Through clouds of ash and decay Black birds of carrion follow He comes to fill the graveyards up Setting sails towards your last mask Här nämns huvudkaraktären ‘the blonde beast’ i ett bestämt pronomen, ”he”, då i relation till ”your”, vilket sedan återknyts till raden ”funeral nation” och ”local morale”, följt av ”none dare raise a hand”. För att bryta ner låtens aktivitetssekvens, och då även se utifrån vilka roller som karaktärerna spelar i låttexten och vilka sociala värden som prövas, används ett aktivitetsschema. Aktivitetsschemat underlättar textanalysen genom att peka på händelseförloppet i tre avgörande steg (Machin 2010, s. 82).

28(59)

Utifrån detta kan följande aktivitetsschema föras fram;

Heydrich kommer till Moravia/Bohemia

Befolkningen vågar inte göra motstånd

Invånare i Bohemia/Moravia dör

Tolkningen av texten för fram en berättelse om ett krig som utspelar sig mellan tyskar och tjecker, där dödsängeln Azrael går att jämföra med Heydrich och hans förehavanden som officer inom SS och ställföreträdare i Bohemia och Moravia. Ett struket namn av Azrael innebär död, en order från Heydrich innebar samma sak. Marduk har som vana att skriva låttexter om krig med utsvävande metaforer som är förankrade i verkliga platser och mytologi samt religion, det är ett samspel mellan verklighet och liknelser som illustrerar verkligheten genom religiösa figurer, sådana som Azrael. Oavsett vilken samhällsdiskurs musiken befinner sig finns det en traderad förståelse för de brott mot mänskligheten som togs vid under Hitlers styre. Nazism är inte socialt accepterat och att skriva om nazism på det vis Marduk gör kan tolkas på två sätt. Dels förs berättelsen fram om Heydrichs förehavanden i Bohemia och Moravia, vilket går att tolka som en återgivelse av händelseförloppet. Problematiken med att föra fram en högt uppsatt officer utan att lägga in kritiska värderingar är en form av passivitet. Det är inte ett öppet glorifierande av nazism eller Heydrich själv, däremot är frånvarandet av kritiken mot nazism i relation till att texten för fram en person som bar ansvar för många människors död provocerande. Ser vi till textens uppbyggnad och många av de ordval som används som metaforer för hur starka tyskarna är i relation till oppositionen, blir det en form av glorifierande av tyskarnas styrka. Detta syns främst i raderna:

Blackest shadow full of death The Blond beast comes marching in Sender of fear and abhorrence rise Through clouds of ash and decay Black birds of carrion follow He comes to fill the graveyards up

Samt dessa rader som förekommer allra sist i den andra versen, vilket inleds

29(59)

med frasen "Enraptured wolf-packs high on blood", se bilaga 1.

Protectorate within your grasp, All opposition erased

Låttextens uppbyggnad består av intro, vers, refräng, vers, refräng, brygga, refräng, outro. I den första versen förstärks textens budskap av det föregående introt, här byggs det upp ett mellanspel. Fokus ligger på trummorna som spelar en baktakt med hi-hat, samt hos gitarrens alternerande mellan två ackord, detta hörs vid 00:37-00:52. Både introt och versen använder sig av samma riff som gitarren. Provokationen i låttexten baseras på avsaknaden av empati för de som föll offer och leder till att texten snarare beundrar Heydrich än att den kritiserar honom. 3.1.1 Analys av den klingande musiken Låten "The Blond Beast" är 04:26 minuter lång. Till skillnad från Janaza har Marduk och Funereal Moon tillgång till en studio. Detta märks av genom hur välproducerad ljudbilden är i The Blond Beast jämförelsevis med Janazas burkiga och low-fi ljudbild. Marduk använder sig av en mängd ljudeffekter och har genomgående en tydlig ljudbild. Låten går i 4/4-dels takt med ett BPM på 125. The Blond Beast inleds med en gitarr som via två toner fade:as in under de första sju sekunderna, 00:00-00:07. Detta ljud lägger sig sedan 00:08 på den volym som resten av låten går i och då genom att de andra instrumenten kommer in i ljudbilden. Dessa består av gitarr, basgitarr, trummor och sång. Låten består främst av växlande dynamik, det är främst samspel med enstaka växelspel när instrumenten ’möts’. Det som utmärker sig tydligt är bruket av hi-hat och baskagge i kombination med lead-gitarrens melodi. Sången kommer in i ljudbilden genom ett gutturalt och raspigt strupljud 00:33 och säger 00:37 ”The blond beast”. Detta följs av att gitarren i kombination med trummorna spelar samma melodi. Både hi-hat och cymbaler stjäl fortfarande mycket fokus. Gitarrens riff är det enda som kan benämnas som styckets hook då den är repetitiv om vi frånser bruket av cymbal, virvel, hi-hat och baskagge som hamnar i fokus, då i samband med gitarrens riff. Något som utmärker sig är att bastrumman spelar i sextondelar precis innan refrängen. Efter 00:37~ fram till 00:53 är ljudbilden oerhört ’skränig’, detta för att trummorna använder mycket cymbal och hi hat med markering på baskaggen

30(59)

var fjärde slag, detta simultant med att gitarren spelar fem olika ackord i en följd om fyra ackord om och om igen, med en variation på vartannat riff. Ordningsföljden på riffen hörs under 00:51-01:24. Ordningsföljden ser ut såhär; Riff ett; A5, Fm, A5, Gm Riff två; A5, Fm, A5, Asus2, A5, Dm Riff ett igen; A5, Fm, A5, Gm Riff två en sista gång; A5, Fm, A5, Asus2, A5, Dm Elgitarren hörs tydligt i kombination med trummornas baskagge, samt en stor mängd cymbal och hi-hat som förstärker den röriga ljudbilden. Detta genom att gitarren leder en melodi som trummorna ”stökar” ner och förändrar vad som skulle kunna vara en ’ren’, tydlig eller klar ljudbild. Gitarrens riff är repetitivt och fastnar lätt och går att följa med låten igenom, till skillnad ifrån styckets höga tempo är gitarren en form av ankare för lyssnaren. Det intressanta efter 00:52 är att styckets uppbyggnad är lätt att känna igen, dels spelar trummorna stadigt i 4/4-dels takt simultant med gitarrens repetitiva riff. Uppbyggnaden av gitarrens riff är likadant i intro som det är i versen. Sången tar fortfarande inte alls samma fokus som trummor och gitarr gör, de fungerar däremot utmärkt tillsammans. Sången förlänger och betonar sista ordet i textraden, se bilaga 1. Låten saknar blastbeat, vilket är ett förväntat stildrag inom black metal. Ett genomgående stildrag för black metal som går att höra i låten är däremot tremolospelet, både på gitarr och elbas. Baskaggen spelas med dubbelpedal under några ställen, vilket är ett typiskt stildrag för black metal. Sett till autenticitet hos musiken frångår Marduk det en aning genom att utelämna blastbeat, som inom genren tillskrivs stor värdering ifråga om att vara ett ’true’ inslag i musiken. I ljudbilden är elbasen inte särskilt framträdande och fokus hamnar främst på gitarr och trummor, mycket av detta genom den stora användningen av hi-hat och cymbal som tvingar till sig lyssnarens uppmärksamhet vid många tillfällen. Dynamiken har förändrats under mixning och mastring, vilket går att höra 01:11-01:24. Då ligger alla instrument på samma ljudnivå för att 01:24 i mixningen lägga rösten ovanför de övriga instrumenten, och på så vis föra fram den. Baskaggen framträder tydligt under den här tidsstämpeln. Ett kortare gitarrbreak hörs 01:44-01:58, däremot är det inte särskilt utsvävande och frångår inte låtens melodi. Sången förändras 02:29, då i kombination med att trummorna använder sig av baskaggen. Dessa två tillsammans lämnar låtens bestämda grundrytm. Denna typ av ostinato förekommer ännu en gång under 02:29-02:56. Under ostinato sjungs

31(59)

fortfarande textraden med variation vid utdragna och gutturala läten som varvas med låtens text. Sången sjunger ”the blond beast” en sista gång vid 02:56 för att låten sedan fokuserar helt på instrumenten. Under 03:11-03:45 spelar gitarrerna i 3/4-dels takt och trummorna spelar i 4/4 med en extra puls varannan takt, ingen sång hörs fram tills 03:45. När sången kommer tillbaka återgår låten till sin grundrytm. Efter 03:45 hörs refrängen i sången en sista gång innan gitarren och hi-hat tillsammans fade:ar ut genom diminuendo. Machin (2010) talar om medvetna val gällande ljudens placering i ljudbilden, då sett till volymen av vissa ljud. Denna term går under Figur. I The Blond Beast är det trummor, gitarr och sång som simultant har högre volym, vilket Machin menar är de ljud som förs fram som relevanta för lyssnaren. Basgitarren ingår under Fält, vilket är ett mjukare ljud som deltar i lyssnarens upplevelse utan att det stjäl någon större uppmärksamhet (Machin 2010, s.115). Marduk använder sig av en tydlig och ren ljudbild. Detta skiljer sig till viss del från den autenticitet som värderas och bedöms finnas bland tidigt inspelad ’old school’ black metal via kassett där low-fi eftersträvas. Med detta menas att Marduk skiljer sig ifrån tidig 1990-tals ’old school’ black metal sett till att ljudbilden är tydlig istället för otydlig och ’burkig’, en del av det autentiska värdet som tillskrivs genom att vara ’true’ samt ’old school’ påverkas i viss mån, samtidigt som det är av vikt att förstå att ’old school’ black metal som spelades in under 1990-talet jämförelsevis med den typ av produktion som Marduk använder sig av idag förändrats, likväl hur värderingen som tillskrivs för begreppet autentisk och ’true’ omvandlats. Marduk, som har flera typiska drag för ’old school’ black metal kan räknas in som ’old school’ under olika kriterier trots den nyansering som finns i deras tidiga produktioner kontra deras nya. Dels tillskrivs bandet autenticitet, ’true’ och ’old school’ i grund av att bandet bildades 1990. Inom subkulturen går de därmed under föreskriften att vara ’old school’ sett till den tidsperiod som de började spela. Marduk använder sig dessutom av flera stilistiska drag som räknas in under ’old school’ och kan tillskrivas den värdering som autenticitet bär inom genren och subkulturen. Detta genom mängden distorsion på gitarrerna, ett högt tempo med ett BPM över 100 samt sångstilen. Marduks sångare använder sig av ett mellanregister och kan därmed bibehålla styrka i rösten och alternera mellan höga och låga toner. Marduks sångare sjunger i ett högre tempo och låter inte ångestfylld utan hatisk och aggressiv, sett till betoningen på orden i låttexten, vilka går i linje med låtens grundpuls. Denna framtoning av rösten bidrar till vad Peirce (Turino 2008, s. 8) menar är indikatorer till någonting annat, som obehag,

32(59)

aggression, sorg, med mera. Av Marduks sångare används growlet i ett högt tempo där ilskan i growlet indikerar obehagskänslor, då genom hur growlet framställs auktoritärt och aggressivt istället för sorgset och ångestfyllt. Denna typ av auktoritär och aggressiv framtoning både i sången och i ljudbilden med ett högt tempo är provokativ genom att den indikerar aggression och stress. Många av ljudbildens element kan via Peirce tecken och symboler ingå under de ljud som indikerar fara och leder till obehagskänslor för lyssnaren, dels genom att de associeras till fara eller för att de inte kan förklaras och saknar association, vilket enligt Peirce också går under fara och obehag då det kategoriseras in under ”otäcka ljud” (Turino 2008, s. 6).

3.2 Funereal Moon: Let The Dead Lie Forever (2020) Aktivitetsschemat i Let the Dead Lie Forever för fram flera karaktärer och bär inslag av ett romantiskt tema, se bilaga 2. Karaktärerna i texten består av de döda som en grupp, alltså ’the dead’. En berättare förs fram anonymt och benämns enbart som ”I”. Berättaren ”I” beskriver och tillskriver nästa anonyma karaktär, ”You” en mängd liknelser och värderingar. ”You” är bland annat en port, våren, ren och döden. ”You” romantiseras i relation till ”the dead” och blir ifrågasatt av ”I”. Exempel från andra versen, med början på första raden; “When the moon caresses you, While the dead loves you, A distant voice cries tragedies, From the past your presence, Why do you interrupt my dream? Why do you interrupt my peace?”, se bilaga 2. Låten är uppbyggd som en vers där refrängen fungerar som introt. Refrängen förekommer på tre ställen och sjungs nästintill identisk var gång, alterering förekommer enbart vid första gången under tredje frasen där ”for life” dras ut och sjungs annorlunda. Refrängen separerar var ord och betonar det var för sig. Detta görs tillsammans med gitarren som mellan var ord spelar ett annat ackord med korta och snabba slag på strängarna, det förekommer vid alla de tre gånger refrängen sjungs. I slutet av låten förekommer det en synth, synthen är låtens stick och även om dess placering är i slutet av låten fungerar det inte som ett outro. Synthen använder sig av mollackord och höga ’otäcka’ toner och blir alltmer kaotisk ju närmre slutet på melodin det kommer. Detta sett till att formledet som synthen befinner sig i skiljer sig åt både harmoniskt, melodiskt och rytmiskt ifrån vers och refräng samt att den enbart uppträder vid ett tillfälle. Berättaren “I” ber “You” om att bli räddad och dömd nästkommande rader, vilket sedan följs upp av ”Throw me into the flames, Sanctify my putrefied

33(59)

flesh” i andra versen, rad åtta. Se bilaga 2. Då inga karaktärer nämns vid specifika namn är det metaforer och liknelser som står för beskrivningarna av respektive karaktär, ”You” kallas vid ett tillfälle för döden och i relation till hur ”You” beskrivs som ren, syndfri och älskad av de döda kan ”you” vara representativt för hur döden tillskrivs egenskaper, då som om döden vore manifesterad till att vara en någon. Den enda plats som förs fram är ”my dream” i andra versen, rad fem. Se bilaga 2. Då ”my dream” är den enda plats som anges i texten placeras lyssnaren in i huvudkaraktärens drömliv och inre känsloliv. Aktivitetsschema;

Berättaren idoliserar ”You”

”You” är en metafor för Döden

Berättaren vill bli bedömd av Döden Det finns flera typiska stildrag för black metal i den här texten. Referenser till döden som en ’någon’ är inte helt ovanligt, den här typen av romantiserande av död, smärta och mörker är ett av många stildrag i black metal. Det är en dyrkan av döden, mörkret och månen. Romantiserandet av en dödslängtan är även det vanligt förekommande inom black metal. Det som uteblir helt är satanism, djävulsdyrkan, ockultism med mera, vilket inkräktar på tillskrivningen av värdering hos begreppet autenticitet. Dels bär låten en del teman i låttexten som ingår under typiska stildrag för ’old school’ black metal, samtidigt som centrala teman som satanism och djävulsdyrkan uteblir helt. Detta i relation till att bandet själva väljer att särskilja sig ifrån ’old school’ och ’true’ black metal genom att kalla sin musik för ’Funereal metal’ inkräktar det på deras värdering som ’true’ elle ’old school’ black metal. Sett till vad som är provokativt i den här texten i relation till den samhällsdiskurs Funereal Moon befinner sig i, bör katolicismen tas i beaktning. Inom den katolska läran är självmord en stor synd. Då texten beskriver dödslängtan är den i sin diskurs provokativ i grund av katolicismens förhållningssätt till självmord. Textens romantiserande av död och dödslängtan är däremot inte enbart provokativ i en samhällsdiskurs där självmord anses vara en stor synd, utan provocerar även utanför sagda diskurs. Självmord är ett stort problem i stora delar av världen och exkluderar inte mellan rika och fattiga. Att romantisera dödslängtan är provocerande när det är ett stort problem i världen och det finns en förståelse för hur tragiskt det

34(59)

när människor väljer att avsluta sina liv. Att glorifiera och skönmåla döden som något rent och vackert är provokativt med vetskapen om vilken förlust det är för anhöriga.

3.2.1 Analys av den klingande musiken Låten "Let the Dead Lie Forever" är 06:43 minuter lång. Let the Dead Lie Forever går i 4/4-dels takt där BPM varierar mellan 60 till 100 BPM med enstaka två-takter inlagda. Låten inleds 00:00-00:02 med en ljudeffekt, dynamiken på ljudeffekten förändras under den andra sekunden och ökar i volym och tempo (incalcando). Ljudeffektens klang har ett visst reverb och påminner om stereotypiska skräckfilms-effekter där ljudet är ’svajigt’ och indikerar någon form av obehag. Det är en tydlig skillnad mellan volymen på ljudeffekten och volymen på gitarr och trummor som kommer in i ljudbilden 00:02. Dynamiken som kommer in 00:02 är den som består i resten av låten. Gitarren och sång är i förgrunden av låten, då med ett reverb på gitarren som märks av efter den inledande refrängen. Att gitarr och sång ligger i förgrunden är något Machin (2010) menar är låtens figur och det som är utvalt för fokus i ljudbilden. Trummorna och basen ligger inte i förgrunden utan befinner sig istället i fält, med det avser Machin att lyssnaren inte lägger stor fokus vid instrumenten men att de fortfarande är en del av ljudbilden utan att ta större plats (Machin 2010, s.115). Sång och text tillsammans tyder på en förstärkning av hur orden lyfts fram genom sången, se bilaga 2. Sångstilen använder growl, det finns däremot olika typer av growl inom black metal. Den här sången använder sig av ett growl som varken är särskilt mörkt eller kompakt utan djupt gutturalt och långsamt. Detta till trots att rösten i sig inte är märkbart mörk. Den är inte heller hysterisk eller aggressiv, men inte heller ångestfylld. Sången befinner sig i ett stadigt mellanregister, med det menas att den emellanåt tar sig högre toner, bland annat infinner dessa sig vid vissa skrik och betoningar på ord i låttexten. Det är vid refrängen ”Let the Dead Lie” som sången tilltar i hastighet (accelerando), då i samspel med gitarren som spelar tre olika ackordföljder, detta går att höra under 01:47-02:02. Det är samma riff som kommer in vid 00:02, även då är sången närvarande. Formledet ser ut såhär: B, A, G, G, G. Alltså: Bess, A, Giss, G, Giss. Detta sammanfaller även med nästa frasering som kommer efter refrängen, 02:02 ”When the moon caresses you, While the dead loves you, A distant voice cries tragedies”. Här förändras tempot och fokus hamnar på sången. Trummorna följer gitarrens temposänkning, men hi-haten lägger ibland till

35(59)

ett extra slag. Då två åttondelar i slutet på varje takt. Temposänkningen som sker vid 02:02 byter över till cirka 75-80 BPM. Det följs sedan upp av att gitarren slår ut sista ackordet och låten återgår till sin grundrytm 02:06, vilket ligger på cirka 100 BPM. På gitarren finns det ett reverb som utmärker sig mellan 02:06-02:53, det fanns med även med i introt. Ett nytt riff kommer in 03:21-03:40, gitarren växlar mellan fyra olika anslag och spelar ut respektive var för sig. Längden på dessa halvdämpade ackord varierar mellan 1-3 sekunder under denna tidsstämpel. Det som utmärker sig mest rent stilistiskt utifrån stilmallen för black metal i den här låten är användningen av en guttural sångstil, trots att den släpper ut mindre energi och är mindre aggressiv är vad Marduks sång är. Sången är mycket mer trög och långsam, det ligger ett tryck bakom den som bibehålls i större delen av låten. De enda gångerna den förändrar sitt tempo är under refrängen, då i samband med gitarrens riff. Riffet som gitarren spelar under refrängen låter mer trash metal än black metal, detta sett till de korta slagen på gitarren och de snabba ackordbytena under refrängen. Exempel på detta går att höra under 04:56-05:21. Låtens dynamik förändras först 05:49 då ljudeffekten som fanns i introt återvänder, det är samma klang, reverb och ’svajiga’ dynamik. Ljudeffekten överlappas med gitarr och sång som fade:as ut. Det som kvarstår är sagda ljudeffekt och reverbet av det sista ackordet som gitarren slog ut, dynamiken förändras och blir svagare, denna typ av fade möts sedan av en synth 05:58. Synthens melodi lämnar hela låtens grundrytm och har en relativt tydlig ljudbild som bryts en aning av ett vitt bakgrundsbrus. I bakgrunden av synthen finns en ljudeffekt som följer med under hela melodin, denna typ av ljudeffekt används för att skapa en viss typ atmosfär, detta hörs under 06:01- 06:36. Synthens melodi består av mollackord och höga, ’otäcka’ toner, det frångår helt en stilmall för vad som anses vara en vacker melodi. Melodin börjar med normala mollskalor men övergår sedan till att bli alltmer kaotiskt och kromatiskt för att sedan 06:36 slå ut sista ackordet och fade:a ut. Syftet med att lämna låtens grundsättning med instrument är för att uppnå en viss typ av atmosfär. I relation till Peirce (Turino 2008) är denna användning av synthens ljudbild i linje med tecken och index, med det avses att uppnå en atmosfär som uppfattas främmande eller obehaglig.

Funereal Moon kan rent tidsmässigt placeras in som ’old school’ black metal, då sett till att bandet startade 1994. Däremot saknar Funereal Moon många av de stilistiska drag för ’old school’ black metal, detta sett till musikens komponenter. Dessa består av en blandning av ambient, doom, black metal,

36(59)

heavy metal samt diverse ljudeffekter och ljud hämtade ifrån skräckfilmer. Bandet själva kallar sin inriktning för ”Funereal Metal” och menar på sin hemsida att musikens inslag av alla dessa komponenter särskiljer dem ifrån ”black metal kloner och posörer”. Denna typ av resonemang i relation till hur begreppet autenticitet används och förstås inom black metal som subkultur är förvisso i linje med hur genrens deltagare särskiljer sig från andra, då med hjälp av terminologi och ideologi. Däremot är tillskrivningen av värderingar gällande autenticitet inte i linje med rådande stilistiska drag för vad som räknas in som ’old school’ eller ’ren’ black metal avseende Funereal Moons musik. I Let the Dead Lie Forever finns ett par stilistiska drag för black metal, som distorsion på gitarren till sångens gutturala growl, däremot är användningen av synth inte helt ovanligt men inte helt i enlighet med ’old school’ black metal eller ’true’ black metal, då sett till användningen i intro och outro. Många av låtens variationer där gitarrens riff går mer åt trash metal än black metal skapar en stor skillnad på soundet, det frångår stilmallen för ’old school’ black metal. Liksom av Marduk är användningen av ’otäcka’ ljud, molltonarter och växlande dynamik ihop med den gutturala sångstilen alla indikationer till något obehagligt (Turino 2008, s.7). Provokation gällande användningen av otäcka och inte vackert klingande ljud går att relatera till Peirce tecken och symbol. Det finns en uppsättning ljud som kan identifieras och som indikerar fara eller obehag, likväl det finns ljud som inte kan specificeras och därmed skapar ett obehag för att det inte går att tolka, då utifrån de tecken eller symbol en människa har. Att det är provocerande grundar sig i att det skapar ett obehag istället för ett välbehag.

3.3 Janaza: Islamic Lies (2010) Inledningsvis tar textanalysen avstamp ur vad Machin (2010) benämner som ett aktivitetsschema. Detta är en basal del i analysen och används för att utröna vad det är som sker i låttexten. I Islamic Lies ser vi först till miljö, deltagare och framställning av deltagare. Personerna i låttexten består av berättaren som benämns som ”I”, mottagaren av berättarens budskap, då nämnd som ”you”, budskapet ifrån berättaren utgår från tredje ’personen’, ”god”, även nämnd som ”Allah”. Sista ’personen’ är ”antichrist”, som enbart nämns vid ett tillfälle, då i andra versen och i andra raden. Se bilaga 3. Miljön är osäker, berättaren placeras inte i en specifik miljö som hänvisas till, Machin menar att detta då kan pågå inuti låten, alternativt i berättarens

37(59)

huvud likväl vara en del av budskapet som förs fram av huvudkaraktären i texten (Machin 2010, s.78). Aktivitetsschemat ser då ut såhär; Berättaren är uppretad

Mottagaren är oförstående

Berättaren pekar till mottagarens oförståelse Framställningen i den här sångstrukturen pekar på en berättare som vill upplysa och uppmanar till att bryta sig loss ifrån de islamiska lögnerna. Berättaren framställs som uppretad, då sett till att berättaren kallar mottagaren för ’stupid’ och ’blind’ vid flera tillfällen, samt genom bruket av utropstecken efter raden ”you are blind!”. Detta syns i första versen, rad sex, samt i refrängen på rad fyra (både i första och andra refrängen), samt i andra versen, rad fem. Se bilaga 3. Mottagarens oförståelse kopplas till berättarens påstående om att mottagaren, ’you’ är blind inför det budskap som berättaren, ’I’, vill föra fram. Berättaren pekar till mottagarens oförståelse genom att påpeka detta i första versen, rad tre. Se bilaga 3. ”The walls of lies have covered you and bound your stupid minds”, vilket följs upp av refrängen, första raden ”Islamic Lies, For all mankind, Islamic Lies and you are blind!”. Se bilaga 3. Det är genom att identifiera rollen som huvudkaraktären spelar i texten som det går att bryta ner texten till sin grundkärna. Genom att göra detta förs inte enbart huvudkaraktären fram, utan kulturella värderingar, beteenden och identiteter blir tydliga och blir underlaget till resten av analysen (Machin 2010, s. 81). Berättarens roll kan till viss del kategoriseras in under funktion (Machin 2010, s. 88), detta genom att berättaren har en viss roll eller funktion i låten. Den här låten saknar däremot rim och versmått. Den följer inte heller rytmer och perioder, vilket istället påminner om en pågående argumentation eller ett berättande. Sett till att berättaren enbart benämns som ”I” och mottagaren som ”you” är berättaren anonym och mottagaren inte enbart subjektiv utan en del av ett kollektiv eller en bredare massa. I relation till att Janaza kritiserar den islamiska läran syftar ”you” sannolikt till följare av koranen. Det är genom att studera begreppen som val av karaktärer och samband förs fram. Janazas kritik pekar till ”Allah”, ”Islamic lies”, ”Antichrist”, ”God” och ”I”. Berättaren ”I” har som mål att upplysa mottagaren ”You” och avslöja sanningen om gud och uppmanar mottagaren

38(59)

’you’ till att lämna boken av lögner och nonsens bakom sig, sett till första raden i andra versen,; ”Leaving the fake stupid book of lies and nonsense”. Se bilaga 3.Den här texten präglas av ett starkt avståndstagande gentemot islam och då genom en aggressiv ton, sett till de förolämpningar och utropstecken som används. Det är inte ovanligt med kritik mot religion inom black metal, det som skiljer sig i Janazas fall är kritiken mot islam istället för kristendom, som vanligtvis kritiseras i black metal-texter. Janaza saknar även det fokus på satanism och ockultism som är vanliga teman inom black metal, hon nämner antikrist vid ett tillfälle, då i relation till att antikrist ska rädda kollektivet ’you’, fast nämnt som ’us’, vilket räknar in berättaren ’I’. Detta förkastas sedan av berättaren i första raden av den andra versen; “And waiting that antichrist that will save us then, Well fuck them both, these stupid lies are curved behind, For I shall discover god! he's nothing”. Se bilaga 3. Janaza tar då inte enbart avstånd ifrån islam, gud och Allah, utan även antikrist. Detta särskiljer sig ifrån black metal överlag som brukar hylla antikrist. Janaza tillskrivs ett autentiskt värde i genren och subkulturen utifrån low-fi produktionen, sångstilen med growl och kritiken av religion. Däremot, i likhet med Funereal Moon, är det en total avsaknad av glorifierande av satanism, ockultism och djävulsdyrkan. Att Janaza dessutom kritiserar antikrist inkräktar till viss del på hennes autenticitet som ’true’ när det frångår stilmallen för ’old school’ black metal. Då arbetet utgår ifrån att förstå vad som är provokativt bör ett par punkter belysas. Dels är Janaza provokativ genom att bryta mot de förhållningssätt som råder i Irak, sett till den religiösa historiken avseende Irak på s.23. Om textens innehåll studeras utifrån den samhällsdiskurs som Janaza befinner sig i är texten provokativ genom sitt bruk av svordomar, en öppen kritik mot islam och koranen, de förolämpningar som förs fram mot följare av islam och är i sin samhällsdiskurs blasfemisk och hädar genom kritik av koranen istället för ett hyllande av den. Att texten är provokativ utanför Irak och då för någon som inte följer koranen beror på sin anti-religiösa utgångspunkt. Det finns en distinkt skillnad mellan tillämpningen av anti-religiös och ateism. Anti-religiös är en kritik av något som anses heligt istället för ett hyllande av den. Janaza har ingen möjlighet att kalla sig för ateist, där ateism är av åsikten att det inte finns någon Gud. Genom att Janaza kritiserar både Allah och antikrist så bekräftar hon ett anti-religiöst ställningstagande istället för ett ateistiskt.

39(59)

3.3.1 Analys av den klingande musiken Låten "Islamic Lies" är 04:03 minuter lång. Islamic Lies inleds med ett förinspelat intro ifrån någon slags bön eller mässa. Rösten i förgrunden är melodisk och mässar på arabiska, i bakgrunden hörs andra röster vilket kan tyda på att introt spelats in under någon form av bön. Det finns en distinkt skillnad sett kvalitén på ljudet. Mässandet är tydligt och saknar bakgrundsbrus, det är även högre i volym. Simultant med mässandet förekommer det även klappande händer. Mässandet inleds 00:00-00:21. Ljudet förändras 00:21 och volymen sänks, låten är low-fi producerad med mycket ’white-noise’, vilket bidrar till en otydlig och brusig ljudbild. Vid 00:21 hörs en sista ’klapp’, följt av ett brummande ljud ifrån en förstärkare. Detta överlappas 00:22 med att resten av instrumenten kommer in i ljudbilden. Gitarren alternerar en halvton upp och ner vid 00:38 och använder sig av en treklang i dur. Sången är skränig och mycket raspig, det är som hesa, gälla skrik. Mellan 00:22-00:31 är det mycket fokus på cymbaler, detta bidrar starkt till en ganska skränig och överväldigande ljudbild. Gitarr och bas spelar samma ackord unisont och sången är inte särskilt mycket i fokus för ljudbilden, den hörs och är utdragen och hes. Sången ligger volymmässigt lägre då trummorna tar mycket fokus, något som även inkluderar bas och gitarr. Det uppträder en alteration på trummorna när de går ifrån att spela ett regelbundet trumkomp och istället förekommer det en del trumfill på pukorna, ett ’pukfill’ som följs av ett ’choke på crasch’, vilket innebär ett slag på cymbalen som direkt följs upp av att trummisen tar tag i cymbalen och stoppar ljudet. Detta förekommer 00:31, 00:58, 01:34, 02:49, 03:25. Låten saknar konventionella formled, däremot finns det små variationer som bör tas i beaktning. Under åtta tillfällen i låten försvinner treklangen och istället dyker det upp en tredje ton för ett kort ögonblick. Detta går att höra under 01:05, 01:12, 01:32, 01:39, 01:48, 01:57, 02:54, 02:57. Först vid 02:08 förändras soundet en aning när alla instrument stannar upp och gitarren slår ut ett ackord. Vid 02:11 hörs en röst som säger någonting som inte går att urskilja och som inte heller finns i tillhörande låttext, detta sker även med en delay-effekt som är en fördröjning på originalljudet och påminner om ett eko. Sången utmärker sig genom att vara det tydligaste inslaget i låten, Machin (2010) talar om tonhöjd och menar då att skillnaden ligger vid att hålla inne energi kontra att släppa ut den (Machin 2010, s. 100). Sången i den här låten använder sig av en låg energi och en hög tonhöjd. Rösten är hes och långsam, ibland raspig, vilket innebär att inte lika mycket energi släpps ut. Janazas

40(59)

sång mycket mer dramatisk när texten sjungs än hur den läses, detta i relation till de ångestfyllda skriken som inte skrivs ner i texten men som är av vikt i musiken, utan dessa skrik hade inte samma ångestfyllda effekt eller budskap uppnåtts, för att exemplifiera vid en lyssning, se bilaga 3. Det som utmärker sig under sången är placeringen i ljudbilden, den är tydlig trots att den är hes och ligger volymmässigt lägre än vad trummorna gör, vilket gör att fokus hamnar på trummorna. Ännu en förinspelad röst hörs 02:21-03:16, denna gång är det inte någon bön och det saknas fler röster i bakgrunden. Rösten är inte heller melodisk, så bakgrundsmiljön är inte samma som hördes i introt. Det saknas rumsljud och rösten talar rätt in i en mikrofon, vilket påminner om ett tal. Ytterligare en röst hörs 02:35 när rösten som började tala 02:21 slutar. Nu är det mer rumsklang, rösten saknar fortfarande melodi och det hörs inga röster i bakgrunden likt de som hördes i introt. Rösten i introt är en bön, röst nummer två påminner om ett tal och röst nummer tre följer upp röst nummer två omgående, däremot är kvalitén på röst två och tre olika vilket inte placerar in de två i samma ljudbild. Röst nummer tre är varken bön eller tal och går inte att specificera. Röst nummer fyra hörs 03:19, även denna röst påminner om ett tal. Skillnaden här ligger i att rösten talar i ett högt tempo och genom den agiterade stilen antyds det starka värderingar eller möjligtvis någon typ av ideologi bakom vad som sägs. Då ingen översättning har funnits är det osäkert på om rösten sympatiserar eller inte, den saknar melodi och påminner en aning om Janazas röst genom att den är upprörd. Den skiljer sig markant ifrån de tre föregående rösterna som alla var stabila och lugna. Vid 03:59 förändras stycket och vid 04:01 klipps ljudbilden helt. Sett till autenticitet i samband med black metal är Janazas ljudproduktion och ljudkvalité autentisk, bedömningen baseras på hur ’old school’ Janaza spelar in, sett till den terminologi som black metal som subkultur använder sig av. Autenticiteten ligger däremot inte enbart i musiken utan även i bedömningen av den. Av den bakgrund som har gått att få fram spelar Janaza in sin musik via kassett. Ett exempel på hur detta genomförs går att se hos black metal- bandet Darkthrone, när de spelade in sitt femte studioalbum använde de sig av denna teknik. Genom att använda sig av en kassett i en kassettbandsspelare kunde basen spelas in rakt in i bandspelaren, vilket skapade ett specifikt ljud som eftersträvades (Sweden Rock Magazine 2015, nr. 8, s. 74). Sett till stilistiska drag ifrån ’old school black metal’ är en low-fi produktion autentisk utifrån produktion, distribution och ljudkvalité. Det finns olika typer av growl och sångregistret varierar beroende på genre, i

41(59)

black metal rör sig sångare främst i ett mellanregister där sången söker låta mer ångestfylld än aggressiv och hysterisk. Janaza befinner sig i ett mellanregister då hon dels växlar mellan ljusa och låga toner, samtidigt som samma kraft bibehålls i stämman. Även om Janazas sång inte är intensiv och hysterisk i sitt growl är sången inte melankolisk utan låter hatisk. Detta genom betoningen på orden som förlängs i samband med utdragna och raspiga skrik. Rösten är fylld av vrede och sorg utan att vara hysterisk eller ledsen. Ihop med Peirces tecken och symbol är den klingande musiken provokativ genom sin aggressiva framtoning. Sett till sångens raspiga och utdragna skrik ihop med de inklippta delarna av ett tal på arabiska där mansrösten talar snabbt och intensivt är det en indikator för vrede och hat. Janaza använder sig av många av de stilistiska drag som finns i ’old school’ black metal, dels low-fi produktionen, ett growl i mellanregister som låter ångestfyllt samt distorsionen på gitarren. Distorsionen bidrar till en brusig och otydlig ljudbild och är ett vanligt inslag i ’old school’ black metal.

4 Analys och diskussion Den fråga som kom att dominera arbetet söker svar på vad det är med black metal som är provokativt, utifrån vetskapen att black metal länge betraktats som kontroversiell. Svaret på denna fråga går att dela in i två kategorier, svaret är snarlikt inom respektive kategori men förtjänar utrymme att analyseras var för sig, detta då det diskursanalytiska perspektivet används olika för respektive kategori och dess resultat. Utifrån Thornton (1996) analyseras black metal som ett kulturellt fenomen, genom detta förs begreppet subkulturellt kapital fram, vilket består av ett förhållningssätt som positionerar deltagarna mot det normativa rådande samhället. I detta ingår stilmarkörer och beteendemönster som till viss del influerar den individuella utvecklingen. Analysen av subkulturen i samband med dess funktionalitet i samhället ledde till ett par resonemang som advocerar för varför black metal är provokativt. Sett till terminologin tecken och index som appliceras utefter Peirce (Turino 2008), så finns det en subjektiv uppfattning gällande tolkning av visuella intryck som stilmarkörer. Den subjektiva associationen är en del av en traderad uppfattning som föräras genom uppväxten, vilket avser en förståelse för vad någonting är, hur det låter och hur det kan identifieras av sin omgivning. Turino menar utifrån Peirce att förståelsen för vad någonting är, eller där möjligheten att identifiera särskilda ljud inte är möjlig, så skapas en

42(59)

oförståelse som leder till obehag. För att utöka argumentationen och då utgå ifrån att tecken inte enbart är den subjektiva associationsförmågan, utan att den baseras på en kollektiv föreställning om vad som är, respektive inte är gott, ont, bra, dåligt, farligt eller riskfritt, så kan tillämpningen utökas. Genom denna utökning kan uppsatsen fråga besvaras; vad är det i och med black metal som är provokativt? Denna utökning av terminologin avser att besvara frågan med den ursprungliga tillämpningen av tecken och index, fast nu i samband med den subjektiva uppfattningen så förs även tecken in tillsammans med rådande samhällsdiskurs. I relation till detta utgår argumentationen ifrån den rådande kollektiva uppfattning som avser de grundläggande associationerna som finns i det normativa samhället. Om den kollektiva uppfattningen grundar sig en föreställning om vad som är bra och dåligt, gott och eller ont, farligt, provokativt, otäckt eller främmande, innebär det en traderad och subjektiv kunskap och uppfattning av medlemmar i samhället. Sett till att black metal som subkultur är normbrytande och alltså avviker från dessa föreställningar till viss mån, är det en av många anledningar gällande varför subkulturen är provokativ. Dels kan det i viss utsträckning vara provocerande att bryta normen genom stilmarkörer. Stilmarkörer kan genom Peirce tecken och index associeras till någonting som inte bäraren av stilmarkören uppfattar själv, eller har för avsikt att sända ut som signal till en utomstående. En del av det här grundar sig i oförståelse från den som är utomstående. Utan bakgrundskunskap dömer och agerar människor utefter de referensramar (tecken och index) de har för att kunna hantera sina känslomässiga reaktioner. Det fungerar även för att skapa någon form av förståelse för sig själva, även om den inte alltid delas av andra, utomstående eller deltagare i subkulturen. Med det här perspektivet kan svaret alltså finnas i oförståelse inför det som är normbrytande. Detta då det normativa är den rådande maktstrukturen i samhället och det som befinner sig utanför kan inkluderas i de tecken och index som finns, både subjektivt och i en kollektiv föreställning. Dessa med betoning på att avvikande beteende, utseende eller agerande kategoriseras in under oförståelse, rädsla och obehag. Peirce benämner detta som ’grouping phenomena’ (Turino 2008, s. 6). Det bör även föras fram att en del av dessa tecken och index baseras på annat än visuella koder och det har funnits tillfällen som med stor sannolikhet har präglat uppfattningen kring varför black metal indikerar fara eller provokation. Detta baseras på 1990-talets uppmärksammade händelser i

43(59)

relation till black metal. Dessa inkluderar mord, kyrk-bränningar och löpsedlar om satanister. Även om dessa händelser var få till antalet var de stora för den betingning som kan ha traderats vidare, eller helt enkelt betingats när det var aktuellt och som har vuxit fram i subkulturen. Sett till detta, och sett till subkulturens yngre deltagare som var barn och inte tonåringar under subkulturens födelse och framväxt, så har dessa händelser satts i två skilda perspektiv. Ett av dessa kan vara respekt för handlingarna och den sensation som medföljer vid ett sådant starkt ställningstagande gentemot religion, dels kan det vara mildare när det baseras på intryck av berättelser och ligger längre bak i tiden. Upplevelsen av dessa händelser får helt olika betydelse beroende på hur och när informationen tolkas och av vem. De som var med under de år som kom att prägla subkulturen och synen på den ser på det annorlunda än vad nya deltagare gör. Det är en sak att läsa om något och en annan att delta, satt i relation till tecken avses det som ansågs och associerades till fara i samband med dessa händelser inte längre uppfattas på samma vis, därmed har även associationerna förändrats och kanske även i viss utsträckning förmildrats. Uppfattningen som har präglat tolkningen av black metal utifrån tecken, symbol och index som provokativ eller farlig varierar i stor utsträckning sett till ålder och generation. Att black metal som subkultur är provokativ består till viss del av den visuella framtoning som medföljer. Detta resonemang sattes tidigare i relation till individens bruk av stilmarkörer, däremot finns det dessutom en framtoning som närvarar på scen. Ett exempel på provokation under liveframträdanden är det norska bandet Mayhem. Aftonbladets skrev ett reportage om deras spelning på Gates Of Metal 2006 då Mayhem använde sig av kadaver och grisblod på scen i samband med inverterade kors, diverse symboler, corpsepaint och svarta kläder. Här är den visuella framtoningen en bidragande orsak till att black metal provocerar och tolkas hotfull. Associationsförmågan genom Peirces tecken och index är rätt tydlig, någonting som är hotfullt är inte bra, är det inte bra är det inte heller begripligt. Det är viktigt att föra fram en distinktion här, det som via tecken kan uppfattas som obegripligt och hotfullt avser det normativa och den utomstående individen. För deltagare i subkulturen och anhängare av black metal uppfattas generellt inte denna yttre framtoning som obehaglig eller farlig, den uppmuntras och uppskattas. Distinktionen är avgörande i den mån att det finns en normativ samhällsdiskurs baserat på rådande maktstruktur, och det finns en normativ verklighet inom subkulturer. Det som en utomstående uppfattar obehagligt är normaliserat inom subkulturen.

44(59)

Ett ytterligare tillägg till detta är det subkulturella kapitalet kontra den normativa samhällsdiskursen. Thornton (1996) menar att det subkulturella kapitalet kan brukas som en positionering mot det rådande normativa samhället, det är genom att samhället reagerar på eller mot subkulturen som deltagarna till vis del förlänas sin position och befäster den. Till viss del skapar denna befästning ett ’vi mot dem’, således subkultur mot det normativa. Det skapar även två olika positioner för samma individ. Med detta avses utanförskap, det är en sak att i grupp med andra vara utanför det normativa och en helt annat att vara utanför på egen hand. Däremot är det av vikt att förstå att det måste finnas en normativ samhällsdiskurs för att det skall kunna gå att bryta mot den. Att black metal som subkultur normaliserar sitt bruk av saker, symboler och handlingar som bryter från det normativa är ett sätt att befästa sin egen norm inom subkulturen, och på så vis även förläna sig både som deltagare i subkulturen och som musiker inom black metal, den tillskrivna värderingen för begreppet autentisk och ’true’. Det ökar distinktionen mellan rådande samhällsnorm och subkultur och fungerar som ett sätt att bryta sig loss från rådande norm. Detta genom att bejaka icke- normativa handlingar, beteenden, tankar, mönster och på så vis provocera genom att avvika. Det subkulturella kapitalet i relation till autenticitet av de tre band som analyserades bör belysas. Dels sprider banden sin musik på tre olika sätt: Marduk som har tillgång till en studio behöver inte använda sig av samma low-fi ljud som det Janaza har, däremot saknar Janaza samma resurser som Marduk när det kommer till inspelningsmöjligheter. Marduk räknas in som ’old school’ black metal dels för att bandet har varit aktiva sedan 1990-talet, dels för användningen av genrens stilmall i sin musik. Janaza har inte varit aktiv förrän 2010, men befäster sin position som autentisk i genren genom att musiken är low-fi producerad och därmed i genren tillskrivs värderingar som äkta, ’true’ och ’old school’. Funereal Moon har varit aktiva sedan 1993, och kan därför räknas in som ’old school’ black metal, då till trots att de själva särskiljer sin musik ifrån resterande black metal. Detta genom att peka till sin autenticitet som ’true’ för att bandet inte följer en ’old school’ stilmall för black metal, utan istället har myntat sin egen, ”Funereal metal”.

Kategori två för att besvara frågeställningen utgår från black metal som musikalisk genre. Vad är det i och med musiken som är provokativt och varför? Hörs det? Resultaten gällande respektive band delar till viss del gemensamma nämnare, däremot delar de inte samma resultat i tolkning och analys av låttexterna. Om

45(59)

vi först ser till den klingande musiken och vad det är i den som är provokativt bör vi återvända till Peirces tecken och index (Turino 2008), som baseras på associationer. Dessa är en kombination av subjektiva associationer, likväl den traderade kollektiva samhällsnormativa uppfattningen. Inom black metal finns det ett par specifika drag som är vanligt förekommande och som genom tecken är normbrytande. Skulle en jämförelse mellan Janaza och Per Gessle skrivas fram, då enbart med fokus på sångstil är det en ytterst liten chans att Gessles sångstil skulle associeras med obehagskänslor, rädsla eller fara. Både Marduk, Funereal Moon och Janaza har en liknande sångstil. Denna består till viss del av gutturala läten och growl, utdragna, hesa skrik och en aggressiv framtoning. Att den här typen av sångstil uppfattas som aggressiv och väcker obehagskänslor, tecken, är inte särskilt märkligt. För någon som är en inbiten lyssnare av black metal kan det förvisso väcka andra typer av tecken, däremot försvinner inte den referensram som traderats genom tecken under uppväxten. Den delar symbol i det avseendet att det är en accepterad uppfattning gällande vilka ljud som uppfattas aggressiva och mindre lyssnarvänliga. Andra gemensamma nämnare gällande den klingande musiken består av en intensiv ljudbild med ett högt BPM (undantag gäller för eventuella melodiska mellanspel), att ljudbilden är skränig och rörig sett till mängden distorsion på elgitarrerna, samt tempot och volymen. Inom black metal är blastbeat ett frekvent stildrag. Marduk, Funereal Moon och Janaza frångick detta och använde inte blastbeat överhuvudtaget i låtarna som analyserades, vilket var ett förväntat stildrag. Musiken räknas fortfarande in som black metal även utan blastbeat, däremot inkräktar frånvaron av blastbeat till viss del på tillskrivningen av att vara ’true’ (autentisk). Att musiken uppfattas som provokativ i en kontext där den framförs är förståeligt, sett till tidigare nämnda exempel med Mayhem och deras liveframträdande på Gates Of Metal 2006. Användningen av griskadaver och slaktavfall fungerar enbart som en rekvisita för bandet. Det är däremot inte vanligt att använda denna typ av rekvisita. Det har förekommit tidigare inom black metal, i nutid och sedan några år tillbaka är det istället vanligt förekommande att se kranium ifrån djur. Att använda sig av kadaver är inte i enlighet med reglerna gällande smittskyddslagar från Jordbruksverket (Aftonbladet 2006). Utöver detta exempel brukar liveframträdanden med black metal-band benämnas som ritualer, specifikt Mayhems sångare Csihar har under flera framträdanden haft ett litet altare med sig på scen som inkluderar tända ljus, eld och benbitar. Diverse ockulta och satanistiska symboler förekommer dessutom

46(59)

som rekvisita. Att det är provokativt grundar sig ännu en gång i oförståelse för subkulturen och musikgenrens funktionalitet, en utomstående kan reagera med obehag och en deltagare uppskattande. Det som är normbrytande för det rådande normativa samhället är alltså normativt inom subkulturen. Under analysen av Janaza och Funereal Moon fick det kulturpolitiska klimatet musikern och musiken befinner sig i tas i beaktning. Detta för att det finns en stor distinktion för hur och vad i låttexten som är provokativt, sett till vilken samhällsdiskurs och vilket religiöst klimat musiken motsätter sig. Janaza kommer ifrån Irak, till skillnad ifrån ’old school’ black metal så består inte hennes textinnehåll av hat mot kristendom som varvas med satansim, djävulsdyrkan, isolation och ångest. Janazas fokus ligger förvisso i linje med Marduk, det är anti-religiöst i det avseende att det fortfarande är kritiskt gentemot religion, däremot inkluderade låten som analyserades kritik mot antikrist, något som påverkar hennes omdöme som ’true’ (autentisk). Janaza kritiserar uteslutande islam och koranen, det är under ett enda tillfälle satanism förs fram och då kritiserad, inte hyllad. Detta skiljer sig ifrån Marduk vars textanalys överraskade av helt andra anledningar. Janazas låttexter är provokativa sett till hur explicita de är. Satt i det sammanhang hon verkar med risk för sitt liv är det ett oerhört mod att kritisera islam på det vis hon gör. I Irak är black metal synonymt med blasfemi och belagt med dödsstraff. Att kritisera koranen och islam är att häda, det bryter det normativa samhället styrt av Iraks maktstruktur. Skillnaden här ligger egentligen i att det inte längre handlar om hur enskilda individer upplever musiken, utan av det tolkningsföreträde som representeras av Iraks islamiska tro, maktstruktur och Ministry of Culture. Detta tolkningsföreträde förbjuder musiken dels för att den är blasfemisk enbart genom den subkultur den härstammar från, dels för att den för fram blasfemiska och anti-religiösa budskap. Att låttexter som ”Islamic lies! For all mankind! Islamic lies! And you are blind!” är provokativa är inte svårt att begripa. Frånsett låttexterna är musikens sound aggressivt och inte socialt accepterat i Irak, detta sett till att Irak har regler för vilken typ av musik som är godkänd. Janazas musik står i stor kontrast till vad som är godkänt att dels lyssna på och även att spela i Irak. Janazas musik associeras med djävulen genom sin aggressiva framtoning med distorsion på gitarrerna, gutturala skrik och höga tempo. Janaza bryter mot de regler som finns för vilken typ av musik som är godkänd i Irak av deras Ministry of Culture and Arts, vilket etablerades 1973, då främst för att övervaka Iraks School of Music and Ballet. Efter Saddam är Irak mer eller mindre utan musik. Den enda typ av musik som är godkänd spelar efter samma typ av melodi och tempo, mycket

47(59)

då musik anses som ett stort hot (Dabrowska & Hann 2008, s. 286). Marduks texter lägger inte samma tyngd vid ett anti-religiöst budskap som Janazas gör. Fokus är snarare ett anti-humant istället. Stora delar av Marduks låttexter romantiserar krig och krigsföring, detta sker i samband med verkliga personer ifrån sagda krig, som Heydrich i The Blond Beast. Det förekommer även en del mytologi och religiösa representanter som Azrael, dödsängeln hämtad ifrån den muslimsk-judisk-kristna traditionen. I The Blond Beast jämställs Azrael med Heydrich. Det är denna typ av krigsromanticism och avsaknaden av empati för de som föll offer under Heydrich och nazismen som är provokativ. I samband med Marduks aggressiva framtoning i musiken där sången utgår ifrån ett mellanregister med ett growl som utstrålar auktoritet, indikerar musiken aggression, stress och fara, sett till Peirces tecken och index. Det är genom denna framtoning som musiken är provokativ. Avslutningsvis är min uppfattning att black metal är provokativt dels för hur den tolkas av rådande samhällsdiskurs, dels genom hur deltagare väljer att representera sig själva visuellt. En annan bidragande orsak finner vi i låttexterna, i Janazas fall är låttexterna provocerande för att de öppet kritiserar islam och koranen. I Marduks fall är texterna provocerande för att de förskönar och romantiserar krig, nationalsocialism och nazism. Avseende Funereal Moon är låttexten provokativ genom romantiserandet av självmord. Satt i relation till den samhällsdiskurs bandet befinner sig i där katolicismen har ett starkt fäste, är romantiserandet av självmord provocerande då självmord räknas som en synd. Romantiserandet av självmord är provokativt även utanför denna samhällsdiskurs då det finns en socialt accepterad förståelse för hur självmord påverkar anhöriga. Med detta avses att romantiserandet av självmord inte är socialt accepterat oberoende av den samhällsdiskurs musiken befinner sig i. Sett till Funereal Moons sound så skiljer det sig markant från vad som ingår under ’old school’ black metal, bandet själva skapade en distinktion där de kallar sin musik för ”Funereal metal”. Däremot provocerar musiken genom tillämpningen av vissa ljud som i relation till Peirces tecken och index indikerar obehag istället för välbehag, vilket går i linje med hur black metal generellt provocerar.

4.1 Avslutande sammanfattning Utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv söktes svar på frågan kring varför och specifikt vad det är i och med black metal som är provokativt och hur de använder gemensamma medel för provokation. Det blev en djupdykning i kulturstudier som gränsade över till ett kultursociologiskt perspektiv. I första

48(59)

delen av arbetet redogörs det till stor del för kulturens framväxt, utformning och hur den fungerade i praktiken under 1990-talet. Detta i samband med det då rådande kulturpolitiska klimatet för att förstå vad det var som allmänheten reagerade starkt på. Fanns det belägg för att rädas svartsminkande tonåringar som bar patronbälten och pentagram? Varför provocerades människor av denna subkultur? För att bättre förstå det gavs en del exempel satta i relation till det teoretiska ramverk som används. Ena delen av detta ägnar sig åt hur signaler som sänds ut även mottages, samt hur dessa avses tolkas. Tolkningarna kan variera beroende på vem som observerar. En deltagare i subkulturen observerar och tolkar utifrån de ramar och den kollektiva föreställningsvärld som en förvärvar genom att delta i kulturen, denna typ av självklarhet gäller inte för den som är utomstående. För att vidare förstå hur dessa signaler i form av stilmarkörer, händelser och visuell representation kan uppfattas avskräckande och vara en bidragande orsak till obehag eller oro, så fick Peirces tecken och index ett stort utrymme i arbetet. Det intressanta med termen tecken är att termen är en del i en kollektiv föreställningsvärld, precis som den självklarhet som finns inom subkulturen så finns tecken i den och även utanför den. Det är en generell uppfattning som kan användas för att förstå vad som är farligt genom associationer. Dessa associationer är inte enbart en individs egna och högst personliga upplevelser, utan en sociologiskt traderad självklarhet. ’Sunt förnuft’, är en term som påminner om tecken. Begreppet autenticitet tillskrivs stor värdering inom black metal, både som genre och subkultur. Tidigare i uppsatsen förs det fram en distinktion till hur begreppets värdering har förändrats under de dryga 40 år som har passerat sedan genren ’föddes’. Det är däremot fortfarande ett högaktat begrepp som än idag tillskrivs värdering, nu grundas den framförallt i hur musiken värderas som autentisk (’true’) eller inte, framför att det sker en värdering av subkulturens deltagare. I analys och diskussion utröns denna tanke ytterligare, då i relation till de tre band som analyserades. Varför tillskrivs musiken och musikern begreppet autentisk och vilka skäl ligger till grund för att värderingen görs? Dels grundar sig värderingen i hur länge ett band har varit aktiva, då sett till om aktiviteten går att härleda till 1990-talet när genren ’föddes’ och utvecklades eller inte. Bedömning och värdering utgår även från musikens innehåll, är den tillräckligt blasfemisk? Anti-religiös? Vilket BPM har den och hur uttrycker sig artisterna visuellt på scen? En annan del värderas i hur artisterna marknadsför sig, ju mer underground, obskyrt och problematiskt det är att få tag i en viss vinyl eller på något vis få tillgång till musiken, så tillskrivs ett autentiskt värde. Att ’sälja ut’ sig som

49(59)

artist står i direkt opposition till att tillskrivas autenticitet inom genren, ett exempel på detta var en ihärdig debatt rörande det svenska black metal- bandet Dark Funeral och deras medverkan i P3 Guldgalan 2017. Dark Funeral vann priset ’Årets rock/metal’. Detta mottogs med skilda meningar av deras fans, en del var förstående till att band inte kan överleva underground och fortsätta producera högkvalitativ musik utan att marknadsföra sig, och andra ansåg att Dark Funeral hade sålt ut sig och tappat sin status som ’true’ (autentisk). Då oberoende av hur länge bandet varit aktiva, deras användning av en ’old school’ black metal-stilmall eller hur de väljer att representera sig. Undersökningen ledde fram till två svar gällande varför black metal som subkultur och black metal som musikalisk genre är provokativ och hur den provocerar. Det ena svaret baseras på Peirces tecken, avseende en utomståendes tolkning och dess referensramar. Genom de visuella klädkoder, stilmarkörer och yttre framtoning kan en deltagare i subkulturen utifrån uppfattas farlig eller skrämmande, detta genom att vara normbrytande. Det som inte går att förstå skapar ett obehag, vilket leder till att de tecken som associeras och indikerar sagda obehag leder till oförståelse och avstånd, då istället för nyfikenhet som skulle kunna leda till att söka upp den kunskap som krävs för att förstå subkulturen och genren. Att den yttre framtoningen uppfattas provokativ grundas i att det är normbrytande och genom att bryta sociala koder skapas det en distinktion och ett ’vi mot dem’. Denna distinktion och oförståelse från en utomstående är provokativ därför att det frångår rådande samhällsnorm och ’bryter’ mot sociala koder och regler. Det bör belysas att denna oförståelse eller tolkning av den yttre framtoningen är extremt generaliserad. Alla människor blir inte provocerade eller saknar kunskap eller förståelse, det kan mycket väl vara en generationsfråga. Denna tankekedja har tyvärr inte utforskats i uppsatsen. Det andra svaret på frågan är snarlikt det första svaret, det berör tolkning och uppfattning i samband med att bryta sociala koder, regler och förhållningssätt. En del av detta går att se i det textmässiga innehållet. De belägg som ligger till grund för detta påstående går att se i textanalysen av Marduk, Funereal Moon och Janaza. Att Janazas låttexter är provokativa grundas i den anti-religiösa utformning de bär och för den kritik hon riktar mot islam. Sett till Marduk är det romantiserandet av krig och verkliga människor ifrån SS. Dessa referenser i kombination med hyllandet av Tyskland och deras framgång i krig tolkas som en subtil form av romantiserande av nazismen. En del av Marduks provokation inkluderar

50(59)

bristen på empati för de offer som förs fram i The Blond Beast, samt avsaknaden av kritik mot nazismen. I Let the Dead Lie Forever av Funereal Moon är det romantiserandet av självmord som provocerar, dels genom den samhällsdiskurs som musiken befinner sig i, då sett till hur starkt fäste katolicismen har i Mexiko. Det framgick även under analysen att romantiserandet av självmord inte är socialt accepterat oberoende av vilken samhällsdiskurs musiken befinner sig i.

51(59)

Käll- och litteraturförteckning

Fonogram Funereal Moon (2020). Goat Priest. https://funerealmoonofficial.bandcamp.com/album/goat-priest, Dark Church Studios & LMP Studios.

Janaza (2010). Burning Quran Ceremony. https://www.youtube.com/watch?v=Zfb9EXCoKwM, Black Label Rituals & Babel Records.

Marduk (2015). Frontschwein. spotify:track:2zLOuhjz6iD7uTbWpmZ7yT, Blooddawn Productions. Artiklar Lagergren, Richard. (2015). Jag fick en chock när Nocturno Culto började lägga sången, Sweden Rock Magazine, nr. 8, 2015. S. 74-75.

Webbsidor Azrael. (2020). I Svenska namn. https://svenskanamn.se/namn/azrael/. sidan besökt 2020-03-10.

Facebook. (2020). Facebookmeddelande med Jose Rroman Olvera, gällande låttext till Let The Dead Lie Forever. https://www.facebook.com/messages/t/100009251854098. sidan besökt 2020-05-21.

Janaza Islamic Lies Lyrics. (2020). I Spirit of Metal. https://www.spirit-of- metal.com/parole-groupe-Janaza-nom_album-Burning_Quran_Ceremony-l- en.html. sidan besökt 2020-03-05.

Marduk The Blond Beast Lyrics. (2020). I Dark Lyrics. http://www.darklyrics.com/lyrics/marduk/frontschwein.html#2. sidan besökt 2020-03-05.

52(59)

Provocation. (2020). I Cambridge Dictionary. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/provocation. sidan besökt 2020-02-05.

Tribal makeup africa. (2020). I Hadithi Africa. https://hadithi.africa/2019/09/30/whats-behind-the-tribal-makeup/. sidan besökt 2020-04-17.

Elektroniskt publicerad artikel Persson, Daniel (2006). De uppträdde med döda djur på scen, Aftonbladet, https://www.aftonbladet.se/a/215E5B?refpartner=link_copy_app_share, sidan besökt 2020-02-22.

Pessaro, Fred (2017). Meet the ’nightmare’ fuel behind Power Trip, CLRVYNT, https://clrvynt.com/chris-ulsh-interview/, sidan besökt 2020-06- 19.

Slättengren, Calle, Annika Ekstedt (2018). Norrköpingsband bojkottas på festival, TT, https://nt.se/kultur-noje/norrkopingsband-bojkottas-pa-festival- om5235572.aspx, sidan besökt 2020-06-19.

TT (2018). Festival flyttar efter bråk om Marduk, TT, https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/festival-flyttar-efter-brak-om-marduk, sidan besökt 2020-06-19.

Litteratur Dabrowska, Karen & Hann, Geoff (2008). Iraq now and then: A guide to the country and it’s people. Bradt Travel Guides.

Jörgensen, Marianne Winther & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur AB, Lund.

Johannesson, Ika & Klingberg Jefferson, Jon (2011). Blod Eld Död – En svensk metalhistoria. Alfabeta Bokförlag AB, Falun

53(59)

Kahn-Harris, Keith (2006). Extreme Metal – Music and Culture on the Edge. Oxford, Berg publishers.

Lilliestam, Lars (2009). Musikliv, Vad människor gör med musik - och musik med människor. Bo Ejeby Förlag, Göteborg.

Machin, David (2010). Analysing popular music: image, sound, text. Sage, London.

Patterson, Dayal (2013). Black Metal – Evolution of the Cult. Feral house, U.S.

Trost, J (1993). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.

Otterbeck, Jonas. Mattsson, Douglas & Pastene, Orlando (2018). “I am Satan!” black metal, Islam and blasphemy in Turkey and Saudi Arabia. Contemporary Islam. Springer vol. 12, nr. 3. 2018. S. 267-286, https://link.springer.com/article/10.1007/s11562-018-0418-x, sidan besökt 2020-02-23. Lund: Lunds universitet.

Avhandlingar Bossius, Thomas (2003). Med framtiden i backspegeln, black metal- och transkulturen; ungdomar, musik och religion i en senmodern värld. Doktorsavhandling, Göteborgs institution för kulturvetenskap. Göteborg: Göteborgs universitet.

Johansson, Linus (2015). Taking it as a Man? Music, Youth, and Gender, Outside and Within Mainstream Media Cultures. Doktorsavhandling, Uppsalas institution för musikvetenskap. Uppsala: Uppsalas universitet.

Strand, Karin (2003) Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång. Doktorsavhandling, Skellefteå: Ord & visor.

54(59)

Uppslagsverk Moravia. (2020). I Encyclopædia Britannica. Hämtad 2020-03-10 från https://www.britannica.com/place/Moravia

Fornnordisk religion. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-20 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fornnordisk-religion

Heydrich. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-03-10 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reinhard-heydrich

Irak. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-28 från https://www- ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/irak

Islam. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-28 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/islam

Kristendom. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-28 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kristendom

Katolicism. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-28 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katolicism

Mexico. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-28 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mexico

Provokation. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-03-12 från https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/provokation

55(59)

Religion. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-03-12 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religion

Sound. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-03-14 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sound

Sverige. (2020). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-28 från https://www-ne- se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige

56(59)

Bilaga 1. Marduk: "The Blond Beast" (2015)

Blackest shadow full of death The Blond beast comes marching in Sender of fear and abhorrence rise Through clouds of ash and decay Black birds of carrion follow He comes to fill the graveyards up Setting sails towards your last mask Through bleeding wounds yet to come The gentle touch of violin strings The crows of death and ashes sing ... the Blond beast

Enraptured wolf-packs high on blood Bohemia, Moravia A funeral nation with a funeral urge Local morale pulverized None dare to raise a hand Exile revolt - nails of doom Protectorate within your grasp All opposition erased The gentle touch of violin strings The crows of death and ashes sing Gently caressed by Azrael's wings ...the Blond beast

The gentle touch of violin strings The crows of death and ashes sing ...the Blond beast

57(59)

Bilaga 2. Funereal Moon: "Let the Dead Lie Forever" (2020)

Let the dead lie forever Let the dead dream again Let the dead long for life Let the dead sigh their pain

I could say that there’s no sin in you, From the dark that adorns you, From the night that has died, From the times buried... You are the gate, you are the spring, You are so pure, you are the death… Let the dead lie forever Let the dead dream again Let the dead long for life Let the dead sigh their pain When the moon caresses you, While the dead loves you, A distant voice cries tragedies, From the past your presence, Why do you… interrupt my dream? Why do you… interrupt my peace? Save me, condemn me, Throw me into the flames, Sanctify my putrefied flesh, And let me walk in the shadows Sometimes it's like that, only the wind, Sometimes it's my grave that waits, for me… Let the dead lie forever Let the dead dream again Let the dead long for life Let the dead sigh their pain

58(59)

Bilaga 3. Janaza: ”Islamic Lies” (2010)

In the name of Allah... Leaving all the hidden lies and searching behind The walls of lies have covered you and bound your stupid minds For I shall reveal the truth I am hiding behind you For I shall discover god, he's nothing ! And you are blind ! Islamic lies ! For all mankind ! Islamic lies ! And you are blind ! Leaving the fake stupid book of lies and nonsense And waiting that antichrist that will save us then Well fuck them both, these stupid lies are curved behind For I shall discover god ! he's nothing And you are blind ! Islamic lies ! For all mankind ! Islamic lies ! And you are blind ! Islamic lies...

59(59)