Black Metal Och Provokation: En Autenticitetsdiskurs
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Magisteruppsats Black metal och provokation: en autenticitetsdiskurs Författare: Sandy Fännfors Handledare: Linus Johansson Examinator: Karin Larsson Eriksson Termin: VT20 Ämne: musikvetenskap Nivå: avancerad nivå, 15 hp Kurskod: 4MV20E Black metal och provokation: en autenticitetsdiskurs Black metal and provocation: a discourse of authenticity Abstract Varför är black metal provokativt? Vad i subkulturen och musiken provocerar? För att besvara detta är arbetet indelat i två delar. Den första delen utgår från en autenticitetsdiskurs och undersöker black metal som kulturellt fenomen. Här ligger fokus på black metal som subkultur med dess tillhörande historik. Den historiska översikten delar in black metal i fyra generationer och definierar tillhörande subkulturell terminologi, likväl subkulturen och genrens utveckling. Detta sker i relation till relevanta musikexempel för de fyra generationerna. Efter detta ges en religiös bakgrund gällande de tre band som ska analyseras i arbetets andra del. Dessa tre band kommer ifrån tre olika länder med en vitt skild samhällsdiskurs och religiöst samt politiskt klimat. Syftet med att föra fram respektive religiös bakgrund avser förståelse för hur black metal använder gemensamma nämnare för provokation, då inom samma genre men inte i samma miljö. Arbetets andra del lägger vikt vid den klingande musiken och fokuserar på vad det är i musiken och dess låttexter som är provocerande. Analyserna av black metal som subkultur och musikalisk genre utgick från ett snarlikt forskningsläge. Resultatet av respektive analys var likartat. Normbrytande beteende från rådande samhällsdiskurs är skäl nog för att provocera, som subkultur var detta tillräckligt genom visuell representation för en subkulturell tillhörighet. För musiken landade resultatet dels i den aggressiva framtoning musiken bär, samt genom de tillhörande låttexternas innehåll där centrala teman inkluderar satanism, ockultism, djävulsdyrkan och bär anti-religiösa budskap. Nyckelord Black metal, musikanalys, autenticitet, diskursanalys, irak, sverige, mexico, musik, subkulturellt kapital, kulturpolitik, provokation, semiotisk musikanalys, marduk, funereal moon, janaza. Tack Först vill jag tacka min handledare Linus Johansson för många insiktsfulla samtal, din respons under processen fick mig att driva mig själv längre än vad jag trodde var möjligt. För det och dina tankar är jag tacksam, en del av mig själv växte i takt med uppsatsen. Jag vill även tacka mina vänner Jakob Hedman Edlén, Isobel Björk och Jonathan Bonde. Utan ert stöd och våra samtal om black metal hade uppsatsen inte fått den mångfald som era tankar bidrog med. Ett sista tack går till min familj, Åse Fännfors, Magnus Christofferson och Kim Fännfors, som alltid hävdar att jag kan mer än vad jag tror när osäkerheten infinner sig. Sandy Fännfors Göteborg, 2020-06-25 Innehållsförteckning 1 Inledning och introduktion 1 1.1 Syfte och frågeställning 1 1.2 Teoretiska perspektiv 2 1.3 Metod och material 10 1.4 Forskningsläge 13 1.5 Avgränsning 15 2 Black metal som kulturellt fenomen 15 2.1 Första generationen 16 2.2 Andra generationen 16 2.3 Tredje generationen 18 2.4 Fjärde generationen 18 2.5 Sverige 20 2.6 Mexiko 22 2.7 Irak 23 2.8 Black metal och religionskritik 24 3 Musikanalys 27 3.1 Marduk: The Blond Beast (2015) 27 3.1.1 Analys av den klingande musiken 30 3.2 Funereal Moon: Let The Dead Lie Forever (2020) 33 3.2.1 Analys av den klingande musiken 35 3.3 Janaza: Islamic Lies (2010) 37 3.3.1 Analys av den klingande musiken 40 4 Analys och diskussion 42 4.1 Avslutande sammanfattning 48 Käll- och litteraturförteckning 52 Bilagor Bilaga 1. Marduk: "The Blond Beast" (2015) Bilaga 2. Funereal Moon: "Let the Dead Lie Forever" (2020) Bilaga 3. Janaza: ”Islamic Lies” (2010) 1 Inledning och introduktion Utgångspunkten för det här arbetet är att föra fram att black metal är provokativt och hur det använder gemensamma medel för provokation. Inom den här uppsatsen analyseras autenticitetsdiskursen som black metal befinner sig i, där begreppet betydelsefixering används som en avgränsning angående diskursen som valts ut för analys inom det givna fältet. Med detta avser betydelsefixeringen att ringa in två diskurser: black metal som subkultur och sociokulturellt fenomen, respektive black metal som musikalisk genre. Diskursen utgår från det ramverk som förs fram i Diskursanalys som teori och metod (Jörgensen & Phillips, 2000). Diskursbegreppet integreras i det teoretiska ramverk som är hämtat ifrån Thomas Turino (2008) och Sarah Thornton (1996). Uppsatsen inleds med att undersöka black metal som subkultur, då i relation till dess kulturella historik. Detta följs upp med ett urval av tre band ifrån tre olika länder. De tre banden, Marduk (Sverige), Funereal Moon (Mexiko) och Janaza (Irak), används på två vis. Dels undersöks respektive lands religiösa historik i samband med de gemensamma nämnare som finns för black metal och religion, dels av en musikanalys av en låt ifrån respektive band. Metoden som används undersöker hur black metal som subkultur och genre använder begreppet autenticitet och gemensamma metoder för att provocera. Genom metoden förs gemensamma nämnare fram för att återknyta till den positionering som black metal använder sig av mot det rådande normativa samhället, både som subkultur och genre. Detta sett till hur black metal utmanar rådande normativa samhällsdiskurs. Musikanalysen utgår ifrån en semiotisk musikanalys och letar efter likheter och skillnader i musiken, då med fokus på gemensamma stildrag mellan ’old school’ black metal och de band som analyseras. Musikanalysen lägger vikt vid blasfemi, hädelse, provokation och sångstil, då i relation till hur subkulturen använder sig av begreppet autenticitet inom sin diskurs. Detta används både under textanalys och semiotisk analys av den klingande musiken. Avslutningsvis diskuteras problematiken gällande okunskap och oförståelse. Diskussionen är till viss del satt i relation till religion, emellertid är den till stor del baserad på rådande samhällsnorm, sociala koder och värderingar. 1(1) 1.1 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att föra fram vilka medel och gemensamma nämnare black metal som subkultur och musikalisk genre använder sig av för att provocera. Huvudfrågan innehåller två centrala begrepp: Subkultur och provokation. Inledningsvis i uppsatsen används nationalencyklopedins definition av subkultur: suʹbkultur, idé-, värde- och handlingsmönster som tillhör en viss grupp inom en större samhällelig enhet, se delkultur. En subkultur ställs ofta i relation till en dominerande kultur och uppfattas då som en underordnad kultur. Provokation definieras utifrån Cambridges lexikon: Provocation noun [ C/U ] US /ˌprɑv·əˈkeɪ·ʃən/ an action that is intended to cause a reaction, esp. anger or annoyance: [ U ] a deliberate act of provocation. Följande frågor undersöks och besvaras; • Hur provocerar black metal som subkultur? • På vilket sätt påverkar det religiösa klimatet metoden för provokation? • Hur ser relationen ut mellan det normativa och det subkulturella? • Vilken typ av budskap förmedlar låttexterna? • Vad i den klingande musiken är provokativt? 1(59) 1.2 Teoretiska perspektiv Uppsatsen utgår från tre olika teoretiska perspektiv där teorin kommer att fungera som grund för metoden, samt som en förklaring för undersökningens resultat. För att genomföra detta har en diskursiv ram arbetats fram utefter Jörgensen & Phillips (2000). Den diskursiva ramen fungerar som ett analytiskt begrepp som tillämpas över samhällets normer, detta för att skapa den ram som krävs för undersökningen. Avgränsningen av diskursen avgörs i förhållande till uppsatsens syfte, det innebär i praktiken att betydelsefixeringen avgör vilket material som ligger till grund för analysen (Jörgensen & Phillips (2000), s. 137). Jörgensen & Phillips (2000) förklarar sättet att tolka en diskurs utifrån det normativa synsätt som råder i samhället. För att applicera denna tolkning används diskursens betydelsefixering i den här uppsatsen för att analysera black metal som genre och subkultur. Detta som ett sociokulturellt fenomen och som en subkultur som positionerar sig mot det rådande normativa samhället. Betydelsefixeringen grundas i hur black metal som subkultur och genre uttrycker ett förakt mot det normativa och skapar en distinktion mellan black metal och samhället. En diskurs är således ett bestämt sätt att tolka världen (eller delar av världen). Utifrån den definitionen kan man säga att diskursens gränser finns där elementen artikuleras på ett sådant sätt att de inte längre är förenliga med diskursens entydighet (Jörgensen & Phillips 2000, s. 136). ‘Elementen’ i det här fallet är uppsatsens betydelsefixering, ‘diskursens entydighet’ syftar på religiösa normer och samhällsdiskurser. För att kunna studera black metal som kultur och samtidigt förstå kulturens inneboende värderingar, används Sarah Thorntons teori rörande subkulturellt kapital som förs fram i Club Cultures (1996). Thorntons teori kring det subkulturella kapitalet härstammar från Bourdieus kulturella kapital. Detta används i samband med Thomas Turinos teoretiska ramverk i Music as Social Life (2008) som består av begrepp och förklaringsmodeller hämtade från den amerikanska filosofen Charles Sanders Peirce (1839-1914). Dessa modeller används för hur analysen av undersökningens resultat genomförs. Peirces modeller för musikens syfte som meningsbärare och medel för identitetsskapande (både subjektivt och i grupp), används i analysen av det som är kontroversiellt och provokativt med black metal,