Den Kommunala Planeringens Betydelse För En Trygg Och Säker Stadsmiljö

EXAMENSARBETE INOM TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2018

Den kommunala planeringens betydelse för en trygg och säker stadsmiljö

En kartläggning över kommuners implementering av säkerhet och trygghet i planeringen

EMIL HOLMLUND

KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

Sammanfattning

Kommuner har idag en stor makt att planera vår framtida stadsmiljö. Med den stora makten kommer även ett ännu större ansvar. Dessa stadsmiljöer kommer bli framtida generationers livsmiljöer. Stadsmiljön ska både upplevas som trygg och vara säker. Men vad har dagens kommuner för beredskap för att planera trygga och säkra stadsmiljöer?

Detta kandidatarbete har undersökt fyra kommuner i Stockholms län: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Kartläggningen rör vad för styrdokument och övrigt arbete kommunerna besitter som stöd i trygghets- och säkerhets planeringen. Dessa styrdokument har kontrollerats mot CPTED:s olika principer. Det visade sig att kommunernas arbetsunderlag innehåller inslag av CPTED:s olika principer, men i varierande grad. För att sedan kontrollera att kommunerna följer sina styrdokument och implementerar trygghet- och säkerhetsplanering gjordes en fallstudie på en utvald plats i varje kommun. Fallstudien visade att kommunerna lyckats implementerat CPTED:s principer i skiftande utsträckning i de utvalda projekten. Sedan analyserades om kommunerna använder CPTED:s principer medvetet eller om det enbart var sunt förnuft. Vidare diskuterades om dagens juridiska ramar påbjuder kommuner att planera tryggt och säkert, samt i vilket avseende. Detta visade sig inte vara fallet. Kandidatarbetet avslutade sedan med att redovisa vilka åtgärder som kan göras juridiskt och vilka brister som kan kandidatarbetet kan inrymma.

Nyckelord: Stadsplanering, Planering, Trygghet, Säkerhet, Kommuner, Stadsmiljö, CPTED, Situationell brottsprevention, Stadsutformning

Omslagsbild: Marta Wännman, landskapsarkitekt, LAND Arkitektur AB, Edqvist (2015)

2 Abstract

Municipalities today have a great power to plan our future urban environment. With this great power comes an even greater responsibility. These new urban environments will become future generations habitats. The urban environment should be both safe and secure. But what do the municipalities today have for preparedness to plan safe and secure urban environments?

This dissertation has examined four municipalities in Stockholm County: Stockholm Municipality, Upplands Väsby Municipality, Nacka Municipality and Huddinge Municipality. The mapping concerns what regulatory documents and other work the municipalities have to support the safety and security planning. These regulatory documents have been verified against the CPTED's various principles. It was found that the municipalities' regulatory documents contain elements of the CPTED's different principles, but to varying degrees. In order to verify that the municipalities follow their regulatory documents and implement security and security planning, a case study was carried out at a selected location in each municipality. The case studies showed that the municipalities succeeded in implementing the CPTED principles to varying degrees in the selected projects. Then the dissertation analyzed if the use of the principles of the CPTED where purposely used or if it was purely common sense. Further on, a discussion if today’s legal framework secures municipalities to plan urban environment secure and safe proved that this was not the case. At least in a broader perspective. The dissertation then ended with stating which actions can be done legally and what shortcomings that could be included.

English Title: The importance of municipal planning for a safe and secure urban environment: A mapping of municipalities implementation of security and safety in planning

3 Förord

Detta kandidatarbete skrevs under vårterminen, period 4, 2018 på Stadsplaneringsinriktningen inom Samhällsbyggnadsprogrammet, Kungliga Tekniska Högskolan.

Jag vill först tacka alla mina vänner som gjort den här resan hittills roligare, spännande och livfull! Utan er alla hade det inte varit möjligt att komma såhär långt!

Sedan ska Vania Ceccato få en stor eloge som fått upp mina ögon för det här området, som mycket säkert kommer att påverka min framtida yrkesroll som stadsplanerare. Jag vill även tacka Eidar Lindgren för all input i utformningen av kandidatarbetet.

Jag vill avsluta förorden med ett citat jag läste i CPTED pionjären C. Ray Jefferys bok Crime Prevention Through Enviromental Design. Citatet fångar precis vad jag som framtida stadsplanerare vill uppnå med mitt framtida yrkesliv.

“Reform the environment – not man . . . Don’t attempt to reform man. An adequately organized environment will permit humanity´s original capabilities to become successful. Politics and conventionalized education have sought erroneously to mold or reform humanity, i.e., the collective individual.

My philosophy and strategy confine the design initiative to reforming only the environment in contradistinction to the almost universal attempts of human to reform and restrain other humans by political actions, laws and codes.”

R. Buckminister Fuller Utopia or Oblivion, 1969

Emil Holmlund Trångsund, Maj 2018

4 Innehållsförteckning

1 Inledning med Bakgrund ...... 7 1.1 Syfte och frågeställning...... 7 1.2 Disposition ...... 7

2 Teori och litteraturgenomgång ...... 8 2.1 Säkerhet ...... 8 2.2 Trygghet ...... 8 2.3 Situationell brottsprevention ...... 9 2.4 Crime prevention through environmental design, CPTED ...... 10 2.5 Vidareutveckling av CPTED ...... 12 2.6 Dagens juridiska ramar ...... 12 2.7 Kommuners styrdokument och övrigt arbete ...... 14 2.7.1 Stockholms stad ...... 14 2.7.2 Nacka kommun ...... 16 2.7.3 Upplands Väsby kommun...... 18 2.7.4 Huddinge kommun ...... 20

3 Metod ...... 23 3.1 Avgränsningar ...... 23 3.2 Kommuners styrdokument och övrigt arbete ...... 23 3.3 Kontrollista ...... 24 3.4 Fallstudier ...... 24 3.4.1 Hammarbysjöstad – Stockholms stad ...... 24 3.4.2 Järla Sjö – Nacka kommun ...... 24 3.4.3 Fyrklövern (Centrala Väsby) – Upplands Väsby kommun ...... 25 3.4.4 Flemingsbergsdalen (Flemingsberg) – Huddinge kommun ...... 25

4 Resultat ...... 26 4.1 Stockholms stad – Hammarby Sjöstad ...... 26 4.1.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete ...... 26 4.1.2 Fallstudie ...... 27 4.2 Nacka kommun – Järla Sjö (Saltsjö Järla) ...... 28 4.2.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete ...... 28 4.2.2 Fallstudie ...... 29 4.3 Upplands Väsby kommun – Fyrklövern (Centrala Upplands Väsby) ...... 31 4.3.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete ...... 31 4.3.2 Fallstudie ...... 32 4.4 Huddinge kommun - Flemingsbergsdalen ...... 35 4.4.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete ...... 35 4.4.2 Fallstudie ...... 36

5 Analys ...... 39 5.1 Stockholms stad – Hammarby Sjöstad ...... 39 5.2 Nacka kommun – Järla Sjö ...... 39 5.3 Upplands Väsby kommun – Fyrklövern ...... 39 5.4 Huddinge kommun – Flemingsbergsdalen ...... 40

6 Diskussion ...... 42

5 6.1 Diskussion rörande frågeställningarna ...... 42 6.2 Åtgärder för en säker och trygg framtida stadsmiljö ...... 43 6.3 Samhällsrelevans ...... 43 6.4 Brister i kandidatarbetet ...... 43

7 Källförteckning ...... 44 7.1 Litterära källor ...... 44 7.2 Elektroniska källor ...... 44 7.3 Bilagor: ...... 49

6 1 Inledning med Bakgrund

Idag byggs många bostäder, men ibland helt nya stadsdelar. Dessa nybildade stadsmiljöer kommer existera en lång tid och påverka många människor. Man måste gör rätt från början, då det krävs enormt stora ekonomiska medel att bygga bostäder. Därför ska stadsmiljöerna som skapas vara trygga och säkra från början.

Detta kan innebära att kommuner planerar stadsmiljöer så att brott förebyggs, belysningen är alltid god, stråk har god överblickbarhet samt full med olika aktiviteter. När våra städer växer och urbaniseringen accelererar, ökar även brottsligheten enligt Wikström (1990). Detta måste kommuner förhindra.

Men vilken beredskap har dagens kommuner? Har de strategier eller styrdokument som säkerställer att deras arbete leder till stadsmiljöer som är säkra och trygga i olika avseenden? Trygghet och säkerhet är otroligt aktuellt i vårt samhälle idag. Om stadsmiljön kan motverka oron och osäkerheten är det ytterst önskvärt.

Fyra kommuner har valts ut att analysera: Stockholms stad, Upplands Väsby kommun, Nacka kommun och Huddinge kommun. Detta på grund av kommunerna har någon form av beredskap i form av styrdokument, policys eller strategier som var kända vid kandidatarbetets början. I annat fall hade arbetet inte haft en vidare grund att besvara frågeställningarna på.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna kandidatuppsatts är att kartlägga hur kommuner idag bedriver arbetet inom trygghet- och säkerhetsplanering. Finns det en beredskap eller ej. Sedan om kommuner använder dessa i praktiken vid utveckling av nya stadsmiljöer. Sedan ska kandidatarbetet ta reda på dagens juridiska ramar påverkar kommuner i detta arbete. För att uppnå detta syfte här följande frågeställningar ställts:

1. Har kommuner idag en strategi eller styrdokument för att inkorporera trygghets- och säkerhetsplanering i deras arbete?

2. Används dessa strategier eller styrdokument i praktiken?

3. Vad är dagens juridiska ramar och innehåller dessa tvingade paragrafer för kommuner att planera för trygghet och säkerhet?

Dessa besvaras löpande, samt sammanfattas under diskussionen.

1.2 Disposition

Detta kandidatarbete inleds med ett en litteraturgenomgång där centrala begrepp inom trygghet- och säkerhetsplanering redovisas, samt dagens juridiska ramar. Sedan beskrivs kommuners styrdokument för att få förståelse för kommunernas beredskap. Därefter görs en fallstudie med en utvald plats i respektive kommun.

Därpå görs en analys om styrdokumentens innehåll återfinns i fallstudie. Kandidatuppsatsen avslutas med en diskussion, förslag på åtgärder samt felkällor.

7 2 Teori och litteraturgenomgång

2.1 Säkerhet

Säkerhet är enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016) att besitta kunskapen om föreliggande hot och risker som kan komma att drabba en själv samt hur dessa faror kan undvikas. Faror kan vara t.ex. brott, naturkatastrofer och ID-kapning. Säkerheten är en vital grundpelare i vårt samhälle för att bygga upp stabila och framgångsrika civilisationer utan större friktion. Vidare menar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016) att ökar säkerheten för ett helt samhälle, ökar säkerheten för den enskilda individen, precis som om den globala säkerheten ökar får Sverige som land ett säkrare klimat att verka i. Den enskilda individens säkerhet har också fått en större innebörd i säkerhetssammanhang (Ibid)

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016) konstaterar att säkerhet som begrepp har fått ett vidare definitionsrum. Tidigare utgick säkerhetsdiskussionen från en hotbild från främmande makter och stater, samt deras militär. Nu finns hotbilder från icke-statliga aktörer samt icke-militära aktörer.

Hedman (2016) anser likt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2016) att diskussionen gjort rätt att breda begreppet säkerhet. Att enbart diskutera hot från andra nationer leder inte till en konstruktiv utveckling. Därför menar Hedman (2016) att begreppet mänsklig säkerhet, human security, kompletterar diskussionen. Dock ser Hedman (2016) att hot på olika skalor, i synnerhet en mindre skala, leder till en diskussion om trygghet istället.

2.2 Trygghet

Levander (2007) definierar det breda begreppet trygghet med olika synvinklar. Den vanligtvis förekommande definitionen är rädslan för brott, fear of crime. Med andra ord, den upplevda säkerheten i ett område, med betoning på ”upplevda”. Trygghetsnivån eller otrygghetsnivån grundar sig på ett flertal olika parametrar som Levander (2007) räknar upp:

• Kännedom om brott (inte bagatellbrott) • Egna brottsofferupplevelse • Kännedom om den lokala brottsligheten • Upplevelse av sårbarhet, hög ångestbenägenhet • Ålder och kön • Lokalområdet upplevs som oordnat och ”stökigt” • Påverkan av massmedias beskrivningar av brottslighet

Levander (2007) konstaterar då att trygghet är i allra högsta grad grundat på en subjektiv bedömning av kringliggande miljö. Dock menar Levander (2007) att denna subjektivitet inte behöver betyda en direkt svårighet att mäta tryggheten. Med tillräckligt bra metoder, kan data kvantifieras sådan att undersökningarna får en hög validitet (relevansen) samt reliabiliteten (mätnoggrannheten) (Ibid)

Men Levander (2007) får inte medhåll från Heber (2008). För många subjektiva parametrar gör mätningen svår, samt att andra parametrar utanför ämnet kan ha stark inverkan på undersökningarna. Heber (2008) tar upp medias rapportering av händelser som ett exempel. Dock ska individer inte känna en större otrygghet än vad som är nödvändigt, det skapar enbart

8 en ond spiral av isolering enligt Heber (2008). Detta får medhåll från Jeffery (1971 s216), då rädslan för brott isolerar individer som håller sig inne. Detta tömmer gaturummet på fler människor, som i sin tur ger större spelrum för kriminella aktiviteter. Dessa aktiviteter ger återigen en otrygghetskänsla som isolerar fler människor.

2.3 Situationell brottsprevention

Enligt Brottsförebygganderådet, BRÅ (2018) är det tillfället som gör tjuven. Genom att förändra miljömässiga förutsättningar för att gärningspersonen ska kunna begå ett brott, minskas attraktiviteten i att begå brotten från start. Detta bygger på brottstriangeln av Cohen och Felson (1979)

Det är tre stycken huvudförutsättningar som avgör om ett brottstillfälle är attraktivt. Brottsförebygganderådet(2018) benämner dessa som Motiverad gärningsperson, Lämpligt offer/objekt samt Frånvaro av kontroll. De två sistnämnda kan man med situationell brottsprevention påverka mer. Motiverad gärningsperson hör till en högre grad social brottsprevention (Knutsson 1998 s230). Social brottsprevention når individen direkt, med insatser som kuratorskap och utsatthet enligt Knutsson (1998 s230). Dock kan själva motivationen sänkas kraftigt med åtgärder rent situationellt.

Dessa åtgärder ska förslagsvis följa fem strategier identifierade av Brottsförebygganderådet (2018).

Två av dessa rör stadsmiljöns utformning:

1. Öka ansträngningen som krävs för att genomföra ett brott Kan exempelvis innebära att förstärka låsanordningar, sätta in säkerhetsdörrar, använda porttelefoner eller stänga av gator. 2. Öka risken för den som har för avsikt att begå brott Kan exempelvis innebära att införa kameraövervakning, arbeta med grannsamverkan eller designa platser för ökad naturlig övervakning.

De övriga tre är:

3. Minska belöningen för den som begår brott Kan exempelvis innebära märkning av potentiellt stöldgods eller ta bort stöldbegärliga objekt ur bilar. 4. Reducera provokationer som kan leda till brott Kan exempelvis innebära att försöka förebygga köer och trängsel i kollektivtrafik för att undvika konflikter. 5. Ta bort ursäkter för den som begår brott Kan exempelvis innebära kontroll av alkoholservering, för att undvika överservering som kan leda till våldsbrott, eller att man tydligt informerar om lagar och regler.

Dock håller inte Smith (2000) med. Det läggs alldeles för stor vikt vid den situationella brottspreventionen och kan leda till farliga effekter på förmågan att använda informell- samt socialkontroll för att skapa trygga miljöer. (Smith, 2000). Samma kritik återfinns från (Birgersson and Plan- och, 1998), där ”Newmanskolan missat förövarperspektivet d.v.s. hur den fysiska miljön bör förändras i förhållande till brottslingens motiv.”(Boverket, 1998 s50)

9 2.4 Crime prevention through environmental design, CPTED

Crime prevention through environmental design, förkortat CPTED, har sin början i en bok med samma namn skriven av Ray. C. Jeffery (1971). Boken var en grogrund till en hel planerarrörelse där uppfattningen var att människan är en produkt av sin miljö, därför bör man styra beteendet via den fysiska designen (Crowe, 2013).

Newman (1972) tog CPTED vidare och höll med om att den fysiska miljön är viktigt för att styra och påverka säkerheten i ett område. Därför poängterar även Newman (1972) att det ända logiska för att styra detta är att planera stadsmiljön enligt vissa principer. Newman (1972) konstaterade dessa i hans verk, Defensible Space: Crime Prevention Through Urban Design:

1. Territorialitet: Kapaciteten av den fysiska miljöns för att skapa uppfattade zoner av territoriellt inflytande (Newman 1972 s51). Vad är min yta i det här området? Om det mitt kommer jag att ta större ansvar för området. Områden som inte har en tydlig innehavare kan lättare hamna i glömska och negligeras.

2. Övervakning: Kapaciteten av den fysiska miljöns utformning för att möjliggöra övervaknings för de boende (Newman 1972 s78). Ju fler ögon som finns på en plats desto mer övervakning. Har byggnader fönster mot gatan, eller är det en slät vägg utan möjlighet för mänsklig övervakning.

3. Image/Sinnebilden: Kapaciteten av den fysiska utformningen för att influera sinnebilden av ett projekts unicitet, isolering och stigma (Newman 1972 s102). Handlar om hur området uppfattas, känns det okej att skräpa ned eller klottra?

4. Milieu/Miljön: Hur är den sociala miljön? En livlig handelsgata med mycket folk eller en isolerad stadsdel? Här är markanvändningen central enligt Saville och Cleveland (1998). Newman (1972 s102) förespråkade en mer homogen bebyggelse för att ha mer gemensamt med övriga bebyggelse. Detta håller Saville och Cleveland (1998) inte med om. Detta skapar sovstäder, medan områden med mixad användning kan ha närvaro av människor en större del av dygnet.

Dessa principer la grunden till dagens CPTED. Under dessa årtionden har ett flertal alternativa former av CPTED utvecklats, med olika principer som grund. Många har samma innebörd men olika namn. (Brottsförebyggande rådet, 2018) har dessa sex principer som riktlinjer för dagens planering:

1. Territorialitet: De boende i ett område känner större ansvar för ett område om det är tydligt att de själva innehar en territoriellmakt över det. (Brottsförebygganderådet, 2018) Det ökande ansvaret är en avskräckande signal till gärningspersoner, då området är försörjt med personer som bryr sig om området. Ett sätt att visa denna indelningen av territorium kan vara tydliga markeringar som signalerar brytpunkten mellan t.ex. privat och offentligmiljö. Detta kan genomföras med staket, byte av markbeläggning eller planteringar.

För att visa att just denna miljö känner någon ansvar för kan man t.ex. signalera att här rådet en social ordning. Att området är rent från skräp och klotter, är ett signalement att här finns det personer som känner ansvar för den här miljön. (Ibid) Med andra ord finns

10 det personer som gärna kontrollerar om försök till skadegörelse, inbrott eller andra oönskade aktiviteter tar plats och anmäler detta så fort som möjligt. (Ibid)

2. Tillträdeskontroll: Enligt (Crowe, 2013) har tillträdeskontrollen varit det primära verktyget för att styra vår fysiska miljö. Med lås i olika former, så som nyckellås, kodlås samt porttelefon, försvåras möjligheten för genomförande av brott för gärningspersonen. (Brottsförebygganderådet 2018). Crowe (2013) delar in tillträdeskontroll i tre delar. Mekanisk/Elektronisk, t.ex. olika typer av lås som tidigare nämnt. Organiserad, t.ex. skyddas vissa byggnader av en säkerhetsvakt/dörrvakt. Sist diskuterades den naturliga tillträdeskontrollen, som berör det fysiska tillträdet.

3. Övervakning: Övervakning finns i många former enligt Brottsförebygganderådet (2018). Informell övervakning kan vara Eyes on the street (Ögon mot gatan), med fönster som vetter mot en parkeringsplats eller gata. Bra försörjning av belysning i t.ex. skogsbryn minskar platser där brott är mer attraktiva att genomföra. I skogsbrynen kan man också minska buskage för att få en större överblick av området. Den ökade andelen av öppna siktlinjer bidrar till en mindre anonym stadsmiljö, där ögon når längre. Enligt Brottsförebygganderådet (2018) finns en mer formell övervakning av stadsmiljön med t.ex. kameror, vakter och poliser. Crowe (2013) är inne på samma spår, men likt tillträdeskontrollen används tre stycken indelningar för övervakningen. Detta kan sammanfattas med figur 1 nedan.

Figur 1. Indelning av tillträdeskontroll och övervakning, Crowe 2013

4. Försvårande av brottsgenomförande: Enligt Brottsförebygganderådet (2018) är de fysiska hindren centrala här, staket, grindar samt lås. Det som skiljer Försvårande av brottsgenomförande från Tillträdeskontroll är att den senare handlar om procedurer som ger människor tillträde till ett område. Försvårande av brottsgenomförande rör enbart de fysiska hindren som håller borta obehöriga från ett område eller byggnad. (Crowe, 2013)

5. Image: Image eller sinnebilden, styr attraktiviteten som i sin tur signalerar att platsen är i ordning som tidigare diskuterat. Exempel på detta enligt är att ta bort skräp, klotter, byta ut trasiga fönster, forsla bort brända bilar och reparera trasig belysning. (Brottsförebyggaderådet, 2018)

11 6. Aktivitetsstöd: Fler aktiviteter i området leder till en större genomströmning av människor som informellt övervakar och avskräcker gärningspersoner. Enligt Brottsförebygganderådet (2018) är caféer, lekplatser, busshållplatser och övriga mötesplatser bra för detta. Ju fler människor på plats, desto mer ögon på gatan. Dock menar Crowe (2013) om en mötesplats blir för överbefolkat, ökar känslan av att anonymitet och territorialiteten minskar. Detta kan leda till att människor tappar ansvarskänslan och bryr sig mindre om stadsmiljön.

Enligt Ceccato (2016 s101) var CPTED principerna ”avgörande för det angreppssätt - environmental design approach – för situationsanpassad brottsprevention”. Med andra ord, grunden till det brottsförebyggande arbetet.

2.5 Vidareutveckling av CPTED

Detta kandidatarbete fokuserar på de beskrivna CPTED principerna här ovan. Det finns även en andra generationens CPTED, där det enligt Brottsförebyggande rådet (2018) även ingår en social dimension. Då tar man t.ex. grannsämjan, samhörighet och grannskapssammanhållning i beaktande. Enligt Brottsförebygganderådet (2018) är det i det långa perspektivet som denna sammanhållning bidrar till minskad brottlighet i området, då t.ex. ansvarskänslan för området ökar avsevärt. Detta grundar sig i Saville (1998) arbete.

Vidare har en tredje generation av CPTED utvecklas, för att innehålla den ekologiska dimensionen (Saville, 2015). Men dock tillägger Saville (2015) att det inte finns praktiska strategier eller fullutvecklade teorier än, för att vara fullvärdig arvtagare av andra generationens CPTED.

2.6 Dagens juridiska ramar

Det mest centrala regelverket för stadsmiljöns utformning är plan- och bygglagen (PBL). PBL styr hur kommunen ska hantera byggnadsärenden och planering av markanvändningen. Dagens PBL reviderades 2010 under namnet: En enklare plan- och bygglag. (Sveriges Riksdag, 2010). Rörande säkerhet och trygghet, brister regelverket. Dagens PBL rör enbart säkerheten i den fysiska dimensionen.

I 2 kap 6§ PBL:

6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, 2. skydd mot uppkomst och spridning av brand och mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, 3. åtgärder för att skydda befolkningen mot och begränsa verkningarna av stridshandlingar, 4. behovet av hushållning med energi och vatten och av goda klimat- och hygienförhållanden, 5. möjligheterna att hantera avfall, 6. trafikförsörjning och behovet av en god trafikmiljö, 7. möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, och 8. behovet av framtida förändringar och kompletteringar.

I 2 kap 6a§ PBL

6 a § Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bostadsbyggnader 1. lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller, och 2. utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenhet för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller.

Med andra ord säkerställer PBL att kommuner idag ska planera och godkänna bebyggelse och städer för att undvika katastrofer som översvämning, erosion och trafikolyckor. (Boverket, 2017) Det nämns inte något om individens trygghet och säkerhet i dessa portalparagrafer.

Men i en rapport gjord av Boverket 1998, Brott, bebyggelse och planering, finns det förslag på hur kommuner ändå kan arbeta med trygghet och säkerhet i planeringen, med en tyngd på det brottsförebyggande aspekterna. Boverket (1998 s138-140) menar att kommuner kan med policybeslut i översiktsplanen, genomsyra hela kommunens arbete med trygghet och säkerhetsplanering. I och med översiktsplanen ska täcka hela kommunen och måste upprättas, kan ingen del av kommunen hamna i glömska. Dessa policybeslut kan enligt Boverket (1998 s137-138) röra vilken typ av bebyggelse som ska främjas, t.ex. en blandad stad med bostäder, arbetsplatser och handel eller rena arkitektoniska beslut, t.ex. överskådlighet och synlighet i stadsmiljön. För att uttryckligen styra kommunens planarbete mot en mer säkrare och tryggare stadsmiljö, kan policybesluten precist konstatera att ”arbetsplatser och allmänna platser, som gator och parker, utformas med tanke på trygghet och säkerhet” enligt Boverket (1998 s140).

Kommuner har planmonopol och bestämmer vad som får och inte får byggas. Rapporten från Boverket (1998 s141-142) konstaterar att denna makt kan även användas i detaljplanearbete för att säkerhetsställa att stadsmiljön får en positiv inverkan på tryggheten och säkerheten. De tidigare policyuttalanden är vägledande för kommunens detaljplanearbete. Enligt Boverket (1998 s142) kan kommunen vid detaljplanarbete ta fram bestämmelser som rör:

- ”allmänna platser som gator, gång- och cykelvägar, kommunikationstråk, parkeringsplatser, torg och parker, - byggnader (exempelvis byggnaders skala, antal bostäder och lägenhetsfördelning i byggnaden, antal bostäder med samma entré i byggnaden, antal våningar, byggnadens användning, byggnadens form och färg, byggnadssätt och materialval), - anläggningar och tomter (exempelvis tomtens storlek och disposition, byggnadernas och lekplatsernas placering på tomten), - vegetation, markytans utformning och höjdläge, - stängsel och skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen”

Dessa bestämmelser styr direkt utformningen av stadsmiljön för att ha chansen att uppnå en hög trygghets- och säkerhetsnivå. Med andra ord kan kommuner idag redan på ett eller annat sätt skapa juridiska och övergripande möjligheter för att planera en stadsmiljö som är trygg och säker.

13 2.7 Kommuners styrdokument och övrigt arbete

Det här kandidatarbetet kommer att fokusera på de styrdokument och arbeten som rör åtgärder i stadens stadsmiljö, ej sociala eller ekonomiska insatser.

2.7.1 Stockholms stad

Stockholms stad är den folkrikaste kommunen i vårt land med 935 619 invånare (Stockholms stad, 2016). Här finns det mycket bebyggelse, gammalt som nytt, befintligt och planerat. Stockholms stad har genomfört trygghetsmätningar som mäter bland annat den upplevda otryggheten och oron för att bli utsatt för brott ökar. (Stockholms stad, 2018a). Dock upplever fortfarande fyra av fem stockholmare sig som trygga i sin närmiljö. (Stockholms stad, 2018a). Denna trygghetsmätning ligger till grund för kommunens trygghetsarbete. Detta trygghetsarbete kan röra allt ifrån ökade resurser för hemlösa, utsatta eller ökad belysning i ett område.

Stockholms stad har i och med trygghetsmätningen beslutat om ett omfattande trygghetsarbete 2018 (Stockholms stad, 2018b). Detta trygghetsarbete rör:

- Mobila ordningsvakter som ett komplement till vanlig polisiär närvaro. Detta i linje med CPTED:s tredje punkt, formell övervakning. - Utökad kameraövervakning i ”strategisk viktiga platser i staden i samråd med polisen”. Även detta i linje med CPTED:s tredje punkt, formell övervakning. - 23 miljoner från trygghetsfonden, till att förbättra belysning och ”skapa nya trygga miljöer runt om i staden”, med fokus på otrygga torgmiljöer. Detta kommer ske i stadsdelarna Rinkeby, Akalla, Hjulsta, Rågsved, Hagsätra, Högdalen, Östberga, Dalen och Vårberg. Mer medel kan anslås i maj 2018.

Detta blir de punktinsatser staden gör under 2018. Vidare har Stockholms stad i det långsiktiga perspektivet inrättat en kommission direkt under stadsledningskontoret, Trygghetskommissionen i Stockholms stad. (Stockholms stad, 2018c) Kommissionen kommer att ha ett flertal uppdrag, var av sju rör stadens utformning på ett eller annat sätt. Uppdragen är:

1. återkommande presentera, analysera och kommunicera en samlad lägesbild avseende brott och upplevd trygghet i staden 2. prioritera, samordna och följa upp inkomna ansökningar avseende trygghetsskapande investeringar i den fysiska miljön 3. stödja förvaltningar i särskilt angelägna trygghetsskapande åtgärder. 4. inventera och värdera de olika trygghetsskapande insatser som görs inom staden samt sprida goda exempel för ökad tillämpning 5. medverka till att ett ökat internt och externt samarbete etableras för stadens trygghetsarbete 6. ta initiativ till att processer som har relevans för stadens trygghetsarbete kan drivas effektivt 7. kommunicera stadens samlade trygghetsarbete – internt och externt.

14 Med dessa uppdrag för kommissionen togs ett program fram för att belysa vad som ska fokuseras på, vad som kan göras samt vem som ska göra det. Programmet går under namnet För ett tryggare och säkrare Stockholm – Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018-2020 (Stockholms stad, 2017). Programmet innehåller ett flertal viktiga åtgärder för staden för att uppnå en trygg och säker stadsmiljö. Med fokus på individens trygghet och säkerhet, ska Stockholms stad bedriva ett arbete som uppnår just det, med bättre styrning av stadens funktioner, miljö med mera. Se figur 2. Dock saknas här en tydlig koppling till hur staden ska med hjälp av stadsmiljöns utformning uppnå just detta. Men om programmet används av de olika förvaltningarna, som i sin tur kan ha högre ambitioner att inkorporera dessa ledord i utformningen av stadens stadsmiljöer, kan det lede till att stadsmiljön ökar tryggheten och säkerheten.

Figur 2. Från För ett tryggare och säkrare Stockholm – Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018- 2020 (Stockholms stad, 2017)

Stockholms stads nya översiktsplan som vann laga kraft den 23 mars 2018 (Stockholms stad, 2018d), ser vi att ett av stadens mål är God offentlig miljö. Här beskrivs Stockholms stads ambitioner som sådan:

”När staden växer får vi möjligheter till en jämnare fördelning av det som skapar goda livsvillkor. Alla delar i staden ska erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig.” (Ibid)

Här nämns några åtgärder som är viktiga i stadsmiljön för att få en hög trygghets och säkerhetsnivå. T.ex. är ”välgestaltade och belysta torg, gator, stråk, parker och lekplatser är viktiga åtgärder för ökad upplevelse av trygghet” (Ibid). Vikten av överblickbarhet benämns även, med hjälp av t.ex. lokaler i bottenvåning. Detta i linje med CPTED:s punkt 3, informell övervakning, med ögon mot gatan. Översiktsplanen konstaterar även att ”otrygghet kan även höra samman med att en plats inte är omhändertagen”. Även detta i linje med CPTED, punkt 5, image.

Stockholms stad har med andra ord en bred repertoar av trygghets- och säkerhetsplanering. Det är viktigt att ha bra underlag, men vidare i kandidatarbetet får vi se om staden har implementerat detta i praktiken.

15 2.7.2 Nacka kommun

Nacka kommun, gränsar till Stockholms kommun i sydöst. Nacka har idag två stycken anställda säkerhetssamordnare. (Nacka kommun, 2017a) Dessa jobbar med att öka säkerheten i hela kommunen. En arbetsuppgift är att samordna det brottsförebyggande arbetet. Här ingår det att hjälpa lokala arbetsgrupper och vara mellanhand mellan dessa och kommunen. Det finns idag två stycken arbetsgrupper, Arbetsgruppen trygg och säker Fisksätra/Saltsjöbaden och Arbetsgruppen trygg och säker Boo.

Förutom den lokala förankringen, har kommunen tät kontakt med BRÅ, Brottsförebyggande rådet. (Nacka kommun, 2017b) Denna kontakt leder till ökad samverkan med polis, civilsamhället och kommunen, då Brottsförebyggande rådet fungerar som ett samrådsorgan för informationsspridning och överläggningar. (Ibid) BRÅ tar även fram fokusområden på uppdrag av kommunen, senast för 2017-2019. Dessa ska fungera som en ” tydlig röd tråd som går mellan Brås fokusområden, polisens medborgarlöften och den samverkansöverenskommelse som finns mellan kommunen och lokalpolisområdet.”.(Ibid) Av sex stycken rör tre stadsmiljön på ett eller annat sätt. Dessa är: - Inbrott i bostad, god samverkan med lokala arbetsgrupper, boenden och polis för att förebygga inbrott i bostad. - Trygghet i livsmiljön, livsmiljön upplevs som trygg och säker i hela Nacka. - Trafik, hög trafiksäkerhet på kommunens gator och vägar.

För att uppnå dessa, har BRÅ tagit fram indikatorer för att identifiera framgång i fokusområden, samt exempel på aktiviteter som framhäver denna indikator. (Ibid) Det sattes även upp målvärden för de olika fokusområdena. Se tabell 1 nedan för en överblick.

Tabell 1 tagen från Power Point presentation på Nacka Kommun, 2017b

Fokusområde Indikator Målvärde Exempel på aktivitet

Den mest intressanta punkten som Nacka kommun har framför sig är aktiviteten ”Beakta trygghet i stadsplaneringen”. Hur detta ska göras rent praktiskt finns det dock ingen ytterligare information om. Därför kontaktades Nacka kommun.

I en mejlkonversation med en av säkerhetssamordnarna, Jan Landström, försökte Landström reda ut detta. Se bilaga 1. Landström framhävde att planeringen börjar på den mindre skalan, väldigt lokalt. I dessa lokala arbetsgrupper skapas en lägesbild som leder till ”prioriterade

16 insatser”. En arbetsgrupp arbetar enbart med alla centrumanläggningar och stora dagvarubutiker, för att säkerhetsställa en trivsam stadsmiljö.

Landström framhöll även att Nacka kommun utbildar sin personal inom just CPTED, bland annat Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden. Det ska även tas fram en strategi rörande brottsförebyggande bebyggelseplanering.

Nacka kommun har även ett mål att allt klotter ska vara sanerat inom 24 timmar. (Nacka kommun, 2017c) Detta har en tydlig koppling till CPTED:s femte punkt, image. Detta eftersom arbetet kan lede till att ” skapa trygghet i närmiljön och minska samhällets kostnader för skadegörelse”. (Nacka kommun, 2017c)

I översiktsplanen för Nacka (Nacka kommun, 2017d) som antogs 2012, reviderades under 2017 men ännu ej vunnit laga kraft, finns det punkter som förespråkar trygghets- och säkerhetsplanering. Nacka kommun har, precis som Boverket (1998) rekommenderade, uttalat ett antal riktlinjer för framtida planering och byggande. Detta är vitalt då Nacka ska bygga stad, med mängder av nya bostäder. Under rubriken Generella riktlinjer för planering och byggande står det: ”Trygg, säker och tillgänglig miljö I en trygg och säker stadsbebyggelse vistas människor dygnet runt genom att olika funktioner som bostäder, handel, kontor och skolor är integrerade. De mänskliga värdena är viktiga i den byggda miljön och det mänskliga ögat skapar trygghet och verkar brottsförebyggande.” (Nacka kommun, 2017d)

Detta går även i linje med CPTED:s tredje punkt, informell övervakning. Riktlinjerna för att uppnå en ”trygg, säker och tillgänglig miljö” är t.ex. att samla, inte sprida, människors rörelsemönster, god belysning och att trafikanter inte ska separeras i onödan. (Ibid)

Översiktsplanen för Nacka nämner även ett mål om Ett tryggt och säkert Nacka. Kommunen konstaterar att kvinnor och äldre känner sig mer osäker i de offentliga miljöerna, därför ska deras synvinkel tas i beaktning vid planering. (Ibid)

För att sammanfatta har Nacka höga ambitioner att uppnå en hög trygghets- och säkerhetsnivå i stadsmiljön. Stort fokus här ligger på det brottsförebyggande arbetet inom andra delar än utformningen av stadsmiljön. Dock är det uttalat, som tidigare nämnt, att kommunen ska ”beakta tryggheten i stadsplaneringen”. Detta kan bli klarare när strategin som Landström nämnde är framtagen.

17 2.7.3 Upplands Väsby kommun

Upplands Väsby kommun ligger cirka tre mil norr om Stockholm. Kommunen ska nu bygga stad och öka befolkningen med 20 000 invånare till totalt 60 000 invånare 2043. (Upplands Väsby Kommun, 2013)

För att samordna detta smidigt har Upplands Väsby kommun tagit fram ett styrdokument som innefattar begreppet stadsmässighet, Stadsmässighet – definition för Upplands Väsby kommun. (Ibid) Detta dokument ska styra hela kommens arbete med att bygga stad, för att minska frågetecknen på vilken inriktning kommunen vill arbeta mot. I detta styrdokument finns det bland annat beskrivet hur man ska öka tryggheten i ett bostadsområde.

Ett exempel är ”Ögon” mot gatan, som är i linje med CPTED:s tredjepunkt, informell övervakning. (Upplands Väsby kommun, 2013) Se figur 3.

Figur 3. Ögon mot gatan. Stadsmässighet – definition för Upplands Väsby kommun (2013)

Med bottenverksamheter, blir det en direkt kontakt med gaturummet. När dessa butiker stängs på kvällen, blir de kringliggande bostäderna den långsiktiga innehavaren av ögon riktade mot gatan. Mitt på dagen när butikerna är öppna och de boende arbetar, är det butikernas besökare och den offentliga livet, som fungerar som övervakare. (Upplands Väsby Kommun, 2013)

I detta styrdokument nämns även belysningen som en viktig del av stadsmiljön. En jämn belysning, av lågt sittande och till antalet flera armaturer med svagare ljus, gör att ögonen ska kunna se längre och bättre känna igen ansikten. Detta ska öka känslan av trygghet. (Ibid)

Styrdokumentet nämner även något som går helt i linje med CPTED:s femte punkt, Image.

” God skötsel signalerar närvaro och omsorg – någon som bryr sig. Att skapa känslan av närvaro, omsorg och omtanke är grundstenar i att skapa förutsättningar för trygga miljöer.” (Ibid)

Med detta inskrivet i styrdokumentet, kommer kommunen kunna planera för en stadsmiljö där ingen del av staden känns negligerad.

Stiftelsen Tryggare Sverige har på uppdrag av Upplands Väsby Kommun fått arbetat fram en ” strategisk handlingsplan för det framtida trygghets- och säkerhetsarbetet i kommunen”.

18 (Tryggare Sverige, 2016) Detta arbete skulle varit klart våren 2017, men vid mejlkontakt med kommunen är handlingsplanen fortfarande inte klar. (Se bilaga 2 )

Upplands Väsbys kommun har för övrigt på sin hemsida förmedlat att de aktivt jobbar brottsförebyggande i sin planering. (Upplands Väsby Kommun, 2017a) Både situationellt och socialt. Men inom den situationella brottspreventionen, fokuserar Upplands Väsby kommun på två handlingar. Först, att anordna trygghetsvandringar. Sedan att initiera ”åtgärder i den fysiska miljön”. Den senare innebär att

” kommunen arbetar bland annat med säkerhet i den fysiska miljön. Det handlar om alltifrån planering av nya bostadsområden till daglig skötsel som gräsklippning, kontroll av belysning på kommunal mark och klottersanering på kommunala byggnader”. (Ibid)

Mycket av detta har vi sett i de tidigare kommunernas arbete.

Upplands Väsby ska likt Nacka kommun ta fram en ny översiktsplan. Den gällande heter Den moderna småstaden - framtidens Upplands Väsby och var aktuell för 2005-2020. Men detta kandidatarbete fokuserar på den nya, Väsby stad 2040, som beräknas vinna laga kraft sommaren 2018. (Upplands Väsby Kommun, 2017b).

I översiktsplanen konstaterar Upplands Väsby kommun att det är av stor vikt att upp nå en ”hemkänsla”. (Ibid) Under rubriken hemkänsla och trygghet, fastslår Upplands Väsby Kommun att

”Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till behovet av trygghet genom att tydligt indikera vad som är privata respektive offentliga rum. Gemensamma utrymmen och platser med insyn, andras närvaro, god belysning, småskalighet och variation bidrar till att människor känner sig trygga. Skötsel av träd och buskar, siktlinjer och öppenhet i parker, gång och cykelstråk och motionsspår ökar den upplevda tryggheten. Offentliga platser som upplevs vara otrygga ska på sikt åtgärdas.”

Men här diskuteras även gångtunnlarna, som kan upplevas som otrygga. Upplands Väsby Kommun vill att dess gångtunnlar ska byggas bort när tillfälle ges. (Ibid)

Upplands Väsby kommun ska även tagit fram ett eget dedikerat belysningsprogram, Belysningsprogram för Upplands Väsby centrala delar, antagen av deras tekniska nämnd 2010. Har försökt få tag på detta utan framgång.

Vid mejlkontakt med Upplands Väsby kommun, se bilaga 3, framhävdes deras ”populära folder” 10 tips för mer stadskvaliteter till lägre pris. (Upplands Väsby kommun, 2017) Tipset som rör trygghet och stadsmiljön var att ”Anamma mänskliga skalan och levande gaturum”. Tipset lyder:

”Så länge husen är 3–5 våningar är alla våningsplan en del av gaturummet. Från fönstren har boende ögon mot gatan, på gatan upplever du dig sedd. Det bidrar till trygghet. På köpet blir det en rimlig avvägning mellan dagsljus och exploateringsgrad.”

För att sammanfatta Upplands Väsby kommuns arbete, finns det mycket underlag. Stadsmässighets definitionen leder hela kommunen mot samma håll. Dokumentet innehåller även inslag av CPTED:s olika principer. Samarbetet med stiftelsen Tryggare Sverige ska i

19 slutändan resultera i en färdig handbok för trygghets- och säkerhetsplanering. Detta ger en större repertoar av verktyg som underlättar arbetet. Översiktsplanen innehåller även den inslag av CPTED:s principer.

2.7.4 Huddinge kommun

Huddinge kommun är den näst största kommunen i Stockholms län, sett till antal invånare, cirka 110 000. (Huddinge kommun, 2017a) Huddinge kommun gränsar direkt till Stockholms kommun i söder. Kommunen har en stark tillväxt, och flera områden som expanderas och förnyas. I väster finner man utvecklingen av Sveriges största handelsplats, Kungens Kurva. I centrala delarna, vid Flemingsberg, satsat det på ett nytt bostadsområde samt utbildning och forskning. I öster sker expandering av villasamhällen, Trångsund och Länna, storskaligt med nya småhustomter. (Ibid)

Kommunen har, med tanke på sin storlek, tagit fram en handbok för att samordna det gemensamma trygghetsarbetet. Handboken innehåller två delar, en kunskapsdel och en ren handbok för tjänstemän och politiker. Huddinge kommun vill att denna handbok ska finnas med i den dagliga arbetet för att ge ” goda förutsättningar för ett aktivt arbete med trygghetsaspekter i gestaltnings- och projekteringsarbetet.”. (Edqvist, 2015) Se figur 4.

Figur 4. Omslag av Handbok för tryggare stadsmiljöer. Huddinge kommun (2015)

Handboken framhäver fyra stycken trygghetsfaktorer som går alla går i linje CPTED:s punkter. Dessa punkter är:

- Attraktivitet och hållbarhet – omhändertagna stadsmiljöer Med detta menas att ”omhändertagna och välskötta platser upplevs generellt som tryggare än platser som är slitna, igenvuxna och utsatta för klotter och skadegörelse”. (Edqvist, 2015 s14)

- Överblickbarhet och orienterbarhet – Tydliga stadsmiljöer Stadsmiljöer som har en hög överblickbarhet ger människor chansen att ”tolka och avläsa situationer som på ett sätt ger känsla av kontroll”. (Ibid)

- Aktivitet – Befolkade stadsmiljöer Här beskriver handboken vikten av att ”vara sedd av och ha en indirekt kontakt med andra, förutsatt att dessa andra inte uppfattas som ett hot”. Handboken kallar detta för öppen social kontroll. (Edqvist, 2015 s15)

- Tillhörighet – stadsmiljöer för alla Här framställs importansen av att alla ”platser och områden i staden eller i den tätortsnära miljön kan vara mer eller mindre tydligt riktade till, eller ianspråktagna av, olika grupper av personer.”(Ibid) Ingen markyta negligeras och det finns ytor för alla olika personer, gamla som unga.

Huddinge kommun har med denna handbok anammat Boverkets (1998) rekommendationer och förstått chansen att styra planeringen idag mot en trygghets- och säkerhetsinriktning. Handboken beskriver att översiktsplaneringen sätter riktningen och detaljplanen låser sedan fast dessa beslut. (Edqvist, 2015)

I handboken finns sedan tydliga beskrivningar om de olika stadsmiljöerna som kräver olika arbeten för att upp nå en hög nivå av trygghet. T.ex. i park och naturområden handlar arbetet om att skapa överblickbarhet, samtidigt som att naturvärden måste skyddas. I stråk kan arbetet röra trånga passager, som gångtunnlar. Sedan följer en checklista med för varje trygghetspunkt. (Edqvist, 2015 s17)

En intressant koppling till Upplands Väsby kommuns styrdokument rörande stadsdefinitionen är vikten av belysning. Det finns flertal exempel på hur tjänstemännen i Huddinge kommun ska planera ny belysning och komplettera befintlig bebyggelse. Belysningens roll för tryggheten beskrivs även, t.ex. att ” en välgestaltad belysning ska ge de som vistas i miljön möjlighet att orientera sig, avläsa sin omgivning och se mötande personers ansiktsuttryck”. Även här finns exemplet på hur lågt sittande armaturer, med svagare ljus förhindrar bländning och ökar överblickbarheten. (Enqvist, 2015 s43)

Huddinge kommuns översiktsplan, Översiktsplan 2030, nämns trygghet som en central del i fortsatt planering av kommunens alla delar. T.ex. är ett mål en funktionsblandad bebyggelse. Enligt översiktsplanen leder funktionsblandningen till ”levande stadsmiljöer där samhället lever såväl på dagen som på kvällen vilket i sin tur leder till en ökad trygghet”. (Huddinge kommun, 2014 s15)

Vidare nämns att arbetet med trygghet handlar mångt och mycket om att ” stärka tryggheten i närområdet och att skapa befolkade offentliga stråk och miljöer”. (Huddinge kommun, 2014 s18) Detta känns igen från den tidigare kommunernas arbete, med ögon mot gatan, informell övervakning med mera.

Överlag är översiktsplanen mindre ambitiös i sin beskrivning om hur kommunen ska implementera säkerhet och trygghet i sin planering. Detta kanske för att handboken är mer detaljrik och översiktsplanen övergripande. Men som Huddinge Kommun tidigare konstaterade, att översiktsplanen är ett verktyg att säkerhetsställa att trygghet inte glöms bort i planeringen, kunde det förekomma djupare beskrivning. För att sammanfatta Huddinge kommuns arbete, är kommunen väl rustad för trygghets- och säkerhetsplanering. Huddinge var den ända kommunen med en färdig handbok för planering

21 av en trygg och säker stadsmiljö. Detta är ger en större chans att trygghet och säkerhet får ta plats i planeringens alla skeden. Dock utnyttjas inte översiktsplanen i samma utsträckning som de andra kommunerna.

22 3 Metod

Metoder i detta kandidatarbete innehåller ett flertal olika informationskällor. Sekundära källor i form av litteratur och teorigenomgången. Primärdata är främst kvalitativ i sin form, då den är grundad i mejlkonversationer och observationer på de utvalda platserna. Vidare i resultaten har data enbart redovisas för att analyseras under analysdelen.

Kandidatarbetes tyngd ligger i kommunernas styrdokument, då det är dessa dokument som politiker och tjänstemännen har att förhålla sig till. Dessa dokument ligger tillgrund för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete i stadsmiljön, därför blir det mindre intressant att intervjua enskilda tjänstemän då hela kommunen ska utgå från samma styrdokument.

Nedan görs en genomgång av alla steg i arbetet för att kunna återge vad arbetets alla steg innehöll.

3.1 Avgränsningar

Detta kandidatarbetes tema, trygghet och säkerhet, har potential att inbringa ett större antal sidor av information från ett flertal källor, än vad som gjorts här. Trygghet och säkerhet är alltid aktuellt om än ännu mer idag. Detta aktualiseras på grund av världens alla oroligheter, osäkerheter samt terrorattacker. I detta kandidatarbete har jag försökt i mångt och mycket fokuserat på vad min utbildning handlar om, stadsplanering. Därför är största fokus på vad vår stadsmiljö har för betydelse för trygghet och säkerhet, ej de sociala åtgärderna.

Val av kommuner är också starkt begränsat. Enbart i Stockholms län finns det 26 stycken kommuner och hela Sverige innehar 290 stycken kommuner. Detta kandidatarbete berör då endast ~1.4% av totala antalet kommuner. Men, arbetet ger en fingervisning vilka skillnader och likheter det finns i geografiskt närliggande kommuner i Stockholmsområdet. Kommunerna valdes på grund av att respektive kommun har en trygghets- eller säkerhetsplanering färdig eller under arbete, samt att respektive kommun bygger många bostäder. På grund av att de utvalde kommunerna har eller kommer få en trygghets- och säkerhetsplanering, ökar validiteten. Då arbetet inte försöker kartlägga något som inte finns.

Enligt Creswell (2013 s101) är detta urval av kandidater att analysera svårt att genomföra rättvisande. Dock anses fyra till fem fall vara vanligt att analysera. Jag är medveten om det smala urvalet och detta kommer diskuteras under diskussionen.

3.2 Kommuners styrdokument och övrigt arbete

Kommunernas olika styrdokument och övriga arbeten skiljer sig åt kraftigt i dess utformning och omfattning. Genomgången av dessa ska spegla det material kommunen har tillgänglig, oavsett utförande. Detta ger såklart svårigheter i själva sammanställningen och insamlingen, men har försökts gjort metodiskt och rättvist. Detta för att ge arbetet så hög reliabilitet. Enligt Creswell (2013 s49) ska en fallstudie innehålla ett flertal källor, för att få till en viss källtriangulering.

Översiktsplanerna redovisas för alla kommuner på grund av anledningarna som presenteras under dagens juridiska ramar. Att kommunerna har chansen idag att säkerhetsställa att trygghets- och säkerhetsplaneringen inte hamnar i glömska.

23 Kontakt med kommunens ansvariga har skett där möjligheten funnits och lämpligt. Huddinge kommun hade en färdig handbok, Upplands Väsby kommun var inte klar med det snarlika arbetet, Nacka kommun svarade på ställda frågor och Stockholms stad hade sina styrdokument men inte i samma form som Huddinge kommun. Kontakten har skett via mejlkonversationer redovisade under bilagor.

3.3 Kontrollista

Kontrollistan följer CPTED:s sex punkter. Dessa punkter kommer att kontrolleras mot kommunens styrdokument samt en utvald plats i kommunen. Dessa platser är valda på grund av att de är uppmärksammade, nyligen byggda eller kompletterade samt återfinns/nämns i kommunens trygghets- och säkerhetssatsningar. Kontrollistan ger stöd att själv identifiera vad som kommunen uppnått i CPTED:s olika punkter samt kommentera om dessa punkter återfinns i styrdokumenten och på den utvalda platsen.

Bo Grönlund har bidragit mycket till dagens diskussion av CPTED. Med många forskningsprojekt, fallstudier och seminarier bakom sig, är Grönlund en stark faktor i trygghets- och säkerhetsplaneringen. (Grönlund, 2010) Grönlund har med sitt tidigare arbete skapat en checklista som kommer att influera kandidatarbetets analys. Se bilaga 4.

3.4 Fallstudier

Här presenteras de olika platserna som ska kontrollera om kommunen har implementerat innehållet i deras respektive styrdokument. Själva datainsamlingen kommer ske via datainsamling från tidigare arbete, detaljplaner samt observationer i fysiskperson eller Google Street View. Vart data härstammar ifrån framgår under resultatdelen.

3.4.1 Hammarbysjöstad – Stockholms stad

Hammarbysjöstad är en relativt ung stadsdel i Stockholm, med en tydlig miljöprofil. Nära innerstaden har stadsdelen blivit populär att bosätta sig i, samt att studera. Flertal studier har gjorts angående denna stadsdel, men en aktuell är gjord av Grönlund (2012, s283), vilket ger inspiration till vidare inventering mot tidigare nämnd kontrollista. Detta underlättar arbetet, därför valdes denna stadsdel.

3.4.2 Järla Sjö – Nacka kommun

Nacka kommun, har ett gediget arbete med ökad trygghet i olika områden. I Järla Sjö, utvecklat 2002 och belägen vid Saltsjöbanans station Saltsjö Järla, lades tidigt fokus på trygghet. Med ”mänsklig skala” på husen behöver t.ex. föräldrar inte gå långt för att se sina barn springa ute på gården. Detta är betryggande. Sedan finns tydligt markerade gränser för offentliga och privata sfärer. Även bostäder och arbetsplatser blandas, t.ex. med en miljö som inbjuder till rundvandring, med fruktträd och bärbuskar att plocka ifrån. (Järla Sjö samfällighetsförening, n.d.)

3.4.3 Fyrklövern (Centrala Väsby) – Upplands Väsby kommun

Fyrklövern är ett kvarter som kompletterar befintlig bebyggelse från miljonprogramsåren. Området är idag dominerad av dessa äldre byggnationer, men nu planeras en blandning av olika bostadsformer. Detta för att öka tryggheten och få en blandad stadsmiljö. Fyrklövern valdes för att det är det enskilt största bostadsbyggnadsprojekt på 30 år i Upplands Väsby kommun. Då är det intressant att ta reda på om Upplands Väsby kommun följer deras antaga styrdokument. (Upplands Väsby kommun, 2018)

3.4.4 Flemingsbergsdalen (Flemingsberg) – Huddinge kommun

Flemingsbergsdalen ligger i direktanslutning med Flemingsbergsstation i västra delen av Huddinge. Flemingsberg är ett av RUFS utpekade regional stadskärna. Därför ska området förvandlas till en tät stadskärna och kompletteras med bostäder, arbetsplatser och handel. Flemingsbergsdalen ligger i anslutning till pendeltågsstationen och området är snart färdigställt. Här befann sig innan ett fåtal byggnader och ett större grönområde, som nu blivit en kvartersliknande stadsmiljö (Huddinge kommun, 2017b)

25 4 Resultat

Här under resultat kommer kontrollistan, med sina sex stycken punkter från CPTED, kontrolleras mot kommunernas styrdokument. Vidare används detta resultat till att granska om styrdokumenten resulterar i faktiska åtgärder för att besvara frågeställningen.

4.1 Stockholms stad – Hammarby Sjöstad

4.1.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete

Stockholms stad har inte ett samlat dokument, likt Huddinge kommun, men innehar ändå flertal kopplingar med CPTED i sitt övriga arbete och styrdokument. Trygghetsarbete 2018 (Stockholms stad 2018b) introducerar t.ex. ordningsvakter i vanliga stadsmiljöer. Detta uppfyller CPTED:s tredje punkt, formell övervakning, samt CPTED:s andra punkt, tillträdeskontroll, då ordningsvakter kan avvisa personer. Vidare satsades det på övervakningskameror i Trygghetsarbetet 2018. Detta är i linje med CPTED:s tredje punkt, formell övervakning. En investering i belysningsåtgärder gjordes även, vilket kan överensstämma med CPTED:s femte punkt, image, samt förbättra förutsättningar för informell övervakning, CPTED:s tredje punkt.

I Stockholms stads program, För ett tryggare och säkrare Stockholm – Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018-2020, fanns det ytterst lite om just stadsmiljön utformning. Dock nämndes för att förbättra individens trygghet och säkerhet ska staden arbeta för att skydda individens miljö och egendom. (Stockholms stad, 2017) Hur man ska gå tillväga framgår inte.

I översiktsplanen för Stockholm sätts målet God offentlig miljö, där människor ska känna sig engagerade och delaktiga i de offentliga miljöerna. Detta ligger i linje med CPTED:s första punkt, territorialitet. Vidare konstateras att alla stadsmiljöer ska få en hög trygghets och säkerhetsnivå. Detta görs med t.ex. ”välgestaltade och belysta torg, gator, stråk, parker och lekplatser”. (Översiktsplan för Stockholm, 2018) Detta överensstämmer med CPTED:s första punk, territorialitet, med tanke på att gestaltningen kan ge tydliga gränser vad som är privat och offentligt. Tredje punkten, övervakning, förbättras när bättre belysning introduceras. Vilket även påverkar CPTED:s femte punkt, image, positivt.

Vidare vill Stockholm stads med lokaler i bottenplan, öka överblickbarheten. (Översiktsplan för Stockholm, 2018) Detta följer CPTED:s tredjepunkt med informell övervakning, men även sjätte punkten, aktivitetsstöd. Med en större genomströmning av människor avskräcks gärningspersoner. Senare i översiktsplanen konstateras att kommunen måste arbete mot att platser inte blir bortglömda, utan omhändertagna, för att öka tryggheten. Detta överensstämmer med CPTED:s första punkt, territorialitet, och femte punkt, image.

26 4.1.2 Fallstudie

I Ceccato (2012) The Urban Fabric of Crime and Fear skriver Grönlund (2012) ett kapitel om Hammarby Sjöstad. Här gås det igenom några av de CPTED kvaliteter stadsdelen har.

Figur 5 Grönlund (2012) Fotograf: Bo Grönlund 2010)

T.ex. tvärbanan som går igenom stadsgatan, Hammarby Allé, påbjuder ögon mot staden som informell övervakning. Hållplatser blir även en samlingspunkt där människor stannar och ser över sin närmiljö. Se figur 5 a och b.

Figur 6 Grönlund (2012) Fotograf: Bo Grönlund (2010)

Med de långa belysta gatorna, blir sikten och överblicken god av stadsmiljön. Se figur 6 a. Större balkonger i flera väderstreck, erbjuder de boende att sitta och överblicka gatumiljön. Det betyder mer informell övervakning. Se figur 6 b. Handelslokaler i bottenplan skapar mer genomströmning av människor även på dagen, då de

27 boende är på arbetsplatsen. De stora fönsterpartierna hos butikerna ger även övervakning under dagtid av de anställda och kunderna. Se figur 6 c och d

Figur 7 över olika entréer i Hammarby Sjöstad (Grönlund, 2012) Fotograf: Bo Grönlund (2010)

Med distinkta avgränsade entréer, med b.la. inramning med låga murar, blir det tydligare vart den privata och offentliga gränsen går. Detta ökar territorialiteten. Men även grindar in till innegårdarna, som handlar mer om försvårande av brottsgenomförande, CPTED:s fjärde punkt. Se figur 7 a och b. Portkod styr tillträde och försvårar för obehöriga att ta sig in i byggnader. Se figur 7 c och d.

4.2 Nacka kommun – Järla Sjö (Saltsjö Järla)

4.2.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete

Nacka kommun, var precis som Upplands Väsby, i starten att arbeta fram en strategi. Hur denna strategi blir får tiden utvisa.

Men det arbete som Nacka kommun hittils utgjort, t.ex. målet rörande att allt klotter ska vara sanerat inom 24 timmar (Nacka kommun, 2017c), har kopplingar till CPTED. En klotterfri stadsmiljö bidrar till en bättre Image, CPTED:s femte punkt. I översiktsplanen konstateras det att stadsbebyggelsen ska vara av blandade funktioner. (Nacka kommun, 2017d) En blandning av bostäder, handel, kontor och skolor leder till många ögon i stadsmiljön under dygnets alla timmar. Vidare var riktlinjerna i översiktsplanen att samla, inte sprida, människors rörelsemönster. Dessa åtgärder ligger i linje med CPTED:s tredje och sjätte punkt, informell övervakning och aktivitetsstöd.

28 Nacka kommuns arbete för en trygg och säker stadsmiljö har en väldig bredd. Inte enbart hur stadsmiljön ska utformas, utan allt ifrån sociala insatser till bättre polisnärvaro. Dock kan den nya strategin vara ett tillskott som rör enbart utformningen av stadsmiljön.

4.2.2 Fallstudie

Järla Sjö besöktes personligen för att inventera vad området har för CPTED principer. Besöket gjordes en varm vårdag den 11:e maj 2018. Järla Sjö består mest av bostäder, dock finns det närservice i torganslutning. Vilket kan ge en mindre övervakning och aktivitetsstöd, CPTED:s tredje och sjätte punkt.

Figur 8 (t.v) och 9 (t.h). Bilder över Entré till ett garage (t.v.) och bostadshus (t.h). Fotograf: Emil Holmlund (2018)

I Järla Sjö, som har både radhus och flerfamiljshus i sitt område var det som regel att flerfamiljshusen hade portkod. Radhusen hade det inte. Kod krävdes även för att komma in i de gemensamma garagen, som även var utrustade med kameraövervakning. Se figur 8 och 9 Detta går i linje med CPTED:s andra och tredje punkt, tillträdeskontroll och formell övervakning.

Figur 10 (t.v.) och 11 (t.h.) Bilder över balkonger mot gata (t.v.) och enskild entre i flerfamiljshus (t.h.) Fotograf: Emil Holmlund (2018)

Bostäderna hade genomgående flertal balkonger. Detta ökar den naturliga övervakningen. Lägenheterna hade även en mindre förgård som skyddades av staket och buskage. Se figur 10 Detta överensstämmer med CPTED:s tredje punkt, informell övervakning samt fjärde punkt, försvårande av brottsgenomförande. Sedan hade ett fåtal lägenheter en enskild entré. Detta markerades tydligt med en upphöjd platå samt personlig utsmyckning. Dessa åtgärder ger en höjd känsla av territorialitet, CPTED:s första punkt. Se figur 11.

Figur 12 (t.v.) och 13 (t.h.). Bilder över markering av privat och offentligt område. Fotograf: Emil Holmlund (2018)

De separata kvarteren avskildes från det offentliga gaturummet, när gatubeläggningen ändrades. Detta signalerar tydligt att marken har bytt ägare och att man går in på någon annans tomt. Se figur 12 och 13 . Detta är förenlig med CPTED:s första punkt, territorialitet.

Järla Sjö var även vid besöket mycket befolkat. Människor gick runt i området och besökte parkerna med fruktträd, badade vid bryggorna och solade vid kajpromenaden. Dessa kvalitéer som området besitter, har en magnetisk effekt på människor och ökar genomströmningen. Detta överensstämmer med CPTED:s sjätte punkt, aktivitetsstöd, och ökar då den informella övervakningen, CPTED:s tredje punkt.

4.3 Upplands Väsby kommun – Fyrklövern (Centrala Upplands Väsby)

4.3.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete

Upplands Väsby kommun har arbetat intensivt för att få en bred repertoar av styrdokument, nu när kommunen växer och bygger stad.

I Upplands Väsby kommuns styrdokument som definierar stadsmässighet, finns t.ex. principen att bygga Ögon mot gatan. Både hos de boende och för bottenverksamheter. (Upplands Väsby Kommun, 2013) Stadsmässighet innebär att kvarteren ska ha bottenlokaler med t.ex. butiker för att öka genomströmningen av människor. Detta ligger i linje med CPTED:s tredje punkt, informell övervakning samt sjätte punkten, aktivitetsstöd.

Styrdokumentet innehåller även att stadsmiljön som byggs innefattar god belysning. Belysningen ska vara lågt satt, svagare med fler till antalet. (Ibid)

31 Detta överensstämmer med CPTED:s tredje punkt, övervakning. Men även att miljön kan öka i attraktivitet och förbättra sin image, CPTED:s femte punkt.

Något som även ligger i linje med femte punkten, Image, var ett uttalande att ”god skötsel signalerar närvaro och omsorg – någon som bryr sig. Att skapa känslan av närvaro, omsorg och omtanke är grundstenar i att skapa förutsättningar för trygga miljöer ” (Ibid) Det skapta territorialitet, första punkten av CPTED, får de boende att bryr sig om t.ex. deras lekplats eller park. Detta för att parken känns gemensam och höjer känslan av att det är deras park och börjar ta ansvar.

Deras övriga arbete med brottsprevention för att öka tryggheten, rör sådant som klottersanering, kontroll av belysning samt gräsklippning. (Upplands Väsby Kommun, 2018a) Detta är i analogi med CPTED. Både att förbättra Image och höja övervakningsmöjligheterna.

I översiktsplanen sas det att stadsmiljöns utformning ska ”tydligt indikera vad som är privat respektive offentliga rum”. (Upplands Väsby Kommun, 2018b) Denna mening är precis vad territorialitet inbegriper. Det är bra då detta ska genomsyra hela kommunens planering i och med att det står i översiktsplanen.

Även här i översiktsplanen diskuterades vikten av belysning, siktlinjer med mera. Men även motionsspår som ökar strömningen av människor, likt butiker i bottenplan. (Ibid)

Som tidigare nämnt hade Upplands Väsby kommuns folder med 10 tips, varav ett tips rörde trygghet och stadsmiljö, som har en väldigt tydlig koppling till informell övervakning. Detta då foldern själv nämner ögon mot gatan.

4.3.2 Fallstudie

Fyrklövern är ännu inte färdigställt. Därför kommer resultaten bygga på en detaljplan som tagits fram i kvarteret. Sedan kommer detta resultat ställas emot Upplands Väsby kommuns styrdokument och övriga arbete och analyseras under analysdelen. Se figur 14 nedan för planområdet.

Figur 14 över kvarteret Fyrklövern (Röd) samt ett av det tillkommande nya planområdet, Östra Vilunda (Gul), Detaljplan för Östra Vilunda (2015)

Planområdet, Östra Vilunda, ligger i den nordöstra delen av kvarteret. Här planeras både flerfamiljsbostäder, stadsradhus, förskola, vårdboende och den befintliga Vittraskolan blir kvar. Se figur 15

Figur 15 Möjlig situationsplan, Detaljplan för Östra Vilunda (2015). Illustration: ÅWL.

33 Detta skapar flera ögon mot gatan i olika nivåer. Stadsradhusen direkt i gatuplan, fönster och balkonger från flerfamiljshusen samt skolverksamheten. När de boende är på arbetet skapar förskolan, skolan liv i stadsmiljön och ger indirekt övervakning. Precis som CPTED:s tredje punkt, informell övervakning. Detta gäller även för de planerade verksamheterna som planeras i några av bottenvåningarna. (Detaljplan för Östra Vilunda, 2015)

Figur 16 Utformning av aktivitetsstråken, Detaljplan för Östra Vilunda (2015)

Östra Vilunda får även aktivitetsstråk, som skapar liv och rörelse. Se figur 16 Enligt detaljplanen utformas gatorna så ” de offentliga platserna omgärdas av bostäder, stråk och aktiva bottenvåningar som befolkar och överblickar området”. (Detaljplan för Östra Vilunda, 2015) Även detta ligger i linje med CPTED:s tredje punkt, informell övervakning.

Figur 17 Förslag till bebyggelse i korsningen Husarvägen/ Djäknevägen. Riksbyggen, Detaljplan för Östra Vilunda (2015). Illustration: Total Arkitektur

Enligt illustrationsbilder från planbeskrivningen ser Östra Vilunda ut att kunna få en livlig stadsmiljö, med levande bottenvåningar, tydliga stråk och flertal fönster mot gatan. (Detaljplan för Östra Vilunda, 2015) Se figur 17. Detta samspelar med CPTED:s tredje och femte punkten, övervakning och image. Dock är detta ännu endast en illustration, hur den faktiska byggnationen ser ut får tiden utvisa.

4.4 Huddinge kommun - Flemingsbergsdalen

4.4.1 Kommunens styrdokument och övrigt arbete

Huddinge kommun är i dagsläget den enda kommun som har en färdig handbok för hur stadsmiljön ska utformas för att uppnå hög trygghet och säkerhet.

Handboken innehöll ett flertal punkter som ligger i linje med CPTED:s olika principer. De fyra olika trygghetsfaktorerna gjorde exempelvis detta. (Edqvist, 2015) Med vilken CPTED punkt trygghetspunkterna överensstämde med kommenteras nedan:

- Tillhörighet – stadsmiljöer för alla Här framställs importansen av att alla ”platser och områden i staden eller i den tätortsnära miljön kan vara mer eller mindre tydligt riktade till, eller ianspråktagna av, olika grupper av personer.”(Edqvist, 2015) Ingen markyta negligeras och det finns ytor för alla olika personer, gamla som unga. Detta går i linje med CPTED:s första punkt, territorialitet.

Huddinge kommuns handbok, likt Upplands Väsbys stadsmässighetsdefinition, lade stor vikt vid belysningen. Detta kan förbättra både ett områdes image och övervakningsmöjlighet, CPTED:s tredje och femte punkt.

I Huddinge kommuns översiktsplan finns målet om en funktionsblandad bebyggelse. Med handel, bostäder och kontor finns det mänsklig närvaro under längre tid. (Översiktsplan 2030, 2014) Detta förbättrar den informella övervakningen och aktivitetsstödet, CPTED:s tredje och sjätte punkt.

35 4.4.2 Fallstudie

Flemingsbergsdalen är ett helt nytt område som snart står klart. Fallstudien om Flemingsbergsdalen kommer grunda sig på bilder hämtade från Google Street view. (Google Kartdata, 2018)

Figur 18 (t.v.) och 19 (t.h.) Bilder över de nya husen med många balkonger. (Google kartdata, 2018)

De nya flerfamiljshusen placeras i halvöppna kvarter, med balkonger mot innergården samt gatan utanför. Se figur 18 och 19 . Balkongerna är många till antalet och finns på alla hus i området. Detta innebär många ögon mot gatan, samt barnen som leker på innergården. Informella övervakningen ökar på så sätt, CPTED:s tredje punkt.

Figur 20 . Bild över områdets hotell. (Google Kartdata, 2018)

Figur 21 Bild från parkeringsplatsen för ICA Maxi med blick till stråken som ansluter till bostadsområdet. (Google Kartdata, 2018)

Området kommer även att inneha ett hotell med stora glaspartier mot gatan. Detta ökar övervakningen samt genomströmningen av människor. Se figur 20 Detta ligger i linje med CPTED:s tredje punkt, informell övervakning.

Figur 21 visar att ICA Maxi har även etablerats i området. Detta ökar verkligen genomströmningen av människor samt aktivitetsstödet, CPTED:s sjätte punkt. Stråket mellan ICA Maxi och bostadsområdet kan bli en naturlig gräns mellan det privata och offentliga.

37 Övriga gaturummet, så som gator, torg, är inte helt färdigställt. Dock borde dessa planeras utefter Huddinge kommuns handbok och få god belysning samt hög överblickbarhet.

Figur 22 Gångtunnel under Huddingevägen i anslutning till Flemingsbergsdalen (Edqvist 2016)

Edqvist (2016) skriver för bloggen Hållbar Stad att gångtunnlarna i Flemingsberg har utsmyckats med motiv som knyter ann till områdets historia, samt fått förbättrad belysning. Detta kan ge en förbättrad image, CPTED:s femte punkt. Se figur 22.

38 5 Analys

5.1 Stockholms stad – Hammarby Sjöstad

Stockholms stads olika arbeten och styrdokument har inslag av CPTED, samt återfinns detta i Hammarby Sjöstads stadsmiljö. Hammarby Sjöstad har nyligen färdigställts men började redan planeras på 1990-talet. (Ceccato, 2016) Detta betyder att de styrdokument som finns idag inte direkt styrde utvecklingen av området, utan kan vara en utveckling av de dokument som var aktuella vid tidpunkten. Sen har projektet fortgått under sådan lång tid att det är naturligt att nya synsätt på planeringen kan tillkomma.

Men klart är att det som finns i dagens styrdokument, återfinns i Hammarby Sjöstad. T.ex. vikten av naturlig övervakning, goda överblickmöjligheter, belysning samt aktivitetsstöd.

5.2 Nacka kommun – Järla Sjö

Nacka kommun har lagt stor vikt på samarbetet mellan kommun, polis och civilsamhället. Detta samarbete berör mindre planeringen av stadsmiljön, men Nacka kommun arbetade också på andra sätt. Med sin översiktsplan ska t.ex. Nacka utvecklas med blandad bebyggelse, med skolor, handel, bostäder och kontor. Detta identifierades i mindre skala i Järla Sjö. Dock fanns andra kvalitéer som ökade genomströmningen och antalet ögon mot gatan. Om detta var kommunens förtjänst eller arkitektens är svårt att säga. Enligt Järla Sjö samfällighetsförening (n.d.) konstateras det att arkitekten hade tydliga ambitioner själv att skapa trygga och säkra miljöer.

Därför blir det osäkert om t.ex. planerare, tjänstemän eller arkitekter besitter själva kunskaper inom trygghets- och säkerhetsplanering utan att kommunen påbjuder detta. Dock var Nacka kommuns anställda utbildade i CPTED och en ny strategi är under arbete. Överlag kändes det som att Nacka kommun lade större vikt på säkerhet än trygghet, vilket kan ha symbolisk effekt.

5.3 Upplands Väsby kommun – Fyrklövern

Fyrklöverns omvandling var en tydlig satsning på att förbättra områdets nuvarande balans. Med nya bostäder, handel, förskola och äldreboende får de befintliga bostadsbeståndet variation. Detta förbättra antalet människor i kvarteret under dygnets alla timmar. Upplands Väsby kommun förespråkade just detta i sina styrdokument. Stadsmässighetsdefinitionen hade inslag av CPTED:s olika principer och måste ha används flitigt vid planeringen av Fyrklövern.

Upplands Väsby kommuns arbete sågs tydligt i planeringen, t.ex. i planbeskrivningen. Men hur slutresultatet blir är avgörande om kommunen har lyckats att implementera CPTED. På ett sätt var det enklare att se paralleller mellan kommuners arbete och trygghets- och säkerhetsplanering, när man kontrollerade mot planer och ej ett färdigställt område. Då allt fanns tillgängligt med enkelhet. Men då finns risken att slutresultatet inte överensstämmer som tidigare diskuterat, vilket är ett misslyckat arbete. Hur det blir för Fyrklövern får tiden utvisa

39 5.4 Huddinge kommun – Flemingsbergsdalen

Som enda kommun med en färdig handbok för att planera för tryggare stadsmiljöer, har Huddinge kommun haft en bättre beredskap i utvecklingen av Flemingsbergdalen. Dock är området inte färdigställt men det finns kopplingar till handboken som innehåller ett flertal av CPTED:s principer. Mestadels är kopplingen att blanda området med olika funktioner, bostäder, hotell och handel, för ökad genomströmning och mer ögon mot gatan och innergården.

Hotellet som inte har permanenta boende kan sänka känslan av ansvar för området. Detta på grund av att man inte uppehåller sig en längre tid på samma plats. CPTED:s första punkt, territorialitet, handlar om detta. Men det borde inte skapa större problem, då incitament hos hotellgäster att förfula närmiljön är förhoppningsvis låg.

Handeln i området, ICA Maxi, överensstämmer med CPTED:s princip om aktivitetsstöd samt kommunens mål om befolkade stadsmiljöer. Dock kan en större butik som ICA Maxi attrahera människor från en större area som enbart vill handla och inte uppehålla sig i området en längre tid. Detta sänker antalet ögon mot gatan.

Sedan är åtgärderna i gångtunnlarna en åtgärd som stärker övervakning samt image, CPTED:s tredje och femte punkt.

5.5 Sammanfattade tabeller

Kommun: Stockholms stad CPTED Princip Styrdokument Fallstudie Översiktsplanen- målet God offentlig miljö, samt motarbete Tydligt markerade gränser för 1. Territorialitet "bortglömda" platser offentlig och privat yta 2. Tillträdeskontroll - Portkod Balkonger, butiker i Ordningsvakter, belysning, bottenvåning, övervakningskameror, ögon mot genomströmning av 3. Övervakning gatan människor 4. Försvårande av brottsgenomförande - Grindar, staket, buskage Trädplanterade stråk, 5. Image Välbelysta stråk klotterfritt Butiker i bottenvåning, 6. Aktivitetsstöd Butiker i botten lekplatser, kommunikation

40 Kommun: Nacka kommun CPTED Princip Styrdokument Fallstudie Tydligt markerade gränser för 1. Territorialitet - offentlig och privat yta 2. Tillträdeskontroll - Portkod Informell övervakning (Ögon mot Övervakningskameror, ögon 3. Övervakning gatan) mot gatan 4. Försvårande av brottsgenomförande - Staket, buskage 5. Image Klottersanering Klotterfritt, välgestaltat, rent Översiktsplan- Funktionsblandning, Attraktivitet som bidrar till 6. Aktivitetsstöd samla människors rörelsemönster livfulla miljöer

Kommun: Upplands Väsby kommun CPTED Princip Styrdokument Fallstudie 1. Territorialitet - Kvarter, samt trädgårdar 2. Tillträdeskontroll - - Ögon mot gatan större delen av 3. Övervakning dygnet, god belysning, Ögon mot gatan 4. Försvårande av brottsgenomförande - - Stadsmässighets definitionen- God 5. Image skötsel av stadsmiljöer Aktivitetsstråk Lokaler i bottenvåningar, Aktivitetsstråk, lokaler i 6. Aktivitetsstöd funktionsblandning bottenvåningen

Kommun: Huddinge kommun CPTED Princip Styrdokument Fallstudie Kvarteret upphöjt med en 1. Territorialitet Handbok- Stadsmiljöer för alla trappa 2. Tillträdeskontroll - Portkod Välbelysta miljöer, tydliga 3. Övervakning stadsmiljöer Ögon mot gatan, balkonger 4. Försvårande av brottsgenomförande - Staket runt bottenvåningar Handbok- Attraktivitet och 5. Image hållbarhet, välgestaltad belysning Gångtunnlar med motiv 6. Aktivitetsstöd Handbok- Befolkade stadsmiljöer Butiker, hotell i närheten

I tabellerna ses att styrdokumenten innefattar mindre CPTED principer än vad som faktiskt inkorporerats i de byggda miljöerna. Mest rör det tillträdeskontrollen, t.ex. med portkod, då det kan anses som norm i dagens stadsmiljöer. Kommunerna är överlag lika, sett till antalet CPTED punkter. Dock är det svårare att dra slutsatser där de utvalda platserna ej är färdigställda.

41 6 Diskussion

6.1 Diskussion rörande frågeställningarna

Den kommunala planeringens betydelse för en trygg och säker stadsmiljö är stor, om inte avgörande.

Jag känner en allmän glädje att kommuner jobbar aktivt med trygghets- och säkerhetsplanering i våra stadsmiljöer. Det är en bra utveckling! Dock görs detta i varierande grad och innefattar olika inriktningar. En kommun har en färdig handbok till tjänstemännen och en annan ska ta fram en strategi inom snar framtid. Detta skapar olika beredskap och en ojämlik föredelning av kunskap. Två kommuner kan ligga geografiskt nära varandra, men i övrigt är trygghets- och säkerhetsarbetet av skiftande grad. Inte bara omfattningen av styrdokument och övriga arbete skiljer sig åt, utan även inriktningen.

Nacka framhäver gärna säkerhet och Huddinge trygghet. Vad ger det för symboliskt värde? Betyder det att en bryr sig mer om polis och brottsstatistik medan och den andra invånarnas upplevda känsla? Det är intressant vad det ger för slutresultat på planeringen av stadsmiljön. För att svara på frågeställningen har alla utvalda kommuner i olika grader en repertoar av styrdokument och annat övrigt arbete som ska inkorporera trygghets- och säkerhetsplanering. Vad som styrs har stora likheter mellan alla kommuner samt kontrollistan med CPTED:s olika principer. Belysning, Ögon mot gatan, aktivitetsstöd, funktionsblandning samt överblickbarhet har varit centralt i alla utvalda kommuner.

Men hur pass bra implementerades dessa styrdokument i praktiken?

Kommunernas styrdokument och de utvalda platserna har kopplingar, av varierande grad. Grunden till vad som var den drivande kraften till den stadsmiljö i fallstudierna kan diskuteras. Det finns en sannolikhet att stadsmiljön planerats utan vetskapen att man använder CPTED, då några principer kan anses vara sunt förnuft. Men oavsett osäkerheten finns det i alla utvalda platser inslag av kommunernas styrdokument, som i sin tur har innehåll från CPTED:s principer. Som svar på frågeställningen används strategier och styrdokument i praktiken, men med varierande omfattning. Se avsnitt 5.5 Sammanfattande tabeller. Stockholms stad har t.ex. 4/6 CPTED principer i sina styrdokument och 6/6 CPTED principer i fallstudien. Upplands Väsby kommun har 3/6 principer i sina styrdokument, men 4/6 principer i fallstudien. Dock är den utvalda platsen, Fyrklövern, färdigställt.

Men sen kan man diskutera slutsatsen att CPTED = Trygghet och Säkerhet, som är grunden för t.ex. kontrollistan. CPTED-kritiker har som tidigare nämnt att tilliten till att den fysiska stadsmiljön är för hög. Sociala insatser är lika viktiga, vilket Nacka har varit framgångsrika med. Men en kombination av båda kan leda till en större beredskap för brottspreventions arbete och en tryggare och säkrare stadsmiljö.

6.2 Dagens juridiska ramar

Som tidigare diskuterat används dessa styrdokument i skiftande omfattning. En del kan förklaras i att regelverken inte påbjuder uttryckligen för kommunerna att planera för trygga och säkra stadsmiljöer. Plan- och bygglagen reglerar t.ex. enbart skydd från översvämning, skred etc. Men trygghet och säkerhet bygger på så mycket mer som kandidatarbetet fastställt. God belysning, översiktsbarhet, övervakning, levande stadsmiljöer med mer. Frågeställningen

42 angående dagens juridiska ramar, skulle behöva en djupare analys av ett flertal lagar. Som tidigare beskrivit har t.ex. PBL en brist i och med att regelverket inte påbjuder kommuner att planera för säkra och trygga stadsmiljöer, utöver skydd från översvämning, erosion och trafikolyckor med mera.

Därför är svaret på frågeställningen att i visa hänseenden styr PBL kommuner att planera för trygghet och säkerhet, t.ex. skred. Men ej i andra hänseende, t.ex. belysning, upplevd trygghetsnivå. Men en djupare analys av flertal lagar behövs för en bekräftad hypotes.

6.3 Åtgärder för en säker och trygg framtida stadsmiljö

Med denna kartläggning av kommuners styrdokument och övriga arbete, skulle det behövas en övergripande strategi för trygghets- och säkerhetsplaneringen. Antigen nationellt eller regionalt. RUFS 2050 försöker nämligen i ett kort kapitel nämna vikten av att stadsbebyggelsen ska vara blandad för ökad trygghet (RUFS 2050, 2018 s158). Det skulle vara nödvändigt med mer fokus på detta område. Mycket arbete läggs på att beskriva hur städer är resurseffektiva, transportsnåla och tät. Men i mindre utsträckning trygga och säkra.

Med lagstiftning kan kommuner tvingas att planera trygga och säkra stadsmiljöer och hela stadsdelar. Jag tycker man förbiser något vitalt i dagens byggprojekt om man inte vidrör trygghet och säkerhet som en naturlig del av planeringen. En ny paraplyparagraf i PBL eller en till rad i t.ex. 2 kap 6a§ PBL, som inte ger bygglov för projekt som inte tagit hänsyn till trygghet och säkerhet i fler aspekter än översvämning, erosion och trafikolyckor.

Det är förståeligt att kommuner redan idag har högt tryck på sig att framställa bostäder, men vi får inte försumma tryggheten och säkerheten.

6.4 Samhällsrelevans

Med tanke på bostadsbrist och den höga byggtakten vi har idag, är det otroligt viktigt att tryggheten och säkerheten inte negligeras i hos dagens kommuner. Det som byggs idag ska finnas kvar en längre tid, därför är det lättare att göra rätt från början. Kandidatarbetet ger en överblick på den varierande ambition och beredskap kommuner har. Men även att dagens regelverk kan vara bristfälligt. Om kommuner inte börjar att ta fram ordentliga styrdokument snart, kan stadsmiljöerna som byggs innehålla brister rörande trygghet och säkerhet. Då behövs det ett regelverk som åtgärdar detta.

6.5 Brister i kandidatarbetet

Man ska vara ärlig angående vilka brister som gjort under arbetsgången.

Det utvalda materialet som representerar kommuners trygg- och säkerhetsplanering, kan vara av det smalaste laget. Tjänstemännen i de utvalda kommunerna kan besitta kunskaper som inte speglas av styrdokumenten, som i fallet med Nacka kommun. Djupintervjuer med flertal tjänstemän på alla kommuner hade förbättrat förståelsen för den dolda kunskap kommuner besitter. Men på grund av tids- och ordbegränsning fick de tillgängliga styrdokumenten lämpa sig. Samma argument gäller för de utvalda platserna. De är ett extremt litet urval av hela beståndet i de valda kommunerna, men ger en fingervisning om kommunens framgång.

43 7 Källförteckning

7.1 Tryckta källor

BIRGERSSON, T. & PLAN- OCH, B. 1998. Brott, bebyggelse och planering, Karlskrona, Karlskrona : Boverket.

CRESWELL, J. W. 2013. Qualitative inquiry and research design : choosing among five approaches, Thousand Oaks, Thousand Oaks : SAGE Publications.

JEFFERY, C. R. 1971. Crime prevention through environmental design, London, London : Sage Publications.

NEWMAN, O. 1972. Defensible space : crime prevention through urban design, New York, New York : Collier.

WIKSTRÖM, P. O. 1990. BROTT OCH ÅTGÄRDER MOT BROTT I STADSMILJÖN : stockholmsprojektet, Stockholm, Stockholm Allmänna förlaget.

7.2 Elektroniska källor

BOVERKET. 2017. Hälsa, säkerhet och risker. Published: 28/04 2017. Available: https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/teman/halsa- sakerhet-och-risker/ [Accessed 11/04 2018]

BROTTSFÖREBYGGANDERÅDET. 2018. Sitationell prevention [Online]. BRÅ. Available: https://www.bra.se/forebygga-brott/forebyggande-metoder/situationell- prevention.html [Accessed 29/03 2018].

CECCATO, V. 2016. Har stadsmiljön betydelse för säkerheten? CPTED metodens möjligheter och utmaningar. In: Urbanismer: dagens stadsbyggande i retorik och praktik. K. Olsson, D. Nilsson & T. Haas. Nordic Academic Press, 99-120pp. Available: https://static.sys.kth.se/abe/safeplaces/publikationer/Urbanismer_Ceccato_kapitel7.pdf [Accessed 12/04 2018]

COHEN, L. & M. FELSON. 1979. Social Change and Crime Rates Trends: A Routine Activity Approach. American Sociological Review. Available: https://www.jstor.org/stable/pdf/2094589.pdf?refreqid=excelsior%3Ab25b3e3191348 b881de983cbc2203c77 [Accessed 23/05 2018]

CROWE, T. D. 2013. Crime prevention through environmental design, Amsterdam, Amsterdam : Elsevier. Available: https://www-sciencedirect- com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/B9780124116351000012 [Accessed 01/04 2018]

DETALJPLAN FÖR ÖSTRA VILUNDA, 2015. Detaljplan för Östra Vilunda

44 Inom Fyrklövern. Available: http://arkiv.upplandsvasby.se/Detaljplaner%20gällande/1388/planhandlingar/1388_pla nbeskrivning.pdf [Accessed 08/05 2018]

EDQVIST, R. 2015. HUDDINGE KOMMUN. Handbok för tryggare stadsmiljöer- Metoder och verktyg för att arbeta med trygghet i gestaltning och projektering av stadsrum. Available: https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/_gemensamma/styrdokument- overgripande/anvisningar-och-instruktioner/trygghetshandbok-stadsmiljoer.pdf [Accessed 17/04 2018]

EDQVIST, R. 2016. Ko-tunnlar och handbok skapar trygghet i Huddinge. Hållbar stad. Published 21/03 2016. Available: https://hallbarstad.se/socialt-hallbart- huddinge/ko-tunnlar-och-handbok-skapar-trygghet-i-huddinge/ [Accessed 03/05 2018]

GRÖNLUND, B. 2012. Is Hammarby Sjöstad a Model Case? Crime Prevention Through Environmental Design in Stockholm, Sweden. In CECCATO, V (ed.). 2012. The Urban Fabric of Crime and Fear, DOI 10.1007/978-94-007-4210-9_12, Springer Science+Business Media B.V. 2012 Available: https://link-springer- com.focus.lib.kth.se/content/pdf/10.1007%2F978-94-007-4210-9.pdf [Accessed] 06/05 2018]

GRÖNLUND, B 2010. Security matters – Hammarby Sjöstad from a CPTED point of view. Seminar: Security Matters!. 20-21/05 2010. Stockholm. Available: https://www.kth.se/polopoly_fs/1.151667!/Menu/general/column- content/attachment/Prof%20Bo%20Grönlund.pdf [Accessed 23/05 2018]

HEBER, A. 2008. BRÅ. Så mäter man trygghet. Published 08/10 2008 Available: https://www.bra.se/nytt-fran-bra/arkiv/nyheter/2008-10-08-sa-mater-man- trygghet.html [Accessed 03/04 2018]

HEDMAN, J. 2016. Vad betyder säkerhet? SCISER. Available: https://sciser.org/2016/08/14/vad-betyder-sakerhet/ [Accessed 03/04 2018]

HUDDINGE KOMMUN. 2014. Översiktsplan 2030. Available: https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/_gemensamma/styrdokument- overgripande/plan/oversiktsplan-och-prioriterade-projekt/oversiktsplan-huddinge- kommun-2030 [Accessed 04/05 2018]

HUDDINGE KOMMUN. 2017a. Kort fakta om Huddinge. Updated 25/10 2017. Available: http://www.huddinge.se/organisation-och-styrning/statistik-och- fakta/korta-fakta-om-huddinge/ [Accessed 26/04 2018]

HUDDINGE KOMMUN. 2017b. Utvecklingsområde – Flemingsberg. Updated 20/06 2017. Available: https://www.huddinge.se/stadsplanering-och- trafik/planer-projekt-och-arbeten/oversiktsplan-och- utvecklingsomraden/utvecklingsomrade---flemingsberg/ [Accessed 26/04 2018

45 JÄRLA SJÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING. n.d. Historia: Skapar trygghet. Available: http://jarlasjo.se/omradet-jarla-sjo/historia/ [Accessed 07/05 2018]

KNUTSSON, J. 1998. SvJT. Situationell brottsprevention. Available: http://svjt.se/svjt/1998/231 [Accessed 07/04 2018]

LEVANDER, M. T. 2007. Trygghet, säkerhet, oro eller risk? Begreppsdefinitioner och mått. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Available: https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-309-4.pdf?issuusl=ignore [Accessed 04/04 2018]

MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP, Vad är säkerhet? Published 26/07 2010. Updated 02/05 2016. Available: http://www.sakerhetspolitik.se/sakerhetspolitik/vad-ar-sakerhet/ [Accessed 03/04 2018]

NACKA KOMMUN. 2017a. Säkerhetssamordning. Updated 20/12 2018. Available: https://www.nacka.se/medarbetare/enheter/juridik-och-kanslienheten/om- enheten/sakerhetssamordning/ [Accessed 21/04 2018]

NACKA KOMMUN. 2017b. Brottsförebyggande arbete i Nacka. Updated 02/06 2017. Available: https://www.nacka.se/kommun--politik/trygg-och- saker/brottsforebyggande-arbete-i-nacka/ [Accessed 21/04 2018]

NACKA KOMMUN. 2017c. Klottersanering. Updated 04/05 2017. Available: https://www.nacka.se/stadsutveckling-trafik/skotsel-av-gator-och- vagar/klotter/ [Accessed 21/04 2017]

NACKA KOMMUN. 2017d. Hållbar framtid I Nacka. Antagandeversion april 2018.Available:https://infobank.nacka.se/ext/Bo_Bygga/stadsbyggnadsprojekt/Översi ktsplan%202017/Antagande/1.Översiktsplan%20för%20Nacka,%20lågupplöst.pdf [Accessed 21/04 2018]

SAVILLE, G. 2015. Green answers for crime - 3rd Gen CPTED. Published 09/12 2015 Available: http://safe-growth.blogspot.se/2015/12/green-answers-for-crime-3rd-gen- cpted.html [Accessed 07/04 2018]

SAVILLE, G. CLEVELAND, G. 1998. 2ND GENERATION CPTED: An Antidote to the Social Y2K Virus of Urban Design. Florida State Univeristy. Available: http://www.veilig-ontwerp-beheer.nl/publicaties/2nd-generation-cpted-an-antidote-to- the-social-y2k-virus-of-urban-design [Accessed 05/04 2018]

SLL. 2017. RUFS 2050. Updated 30/06 2017. Available: http://www.rufs.se/globalassets/h.- publikationer/2017/rufs2050_utstallning_170630.pdf [Accessed 03/05 2018)

SMITH, D. J. (ed.) 2000. Changing Situations and Changing People, Oxford: Hart Publishing. Available:

46 http://www.tryggaremanskligare.goteborg.se/pdf/publikation/förebygga-brott.pdf [Accessed 04/04 2018]

STOCKHOLMS STAD. 2016. Statistik och fakta. Updated 06/04 2018. Available: http://www.stockholm.se/OmStockholm/Fakta-och-kartor/ [Accessed 18/04 2018]

STOCKHOLMS STAD. 2017. Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018-2021 - För ett tryggare och säkrare Stockholm. Available: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1907032 [Accessed 19/04 2018]

STOCKHOLMS STAD. 2018a. Trygghetsmätningen 2017. Available: http://www.stockholm.se/Fristaende- webbplatser/Fackforvaltningssajter/Socialtjanstforvaltningen/Trygghesmatningen/ [Accessed 18/04 2018]

STOCKHOLMS STAD. 2018b. Omfattande trygghetsarbete. Updated 29/03 2018. Available: http://www.stockholm.se/OmStockholm/Omfattande-trygghetsarbete/ [Accessed 18/04 2018]

STOCKHOLMS STAD. 2018c. Trygghetskommision I Stockholms stad. Updated 12/02 2018. Available: http://www.stockholm.se/OmStockholm/Forvaltningar-och- bolag/Stadsledningskontoret-/Trygghetskommission-i-Stockholms-stad/ [Accessed 18/04 2018]

STOCKHOLMS STAD. 2018d. Översiktsplan för Stockholm. Updated 23/03 2018. Availabe: https://vaxer.stockholm.se/tema/oversiktsplan-for-stockholm/ [Accessed 19/04 2018] SVERIGES RIKSDAG. 2010. En enklare plan- och bygglag. Available: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/en-enklare-plan-- och-bygglag_GX03170 [Accesses 11/04 2018]

TRYGGARE SVERIGE. 2016. Tryggare Sverige tar fram strategisk handlingsplan för trygghetsarbetet i Upplands Väsby. Published 29/11 2016. Available: http://www.mynewsdesk.com/se/stiftelsen-tryggare-sverige/blog_posts/tryggaresverige-tar-fram-strategisk-handlingsplan-foer-trygghetsarbetet-i-upplands-vaesby- 52561 [Accessed 22/04 2018]

TRYGGARE SVERIGE. n.d. Om trygghet [Online]. Tryggaresverige.org. Available: https://tryggaresverige.org/trygghet [Accessed 04-13 2018].

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN. 2013. Stadsmässighet – definition för Upplands Väsby kommun. Available: http://www.upplandsvasby.se/download/18.433d6ef615ca4bffb1a1510b/1499246402 900/Kommunens%20stadsmässighetsdefinition.pdf [Accessed 22/04 2018]

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN. 2017a. Brottsförebyggande arbete. Updated 17/05 2018. Available: http://www.upplandsvasby.se/omsorg-och- hjalp/trygg-och- saker/brottsforebyggande-arbete.html [Accessed 22/04 2018]

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN. 2017b. Översiktsplan för Upplands Väsby.

47 Updated 20/03 2018. Available: http://www.upplandsvasby.se/bygga-bo-och- miljo/oversiktsplan-och-detaljplaner/oversiktsplan.html [Accessed 22/04 2018]

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN. 2017c. Planbeskrivning: Detaljplan för Östra Vilunda inom Fyrklövern. Available: http://arkiv.upplandsvasby.se/Detaljplaner%20gällande/1388/planhandlingar/1388_pl anbeskrivning.pdf [Accessed 27/04 2018]

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN. 2018. Snabbfakta om Fyrklövern. Updated 07/02 2018. Available: http://www.vasbyfyrklovern.se/minisajter/fyrklovern/snabbfakta.html [Accessed 27/04 2018]

48 7.3 Bilagor:

Bilaga 1

1. Hur jobbar Nacka med brottsförebyggande åtgärder?

Vi jobbar fr.a. i lokala arbetsgrupper där vi först och främst delger varandra aktuell lägesbild i området. Utifrån lägesbilden vidtar vi sedan prioriterade insatser. Vi har även en funktion där vi kan trycka på ”röda knappen” och snabbt kalla till möte vid akuta situationer som kräver akuta insatser. Vi har även tematiska arbetsgrupper som exempelvis en arbetsgrupp som består av alla centrumanläggningar och stora dagligvarubutiker i området.

2. Har Nacka haft användning av CPTED i sitt arbete?

Ja, vi har utbildat Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden och hela planenheten kring detta. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en strategi kring brottsförebyggande bebyggelseplanering.

3. Nu när Nacka ska bygga stad, kommer det finnas inslag av CPTED i utformningen av stadsmiljön?

Ja, det förutsätter jag.

4. Vad är brottsförebyggande åtgärder Nacka tillämpar idag?

De brottsförebyggande åtgärder som vidtas utgår, som jag skrev tidigare, från de lokala lägesbilderna och de kan bestå av trygghetsvandringar, drogförebyggande insatser, insatser gentemot platser där brott begås som källarförråd, p-platser, tillhåll för droghandel, etc. Men det är fr.a. i de lokala arbetsgruppernas olika representanters arbetsplatser där det vardagliga brottsförebyggande arbetet/insatserna sker baserat på den lägesbild man får med sig från mötet i arbetsgruppen. Några centrala insatser har också initierats som exempelvis CEPTED, förhindra svartarbete i upphandling, trygga och säkra skolor, certifiering av P-platser och garage etc.

5. Trygghet- och säkerhetsplanering är viktigt, vad gör Nacka idag för att implementera detta i planeringen?

Förstår inte riktigt din fråga, kan du förtydliga vad du menar med Trygghet- och säkerhetsplanering?

6. Sist, vad gör Nacka bästa kommunen inom brottsprevention?

Jag skulle nog säga det arbete som bedrivs i våra olika arbetsgrupper. Brott förekommer inte på central nivå i kommunen, utan bland våra medborgare, därför är det där vi kan förebygga brotten.

49 Bilaga 2

Bilaga 3

50 Bilaga 4

51 Figurer och tabeller

Tabell 1. Power Point presentation på Nacka Kommun, 2017 Available: https://www.nacka.se/498074/globalassets/kommun-politik/dokument/nacka-trygg- och-saker/fokusomraden_indikatorer_bra_2017_2019-2.pptx

Figur 1. Crowe, T. 2013. Indelning av tillträdeskontroll och övervakning, Available: https://www-sciencedirect- com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/B9780124116351000036

Figur 2. Stockholms stad. 2017. För ett tryggare och säkrare Stockholm – Stockholms stads trygghets- och säkerhetsprogram 2018-2020. Available: https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1907032

Figur 3. Upplands Väsby kommun. 2013. Ögon mot gatan. Stadsmässighet – definition för Upplands Väsby kommun. Available: http://www.upplandsvasby.se/download/18.433d6ef615ca4bffb1a1510b/14992464029 00/Kommunens%20stadsmässighetsdefinition.pdf

Figur 4. Huddinge kommun (2015) Omslag av Handbok för tryggare stadsmiljöer. Available: https://www.huddinge.se/globalassets/huddinge.se/_gemensamma/styrdokument- overgripande/anvisningar-och-instruktioner/trygghetshandbok-stadsmiljoer.pdf

Figur 5 – 7. Grönlund, B. 2012. Fotograf: Grönlund, B 2010. Available: https://link- springer-com.focus.lib.kth.se/content/pdf/10.1007%2F978-94-007-4210-9.pdf

Figur 8 – 13. Holmlund, E. 2018

Figur 14 – 17. Upplands Väsby kommun. 2017. Detaljplan för Östra Vilund inom Fyrklövern. Available: http://arkiv.upplandsvasby.se/Detaljplaner%20gällande/1388/planhandlingar/1388_pla nbeskrivning.pdf

Figur 18 – 21. Google kartdata. 2018. Bilder över Flemingsbergsdalen

Figur 22. Edqvist. 2016. Bilder över gångtunnlar. Available: https://hallbarstad.se/socialt-hallbart-huddinge/ko-tunnlar-och-handbok- skapar-trygghet-i-huddinge/

52 TRITA ABE-MBT-18252