ALE 1991 Nr 4
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
ale Nr 4 1991 C an ab <D 3 0 ðö a a ale Historisk tidskrift för Skåneland utges av De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening och Landsarkivet i Lund. Redaktionskommitté Länsantikvarie Carin Bunte, Malmö Professor Erik Cinthio. Lund Arkivarie Bengt Danielson, Lund, redaktör Högskolelektor Gert Jeppsson, Lund Docent Sten Skansjö, Lund Landsarkivarie Anna-Christina Ulf- sparre. Lund innehåll Sid. Georg Weltn: Dalby kyrkas grundläggning Ett byggnadsarkeologiskt försök 1 Lars Olsson: Tryckerier som industriella etablissementer i Lund, II 19 Aktuellt om arkivaliskt Företagsarkiv från Euroc på landsarkivet 27 Skånska Brands arkiv 28 Omslagsbild Heligkorskyrkan i Dalby. Efter S. Anjou. BLOMS BOKTRYCKERI AB, LUND 1991 Dalby kyrkas grundläggning Ett byggnadsarkeologiskt försök Av Georg Welin Aspakullvägen 5, 241 95 Billinge Erik Cinthio tillägnas denna studie 1991 Kyrkan i Dalby är märklig såväl genom sin höga ålder och särpräglade arkitektur som genom uppgiften att Dalby under en kort period på 1060-talet varit ett eget biskopssäte jämte Lund. Enligt gängse uppfattning skall den äldsta kyrkan i Dalby ha uppförts av den danske kungen Sven Estridsen omkr. 1060 som cn trcskeppig biskopskyrka. 1föreliggande artikel påvisas emellertid att denna kyrka sannolikt haft en enklare, enskeppig före¬ gångare. Grundläggningen av denna äldsta och hittills okända Dalbykyrka sätts har i samband med de politiska förhållandena under Sven Estridsens kamp för Danmarks krona under 1040-talet. Problemet Dalby På krönet av en västlig utlöpare till teorier om de båda sätenas skilda funk¬ Romeleåsen reser Dalby kyrka sina tioner. Så har Lund bl.a. setts som ett till- vitlimmade murar mot skyn. I byggnads¬ ämnat, självständigt danskt ärkebiskops¬ verket ingår ännu ansenliga delar av en säte. Men det anglosaxiska inflytandet i pelarbasilika från 1000-talet och av ett väst- denna metropol har även lett till antagan¬ parti, som tidigt byggdes om. Tillsam¬ det om en särbiskop där, medan Dalby mans med övriga lämningar på platsen ut¬ samtidigt skulle ha varit den egentliga gör denna gamla helgedom ett historiskt stiftshuvudorten för Skåneland. Å andra synnerligen intressant komplex. Enligt sidan har rollen som särskilt missions- en notis i Necrologium Lundcnse skall centrum angetts som förklaring till dalby¬ sålunda danakungen Sven Estridsen »så¬ sätet, men även en bakgrund i ortens som den förste» ha uppfört Dalby kyrka. eventuella förhistoriska centralitet har Och enligt Adam av Bremen skall Lund diskuterats. Utifrån nya arkeologiska rön och Dalby på 1060-talet ha varit säte för har slutligen Dalbys särskilda betydelse var sin biskop. För forskningen har där¬ såsom kunglig vistelseort kommit att med det antagandet legat nära till hands, framhävas. att basilikan i Dalby blivit uppförd såsom De skilda förklaringsförsöken måste biskopskyrka. Samtidigt har dock upp¬ för ögonblicket lämnas därhän. Här gäl¬ giften om »dubbleringen» Lund-Dalby, ler frågan närmast huruvida källorna, och belägna pä endast en mils avstånd från då främst lämningarna på platsen, kan varandra, utmanat vetenskapen åtskilligt. avvinnas ytterligare information, om Man har hänvisat till den samtida rivalite¬ själva etableringen, om grundläggningen ten mellan anglosaxisk och tysk mission, av Dalby kyrka. men framför allt har man framkastat flera 1 Historisk bakgrund och litterära beiägg Ailnoth meddelar vidare, att Harald Med anknytningen till Sven Estridsen så¬ Hein (1076-1081) ligger begravd på den som »primus» får bakgrunden rimligen berömda platsen (locus Celebris) och Pas¬ omfatta en längre period än 1060-talet. sio vittnar, att konung Knut den helige Här har vi främst att tillgå Adam av Bre¬ (1081-1086) ägnat samma stiftelse varmt mens krönika över de hamburgska ärke¬ intresse.7 Därmed har vi, ytterst kortfat¬ biskoparnas missionsbedrifter. Hos tat, angett de tidigaste, sparsamma beläg¬ denne är det vid 1040-talets början som gen till belysning av frågan om Dalby kyr¬ nämnde Sven, son till Ulf jarl och Knut kas grundläggning. De anförda källorna den stores syster Estrid, först framträder är inte opartiska, men som samtida eller på den storpolitiska arenan, och då när¬ nära samtida med händelserna har de i mast såsom cn av pretendenterna till det ovannämnda avseenden ändå givits vits¬ sönderfallande nordsjöväldet. När den ord av källkritiken. norske rivalen Magnus Olavsen hastigt går ur tiden 1047, vinner Sven hela Dan¬ mark. Efter ett mellanhavande med Rom Arkeologiska vittnesbörd och ärkebiskopssätet i Hamburg uppnås Dalbykomplexet fär idag anses väl ut¬ enligt Adam ett samförstånd, som gagnar forskat. I kyrkan ingår ännu ansenliga de¬ den fortsatta missionen.1 I en summering lar av en treskeppig pclarbasilika från av missionsinsatserna nämner han bl.a., 1000-talet med ett västparti, som under att ärkebiskop Adalbert vigt Egino till det närmast följande seklet radikalt om¬ landskapet Skåne. Sven Estridsen (1047- danades. Vid 1200-talets början tillkom 1076) skall ha indelat detta stift (dioce- en korförlängning åt öster och valv in- sim) i tvenne biskopsdömen (duos episco- slogs. Åt norr anslöt de högmedeltida patus), varav den anglosaxiske Henrik klosterlängorna, varav den västra ännu skall ha erhållit Lund, medan den nämn¬ står kvar. På grundval av grävningar de Egino fått Dalby.2 Åtgärderna tillhör¬ 1919—20 kunde dessa huvuddrag i kyr¬ de en stiftsreform, som omfattade hela kans byggnadshistoria framställas av S. Danariket. Med stöd av uppgifter hos Anjou.8 I fråga om själva basilikans äldsta Adam och oberoende källor kan visas, att stildrag fann han nära motsvarigheter i den ägde rum omkring 1060.3 Sedan det schwabiskt influerade Sachsland, där Henrik dött (ca 1068), skall Egino ha särskilt domen i Hildesheim åberopades.6 fått ledningen av båda stiftsområdena Vid en invändig putsavknackning 1936 och snart tagit sitt säte i Lund. I Dalby kunde R. Blomqvist göra ytterligare iakt¬ förordnade han att det skulle finnas en tagelser av den ålderdomliga murtekni¬ prost och ett brödraskap av präster, som ken. En dörröverliggare av trä tolkades levde efter klosterregler.4 I Lunds dom¬ därvid som en tillfällig rest frän en tidig kyrkas äldre minnesbok skrivs bröderna stavkyrka på platsen.10 År 1941 rapporte¬ härifrån vanligen till Dalby, någon gång rade O. Rydbeck från en golvundersök¬ till Heliga Korset.3 Senast 1125 torde i ning i kryptan.11 Läget av klostergårdens samma minnesbok ha införts den ovan¬ inre, nordvästra hörn påvisades av E. nämnda dödsnotisen, enligt vilken kung Cinthio 1947, men det var särskilt samme Sven »såsom den förste» (primus) upp¬ forskares grävningar väster om kyrkan på fört Dalby kyrka.6 1960-talet, som skulle komma att ge helt 2 M , 1 gr- I f t i '»• i I f Mty Heligkorskyrkan i Dalby. Foto Frans Malmros 1949. nya och överraskande resultat. Då påträf¬ själva basilikan.14 Även grunden i det fades här grunderna efter omsorgsfullt äldsta västpartiets södra flank var ännu och magnifikt anlagda stenlängor kring gjutmurad, medan densamma i västläng- en atriumgård, ca 25x25 m, i direkt ans fortsättning norrut utgjordes av kall¬ anslutning till lämningar av kyrkans mur. I båda fallen bestod byggstenen nu äldsta västparti, som samtidigt framgräv¬ endast av kluven marksten, mest gnejs. des.12 I samband härmed penetrerade K. Sydlängan hade kallmurad grund. Intet i Andersson bl.a. den vendiska kerami¬ stratigrafin tydde dock på några längre ken på platsen och ägnade därefter även tidsintervaller mellan dessa tekniker. de skilda mur- och stenbehandlingstekni- Cinthio tolkade dem närmast som succes¬ kerna ingående studier.13 Man kunde siva anpassningar till lokala förutsätt¬ därvid bl.a. konstatera, att murtekniken i ningar, under ett kontinuerligt framskri¬ den västra gårdslängans södra tredjedel, dande bygge. Han fann även, att det mu¬ det s.k. källarhuset, uppvisade alldeles rade byggnadskomplexet i sitt omsorgs¬ samma särdrag som det ursprungliga vid fulla och magnifika utförande närmast 3 fr X H&b&'-vXÄ.ii* r---J|v=-*- ;-lL" ES u 4 5M Planritning av Dalbykyrkan i dess nuvarande gestalt. Helsvart betecknar murverk från 1000-talet (efter S. Anjou 1930, s. 109). haft karaktären av en palatsanläggning, andra världskrigets slutskede.18 Med stöd efter samtida, kontinentala förebilder.15 av nytillkommet jämförelsematerial i Men lämningar efter jordgrävda stolpar i fråga om såväl planbild som skulptur har den västra stenlängans golv, överlagrade A. Tuulse därtill velat senaredatera väst- av murverkens byggnadskikt, antydde partiets omdaning till 1100-talets senare även, att det på platsen för denna länga hälft.19 R. Holmberg diskuterade 1977 stått en ännu tidigare och tämligen ansen¬ den samtida innebörden av det Heliga lig huskonstruktion i trä. Korsets patrocinium och dess eventuella Av flera åldersbestämningar enligt samband med Jellingeättens strävan efter C 14-metoden gav en stolprest värdet härskarlegitimitet. I anslutning till Krins 1015±100.16 Redan här må nämnas, att fann han dock »i det närmaste säkerställt, nya grävningar 1984 blottade grundmu¬ att Dalby kyrka, som ursprungligen upp¬ ren till en särskild absid i den östra klos¬ fördes som domkyrka, byggts omedelbart terlängans yttre långvägg. Då påträffades efter färdigställandet av domkyrkan i Hil¬ även ett lager av äldre svartgods i områ¬ desheim, av medlemmar av samma bygg- det närmast utanför, samt häri ett av nadshytta».20 Ännu för Holmberg fram¬ Knut den stores mynt, från perioden stod sålunda själva domkyrkofunktionen 1017-1025. L. Wallin rapporterade här¬ såsom det primära. I en studie över me-