Steven Kobbik "BETWEEN REFORM and Wevbkutiiony9
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Nordic Fascism
Nordic Fascism Investigating the Political Project Behind Bollhusmötet Master’s thesis (45 credits) Author’s name: Erik Blohmé Name of supervisor: Heléne Lööw Semester: Spring 2021 Date of Submission: May 17, 2021 HISTORISKA INSTITUTIONEN Abstract This thesis investigates the political project behind the infamous tennis hall meeting, commonly referred to as Bollhusmötet, that took place in February of 1939 in Uppsala, Sweden. Gathering in the local tennis hall, the members of the Uppsala Student Union decided to send a resolution to the Swedish king protesting the reception of Jewish refugees into Sweden in the wake of the 1938 November Pogrom. The protest was widely influential, spurring similar resolutions at other universities and arguably influencing Swedish refugee policy on a national level. The event itself was orchestrated by a group of nationalist students as part of a political project aiming to establish a Nordic power bloc with Sweden as the central power. This political milieu rejected the geopolitics of both England and Germany to promote a specific form of Nordic fascism. Antisemitism was a central part of their ideology, both regarding short- and long-term goals, and antisemitism was also the ultimate motive behind the tennis hall meeting. The architects of these events joined the mainstream conservative milieu in 1940 as part of a strategy to abolish the Swedish political system from within and restructure the Swedish state according to a fascist model bearing many similarities to national socialism. Keywords: Bollhusmötet, Heimdal, Den Svenska Linjen, Arvid Fredborg, fascism, antisemitism, national socialism, Nazism. Acknowledgments I would like to express my gratitude to Heléne Lööw who has supervised this thesis with patience, honesty, and great care. -
Hjalmar Branting Folket I Bilds Förlag 1949
Zeth Höglund Hjalmar Branting Folket i Bilds Förlag 1949 Oljemålning av Richard Bergh Denna skrift, som utgör en kort sammanfattning av författarens 1929 utgivna arbete Hjalmar Branting och hans livsgärning, gavs ut 1949 i serien Banérförare som redigerades av en kommitté med representanter från ABF, LO; SAP, SSU och Folket i Bilds Förlag. Se även Kata Dalström, av Mauritz Västberg, från samma serie. 1 Ett svärd, en eld, en fana. Ett svärd, en eld, en fana. Hjalmar Branting. Redan i namnets metallklang låg en symbol av den kampens man han skulle bliva. Som svärdsklang brusar hans namn genom vår historia i modärn tid. Han var hövdingen för arbetareklassen. Han blev ledaren för hela vårt folk. Han gav ära åt sitt parti i Internationalen, åt sitt fädernesland i folkförbundet. Hans mäktiga kämpagestalt motsvarades av en andlig kraft, vilja, målmedvetenhet och karaktär, som skapade hans enastående ställning. Under en mansålder står Hjalmar Branting i spetsen för svensk arbetarerörelse. Han är dess banbrytare både på det politiska och fackliga området. Han gav den en fast teoretisk grund. Han lärde den sammanhållning och solidaritet. Han lärde den taktikens konst. Han utformade den till en bred social demokrati. På 40 år växte den, huvudsakligen genom honom, från intet till en folkmajoritet. I sin ungdom inspärrades han som en förbrytare på Långholmen för sin samhällskritiska verk- samhet. På sin ålderdom stod han tre gånger i spetsen för socialdemokratiska regeringar. Vilken väldig samhällsomdaning hade icke skett under denna tid och genom den rörelse han företrätt! En eld var denna rörelse — en väldig låga av den lidelse för sanning och rätt, som bodde i Hjalmar Brantings själ. -
Universitetet Som Arena
ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28 -
Inläsningsmaterial – Demokratins Genombrott (Pdf
Demokratins genombrott För ungefär hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter. Följ med på en resa genom vår demokratis historia. Innehåll Vad är demokrati? ...................................... s. 1–2 Tidiga tecken på folkstyre. ......................... s. 3–5 Sverige förändras. ....................................... s. 7–12 Folkrörelsernas tid...................................... s. 13–17 Argumentationen om rösträtten. ............. s. 18–24 Överenskommelsen om rösträtten. ......... s. 25–31 Det första demokratiska valet. ................. s. 32–37 Grupper utan rösträtt. ............................... s. 38–42 Rösträtt i en globaliserad värld. ................ s. 43–46 En digital version av materialet hittar du här http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/ Vad är demokrati? Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändrats vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet. Folkstyrets grundläggande frågor Demokrati betyder ”folkstyre”. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken? För ungefär hundra år sedan fick kvinnor -
Talking About a Revolution: Or Why (Most Of) the West Did Not Extend the Franchise
Talking About a Revolution: Or Why (Most of) the West Did Not Extend the Franchise David Art Department of Political Science, Tufts University Medford MA [email protected] 617-627-5756 Paper prepared for the 2012 APSA Conference, September 1, New Orleans Introduction Did the threat of revolution force elites in the West to extend the franchise? A number of economists and political scientists believe that it did (Acemoglu and Robinson 2000: Acemoglu and Robinson 2006; Aidt and Jensen 2011; Conley and Temimi 2001; Przeworski 2008). For economists, the credible threat of violence provides a compelling solution to the puzzle of why the rich would ever peacefully agree to increases in taxation and redistribution that follow from suffrage extension (Meltzer and Richard 1981). For political scientists, works such as Boix’s (2003) framing of democratization as a high-stakes game between social classes echoes Dahl’s (1971) classic formulation of democratization as the result of the costs of suppression exceeding the costs of toleration. One could of course trace the basic idea back further: Marx, Machiavelli, and Aristotle all recognized that leaders were unwilling to make democratic concessions without the serious threat of revolt. The prima facie plausibility of the “threat of revolution” hypothesis also renders it an appealing explanation for other types of political outcomes, such as the creation of social insurance (Kim 2007). Support for the “threat of revolution” hypothesis has thus far come primarily in quantitative form. Przeworski (2008) uses Banks’ data on riots and strikes and his own dataset on suffrage extensions, though the fact that Banks’ data begins after WWI means that he is forced to exclude most cases of franchise extension in Europe from his analysis. -
Making a Natural Monopoly Claes-Fredrik Helgesson
Making a Natural Monopoly The Configuration of a Techno-Economic Order in Swedish Telecommunications Claes-Fredrik Helgesson AKADEMISK AVHANDLING Som for avlaggande av ekonomie doktorsexamen vid Handelshogskolan i Stockholm framlaggs for offentlig granskning fredagen den 15 oktober 1999, kI10.15 i sal Ragnar Handelshogskolan, Sveavagen 65 Making a Natural Monopoly The Configuration of a Techno-Economic Order in Swedish Telecommunications ~ STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS '17 EFl, THE ECONOMIC RESEARCH INSTITUTE EFlMission EFl, the Economic Research Institute at the Stockholm School ofEconomics, is a scientific institution which works independently ofeconomic, political and sectional interests. It conducts theoretical and empirical research in management and economic sciences, including selected related disciplines. The InStitute encourages and assists in the publication and distribution ofits research findings and is also involved in the doctoral education at the Stockholm School of Economics. EFl selects its projects based on the need for theoretical or practical development ofa research domain, on methodological interests, and on the generality ofa problem. Research Organization The research activities are organized in nineteen Research Centers within eight Research Areas. Center Directors are professors at the Stockholm School ofEconomics. ORGANIZATIONAND MANAGEMENT Management and Organisation; (A) ProfSven-Erik Sjostrand Center for Ethics and Economics; (CEE) Adj ProfHans de Geer Public Management; (F) ProfNils Brunsson Information -
Conservative Parties and the Birth of Democracy
Conservative Parties and the Birth of Democracy How do democracies form and what makes them die? Daniel Ziblatt revisits this timely and classic question in a wide-ranging historical narrative that traces the evolution of modern political democracy in Europe from its modest beginnings in 1830s Britain to Adolf Hitler’s 1933 seizure of power in Weimar Germany. Based on rich historical and quantitative evidence, the book offers a major reinterpretation of European history and the question of how stable political democracy is achieved. The barriers to inclusive political rule, Ziblatt finds, were not inevitably overcome by unstoppable tides of socioeconomic change, a simple triumph of a growing middle class, or even by working class collective action. Instead, political democracy’s fate surprisingly hinged on how conservative political parties – the historical defenders of power, wealth, and privilege – recast themselves and coped with the rise of their own radical right. With striking modern parallels, the book has vital implications for today’s new and old democracies under siege. Daniel Ziblatt is Professor of Government at Harvard University where he is also a resident fellow of the Minda de Gunzburg Center for European Studies. He is also currently Fernand Braudel Senior Fellow at the European University Institute. His first book, Structuring the State: The Formation of Italy and Germany and the Puzzle of Federalism (2006) received several prizes from the American Political Science Association. He has written extensively on the emergence of democracy in European political history, publishing in journals such as American Political Science Review, Journal of Economic History, and World Politics. -
Societas Heraldica Scandinavica Nyhedsbrev Nr
SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 23, JULI 2012 ISSN: 1904-1233 REDAKTÖRENS SPALT Kära läsare! Välkommen till ett nytt, nummer av sällskapets nyhetsbrev. Sommaren förefaller vara över oss, och många av oss går i semestertider. Detta nyhetsbrev bringer förhoppningsvis lite intressant läsestoff att njuta avunder sommarvilan. God Sommar! Claus K Berntsen INNEHÅLL S. 1: REDAKTÖRENS SPALT • INNEHÅLL S. 2: UDSTILLINGEN ”RIDDERE I BOG OG PÅ SKJOLD” S. 3: NYTT DANSKT MINNESMYNT S. 4: H.M. KONUNGENS MEDALJ I 12:e STORLEKEN Andreas Anderberg S. 6: HERALDISKE FANER TIL DET DANSKE HJEMMEVÆRN Nils G. Bartholdy S. 6: HERALDIK PÅ DE NORDISKE ARKIVDAGENils G. Bartholdy S. 7: DER MAINZER MARKTBRUNNEN Carl-Thomas von Christiersson S. 9: NY CANADISK HEROLDKÅBE Ronny Andersen S. 10: HERALDISKA NOTISER S. 11: SKANDINAVISK VAPENRULLA – GØR DIT VÅBEN KENDT Societas Heraldica Scandinavicas nyhedsbrev nr. 23, juli 2012 1 Udstillingen ”Riddere i Bog og på Skjold” Den 25. maj åbnede særudstillingen Riddere i Bog og på Skjold på beletagen i Christian VIII’s Palæ under overværelse af H.K.H. Prins Joachim. Udstillingen præsenterer for første gang et større samlet udvalg af de forlæg for våbenskjolde, som indsendes til Ordenskapitlet af personer, der er blevet dekoreret med enten Elefantordenen eller Dannebrogordenens Storkors. Ifølge en over trehundrede år gammel tradition bedes ridderne om at præsentere et våben, som kan males i Ordenskapitlets våbenbøger og på et skjold til ophængning i de danske ordeners ridderkapel i Frederiksborg Slotskirke i Hillerød. Som led i denne proces indsendes et forlæg til Ordenskapitlet til godkendelse og som udgangspunkt for den kongelige våbenmalers arbejde med våbenbog og skjold. -
Finnish Studies
Journal of Finnish Studies Volume 23 Number 1 November 2019 ISSN 1206-6516 ISBN 978-1-7328298-1-7 JOURNAL OF FINNISH STUDIES EDITORIAL AND BUSINESS OFFICE Journal of Finnish Studies, Department of English, 1901 University Avenue, Evans 458, Box 2146, Sam Houston State University, Huntsville, TEXAS 77341-2146, USA Tel. 1.936.294.1420; Fax 1.936.294.1408 E-mail: [email protected] EDITORIAL STAFF Helena Halmari, Editor-in-Chief, Sam Houston State University [email protected] Hanna Snellman, Co-Editor, University of Helsinki [email protected] Scott Kaukonen, Assoc. Editor, Sam Houston State University [email protected] Hilary-Joy Virtanen, Asst. Editor, Finlandia University [email protected] Sheila Embleton, Book Review Editor, York University [email protected] EDITORIAL BOARD Börje Vähämäki, Founding Editor, JoFS, Professor Emeritus, University of Toronto Raimo Anttila, Professor Emeritus, University of California, Los Angeles Michael Branch, Professor Emeritus, University of London Thomas DuBois, Professor, University of Wisconsin, Madison Sheila Embleton, Distinguished Research Professor, York University Aili Flint, Emerita Senior Lecturer, Associate Research Scholar, Columbia University Tim Frandy, Assistant Professor, Western Kentucky University Daniel Grimley, Professor, Oxford University Titus Hjelm, Associate Professor, University of Helsinki Daniel Karvonen, Senior Lecturer, University of Minnesota, Minneapolis Johanna Laakso, Professor, University of Vienna Jason Lavery, Professor, Oklahoma State University James P. Leary, Professor Emeritus, University of Wisconsin, Madison Andrew Nestingen, Associate Professor, University of Washington, Seattle Jyrki Nummi, Professor, University of Helsinki Jussi Nuorteva, Director General, The National Archives of Finland Juha Pentikäinen, Professor, University of Lapland Oiva Saarinen, Professor Emeritus, Laurentian University, Sudbury Beth L. -
Prot 1915__Fk__75
RIKSDAGENS PROTOKOLL. 1915. Första kammaren. Nr 75. Onsdagen den 19 maj, f. in. Kammaren sammanträdde kl. 10,80 f. in. Justerades protokollen för den 12 i denna månad. Anmäldes ock bordlädes andra sammansatta stats- ock lagutskottets utlåtanden och me morial: nr 1, i anledning av dels Ivungl. Maj:ts proposition med för slag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning, dels ock två i ämnet väckta mo tioner, nr 2, i anledning av väckt motion med förslag till ändrad ly delse av § 39 värnpliktslagen, och nr 3, med hemställan om anvisande av ersättning åt samman satta stats- och lagutskottet nr 2 sekreterare och vaktbetjäning; andra särskilda utskottets utlåtanden: nr 2, i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3', § 7 mom. 3 samt § 8 mom 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov, dels ock väckt motion om ändring av § 5 mom. 3 i nyssnämnda lag, samt nr 4, i anledning av väckt motion i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 176, med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och en skilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov; ävensom första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. -
Arxiv:2106.01515V1 [Cs.LG] 3 Jun 2021 Tor Representations of Entities and Relations in a KG
Question Answering Over Temporal Knowledge Graphs Apoorv Saxena Soumen Chakrabarti Partha Talukdar Indian Institute of Science Indian Institute of Technology Google Research Bangalore Bombay India [email protected] [email protected] [email protected] Abstract time intervals as well. These temporal scopes on facts can be either automatically estimated (Taluk- Temporal Knowledge Graphs (Temporal KGs) extend regular Knowledge Graphs by provid- dar et al., 2012) or user contributed. Several such ing temporal scopes (e.g., start and end times) Temporal KGs have been proposed in the literature, on each edge in the KG. While Question An- where the focus is on KG completion (Dasgupta swering over KG (KGQA) has received some et al. 2018; Garc´ıa-Duran´ et al. 2018; Leetaru and attention from the research community, QA Schrodt 2013; Lacroix et al. 2020; Jain et al. 2020). over Temporal KGs (Temporal KGQA) is a The task of Knowledge Graph Question Answer- relatively unexplored area. Lack of broad- coverage datasets has been another factor lim- ing (KGQA) is to answer natural language ques- iting progress in this area. We address this tions using a KG as the knowledge base. This is challenge by presenting CRONQUESTIONS, in contrast to reading comprehension-based ques- the largest known Temporal KGQA dataset, tion answering, where typically the question is ac- clearly stratified into buckets of structural com- companied by a context (e.g., text passage) and plexity. CRONQUESTIONS expands the only the answer is either one of multiple choices (Ra- known previous dataset by a factor of 340×. jpurkar et al., 2016) or a piece of text from the We find that various state-of-the-art KGQA methods fall far short of the desired perfor- context (Yang et al., 2018). -
Historiska Epoker I Sverige Och Världen
Historiska epoker i Sverige och världen Apor och halvapor - primater - framträdde (ca 70 miljoner år sedan). Dinosaurierna dog ut (65 miljoner år sedan). Ramapithecus, varelse som kunde klättra i träd och leva på marken (10-14 miljoner år sedan). Människoapan Lucy (Australopithecus afarensis) levde (3 miljoner år sedan). Homo habilis - den händiga människan, kunde använda redskap (2 miljoner år sedan). Homo erectus - den upprätta människan, kände till bruket av elden. Spred sig över jordklotet, från Afrika till Asien och Europa (1,3 miljoner - 300 000 år sedan). Homo sapiens neanderthalensis - neanderthalmänniskan, den vetande människan, hade förfinade verktyg och ritualer (100 000 - dog ut 30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens - den moderna människan, konkurrerade ut neanderthalmänniskan ? språk, bättre jaktmetoder (50 000 år sedan - nu). Äldre stenåldern (40 000 f Kr, i Sverige 11 000 f Kr - 4200 f Kr) "Jägarstenåldern" Venus från Willendorf (modergudinna, 20-30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens spreds över jordklotet. Amerika koloniserades av människor (28 000 f Kr). Naturmotiv i Lascaux-grottan i Frankrike (15 000 år f Kr). Världens äldsta stad, Jeriko i nuvarande Jordanien (8350 f Kr). Jordbruket uppstod i Mellanöstern (8000 f Kr). Isen började försvinna i Norden (8000 f Kr). Catal Hüyük i Mindre Asien (Turkiet) (6250 f Kr). I Skåne levde kanske 400 människor (6000 f Kr). Människor slog sig ned vid Nilen i Egypten som jordbrukare (5000 f Kr). Civilisation uppstod kring Gula floden (Huang-he) i Kina (5000 f Kr). Yngre stenåldern (i Sverige 4200 f Kr - 1800 f Kr) Jordbrukarstenåldern Människor kom till Mesopotamien (4000 f Kr).