DOCSLIB.ORG

Svensk Botanisk Forskning Under 1900-Talet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Svensk Botanisk Forskning Under 1900-Talet Svensk botanisk forskning under 1900-talet Bengt Jonsell ger oss här den första samlade Det andra är darwinismens intåg i Sverige, översikten över 1900-talets svenska botaniska först bland zoologer men ganska tidigt bland forskning. botanister som världsomseglaren N. J. Anders- son och framför allt lundaprofessorn Fredrik BENGT JONSELL Areschoug, som efter Darwins bortgång 1882 hyllade denne i ett insiktsfullt ”Minnesblad”.2 n skildring av svensk botanisk forskning Darwinismen accepterades långt ifrån allmänt under 1900-talet måste gripa tillbaka bland de ledande botanisterna och striderna Enågra årtionden in på det föregående om den så kallade ”artreduktionen”, som blev seklet för att peka på några utgångspunkter, en följd av darwinistiskt synsätt, fortsatte in på utan att därför i detalj gå in på vad våra botanis- 1900-talet. Likafullt var fröet sått och det blev ka forskare då uträttade. Det är framför allt tre svårt för forskare med minsta teoretiska lägg- teoretiska genombrott, man kunde kanske säga ning att inte förhålla sig till frågan. paradigmskiften under det senare 1800-talet, Det tredje är de mendelska lagarna av år 1865 som blivit vägledande för 1900-talets forskning.1 och ärftlighetslärans genombrott. Den så kall- Det första är till stor del inhemskt även om lade återupptäckten av Gregor Mendels verk impulser kommit utifrån: formuleringen av teo- skedde år 1900, på tre håll oberoende av varan- rin om den stora nedisningen omkring 1870 av dra, och slog snabbt igenom inte minst i nordisk Otto Thorell, följd mot seklets slut av tämligen forskning. Acceptansen av denna genetiska exakta dateringar och bilder av kustförskjut- teori blev långt mer allmän än av darwinismens ningen (som man då ofta sade) genom forskare principer, särskilt som den kunde sopa undan som Gerhard de Geer och Henrik Munthe. uppenbart spekulativa ärftlighetshypoteser, som Även om dessa upptäckter ligger inom natur- Darwin och många andra hade företrätt. Många geografins område fick de den största betydelse decennier in på 1900-talet ansåg många darwi- för den forskning om nordisk växtgeografi och nismen och den mendelska genetiken oförenliga vegetationshistoria som tog fart omkring 1900 och vägen fram till en syntes dem emellan gick med namn som Rutger Sernander och Gunnar över en livlig debatt också i vårt land, som det Andersson. kommer att finnas anledning att beröra. 1 Viktiga källor till 1900-talets första hälft (och delvis Från dessa tre utgångspunkter kan vi följa, i längre) är: varje fall till en början, skilda forskningslinjer, Eriksson, G. 1978. Kartläggarna. Naturvetenskapens till- som med avknoppningar, sidospår och fusioner växt och tillämpningar i det industriella genombrottets Sverige 1870–1914.������ Umeå. kan urskiljas genom hela 1900-talet. Många Fries, R. E. 1950. A short history of botany in Sweden. andra för vår och all botanisk forskning ban- Uppsala. Hjelmqvist, H. 1958. Botanisk forskning i Lund under ett brytande upptäckter under 1800-talets slut sekel. Bot. Not. 111: 5–33. kunde nämnas – celläran, kromosomernas roll, Krok, Th. O. B. N. 1925. Bibliotheca botanica suecica. embryologin, generationsväxlingen – av vilket Svensk botanisk litteratur från äldsta tider t.o.m. 1918. Uppsala. det mesta formulerats i de tyska forsknings- Söderqvist, T. 1986. �����������������������������������The Ecologists. From merry natural- ists to saviours of the nation.����������������� ����������������Diss., Göteborg. 2 Areschoug, F. 1883. Charles Darwin – ett minnesblad. Uddenberg, N. 2003. Idéer om livet. Stockholm. Lund. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 101:1 (2007) 19 JONSELL Figur 1. Rutger Sernander (1866–1944), grundare av den starka svenska växtbiologin – och en av männen bakom Svenska Botaniska Föreningen – var också pionjär för naturskyddet i vårt land och grundare av Svenska Naturskyddsföreningen 1909. Många av hans arbeten skrevs med naturskyddet i tanke – Gotlands myrar, Djurgårdens ekar, Upp- lands backar och hagar. Han hade stark känsla för kulturlandskapet och förenade en naturvetenskap- lig och en humanistisk syn på landskapets utveck- ling. Han syns här utanför sin villa Sernagården i Kåbo i Uppsala med hustrun Signe skymtande i fönstret. miljöerna, de utländska institutioner med vilka som vuxit sig stark under de senaste årtiondena. dåtidens svenska forskare utan tvekan hade sina Snabbt självständiga avknoppningar som förenar närmaste förbindelser. botanik och zoologi har inte heller fått komma Dock måste denna översikt begränsas i olika med, exempelvis genetik, limnologi och pollina- avseenden. Här kommer särskilt att behandlas tionsbiologi. områden som har en nationell prägel, det vill säga utgör bidrag till kartläggning av landets Växtvärldens historia växtvärld och dess historia, eller reder ut och Vid 1900-talets början var Sveriges flora väl diskuterar taxonomin hos växtgrupper som före- känd i sina stora drag i varje fall ifråga om kärl- kommer inom landet. Men här kommer också växterna och även mossorna tack vare det inten- att belysas den viktiga svenska forskning, som siva samlandet sedan 1800-talets mitt.3 Återstod behandlar flora och växtgeografi i skilda delar gjorde visserligen stora delar av norrländska av världen. Skildringen inriktas på den professio- inlandet4 men utbredningsmönster kunde nella forskningen, i huvudsak vid universitet och urskiljas och diskuteras. Mot bakgrund av den museer, medan den på flera områden livaktiga nyvunna kunskapen om landformernas utveck- botaniska amatörverksamheten får sin roll till- ling efter senaste istiden blev arternas och vege- delad i Jenny Beckmans uppsats (se sid. 55). tationstypernas invandringshistoria ett lockande Många namn kommer att nämnas men ännu forskningsgebit. Portalfiguren är Rutger Ser- fler av betydelse måste förbigås – annars bleve det lätt enbart en katalog. Uteslutits har ren 3 Jonsell, B. & Hultgård, U.-M. 1999. From������������������ Hortus siccus to phytotek. A sketch about Swedish herbaria over four cen- laboratorieforskning, såsom växtfysiologin, och turies.������������������������������� Symb. bot. Upsal. 32: 195–206. även paleobotaniken, liksom med få undantag 4 Jonsell, B. 2005. Linnés Iter lapponicum och utforskan- den tillämpade botaniska forskningen inom jord- det av Lapplands flora. I: Jacobsson, R. (red.), Så varför reser Linné? Perspektiv på Iter lapponicum 1732, sid. och skogsbruk samt inom naturvårdsbiologin, 103–122. 20 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 101:1 (2007) SVENSK BOTANIK nander (figur 1) som redan på 1890-talet locka- omsorgsfull. Andersson däremot genomförde des att för sin doktorsavhandling studera den under 1890-talet över stora delar av Sverige en gotländska vegetationens utvecklingshistoria5 enorm inventering av mossars lagerföljder och – säkert lockad till ön genom Gerhard de Geers använde i huvudsak detta för sina slutsatser. och Henrik Munthes fascinerande resultat om Hans lärofader var paleobotanisten Adolf Nat- den naturgeografiska utvecklingen efter istiden. horst (1850–1921) och hans motto ”den ratio- Studier av torvlagers makrofossil, på Gotland nella botaniska analysen”. och annorstädes, ledde inte bara till teorier om Granens invandringshistoria blev det första den lokala vegetationsutvecklingen, utan till den stora tvisteämnet, men fejden utvecklades under nu välkända bilden av Östersjöns förstadier, från 1900-talets första decennium till att omfatta Baltiska issjön till Littorinahavet, samt till hypo- hela forskningsområdet, som får betecknas som teser om skogsträdens invandring. Allt detta har ett fält utan gränser mellan botanik och kvar- givetvis kompletterats och förfinats. tärgeologi. En slutpunkt för Anderssons del i En het och omskriven polemik bröt snabbt detta ämne blev den imposanta bok han skev ut om Sernanders teorier om trädens invand- tillsammans med sin bror Selim Birger om den ring, i synnerhet granens som ansågs snabbt ha norrländska vegetationens invandringshistoria, omformat vårt land i övergången från brons- till utkommen 1912,8 av Sernander betraktad som järnålder. Hans ende kollega i ämnet, Gunnar tämligen ensidig. Då hade stridsyxan dem- Andersson (1865–1928), arbetade inom samma emellan redan grävts ned vid en internationell fält och studerade torvmossornas lagerföljder geologkonferens 1910, dock utan att någon för att komma åt vegetationens utveckling och försoning skett. Man höll bara i huvudsak tyst. trädens invandring. Men deras sätt att angripa Till detta bidrog säkert att en helt ny och långt frågorna var högst olikartade. Sernander ville ta exaktare metod, pollenanalysen, hade införts hänsyn till allt som stod till förfogande, från de till vårt land och här utvecklats till ett redskap av norrmannen Axel Blytt uppställda perioderna som snabbt överflyglade de äldre angreppssätten, med kallare och varmare klimat till nivåföränd- som ju måst taga fasta på makrofossil i mossar, ringarna och utgick från enstaka väl studerade leror och kalktuffer. Namnet bakom denna nya platser, till exempel Gotland. Beträffande Ser- metod är Lennart von Post (1884–1951), elev nander kan tilläggas att han räknade med arters till Sernander vid seminariet i Uppsala. långdistansspridning, exempelvis över Östersjön, vilket var Andersson främmande. Pollenanalys och diatoméanalys Det må inskjutas, att Sernander omkring Fossilt pollen hade i och för sig uppmärksam- förra sekelskiftet arbetade intensivt med växters mats till exempel i Tyskland sedan 1840-talet, spridningsbiologi, vilket resulterade i två ståtliga men först omkring 1900 blev det möjligt att arbeten, dels ett över den skandinaviska florans systematiskt
Load more

Recommended publications
  • Miss EA Willmott
    726 NATURE NovEMBER 10, 1934 Obituary PROF. 0. V. DARBISHIRE Bristol Naturalists' Society and in that of the South ORN at Conway in 1870, Otto Vernon Darbishire Western Naturalists' Union, of which he was the B had the advantage of a varied education, president. passing his school years in Dresden and Florence and A few years ago, Darbishire met with a serious pursuing his university studies at Bangor, Oxford cycling accident, which incapacitated him almost and Kiel. Thus he gained not only a wide outlook on completely for some considerable time. Happily his life, but became also a good linguist-an inestimable recovery, though slow, was sure, and he completely advantage for a scientific worker. After graduating regained his powers, so that he could again undertake with honours in botany at Oxford, where he studied both his teaching and his research work. He was no under Prof. Vines, he went to Kiel, and there took up doubt looking forward to the opportunity after his first the study of Algre, obtaining the Ph.D. degree. retirement, which was due next year, to devote more He then became assistant to Prof. Reinke and com­ time to the investigation of lichens, and we might menced his investigations into the structure and have expected further important contributions to development of lichens, a study which he pursued botanical science. But alas, it was not to be. Taken throughout his life. He also turned his attention to ill very suddenly, he died after an operation on the taxonomy of this group of plants, publishing an October 11 at the age of sixty-four years, leaving a important monograph of the genus Roccella in the widow and two young sons.
    [Show full text]
  • Principles of Plant Taxonomy Bot
    PRINCIPLES OF PLANT TAXONOMY BOT 222 Dr. M. Ajmal Ali, PhD 1 What is Taxonomy / Systematics ? Animal group No. of species Amphibians 6,199 Birds 9,956 Fish 30,000 Mammals 5,416 Tundra Reptiles 8,240 Subtotal 59,811 Grassland Forest Insects 950,000 Molluscs 81,000 Q: Why we keep the stuffs of our home Crustaceans 40,000 at the fixed place or arrange into some Corals 2,175 kinds of system? Desert Others 130,200 Rain forest Total 1,203,375 • Every Human being is a Taxonomist Plants No. of species Mosses 15,000 Ferns and allies 13,025 Gymnosperms 980 Dicotyledons 199,350 Monocotyledons 59,300 Green Algae 3,715 Red Algae 5,956 Lichens 10,000 Mushrooms 16,000 Brown Algae 2,849 Subtotal 28,849 Total 1,589,361 • We have millions of different kind of plants, animals and microorganism. We need to scientifically identify, name and classify all the living organism. • Taxonomy / Systematics is the branch of science deals with classification of organism. 2 • Q. What is Plant Taxonomy / Plant systematics We study plants because: Plants convert Carbon dioxide gas into Every things we eat comes Plants produce oxygen. We breathe sugars through the process of directly or indirectly from oxygen. We cannot live without photosynthesis. plants. oxygen. Many chemicals produced by the Study of plants science helps to Study of plants science helps plants used as learn more about the natural Plants provide fibres for paper or fabric. to conserve endangered medicine. world plants. We have millions of different kind of plants, animals and microorganism.
    [Show full text]
  • A Reevaluation of Aulacoseira Nygaardii (Camburn) Camburn & D.F
    Nova Hedwigia 81 1-2 257-265 Stuttgart, August 2005 A reevaluation of Aulacoseira nygaardii (Camburn) Camburn & D.F. Charles (Bacillariophyceae): based on scanning electron microscopy of type material by Peter A. Siver ·1 Botany Department, Connecticut College, New London, CT 06320, U.S.A. and Paul B. Hamilton Research Division, The Canadian Museum of Nature, Ottawa, Canada KIP 6P4 With 16 figures Siver, P.A. & P.B. Hamilton (2005): A reevaluation of Aulacoseira nygaardii (Camburn) Camburn & D.F. Charles (Bacillariophyceae): based on scanning electron microscopy of type material.- Nova Hedwigia 81: 257-265. Abstract: Aulacoseira nygaardii was originally described by Camburn (as Melosira nygaardii in Camburn & Kingston 1986) based on light microscopy. Because the fine structure of this taxon can be difficult to resolve with light microscopy, positive identifications can also be difficult. We present an emended description of this taxon based on an evaluation of type material with scanning electron microscopy (SEM). Although SEM micrographs reported as A. nygaardii were presented by Scherer (1988), our observations indicate that the specimens examined by him possess several characters that differ from those in the type material and may represent a different organism. Key words: Aulacoseira, Aulacoseira nygaardii, diatom morphology, Melosira nygaardii, Melosira fennoscandica, scanning electron microscopy, type material. Introduction Aulacoseira nygaardii (Camburn) Camburn & D.E Charles 2000 was originally described by Camburn as Melosira nygaardii in surface sediments from Sand Lake, Alger County, Michigan, U.S.A. (Camburn & Kingston 1986). This species was ·1 e-mail: [email protected] DOl: 10.1127/0029-5035/2005/0081-0257 0029-5035/05/0081-0257 $ 2.25 © 2005 J.
    [Show full text]
  • Download Report 2010-12
    RESEARCH REPORt 2010—2012 MAX-PLANCK-INSTITUT FÜR WISSENSCHAFTSGESCHICHTE Max Planck Institute for the History of Science Cover: Aurora borealis paintings by William Crowder, National Geographic (1947). The International Geophysical Year (1957–8) transformed research on the aurora, one of nature’s most elusive and intensely beautiful phenomena. Aurorae became the center of interest for the big science of powerful rockets, complex satellites and large group efforts to understand the magnetic and charged particle environment of the earth. The auroral visoplot displayed here provided guidance for recording observations in a standardized form, translating the sublime aesthetics of pictorial depictions of aurorae into the mechanical aesthetics of numbers and symbols. Most of the portait photographs were taken by Skúli Sigurdsson RESEARCH REPORT 2010—2012 MAX-PLANCK-INSTITUT FÜR WISSENSCHAFTSGESCHICHTE Max Planck Institute for the History of Science Introduction The Max Planck Institute for the History of Science (MPIWG) is made up of three Departments, each administered by a Director, and several Independent Research Groups, each led for five years by an outstanding junior scholar. Since its foundation in 1994 the MPIWG has investigated fundamental questions of the history of knowl- edge from the Neolithic to the present. The focus has been on the history of the natu- ral sciences, but recent projects have also integrated the history of technology and the history of the human sciences into a more panoramic view of the history of knowl- edge. Of central interest is the emergence of basic categories of scientific thinking and practice as well as their transformation over time: examples include experiment, ob- servation, normalcy, space, evidence, biodiversity or force.
    [Show full text]
  • La Botánica En El Jardín De Migas Calientes
    LA BOTÁNICA EN EL JARDÍN DE MIGAS CALIENTES Susana Pinar Miguel Ángel Puig-Samper Dpto. de H.*^ de la Ciencia - Centro de Estudios Históricos, CSIC - C/ Duque de Medinaceli 6, Madrid RESUMEN En este artículo se aportan nuevos datos sobre la constitución física del antiguo Jardín Botánico de Migas Calientes, fundado en 1755, de acuerdo a la documentación inédita conservada en la Biblioteca del Palacio de Santa Cruz de Valladolid. Hemos elaborado un nuevo análisis de la labor educadva de sus profesores y publicamos la relación de la biblioteca botánica de José Quer, situada en el actual jardín Botánico de Madrid, añadiendo, en todos los casos posibles, la idendficación de las obras que se mencionan. SUMMARY In this árdele new information on the physical constitution of the old Botanical Garden of Ca­ lientes Migas Calientes, established in 1755, are contributed, according to the unpublished docu­ mentation conserved in the Library of the Palace of Santa Cruz de Valladolid. We have elaborated a new analysis of the educational work of its professors and we published the relationship of the botanical library of José Quer, located in the actual Botanical Garden of Madrid, adding, in all the possible cases, the identificadon of the works which are mentioned. Las Memorias de la Academia Médica Matritense nos muestran que fue en el se­ no de esta institución, creada en 1734, donde se fraguaron «los ventajosos designios de los Establecimientos del Jardín Botánico y Laboratorio Chimico, y el plantel de todos sus catedráticos...»•. Concretamente en relación con la fundación del Real Jardín Botánico de Migas Calientes, destaca la intervención de José Ortega, Botica­ rio Mayor de los Reales Ejércitos y Secretario Perpetuo del citado centro, quien hizo patente a su Presidente, José Suñol, la necesidad de establecer un jardín botánico que cubriera los requerimientos de la ciencia médica situándola a nivel europeo.
    [Show full text]
  • FLORA Og FAUNA
    FLORA oG FAUNA Udgivet af Naturhistorisk Forening for Jylland Physocyclus simoni Berl. Tidsskriftet bringer originale artikler om udforskningen af Danmarks plante- og dyreliv, mindre meddelelser om biologiske emner samt anmeldelser af naturhistorisk litteratur 66. ÅRGANG · 4. HÆFTE · DECEMBER 1960 ÅRHUS FLORA OG FAUNA udgivet af Fra redaktionen: NATURHISTORISK FORENING Som allerede tidligere omtalt på dette sted (marts 1960) kan »Na­ FOR JYLLAND turhistorisk Forening for Jylland« med støtte af i 1961 fejre halvtredsårsdagen for undervisningsministeriet sin stiftelse. I den anledning vil der på selve jubilæumsdagen, søn­ dag den 15. januar, blive afholdt Udkommer med 4 hæfter om året en lille festlighed på Naturhisto­ (marts, juni, september, december) risk Museum i Århus. Nærmere oplysninger om programmet for denne fest vil tilgå foreningens Tidsskriftet er medlemsblad for: medlemmer omkring den l. ja­ Naturhistorisk Forening for Jylland nuar, så tilmeldelse kan ske i Natu·rhistOI'isk Forening for Siælland god tid. Jubilæet vil ganske naturligt Natmhistorisk Forening for også komme til at præge »Flora Lolland-Falster og Fauna«, som foreningen har Naturhistorisk Forening for Fyn udgivet gennem alle årene. Et stort jubilæumshæfte (ca. 130 si­ Naturhistorisk Forening for Bomholm der) med flere tavlebilag, dels i Lepidopterologisk Forening farver og dels med sorthvide foto­ grafier, vil udkomme på jubi­ Indmeldelse i de pågældende for­ læumsdagen i et særligt omslag. eninger kan ske til fmmændene. Det vil senere (ca. l. februar) Se 3. omslagsside. blive tilsendt medlemmerne og de tilsluttede foreninger. Dette hæfte kommer til at erstatte de to første Abonnement kan desuden tegnes i hæfter (marts- og junihæftet) i boghandelen eller ved henvendelse til 1961, hvorfor det første »normale« redaktionen.
    [Show full text]
  • Reader 19 05 19 V75 Timeline Pagination
    Plant Trivia TimeLine A Chronology of Plants and People The TimeLine presents world history from a botanical viewpoint. It includes brief stories of plant discovery and use that describe the roles of plants and plant science in human civilization. The Time- Line also provides you as an individual the opportunity to reflect on how the history of human interaction with the plant world has shaped and impacted your own life and heritage. Information included comes from secondary sources and compila- tions, which are cited. The author continues to chart events for the TimeLine and appreciates your critique of the many entries as well as suggestions for additions and improvements to the topics cov- ered. Send comments to planted[at]huntington.org 345 Million. This time marks the beginning of the Mississippian period. Together with the Pennsylvanian which followed (through to 225 million years BP), the two periods consti- BP tute the age of coal - often called the Carboniferous. 136 Million. With deposits from the Cretaceous period we see the first evidence of flower- 5-15 Billion+ 6 December. Carbon (the basis of organic life), oxygen, and other elements ing plants. (Bold, Alexopoulos, & Delevoryas, 1980) were created from hydrogen and helium in the fury of burning supernovae. Having arisen when the stars were formed, the elements of which life is built, and thus we ourselves, 49 Million. The Azolla Event (AE). Hypothetically, Earth experienced a melting of Arctic might be thought of as stardust. (Dauber & Muller, 1996) ice and consequent formation of a layered freshwater ocean which supported massive prolif- eration of the fern Azolla.
    [Show full text]
  • Curt Von Euler 528
    EDITORIAL ADVISORY COMMITTEE Albert J. Aguayo Bernice Grafstein Theodore Melnechuk Dale Purves Gordon M. Shepherd Larry W. Swanson (Chairperson) The History of Neuroscience in Autobiography VOLUME 1 Edited by Larry R. Squire SOCIETY FOR NEUROSCIENCE 1996 Washington, D.C. Society for Neuroscience 1121 14th Street, NW., Suite 1010 Washington, D.C. 20005 © 1996 by the Society for Neuroscience. All rights reserved. Printed in the United States of America. Library of Congress Catalog Card Number 96-70950 ISBN 0-916110-51-6 Contents Denise Albe-Fessard 2 Julius Axelrod 50 Peter O. Bishop 80 Theodore H. Bullock 110 Irving T. Diamond 158 Robert Galambos 178 Viktor Hamburger 222 Sir Alan L. Hodgkin 252 David H. Hubel 294 Herbert H. Jasper 318 Sir Bernard Katz 348 Seymour S. Kety 382 Benjamin Libet 414 Louis Sokoloff 454 James M. Sprague 498 Curt von Euler 528 John Z. Young 554 Curt von Euler BORN: Stockholm County, Sweden October 22, 1918 EDUCATION: Karolinska Institute, B.M., 1940 Karolinska Institute, M.D., 1945 Karolinska Institute, Ph.D., 1947 APPOINTMENTS: Karolinska Institute (1948) Professor Emeritus, Karolinska Institute (1985) HONORS AND AWARDS (SELECTED): Norwegian Academy of Sciences (foreign member) Curt von Euler conducted pioneering work on the central control of motor systems, brain mechanisms of thermoregulation, and on neural systems that control respiration. Curt von Euler Background ow did I come to devote my life to neurophysiology rather than to a clinical discipline? Why, in the first place, did I choose to study H medicine rather than another branch of biology or other subjects within the natural sciences? And what guided me to make the turns on the road and follow what appeared to be bypaths? There are no simple answers to such questions, but certainly a number of accidental circum- stances have intervened in important ways.
    [Show full text]
  • Biblioqraphy & Natural History
    BIBLIOQRAPHY & NATURAL HISTORY Essays presented at a Conference convened in June 1964 by Thomas R. Buckman Lawrence, Kansas 1966 University of Kansas Libraries University of Kansas Publications Library Series, 27 Copyright 1966 by the University of Kansas Libraries Library of Congress Catalog Card number: 66-64215 Printed in Lawrence, Kansas, U.S.A., by the University of Kansas Printing Service. Introduction The purpose of this group of essays and formal papers is to focus attention on some aspects of bibliography in the service of natural history, and possibly to stimulate further studies which may be of mutual usefulness to biologists and historians of science, and also to librarians and museum curators. Bibli• ography is interpreted rather broadly to include botanical illustration. Further, the intent and style of the contributions reflects the occasion—a meeting of bookmen, scientists and scholars assembled not only to discuss specific examples of the uses of books and manuscripts in the natural sciences, but also to consider some other related matters in a spirit of wit and congeniality. Thus we hope in this volume, as in the conference itself, both to inform and to please. When Edwin Wolf, 2nd, Librarian of the Library Company of Phila• delphia, and then Chairman of the Rare Books Section of the Association of College and Research Libraries, asked me to plan the Section's program for its session in Lawrence, June 25-27, 1964, we agreed immediately on a theme. With few exceptions, we noted, the bibliography of natural history has received little attention in this country, and yet it is indispensable to many biologists and to historians of the natural sciences.
    [Show full text]
  • Redalyc.Contribution to a History of Mexican Dipterology Part II.- The
    Acta Zoológica Mexicana (nueva serie) ISSN: 0065-1737 [email protected] Instituto de Ecología, A.C. México Papavero, Nelson; Ibáñez Bernal, Sergio Contribution to a History of Mexican Dipterology Part II.- The Biologia Centrali-Americana Acta Zoológica Mexicana (nueva serie), núm. 88, 2003, pp. 143 - 232 Instituto de Ecología, A.C. Xalapa, México Available in: http://www.redalyc.org/articulo.oa?id=57508806 How to cite Complete issue Scientific Information System More information about this article Network of Scientific Journals from Latin America, the Caribbean, Spain and Portugal Journal's homepage in redalyc.org Non-profit academic project, developed under the open access initiative Acta Zool. Mex. (n.s.) 88:143-232 (2003) CONTRIBUTIONS TO A HISTORY OF MEXICAN DIPTEROLOGY. PART II.- THE BIOLOGIA CENTRALI-AMERICANA Nelson PAPAVERO1 & Sergio IBÁÑEZ-BERNAL2 1 Museu de Zoologia & Instituto de Estudos Avançados, Universidade de Sao Paulo, Sao Paulo, SP, BRAZIL Pesquisador do Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq, Proc. Nº 1 300994/79) 2 Instituto de Ecología, A.C. Departamento de Entomología, km 2.5 carretera antigua a Coatepec N/ 351, Congregación El Haya, 91070, Xalapa, Veracruz, MÉXICO RESUMEN En esta segunda contribución a la historia de la Dipterología mexicana, se presentan datos generales de la obra Biologia-Centrali Americana, de sus autores, colectores y de los viajes efectuados para la obtención del material. Específicamente con respecto a Diptera, se incluyen algunos aspectos de la vida y obra de los contribuidores de este trabajo. Aquí se enlistan todos los nombres de especies de los Diptera mexicanos propuestos por Karl Robert Romanovitch Baron von den Osten Sacken (78 especies), Samuel Wendell Williston (200 especies), John Merton Aldrich (47 especies), William Morton Wheeler y Axel Leonard Melander (18 especies), y Frederik Maurits Van Der Wulp (610 especies).
    [Show full text]
  • The Linnaean Botanical Nomenclature(S) As “A Point of View on the World”
    From theory of ideas to theory of succedaneum: The Linnaean botanical nomenclature(s) as “a point of view on the world” Philippe Selosse 1. Introduction Botanical nomenclature did not arise by spontaneous generation: its elaboration is the continuation of the Greek and Latin folk nomenclature, which was based on processes of classification and categorization called folk processes (Berlin 1972), and of the logical nomenclature of the sixteenth century (Selosse 2004, 2007). On the whole, the elaboration of nomenclature took a great deal of time, more or less twenty centuries. The consequence is that nomenclature is not the fact of one speaker, but the product of many speakers over a very long period of time, connected with several epistemic contexts. Moreover, these contexts are characterized by non-specialization with regard to disciplines: philosophy, language and botanical research were simultaneously considered. The aim of this paper, therefore, is not to represent Linnaeus as a pioneer or a maker of binominal nomenclature out of nothing. On the one hand, Linnaeus ap- pears, not as person, but through his works, as the representative, the paragon, of the turning point in another epistemic context: his work constitutes a gen- uine synthesis of earlier theories and those that followed. On the other hand, the Linnaean nomenclature is, for the first time, one which is self-conscious, that is, which is conscious of being a system as such: in this scientific consciousness we can paradigmatically observe the articulation of plant classification in nomen- clature, and vice versa. My aim is to draw from Linnaeus’ works his theory of nomenclature within the epistemic context of the Enlightenment, that is, by taking into consideration its own complexity of blended scientific, philosophi- cal and linguistic conceptualizations.
    [Show full text]
  • Downloaded from Brill.Com10/02/2021 12:40:43AM Via Free Access 206 René Sigrist Plants
    ON SOME SOCIAL CHARACTERISTICS OF THE EIGHTEENTH-CENTURY BOTANISTS René Sigrist* In the eighteenth century, the systematic study of plants was already an old story that could be traced back to the Renaissance and even to clas- sical antiquity. Yet the existence of botany as a science independent of medicine was not as old. It would be difficult to ascertain to what extent it was already a discipline practised by specialized scholars—not to men- tion professionals.1 In 1751 Linné, in his Philosophia botanica, had tried to define the aims and the ideal organisation of such a discipline. Yet, despite the many students who came to hear him in Uppsala, and his eminent position within the Republic of Letters, it was not in his power to impose professional standards on other botanists. Diverging concep- tions of the science of plants persisted at least until the final triumph of Jussieu’s natural method of classification, in the early nineteenth century. The emergence of the professional botanist would be a still longer pro- cess, with important differences from one country to another. The pres- ent article aims to analyse the social status of botanists in the eighteenth century and in the early nineteenth century, a period which can be char- acterised as the golden age of scientific academies.2 Starting with Linné’s conception of the division of tasks within the community of phytologues, it focuses on the social perception of botanists, on the structure of episto- lary links within the Republic of Botanists, and finally on the professional activities and social origins of the major contributors to the science of * Invited scholar (FWO Fellow) at Gent University, Department of Philosophy and Moral Sciences.
    [Show full text]