DOCSLIB.ORG

Psykiatrispecialiserad Undersköterska

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Psykiatrispecialiserad undersköterska/ vårdare/stödpedagog Våga ifrågasätta din studieteknik! Ingmar Andersson [email protected] Våga ifrågasätta din studieteknik! Inte rätt eller fel LÄSA KURSBÖCKER ÖVERSIKT överblicka LOKALI- SERINGS- söka SYFTE LÄSNING Varför? INTENSIV- lära LÄSNING ÖVERSIKT överblicka LOKALI- SERINGS- söka SYFTE LÄSNING Varför? INTENSIV- lära LÄSNING Lista över svenska politiker Jörgen Andersson (s), riksdagsledamot 1998-2002 Christel Anderberg (m), riksdagsledamot 1998-2002 A Barbro Andersson Öhrn (s), riksdagsledamot 1998-2002 Elisa Abascal Reyes (mp), riksdagsledamot 1994-98 Georg Andersson (s), invandrarminister 1986-89, Karl Gustav Abramsson (s), riksdagsledamot 1998- kommunikationsminister 1989-91, riksdagsledamot 1971-1995 Gustaf Abelin, krigsminister 1867-71, riksdagsledamot 1871-98 Gustaf Andersson (fp), partiledare 1935-44, riksdagsledamot och Tina Acketoft (fp), riksdagsledamot 2002- kommunikationsminister 1939-44 Christer Adelsbo (s), riksdagsledamot 2002- Kerstin Andersson (s), riksdagsledamot 2002- Lena Adelsohn Liljeroth (m), riksdagsledamot 2002- Magdalena Andersson (m), riksdagsledamot 2002- Ulf Adelsohn (m), finansborgarråd i Sthlm 1976-79, Margareta Andersson (c), riksdagsledamot 1995- kommunikationsmin. 1979-81, partiled. 1981-1986 Marianne Andersson (c), riksdagsledamot 1998-2002 Axel Adlercreutz, riksdagsledamot 1847-1866 och 1877-1880, Sten Andersson, partisekreterare 1962-82, riksdagsledamot justitiestatsminister 1870-74 1966-94, socialminister 1982-1985, utrikesminister 1985-91 Carina Adolfsson Elgestam (s), riksdagsledamot 1998- Sten Andersson, riksdagsledamot för (m) 1998-2002, gick i slutet Berit Adolfsson (m),LOKALI riksdagsledamot 1998- -2002 av mandatperioden över till (sd) Ivar Afzelius, riksdagsledamot 1898-1903 och 1905-15, talman i Widar Andersson (s), riksdagsledamot 1991-98 första kammarenSERINGS 1912-15 - Yvonne Andersson (kd), riksdagsledamot 1998- Amanda Agestav (kd), riksdagsledamot 1998-2002 Berit Andnor (s), riksdagsledamot 2002- Ann-Christin Ahlberg (s), riksdagsledamot 2002- Kia Andreasson (mp), riksdagsledamot 1998-2002 Urban Ahlin (s),LÄSNING riksdagsledamot 1994- Martin Andreasson (fp), riksdagsledamot 2002- Per Ahlmark (fp), rd-ledamot 1967-78, partiled. 1975-78, Gunnar Andrén (fp), riksdagsledamot 2002- arbetsmarknadsmin. och vice statsmin. 1976-78 Sture Arnesson (v), riksdagsledamot 1998-2002 Birgitta Ahlqvist (s), riksdagsledamot 1998- Klas Pontus Arnoldson, riksdagsledamot 1882-87 Johnny Ahlqvist (s), riksdagsledamot 1998-2002 Marita Aronson (fp), riksdagsledamot 2002- Karin Ahrland (fp), sjukvårdsminister 1981-82, riksdagsledamot Eva Arvidsson (s), riksdagsledamot 1998- 1976-89 Beatrice Ask (m), förbundsordförande MUF 1989-92, Henry Allard (s), riksdagsledamot 1943-79, talman 1969-79 riksdagsledamot 1998 och 1994-, skolminister 1991-94 Peter Althin (kd), riksdagsledamot 2002- Luciano Astudillo (s), riksdagsledamot 2002- Anders Andersson (kd), riksdagsledamot 1998-2002, Stefan Attefall (kd), riksdagsledamot 1991-94 och 1998- och landstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande i Kalmar län gruppledare för Kristdemokraternas riksdagsgrupp 2002- 2002- Nils Fredrik Aurelius (m), riksdagsledamot 1998- Hans Andersson (v), riksdagsledamot 1998-2002 Christina Axelsson (s), riksdagsledamot 2002- Jan Andersson (c), riksdagsledamot 2002- Lennart Axelsson (s), riksdagsledamot 2002- Jan Andersson (s), riksdagsledamot 1988-95, Gunnar Axén (m), riksdagsledamot 1998- Europaparlamentariker 1995- Johan Andersson (s), riksdagsledamot 2002- ÖVERSIKT överblicka LOKALI- SERINGS- söka SYFTE LÄSNING Varför? INTENSIV- lära LÄSNING ÖVERSIKT överblicka SYFTE Varför? INTENSIV- lära LÄSNING 1. SNABB överblicka ÖVERSIKT 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- lära LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Innehållsförteckning ÖVERSIKT • Sammanfattning 2. FÖRDJUPAD • ”Blädderläs” ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Det som ”sticker ut” ÖVERSIKT • Första mening i varje 2. FÖRDJUPAD stycke ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Det som ”sticker ut” ÖVERSIKT • Första mening i varje 2. FÖRDJUPAD stycke ÖVERSIKT • Internet FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Det som ”sticker ut” ÖVERSIKT • Första mening i varje 2. FÖRDJUPAD stycke ÖVERSIKT • Internet FÖRELÄSNING • Första och sista del 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB ÖVERSIKT 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB ÖVERSIKT 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION ANTECKNA Var selektiv Nyckelord Förkorta FÖRELÄSNING Blabla bla bla bla bla blabla Rubrik 1 blabla bla bla bla bla blabla blabla bla bla bla bla blabla Rubrik 2 blabla bla bla bla bla bla Sidan 32 ANTECKNA BEARBETA HÄR EFTERÅT UNDER FÖRELÄS- NINGEN 1. SNABB ÖVERSIKT 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Tiden ÖVERSIKT • Boken 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Tiden ATT GÖRA ÖVERSIKT • Boken 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Tiden ÖVERSIKT • Boken Sluta2. FÖRDJUPAD skjuta upp Plugga ÖVERSIKT Att dra på saker är vanligt. Bland studenter är FÖRELÄSNINGuppskjutarna hela 70 %. Då får man problem. 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Tiden ÖVERSIKT • Boken 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING ● Inse fällorna ● Börja direkt 3. STUDIE- PLANERING ● Kom-ihåg-lapp 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Tiden ÖVERSIKT • Boken 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION Letar du 1. SNABB • Tiden efter något? ÖVERSIKT • Boken 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION Letar du 1. SNABB • Tiden efter något? ÖVERSIKT • Boken 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION Letar du 1. SNABB • Tiden efter något? ÖVERSIKT • Boken 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB ÖVERSIKT 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING stryk över 3. STUDIE- PLANERING sammanfatta 4. INTENSIV- LÄSNING Läs 5. REPETITION 1. SNABB • Högt eller tyst? ÖVERSIKT • Sitta? 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Högt eller tyst? ÖVERSIKT • Sitta? 2. FÖRDJUPAD • Koncentration ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Högt eller tyst? ÖVERSIKT • Sitta? 2. FÖRDJUPAD • Koncentration ÖVERSIKT • Paus FÖRELÄSNING Under3. STUDIE 5-minutersvilan- bör studenten göra något som är bådePLANERING avkopplande20 - 50och annorlunda, min 5såsom-15 att min ta en nypa4. INTENSIV frisk luft eller- dricka vatten. Vid LÄSNINGlite längre vilopass kan studenten exempelvis gå en runda i parken, måla en tavla, spela ett instrument 5. REPETITION eller utöva en sport. 1. extremt pigg 2. mycket pigg 3. pigg 4. ganska pigg 5. varken pigg eller sömning 6. första tecknen på sömnighet 7. sömnig, ej ansträngande vara vaken 8. sömning, viss ansträngning vara vaken 9. mycket sömnig, ansträngande vara vaken, kämpar mot sömnen 10. extremt sömnig, somnar hela tiden 1. SNABB • Högt eller tyst? ÖVERSIKT • Sitta? 2. FÖRDJUPAD • Koncentration ÖVERSIKT • Paus FÖRELÄSNING • Tillsammans 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Högt eller tyst? ÖVERSIKT • Sitta? 2. FÖRDJUPAD • Koncentration ÖVERSIKT • Paus FÖRELÄSNING • Tillsammans 3. STUDIE- • Rubriker PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Högt eller tyst? ÖVERSIKT • Sitta? 2. FÖRDJUPAD • Koncentration ÖVERSIKT • Paus FÖRELÄSNING • Tillsammans 3. STUDIE- • Rubriker PLANERING • Anteckna 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Direkt efter ÖVERSIKT • 1 dygn 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT • 1 vecka FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING RepeteraRepetera innan när du har glömt 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB • Direkt efter ÖVERSIKT • 1 dygn 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT • 1 vecka FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB ÖVERSIKT 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION 1. SNABB ÖVERSIKT 2. FÖRDJUPAD ÖVERSIKT FÖRELÄSNING 3. STUDIE- PLANERING 4. INTENSIV- LÄSNING 5. REPETITION Man lär sig bäst när man har roligt .
Recommended publications
  • Ungas Situation På Arbetsmarknaden

    Ungas Situation På Arbetsmarknaden

    2010/11 mnr: A392 pnr: S14086 Motion till riksdagen 2010/11:A392 av Caroline Helmersson Olsson m.fl. (S) Ungas situation på arbetsmarknaden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om rätten till sjysta arbetsvillkor på arbetsmarknaden oavsett ålder. 2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som an- förs i motionen om att avskaffa aktivitetsförbudet och om behovet av kraftfulla åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Arbetslösheten bland unga är ett misslyckande Arbetslösheten i Sverige är en av Europas högsta med nära 160 000 männi- skor som står utan arbete. De möter en regering som stänger dörrarna och erbjuder passivitet istället för aktivitet och sämre anställningsvillkor för dem som får ett jobb. Under förra mandatperioden försvann tusentals utbildnings- platser och komvuxplatser just när de behövdes som bäst, samtidigt som möj- ligheter till arbetspraktik försvåras genom det aktivitetsförbud som gäller. Att unga ska gå sysslolösa i 90 dagar är ett enormt slöseri och en oansvarig poli- tik som får stora konsekvenser. Det finns många exempel på unga som mött stängda dörrar på jakten efter jobb. Ett exempel är Maria 20 år från Södertälje som blev nekad praktikplats på grund av att hon bara varit arbetslös en må- nad. Under de närmaste åren lämnar de största ungdomskullarna sedan fyrtiota- listgenerationen skolan. Det är en ny generation med drömmar om jobb, ut- bildning och möjligheten att flytta hemifrån. Men för många kommer för- väntningarna och drömmarna att förbli just drömmar. Istället riskerar de att möta ett samhälle som utmärks av en otrygg arbetsmarknad med dåliga an- ställningsförhållanden om utvecklingen fortsätter i samma takt.
  • Bet. 2002/03:AU6 Statens Ansvarsnämnd Och Arbetsrättsliga Frågor

    Bet. 2002/03:AU6 Statens Ansvarsnämnd Och Arbetsrättsliga Frågor

    Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2002/03:AU6 Statens ansvarsnämnd och arbetsrättsliga frågor Sammanfattning Detta betänkande är uppdelat i två huvudavsnitt. Den första delen avser rege- ringens förslag i proposition 2002/03:47 Statens ansvarsnämnds funktion och kompetensområde, m.m., den andra avser motioner som väckts under den allmänna motionstiden vid riksmötet 2002/03 och avser arbetsrätten i övrigt. Förslagen i propositionen syftar bl.a. till att utvidga Statens ansvarsnämnds behörighetsområde till att även omfatta arbetstagare med verksledande eller därmed jämförlig ställning som inte är anställda genom beslut av regeringen. Tidigare har behörighetsområdet enbart omfattat arbetstagare som anställts av regeringen och sådana arbetstagare som regeringen särskilt har föreskrivit skall omfattas. Vidare föreslår regeringen i propositionen att föreskrifterna om grunden för avskedande i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) genom en ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA) görs tillämpliga även på tidsbegränsat anställda arbetstagare i verksledande eller därmed jämförlig ställning. Detta gäller sedan tidigare tillsvidareanställda arbetstagare i denna ställning. Därutöver föreslår regeringen i propositionen att en arbetstagare som är an- ställd med särskilt anställningsstöd undantas från tillämpningsområdet för LOA och att ordet beredskapsarbete utmönstras ur lagen. Motsvarande änd- ringar har redan genomförts i LAS. Slutligen föreslår regeringen att det i lagen (1994:261) om fullmaktsanställ- ning (LFA) görs ett förtydligande om att avgångsskyldighet på grund av ålder enligt 5 § LFA kan följa även av ett annat kollektivavtal än kollektivavtal om statlig pension. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottet godtar lagförslagen. 1 2002/03:AU6 SAMMANFATTNING I den andra delen av betänkandet behandlas ett stort antal motioner som gäller krav på allmänna förändringar av arbetsrätten och en översyn av denna.
  • Socialdemokraternas Sverigeturné V. 43

    Socialdemokraternas Sverigeturné V. 43

    2005-10-21 16:37 CEST Socialdemokraternas Sverigeturné v. 43 Manuel Ferrer Presschef 08-700 26 36 070-666 02 59 Håkan Olander Pressekreterare 08-700 26 33 070-590 40 38 Pressjouren (kvällar och helger) 08-24 76 25 [email protected] Att lyssna är att lära därför besöker ledande socialdemokratiska företrädare Sveriges alla 290 kommuner under den kommande månaden, mellan den 20 september och 29 oktober, för samtal på gator och torg, på arbetsplatser, skolor och äldreboenden. De samlade erfarenheterna - ögonblicken, knäckfrågorna och de goda exemplen - tar vi med oss till vår kongress, där vi tillsammans drar upp riktlinjerna för framtidens politik. Alla ska med. Så enkelt är det. Sverigeturnén v. 43 Emmaboda 24-okt Laila Bjurling Oskarshamn 24-okt Lena Hallengren Alvesta 24-okt Agneta Karlsson (statssekreterare) Markaryd 24-okt Christina Axelsson Kalix 24-okt Ibrahim Baylan Kiruna 24-okt Laila Freivalds Luleå 24-okt Ibrahim Baylan Osby 24-okt Anders Bengtsson Tomelilla 24-okt Göran Persson Lund 24-okt Mona Sahlin Skurup 24-okt Catherine Persson Staffanstorp 24-okt Ronny Olander Eslöv 24-okt Kent Härstedt Helsingborg 24-okt Morgan Johansson Hörby 24-okt Kent Härstedt Höör 24-okt Heléne Fritzon Strängnäs 24-okt Leni Björklund Säffle 24-okt Marina Pettersson Torsby 24-okt Ann-Kristine Johansson Årjäng 24-okt Tommy Ternemar Storuman 24-okt Joe Frans Vindeln 24-okt Carin Lundberg Åsele 24-okt Agneta Lundberg Hallstahammar 24-okt Margareta Israelsson Köping 24-okt Pia Nilsson Strömstad 24-okt Kenneth G Forslund Finspång 24-okt Johan Löfstrand Vadstena
  • Bet. 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad Och 14 Arbetsliv

    Bet. 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad Och 14 Arbetsliv

    Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition för år 2006 med förslag till anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I betänkandet behandlas också regeringens förslag under utgifts- område 24 om sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjäns- ter inom Arbetsmarknadsverket. I ärendet behandlas även ca 240 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2005. Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. Ansla- gen inom utgiftsområdet hänför sig främst till kontantstödet vid arbetslös- het och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv och Jämställdhetspolitik. Ramen för utgiftsom- råde 13 uppgår till 70,2 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1,2 miljarder kronor. I betänkandets inledande avsnitt redovisar utskottet sin syn på inrikt- ningen av arbetsmarknadspolitiken. En redogörelse lämnas för regeringens sysselsättningspaket som bl.a. innehåller plusjobb, utbildningsvikariat, insat- ser för akademiker och lärlingsplatser för ungdomar. Sysselsättningspaketet beräknas ge 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Utskottet ställer sig bakom ett förslag att lönesubventio- nen till arbetsgivaren och ersättningen för utbildningskostnaden i samband med utbildningsvikariat ska lämnas i
  • Nordiska Rådets Svenska Delegations Berättelse Om Verksamheten Under 2010

    Nordiska Rådets Svenska Delegations Berättelse Om Verksamheten Under 2010

    Redogörelse till riksdagen 2010/11:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse om verksamheten under 2010 Sammanfattning Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse angående sin verksamhet under 2010. Berättelsen innehåller en redogörelse för rådets 62:a session den 2–4 november samt en översikt över rådets övriga verksamhet under året. Stockholm den 16 mars 2011 Karin Åström Bengt Ohlsson 1 Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. :Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Innehållsförteckning Sammanfattning............................................................................................... 1 Innehållsförteckning ........................................................................................ 2 1 Inledning....................................................................................................... 3 2 Sveriges delegation och program för 2010 ................................................... 6 3 Gemenskap ................................................................................................. 10 4 Grannskap ................................................................................................... 13 5 Globalisering .............................................................................................. 18 6 Nordiska rådets 62:a session i Reykjavik den 2–4 november 2010 ............ 21 7 Presidiet .....................................................................................................
  • Fully Acceptable Policies on Homosexuality in The

    Fully Acceptable Policies on Homosexuality in The

    “Fully Acceptable” Policies on Homosexuality in the Swedish Parliament between 1933-2010 Master’s Thesis The Department of Government Uppsala December 2020 Author: Markus Sjölén Gustafsson Supervisor: Per Adman Abstract This study looks at the development in policy towards homosexuals in Sweden from criminalization to constitutional protection. A study on the ideational development in parliament has yet to be conducted. By studying the frames expressed in the official documents between 1933 and 2010 the study analyses ideas in terms of problems and solutions to describe how change occurred. The result is that Swedish policy towards homosexuals has been determined by two frames of understanding: a sexual frame and an emotional frame. The policy process of the frames developed similarly in terms of institutionalization. Initially both frames saw homosexuals as dangerous which resulted in a different legal status. The frames gradually harmonized with a new scientific understanding that reinterpreted homosexuality as harmless and the different legal status problematic. Keywords: LGBT-rights, Swedish Parliament, frame analysis, path-dependency, critical junctures, policy, harmonization Word count: 19987 2 TABLE OF CONTENTS Abstract ..................................................................................................................................................... 2 1. Introduction ....................................................................................................................................... 4 1.1 Previous
  • Ministry of Health and Social Affairs Press Releases from the Period 1 January 2002–6 October 2006

    Ministry of Health and Social Affairs Press Releases from the Period 1 January 2002–6 October 2006

    December 2006 Press releases 2002–2006 This document contains the collected Ministry of Health and Social Affairs press releases from the period 1 January 2002–6 October 2006. These press releases have previously been published on www.regeringen.se and were removed from the website on 6 October 2006 when a new Government took office. The contact information in the press releases has largely been deleted since press secretaries and other staff have been replaced. Links contained in the press releases have been deleted. The press releases in the document have been sorted by date, starting with the most recent. In total, there are 6 press releases from this period. How to search the document You can search the press releases in the document using the Adobe Reader search function. The search function is generally marked with a binoculars icon on the tool bar. You can search using any word of your choice, but to simplify your search the press releases contain the following key words: • Minister • Ministry • Subject 2 In 2002–2006 the following ministers, ministries and subjects were referred to on www.regeringen.se: Ministers Göran Persson, Ann-Christin Nykvist, Barbro Holmberg, Berit Andnor, Bosse Ringholm, Carin Jämtin, Hans Karlsson, Ibrahim Baylan, Jan Eliasson, Jens Orback, Leif Pagrotsky, Lena Hallengren, Lena Sommestad, Leni Björklund, Mona Sahlin, Morgan Johansson, Pär Nuder, Sven-Erik Österberg, Thomas Bodström, Thomas Östros, Ulrica Messing, Ylva Johansson, Laila Freivalds, Gunnar Lund, Lars-Erik Lövdén, Lars Engqvist, Marita Ulvskog,
  • Lag Om Signalspaning M.M. 10 Sammanfattning

    Lag Om Signalspaning M.M. 10 Sammanfattning

    1 Försvarsutskottets betänkande 2007/08:FöU14 5 Lag om signalspaning m.m. 10 Sammanfattning Utskottet behandlade i juni 2007 i betänkande 2006/07:FöU10 En anpas- 15 sad försvarsunderrättelseverksamhet proposition 2006/07:63. Riksdagen beslutade med anledning av betänkandet att anta huvuddelen av propositio- nens lagförslag till lag om ändring i lagen om försvarsunderrättelseverksam- het. Riksdagen beslutade också att propositionens förslag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet skulle vila i minst ett år. Utskottet behand- 20 lar nu i ett nytt betänkande efter vilandeperioden de förslag i proposition 2006/07:63 som rör signalspaning. Utskottet behandlar också motionsyrkanden från Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna som väckts om signalspaning under den allmänna motionstiden hösten 2007. 25 Konstitutions- och justitieutskotten ansåg i yttranden till försvarsutskot- tet under våren 2007 att propositionen borde tillstyrkas i sin helhet. Utskottet har vid sin förnyade beredning av ärendet samma uppfattning som under våren 2007. Utskottet gör dock vissa förtydliganden av sitt tidi- gare ställningstagande. Detta innebär följande. 30 Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen omfattar signalspaning för försvars- underrättelseändamål, oavsett om signalerna befinner sig i etern eller i tråd. Lagen innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet. Signalspaning sker efter inriktning från regeringen och berörda myndighe- 35 ter. Ett särskilt tillståndsförfarande införs för myndigheternas inriktningar. Vidare regleras när uppgifter ska förstöras och hur rapportering ska ske. De sökbegrepp som ska användas, liksom att förstöring och rapportering sker i enlighet med lagens bestämmelser, ska kontrolleras i särskild ord- ning. Den myndighet som kontrollerar verksamheten ska få möjlighet att 40 besluta att inhämtning ska upphöra och inhämtat material förstöras.
  • Bet. 2003/04:Sou5 Socialtjänstpolitik

    Bet. 2003/04:Sou5 Socialtjänstpolitik

    Socialutskottets betänkande 2003/04:SoU5 Socialtjänstpolitik Sammanfattning I betänkandet behandlas drygt etthundrasextio motionsyrkanden från de all- männa motionstiderna 2002 och 2003. Ett enigt utskott föreslår med anledning av motioner två tillkännagivanden till regeringen. För det första skall regeringen återkomma till riksdagen med ett konkret för- slag till lösning av problemet med att kommuner gör olika bedömningar när det gäller hur stora inkomster från eget arbete ett barn tillåts ha utan att detta påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Förslaget bör också beakta hur det belopp som skall undantas vid biståndsberäkningen skall bestämmas. Vad utskottet anfört med delvis bifall till motioner från (m, fp, kd, c, v, mp), (fp), (v) och (c) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. För det andra bör den särskilda utredare som tillkallats under hösten 2003 med uppdrag att följa upp och ur ett könsmaktsperspektiv utvärdera de myn- dighetsgemensamma uppdrag och de uppdrag till enskilda myndigheter som gavs i samband med propositionen Kvinnofrid (prop. 1997/98:55) genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att överväga hur önskemålet att varje kommun bör ha en handlingsplan för arbetet med våldsutsatta kvinnor skall uppnås. Vad utskottet anfört med delvis bifall till motioner från (s), (m), (fp), (v) och (mp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till utskottets tidigare ställningstaganden och mot bakgrund av pågående arbete på området. I betänkandet finns 65 reservationer och 3 särskilda yttranden. Utskottet har tillsammans med företrädare för Statens institutionsstyrelse den 2 och 3 februari 2004 besökt behandlingshemmen Granhult och Runna- gården.
  • Megafoner Och Cocktailpartyn

    Megafoner Och Cocktailpartyn

    Megafoner och cocktailpartyn – en granskning av riksdagsledamöters bloggar GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Boris Vasic Examensarbete i journalistik 22,5 hp, VT/2010 Handledare: Anna Jaktén Megafoner och cocktailpartyn Sociala medier handlar om interaktivitet och tvåvägskommunikation. Både experter och riksdagspartierna själva håller med om att detta är ett gyllene tillfälle för politiker att ta direktkontakt med väljarna. Men min undersökning visar att majoriteten av riksdagsledamöternas bloggar är ingenting annat än digitala megafoner. En knapp femtedel följer partiernas riktlinjer för sociala medier. De skriver utifrån sitt personliga engagemang för politiken och uppmuntrar reaktioner från läsarna. Det finns dock ljuspunkter: Fredrick Federley (c) finns på många kanaler ute på nätet och använder dem på sätt som partierna beskriver som ideala. – Ska man förstå sociala medier måste man se det som ett cocktailparty – man kan inte stå i ett hörn och gapa ut saker, säger han. 1 Förteckning över presentationen Varför sociala medier? Syftet med artikeln är att svara på frågan i rubriken: varför satsar partierna på sociala medier? Svaren kommer från intervjuer med riksdagspartiernas ansvariga för sociala medier. Artikeln ska belysa premisserna och förväntningarna som riksdagsledamöterna har när de jobbar med sociala medier. Den nya valstugan blev en megafon Detta är själva undersökningen: 140 bloggar, men en knapp femtedel följer riktlinjerna som partierna satt upp. Här visar jag upp exempel från några av bloggarna, samt kommentarer på undersökningens resultat från partiernas ansvariga. En djupare förklaring ges även av Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet. En bloggares bekännelser Fredrick Federley (c) är artikelseriens case. Som bloggande riksdagsledamot ger han en djupare bild av funderingar kring politik och sociala medier.
  • Uttalanden 2002-2006

    Uttalanden 2002-2006

    December 2006 Uttalanden 2002-2006 I detta dokument finns uttalanden från Regeringskansliet från perioden 1 januari 2002-6 oktober 2006 samlade. Uttalandena har varit publicerade på www.regeringen.se och togs bort den 6 oktober 2006 då en ny regering tillträdde. Kontaktinformationen i uttalandena är till stor del borttagen eftersom pressekreterare och andra medarbetare har bytts ut. Länkar som fanns i uttalandena är borttagna. Uttalandena är sorterade i datumordning med den senaste först i dokumentet. Det finns 1 uttalande från perioden. Att söka i dokumentet Du kan söka uttalande i dokumentet genom att använda den sökfunktion som finns i Adobe Reader. Sökfunktionen brukar vara markerad som en kikare i verktygsfältet. Du kan söka på valfria ord men för att förenkla din sökning finns följande nyckelord i uttalandena : • Statsråd • Departement • Ämne 2 Under 2002-2006 fanns följande statsråd, departement och ämnen på www.regeringen.se: Statsråd Göran Persson, Ann-Christin Nykvist, Barbro Holmberg, Berit Andnor, Bosse Ringholm, Carin Jämtin, Hans Karlsson, Ibrahim Baylan, Jan Eliasson, Jens Orback, Leif Pagrotsky, Lena Hallengren, Lena Sommestad, Leni Björklund, Mona Sahlin, Morgan Johansson, Pär Nuder, Sven-Erik Österberg, Thomas Bodström, Thomas Östros, Ulrica Messing, Ylva Johansson, Laila Freivalds, Gunnar Lund, Lars-Erik Lövdén, Lars Engqvist, Marita Ulvskog, Anna Lindh, Margareta Winberg och Jan O Karlsson. Department Statsrådsberedningen, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Socialdepartementet, Finansdepartementet,
  • Verksamhetsberättelse 2012 Innehållsförteckning

    Verksamhetsberättelse 2012 Innehållsförteckning

    VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Innehållsförteckning Verksamhetsåret 2012 ........................................................................ 4 Partiets verksamhet i siffror ................................................................ 6 Stöd till partiledningen ..................................................................... 11 Partiets kommunikationsverksamhet ................................................ 15 Partiets organisatoriska verksamhet ................................................. 17 Partiets arbete för analys och opinion .............................................. 22 Partiets internationella verksamhet .................................................. 25 Riksdagsgruppens verksamhet ......................................................... 33 Partiets allmänna stöd till riksdagsledamöterna ................................ 65 Sidoorganisationerna ........................................................................ 66 Partiets företagsengagemang och fonder......................................... 74 Partiledning ...................................................................................... 77 Partistyrelsens arbetsgrupper ........................................................... 81 Partistyrelsens kansli – uppdrag och organisation ............................. 86 Personalarbetet vid partistyrelsens kansli ......................................... 89 Verksamhet i socialdemokratiska grupper ........................................ 94 Bilaga 1 – Nationell representation 2012 .......................................