Stiftelsen Fotevikens Maritima Centrum Skeppet i nordisk historia Projektledare Björn M Jakobsen

Redaktörer Mona Ahlm/Sven Rosborn

Vetenskaplig granskning Christer Westerdahl

Häftesansvarig Harry Alopaeus Björn M Jakobsen Christer Westerdahl

Redaktion Harry Alopaeus Anders Bunse Johann Ingolfsson Björn M Jakobsen Marcus Nilsson Staffan O`Bar Christer Westerdahl

Omslagsbild Gunilla Söderbom

©Fotevikens Maritima Centrum Originalmontering Foteviken 1996 Ann-Louise Ramberg Nilsson Skeppet i nordisk historia

Skeppet i nordisk historia

Illustration Margaretha Leide Jonson. I häftet "Allmän skeppshistoria" berördes den förhistoriska skeppsbyggnadskonsten i Norden i ett större europeiskt sammanhang. I detta studiehäfte berättas om den långa skeppsbyggnadstradition som finns i Norden från vikingatiden till nutid. Politik och handelsintressen har spelat en stor roll för utvecklingen av de olika skeppstyperna, allt från vikingaskeppens smäckra konstruktioner till de lastdryga koggarna och de tunga krigsskeppen fram till segelfartygens kamp mot ångfartygen.

3 Skeppet i nordisk historia

Vikingar i västerled frisiska öarna i utkanten av sitt imperium försökte han därför anordna ett kustförsvar vilket verkar ha haft en viss effekt. Kejsaren uppnådde också En viktig förutsättning för vikingafärderna var fred med den danske kungen Godfred på andra seglet som bör ha kommit till Norden under 700- sidan Danevirke - befästningssystemet över talet. I väster nådde norrmännen från norska Jyllands södra del - men när de båda hade dött västkusten över Shetland till Orkneyöarna. Efter brakade allt samman. Som en flodvåg vällde att ha underkuvat den ursprungliga befolkningen vikingaflottorna ned mot de försvarslösa fran- fortsatte expansionen till Hebriderna och därifrån kiska kusterna. Situationen för västerlandet blev runt Skottland och in mot Irland. Den första kritisk eftersom man samtidigt ansattes av ara- egentliga vikingaräden som vi känner till inträf- biska/muslimska rövarflottor i Medelhavet och fade 793 mot klostret vid Lindisfarne i nordli- magyariska (ungerska) rövartåg i öster. gaste England, men det kan vara en ren slump att Vikingaskeppen roddes upp i de stora floder- just den räden kommit att registreras som den na Rhen och Schelde. Via Seine belägrades Paris första. Vikingarna skapade sig snabbt genom i omgångar. Tidvis ockuperades delar av land- plundringar ett stabilt rykte som barbarer och skapet runt Seine. Lugnt blev det i norra Frank- rövare. Speciellt skrämmande var det tydligen att rike först när kejsar Ludvig den fromme 910 de utan förvarning kom seglande utifrån öppna hade engagerat hövdingen Rollo att för hans havet. En irländsk munk skrev också att han var räkning bevaka Normandie som ett eget fursten- lycklig när det stormade och var dåligt väder. Då döme. Rollo utposterade sina egna män på visste han att det inte gärna kunde komma vi- befästningar utmed hela kusten. Vissa nordiska kingar. flottor seglade vidare till Spanien och här brändes Kejsar Karl den store var väl medveten om t ex vallfartsorten i Santiago de Compostela. Väl det germanska hotet från norra Europa. Från nere i det arabiska (saracenska) Portugal och dessa barbariska nejder hade ju hela England Spanien mötte man hårdare motstånd. För att erövrats några århundraden tidigare. Bland de lura vikingar byggde saracenerna kopior av vi- kingaskepp som de fyllde med vana soldater. Här får man också detaljerade upp- lysningar i skrivna källor via den i dessa områden ut- bredda litterära kulturen. Det visar sig att vikingarna i hög grad var pragmatiker. De förlorade ofta i striderna, men hellre än att slåss till sista man började man för- handla. Somliga av dessa vi- kingar fortsatte ända till Rhone-mynningen i södra Frankrike där de övervint- rade. I Italien brände de en stad som de trodde var Rom (Luna). Från frankerriket och från Normandie utvandrade Under de intensiva vikingatågen strök nordborna fram utmed många avlägsna via landvägen ättlingar till kuster och floder. Margaretha Leide Jonson. nordborna ner till Syditalien

4 Skeppet i nordisk historia

som erövrades. Därifrån tog man så småningom textilbonaden som bär namnet Bayeux-tapeten. även det arabiska Sicilien. Detta utmynnade i den Inom kort hade hela England och för övrigt även märkliga normandiska furstedynasti (Roger I, de skotska och walesiska randområden satts Roger II etc), som på denna ö skapade en fristad under normandisk överhöghet. En särskild hård under fredliga och kulturellt högtstående förhål- kamp utspelade sig just i de områden i norra landen för både araber, judar och kristna. Påven England som hade ett stort inslag av nordbor. rasade givetvis mot dessa "kätterska reptiler". Motsättningarna mellan de normandiska härs- Från Sicilien deltog man också i korstågen och karna å ena sidan och de kuvade anglosaxarna grundade stater i norra delen av det heliga landet. och nordborna på den andra var länge hårda. En särskild fiendskap uppstod därvid med det Först på 1300-talet började franskt och östromerska kejsardömet i Bysans. Där kom anglosaxiskt -även språkligt- växa samman till man i strid att möta både vikingaättlingar i kejsa- engelskt. rens livgarde och i samma trupp landsflyktiga I slutet av 800-talet upptäcktes Island. Över anglosaxare som vägrade att lyda under Färöarna for snart tusentals nordbor i hundratals normandiskt styre i England. fartyg för att ta det nya landet i besittning. På England invaderades av nordiska vikingar un- Island har den äldre nordiska traditionen hållit sig der 800-talet. Flera norska och danska vikinga- levande fram i vår tid. Den tidigmedeltida isländ- hövdingar bosatte sig i landet. Många ortnamn ska litteraturen är samtidigt en ovärderlig källa till vittnar fortfarande om den nordiska invandring- den nordiska vikingahistorien. Från Island ens utbredning. Här uppstod även ett nordiskt koloniserades också omkring år 1000 sydvästra kungarike med centrum i York (Jorvik). På Ir- Grönland - Österbygden - under ledning av den land tog norrmännen över landet längs kusterna fredlöse Erik den Röde. Senare utvidgades kolo- och grundade här ett antal städer (t ex Dublin, nisationen till Västerbygden på Grönlands västra Waterford, Wicklow etc). Delar av Skottland sida. Efter att ha fått uppgifter om ett nytt land av och Wales var ständigt utsatta för härtåg. Ön en vinddriven viking, for Erik den Rödes son Leif Man erövrades. På de flesta ställen uppstod en den lycklige vidare västerut. Han grundade den nordisk/keltisk/anglosaxisk blandkultur där ofta första västerländska bebyggelsen i Amerika. vikingarna övergick till kristendomen. "Leifsbodarna", som bosättningen kallades, kan År 1066 landsteg Vilhelm Erövraren med sin vara identisk med den som norska arkeologer vikingaflotta i England. Han kom från Normandie grävt ut på L´Anseaux Meadows på Newfound- och händelsen finns bevarad i bild på den långa lands nordligaste spets.

Bayeuxtapeten är ett unikt samtida textildokument över Vilhelm Erövrarens invasion av England.

5 Skeppet i nordisk historia

Vikingar i Österled De rusiska hövdingarna drog på vintrarna ut på Östersjöns kuster var under vikingatiden be- gästning hos de underlydande folken samtidigt folkat av många folkslag. En form av jämvikt som man samlade på sig handelsvaror. Innevånarna verkar ha existerat med ömsesidiga krigiska fö- fick bygga speciella flodbåtar åt dem. Dessa var retag och allianser. Små nordiska enklaver upp- stockbåtar av stora aspar som kunde förses med stod i mindre stadsliknande samhällen. Från grän- skvättbord, mast och segel. På våren drog väldiga sen till Danmark/Sachsen i sydväst till Estland i konvojer med ruser nedför Dnjepr till Svarta Ha- nordost har man t ex funnit nordiska gravar, en vet. Även Volga användes för färder ned till del gotländska och en del sveapräglade. Wollin, bulgarernas rike och till Kaspiska havet. Ett sär- som nordborna kallade Jomsborg eller Jumne, skilt nära förhållande uppstod mellan sveakunga- var ett av de mera betydande samhällena. En rna och de rusiska storfurstarna. De senare etable- dominerande roll i Östersjön intogs av Gotland rade också kontakter med kejsaren i Konstantin- där man konstaterat flera vikingatida hamnar, opel (Bysans). På 900-talet inkallades nordiska t ex i Paviken och Fröjel. legosoldater i det s k "väringagardet", kejsarens Upp efter floder som Wisla (Weichsel), det livgarde. sydliga Dvina och framförallt Neva, över Ladoga med staden Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) till Vikingaskeppen Dnjepr ... överallt for vikingahövdingar med sina Den främsta symbolen för vikingarnas skepp följen och skepp. Färderna var i första hand har blivit det seglande roddskeppet i Oseberg i inriktade på handel med slavar, pälsar, honung, Vestfold, södra Norge. Skeppets längd är 21,4 m vax, vapen (bl a frankiska svärd) etc. I området och bredden 5,1 m. Skeppet, som är från omkring kunde de räkna med viss hjälp av finsk-ugriska 800 men gravsatt först år 834, är ett mycket stammar som redan var kända i väster. Snart speciellt skepp. Det är Nordens rikaste gravfynd upptäckte vikingarna handelsvägen mot Bysans med en mångfald av ståtliga och rikt ornerade/ och mot araberna i söder. För att klara organisa- skulpterade träföremål. I skeppet låg en kvinna; en tionen av handelsexpeditionerna upprättades flera drottning eller kanske en prästinna för hedniska stater med mäktiga städer som Novgorod, gudar. Med henne dödades och begravdes troli- Smolensk och Kiev, styrda av furstar som enligt gen hennes slavinna. Det norska Gokstad-skep- rysk tradition hade rusiskt (nordiskt, närmast pet från ca 900 är större - 23,5 m x 5,25 m - och svenskt) ursprung. Enligt traditionen hade de i verklig mening ett seglande skepp som, till skill- inkallats av de slaviska stammarna själva för att nad från Osebergaskeppet, verkligen visar den hålla ordning. Den främste hövdingen hette Rurik klassiska modellen för ett vikingaskepp. Tre små (Hrörekr). roddbåtar ingår också i fyndet.

Gokstadskeppet i Norge, ett av de berömda norska gravskeppen från tidig vikingatid.

6 Skeppet i nordisk historia

Samtida med Gokstadskeppet är Tune-skep- des ut redan 1934. Äskekärrsfyndet har nu date- pet, det tredje stora kungliga norska skeppet, om rats till 930-talet. Ett skepp från samma tid som än inte så väl bevarat och känt som de båda andra Äskekärrsbåten har hittats i Norge, det s k Klå- skeppen. Båtgravarna vittnar om ett stormanna- stad-skeppet. Detta har en förtjockad bordgång välde, kanske ett begränsat kungavälde, i områ- i "vändgången" av samma typ som den i Äskekärr det kring Oslofjorden från 800-talets början. och Skulde-lev I. Denna konstruktion kallades I Sverige har påträffats många rika båtgravar meginhúfr. t ex i Uppland vid Valsgärde och Vendel. Träet De flesta skeppsfynd i vatten kommer från i båtarna har dock inte bevarats och dessutom farledsspärrar. I Skuldelev i Roskilde fjord har kan de i storlek inte mäta sig med de norska man funnit fem skepp från mitten av 1000-talet. fynden. Även i Danmark har förekommit rika Ett av dessa (Skuldelev I) har varit ett handels- båtbegravningar, t ex av en högättad man i Ladby skepp av furu av typen , troligen byggt i på Fyn från 900-talet. Stormannen har begravts Norge. Ett långskepp (II/IV) har varit på 28-29 i ett långt och ganska lågt roddfartyg. Troligen har m, ett mindre handelsskepp av ek (III) av typen mannen tillhört den kungliga familjen. Det kan byrding är på 13 m och ett mindre långskepp av noteras att lämningarna efter skeppet i Ladby ek (nr V) på ca 18 m. Till fynden hör också en finns bevarat i en modern cementkammare i själva fiskebåt eller färja av ek (VI). Alla har bärgats, gravhögen. Samma höga status som Ladby- bevarats och rekonstruerats vid Vikingeskibs- hövdingen bör den gravlagde i en båtgrav från hallen i Roskilde. Fullskalekopior finns idag av grannskapet av den vikingatida staden Hedeby Skuldelev I, III och V. En dendrokronologisk - vid Slesvig ha haft. årsringsbaserad - analys har visat att det stora I själva hamnen till det forna Hedeby har ett långskeppet byggts i Dublin på Irland. handelsfartyg och dessutom ett stort långskepp I en undersökt spärr vid Fotevik i Skåne påträffats tillsammans med ett träpinnat, "sla- kunde fem båtar lokaliseras. Resterna av ett litet viskt" vrak. I jämförelse med de hundratals bå- långskepp har bärgats. Ytterligare ett långskepp tarna i gravar är dock vikingatida båtfynd i vatten har identifierats på platsen. Dessa fartyg sänktes ganska få. Det första vikingatida handelsskepp troligen något senare än skeppen i Skuldelev. som påträffades i Norden låg i stranden nära Likheterna med Skuldelev låter ana en lokal Äskekärr vid Göta älv i Västergötland. Det gräv- skeppsbyggnadstradition i Skåne/Själland.

Den inbördes storleken på be- varade partier av de fem Skulde- levskeppen. Illustration Margaretha Leide Jonson.

7 Skeppet i nordisk historia

Vid södra Östersjökusten har flera båtfynd grupper. Dessutom kommer det första egentliga från vikingatiden lokaliserats. Skeppen har stora stadsväsendet (urbanisering) och det första egent- likheter med de nordiska skeppen. De viktigaste liga myntväsendet (monetarisering), d v s man avvikelserna är träpinnar i stället för klinknaglar övergår från byteshandel med varor till mynt som av järn mellan borden. Det rör sig om minst ett värdemätare. Allt detta har som bakgrund en dussintal fynd, som vi brukar hänföra till (väst) väsentligt ökad handel med stora partier varor, slavisk skeppsbyggnadskonst. Flera olika typer inte minst nödvändighetsvaror som salt, spann- finns representerade, både för inlandsfarvatten, mål, kreatur, hästar, fisk, järn och textilier. för kustlagunerna och för högsjöfart i Östersjön. Handelskapitalet firar triumfer och en ny viktig En annan variant är båtfynden öster om Weichsel/ samhällsklass, stadsborgarna, börjar sticka upp, Wisla, som är järnklinkade, men i övrigt har vissa även om den från början är av utländskt ursprung "slaviska" drag. Dessa båtar kan tyda på en (tyska hanseater). Allt detta sker gradvis. En stor baltisk tradition (i dag representerad av litauer del av den egna trafiken gäller länge lyxvaror till och letter). Slutligen ska nämnas att man i Finland de maktägande grupperna (vapen, vin, kläder, har funnit den s k Lapuri-båten som en gång varit kryddor, kyrkliga föremål). Dessa varor borde ett mindre handelsskepp. helst kunna granskas och hembjudas i svensk hamn av kunniga köpmän med stora resurser Medeltiden bakom sig. Överheten uppmuntrade därför han- När slutade vikingatiden och när började seater och andra att slå sig ned i svenska köp- medeltiden? Det är viktigt att klargöra att dessa städer, vilket höll tillbaka de inhemska köpmän- epoker ä skapade av sentida forskare för att få en nen. kronologi i historien. Tidigare ansåg man att Samtliga dessa faktorer inverkar på skepps- vikingatiden började år 793 i samband med över- byggnationen. Under medeltidens lopp förvand- fallet på Lindisfarne. Slutet lades till slaget vid las skeppen från vikingatidens utsökta byggen Hastings 1066. Numera anser man att vikinga- med sina optimala timmerresurser till effektiva tiden bör börja redan under den högtstående transportmaskiner byggda av sämre, ofta impor- kulturella period som gravfynd från 6-700-talet terat, virke med begränsad levnadstid. Från lo- vittnar om. Slutet bör förläggas till 1100-talet, kala och regionala skeppstyper uppstår skepp kanske år 1103 då Lund blir kristet centrum för för världsoceanerna. Det rör sig på flera sätt om hela Norden. Det ska också noteras att medelti- de största förändringarna i skeppsbyggnads- den nere i Europa börjar betydligt tidigare än i konstens historia, detta trots att "medeltiden" Norden, redan på 400-talet. som epok oförtjänt har dåligt rykte i våra öron. Brottet mellan vikingatid och medeltid känne- Alldeles särskilt gäller detta omdöme om man tecknas av två viktiga företeelser. De tidigare med medeltid också menar vår sena järnålder små kungarikena läggs samman till större riks- och tar med utvecklingen i Sydeuropa. enheter. I Danmark verkar Harald Blåtand, död En betydande kolonisation hade under vikinga- 986, ha varit en sådan mäktig riksenare. På hans tiden ägt rum med nordiska bönder på de nord- stora runsten i Jelling står att han enade Danmark brittiska öarna, Färöarna, Island och Grönland. och gjorde danerna kristna. Kristendomens infö- Inom Nordens gränser bryts under tidig medeltid rande är den andra företeelsen. Genom kyrkans nytt odlingsland i det sydsvenska inlandet, i stora makt kunde kungarna styra folket men också få delar av Norrland och Finland samt i Estland. skrivkunniga män till sin administrativa uppbygg- Nyodlingsvurmen är internationell. Man räknar nad av rikena. med 1100-talet som den stora interna Under medeltiden stabiliseras alltså de olika kolonisationstiden i Centraleuropa. landområdena till en stat, närmare bestämt en Tyskar och danskar tränger i korsets tecken feodal variant med kung och länsväsen, adel och tillbaka de västslaviska och baltiska folkgrup- kyrka som de viktigaste elementen. Den äldre perna från södra Östersjön. Under samma före- hövdinga- och storbondeklassen sugs upp i dessa vändning expanderar svenskar österut, till Fin-

8 Skeppet i nordisk historia

land och längre in mot Finska viken. De hedniska en underordnad part. Den norra delen av Öster- folken, finnar, ester och slaver, som upplevt en sjön med Finska viken var viktigast inom det "försenad vikingatid", försvarar sig genom att bl a svenska väldet och det var bara från staden företa betydande flottexpeditioner mot fiende- Lödöse vid Göta älv och från Gotland som Nord- land. De underkuvas dock efter hårda strider och sjön tidvis trafikerades av svenska fartyg. deras sjömakt går i graven tillsammans med de- Omkring 1150 tillsandas Limfjorden som dit- ras gamla samhällsordning. tills utgjort den enda säkra passagen från Katte- Vikingatidens sjöfarts- och köpmannatradi- gatt/Skagerack ut i Nordsjön. Samtidigt upp- tioner levde längst kvar på Gotland. Ön var muntrades denna s k ummelandsfart med hollän- tämligen självständig i förhållande till det svenska dare på väg till Skånemarknaden av de danska fastlandet och gruppen storbönder var tillräckligt kungarna. Genom konkurrensen hindrades näm- penningstark för att utgöra den naturliga ligen danskarna att helt hamna i klorna på Lübeck. förbindelselänken mellan det ryska området och Runt Skagen kunde också saltet nå till Östersjön. kontinenten i väster. Tyska intressenter var ännu Skagens rev och Nordjyllands sandiga klittkust i början av 1100-talet tvungna att hålla sig på ansågs emellertid för farlig. Däremot kunde man nordsjösidan, eftersom södra Östersjökusten helt säkert stäva rakt västerut efter att ha följt kusten kontrollerades av slaviska furstendömen. Den norrut från Sydnorge/Bohuslän. sydliga delen av Jylland (Holstein) kom 1139 År 1389 förenas de nordiska länderna under under tyskt välde och därefter ändrades situatio- en unionsmonark, drottning Margareta av Dan- nen hastigt. Staden Lübeck nystartades 1143 på mark (Kalmarunionen). Några tiotal år opererar gammal slavisk mark och härifrån utgick nu strä- sjörövarflottor (vitalianer) för att understödja vanden att behärska handeln i resten av Öster- den avsatte svenske kungen Albrekt av Meck- sjön. Ett förmånligt avtal ingicks med gotlän- lenburg. Borgar på Bottniska vikens båda sidor ningarna och tyskar kunde bosätta sig i Visby. De ockuperas och därefter även Gotland. Efter hand nordtyska och holländska städerna bevakade försvinner denna typ av piratverksamhet. I Sverige sina intressen genom sin sammanslutning, den s k uppstår snart en stark opposition som gör att hansan. landet river sig lös från unionen vid ett flertal Ännu 1229 sluts handelsfördrag självständigt tillfällen, slutgiltigt först 1523. Med skiftande mellan gotlänningar och ryska furstar, 1237 även maktkonstellationer försöker nordiska intressen mellan gotlänningar och engelsmän. Efter hand slippa från hansans tunga handelspolitik. Krig tar tyskarna över både trafiken österut och sta- rasar under 1400-talet nästan konstant både den Visby. En stor del av deras dominans ligger inom och utom de nordiska länderna, inte minst i hansastaden Lübecks monopol på saltet från sjökrig. Lüneburg i det tyska inlandet. Saltet fick allt Dessa kolonisations-, krigs- och expansions- större roll, inte minst i konservering av viktiga företag ställer stora krav på skepp och sjöfolk. varor som skulle ut på marknaden, särskilt fisk. Den organisation som står bakom är den gamla Också denna export från Norden kontrollerades ledungen, folkuppbådet till sjöss under ledning av av hansastäderna. Först långt senare blev det hövdingar och stormän, som anpassats till de nya möjligt för svenskar att segla direkt på Frankrike/ förhållandena. Först i slutet av 1400-talet kom- Iberiska halvön och Medelhavet för att hämta salt mer en första kunglig örlogsflotta i form av en därifrån. Med hot om blockad av saltet hade unionsflotta, skapad av kung Hans i Danmark. tyskar och även danskar ända till 1600-talet ett Den viktigaste internationella skeppstypen som vapen riktat mot Sverige/Finlands hjärta - eller växer fram under medeltiden är koggen. Den snarare mage. nämns första gången i samband med en undsätt- Kring slutet av 1200-talet var processen med ningsexpedition till den tyska bosättningen i Riga hansans uppbyggnad av ekonomisk makt avslu- år 1206. Det äldsta fyndet av ett sådant fartygs- tad, även om den gotländska landsbygden som vrak, från Kollerup i nordvästra Jylland (Jam- handelsområde fortfarande var med i spelet som merbugten), visar att det varit försett med en

9 Skeppet i nordisk historia

Koggen avbildas ofta på de olika hansastädernas sigill. Illustration Margaretha Leide Jonson. mastfot i ett förtjockat spant placerat ovanligt De väsentliga kännetecknen för koggen är flat långt förut i skeppet. Koggfyndet har en flat och botten utan nordisk T-köl, växlingen av kravell kravellbyggd botten, med några få klinkade bord och klink i slaget, de raka, kraftiga stävarna med i sidan. Skeppet tycks ha anpassats helt till vade- det främre starkt utfallande och de utstickande havskusten mellan Holland och Jylland. Vraket balkändarna. Skeppssidan är också hög, jämnt visar alltså på ett misslyckat försök till löpande och det U-formade tvärsnittet vittnar om ummelandsfart. Vi har anledning att tro att det var stor inre volym. med förbättrade versioner av detta fartyg som Koggen representerar det hanseatiska farty- efter hand Skagen regelmässigt kom att kring- get när det är som mest effektivt. Den har sanno- seglas. Förbättringarna bestod i ett högre, klink- likt byggts närmast i serieproduktion, med vä- byggt skrov, med kraftiga tvärbjälkar som även sentligt sämre virkeskvalitet än de nordiska trängde ut ur bordläggningen, samt en mast som skeppen. Byggena har tidigt varit igång både på nordiskt sätt placerats i ett kölsvin strax för längs Östersjöns stränder och vid Nordsjökus- om midskepps. ten. Byggdelarna är grova och täta. Man märker 1962 hittades nära Bremen i nordvästra Tysk- att brist på timmer också gör de enskilda detal- land ett fartyg som helt motsvarar de samtida jerna mindre, men ingalunda mindre massiva. Det avbildningarna av koggen och därmed dess fullt viktiga var lastförmågan. Fartygen skulle inte utvecklade form. Bremenkoggen var nybyggd fungera och användas längre än att de betalade och låg sannolikt på sin varvsplats när den förliste sina egna frakter. Koggen var en lastmaskin ca 1380 (dendrokronologisk datering av virket). avsedd för en regelbunden trafik, stöttad av stort Den har haft ett akterkastell och ett halvdäck handelskapital. Som seglare och som hantverks- förut. Längden är 23,5 m och bredden 7,5 m. produkt var den dock klart underlägsen de tidi- Förstäven är inte mindre än 8,4 m lång. 40 spant gare nordiska farkosterna. håller ett inbördes på 0,5 m. Kölsvinet håller 11,8 Byggsättet i koggen skulle omsider influera de m i längd. Höjden varierar mellan 5,3 och 7,5 m rena klinkbyggena i Norden, främst genom att de (akterkastellet).

10 Skeppet i nordisk historia

raka stävarna infördes (i t ex Kyholm-fyndet 1300-talet: Gedesby, Kalmar II, Halmstad, efter 1205). Först gällde detta kanske förstäven Helgeandsholmen II-III, V, IX och Nordstrand. men med stävrodrets genombrott under förra 1400-talet - 1500-talets början: Foldröy, Hel- hälften av 1200-talet även akterstäven. Kalmar I geandsholmen IV, X, Avafjärden, Kallviken, har rundad förstäv och rak akterstäv med stäv- Sundsvall och Kalmar IV-VI. roder. De flesta någorlunda stora fartygen för- 1500-1550: Tegelvraket vid Skanör, sågs också på 13-1400-talen med tvärbalkar Helgeandsholmen VIII, Klintehamns-, Melböda- som stack ut genom skeppssidorna. och Riddarholms-skeppet. Ett tiotal koggar har påträffats i de torrlagda Även en serie småbåtar har hittats, t ex i Kal- poldrarna vid Zuiderzee (Ijselmeer) i Holland, mar. mest från 1300-tal och något senare. Det har också hittats koggar i Tyskland. I Danmark finns 1500-talet förutom Kollerup-koggen även Kolding-, Vej- Detta århundrade såg en väldig expansion av bystrands- (ca 1380) och Lille Kregme-koggen skeppsbyggeriet efter upptäckten av den Nya (ca 1400). I Norge finns koggen från Selløerne Världen på 1490-talet. De fartyg som seglade (vid Korshavn, Lindesnes). I Sverige har vi fyn- jorden runt och intog Amerika, vare sig de var den från Helgeandsholmen, Mollösund i Bohus- spanska, portugisiska eller engelska, var inte län, Bossholmen, vid Oskarshamn, alla från ca stora (nao, galeon). Det blev då i första hand 1300. Skanör-koggen är den senaste och också fartyg i medelhavskravell som kom i fråga, vilket den yngsta, omkring 1450. medförde att skelettbygget spreds norröver, dock långsamt. I allt större omfattning började nor- Från Norden har vi följande exempel på vik- diska skepp att hämta sitt salt direkt från pro- tiga klinkade nordiska handelsskepp: ducenter nere vid Frankrike (Baie-de Bourg- 1100-talet: Vik, Ellingå, Lynæs, Knösen, neuf, Brouage, s k baisalt), Portugal (Aveiro, S:t Eltang Vig, Galtabäck och Falsterbo. Ybes/ Setubal) och Spanien (San Lucar). 1200-talet: Kyholm (1205), Asker (Sjövoll), Hur de sydliga skeppens intimmer såg ut har vi Bergen, Åbo och Kalmar I. en god uppfattning om genom flera fynd från

Skepp av galeontyp. Illustration Margare- tha Leide Jonson.

11 Skeppet i nordisk historia

1500-talets förra hälft. De har inte minst påträf- sionen stannade dock inte på den iberiska halvön, fats i Amerika, från Labrador i Kanada (Red Bay utan gick vidare till de stora italienska handels- med den välbevarade baskiska valfångaren San städerna, främst Genua. Skeppsbyggeriet var Juan), på Bahamas, Bermudas och i Västindien. särskilt utpräglat på den norra delen av den Ett är även funnet i Medelhavet (ett ca 40 m långt iberiska halvön med dess större nederbörd och genuesiskt fartyg vid Villefranche nära Nice), därmed större timmertillgång. Till stor del kan det och ett i England (Cattewater vid Plymouth). därför kallas baskiskt. Det var sådana skepp Spantdelarna - bottenstockar och kilformiga ur- som utgjorde den stora armadan som 1588 sän- tag - båda i det massiva träet av varje spantdel, des ut för att kväsa England och återinsätta Mary är säkrade med tränaglar. De överlappande Stuart på tronen. Allt tillgängligt fartygsmaterial låsningarna skapade en obruten rad med tvär- bottenskrapades. I flottan på nära 200 skepp timmer just i slaget. Timringen är tät och sofisti- ingick faktiskt också ett svenskt skepp, sålt till kerad. Mastspåren sitter i stora block som säk- Filip II av hertig Karl (senare kung Karl IX). ras av tvärträn över kölsvinet. Fartygen har ak- Armadans väldiga galeoner misslyckades dock, terspegel med karaktäristiska häckträn och band. delvis genom sin storlek, mot de lättmanövrerade Skrovets utseende på galeonen vid slutet av engelska skeppen, men sjöstriderna var inga- 1500-talet kan kanske bäst studeras på en mo- lunda avgörande. Katastrofen kom när armadan dell förvarad i Stockholm. Den äldsta plattgattade skulle ta sig hem igen. Den skingrades av stormar båten i Sverige tycks vara Riddarholmsskeppet och de stora skeppen drev iland med stora för- från omkring 1520. Vraket finns på Stockholms luster i manskap, inte minst på de brittiska öarna. medeltidsmuseum. Timret krossades och det finns därför föga att Inom segelföringen var tidens stora nyhet log- upptäcka av konstruktionsdetaljer (ett exempel gert- och sprisegel också på mindre båtar, vilket är La Trinidad Valencera på Irland). Detta var medförde en placering av mastfoten långt förö- långtifrån den sista spanska armadan som sändes ver. Innovationen kom från Holland. ut, men den mest omfattande och mest berömda. De ekonomiska fördelarna av koloniexpan- På sjötaktikens område betydde den en fortlö-

Riddarholmsskeppet i gamla utställningen. Foto Stockholms Stadsmuseum.

12 Skeppet i nordisk historia

pande övergång från äntring med stora manskap till fartygsartilleri. Detta fick i sin tur återverk- ningar på skeppsbyggeriet. Många stora skepp seglade fortfarande med klinkbyggt skrov. Vraket efter ett sådant skepp (Kopparskeppet) har undersökts utanför Gdansk i Polen. Skeppet var lastat med trä, osmundjärn (kanske svenskt) och ungerska koppartackor. Det har störst likhet med vraken från Aberwrac´h i Bretagne. Dessa fartyg är mycket mera tät- spantade än på tidigare klinkbyggda fartyg. Flera av dessa fartyg har varit mycket stora, inte minst de som påträffats i Holland, som i varje fall haft över 30 m längd. I Hellesund, Norge finns också ett fartyg som skulle kunna betecknas som holk. Detta fartyg har haft last eller ballast av estnisk kalksten. Även andra stora 1500-talsfartyg var klin- kade. En första uppfattning om hur en öster- sjökarack kan ha sett ut fick man genom upp- täckten och undersökningen av Ringaren, ett oidentifierat skeppsvrak utanför Flatvarp i Tjust, Gustav Vasa lade grunden till den svenska flottan. Småland. Fartyget förliste med en last som ge- nom bomärken i trätunnor delvis kunnat bindas till det dåvarande Tyskland/Preussen. Ringaren har haft kraftiga raka stävar av koggtyp samt varit klinkad i underskrovet och kravellbyggd i den under denna tid. Skulle hälften av vad han själv övre delen av skrovet. Hon hade tre master och berättat vara sant var han dessutom en stor råsegel. humorist, vilket inte behöver minska hans fak- För Sveriges del innebar århundradet stora tiska bedrifter i våra ögon. Han var trogen sin förändringar. Landet bröt sig definitivt ur unionen kung till slutet trots att han så småningom tvangs med övriga Norden, fick en stor rikshushållare slåss mot sina egna landsmän, för att till sist stupa (Gustav Erikson Vasa) till kung, vilken hårdhänt i exil i Italien. bröt katolska kyrkans makt genom att införa Gustav Vasas allierade (Lübeck) bestod med protestantismen för att kunna tillskansa sig kyr- de troligen första kravellbyggda fartygen i den kans rikedomar. Gustav Vasa grundade därtill en svenska flottan, kraveler, med höga akter- och av Europas viktigaste furstedynastier. Hans kon- förkastell och platt akterspegel. Det var med sekventa uppbyggnad av örlogsflottan skedde hjälp av dessa som Stockholm kunde skäras av några årtionden efter kung Hans i Danmark. Det och slutligen intas 1523. Ett av dessa fartyg ligger blev att starta från noll. Resterna av den gamla troligen som vrak på stort djup vid Franska ledungsflottan hade inte kunnat mäta sig med de stenarna i Nämndöfjärden nära Stockholm. stora danska skeppen. Förlagorna togs till de kungliga skeppsgårdarna. Kristian II:s trogne amiral Sören Norby kunde Redan då Gustav Vasa stödde de nya danska i många år med små medel effektivt blockera de härskarna (grevefejden på 1530-talet) visade sig första svenska försöken till motåtgärder till sjöss. den nya svenska flottan fullt funktionsduglig. Där Han opererade först kring Stockholm, som länge fanns även basen till en skärgårdsflotta, med hölls av danskarna, senare från Gotland. Norby galärer (galejor/jakter) byggda efter italienska framstår som en av de mest geniala sjökrigarna förebilder. Mindre fartyg kallades skuta, krejare,

13 Skeppet i nordisk historia

bojort, holk, bark, pinass. Bara de större farty- alternativ till klinken. Då styrdes övergången till gen om minst tre master i handelssjöfart kallades kravell på större skepp av statsmakterna, i stor skepp. Vad namnen motsvarade i verkligheten är utsträckning genom ekonomiskt stöd för kravell- osäkert. Men det går att spåra de olika formerna byggda bevärade kofferdister som utan större i samtida illustrationer. Påfallande är att alla de ombyggnad vid behov kunde användas till krigs- mindre typerna har stormasterna akter om mid- bruk. Under det följande århundradet skulle dock skepps. skillnaden mellan handelsskepp och örlogsskepp Vilken styrka denna flotta besatt skulle visa sig efter hand bli allt större. Seglingsegenskaper och då Sverige tog det första steget till en ställning snabbhet förbättrades hos örlogsskeppen genom som stormakt. Revals borgare begärde svenskt mer markerad V-form i botten. Handelsskeppen beskydd och hyllade 1561 den svenske kungen gick snarast motsatt väg. De mindre skeppen, Erik XIV. Danmark kände sin ställning som Öst- som skutor, jegter (i Norge) var fortfarande ersjöns främsta sjömakt hotad och den danske oftast klinkbyggda, men adopterade drag från kungen Fredrik II förklarade krig mot Sverige. kravellfartyg, t ex berghult och akterspegel. Några Det nordiska sjuårskriget (1563-70) rasade med få fynd av (riggade) roddbåtar/skeppsbåtar finns växlande framgång mellan svenskar, danskar och också, i Norge den välbevarade Portörbåten. deras allierade, lübeckarna (hanseaterna). Det väldiga amiralsskeppet Makalös, troligen samti- 1600-talet dens största krigsskepp, sprängdes i slaget vid Detta århundrade är holländarnas storhetstid. Bornholm. Den "stora kraveln" Elefanten, byggd Med en handelsflotta på över 10.000 fartyg 1559, förliste vid försök till bärgning nära Kalmar dominerade de världshaven. 55% av de fartyg 1564 efter slaget vid Ölands norra udde. Elefanten som inklarerades i Östersjön var holländska. har vid dykundersökningar befunnits vara ca 47 Världsekonomins centrum långt in på 1700-talet m lång och 11 m bred och utgör ännu en impone- var Amsterdam. Holländarna använde sig av rande syn för dykare. Flottan förblev i övrigt grundgående skeppstyper som utvecklats i de intakt. Den kunde under den lysande amiralen grunda farvattnen i vadehavet och Ijsselmeer. De Klas Kristersson Horn till och med ta upp tull vid holländska fartygen påminde närmast om pråmar Öresund och göra Östersjön till ett svenskt inn- eller runda lådor och var mycket lastdryga. De anhav. Den dansk-lybska flottans förlisning utan- var förhållandevis flatbottnade, med mindre di- för Visby 1566 var en av tidens största sjö- mensioner på virket än i England, och effektivare katastrofer, med förlusten av ett dussintal skepp riggade. Samtidigt var de mer svårmanövrerade. och åtskilliga tusen drunknade. Ur marin- Det mesta skeppsvirket importerades, inte minst arkeologisk synpunkt tycks den dock inte ha från södra Östersjön. I början av seklet ansågs lämnat många spår efter sig. Intensiva undersök- ett holländskt skepp på 100 ton behöva 10 mans ningar av sportdykare har gjorts på katastrof- besättning medan ett engelskt behövde tre gånger platsen. så stort manskap. Basen för bygget av den svenska flottan var Seklet upplevde också kampen om världs- Skeppsholmen och angränsande delar av Stock- haven mellan holländare och engelsmän. De olika holm samt på de övriga skeppsgårdarna i landet. maktgrupperingarna i England, rojalister såväl Många mindre fartygsbyggen lades ut på entre- som parlamentsfolk, följde samma aggressiva prenad bland kunniga bönder. Mot slutet av linje. Kriget baserades på stora flottor där eng- seklet och början av det efterföljande känner vi elsk taktik firade stora triumfer. År 1653 infördes åtskilliga sådana i Norrland och Finland. i den den brittiska flottan linjeskeppstaktiken, När det gäller handelsflottan får man utgå från med lika snabba och lika bestyckade fartyg mot att den i huvudsak var byggd på klinkmanér, i varandra (det fanns sex olika rangers skepp från likhet med Ringaren. Den "lilla sjöfartens" fartyg 8 till 90 kanoner). Den nya taktiken spred sig var klinkade. Först under det följande århundra- långsamt. Det kom att dröja ända till 1715 innan det skulle kravell slå igenom som ett livskraftigt svenska örlogsfartyg stred i linjeformering!

14 Skeppet i nordisk historia

Grundgående fartyg med fällbar sidoköl, s k svärd.

Striden mellan Holland och England fördes högtstående franska systemet, utan hämtades ända uppe i Ishavet, kring valfångsten. Till slut främst från Holland. Detta gällde både handels- blev engelsmännens strategiska styrka avgörande. och örlogsfartyg på kravell. I Bottenviken och Det politiska initiativet på havet övergick till Bottenhavet infördes kravellen genom de hol- England, som under 1600- och 1700-talen lade ländska bröderna Mommas (Reenstierna) grunden för sitt väldiga havsbaserade kolo- skeppsvarv i Jakobstad 1666. Därigenom lärde nialimperium. Ekonomiskt behöll holländarna sin sig de österbottniska timmermännen också något ställning, särskilt inom ostindiefarten. Där finner om skelettbygge. På denna tid gjordes sannolikt vi mängder av förlisningar och fartygsvrak som alla holländska skeppsbottnar fortfarande på skal Batavia (byggt samma år som Vasa, 1628, förlist med lösa klampar eller klossar som senare slogs 1656) och Zeewijk vid Australien och senare bort, s k spijkerpennen. I många fall förenades Amsterdam vid Hastings i England (1749). detta arbetssätt med dubbel bordläggning. Med Den politiska kampen fördes nästan överallt kravellfartygen kom också cittror, stödtimmer, med religiösa förtecken. Det trettioåriga kriget som i sidled förenade bottenstockar och rasade i Tyskland mellan 1618 och 1648. Bland opplängor med långa dymlingar eller bultar. de segrande protestaniska makterna befann sig Klinkmanéret fortlevde som en stark sidoström, Sverige, som under tiden byggt upp en bety- och var fortfarande dominerande inom "den lilla dande örlogsflotta, främst i konkurrens med Dan- sjöfarten". mark. I två krig kring mitten av seklet besegrades Från 1500-talets slut kom bojorten (holl: även Danmark med betydande landförluster som boejer), som var ett litet kravellbyggt, spriseglat följd. Den dominerande landmakten var Frank- fartyg med stagsegel och en liten mesan på en rike, som visserligen officiellt var katolskt, men kryssmast så långt akterut som var möjligt. De som ingått allians med Sverige mot Spanien och byggdes med lokala särdrag. I Norden blev den huset Habsburg. Förebilderna i skeppsbyggeriet ofta till en råbojort, det vill säga med storseglet på för Sverige låg dock ingalunda i det i och för sig en rå. Sannolikt byggdes en del på klink. I Kal-

15 Skeppet i nordisk historia

mar hamn sjönk 1656 den kravellbyggda kron- kulten in i en lång "skåra". Efter 1669 infördes ett bojorten Kråkan med dess karaktäriska spant- nytt mätsystem vid Helsingör, vilket medförde att konstruktion (spantdelarna går om lott). Den var skeppstypen successivt breddades. En sen flöjt ett av de fartygsvrak som utgrävdes och redovi- är den stora Anna Maria, av dykarna kallad sades av Harald Åkerlund (Kalmar XII). Den "Saltskutan", byggd i Amsterdam 1690, som äldsta förlisningsuppgiften i Norrland med en brann upp vid Dalarö 1709. Pinassen var ett i klart angiven vrakplats gäller en kronans bojort motsats till flöjten ett plattgattat litet fartyg med från 1643. tre master som var en miniatyr av ett fullriggat Åkerlund anser sig också ha en svenskbyggd skepp eller fregatt. Det skulle nog tagit skön- lodja i materialet från Kalmar (Kalmar XIII). hetspriset bland de olika typerna av handels- Detta fartyg är klinkbyggt. Det främsta karaktä- skeppen, om ett sådant pris funnits. ristiska draget är ett annat spantsystem, där spant- Det är tveksamt hur man skall beteckna det delarna skjuter över varandra, än det gängse, välbevarade fraktskepp som påträffades i Maria- liknande det i bojorten, som dock var kravell- ger fjord och som går under namnet Stinesminde- byggd. Denna typ har ett ryskt namn som har vraket. Möjligen förliste det omkring 1650. Detta betecknat högst olika skeppstyper genom ti- skepp var kravellbyggt med tre berghult, ca 20 m derna. I senare tid är det ett bulligt insjöfartyg i långt, 5,9 m brett och 2,7 m djupt. Det förde två Estland (Peipussjön). Den ryska lodjan var oftast master, fockmasten akter om midskepps och sydd. Sådana fartyg användes i Ishavet fram focken långt föröver i skrovet, med råsegel. emot 1800-talet, t ex på Spetsbergen. En trolig Troligen är det en dansk eller lågtysk skuta. 1700-talslodja med stora dimensioner på virket, Vasa är ett utmärkt exempel på det tidiga med sydd bordläggning och även spanten sydda 1600-talets holländska skeppsbyggeri, med dess till borden samt med längd av ca 25 m har relativt flata botten. På skeppsidan märks särskilt dokumenterats vid grävning i Skeppargatan i de kraftiga berghulten. Påfallande är stormastens Stockholm. Den utgör sannolikt krigsbyte. I Sverige inkom vad som kallades lodja i örlogs- flottan som ett mindre transportfartyg byggt på många mindre skeppsgårdar i landet. Vid Öresundstullarna beräknades skeppets volym och därmed tulltariffen från däcket. Hol- ländare i staden Hoorn konstruerade därför ett skepp med ett i förhållande till skrovet starkt indraget däck. Resultatet blev ett lågriggat, lätt- manövrerat smalt skepp med flat botten, den s k flöjten (holl: fluit). I den lilla spegeln gick ror-

Skepp av s k flöjttyp. Illustration Margaretha Leide Jonson.

16 Skeppet i nordisk historia

lutning akterut. Segeln är närmast pyramid- Det svenska stormaktsväldet förblev trots dålig formade. Detta är ett av de första regalskeppen, krigsutdelning på 1670-talet intakt, till stor del men det skulle följa många flera vilka var bättre genom effekten av fransk diplomati. Inte heller konstruerade. Gustav II Adolf insåg att grund- skulle Holland ha varit betjänt av dansk dominans förutsättningen för den svenska stormakten var över båda sidor av Öresund. Vid mitten och en stark flotta. Han stöddes här framförallt av den slutet av seklet skedde en övergång till engelsk kände riksamiralen Klas Fleming. Den svenska skeppsbyggnadsteknik, både i Sverige och Dan- örlogsflottan fyllde sina uppgifter väl, både under mark, med den berömda skeppsbyggarsläkten krigen med Danmark 1643-1645 då den fick Sheldon som primus motor i båda ländernas stöd av Holland (slaget och segern vid Femern örlogsflottor. Kriget 1675-1677 hade avslöjat 1644), krigen 1655-1660. Slaget i Öresund 1658 hur ödesdigert det var att den svenska flottan mot holländarna innebar dock ett strategiskt ne- blott kunde utrustas i sin huvudbas i Stockholm. derlag. Betydande brister uppenbarade sig under Vattnen blev här isfria långt senare än för den förmyndarregeringen för Karl XI vilket innebar danska örlogsstationen i Köpenhamn. Med 1680- stora förluster i skepp och manskap mot danska talet påbörjades därför uppbyggnaden av en ny flottan i allians med den holländska under kriget svensk flotta i den nya örlogsbasen Karlskrona, 1675-1679. I slaget vid Öland 1676 sprändes där långt bättre isförhållanden gjorde flottan slag- den väldiga Stora Kronan, byggd av engelsman- kraftig redan på våren. En för sin tid imponerande nen Francis Sheldon 1665-1672. Svenskarna flottanläggning såg där dagens ljus under ledning förlorade också Svärdet, Riksäpplet (byggt av av Karl XI:s främste vapendragare, general- Sheldon 1663) och Gröne Jägaren. Skall något amiralen Hans Wachmeister. namn nämnas framför andra blir det den danska Handelsflottan utvecklades till betydande stor- amiralen Niels Juel, ett snille på sjökrigets om- lek under 1600-talets sista år. Svenska skepp råde. seglade i stor utsträckning på Medelhavet. Tidvis konvojerades de av svenska örlogsskepp. Res- terna av ett tennlastat sådant långdistansskepp, troligen Spes (Hoppet) från 1697, ligger nära Skagen på Jylland. Några tidiga försök till svenska kolonier i andra världsdelar misslyckades dock (de mest kända är Nya Sverige i Delaware och Guldkusten i Afrika). De danska kolonierna ägde längre bestånd. I viss mån var detta en avspegling av Danmark-Norges bättre möjligheter på det maritima området. Under 1660-talet började utvecklingen av stagsegel för större skepp. De hade funnits på småbåtar ända sedan 1400-talet. Förstagseglen förorsakade en dragning uppåt av bogsprötet vilket medförde införande av ett särskilt stag, waterstaget som var fäst under galjonen. Detta är en i hög grad daterande detalj på äldre bilder. Första gången det nämns är 1691 i Frankrike. Det finns i Sverige på skeppet Kung Karl från 1694. Allmänt har det först genomförts på större skepp en bit in på 1700-talet.

Francis Sheldon, Stora Kronans skapare.

17 Skeppet i nordisk historia

1700-talet Kaparkriget, som bedrevs med stor hänsyns- Under 1700-talets första år bestod den löshet, innebar stor ålderlåtning av handelsflottan. svenska örlogsflottan sitt eldprov vid landsätt- Sverige deltog inte minst genom den kände kom- ning av trupper över havet mot de förenade mendören Lars Gathenhielm från Onsala i Hal- fienderna Danmark, Ryssland och Polen. Liksom land och den ökände britten John Norcross (som i slutet av det nordiska sjuårskriget 1700-1721 sedan kom att sitta i danskt fängelse i 25 år). Mot kunde den räkna med viss assistans av engelska sig hade han den lysande viceamiralen, norrman- flottan. I fortsättningen skulle den, trots sin stor- nen Peder Wessel, adlad Tordenskjold, ett av de lek, dock spela en tämligen passiv roll. De tidi- djärvaste taktiska snillena i sin tid. Med sin mäs- gare försöken att skapa en svensk skärgårds- terliga operation mot den svenska förrådsflottan flotta med galärer hade förfallit och en energisk i Dynekilen i norra Bohuslän fördröjde han Karl rysk uppbyggnad av en sådan vid det från Sverige XII:s invasion av Norge med ett år. Vraken ligger erövrade Nyen (S:t Petersburg) hindrade den ännu kvar. Tyvärr föll han som ännu ung i en duell svenska högsjöflottan från aktiv krigföring i Fin- offer för en avundsjuk svensk. ska viken. Några mindre träffningar hölls dock Under frihetstiden, från 1721 till 1772, då (Rilax/Hangö, Flisö på Åland, med synliga spår Sverige inte längre var en politisk stormakt i på bottnarna). De grundgående ryska galärerna Europa, kom sjöfart och skeppsbygge att upp- kunde ostört ockupera skärgården med Åland leva en lysande period. Epoken kan generellt och bränna och man plundrade den svenska uppfattas som ett uppsving för ekonomiskt initia- östkusten i flera omgångar åren 1714, 1719 och tiv och uppfinningsrikedom. Efter de karolinska 1721. Också dessa räder lämnade bidrag till envåldshärskarna och deras byråkrati tycktes vrakfloran och fynden på bottnarna, främst i fria krafter släppas lösa. Politiskt uppstår i Sverige Österbotten. En rysk galär ligger ännu som krigs- en slags parlamentarism. Inom vetenskap och byte på botten av Stockholms hamn. Hög- teknologi blir landet delvis världsledande. Som vi sjöflottan var dock intakt, när kriget 1721 avslu- skall se i Chapmans gestalt hade detta även tades genom freden i Nystad. återverkningar inom skeppsbyggnad.

Ryskt skeppsvarv vid Vornesj i början av 1700-talet.

18 Skeppet i nordisk historia

Från en bottennivå vid krigsslutet 1721 med rundstävad, mindre kofferdist, med råsegel och några hundratal små fartyg, ökar handelsflottan stagsegel, som hade masterna i ett stycke, s k stadigt för att 1785 omfatta minst 900 skepp, pålmaster, vilket betydde att alla rårna kunde många stora, om totalt 115.000 ton (vilket dock firas i däck. Polackan eller polackskeppet under räknades i svåra läster: 1 svl = 2,5 ton). Skep- sjuttonhundratalet hade också pålmaster, men pare och sjöfolk omfattade minst 1/10 av Sveri- förde latinsegel. Krejaren hade ofta tre master, ges och Finlands stadsbefolkning. Den egna sjö- varav kryssmasten hade gaffelmesan. Detta inne- farten låg högt i kurs hos de tongivande kret- bar tre master och enbart råsegel på de främsta. sarna. Svenska skepp gynnnades genom att pro- Hukaren, en varient av mindre fregatt utan fock- duktplakatet 1724 förbjöd utländska fartyg och mast, hade ofta rund stäv, stormast med råsegel- att föra annat än det egna landets varor. Något mesan på stormasten och en låg aktre mast med senare fick de inte heller bedriva kustfart inom ett litet mesansegel. Namnet hukarejakt används Sverige. Tullfrihet (med fribrev) infördes samti- ofta på fartyg utan mesantoppsegel. digt för svenska fartyg. Det typiska nordeurope- Namnfloran på de olika skeppstyperna är iska fartyget för 1700-talet var den rundgattade, något förvirrande. Vår svenske sjöfartsexpert lastdryga, galjoten. Den hade två master med Sam Svensson konstaterar att termerna snau, råsegel och stagsegel. Fockens skot löpte på en brigg, brigatin, skonert, galeas, krejare, hukare, levang, en stång, som gjorde segling flexibel. hukarejakt och tjalk syftar på riggen. Häckbåt, Typen var av holländskt ursprung, men användes , katt, flöjt, galjot och avser fartygets även i Östersjön. Avgiften för de konvojer som skrov. Det finns också benämningar som syftar ofta beledsagade holländska fartyg kallades ty- på dels skrov, dels på tackling. Hit hör fregatt, piskt nog "galjootsgeld". Två kända vrak av bark (barkskepp) och jakt. galjoter från denna tid är Älvsnabben och Fula De viktigaste handelsprodukterna som fördes Gubben. Troligen är den förra identisk med ett på skepp var tjära från norra Finland, järn från förlist fartyg från 1754. Den senare måste ha gått Mellansverige och trä från Norrland. Kring 1750 under efter 1732 (daterad efter det yngsta mynt- kom ca 35 % av världsproduktionen av stångjärn fyndet). från Sverige. Saltet var den viktigaste enskilda Vid sidan av galjoten och de likaledes rund- importvaran. Stockholm och Göteborg förmed- stävade flöjten, pinken och katten uppträdde allt lade dessa varor och intog en nyckelposition i all oftare nya skeppstyper. Före seklets mitt kom handel. Här residerade de rikaste och mäktigaste snauskepp och snaubrigg i nordiska farvatten. köpmännen. Inte för inte kallades de i Stockholm Dessa skepp hade en rak stäv och akterspegel "skeppsbroadeln". Det var också de som från och byggde mera på nordiska traditioner än den 1721 profiterade på det mest vinstrika företaget rundgattade och breda galjoten. Snau ()- i Sveriges historia, Ostindiska kompaniet. Flera masten (ordets ursprung är okänt) var en mast av dess fartyg förliste på de långväga resorna, som placerades med märsen gemensam omedel- t ex Suecia 1740 vid Shetland och Götheborg vid bart akter om stormasten i den i övrigt tvåmastade Göteborg 1747. Fartygen var kraftigt bestyckade farkosten (snaubrigg). Detta är en i högsta grad som skydd mot de ökända barbareskpiraterna i representativ skeppstyp, men som märkligt nog Nordafrika. Liksom i alla stora skepp stod ännu inte har kunnat konstateras i vår rika vrak- stormasten akter om midskepps och fockmasten flora. Ur detta utvecklades barkskeppet i Bot- så långt förut att focken måste halsas till ett tenhavet, den tremastade varianten. Denna har särskilt timmer på galjonen, fockehalsdäverten. åstadkommits genom att snaumasten flyttats ak- Örlogsflottan eftersattes ända fram till Gustaf terut till mesanmast (kryssmast), utan att man III:s tid. Från och med 1780 intensifierades ar- därför lade till ett kryssmärssegel, som behövdes bete på en slagkraftig kombination av en skär- för att fartyget skulle kallas fregatt (alltså ett gårdsflotta och en högsjöflotta. Mannen bakom fregattskepp med tre fullriggade master). detta var den berömde Fredric Henric af Chap- Redan på 1500-talet uppträdde krejaren, en man, skeppskonstruktör och sedermera amiral,

19 Skeppet i nordisk historia

båda sätten. Därför kunde Chapman övertyga sina överordnade om en lösning som varken var fransk eller engelsk utan en slags kombination av båda. De proportioner (bestick) som Chapman förordade och utvecklade matematiskt på hela skrov var att bredden skulle vara 1/3-1/4 av längden och djupet halva bredden. Dessutom skulle största bredden alltid ligga något för om midskepps. Bland Chapmans epokgörande skrif- ter märks Architectura navalis mercatoria ("Handelskepps arkitektur") 1775 med ritningar samt en rad mindre teoretiska skrifter fram till 1806. Chapman dog 1808. I flera misslyckade krigsföretag mot Ryssland och Preussen under 1700-talets mitt hade den svenska flottan spelat en tämligen underordnad roll. 1743 kunde Ryssland ockupera Åland och Finland ("Lilla Ofreden"). Man insåg nu behovet av ett svenskt motvapen. Under Augustin Ehren- svärd uppfördes den väldiga sjöbefästningen Sveaborg, "Nordens Gibraltar" utanför Helsing- Den berömde svenske skeppskonstruktören Fredric Henric af Chapman. fors, med varv och reparationsdockor för farty- gen. Med Chapmans ritningar skapades här en svensk skärgårdsflotta, arméns flotta, som kom- binerade eldkraft och rörlighet. En av dessa galärer, Hemmeman Birger Jarl, sjönk helt plöts- som redan verkat för saken under många år, när ligt av en läcka 1813 och hittades under 1970- slussarna plötsligt öppnades. Han var född 1721 talet på danskt farvatten. Denna svenska flotta i Göteborg som son till en engelsk immigrant och skulle fungera väl i flera drabbningar, bl a 1790 skeppsbyggare och med djupgående egna erfa- vid Svensksund. Detta var den största segern i renheter av engelskt (på plats) och annat skepps- Sveriges sjökrigshistoria och den avslutade det byggeri. svensk-ryska kriget med en hedersam fred. Åt- Chapman studerade existerande skepp och skilliga vrak, t ex den ursprungligen välbevarade ritade utifrån dessa nya, tematiskt beräknade S:t Nikolaus (Sveti Nikolai) bevisar kampens konstruktioner. Han kom därför att bli den store hetsighet och stora förluster för ryssarna. nydanaren även av handelsskeppen. Chapman En rad förändringar infördes i högsjöflottan framstår som den förste egentlige skepps- 1790 på varvet vid Sveaborg, i samband med arkitekten i världshistorien. I ett mera lokalt reparationerna efter det s k Viborgska gatloppet. perspektiv upptäckte han också på allvar de Bland annat fick linjeskeppen mesanbom (förut norrländska timmerresurserna med sina tätvuxna hade mesanen varit ett gaffelsegel). Dessutom furor. infördes kopparförhydning och genomgående Sedan det holländska skeppsbyggeriet hade ankarkätting. Det tog dock lång tid innan detta utträngts av det engelska i slutet av 1600-talet, nådde kofferdisterna. Förhydningen blev dock dominerade den brittiska familjen Sheldons i mestadels av bly. Järnkättingen kunde inom den samarbete med Polhem i Karlskrona. Emellertid lilla sjöfarten dröja till omkring 1850-1900. upptäcktes att franska skepp genom sitt större djupgående var överlägsna seglare. Experiment anställdes med skepp byggda i Sverige enligt

20 Skeppet i nordisk historia

1800-talet I Danmark-Norge blev utvecklingen en helt De nordiska länderna samarbetade under annan än den i Sverige eftersom landet var allierat 1700-talet, senast under det nordamerikanska med Napoleon. Där bombarderades Köpen- frihetskriget (1774-1778), genom att låta handels- hamn av engelsmännen och Nelson stal hela den skepp gå i gemensam konvoj med eskort av danska örlogsflottan. Mängder av danska han- örlogsfartyg. Denna väpnade neutralitet kunde delsfartyg togs som priser, under vissa perioder inte upprätthållas under Napoleonkrigen, då även svenska. Med möda kunde en svag livslinje Nordens länder politiskt gick olika vägar, vilket upprätthållas med småfartyg mellan Danmark betydde mycket för sjöfart och handel i Sverige. och Norge. Förlusterna lät inte vänta på sig, vilket medförde 1809 förlorade Sverige sin östra riksdel Fin- stor försiktighet med långväga resor. Efter 1807 land. Sveaborg föll redan 1808 genom förräderi genomfördes kontinentalsystemet, då Frankrike och med den tog ryssarna 10.000 man som försökte hindra all brittisk trafik på Europa. I fångar samt halva svenska örlogsflottan. Gamla Sverige samarbetade man med England, transi- urusla kofferdister mobiliserades för utrustning, terade dess varor och bedrev smuggling i stor proviant och sårade soldater med omedelbara skala. Speciellt profiterade innevånarna längst resultat i vrakfloran (Fru Margareta och Johan Skånes kust (Ystad m fl orter) och på västkusten Fredric i Gävlebukten). Krigets sista operation med Göteborg. Till en del skedde trafiken med var dock en svensk marin sjösättning i ryssarnas engelska fartyg men även Göteborgs handels- rygg, norr om Umeå, d v s de ur svensk synpunkt flotta ökade till nära det dubbla under tiden tämligen misslyckade aktionerna vid Sävar och 1805-1815. På de långa frakterna till Medelha- Ratan. vet skedde däremot en närmast total tillbakagång Den nedgång som nu var kännbar inom Sverige under krigsåren. Den svenska sjöfarten blev i fortsatte trots många goda initiativ (t ex av den stort sett kustsjöfart inom Östersjön och Nord- kände redaren C F Liljewalch, som flyttade sin sjön. På Hanö i Blekinge fick brittiska flottan en verksamhet från Malmö till Luleå). Det främsta egen bas ett par år. Härifrån for man oftast direkt skeppsbyggeriet försköts till Norrland. Norr- tillbaka till England. Vid ett tillfälle förlorades två landshamnen Piteå blev utgångspunkten för den stora linjeskepp, St George och Defence med en första svenska världsomseglingen 1840-1841 förlust av 1.500 man. Mycket få överlevde ur med skonerten Mary Ann av Luleå. Det göte- besättningarna. Vraken är kända dykmål borgska storkapitalet vässade också tänderna i (förlisningsmuseet i Thorsminde). Vid ett annat Sundsvallstraktens goda timmertillgångar. För tillfälle förlorades Crescent vid Nordjyllands kust. spanten importerades dock ofta ek.

Ångslupen Motala byggd vid Motala Verkstad 1873. (Ur Svenskt skeppsbyggeri).

21 Skeppet i nordisk historia

Omslaget skedde först sedan England i två Den första stora förändringen var kvantitativ. repriser hävde sin navigationsakt, 1848 och 1854 Skeppen förfinades utan att de grundläggande (kustfart), och sedan Öresundstullen försvann förutsättningarna ändrades. Tidens krav på pålit- 1857 under Krimkriget och de engelska tullarna lighet och snabbhet i leverans blev mer utpräg- på trävaror minskades. Industrialiseringen kunde lade. Masternas och seglens antal och deras yta därmed ta fart på allvar inom de områden som var ökades. Segelfartygen gavs smäckrare, mera Sveriges styrka: trä och järn (sågverk, gruvor, långsträckta former, så att de bokstavligen kunde stålhantering, valsverk). Men inom unionsriket skära sig genom vågorna. Kronan på verket blev Sverige-Norge var det framförallt de norska far- klipperskeppen, med ursprung i Amerika (tidi- tygen som tog över lejonparten av frakterna. gast i Baltimore på 1820-talet). Svenska skepps- Galeaserna (två master, varav förmasten alltid är byggare höll sig länge till de Chapmanska pro- högst) och sluparna/jakterna (en mast) blev allt portionerna. I Amerika byggde man nu skepp färre och mera lokala. Den "lilla sjöfartens" fartyg fem gånger så långa som breda och lade största var framförallt skonerterna (skonarna), från två bredden akter om midskepps. Från 1860-talet till mot slutet sju master - där främre masten var dessa genomgående kompositbyggen med aldrig var högst, med eller utan råsegel. ek och teak i borden men med spant och balkar De största förändringarna i sen tid inom sjöfar- av järn. De varv som i Sverige först lanserade ten inträffade under 1800-talet. Det var indu- denna nya princip var varven i Norrland (Sunds- strialiseringen som började omgestalta världen, vall och Gävle, i den senare staden särskilt genom inte bara skepp och sjöfart. Utvecklingen skedde L A Bång). Även varvsbygderna i Skåne och på mycket ojämnt, med England som ledande redan västkusten utvecklade sina speciella fartygstyper vid 1700-talets slut. Först i slutet av seklet bör- med viss hänsyn till de nya signalerna. jade Tyskland komma i samma nivå. Bortom Järn och stål börjar användas i skeppsbygge- horisonten tornade redan den blivande ameri- riet och ångan infördes på allvar. Järnspant och kanska kolossen upp sig. järnbalkar förstärkte fartyg, som i övrigt fortfa-

Great Eastern 1858. Den svenska ångfartygsindustrin hämtade många impulser utifrån, dock byggdes givetvis inte skepp i detta kolossalformat i Sverige. (Ur Svenskt skeppsbyggeri).

22 Skeppet i nordisk historia

rande var byggda av trä. Först sent tillkom stål- över. Förutsättningen för ett effektivt utnyttjande barkarna. Man lät bygga fartyg på allt längre håll av ångkraften var att kol fanns tillgängligt överallt och tog ibland material kring ekvatorn. Inte minst på de stora traderna. När detta var verklighet gjorde sig amerikanskt skeppsbyggeri gällande i blev ångfartygen dominerande. denna segelskeppens svanesång. Tecknen på Medan man i Sverige mycket tidigt började kolonialismens segertåg blev allt flera. Exotiska bygga ångfartyg av trä och fick skickliga kon- träslag, som teak och mahogny, kunde användas struktörer av ångmaskiner (Motala mekaniska här och var. Speciellt lämpade sig dessa för verkstad med flera fabriker men också i Norrkö- däcken. ping och Göteborg) blev utvecklingen en annan Från ledande sjöfartshåll såg man först ång- här än i de världsledande länderna England och kraften som ett komplement. Ångmaskiner hade Amerika. Fastän den svenska ångfartygsflottan först använts i småfartyg och många trodde att redan 1850 var den största i Europa näst Eng- det skulle stanna därvid. Några ansåg att ångan land, höll vi in i det sista (och även det övriga skulle kunna användas som hjälpmotor till segel- Norden) fast vid de seglande fartygen. Bakgrun- skepp. Det visade sig dock i grunden bli dyrare den till detta är helt enkelt att Sverige utgjorde en än fartyg enbart för segel. När ångfartygen växte periferi, en utkant, i världssjöfarten. till i nivå med de stora klipperskeppen förstod Den moderna rederinäringen kom också man att det bara var en tidsfråga innan ångan tog mycket sent att slå igenom. Det ålderdomliga

Klipperskeppet, segelskeppen i sin mest utvecklade form, "havets vinthundar". Illustration Margaretha Leide Jonson.

23 Skeppet i nordisk historia

partredandet av stadsköpmän och kustbönder rodde den svenska framgången mest p g a bris- var mycket seglivat, men föga effektivt ur ekono- ten på konkurrens efter det oerhört förödande misk synpunkt. Det var bara i en sådan situation kriget, inte minst på sjöfartens område, som vi som segelskeppen kunde frodas. Detta gällde hade undsluppit nästan helskinnade. främst inom "den lilla sjöfarten", kustfarten. Ännu Segelskeppens sista nisch kom under sådana kring 1870 dominerades också svensk utrikes förhållanden att gälla sådan varutransport som sjöfart mycket stort av segelfartygen. Totalt ut- hade minst krav på exakt leveranstid, t ex den gjordes då bara 5 % av det totala svenska långväga spannmålen från Australien till Europa. tonnaget av ångbåtar. Ändå togs passagerar- Nu byggdes inga nya segelskepp längre. Det trafiken tidigt över av mindre ångfartyg, inte minst kunde faktiskt hända att skepp som seglade på Göta kanal och Trollhätte kanal med ans- under denna tid var byggda i slutet av 1700-talet. lutande sjöar Vänern och Vättern. Några av de I Vänern ligger vraken av två danska tvilling- mest intressanta vraken gäller sådana konstruk- byggen, som är tillräckligt gamla för att -som tioner (särskilt hjulångare som Östergöthland i sägnen säger - ha rester av slavbojor längs hål- Slätbaken och den intakta fiolbåten Eric Norde- rummet. De sjönk eller skrotades först under wall i Vättern). Även utmed Norrlandskusten 1930- och 1950-talen. Konstruktionsmässigt kan gick ångdriven skeppsfart. sådana "överliggare" tänkas vålla visst huvudbry Arbetslönerna spelade också stor roll som för kunniga dykare. De har dock naturligtvis marginaler i den konjunkturkänsliga rederi- byggts om och reparerats flera gånger. näringen. Under större krigsperioder, särskilt Inte minst gällde i Skandinavien efter ca 1880 Krimkriget, var allt tonnage upptaget och re- och under början av 1900-talet andrahands- darna gjorde lysande vinster. Under vissa låg- tonnage. Första världskrigets torpederingar och konjunkturer fick skeppen ligga och ruttna i åra- minsprängningar drabbade ofta gamla segelskepp. tal i brist på frakter. Den värsta sjöfartskrisen Rospiggar, Brantevikare, Rååseglare och inträffade åren 1884-1887. Därefter förekom Skärhamns etthundraelvor fann några sista små mycket få nybyggen av större seglare. nischer inom lokala småfrakter, liksom kust- Manskapsstyrkan i ett klipperskepp var flera trakter i västra Finland upplevde en sista renäs- gånger större än i ett ångfartyg. Detta spelade sans. I Danmark nämner man gärna den skoglösa särskilt stor roll för skepp som var beroende av ön Fanö söder om Esbjerg som ett unikum, med vinden och som måste passera de ombytliga dess 1 200 byggen under 1800-talet på bara vindhålorna kring Öresund, The Downs,Gi- importerat virke. Även Svendborg och Marstal braltar och Kap Horn -eller delvis total stiltje ute förtjänar att framhävas. Rekorden bland små på Atlanten eller Medelhavet. Man kunde få ligga segelnischer sattes dock i Norge. Den lilla sjö- still i veckor. Det givna tidsschemat var en omöj- staden Arendal i Norge med 4 000 invånare lighet för ett segelskapp. I Norrlandstidningar redade år 1872 292 segelfartyg på ca 100 000 kunde man t ex i slutet av 1800-talet läsa medde- registerton. Men å andra sidan hade det betydligt landen av följande typ: "Barkskeppet Ellinor av mindre samhället Brantevik i sydöstra Skåne Tvedestrand väntas till Skelleftehamn nästa vecka ännu 1899 94 fartyg om 12 500 ton. eller följande". Sådant kunde betyda driftsstopp Speciellt berömda i seglens sista skälvande och leveransstopp för en expanderande tung minut blev före andra världskriget de åländska industri. Först när svensk järn- och stålindustri stålbarkarna, "the last tall " - också de hade funnit en egen nisch i skeppsvarv inom andrahandsskutor - i Gustaf Ericssons flotta landet skulle Sverige, främst efter andra väldskri- (Mariehamn, Åland). Om man så vill är det säkert get, uppnå sin senaste storhetstid både som varvs- möjligt - och lärorikt! - för en dykare att upp- nation och som sjöfartsnation (rederierna täcka på ett vrak hur man i det längsta tärde på Nordstjernan-Johnsonlinjen, Broströmskon- tackel och tåg för att spara på utgifterna. Ros- cernen etc). Tiden innebar också motorfartygens lagens skeppare var legendariska för sin snålhet, genombrott. I ett internationellt perspektiv be- men detta gällde faktiskt för de flesta småfrak-

24 Skeppet i nordisk historia

tare. Det betydde mycket i en storm, som normalt Men den romantik som länge omgivit Kap- skulle kunna ridas ut för ankar eller undvikas med Hornsällskap och väldiga seglande skolskepp lite extra påfrestning på riggen, om en bordgång kommer att leva länge. Den hade dock sällan var genomrutten eller om hampan i ankartrossen någon motsvarighet i praktiken. Sjömannens liv var risig eller wiren i stagen genomrostad. Som- var hårt och farligt. Valet av yrke var inte alltid liga skepp var i så dåligt skick att arbetslösa frivilligt. Redandet av gamla läckande såll till sjömän vägrade mönstra på skorven eller efter farkoster var ett helvete. De sista redarna kunde tveksam mönstring hoppade av i första bästa berätta. Men alla yrkesval har mer eller mindre hamnstad. komplicerad bakgrund och det som drivit män- Perspektivet förändras raskt. Under 1970- niskor till att arbeta på sjön är lika respektabelt talet var det fortfarande möjligt att intervjua äldre som annat. I botten ligger ofta en tradition som sjömän som arbetat hela sin tid ombord på seg- fört från fiskare och kustfolksmiljöer till de sju lande fartyg. Nu går det inte längre. En hel värld haven. Det som framför allt förtjänar vår upp- har därmed gått i graven. Vill vi veta något får vi märksamhet och vår beundran var den speciella gå till den oerhört rika litteraturen, inte minst arbetskultur och den yrkesskicklighet, som ut- skönlitteraturen, med författare som Joseph Con- märkte sjöfolk på segelfartygen. En marin- rad och - varför inte - C S Forester (Hornblower), arkeolog skulle göra sig själv en otjänst om man med flera i samma anda. Om ångfartyg handlar inte försökte förstå något av denna specifika Harry Martinson ("Resor utan mål, Kap Farväl") maritima kultur. och B Traven ("Dödskeppet"). Tar man livet från den humoristiska sidan har man stor glädje av Ove Allansson ("Resan till Honduras").

Segelromantiken blommar då och då upp i stora internationella tävlingar med skepp från olika tider. Bilden från ett möte i Malmö på 1970-talet.

25 Skeppet i nordisk historia

Att rekonstruera historien I dag är det populärt att försöka förstå historien genom att göra rekonstruktioner av föremål, byggnader och skepp. Endast genom att testa byggprocesserna vid tillverkning av äldre skeppstyper samt att segla med dessa kopior kan man få en bra bild över hur verkligheten en gång kan ha tett sig. Bilderna på dessa sidor vissar några av många sådana rekonstruerade skepp. Överst Sigrid Storråda från Vänern (kopia av Gokstadsskeppet) och nederst Erik Emune från Fotevikens Museum (kopia av Foteviksskeppet från 1023).

26 Skeppet i nordisk historia

Fotevikens Museum byggde under åren 1998- 2003 på uppdrag av Malmö stad två koggkopior i full skala. På bilderna ses Tvekamp av Elbogen, vars original med sina 29 meter är världens största kända kogg. Vraket påträffades av Fotevikens Museum 1992 utanför Skanör. Det är daterat till 1389-1390. Skeppet är också ett av världens äldsta som fört kanoner ombord. I förgrunden till vänster ses också Enighet av Elbogen, en kopia av en kogg från Almere i Holland . Originalet är daterat till ca 1430. De båda skeppen finns att se på Koggmuseet i Malmö hamn.

27 Skeppet i nordisk historia

Stiftelsen Fotevikens Maritima Centrum

28