DOCSLIB.ORG

I I Other IAEA

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
I I Other IAEA Attention Microfiche User, The original document from which this microfiche was made was found to contain some imperfection or imperfections that reduce full comprehension of some of the text despite the good technical quality of the microfiche itself. The imperfections may bei - missing or illegible pages/figures - wrong pagination - poor overall printing quality, etc. We normally refuse to microfiche such a document and.request a replacement document (or pages) from the National INIS Centre concerned. However, our experience shows that many months pass "before such documents are replaced. Sometimes the Centre is not able to supply a better copy or, in some cases, the pages that were supposed to be missing correspond to a wrong pagination, only. We feel that it is better to proceed with distributing the microfiche made of these documents than to withhold them till the imperfections are removed. If the removals are subsequestly made then replacement microfiche can be issued. In line with this approach then, our specific practice for microfiching documents with imperfections is as follows: 1. A microfiche of an imperfect document will be marked with a special symbol (black circle) on the left of the title. This symbol will appear on all masters and copies of the document (1st fiche and trailer fiches) even if the imperfection is on one fiche of the report only. 2. If imperfection is not too general the reason will "be specified on a sheet such as this, in the space below. 3» The microfiche will be considered as temporary, but sold at the normal price. Replacements, if they can be issued, will be available for purchase at the regular price. 4. A new document will be requested from the supplying Centre. 5. If the Centre can supply the necessary pages/document a new master fiche will be made to permit production of any replace- ment microfiche that may be requested. The original document from which this microfiche has been prepared has these imperfections: I \ missing pages/figures numbered: I | wrong pagination | )C I pqpr overall printing quality hf 4l»t l*A \t.r\r 0F XUL. »••I | j combinations of the above INIS Clearinghouse II other IAEA P. 0. Box 100 A-I4OO, Vienna, Austria EFFEKTIVARE BEREDSKAP VOLYM 3 UNDERLAGSMATERIAL FRÅN LÄNSSTYRELSER RAPPORT FRÄN STATENS STRÄLSKYDDSINSTITUT DECEMBER 1979 UNDERLAGSMATERIAL FRÄN LÄNSSTYRELSERNA I KALMAR LÄN OCH MALMÖHUS LÄN Den översyn av beredskapsorganisationen mot olyckor i kärnkraft- verk som strålskyddsinstitutet utfört i samråd med de berörda läns- styrelserna redovisas i detalj i volym 1 av rapporten "Effektivare ( beredskap". Från ett par länsstyrelser har strålskyddsinstitutet emellertid fått underlagsmaterial som är alltför omfattande för att ingå i volym 1. Eftersom detta material ändå är av allmänt intresse återges det i denna volym. Från länsstyrelsen i Kalmar län har erhållits en sammanfattning av en studie avseende möjligheterna att genomföra en evakuering om ett mycket stort utsläpp av radioaktiva ämnen skulle äga rum vid Oskarshamns kärnkraftverk. Studien omfattar sådana spridningsför- hållanden att Oskarshamns tätort ligger inom evakueringsområdet. På grundval av redovisade befolkningsförhållanden och transportmöj- ligheter hålls det för troligt att en planlagd evakuering skulle kunna genomföras inom åtta timmar, under det att en oförberedd eva- kuering skulle ta närmare tjugo timmar (utöver den tid som åtgår för fastställande av vilket område som är berört). En motsvarande evakueringsbedömning för Malmö redovisas i volym 5 och refereras i volym 1 (kapitel 7). Länsstyrelsen i Kalmar län har även gjort en förteckning över vilka statliga och kommunala myndigheter, större industrier husdjursbesätt- ningar och åkerarealer som skulle beröras av ett radioaktivt nedfall vid den studerade olyckan. Sven produktionsvärdena anges. Även länsstyrelsen i Malmöhus län har gjort en förteckning, kommun- vis, av vilka samhällsviktiga organ som skulle kunna beröras av en olycka. I detta fall är kostnaderna svåra att uppskatta, men för- teckningen ger en bild av den mycket omfattande skada som skulle förorsakas om stora markområden skulle bli långvarigt radioaktivt ( förorenade. LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN Planeringsavdelningen Oktober 1979 Blad 1 Försvarsenheten Studie avseende möjligheterna att genomföra en evakuering om ett mycket stort utsläpp av radioaktiva ämnen skulle äga rum vid Oskarshamns kärnkraftverk. Innehållsförteckning • Blad Förutsättning för studien, sammanfattning 2:1-4 Karta över området . 3:1 Befolkningsförhållanden 4:1-2 Skolor, förskolor och daghem 5:1-3 Sjukv&rdsanstalter, sjuka i hemmen 6:1-2 Transportmedel mm Personbilar 7:1 Bussar 0:1 Ambulanser, bårbilar, taxi, färdtjänstfordon och 9:1-5 i i täckta lastbilar Bärgningsfordon 10:1 Bensinstationer 11:1 Inkvarteringsmöjligheter Hotell, pensionat och vandrarhem 12:1 Offentliga lokaler 13:1 Enskild inkvartering 14:1 Transportberäkningar 15:1-2 Statliga och kommunala myndigheter 16:1-2 Industrier 17:1 Husdjur 18:1 Areal åker och betesmark 19:1-2 LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN Planeringsavdelningen October 1979 Blad 2:1 Försvarsenheten Förutsättning för studien Studien har omfattat evakuering av befolkningen i en 15 graders sektor med ca 8 mils utsträckning från Oskarshamns kärnkraftverk. Inom sektorn ligger Oskarshamns tätort 20-25 km från kärnkraft- verket. Länsstyrelsens beslut att evakuera området förutsätts ha fattats kl 10.00 den 15 oktober. Det radioaktiva molnet har då passerat evakueringsområdet, det råder svag vind och är 6 gra- der varmt. Inom evakueringsområdet bor 25 000 personer. Studien har genomförts med förutsättningen att beredskapsplane- ringen utökats att omfatta området 6 till 8 mil från kärnkraft- verket samt att övriga planerings- och beredskapsåtgärder vid- tagits enligt rapporten från SSI arbetsgrupp våren 1979 (se bilaga B t). Genomförande av motsvarande evakuering i dagsläget med nuvarande planläggning som grund skulle vålla betydande svårigheter. Infor- mation till myndigheter, organisationer och enskilda personer som måste medverka i evakueringen skulle bli tidskrävande. Risk finns för att viktiga personer hinner lämna området innan länsstyrelsen hunnit organisera verksamheten och informera berörd personal. C Bristen på mottagningsorganisation inom .inkvarteringsområdena skulle fördröja anvisningen av bostäder för evakuerade och all- varligt rubba tilltron till myndigheternas förmåga att bemästra situationen. Allvarligast skulle läget bli för de befolkningsgrup- per som måste ha hjälp med att klara förflyttningen, såsom sjuko, rörelsehindrade m fl. Tiden för evakueringens genomförande skulle förlängas avsevärt, (se blad 15:2). Tillsyn av kreatur i området skulle bli ett svårt problem, om inte särskilda personer uttagits i förväg och informerats om uppgifterna samt utbildats i hand- havande av erforderlig skyddsutrustning» LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN Planeringsavdelningen Oktober 1979 Blad 2» 2 Försvarsenheten Sammanfottninq Transporter Inom evakueringsområdet finns ca 8 300 personbilar och inom hela länet 390 bussar, som i medeltal kan ta 45 passagerare. Ay per- sonbilarna beräknas ca 70 % (5 800) vara tillgängliga för evakue- ringstransporter. I varje personbil beräknas åka tre personer. Med personbilar kan således 17 400 personer lämna området. Av bussarna beräknas 200 med sammanlagt 9 000 platser vara dispo- nibla för evakueringstransporter, därav 150 inom tre timmar från order. Med bussarna kan återstående befolkning i en omgång trans- porteras från området. Inom länet finns sammanlagt 26 ambulanser med två bårplatser var- dera, 73 bårbilor med var sin bårplats samt 15 färdtjänstfordon med plats för sammanlagt 71 rullstolar. Åv dessa beräknas 20 am- bulanser, 50 bårbilar och 12 färdtjänstfordon kunna utnyttjas för evakueringstransporter. Det innebär att ambulanser och bårbilar på två transportomgängar kan genomföra evakueringen av liggande i patienter. Varje tronsportomgong beräknas ta ca 3 timmar. Vid lasarettet i Oskarshamn finns ett mindre antal svårflyttade patienter, t ex sådana som är under operation eller ligger i res- pirator. Lasarettets läkare bedömer det dock möjligt att senast 6 timmar efter order kvnna flytta även dessa patienter. För trans- porterna krävs då i vissa fall större fordon än ambulanser, t ex möbelbussar eller andra täckta lastbilar för att nödvändig kring- utrustning skall kunna medföras. Lönsstyrelsen bedömer det möjligt att inom 6 timmar ställa sådana fordon till förfogande. Transportresurserna gör det möjligt att evakuera hela befolkning- en inom 8 timmar. Inkvartering Tillfällig inkvartering beräknas ske i norra och västra delen av Oskarshamns kommun samt i Högsby, Hultsfreds och Vimmerby kommuner I relativt närbelägna hotell och vandrarhem samt i offentliga lokaler kan ca 3 500 personer inkvarteras. Den enskilda inkvarte- ringskopaciteten överstiger avsevärt inkvarteringsbehovet» En »tor LÄNSSTYRELSEN I KALMAR LÄN Planeringsavdelningen Oktober 1979 Blad 2:3 Försvarsenheten del av de evakuerade beräknas själva kunna ordna sin inkvartering. Fran sjukvårdsanstalter evakuerade patienter beräknas bli intagna dels i andra sjukvårdsanläggningar i länet, dels i skolor eller andra lämpliga lokaler, som iordningställs för ändamålet. Vägar Inom området finns ett väl utbyggt vägnät, som utan svårighet klarar trafikbelastningen under en evakuering (se blad 3:1). Från Oskarshamns tätort utgår enligt studien sammanlagt omkring 6 000 fordon under ca 6 timmar. Trafiken fördelas inom tätorten på tre utfartsvägar. Belastningen per väg blir följaktligen mycket mått- lig. Kreatur
Load more

Recommended publications
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Skåne Län (M) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    F.d. Kristianstad län (L) beslut RAÄ 1996-08-27. F.d. Malmöhus län (M) beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Skåne län (M) enligt 3 kap 6 § miljöbalken BJUVS KOMMUN________________________________________________________________4 Vrams Gunnarstorp - Norra Vram [M19] (Norra Vram sn) _______________________________________ 4 BROMÖLLA KOMMUN __________________________________________________________4 Näsum [L 24] (Näsums sn) _______________________________________________________________ 4 BURLÖVS KOMMUN ____________________________________________________________4 Alnarp - Burlöv [M77] (delen i Burlöv sn) ___________________________________________________ 4 BÅSTADS KOMMUN _____________________________________________________________5 Båstad [L 32] __________________________________________________________________________ 5 Dagshög [L 35] (Västra Karups sn) _________________________________________________________ 5 Gröthögarna-Segeltorp [L 34] (Hovs sn) _____________________________________________________ 5 Salomonhög-Stora Nötte [L 33] (Västra Karups och Grevie sn) ___________________________________ 5 ESLÖVS KOMMUN ______________________________________________________________6 Trolleholm [M31] (delen i Västra Strö sn)____________________________________________________ 6 Eslöv [M182] __________________________________________________________________________ 6 Ageröd - Bosjökloster - Mölleriket [M37] (delen i Billinge och Stehag sn:r) _________________________ 6 Västra
    [Show full text]
  • Kv. Hemvistet Hyllie a B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X
    Med världen runt hörnet KV. HEMVISTET HYLLIE A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X en 1 E äg sv H lm an o e ckh s s to I p e S nr l. n e s Ri n Klipperg g n vä stkustväge SEGEVÅNG Vä ge v VÄSTRA n parksg kust HAMNEN Sege- Ö äst stra an V sgat arv F 2 S ä St V lad k e s g g- pp Jun tockholmsvägen a S ta mansg s n g Malmö C KIRSEBERGS- N a Hornsgat ndavägen t an a Lu V STADEN n ÖSTER- attenve llgatan rksvägen ra Va rgatan Ö F VÄRN gen Nor Öste örst Horns ellsvä a Citad ds Stora B g ulltoftaväge g n Slottsga GAMLA STADEN Drottninggatan 3 an ta Stora Nygatan gat n s RÖRSJÖ- ing S RIBERS- allerupsväg en STADEN g BORG gatan JOHANNESLUST svä Fören amn en lust Limh n n KATRINELUND torgatan Ka e S tr Johannes g n ine lu ä entsgata ndsg Regem n lväge v be S g Mariedalsv ata al FRIDHEM g o Marietorps allé s le in N ru n C g p R e n Kö ar nn ni s penham g ö e e 4 RÖNNE- R holm vä ä l ra sv För armvägen g stvägen v HOLM G Öst en F nsväge ttre e ust SORGENFRI u a kslu afs r Y n v RÅDMANS- Eri Sorgenfriväge en lle v äg VÅNGEN Amir Öst n Pilda e sväg B n a Köpenhamnsvägen ta ls n ham a g E6 atan Sa Lim m sg llerupsv Station g ägen Sal msv Triangeln r leru E20 DAMMFRI e ps C B vägen ä arl E22 g Gu MÖLLEVÅNGEN MELLANHEDEN en sta John fs 5 GAMLA Geijersgatan vä Ericss g Klåger LIMHAMN ANNELUND gen ons vä Ami n S belvägen r u ge g på alsg p svä rv No ata svä amn tan n ägsg n h a e g m edalsvä e Li ég g NORRA n ag n ä SÖDER- n Lin SOFIELUND K Vid ev opparb TÖRN- Klå u VÄRN ergsg ger Stadio ROSEN up ev tman s n vägen n n ta g a en a a Bell t L Linnégatan
    [Show full text]
  • Praktik Och Teori Nr 3/2002 • Malmö
    MALMÖ • PRAKTIK OCH TEORI NR 3/2002 MALMÖ HÖGSKOLA Praktik och teori 3/2002 • Malmö ISSN 1104-6570 1 www.lut.mah.se Våra hemsidor på nätet och den tryckta skriften kompletterar varandra. På nätet hittar du konferenser, seminarier och lik- nande dagsaktuella saker. Kalendariet uppdateras ständigt. Praktik och teori och olika skrifter finns också på nätet i pdf- format. Dessa kan läsas med Acrobat Reader som kan hämtas hem gratis på nätet. Prenumerera på pappersutgåva För prenumeration kontakta Anette Persson, Gemensam administration och service (GAS), tel 040-665 80 69, fax 040-665 82 25 [email protected] 2 Innehåll Redaktionen Förord 5 Mikael Stigendal Bryr sig Malmö högskola om malmöborna? 8 Helena Smitt Ut i samhället för att förstå det – självfallet också högskolans uppgift Intervju med Mikael Stigendal 16 Kent Andersson Malmö högskola kan inte slå sig till ro 20 Margareta Popoola Så konstrueras Malmös identitet 26 Cesar Vargas Min del i Malmö och Högskolan 47 Mikael Mattesson Vad har Malmö högskola och kulturlivet ihop? 52 Daniel Tjäder Malmö svänger men skulle kunna svänga ännu mer 56 Gunilla Konradsson-Mortin och Eva Olsson Stans bästa dateingplace!!! Är det så studenterna ser på Stadsbiblioteket eller … 64 Johan Book Låt studenterna knyta an till framtida arbetsgivare under utbildningstiden på ett helt annat sätt än idag 70 Jan-Olof Jönsson Stadsbyggnadsvisionen om högskolan som interagerande med Malmö 77 Birthe Pedersen En självklarhet i staden 84 Lars Berggren, Mats Greiff, Roger Johansson Så knyts Malmös invånare ihop med högskolan 92 Annika Karlsson Med andra ögon 110 3 Förord almö – kan man säga det så enkelt.
    [Show full text]
  • Informationsblad Holma Torg
    Holmas nya vardagsrum HOLMA TORG Holmas nya vardagsrum Holma genomgår just nu en omfattande förnyelse och förvandling. Här ska modern bebyggelse och ett nytt levande torg skapa nya spännande möten mellan människor från hela Malmö. Utbyggnaden av Hyllie med nya bostäder, kontor, service tillsammans med goda kommunikationsmöjligheter innebär att Holma flyttar fram sin position och blir en del av Malmös nya framsida. Läget mitt emellan innerstaden och Hyllie har många fördelar. Det finns gott om kommunikations- möjligheter med bil och buss och i Kroksbäcksparken kommer en cykelboulevard anläggas. Det är lika nära till fotboll på Swedbank Stadion och ishockey i Malmö Arena som till köpcentren Mobilia och Emporia. Holma blir dessutom granne med nya Hylliebadet. Den omedelbara närheten till det gröna är en av de många fina kvaliteter som kännetecknar Holma. De prunkande och ombonade gårdarna vittnar om att det gröna har en central roll och MKB:s självförvaltning har också sitt ursprung här. Tillsammans med Hyllierankans odlingslotter omsluter Kroksbäcksparken hela området och ger Holma dess speciella gröna karaktär. Den närliggande Kroksbäcksparken är Malmös tredje största park och kännetecknas främst av sina sju kullar. Här kan man njuta av en fantastisk utsikt, springa tuffa intervaller eller åka pulka. I parken finns världens första puckelfotbollsplan där man aldrig riktigt vet var bollen studsar. Den fina temalekplatsen ”Äventyr” lockar äventyrslystna besökare från hela Malmö med utmaningar för både barn och vuxna. A B C D E F G H I J K
    [Show full text]
  • Om Släktgården Hindby Nr 6 Som Blev Stadsdelen Eriksfält
    O M S L Ä K T G Å R D E N H I N D B Y N R 6 S O M B L E V S T A D S D E L E N E R I K S F Ä L T Ingemar Wickström December 2010 (rev. mars -11, april -12) (I denna internetversion har vissa uppgifter om nu levande personer m.m. utelämnats) Av alla de gårdar som vår släkt under århundradena brukat finns en del som med större skäl än andra kan kallas släktgårdar. En av dessa är gården Hindby nr 6 i Fosie socken, som på ett eller annat sätt haft anknytning till vår släkt i 300 år. Till Hindby by kom omkring år 1680 bröderna Per och Lars Rasmusson och slog sig ned som brukare av kronorusthållen Hindby nr 1 (Per) och Hindby nr nr 2 (Lars). De var söner till bonden Rasmus Larsson på Fjärdingslöv nr 4 i Glostorps socken, om vilken det sades när han 1698 dog: "ehn 78 åhrs gl: mand: hadde uthi långl tidh booet i Fielanslöf: lefwat i Ectenskap 52 åhr, ehn fader till 11 barn,.....ehn myket skröpl: Menniskja, war i huse hos sin doter". Lars Rasmussons äldste son, Per Larsson, dyker i början av 1700- talet upp på Hindby nr 6, som han sedan brukade till sin död 1755. Per hade bland sina 15 barn döttrarna Marna och Margareta, av vilka Marna skall närmare beröras nedan och Margareta var mormors mormor till vår släkts Boel Mårtensdotter Lindström, gift med den nedannämnde Jöns Persson på Fosie nr 5.
    [Show full text]
  • Det Äldre Gatunätet I Malmö. Dokumentation I Samband Med Schaktningsövervakning I Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan Och Baltzarsgatan
    Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan Thomasson, Joakim; Heimer, Olle; Mårald, Ingvar; Sjöstrand, Ulrika 2007 Link to publication Citation for published version (APA): Thomasson, J., Heimer, O., Mårald, I., & Sjöstrand, U. (2007). Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan. (2007:064; Vol. 2007:064). Malmö Kulturmiljö. Total number of authors: 4 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46
    [Show full text]
  • 27 September
    Här finns drop-in-vaccination nära dig. Tärnöskolan Helikopter ygplats VÄSTRA 6 FRIHAMNEN Segeåparken HAMNEN Malmö högskola Segevångs- skolan SEGEMÖLLA Turning Torso SEGEVÅNG Segevångs- INRE gården Östra HAMNEN Sjukhuset Kirsebergs- Central- GAMLA skolan station MALMÖ STADEN Beijers park VALDEMARSRO Drottning- KIRSEBERG torget World Maritime University Stor- Bulltofta- Öresundsparken torget skolan Tekniskt museum Malmö Österports- muséer 15 skolan RÖRSJÖ Kirsebergs STADEN ishall Marie- Kungsparken Gustav Värnhems- dals- Adolfs Länsstyrelsen skolan Rörsjö- 5 BULLTOFTA parken Gamla torg skolan Ellstorps- JOHANNES Begravnings- KATRINELUND parken 13 Slotts- platsen Latin- LUST Mölledals- Stads- skolan Mariedals parken biblioteket Värnhems skolan FRIDHEM Idrottsplats S:t Pauli norra Sjukhus 7 kyrkogård Risebergaparken DAVIDSHALL S:t Petri Mellersta skola Davids- Borgar- halls förstads- Rise RIBERSBORG skolan torg skolan VÄRNHEM be Bulltofta skola 2 Idrottsplats rekreations- Stads- S:t Pauli område Limhamns- huset fältet mellersta SORGENFRI RISEBERGA Rönne- kyrkogård Stads- HÅKANSTORP holms- Mont- S:t Pauli parken teatern bijou- södra Videdals- Rönneholms skolan 9 BELLEVUE skolan Idrottsplats Konsthall Sorgenfri- kyrkogård trakplats Hyllie- RÖNNEHOLM skolan kroken FÅGELBACKEN Amiralen Limhamns Slotts- Hamn EMILSTORP stadens Pil- Folkets Dammfri- Kronborgs- da skola skolan skolan mms- Park Östra Skola Mellan- skolan Kyrkogården hedsparken DAMMFRI Stenkula- Halltorps- Tandl.- 14 skolan parken NYA Mellanheds- KRONBORG högsk. SÖDER G:LA Vikinga-
    [Show full text]
  • Cykelåret 2016 Malmö
    Cykelåret 2016 Malmö 1 Innehåll 3 4 5 Alla Malmöbor har Malmö ska bli en Mål rätt att cykla erkänd cykelstad 10 7 6 Snabbfakta! Nya Kort om cykelvägar Malmö by Bike 12 14 19 Cykelförbättringar Nya Cykling för alla cykelöverfarter 22 21 Cykeltrafikökning Kommunikation & dialog 2 Alla Malmöbor har rätt att cykla Malmö är en cykelstad. Här cyklar vi överallt, hela tiden, året runt. Vi cyklar för att det är enkelt och snabbt. Till och med på vintern! Visionen för cykelstaden Malmö är att Alla Malmöbor har rätt att cykla. Man ska känna sig säker, både när man cyklar och när man har parkerat sin cykel. Vi vill att alla ska kunna cykla. Vi arbetar för att alla ska kunna känna vinden i ansiktet och uppleva denna vackra stad – på det bästa sättet att färdas genom den. 3 Malmö ska bli en erkänd cykelstad Ambitionen är att vara en internationellt erkänd cykelstad och att det ska vara enkelt och säkert för alla att cykla i Malmö. Cykeln ska vara ett självklart val och tillsammans med gång- och kollektivtrafik vara normen i staden. Cykelplaneringen är en central del av Malmö stads arbete för en hållbar och attraktiv stadsmiljö. Det ska vara lätt att göra rätt! Kommunikation Cykelvägnätet Kampanjer för ökad och säker Cykelbanor, cykelöverfarter, cykling, malmo.se/cykla, vinterväghållning mm. facebook.com/cykligamalmo mm. Service och tjänster Mobility management Cykelparkering, hyrcykelsystem, Cykelfrämjande erbjudanden så som cykelpumpar mm. Cykling utan ålder, cykelskolor och utlåning av elcyklar mm. 4 Häng med på färden! Mer att läsa Att cykla är bra för nästan allt.
    [Show full text]
  • Malmö Stad 750 År Köpenhamn Äldsta Stadslag 750 År
    År 2004 - Malmö stad 750 år Köpenhamn äldsta stadslag 750 år En analys av Sven Rosborn 1 En sammanfattning Malmö stad nere vid kusten har med stor sanno- tade att staden Malmö uppstått ur ett fiskeläge kallat likhet grundats av ärkebiskop Jacob Erlandsen i Lund Svalperup. Stranden från våra dagars Värnhem fram på 1250-talet. Innan Jacob blev ärkebiskop var han mot Malmöhus tillhörde vid denna tid troligtvis Bull- biskop i Roskilde och som sådan en mycket mäktig tofta by. Den stora Rörsjön/Västre sjö skar nämligen man. Hela Köpenhamn ägdes av honom i hans egen- effektivt av kustkontakten för bondbyn Malmö som skap av Själlands kyrklige ledare. År 1254 gav Jakob låg uppe vid nuvarande Triangeln. Erlandsen Köpenhamns borgare deras äldsta, i dag bevarade stadsprivilegier. Staden hade funnits redan För ärkebiskopen var det viktigt att säkra en ret- sedan slutet av 1100-talet men först genom det unika rättväg från Lund tillbaka till Köpenhamn. Han har privilegiebrevet från detta år stiger Köpenhamn fram därför snabbt gått igång med att bygga ett stort, runt riktigt ordentligt i historiens sökljus. försvarstorn av tegel på platsen mellan våra dagars ho- Vid den här tiden var relationerna mellan kung och ärkebiskop kyliga, ja jag skulle vilja säga iskalla. Kungen har därför gjort allt som stod i hans makt för att få sin man vald till ärkebiskop. Det hela började i december 1252. Ärkebiskop Uffe hade då hastigt avlidit. Dödsfallet skedde olägligt. Danmarks kung Abel hade nämligen strax innan fått ett spjut genom halsen under ett krig i södra Jylland. Hans bror Kri- stoffer skulle därför just vid jultiden av ärkebiskopen ha krönts till ny kung av Danmark.
    [Show full text]
  • Program För Hundrastområden
    GATUKONTORET Program för Hundrastområden 2010.06.02 Foto: Märika Bark, Agneta Sallhed Canneroth, Kajsa Karlström, Inga-Lill Öhlin, Emma Jonasson, Viveca Byhr Lindén, Emma Ekdahl. Foto från Whitewater Dog Park Illustrationer: Märika Bark, Emma Ekdahl Diagram: Emma Ekdahl, Anna Kanschat Innehåll Inledning 4 Hundar i andra länder 7 Hundrastområden 8 Här bor flest hundar 9 Kunskap och inspiration 10 Lokaldebatt och allmänhetens önskemål 12 Riktlinjer för utformning 16 Exempel på hundrastgård 20 Tillgängliga hundrastplatser 21 Målsättning 22 Källor 23 Medverkande ARBETSGRUPP Märika Bark, Emma Ekdahl, Birgitta Hjertberg, Anna Kanschat, Karin Sallby- Isaksson, Maria Sundell-Isling, Tobias Starck och Inga-Lill Ölin. STYRGRUPP Agneta Sallhed Canneroth REFERENSGRUPP Arne Mattsson, Eva Lundqvist och Anders Svensson 3 GATUKONTORET • PROGRAMMET FÖR HUNDRASTOMRÅDEN 2009.08.24 Inledning Det finns fyrtiotvå hundrastgårdar och åtta hundrastplatser runt om i Malmö. Hundrastgård är en inhägnad yta medan hundrastplatsen saknar stängsel och är ett större område. Samlingsnamnet är hundrastområde. Hundrastområden är inte bara en plats där hunden rastas utan även en mö- tesplats för hundarna och deras ägare. Med rätt innehåll blir rastområdet en plats för aktivitet och träning. Vid en inventering av alla Malmös hundrastområden under sommaren 2008 konstaterades både bristområden och behov av upprustning av befintliga hundrastgårdar. Malmö stad jobbar med att öka tryggheten i staden. Hundägarna är en grupp som är ute och rastar sina hundar även under dygnets mörka timmar och i alla väder. Därmed befolkas parker och gångstråk och bidrar till ökad trygghet. I centrala Malmö är det koppeltvång vilket innebär att man inte får släppa sin hund var man vill. Det finns förslag på att koppeltvånget också ska gälla detaljplanelagt område i hela Malmö.
    [Show full text]
  • Impact of Physical Objects on Scaring of Geese – with an Agroecological Approach Towards the Issue of Geese As a Pest in Agriculture
    Impact of Physical Objects on Scaring of Geese – With an agroecological approach towards the issue of geese as a pest in agriculture Påverkan av fysiska objekt på skrämsel av gäss - Med ett agroekologiskt grepp på gäss som skadegörare i lantbruket Elias Kvarnbäck Independent project • 30 credits Swedish University of Agricultural Sciences, SLU Faculty of Landsacape Architecture, Horticulture and Crop Production Sience Agroecology – Master’s programme Alnarp, 2021 Impact of Physical Object on Scaring of geese – With an agroecological approach towards the issue of geese as a pest in agriculture Påverkan av fysiska objekt på skrämsel av gäss – Med ett agroekologiskt grepp på gäss som skadegörare i lantbruket Elias Kvarnbäck Supervisor: Johan Månsson, SLU, Department of Ecology, Wildlife Ecology Unit Assistant supervisor: Johan Elmberg, Kristianstad University, Department of Environmental Science and Bioscience Examiner: Matias Jonsson, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU, Department of Ecology Credits: 30 credits Level: Advanced level, A2E Course title: Independent project in Agricultural Science, A2E – Agroecology – Master’s programme Course code: EX0848 Programme/education: Agroecology – Master’s programme Course coordinating dept: Department of Biosystems and Technology Place of publication: Alnarp Year of publication: 2021 Keywords: Geese, barnacle goose, greylag goose, large grazing birds, agroecological practices, flight initiation distance Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science (LTV) Department of Biosystems and Technology Publishing and archiving Approved students’ theses at SLU are published electronically. As a student, you have the copyright to your own work and need to approve the electronic publishing. If you check the box for YES, the full text (pdf file) and metadata will be visible and searchable online.
    [Show full text]
  • Den Delade Staden Malmö
    Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi, Lunds Universitet Mathias Wallin SGEK01 HT 2010 Den delade staden Malmö En kvantitativ fallstudie av den socioekonomiska segregationens utveckling i Malmö 1992-2006 och huruvida denna har påverkats av förändringar på bostadsmarknaden Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund till studien 1 1.2 Disposition 2 2. Problemformulering och avgränsning 4 2.1 Problemformulering 4 2.2 Avgränsningar 4 2.2.1 Geografiska avgränsningar 4 2.2.2 Tidsmässiga avgränsningar 5 3. Teori 6 3.1 Begreppen segregation och integration 6 3.2 Social polarisering 8 3.3 Effekter på polarisering av förändring i bostadsbeståndets upplåtelseformer 9 3.3.1 ”Right to buy” – exemplet Storbritannien 9 3.3.2 Svenska förhållanden 11 3.4 Sammanfattning teori 11 4. Metod 13 4.1 Operationalisering av begrepp 13 4.1.1 Socioekonomisk segregation och social polarisering 13 4.2 Socioekonomiskt index 14 4.2.1 Indexering med hjälp av z-värden 14 4.2.2 Indexering medelst faktoranalys 15 4.3 Bostadsbeståndets förändrade upplåtelseformer 16 4.4 GIS-analys 17 4.5 Spatial autokorrelation och klustring med Local Morans I 17 4.6 Korrelation och kausalitet 17 5. Material 19 5.1 Empiri 19 5.1.1 Problem med det empiriska materialet 21 5.1.2 Förändrade variabler 22 5.1.3 Användande av sekundärdata 22 5.2 Teoretiskt material 23 5.3 Metodologiskt material 23 6. Analys 24 6.1 Inledning 24 6.2 Den sociala polariseringens utveckling över tid 25 6.3 Den sociala polariseringen i det urbana rummet, 1992-2006 26 6.3.1 1992 27 6.3.2 2006 29 6.3.3 Förändring i socioekonomiskt index mellan 1992 och 2006 30 6.4 Spatial autokorrelation i förändringen av socioekonomiskt index 32 6.5 Socioekonomiskt index i förhållande till bostadsbeståndets upplåtelseformer 35 i 6.6 Förändringen över tid i socioekonomiskt index i förhållande till förändringen i bostadsbeståndets upplåtelseformer 36 7.
    [Show full text]