DOCSLIB.ORG

Personhistorisk Tidskrift 1976, Nr

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

SKRIFTER UTGIVNA AV PERSONHISTORISKA SAMFUNDET 17 Svenska studenter i Wittenberg AV CHRISTIAN CALLMER = Personhistorisk tidskrift 72 (1976): 1-2 STOCKHOLM 1976 SKRIFTER UTGIVNA AV PERSONHISTORISKA SAMFUNDET 17 Svenska studenter i Wittenberg AV CHRISTIAN CALL MER STOCKHOLM 1976 TRYCKT MED ANSLAG FRÅN LÄNGMANSKA KULTURFONDEN OCH STATENS HUMANISTISKA FORSKNINGSRÅD Personhistorisk Tidskrift 72 (1976):1-2 ISSN 0031-5699 ISBN 91-970164-0-3 Norstedts Tryckeri, Stockholm 1976 Inledning 1. Ur Wittenberg-universitetets historia mentet, medan Melanchton, som graecist Efter mönster från Tiibingen grundade år ägnade sig åt det Nya. Med de exegetiska 1502 kurfursten Fredrik III (1485-1526) föreläsningarna sammanhänger också den Vise av Sachsens ernestinska linje ett Luthers arbete med bibelöversättningen. universitet i Wittenberg, då en liten resi- Luther lade bibeln till grund för sin un- densstad vid Elbe "in termino civilitatis", dervisning. Detta är det första steget på vid randen av kulturen. Samma år erhöll hans väg till reformation av teologi och den nya läroanstalten kejserligt privilegi- kyrka. Från början ivrade han för en re- um av Maximilian I och 1507 påvligt av formering av studierna, för ett undan- Julius II. trängande av skolastiken. På de flesta Wittenbergs universitet var från början håll fann han gensvar, och flera av pro- starkt förbundet med augustinerorden. fessorerna ställde sig på hans sida. Genom Tolv professurer doterades med preben- sina föreläsningar vann han den stude- den från stadens Allhelgonakloster; ytter- rande ungdomen. Med sina 95 teser klar- ligare tre professurer besattes med fran- gjorde han sin ställning bl. a. till skolasti- ciskaner och augustinereremiter. Före re- ken. formationen har sammanlagt över 100 Från början hade humanisterna ett augustinermunkar studerat här. Till förste stort inflytande i Wittenberg, och inom teologie professor hade kallats priorn, se- den filosofiska fakulteten bildade de en dermera generalvikarien Johan Staupitz, särskild grupp. Wittenberg var det första som hade fått sin utbildning i Tiibingen. universitet, som officiellt meddelade un- Genom Staupitz åtgörande kom den unge dervisning i latin, grekiska och hebreiska, augustinerbrodern Martin Luther till den- då man 1518 till professor i grekiska från na akademi vid Elbe (lat. Academia Leu- Tilbingen kallat Philip Melanchthon och corea; Leucorea graecisering av Albis). till professor i hebreiska Johann Boscher- Ar 1512 förvärvade Luther den teologiska stein (1497-1560), vilken senare dock doktorsgraden och inträdde därpå som blev en besvikelse. teologie professor och Staupitz efterträ- Melanchthon var en tidigt utvecklad be- dare. gåvning; på en gång lärd och pedagog. I Luthers närmaste uppgift som profes- sin inträdesföreläsning den 29 augusti sor i teologi blev att föreläsa över bibeln. 1518 "Om förbättring av ungdomens stu- Hans första föreläsningsserie 1512-14 dier" utvecklade den tjugoettårige profes- behandlade Psalmerna; han slutade sin sorn sitt program. I mörka färger skild- föreläsningsverksamhet först året före sin rade han vetenskapens förfall, till stor del död. Däremellan ligger en rad märkliga beroende på att grekiskan sedan romar- utläggningar av bibelns skrifter, såsom av rikets fall varit okänd, vilket i sin tur Romarbrevet, Hebreerbrevet o.a. Mest hade lett till att Aristoteles vantolkats. kom han att hålla sig till det Gamla testa- Grundstudiet, nu inskränkt till logik och 1 retorik, skulle leda fram till humanae Efter en kris i slutet av 1520-talet, då disciplinae, studiet av den antika litteratu- studentantalet kraftigt sjönk och disputa- ren i dess helhet, icke minst dess histori- tioner och promotioner låg nere, omorga- ker. Med sina nya bildningsideal ryckte niserades universitetet av kurfursten Jo- Melanchthon fram filologien, studiet av han Fredrik I (1503-1554, kurfurste antika författare och av bibeln efter frukt- 1532). Fakulteterna erhöll nya statuter bara metoder och gav därjämte plats åt och genom en fundationsurkund av år historien. Som organisatör av skolor och 1536 reglerades undervisningen och uni- rådgivare i undervisnings- och bildnings- versitetets ekonomiska förhållanden. Ban- frågor och som författare av läroböcker det mellan kurfursten och universitetet förvärvade han sig namnet Praeceptor stärktes. Universitetets främsta uppgift Germaniae. De filologiska studierna var var att förse landet med präster, lärare, emellertid inte ett självändamål, snarare jurister och ämbetsmän. hade de ett propedeutiskt syfte som ung- Kort efter Luthers död (18.2.1546) ut- domens bildningsmedel och som hjälpme- bröt det olyckliga Schmalkaldiska kriget del för tolkning av bibeln. De humanis- (1546-47). Kurfursten Johan Fredrik tiska principerna kom snabbt att påverka blev vid Miihlberg 1547 besegrad och till- både den filosofiska och teologiska fakul- fångatagen av kejsaren, som berövade ho- teten, vilken senare redan rönt starkt in- nom kurfurstevärdigheten och lät kasta flytande av Luthers teologi. honom i fängelse. Kurfurstevärdigheten Genom reformen erhöll universitetet gick nu över till hertig Moritz av den al- på några få år en stor tillökning av stude- bertinska linjen. Under kriget stängdes rande (2 000 studenter, varav många ut- universitetet, och de flesta professorerna, länningar). Luther lär tidvis ha haft 500, bland dem Melanchthon, lämnade Witten- Melanchthon 600 åhörare. Socialt sett berg. Efter ett år kunde Melanchthon framkallade denna tillströmning av ung- återvända för att återupptaga undervis- dom till den lilla staden en bostadsbrist, ningen. Det officiella återupprättandet av som först långt senare kunde hävas. Wittenbergs universitet, nu inom det al- Tio år efter det att Luther hade tillträtt berlinska Sachsen, skedde 1548. Kurfurs- sin teologiska professur, hade universitetet ten Moritz kompletterade professurerna i Wittenberg fått en ny uppsättning av lä- och utökade universitetets inkomster. rare och därmed ett nytt ansikte. I stället Moritz broder och efterträdare August för medeltidens skolastik stod nu Luthers (kurfurste 1553-1586) arbetade vidare och Melanchthons bibliska teologi, stödd för universitetets utveckling. Det största av de nydanade språkstudierna, innebä- inflytandet hade till en början Melanch- rande en ny syn på vetenskapen, som i thon och hans lärjungar, "philippisterna", mångt och mycket skulle bestå under fyra som teologiskt sett hade en mjukare upp- århundraden. fattning av nattvardsläran och upprätthöll Jämte Luther verkade i den teologiska förbindelse med kalvinisterna. fakulteten under längre eller kortare pe- Efter Melanchthons död 1560 blev hans rioder Johann Bugenhagen (1485-1558), svärson och lärjunge Caspar Peucer (1525 Nikolaus von Amsdorf (1483-1565), —1602) philippisternas ledare. Från 1554 Justus Jonas (1493-1555), Caspar Cruci- var han professor i matematik och före- ger (1504-1548), Georg Major (1502- läste även i astronomi. Denna lärostol 1574) och Paul Eber (1511-1569) vilka hade 1537-42 innehafts av Georg Joa- alla på olika sätt bidragit till att utforma chim von Lauchen, kallad Rhaeticus reformationens tankar och organisera de (1514-1576), vilken tidigt hade anslutit nya kyrkorna i norra Tyskland. sig till Copernicus och propagerade för 2 hans skrifter. Peucer studerade emellertid verkningar. Under peståret 1626 hade fle- medicin med sådan framgång, att han ra professorer inga åhörare, under pest- 1560 övergick till en professur i detta året 1631 undvek studenterna Wittenberg. ämne. Efter Gustaf Adolfs död hårdnade kriget i Kurfursten bröt emellertid snart med Sachsen. Sedan kurfursten Johan Georg den melanchthonska linjen och började en gått över på kejsarens sida, härjades hans kamp mot de s. k. kryptokalvinisterna. land. Staden Wittenberg, utbyggd som Flera professorer fängslades, bland dem fästning, kunde dock ej intagas. den nyss nämnde Peucer, och en pedan- Under vinterterminen 1637/38 hade an- tisk ordning infördes, vilken också inne- talet inskrivna sjunkit till 12. Mot slutet bar en sträng övervakning av universite- av 1640-talet vänder kurvan sakta uppåt, tet. Slutligen antogs som dogmatiskt rätte- men först under sommarterminen 1650 snöre Konkordieformeln av 1577. Me- kunde man åter räkna 350 inskrivna. lanchthonismen vårdades nu i stället vid På 1660-talet genomförde kurfursten högskolorna i Rostock och Helmstedt. Johan Georg II av Sachsen (1656-80) Båda dessa lärosäten hade en stor till- vissa organisatoriska förändringar. Dessa strömning av svenskar. avsågo emellertid mera att rätta utbild- Under åren 1550-1590 inskrevs 23 000 ningen efter landets behov än att göra studenter i Wittenberg, bland dem många densamma allmänt lockande. Mot slutet ungrare, polacker och skandinaver. Det av århundradet påverkades frekvensen i mest berömda namnet är Giordano Bru- gynnsam riktning därigenom, att under no, som studerade här 1586-88. kurfursten Johan Georg IV:s regering I början av 1600-talet var besöksfre- (1691-1694) de konfessionella bestäm- kvensen knappast mindre än på Luthers melserna borttogs, som tidigare hade hind- tid. Under åren 1602-21 inskrevs årligen 'at de reformerta att tillgodogöra sig den 600 studenter i genomsnitt. lutherska undervisningen. Under hela 1600-talet är Wittenbergs Vid denna tid dominerades den teolo- teologiska fakultet en fast borg för den giska fakulteten av Abraham Calovius lutherska ortodoxien, ja, den betraktar (1612-1686) teologie professor från 1650. sig som den enda domstolen i dogmatiska Han var en av den lutherska ortodoxiens frågor. Som grundare av denna ställning lärdaste men också
Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV

    Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV

    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720

    Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720

    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
  • Armorial of Swedish Commoners (A-C)

    Armorial of Swedish Commoners (A-C)

    1 Armorial of Swedish Commoners (A-C) INTRODUCTION: From 1600 - and 1700s encountered very often commoner weapons in the seal which belonged to the clergy, military officers, government officials, civil servants, citizens and the like. Most often, the so-called Commoners gentry, but weapons also exist among farmers. The amount of weapons is exuberant and for the most part unexplored. Only random (two or three journal articles) have the immense cultural treasure of the elderly Gentile family crest been featured in the literature, so here below are the archives of the findings in this manner are brought together to facilitate research and increase knowledge of these weapons existence. Unless otherwise indicated, the evidence made by me in connection with various heraldic and genealogical investigations. Most often, the source of a wax seal impressions, because the seals often were engraved with the family crest. With little genealogy is a great probability that in a specific family can seek out the seal in such letters, accounts, documents received, estate inventories ... Many of the following families are extinct, but in the event that a family survive as the weapon can always come back into favor. As a rule, tinctures (colors) unknown, why they need to be reconstructed. Read more about the so-called heraldisering. Weapons withdrawn into service transferred from this list to the list. Some Sigill owners belong to foreign-derived noble families or patriciersläkter whose possible noble status is unclear. For the sake of clarification are part of such weapons in this list, ie those weapons that are not readily available in the literature.
  • The Sources of the Christmas Interpolations in J. S. Bach's Magnificat in E-Flat Major (BWV 243A)*

    The Sources of the Christmas Interpolations in J. S. Bach's Magnificat in E-Flat Major (BWV 243A)*

    The Sources of the Christmas Interpolations in J. S. Bach's Magnificat in E-flat Major (BWV 243a)* By Robert M. Cammarota Apart from changes in tonality and instrumentation, the two versions of J. S. Bach's Magnificat differ from each other mainly in the presence offour Christmas interpolations in the earlier E-flat major setting (BWV 243a).' These include newly composed settings of the first strophe of Luther's lied "Vom Himmel hoch, da komm ich her" (1539); the last four verses of "Freut euch und jubiliert," a celebrated lied whose origin is unknown; "Gloria in excelsis Deo" (Luke 2:14); and the last four verses and Alleluia of "Virga Jesse floruit," attributed to Paul Eber (1570).2 The custom of troping the Magnificat at vespers on major feasts, particu­ larly Christmas, Easter, and Pentecost, was cultivated in German-speaking lands of central and eastern Europe from the 14th through the 17th centu­ ries; it continued to be observed in Leipzig during the first quarter of the 18th century. The procedure involved the interpolation of hymns and popu­ lar songs (lieder) appropriate to the feast into a polyphonic or, later, a con­ certed setting of the Magnificat. The texts of these interpolations were in Latin, German, or macaronic Latin-German. Although the origin oftroping the Magnificat is unknown, the practice has been traced back to the mid-14th century. The earliest examples of Magnifi­ cat tropes occur in the Seckauer Cantional of 1345.' These include "Magnifi­ cat Pater ingenitus a quo sunt omnia" and "Magnificat Stella nova radiat. "4 Both are designated for the Feast of the Nativity.' The tropes to the Magnificat were known by different names during the 16th, 17th, and early 18th centuries.
  • Stories from the Road

    Stories from the Road

    Issue No. 7 | August 2021 STORIES FROM THE ROAD. In this issue... MADAGASCAR REFORMATION MINISTRY RELIEF FUND HYMNODY: A GIFT ACROSS FOR ALL TIME DENOMINATIONS P. 3 P. 5 P. 9 Published by Southwestern Pennsylvania Synod MISSION: INSIDE THIS ISSUE TO SERVE, CONNECT, AND EQUIP ELCA 02 The Global Church CONGREGATIONS IN SOUTHWESTERN 04 iServe PENNSYLVANIA TO TELL THE STORY OF JESUS 05 Reformation Hymnody 07 The Power of Data “O sing to the Lord a new song, for he has done 08 marvelous things.” Meeting Our Neighbors Grants –Psalm 98:1 09 Ministry Across Denominations 11 Health & Wellness Ministry 12 Eating Again at the Table Cover Photo: Luther in the circle of his family, by Gustav Adolph 13 Staff Book Picks that Inspire Spangenberg, edited 14 Colleague Connections CONTACT: 1014 PERRY HWY, SUITE 200 15 Calendar of Causes PITTSBURGH, PA 15237 412-367-8222 SOUTHWESTERN PENNSYLVANIA SYNOD WWW.SWPASYNOD.ORG Rev. Kurt F. Kusserow SYNOD COUNCIL BISHOP Jennifer Armstrong-Schaefer Rev. James V. Arter III BISHOP & ASSISTANTS Barbara Nugent Rev. Kerri L. Clark [email protected] VICE-PRESIDENT Rev. Beth Clementson [email protected] Dr. Wendy Farone [email protected] Rev. William Schaefer Myra L. Fozard SECRETARY Beryl Gundy RESOURCE MINISTRY Rev. Brenda Henry Gary N. Teti [email protected] Rev. Susan A. G. Irons TREASURER Rev. Allyn Itterly ACCOUNTING Janice Jeletic [email protected] Dennis T. Lane Rev. Peter D. Asplin Fiona Lubold ADMINISTRATIVE SUPPORT ASSISTANT TO THE BISHOP Rev. J.J. Lynn [email protected] Rev. Sarah Rossing Rev. Melissa L.
  • THE DISCOVERY of the BALTIC the NORTHERN WORLD North Europe and the Baltic C

    THE DISCOVERY of the BALTIC the NORTHERN WORLD North Europe and the Baltic C

    THE DISCOVERY OF THE BALTIC THE NORTHERN WORLD North Europe and the Baltic c. 400-1700 AD Peoples, Economies and Cultures EDITORS Barbara Crawford (St. Andrews) David Kirby (London) Jon-Vidar Sigurdsson (Oslo) Ingvild Øye (Bergen) Richard W. Unger (Vancouver) Przemyslaw Urbanczyk (Warsaw) VOLUME 15 THE DISCOVERY OF THE BALTIC The Reception of a Catholic World-System in the European North (AD 1075-1225) BY NILS BLOMKVIST BRILL LEIDEN • BOSTON 2005 On the cover: Knight sitting on a horse, chess piece from mid-13th century, found in Kalmar. SHM inv. nr 1304:1838:139. Neg. nr 345:29. Antikvarisk-topografiska arkivet, the National Heritage Board, Stockholm. Brill Academic Publishers has done its best to establish rights to use of the materials printed herein. Should any other party feel that its rights have been infringed we would be glad to take up contact with them. This book is printed on acid-free paper. Library of Congress Cataloging-in-Publication Data Blomkvist, Nils. The discovery of the Baltic : the reception of a Catholic world-system in the European north (AD 1075-1225) / by Nils Blomkvist. p. cm. — (The northern world, ISSN 1569-1462 ; v. 15) Includes bibliographical references (p.) and index. ISBN 90-04-14122-7 1. Catholic Church—Baltic Sea Region—History. 2. Church history—Middle Ages, 600-1500. 3. Baltic Sea Region—Church history. I. Title. II. Series. BX1612.B34B56 2004 282’485—dc22 2004054598 ISSN 1569–1462 ISBN 90 04 14122 7 © Copyright 2005 by Koninklijke Brill NV, Leiden, The Netherlands Koninklijke Brill NV incorporates the imprints Brill Academic Publishers, Martinus Nijhoff Publishers and VSP.
  • Concordia Theological Quarterly

    Concordia Theological Quarterly

    teach the faithful, reach lost, and care for all. Forming servants in Jesus Christ who CONCORDIA THEOLOGICAL QUARTERLY CONCORDIA THEOLOGICAL SEMINARY THEOLOGICAL CONCORDIA CONCORDIA Fort Wayne, IN 46825-4996 Fort Wayne, 6600 North Clinton Street THEOLOGICAL QUARTERLY Volume 81 Number 3–4 July/October 2017 REFORMATION 500 ANNIVERSARY ISSUE The Ninety-Five Theses Cameron A. MacKenzie Luther on Galatians as the Banner of the July/Oct 2017 Reformation Naomichi Masaki Pfarramt, Geography, and the Order of the Church Mark D. Nispel Luther’s Use of Apologetics Adam S. Francisco Antichrist in the Scriptures and Lutheran Confessions 81:3–4 Charles A. Gieschen ORGANIZATION Berne, IN 46711 NON-PROFIT NON-PROFIT Permit No. 43 Will the Real Martin Luther Stand Up? U.S. Postage PAID David P. Scaer Luther Lessons for the Present Crisis Peter J. Scaer The Great Litany Benjamin T. G. Mayes US ISSN 0038-8610 Concordia Theological Quarterly Concordia Theological Quarterly, a continuation of The Springfielder, is a theological journal of The Lutheran Church—Missouri Synod, published for its ministerium by the faculty of Concordia Theological Seminary, Fort Wayne, Indiana. Editor: David P. Scaer ([email protected]) Associate Editor: Charles A. Gieschen ([email protected]) Assistant Editor: Benjamin T.G. Mayes ([email protected]) Book Review Editor: Peter J. Scaer ([email protected]) Members of the Editorial Committee James G. Bushur, Paul J. Grime, John G. Nordling, and Lawrence R. Rast Jr. Editorial Assistant: Eamonn M. Ferguson The Faculty James G. Bushur Naomichi Masaki David P. Scaer Carl C. Fickenscher II Benjamin T.G.
  • Abuses Under Indictment at the Diet of Augsburg 1530 Jared Wicks, S.J

    Abuses Under Indictment at the Diet of Augsburg 1530 Jared Wicks, S.J

    ABUSES UNDER INDICTMENT AT THE DIET OF AUGSBURG 1530 JARED WICKS, S.J. Gregorian University, Rome HE MOST recent historical scholarship on the religious dimensions of Tthe Diet of Augsburg in 1530 has heightened our awareness and understanding of the momentous negotiations toward unity conducted at the Diet.1 Beginning August 16, 1530, Lutheran and Catholic represent­ atives worked energetically, and with some substantial successes, to overcome the divergence between the Augsburg Confession, which had been presented on June 25, and the Confutation which was read on behalf of Emperor Charles V on August 3. Negotiations on doctrine, especially on August 16-17, narrowed the differences on sin, justification, good works, and repentance, but from this point on the discussions became more difficult and an impasse was reached by August 21 which further exchanges only confirmed. The Emperor's draft recess of September 22 declared that the Lutheran confession had been refuted and that its signers had six months to consider acceptance of the articles proposed to them at the point of impasse in late August. Also, no further doctrinal innovations nor any more changes in religious practice were to be intro­ duced in their domains.2 When the adherents of the Reformation dis­ sented from this recess, it became unmistakably clear that the religious unity of the German Empire and of Western Christendom was on the way to dissolution. But why did it come to this? Why was Charles V so severely frustrated in realizing the aims set for the Diet in his conciliatory summons of January 21, 1530? The Diet was to be a forum for a respectful hearing of the views and positions of the estates and for considerations on those steps that would lead to agreement and unity in one church under Christ.3 1 The most recent stage of research began with Gerhard Müller, "Johann Eck und die Confessio Augustana/' Quellen und Forschungen aus italienischen Archiven und Biblio­ theken 38 (1958) 205-42, and continued in works by Eugène Honèe and Vinzenz Pfhür, with further contributions of G.
  • 0 Kr

    0 Kr

    SOCKENBESKRIVNINGAR FRÅN GÄSTRIKLAND 1790-1791 Landshövding Fredric Adolph Ulric Cronstedt. Foto: Länsstyrelsen, Gävle. ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAV! ADOLPHI LXXXV Sockenbeskrivningar från Gästrikland 1790-1791 TILLKOMNA PÅ ANMODAN AV LANDSHÖVDINGEN F. A. U. CRONSTEDT UTGIVNA AV NILS-ARVID BRINGEUS UPPSALA 2004 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur © Författaren och Kungl. Gustav Adolfs Akademien 2004 ISSN 0065-0897 ISBN 91-85352-54-3 Printed in Sweden 2004 Textgruppen i Uppsala AB 0 INNEHALL Förord....................................................... 7 Frågelista . 9 Valbo . 13 Hille . 19 Hamrånge . 25 Ockelbo . 42 Ovansjö A . 57 Ovansjö B . 75 Torsåker . 78 Årsunda . 82 Fämebo A . 87 Fämebo B.................................................... 97 Fämebo C . 104 Hedesunda . 105 FÖRORD I maj 1959 påträffade jag i Lantbruksakademiens arkiv - då beläget vid Hornsga­ tan i Stockholm - den här avtryckta frågelistan från 1790 av landshövdingen F.A.U. Cronstedt i Gävle jämte de inkomna svaren från Hälsingland. Hösten 1960 publicerade jag dessa "sockenbeskrivningar" utförda av präster och läns• män i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Acta-serie. I en efterskrift redogör jag ingående för frågelistans bakgrund och tillkomst. Medan materialet från Hälsingland förblev outnyttjat av Cronstedt hade den kände köpmannen och topografen Abraham Hi.ilphers fått använda svaren från Gästrikland för den landskapsbeskrivning som han var i färd med att utarbeta och som utkom 1793 (jfr Karl Hedlund, Hi.ilphers beskrivning över Gästrikland 1793. Källorna och utformningen, i: Från Gästrikland 1960). Svaren från Gästrikland ingår bland Hi.ilphers papper i f.d. Stifts- och landsbiblioteket i Västerås. Hi.ilphers har visserligen utnyttjat delar av svaren i sin tryckta beskrivning, men inte uttömt dem. En utgåva motsvarande den jag gjorde för Hälsinglands del var motiverad såväl ur källkritisk synpunkt som för att göra uppgifterna jämförbara med svaren från Hälsingland.
  • Förteckning Över

    Förteckning Över

    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
  • Index of Personal Names

    Index of Personal Names

    Swedish American Genealogist Volume 4 | Number 4 Article 6 12-1-1984 Index of Personal Names Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1984) "Index of Personal Names," Swedish American Genealogist: Vol. 4 : No. 4 , Article 6. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol4/iss4/6 This Article is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Personal Name Index Index of Personal Names Note: A name may appear more than once on a page. Two individuals with identical names appearing on the same page are indexed with either a reference to their parishes of birth, or if this is not known, by the addition of a Roman numeral II to the second name appearing. .The Swedish letters d, ii and o are indexed as aa, ae and oe. - , Anders John, 54 Anna, 81 Charlotta Christina, 62 Andrew, 53 Brita, 80 Gustaf E., 53, 60 August, 53, 54 Catarina, 89 Samuel G., 54 Bengt, 80 Christina (Kerstin), 79 AHMAN, see AHMAN Bengt, 82 Christina (Kerstin), II, 79 ALGEHR, Gertrud, 76 Carl E., 57 Christina (Kerstin), 83 Kristoffer, 80 Carl F., 54 Christina, 89 Peter, 78 Charles E., 59 Christina, 168 ALGERUS, Laurentius M., Dan, 97 Emmaline, 104 121 E., 24 Gertrud, 84 ALMQUIST, Joh. Ax., 20 Edward, 53, 59 Ingrid, 77
  • Lutherans for Lent a Devotional Plan for the Season of Lent Designed to Acquaint Us with Our Lutheran Heritage, the Small Catechism, and the Four Gospels

    Lutherans for Lent a Devotional Plan for the Season of Lent Designed to Acquaint Us with Our Lutheran Heritage, the Small Catechism, and the Four Gospels

    Lutherans for Lent A devotional plan for the season of Lent designed to acquaint us with our Lutheran heritage, the Small Catechism, and the four Gospels. Rev. Joshua V. Scheer 52 Other Notables (not exhaustive) The list of Lutherans included in this devotion are by no means the end of Lutherans for Lent Lutheranism’s contribution to history. There are many other Lutherans © 2010 by Rev. Joshua V. Scheer who could have been included in this devotion who may have actually been greater or had more influence than some that were included. Here is a list of other names (in no particular order): Nikolaus Decius J. T. Mueller August H. Francke Justus Jonas Kenneth Korby Reinhold Niebuhr This copy has been made available through a congregational license. Johann Walter Gustaf Wingren Helmut Thielecke Matthias Flacius J. A. O. Preus (II) Dietrich Bonheoffer Andres Quenstadt A.L. Barry J. Muhlhauser Timotheus Kirchner Gerhard Forde S. J. Stenerson Johann Olearius John H. C. Fritz F. A. Cramer If purchased under a congregational license, the purchasing congregation Nikolai Grundtvig Theodore Tappert F. Lochner may print copies as necessary for use in that congregation only. Paul Caspari August Crull J. A. Grabau Gisele Johnson Alfred Rehwinkel August Kavel H. A. Preus William Beck Adolf von Harnack J. A. O. Otteson J. P. Koehler Claus Harms U. V. Koren Theodore Graebner Johann Keil Adolf Hoenecke Edmund Schlink Hans Tausen Andreas Osiander Theodore Kliefoth Franz Delitzsch Albrecht Durer William Arndt Gottfried Thomasius August Pieper William Dallman Karl Ulmann Ludwig von Beethoven August Suelflow Ernst Cloeter W.