Mördarjakt i Ystad

Sjöholm, Carina

Published in: Rig

2009

Link to publication

Citation for published version (APA): Sjöholm, C. (2009). Mördarjakt i Ystad. Rig, 90(4), 205-220.

Total number of authors: 1

General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal

Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.

LUND UNIVERSITY

PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Mördarjakt i Ystad

Carina Sjöholm

Sitt i Kurt Wallanders soffa, gå på hans golv, känn på nas här turism som fokuserar på geografiska hans skrivbord… platser som är kopplade till författare och/eller deras litterära skapelser. Vandringarna i ovan Ovanstående mening kommer från ingressen nämnda studio är ett exempel på litteratur- och till en artikel i Sydsvenska Dagbladet om det filmturism, i det här fallet intimt förknippad då nyöppnade filmbesökscentret Cineteket i med den fiktive gestalten Kurt Wallander. Ystad. I luftvärnshallen på gamla regements- Jag kommer via Wallanderturismen i Ystad området intill producerade filmproduktions- att diskutera relationen mellan upplevelser av bolaget Yellow Bird under 2004 och 2005 fiktiva och verkliga platser. Jag kommer också tretton långfilmer om kommissarie Kurt Wal- att kort diskutera kommodifiering och kom- lander vid Ystadpolisen, tidigare känd från mersialisering i relevanta sammanhang. ”Wal- Henning Mankells storsäljande tio kriminal- landerland” är i den här texten ett exempel på romaner.1 På Cineteket har besökare sedan hur en plats kan skapas och fiktionaliseras det öppnades 2006 kunnat följa guidade turer under specifika ekonomiska och kommersi- i Ystad studior, där delar av filmerna spelats in, ella villkor. ”Det är omöjligt att överskatta samt ta del av en utställning om filmproduk- vad Kurt gjort för oss”, säger en av Wallan- tion i största allmänhet. I inspelningsstudion derturernas guider. Wallander har uppenbart finns Kurt Wallanders lägenhet på Mariagatan stärkt Ystad som en turistdestination. i Ystad uppbyggd, liksom delar av polisstatio- Artikeln utgör en del av ett större forsk- nen och det rättsmedicinska laboratoriet. ningsprojekt kallat Resor i böckers, filmers När produktionen av de första tretton fil- och författares spår. En kulturanalytisk studie merna var avslutad, och nya filmatiseringar av litterär turism. Den bygger framför allt påbörjats, var ledningen på Cineteket tvung- på fältarbete i form av deltagande i ett antal en att bestämma sig för vad man skulle göra guidade turer och intervjuer genomförda i med lägenheten. Skulle den finnas kvar för Ystad med människor som varit inblandade turisternas skull, eller skulle den flyttas eller i Wallandersatsningarna på olika sätt.2 Under monteras ner för att lämna plats för aktuella ett par år har jag dessutom deltagit i många inspelningar? Men om den flyttades – frågade olika typer av guidningar som kan kopplas till sig guiden vid en av de vandringar jag följde litteratur och film. Jag har tagit fasta på det – är den då fortfarande på riktigt? rikliga broschyrmaterialet liksom relevanta Henning Mankells kriminalromaner och de artiklar av allehanda slag kring Wallander- filmatiseringar med kommissarie Wallander turism. Det material som ligger till grund som gjorts i Ystad är några av de centrala be- för mer generella påståenden i artikeln om ståndsdelarna i en speciell form av turism som den här formen av turism bygger bl.a. på ett kallas litteratur- och filmturism. Med det me- kvantitativt material omfattande drygt 130

Rig-08-4-Art-CS.indd 205 08-12-16 14.03.44 206 Carina Sjöholm svar från svenska turistbyråer om satsningar få veta mer om en viss författare och hans eller på litterär turism, i synnerhet det jag valde att hennes böcker. Cirka var tionde turist i deras kalla deckarturism. Fältarbete och intervjuer studie besökte en plats för att de hade läst om genomförda i Fjällbacka, där man satsat på den i romanform och därefter ville lära känna turism kopplad till deckarförfattaren Camilla det litterära landskapet. Läckbergs böcker, och Vimmerby, där man Förhållandet mellan turism och litteratur sedan åtskilliga decennier tagit emot turister tycks för forskningens vidkommande nu vara som velat uppleva Astrid Lindgrens litterära inne i en formativ fas, särskilt i Storbritannien. värld, kan sägas bilda fond för en del av re- Samtidigt har fältet blivit kommersiellt att- sonemangen. raktivt i turistbranschen (Herbert 1996, 2001, Robinson & Andersen 2003, Squire 1994). Mordvandringar och litterär turism Det faktum att en hel del människor planerar Marknadsföringen av författare och deras sina resor för att följa en författare eller litterär verk i förhållande till platser och orter har en gestalt i spåren, alternativt följa en resrutt efter lång svensk tradition. En grundförutsättning en roman eller för att uppleva något som de i verksamheterna är att besökaren kan göra sett på bio, har blivit viktigt för turistindustrin kopplingen mellan en författares verk och bio- att fånga upp. Denna typ av turism kan ses som grafi. Den biografiska aspekten på litteraturen ett välregisserat upplevelserum – ett rum som är mycket viktig inom turistbranschen trots, omtolkas och förhåller sig till andra referens- eller kanske på grund av, att litteraturteori och ramar. En turistort laddas konstant om med litteraturkritik under decennier vänt sig bort mening, beroende på vem man är, vem man från den biografiska författaren för att istället reser med och hur man reser. Mycket turism närma sig texten och dess möte med läsaren. handlar om att se något man inte sett förut; Det allmänna intresset för personhistoria är här handlar det snarare om att söka upp saker omfattande och det råder konsensus om att man läst om eller sett i medie representationer. det till viss del är den här sortens fakta som Ofta är det romanläsandet som är motorn i turisten är intresserad av. Det intressanta är att den litterära turismen, men när man väl är det ofta handlar om personhistoriskt intresse på plats kan det vara annat som blir viktigare både vad gäller författare och deras fiktiva än det lästa. gestalter. Det är vanligt i den skandinaviska kri- Till Ystad kom de första turisterna och minallitteraturen att samtidens sociala och frågade efter Mariagatan redan året efter att samhälleliga problem diskuteras, tidvis i Mankells första Wallanderbok Mördare utan experimentell form (Persson 2002). Detta ansikte gavs ut 1991. Så småningom kom frå- nyvaknade intresse hos både författare och gor efter filminspelningsplatser. De brittiska läsare för en genre som länge betraktats som forskarna Busby & George har gjort under- trivial, har av en del forskare tolkats som ett sökningar som fokuserar på motiven för turis- behov av litteratur som synliggör det globala, ter att besöka vissa litterära platser. Turisterna senmoderna samhällets komplexitet och oge- i en av deras undersökningar (2004) valde i nomskinliga maktstrukturer (Hedling 2006, stor utsträckning en viss plats på grund av dess Tapper 2006). Det brukar sägas att den stora koppling till barndomsminnen. En del av dem publika genomslagskraften för samhällskri- som besökte platsen visste inte före besöket tisk kriminallitteratur kom med Sjöwall och att det var en s.k. litterär plats. För dem kom Wahlöös polisromaner under 1970-talet. Det den litterära aspekten att bli intressant först ges nu ut mer svensk kriminallitteratur än nå- efter besöket. Flera av turisterna reste för att gonsin tidigare och det säljs fler pocketböcker

Rig-08-4-Art-CS.indd 206 08-12-16 14.03.45 Mördarjakt i Ystad 207 än på länge. Detta har inte helt överraskande en ny näring, vilket filmproduktionen är, och turistindustrin insett. utvecklandet av nya turistmål utifrån denna näring. På Cineteket ser man sig som ett skylt- Filmproduktion som platsmarknadsföring fönster för filmutvecklingen i området och Våra skiftande erfarenheter, såväl medierade folk kommer dit och ställer många olika slags som mer direkta, spelar stor roll för vår tolk- frågor. Cineteket var vid etablerandet tänkt ning av rummet. Rum skapas genom bruk och som ett verktyg i integrationen av en helt ny genom olika medieerfarenheter som kan få näringsgren i staden, ett sätt att försöka kom- brukaren att reflektera över vilken plats som är ma ifrån ett vi–dom-förhållande. Om man ser ”den rätta” att besöka. En plats kan presente- till Ystadbornas villighet att delta i filmerna ras, paketeras och marknadsföras på så många som statister så förefaller man ha lyckats väl sätt. Är det möjligt att se Wallandersatsningar- i ambitionerna att integrera den nya näringen na i termer av hur platser produceras, och där- med staden, och många har därmed fått se hur för fråga sig vilka strategier som är i funktion det går till i filmproduktionen. Cineteket har när en viss plats förvandlas till en sevärdhet upptäckt att f.d. statister blivit ambassadörer eller en plats att uppmärksamma på kartan? för filmproduktionen, de kommer tillbaka Estetisering av platser i syfte att genom af- med släktingar och vidareförmedlar sin kun- färsutveckling skapa mervärde har blivit en skap. På så sätt har lokalbefolkningen blivit allt viktigare del av lokala entreprenörer inom en del av filmindustrin. turistbranschen (Kotler 1999). Genom att ge En rad frågor inställer sig, t.ex. hur medie- en plats en särskild aura lockas investerare rade texter påverkar vår upplevelse av platser, att investera, människor att bosätta sig där och hur själva sättet att resa, när vi väl väljer och fler besökare att komma (se t.ex. O’Dell att resa i fotspåren av en författare, en bok eller 2002, Ek & Hultman 2007). Filminspelning- film, inverkar på vår förståelse av fiktionen. arna och intresset för Henning Mankells ro- Detta skulle också kunna ses mot bakgrund manfigur Kurt Wallander i Ystad är ett bland av den formliga explosion av ”walk the city- flera aktuella exempel på vilka ekonomiska books” och organiserade vandringar av alla synergieffekter som finns mellan litteratur, de slag, vilket dock inte kommer att utvecklas film och turism (Frost 2006, Jones & Smith här. Att gå har blivit ett sätt att lära känna sta- 2005, Rodhanthi 2004, Thompson 2007). Man den eller platsen. Och servicenäringarna har har alltmer börjat se regionalt producerad film hittat ett nytt koncept, ytterligare en produkt som en betydelsefull tillväxtfaktor, men också som det är enkelt att sälja om den paketeras som en del av upplevelseindustrin (Beeton på rätt sätt (Hansen & Wilbert 2006, Ström- 2004). I destinationsmarknadsföringen under berg 2007). senare år verkar filmvärlden t.o.m. att fungera En plats är inte något som bara finns, en som metodologisk förebild (Busby & Kloug plats blir, och när – som i detta fall – plat- 2001, Bowman 2007). I fallet Wallander är det sen görs till produkt som kommersialiseras uppenbart att man från regionens sida ser en genom film och litteratur, utvecklas också möjlighet att genom filminspelningarna och strategiska betydelser. Platser kan definieras intresset för den fiktive Kurt Wallander maxi- och kategoriseras på många sätt. Jag vill visa mera turismen, vilket lyckats över förväntan. att subjektiva känslor för en plats ständigt in- I satsningar av detta slag är paketerandet i teragerar med det fysiska rummet, och att det centrum (jfr Kaijser 2002, Plate 2006) och är möjligt att förstå detta både materiellt och i Ystad har kommunen arbetat relativt riktat symboliskt. Platserna utvecklar nya meningar för att finna en balansgång i etablerandet av där sociala relationer kan skapas och under-

Rig-08-4-Art-CS.indd 207 08-12-16 14.03.45 208 Carina Sjöholm hållas (Löfgren 1999, Saltzman 2001). Plats Mankellromaner på flera språk finns till för- är alltså något som fortsätter, en process. Man säljning, liksom Wallandervykort och boken kan även fråga sig om platserna är verkliga Wallanders Ystad (Ambrius 2004), utgiven eller fiktiva. Hur det än må vara med den saken av lokaltidningen Ystad Allehanda, och med så har de skapat platskänsla hos läsaren eller texter på svenska, engelska och tyska. Det är filmåskådaren, och existerar i förhållande till uppenbart att Ystad och Wallander är intimt denna medierade erfarenhet. förknippade med varandra om man närmar sig staden via turistbyrån. Ystad turistbyrå är I Wallanders spår också ansvarig för broschyren I Wallanders Filmer som produceras regionalt ses som spår: en vägvisare över Ystad med omnejd en viktig ekonomisk tillväxtfaktor, men är för dig som gillar romanfiguren Kurt Wallan- också kopplade till upplevelseindustrin (Lind der, kriminalkommissarie vid Ystadpolisen. 2006). Produktionen av de första tretton Wal- I broschyren presenteras Henning Mankell landerfilmerna var ett av de största film- och liksom hans skapelser Kurt och Linda Wal- tv-projekten någonsin i Skandinavien (Krona lander (Kurts dotter som har en mer fram- 2006). De regionala myndigheterna och nä- trädande roll i de tretton första filmerna än ringslivet tog tillfället i akt att förknippas i romanerna). Framför allt finns där en karta med filmproduktionen och det stora allmänna med 32 platser i Ystad som nämns eller an- Wallanderintresset i syfte att öka turismen. vänds i romanerna och filmerna. Broschyren De nådde framgång långt utöver förväntan. delas ut gratis och trycks i ungefär 30 000 Succén hänger uppenbart ihop med kopp- exemplar per år, varav 10 000 på svenska. lingen till Ystad och det omgivande Österlen Den senaste utgåvan (2007) innehåller en (Lind 2006, Film i Skåne 3/06). Det skånska lista på 32 platser, grupperade efter de tretton landskapet exponeras tydligt i filmerna och Ystadbaserade filmerna, där inspelningarna synliggörs som en besöksvärd plats genom har ägt rum. Vid sidan av den ofrånkomliga fiktionen. statistiken över böckernas upplagor, över 25 Brittiska BBC har under sommaren 2008 miljoner exemplar, och spridning på 36 olika spelat in tre Wallanderfilmer i Ystad med språk, presenteras också biografiska fakta, Kenneth Branagh i huvudrollen. Ungefär som att Henning Mankell, gift med teater- samtidigt initierades tretton nya filmer där regissören Eva Bergman (dotter till Ingmar Krister Henriksson utvecklar Kurt Wallander. Bergman), växlar mellan att bo strax utanför Inspelningarna, som fortfarande sker i Ystad, Ystad och att vistas i Moçambique, där han beräknas vara färdiga 2009 vilket gör att man är konstnärlig rådgivare åt Teatro Avenida. räknar med att hålla liv i Wallanderturismen Man informeras också om hans kamp för ytterligare en del år. Hittills har man sett en hiv- och aidsdrabbade samt en del av de ut- ständig ökning. Kommunens marknadsfö- märkelser han mottagit för sitt författarskap. ringsstrateg besöks både av internationella Broschyren avslutas med ett porträttfoto av journalister som gör resereportage för såväl honom med signatur – som ett gammaldags tidskrifter som tv och av kommunala repre- filmstjärnefoto. Mankell är ett exempel på sentanter från hela Sverige. Ystad har kommit hur en författare profileras och marknadsförs att bilda skola när det gäller litteratur- och med tidstypiska argument. Han beskriver sig filmturism. själv som en samhällsgranskare (bl.a. Trelle- När man kommer in på turistbyrån i Ystad borgs Allehanda 22/4 2008, Sydsvenskan 17/8 möts besökaren av porträttbilder av skådespe- 2008) och utifrån hans försäljningssuccéer laren Krister Henriksson som Kurt Wallander. inser man att även samhällsengagemanget

Rig-08-4-Art-CS.indd 208 08-12-16 14.03.45 Mördarjakt i Ystad 209 blir en strategi i marknadsföringen. Det är konditori, Wallanders favoritkonditori där han påfallande vilket stöd Mankell har i Ystad. i böckerna ofta antingen dricker kaffe eller Människor engagerade i Wallanderturismen lättöl och beställer en ”sillamacka”. Paketet betonar i alla sammanhang hans integritet och inkluderar också en ”Wallanderbakelse”; blå engagemang. med marsipantäcke, smaksatt med punsch Tanken är att besökaren skall läsa broschy- och dekorerad med ett stående W i choklad. ren och sedan färdas runt Ystad med omnejd Historien om bakelsen ingår numera, liksom på egen hand. Under sommarmånaderna finns berättelsen om Mankells sociala patos och flera alternativ för dem som vill närma sig engagemang, i en väl utarbetad storytelling.3 Wallanders Ystad. Jag har själv provat flera På en vägg i konditoriet hänger ett certifikat av dem, ensam, tillsammans med kollegor där familjen Wallander har gett konditoriet och/eller familj. Det är bl.a. möjligt att åka sin tillåtelse att använda namnet för bakel- med Ystad Frivillige Bergnings-Corps gui- sen ifråga. Familjen Wallander – som inte dade Wallandertur med veteranbrandbil. På bor i Ystad utan i Mariefred – lånar sitt namn bilen får ungefär 14 personer plats och den åt bakelsen eftersom den organisation som utgår från Stortorget. Under färden, i maklig äger rättigheterna till rollnamnet Wallander takt, passeras platser som nämns i böckerna motsatte sig att namnet skulle användas. Of- och visas i filmerna och en av brandmännen ficiellt alluderar bakelsen alltså på en familj läser högt ur sitt manus med citat ur böckerna. i Mariefred, samtidigt som alla vet vem det Ett alternativ för den filmintresserade är att egentligen handlar om. En historia genererar besöka Cineteket, förlagt till Ystads gamla en historia och fiktionslagren skjuts in över regementsområde, där man dels kan besöka varandra. och få en guidad tur i den studio där Wal- Alla dessa delar kan ses som en del i upp- landerfilmerna spelades in, dels få lära sig levandet av Wallanderland. Men varje del kan något om hur filmproduktion går till genom också fungera som en del av Wallanderturis- prova-på-stationer i utställningen som byggts men eller helt enkelt som enskilda turistiska upp. ”Det ska inte upplevas som lärande även evenemang. Att besöka Ystad och äta en blå om man lär” (intervju 4/3 2008). Man vill att marsipanbakelse behöver inte för konditori- människor ska lära och uppleva och har insett besökaren betyda koppling till vare sig Wal- att olika turistgrupper vill ha olika saker. En lander eller Mankell. Att se veteranbrandbilen del vill bara ha Wallanderkunskap och andra åka runt med fjorton passagerare kan vara är intresserade av att lära om film i största en del i den vanliga sommarturistbilden i en allmänhet. stad med lång historia som besöksmål. Kort På Cineteket finns försäljning av Wallan- sagt, man kan besöka Ystad utan att märka av derböcker och -filmer, några t-shirts och af- intresset för Kurt Wallander (jfr Christenson fischer. Där finns också möjlighet att ta en m.fl. 2005). Men söker man så finner man kopp kaffe med dopp från ett av de lokala många och olika spår. bagerierna. Allt är väl genomtänkt och signa- Nå, vilka platser får vi då se om vi följer lerar kvalitet och inte bara ”marknad”. broschyrens kartor och listor? Det hela börjar Ytterligare ett sätt att uppleva Wallander- med polishuset, beskrivet som Kurt Wallan- land är att köpa ett Wallanderpaket, vilket jag ders andra hem. Därefter kommer man till och en kollega gjorde häromsommaren. I det Mariagatan 10, Wallanders hemadress i roma- ingår middag på en av Wallanders favoritre- nerna. I broschyren nämns inte att detta hus stauranger, inlogering på ett av de hotell där inte används i inspelningarna av de aktuella han brukar äta lunch och kaffe på Fridolfs filmerna, något som ofta skapar förvirring

Rig-08-4-Art-CS.indd 209 08-12-16 14.03.45 210 Carina Sjöholm

En Wallanderpromenad bör innehålla ett besök på Fridolfs konditori med en Wallanderbakelse eller en sillmacka. Foto: Carina Sjöholm.

hos besökande turister. Under inspelning- hjälp på Ystad lasarett (som finns utmärkt på arna användes ett annat hus vid Mariagatan, kartan) för att hantera sina stressymtom och närmare bestämt nummer 11C för exteriörtag- för att få bukt med sin diabetes. Detta sägs ningarna, och sedan har interiörerna byggts ibland vara förklaringen till rollfigurens po- upp i studion.4 I broschyren görs försök att pularitet; han är en antihjälte, bräcklig och fånga platskänslan genom konkreta, sinnliga mänsklig i sina väl igenkännbara tillkorta- beskrivningar: ”Gatlyktan sprider sitt gula kommanden. Detta tillhör till viss del genren sken, bilen står parkerad på gatan. Ofta hörs och kriminalkommissarieschablonerna: me- operaarior från lägenheten. Härifrån bortför- lankolisk man som älskar opera, har svårt med des Mabasha i Den vita lejoninnan och här relationer och stundtals dricker (för) mycket har mördare smugit i jakt på Wallander.” Här whisky. ”Böckerna och filmerna som handlar kopplas platsen till deckargenrens klassiska om kriminalkommissarie Kurt Wallander är scenografi och ges dessutom ett litterärt sam- otroligt omtyckta. Kanske för att Kurt är lite manhang genom exempel ur en av böckerna. som folk är mest; en vandrare på livets krokiga Efter ett tag har Wallander i karthänvisningar- stig där såväl avgrunden som himlen öppnar na förvandlats till ”Kurt” och vårt förhållande sig ibland” står det i broschyren. till karaktären har blivit alltmer personligt; Turen på kartan går vidare till andra adres- något som återkommer i de guidade turerna ser som är kopplade till skeenden och personer där guiderna gärna talar om ”Kurt” som om i berättelserna, och innefattar flera platser där han vore en nära vän. mord har begåtts och där mördare bor. Det Ett viktigt inslag i såväl böckerna som fil- fysiska avståndet mellan hållplatserna ökar merna är Wallanders dåliga hälsa. Han söker efter hand, och till slut kan man inte längre

Rig-08-4-Art-CS.indd 210 08-12-16 14.03.46 Mördarjakt i Ystad 211 vandra mellan dem utan det behövs bil eller område” står det i broschyren. På polissta- åtminstone cykel. tionen uppmanas vi av guiden att sätta oss i Kurts kontorstol bakom hans skrivbord och Den guidade studioturen ta foto på varandra. Vi får en stund på oss att När besökaren tagit sig runt Ystad med om- kika runt på polisstationen och många pas- nejd i Wallanders fotspår kan han eller hon sar på att provsitta kontorsstolen, dra ut lådor välja att förkovra sig i Wallanderfilmernas i hurtsen och fotografera varandra i denna värld. Vill man lära sig hur filmproduktion Wallandermiljö. Därefter kommer guiden in går till stannar man i Cinetekets lokaler. Vill på manusarbetet samtidigt som vi passerar man fördjupa sig ytterligare kan man göra det regissörsrummet, och guiden betonar att det genom att besöka några av de uppbyggda inte- inte är det minsta glamoröst. På dörren till riörerna under en guidad tur in i luftvärnshal- regissörsrummet finns ett anslag om vilka som len som finns på regementsområdet. Man kan regisserat de tretton filmerna. Vi får veta att inte ta fel, för på taket står med stora bokstäver arbetet börjar med att ”Henning” skriver ett MANKELLS WALLANDER. Det har varit utkast som sedan utvecklas av flera medförfat- ”lönt” att bygga upp en hel lägenhet i studio, tare. ”Henning tyckte det var en bra idé att fil- säger guiden, eftersom det var så många som matisera historierna om Kurt”, säger guiden, tretton filmer som skulle spelas in. Studiotu- och det personliga förhållandet till författaren ren börjar utomhus, bakom studioingången, understryks av att förnamnet används. Det och guiden visar bl.a. den bil som sprängdes i här förekommer ofta på författarvandringar luften i slutet av filmen Innan frosten. Guiden (Kaijser 2002, Meurling 2006). Ett annat sätt berättar sedan om de två skådespelaruppla- att visa hur nära personalen på Cineteket och gorna av kommissarie Wallander. Den ena turistbyrån står den berömde författaren är att är spelad av Rolf Lassgård i en tidigare serie berätta att Mankell köpt en Skånegård nära filmer, inspelade i ett ”falskt” Skåne, vilket Ystad, men att de lovat honom att inte säga betonas påfallande ofta, utanför Trollhättan. var… Den andra är spelad av Krister Henriksson Under studiovandringarna pendlar gui- i det verkliga Ystad, utomhus eller i studio. derna mellan att nämna vad som tas upp i Många som läst böckerna föredrar Lassgård böckerna och i de olika filmatiseringarna. I som Wallander, säger guiden, och jag känner studion går vi vidare till Mariagatan och frå- igen resonemangen från diskussioner i de gui- gan om Mariagatan 10 eller 11 kommer upp. dade grupperna. De filmerna följer böckerna. Guiden förklarar omsorgsfullt, medan vi står Den senare Wallander är, påpekar guiden, en utanför den vita dörren med Wallanders namn mer internationell figur, anpassad för det nya på, vilka scener som tagits på plats och vilka århundradet; smärtare, friskare (trots fortsatt som tagits i studio. Innanför dörren möts vi i dålig hälsa) och med ett bättre förhållande hallen av post adresserad till Kurt Wallander. till sin dotter. Och gång på gång påminns vi På väggarna hänger de i böckerna omtalade om att minst 25 miljoner exemplar har sålts landskapsmålningarna med eller utan tjäder av Wallanderböckerna. som Kurts far målar i parti och minut. När vi När vi kommer in i själva studion välkom- kommer in i Kurts vardagsrum sätter guiden nas vi av guiden som säger att det nu är dags på en CD med operamusik för att skapa den att besöka ”Kurt och Nyberg” (den senare rätta atmosfären. I vardagsrummets bokhyllor är rättsläkaren) på polisstationen och rätts- ligger reklammaterial från Mankells förlag, medicinska laboratoriet. ”I filmerna har det Leopard. Guiden pekar ut produkter som ex- flyttat från Kristianstadvägen till Regementets poneras i rummet och som använts för pro-

Rig-08-4-Art-CS.indd 211 08-12-16 14.03.46 212 Carina Sjöholm duktplacering i filmerna: en platt-tv från den filmatiseringar: ”Få saker sätter sådan sprätt lokala firman Hugossons och mineralvatten på fantasin som bekant geografi. Platsen som från Malmbergs. Vi får även veta att Saab- huvudroll. Delen för helheten och det skrivna bilar har använts i filminspelningarna. På soff- ordets oöverträffade förmåga att förena verk- bordet, framför den slitna skinnsoffan, står ligheten med platsen och fiktionen”, skriver den obligatoriska whiskyflaskan, som inne- Katarina Tornborg (Sydsvenskan 22/1 2007). håller färgat vatten. På framsidan av Ystad ”Det är med jubel jag noterar att mitt älskade Allehanda, som ligger på bordet, finns bilder Gotland blivit tummelplats för mänsklig ond- och en artikel som hänger samman med det ska, dumhet och banal girighet”, sammanfat- fall som är aktuellt i filmen Mastermind. I bok- tar hon och räknar upp fyra deckarförfattare hyllan finns barndomsbilder av dottern Linda som arbetar med gotländska miljöer. och en betydligt yngre Kurt, men också ett Men vad händer med en plats som mark- foto av Linda som nyutexaminerad polis. På nadsförs genom skönlitteratur? Och vilka är nattduksbordet i sovrummet ligger en skönlit- motiven för de olika aktörerna i det här spe- terär bok och pappersnäsdukar, och guiden let? Vem tänker i termer av marknadsföring, berättar att det i garderoben finns spår av blod och vem tänker på kunskapsspridning? Ja, från inspelningen av filmen Mastermind. Hon ofta finns båda argumenten med i turismsats- påpekar att det är grisblod som används i fil- ningar som nästan alltid görs i syfte att locka merna. Guiden avslutar visningen med att be besökare. Ystad, Mankell och Wallander är oss gå runt ”i Kurts lägenhet och se hur han utmärkta exempel på det. har det”. Hon hoppas att vi fått lite insikter i En turistattraktion är en social konstruktion, ”filmens värld” och att vi förstår att mycket i och i processen är många faktorer verksamma. filminspelning är ”på låtsas”. Det handlar om praktiska och ekonomiska överväganden, men också om besökarnas Den bekanta geografins betydelse förväntningar. Besökarna påverkas av olika Det finns många interagerande faktorer bakom typer av erfarenheter av den aktuella platsen. upplevelseturismens framgångar. Det finns Har vi som besökare läst boken som författa- t.ex. en museipedagogik som hyllar ”learning ren ifråga skrivit? Vet vi något om författaren by doing” och som inte förevisar kulturarvet innan vi besöker platsen? Vad vet vi om de utan snarare spelar det. Det här har blivit en fiktiva karaktärerna? Har vi sett en filmati- del av en marknadsföringsstrategi. Cinetekets sering och söker inspelningsplatser? Har vi guide påpekar att det alltid är lyckat att visa tagit del av andra människors erfarenheter av studion och be besökarna röra vid sakerna där platsen, av böckerna, av författaren och söker och sitta i möblerna, i synnerhet för de många efter den plats som filtrerats genom andra be- tyska besökarna. Det taktila är en viktig be- sökares raster? En del av de här frågorna går ståndsdel i iscensättningen av upplevelsen. inte att besvara entydigt, men de är till god Litteratur och film har stor betydelse för hjälp när man ska reflektera över relationen vårt sätt att se på platser. Regionala utvecklare mellan fiktiva och verkliga platser. och turistbranschen är tillsammans beredda En sak som är värd att ta i beaktande är att utveckla denna nya form av ”branding cul- vad lokala myndigheter och näringsliv vill ture”, där särskilda platsspecifika kvaliteter utveckla när man numera allt oftare ser turis- marknadsförs och säljs. Många nya krimi- men som lösningen på lokala och regionala nalromaner representerar en viss plats och problem. Kulturturism har blivit allt viktigare en geografi som går att känna igen, vilket är globalt, men även på en lokal nivå. När en viktigt för läsarna, men också bereder väg för ort har haft viss framgång inspireras andra

Rig-08-4-Art-CS.indd 212 08-12-16 14.03.46 Mördarjakt i Ystad 213 att ta efter.5 En fråga är naturligtvis vem som vissa saker man skall ha upplevt eller tagit sig använder vem i det här spelet (Coleman & igenom. Ofta är själva berättelsen poängen i Crang 2002, Kotler 1999, Pine & Gilmore det hela. Det viktiga är kanske inte att man har 1999). Är det författaren, fiktionen eller den rest, men att man har återvänt och har något att reella platsen som är det centrala? Handlar berätta (Löfgren 1999). Reseerfarenheten har det om exploatering? Kan man i sådana fall lika stor betydelse som de materiella varorna se det som att platser kan slitas ut? eller det konkreta målet. Att befinna sig på semesterresa är inte bara en fråga om att vara Multisensationalism och situerade resor ledig. Det är också, och alltid, något som är Ett väsentligt drag i vår tid är fusioner och inskrivet i större ideologiska diskurser: social hybridiseringar. Mycket forskning har presen- klass, kulturellt kapital, ekonomiska begräns- terats kring hur upplevelseindustrin har foku- ningar och nationell identitet. Allt bidrar till serat på additiva faktorer; många upplevelser att gränser dras upp och att utrymmen skapas. är tänkta att ge konsumenterna ett flertal kom- Som turist handlar man enligt de mönster som ponenter som de sedan kan blanda och själva finns utlagda, och det finns en komplex och komponera i förhållande till en viss situation djupt meningsfull koppling mellan dessa so- eller kontext (O’Dell 2001). Överfört till resor ciokulturella villkor och de berättelser man och vandringar av det slag jag diskuterar här skapar kring sina upplevelser. Man hittar på är det uppenbart att erfarenheterna organiseras något sätt alltid det man letat efter. som en serie diskreta enheter vilka var och Autenticitetsbegreppet producerar värden, en kan tyckas vara av trivial karaktär. Man betydelser och sammanhang för publiken och läser en bok, inspireras att resa och väljer att besökarna (Pearce & Moscardo 1986, Wang följa upp resan genom att se filmen, läsa flera 1999). Begreppet bidrar till kategorisering och böcker i serien eller att läsa om. Så skapas positionering, samt skapar och vidmakthåller berättelsen om resan och inspirerar andra att identiteter och stilar (Cohen 1988, Jamal & åka och se delvis samma mönster. Men i den Hill 2004). Det bidrar till att skilja – distingera här kontexten blir de symboliska broar mellan – mellan ”de” och ”vi”; ”de som gillar det där” olika delar av erfarenheten och bidrar till att och ”vi som gillar det här”. Allt detta förut- göra allt till något extraordinärt. sätter en komplex interaktion mellan diverse Man kan tala om mångsinnlighet; ett flertal aktörer som journalister, resebyråer, museer sinnliga erfarenheter adderas för att tillsam- och publiker. Värderingen av upplevelserna mans bilda den sammantagna upplevelsen och tankarna kring vad som är autentiskt och (se Sjöholm 2003). Det kan här vara klokt vad som inte är det, ger nya betydelser och att skilja på den typ av erfarenheter som är nya värden, och vi får möjlighet att jämföra sinnliga, emotionella eller kopplade till en våra upplevelser med andras. Att diskutera viss tidpunkt eller plats, och de erfarenheter vad man egentligen varit med om är ett sätt som är av mer transcendent natur, medvetna, att förlänga och bearbeta upplevelsen. kognitiva, alltså något som kan tillföra en Det är uppenbart att produktionen av auten- något på sikt i en kumulativ process (O’Dell ticitet är viktig i turistbranschen. Vilken sorts 2002). Upplevelseekonomin förutsätter ett autenticitet är inte alltid klart, men dikotomin stort mått av reflexivitet. Man behöver be- sant–falskt och äkta–oäkta reproduceras kon- döma sin upplevelse för att kunna återberätta tinuerligt i de turistiska berättelserna (Urry den eller bestämma sig för att drömma om en 1990). Många som reser vill ta reda på hur en annan upplevelse. Man är vad man upplever. verklig person (t.ex. en författare) har bott och För att betraktas som en hel människa finns det levt, men det finns framför allt de som reser i

Rig-08-4-Art-CS.indd 213 08-12-16 14.03.47 214 Carina Sjöholm spåren på fiktiva personer. I Ystadfallet söker skild aura och därigenom – vilket kan uppfat- turisterna inte så ofta spåren efter författaren tas som en paradox – göra platsen mer säljbar. Mankell – de finns någon annanstans – som Mankells sociala och politiska engagemang efter den fiktive Wallander. Paradoxen är att i globala frågor ökar trovärdigheten; han har turisten kan uppfatta det fiktiva som det mest ett stort inflytande över Wallanderturismen autentiska; det verkliga kräver en form för att och motsätter sig en kommersialisering och förefalla verkligt. vill inte att det säljs till exempel Wallander- Det finns också en geografisk aspekt på muggar eller -kepsar. Detta har försatt en del autenticiteten. Vissa platser kan anses mer av dem som arbetar med att utveckla turismen autentiska än andra. Det har dels att göra med i Ystad i en komplicerad situation när de nu den etablerade historieskrivningen, dels med tycker att det krävs en produktutveckling (jfr hur man reser och vilken konsumtionsnivå Thompson 2007). man lägger sig på. Det som framstår som en ursprunglig omgivning har ett visst värde, Man tycker nästan synd om de turister som kommer och urvalet ett annat. Flera forskare har un- hit och så får de inget med sig hem. Men gränsen är väldigt tydlig. Vi får i princip inte göra någonting som derstrukit det autentiskas subjektivitet, t.ex. kan exploatera Kurt Wallander. Och då hittar man nya inom sociologisk turismforskning (Anders- sätt. Vi säljer till exempel svenska polisbilar, vi kan son Cederholm 2007, Taylor 2001, Wang jobba ihop med Krister Henriksson, han kan signera 1999). Autenticiteten har ofta flera lager. DVD som vi kan sälja här osv. Men Kurt är ingenting Det som är sant för en annan behöver inte som vi har tillgång till egentligen. Och jag tycker att vara sant för dig. Det innebär inte automatiskt det finns en skönhet i att hålla det här på en relativt låg att autenticiteten är en illusion, ogripbar och nivå. Jag tycker inte heller att vi ska skapa ett Wallan- förlorad i subjektivitet. Men sanningen och der-Disneyland, du vet där vi ska ha ett t-shirtstånd i det verkliga är alltid något som förhandlas. I vartenda gathörn och säljer tvivelaktiga, halvtaskiga medieåldern med dess informationsöverflöd produkter och bara kränger grejer. Jag tycker att det representerar det autentiska ett begär efter finns en charm i att det inte är så tydligt och jag tror något som är sant och ursprungligt. Musikve- också att folk inte vill ha det slängt i ansiktet på sig hela tiden. Särskilt inte de här litteraturturisterna som är lite taren Simon Frith påpekar det anmärknings- diskreta. Men samtidigt tycker jag kanske också att vi värda med tron på det autentiska: ”Essential har ju en förfrågan för de här produkterna som vi inte in this post-modern era is not whether Bruce kan tillgodose, egentligen, att man kan ge ett minne av Springsteen is ’the real thing’, but how he hög kvalitet (intervju på Cineteket 4/3 2008). maintains the belief in the existence of any ’real things’ at all” (Frith 1988:95). Det är På den turistiska arenan är souveniren en arte- t.o.m. så, att om erfarenheten upplevs som au- fakt som värderas efter sin autenticitetsgrad. tentisk för subjektet så frikopplas upplevelsen Forskningen säger oss att uniciteten är ett cen- från det egentliga objektet. I konstnärshem tralt kriterium när turister värderar vad som är och författarhem äger olika aktiviteter rum; autentiskt. Bedömningen av det autentiska är vanligt är att man skapar utställningar, men inte bara knuten till tinget i sig utan också till det finns också andra saker som kan iscensät- personen som tillverkat det. Lokalt hantverk tas. Ofta hävdas det att dessa aktiviteter görs ses t.ex. ofta som autentiskt. Ytterligare en i ”den anda” som är författarens eller t.o.m. kvalitet som bedöms är situationen i vilken den fiktiva romangestaltens. När guiden på souveniren är införskaffad. De artefakter eller Cineteket ber oss att sitta ned i Kurts stol för souvenirer som dyker upp i den litterära turis- att fotograferas blir autenticiteten ett begrepp men är ofta böcker och filmer, kartor och den som används för att ladda miljön med en sär- typ av dokumentation som turisten gör själv:

Rig-08-4-Art-CS.indd 214 08-12-16 14.03.47 Mördarjakt i Ystad 215 fotografier, anteckningar, dagböcker. Jag var kunskap och empirisk kännedom, men också där, jag köpte just den här prylen eller den genom fantasi. här boken där… I Ystad kan man på både Ci- Litterär turism handlar som sagt i allt större neteket och turistbyrån köpa Mankellböcker utsträckning om att iscensätta upplevelserna. på bl.a. tyska. De är inköpta i Tyskland och Men den bygger ofta på vars och ens kompo- säljs framförallt till turistande tyskar som tar sition av intryck. Balansen mellan offentlig med sig boken hem för att återuppleva resan representation och individuell upplevelse är och den skönlitterära upplevelsen. Detta är viktig och bidrar till en kulturell process där en väsentlig del av resan. Den är så väsentlig en ny offentlig sfär skapas, t.ex. i en guidad att man på Cineteket funderar på att skaffa en vandring (Squire 1994). I den här processen stämpel där det står ”Köpt i Ystad” eller lik- blir platsen en vara som pendlar mellan att nande för att betona uniciteten hos produkten. vara en offentlig bild och individuell föreställ- Den är verkligen köpt på plats. ning. Det kompliceras av att det individuella inslaget kan förstås både som författarens Vikten av att vara verklig och läsarens föreställningsvärldar. När man Är nu dessa mediala platser overkliga, fanti- är på en plats man tidigare inte besökt kan man serade? Det förefaller klart att de skapar en alltså ändå känna att man har en erfarenhet platskänsla för läsare och filmpublik. Därför av platsen, t.o.m. på en fysisk nivå. Platsen existerar de. Och här skiljer jag inte mellan konsumeras. Och ibland är det viktigare att de platser som en romanläsare vill se och de ha varit där än att vara där. Känslornas be- som filmåskådaren vill återse. Oavsett vilken tydelse kan inte överskattas i upplevelseeko- inspirationskällan är blir platsen omtolkad nomins tidsålder. I dagens turism är således genom böckerna och filmerna. Samtidigt som iscensättningen av känslor accentuerad och en litterär text kan beskriva en existerande den performativa dimensionen har därigenom plats med stor ackuratess, kan läsaren trans- blivit än viktigare. Beträffande forskningen formera platsen till en fantasiplats med hjälp kan vi notera hur intresset för den turistiska av föreställningsförmåga och konkreta egna blicken – att se vad turisten ser – har ersatts av erfarenheter. Läsningen blandas med visuella ett intressse för den produktion av upplevelser och kroppsliga intryck. Författarens förmåga som kräver turistens aktiva inblandning. Det att beskriva är viktig, men det är också läsa- lokala har här vunnit terräng; här finns plat- rens förmåga att ta upp det beskrivna genom ser som kan marknadsföras och säljas. Och t.ex. förkunskaper, humör och känslor. Den en del platser har redan inövade varunamn. här blandningen av verkligt och imaginärt Ystad är en välkänd turistort med sedan länge landskap ger ett stort utrymme för fantasin. välkända besöksattraktioner. Man har sedan Styrkan hos föreställningar hämtade från länge dessutom en stor mängd tyska besökare. litterära texter är deras förmåga att låta lä- Genom tillkomsten av Wallanderland har ett saren bekräfta dem, hävdar Krolikowski & nytt Ystad fötts och förstärkts av nya kom- Chappel (2004). Allteftersom tiden går blir mersiella och kulturella värden. Mankell och platsbegrepp så internaliserade att det krävs Wallander har säkrat Ystad som turistort. en hel del ansträngningar för att se något an- nat. En litterär text kan fungera som en port Wallander går vidare till en plats som inte existerar i verkligheten Med ett brett närmande är det möjligt att se de men som är möjlig att nå genom fiktionen. många beståndsdelarnas betydelse i det stora Fiktionens raster hjälper oss att se nya plat- hela, och att förstå de kulturella situationer ser på gamla platser. Platsen tolkas genom som omger konsumtion av litteratur och film

Rig-08-4-Art-CS.indd 215 08-12-16 14.03.47 216 Carina Sjöholm i samband med resande. Jag har försökt att är mindre involverade i bildningsverksam- belysa den betydelse som det vardagliga kan het än i regional utveckling. Den offentliga ha; det är i det vanliga som det viktiga sker. sektorn förväntas vara mer ekonomiskt själv- Interaktion och medverkan är centrala be- genererande än tidigare, vilket naturligtvis grepp här. Fiktionen påverkar vår uppfattning kräver en viss kreativitet. Ibland kan man i om det verkliga, vilket i sin tur påverkar hur Turistsverige dock iaktta att det tycks vara fiktionen ser ut och tas emot osv. Fiktionen vanligt att kopiera andras framgångsrecept kan fungera som ett raster eller en optisk lins istället för att utveckla egna. Ystads satsningar genom vilken man kan se verkligheten. Skill- på Wallanderturism har kommit att fungera naden mellan verklighet och fiktion skapar som förebild för många svenska kommuner sin egen dynamik och att skilja mellan de två och kanske kan man även se det som en del i världarna är nästan omöjligt – vilket kanske skapelsemyten eller storytelling när kommu- heller inte är den väsentligaste uppgiften. nens marknadstrategs berättelser är eftersökta Den litterära turismen t.ex. hanterar iscen- landet runt. Fiktionslagren hopar sig. sättningen av människors upplevelser; vissa Fiktion och autenticitet interagerar inom upplevelser bygger på verkliga händelser, gränserna för en specifik genre, den guidade andra på fiktioner. vandringen i författares och fiktiva gestalters Platsen konsumeras, ofta i något som kan fotspår. Det autentiska revideras genom dessa ses som en lek eller ett spel. Att vara någon- vandringar när fiktiva karaktärer och platser stans där man aldrig har varit förut och ändå blandas med reella. Deltagarna i vandring- känna platsen in på bara kroppen. Emotioner arna förkroppsligar geografin, de placerar sig är resurser som kräver sin bekräftelse (Bæ- själva inom fiktionens ramar och överskrider renholdt m.fl. 2004, Crouch 1999). därmed den traditionella gränsen mellan fakta I den här artikeln har jag velat ge exempel och fiktion som annars upprätthålls i krimi- på hur fiktion har använts för att skapa platser nalberättelser och -filmer. Bara genom denna och rum – såväl för inresande turister som för vandring är förkroppsligandet möjligt. bofasta invånare. Man behöver inte komma Kroppsbegreppet är dubbeltydigt här. Det långtifrån för att uppleva Ystad som exotiskt kan anknytas såväl till kroppen i kriminalgå- – om man accepterar de fiktionaliserade läs- tan som till den aktuella turistens kropp som ningarna av orten. mottagare av sinnesupplevelser och empiriska Vad händer med invånarna i en stad som data. Rumsbegreppet är lika komplext. Det marknadsförs med imaginära geografier? Ser täcker såväl en faktisk plats – som Mariagatan de detta som löftesrikt eller hotfullt? Förmod- i Ystad – som de abstrakta relationer som är ligen både och, det beror på hur stark attrak- möjliga att uttolka mellan den faktiska plat- tionen är och hur den utvecklas (”Tänk om sen och de fiktiva skeendena. Här i korsvägen alla kommer i bil?”). Något lär hända med en mellan kropp och rum gestaltar turisten detek- by eller stad som medieras genom turistbran- tiven, mördaren eller offret och är samtidigt schen och turistindustrin. Ystad ”skrivs om” någon – eller något – helt annat. Och detta (Ek 2007). Wallander används för att mark- andra är mordvandringens hjärta. nadsföra Ystad eftersom varje ort idag anses Ja, vad har hänt med Kurts lägenhet i film- behöva en identitet och ett varumärke. Man inspelningsstudion? I de tretton nya filmerna måste ha ett värde på upplevelsemarknaden. har Kurt gått vidare i livet. Han har äntligen Regionalpolitik bygger på regionens förmåga skaffat huset vid havet som han så länge läng- att utveckla ett varumärke och skapa syssel- tat efter, och hund därtill. Till det nya huset har sättning för tjänstesektorn. Dagens museer inspelningsteamet också flyttat en del av Kurts

Rig-08-4-Art-CS.indd 216 08-12-16 14.03.47 Mördarjakt i Ystad 217 möbler från lägenheten. Numera finns alltså ökat med 30 % sedan Wallanderfilmerna började den fiktive Kurt Wallanders ”riktiga” möbler marknadsföras. i ett nytt sammanhang… En äkta flytt?! Vi kan förvänta oss ett kraftigt uppsving av kul- turturister i framtiden. Turister som kommer inte bara från grannländerna utan från hela världen inte Carina Sjöholm, fil.dr minst USA och Asien. De vill ha kultur och konst, Lund historia, bildning och upplevelser med sig hem. Och de vill insupa det hela under behagliga, bekväma Noter och sköna former. Det handlar om att paketera och 1 ”Oavsett hur Wallanderfilmerna tas emot kan de göra tillgängligt. Skåne har kanske Sveriges bästa antas bli framgångsrika då de får effekt tillsammans utgångsläge och allt att vinna på rejäla investeringar med Henning Mankells internationella bästsäljande i kulturturism.” kriminalromaner.” Följande står att läsa i ”Kan man sälja Skåne med Wallanderfilmer? Värdet av ex- Referenser ponering av Skåne genom Wallanderfilmerna och Internet deras effekter på besöksnäringen. Värdering och Broschyren I Wallanders spår, Ystad turistbyrå. Finns prognos genomförd av Cloudberry Communica- att ladda ner på http://www.ystad.se/ystadweb.nsf/ tions AB på uppdrag av Region Skåne, Position AllDocuments/6D2990059F75E6D2C1256ED900 Skåne och Oresund Film Commission. 2D478F (2008-10-22) 2 Projektet har finansierats av Einar Hansens Allhems- http://www.ystadsallehanda.se/apps/pbcs.dll/section? stiftelse. Jag vill tacka Lars Gustaf Andersson, Tom Category=MULTIMEDIA&profile=1527&templat O’Dell, Gunnel Olsson och Katarina Saltzman för e=wallandersystad (2008-10-22) synpunkter på föreliggande text. 3 Storytelling har blivit ett etablerat begrepp i tu- Deltagande observation rismbranschen och turismforskningen och kommer Wallanderpaket sommaren 2006 inklusive tur med egentligen av ”corporate storytelling”, vilket kort Ystads Frivillige Bergnings-Corps och en mordgå- sagt är en metod att kommunicera idéer och skapa tevandring. Guidad tur på Cineteket i juli 2006, två varumärken. turer på Cineteket i augusti 2007, en tur på Cineteket 4 Ytterligare förvirring kring den ”rätta” adressen juni 2008. kan skapas när man åker Wallanderturen med ve- 2–3 juni 2008 på tvärvetenskapligt seminarium, Skan- teranbrandbilen, då Mariagatan 13 C pekas ut som dinavisk kriminalindustri. Wallanders bostad: ”Man kan ju inte bo någon an- nanstans på Mariagatan och samtidigt se ’gatlyktan Intervjuer vaja’ i korsningen Mariagatan–Regementsgatan, Intervjuer med turistchef och marknadsstrateg, Ystad, konstaterar bestämt chauffören Paul Kristensson liksom med personal på Cineteket under 2006– och guiden Göran Holmquist genom att citera 2008. böckerna. ’Lite rättigheter måste man ju ha som guide’, skrattar Göran Holmquist på Ystads Fri- Annat villige Bergnings-Corps som arrangerar turerna” Diverse reklammaterial kopplat till Wallanderturismen i (Sydsvenskan 17/8 2008). form av vykort, kartor, affischer, t-shirts, böcker. 5 I Handlingsplan för bildkonst (KulturSkåne. Bild- Handlingsplan för bildkonst, KulturSkåne. Bildkonst i konst i Skåne/Del 1, 2007) som är ett samverkans- Skåne. Del I, 2007. projekt mellan representanter för konstnärsorga- nisationer, Kultur i Skåne och Malmö stads kul- Tidningsartiklar turnämnd och som är utgångspunkt för en process Sydsvenska Dagbladet och beslutsunderlag i Malmö står följande: ”Spe- Trelleborgs Allehanda ciella ansträngningar måste göras för Danmark och Ystad Allehanda Tyskland. Här finns den stora publiken och säkert Film i Skåne konstköparna. I Ystad har inflödet av tyska turister

Rig-08-4-Art-CS.indd 217 08-12-16 14.03.48 218 Carina Sjöholm Litteratur heritage tourism and destination image. Tourism Ambrius, J. 2004: Wallanders Ystad. Platser i böcker Management. Vol. 27, No. 2. och filmer om Kurt Wallander. Sportförlaget & Ystad Hansen, R. & Wilbert, C. 2006: Setting the Crime Scene. Allehanda. Aspects of Performance in Jack the Ripper Guided Andersson Cederholm, Erika 2007: Att ’bara væra’ – Tourist Walks. Merge. No. 1. ægthed, relationer og intimitet i oplevelsesindustrien. Hedling, Olof 2006: Sveriges mest kända kiosk – om I: Oplevelsesøkonomi. Produktion, førbrug, kultur. regionaliseringen av svensk film I: Hedling, Erik Frederiksberg: Forlaget Samfundslitteratur. & Wallengren, Ann-Kristin (red.): Solskenslandet. Bærenholdt, J. & Sundbo, J. (red.) 2007: Oplevelses- Svensk film på 2000-talet. Stockholm: Atlantis. økonomi. Produktion, førbrug, kultur. Frederiksberg: Herbert, David 1996: Heritage as literary place. I: D.T. Forlaget Samfundslitteratur. Herbert (red.): Heritage, Tourism and Society. Lon- Beeton, Sue 2004: Film-induced tourism. Clevedon: don: Bell and Hyman. Channel View Publications. Herbert, David 2001: Literary places, tourism and the Bowman, Michael S. 2007: ”Tracing Mary Queen of heritage experience. Annals of Tourism Research. Scots”. Unpublished paper. Fortcoming in Places of Vol. 28, No. 2. Public Memory. Jamal, T. & Hill, S. 2004: Developing a framework Busby, G. & George, J. 2004: ”The Tailor of Glou- for indicators of authenticity. Asia Pacific Journal cester: Potter meets Pooter – literary tourism in a of Tourism Research. Vol. 9, No. 4. Cathedral City”. Paper at the conference Tourism and Jones, D. & Smith, K. 2005: Middle-earth Meets New Literature: Travel, Imagination and Myth, Centre for Zealand: Authenticity and Location in the Making Tourism and Cultural Change, Leeds Metropolitan of The Lord of the Rings. Journal of Management University. Studies. Vol. 42, No. 5. Busby, Graham & Klug, Julia 2001: Movie-induced Kaijser, Lars 2002: And the rest… is history! I: Eriksen, tourism: The Challenge of measurement and other A., Garnert, J. & Selberg, T. (red.): Historien in på issues. Journal of Vacation Marketing. No. 7. livet. Diskussioner om kulturarv och minnespolitik. Christenson, Malin, Remgard, Sofia, Tönnesson & Lund: Nordic Academic Press. Helen 2005: Marknadsföringen av Wallanders Kotler, Philip (red.) 1999: Marketing places Europe: Ystad. En studie om platsmarknadsföring. C-upp- how to attract investments, industries, residents and sats. Institutionen för Service Management, Lunds visitors to cities, communities, regions and nations universitet. in Europe. New ed. London: Financial Times Ma- Cohen, Eric 1988: Authenticity and commodification in nagement. tourism. Annals of Tourism Research. Vol. 15, No. 3. Krolikowski, C. A. & Chappel, S. J. 2004: ”In the foot- Coleman, S. & Crang, M. 2002: Tourism: Between Place steps of Günter Grass – literary landscapes in the city and Performance. Oxford: Berghahn Books. of Gdansk”. Paper at the conference Tourism and Crouch, David 1999: Introduction: encounters in lei- Literature: Travel, Imagination and Myth, Centre for sure/tourism. I: Crouch, D. (red.): Leisure/tourism Tourism and Cultural Change, Leeds Metropolitan geographies. Practices and geographical knowledge. University. London: Routledge. Krona, Mikael 2006: Filmfinansiering och regionalism Ek, Rikard 2007: Malmö och America’s Cup – Det ko- – Wallanderprojektet på Österlen. I: Hedling, Erik loniala evenemanget. I: Ek, R. & Hultman, J. (red.): & Wallengren, Ann-Kristin (red.): Solskenslandet. Plats som produkt. Kommersialisering och pakete- Svensk film på 2000-talet. Stockholm: Atlantis. ring. Lund: Studentlitteratur. Lind, Joakim, 2006: ”Kan man sälja Skåne med Wallan- Ek, Rikard & Hultman, Johan 2007: Produktgörandet derfilmer? Värdet av exponering av Skåne genom Wal- av platser. En introduktion. I: Ek, R. & Hultman, J. landerfilmerna och deras effekter på besöksnäringen. (red.): Plats som produkt. Kommersialisering och Värdering och prognos genomförd av Cloudberry paketering. Lund: Studentlitteratur. Communications AB på uppdrag av Region Skåne, Frith, Simon 1988: Music for pleasure. Essays in the Position Skåne och Oresund Film Commission. sociology of pop. Cambridge & Oxford. Löfgren, Orvar 1999: On Holiday. A History of Vacation- Frost, W. 2006: Braveheart-ed Ned Kelly: historic films, ing. Berkeley: University of California Press.

Rig-08-4-Art-CS.indd 218 08-12-16 14.03.48 Mördarjakt i Ystad 219 Löfgren, Orvar 1999: Rum och rörelse: landskapsupp- Annals of Tourism Research. Vol. 28, No. 1. levelsens förvandling. Bebyggelsehistorisk tidskrift Thompson, Kristin 2007: The Frodo franchise: the Lord 1999 (38). of the rings and modern Hollywood. Berkeley: Uni- Meurling, Birgitta 2006: Hemmavid i tid och rum. versity of California Press. Musealisering av två konstnärshem. Kulturella Per- Urry, John 1990: The tourist gaze: leisure and travel in spektiv, nr 1. contemporary societies. London: Sage. O’Dell, Tom 2001: Are you experienced? Kulturella Wang, N. 1999: Rethinking authenticity in tourism ex- Perspektiv, nr 3. perience. Annals of Tourism. Vol. 26, No. 2. O’Dell, Tom 2002: Upplevelsens lockelser, tingens dynamik. I: O’Dell, Tom (red.): Upplevelsens ma- Wallanderserien: terialitet. Lund: Studentlitteratur. Böcker Pearce, P. L. & Moscardo, G. M. 1986: Historic theme Mördare utan ansikte, 1991 parks – An Australian experience in authenticity. An- Hundarna i Riga, 1992 nales of Tourism Research. Vol. 13, No. 3. Den vita lejoninnan, 1993 Persson, Magnus 2002: Kampen om högt och lågt. Stu- Mannen som log, 1994 dier i den sena nittionhundratalsromanens förhål- Villospår, 1995 lande till masskulturen och moderniteten. Stockholm/ Den femte kvinnan, 1996 Stehag: Symposion. Steget efter, 1997 Pine, B. Joseph & Gilmore, James 1999: The Experience Brandvägg, 1998 Economy: Work is Theatre & Every Business a Stage. Pyramiden, 1999 Boston: Harvard Business School Press. Innan frosten, 2002 Robinson, Mike & Andersen, Hans Christian (red.) 2003: Literature and tourism: essays in the reading Filmer and writing of tourism. London: Thomson. Med Rolf Lassgård som Kurt Wallander Rodanthi, T. 2004: Constructing the “cinematic tourist”: Mördare utan ansikte (1994) (TV) The “sign industry” of The Lord of the Rings. Tourist Hundarna i Riga (1995) Studies. Vol. 4, No.1. Den vita lejoninnan (1996) Saltzman, Katarina 2001: Inget landskap är en ö. Dia- Den femte kvinnan (2002) (TV) lektik och praktik i öländska landskap. Lund: Nordic Villospår (2002) (TV) Academic Press. Mannen som log (2003) (TV) Sandvik, Kjetil & Waade, Anne Marit 2007: “Crime Steget efter (2005) Scene as a Spatial Production On screen, Online and Brandvägg (2006) (TV) Offline”. Paper presented at Nordisk Mediedoeaker- konference Helsinki 16–19 August 2007. Med Krister Henriksson som Kurt Wallander Sjöholm, Carina 2003: Gå på bio. Rum för drömmar Innan frosten (bio januari 2005) i folkhemmets Sverige. Stockholm/Stehag: Brutus Byfånen (augusti 2005) Östlings bokförlag Symposion. Bröderna (september 2005) Squire, S. 1994: The cultural values of literary tourism. Mörkret (oktober 2005) Annals of Tourism Research. Vol. 21. Afrikanen (november 2005) Strömberg, Per 2007: Upplevelseindustrins turistmil- Mastermind (bio december 2005) jöer. Visuella berättarstrategier i svenska turistan- Den svaga punkten (mars 2006) läggningar 1985–2005. Uppsala: Fronton förlag. Fotografen (maj 2006) Tapper, Michael 2006: Skymningslandet – krimina- Täckmanteln (juli 2006) litet som hot mot Sverige i Johan Falk-trilogin. I: Luftslottet (augusti 2006) Hedling, Erik & Wallengren, Ann-Kristin (red.): Blodsband (oktober 2006) Solskenslandet. Svensk film på 2000-talet. Stock- Jokern (november 2006) holm: Atlantis. Hemligheten (december 2006) Taylor, J. P. 2001: Authenticity and sincerity in tourism.

Rig-08-4-Art-CS.indd 219 08-12-16 14.03.49 220 Carina Sjöholm SUMMARY Crime in Fiction and Real Places

The actual place for the murder cases is the small town – and growing – cultural genre, the murder walk. The Ystad in the south of Sweden. This is the scene for concept of authenticity is revised during these murder the films and books about the police inspector Kurt walks, since fictitious characters and places are mixed Wallander, created by the Swedish author and playwright with real ones, e.g. in the hybridization of the hero of the Henning Mankell. Ystad is also the place where a new crime stories and their author. The geography – fictitious regional centre for film production is situated, and the as well as real – is embodied by the participants in the Wallander movies play an important part in the economic murder walks; they place themselves in the fiction, and conditions of this centre. Cultural tourism is mixed with do thereby transgress the traditional border between a film studio system. The empirical dimension of the fantasy and reality, otherwise upheld in crime stories and study is important since here the “murder walks” is movies. This makes the walk into the central trope of the in fact the empiricism of the touristic experience. The argument; only through this walk the embodiment – and point of the article is to show how fiction and concepts thus the rethinking – is possible to achieve. of authenticity interact within the limits of a specific

Rig-08-4-Art-CS.indd 220 08-12-16 14.03.49