Rasbobygdenrasbobygden

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Rasbobygdenrasbobygden RasbobygdenRasbobygden RASBO, RASBOKIL, STAVBY OCH TUNA I BLICKFÅNGET 1 Innehåll Inledning 3 Grusgropen Stavhalla 20 Kolmilor och kolbottnar 21 Kultur i Rasbobygden 5 Karolinagruvan och Baggbolsgruvan 21 Nationaldagsfirande 5 Natur- och kulturstig 21 Midsommarfirande 5 Slåttmyran – ett naturreservat 22 Kyrkokonserter 6 Lafssjön 22 Kulturveckan 6 Västerberga väderkvarn 23 Bygdespel 6 Gammel-Gränome väderkvarn 23 Hembygdsdagar 7 Långbacka-Jan 23 Kakkalas 7 Studiecirklar 8 Karta 24 Körer 8 Rasbobygdens historia i korthet 26 Biblioteksbuss 8 Aktiviteter för äldre 8 Några av våra större gårdar 33 Traktorrace i Stavby 8 Frötuna herrgård, Rasbo 33 Hembygds- och bygdegårdsföreningar 9 Årby slott, Rasbokil 33 Stavby bio 10 Lydinge säteri, Stavby 34 Konst i bygden 10 Gammel-Gränome, Stavby 34 Husby säteri, Stavby 35 Sport & fritid Hässelby säteri, Tuna 35 Hall 2000 11 Idrottsplatsen 11 Samhällsservice 36 Näsets badplats 11 Skolorna i Rasbobygden 36 Lafsens badplats 12 Primärvård – Rasbo vårdcentral 37 Testens badplats 12 Dagens äldreboende 37 Rörkens motorstadium 12 Kollektivtrafiken i området 37 Pusbolsbanan 13 Rasbobygden – fiberbygden 38 Elljusspåret vid Gåvsta skola 13 Mat och försäljning 39 Skjutbanan 13 Annas bakstuga i Rasbo 39 Rasbokils bygdegård 14 Röda Ladan, Vallbylund 39 Stavhalla 15 Roslagens Chark, Alunda 39 Tuna bygdegård 15 Karby trädgård 39 Cykelväg till Uppsala 16 Mat & bagarstugan i Kölinge, Rasbokil 39 Naturen 16 Västerängens lantbruk 40 Kyrkobyggnader i Rasbobygden 17 Sjökärrets ekogård, Söder-Edinge 40 Rasbo kyrka 17 Pizzerian Black Castle 40 Rasbokils kyrka 17 Godislunden 40 Tuna kyrka 18 Tuna Lanthandel 40 Stavby kyrka 18 Samlingslokaler 41 Sevärdheter i Rasbobygden 19 Föreningar 42 Rasbo stenar 20 Krogstastenen 20 Rasbobygden i siffror 44 Kalkstensbrott 20 Litteratur 45 2 Inledning ”Prästgården var belägen mitt på den fula slätt i Uppland som intages av Rasbo socken. Vart ögat spanade syntes endast den steniga marken, den leriga åkern och några enbuskar vilka tryckte som skrämda harar för den eviga blåsten. I fjärran vid horisonten syntes de högsta topparna av skogsbrynet såsom master av på havet sjunkande fartyg.” Denna eländiga beskrivning av hur det ser ut i Ras- hela bygden positivt; här hittar man fler företagare än i bobygden är skriven av August Strindberg i novellsam- många andra områden som är med och stöttar på olika lingen ”Svenska öden och äventyr” från 1881–1891. sätt. Folk månar om och hjälper varandra. En sådan skrivning kan inte stå oemotsagd, tycker vi. Idag är inflyttningen till bygden god och efterfrågan De flesta som bor i Rasbo, Rasbokil, Tuna och Stavby på boende är stort, i första hand enfamiljshus. Byggna- är av en helt annan uppfattning; detta är en mycket bra tion sker runt om i landskapet och avståndet till Upp- och vacker plats att bo och verka på. sala, där många arbetar, är inte alltför långt. Idén föddes att vi skulle ge ut en liten skrift till alla Här finns många fina naturområden med både bär- som redan bor i Rasbobygden, eller står i begrepp att skogar och badsjöar, trevliga cykelvägar och rofylld flytta hit. Ett häfte med samhällsinformation, historia, landsbygd. Utflyktsmålen är många och intressanta tips om sevärdheter och utflykter och annat som kan och utbudet av fritidsaktiviteter för ungdomar är stort. vara till nytta. Därför föreligger nu denna skrift som du Föreningsliv finns för både barn och vuxna. håller i din hand. Spara den gärna, den kan komma till Vi vill gärna värna om vår vackra hembygd, och vi användning under flera år framöver! hälsar alla välkomna hit, vare sig du är på tillfälligt be- Rasbobygden är ett modernt landsbygdsområde med sök eller nyinflyttad. närhet till staden och med en rik historia. Bygden är känd för den fina samverkan och sam- manhållning som finns bland dess invånare och företa- Välkommen till Rasbobygden! gare. Ideella krafter och ett rikt föreningsliv påverkar Med hälsningar från redaktionen. 3 Rasbobygden: Rasbo-Rasbokil–Tuna–Stavby, bygden med möjligheter. Nära till staden, nära till kusten, nära till världen... Kusten Rasbo, Rasbokil, Tuna, Stavby Uppsala 4 Arlanda Världen Kultur i Rasbobygden I Rasbobygden sjuder det av kulturella aktiviteter. Här finns föreningar med olika inriktningar och aktiviteter för alla smaker. Här bor konstnärer, målare, skulptörer, smeder, författare, sångare, musiker och diktare. Det spelas teater, sjungs i kör, släktforskas, bakas, spelas boule och man deltar i studiecirklar och berättarkvällar. Här följer några axplock: Nationaldagsfirande Den 6 juni firas varje år nationalda- gen på flera platser i området. Här möts gammal som ung till gemen- skap med tal och musik; nyinflyt- tade hälsas särskilt välkomna! Midsommarfirande Att fira midsommar har en lång tra- dition i vårt land, så också i Gam- mel-Gränome och på Gammelgår- den i Rasbo och hembygdsgården i Rasbokil. Här dansar man runt midsommarstången och hela famil- jen har picknick i gröngräset, eller smakar på kaffe med hembakt som av tradition bakas av folket i bygden. 5 Kyrkokonserter De som älskar musik kan få sitt lystmäte genom alla konserter som ges under året i bygdens kyrkor. Åter- kommande konserter genomförs av varierande slag, of- tast dock mest klassisk musik av kända tonsättare. Kulturveckan Under kulturveckan bjuds aktiviteter av många slag. Det anordnas författaraftnar, bygdespel, hembygds- dagar, konstutställningar, konserter, bygdevandringar, kurser m.m. Under andra veckan i augusti genomförs denna kulturvecka i samarbete med olika föreningar, kyrkan och många engagerade människor i bygden. Bygdespel Rasbo bygdespelare har under åren nått stora framgångar med sina populära byg- despel av Karin Alinder. Årligen genom- förs i början av augusti tre föreställningar på Gammelgården i Rasbo. 6 Hembygdsdagar Varje år genomförs hembygdsdagar i Rasbo och Rasbokil. Här samlas ortsbor Hembygdsdag i Rasbokil och hemvändare för att bese hembygds- gårdens byggnader, inventarier och arkiv. Här blandas gammalt med nytt, med un- derhållning och musik. Det är här man känner samhörighet med sina rötter eller lär känna sin nya hemort. Kön är lång till Kakkalaset Kakkalas Många hundra människor återkommer årligen till Gammelgården i Rasbo för att äta kakor, ja faktiskt konsumeras över 10 000 stycken, till kaffet eller saften. Rasbobygdens Rödakorskrets arrangerar i augusti varje år denna tillställning som kallas kakkalaset och som gjort stor suc- cé, inte bara i Rasbobygden utan även för många tillresta besökare. 7 Studiecirklar Biblioteksbuss Släktforskning, skrivarcirkel, engelska, data, handar- Låna böcker, ljudböcker, skivor och filmer bekvämt på bete, smideskurser, målerikurs, hembygdscirkel, sol- hemmaplan, beställ i förväg och få levererat – prak- dattorp m.m. Egentligen är det bara fantasin som sätter tiskt! Bokbussarna Astrid och Barbro är en stor tillgång gränser – man kan ha en kurs i nästan allting! för alla läsare och bokslukare. Hembygdscirkel i Rasbokil Aktiviteter för äldre PRO och SPF ordnar löpande aktiviteter som med- Körer lemsträffar, studiecirklar, utflykter och resor. Våga sjunga-kören, Tonstararna, Våghalsarna, kyr- kokörer m.fl. Det finns körer för alla nivåer och med olika repertoarer för både barn och vuxna. Traktorrace i Stavby Ett mycket välbesökt traktorrace, cirka 4 000 besökare, genomförs i Stavby varje år när den snabbaste traktor- föraren ska koras. Folkfest, dieselrök, spänning och dramatik! Visste du att... ..SM i plöjning genom- fördes vid Frötuna herr- gård 1985 med 22 000 åskådare? 8 Hembygds- och bygdegårdsföreningar Rasbokils Hembygdsförening, Rasbo Hembygdsgille och Olands Hembygdsgille driver alla många kulturella aktiviteter för bygdens befolkning och fi rar våra vanli- gaste högtider. I hembygdsgårdarnas museer visas föremål från gångna tider och där fi nns arkiv med bilder och doku- ment samlade för den nyfi kne. Dessutom fi nns Bygdegårdsföreningen i Rasbokil, Tuna Bygdegårdsförening, Stavby Bygdegårdsfören- ing, bygdegårdsföreningen i Rasbo med Hall 2000 där föreningar kan anordna event, fester eller hyra sam- manträdesrum. Där fi nns också alla sport- och gymnas- En vacker hembygdsgård i Rasbokil, tikaktiviteter. en förenande länk i bygden Stavby församlingshem Stavbygården Församlingshemmet i Tuna Tuna bygdegård Varför valde vi Rasbobygden? Johanna Nordström, Rasbokil, ung ”Lugnet, naturen, men entreprenör i egen också närheten till stan. bagarstuga Jag vill satsa med hjärtat och leva min dröm – innan det är försent!” 9 Stavby Bio En gammaldags bio med modern utrust- ning som bjuder på aktuella fi lmer året runt. Kaffe serveras i pausen. Filmerna visas i Stavby bygdegård. Mosaiken i Rasbo församlingshem Konst i bygden Här bor många konstnärer och vi möter konst på många platser. På Gammel-Gränome fi nns utställningar av Olof Thunman och andra uppländska konstnärer. Exempel på offentlig konst kan ses på många platser: en tavla av Bruno Liljefors i Hall 2000 och i Rasbo församlingshem en mosaik av Bengt Olof Kälde och målningar av Sven Holm. Dessutom kan man se en kolonn i granit utanför entrén till Vigmund av Carl Gustaf Torstensson och texti- lier av Silja Karlsson och skulpturer av Anna Karin Boode i Gåvsta skola. Varför valde vi Rasbobygden? Familjen Andersson Föräldrarna: flyttade från ”Bättre miljö för barnen!” Flickan Tea med storstan till kompis Isadora: Stavby. ”Vi trivs i våra små klasser och gillar våra lärare i Stavby skola. På fritiden spelar vi schack.” 10 Sport och fritid Hall 2000 Innebandy, badminton, handboll, dans, ja listan på sporter som kan utövas här kan göras lång. Det anord- nas även utställningar och
Recommended publications
  • Förslag Om Regionalt Cykelnät I Uppsala
    Förslag till Regionalt cykelnät i Uppsala län Uppsala Cykelförening 2017-10-12 Tack till Som underlag till analysen har använts Open Streetmap för översikt av vägar och cykelvägar, och projektdokument från Trafikverket för beslutade men inte färdiga cykelvägar. Trafik- och väguppgifter från NVDB (Nationell vägdatabas) har använts för att bedöma cykelbarhet på befintlig väg, bland annat översiktligt sammanställt via tjänsten Roadfinder (roadfinder.se). Många medlemmar i UCF har kommit med förslag om länkar i cykelnätet. Vi har också skickat ut förslaget till cykelklubbar och bygdeföreningar i länet och fått flera värdefulla svar, och använt det material som kommuner i länet sammanställt inför länstransportplaner. Vi vill bland annat tacka Randonneur Stockholm, Idé- och utvecklingsgruppen i Karlholmsbruk och Kickans hälsohörna i Tärnsjö för bra tips och lokalkännedom. Bakgrundskartor © Open streetmap med bidragsgivare. Bilder © Per Eric Rosén om ingen annan fotograf anges. Omslagsbild: Från cykelvägen Vegby-Landeryd Regional gång- och cykelväg i Ringe, Danmark Uppsala Cykelförening - Förslag till plan för Regionalt cykelnät i Uppsala län 2017-10-07 1/50 Tack till 1 Varför ett regionalt cykelnät? 3 Syfte och avgränsning 5 Möjligheter med cykel 5 Principer bakom förslagen 8 Prioritering av sträckor 8 Typer av cykelvägar 11 Förslag per stråk 15 Uppsala-Knutby 15 Förbindelse till Fjällnora 16 Faringe-Norrtälje på banvall 17 Gåvsta-Hallstavik 18 Uppsala-Öregrund 19 Rasbokil-Gåvsta 20 Kustlinjen Älvkarleby-Hallstavik 21 Uppsala-Skyttorp-Örbyhus-Gävle
    [Show full text]
  • In the Landscape and Between Worlds
    In the Landscape and Between Worlds ronze age settlements and burials in the Swedish provinces around Lakes Mälaren and Hjälmaren yield few Bbronze objects and fewer of the era’s fine stone battle axes. Instead, these things were found by people working on wetland reclamation and stream dredging for about a century up to the Second World War. Then the finds stopped because of changed agricultural practices. The objects themselves have received much study. Not so with the sites where they were deposited. This book reports on a wide- ranging landscape-archaeological survey of Bronze Age deposition sites, with the aim to seek general rules in the placement of sites. How did a person choose the appropriate site to deposit a socketed axe in 800 bc? The author has investigated known sites on foot and from his desk, using a wide range of archive materials, maps and shoreline displacement data that have only recently come on-line. Over 140 sites are identified closely enough to allow characterisation of their Bronze Age landscape contexts. Numerous recurring traits emerge, forming a basic predictive or heuristic model. Bronze Age deposi- tion sites, the author argues, are a site category that could profitably be placed on contract archaeology’s agenda during infrastructure projects. Archaeology should seek these sites, not wait for others to report on finding them. martin rundkvist is an archaeologist who received his doctorate from Stockholm University in 2003. He has published research into all the major periods of Sweden’s post-glacial past. Rundkvist teaches prehistory at Umeå University, edits the journal Fornvännen and keeps the internationally popular Aardvarchaeology blog.
    [Show full text]
  • The Biotech Heart of Sweden Second in a Series Covering the “Hot Spots” of Biotech Research and Business Around the Globe
    The Biotech Heart of Sweden Second in a series covering the “hot spots” of biotech research and business around the globe. BY FELICIA M. WILLIS Läby Harbo Skyttorp Åkerlänna Alunda Björklinge Vattholma Jumkil Lövstalöt Storvreta Bälinge Rasbo ICELAND Norwegian Gamla Uppsala Sea Länna Järlåsa Almunge SWEDEN FINLAND Vänge Gulf UPPSALA Gunsta North NORWAY of Atlantic Bothnia Ocean Sävja • UPPSALA Gottsunda • STOCKHOLM RUSSIA Bergsbrunna ESTONIA North Sunnersta Sea LATVIA DENMARK Baltic HusbyLång IRELAND Sea LITHUANIA Alsike U. K. NETH. BYELARUS Örsundsbro Knivsta Skeppture GERMANY POLAND English Channel BELGIUM Skokloster UKRAINE LUX. CZECH SLOVAKIA MOLDOVA FRANCE AUSTRIA SWITZERLAND HUNGARY Bay of Biscay SLOVENIA ROMANIA CROATIA Black BOSNIA Sea SERBIA BULGARIA weden is the fourth-largest biotech nation ANDORRA MONTENEGRO PORTUGAL ITALY MACEDONIA in Europe and accounts for 1–4% of articles in scientific SPAIN Adriatic Tyrrhenian ALBANIA Sea TURKEY journals. Uppsala, nicknamed “the world’s most biotech- Aegean S GREECE Ionian intense city”, is 50 miles northwest of Stockholm. Uppsala started Mediterranean Sea Sea in biotech in the 1940s with a lone pharmaceutical company, known amounts CYPRUS then as Pharmacia. Since that time, the company has made of money in research many changes, including merging with Upjohn, forming a biotech- and product development. This nology products joint venture with Amersham, and being acquired trend continued during the 1970s, when the pas- later by Pfizer. Although many other companies are in Sweden sion that Swedish companies felt about R&D became known now, Pharmacia laid the groundwork for the upsurge of biotech. internationally. In the early 1980s, the Swedish endeavor began to According to information from Uppsala BIO, 8% of Uppsala’s work- increase rapidly, and it grew at an average annual rate of about 20% force is employed in biotech.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 984 Buss Tidsschema & Linje Karta
    984 buss tidsschema & linje karta 984 Öregrund färjeläget - Uppsala Akademiska ing 78- Visa I Websida Läge 85 984 buss linjen (Öregrund färjeläget - Uppsala Akademiska ing 78-85) har 2 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Uppsala Akademiska Ing 78-85: 06:40 - 13:15 (2) Öregrund Färjeläget: 10:30 - 15:40 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 984 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 984 buss ankommer. Riktning: Uppsala Akademiska Ing 78-85 984 buss Tidsschema 94 stopp Uppsala Akademiska Ing 78-85 Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 06:40 - 13:15 tisdag 06:40 - 13:15 Öregrund Färjeläget onsdag 06:40 - 13:15 Öregrund Vårdcentral C 1100, Öregrund torsdag 06:40 - 13:15 Öregrund Systembolaget fredag 06:40 - 13:15 Hamngatan, Öregrund lördag Inte i drift Öregrund Smedjegatan söndag Inte i drift Öregrund Hummelvägen Öregrund Kavarövägen 984 buss Info Yxholmen Riktning: Uppsala Akademiska Ing 78-85 Stopps: 94 Skinnäsvikens Vägskäl Reslängd: 110 min Linje summering: Öregrund Färjeläget, Öregrund Flyalund Vårdcentral, Öregrund Systembolaget, Öregrund Smedjegatan, Öregrund Hummelvägen, Öregrund Kavarövägen, Yxholmen, Skinnäsvikens Vägskäl, Stenskärs Vägskäl Flyalund, Stenskärs Vägskäl, Rudduns Vägskäl, Gråboviken, Fästigen, Gästgivaregården, Rudduns Vägskäl Norrskedika Norra, Norrskedika Bygdegård, Norrskedika Ip, Brudgrind, Motorp, Eds Vägskäl (V. Gråboviken 76), Östhammar Ringvägen, Östhammar Ulrikeberg, Östhammar Vårdcentrum Entré, Östhammar Fästigen Vårdcentrum, Östhammar Busstation, Östhammar Vårdcentrum, Östhammar Ulrikeberg, Östhammar Gästgivaregården Ringvägen, Östhammar Gammelbyn, Börstils Kyrka, Katrineberg, Askö Vägskäl, Ånö Vägskäl, Uppskedika Norrskedika Norra Östra, Uppskedika, Björkgården, Gunbyle, Skomakarmyren, Väddika, Hökhuvuds Kyrka, Norrskedika Bygdegård Hökhuvud Valö Vägskäl, Betlehem, Lysta, Lugnet (Gimo, Väg 288), Gimo Vårdcentral, Gimo Norrskedika Ip Skäfthammars Kyrka, Gimo Solängsgatan, Södra Skäfthammar, Ekeby Vägskäl, Knutsbol, Vettsta, Brudgrind Söderlövsta, Mångsta, Furuby, Mälby V.
    [Show full text]
  • Brevmall För
    Stråkstudie Östhammarsstråket KT2016-0175 Kollektivtrafikförvaltningen UL September 2016 Innehåll 0 Sammanfattning ........................................................................................................ 4 1 Inledning ................................................................................................................... 6 1.1 Bakgrund ............................................................................................................ 6 1.2 Syfte och disposition .......................................................................................... 6 1.3 Avgränsningar .................................................................................................... 7 1.4 Begreppsförklaring ............................................................................................ 7 2 Efterfrågemodell: Hur och varför skapas resor?....................................................... 9 2.1 Bosatt befolkning producerar behov av resor .................................................. 11 2.2 Arbetsplatser och andra viktiga målpunkter attraherar resor ........................... 11 3 Stråkets förutsättningar ........................................................................................... 13 3.1 Stråkets geografi och indelning i analyszoner ................................................. 13 3.2 Befolkningssammansättningen och -utvecklingen är ojämnt fördelad ............ 14 3.3 Näringslivet domineras av ett fåtal stora aktörer ............................................. 21 3.4 Andra
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Annual and Sustainability Report 2018
    Annual Report 2018 with Sustainability Report Contents General One of Sweden’s largest private property companies .... 1 The year in brief ...........................................................................2 Page Page Statement by CEO ........................................................................5 Business concept, vision and mission ................................6 Business model ............................................................................7 18Properties across 24Property management that The Rikshuset concept – a strategic property ..................8 all of Sweden makes a difference Rikshem’s five target areas .....................................................10 Global challenges and possibilities .....................................12 Navigating towards sustainability .......................................14 Rikshem holds stable market position ...............................16 Operations Properties across all of Sweden ............................................18 Property valuation .................................................................... 22 Active property management .............................................. 24 Actions for a brighter future .................................................. 30 Zoning plans that support growth ..................................... 34 Property development potential ........................................ 36 Residential areas for everyone ............................................ 38 Page Engagement as a driving force ............................................40
    [Show full text]
  • Renhållningsordning Uppsala Kommun.Pdf
    Renhållningsordning Uppsala kommun 1 Avfallsplan för Uppsala kommun 2014-2022 1 Innehåll 1 Inledning ....................................................................................................................... 3 1.1 Om Uppsala ............................................................................................................................. 3 1.2 Avfallshantering i Uppsala idag ............................................................................................... 4 1.3 Avfallshantering i Uppsala i framtiden ..................................................................................... 4 2 Övergripande målbild ................................................................................................... 5 3 Mål och åtgärder ........................................................................................................... 5 3.1 Målområde Från avfall till resurs ............................................................................................. 6 3.1.1 Effektmål Materialåtervinningen ska öka ............................................................................. 6 3.1.2 Effektmål Återanvändningen ska öka .................................................................................. 7 3.1.3 Effektmål Mängden felsorterat farligt avfall ska minska ...................................................... 8 3.1.4 Effektmål Negativ miljöpåverkan från nedlagda deponier ska minska ................................ 8 3.2 Målområde Avfallshantering med människan i fokus .............................................................
    [Show full text]
  • Nätverksanalys I GIS-Miljö För Insatskartor
    Nätverksanalys i GIS -miljö för insatskartor En fallstudie baserad på Uppsala kommuns vägnät Victoria Samuelsson 2011 Examensarbete , kandidatnivå, 15 hp Geomatik Geomatikprogrammet Handledare: Pia Ollert-Hallqvist Examinator: Anders Östman Förord Det här är ett examensarbete på C-nivå som avslutar mina studier vid Geomatikprogrammet med inriktning mot Geografiska Informationssystem vid Högskolan i Gävle. Arbetet utfördes i samråd med Metria i Gävle. Arbetet bygger på en idé av enhetschefen Marcus Ygeby och GIS-konsulten Birgitta Fredberg på Metria. Deras tjänst, insatskartor, som erbjuds till framförallt kommuner och räddningstjänster bygger på en rasteranalys som inte har varit optimal för syftet. Någon förbättring har det inte funnits tid till, vilket ledde till detta examensarbete. Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min kontakt på ESRI, Alexey Tereshenkov, för all värdefull hjälp som jag fått kontinuerligt under hela arbetet. Tack till Marcus Ygeby och Birgitta Fredberg som gav mig idén till arbetet. Det har varit en intressant, rolig och framförallt lärorik tid. Jag vill även tacka min handledare Pia Ollert-Hallqvist och examinatorn Anders Östman vid Högkolan i Gävle. Sist men inte minst vill jag även rikta ett tack till familjen och vännerna. Gävle, juni 2011 Victoria Samuelsson I Abstract Maximizing the catchment areas of emergency services is an important safety question that is discussed in health planning. Geographic Information Systems (GIS) can be used as a support to analyse and present the percentage of the population that is outside the hospital catchment area and also show catchment area variations by restructuring the organization. The aim of this thesis is to present a new, vector-based network analysis and to investigate how the catchment areas for the emergency service in Uppsala municipality will be affected.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • The Sustainability of Swedish Agriculture in a Coevolutionary Perspective
    The Sustainability of Swedish Agriculture in a Coevolutionary Perspective Basim Saifi Department of Rural Development and Agroecology Uppsala Doctoral Thesis Swedish University of Agricultural Sciences Uppsala 2004 Acta Universitatis Agricultuae Sueciae Agraria 469 ISSN 1401-6249 ISBN 91-576-6499-4 C 2004 Basim Saifi, Uppsala Print: SLU Service/Repro, Uppsala 2004 Abstract Basim Saifi, 2004. The Sustainability of Swedish Agriculture in a Coevolutionary Perspective. Doctoral dissertation. ISSN 1401-6249 ISBN 91-576-6499-4 Sustainability is a social construct that must be addressed contextually both in relation to what a society views to be unsustainable, and in respect to how and why a course of non-sustainable development comes to be pursued. This thesis argues that the challenge of agricultural sustainability can be fruitfully addressed within an analytical framework that consciously and explicitly considers agricultural development as consisting of processes of coevolution involving agriculture and the ecological and socioeconomic systems. The model presented indicates that strengthening of local coevolutionary processes is a probable pre- condition for achieving sustainable agriculture. Conditions for following a sustainable path of agricultural development in Sweden are already good and are still improving. On the national level, the costs of improvements in sustainability are decreasing, while the benefits are increasing. On the global level, the historical decline in food prices should not be expected to continue in the coming decades because of both resource limitations and environmental degradation. Ten principles and consequently ten indicators are identified that may help to promote agricultural sustainability in Sweden within the context of strengthened local interaction and interconnectedness. When the model of coevolution and the indicators derived are applied to Swedish agricultural development during the twentieth century, the following conclusions are reached.
    [Show full text]