Räddningstjänsten Ölands riskanalys enligt lagen om skydd mot olyckor 2019-2022
Innehåll Sammanfattning ...... 4
1. Inledning ...... 5 1.1 Syfte och mål ...... 5 1.2 Avgränsningar ...... 5 1.3 Metod ...... 5
2. Presentation av Öland ...... 6 2.1 Räddningstjänsten Öland ...... 6 2.2 Natur och kulturmiljöer på Öland ...... 6
3. Befolkningsstruktur ...... 8 3.1 Riskmedvetenhet ...... 11 3.2 Diskussion ...... 11
4. Insatsstatistik ...... 12 4.1 Övergripande utryckningsstatistik ...... 12 4.2 Larmens tidsmässiga fördelning ...... 13 4.4 Larmens fördelning mellan stationerna ...... 14 4.5 Dödsbränder ...... 14 4.6 Jämförelse i Kalmar län ...... 14 4.7 Antal småhus ...... 16 4.8 Diskussion ...... 16
5. Objekt med särskilda risker ...... 17 5.1 Objekt med särskild risk för omgivningen ...... 17 5.2 Objekt som innebär särskild risk för räddningstjänsten ...... 17 5.3 Riskanalysområde/skyddsområde ...... 18 5.4 Diskussion ...... 18
6. Grovanalys ...... 20 6.1 Allmänt om verksamheter och objekt som vid olyckor kan medföra räddningsinsatser eller påverka räddnings-insatsers genomförande...... 20 Trafik, framkomlighet, insatstider ...... 20 Transporter Farligt Gods ...... 20 Byggnader ...... 21 Industri ...... 21 Campingområden ...... 22 Stora folksamlingar ...... 22 2
Oljepåslag på Ölands stränder ...... 22 Drunkning ...... 22 Demografi och Decentraliserad vård ...... 23 Flygplatser ...... 23 Ölandsbron ...... 23 Elavbrott ...... 23 Kommunala anläggningar ...... 24 Vattentäkter och infiltrationsområden ...... 24 Vindkraftverk ...... 24 Klimatet ...... 24 6.2 Risk ...... 25 6.3 Representativa händelser som riskbedöms ...... 25 6.4 Riskbedömning ...... 29 6.5 Riskvärdering av skadeexempel ...... 31 6.6 Diskussion ...... 33 7. Samlad bedömning ...... 34
Referenser ...... 35
3
Sammanfattning I detta dokument har vi försökt att analysera de risker som finns på Öland och som kan leda till en räddningsinsats från den kommunala räddningstjänsten i enlighet med det ansvar som följer enligt Lagen om skydd mot olyckor.
Riskanalysen skall, förutom att ge en bild av vad som kan hända ur risksynpunkt på Öland, ligga till grund för det handlingsprogram för räddningstjänsten som Ölands kommunalförbund skall ta fram.
Antalet människor som vistas på Öland varierar stort under årets växlingar. Antalet invånare är lite drygt 26 000. Ser vi till antalet fritidshus i förhållande till åretrunthus kan man anta att lika många människor kan befinna sig i dessa. Lägger vi därtill alla som befinner sig på campingplatser, hotell, vandrarhem och andra tillfälliga boenden som finns runtom på Öland, så kan antalet människor som vistas på Öland vara som i en storstad. Med detta följer naturligtvis ökade risker och ett behov av en kommunal räddningstjänst som kan hantera detta så att alla upplever att Öland är en säker och trygg plats.
Kommunernas framtidsplaner inbegriper ett stort antal nybyggnads- och utvecklings- områden. I Borgholm är de största utbyggnadsplanerna kring Borgholms tätort samt inom Ekerum och Stora Rörs-området. I Mörbylånga kommun handlar det om områden i och omkring Färjestaden resp Mörbylånga tätort.
I förhållande till hela riket är befolkningen något äldre, utbildningsnivån något lägre, disponibel inkomst något lägre i Borgholm och ungefär som i riket för Mörbylånga. Sysselsättningen på Öland är högre jämfört med riket i övrigt.
De vanligaste olyckorna på Öland är 1) Brand utomhus, 2) Trafikolyckor och 3) Brand i byggnad. De flesta larmen inträffar under den vakna tiden på dygnet. Borgholm, Löttorp och Färjestaden har markant fler larm under sommarperioden.
Riskbilden på Öland är relativt måttlig när det gäller industririsker. Bostäder och boendemiljöer utgör de största riskerna om man ser till såväl sannolikhet som konsekvens. Antalet s.k. radbyar utgör här en speciell risk.
Antalet småhusenheter på Öland är mycket stort i jämförelse med grannkommunerna, och antalet kaminer, kakelugnar och lokaleldstäder är även detta mycket stort. Antalet eldstadsrelaterade bränder har ökat under senare år.
För att möta de risker som finns i samhället krävs såväl en god förebyggande verksamhet som en modern och slagkraftig operativ verksamhet.
4
1. Inledning Behovet av riskanalyser för de olika verksamheter och företeelser som finns i vårt moderna samhälle har med tiden fått större betydelse. Orsakerna till detta är att finna i det alltmer komplicerade samhälle vi lever i, och att konsekvenserna av en inträffad olycka i dag får betydligt svårare verkan än för ett antal decennier sedan.
Nya verksamheter, ny teknik och nya kemikalier utvecklas hela tiden, och som en följd av detta drabbas vi även av nya typer av olyckor som vi inte kunde förutse.
Stora människosamlingar, sammansatt och komplicerad teknologi eller stora värdekoncentrationer kan medföra att en relativt liten olycka kan få mycket svåra konsekvenser både vad gäller påverkan på människor och ekonomi.
Den enskilda människan har allt svårare att lokalisera och värdera de risker som förekommer, varför ökad information och spridande av kunskap om de risker som förekommer är en viktig förebyggande verksamhet för att minska skadorna på liv, egendom och miljö.
Kommunernas ansvar regleras i Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). I denna framgår att kommunerna skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst och den förebyggande verksamheten. Handlingsprogrammet skall utgå från de risker som finns inom kommunen, och skall beskriva mål och förmåga för verksamheten.
1.1 Syfte och mål Syfte och mål med analysen är att identifiera och ge en samlad bild av de risker för olyckor som kan leda till räddningsinsats.
1.2 Avgränsningar Riskanalysen begränsas till de risker och olyckor som kan föranleda räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778).
Denna riskanalys omfattar ej sådan risk- och sårbarhetsanalys som föreskrivs för kommuners åtgärder inför och vid Extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
1.3 Metod Analysen bygger på den statistik som finns tillgänglig, i kombination med erfarenheter från den operativa resp förebyggande verksamheten. Tidigare gjorda riskinventeringar och riskanalyser utgör en viktig utgångspunkt. En olycka riskvärderas utifrån dess sannolikhet att inträffa och den konsekvens den medför.
5
2. Presentation av Öland Öland består av två kommuner, Mörbylånga och Borgholm. De största tätorterna är Färjestaden, Borgholm, Mörbylånga och Löttorp. Invånarantalet i Mörbylånga kommun är ca 15 000 och i Borgholms kommun ca 10 600. Totalt ca 26 000 invånare.
Ölands landareal är ca 1350 km2. Landskapet domineras i söder av alvarmarker mitt på ön och jordbruksmark utmed kusterna. Området som sammanbinder kommunerna består på mitten av ön av ett omfattande lövskogsområde. På den norra delen av Öland är landskapet blandat med jordbruksmark, lövskogsområden samt viss del alvarmark. Längst norrut på ön finns ett större barrskogsområde.
Ölands natur har mycket högt skyddsvärde och består bl.a. av 82 naturreservat. Inom naturreservaten är det förbjudet att campa och övernatta.
De största näringsgrenarna är besöksnäringen och lantbruket. Det finns ca 30 campingplatser, varav några tillhör Sveriges största. Antalet hotell och övriga övernattningsställen är omfattande. Den industriella verksamheten på ön är mindre omfattande. Den största industrin är Guldfågeln i Mörbylånga.
2.1 Räddningstjänsten Öland Den kommunala Räddningstjänsten på Öland är sedan 1991 sammanförd till en organisation under Ölands kommunalförbund. Verksamheten styrs av Lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778). Räddningstjänsten omfattar dels en förebyggande verksamhet dels en operativ del som skall ingripa om en olycka inträffar. Räddningstjänstens uppdrag är att rädda liv, egendom och miljö.
Räddningstjänstens dimensionering och omfattning beslutas av Direktionen för Ölands kommunalförbund och fastställs i ett handlingsprogram. Verksamheten omfattar utryckning, planläggning, övning, utbildning, olycksutredning, utredning av egen insats, tillsynsverksamhet LSO och LBE, tillståndsverksamhet LBE, drift och underhåll.
2.2 Natur och kulturmiljöer på Öland Öland med sitt landskap och sina mångfacetterade miljöer och möjligheter till intressanta upplevelser, har alltid fascinerat såväl öns innevånare som besökare. Trollskogen i norr, stenbrytning, mittlandsskog, oändligt antal fornlämningar och gravar, fornborgar, slottsruin, radbyar, väderkvarnar, kyrkor, muséer, hamnar, fyrar, alvarmarker, bad och campingmöjligheter, ja listan kan göras mycket lång.
Områden med betydande nationella värden för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv ska klassas som riksintressen enligt miljöbalken.På Öland finns 26 områden klassade som riksintresse för naturvård, 34 riksintressen för kulturmiljövård och 6 riksintressen för friluftsliv.
Ytmässigt omfattar naturvårdens intressen totalt 1 175 km2 (varav 535 km2 är vatten), kulturminnesvårdens riksintresse omfattar 440 km2 och friluftslivet 237 km2. Ölands totala landyta är ca 1 350 km2. (7)
Ett bevarande av dessa natur- och kulturmiljöer är givetvis av mycket stort intresse. Stora värden kan snabbt gå förlorade vid en olyckshändelse eller ett sabotage. Förebyggande
6
åtgärder och goda förutsättningar för operativa räddningsinsatser är således viktiga faktorer för skydd av många av dessa miljöer.
7
3. Befolkningsstruktur Nedan följer en presentation av befolkningsstrukturen i kommunerna när det gäller åldersfördelning, sysselsättning, utbildningsnivå och disponibel inkomst.
Syftet med avsnittet är att klargöra om det finns risk för särskild utsatthet för olyckor, vilket studier har visat (2). Statistiken är hämtad från (1).
Åldersfördelning Mörbylånga kommun
80 - 65 - 79 45 - 64 25 - 44 Män % 20 - 24 Kvinnor % 16 - 19 7-15 0 - 6
0 5 10 15 20 25 30
Åldersfördelningen överensstämmer ganska väl med riket i övrigt. Det som skiljer är att det är något färre i gruppen 25-44 och något fler i gruppen 65-79.
Åldersfördelning Borgholms kommun
80 -
65 - 79
45 - 64
25 - 44 Män % 20 - 24 Kvinnor % 16 - 19
7 -15.
0 - 6
0 5 10 15 20 25 30 35
Jämfört med riket i övrigt är det färre i åldersgrupperna 0-44 och flera i grupperna från 45 år. Noterbart är att det är betydligt fler i åldersgruppen 65- 79.
8
Utbildningsnivå
60
50
40 Mörbylånga 30 Borgholm Kalmar län 20 Sverige
10
0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Annat utbildning utbildning utbildning
När det gäller utbildningsnivån i kommunerna kan konstateras att andelen som har högre utbildning är något mindre i Mörbylånga än riket i övrigt, och betydligt mindre i Borgholms kommun.
Medelinkomst
350
300
250
200 Mörbylånga Borgholm 150 Kalmar län Sverige 100
50
0 Män Kvinnor Totalt
9
Den disponibla inkomsten för invånarna i Mörbylånga kommun är något högre än för länet och ungefär lika med riket. Invånarna i Borgholms kommun har lägre inkomst jämfört med både länet och riket.
Förvärvsarbetande 2012 Mörbylånga 100
80
60 Mörbylånga Män
40 Mörbylånga Kvinnor Totalt 20
0 20-24 25-44 45-64 20-64
Förvärvsarbetande 2012 Borgholm 100
80
60 Borgholm Män
40 Borgholm Kvinnor Totalt 20
0 20 - 24 25 -44 45 - 64 20 64
Förvärvsarbetande 2012 Länet, Riket 90 80 70 60 50 Länet Totalt 40 Riket Totalt 30 20 10 0 20-24 25-44 45-64 20-64
Sysselsättningen i kommunerna ligger totalt sett på en något högre nivå jämfört med länet och riket. Noterbart är att sysselsättningen i åldersgruppen 20-24 år i Borgholm är betydligt högre än länet och riket. Vidare är sysselsättningen i åldersgruppen 25-44 i Mörbylånga väsentligt högre än för länet och riket. 10
3.1 Riskmedvetenhet En av räddningstjänstens viktigaste uppgifter är att informera invånarna om de risker som finns inom kommunens område. För den enskilda människan kan det vara svårt att själv uppfatta de faror som finns. Man litar i stor utsträckning på att samhället ska ha kontroll på de händelser som kan uppstå.
Räddningstjänsten har här en viktig funktion i att utbilda och informera allmänheten om de risker som finns och hur man kan undvika dem.
3.2 Diskussion När det gäller åldersfördelningen är det noterbart att det finns betydligt fler människor i åldersgruppen över 65 år. Denna grupp kommer sannolikt att öka framöver eftersom alltfler kommer att leva längre. Det finns också en ambition från kommunernas sida att få fler äldre att permanent bosätta sig i sina sommarstugor. Den äldre åldersgruppen är mer olycksutsatt och påverkar insatsstatistiken. Exempelvis är det noterbart att antalet begäran om lyfthjälp (när man ramlat och inte kommer upp) från privatpersoner har ökat under senare år.
När det gäller utbildningsnivån kan konstateras att andelen personer med eftergymnasial utbildning är lägre för båda kommunerna än för riket i övrigt, men högre för Mörbylånga i förhållande till länet. För Borgholms del är det även lägre i förhållande till länet.
Den disponibla inkomsten i Mörbylånga är högre än för länet och ungefär jämförlig med riket i övrigt. För Borgholm är motsvarande siffror lägre jämfört med såväl länet som riket.
Sysselsättningsmässigt visar båda kommunerna en jämbördig eller högre sysselsättningsgrad än länet och riket i övrigt.
Stockholms läns landsting har genomfört en studie 2004 (2) som visar att det finns samband mellan vissa livsvillkor, ex inkomst, utbildningsnivå och arbetslöshet, och ökad risk för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är i sin tur kopplat till högre risk för att råka ut för en olycka. Enligt Länsförsäkringars studie (3) är risken för trafikolycka högre vid psykisk ohälsa.
En studie vid Karlstads Universitet (4) visar att risken för att omkomma i bränder är störst bland äldre, män, funktionshindrade och låginkomsttagare, medan risken för att råka ut för en brand är störst hos högutbildade, hushåll med barn 6-12 år samt hos personer födda utanför Norden. Det brinner alltså inte mer hos äldre, men risken att omkomma är större.
11
4. Insatsstatistik I detta avsnitt tittar vi på de vanligaste händelserna som räddningstjänsten blir larmad till. Vi har utgått från de senaste 10 årens statistik (5) när det gäller Brand i byggnad, Brand ej i byggnad, Trafikolycka, Automatlarm, Undersökning, Sjukvårdslarm samt Övrigt.
Vi redovisar även när larmen inträffar under dygnet och fördelningen under året. Vi gör även en jämförelse av larmens fördelning mellan stationerna på Öland. Antalet dödsbränder redovisas under 10 årsperioden och en jämförelse görs mellan 8 av länets kommuner när det gäller Brand i byggnad, Brand ej i byggnad samt Trafikolyckor.
Slutligen finns en redovisning av Antalet småhusenheter inom kommunerna.
4.1 Övergripande utryckningsstatistik Antalet insatser 2009-2018 800 700 600 500 400 300 200 100 0
Den enskilt största anledningen till larm är automatiska brandlarm där orsaken inte beror på att brand utbrutit utan oftast har att göra med hantverkares arbete eller bristande underhåll. Gräsbränder och övriga bränder utomhus är mycket vanliga, främst på våren. En hel del av larm utomhus handlar om undersökningar pga att någon uppfattar det som en brand, men i själva verket handlar det om en kontrollerad eldning. Antalet bränder i byggnader är ganska jämnt fördelat mellan permanentboende resp fritidshus. Antalet larm om trafikolyckor har under 2000-talet ökat och ligger f.n. årligen kring 50 st.
12
4.2 Larmens tidsmässiga fördelning Larmens fördelning under dygnet 1400
1200
1000
800
600
400
200
0 kl 00:00 - 05:59 kl 06:00 - 11:59 kl 12:00 - 17:59 kl 18:00 - 23:59
Antalet larm är störst under den ”vakna” delen av dygnet. Minst larm inträffar från midnatt fram till morgonen.
4.3 Larmens fördelning under året 2009-2018
600
500
400 Löttorp Borgholm 300 Runsten Färjestaden 200 Mörbylånga Degerhamn 100 Totalt 0
Antalet larm totalt sett är markant högre under sommarperioden juni – augusti. En mindre ökning kan också noteras under månaderna december – januari.
Ser vi till de olika stationerna så är ökningen under de nämnda månaderna obetydlig för Runsten, Degerhamn och Mörbylånga och måttlig för Färjestaden. De största ökningarna sker på norra delen av Öland, dels i Löttorp men framförallt i Borgholm.
13
4.4 Larmens fördelning mellan stationerna Antalet larm per station 2009-2018 1400
1200
1000
800
600
400
200
0 Löttorp Borgholm Runsten Färjestaden Mörbylånga Degerhamn Antalet larm brukar följa hur många invånare som finns inom utryckningsområdet. Här stämmer det ganska bra när det gäller de fyra sydligaste stationerna. Degerhamn har något fler larm än Runsten trots att det bor flera i Runstensområdet. Detta kan till stor del förklaras med att Degerhamn har ca 28% larm som hänförs till Automatiska brandlarm medan Runsten har under 1% av denna typ. Löttorp och Borgholm har betydligt fler larm än som skulle motiveras av invånarantalet. Detta har naturligtvis sin bakgrund i den stora turisttillströmningen på dessa delar av Öland. Ett ganska stort antal av larmen på dessa orter kan hänföras till hotell och vårdanläggningars automatlarm.
4.5 Dödsbränder De senaste 10 åren har totalt 7 personer om kommit bränder på Öland.
4.6 Jämförelse i Kalmar län Jämförelse Brand i byggnad 2009-2018/1000 inv. 3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
14
Antalet bränder i byggnader ligger över rikssnittet för Borgholm, men i nivå med många kommuner i länet. Mörbylånga har färre bränder i byggnader än övriga kommuner i länet.
Jämförelse Brand ej i byggnad 2009-2018/1000 inv. 3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
Bränder som inte inträffar i byggnader utan framförallt utomhus visar på ett mycket högt antal inom Borgholms kommun. Larm om gräsbränder och brand i rishögar dominerar denna kategori. Även antalet undersökningslarm p.g.a. eldning är stort, där någon tror att det är en brand, men där det visar sig vara en kontrollerad eldning.
Jämförelse Trafikolyckor 2009-2018/1000 inv. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0
Antalet larm om trafikolyckor på Öland har under senare år legat stadigt kring 50 per år.
15
4.7 Antal småhus
Antalet taxerade småhusenheter 2014 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0
Antalet småhusenheter på Öland är över 18000. En mycket hög siffra om vi jämför med övriga kommuner. (8)
4.8 Diskussion Antalet larm om brand i byggnad resp brand ej i byggnad har varit relativt konstant under den undersökta perioden. Bränder utomhus kan variera från ett år till ett annat beroende på om våren varit torr eller våt.
Antalet trafikolyckor har legat ganska stabilt under perioden. Däremot har antalet larm till räddningstjänsten ökat markant. En känsla är att man idag larmar oftare även för obetydliga sammanstötningar som inte kräver någon speciell insats från räddnings- tjänsten. Ungefär hälften av antalet trafikolyckor är under perioden juni – augusti resp år.
Objekt som har automatiska brandlarm installerat har ökat under perioden från 23 st till dagens 51st. Antalet larm från denna typ av objekt har följt utvecklingen och i princip fördubblats under perioden.
Ser vi till larmens fördelning under året, så sker det en markant ökning under sommarperioden, och då är det främst Borgholm och Löttorp samt i viss mån Färjestaden som står för ökningen. Detta beror naturligtvis på att turismverksamheten är mycket intensiv inom dessa områden och då framförallt Borgholm och norrut. Totalt sett inträffar ca 40% av larmen under en fjärdedel av året (juni – augusti).
När det gäller dödsbränder under den undersökta perioden har vi konstaterat att enbart Borgholms kommun varit drabbat. Om detta är en tillfällighet är svårt att ha någon uppfattning om. Det vi kan konstatera är att ett stort antal av fallen är att hänföra till brottslig verksamhet. Övriga fall handlar om olyckor med äldre personer.
När det gäller bränder i byggnader kan vi konstatera att ett stort antal av dessa är relaterade till eldstäder och tillhörande rökkanaler. En delförklaring till detta är förmodligen att det på Öland finns oerhört många småhusenheter. De flesta av dessa har en eller flera eldstäder. Jämför vi antalet småhusenheter kan vi konstatera att Öland har 5000 flera än Kalmar och 10000 fler än Oskarshamn.
16
5. Objekt med särskilda risker Under detta avsnitt redovisas dels sådana objekt som vid en olycka kan medföra att omgivningen påverkas, dels sådana objekt som kan innebära ökad risk för räddningstjänstens personal.
5.1 Objekt med särskild risk för omgivningen De objekt som vi främst räknar till denna kategori är de objekt som länsstyrelsen definierat som farlig verksamhet enl. Lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 4§.
”Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa sådana skador.
Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket.”
Till denna kategori skulle också höra s.k. Seveso-anläggningar där man lagrar farliga kemikalier över en viss mängd. Eftersom denna typ av objekt inte finns på Öland, berörs inte detta.
Anläggning Verksamhet Risker Övrigt Guldfågeln Kycklingslakteri och Utsläpp Klassad som 2:4 livsmedelsberedning Brand Lastbilstrafik Farligt Gods Brand, Miljö
5.2 Objekt som innebär särskild risk för räddningstjänsten Här redovisas objekt som innebär särskilda risker för insatspersonalen. Eftersom alla insatser innebär risker för personalen har endast de typer av objekt som i någon mån har risker utöver det vanliga listats.
Följande kriterier har varit vägledande: - Långa inträngningsvägar (> 25 m) - Höga byggnader - Tät bebyggelse - Ämnen eller varor som utgör risker för insatspersonalen. - Stora folksamlingar
Anläggning Risker Ölands Köpstad Långa inträngningsvägar Hög brandbelastning Radbyar Stor och snabb spridningsrisk Vindkraftverk Fallrisker Guldfågeln Ammoniakutsläpp Långa inträngningsvägar Svårt att orientera sig
17
Räddningstjänsten arbetar med att ta fram insatsplaner för objekt som har farlig verksamhet eller som innebär särskild risk för personalen. Dessa planer skall vara ett underlag för att underlätta en insats vid dessa objekt. Insatsplaner finns för ett 30-tal objekt, och är ett ständigt pågående arbete. Allteftersom nya objekt tillkommer eller befintliga förändras behöver nya planer tas fram.
5.3 Riskanalysområde/skyddsområde De riskområden som anges nedan har tagits fram med hjälp av MSB:s verktyg RIB. I de aktuella fallen har fördjupade riskanalyser genomförts av verksamheterna.
När det gäller vägar där Farligt Gods transporteras har länsstyrelsen gjort en utredning som säger att fördjupade riskanalyser ska genomföras vid detaljplanering 150 meter från Farligt Godsled.
Anläggning Dimensionerande Risk- Antal boende i ämne/scenario /skyddsområde riskområde Guldfågeln Ammoniak 200 – 600 m 0 - 60
5.4 Diskussion Öland har få tunga och farliga industrier jämfört med övriga kommuner. Den som av länsstyrelsen är klassad enligt LSO 2:4 (Guldfågeln) är en industri med verksamhet som vid brand eller utsläpp kan orsaka allvarliga konsekvenser för omgivningen. Det är framförallt förekomsten av stora mängder ammoniak för företagets kylanläggningar som är orsaken. Inom industrin förekommer även en omfattande förvaring av gasol. Ett stort utsläpp av ammoniak medför att kemresurser från närliggande kommuner kommer att larmas och tas i anspråk för att kunna hantera och få uthållighet vid insatsen.
Placeringen av industrierna är relativt god med tanke på ev behov av utrymning. Störst utbredning av ett riskområde får man räkna med kring Guldfågeln. Avståndet till bostadsbebyggelse är dock en positiv faktor.
Transporter av Farligt Gods handlar framförallt om brandfarliga varor. En olycka av denna typ kan få svåra konsekvenser för miljön, särskilt om den sker i anslutning till vattentäktsområden. Vägnätet på Öland går ofta genom tättbebyggda områden. Ett scenario med en tankbil med brandfarlig vara som krockar och fattar eld i anslutning till en radby kan få mycket svåra följder.
När det gäller objektstyper som kan innebära risker för brandpersonalen är ett scenario med en omfattande brand i Ölands Köpstad ex på en händelse där räddningstjänstens resurser kommer att få svårt att hävda sig. Objekt av denna typ och storlek borde vara sprinklade för att ha en acceptabel risknivå. Personer som vistas i byggnaden kommer att hinna ut enl de riskanalyser som är gjorda, men om man inte får kontroll över en brand i ett tidigt skede kan den utvecklas oerhört fort och bli räddningspersonalen övermäktig. Långa inträngningsvägar gör att rökdyknings-resurserna (skyddsgrupp var 25:e meter) snabbt kommer att ta slut.
En annan objektstyp som kan orsaka risker för brandpersonalen är brand i en radby. Dessa byar är uppförda helt utan någon brandteknisk avskiljning mellan gårdarna, vilket gör att en utvecklad brand snabbt får stor spridning. På Öland finns över 90 radbyar med tre eller flera sammanbyggda gårdar. Dessa äldre byggnader har ofta kvar 18 spåntaksbeläggning under en modernare takbeklädnad, vilket medför att gnistor letar sig in och orsakar takbränder. Arbete på äldre tak av denna typ utgör alltid en risk för personalen.
På Öland har vi ett stort antal vindkraftverk, totalt ca 100 st. De mindre vindkraftverk som kom upp först har börjat att monteras ner då de visar mindre lönsamhet, men många finns kvar. Dessa är ca 30 meter upp till navet, och man klättrar upp via en stege i ”benet”. Nyare vindkraftverk som är över 45 meter har invändig hissanordning upp till navet. En del äldre vindkraftverk som är högre kan sakna hiss. Uppdrag som kan bli aktuella i vindkraftverk är framförallt livräddning i samband med olycka eller sjukdom som drabbat servicepersonal. En räddningsinsats p.g.a. brand är mindre trolig med hänsyn till personsäkerheten.
19
6. Grovanalys Grovanalysen har genomförts av räddningstjänstens personal och har utgått från tidigare gjorda riskinventeringar och riskanalyser och kompletterats utifrån dagens läge. Diskussioner har genomförts angående sannolikheter och konsekvenser för de olika representativa händelser som presenteras. Riskerna har värderats och relaterats mot de befintliga operativa resurserna. Om en risk kan accepteras behöver den ej mer analyseras. Om inte kan ett antal åtgärder vidtas för att reducera risken, där det i yttersta fallet kan handla om att förbjuda en verksamhet eller att höja räddningstjänstens förmåga.
6.1 Allmänt om verksamheter och objekt som vid olyckor kan medföra räddningsinsatser eller påverka räddnings-insatsers genomförande.
Här redovisas de objekt och verksamheter som enligt statistik, insamlad erfarenhet och genomförd riskinventering kan eller skulle kunna orsaka räddningsinsatser eller påverka deras genomförande.
Trafik, framkomlighet, insatstider Ölands vägar är i stor utsträckning belagda. Vid sidan om körbanan finns inte några vägrenar för oskyddade trafikanter. För närvarande pågår ett omfattande arbete med att tillskapa särskilda cykelleder över hela Öland.
Sommarmånadernas intensiva trafik medför att framkomligheten i såväl tätort som på landsväg blir nedsatt och insatstiderna förlängda. Den ökade trafikmängden får också till resultat att antalet trafikolyckor ökar under dessa månader. Riksvägarnas storlek är av naturliga skäl inte anpassade till den intensiva och omfattande sommartrafiken.
Under vårsäsongen och sommarmånaderna är busstrafiken relativt intensiv. Allvarliga olyckor har inträffat, varför risken för busslyckor med många skadade måste beaktas.
Bostadsområden utförs ofta med målsättningen att begränsa fordons framkomlighet inom området. Angreppstiden för utryckningsstyrkan förlängs då utrustning etc skall bäras längre sträckor.
Gator förses med hinder för begränsning av hastigheten vilket medför att insatstiden för tyngre fordon kan förlängas väsentligt.
Svåra trafikförhållanden under vintertid pga ymnigt snöfall i kombination med blåst har vid flera tillfällen medfört att räddningstjänsten fått hjälpa hemtjänst och sjukvård. Räddningstjänsten har tillgång till en bandvagn per brandstation.
Transporter Farligt Gods Transporter av farligt gods genom tätbebyggda områden ökar riskbilden avsevärt. En olycka med farligt gods kan få mycket svåra konsekvenser. Olyckor av sådant slag är svåra att förebygga, samtidigt som detaljerade insatsplaner inte kan tas fram. Vägvalsstyrning kan vara en metod för att minska riskerna, dock är antalet alternativa vägar begränsade på Öland.
20
Byggnader Ölands bebyggelse består till stor del av friliggande villor och fritidshus. Förtätning förekommer inom vissa områden. Antalet helårsbebodda villor är ca 8500 och antalet fritidshus ca 9900.
Flerbostadshus förekommer främst i Borgholm, Färjestaden och Mörbylånga. Dessa byggnader är i regel i två eller tre våningar. Livräddning kan ske med räddningstjänstens bärbara stegutrustning. I Borgholm och Färjestaden förekommer några högre byggnader. Räddningskåren i Borgholm har tillgång till höjdfordon för livräddning. Färjestaden har inte tillgång till höjdfordon varför det förutsätts att byggnader högre än fyra våningar utförs med utrymningsvägar så säkra att boende kan ta sig ut själva.
Sluten kvartersbebyggelse i träkonstruktion, som får betraktas som brandfarlig, förekommer i Borgholms tätort.
På Öland finns ett stort antal s.k. radbyar där byggnaderna ligger hopbyggda utan någon brandteknisk avskiljning. Över 90 radbyar består av tre eller flera sammanbyggda gårdar.
Antalet hotell på Öland är ca 60 st. Hotellen har under senare år varit föremål för återkommande tillsyner, vilket förbättrat brandskyddet avsevärt.
Utöver verksamheter som klassas som hotell finns ett mycket stort antal mindre uthyrningsställen med varierande brandskydd.
Även antalet samlingslokaler är mycket stort pga den turistintensiva verksamheten. Antalet samlingslokaler där kontinuerlig tillsyn sker är ca 80 st. Den största samlingslokalen är Ölands Köpstad. Anläggningen saknar sprinkler. En utvecklad brand kommer att innebära mycket omfattande egendomsskador.
Industri Inom industriområden finns i regel större risker vad avser brand, gas, kemikalier etc än inom övriga områden inom kommunerna. Grundtanken är att man accepterar en högre riskmiljö i ett industriområde än i exempelvis ett bostadsområde. Industriområdena är i huvudsak bra lokaliserade och de olyckstyper som antas kan inträffa bedöms bli begränsade inom industriområdenas gränser.
Den största industririslem är Guldfågeln med betydande hantering av ammoniak. Denna industri är av Länsstyrelsen klassade som ”Farlig verksamhet” enl LSO 2 kap 4§.
Utanför industriområdena förekommer risker i form av gasolanläggningar, tryckkärl, kylanläggningar innehållande giftig och miljöfarlig gas samt andra förvaringar av brandfarliga, miljöfarliga och giftiga ämnen som kan förorsaka allvarliga olyckor. Förekomsten är dock begränsad till den omfattning som får anses rimlig i ett modernt samhälle.
Förebyggande åtgärder påtalas och vidtas fortlöpande för att minska riskerna inom berörda objekt.
21
Campingområden Antalet campingplatser är ca 30 st, med ca 10 000 campingtomter och möjlighet att ta emot uppåt 40 000 människor.
Öland har några av Sveriges största campingplatser. Lundegårds camping resp Böda Sands Camping tar vardera emot mellan 8000 – 10000 gäster.
Säkerhetsavstånd mellan campingenheter påtalas för campingägare, och en anpassning av campingenheternas tomtstorlek har skett under senare år då husvagnar och förtält blivit större.
Stora folksamlingar Under den mest intensiva sommarperioden samt under Skördefesten i månadsskiftet september/oktober gästas Öland av mycket människor. Enligt uppgift kan Öland samtidigt besökas av ca 250 - 300 000 människor. Detta medför av förklarliga skäl att framkomligheten för räddningstjänsten kan vara starkt begränsad, liksom möjligheten att överblicka en inträffad olyckshändelse.
Arrangemang med stora folksamlingar på platser som från början varit avsedda för betydligt färre antal människor medför också att risken för olyckor ökar liksom räddningstjänstens möjligheter att göra en insats blir kraftigt begränsade och försvårade.
Oljepåslag på Ölands stränder En stor del av den Öländska kusten har mycket högt skyddsvärde och är känslig för oljepåslag. Skyddsvärdet är av såväl nationellt som internationellt intresse. De mest skyddsvärda områdena är belägna utmed Ölands östra kust och främst koncentrerad till de södra delarna. Längst i söder är även de västra kuststräckorna av högsta skyddsklass. De främsta anledningarna till att Ölands kustområden givits hög skyddsklass är de omfattande områden som nyttjas av häckande fågel samt strandängar som skall skyddas pga floran eller en kombination av flora och fauna. Sälkyddsområden förekommer också utmed Ölands kuster.
Mångfalden av attraktiva badplatser utgör också ett stort skyddsvärde ur rekreationssynpunkt och för turismnäringen ur ekonomiskt hänseende.
En oljeskyddsplan med tillhörande miljöatlas finns tillgänglig sedan mitten av 1990-talet och har reviderats under 2013.
Drunkning Öland har ett stort antal badplatser och mindre hamnanläggningar där mycket människor är i rörelse och verksamhet under den varma årstiden. Antalet drunkningstillbud har under de senaste tio åren varit 1 – 2 per år.
Behovet av simundervisning för människor från andra kulturer bör beaktas eftersom simkunskap ofta visat sig saknas. Ett antal drunkningar har inträffat på andra håll i landet.
22
Demografi och Decentraliserad vård Tidigare vistades människor med svårare handikapp, mentala och/eller fysiska, på institutioner under tillsyn. Numera bor många av dessa människor i vanliga bostadsområden. Dessa bostäder har uppförts efter principen att den enskilde själv kan besluta om och även medverka vid sin utrymning, vilket i praktiken inte alltid är fallet. Dessa människor har givits en sämre utrymningssäkerhet än tidigare.
Fler människor kommer att leva längre. Äldre människor är mer olycksutsatta.
Flygplatser På Öland finns landningsbanor i Borgholm, Sandvik samt Grankullavik. Ingen av dessa behöver drifttillstånd enl 6 kap 8§ första stycket luftfartslagen (2010:500). Landningsbanan i Grankullavik kan nyttjas såväl dag som nattetid, övriga endast dagtid. Banorna används främst sommartid. De vanligaste flygplanen som landar på dessa banor har plats för fyra personer, men det kan även förekomma tvåmotoriga plan med plats för sex personer. Enligt statistik sker 75% av alla haverier på landningsbana eller inom 900 meters förlängning av landningsbanan. Endast Borgholmsbanan har start/inflygning över bostadsbebyggelse inom 900 m avstånd.
Ölandsbron Trafiken på Ölandsbron har sedan brons öppnande ökat med lite drygt 50%, sett till den genomsnittliga dygnstrafiken. Under de mest intensiva sommarveckorna kan dygnstrafiken uppgå till 26 -27 000 fordon. Uppdelningen i fyra körfält har fått till följd att antalet olyckor minskat kraftigt. Risken för kollisioner vid nedsatt sikt etc, liksom vid omkörningar har minskat påtagligt.
En omfattande och svårsläckt tankbilsbrand skulle kunna medföra mycket svåra konsekvenser för brons konstruktion med därav följande trafikproblem till och från Öland.
En beredskapsplan för Ölandsbron togs fram 2004 av länsstyrelsen samt berörda kommuner och myndigheter. Denna är dock till vissa delar inaktuell pga att Kalmarsunds vattenområde har klassats om ur sjösäkerhetshänseende, vilket medfört att de färjor som var tänkta att trafikera Färjestaden-Kalmar, nu inte är godkända för ändamålet. Grankullavik har diskuterats som alternativ nödtrafikhamn. En mindre revidering är genomförd hösten 2015.
Elavbrott Ett långvarigt elavbrott kommer att medföra stora konsekvenser för Öland. Konsekvenserna utvecklas inte närmare här utan framgår av den risk och sårbarhetsanalys som tas fram inom ramen för extraordinär händelse.
För räddningstjänstens egen del finns heltäckande reservkraft för stationerna i Färjestaden och Borgholm, samt reservkraft som täcker viktiga delar vid stationerna i Löttorp, Runsten, Mörbylånga och Degerhamn.
23
Kommunala anläggningar På Öland finns en gymnasieskola i Borgholm. Grundskolorna är 14 till antalet och belägna i Löttorp, Köpingsvik, Borgholm (2 st), Rälla, Gärdslösa, Glömminge, Torslunda, Gårdby, Färjestaden (3 st), Mörbylånga, Södra Möckleby. Särskilt boende för äldre finns enl följande: Åkerbohemmet-Löttorp, Soldalen- Köpingsvik, Strömgården/Solgården och Ekbacka-Borgholm, Äppelvägen- Färjestaden, Rönningegården, Villa Viktoria och Lindero – Mörbylånga. LSS-boende finns i Löttorp (2 platser), Borgholm (6 platser), Rälla (1 plats), Färjestaden (4 platser), Mörbylånga (5 platser). Korttidsboende finns i Färjestaden (Labyrinten, Navet-Marmorn) samt i Borgholm (Tingsdalsvägen).
Vattentäkter och infiltrationsområden Byxelkrok, Böda, Område sydväst om rondell vid Böda Sand, Löttorp/Hornsjön, Lindby/Sörby/Köpingsvik, Rälla/Rörsberg, Strandskogen, Tveta, Norra Möckleby, Gårdby, Resmo, Södra Möckleby, Grönhögen, Segerstad, Triberga.
Utsläpp av oljor, kemikalier etc i anslutning till vattentäkter medför alltid att saneringsåtgärder måste vidtas för att trygga fortsatt nyttjande av täkten.
Vindkraftverk Antalet vindkraftverk på Öland har under senare år ökat mycket kraftigt. Den största utbyggnaden har skett i Borgholms kommun.Personalen vid stationen i Degerhamn är utrustade och utbildade för att kunna ta ner en sjuk eller skadad person från vindkraftverkens maskinhus.
Klimatet I samband med ihållande regn resp snabb snösmältning under vårperioden under senare år, har ett stort antal insatser inträffat pga undermålig markavvattning från områden i anslutning till friliggande byggnader, med översvämningar som följd.
Enligt experter förväntas klimatförändringen att öka nederbörden och avrinningen under perioden oktober till mars och minska under somrarna. Extremsituationerna under somrarna beräknas dock vara av högre intensitet och med större volymer än vi sett tidigare.
I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning pekas bl.a. på att odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet.
Inträffade insatser har varit fördelade över hela Öland.
Räddningstjänstens möjligheter att hålla vattennivåerna i översvämningsdrabbade områden på en låg nivå med hjälp av pumpar eller tillhandahållande av hjälpmedel för fördämningar är en ojämn kamp med naturens krafter. I de flesta fall krävs möjligheter till markavvattning i form av diken etc som gör att byggnader inte drabbas av skador i källare och bottenbjälklag.
24
Kraftiga snöoväder i kombination med hård vind är en oslagbar kombination för att isolera människor och hela samhällen. Tillgången till bandvagnar har här visat sig vara en nödvändighet för att nå fram till hjälpbehövande. Uppdragen med bandvagnarna handlar om 1) räddningstjänst, 2) social verksamhet, 3) ambulansverksamhet, 4) hjälp till det civila samhället, främst elbolag.
Översvämningsrisker pga höjd havsnivå innebär en stor miljöpåverkan genom ökad transport till havet av tungmetaller från den rödfyr som finns i rester från det gamla alunskifferbruket söder om Degerhamn. Redan vid en höjning av havsnivån med 0,5 m kommer 11,5 ton arsenik, 12, 9 ton molybden, 51 ton vanadin och 8,9 ton uran att sköljas ut i havet. (6)
6.2 Risk För att få ett mått på en risk utgår man ifrån sannolikheten för att en händelse skall inträffa och kopplar detta till vilken konsekvens händelsen medför.
6.3 Representativa händelser som riskbedöms Följande representativa händelser har valts ut för riskbedömning:
01 Villabrand/Lägenhetsbrand Här avses en brand i tätort med deltidsstyrka som utför rökdykning och där insatstiden kan hållas till 10 min.
02 Villabrand/Lägenhetsbrand Här avses villabrand i tätort med deltidsstyrka där endast utvändig släckning kan garanteras inom 10 min. Rökdykning kan genomföras efter förstärkning från närmaste station inom 20 – 30 min.
03 Villabrand/Lägenhetsbrand med mer än 20 min insatstid Här avses en villabrand på landsbygden.
04 Trafikolycka på länsväg Singelolycka på länsväg ca 15 km från brandstation. Insatsen utförs av en deltidsstyrka.
05 Trafikolycka på riksväg Svårare trafikolycka, krock mellan två fordon, flertal skadade. Förstärkning från närmaste station.
06 Ladugårdsbrand Här avses brand i ladugårdsbyggnad med djurbesättning där insatsen kräver tillgång till rökdykare för att kunna utföra en invändig släckning eller livräddning av djur. Förstärkning med rökdykare från närmaste kår erfordras eftersom rökdykning ej utföres av förstastyrkan. Insatstiden för rökdykning uppgår till 20-30 min.
25
07 Brand i radby Här avses omfattande brand i ett flertal byggnader som kräver resurser från ett flertal kårer. P.g.a. omfattningen handlar det i största utsträckning om utvändig släckning och skydd av angränsande byggnader.
08 Brand i objekt med långa inträngningsvägar Här avses brand i objekt med s.k. långa inträngningsvägar, d.v.s. där livräddnings- och släckinsatsen skall genomföras längre in i byggnaden än 25 meter. Arbetsmiljöverket föreskriver här särskild skyddsgrupp, vilket förutsätter tillgång till flera rökdykargrupper. 30
09 Brand i publik lokal Här avses brand i lokal där många människor befinner sig samtidigt, ex. restauranger, köpcentra, evenemangslokaler. Lokalerna skall vara så utformade att människor kan ta sig ut själva. Risk för dödsfall och allvarliga skador ökar om panik uppstår vid utrymningen. Vid anlagd brand uppstår ett snabbare förlopp som ytterligare försvårar insatsen och förstärker skadebilden.
10 Brand i vårdanläggning Här avses brand i någon av de dygnsbemannade vårdanläggningarna.
11 Brand i kyrkor, kulturbyggnader Här avses brand i någon av de 30-tal kyrkor som finns på Öland. Kyrkorna saknar i de flesta fall automatiskt brandlarm och har i regel ett dåligt brandskydd i förhållande till de kulturvärden de representerar. En brand nattetid kan få stor omfattning innan den upptäcks och möjligheterna att göra en effektiv insats är begränsade.
12 Brand i campingenhet Här avses brand i husvagn på någon av campinplatserna. Branden begränsas i regel till en campingenhet. Har man inte följt reglerna om 4 meters avstånd mellan campingenheterna kan en spridning mycket väl ha hänt innan brandstyrkan är framme. Stark blåst kan också bidra till att en spridning uppstår. Närvaron av gasolflaskor kan försvåra insatsen och förutsätter god tillgång till vatten för kylning.
13 Skogsbrand, gräsbrand, buskbrand Här avses brand i barrskog eller brand i gräs/buskar på alvarområde. Mängden skog är begränsad på Öland. På mitten av ön finns norra Europas största sammanhängande lövskogsområde, den s.k. Mittlandsskogen. Lövskog är som bekant mindre brandbenäget jämfört med barrskog. Det största barrskogsområdet är beläget norr om Böda. Barrskog förekommer också på en del ställen utmed östra resp västra kusten. Risken för gräs och buskbränder är störst på alvarområdena under den torra årstiden. Bränderna resulterar i enstationslarm, men förstärkning måste begäras om den fått spridning eller stark blåst råder. Släckvatten finns i regel endast att tillgå via fordon. Förstärkning med släckning från helikopter kan bli aktuellt. 26
14 Brand i brandfarlig vara Här avses brand i utrunnen brandfarlig vätska från tankbil som levererar bensin till bensinstationerna. Enligt centrala myndigheters rekommendationer skall man räkna med en angreppsyta på 300m2. Blyfri bensin har tillsats av alkohol, vilket kräver en speciell skumvätska för släckning. Enheterna i Borgholm och Mörbylånga har alkoholbeständig skumvätska för att klara en tankbilsbrand. Övriga stationer klarar en personbilsbrand.
15 Farligt Gods-olycka Här avses ett ammoniakläckage vid Guldfågeln och där insats sker från styrkan i Mörbylånga och förstärkning kommer från Kalmar.
16 Livräddning från vindkraftverk Här avses livräddning från ett vindkraftverks maskinhus vid navet. Styrkan i Degerhamn är utbildad och har utrustning att ta med sig till aktuellt vindkraftverk. Styrkan i Borgholm har utbildning för undsättning av personer vid de havsbaserade vindkraftverken utanför Kårehamn. Erforderlig utrustning finns i Kårehamn.
17 Oljepåslag Här avses utsläpp av olja från fartyg och där det till följd av utrunnen mängd eller rådande väderförhållande medför att oljan når land innan kustbevakningen kunnat omhänderta hela utflödet. En stor del av Ölands stränder har högsta skyddsklass varför ett omfattande saneringsarbete kan påräknas. Räddningstjänstens möjligheter att utföra förebyggande skydd får i det närmaste betecknas som obefintliga. Räddningstjänsten har tillgång till mindre mängder länsa, i första hand avsedd för att avgränsa en inre hamn från utanförliggande öppna hav, eller för att länsa in en mindre båt med läckage.
18 Oljeutsläpp i anslutning till kommunal vattentäkt Här avses ett oljeutsläpp på land inom det som klassas som vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter. Snabba åtgärder för att samla upp och förhindra vidare utsläpp måste göras. Kan bli aktuellt med pumpgropar och bortforsling av stora mängder jord.
19 Snöoväder Här avses omfattande snöoväder i kombination med stark blåst som medför att enskilda hus, byar och samhällen isoleras p.g.a. att kommunikationsleder blir oframkomliga. Räddningstjänsten har tillgång till bandvagnar på samtliga brandstationer. Bandvagnarna är inte i första hand till för traditionell räddningstjänst, typ brandsläckning etc. Alltför lite utrustning kan transporteras i dessa fordon. Det största användningsområdet är för att undsätta människor som behöver evakueras eller för att transportera hemtjänst- och sjukvårdspersonal till behövande.
27
20 Översvämning Här avses hjälp till kommunerna, företag och enskilda p.g.a. översvämningar till följd av kraftig nederbörd på kort tid eller i kombination med snabb vårsmältning efter en snörik vinter.
21 Brand i fritidsbåtshamn Här avses brand i fritidsbåt i någon av de gästhamnar som finns utmed den Öländska kusten. Under semesterperioden ligger båtarna mycket tätt placerade och en brand kan medföra att flera båtar berörs av samma brand. Utryckning sker med styrka från en station. Inom många hamnar är framkomligheten för räddningsstyrkorna begränsad varför det kan bli fråga om långa avstånd att bära släckutrustning, med förlängd insatstid som följd.
22 Fiskebåt med senapsgas Här avses en fiskebåt som angör någon av Ölandskustens östra hamnar och där man kommit i kontakt med senapsgas som finns kvar i last och redskap. De största dumpningsområdena för andra världskrigets ammunition som innehöll krigsgas är söder om Gotland resp nordost om Bornholm. Ammunitionen är dock spridd över betydligt större områden.
23 Kärnkrafthaveri Här avses sannolikheten för och konsekvenserna av ett haveri i kärnkraftverket vid Simpevarp. Sannolikheten är mycket liten men konsekvenserna förödande, varför det är nödvändigt att i en riskanalys värdera risken för en sådan händelse.
28
6.4 Riskbedömning Riskerna för de representativa händelserna har värderats enligt nedanstående skalor vad gäller sannolikhet och konsekvens.
SANNOLIKHET
Klass Frekvens
Mycket liten sannolikhet Mindre än en gång per 100 år
Liten sannolikhet Någon gång per 10 – 100 år
Mindre sannolikhet Någon gång per 1 – 10 år
Stor sannolikhet Enstaka gång per år
Mycket stor sannolikhet Flera gånger per år
Konsekvens
Klass Människor Egendom (kr) Miljö
Små Övergående < 100 000 Ingen sanering, lindriga obehag liten utbredning
Lindriga Enstaka skadade, 100 000 – 500 000 Enkel sanering, varaktiga obehag liten utbredning
Medelstora Enstaka svårt 500 000 – Enkel sanering, skadade stor utbredning 1 000 000
Stora Enstaka dödsfall 1 milj – 5 milj Svår sanering, liten utbredning
Mycket stora Flera dödsfall, flera 5 milj – 20 milj Svår sanering, stor svårt skadade utbredning
Katastrofala Många dödsfall, >20 milj Stor permanent många svårt skada skadade
29
Att värdera risken innebär en klassificering där både sannolikhet och konsekvens får spela in. Risken placeras sedan in i bilagt diagram. Större avvikelser från ”normalkurvan” klassas enligt följande.
För små risker: Risken så liten att den ej kan anses påverka räddningstjänstens (klart under kurvan) dimensionering eller kan förebyggas till rimliga kostnader i förhållande till riskens ”litenhet”.
För stora risker: Så stora risker skall normalt inte förekomma genom att de redan (klart över kurvan) förebyggts eller undvikits på grund av sin allvarlighet. Om sådana risker ändå identifierats måste de ovillkorligt och omedelbart åtgärdas. Det är inte möjligt att hantera dessa risker enbart genom skadeavhjälpning.
Hänsyn har ej tagits till konsekvenserna orsakade av samhällsvåld av typ anlagd brand med brandfarlig vara eller genomfört bombattentat.
Riskgruppering
De värderade och för analysen aktuella riskerna utefter kurvan har sedan grupperats med hänsyn till hur de bör påverka dimensioneringen av den kommunala räddningstjänsten. Indelning i riskgrupper har skett enligt nedan:
Grupp A: Mycket stor eller stor risk framför allt för människors liv och hälsa, vilket med hänsyn till den stora sannolikheten innebär direkt dimensionerande för räddningstjänsten.
Grupp B: Mindre men tillräckligt stor risk för att hänsyn till konsekvenserna av händelsen måste tas vid dimensionering av resurs-/insatsplanering av räddningstjänsten.
Grupp C: Liten eller obetydlig risk, dvs särskild hänsyn behöver ej tas vid dimensionering av räddningstjänsten. Eftersom konsekvenserna dock är så allvarliga föreligger skyldighet att med befintliga resurser och efter bästa förmåga planera för ledning och genomförande alternativt deltagande i insatsen.
30
6.5 Riskvärdering av skadeexempel Vid värdering av riskerna vid nedan uppräknade skadeexempel har utgångspunkten varit att branden har fått fäste och är ordentligt utvecklad. Hänsyn till tillbud som inträffar varje år har tagits endast för att bedöma sannolikheten för en utvecklad händelse. Även konsekvenserna är värderade utifrån den utvecklade händelsen.
Nr Skadetyp Sannolikhet Konsekvenser
01 Villa-/Lägenhetsbrand Bgh/Fst/Mbl Stor Lindriga
02 Villa-/Lägenhetsbrand Dgh/Rsn/Ltp Stor Medelstora
03 Villa-/Lägenhetsbrand > 20 min insatstid Stor Stor
04 Trafikolycka, länsväg Mycket stor Små - Lindriga
05 Trafikolycka, riksväg Mycket stor Lindriga -Medelstora
06 Ladugårdsbrand Mindre Stor
07 Brand i radby Mindre-Liten Mycket stora
08 Brand, långa inträngningsvägar Liten Stora - Mycket stora
09 Brand i publik lokal Liten Mycket stora
10 Brand i vårdanläggning Mindre Lindriga
11 Brand i kyrka, kulturbyggnad Liten Mycket stora-Stora
12 Brand i campingenhet Stor Lindrig
13 Skogsbrand, gräsbrand, buskbrand Mycket stor Små
14 Brand i brandfarlig vara Liten Stora
15 Faligt Gods-olycka Mindre Små - Lindriga
16 Livräddning från vindkraftverk Liten Små
17 Oljepåslag från havet Mindre Lindriga
18 Oljeutsläpp på land Stor Lindriga - Små
19 Snöoväder Mindre Små
20 Översvämning Mindre Lindriga
21 Brand i fritidsbåtshamn Liten Medelstora
22 Fiskebåt med senapsgas Liten Stora
23 Kärnkrafthaveri Mycket liten Katastrofala
31
Sannolikhet
Mkt stor 13 4 5
A
Stor 18 12 1 2 3
Mindre 19 15 17 10 6 20 B
7
Liten 16 21 22 8 11 9 14
C
Mkt liten 23
Konsekvens Små Lindriga Medelstora Stora Mkt stora Katastrofala
32
6.6 Diskussion En stor del av de representativa händelser vi tagit fram och riskbedömt handlar om bränder i olika former och på olika platser. Beroende på var det händer ser förutsättningarna olika ut. En brand inom tätorterna Mörbylånga, Färjestaden eller Borgholm kan man räkna med ger lindrigare konsekvenser än om det sker i en tätort där vi inte kan garantera invändig rökdykning. Att vi inte kan garantera rökdykning från våra stationer i Löttorp, Runsten och Degerhamn hänger samman med vaktgruppernas storlek. Enligt arbetarskyddsregler måste det finnas fem personer i vaktgruppen varav tre skall vara rökdykare för att få utföra denna typ av uppdrag. Eftersom vi tillämpar fri inryckning vid denna typ av händelse kommer det i de flesta fall in personal utöver vaktstyrkan på dessa orter så att rökdykning kan genomföras. Satsningen att ha utbildad personal och materiel för rökdykning även på de orter där rökdykning inte kan garanteras är därför helt rätt.
En brand som inträffar på längre avstånd från en brandstation (typhändelse 03) får alltid en svårare konsekvens för den drabbade. Här är riktad information och utbildning i brandskydd en särskilt viktig aspekt för att minska konsekvenserna.
Bränder inom lantbrukets byggnader samt radbyar kännetecknas av mycket snabba brandförlopp pga av hög brandbelastning och medför alltid stora konsekvenser för drabbade personer och företag. Tillgången till brandbrunnar och branddammar utgör en viktig tillgång för begränsning av brändernas spridning. I den mån kommunalt vattenledningsnät finns att tillgå har dessa ofta en begränsad kapacitet om man ser till behovet av vatten för brandsläckning.
Brand i publika lokaler visar enl statistiken på en liten sannolikhet, men inträffade händelser både här och på andra ställen bekräftar att konsekvenserna kan bli mycket stora. Öland har många publika lokaler pga turismen och den förebyggande tillsynsverksamheten är här en viktig faktor för att tillse att verksamheterna lever upp till lagens krav på ett systematiskt brandskyddsarbete.
Antalet trafikolyckor har under de senaste 10 åren legat relativt konstant kring 50 per år, men larmen till räddningstjänsten har däremot ökat under samma period. Förklaringen till detta är en tendens att man larmar även för mindre allvarliga olyckor. Räddningstjänstens satsning på god utbildning och tillgång till bra utrustning på samtliga stationer för att möta denna typ av olyckor bidrar till att rädda liv och minska lidande för drabbade personer. Pga. fordonens utveckling krävs att räddningsverktygen med jämna mellanrum byts ut och uppgraderas.
När det gäller väderstörningar är kraftiga snöfall det vanligast återkommande problemet som snabbt minskar framkomlighet på våra vägar och isolerar människor från samhällets servicefunktioner. Räddningstjänstens tillgång till bandvagnar på samtliga stationer utgör en viktig trygghetsfaktor för befolkningen på landsbygden och för hemtjänst- och vårdpersonal när man skall nå de mest utsatta vid denna typ av händelse.
33
7. Samlad bedömning Riskbilden på Öland är varierande på flera sätt. Dels varierar den under året pga de spår som de turistintensiva perioderna ger med publika lokaler, hotell och andra tillfälliga övernattningsanläggningar som bara är igång under en begränsad tid. Dels varierar riskbilden verksamhetsmässigt med industririsker på den södra delen av ön och en utpräglad turistintensiv verksamhet på norra delen av Öland. Jordbruksverksamheten är omfattande på ön men med olika inriktning. I söder omfattande spannmålsodling och på mitten och norra delen av ön inriktning på djurhållning.
Till riskbilden hör byggnadsmässigt det stora antalet radbyar som finns på Öland och där någon brandskyddsmässig avskiljning saknas mellan intilliggande gårdar.
Den omfattande turistverksamheten med omfattande tillfälliga boenden och publika verksamheter medför att det fordras en effektiv och välutbildad förebyggande verksamhet inom räddningstjänsten.
Ölands geografiska utseende (10 - 16 km bred och 140 km lång) gör att det krävs förhållandevis många räddningsstyrkor för att täcka in alla delar så att en insats kan påbörjas inom rimlig tid. De längsta insatstiderna finner vi dels i ett område mittemellan Borgholm och Löttorp, dels på östra delen av ön mellan Skarpa Alby och Mellby. Även områdena som ligger längst norrut resp längst söderut på Öland har de längsta insatstiderna.
En välutbildad operativ organisation med tillgång till modern och ändamålsenlig utrustning är en förutsättning för att möta de olyckor man kan ställas inför på Öland.
För att kunna möta de risker som finns och helst också kunna minska dem är det viktigt att:
kunna rekrytera personal och behålla de nuvarande utryckningsstyrkorna. utveckla personal, materiel och arbetsmetoder så att så effektiva insatser som möjligt kan genomföras. utveckla utbildnings- och övningsmetoderna för den operativa personalen. tillskapa lättillgänglig information och utbildning för allmänheten så att var och en kan ta ett större eget ansvar för att undvika olyckor, och om det inträffar ha en god kunskap hur man skall agera. samarbeta med huvudkommunerna för att skapa ett så tryggt Öland som möjligt. samarbeta med andra kommuner och myndigheter när insatser och händelser överstiger vår egen förmåga att lösa situationen.
34
Referenser 1 Statistiska centralbyråns hemsida, www.scb.se 2 Samband mellan vissa livsvillkor och psykisk ohälsa (lågt välbefinnande depressivitet och låg funktionsnivå). Epidemiologiska enheten, Stockholms läns landsting, Stockholm 2004. 3 Finns det samband mellan psykosociala faktorer och trafikolyckor? Andersson, Anna- Lena, Bunketorp, Olle. Uddevalla sjukhus och Göteborgs Universitet, 2013 4 Hos vem brinner det? Centrum för Personsäkerhet, Karlstad Universitet, Finn Nilson, Anders Jonsson, Carl Bonander 5 Räddningstjänstens insatsstatistik, CORE 2005-2014. 6 Översvämningsrisker på Öland, Länsstyrelsen Kalmar, 2015, ISSN 0348-8748. 7 Länsstyrelsen. Riksintressen för kulturmiljön, naturvården och friluftslivet. 8 Regionfakta.com, ”Befolkning och hushåll – Småhus per kommun”
35