Picture As Pdf Årsredovisning 2012
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Furuvik 60°38,9N 17°20,4E
Furuvik 60°38,9N 17°20,4E Inom parkområdet.... ...finns en mindre hamn. Inloppet till En sevärdhet är den gamla befästningen hamnen medger inte mer än 1 meter och på Norra Furuskär som idag är ett muse- förtöjning sker innanför stenpiren. Ham- um helt intakt med kanoner och spa- nen är helt oskyddad för nordväst- till ost- ningsutrustning samt förläggningar för vindar. befäl och manskap. Furuviksparken startades år 1900 och är 2006 invigdes där den nya havsrestau- därmed en av landets äldsta och mest särp- rangen Furuviks Brygga där det planeras räglade djurparker med nordiska och för en ny gästhamn, havscamping och exotiska djur. stugboende. Furuvik är en utpräglad dag- och nöjes- Bilden t h är tagen vid Lilla Furuskär. park med inriktning på barnfamiljer. Furuviksparken: Inom Furuviksparken, som är öppen 026-17 73 00 från mitten av maj till slutet av augusti, www.furuvik.se finns toaletter, sopställ och vatten. 12 Fliskärsvarvet 60°40,7N 17°12,5E I södra delen... ...av Gävle i stadsdelen Bomhus finns Gerda byggdes 1993-2006 och ligger vid Norrlands största fritidsbåthamn som forna Gävle varv när hon inte seglas. hanterar ca 700 båtar, varav cirka 560 har LandMarin: bryggplats. 026-19 52 10 Kranen på varvet lyfter 6 ton på båtvagn Fliskärsvarvets ek. förening: och på slipen hanteras båtar upp till 10 026-19 35 77 ton. www.gavle.se Ett mindre antal gästplatser finns. www.briggengerda.com Cirka 700 meter till Post i butik, bank, livsmedelsaffär och restaurang. LandMarin bedriver sin verksamhet med tillbehörsbutik, motorförsäljning samt båt- och motorreparationer. Ångmaskindrivet slipspel anlagt 1883. -
Kontrollrapport 6 Hyreshus Hyresområden
FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 1 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Bostad 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180004 Vallbacken och Villastaden i Gävle tätort 2180005 Gamla Gävle och längs Gavleån i Gälve tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180007 Längs Södra Kungsgatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 2 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Butik 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180021 Valbo Köpcentrum i Gävle kommun FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 3 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2101 Kontor 2180002 Centrum runt Stortorget i Gävle tätort 2180006 Längs Esplanaden, Nygatan och Kyrkogatan i Gävle centrum 2180035 Gävle Strand i Gävle tätort FFT22 Kontrollrapport 6 Hyreshus Datum: 2021-08-17 Hyresområden Sida: 4 / 18 Gävleborgs län Hyresområde Värdeområde Nummer Namn Nummer Namn 2102 Bostad 2161002 Ljusdals centrum 2180003 Söder mellan Brunns- och Kaserngatan i Gävle tätort 2180008 Gävle Norr 2180009 Teknikparken i Gävle tätort 2180010 Sörby, Olsbacka och Nynäs i Gävle tätort 2181002 Sandvikens inre centrum 2181004 Sandvikens yttre centrum 2181006 Nya Bruket och Promenaden i Sandvikens tätort 2182002 Söderhamns inre centrum 2182004 Centrum längs ån i Söderhamns tätort 2182006 Norra delen av centrum i Söderhamns -
Tätorter 2005 Localities 2005
MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora. -
Översvämningskartering Utmed Testeboån
Översvämningskartering utmed Testeboån Sträckan från Åmot till utloppet i Bottenhavet Rapport nr: 30, 2015-05-11 2 3 Projekt: Uppdaterad översvämningskartering Arbetet är utfört på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 651 81 Karlstad, Tel 0771-240 240, av WSP Sverige AB, 121 88 Stockholm-Globen, Arenavägen 7, Tel 010-722 50 00, Fax 010-722 87 93 Att mångfaldiga det innehåll i denna rapport som tillhör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, helt eller delvis, är tillåtet förutsatt att MSB anges som källa. Lantmäteriet har rättigheterna till bakgrundskartorna i rapporten. MSB diarienr 2014-3373 Konsult ärendenr 10200198 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 6 2. Allmänt om översvämningskartering ...................................... 7 2.1 Flöden och återkomsttid ........................................................ 7 2.2 Uppdatering av den översiktliga översvämningskarteringen ....... 8 2.3 Användning av översvämningskartor....................................... 8 2.4 Immateriella rättigheter ........................................................ 9 3. Beräkningar - förutsättningar och genomförande ................. 10 3.1 Beräkning av flöden ............................................................ 10 3.2 Modellbeskrivning av vattendraget........................................ 12 3.3 Hydrauliska beräkningar ...................................................... 12 3.3.1 Antaganden .......................................................................................... -
Bredbandsstrategi För Gävleborgs Län 2012-2020
Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Bredbandsstrategi för Gävleborgs län 2012-2020 Rapport 2012:3 Länsstyrelsen Gävleborg Foto omslag: www.sxc.hu 2 Förord Kommunikation i alla dess former är en förutsättning för tillväxt och hållbar utveckling i vårt samhälle. Bredband är en digital motorväg som ger möjlighet till snabb kommunikation och tillgång till information och tjänster. Det är viktigt att alla i Gävleborgs län kan ta del av det digitala samhälle som växer fram. Företagens och hushållen tillgång till bredband med hög kapacitet och kvalitet har stor betydelse för en positiv utveckling i hela Gävleborg. Ett snabbt och säkert bredband ökar länets attraktivitet. Tidigare företagsetableringar avgjor- des av tillgången till råvara, strömmande vatten och möjlighet till transport av framställda varor. I dag är det andra faktorer som avgör valet av lokalisering. Tillgång till välutbildad arbetskraft och snabba transporter spelar fortfarande stor roll men även snabb kommunika- tion i form av bredband. Man kan med rätta påstå att bredband idag är en av de grundläggan- de infrastrukturerna och är lika viktigt som väg-, vatten- och elnät. För individen gör bredbandet det möjligt att välja ett attraktivt boende i vårt län. Vare sig det är vid vatten, på en bondgård eller mitt i tätorten. Bredbandet ska vara så väl utbyggt i länet att vi fritt kan göra valet av boende och ändå ha möjlighet till snabb kommunikation via bredband. Bredband är också en bärare av viktig samhällsinformation. Alla medborgare ska ha möjlig- het att ta del av sådan såväl elektroniskt som i annan form. Detta är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. -
Bilaga 4 Nedlagda Deponier
Bilaga 4 till Kretsloppsplaner för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby 2021 – 2025 Nedlagda deponier Remissversion Bilaga ”Nedlagda deponier” 1 (28) Innehållsförteckning 1. INLEDNING .................................................................................................................................. 3 2. IDENTIFIERING OCH RISKKLASSNING .................................................................................. 3 Tidigare genomförd identifiering och riskklassning .................................................................... 3 Identifiering och riskklassning enligt MIFO-metoden ................................................................ 4 3. KARTOR ÖVER NEDLAGDA DEPONIER ................................................................................ 6 Översikt ............................................................................................................................................. 6 Gävle .................................................................................................................................................. 7 Hofors ................................................................................................................................................ 9 Ockelbo ............................................................................................................................................ 10 Sandviken......................................................................................................................................... -
Deponier Och Anläggningar
Bilaga 5 Deponier och anläggningar Innehåll Deponier och anläggningar ........................................ 1 Innehåll ...................................................................... 2 1 Allmänt .................................................................. 4 2 Inledning ................................................................ 5 2.1 Innehåll i avfallsplan – Nedlagda deponier .................................... 5 2.2 Identifiering och riskklassning ....................................................... 5 3 Kartor över nedlagda deponier .............................. 8 3.1 Översikt .......................................................................................... 9 3.2 Gävle ............................................................................................. 10 3.3 Hofors ........................................................................................... 12 3.4 Ockelbo ......................................................................................... 13 3.5 Sandviken ..................................................................................... 14 3.6 Älvkarleby .................................................................................... 16 4 Prioriterade kommunala deponier ........................ 17 4.1 Gävle ............................................................................................. 17 Avandeponin ................................................................................ 17 Norrsundetdeponin ...................................................................... -
Vilken Attraktivitet Har Olika Bostadsom- Råden Och Boendeformer I Gävle?
Vilken attraktivitet har olika bostadsom- råden och boendeformer i Gävle? Eva Andersson och Lena Magnusson Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala uni- versitet Rapport till Gävle kommun 2006 Innehållsförteckning1 Inledning ..................................................................................................................3 Material och tillvägagångssätt .................................................................................3 Befolkning och byggande ........................................................................................4 Områdestyper...........................................................................................................6 Flyttningar till och inom Gävle kommun 2000 - 2001 ..........................................10 Analys av flyttare...................................................................................................10 Från vilka områden kom inflyttarna till Hemlingby, Sätra 5, Norr och Öster?.....12 Kvalitativ beskrivning............................................................................................13 Bostadens betydelse och preferenser för att äga eller att hyra...............................13 Uppfattningar om socioekonomisk säkerhet i boendet..........................................17 Nyproduktion och flyttningskedjor i Gävle kommun 2000 -2002 ........................20 Utgångspunkter för studiet av flyttningskedjor .....................................................20 Vakanskedjemodeller.............................................................................................21 -
MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5). -
Gävle, En Äldrevänlig Kommun? - Baslinjemätning
Gävle, en äldrevänlig kommun? - baslinjemätning Oskar Andersson FoU Välfärd regiongavleborg.se FoU rapport 2020:6 Gävle, en äldrevänlig kommun? - baslinjemätning Oskar Andersson FoU Rapport 2020:6 FoU Välfärd – Region Gävleborg Layout & form: Sam Halal, Oskar Andersson Tryckeri: Gävle Offset ISSN: 1654-8272 Förord Ett växande antal städer och samhällen över hela världen strävar efter att bättre tillgodose behoven hos sina äldre invånare. WHO:s globala nätverk för äldrevänliga städer och samhällen inrättades för att främja utbyte av erfarenheter och ömsesidigt lärande mellan dessa. Att bli en äldrevänlig stad (eller i detta fall kommun) är ett långsiktigt åtagande. I det första steget har FoU Välfärd Region Gävleborg fått i uppdrag att genomföra denna baslinjemätning i syfte att undersöka äldres upplevelser och synpunkter kring förutsättningarna för att leva ett självständigt, hälsosamt och delaktigt liv i Gävle kommun. Resultatet från enkäten kommer, tillsammans med andra aktiviteter inom projektet, att utgöra ett underlag för en treårig handlingsplan. Vi vill tacka alla som delat med sig av synpunkter och tankar om hur Gävle kommun är att bo, leva och åldras i. Era bidrag är värdefulla för det fortsatta arbetet med att nå målet att Gävle ska bli en mer äldrevänlig kommun. Gävle, november 2020 Oskar Andersson Utredare FoU Välfärd, Region Gävleborg Innehåll Sammanfattning .......................................................................................................................... 1 Bakgrund ................................................................................................................................... -
Översiktsplan Gävle Kommun År 2030
Kortversion av samrådshandling Översiktsplan Gävle kommun år 2030 -med utblick mot år 2050 Vad är en översiktsplan? En översiktsplan ska i stora drag illustrera hur vår framtida Att ta fram en översiktsplan följer en specifik planprocess livsmiljö i Gävle kan komma att se ut. som regleras enligt Plan- och bygglagen. Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste strate- Planprocessen består av ett samråd, en granskning och giska instrument där inriktningen för utvecklingen av ett antagande. stads- och landsbygd redovisas. Gävle kommun är inne i ett arbete med att ta fram en översiktsplan för år 2030 med Samråd utblick mot år 2050. Syftet med samråd är att förbättra kommunens beslutsunderlag och att ge dem som berörs av översikts- planen, möjlighet att påverka planens utformning. Samrådet pågår mellan 19 oktober-31 december, 2015. Granskning Efter samrådet bearbetas planen med hjälp av inkomna synpunkter. Därefter ställs den ut för granskning under minst två månader. Det finns möjlighet att lämna synpunkter också under utställningstiden men plan- förslaget bör vara så genomarbetat att det inte kommer in några avgörande ändringar. www.gavle.se/ Antagande gavle2030 Efter granskning beslutar Kommunfullmäktige om att anta planen. Översiktsplanen är sedan vägledande för andra beslut om markanvändningen, exempelvis för detaljplaner och bygglov. Utarbetande Samråd Bearbetning Granskning Justering av Antagande av planförslag (här är vi nu) av planförslag planförslag 2 Översiktsplan 2030 Mål och strategier Fördjupade översiktsplaner Fördjupande översiktsplaner PARK B п Detaljplaner BH Vп Detaljplanerlov och VÄG LOVförhandsbesked och förhandsbesked Nybyggnad, Nybyggnadombyggnad och Ombyggnadförvaltning Förvaltning Bilden visar hur översiktsplanen är vägledande för beslut. Projekt som följer översiktsplanens vilja kan behöva en fördjupad översiktsplan för avgöra markanvändningen mer detaljerat. -
Vi Skyltar Gävles Historia!
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2018:24 VI SKYLTAR GÄVLES HISTORIA! Programbeskrivning 2018-2019 över kulturhistorisk skyltning i Gävle Gävle kommun Gästrikland Gävleborgs län 2018 Ulrika Olsson VI SKYLTAR GÄVLES HISTORIA! Programbeskrivning 2018-2019 över kulturhistorisk skyltning i Gävle Gävle kommun Gästrikland Gävleborgs län 2018 Rapport 2018:24 Ulrika Olsson Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom länsmuseets verksamhetsområden arkeologi, bebyggelsehistoria, byggnadsvård, kulturmiljövård, etnologi, konst- och kulturhistoria. Du kan själv ladda hem rapporter i PDF-format från länsmuseets hemsida www.lansmuseetgavleborg.se Rapporter, böcker och mycket annat kan Du köpa/beställa i länsmuseets butik [email protected] eller 026-65 56 35. Utgivning och distribution: Länsmuseet Gävleborg Box 746, 801 28 Gävle Tel 026-65 56 00 www.lansmuseetgavleborg.se © Länsmuseet Gävleborg 2018 Omslagsbild: Länsmuseet, skylt producerad 2013. Foto: Ulrika Olsson, Länsmuseet Gävleborg. Staten har rätt att sprida dokumentationsmaterialet och rapporten enligt CC BY- licens. Lantmäteriverkets kartor omfattas ej av denna licens. Allmänt kartmaterial från Lantmäteriverket. Medgivande MS2010/01366. ISSN 0281-3181 Print: Länsmuseet Gävleborg 2 LÄNSMUSEET GÄVLEBORG – KULTURHISTORISK SKYLTNING I GÄVLE INNEHÅLL Sammanfattning ....................................................................................................5 Programorganisation .............................................................................................5