Dansen För Åskådare Enna Studie Handlar Om Dans

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Dansen För Åskådare Enna Studie Handlar Om Dans Dansen för åskådare enna studie handlar om dans. I fokus står hur det gick till då D den folkliga dansen under se- nare delen av 1800-talet uppvisades på estra- derna, vem som gick i spetsen, vilka danser som uppvisades, vilka drivkrafter som låg bakom, varifrån impulserna kom och om dan- serna som uppvisades upptecknades i likhet med annan folklore. Den första folkdansuppvisningen i Finland försiggick på Konstnärsgillets årsfest 1866. Sextio personer från överklassen i Helsingfors roade publiken i form av ”Österbottningar” med danserna menuett, vals och polska, som ”Vestfi nnar” med danserna Tanttuli och Ylä- nepolska och som ”Ostfi nnar” med danserna Heinolapolska och Björköpolska. Överklassen hade upptäckt allmogekulturen och målsätt- ningen var att stärka den fi nska identiteten. Mycket snabbt kom dansuppvisningar in i programmet vid tillställningar, där man sam- lade in medel för olika ändamål. Folkdansen tjänade även ekonomiska syften. I studien analyseras en lång rad dansupp- Gunnel Biskop visningar som lade grunden för 1900-talets Dansen för folkdansrörelse. åskådare Intresset för folkdansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet Åbo Akademis förlag ISBN 978-951-765-640-5 Gunnel Biskop 656405* 2012 biskop_Kansi.indd 1 5.4.2012 12:01:01 Omslag: Idé: Gunnel Biskop, utförande Heigo Anto/Nord Print Klappdansen var en av danserna som Hugo Dahl från Kimito lärde ut inom Suomalaisen Kansantanssin Ystävät – Finska Folkdansens vänner i Helsingfors, 1901. Dansen publicerades i den första dansbeskrivningsboken i Finland, Suomalainen kisapirtti – Finska lekstugan (1905). Dansbeskrivningarna försågs med en bild, som handkolorerades och utgavs som postkort. Privat ägo. Bakgrunden: sidenförklädet till författarens folkdräkt. Inlaga: Grafisk planering: Gunnel Biskop, ombrytning Mika Nyström/Nord Print Tryck: Oy Nord Print Ab Åbo Akademis förlag Tavastgatan 13, FI-20500 Åbo, Finland tfn +358 (0)2 215 3478 e-post: [email protected] biskop_Kansi.indd 2 5.4.2012 12:01:01 DANSEN FÖR ÅSKÅDARE Dansen för åskådare Intresset för folkdansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet Gunnel Biskop Åbo 2012 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Biskop, Gunnel. Dansen för åskådare : intresset för folkdansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet / Gunnel Biskop. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2012. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-640-5 ISBN 978-951-765-640-5 ISBN 978-951-765-641-2 (digital) Oy Nord Print Ab Helsingfors 2012 Innehåll Förord ........................................................................................................9 I Dansen – ett glädjeämne .....................................................................13 Syfte och avgränsningar ...........................................................15 Termer och begrepp ...................................................................17 Material, källkritik och metoder ................................................20 Forskningsläget ..........................................................................26 Teoretisk inspiration ...................................................................34 Studiens disposition ..................................................................39 II Folklig dans och nationaldans roar åskådare .....................................41 III Konstnärsgillet uppvisar folkdans i folkdräkt ..................................47 Impulser till Konstnärsgillets årsfest ........................................47 Nationalfester i Schweiz ........................................................48 ”Gerber från Lausanne” ........................................................52 Konstnärsgillets årsfest 1866 – ”den riksviktiga festen” ............54 Folkdanserna – ”alldeles nytt och ovanligt” ..........................61 De som dansade och spelade .................................................69 Dansuppvisningens betydelse ...............................................75 Skördedansen – med allmogerekvisita .......................................76 Konstnärsgillets fortsatta intresse för dans ................................83 IV Dansmelodier på estraden ...............................................................89 Emil Nervander tar initiativ till folkmusik på scen 1871 ...........89 Emil Nervander arrangerar en ”Festlig representation” i Åbo 1874 .................................................................................97 Den första finlandssvenska spelmanstävlingen 1883 .................99 V Folkdans i teatermiljö ......................................................................107 Folkliga inslag i Finlands första opera 1852 ............................107 Nyländska avdelningen utlyser en tävling 1874 ...................... 110 Folkdanser och folkvisor inflätade i stycket ........................ 115 Folkdanser på den finska scenen 1880 ..................................... 119 VI Med ekonomin i blick under 1880- och 1890-talet ........................125 För ett finskt och ett svenskt lyceum ........................................125 För en finsk teater ....................................................................128 För folkhögskolor och folkskolor ............................................. 131 För större och mindre föreningar ............................................138 Konstnärsgillets lotteri ........................................................138 Svenska folkskolans vänners lotteri ...................................139 Arbetets Vänners lotteri ..................................................... 143 Ungdomsföreningar och andra föreningar följer strömmen ................................................................... 145 Danserna som uppvisades ....................................................... 149 VII Philochoros från Sverige inspirerar i Finland ............................... 155 Philochoros planerar en folklivsexpedition 1883 och uppmärksammas i finländsk press ....................................158 Philochoros figurerar i Finland 1887 – i press och på scen ...... 163 Från Helsingfors via Uleåborg till Viborg ..........................164 ”Dans- och landsmålsföreställningar” ................................ 171 Danserna och betydelsen för folkdansen i Finland ............. 173 Philochoros och Ernst Lagus ................................................... 175 Sambandet mellan Philochoros, Lagus och Svenska litteratursällskapet ..........................................186 VIII Svenska landsmålsföreningens folkliv på scen ...........................189 ”Ögonblicksfotografi af nyländskt skärgårdslif” 1888 ........ 191 ”Inte så talrikt besökt som det goda ändamålet och det wackra programmet förtjänat” 1891 ..............................195 Kontra, kadrilj, purpuri och några till .................................199 IX Bondbröllop på scen och hemortssoaréer ......................................203 Med penningbehov som drivkraft ............................................203 Ossian Reuters ”hemortssoaréer” 1895 ...................................206 Drivkrafterna till ”hemortssoaréerna” ................................ 215 X Pionjärer inom folkdansen............................................................... 219 Nils Oskar Jansson – den idérike banbrytaren ......................... 219 Jansson räddar danser från glömskan .................................224 Skuldbördan inspirerar till allt fler estradprogram ..............227 Två-tusen-sju-hundra-femti .................................................232 Janssons unika arbete ..........................................................235 Victor Allardt – uppvisar menuett ..........................................237 XI Den första folkdansföreningen i Finland stiftas ............................241 Upptakten – en rad impulser från Sverige ..........................241 Två initiativ sammanfaller 1901 ..........................................248 Kimitodanser inlärs, upptecknas och publiceras.................254 Problem, inte endast uppmuntran .......................................261 Dansrepertoaren under de första åren .................................263 XII Den tidiga insamlingen och publiceringen av danser ...................271 Lars Wilhelm Fagerlund – upptecknar och publicerar .............274 Svenska litteratursällskapet i Finland – intresse finns, men tvivel råder .......................................................................277 Allardt, Karsten och Sjöberg – upptecknar danser och melodier .............................................................................281 Synpunkter på avsaknaden av systematisk insamling av danser vid sekelskiftet .........................................................287 Danser som dansas parvis ...................................................288 Danser utförda av en grupp .................................................290 XIII Dansen för åskådare ....................................................................295 Hur gick det till då dansen kom upp på estraderna? ................295 Vilka drivkrafter förde dansen upp på estraderna? ................306 Med tankar om en nationell kultur som drivkraft ...............306 Ekonomiska drivkrafter ..................................................... 310 Blev danserna som
Recommended publications
  • Beethoven and Banjos - an Annual Musical Celebration for the UP
    Beethoven and Banjos - An Annual Musical Celebration for the UP Beethoven and Banjos 2018 festival is bringing Nordic folk music and some very unique instruments to the Finnish American Heritage Center in Hancock, Michigan. Along with the musicians from Decoda (Carnegie Hall’s resident chamber group) we are presenting Norwegian Hardanger fiddler Guro Kvifte Nesheim and Swedish Nyckelharpist Anna Gustavsson. Guro Kvifte Nesheim grew up in Oslo, Norway, and started playing the Hardanger fiddle when she was seven years old. She has learned to play the traditional music of Norway from many great Hardanger fiddle players and has received prizes for her playing in national competitions for folk music. In 2013 she began her folk music education in Sweden at the Academy of Music and Drama in Gothenburg. Guro is composing a lot of music, and has a great interest and love for the old music traditions of Norway and Sweden. In 2011 she went to the world music camp Ethno and was bit by the “Ethno-bug”. Since then she has attended many Ethno Camps as a participant and leader, and setup Ethno Norway with a team of fellow musicians. In spring 2015 she worked at the Opera House of Gothenburg with the dance piece “Shadowland”. The Hardanger fiddle is a traditional instrument from Norway. It is called the Hardanger Fiddle because the oldest known Hardanger Fiddle, made in 1651, was found in the area Hardanger. The instrument has beautiful decorations, traditional rose painting, mother-of-pearl inlays and often a lion’s head. The main characteristic of the Hardanger Fiddle is the sympathetic strings that makes the sound very special – it’s like an old version of a speaker that amplifies the sound.
    [Show full text]
  • 1 Sotholms Och Svartlösa Härader
    1 SOTHOLMS OCH SVARTLÖSA HÄRADER INNEHÅLL 2 SVARTLÖSA HÄRAD 26 ÖSMODRÄKTEN 3 PÅ BANAN 28 POLONESSEBOKEN 4 SPELMÄN 30 VEM ÄR SOM EJ... )0 DANSEN PÅ SÖDERTÖRN 32 SKIVSPALTEN 18 JAG MINNS 34 HARPOLEK 20 SÄGNER OCH MINNEN 36 SORUNDAVISAN 22 HANDLAREVISAN Omdagsbild: Byspelmannen, målad av den tyske 23 DRÄKTEN PÅ SÖDERTÖRN konstmren Hans Thoma, 1839- 1924. 24 SORUNDADRÄKTEN " '. .h %5z"f*:%:?Z? ' ""'= " " """' "É=..,, ~ "') L' . """ " ', ~j1K q' . , ,, ',. U · " "r"^ pgc. " ,\,\ b - h1· a»,' X' " am v""' ! °""'"'""" r, "=: " " - ' "::0 T' "": ±%v"4 '&" m ""' "' SY . ·:%, ·- -' ' " '" ·x"f;" '"3' " "L. .7yj|::c"^X+"m "" " ·P :k -'e ., ==9"2" ;6 ¢. ' "" , "t?:,:k ' ' "' 'l" ,'" " " W r' " QL"+:S\ja, " :" l V ,/i ,b ,, "¶%1 p -J' l" · t, · l. tk. "", ' n rtarNm. .,~ b- " 0 bm mb n g . · · K ' 0m· vf . V h~~m~' .·· 2?'' b « "brgib, 4 . .~,._+.:' " "" "".. cl Rm"m "' :__ T " " r ' . 0ybW +· M0~ f , 0m. : Q SÖRMLAN%LÅTEN dktribue ra8 till medlemmarna l Södermanland8 SpelmanMörbund och Sörmländska Ungdommngen. Utomstående kan prenumerera på Spelman8förbundet8 cirkulär (Inkl. SÖRMLANDS- LÄTEN) för ett år genom att 8åtta in kr IS: -- på postgiro 12 24 74 - O, adrem Södermanland8 Spelmam- förbund. Skriv "Cfrkulårprenumeration" på Ullongen! Upplaga: I. 750 ex Utkommer 2 gånger per år 2 GIOVANNA BASSI - PREMIÄRDANSÖS OCH SVARTLÖSA HÄRAD SÖRMLÄNDSK GODSÄGARINNA Marianne Strandberg Giovanna var dotter till den italienska hovstdhnästa- ren Stefano Bassi och hans franska hustru Angelique. Svartlösa hdrod har fött sitt namn efter tingsstCMet Hon föddes troligen 13 juni 1762 i Paris. Hon kom till SvartakSt (SvartalC$CSt) eller SvanlCSten (löt, Im troli- Sverige 1783 tilkammans med sin bror och omtalldes gen äng) där ting med Övm Tör (norra Södertöm) Nils som ballerina vid teatern samma år.
    [Show full text]
  • The Dissemination of the Nyckelharpa
    The Dissemination of the Nyckelharpa The Ethnic and the non-Ethnic Ways Gunnar Ternhag & Mathias Boström, Dalarnas Forskningsråd, Falun, Sweden The Ethnic and the non-ethnic Many traditional instruments are strongly linked to ethnic concepts. These connotations are often well known to musicians and listeners both inside and outside ethnic communities, although they are valued and interpreted differently. Some instruments are regarded as typical of certain cultures; you could even call them emblematic. This is evident when it comes to national cultures. The Finnish kantele and the Norwegian hardanger fiddle are typical examples of this (cf. Torp 1998). Other instruments have ethnic connotations without being symbols for specific cultures. The djembe drum, for instance, is mostly considered as simply “African” in the Western world. These and many similar instruments are more or less accessible to everyone today. The same goes for music and playing styles. Record stores, festivals, workshops and the Internet can easily provide everyone interested with inspiring products. A musician who wants to pick up a traditional musical instrument from a different culture than his or her own has to choose. He or she may try to learn the original music and playing style associated with the instrument; the so-called “tradition.” We will call this the ethnic way of approaching the instrument. The beginner wants to learn the instrument and its music in the same way as if he or she were living in the original community of the instrument. In this way many musicians in Sweden and other similar countries have learned how to play high- land-pipes or bouzouki—and have become Scots or Greeks in their musicianship.
    [Show full text]
  • TOCN0004DIGIBKLT.Pdf
    NORTHERN DANCES: FOLK MUSIC FROM SCANDINAVIA AND ESTONIA Gunnar Idenstam You are now entering our world of epic folk music from around the Baltic Sea, played on a large church organ and the nyckelharpa, the keyed Swedish fiddle, in a recording made in tribute to the new organ in the Domkirke (Cathedral) in Kristiansand in Norway. The organ was constructed in 2013 by the German company Klais, which has created an impressive and colourful instrument with a large palette of different sounds, from the most delicate and poetic to the most majestic and festive – a palette that adds space, character, volume and atmosphere to the original folk tunes. The nyckelharpa, a traditional folk instrument, has its origins in the sixteenth century, and its fragile, Baroque-like sound is happily embraced by the delicate solo stops – for example, the ‘woodwind’, or the bells, of the organ – or it can be carried, like an eagle flying over a majestic landscape, with deep forests and high mountains, by a powerful northern wind. The realm of folk dance is a fascinating soundscape of irregular pulse, ostinato- like melodic figures and improvised sections. The melodic and rhythmic variations they show are equally rich, both in the musical tradition itself and in the traditions of the hundreds of different types of dances that make it up. We have chosen folk tunes that are, in a more profound sense, majestic, epic, sacred, elegant, wild, delightful or meditative. The arrangements are not written down, but are more or less improvised, according to these characters. Gunnar Idenstam/Erik Rydvall 1 Northern Dances This is music created in the moment, introducing the mighty bells of the organ.
    [Show full text]
  • Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck
    Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo
    [Show full text]
  • Dance in Copenhagen, C. 1750-1840
    Dance in Copenhagen Dance in Copenhagen, c. 1750-1840 By Henning Urup The subject of this article is dance forms in Denmark, and especially in Copenhagen, in the period c. 1750-1840. The account is based on the preseryed source material, and this involves an important methodological problem. Dance is a transitory phenomenon in the form of motion in the present. The written sources are descriptions of something seen and experienced, or instructions on how the dance/music is to be executed. It has always been diffiCldt to write dan ces down, and for that reason many dan ces have never been recorded on paper. In the European musical tradition, the notation of mus ic plays a central role, and the concept ofthe work is ofte n tied to the notation. By analog)' with this, incomplete or inadequate dance notation poses a problem. Musical notation gives us information about pitch and durations as well as dynamics and phrasing. The notation of dance requires similar infor­ mation, but also indications of body movemen ts, orien tations of arms and legs and progressions of movement through space. Dance notation therefore becomes complicated, and the various systems of notation are usually associated with specific dance forms and styles where. because of certain shared assumptions, one does not need to write down too much. Elements that are self-evident in the tra­ dition in question are usually omitted. Many important details have thus never been written down, and this poses an important problem for later researchers. The relationship of the author to dance and music is of great importance in interpreting the source material.
    [Show full text]
  • Trollfågeln the Magic Bird
    EMILIA AMPER Trollfågeln The Magic Bird BIS-2013 2013_f-b.indd 1 2012-10-02 11.28 Trollfågeln 1. Till Maria 5'00 2. G-mollpolska efter Anders Gustaf Jernberg 3'25 3. Ut i mörka natten 4'55 4. Isadoras land 3'50 5. Trollfuglen 2'25 6. Polska fra Hoffsmyran 4'02 7. Herr Lager och skön fager 3'08 8. Brännvinslåt från Torsås 2'40 9. Pigopolskan / Den glömda polskan 5'08 10. När som flickorna de gifta sig 4'05 11. Kapad 4'44 12. Bredals Näckapolska 3'01 13. Galatea Creek 3'19 14. Vals från Valsebo 8'56 TT: 59'42 Emilia Amper nyckelharpa, sång Johan Hedin nyckelharpa Anders Löfberg cello Dan Svensson slagverk, gitarr, sång Olle Linder slagverk, gitarr Helge Andreas Norbakken slagverk Stråkar ur TrondheimSolistene: Johannes Rusten och Daniel Turcina violin Frøydis Tøsse viola, Marit Aspaas cello Rolf Hoff Baltzersen kontrabas 2 Trollfågeln innehåller 14 spår som på många sätt illustrerar mig som person och mitt liv som musiker och kompositör. Här är musiken som jag brinner för, en brokig skara låtar där traditionella svenska polskor möter nykomponerad musik inspirerad av andra länders folk- musik, och av pop, rock och kammarmusik. Jag spelar och sjunger solo eller tillsammans med goda vänner från både folkmusik och klassiskt. Som 10-åring förälskade jag mig i nyckelharpan vid första ögonkastet! Barndomens direkta glädje av instrument och melodier övergick efterhand i ett växande intresse för folkmusiken som genre. Jag mötte musik och människor från hela världen, och för mig var det liksom samma språk vi alla talade, ett språk där kopplingen mellan musik och dans är direkt och självklar.
    [Show full text]
  • Esihistoriallinen Aika
    1 ESIHISTORIALLINEN AIKA KIVIKAUSI (9000 - 1500 eaa.) Yleiskuva ja periodijaottelu 1. Paleoliittinen aika 9000 eaa. saakka 1:1 Mannerjäätikkö ja kasvillisuusvyöhykkeet Euroopassa viimeisen jäätiköitymisen aikana (paleoliittinen aika). 2. Mesoliittinen aika 5100 eaa. saakka 1:2 Mesoliittisen ajan Pohjois-Eurooppa. Itämeren piirin varhaisia löytöpaikkoja. 1:3 Kvartsityökaluja (kivikauden yleisin raaka-aine). 1:4 Litorinameri n. 5000 eaa. sekä esikeraamisen asutuksen levinneisyys ja löytöpaikkoja Suomessa (mesoliittinen kivikausi, Suomusjärven kulttuuri). 1:5 Kourutalttoja, keihäänkärkiä ja pallonuija, Suomusjärven kulttuuri, n.8400-5100 eaa. 3. Neoliittinen aika 1500 eaa. saakka 1:6 Kampakeraamisen kulttuurin levinneisyys (neoliittinen eli nuorin kivikausi). 1:7 Saviastia, kampakeraaminen kulttuuri. Säämingin Pääskylahti. 1:8 Kourutaltta (löydetty Kiuruvedeltä), kampakeraaminen kulttuuri. 1:9 Vasarakirveskulttuurin (eli sotakirveskulttuurin) levinneisyys (neoliittinen eli nuorin kivikausi). 1:10 Vasarakirveitä, n. 2200-1800 eaa. 1:11 Nuorakeramiikkaa, vasarakirveskulttuuri. Kuvanveisto 1:12 Huittisten hirvenpää, mesoliittinen kivikausi, 5170 ∀ 1130 1:13 Mäntypuinen hirvenpää, Rovaniemi, mesoliittinen kivikausi, n. 7000 eaa. 1:14 Hirvenpäänuija, Säkkijärvi 1750-1500 eaa.(ylempi); Karhunpääkirves, Paltamo 1750-1500, (alempi), neoliittinen kivikausi. 1:15 Hirvenpääkoristeinen veitsi, neoliittinen kivikausi. Tervola 2500-2000. 1:16 Eläinpääkoristeisia lusikoita, neoliittinen kivikausi/pronssikausi. 1:17 Ihmispääkoristeinen kirves, neoliittinen
    [Show full text]
  • Jag Målar Som En Gud. Ellen Thesleffs Liv Och Konst
    JAG MÅLAR SOM EN GUD JAG MÅLAR Hanna-Reetta Schreck SOM EN GUD Ellen Thesleffs liv och konst Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors Appell Förlag, Stockholm 2020 Denna bok är nummer 834 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland och utges gemensamt av Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag. Boken utges med stöd av Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II inom Svenska litteratursällskapet i Finland. © Brev, anteckningar och fotografier med anknytning till familjen Thesleff samt Ellen Thesleffs skisser och konstverk är publicerade med tillstånd av rättsinnehavarna. Denna utgåva © Hanna-Reetta Schreck och Svenska litteratursällskapet i Finland 2019. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell- IngaBearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0). Originalets titel: Minä maalaan kuin jumala. Ellen Thesleffin elämä ja taide © Hanna-Reetta Schreck, 2017 Originalet publicerat på finska av Kustannusosakeyhtiö Teos. Publicerad med tillstånd av Helsinki Literary Agency. Översättning: Camilla Frostell Översättning av tyska citat: Jörgen Scholz och Elisa Veit, av franska citat: Märtha Norrback Omslag och grafisk form: Maria Appelberg/Station MIR Bildbehandling: Kari Lahtinen Omslagsbild: Ellen Thesleff, fotot ingår i samlingen Ellen Thesleffs fotografier (SLSA 959), Svenska litteratursällskapet i Finland. Typsnitt: Minion Pro och Brandon Grotesque ISBN 978-951-583-462-1 (tryckt utgåva, Finland) www.sls.fi ISBN 978-91-984960-2-4 (tryckt utgåva, Sverige) www.appellforlag.se ISBN 978-951-583-513-0 (epub), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-513-0 ISBN 978-951-583-514-7 (pdf), http://urn.fi/URN:NBN:fi:sls-978-951-583-514-7 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland ISSN 0039-6842 (tryckt) ISSN 2490-1547 (digital) UDK 75.071 Thesleff INNEHÅLL TILL LÄSAREN 11 Självporträttet 13 Att berätta ett liv 15 Kortklippt frisyr 19 KAPITEL 1 SÅNG VID GITARR.
    [Show full text]
  • Travelling in a Palimpsest
    MARIE-SOFIE LUNDSTRÖM Travelling in a Palimpsest FINNISH NINETEENTH-CENTURY PAINTERS’ ENCOUNTERS WITH SPANISH ART AND CULTURE TURKU 2007 Cover illustration: El Vito: Andalusian Dance, June 1881, drawing in pencil by Albert Edelfelt ISBN 978-952-12-1869-9 (digital version) ISBN 978-952-12-1868-2 (printed version) Painosalama Oy Turku 2007 Pre-print of a forthcoming publication with the same title, to be published by the Finnish Academy of Science and Letters, Humaniora, vol. 343, Helsinki 2007 ISBN 978-951-41-1010-8 CONTENTS PREFACE AND ACKNOWLEDGEMENTS. 5 INTRODUCTION . 11 Encountering Spanish Art and Culture: Nineteenth-Century Espagnolisme and Finland. 13 Methodological Issues . 14 On the Disposition . 17 Research Tools . 19 Theoretical Framework: Imagining, Experiencing ad Remembering Spain. 22 Painter-Tourists Staging Authenticity. 24 Memories of Experiences: The Souvenir. 28 Romanticism Against the Tide of Modernity. 31 Sources. 33 Review of the Research Literature. 37 1 THE LURE OF SPAIN. 43 1.1 “There is no such thing as the Pyrenees any more”. 47 1.1.1 Scholarly Sojourns and Romantic Travelling: Early Journeys to Spain. 48 1.1.2 Travelling in and from the Periphery: Finnish Voyagers . 55 2 “LES DIEUX ET LES DEMI-DIEUX DE LA PEINTURE” . 59 2.1 The Spell of Murillo: The Early Copies . 62 2.2 From Murillo to Velázquez: Tracing a Paradigm Shift in the 1860s . 73 3 ADOLF VON BECKER AND THE MANIÈRE ESPAGNOLE. 85 3.1 The Parisian Apprenticeship: Copied Spanishness . 96 3.2 Looking at WONDERS: Becker at the Prado. 102 3.3 Costumbrista Painting or Manière Espagnole? .
    [Show full text]
  • Piirtäjän Opissa – Keisarillisen Aleksanterin -Yliopiston Piirustussalin Historia 1830–1893
    Piirtäjän opissa – Keisarillisen Aleksanterin -yliopiston piirustussalin historia 1830–1893 Irene Riihimäki Pro gradu -työ Ohjaaja: Professori Ville Lukkarinen Helsingin yliopisto Filosofian, historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos Toukokuu 2018 Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Laitos – Institution – Department Humanistinen tiedekunta Filosofian, historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos Tekijä – Författare – Author Irene Riihimäki Työn nimi – Arbetets titel – Title Piirtäjän opissa – Keisarillisen Aleksanterin -yliopiston piirustussalin historia 1830–1893 Oppiaine – Läroämne – Subject Taidehistoria Työn laji – Arbetets art – Level Aika – Datum – Month and year Sivumäärä– Sidoantal – Number of pages Pro gradu -työ Toukokuu 2018 100 Tiivistelmä – Referat – Abstract Pro gradu -työni aiheena on Keisarillisen Aleksanterin -yliopiston piirustussalin historia vuosina 1830–1893. Tutkimukseni kattaa kolmen piirustusmestarin opetuskaudet. Vuosina 1830–1848 piirustusmestarina toimi Pehr Adolf Kruskopf. Häntä seurasi Magnus von Wright, joka toimi piirustusmestarina vuodet 1849–1868. Hänen jälkeensä toimeen valittiin Adolf von Becker, jonka opetuskausi kesti vuodet 1869–1892. Yli kuusikymmentä vuotta piirustussalin historiaa avaa näkökulman Suomen taidekoulutuksen alkuvaiheisiin, yliopiston kehitykseen sekä syvempiin muutoksiin yhteiskunnassa. Tutkimuksessa on käytetty lähteenä erityisesti Helsingin yliopiston konsistorin pöytäkirjoja, Suomen Taideyhdistyksen pöytäkirjoja, kirjeenvaihtoa ja ajan lehdistöä.
    [Show full text]
  • SURVIVAL GUIDE Åbo–Vasa
    2017–2018 SURVIVAL GUIDE Åbo–Vasa @aboakademi @NoviaUAS www.abo.fi www.novia.fi facebook.com/aboakademi facebook.com/NoviaUAS youtube/aboakademi youtube/NoviaUAS [email protected] [email protected] General Emergency Number Ambulance, Police, Fire Department 112 Poison Information Centre 09-471 977 Contents Contents Introduction to the Survival Guide . 1 1 . Finland . .2 1.1 Finland in a nutshell .............................................2 1.2 The City of Åbo/Turku ...........................................3 1.3 The City of Vasa/Vaasa ...........................................3 1.4 Åbo Akademi University ..........................................4 1.5 Novia University of Applied Sciences ...............................5 2 . Åbo Akademi University (ÅAU) . 6 2.1 Offices of ÅAU ..................................................6 2.2 Student Union of ÅAU (Åbo Akademis Studentkår, ÅAS) .............7 2.3 Friendship Programme (only in Åbo) ..............................9 2.4 Exchange Students ...............................................9 2.5 Degree Students ................................................11 2.6 PhD Students ..................................................11 2.7 International Trainees and Visiting Students ........................12 2.8 General Information Concerning Studies ..........................13 2.9 Libraries .......................................................15 2.10 IT Facilities ...................................................19 2.11 Photocopying, Scanning & Printing ..............................20
    [Show full text]