Vattenförekomstbeskrivningar För Kvalitetsfaktorerna Prioriterade
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Vattenförekomstbeskrivningar för kvalitetsfaktorerna prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen - inom Skellefteå kommun Beredningssekretariatet vid Länsstyrelsen i Västerbotten, augusti 2009 Innehållsförteckning Metod för statusbedömning........................................................................................................ 2 Lövselefjärden (SE641745-211570) .......................................................................................... 5 Kallviken (SE641875-212250) .................................................................................................. 8 Blackefjärden (SE642035-212600).......................................................................................... 10 Bjuröfjärden (SE642950-213400)............................................................................................ 14 Bäckfjärden (SE643160-212730)............................................................................................. 19 Storsladan (SE643550-211920) ............................................................................................... 21 Burefjärden (SE643700-211940) ............................................................................................. 25 Simpan (SE643920-211500).................................................................................................... 31 Ytterviksfjärden (SE644030-218500) ...................................................................................... 39 Ursviksfjärden (SE644150-211000) ........................................................................................ 41 Sörfjärden (SE644040-211260) ............................................................................................... 48 Skelleftehamnsfjärden/Kallholmsfjärden (SE644070-211650) ............................................... 54 Hålfjärden (SE644380-211703) ............................................................................................... 63 Boviksfjärden (SE644730-210650).......................................................................................... 67 Inre Kågefjärden (SE645000-212100) ..................................................................................... 69 Kågefjärden (SE645000-213500) ............................................................................................ 73 Bredviksfjärden (SE645130-211040) ...................................................................................... 77 Rösnäsfjärden (SE645340-211330) ......................................................................................... 81 Byskefjärden (SE645500-212000)........................................................................................... 83 Tåmfjärden (SE645830-212300).............................................................................................. 90 Åbyfjärden (SE645950-212650).............................................................................................. 92 Kinnbäcksfjärden (SE650280-213110).................................................................................... 95 M Bottenvikens kustvatten (SE645100-211800) ..................................................................... 99 Skelleftebukten (SE643820-212260) ..................................................................................... 106 Referenser............................................................................................................................... 111 Metod för statusbedömning Enligt vattendirektivet har metaller och miljögifter delats in i två kategorier, Prioriterade ämnen och Särskilt förorenande ämnen , utifrån vilken påverkan de har på miljön. Prioriterade ämnen är ämnen som har EU-gemensamma miljökvalitetsnormer (gränsvärden), dessa ämnen bestämmer den kemiska statusen inom vattenförekomsten. Vilka de prioriterade ämnena är anges i beslut 2455/2001/EG samt i Fiskvattendirektivet (2006/44/EG) och Skaldjursdirektivet (79/923/EEG). Särskilt förorenande ämnen är de ämnen som inte behandlas under kemisk status men ändå släpps ut i betydande mängder i vattenförekomsterna. Dessa ämnen påverkar bedömningen av den ekologiska statusen . Vid klassificering delas dessa ämnen upp i icke syntetiska (tungmetaller) och syntetiska ämnen (övriga ämnen). I Naturvårdsverkets rapport 5799, Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen, redovisas förslag till gränsvärden för ett antal särskilt förorenande ämnen som kan tänkas vara miljöproblem i olika delar av landet. 1. Bedömning av mätdata Vid bedömning av status för båda kvalitetsfaktorerna ska, enligt vattendirektivet, främst halter i vattenfas användas. Längs Västerbottens kust har prover på metaller och miljögifter främst tagits i sediment och biota (abborre och snäckor). Eftersom mätdata från vattenfas generellt saknas har istället expertbedömningar gjorts utifrån andra matriser och underlagsmaterial. Inför beslut om åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer i december 2009 har inte heller bedömningsgrunder och riktvärden funnits fastställda för dessa kvalitetsfaktorer. Endast preliminära riktlinjer från Naturvårdsverket har funnits att tillgå som stöd för bedömningen. Analys av sediment Enligt Naturvårdsverkets förslag på arbetsgång har i första hand biologiska säkerhetsgränser enligt Oslo-Paris kommissionen (OSPAR) använts vid statusbedömning. Säkerhetsgränserna anger de koncentrationer i sediment över vilka biologiska effekter kan förväntas på känsligaste art. OSPAR’s gränsvärden kan dock endast tillämpas på sedimentdata analyserat med totalanalys. För en del av sedimentdatat från Västerbottenskusten har analyserna gjorts enligt Svensk standard. Dessa data har därför bedömts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Naturvårdsverket, rapport 4914) och vägts in i expertbedömningen. Med totalanalys menas att totalt innehåll av ett visst ämne analyserats, även den del som är inbunden i partiklar och därmed inte är biologiskt tillgänglig. Svensk standard innebär att proverna behandlats så att endast den del av metallinnehållet som anses vara biologiskt tillgängligt analyserats. Analys av biota Resultat från analyser av metaller och miljögifter i fisk (abborre) har bedömts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och Hav (Naturvårdsverket, rapport 4914). Både organiska miljögifter och tungmetaller har analyserats i abborre, men endast tungmetaller har kunnat statusklassas p. g. a. att analys av de organiska miljögifterna inte gjorts på lever som bedömningsgrunden föreskriver. Organiska miljögifter har endast 2 expertbedömts utifrån jämförelse med referensområdet (nationell miljöövervakning vid Holmöarna). För metaller i snäckor finns inga bedömningsgrunder. Istället har de uppmätta halterna jämförts med bakgrundsvärden. Bakgrundsvärderna för metallhalter i Lymnea-snäckor från Bottenviken har fastställts i tidigare undersökningar och anses spegla områden med låg industriell belastning (Björklund 1985). Analys av vatten I de fall det finns analysresultat i vattenfas bedöms dessa enligt föreslagna riktvärden. Riktvärdena för prioriterade ämnen är hämtade från Naturvårdsverkets PM ” Inspel till förslag till arbetsgång för kartläggning av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen” . Riktvärdena för särskilt förorenande ämnen är hämtade ur Naturvårdsverkets rapport 5799, ”Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen”. 2. Övrigt underlag - bedömning av påverkan Miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten har vägts in i expertbedömningen då det finns risk att utsläppen påverkar vattenförekomsten. Även anläggningar med förorenad mark har vägts in, så kallade MIFO-objekt (Naturvårdsverket 2002). Objekt med MIFO-klass 1 eller 2, d.v.s. utgör mycket stor risk respektive stor risk för människa och miljö, som ligger i anslutning till en vattenförekomst bedöms utgöra en så pass stor risk att det ska påverka klassningen. 3. Sammanvägning av status Principen one-out-all-out har fått gälla vid bedömningen av prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen. Det betyder att om ett ämne överskridit ett gränsvärde enligt de tillämpade bedömningsmetoderna ovan har kvalitetsfaktorn Prioriterade ämnen bedömts ”Uppnår ej god status” och Särskilt förorenande ämnen bedömts som ”Måttlig status”, beroende på vilken kategori ämnet tillhör. Detta har i sin tur fått inverkan på Kemisk status Uppnår ej god respektive Ekologisk status Måttlig status. Kriteriet för sänkning av status till ”Uppnår ej god” för Prioriterade ämnen och därmed ”Uppnår ej god” för Kemisk status är att mätdata som bekräftar detta måste finnas tillgänglig inom vattenförekomsten. Utifrån expertbedömningarna har status även sänkts när Särskilt förorenade ämnen visat på ”måttlig status” men mätdata för prioriterade ämnen saknats. Detta har gjorts enligt försiktighetsprincipen eftersom risken är stor att även prioriterade ämnen finns i betydande mängd i vattenförekomsten. I många vattenförekomster saknas mätdata. Vi anser ha så pass mycket underlag för att göra expertbedömningen att statusen är god eller sämre i dessa vattenförekomster. Detta inverkar även på den ekologiska statusen. 4. Brister i bedömningarna Statusbedömningen är gjord utgående från preliminära riktlinjer och gränsvärden. Säkerhetsgränserna enligt OSPAR är lågt satta, vilket betyder att vissa ämnen obefogat kan hamna över säkerhetsgränserna. Både bedömningsgrunderna och gränsvärderna är inte heller 3 anpassade till att skilja mellan naturlig och mänsklig påverkan. När det gäller analyser av bottensedimenten är det också svårt att fastställa