Lund Universitet Kurskod: UNDK02 Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Tony Ingesson

Desinformation och dödliga sjukdomar.

Ola Torkelsson

Abstract

In December 2019, news came from about a mysterious virus that infected people in the Chinese city of Wuhan. During the following weeks the disease spread further to a number of countries all over the world (DW 2019). The new disease turns out to be very dangerous and highly contagious. While the pandemic spread and people died started to spread in the media, social media, and in the general discourse (Bandera et al 2021: 5). The emergence and spread of the Covid-19 virus gave an opportunity to exploit the deadly disease for disinformation. A similar disinformation operation was carried out by the in connection with the AIDS disease in the 1980s (Boghardt 2009: 4). I have chosen to study these two cases of deadly diseases and how they have been used for disinformation by the Soviet Union and Russia, respectively. I have examined the similarities and differences in the use of disinformation in the two cases against the background of the Soviet strategy Maskirovka. The result shows that you can trace some features from maskirovka to the AIDS and Covid-19 disinformation operations.

Key words: Disinformation, Russia, Soviet Union, Covid-19, and AIDS

Words 9484

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Syfte & Frågeställning 1 1.2 Struktur 1

2 Bakgrund 2

3 Tidigare forskning 2

4 Metod 4

4.1 Avgränsningar 5 4.2 Källor och ällkritik 5

5 Teori 6

5.1 Maskirovka 6 5.2 Aktiva åtgärder 7 5.3 Desinformation 9

6 Empiri 10

6.1 Fallstudie I, AIDS under 1980-talet 10 6.2 Fallstudie II, Covid-19 under 2020 15

7 Analys 19

7.1 Utgångspunkt för desinformation 19 7.2 Mål med desinformationen 19 7.3 Organisation och resurser 20 7.4 Tidsperspektiv 22 7.5 Spridning och ekosystem 22 7.6 Träffsäkerhet 26 7.7 Innehåll i desinformationen 27 7.8 Dolda, öppna, indifferenta åtgärder 28

8 Slutsats 29

9 Referenser 32

1 Inledning

I december 2019 kom det uppgifter om ett mystiskt virus som infekterade människor i den kinesiska staden Wuhan, Kina. Sjukdomen spreds vidare till en mängd länder i världen under januari och februari 2020 (DW 2019) Inför den nya sjukdomen spreds information men också desinformation. Rapporter om hur pandemin spreds och hanterades kom från många länder och bidrog till stora mängder information och desinformation i media, sociala medier, och i den allmänna diskursen (Bandeira et al 2021:5). Uppkomsten och spridningen av viruset Covid-19 gav Ryssland en möjlighet att utnyttja den dödliga sjukdomen för desinformation. En liknande desinformations- operation genomfördes av Sovjetunionen i samband med sjukdomen AIDS under 1980- talet (Boghardt 2009:4). Jag har valt att undersöka desinformation kopplad till dessa två dödliga sjukdomar och hur de har utnyttjats av Sovjetunionen respektive Ryssland. Jag har undersökt likheter och skillnader i användandet av desinformation i de två fallen mot en bakgrund av den sovjetiska vilseledningsstrategin Maskirovka. Min förhoppning är att studien kan ge ett bidrag kring rysk och sovjetisk desinformation kopplad till pandemier och dödliga sjukdomar.

1.1 Syfte och frågeställning Vilka likheter och skillnader finns mellan Sovjetunionen och Ryssland gällande användandet av desinformation och aktiva åtgärder kopplat till de två dödliga sjukdomarna AIDS och Covid-19? Jag kommer även att undersöka i vilken utsträckning det går att klassificera de olika desinformationsåtgärderna som öppna, dolda eller indifferenta enligt vilseledningsstrategin maskirovka.

1.2 Struktur Uppsatsen inleds med en kort bakgrund till desinformation följt av en genomgång av tidigare forskning kopplat till ämnet. I teoridelen går jag igenom vilseledningsstrategin maskirovka och desinformation som en utgångspunkt för uppsatsen. Detta följs av en

1 beskrivning av de två fallen AIDS och Covid-19. Efter fallbeskrivningarna följer analysen där jag går igenom ett par teman inom desinformation kopplat till de två dödliga sjukdomarna. Uppsatsen avslutas med slutsatser.

2 Bakgrund

Enligt Thomas Rid befinner vi oss i den fjärde vågen av desinformation. Den första var mellan åren 1920-1930 under den stora depressionen. Den andra vågen började efter andra världskriget och inbegrep politisk krigsföring mellan främst USA och Sovjetunionen. Den tredje vågen kom i slutet av 1970-talet med en hög grad av kunskap och professionalitet, inte minst från Sovjetunionens sida. Den fjärde vågen av desinformation växte fram under 2010-talet i och med digitala mediers genomslag och en alltmer uppkopplad befolkning över hela världen. 1900-talet var ett stort testlaboratorium för organiserad desinformation och , speciellt under det kalla kriget (Rid 2020:13). I samband med den digitala revolutionen flyttades stora delar av desinformationen ut på nätet. AIDS och Covid-19 är två dödliga sjukdomar där man vid utbrotten inte hade mycket information, varken om dödlighet eller hur sjukdomarna smittade. Bristen på kunskap ledde till rädsla och misstänksamhet vilket i båda fallen skapade möjligheter för Sovjetunionen och Ryssland att genomföra desinformationsoperationer där målet var att försvaga och skapa motsättningar mellan motståndare på den internationella arenan, primärt USA, EU och NATO (Weitz 2020:2).

3 Tidigare forskning

Frågan om huruvida påverkansoperationer (där desinformation ingår) och dolda åtgärder (covert action) är en del av underrättelsecykeln delar forskarna i två överlappande läger. Warner och Stout (2018) argumenterar för att påverkansoperationer utgör en kärnverksamhet i underrättelsearbetet. Där ingår insamling, bearbetning och distribution av underrättelseinformation. Ibland ingår även hemliga påverkansoperationer. Underrättelsearbete är egentligen en funktion av andra aktiviteter som beslutsfattare, speciellt nationer, genomför. Dessa är säkerhet, krig och diplomati (Stout & Warner 2018:519). Beerbower & Wheaton (2006) accepterar påverkansoperationer så länge de inte är centrala i underrättelsearbetet utan genomförs

2 med viss distans från kärnverksamheten som utgörs av informationsinsamling och bearbetning. (Wheaton & Beerbower 2006:329).

Yablokov undersöker rysk diplomati inom ramen för den ryska utrikespolitiken i en artikel från 2015. Med hjälp av global kommunikation är tanken att Ryssland kan engagera en världsomfattande publik för att främja landet och dess intressen. Genom att bla ta upp nyheter med konspiratoriska vinklar kan man förstärka social och kulturella motsättningar och därmed generera starka motsättningar mellan grupper och kanske framför allt, mot den politiska eliten (Yablokov 2015:301).

Gerritt menar att desinformation främst är en politisk fråga och att det effektivaste sättet att hantera desinformation görs genom att minska motsättningar mellan grupper i samhället men det är en enorm utmaning. Användandet av desinformation driver på redan existerande splittring och oro i samhället och är en negativ kraft. Dessutom anser Gerritt att effekten av desinformation är överdriven. Maktbalansen i det internationella systemet är inte hotat men man bör trots det ta desinformation på stort allvar och förstå att det är ett hot. (Gerritt 2019:7).

Gioe et al (2018) beskriver Sovjetunionen och Rysslands sårbarhet inför extern men även intern kritik och information. De menar att genom den egna sårbarheten förstod man kraften i desinformation, information, propaganda och kritik som kanaliserades genom strategin aktiva åtgärder (Gioe et al 2018:519). Målet med aktiva åtgärder och desinformation för Sovjetunionen under Kalla kriget var att diskreditera USA, så split och misstänksamhet mellan västallierade stater och köra in en kil mellan medborgarna i alliansfria länder och deras ledare som beskrevs som amerikanska marionetter (Gioe et al 2018:520).

Ajir & Vailliant (2018) undersöker och dissekerar ryska strategier för informationskrig i sin artikel ”Information Warfare: Implications for Deterrence Theory”. De ger en överblick av hur olika källor i Ryssland sprider desinformation och de beskriver även hur tre domänerna kopplade till desinformation och vilseledning: cyberdomänen, den konventionella domänen och den psykologiska domänen, är sammankopplade och fungerar. Ajir & Vailliant beskriver det som de kallar den ”sjätte domänen” som

3 psykologisk krigsföring som ibland överlappar men som inte nödvändigtvis är kopplad till cyberdomänen. De argumenterar för att desinformation och informationsoperationer bör förstås i ett bredare perspektiv och att USA bör inta en mer aktiv roll gentemot Ryssland, framför allt i den psykologiska domänen (Aijir & Valliant 2018:89).

I boken ”Den Stora Maskeraden” (2000) går Lars Ulfving igenom och förklarar den sovjetiska vilseledningsstrategin Maskirovka. Ulfving ger en bakgrund där han bla går igenom uppfattningsförmåga, beslutsförmåga, den historiska bakgrunden till strategin och historiska exempel på vilseledning. Ulfving skriver även om huruvida maskirovka kan tänkas vara en strategi framåt för Ryssland. Han resonerar även kring den tekniska utvecklingen på området under Ryssland och vilka implikationer det medför. Slutsatsen är att strategin fortfarande är aktuell men att den kommer att anpassas för att öka chanserna för effektiv vilseledning och överraskning (Ulfving 2000).

Schultz och Godson (1984) går i sin bok ”Dezinformatsia” igenom desinformation och aktiva åtgärder under Kalla kriget. Schultz och Godson tar upp hur spridandet av desinformation organiserades och genomfördes under Kalla kriget. De går även igenom teman inom propaganda och desinformation och olika tekniker kring hur Sovjetunionen har arbetat med desinformation (Schultz & Godson 1985).

4 Metod

Studien är en kvalitativ undersökning av desinformation inom ramen för vilseledningsstrategin Maskirovka kopplat till de två dödliga sjukdomarna AIDS och Covid-19. Studien genomförs som en jämförande fallstudie. Ambitionen med studien är att undersöka likheter såväl som skillnader i hur desinformation organiseras och genomförs under Sovjetunionen kontra Ryssland (Bryman 2018:102).

Jag har valt att titta på två desinformationsoperationer inom ramen för världsomspännande, dödliga sjukdomar med över trettio år emellan sig. Operation Denver som handlade om AIDS pågick mellan 1983 och 1989. Desinformations- operationen gällande Covid-19 startade 2020 och pågår fortfarande.

4 Det är alltså typer av fall som studeras vid två tillfällen där avsändarstaten har förändrats/utvecklats från Sovjetunionen till Ryssland. Genom att lyfta fram likheter och skillnader mellan de två fallen där avsändaren är Sovjetunionen respektive Ryssland, hoppas jag kunna bidra till teoriutveckling inom området desinformation och aktiva åtgärder kopplat till vilseledningsstrategin maskirovka. Studien har ett longitudinellt inslag (Bryman 2018:102). Jag har valt fallen för att kunna säga något om fenomenet desinformation kopplat till dödliga sjukdomar både under Sovjetunionen och Ryssland. Dessa två fall är att betrakta som unika då de har ett antal gemensamma faktorer och förutsättningar (se lista nedan) (Bryman 2018:99).

1 Båda fallen är kopplade till en dödlig sjukdom 2 Sjukdomen uppkommer plötsligt och utan förvarning 3 Sjukdomen sprids fort och påverka länder över hela världen 4 När sjukdomen uppkommer finns ingen klar information om hur den sprids eller hur den kan behandlas. 5 Sjukdomen öppnar upp för att genomföra desinformationsoperationer, främst riktade mot USA och NATO. 6 Desinformationsoperationer genomförs i båda fallen

4.1 Avgränsningar Jag har valt att undersöka desinformation kopplat till två dödliga sjukdomar vid två olika tillfällen, AIDS på 1980-talet och Covid-19 under 2020.

4.2 Källor och källkritik Källorna utgörs av forskningsartiklar, tidningsartiklar, officiella dokument, rapporter samt fackböcker om desinformation och maskirovka. De källor med koppling till Ryssland och Sovjetunionen och det gamla östblocket är få men utgörs bla av arkivdokument som visar kommunikation angående desinformation mellan underrättelsetjänster i öst. Till detta tillkommer information från nyhetsartiklar samt rapporter från USA och EU. Mycket av materialet är sekundärmaterial som kommer från Västeuropa och USA som historiskt har varit antagonister till Sovjetunionen och

5 Ryssland. Materialet och beskrivningen av fallet med AIDS är historia och går att beskriva relativt tydligt utifrån materialet jag har samlat in. Det skiljer sig ifrån hur jag har fått förhålla mig till materialet som jag har samlat in och valt gällande fallet Covid- 19. Pandemin pågår fortfarande och jag har valt att titta på material från det som hände under delar av 2020. Främst har jag lutat mig mot rapporter som illustrerar händelser mellan januari och augusti 2020 (APSIS 2020).

5 Teori 5.1 Maskirovka Maskirovka är en rysk strategi i vilseledning med ursprung från Sovjetunionen. Strategin inbegriper allt från vilseledning på strategisk nivå till hur den enskilde soldaten ute i fält maskerar sig. Maskirovka genomförs på tre nivåer: strategisk, operativ och taktisk. På den strategiska nivån är målet att före eller i början av ett krig köpa sig tid för att kunna hinna förbereda sina styrkor för att ta initiativet. Målet är även att beröva motståndaren strategiska fördelar och att hindra eller frustrera motståndarens organisation samt att underminera moralen och stabiliteten hos motståndarens arme och folk. Desinformation är en del av denna strategi på strategisk nivå. (Glantz 1989:43). Enligt den sovjetiska synen på maskirovka är desinformation och vilseledning en förlängning av politiken, speciellt innan kriget bryter ut. Om utgångspunkten är att krig är en möjlighet så beror resultatet av kriget på hur man förbereder sig i fredstid innan kriget bryter ut. För att vilseledning och desinformation ska vara effektivt måste det alltså vara centralt även under fredstid.

Denna syn på vilseledning och desinformation är en produkt av Marxism-Leninism såväl som normalt militärt tänkande. Krig är en naturlig del av den processen och så även vilseledning som ett sätt att åstadkomma förändring. Den Marxist Leninistiska synen på vilseledning och desinformation antar en moralisk ståndpunkt som går ut på att alla åtgärder som hjälper socialismen är moraliska från den sovjetiska synvinkeln. Alltså är desinformation och vilseledning moraliskt rätt att göra av två skäl. Dels för att uppnå politiska mål utan att kriga och dels för att möjliggöra ett eventuellt övertag vid krig (Glantz 1989:44).

6 Maskirovka utgörs av aktiva och passiva åtgärder som imitation, desinformation, hemlighållande av aktiviteter och demonstrativa åtgärder(Glantz 1989:45). Maskirovka beskrivs som en strategi för att utnyttja okonventionella medel och metoder som vilseledning och överraskning för att åstadkomma förvirring, fördröjning, panik och kaos samt försvåra och förhindra återtagande av det förlorade initiativet innan de operativa målen nåtts (Ulfving 2000:12). Framgång kan vinnas genom att försvararen tappar tilltron till sin egen förmåga och förlorar vilja och motståndskraft (Ulfving 2000:12).

5.1.2 Aktiva åtgärder Aktiva åtgärder är en del av maskirovka och beskrivs som något man genomför för att påverka händelser, beteenden och handlingar hos motståndare. (Ajir & Vailliant 2018:73). Termen omfattar en rad olika metoder för att påverka och utöva inflytande på beslut, händelser och skeenden i andra länder. Detta gör man genom att försöka påverka uppfattningar och åsikter hos statsmakten, den allmänna opinionen, media och andra grupper. Målet med aktiva åtgärder är att uppnå avgörande fördelar gentemot motståndaren utan användande av väpnat våld (Ulfving 2000:73). Man uppnår fördelar genom att på olika sätt försvaga motståndaren (Rid 2020:14). Det kan handla om att urholka legitimiteten för en regering, stat eller ett samarbete som tex NATO och EU. Det kan även handla om att försvaga en specifik individ, bekämpa ett speciellt vapensystem eller för att påverka ett specifikt politisk beslut. (Rid 2020:15).

Aktiva åtgärder är inte lögner av politiker utan medvetet framtagna produkter genom ett metodiskt arbete av en byråkrati (underrättelsetjänst) som arbetar professionellt genom att ständigt förbättra sig använder desinformation mot primärt andra stater. Alla aktiva åtgärder innehåller ett element av desinformation. Det kan handla om förfalskningar, hemlig inhämtning av information eller hemliga agenter involverade för att sprida rykten och propaganda för att förstärka ett budskap.

7 Det finns tre varianter av aktiva åtgärder: 1. Dolda (svarta) 2. Öppna (vita) 3. Indifferenta (gråa) (Ulfving 2000:73)

Dolda aktiva åtgärder sker genom att det egentliga ursprunget döljs. Exempel på detta är spridande av propaganda med falsk ursprungsbeteckning (tex falsk information som planterats i icke-sovjetisk media). Det kan även vara utnyttjande av inflytelseagenter (agents of influence), propaganda och dold desinformation. Öppna aktiva åtgärder är där åtgärdernas ursprung anges utan förbehåll som diplomatiska kanaler, kulturellt utbyte och officiell information. Indifferenta aktiva åtgärder är där ursprunget varken medges men man heller inte anstränger sig för att dölja det. Det kan vara användandet av frontorganisationer, andra länders kommunistpartier eller organisationer med kopplingar till Sovjetunionen och Ryssland (Ulfving 2000:74)

Aktiva åtgärder genomförs både under fredstid och under krig. Varken den ryska eller den sovjetiska strategin gör någon som helst skillnad på detta. Desinformation som en aktiv åtgärd fokuserar på att introducera ett falskt narrativ för motståndaren som påverkar motståndarens beslutsprocess och ledning såväl som allmänheten (Ajir & Vailliant 2018:73). Ett viktigt koncept att förstå inom sovjetisk desinformation är det som kallas ”reflexiv kontrollteori”. Det handlar om hur man påverkar motståndaren och hens beslutsprocess genom att påverka ett par nyckelfaktorer i hur motståndaren uppfattar världen. På så sätt kan man påverkan motståndaren att ta beslut som är negativa för hen (Ajir & Vailliant 2018:74). Reflexiv kontroll begränsas inte enbart till beslutsfattare utan riktar sig även mot breda delar av målstatens befolkning genom olika typ av påverkan. (Ajir & Vailliant 2018:74).

8 5.1.3 Desinformation Desinformation definieras som avsiktligt falsk eller vilseledande information som sprids på ett planerat sätt för att påverka opinion hos en viss grupp eller befolkning (Maharias & Dvilyanski 2018:21). Påverkan genom desinformation handlar mycket om att försöka utnyttja avvikande åsikter och synsätt hos motståndaren för att försvaga samarbetsförmågan hos densamme. Inför ett potentiellt krig är det viktigt att splittra fiendens politiska vilja för att sedan kunna besegra dem militärt (Glantz 1989:584). Motståndaren kan fatta felaktiga beslut och detta kan påverkas och förstärkas av aktiva åtgärder där målet är att påverka åsikter och uppfattningar hos den allmänna opinionen, bland olika grupper och även i regeringskretsar (Ulfving 2000:12). Avsikten kan vara demoraliserande, vilseledande eller döljande. (Ulfving 2000:74). Med desinformation utnyttjar man den allmänmänskliga viljan hos människor att fatta beslut på kortsiktiga, egoistiska grunder och i rent självbedrägeri, vilket resulterar i att en situation bedöms annorlunda och man avvisar alla invändningar. Det kan bero på ideologisk övertygelse, självbedrägeri, rädsla och en misstänksamhet mot fakta (Ulfving 2000:16). Den mest effektiva vilseledningen är den som ”syftar till att förstärka mottagarens förutfattade uppfattningar snarare än att förändra dessa – det är människor som vilseleds eller rentav vilseleder sig själva”. Det är alltså viktigt inom ramen för strategin Maskirovka att genom desinformation och vilseledning förstärka de förutfattade missuppfattningar som gynnar de egna syftena. Split och söndring hos motståndaren är ett mål (Ulfving 2000:17). Vilseledning och rätt typ av desinformation kräver en mycket god kunskap om motståndarens beslutsprocess och hans psykologiska profil (Ulfving 2000:19).

Under Kalla kriget förekom systematisk desinformation och ryktesspridning trots att det rådde fred. Under 2000-talet har det med informationsrevolutionen skapats ”virtuella gemenskaper” där den interaktiva processen skapar delaktighet och generar en egen kultur som består av erfarenheter och kunskaper för en särskild social grupp som existerar inom det digitala nätet (Ulfving 2000:94). Internet och de interaktiva grupperna/samhällena (gemenskaperna) existerar utan hierarkier och medlemmarna i gruppen är anonyma eller uppträder under alias och kommunikationen är inte tidsberoende (Ulfving 2000:95). Någon censur eller kontroll av innehåll i klassisk mening går inte att upprätthålla.

9 Virtuella samhällen är särskilt lämpade för desinformation och psykologisk krigsföring genom att aktörer kan uppträda med anonyma eller falska identiteter som matchar gruppen man vill påverka online. Genom direktkommunikation med gruppen kan desinformationen levereras mycket precist. Den kanske viktigaste delen i den virtuella miljö är att den kulturella processen är snabb vilket resulterar i förändrade värderingar som mycket snabbt kan genomsyra och påverka gruppen (Ulfving 2000:95). Följande skillnader i faktorer som påverkar möjligheten att överraska motståndaren.

1. Initialt var det rörligheten och slagkraften hos militära förband. 2. Informationsrevolutionen 3. Förmågan att uppträda och verka i olika virtuella samhällen och miljöer. (Ulfving 2000:96).

6 Empiri

6.1 Fallstudie I, Desinformation kopplat till AIDS-epidemin under 1980-talet En av de mest kända desinformationsoperationerna under Kalla kriget var kopplad till sjukdomen AIDS under 1980-talet. I juli 1981 kom de första rapporterna i amerikanska tidningar om en ny mystisk sjukdom som främst verkade drabba främst homosexuella i New York. AIDS spreds snabbt och betraktades snabbt som en dödlig, fasansfull sjukdom. I början var det oklart hur sjukdomen spreds och det fanns inga behandlingar tillgängliga (Rid 2020:272). Charles Shively, grundare och redaktör för tidningen ”Fag Reel”, ett magasin med anarkistisk ton som riktade sig till homosexuella anklagade det amerikanska samhället och den amerikanska staten för att diskriminera mot homosexuella, immigranter och drogberoende personer. En stor del av de män som infekterats av sjukdomen i början kom från Haiti och Shively förde fram en teori att AIDS kunde vara ett ”etniskt vapen” och att det fanns bevis att CIA var ansvarig för att spridit sjukdomen ut i samhället. Han hävdade att den amerikanska flottbasen Guantanamo Bay på Kuba kunde vara ”ground zero” varifrån smittan spreds via Haiti till USA (Rid 2020:273).

10 KGB observerade att hysterin och rädslan kopplad till AIDS spreds snabbare än själva sjukdomen. När tillfället uppenbarade sig påbörjades därför en desinformationsoperation. Sovjetunionen var i ett pressat politisk läge på grund av kriget i Afghanistan. Den amerikanska regeringen pressade även Sovjetunionen med anklagelser om att man producerade förbjudna kemiska vapen (Boghardt 2009:4). Iden om desinformationsoperationen kom från KGBs högkvarter i Moskva. KGB hade identifierat en utbredd rädsla för kemiska och biologiska vapen i väst som man ville utnyttja och där passade uppkomsten av AIDS-viruset in (Boghardt 2009:3). Researcharbetet och strategin utarbetades av KGBs avdelning A (Boghardt 2009:5). Under Kalla kriget låg ansvaret för aktiva åtgärder och desinformation under ”Avdelning A” inom KGB som en del i utrikesspionaget. Avdelning A koordinerade olika aktiva åtgärder inom KGB och samarbetade bla även med ”Departementet för internationell kommunikation” som skötte Sovjetunionens externa kommunikation och propaganda.

Desinformationsoperationer planerades ofta hålla på över flera år under Kalla kriget och i fallet med AIDS så pågick desinformationen på olika vis ända fram till och med 1989 (Boghardt 2009:3). Den 16 juli 1983 publicerades ett brev från en anonym person som utgav sig för att vara en välkänd amerikansk vetenskapsman och antropolog, i den indiska tidningen Patriot. Patriot var en tidning med en upplaga på 35000 exemplar som var delfinansierad av Sovjetunionen med målet att sprida desinformation och Sovjetvänliga artiklar (Boghardt 2009:6). Tidningen startades 1962 med stöd från KGB för att publicera desinformation. Nyheter och reportage som först publicerades i Patriot återpublicerades eller citerades sedan i officiell Sovjetisk media ( Department of State 1987:44). Artikel var endast signerad New York. Innehållet i artikeln var till 80% sant och 20% falskt. Det stod att AIDS var tillverkat i ett amerikanskt försvarslaboratorium och var ett nytt, farligt amerikanskt biologiskt vapen. WHO (World Health Organization) hade varnat för sjukdomen (sant), Nederländerna och Frankrike stoppade importen av amerikanska bloddonationer. Artikeln beskrev hur sjukdomen spridits med början i New York och sedan över hela USA (sant). Sedan fortsatte artikeln med desinformationen där man citerade dokument från Pentagon och CIA som skulle visa att man utvecklat och testat nya typer av biologiska vapen. Trots att USA sedan 1968 officiellt förbjudit biologiska vapen hävdar man i artikeln att USA testat biologiska vapen i olika oetiska experiment. Det militära laboratoriet som ledde

11 utvecklingen av hemliga biologiska vapen låg i , en militäranläggning i , USA (Rid 2020:274). Tanken med att publicera texten i Indien var att man trodde att AIDS-epidemin skulle elda på en rädsla för sjukdomen i Indien och sedan få spridning men landet hade ännu inte drabbats på allvar av sjukdomen så artikeln fick inte mycket publicitet, varken i Indien eller i världen (Boghardt 2009:6). Efter det svaga mottagande initialt avvaktade man med operationen tills ett behov uppstod på nytt. I april 1984 presenterade USA forskning som visade hur AIDS fungerade och spreds. Hysterin och rädslan för sjukdomen var fortfarande hög i USA. Sovjetunionen återupptog desinformationsoperation efter det att man anklagats av USA om att dels blockera den internationella kampen mot AIDS och dels bryta mot Genevekonventionen genom att producera biologiska vapen i hemlighet(Boghardt 2009:6). I september 1984 kontaktade KGBs första direktorat andra underrättelsetjänster inom östblocket, bla den ungerska och den östtyska, angående en operation med kodnamnet ”Denver”. Bakgrunden för operationen var att USA hade anklagat Sovjetunionen för att bryta mot konventionen om förbud mot biologiska vapen (Boghardt 2009:4). Tanken med operation Denver var att visa att USA tillverkade biologiska vapen (Rid 2020:276). I ett brev till den bulgariska underrättelsetjänsten (Dimitrov 1985) skriver man från KGB att man genomför aktiva åtgärder kopplade till spridningen av den nya sjukdomen AIDS i USA och andra västeuropeiska länder.

Målet med operation Denver var att visa att den livsfarliga sjukdomen var ett resultat av ett misslyckat militärt experiment genomfört av CIA och Pentagon. Med utgångspunkt i den planterade artikeln i tidningen Patriot ville man sprida vidare falsk fakta med hjälp av de andra underrättelsetjänsterna i öst. I det aktuella meddelandet instruerar alltså KGB sin ungerska partner att delta i operationen (Rid 2020:276). Man lanserade operation Denver med att publicerades en artikel om AIDS i USA i den ryska tidningen Literaturnaya Gazeta den 30 oktober 1985. KGB använde sig ofta av tidningen för att sprida desinformation och propaganda. Man utgick från artikeln i tidningen Patriot men även från korrekt, aktuell statistik om hur sjukdomen spreds i USA. Rubriken var ”Panik i Väst eller vad döljer sig bakom AIDS?”. Artikeln inkluderade även en översikt över ett antal biovapenprogram samt korrekt fakta om militärlaboratoriet i Fort Detrick. Slutligen skrev man ”All denna information kopplad till den mystiska sjukdomen AIDS leder till allvarliga överväganden. Den seriösa indiska tidningen Patriot har till exempel

12 öppet uttryckt antagandet att AIDS är ett resultat av inhumana experiment gjord av Washington” (Rid 2020:277).

Artikeln plockades omedelbart upp och spreds av Radio Moskva. Den fick även spridning ibland annat Sverige, Finland, Peru, Bahrain och Kuwait även om ingen engelskspråkig media plockade upp artikeln. Under tiden i USA publiceras artiklar utan koppling till Sovjetunionen om AIDS och kopplingar till CIA. Vid samma tid publiceras en forskningsrapport om AIDS av den östtyske forskaren Jakob Segal. Den östtyska underrättelsetjänsten använde sig av vetenskapsmannen Segal som producerade en kritisk rapport om AIDS och dess ursprung (Boghardt 2009:9). Rapporten vid namn ”AIDS, dess natur och ursprung” publicerades i en bok vid namn ”AIDS i USA, hemmagjord ondska, Inte importerad från Afrika” (författarens översättning)vid en konferens i , (Rid 2020:277). Artikeln fick stor spridning över stora delar av Afrika. Operation Denver och de aktiva åtgärderna genomfördes i samarbetet med den östtyska och den ungerska underrättelsetjänsten. Östtyskarna såg till att Segals forskning spreds men ville ha hjälp med operationen för att den tog så mycket resurser i anspråk. Den ungerska underrättelsetjänsten (Dimitrov 1985) tog på sig att sprida materialet i Syrien och Libanon men trodde det skulle bli svårt att använda en ungersk forskare som kunde stödja Segals teori om AIDS (Thomas Rid (2020:277).

Den 26 oktober 1986 publicerades den första artikeln i Storbritannien med koppling till operation Denver. Tidningen Sunday Express skrev att AIDS var framställt på konstgjord väg och spreds på grund av ett experiment som gått fel. Artikeln vilade på information från Jakob Segal. Artikeln i Sunday Express spreds och publicerades i minst trettio länder. Efter detta ökade spridningen över hela världen, dels med hjälp av Radio Moskva men också på grund av att den internationella nyhetsbyrån AP citerade en artikel i TASS som i sin tur kom från den ryska tidningen Novosti. AP-artikeln plockades upp av kvällsnyheterna hos CBS News, en av de största nyhetsprogrammen på amerikansk tv. Den kända nyhetsuppläsaren Dan Rather sa i direktsändning: ”En sovjetisk militärpublikation påstår att AIDS har läckt ut från ett amerikanskt militärlaboratorium som utvecklar experiment med biologiska vapen hänvisar till anonyma forskare i Storbritannien, USA och Östtyskland utan några konkreta bevis” (Rid 2020:278). Efter publiceringen i amerikanska CBS News fortsatte KGB att driva operation Denver i

13 ytterligare ca sex månader. Under hösten 1987 skedde en förändring hos statsledningen i Kreml. Gorbatjov blev öppet kritiserad av USAs utrikesminister George Schultz gällande den ryska desinformationen om USA och AIDS. Förenta Nationerna, med uppbackning av både USA och Sovjetunionen, beslutade om en resolution att bekämpa AIDS över världen. Fyra dagar efter att resolutionen röstats igenom i FN publicerades en artikel i den ryska tidningen Izvetsia med två forskare från den ryska vetenskaps- akademien där de distanserade sig från påståendena att viruset skulle spridits av amerikanska myndigheter (Rid 2020:280). Även om Operation Denver officiellt var över fortsatte desinformationen, framför allt från den östtyska underrättelsetjänsten som så sent som 1989 fortfarande trodde att operationen hade potential. Jakob Segal fortsatte att sprida sina konspirationsteorier ända till sin död 1995 (Boghardt 2009:18).

KGB betraktade ”Operation Denver” som en framgång. Viktigt att komma ihåg är att en av de konkreta anledningar som fördes fram som skäl för operationen var att distrahera och motverka det faktum att Sovjetunionens användning av kemiska vapen. Under tiden mellan hösten 1985 och hösten 1987 lyckades KGB med sina samarbetspartners sprida desinformationen och propagandan att AIDS kunde komma från USA och den amerikanska militärens anläggning i Fort Detrick. (Rid 2020:281).

14 6.2 Fallstudie II, Desinformation under Covid-19, 2020 Den ryska desinformationsoperationen kopplad till Covid-19 har siktat på att underminera förtroendet för fakta och trovärdig information om sjukdomen i USA och Västeuropa. Man har även utmålat demokratiska institutioner som svaga och otillräckliga inför hotet från Covid-19. Genom att spela på oron för sjukdomen försöker man överdriva och elda på svagheter och spänningar mellan länder i Väst. Det gäller både länder inom EU och mellan EU och USA (Weitz 2020:2). Rysslands strategi har varit att skapa motsättningar och kaos hos motståndarna då Ryssland uppfattas som starkare när motståndarna försvagas (Bandeira et al 2021:18).

Den ryska militära underrättelsetjänsten GRU har varit involverad i att sprida desinformation om Covid-19, bla via den ryska regeringens informationscenter InfoRos. Material som skapats av GRU sprids sedan vidare på nätet. Propaganda och desinformation sprids ofta via alternativa nyhetssajter i världen som tex OneWorld och Global research och kopplas då loss från sitt ursprung och får ett eget liv (NY Times 2020). Ryssland agerar inte längre enbart med trubbig våld i påverkansoperationer genomförda av (trollfabrik med kopplingar till ryska underrättelsetjänsten) utan man försöker att få ut artiklar och inlägg på legitima hemsidor. Enligt amerikansk underrättelsetjänst arbetar GRUs psyop-enhet, nr 54777, med att mörka sambandet mellan den ryska regeringen och desinformationsoperationer (NY Times 2020). En annan strategi för att få ut desinformation är att använda spökskrivare (Ghostwriters). Spökskrivarna deltar i samtalet på nätet genom fabricerade inlägg, nyheter och kommentarer som grundar sig på fabricerad information i syfte att påverka och missleda de som läser. Således kan falska artiklar och kommentarer spridas vidare där dess ursprung inte är viktigt (Mandiant Report 2020:3). Ryssland har även i högre utsträckning försökt sprida desinformation genom att hjälpa till och förstärka lokala röster hos motståndaren. Man har tex förstärkt inhemsk amerikansk kritik mot hanteringen av Covid-19 på olika plattformar kopplade till tex Qanon-supporters och konspirationsteoretiker. Desinformation muterar och förändras när den sprids via olika nätverk online (Bandeira et al 2021:47).

15

Mål kopplade till desinformationsoperationen om Covid-19 - Undergräva objektiva fakta och korrekt information om sjukdomen och därigenom försvaga demokratiska institutioner i väst genom att visa på hur svårt de har haft att hantera COVID-19 - Öka på oron inför sjukdomen och därmed ilska och misstro mot myndigheter i väst - Så split mellan länder i Väst, både länder inom EU och mellan EU och USA. - Försöka få lättnader i sanktionerna mot Ryssland (Weitz 2020:2)

I material som samlats in mellan januari och augusti 2020 av ASPI (Australian Strategic Policy Institute) från EUvsDisinfos databas och där nyckelordet Covid-19 använts ser man pro-rysk media sprida desinformation om Covid-19. Teman i desinformationen var EU, Georges Soros, WHO, Bill Gates, Ukraina och USA. Information som sprids handlar i många fall om konspirationsteorier om varifrån Coronaviruset kommer, hur man utvecklat och testat vaccinet och EUs långsamma respons för att möta viruset (Serrato & Wallis 2020:2). Materialet består av 808 olika inlägg som publicerades på 760 medieplattformar på 19 olika språk och i olika form (video, bilder och artiklar). Det mest använda språket var ryska, följt av engelska, spanska, italienska och tyska. De ryska medieplattformar som var mest frekventa var Russia Today , News Front, South Front, Geopolitica, olika delar av nyhetsorganisationen Sputnik (Armenien, Spanien, Tjeckoslovakien) (Serrato & Wallis 2020:4). Sputnik är en nyhetsbyrå som producerar pro-ryska artiklar, News Front är kopplat till ryska separatister i östra Ukraina och har fått sina konton borttagna från bla Facebook, anklagade för att ha publicerat olämpliga inlägg för en utländsk stats räkning. Enligt magasinet (Facebook Report 2020). Enligt det tyska magasinet Die Zeit har en tidigare anställd på News Front hävdat att den ryska säkerhetstjänsten har finansierat Front News (Serrato & Wallis 2020:5).

16 Exempel på desinformation och teman som spridits - Covid-19 vaccin är ett bedrägeri av de stora läkemedelsbolagen ledda av Bill Gates. - EUs hantering av coronaviruset sätter EUs existens på spel. - Som en följd av höjd budget för NATO har man inte råd med ventilatorer på sjukhus. - Coronaviruset förstör myten om NATOS superarmé. Nato flyr nu Europa. - Coronaviruset är ett vapen skapat i amerikanskt laboratorium med syfte att skada USAs fiender

Ett annat exempel på desinformation kopplat till Covid-19 är det ryska påståendet att det dog ett antal ukrainska medborgare och soldater i Ukraina som deltog i ett amerikanskt vaccintest vilket inte var sant. Påståendet som hade tydliga politiska undertoner riktade mot USA och Ukraina fick en stor spridning över flera plattformar till olika grupper. Desinformationen spreds online i det internationella ekosystemet och inte bara till olika subgrupper. Detta trots att många olika media försökte kontrollera påståendet. Från att desinformationen först handlade om den initiala responsen skiftade det nu till att handla om geopolitik och att Ryssland skulle producera ett eget vaccin mot Covid-19 (Thomas, Zhang, Currey 2020:1). Den 17 juli 2020 rapporterade en hemsida med koppling till Ukrainska separatister att ett vaccintest i Ukraina som leddes av amerikaner hade resulterat i fyra ukrainska soldaters död. Artikeln är falsk. Budskapet som man vill förmedla är att den oansvariga ukrainska regeringen utsätter ukrainska medborgare för farliga amerikanska vaccintester eftersom USA inte vill testa vaccinet på sina egna medborgare. Efter det publicerade Luhansk Media Center (ryska separatister) ett pressmeddelande på engelska och ryska om vaccinationstestet som leddes av amerikanska virologer. Den ryska hemsidan lägger till en länk som kopplar dödsfall i samband med det amerikanska läkemedelsföretaget Modernas vaccintester. Följande 48 timmar plockades storyn upp av flera ryska medieplattformar såväl som pro-ryska plattformar som sprider konspirationsteorier som tex Stalkerzone.

Den 18 juli publicerar den ryska nyhetsbyrån News Front en egen version och det dyker även upp inlägg på engelska på Facebook. News Front är stämplad som en del av det ryska desinformationsekosystemet av det amerikanska utrikesdepartementet. Här breddas storyn och fokuserar inte bara på att döda ukrainska soldater dött i ett vaccintest utan att det är ett amerikanskt vaccintest och ett amerikanskt vaccinbolag.

17 Den 19 juli delas twitterinlägg från den ryska medieplattformen thesaker.is. Den 21 juli plockas nyheten upp och sprids via den italienska hemsidan Rassenga Stampa 2.0 som är känd för att dela konspirationsteorier. Den 24 juli börjar bilder av skärmdumpar från den italienska hemsidan bli virala och får stor spridning och samtidigt börjar artiklar från Luhansk Media Center att trenda på nätet för att pika den 27 juli (Thomas et al 2020:3). Mellan den 17juli och den 11 augusti sprids storyn om det falska vaccintestet på bla engelska, spanska, tyska och tjeckiska. Inlägg delades i olika Facebookgrupper över 620 gånger med en räckvidd på ca 14 miljoner personer. Antalet interaktioner (kommentarer, delningar och gillanden) var över 19000st. Det fulla antalet av dessa siffror är sannolikt mycket högre men pga av att Facebook tagit bort mycket av innehållet är dessa siffror de som går att säkerställa (Thomas et al 2020:3). En Facebookgrupp på engelska som hade flest interaktioner för ett enskilt inlägg var en australiensisk antivaccinationsgrupp som fick 164 reaktioner, 56 kommentarer och 113 delningar. Facebook försökte begränsa inläggen runt den 29 juli 2020 men då hade redan storyn nått ut i det informationsekosystemet och var bortkopplad från den initiala källan, nämligen en pro-rysk hemsida (Thomas et al 2020:10). Storyn om vaccintesterna i Ukraina blir nu en del av andra berättelser och ny desinformation som riktade sig mot Modernavaccinet och USA (Thomas et al 2020:11). Den mest använda plattformen som användes för spridning av material var Facebook (Serrato & Wallis 2020:6).

18 7 Analys 7.1 Utgångspunkt för desinformationsoperationerna Myten om AIDS natur och ursprung skapades inte av KGB utan konspirationsteorier om sjukdomen fanns redan i cirkulation i USA (Thomas Rid (2020:280). Samma sak gällde Covid-19 i viss utsträckning. Bristen på kunskap om sjukdomen skapade rädsla och misstänksamhet i världen vilket i båda fallen skapade en möjlighet för Sovjetunionen och Ryssland att genomföra desinformationsoperationerna för att försvaga och skapa motsättningar mellan motståndare på den internationella arenan, primärt USA, EU och NATO (Weitz 2020:2). I fallet med AIDS ville Sovjetunionen utnyttja möjligheten att spela på den amerikanska allmänhetens rädsla för kemiska och biologiska vapen. När AIDS-viruset spreds var det ett bra tillfälle att koppla sjukdomen till biologiska vapen för att uppnå påverkan (Boghardt 2009:3). I fallet med Covid-19 spreds sjukdomen till omvärlden från Kina i december 2019 inför världens ögon. Ryssland utnyttjade rädslan och misstänksamheten som spreds för att sprida en bild och kaos och oro i västvärlden medan det egna landet hanterade situationen väl (Weitz:2020:4). De båda fallen är lika gällande utgångspunkten för desinformationsoperationen. Det dök upp en händelse (dödlig sjukdom) som gjorde människor rädda och oroade vilket ligger i linje med maskirovka där man försöker utnyttja möjligheter och potentiella svagheter hos motståndaren för att vilseleda och påverka allmänheten (Glantz 1989:584).

7.2 Mål med desinformationsoperationerna Målet med aktiva åtgärder och desinformation för Sovjetunionen var att försvara den kommunistiska ideologin samt det sovjetiska samhällssystemet. Dessutom försökte man skydda sig mot kritiken från USA om biologiska vapen (Boghardt 2009:6). Genom att försöka kontrollera informationen som strömmade in i Sovjetunionen medan man spred propaganda och desinformation utomlands hoppades man kunna skydda ideologin från utländska hot och inflytande. Aktiva åtgärder och desinformation måste förstås som ett försök att exportera revolutioner och samtidigt skydda, förstärka och bevara den sovjetiska regimen (Gioe et al 2018:523). Rysslands strategi handlar mer om att genom att sprida desinformation skapa oordning och förvirring så man försvagar motståndaren.

19 I fallet med Ryssland och Covid-19 är målet att skydda staten från omvärldens konkurrens där en ökad rysk nationalism är central och där man ifrågasätter omvärlden och speciellt västmakterna kritik av Ryssland (Yablokov 2015:304). Vladimir Putin har sagt att Ryssland ska vara en konservativ bastion som skyddar mot västvärldens överdrivna politiska och ekonomiska liberalism (Gerrits 2019:4). Konkret försöker man också påverka så att sanktionerna mot landet hävs (Weits 2020:1). Det har talats om vaccindiplomati som en del i den ryska strategin där man exporterar vaccin till andra länder. Ett aktuellt exempel är tex EU-landet Slovakiens inköp av det ryska vaccinet Sputnik som ledde till regeringskris där Sputnikvaccinet nämndes som ett verktyg i hybridkrig (Euronews 2021). Inga sanktioner riktade mot Ryssland har dock lyfts. I båda fallen ligger de övergripande målen med desinformationsoperationen i linje med maskirovka, att försvaga motståndaren och skapa sig fördelar men det finns en viss skillnad. En del av Rysslands mål är mycket konkret i form av att man vill att de ekonomiska sanktionerna hävs medan Sovjetunionen ville försvara sin ideologi och politik på det internationella planet genom att distrahera och skifta fokus från internationell kritik mot landet och istället kritisera USA och NATO.

7.3 Organisation och resurser Sovjetunionen hade inte lika stora resurser som sina fiender, både historisk och i nutid, (USA, NATO och länderna i Västeuropa) vilket framtvingade konceptet maskirovka för att bättre kunna möta och vinna över sina motståndare (Glantz 1989:44). Under Sovjettiden var avdelningen som hade hand om aktiva åtgärder (avdelning A) en mycket stor del av underrättelsetjänsten med över 15000 anställda och med en budget på ca 3-4 miljarder USD (Ajir & Vailliant 2018:73). KGB-generalen Oleg Kalugin betecknade aktiva åtgärder som det Sovjetiska underrättelsesystemets själ och hjärta (Gioe et al 2020:516). Kreml och underrättelsetjänsten prioriterade att den kommunistiska ideologin skulle kontrolleras och skyddas. Man tog även hjälp av andra underrättelsetjänster inom östblocket. Både STASI och den ungerska underrättelsetjänsten var involverade i operation Denver (Boghardt 2009:7). Denna syn existerade hela vägen fram till Kalla krigets slut 1989. Under perestrojka och de sista åren innan Sovjetunionen splittrades pågick fortfarande desinformationsoperationer men de exponerades och avslöjades i högre grad av främst USA och CIA. Detta fick som

20 följd att desinformationen minskade drastiskt mellan 1987 tom 1990 (USIA 1992:Crude Anti-American Disinformation). I november 1990 ökade desinformationen igen men med målet att påverka den egna befolkningen i Sovjetunionen. Genom att hänvisa till nyhetsartiklar i amerikansk press påstod man att den liberala, oppositionen och olika demokratiska organisationer i Sovjetunionen fick stöd från utlandet främst av CIA och USA (USIA 1992:Crude Anti-American Disinformation).

När Sovjetunionen delades upp hamnade den stora delen av gruppen som arbetade inom aktiva åtgärder och desinformation hos det nya landet Ryssland. De flesta som arbetade inom Direktorat S fortsatte i sina roller men med Ryssland som ny uppdragsgivare (USIA 1992:Looking To The Future). Likt Sovjetunionen satsar Ryssland på verktyg med låg kostnad och hög påverkan (LCHI, low-cost-high-impact) för att motverka USAs inflytande. Dessa verktyg kan vara påverkansoperationer via sociala medier, påverkan och kontroll över utländska media samt lobbyingkampanj i främst Europa och USA. Ajir & Vailant 2018:75). Det har varit viktigt för Ryssland att använda billigare, asymmetriska metoder för att kunna påverka motståndare. Påverkan via information möjliggör detta för Ryssland av två skäl: Att påverka genom information möjliggör rysk dominans samt att det är en billigare metod än att försöka påverka och hävda sin makt genom konventionella metoder såsom militärmakt. Putin har sagt att Ryssland måste använda sitt överlägsna intellektuella övertag genom assymetrisk påverkan och för att det är kostnadseffektivt (Ajir & Vailliant 2018:74). Att med begränsade förutsättningar genomföra aktiva åtgärder i form av desinformation ligger i linje med strategin Maskirovka (Glantz 1989) . Att dessutom utnyttja sociala medier och internet för att sprida desinformation är inte bara en billig strategi utan även en strategi som det är svårt för västmakterna att skydda sig mot. Eftersom yttrandefrihet är en grundpelare i västerländska demokratier är det svårt för väst att förbjuda desinformation. Västerländska demokratier med öppna samhällen är öppna för desinformation vilket Ryssland utnyttjar (Ajir & Vailliant 2018:76). Under Sovjetunionen och AIDS-fallet var planering och genomförandet mycket mer centraliserat vilket till viss del även stämmer under Ryssland och Covid-19. Men nu är fler autonoma källor igång och arbetar parallellt för att sprida desinformation vilket gör att man kan bredda olika typer av budskap.

21 7.4 Tidsperspektiv När Sovjetunionen planerade och genomförde desinformationskampanjen kopplat till AIDS la man mycket tid på att undersöka och planera strategin innan man sjösatte operationen. Dessutom pågick operationen mellan 1983-1989 vilket är en relativt lång tid för en operation. Den gick dessutom i vågor efter det initiala försöket med artikeln i den indiska tidningen Patriot 1983. Operationen pausades då innan den sattes igång igen något år senare. Där ser man en tydlig skillnad i hur desinformationsoperationen kring Covid-19 har genomförts. Den snabba teknologiutvecklingen har möjliggjort för Ryssland att snabbt få ut information via nätet till skillnad mot Sovjetunionen under Kalla kriget (Ajir & Vailant 2018:74). Man har gått från åtgärder som verkar över lång tid till åtgärder som verkar mycket snabbt (Rid 2020:12). Dessutom gick man från arbetsintensiva åtgärder med experter som studerade och kände motståndaren ingående där planering kunde ta lång tid till trollfabriker som med hjälp av bla botar inte alls kräver lika mycket personal (Boghardt 2009:3). Desinformation på nätet sker på distans utan personliga kontakter av och med experter. Det är lätt att prova olika saker digitalt eftersom det inte finns några problem eller begränsningar med volymen av inslag. Snabbare nyhetscykler gör att tempot har drivits upp (Galeotti 2016:297). Hur länge desinformationskampanjen kommer att pågå vet ingen men när sjukdomen uppkom och rapporterna kom in i början på 2020 påbörjade Ryssland spridningen av desinformation relativt snabbt.

7.5 Spridning och ekosystem Under AIDS-epidemin hade Sovjetunionen begränsad tillgång till media i väst för att sprida nyheter och desinformation. Att sprida information på andra sätt var svårt. Till skillnad från tiden under Kalla kriget har nu Ryssland större möjligheter att sprida desinformation. Ryssland har satsat och lyckats nå ut till internationell media på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Genom att utnyttja en fri press och yttrandefrihet för att sprida propaganda och desinformation har Ryssland kunna sprida sin ”mjuka” makt (soft power) (Ajir & Vailant 2018:77). Spridningen av propaganda och desinformation sker bland annat av ryska internationella media som tex tv-kanalen Russia Today (RT). Kanalen har gått från att verka som en ”mjuk” defensiv kraft till att vara en offensiv kraft där man utförligt bevakar och rapporterar om negativa aspekter, främst av det

22 amerikanska samhället. Det kan handla om konspirationsteorier om 9/11, frågan om var USA förra President Barack Obama verkligen var en amerikansk medborgare för att nämna några. (Ajir & Vailliant 2018:78). Dessutom har Ryssland köpt annonsutrymme i västerländska tidningar som tex Washington Post (USA), Le Figaro (FRA), El Pais, (Spa), Repubblica (Ita) där man visat artiklar döpta till ”Ryssland bortom rubrikerna” Artiklarna är utformade för att passa ett kritiskt, västerländsk synsätt (Ajir & Vailliant 2018:79). Ryska intressen har även köpt upp media i Västeuropa som tex den franska tidningen France-Soir (2009) genom en rysk oligark. Tanken är att genom att via ledarsidor ta upp saker i Rysslands intressen, så blir effekten större än om en nyhetsartikel explicit skriver om en specifik nyhet. (Ajir & Vailliant 2018:79). 2009 köptes den brittiska tidningen Evening Standard upp av en oligark och fd löjtnant i KGB, Alexander Lebedev (Guardian 2009). Russia Today sprider tex desinformation om Covid-19 främst via hemsidor och via sociala medier (Serrato & Wallis 2020:4). Den tekniska utvecklingen som möjliggjort nya sätt att kommunicera på har gett Kreml en möjlighet att påverka sina utrikespolitiska mål på ett nytt sätt som hade varit svårt annars. Det möjliggör bla insamling av data, möjligheter för spridning av propaganda och desinformation. Det är kostnadseffektivt, möjligt att arbeta i det fördolda samt möjligt från olika platser i världen (Ajir & Vailliant 2018:74).

Ryssland har utvecklat och gjort en variant av hur Sovjetunionen genomförde sina påverkansoperationer genom användandet av de tekniska, digitala möjligheterna. Ryssland prioriterar desinformation och propaganda som kan spridas via ny teknik och framför allt med hjälp av informationsteknologin och datorer. Det handlar om nätverksoperationer, elektronisk krigsföring, psykologiska operationer, bedrägerier och utnyttjandet av sociala medier för olika typer av påverkansoperationer (Ajir & Vailliant 2018:75). Det viktigaste är kanske påverkan via sociala medier som Facebook, Twitter, YouTube men även andra plattformar. Även ryska ambassader ute i världen har twittrat ut meddelanden som inte varit sanna (Ajir & Vailliant 2018:76). Ekosystemet som skapas på nätet fungerar så att man både kan förstärka och sprida olika budskap från olika källor samtidigt. Källorna kan vara officiella uttalanden från regeringen, falska social mediekonton, cyberoperationer, botar, proxyhemsidor och vanlig nyhetsmedia. Uppläget ger tre fördelar: (1) olika källor kan skicka budskap till olika mottagare med

23 rätt kalibrerad ton och information. I fallet med Covid-19 spreds antivaccinations- budskap som nådde in till Facebookgrupper som diskuterade antivaccination (Thomas, Zhang, Currey 2020:10). Ulfving skriver att den mest effektiva vilseledningen är den som ”syftar till att förstärka mottagarens förutfattade uppfattningar snarare än att förändra dessa – det är människor som vilseleds eller rentav vilseleder sig själva”. Detta ligger i linje med Maskirovka då desinformation och vilseledning förstärker de redan förutfattade missuppfattningar hos subgruppen (Ulfving 2000:17). Den andra fördelen är att upplägget ger officiella personer (regeringen, statsmakten) möjlighet att förneka inblandning i budskap och desinformation som helt uppenbart är fullständigt felaktig. I Covid-19 fallet ser man exempel på så tydligt falska påståenden (se sid..)som man från officiellt håll har tagit avstånd från. Den tredje fördelen är att mellan de olika avsändarna kan budskap och nyheter studsa fram och tillbaka vilket ger större spridning på grund av förstärkningseffekten. Covid-19 gav Ryssland precis som AIDS- viruset gav Sovjetunionen en möjlighet att ta vara på ett tillfälle för att kunna sprida desinformation (GEC 2020:5).

En del av avsändarna i desinformationsekosystemet kan generera egen kraft och spinn och behöver inte vänta på order från Kreml utan kan verka relativt autonomt och snabbt reagera på utvecklingen. Ekosystemet behöver heller inte fungera i harmoni utan olika varianter av desinformation och riktig information kan blandas och spridas från olika källor, oberoende av varandra, vilket ytterligare fördunklar vad som egentligen är vad, nyheter eller desinformation (GEC 2020:6).

24 Olika källor är delar i samma ekosystem (lista)

* Officiella uttalanden från regeringen: - officiella pressmeddelande från regeringen eller departement - officiella uttalande i social medier, tex twitter- eller Facebookinlägg från ryska ambassader ute i världen - uttalanden från regeringsrepresentanter, tex uttalanden från presskonferenser * Statsfinansierade medier - statsfinansierad media som riktar sig mot en internationell publik (tex Sputnik Mundo, Russa Today Arabic) - statsfinansierad media som riktar sig mot en publik i Ryssland (tex Rossiya 24, RIA Novosti) - statsfinansierad media baserad utomlands (tex LINX, Coda Story:Russia)

* Användandet av proxy-källor - Rysslandsvänliga organisationer och grupper (tex Global Research, Strategic Cultural Foundation) - Rysslandsvänliga lokala språkspecifika sajter (tex Compact Magazine i Tyskland) - Medvetna spridare av den ryska desinformationen (profiler som skriver i media och på nätet) - Omedvetna spridare av den ryska desinformationen (tex det amerikanska justitie-departementet) - Andra staters förstärkning av den ryska desinformationen * Sociala medier - Infiltration av grupper och konversationer som sker i Ryssland - Drivande och spridning av kampanjer och initiativ - Spridning och drivande av olika typer av protester * Cyberoperationer kopplade till desinformation - Hacka information som sedan publiceras (te publiceringen av interna mejl från det demokratiska partiet i USA 2016) - Störa och påverka genom att ta över en hemsidor genom cyberattack

25 - Störa och påverka genom att klona hemsidor - Förfalskningar - Störa andra staters officiella hemsidor (GEC 2020)

Den grundläggande idén med att framgångsrikt sprida desinformation via sociala medier är att få en omedveten publik att engagera sig i den desinformation man önskar sprida så att de i sin tur sprider det vidare i sina nätverk. På så sätt uppnår man två saker; öka spridning och en större distans från den ursprungliga källan. Desinformation har då fått ett eget liv så att säga och fortsätter att spridas och delas (Maharias et al 2018:25).

För att förstärka och få spridning med desinformationen kopplad till AIDS-fallet använde sig KGB dels av tekniken att låta olika tidningar och magasin citera varandra för att driva desinformationen vidare och även förstärka densamma. Ursprungsartikeln var i en indisk tidning som sedan återgavs i en rysk tidning som i sin tur citerades av en nyhetsbyrå osv. Dessutom använde sig KGB av sina systerorganisationer inom östblocket såsom den ungerska säkerhetstjänsten och östtyska STASI för att hjälpa till och sprida desinformationen om AIDS (Dimitrov 1985). KGB bad STASI att använda en vetenskaplig vinkel för vidare spridning av AIDS-desinformationen. STASI arbetade fram den tyska vetenskapsmannen Segla som skrev en kritisk artikel om AIDS ursprung och spridning (Boghardt 2009:9).

7.6 Träffsäkerhet Den interaktiva processen skapar delaktighet och generar en egen kultur som består av erfarenheter och kunskaper för en särskild social grupp som existerar inom det digitala nätet (Ulfving 2000:94). Det digitala nätet och de interaktiva grupperna (communities) existerar utan hierarkier, medlemmar i grupperna är anonyma eller uppträder under alias och kommunikationen är inte tidsberoende. Den virtuella världen är särskilt lämpad för desinformation och psykologisk krigsföring genom att aktörer kan uppträda med anonyma eller falska identiteter som matchar gruppen man vill påverka online. Genom direktkommunikation med gruppen kan desinformationen levereras mycket precist. Den kanske viktigaste delen i den virtuella miljö är att den kulturella processen

26 är snabb vilket resulterar i förändrade värderingar som mycket snabbt kan genomsyra och påverka gruppen (Ulfving 2000:95). I fallet med Covid-19 spred Ryssland tex antivaccinations-budskap som nådde antivaccinationgrupper på sociala medier (Thomas et al 2020:10). Detta ligger i linje med Maskirovka då desinformation och vilseledning förstärker de redan förutfattade missuppfattningar hos subgruppen (Ulfving 2000:17). I historien har attacker mot en nation ofta resulterat i att medborgarna samlas kring flaggan för att försvara landet, trots sina inbördes olikheter. Genom påverkan via främst sociala medier passerar man enkelt landets gränser och budskapet når den enskilde individen och förstör den konkreta vi-känslan hos befolkningen (Ajir & Vailliant 2018:82). I exemplet Covid-19 ser man det genom att budskap anpassas för att nå fram till olika subgrupper (Ulfving 2000:94). Det är dock mycket svårt att mäta några exakta effekter av aktiva åtgärder och desinformation men de kan utgöra en liten del i periferin i det större spelet (Rid (2020:281). Operation Denver i fallet AIDS betraktades som en framgång och desinformationen spreds i västvärlden och Afrika på en relativ bred front. För att kunna påverka motståndarens befolkning och splittra dess politiska vilja gäller det enligt maskirovka att påverka åsikter och uppfattningar hos den allmänna opinionen såväl som bland olika grupper (Ulfving 200:12). Skillnaden i träffsäkerhet och räckvidd av desinformation mellan fallet AIDS och fallet Covid-19 är att den teknologiska utvecklingen har möjliggjort för Ryssland kan nå mycket fler specifika grupper med desinformation nu jämfört med Sovjetunionen på 1980-talet. Det beror främst på användningen av internet och sociala medier. Sovjetunionen var beroende av att andra medier skulle plocka upp ”nyheten” och sprida den vidare i hopp om att träffa rätt grupper men det var en långsam process.

7.7 Innehåll i desinformationen Jämfört med tidigare påverkansoperationer har budskapen varit många och motsägelsefulla under COVID-19. Olika typer av mer eller mindre sanslösa påståenden har även publicerats utan någon djupare analys och utan någon större övertygelse (Weitz 2020:4). I fallet med AIDS var budskapet relativt homogent, AIDS-viruset var ett dödligt virus framställt av den amerikanska militärens vid anläggning i Fort Detrick, USA (Rid 2020:274). Många av budskapen i påverkansoperationen kring Covid-19 har varit

27 fantasifoster långt ifrån objektiva fakta eller korrekta underlag. Till och med Kreml distanserade sig från de mest bisarra konspirationsteorierna som spreds på nätet vilket tyder på att man skapat ett självförstärkande ekosystem av sociala medier som opererar även utan tydlig riktning från statsmakten (Weitz 2020:5). I förhållande till maskirovka kan man säga att i båda fallen utnyttjar man innehåll i desinformationen som i mångt och mycket förstärker förutfattade missuppfattningar och spär på dessa hos publiken (Ulfving 2000:17).

7.8 Dolda, öppna eller indifferenta åtgärder Under Sovjetunionen arbetade många underrättelseofficerare med desinformation och resurser satsades på att förstå och lära känna motståndaren för att kunna påverka densamme på ett optimalt sätt. I fallet med AIDS planterade man en artikel från en anonym person som påstod sig vara en amerikansk vetenskapsman i den indiska tidningen Patriot som var en KGB-finansierad tidning som kunde utnyttjas för spridande av desinformation. Genom att plantera en nyhet i Patriot kunde den sovjetiska nyhetsbyrån TASS sedan hänvisa till Patriot och därmed var nyheten inte längre ursprungligen från Sovjet (Rid 2020:274). Åtgärden där man planterar en nyhet i den indiska tidningen Patriot får betraktas som dold då källan till artikel var okänd och därmed dold. När den ryska tidningen Literaturnaya Gazeta sedan skriver om AIDS och hänvisar till den indiska tidningen som källa kan åtgärden tolkas som dold eftersom källan fortfarande är den indiska tidningen med den okända artikelförfattaren. Värt att notera är att här är det första steget mot att desinformationen om AIDS börjar leva ett eget liv så att säga. Vid nästa publicering där man hänvisar till den ryska tidningen Literaturnaya Gazeta har man tagit ännu ett steg bort från källan (Rid 2020:277). STASIs arbetet med att få vetenskapsmannen Segal att skriva en kritisk rapport måste även det betraktas som en dold åtgärd då STASIs roll var inte var känd (Boghardt 2009:6). Likaså var den ungerska säkerhetstjänstens roll dold.

Ryssland opererar över hela skalan från öppna åtgärder (offentliga uttalanden, pressmeddelanden) till helt dolda åtgärder som av typen cyberangrepp där man hackar och kapar hemsidor för att ändra innehållet eller klona sidan. (GEC 2020).

28 Statsfinansierad media i Ryssland är även de öppna men ligger något närmare kategorin indifferenta på skalan. Någonstans i mitten på skalan bland indifferenta åtgärder (gråa) finns proryska hemsidor, medvetna och omedvetna proryska debattörer och mediaprofiler. I spannet mellan indifferenta och dolda åtgärder finner man främst olika profiler på sociala medier som sprider desinformation och som inte verkar ha någon uppenbar koppling till den ryska staten såsom trollfabriker och dyl. Inläggen kan uppmana till protester och civil olydnad eller uppmaning till olika typer av kampanjer. Ett annat sätt a sprida och förstärka desinformation i dessa kanaler är att skriva inlägg på redan etablerade medier och plattformar där man bekräftar och stödjer grupper och personer som ligger i linje med den ryska statens intressen (GEC 2020). Från att ha varit dolda åtgärder under AIDS är allt fler indifferenta eller öppna under COIVD-19. Alla dessa typer av åtgärder stämmer in på maskirovska.

8 Slutsats

Desinformationen som spreds i samband med AIDS och Covid-19 har många faktorer gemensamt kopplat till vilseledningsstrategin maskirovka. Vid båda tillfällena som sjukdomen uppkommer tar Sovjetunionen respektive Ryssland tillfället i akt och utnyttjar möjligheten för spridning av desinformation med målet att påverka och försvaga motståndaren. Motståndaren är helt enkelt försvagad och påverkad direkt och indirekt av de två olika virusen vilket utgör en möjlighet att påverka enligt vilseledningsstrategin maskirovska. Det som skiljer i utgångspunkten är att då Sovjetunionen arbetade med ett defensivt syfte genom att man ville skydda den kommunistiska ideologin och möta kritik från främst USA så vill Ryssland skydda sig och hävda sin nationalism på ett offensivt sätt med målet att även påverka i konkreta frågor som att tex få de ekonomiska sanktionerna mot landet hävda eller i alla fall minskade. I båda fallen sker detta i grunden genom att desinformationen är riktad mot USA och NATO. I fallet Covid-19 är även EU ett mål för desinformationen.

Den teknologiska utvecklingen har möjliggjort ett annat sätt att sprida desinformation i allt vad gäller träffsäkerhet (nå olika subgrupper), tidsperspektiv (det går snabbt att påbörja en desinformationskampanj och snabbt att sprida samt att det är relativt lätt att sprida desinformation) och det är relativt billigt. I fallet med AIDS tog spridandet av

29 desinformation längre tid och Sovjetunionen var beroende av media i Väst för att nå fram till publiken på bred front medan man under Covid-19-pandemin har bättre kontakter med media i Väst och dessutom har man tillgång till digitala vägar öppna fram till motståndaren. I dagens informationssamhälle är det dessutom inget problem ur desinformationssynpunkt om det skapas ett överskott på information och desinformation då det blir svårare sortera i det stora flödet av information, främst på nätet, vilket Ryssland utnyttjar. Man kan säga att man kontaminerar informationsutrymmet med resultatet att publiken får svårt att skilja på vad som är sant och falskt. Organiseringen av desinformation är också förändrad till viss del. Under Sovjetunionen och AIDS-fallet var planering och genomförandet mycket mer centraliserat vilket till viss del även stämmer under Ryssland och Covid-19. En skillnad är dock att det finns fler autonoma källor som arbetar parallellt och sprider desinformation vilket gör att man kan sprida olika typer av budskap där Kreml kan ta avstånd och hävda att de inte har något med dessa andra att göra.

De desinformationsåtgärder som genomfördes av Sovjetunionen och dess allierade i fallet AIDS var dolda då man inte ville att det skulle framkomma eller synas att det var Sovjetunionen som låg bakom kampanjen. Där är det en stor skillnad när man jämför med fallet Covid-19. Ryssland opererar mycket mer tydligt på hela skalan från dolda till öppna åtgärder. De öppna åtgärderna (vita) är desinformation som sprids av officiella källor och olika typer av statligt finansierade media. I den indifferenta kategorin (gråa) av åtgärder ingår olika pro-ryska hemsidor, förespråkare som debatterar och publicerar artiklar och nyheter på ryska och utländska hemsidor, inlägg som går att härleda från ryska trollfabriker, olika typer av kampanjer i sociala medier som med pro-ryska inslag. De dolda åtgärderna (svarta) kan vara rena cyberingrepp i form av att man hackat eller klonat en sajt för att störa eller påverka. Det kan även handla om inlägg och uppmaningar till handling på social medier som inte alls verkar ha med Kreml eller Ryssland att göra.

Dödliga pandemier och sjukdomar utgör en möjlighet för en stat som vill påbörja en desinformationskampanj. Det är svårt att utvärdera hur pass effektiv desinformation är

30 men den det faktum att den verkar öka och att det inte endast är Ryssland som i samband med Covid-19 sprider desinformation borde oroa.

31 9 Referenser

Ajir & Valliant (2018) ”Russian Information Warfare: Implications for Deterrence Theory” Strategic Studies Quarterly (2018), Vol 12:3, sid 70-89 https://www.jstor.org/stable/26481910 (hämtad 201201)

Bandeira, Aleksejva, Knight Le Roux (2021) ”WEAPONIZED: How Rumors About Covid- 19´s Origin Led To A Narrative Arms Race” (elektronisk) DFRLab 2021 https://www.atlanticcouncil.org/weaponized-covid19-narratives/ (hämtad 210307)

Barnes & Sanger (2020) Russian Intelligence Agencies Push Disinformation on Pandemic” (elektronisk) New York Times 200728 https://www.nytimes.com/2020/07/28/us/politics/russia- disinformation-coronavirus.html (hämtad 200301)

Boghardt, Thomas (2009) ”Soviet Bloc Intelligence and Its AIDS disinformation Campaign” (elektronisk) Studies in Intelligence (2009) Vol 53:4 https://www.cia.gov/resources/csi/studies-in-intelligence/volume-53-no-4/soviet- bloc-intelligence-and-its-aids-disinformation-campaign/ (hämtad 201001)

Bryman, Alan (2016) ”Samhällsvetenskapliga metoder” Liber AB, tredje upplagan

Deutsche Welle (2019) ”China investigates SARS-like virus as dozens struck by pneumonia” (elektronisk) Deutsche Welle 191231 https://www.dw.com/en/china-investigates-sars-like-virus-as-dozens-struck-by- pneumonia/a-51843861 (hämtad 210202)

Euronews 2021 ”Slovakia´s ruling coalition in crisis over Sputnik V Covid-19 vaccine” (elektroniskt) Euronews 210204 https://www.euronews.com/2021/03/04/slovakia-s-ruling- coalition-in-crisis-over-sputnik-v-covid-19-vaccine (hämtad 210305)

Facebook Report (2020) ”April 2020 Coordinated Inauthentic Behavior Report” (elektronisk) https://about.fb.com/news/2020/05/april-cib-report/ (hämtad 20210301)

GEC (2020) ”GEC Special Report: Pillars of Disinformation and Propaganda Ecosystem” (elektronisk) US State Department (2020) https://www.state.gov/russias-pillars-of-disinformation-and-propaganda-report/ (hämtad 201225)

Galeotti, Mark (2016) ”Hybrid, ambigous, and non-linear? How new is Russia´s ”new way of war”?” (elektronisk)

32 Small Wars & Insurgencies, 27:2, sid 282-301, DOI:10.1080/09592318.2015.1129170 (hämtad 201227)

Gerrits, André W.M (2019) ”Disinformation in International Relations: How important Is It?” (elektronisk) Security & Human Rights (2019) Vol.19, Nr 1-4 https://www.researchgate.net/publication/338046127_Disinformation_in_Internationa l_Relations_How_Important_Is_It (hämtad 201210)

Gioe, Lovering, Pachesny (2020) ”The Soviet Legacy of Russian : New Vodka from Old Stills?” International Journal of Intelligence and Counterintelligence, 33:3, sid514-539 DOI: 10.1080/08850607.2020.1725364

Glantz, David M (1989) ”Soviet military deception in the Second World War” Frank Cass and Company Limited (1989) New York , USA.

Guardian (2009) ” Russian oligarch Alexander Lebedev buy London Evening Standard” (elektronisk) https://www.theguardian.com/media/2009/jan/14/russian-oligarch-alexander-lebedev- buy-london-evening-standard (hämtad 201215)

KGB, Cde. G. Dimitrov (1985) ”Information nr 2955” (elektronisk) Coldwar International History Project https://digitalarchive.wilsoncenter.org/document/208946 (hämtad 201208)

Kux, Dennis (1985) ”Soviet active measures and disinformation”: overview and assessment” (elektronisk) CIA, Journal of the US Army War College (1985) Vol 15:4(avklassificerad 2005) https://www.cia.gov/library/readingroom/document/cia-rdp91- 00901r000600200001-2 (hämtad 201212)

Maharias & Dvilyanski (2018) ”Disinformation” (elektronisk) The Cyber Defense Review (2018), Vol3:3, sid 21-28

Mandiant Report (2020) ”Ghostwriter Influence Campaign” (elektronisk) https://www.fireeye.com/blog/threat-research/2020/07/ghostwriter-influence- campaign.html (hämtad 210225)

Rid, Thomas (2020) ”Active Measures. The Secret History of Disinformation and Political Warfare” Farrar, Straus & Giroux, New York (2020) e-bok

Shultz & Godson (1984) ”Dezinformatsia, Active Measures in Soviet Strategy” Pergamon Brasseys McLean, Virginia USA (1984)

33 Serrato & Wallis (2020) ”Covid-19 and the reach of pro-Kremlin messaging” (elektronisk) APSIS, International Cyber Policy Centre 201027 https://www.aspi.org.au/report/covid-19-disinformation (hämtad 201210)

Stout & Warner, 2018 ”Intelligence is as intelligence does” (elektronisk) (2018) Intelligence and National Security, 33:4, 517-526 DOI: 10.3109/13668250.2011.617732 (hämtad 201205)

Thomas, Zhang, Currey (2020) ”Pro-Russian vacine politics drives new disinformation narratives” (elektronisk) https://www.aspi.org.au/report/covid-19-disinformation (hämtad 210210)

Ulfving, Lars (2000) ”Den stora maskeraden. Sovjetrysk militär vilseledning” Försvarshögskolan, Stockholm 2000

United States Information Agency (USIA) (1992) ”Soviet Active Measures in the Post-Cold War Era 1988-1991” (elektronisk) Rapport gjord på uppdrag av Förenta Staternas Representanthus och utskottet för anslag 1992 http://intellit.muskingum.edu/russia_folder/pcw_era/ (hämtad 210105)

United States Department of State (1987) Soviet Influence Activities: A report on Active Measures and Propaganda, 1986-87” (elektronisk) https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahUKE wizvpHQm4juAhWDw4sKHYHsCiMQFjAAegQIAxAC&url=https%3A%2F%2Fwww.glob alsecurity.org%2Fintell%2Flibrary%2Freports%2F1987%2Fsoviet-influence-activities- 1987.pdf&usg=AOvVaw1MXZTHWkzuP8aQovyCvDzG (hämtad 201220)

Weitz, Richard (2020) ”Assesing the Russian Disinformation Camapaign During COVID- 19” (elektronisk) International Centre for Defence and Security Estonia (2020) https://icds.ee/en/assessing-the-russian-disinformation-campaign-during-covid-19/ (hämtad 210105)

Wheaton & Beerbower, 2006 ”Towards a New Definition of Intelligence”, (elektronisk) (2006) 17 Stanford Law & Policy Review Vol17:2, sid 319-330 https://heinonline- org.ludwig.lub.lu.se/HOL/Page?lname=Wheaton&public=false&collection=journals&han dle=hein.journals/stanlp17&men_hide=false&men_tab=toc&kind=&page=319 (hämtad 201205)

Yablokov, Ilya 2015, ”Conspiracy Theories as a Russian Public Diplomacy Tool: The case of Russia Today (RT)” (elektronisk) Politics, vol 35 (3-4), 301-305 DOI:10.1111/1467-9256.12097 (hämtad 201220)

34