DOCSLIB.ORG

The Untapped Potential of Hydropower

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
The Untapped Potential of Hydropower The Untapped Potential of Hydropower Julia Wiebert Master of Science Thesis KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI-2017-0055-MSC Division of Energy and Climate Studies SE-100 44 STOCKHOLM Minna Sahlsten Master of Science Thesis EGI 2017-0055- MSC The Untapped Potential of Hydropower Julia Wiebert Minna Sahlsten Approved Examiner Supervisor Date Professor Semida Silveira, Professor Semida Silveira, PhD PhD Commissioner Contact person Fortum Sverige AB Hans Bjerhag Preface We are two master students studying at the Master's Program Sustainable Energy Engineering at the Royal Institute of Technology. The topic of this master thesis, the untapped potential of hydropower, was initially suggested by Fortum Sverige AB, and the thesis has thereby been conducted in cooperation with Fortum during the spring of 2017. During our time at Fortum, we have had the opportunity not only to receive great support from many corners of the organization, but also to travel and visit several hydropower plants and offices around Sweden. We are grateful for this experience, and would like to thank our supervisors at Fortum, Hans Bjerhag and Malin Gustafsson, for their great support and guidance. Through the entire work, we have received a warm welcoming. We would therefore also like to thank all the employees at Fortum whom we had the opportunity to interview and receive help from. It is truly the people at Fortum who have made the past semester rewarding and exciting for us, and we appreciate this a lot. We would also like to thank our supervisor Semida Silveira at KTH Royal Institute of Technology, for taking time to be both our supervisor and examiner. Last, but not least, we would like to thank our supportive boyfriends who have been by our sides during the ups and downs of the work with this master thesis. Our hope is that you, as reader of this work, can get a better understanding of the opportunities, difficulties, and future challenges that hydropower in Sweden is facing. We found this subject very interesting, and hope you do as well. Enjoy the reading! Best regards Julia Wiebert and Minna Sahlsten Abstract The operation of hydropower plants in Sweden is regulated by certain Water Rights Permit. When new permits are to be applied for, for instance when wanting to make an upgrade or build new units or hydropower plants, this is done through an application process. This application process can be long and complex, and it has uncertain outcomes. Energy companies such as Fortum may therefore at times avoid applying for new permits, which results in an untapped potential of power output for the hydropower plants in question. The objective of this master thesis is to investigate how these application processes have impacted the power output from hydropower plants. This aspect is important due to expected changes in the legislation, which may increase the rate at which these applications for new permits are made. It is therefore important to learn from past processes and take these lessons into consideration in future cases. To investigate this, a number of case studies have been conducted in order to see which considerations have been made regarding whether or not to apply for new permits. Through investigation and evaluation regarding how different criteria impacts on the case studies, it was found that each case was unique. Different studied aspects affected the application process to a different extent, and at different stages. Some combinations, such as suggesting building a new hydropower plant or unit if the surrounding area is under protection according to the Environmental Code, were shown to impact the process and its outcome extensively in the studied cases. It was shown that a lot of potential upgrades have not been realized. An increase of only 10 %, out of an estimated potential of 26 %, was actually achieved in the studied cases. When comparing to other reports in the same field, it was shown that even further potential could be reached if using a systems approach. Table of Contents Preface ............................................................................................................................................................................. 3 Abstract ........................................................................................................................................................................... 4 List of Figures .............................................................................................................................................................. 11 List of Tables ................................................................................................................................................................ 12 Executive Summary ...................................................................................................................................................... 1 1 Introduction .......................................................................................................................................................... 3 2 Objective ................................................................................................................................................................ 4 3 Methodology ......................................................................................................................................................... 5 3.1 Limitations ................................................................................................................................................... 5 3.2 Selection of case studies ............................................................................................................................. 5 4 Hydropower .......................................................................................................................................................... 7 4.1 Technical .................................................................................................................................................... 11 4.1.1 Hydrological aspects ........................................................................................................................ 11 4.1.2 Turbines ............................................................................................................................................. 12 4.2 Power regulation ....................................................................................................................................... 13 4.3 Technical and economical lifespan ......................................................................................................... 13 4.4 Environment .............................................................................................................................................. 14 5 The Environmental Code ............................................................................................................................ 1615 5.1 Water operations .................................................................................................................................. 1716 6 The Water Framework Directive ................................................................................................................ 1817 7 Natura 2000 .................................................................................................................................................... 1918 8 Water Rights Permit ...................................................................................................................................... 2019 9 Permit application processes ....................................................................................................................... 2019 10 The Investment process ............................................................................................................................... 2221 11 Electricity certificates .................................................................................................................................... 2322 12 The Sweco report .......................................................................................................................................... 2423 13 Case studies .................................................................................................................................................... 2725 13.1 Avestaforsen HPP ................................................................................................................................ 2826 13.1.1 The case in short ......................................................................................................................... 2826 13.1.2 Environmental protection ......................................................................................................... 2927 13.1.3 Potential power ........................................................................................................................... 2927 13.2 Bergvik HPP ......................................................................................................................................... 3028 13.2.1 The case in short ......................................................................................................................... 3028 13.2.2 Environmental protection ......................................................................................................... 3129
Load more

Recommended publications
  • Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer I Glesbygd
    Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Beställningsnummer Be 16 SM 9602 Småorter 1995 Befolkningskoncentrationer i glesbygd Agglomerations in rural areas 1995 Sammanfattning SCB har för andra gången utfört en avgränsning av alla små ning av fritidshusområden, som dock ännu behåller sin domine- orter, mindre än tätorter. Småorterna har mellan 50–199 invånare. rande karaktär som fritidshusområden och därmed inte ingår i De utgör en del av glesbygden och har tidigare ingått i redovis- tätorter. Vid avgränsningen av småorter har sådana områden ningarna för glesbygd. tagits med. I vissa fall har "småorter" med flera hundra invånare Antalet nu identifierade småorter uppgår till 2 756 i hela riket. avgränsats (framför allt i närheten av Stockholm och Göteborg). År 1990 var antalet 2 437. Så länge andelen obebodda fritidshusfastigheter är större än Folkmängden i de små orterna uppgår till 263 000 invånare, andelen bebodda fastigheter räknas sådana orter inte som vilket är 18% av glesbygdsfolkmängden och 3% av hela Sveri- tätorter, oberoende av invånarantalet. Det förekommer dock att ges folkmängd. mindre delar av sådana orter, där permanentningen fortskridit Den sammanlagda arealen i alla småorterna uppgår till 82 700 långt, kan avgränsas som en separat tätort medan återstoden hektar. Detta ska jämföras med tätorternas 522 700 hektar. kvarstår som en småort. Befolkningstätheten i småorterna är därmed väsentligt lägre än i tätorterna, 320 invånare/km2 i småorterna jämfört med 1 400 inv/ GIS-anpassning km2 i tätorterna. I den genuina glesbygden, som återstår då SCB tillhandahåller på uppdragsbasis digitala mittpunkts- småorterna tagits bort, är folkmängdstätheten 3 inv/km2. koordinater, gränslinjer samt grundläggande statistik för små- Glesbygdsbefolkningen minskade något under början av orterna på diskett så att den intresserade användaren kan 1990-talet.
    [Show full text]
  • Företagsräkningen 1972. Del 2:3 = the 1972 Census Of
    INLEDNING TILL Företagsräkningen 1972 / Statistiska centralbyrån. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1975. – (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1972. Engelsk parallelltitel: The 1972 census of enterprises. Företagsräkningen 1972 består av flera delar, delarnas undertitlar: Del 1. Basdata för företag och myndigheter fördelade efter näringsgren, storlek, samhälssektor, ägarkategori och juridisk form. Part 1. Basic data for enterprises and government departments distributed by major division, institutional sector, type of ownership and legal organization. Del 2 (tre band) Basdata för företag och myndigheters verksamhetsställen fördelade efter näringsgren, storlek, region och ägarkategori. 2:1 Verksamhetsställen totalt och fördelade på riksområden, län och A-regioner. 2:2 Verksamhetsställen fördelade på kommuner; A–M-län 2:3 Verksamhetsställen fördelade på kommuner; N–BD-län Part 2. Basic data for local units of enterprises and government agencises, disstributed by industry (SNI, 1, 2, 3-digit level), size, region and type of ownership. Del 3 Sysselsättnings-, resultat- och kapitaldata för företag inom den affärsdrivande sektorn fördelade efter näringsgren, storlek, ägarkategori och juridisk form. Part 3. Data on employees, profits and capital for enterprises in the business sector distribute by industri, size, type of ownership and legal organization. Del 4 Sysselsättnings- och omsättningsdata för verksamhetsställen inom den affärsdrivande sektorn fördelade eftter näringsgren, storlek och region. Part 4. Data of employees and turnover for local units of enterprises in the business sector distributed by industry, size and region. Appendix Lagstiftning, Klassificeringsstandard, Insamlade data, Blankettförteckning, Blankettexempel. Appendix Föregångare: 1951 års företagsräkning / Kommerskollegium. – Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1955. – (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1951. Engelsk parallelltitel: The 1951 census of production, distribution and services. 1931 års företagsräkning / verkställd av Kommerskollegium, Stockholm 1935.
    [Show full text]
  • 2015|2016 – Din Guide Till Det Ekologiska Dalarna – – Your Guide to the Organic Dalarna –
    2015|2016 – din guide till det ekologiska Dalarna – – your guide to the organic Dalarna – 1 i samarbete med | in association with Falu kommun Borlänge kommun Coop Norra Backa Naturskyddsföreningen Dala Ekoguide utgår från verksamheternas egna uppgifter om sitt utbud. Det finns en rad olika miljömärkningar för varor och tjänster. Vi har utgått från de märkningar som granskas av en oberoende part men det finns dock undantag där verksamheter arbetar med egen märkning. The Dala Ekoguide relies upon the information provided by the businesses listed in this guide. There is a range of different environmental certifications and labeling for goods and services. It is assumed that any environmental certification has been verified by a third-party. There may, however, be exceptions where businesses use their own labeling. Det var när vi själva insåg hur mycket vi saknade en ekoguide som vi började fundera. Tankar blev till planer som blev till Dala Ekoguide. Vi insåg nog inte då hur mycket arbete det faktiskt skulle bli. Men vi är stolta över att den första upplagan är klar. Vår ambition är att alla ekologiska aktörer i Dalarna ska finnas samlade i denna bok. Dels för att fungera som ett verktyg för konsumenten, och dels för att visa upp det fantastiska utbudet av ekologiska varor och tjänster som finns i Dalarna. Vi tar tacksamt emot Dina synpunkter på Dala Ekoguide. Vänligen, Anja Lenner & Elina Carblom It was when we realised how much we wanted an organic guide that we started to think. Thoughts became plans that turned into Dala Ekoguide. We probably didn’t realise how much work it was going to be.
    [Show full text]
  • Regionala Tillväxtpolitiska Utmaningar – Behov Av Strukturreformer Och Nya Samverkanslösningar?
    PM 2017:10 Regionala tillväxtpolitiska utmaningar – behov av strukturreformer och nya samverkanslösningar? Det finns ett behov av attdiskutera förutsättningarna för ett effektivt genomförande av den regionala tillväxtpolitiken. Den här antologin kan ses som ett bidrag till den diskussionen, och gör avstamp i regionala utmaningar – både nuvarande och framtida. Dnr: 2016/155 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 E-post: [email protected] www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta: Ulf Tynelius Telefon: +46 10 447 44 57 E-post: [email protected] REGIONALA TILLVÄXTPOLITISKA UTMANINGAR Förord Det finns ett behov av att uppmärksamma och diskutera styrnings- och genomförande- frågor kopplade till den regionala tillväxtpolitiken. Den här antologin är ett bidrag till att aktualisera frågorna, framför allt utifrån nuvarande och framtida utmaningar. Det finns höga förväntningar på att finna konstruktiva och effektiva samverkanslösningar på olika nivåer inom den regionala tillväxtpolitiken. Här har de regionalt utvecklings- ansvariga aktörerna och kommunerna en nyckelroll. Iakttagelser från OECD och Tillväxt- analys pekar dock på att det finns betydande strukturella utmaningar som påverkar möjlig- heterna att stärka och utveckla samarbetsformer och lösningar mellan nyckelaktörer. Det finns därför skäl att granska om de regionala och kommunala aktörerna har rimliga förutsättningar för att skapa effektiva samarbeten i genomförandet av politiken. Den regionala nivån har varit omdebatterad i Sverige under många år. Vi ser också att regionfrågan, liksom kommunfrågan, varit föremål för reformer eller reformförsök i Danmark, Finland och Norge. Detta tyder på att länderna uppfattat att det finns under- liggande strukturella problem med den regionala och kommunala organiseringen.
    [Show full text]
  • Indicators for Sustainable Development of Rural Municipalities – Case Studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden)
    Diplomstudiengang Landschaftsökologie DIPLOMARBEIT Indicators for sustainable development of rural municipalities – Case studies: Gagnef and Vansbro (Dalarna, Sweden) Vorgelegt von: Judith Niggemann Betreuender Gutachter: Prof. Dr. Ingo Mose Zweiter Gutachter: Prof. Dr. Erik Westholm Oldenburg, Juni 2009 Zusammenfassung I Zusammenfassung Diese Arbeit trägt zu der Diskussion über Nachhaltigkeitsindikatoren für die oft vernachlässigte lokale Ebene von ländlichen Kommunen bei. Indikatoren leisten einen großen Beitrag zum Verständnis und zur breitenwirksamen Vermittelbarkeit von Nachhaltigkeit und fördern somit die Kenntnisse von Öffentlichkeit und Entscheidungsträgern zu diesem Thema. In der vorliegenden Diplomarbeit wurde ein Satz von 20 Indikatoren entwickelt, die nachhaltige Entwicklung in ländlichen Kommunen messen. Die Indikatoren basieren auf einem Indikatorensatz, der für zwei Gemeinden auf der Insel Lewis an der Westküste von Schottland entwickelt wurde. Dieser vorhandene Satz wurde auf die zwei schwedischen Kommunen, Gagnef und Vansbro in der Provinz Dalarna, ange- wendet, mit dem Ziel einen generell anwendbaren Satz für ländliche Kommunen zu entwickeln. Aus der zu Grunde liegenden Definition von Nachhaltigkeit wurden vier Dimensio- nen (Umwelt, Wirtschaft, Gesellschaft und soziale Gerechtigkeit) abgeleitet. Sie bilden den Rahmen für diese Arbeit und werden durch jeweils fünf Indikatoren abgebildet. Als Datenquellen für die Indikatoren wurden offizielle Statistiken genutzt. Interviews lieferten zusätzliche qualitative und quantitative
    [Show full text]
  • Open Comparisons 2014
    RE G I O NAL C O MPARIS O NS 2014 REGIONALöppna COMPARISONS jämförelser 2014 P ublic Healt h Public Health Regional Comparisons 2014 Public Health You are welcome to use quotes from the text or diagrams in the report, provided that you state the source, but you may not use the text in any commercial context. The National Board of Health and Welfare and the Swedish Association of Local Authorities and Regions have the sole right to decide how this work may be used, in accordance with the Act (1960:729) on Copyright in Literary and Artistic Works (Copyright Act). Images, photographs and illustrations are also protected by the Copyright Act and you must have the copyright holder’s permission to use them. National Board of Health and Welfare: Article number 2015-9-2, ISBN 978-91-7555-336-8 Photo: InaAgency (Cover). Production: Edita Bobergs AB Print: Edita Bobergs AB, september, 2015 Preface The Swedish Government has commissioned the National Board of Health and Welfare, in conjunction with the Public Health Agency of Sweden and the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR), to develop and publish regional comparisons in the field of public health. The first report was published in 2009 and this is the second report in this field. The report pre- sents a number of new indicators in addition to those presented in 2009. The measurement and comparison periods have been chosen in order to make it possible to monitor what has happened since the report of 2009. The aim of this report is to contribute to improving public health by stimu- lating systematic improvement efforts in various organisations at the regional and local level.
    [Show full text]
  • Garpenberg Husby Långshyttan Hedemora
    Bonäs Vattnäs Gulleråsen N Östnor O P Q Svabensverk R S Grejsan TECKENFÖRKLARING Selja Mora Färnäs Boda HÄLSINGLAND Europaväg DALARNA European highway 70 Lamborn GÄSTRIKLAND Vinäs 301 Riksväg VeSÖDRAnjan DALARNA Spaksjön ÅmotNational mail • • • Viktigare landsväg HANDEL SERVICE ÄTA BO BESÖK Nusnäs Nysjön Important through road Nedre Nyfäboden Gata 11 Nilarsberg HEDEMORA Gärdsjö Balungen Road Sollerön Shopping • Service Eat • Stay • Attractions E45 Vikarbyn Svartnäs Allmän väg Other public road 26 Hyn Gesunda Hälsingbacken Järnväg Spjärsbodarna Railway 9 G2 14 C2,R14 Siljan Rättvik Landskapsgräns Övertänger Lilla Björnmossen Provinicial boundary Kommungräns Marnäs Bröllop • Event • Hotell Yttertänger Municipal boundary Tällberg Finnbo Vintjärn 69 Björkboda Storsjön Länsgräns Country boundary Jaktutbildning Naturresarvat • Enviken Enviksbyn Konferens Weekend Nature reserve Linghed • Ågsjön Vandringsled Restaurang Sommarcafé Siljansnäs Andersbo Björsberg Böle Åg Sågsbo Svärdsjön Isala Hiking trail Bjursås SkiCenter 50 Cykelväg/Gångväg 26 Baggbo Östansjö Bicycle trails / Walking trails Alvik Rog Hunsen Bjursås Svärdsjö Utmärkning/annonsörer Leksand Brattberget X Rogsjön Gårdvik Marking of advertisers Västanvik Gopa Kvarntäkt Toftbyn Boda Utmärkning/sevärdheter Hillersboda Lumsheden X Sågmyra Uvnäs Marking of tourist attractions GOLV • KAKEL • FÄRG • TAPET • BAD Lustebo Bengtsheden Häradsbygden Insjön Grycksbo Ramsnäs 12 Rostberg Rupstjärn HEDEMORA • Ivarshyttevägen 15 • 0225 - 135 72 • www.colorama.se Van Insjön Toftan Bergsgården Kårtäkt
    [Show full text]
  • The Digital TV Commission's Final Report
    The final report from the Digital TV Commission describes planning • Information model – the campaign framework consisted of direct and implementation of the Swedish digital TV switchover. Between mail, advertising and local meetings; the campaign was gradually 2004 and 2008, Sweden was one of the first countries in the world introduced on a local level throughout the country as the switchover to switch out the technology; doing so directly or indirectly impacted reached new areas. just over 4 million households. We learned a lot, including that the • Strategy for switching off – the model entailed gradual switchover four most important factors of success are: throughout Sweden, which enabled information initiatives to be locally adapted and for product offerings to be developed on a • Collaboration – switchover implementation was based on a continuous basis. successful collaboration model and included the following main players: the Digital TV Commission, Teracom, SVT and TV4. The Digital TV Commission hopes that it can contribute to similar • Trademark – the joint “digital TV switchover” trademark helped projects both within and outside Sweden by sharing its experiences create focus and clearly communicated a unified project. and knowledge in the final report. FINAL REPORT The Digital TV Commission’s final report, KU 2004:04 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010
    [Show full text]
  • Älvdalen School, Älvdalen Municipality Sustainable
    ///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////// /////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////SUSTAINABLE CONSTRUCTION AND RENOVATION SUSTAINABLE CONSTRUCTION AND RENOVATION Background Worldwide, the construction, use and renovation of ergy reduction potential. But for many municipalities the transition houses accounts for about half the energy consumption. In Eu- to a new sustainable and energy-efficient way of building is a ma- Background: Worldwide,rope, the heating construction, rooms and water use accounts and for renovation most of the energy of jorenergy challenge. reduction With the MountEE potential. project – sustainable But for public many build municipalities- the tran- houses accounts for aboutused in housing.half the Fuel energyand gas are consumption.the most frequently used In energyEu- ings,sition three to European a new mountain sustainable areas show and how energy-efficientit works. way of building is sources. Therefore construction and renovation have a large en- rope, heating rooms and water accounts for most of the energy a major challenge. With the MountEE project – sustainable public used in housing. Fuel and///////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////////// gas are the most frequently used ener- buildings, three European mountain areas show how it works. gy sources. Therefore construction
    [Show full text]
  • The Issuer Does Not Fall Under the Scope of Application of the Mifid II Package
    The Issuer does not fall under the scope of application of the MiFID II package. Consequently, the Issuer does not qualify as an "investment firm", "manufacturer" or "distributor" for the purposes of MiFID II. Solely for the purposes of each manufacturerꞌs product approval process, the target market assessment in respect of the Notes has led to the conclusion that: (i) the target market for the Notes is eligible counterparties and professional clients, each as defined in MiFID II; and (ii) all channels for distribution of the Notes are appropriate, subject to the distributorꞌs suitability and appropriateness obligations under MiFID II, as applicable. Any person subsequently offering, selling or recommending the Notes (a distributor) should take into consideration the manufacturersꞌ target market assessment; however, a distributor subject to MiFID II is responsible for undertaking its own target market assessment in respect of the Notes (by either adopting or refining the manufacturersꞌ target market assessment) and determining appropriate distribution channels, subject to the distributorꞌs suitability and appropriateness obligations under MiFID II, as applicable. For the purposes of this provision, the expression manufacturer means any Manager that is a manufacturer under MiFID II and the expression MiFID II means Directive 2014/65/EU, as amended. FINAL TERMS 14 June 2018 Kommuninvest i Sverige Aktiebolag (publ) Legal entity identifier (LEI): EV2XZWMLLXF2QRX0CD47 Issue of U.S.$2,500,000,000 2.750% Fixed Rate Notes due 22 October 2020 Guaranteed by certain county councils of Sweden and certain municipalities of Sweden under the €30,000,000,000 Note Programme PART 1 CONTRACTUAL TERMS Terms used herein shall be deemed to be defined as such for the purposes of the Conditions set forth in the Base Prospectus dated 8 June 2018, which constitutes a base prospectus for the purposes of the Luxembourg act relating to prospectuses for securities (loi relative aux prospectus pours valeurs mobilières).
    [Show full text]
  • Till Statsrådet Och Chefen För Näringsdepartementet
    Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 27 januari 2000 att tillsätta en utredning om infrastrukturprogram för bredbandskommunikation (dir. 2000:04, se bilaga 1). Utredningen skulle göra ett förslag till nationellt infrastrukturprogram, prioritera mellan vilka orter det bör finnas ledningsförbindelser som inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder m.m. Till särskild utredare utsågs den 23 februari 2000 kommunalrådet Peter Roslund. I sekretariatet ingår Per Eriksson (huvudsekreterare), Anna Gillholm och Peter Dahlström. Till experter förordnades Arne Granholm, Lena Hägglöf och Hans Öjemark, samtliga vid Näringsdepartementet. Utredningen har valt namnet Bredbandsutredningen. Jag överlämnar härmed slutbetänkandet IT-infrastruktur för stad och land (SOU 2000:111). Stockholm den 30 november 2000 Peter Roslund Innehåll Sammanfattning ................................................................ 11 Summary .......................................................................... 17 Författningsförslag ............................................................. 25 1. Förslag till Förordning om stöd till kommunerna för anläggande av ortssammanbindande och lokala allmänt tillgängliga telenät med hög överföringskapacitet (IT-infrastruktur).....25 2. Förslag till Förordning om stöd till kommuner för upprättande av kommunala IT-infrastrukturprogram ....................................32 1 Inledning ..........................................................................
    [Show full text]
  • Toponymic Guidelines
    LMV-rapport 2007:6 TOPONYMIC GUIDELINES Riktlinjer för läsning av kartornas ortnamn – Sverige Toponymic Guidelines for Cartography – Sweden Gävle 2007 LMV-rapport 2007:6 nr 8 i skriftserien Ortnamn och namnvård © Lantmäteriet Grafisk utformning: Muriel Bjureberg, Gävle Översättning till svenska: Jan Axelson, Uppsala ISSN 1103-0054 Beställs hos: Lantmäteriet Vaktmästeriet 801 82 GÄVLE Fax: 026-652915 Förord Vid FN:s fjärde konferens om standardisering av ortnamn i Genève 1982 antogs en resolution som rekommenderar länder att publicera riktlinjer för läsning av kartornas ortnamn. Den första editionen av Sveriges Toponymic Guidelines for Cartography utarbetades av Leif Nilsson och publicerades 1982. Innehållet skall ge en översikt över landets språkförhållanden och ortnamnsmyndigheter tillsammans med en bruksanvisning för hur informationen i de allmänna kartorna skall läsas och förstås. Vid bearbetningen av den andra editionen 1998 deltog även Hans Ringstam. Avsnitten om finska och samiska har i den första editionen granskats av Eivor Nylund Torstensson, i den andra av Thomas Omma och i den nu aktuella editionen av Ulla Swedell. För denna den tredje upplagan ansvarar Leif Nilsson, Institutet för språk och folkminnen, Staffan Nyström, Riksantikvarieämbetet samt Annette C. Torensjö, Lantmäteriverket. För att sprida kunskap och medvetenhet om ortnamn och namnvård i Sverige har vi komplet- terat den tredje editionen med svensk text. Det är vår förhoppning att denna skrift skall ge god vägledning till ortnamnen på våra allmänna kartor. Gävle i juni 2007 Annette C. Torensjö Preface The Fourth United Nations Conference on the Standardization of Geo- graphical Names in Geneva in 1982 passed a resolution recommending countries to publish and keep up-to-date toponymic guidelines for map and other editors.
    [Show full text]