HiT skrift nr 3/2008 Musikk og nasjonalisme i Norden Anne Svånaug Haugan, Niels Kayser Nielsen og Peter Stadius (red.) Avdeling for allmennvitenskapelige fag (Bø) Høgskolen i Telemark Porsgrunn 2008 HiT skrift nr 3/2008 ISBN 978- 82-7206-287-2 (trykt) ISBN 978- 82-7206-288-9 (elektronisk) ISSN 1501-8539 (trykt) ISSN 1503-3767 (elektronisk) Serietittel: HiT skrift eller HiT Publication Høgskolen i Telemark Postboks 203 3901 Porsgrunn Telefon 35 57 50 00 Telefaks 35 57 50 01 http://www.hit.no/ Trykk: Kopisenteret. HiT-Bø Forfatterne/Høgskolen i Telemark Det må ikke kopieres fra rapporten i strid med åndsverkloven og fotografiloven, eller i strid med avtaler om kopiering inngått med KOPINOR, interesseorganisasjon for rettighetshavere til åndsverk ii iii Forord Ideen om en konferanse viet temaet musikk og nasjonalisme i Norden ble unnfanget høsten 2005 på et planleggingsmøte i Nordplus-regi på Renvall-institutet i Helsingfors. Denne skulle være en oppfølger av konferansen Språk og nasjonalisme i Norden, i regi av Nordplusnettverket Nordiska erfarenheter arrangert i Helsingfors i august samme år. Ideen var å samles om et hittil lite belyst fellesnordisk prosjekt, som både hadde en historisk og en kulturanalytisk dimmensjon. Ut fra disse kriteriene falt valget på musikk i Norden sett i et historisk og nasjonalt perspektiv, men med den viktige tilføyelse at det ikke skulle fokuseres snevert på den finkulturelle, klassiske musikken. Populærmusikken og folke- og spillemannsmusikken skulle også være representert, primært ut fra en betraktning om at også hverdagslivets "banale" nasjonalisme, som den kommer til uttrykk utenfor kunstmusikken, måtte tas med. Professor Nils Ivar Agøy foreslo at konferansen skulle arrangeres ved Høgskolen i Telemark (HiT), og slik ble det. Det ble satt ned et arbeidsutvalg med ansvar for planlegging og gjennomføring, bestående av Niels Kayser Nielsen fra Universitetet i Århus, Peter Stadius fra Renvall-institutet i Helsingfors og Anne Svånaug Haugan fra Avdeling for allmennvitenskapelige fag ved Høgskolen i Telemark. Konferansen Musikk og nasjonalisme i Norden 1700-2000 ble arrangert i løpet av to dager i september 2007. Her bidro innledere fra Danmark, Finland, Sverige og Norge. Underveis i konferansen kom forslaget om å utgi de enkelte foredragene i Høgskolens egen skriftserie. Dekan ved Avdeling for allmenne fag, Arild Hovland syntes ideen var god, og her foreligger altså skrift nr. 3-2008. Skriftet består av ti artikler, inkludert oppsummeringene fra de to konferansedagene. Det samme arbeidsutvalget som arrangerte konferansen har også vært redaktører for HiT- skriftet Musikk og nasjonalisme i Norden. Vi vil takke alle innlederne som har bearbeidet sine innlegg for denne utgivelsen. Takk også til dekan Arild Hovland som har vært den endelige godkjenningsinstansen for skriftet og til Høgskolen i Telemark som velvilligst har latt skriftet trykke. Konferansen hadde ikke vært mulig uten den økonomiske støtten vi fikk. Takk til Nordisk kulturfond, Nordplus og nettverket Nordiska Erfarenhäter og Svenska litteratursällskapet i Finland, Fredrik Pacius minnesfond. Takk også til de tre institusjonene Universitetet i Århus, Renvall-institutet i Helsingfors og Høgskolen i Telemark som velvilligst bidro til at arbeidsutvalget kunne vie sin tid til både konferansen og arbeidet med skriftet. Bø, Århus og Helsingfors 21. september 2008 Anne Svånaug Haugan Niels Kayser Nielsen Peter Stadius iv Innhold Sammendrag........................................................................................................ vii Innledning...............................................................................................................1 Nationen, folket och musiken ........................................................................................................... 1 Av Peter Stadius 1. German political songs used against the Danish in the 1840s to 60s...........11 Av Linda Maria Koldau 2.”Et af de farligste agitationsmiddel, danskerne ejer” – Sønderjydernes Blaa Sangbog.................................................................................................................41 Av Inge Adriansen 3. ”Svensk”, ”tysk” och ”nordisk” musik. Det nationellas musikaliska kodning 1930-1950 ...............................................................................................67 Av Ursula Geisler 4. Pop export success as a form of modern-time nation-building ...................81 Av Janne Mäkelä 5. Har form, søker innhold. Om folkemusikken som råvare i nasjonsbyggingen i Norge på 1800- og 1900-tallet............................................87 Av Anne Svånaug Haugan 6. Att välja rätt låt – den svenska spelmansrörelsen och musiken................111 Av Karin Eriksson v 7. Jean Sibelius and Finnish nationalism.........................................................121 Av Glenda Dawn Goss 8. ”…där möter man fosterlandet själft” - Konstruktionen af national identitet i receptionen af Jean Sibelius og Niels W. Gade..............................129 Av Stine Isaksen Avslutning...........................................................................................................157 Musik og nationalisme i Norden 1700-2000................................................................................. 157 Av Niels Kayser Nielsen vi Sammendrag Dette HiT-skriftet er en artikkelsamling basert på innlegg ved konferansen Musikk og nasjonalisme i Norden , som ble arrangert ved Høgskolen i Telemark, Avdeling for allmennvitenskapelige fag i Bø i Telemark 20. og 21. september 2007. I innledningen diskuterer Peter Stadius ulike aspekt ved musikkens rolle i nasjonsbyggingen, med særlig henvisning til Norden. Tidsaspektet er fra den romantiske bevegelsen på 1800-tallet til Eurovisjonens Grand Prix i dag. Innledningen er delvis basert på referat fra første dagen på konferansen. Tyngdepunktet i artiklene i skriftet som helhet ligger på følgende: De to neste artiklene tar opp musikkens rolle i den dansk-tyske konflikten i perioden 1840 til 1920 (Koldau, Adriansen). Den påfølgende artikkelen (Geisler) er viet det nordiske som et utvidet ideologisk begrep i mellomkrigstidens tysk-nordiske kontaktfelt. Den neste handler om populærmusikken i Finland (Mäkelä). Artikkelen tar opp hvordan inter- eller transnasjonal kultur (musikk) kan bli en del av den nasjonale kulturarven. Tema for de to neste artiklene (Haugan og Eriksson) er folkemusikken som henholdsvis råvareleverandør i nasjonsbyggingen og regionens betydning for spillemannsbevegelsen. Jean Sibelius er tema i de to siste artiklene, (Goss og Isaksen), der den første tar for seg fenomenet nasjonal komponist, og den andre resepsjonen av Sibelius og Nils Gade i samtidige avisomtaler. Avslutningsvis gir Niels Kayser Nielsen en oppsummering av andre dag på konferansen, samt en konklusjon omkring temaet. vii viii Innledning Nationen, folket och musiken Av Peter Stadius Oppsummering av konferansens første dag Den här inledningen är dels en översikt av konferensens första dag, och dels är den ett försök att utveckla tanken om den gradvisa inkluderingen av olika grupper i nationsbgreppet under olika tider, och hur detta tar sig uttryck i förhållande till musiken. Att musiken som medium har en stor och markerad roll i nationalismen, torde stå utom all tvivel. Dock är det inte enbart den sk. heta nationalismens tydligaste muskaliska expressioner som kan omfattas om man begrundar växelverkan mellan musik och det nationella. Den nationella identiteten byggs ofta kring olika musikupplevelser, allt från 1800-talets kollektiva körsångsnationalism till dagens Eurovision Song Contest där det egna landets framgång kan kännas viktig åtminstone i stunden. Den sk. banala nationalismen kanske är viktigare än den heta nationalismen om vi vill ge musiken dess rättmätiga och tvivelsutan förtjänade roll i skapandet av innehåll i det nationella som fortfarande, trots eller kanske just tack vare globaliseringsfenomenet, i dag fortsättningsvis ter sig stark och relevant. Under konferensens första dag låg tyndgpunkten i hög grad på populärmusiken som en del av konferensens helhetstema. Förmiddagen inleddes dock med tre bidrag som främst behandlade den klassiska musikens betydelse under nationsbyggandets nyckelstunder i 1800-talets Norge, Finland, Sverige och Tyskland. Harald Herrestahl behandlade under rubriken ” Norske musikeres politiske engasjement og musikk som politisk og identitetsskapende virkemiddel i perioden 1814–1905” den klassiska musikens gradvisa utveckling mot en allt klarare nationalistisk ideologi och logik i Norge. Det var i Ole Bulls internationellt ryktbara namn som violinvirtuos och Edvard Griegs nationalromantiska storhet som denna norskhet tog sina tydligaste former. Redan på 1820-talet hade tanken väckts att A-moll var den norska nationaltonen, vilket var ett tidigt bevis på de gränsdragningar och definitionsbehov mellan det nationella och det övriga i tonernas värld som senare ofta skulle uttryckas. Behovet att hitta det egenartade tog i det norska fallet sig uttryck både genom musiken och genom den yttre inramningen av musicerandet, koncertframträdandena och bredvilligheten att axla manteln som nationell musiker och/eller tonsättare. Ett element som sammanflätade musiken och den politiska nationalismen i Norge var idén om den fria odalsbonden. Enligt Herrestahl markadsförde Ole Bull gärna sig själv på turnéerna runt om i Europa och den nya världen som ”The son of the freest people in Europe”. Friheten blev också med tiden ett honnörsord i Finlads nationella väckelse även inom