OSLO NORGES GEOLOGISKE UNDERSØKELSE 1914 IV BERGGRUNNSKART M 1:50.000, FORELØPIG UTGAVE

STEDEGNE BERGARTER FRA PALEOZOISK TID

6 6 GEOLOGISKE LINJER OG SYMBOL

E

E

 E

E E E 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 E 10 11 12 13 14 15 16 0 ( E EE 0 80 Autochthonous rocks of Palaeozoic age 293 Blåsås D 150 E Farseggen Brenners ç  Geological lines and symbols Maridal Nes Fugleleiken 414 304 (27 7550 s Holm Glømmi Skolsegg 173 Leirsund

( Skyset µ ³ E ( 9 Nitelva Ramstad 214 E Bergartsgrense

E

E (

11 Lilloseter E D ( 53 î Lund E

Bakken 42 Hagan 50 E GANG OG DYPBERGARTER FRA KARBON- PERM OG TRIASTIDEN

7 Høgåsen ( Kirkeby Øgården Sanderberg Bleiktjern 41 E E Haug Lithological contact ( Griseputten E 24 E ç ( 8 E 151 

D Hammaren Grytlihøgda Grytedalen E Nordvollen Ullreng 51 D D E

11 D 33925 Skytta E E Intrusive rocks of Carboniferous, Permian and Triassic age

302 D 26 239 Mindre skyveforkastning 322  E Nes- Skrimstad 3 52 Skjerven- 346 Lomtjern 38 ( 0 Fjellset Kjus Minor thrust fault 8 D E 1 2 3 4 Gangbergart; Udifferensiert (1), granitt (2), syenitt (3), rombeporfyr (4), lamprofyr (5), diabas (6)

Slåtte- 249 0 î 5 6 bukta Aurevannet 146 134 SkedsmoE marka7 E E ! ! !

E Vest- Dyke; undifferentiated (1), granite (2), syenite (3), rhomb pophyry (4), lamprophyre (5), diabas (6) D 188 Forkasting, taggene peker mot nedforkasted del

Sander bråtan E Slengfehøgda 0 î Skedsmovollen

E Ramstad E

312 52 D336 ( Øgården E E E E D vollen Nesgutu E

293 î

E E Fault, tics point towards down-faulted bock 226 ( î D

0 E Høgtveita Jogstad Alkalifeltspatgranitt Bispedalen E

Lusevasan î ( 0 7

415 Slattums- ( ( 15 E

î ! ! !

µ GjelleråsenE 52 Alkali-feldspar granite

E E  Forkasting på sjøbunnen, taggene peker mot nedforkasted del

øv Blanksjø E E Nygård 146

E ( E Nestangen l Skytta- E 70  Årås Møyen ( 30 

Gryta røa E Brånås Løken E   î Leira 52 Fault on the seabed, tics point towards down-faulted bock

putten 80D Slogum 8 Syenittporfyr

Godbekken ( 267 ( E  326 Revlitjern 64 Holum 180 E

KampenD Syenite porhyry

11 E E Forkasting

st D  E E Tomt E E ( Bispedals- D µ

149 Geitøya 310 23Romstjern µ

D SundtveitaE

( Flaen E Fault Revlikollen 318 122 E Skjerven Kutangen 247 330 Morttjern ( 0 ( E 0140 9 Syenitt (Grefsensyenitt), grovkornet 23 µ µ ( 51 7 ( 51

kollen Stokkevann E Skyset- ( ( Syenite (Grefsen syenite), coarse-grained Sprekk, sprekkesone, mindre forkastning µ ( Bøler Løkenflaen

Grytebekken Lillomarka ;" ( E Kragerud E ( E 0 Maridalsvannet   ( øv Joint, fracture zone, minor fault

51 høgda E Holt Ris Syenitt (Grefsensyenitt), porfyrisk, middels- til finkornet, med fenokrystaller av plagioklas

D 228 v 10

E D 50 E ned 

254 D 345 Putten 175 Syenite (Grefsen syenite), porphyrific, medium- to fine-grained, with phenocrysts of plagioclase Kalderagrense

9 E 70 E 43 î Blanksjø 248 290 (  51 0 ned Ris ( E 7 Låkeberget Brennenga Solemskogen Hvam Tomtestilla Cauldron contact ( 55 0158 ( 0 Alkalifeltspatsyenitt (nordmarkitt), middels- til grovkornet D Karus- 11

E 0 Brei-  ( ( Skillebekk Berg E 59

( 10 Bamsetjern Hellerud E D 111 51

( ( ( 293 Fletstein E Kjeller- Alkali-feldspar syenite (nordmarkite), medium- to coarse-grained î 225 Storøya 11 sjøen Røverkollen Bånkall- E ( î î Ganger tolket fra geofysiske flymålinger ( î

Salmaker- 159 D 20  holen( E Nitberg 158

l Steinbru- høgda ( E Dykes interpreted from airborne geophysical measurements E 20 E (

( ( ( ( E Nygård Mikrosyenitt med albitt (mænaitt)  åsen E

Svartkulp E stua Brennenga 11  Asakneset 12 Sogns- Midtodden 20 20 E 66 vannet µ Kjeller ( 395 Svarttj D Microsyenite with albite (mænaite) 293 Setertjern 11  256 0 E Geologisk snitt, A-A' 50  299 Bånkall 53

Valstad E 183 D ( ( 116 ( Brauter

(  Breisjø- ( Lahaugmoen( ( Hvam ç Monzodioritt (kjelsåsitt), lys, grovkornet A A' Line of geological section A-A' E E 

E 20 ( 13 19 ( Sy 0 ( ( Lahaug ( ( µ Kringla 231 

vann Svartkulp 5019 | ( ç Ringstilla Monzodiorite (kjelsåsite), leucocratic, coarse-grained Lagning, lagflatens fall angitt; 25° mot SØ, loddrett 17 î E ( H 229 | ( Linderudseter-20 17 î   D |  Skogvoll ( 233 20 0 D 25 Bedding with dip indicated, 25° towards SE, vertical 17 høgdene17 48 Kjeller

D D 20 379 1919 50 E  233 E Kringlefj ( 17 18 Bade- ç

20 16 18 18 211 Luke E ( ( ç ( ( Ü  66

17 høgdene  dammen Vestli E ( Overbikket, invertert lagflate, lagflatens fall angitt 75° mot SØ E  ( 19  ( Skogvollenga 50 13 16 ( ( 19 20 ( ( ( Langevann ( 75 Inverted layering with dip indicated, 75° towards SE ( ( 6 ( ( 22 22 VULKANSKE OG SEDIMENTÆRE BERGARTER FRA PERMTIDEN

Linderudkollen Svarttj E E v Sørum E ( Sandås Skjetten  20 ( 16 19 Karterud Lukenga (  ( ( ( 19  0 ( î 31 ( ( î ( Terud ( 17 ( ( 15 19 Ramn- Nitelva 10 ( 324 Foliasjon, skifrighet, bånding, flatens fall angitt; 75° mot SØ, loddrett

SognsvannD ( ( ( 0 114 364 ( µ E Volcanic and sedimentary rocks of Permian age Løkka î 19 85  î ( D 

37 ( ( ( ( kollenD D 237 31 î 17 20  36  Melby 75

49 Brekke ( 14 15 Haugerud 16 Romsås Tokerudv (((((( Foliation, schistosity or banding with dip indicated, 75° towards SE, vertical

E ( ( ( ( (  16 Idretts- 236 20 19 Gjelleråsen ç ( Nordby  38 ( ( 298 ((((((( ( ( µ ( 

0 E Alnsjøen ( E Konglomerat 36 D 217 î høgskolen Lachmannsfjell ( ( ( ( 17 ( Liastua ;" Stilla ((((((14 Foldeakse med stupning angitt, 25° mot SØ

( 16 11 21 Rommen 205 ç (((((((

 35 ( 19 ( ( ( 15 23749 20 Conglomerate æ D 11 ( Jesperud Lukedammen (((((( î Fold axis with plunge indicated, 25° towards SE E  332 220 25  E D  E D Stav ((((((( 16

Kjelsås E Basalt (afyrisk) med konglomerat på toppen

Trollvannsstua(11 11 15 265 49D 198 Åråsen Kringsjå î Ammerud E Lineasjon med stupning angitt, 25° mot SØ, vannrett 31 9 Ü ( 15 36  Basalt (aphyric) with conglomerate on top Korsvoll ( 20 9 11 ( Volla 127 ;" D  Stovner 49 25 Lineation with plunge indicated, 25° towards SE, horizontal ( D Haugerud î ( E  (  E E

379 270 ; 88 E Tømte Leirstein og siltstein 10 " E Ryen

Trollvann ç ( E 16 v Årvollåsen (

0 10(( TerudåsenD 232 E D Shale and siltstone

E (  ned ç 37 Lilletjern11 ;" 164 ø Sørum 0 î Nordberg 27  (

î 37 ( 362 ; øv 289 0 MALMFOREKOMSTER

Grefsenkollen 0 " Grorud! (

48 37 Grefsen- Djupdalen Gullhaug ;"|  105 Vulkansk breksje, ryolittisk !

! D  27 H 37 ( 38 27 ;"     187  Vigernes 17 Akerselva 28 27 27 66 

28 Sandås Fossum Sagdalen Lillestrøm Leira Volcanic breccia, rhyolitic H î (  E 51 Occurences of ore minerals åsen v (  E  ( 8 29 48 53     E ( ( 8 î  ç î E ç

! 37 H Smedstua Skjettenåsen Ignimbritt, ryolittisk

 î 18 ! !  Langtangen ( v    ( î Kobber

 î (   ( 50 480 ³ Ignimbrite, rhyolitic  288 ( î ³ ³  298

0 31 Steinbekk Bråte î ( 38 î     0 260 ( Copper

38  (   0 Lillestrøm(( 48  50 æ Konglomerat og sandstein, hovedsaklig av basaltisk opphav

| ( (

| Haugenstua 215 Nydalen ! 11 E

Rødtvet   E 88   E 19 Jern !

! 251 (   Svarttjern (  Sogn D Haugenstua Stig Conglomerate and sandstone, mainly of basaltic origin  ;" Tåsen Nordtvet    39 77 Tangerud Iron     î

Berg E E ³ 78 78 ³ Stalsberg

39 Stig (  ³ ( î Basalt, porfyrisk, stedvis agglomerat !  ;"  86 ( 20

47 Grefsen 39 D 251     Strømmen Strøm Bly og sink

37 ! GrorudE Høybråten v Basalt, porphyritic, in places agglomerate  E  Haugen

39 Breidtvet î

Kolås (   E Lead and zinc

Ullevål     ( 1) 37 ( E ø 38 (  37 39 î (

Strømmen Rud E Latitt, rombeporfyrlava ( Rp14(?)) stadion µ 39 47 ( (  72  74 (

(     21 1)

!   Skårer-Øgarden 

E

Lofthus E ç

E Latite, rhomb porphyry lava (Rp14(?)) !  82 E 

39 ; Årvoll 36  D Stalsberg- ; " E 

" ( Storo 39     84 ³ Steinerud 47 E

  Veitvet 268  E INDUSTRIMINERAL OG -BERGARTER

³ 44 Lørenskog59 hagen Latitt, rombeporfyrlava ("rektangelporfyr" Rp13(?) )

 40 (    (  ( 22

;" 50     Sørumsneset Tonsen E Voldsløkka !  47 î

Blindern 39 147 Høybråten  E 39 î 13

 ( ( Nyland D Gran  ( 0 Latite, rhomb porphyry lava ("rectangle porphyry" Rp (?)) Industrial minerals and rocks !

Ullevål !   ( ç  70

Disen 47     î

37 ( ( 

³ E 250

39 

³ ( E

E Latitt, rombeporfyrlava (Rp9(?))

Linderudç (

Grefsen     23 (   E E   Steinbrudd, syenitt = sy, gneis = gn, pukk = pk  38 Bjølsen ;   "   73

! Latite, rhomb porphyry lava (Rp9(?)) 

( 86 î 70 E E Refstad E 30

46 ( Furuset î Rufsrud E

    î Stormyra Quarry, syenite = sy, gneiss = gn, aggregate = pk !

37 ! 76 76   84 80

( 

Bjerke ( Alna 50 61 µ ( E

Ullevål 40 70 Ellingsrud- 65  Latitt, rombeporfyrlava (Rp7)

 37    24

Sagene 37   62 0 E

 Aker (

  55

 E Travbane (   E

46 Loelva  Bakås 218 Hanaborg E E Øgården ( Latite, rhomb porphyry lava (Rp7)

sykehus  

( 40 sykehus Vollebekk ! Løvenstad

; E ( E (   "

V Aker 39 40 î 37 D 125 0   (åsen 75

(  ! ( 47 Bårli ALDERSBESTEMMELSER

81  E  Latitt, rombeporfyrlava (Rp4)

( î Åmot 25

( 58 46

(  221 E   E

D E Sundtangen           Torshov ( ! î

40 39 Risløkka (  214 E 176 Latite, rhomb porphyry lava (Rp4)

( 40 Sinsen Lindeberg 85 ( 0 Holen Rælingåsen 46 Age determinations  

 50  

47 69  E î

  Lang- (

40 ( ! E E ;"

 E

!  39 n 0  40 e 37 70  26 Latitt, rombeporfyrlava (Rp2)

Økern n 75 50       tjernet Fjellhammarelva Plåterud   E a î 50    ; 315 Prøvetakingssted for radiometrisk aldersbestemmelse " 37  39 80 (   

µ  î b 38  

d !     ; Latite, rhomb porphyry lava (Rp2) "

40 u Alfaset  47 78    Visperud     D   E  Sundet

39 Løren or             154 49       Sample location for radiometric age determination

Ila r ³ 263    Kurland  ;   "  

 

î 

45  D Ellingsrud  288

86 Kjenn î

! 

  Latitt, rombeporfyrlava (Rp1) ç D

 Alna (  84 

! G  E

39 53    î E 166 0 Sentralsykehuset   55 Hagan 27

E Plassen  (      39 î

  E

40  î 82   (  î    1) 1574±15 mill. år, U-Pb datering av Feiring kvartsdioritt

 72 80

! E ! 

î î  ç 210 ( E 

  

  Latite, rhomb porphyry lava (Rp1) 30 î  47  E 

     (   

( ( E    

39 ! E

 39 (   

47 68   74     1) 1574±15 Ma, U-Pb dating of the Feiring quartz diorite E  E (  Torshov 

45 E 79   E  E

37  î  E 76     !  40 î  40 E 

 î   

Fagerborg ( 67 E E   Hovelsrud  Skihytta Blystadlia 28 Basalt, porfyrisk (B1)  î 41  ( ( 

St. Hans- î ( (  50  Kjerringmyr    Nygård !     ( !   Rasta Solheim 49  30 

Evensmåsan   î   2) 1517±12 mill. år, U-Pb datering av Sørmarka granodioritt 40 Alna    î E

n   !

!  45 Basalt, porpyritic (B1)

40 39  E

40    î   ;

haugen e " Alnabru E     Lund

 42       

; î n 39 Lysås           D 2) 1517±12 Ma, U-Pb dating of the Sørmarka granodiorite

 " a Skårer-   Østbyenga Hovelsrudstua  Korsvegen 39 Hasle ! 80

39  Hammar   

E b  45

!

! 

( t   D ( 211

 E  

 E åsen  E  42 ( î e     Bjørnholt Andersen, T., Griffin, W.L., Jackson, S.E., Knudsen, T.-L. & Pearson, N.J., 2004:

41 Trosterud    ; D 41 Grüner-! "   î s 

Bislet  42  

41 E Grønlia  ç ASKERGRUPPEN, AVSETNINGSBERGARTER FRA

Gamle Aker E   62 36 ç Lørenskogç

 42 65 u (    (

 E

! !   

! r 80   Røykås   218     Mid-Proterozoic magmatic arc evolution at the southwest margin of the

37     Nordli    

42 u    42   ; " ! (  Fjerdingby     Østby ( 34 50 69    Baltic Shield. Lithos 73, 289-318

40 løkka F  Enga   D MELLOM- OG SEINKARBONSK TID !

!  s  47 

40 41 Hovin         178   E !  70

44 Nordli   Knølsmåsan î   Ulven36    Sørli v E

41 ! 42 ³ î Tørrgranåsen    Røyri 86 Hauger  ( 35 Ø Aker 84    ç (    D

39  Fagerholt     3) 1548±22 mill. år, U-Pb datering av Sørmarka granodioritt !

37 42  !       (  î  

40  D Rolvsrud  237   Asker Group, sedimentary rocks of Mid and

60 68    

 41 Haugerud Skårer  D Rælingen

Tøyen42    285 v E  41 n 55 

  89 (  !

 ! 

E  

4 E  40 3) 1548±22 Ma, U-Pb dating of the Sørmarka granodiorite  41  41  44       Bjørnåsen

! 63  Steinsrud  

Valle-Hovin    ! ! 41 315    41    E  Åmot-   î   0 Late Carboniferous age  42 Alnaî Nuggerud 75  

Botanisk hage ( 37 î    Puttjern  Marikollen

39 37 42 41 ! 42 (     76      84247

 Det kgl.slott 40     dammen 396 4) 1537±18 mill. år, U-Pb datering av Sørmarka granodioritt

41  70  E

 Lut  !

!  44  76  72 

î 

40 E 272 37 0358 20         î

41  63 73 66 D 20   

 s  4) 1537±18 Ma, U-Pb dating of the Sørmarka granodiorite

!  Kvartsitt, konglomerat

  ! 97  41 ! ( 

og museum     66 D    ( 

98 î       Benterud Løken 49 Fjerdingby- 171 29

! ! 99 00     44

42 î   01 î   Quartzite, conglomerate

î    02  D    85 Nes     39  Nordgulen, Ø. & Skår, Ø., 2004: Mesoproterozoic crustal evolution of the Idefjorden  ! 41    putten Haugen

  40 03 Puttåsen         60 285

04    (    D

î ! ! ( 257 

40 05 0   200 34

210 E D   ! 06 E 

41 39    ( terrane: U-Pb age determination of granitoids using LA-ICP-MS analyses of zircon.

Ü 07 D 212   60  Østre Teisen (     08    

Ü !

! 0   09 E

Vika ( î Hellerud51   Vallerud   10 50  !  39 Domkirken   11 80 Holt

12 41 gravlund 48     50 (     12  OVERSKJØVNE BERGARTER FRA PALEOZOISK TID Abstract vintermøtet Uppsala 2004.

   217 43 Stortinget Kampen  264    66    13  ( 42 41 î î     48 î 14 ! 40 î Tveita Lutvannet Bråtan          337 15

!  47  0

 î 76 Bjørnholt 16 !  Ekerud   319 (

42 41 40 î ( 80     D 5), 6) 1406±12 mill. år, U-Pb datering av granittisk øyegneis (46) µ Rådhuset Grønland î    

 E 0     Lutåsen 

 î 

42 42   Allochthonous rocks of Palaeozoic age

41 Bjørndalen   

! ! E  

12 42 ( 43    (  D 5), 6) 1406±12 Ma, U-Pb dating of granitic augengneiss (46) ! (   Finstad   238

40 40 î          ;    " ( 72 ! 205 326 

41 39     Lauvtjern Elvågaseter         

! 50 S!  Svartputt  

 (           Olaputten 70

12 î !   43  7) 1532±6 mill. år, U-Pb datering av granittisk orthogneis (47) ! Piper-     ( E        D Feiring 56    OSLOFJORDOVERGRUPPEN, AVSETNINGSBERGARTER FRA !  Kirkerud Holtbreimåsan Etterstad    60 42     80

40     E     47 !     ( Bjørnåsen50     Frydenberg 204    0 Røyritjernet Østby- ( 7) 1532±6 Ma, U-Pb dating of granitic orthogneiss (47)

Aker vika Vålerenga !39  Bryn    60                  43 46  Jonsrud     î î    4 42     64 Godlia      Ulvensetra  85       246     putten    KAMBROSILURTIDEN !  ( 

( Bjør-          î !

( !  brygge 40    Kroktjern    

   n Skøyen   Lintjern (  8) 1092±6 mill. år (zirkon), 1068±4 mill. år (titanitt), U-Pb datering av migmamtitt (50)

41     82         342

( !  80    ! ! !      D

    Brudalen

      

Akershus î    E î Blå-  

12 vika     Høyenhall              Ramstad- Smestad 8) 1092±6 Ma (zirkon), 1068±4 Ma (titanite), U-Pb dating of migmatite (50)     Hauger     !   Oslofjorden Supergroup, sedimentary rocks of ! Trasopp   

  Vestereng   î  D            70 

slott       280    Rud E   Engebråtan  50  248 tjernet  39    ( 

   268    D 295         Trestilåsen 56

42     318     60     0394

s Skøyen    D 357    D 78 73   80 49 53 ( Ali, Z., 2000: Geochronology and evolution of the Precambrian

! 

!  ! ! !         (      

Bispevika 48   Linås  Linfjellet  261 Cambrian to Silurian age   E  1        0309 D       ! Rundtjern   Barlinder-

41   88 50      49        D slottet D Gjersjø dome, SE-     44  Haukåsen               !   D Oslo       Juterud  344 

!   Sæter-       !   42       Feiringåsen65    359    350 Flateby ! 41       î ! 12

 30    

     (  292 Stygg-   Uinndelte kambrosilurbergarter i områder som er dekket av kvartære avsetninger og/eller bebyggelse Cand. Scient Thesis, University of Oslo ! ! !        D ! 

Vippetangen E     398 !   276

Gamlebyen E 81    Lutvangen      D     58 30 Kavringen !   74

      åsen    E

!    vannet !   åsen   ; D      " D Undifferentiated Cambro-Silurian sediments in areas covered by Quaternary sediments and infrastructures

 Sørenga ç    Grinderud 

Solberg-     4250   Trestilen î    ! ! !   î 73      

52 47    84           56   ( 233

(       vannet            Bakkerud  334   

Grønlikaia 50     E      (     

     Oppsal 235     47 Heggedalen          42 Hornfels, kontaktmetamorfe kambrosilurbergarter

37 47     60   Dunderen

36 (            31 ! !

!          E    ;    " 50    D  Hovedøya  Skøyen-   76         Svarttjernet Hornfels, contact metamorphosed Cambor-Silurian sediments    

142    83              E

 Lutdalen    E  

( D             332 303 ! !

39 ( 49 ! 35    putten 330 Igletjern     Våler       Hektnerhøgåsen D Graversen, O., 1984: Geology and structural evolution of the Precambrian rocks of the

  Manglerud              D Simensbråten î      

55      0 Kvernås 228   70  52  80 80  36        D     295

35 ( E      84             D 377 Oslofjord-Øyern area, Southeast Norway. 41 ( (  0 46 50              0 Ekeberg ( Hauktj      

37 ( 63  61 Oppsal l Haukåsen 275     Skullerud        Djupdalsmyra HOLEGRUPPEN, YNGSTE TIDLIGSILUR

Kongshavn    49 D              Norges geologiske undersøkelse. Bull. 398, 1-50. ! !

!   76 

             Steinbråtan   

36 D        244              

37     88    Veslevannet Sisselrud-

  H  

   Mariholt-  D 

(    

207 50  4171        Hole Group, latest part of Early Silurian 50 E  35 62    E  66

39 Ryen       

Ryen   37        Knuttjern   D    putten Ü   | 262 D 

 (           ( 270 229   252    |   2)

36  48    0          Losbyelva   ! ! ! varde  Sarabråten      

(       289      

  E    î  Mariholtet(     Kalkstein, massiv, lagdelt (et. 8d). Kalkstein som linser eller knoller og

 74 67 Østensjø-12     Dalbakk   41    68   åsen FOTNOTER: 1) Rombeporfyr er en betegnelse på lava- og gangberger Bleikøya  26   H  

36 Ekeberghallen 76    Ü      D  

Ekebergbanen        32

E    

37 50  Ulsrud   Østmark-   52     

  83   Djupdalshytta 37 Lindøya         skifer i veksling (et. 8c) (Malmøyformasjonen)

î vannet    261  som har rombeformede - eller i skjeldnere tilfeller rektangelformede

n         Losby 50        41 2)

 setra    E    E 107   

e  

40  D 264    ! ! !    

36 Brannfjell48      Sarabråtåsen                   266 Limestone, massively bedded (et. 8d). Limestone as fenokrystaller av anortoklas eller plagioklas. Sammensetning kan n 

 48 ( 69          

36 48    Nordre Østensjø  70    188 64 Igletj Hauger-               

 88 a     

48 0 53 57          Skullerudtjern       Skurvåstjernet lenses and nodules alternating with shales (et. 8c) (Malmøya Formation)  E  (     D 193 D   Ramstadsjøen Ramstad variere fra trakytt via latitt til andesitt.    b       Østmork  78 36 64 205 Lambertseter-  E         354   D 44 66           Djupdalen

66 ø           ! !

!   80      (  60     Abildsø j Ulsrudvatnet Kamphaug-    kollen   332       2) et. er forkortelse for etasje og er den tidligere inndelingen av kambro-

40 79     s 86  60           

36 35        D 317   339         D 332 Snellås     282   

Gressholmen Sjursøya banen    n D 216   D 0       321 Lintjernet silurlagrekken i Oslofeltet. 37   e    Hestehol-          0 D BÆRUMSGRUPPEN, ELDSTE TIDLIGSILUR  t     E ;       s "      50  E 45  knatten     

| (Ø 40            49 ( 350 D 3) Ganger tegnet på grunnlag av geofysiske målinger ! !

!   60            39     åsen       Tronfjellet   (    

H Bekkelaget      Møllerenga   Hektnersetra      H 50    (     Bestemor- Skilledalen             Huketjerna  80  231 Bærum Group, earliest part of Early Silurian Footnotes: 1) The term rhomb porphyry is used for lavas and dykes    59 (     Sæterkollen    (     37       E   

  Sørli    D 358 40  

       åsen         Svartåsen 60     Sætertjerna which have anorthoclase or plagioclase phenocrysts of rhombic or

37  D   D      H ! !

!  ( Bukke- 86           66 Skifer, siltig, mørk grå, stedvis med tynne kalkrike soner (Skinnerbuktformasjonen, et. 8a-8b)       |    

37 Holtet Karlsrud      Bøler    344             | 40 33

D 36        berget 269               52  Shale, dark grey, silty, locally with thin calcareous zones (Skinnerbukta Formation,et. 8a-8b) sometimes rectangular outline. The composition varies from trachyte           Grinitajet  ( (   E            ; ( 44     Fiskelausen "      82 D Igletjernet    39 40   163         via latite to andesite.

Rambergøya (    Langmyr   Nord-  Dammyra       D 287 Skifer, grågrønn og rød, med tynne lag av kalkstein, dels knollekalk (Vikformasjonen, et. 7c)

! !

!    

37    58    298        314    Geiterudfjellet 80 70  

  80   D    2) et. = "etasje" and refers to the earlier 'stage' subdivision of the Ormøya(  (            (     50  34

     68           Shale, greyish-green and red, with thin layers of limestone, partly nodular limestone (Vik Formation, et. 7c)    Bogerud       E     E    

  E

39 36           0291  Elvåga  Halsjøen        Cambro - Silurian sedimentary sequence of the Oslo Region.        Garterud     î Stallerud- Nøklevannet           Endtjernet Grini Kalkstein, tett, småknollet og grovknollet (Rytteråkerformasjonen, et. 7a-7b)         Opptjernet

43 48   Gråbein- 341     E A' 3) Dykes drawn on the basis of geophysical measurements ! !

Skil- !  E  Slettfjellet 30 195      D 264     Langmyråsen

Sørli     45 65            Limestone, densely packed with small to coarse nodules (Rytteråker Formation, et. 7a-7b)

 E   39åsen D            ;   325 80

35           D måsan 272             D  "  Sotua   padda 40  Langerud   D   Finnland Trettåsen       D 284 34     

 201     257      170   317   Skifer med tynne lag av siltstein og kalkstein. Økt innslag av kalkstein mot øvre del av Kartbladet er sammenstilt på grunnlag av kartlegging og kartmateriale fra:

Lang- E ; 16              352 " 48  37 Ü    ; E 70    39 D 60

"   D

35    Rustadsaga 69         Møne-   Merratjerna 35 ! ! !  172

   55    Gardfangåsen            formasjonen (Solvikformasjonen, et. 6) K.O. Bjørlykke, W.C. Brøgger, J. Kiær, O. Nielsen, J. Naterstad, O. Holtedahl, J. Dons,

55 ; 0    65           D 262 Hestløkka øyene "     314      E     E     

  50         82

33 Kastellet 48     Løkka       334 vannet  214    Jonsok- 235 39

  193  E  Shale with thin layers of siltstone and limestone. Increasing amount of limestone towards the Ø. Nordgulen, O. Graversen, Gudmund Grammeltvedt, Christian Mohr og Claus Zetterstrøm 48   87       î  Malmøya     Rudsvang-  

39 34  Gullsmeden    D D  D Finfallåsen  Deledalen    D 334 N

      

36 60          

( 36 69 E     høgda

( Nordseter    µ Skraperudtjern      333      Gryta upper part of the formation (Solvik Formation, et. 6) Kartet er digitalisert og redigert ved NGU i 2008 av Ole Lutro.

   D  Fiskelausa     

! ! ! 48  (               

    D     Bjørtjern         

    35  E       Tangen    52    D 346  46       

    holtet   D 52

Skinner- 32 Lambertseter   74223 0    

35 HoletD   Øgården      323 340   83

33 62     72      38  D   Geitsjøen 

48 48  255            49  S 347 42 Referanse til kartet: Graversen, O., Naterstad, J, Nilsen, O., Nordgulen, Ø. og Lutro, O. 2009:

E D   Nordby 171    bukta (     E 72   Nilsåsen         î D        0  64

     

    E       Fløyta   D 290

46  E    56 ! ! ( !    Mortvannet      249 Mørkås- Tjuvstuåsen Berggrunnskart OSLO 1914 IV, M 1:50.000, foreløpig utgave

( Bråten     (  Søholtet              E             OSLOGRUPPEN, MELLOM- OG SENORDOVICIUM

 85 38     76 Svarvestols- 173    

( 34 61 E            tjerna 0 Tjanåsen Norges geologiske undersøkelse 55 E   Ulvøya 70   

E     34 Skullerud Øgårds-        D

v        Drettvannet   340

    70 44            34   ( E     Oslo Group, Mid and Late Ordovician

 46          36 Husbergøya E     brenna  Mortvassåsen 313  38  

36 Nordstrand Ü  84         232

   Trolldals- D    

! ! !   (   måsan          î

37     D           35 35      Malmern  E  

 85( Skullerud-     268        0  219    310 Malmøy- 50 52 åsen              Bjørnholttjernet D 38 Kalkrik sandstein, skifer og tynne kalksteinslag. Knollekalk i nordvest. Malmøyskjeret     Trolldalen       Foreløpige kart er ikke gjennomgått av kartredaksjonen og er dermed ikke endelig            358      67 36  E måsan     

52 Sæter     50 Kavlebru-  E          Myrdammen Stedvis kalksteinskonglomerat (Langøyformasjonen, et. 5b)

47  î 284  

kalven        0   0             312 D 195 kvalitetssikret. De kan være sammensatt av data fra flere geologers kartlegging over

! 65      Lang-    

  î  

(   275    n Skytten myra 254 D 255    Langvannet  48      Calcareous sandstone, shale and thin layers of limestone. Nodular limestone in northwest.

 0          Morterud-   D

260   

 Smeden          lang tid og med ulike kartleggingsformål. Av dette følger at kvaliteten kan være variabel.  myra  

  Leirskallen 67  0                311 256 60

37                        koia Murterudvannet D Lintjernet Locally conglomerate with limestone pebbles (Langøyene Formation, et. 5b) Kartene er ikke trykt, men produsert på fargeplotter.

62    Breidåsen 267 195          

     Bakkeløkka  Skullerudåsen  50  50            82 80 60   79       85 D   48 238 ! (        D    315

(    D

      D   D50 Morttjernet 78 Skifer, siltig til sandig, med lag av kalkstein og sandstein (Husbergøyformasjonen, et. 4d)

36   47   Sotåsen   Purkemyrene          Nordstrand 

E  242   

37  37             294         32  256 Shale, silty to sandy, with layers of limestone and sandstone (Husbergøya Formation, et. 4d)

   Karismyra 281 Smalvass-    E           D     Tretjerna D 301   Bjørntjernåsen

31                    Røyrivannet      60          GEOLOGISKE TIDSENHETER

Skjælholmene         Langvannet 60      64

Katten! 172     måsan     Sør-Elvåga 37320  84   Sætertjernet Kalkstein og knollekalk i toppen og bunnen, skifer i midten av formasjonen (Skogerholmformasjonen, et. 4d)

     Løkebrudalen Høgmyra    

D Dalsåsen    213       322 D  D D

  

207    D     64

      173 Limestone and nodular limestone in upper and lower parts and shale in the middle part of the Geological time units

 80     E     Biritjernet

Ljabru D        Smalvannet    E       205 D Fingerbøl-           76  70    274 293 37

   58 0    D           Svart-

    ç    Rundvannet   275    76       60 49 80 formation (Skogerholmen Formation, et. 4d)   

! 53     

Ljan ç     D 

39    myrene  Østmarka 80  72  tjernet

E  68  D     50 Kalven  Aurtjernet 291

E    317 86      D  

E 

 40 56 Dal           

    Engers- Raudmyr 252        297   250 γ î  Skifer, lysgrå, siltig, med lag av kalksandstein og sandstein (Skjerholmformasjonen et. 4c )

  258       26  Stenbråten D    D   MILLI- ( 35               80 37

36 î         265       50  

Ljabru   60          D    297   E   36       D Shale, light grey, silty, with layers of calcareous sandstone and sandstone (Skjerholmen Formation, et. 4cγ) ONER EON ÆRA PERIODE ALDER  

! bråten    Østmarkkapellet  D    Bjørntjernet 40 71           s Skytten     Falke-

48             Skålsjøen 337 6050 D ÅR 68    (   308  D 

; Rundvass-       293 Knollekalk, tettpakket i bunnen; skifer med kalksteinslag og tynne siltsteinslag i midten og  "     

  Tangen   238        E   84       KVARTÆR

(     36 Smørholet        Nordre  207 1,635 ( E D  72 

38  (     Brenna     Slepptjern         50     Brasmetjernet 2

( 35      åsen         høgda 292 toppen av formasjonen (Grimsøyformasjonen, et. 4cβ) !     D

 

4    80     Krokvannet50 49  70  Hauketo50 D    36       

³ Hauketo74 Mortensrud 224  Trollvatnet  259        49 50  Limestone, densely nodular in lower part of the formation, and shale with layers of limestone and thin layers of 10  

 E   36

Ljan v Olavsmyr       D   D

E    D        Blåsyn-    Liseterkollen  Nordby-

  158 271            70  80 Bikkje-

       Blåsyna        349      siltstone in the middle and upper parts of the formation (Grimsøya Formation, et. 4cβ) 

14      Langbråtan Svartkulp 0        50   

  Brattli   79 måsan  310     

60       255 D   Tappenberg- 36  D   sjøen tjerna

Fiskevollen! Sloreåsen Lofsrud        Svartkulp     TERTIÆR    

     191      0 70    

Fagerli 187            42    82vatnet Svarttjernet Skifer, sort, med spredte kalksteinsknoller; skifer og kalkstein i toppen (Venstøpformasjonen, et. 4cα) ( E   E  76

     60 (      263 302           282 80 80

(   D      49   D       44 60 65   Tretjerna        D  50 229 Shale, black, with scattered limestone nodules. Shale and limestone at top at the formation (Venstøp Formation, et. 4cα) NYTIDEN

         Sølvdobla         M     

Øvre Bjørnerud       Skogen   240    E 80       50    !  D         316 KENOZOIKUM,

78         Løkensetermyrene  D 238

35  î      331      Krokvatnet D Skifer og kalkstein i veksling, knollekalk og skifer

Ljan E       D

22   E Grønmo 231 Spinneren     260      294 76

  64       n 65

22 D     Lille Li D Dølerud Torsmåsan         68 Liseterputten   62D   Høgkollen49  38

 (      

   298   40   î  (       274  Morttjernet Alternating shale and limestone, nodular limestone and shale     D    Kytetjernet 

122           D 72  

 71 E    35      294

Ravnåsen E Burud     E   50

  Gjersrudleiken     

! E       301   D  E  54

E      (

       δ Ljans-       80 80 Skifer og kalkstein i veksling (Solvangformasjonen, et. 4b ) E E    

36  79    D     80 100 0    Bjørndal       266     KRITT

22                 

30 ;"     268      35   74  Kytetjernet   Alternafing shale and limestone (Solvang Formation, et. 4bδ)

kollen    ;   E    24 D Lusetjernet             Storeflu 46 "  222    

   Simmingsmyrane  

97 Lerdals- Klemetsrud55 66  Store LiLiåsen (         m  245  

98 ! 56 32 D       290 50    0    E 

99    Vidvangs-  Vælsputten 48 00 (       85       D  35 Skifer, gråsvart, med spredte kalksteinslinser (Nakkholmformasjonen, et. 4bγ)

01grenda ;    200     146

Prinsdal "  

Stubljan ( Holmlia     02 187 0 197 E      44         50    

  03          150  E

30  60     04Godheim Godlia åsen      308    vesle    293  Shale, dark grey, with scattered lenses of limestone (Nakkholmen Formation, et.4bγ) (   42    05E      D  E  

 î  06 

Holmlia   Eriksvannet D   Tonekollen  E (      07   68 0 î  ( 204  49 

E   D    345

!    08 40  

ç  

         JURA î    09 Tonekollen 214

Hvervenbukta 66    Askevannet 243      10  0 

Sand   E  368 Knollekalk, forholdsvis massiv (Frognerkilformasjonen, et. 4bβ)  

( Gjerdsrudtj 171   D  268 Skogsmåsan    11 60 39

22   D     25  78     12

   MIDDELTIDEN

34 10     44 Lysopp         13 56 Grinderkollen Åborvannet   MESOZOIKUM,  ç   

  µ î   ;   

   " D           14 β

         15 Nodular limestone, relatively massive (Frognerkilen Formation, et. 4b ) 200 200  øv     

( | Prinsdal 48 

 |   

68   Fjøsmåsan  16 D |   |  245  Søndre D |  46  65   Stein-    50 17   n     Tonevannet 84

! 70  184 86    

32  ; H 78              241     " H 75 Trollvanna      298 303 TRIAS

 166         Krokvannet Skifer, brunlig, med lag av kalksteinsknoller (Arnestadformasjonen, et. 4bα) 15 H 34 øv       sjøen 80 Grinderen E D   70

20 D           Kløftetjern  56

î î              64 D H  

      63  

  Slime E          Morttjernet î  H  î    189 Ü  

36  68   Gjersrud 194           Shale, brownish, with layers of limestone nodules (Arnestad Formation, et. 4bα) 251

  D    

 E    Sandbakken  

nÅs   î   Griseputten     s Kytetjernet 315 250 î 

!  s  34        284    Størkningsbergarter trenger seg inn i lavaer og avsetningsbergarter 45 ned    93     D  70 Åsbråtan   Åsheim      

D      

Steinsrud        E 50 β α PERM   Mellomåsen  236 Knollekalk (Vollformasjonen, et. 4a ) og skifer (Elnesformasjonen, et. 4a )

35 Sæterbråtan E        D 313 Strutsåsen D Vulkanisme, lavautbrudd og kalderadannelse Bestemorstranda   40 Setertjern      

î            

         0    74  D 34     D 303 32    D         D Forkastninger begynner å danne Osloriften

32    50     136 75 Tømmerhol12         82     298 Nodular limestone (Vollen Formation, et. 4aβ) and shale (Elnes Formation, et. 4aα) 299  Jonsbråtan  Solbakken Tømmerholtj   42 !      322

138 Prinsdals-           294 Askevatnet 70 Pølseberget    330  80 300 s Ås 0  186  177       FANEROZOIKUM

 Veståsen 

 ( Slime-  D             D bråten        49

40  3 Stupinn-      

E  D         ( Hanåa      84 

8     bråtan D Haugen 215    Skjelbreia50  214      49  Bjørnehue 108  0228  Fugleleiken        80 KARBON

111   Langbråtan Steinsrud-     78      12

 E    

             RØYKENGRUPPEN, MELLOMKABRIUM TIL TIDLIGORDOVICIUM ! 0 68 

33 32      måsan D     235  E  

Rosenholm Grønli-    Bjerke tjern  168    Frambu D 270      350   E      80  62  E    174    Bøvelstad-

Sandbukta       Flaåsen  78 54  359

Maurtu 133 l 48              Korp- Myrsæter-

24 Kruttmølleåsen 32 Li     Høyås Steinsrud   Stormyr   D        Luttjern E Røyken Group, Mid Cambrian to Early Ordovician     Mastemyr åsen  75 33       66     svarttjernet

   76 272   Skjelbreia87   60   50              E (    Meklenborg35  D 175  

! (         svarttjernet   49   207 Holstad    E   åsen

     40   Kalkstein, knollekalk og skifer, massiv kalkstein i toppen og bunnen av formasjonen, DEVON E  Brokkenhus  Hellertjerna  Lienga (    E 

50 D         

(  0   Svartkulp     74  Vangen52 225 0 400 î 288 68 (  E 

75  D    Malmen       33   D 41 E 31        E   331 345 knollekalk og skifer i midten (Hukformasjonen, et. 3c)

 59 Rike-  50    Slime- 223        89           60 D 416 216   E 45 171          î E  ( 

   74 

 0   75    36   77 D  72     Ingierstrand Gjersjøelva (      Kjerrmostjerna   32 !   

    E 33 Limestone, nodular limestone and shale, massive limestone in the upper and lower parts of the formation and SILUR

E        Abortjern     72 Delisætra 40 Bøletjernet Pipåsen Folding og framskyving av Oslofjordovergruppen î  22 åsen E        257

47    E 

;  E 50     47     Mosjøen   444

"    247  Trolldals- Steinsrudhøgda  E Roland  0 (      63 450

Hvitebjørnåsen Tårnåsen 80         nodular limestone and shale in the middle part (Huk Formation, et. 3c) Avsetning av Bærums- og Holegruppene  

  E

25    Holtet E   281    70 26D   åsen   åsen    D        D      281

   Jonstrand      242      D    D         88          Heiåsen    ORDOVICIUM     D   

Delingsdalen  36   Myrer      ! 247 

Bunnefjorden 111    25         Engersbråtan   Sværsvann D D 272 D      Delisæter-46 Bøvelstadsætra 288 80 Skifer, svart og grønn, i lagvis veksling (Tøyenformasjonen, et. 3b)  Avsetning av Oslogruppen       0 D Holtoppsætra 322

117   E    233 68   40

32 50   Østby    PALEOZOIKUM, OLDTIDEN

   26          254 D 488 

    Barli   150     80  fjorden 276  Alternating layers of black and green shale (Tøyen Formation, et. 3b)  E    323

Hvitebjørn      D Myrertjernet E   141            E 500

  50        D 30   E             

E 40                        60   312       192 E    Rolandsjøen    

!    γ

    E     D Kalkstein med dolomitt i toppen av formasjonen (Bjørkåsholmformasjonen, et. 3a ) KAMBRIUM

 32  D 267  Støttumfjorden E   Tretjerna   Avsetning av Røykengruppen   E

  Ingieråsen    EEE       232  E Nydammen 72    

   Taraldrud- Gjeddetjernet        Myrsætra E          D 326

Linnebukta    D 221     E Bukketjernet Limestone with dolomite in upper part of the formation (Bjørkåsholmen Formation, et. 3aγ

   ³ D             542 542 

    50    0             D

  D    32   42 E     222       E    218   Igletjernet  50   600 VENDIUM

50      177 E Kuklemåsan    263  56  D Skifer, karbonholdig, med konkresjoner av stinkkalk og tynne kalk- og sandsteinslag î   D  49

!           Morttjernet  285  650       E Strandkollen 35     E    Kolbotn    84  

   Kolbotn åsen  Elgtjernet    E    

 5 240 Bråtenåsen    Syverudåsen Syverudkollen       Tømmerås 266 32 Bunnlag av konglomerat og sandstein (Alunskiferformasjonen, et. 1b-3aβ)

37        E          800 SEN D  Gjersø           Svarvestolen  0      Mosjø- SEN 0    336   208    Organic-rich shale with concretions of dark, bituminous limestone ("stinkstone") and thin     199                     136 0  313            Pølsetjernet D !       Hellerasten  Slettåsen    Lusetjern       

45 60     271 E    E   48 Siggerud-  E D  D layers of limestone and sandstone. Conglomerate and sandstone at the base of the Mjølsekken     bru 72               243 Mortåsen   72  1000 1000     Sørmarka    E Hestholmen

       (      70   Snipe- bråtan Bråtatjerna44             ( 340 formation (Alum Shale Formation, et. 1b-3aβ) Folding og migmatittdannelse

31  D       D E 20     Taraldrud 160        høgdene80       0 57       268  D 173         273               39         D 

   tjernet D   ;     1200 MELLOM Bjørnsrud    "  Paddetjernet    ! 230

Revedalen           øvre

      Svartoren  

    v ( 95   Sagatun       

(   56     151    RIFEIKUM v 153      Tangetjernet MELLOM

31199    

   Langåsen      Krokhol       Børter-

Strandskogen    Vassbonn D   198     E          1400 D   E Stormyra    1400

 E     270   Intrusjon av granittiske til tonalittiske bergarter

  D     193

50   62    D       D    ( 45      Breidsjø-

E 141   6      Ødegården (    178 196           TIDLIG

  Syverud- E 44   E 0    (

42    Kantor-      31    73 Tangen

109  162  (  D  56

  D  68  Vulkanisme og avsetning av sedimentære 173 E

! 73  270 E   (     D 74   40    Byseter-  0 Auretjernet STEDEGNE BERGARTER FRA PROTEROZOISK TID

    Kadettåsen (     E E  Sauemåsan Siggerudsaga D   Fjellfugleleiken 49 

    47 åsen     tjern        Kjerringhøgda 287 1600 1600   D      D  D

D 80   Solbråtan ;      bergarter (Stora Le-Marstrandformasjonen)

  " Sauåsen     65      0  193 E    høgda PROTEROZOIKUM Gråbein-   80 Gjeddetjernet   Sagstua         Raudsjø 60 31

    130   måsan 

   349  E 1800   D

     Kolbotn-       286      (     226 ned 235 Autochthonous rocks of Proterozoic age 26            72 37 D

   D   68

     Soldaltjernet    E  î  20 65   Grønslettjernet î   Snikedals- 

åsen  Sandvad µ   180   281    E 2000  40 Sofiemyr Fløysbonn Taraldrudhytta  D        D    ³  D 255

! Grønslett        0   70 TIDLIG

tjernet 64 48   197    40 233  E      Stutaue

46  46 D 197           Bysetra   2200       (     E   190       60  263

66       60  Sagåsen åsen Pigg-            E D

26 0      40        

  E     ØRJEMYLONITTSONEN, MELLOM- TIL SENPROTEROZOISK TID E

30   Kjerring- 107        D    192 D           Breisjøen

E 40    25     Fjellshagan 26   2500 2500 ;   

  "     E

Prosted28 Torbjørnsrud    42       60    7 75 187       E Nordby-  59       Bråtan   39   

!  50 60 47     nebba 194 Åli  40      Åsen   D        49    80       åsen        306 0 Sakristiet Ørje mylonite zone, Meso- to Neoproterozoic age

      74  46 30             

    35  E           80 Stut-

      D 170    D          3000   ned      82 Siggerud D             Tangefjellet Damkleivåsen  298   60

  Geitungen       70 72 D  åsen Mylonitt, blastomylonitt, sterkt deformerte gneiser   E |    28  (     tjernet  î        151    223 43

 D  193

   Kloppa 180     66  E         E 30  D  62        PREKAMBRIUM,URTIDEN   0     Fjell vanna !   30 126 Ekornrud E E Snikedal     Mylonite, blastomylonite, strongly deformed gneisses

A Bekkenstein       E         54     277  Møystad-              E62 66 3500

       172 222   E     D   Raudsjøen     193

    46 Tyrigrava 137        D D        D 294 30 E  D        D    ARKEIKUM

65       ;    50 E 66    ( øv 0   " Siggerudtangen   273  Sønsterud Assuren  E   244   122 Hyttenga     232

   Eidsted î      Holetjernet       åsen

( E 160 (      î    î   

! 54   (   Greverudåsen  Fjellsætra   D  E

(  ç (  (           ØSTFOLDKOMPLEKSET, TIDLIG- TIL MELLOMPROTEROZOISK 4000 4000  Sandvika î 

    Flatåsen E          E     248

      127 Holen        D     

Leirskallen    D           271 47   v   325   80   200       E  275     29  l Kolbotntjernet E      Brusaga       Langbråtaåsen D Ålmarktjernet  D 

174 0  (        27  TID (1600-1400 MILLIONER ÅR)

Bålerud- ( Rødstein44    ³             0   47 310 Raudsjø- 272 65 Furubråtan  D     E  E !  Stallerud   

( 66 134      (         267 Donemåsan     D E Myrvoll   î   Kolabonn  

brygga  Gjer- Byåsen   D   29      Myrvoll           LOKALISERINGSKART   Buåsen   E

 ( Grytetjernet         50 50     68 50 Østfold Complex, Paleo- to Mesoproterozoic age

 0          E

E Sagstua         høgda 

v 171 84   E      E   E  Trangene

90   ø        82 E Location map

( ( sjøen    50             78 205

 Dal       29   

E    

        D 298  (  Hyttåsen   !     Oppegård   Korsveien     50          Omdannede dypbergarter    E 195  

D 50 (       Speiderhytte       l Bru 0      

 40 160    E  205     0 Bindings-       D  

Svartskog   40 51 0   E   29 ( 50  E 0   Nordløkka Lommetjernet   257 76 35; 102 Østli  Oksrud        46 193 Metamorphosed plutonic rocks " 68  E  152 Gryte-      Fjellstad     343  Forfoten  49  BålerudE     127 207 7       E 30   Svarthol 0

   E 46  0   50 0         235 (     

  Verpåsen   D    84     E 

       76 D 254

!   åsen    D  

E   167    71     72 Granodiorittisk øyegneis, rosa med K-feltspat (5-10 cm) E n  ( E     D  195  D Kolabonnåsen Nordli  58 Ekeberg-      2116 IV      E   1716 IV 1716 I 2116 I   0     Greverud 63 1816 IV

Svartskog 35 Assurdalen      Andersrud- Rottjern   44 1816 I 1916 IV 1916 I 2016 IV E Kongsvika

 E Frydenberg      265

E   vannet  OppegårdE    Slåmyr

Stangåsen E      233 298 Granodioritic augengneiss, pink with K-feldspar megacrysts (5-10 cm) Aurdal

E    155  Bru  Bruflot E     62 E 40 Snipetjernet st        0 Støa Dokka Gjøvik Hamar Løten Elverum Kynna Halsjøen

28 ( E     Pinnåsen            D    

brygge (   Sørmarka       179  åsen 329 328

E  157     s E        314D   D   50 56         Størtholet E      0     

 Kolmile-    E  

  Torget    Granittisk øyegneis, rosa, middels- til grovkornet med granat

D D     

!       kollen    

s Oppegård  14           45 E 

145 E E î  (    52 100      (     64    263  28   D 74      D D    Kristenseter- Granitic augen gneiss, pink, medium- to coarse-grained, garnetiferous  E  48  E E ø Greverud  196     0 E      60 Fugleåsen D        E     

  136 åsen      ( 158            D 317 75 70

  144    E     Andersrud    300 58    

   (   D D       E åsen   D  70     Koppen Jevikåsen      Elgåsen  Tonalittisk til granittisk gneis, grå, middels- til grovkornet 1716 III 2016 II 2116 III

145         Stein-  Jevik 28      1716 II 1816 III 1816 II 1916 III 1916 II 2016 III !  45 ( 172 (          

 38 ( D      54 253 46 Vassfaret

42 187  Bukkestitjernet      232 189 60 83 D D Hedalen Finnskog    Skjellings Eina Våler Flisa  E   327 Østre Toten Tangen  Greverud 0 ryggen  l

(    Langen     D 30 Tonalitic to granitic gneiss, grey, medium- to coarse-grained  216           hovde  E            E    50      0   12 74 28

   43              56 291         

164 112         Haugfjell     58   Vikholåsen    

   Slåbråtan     Granittisk til granodiorittisk gneis, migmatittisk og biotittrik med grå øyne av kalifeltspat (1-2 cm)    E Skriveren  

38   0 D Greverud      Lauvåsen       Halvardsbu        47        E  st !   µ  50    Karlsrud  D 235       l    64 D Granitic to granodioritic gneiss, migmatitic and biotite-rich with grey K-feldspar augen (1-2 cm)    v Greverud 2      Klemmaåsen  E   0    200 E Furuåsen î  D

Kurud  134     153    126           50 68 60  E 

   Trolldalen  0        Sotåsen    50     239 1715 IV 1715 I 2015 I 2115 IV

27  0   Sætre-       189  Holmen Brubråtan Prestmåsan        66 Metagabbro 1815 IV 1815 I 1915 IV 1915 I 2015 IV Tjoredalen   

                       Gravtjernet 203 48 Flå Strømsått- Sperillen Gran Hurdal Eidsvoll Odalen Brandval Lundersæter     47  E !   bygda

30     E Metagabbro 20 Nyjord-    40 E D   D 97 (     skogen 27               (  70 266 D 255   Dalen Bjørnholmen      D

Flåtestad  åsen       Bølerkollen 158          Grusbakken   

Sjødalstrand D Grøtorget             Sterkerud        Gabbro, dioritt, tonalitt, foliert, delvis omdannet (Østmarka) E 28 

        (      49 145   E   E (  Kutjerna Sjeisen E

34     Nord- n  46  ³      32

Tusse Berget 198 D Nylenda    E 27 e 38 Gabbro, diorite, tonalite, foliated, partly amphibolitised (Østmarka) Holen  Mjøvika  E

! 0   D    k 70        Oppegård 169       171 Mjøvik  ek    D

       1715 III 2115 III

          b Hyttåsen 54229      1715 II 1815 III 1815 II 1915 III 1915 II 2015 III 2015 II D î     o 

50 Tjuvedalen Slorene 142    l      259 269

Rødkjelda    E Sandvoll l    27 Eggedal

 47  D 73    E o D      61 Kongsberg- 0 Krøderen Hønefoss KongsvingerAustmarka

 49  F E   Oppkuven Nannestad Ullensaker Strøm  

38  Almenningen   tangen   Skredderstad- 235

Sjødal D 154          E D 242    70   (   ( 173    Klemma   Tussetjernet       D 239 50 Omdannede vulkanske og sedimentære bergarter Sætre   0       191 0 ( Skredderstad-

!          D

40    91 Droplemyra     E      52 50

   78Dammen   168       måsan     E   48 50    E (    Kjoneåsen   227      E    Snelldalen  D Haugbru  Møllerenga      49 kollen  Metamorphosed supracrustal rocks          48 60

Sjødalenga Dalsbekken35   î     E  

Østli 4     Bogebråtan   vanna 

E E

E    Bonndals- ( 46 

40   E  E 26 52          240 Sætra ( ;    141      Vikstjernet 56 82 25 "    

 Smedsrud Karlsrudtjernet    åsen      D  270 Granat-biotittgneis, biotitt-muskovittgneis, stedvis amfibolitt og kalksilikatlinser, 1714 IV 1714 I

   Vevelstad RundtjernetE          D 1814 IV 1814 I 1914 IV 1914 I 2014 IV 2014 I 2015 IV ! Lauvåsen    161          A'  E 

        Flesberg

î 30   D D    36    50  E  Hokksund Nebba 30 Ringnes 123     D     Høgda 181  44 Holmetjernet Lier Vestmarka Veksa

152 0  10    26    Landskog Landskogtjernet    217 40 50 54 stedvis migmatittisk (Stora Le-Marstrandformasjonen) Asker Oslo Fet Bjørkelangen

50 Foss-   48    Kile    Bjerklands- 50 Sætertjerna 

0 (         160       Sagstua     A

Seiersten   179    0 42 49  22 ç   Karlsrud  

46 191    64 38 D  Garnet-biotite gneiss, biotite-muscovite gneiss, locally with amphibolite and lenses    

Speil- Brenningsmyra   D 180   

Lauvåsen  holtet 50 0             229 66   

60      0 E   Moseby    26     230 194 54 D 226 207 46 Krokvatnet ! !

!  

! ! ! 25

58  E      D   

odden    Haugbru- 35    Slora       Durud 50    49 of calc-silicate rocks, in places migmatitic (Stora Le-Marstrand Formation)  Ringen  E Bråteåsen        148   Mørkåsen Pungen ;      høgda

 (   E " 231   E E 

127   E E  

D   63  56      D     70 36 

75    E     56 Bonntjernet 60 26 Labråtan   D  

  50 

48   1714 III

åsen Bråtan  E  1714 II

E       48  1814 III 1814 II 1914 III 1914 II 2014 III 2014 II   70 Furuset  H

     | 48

46  0 E    E  197

Fløyta    D 172    178    Notodden 68 î           Bjørnholt D Kongsberg N 64     ø Solberg      38   Totjerns-  Drammen Drøbak Ski Askim Rødenes Stangebrot

 E     78

D   

! ! !

 32    ! ! !   Kjøya50 Nybråtan46 Eikeholen   106   Foss FosstjernetBrantenborg    (  Buvannet      173 Bjerkland 84  60 ROMERIKSKOMPLEKSET, TIDLIG- TIL MELLOMPROTEROZOISK TID  0 46    44       129 D    

50          223 

46 D    måsan 40

Kjernes E   50 Nøstvet     D 38 124 60 57Øgården      Kollåsen 49 000m 45   

 65 Dogga         E  Romerike Complex, Paleo- to Mesoproterozoic age 48 3834          230 Midtåsen  Myra Bakken   45  D  E 49

144 46      35 Østreng Bøler     0      54 

brygge   64 D 181   80

50 50 Langhus  E        Slorene   E   Høyungen    Mørk E Boger    25  Stunner   m Eikjol 

!    

46 E 

! ! !    209   50 50 50 46 E          Breimåsan   71  E               1713 IV 66         Omdannede dypbergarter og avsetningsbergarter 1713 I 1813 IV 1813 I 1913 IV 1913 I 2013 IV             Nordagutu                Siljan Holmestrand Horten Vannsjø Sarpsborg Øymark 597000mØ 98 99 600 01  02   03   04   05 06 07 08 09   610    11   12   13    14 15 16 17 Metamorphosed plutonic and sedimentary rocks                             Glimmerskifer, metasandstein, amfibolitt, granittisk til tonalittisk gneis   51 Mica schist, metasandstone, amphibolite, granitic to tonalitic gneiss 1713 III 1713 II 1813 III 1813 II 1913 III 1913 II 2013 III Kilebygd Porsgrunn Sandefjord Tjøme Fredrikstad Halden Aspern

1712 IV 1712 I 1812 IV 1912 IV 2012 IV Kragerø Langesund Stavern Herføl Kornsjø

m.o.h Bunnefjorden Gjersjøen Kolbotn Vidvangsåsen Blåsyna Skålsjøen Østmarka Røyrivannet Murterudvannet Tjuvstuåsen m.o.h 1000 1000

500 500

              49 0            45     50             49 0                  47 50          48     47 !                 50 46                           50 47   50 50                  4 47 50 44 ! 47 50    44      50    50                  33 50 46 -500                 49 -500          !                                     50 50 !                                                         50 !                                               -1000                               -1000                                                            A               A'                                                   