DOCSLIB.ORG

Kulturarvens Dynamik

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kulturarvens Dynamik KULTURARVENS DYNAMIK DET INSTITUTIONALISERADE KULTURARVETS FÖRÄNDRINGAR RED. PETER A RONSSON & MAGDALENA H ILLSTRÖM TEMA KULTUR OCH SAMHÄLLE Skriftserie 2005:2 BESTÄLLNINGAR Skriftserien Tema Kultur och Samhälle Campus Norrköping Linköpings Universitet 601 74 Norrköping BESÖKSADRESS Strykbrädan Laxholmstorget 3 Norrköping HEMSIDA www.liu.se/temaq TRYCK Copyright: Tema Q och författaren. ISSN: 1653-0373 ISBN: 91-975663-1-4 UniTryck, Linköping 2005 3 INNEHÅLL PETER A RONSSON Ett forskningsfält tar form 9 I. ”I begynnelsen var…”.............................................................................................................................25 O LA W. JENSEN Konsten att konstruera ett kulturarv: om fornlämningar och den antikvariska forskningens historia 27 TORKEL MOLIN Att prägla landskap 43 CATHARINA N OLIN Till stadsbornas nytta och förlustande: den offentliga parken i Sverige under 1800-talet 58 LARS JÖNSES Den patriotiska promenaden: Skansen och Svenska Turistföreningen i konstruktionen av det svenska territoriet 67 JENNY BECKMAN Natur- och/eller kulturarv? Fyra frågor om Naturhistoriska riksmuseet 78 CHARLOTTA H ANNER NORDSTRAND Befolkningens reformering och formeringen av modernitetens institutioner: exemplet Göteborgs museum 86 MAGDALENA H ILLSTRÖM Arvtagarna: minnen och museipolitik vid Nordiska museet och Skansen kring 1902 98 MAGNUS RODELL Teknikens heroer: pansarskepp och ångturbiner som ett svenskt kulturarv 111 A RNE BUGGE A MUNDSEN Kulturarvspraksis? På spor av brudd og diskontinuitet 121 SVERKER SÖRLIN Kulturarvsproduktion? Om förflutenhet som differentiering och historia som integration 129 II. Att erövra det förflutna − och framtiden..............................................................................................145 A NDERS H OULTZ Att konstruera ett industriellt arv: moderna berättelser om förflutet och framtid på Göteborgsutställningen 1923 146 K ATARINA EK-NILSSON Frusna bilder av framtiden: om tekniska museers paradoxer 156 EVA D AHLSTRÖM RITTSÉL Industriarv som kulturarv – Retorik och praktik i industriminnesvården 170 SAMUEL EDQUIST Folklig kulturarvsproduktion i Sverige 1880−2000 181 A NNIKA A LZÉN Kulturarv i rörelse 192 STEFAN BOHMAN Den minsta, gemensamma nämnaren. Eller − hur ser vårt kunskapsfält ut? 199 III: Att bevara, dokumentera, arkivera .....................................................................................................207 PELLE SNICKARS Arkiv, kulturarv och audiovisuella medier 209 LEIF G IDLÖF Informationsfrihet eller historiedidaktik. Arkivens kulturarvsbevarande roll i egna och andras ögon 218 CHRISTER BOGEFELDT Arkiv som kulturarv – några internationella exempel 230 EVA SILVÉN Dokumentation och insamling som kulturpolitisk strategi 240 D AVID LUDVIGSSON Den historiska dokumentärfilmen och bilden av vårt förflutna 250 MATHS I SACSON Att bevara, dokumentera, arkivera – en kommentar 259 IV: Förändringsmönster i samtidens kulturarv.........................................................................................267 JONAS G RUNDBERG Historiebruk, globalisering och kulturarvsförvaltning: utveckling eller konflikt? 268 BODIL PETERSSON Historiebruk i det fria: rekonstruktioner mellan provokation, inspiration och bekräftelse 278 BODIL A XELSSON Dynamik, makt och auktoritet i Alvastra krönikespel: institutionalisering och traditionalisering av en klosterruin 289 MARIA BJÖRKROTH Dagens museum 297 K RISTER O LSSON Bevarande eller skapande av värde? Kulturmiljövården i kunskapssamhället 301 RICHARD PETTERSSON Den statliga minnesvårdens framväxt i Sverige under 1900-talet 311 K ERSTIN SMEDS Drömsamhällets kulturarv – en allvarsam lek 322 SVANTE BECKMAN Utvecklingstendenser i nutida kulturarv 328 Litteratur...................................................................................................................................................341 Författarna 350 K ULTURARVENS DYNAMIK FÖRORD I augusti 2004 arrangerade Tema Kultur och Samhälle (Tema Q) en nationell konferens under rubriken Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar. Konferensen syftade i främsta rummet till att lägga grunden för en nationell forskningsöversikt över ett växande akademiskt fält: forsk- ning om kulturarv och historiebruk. Medan en sådan översikt i 1990-talets början inte hade tagit lång tid i anspråk är situationen en bit in på det nya seklet en annan. Idag är många forskare inom skilda discipliner eller tvärvetenskapliga miljöer sysselsatta med frågeställningar som kretsar kring den sammanvävda rela- tionen mellan konstruktionen och användningen av historia. Föreliggande antologi innehåller artiklar skrivna av konferensens deltagare. Vår förhoppning är att den kan fungera dels som en introduktion till den nationella kulturarvs- och historiebruksforskningen, dels som en utgångspunkt för diskussioner om vilka viktiga frågor som ännu inte har blivit ställda. Konferensen Kulturarvens dynamik: Det institutionaliserade kulturarvets förändringar arrangerades i samråd med Museivetenskapliga rådet och finansierades av Riksbankens Jubileumsfond. Härmed fångade den också upp viktiga initiativ som tagits för att utveckla och fördjupa forskningen kring kulturarv och historiebruk. Vid Linköpings universitet har tematisk och tvärvetenskaplig forskning om kulturarv bedri- vits sedan ett femtontal år, bland annat inom det av Forskningsrådsnämnden finansierade projektet ”Mo- dernisering och kulturarv”. Tillkomsten av Tema Kultur och samhälle (Tema Q) har inneburit att kultur- arvsforskningen vid Linköpings universitet har förstärkts. Museivetenskapliga rådet har under en lång tid strävat efter att få till stånd en bred institutionshistorik över museerna, och på andra sätt försökt stimulera museivetenskaplig forskning. Riksbankens Jubileumsfond, slutligen, har på olika sätt försökt främja forskning om kulturarv och museer, bland annat genom konferensen Kulturarvet, museerna och forsk- ningen, som genomfördes i samarbete med Forskningsrådsnämnden och Tema Teknik och social föränd- ring 1997. Ett stort tack till Anna Eskilsson och Carina Johansson som hjälpte oss att genomföra konferensen. Ett ännu större tack till Kyrre Kverndokk, som både gjorde ett viktigt arbete under konferensen, men inte minst före den. Tack också till alla konferensdeltagare som med entusiasm både har presenterat papers och skrivit om dem till antologiartiklar. Gensvaret på konferensen har varit mycket stort och behovet av kunskapssamling starkt känt och uppskattat. Det lovar gott inför framtiden. Norrköping i juni 2005, Annika Alzén, Peter Aronsson, Svante Beckman, Stefan Bohman och Magdalena Hillström E TT FORSKNINGSFÄLT TAR FORM PETER A RONSSON Under de senaste decennierna har det i en lång rad kulturvetenskapliga discipliner vuxit fram forsknings- anslag som kritiserar och relativiserar den egna kunskapskulturens absoluta anspråk, ofta genom att histo- risera och kontextualisera kunskapsförändringar som skett. Ett ökat intresse också för hur andra aktörer använder sig av det förflutna för att argumentera, bygga relationer och samhällen sammanföll under 1990- talet med dramatiska globala omvälvningar som underströk att läget, inbegripet kunskapsläget, ingalunda var under kontroll. Uppenbarligen så höll inte kunskapsproduktionen samma takt som samhällsföränd- ringen: snabbare än något annat förflyttades Leninstatyer från politikens prestigefyllda samtidstorg till antingen hämndens sophögar eller kulturarvsturismens ambivalenta hedersplatser, terrorns topografi. Förändringen medför att de traditionella kunskaps- och kulturinstitutionerna i ökad takt och allt mer nervöst sett sig nödgade att ompröva och omdefiniera sina samhälleliga roller. Litteraturen om hur den samtida omvälvningen och dess konsekvenser kan förstås är omfattande. Forskning om kulturarvsinstitutionerna sker i många ämnen. Inom de kulturvetenskapliga disciplinerna riktas alltmer intresse mot hur meningsframställning kring det förflutna sker i en rad olika former. Tanken var också att konferensen Kulturarvens dynamik i augusti 2004 skulle samla upp, tydliggöra, inspirera och sålunda bidra till initiering och planering av forskning om efterkrigstidens kulturarvspraktiker och att sätta dessa i relation till en längre institutionshistoria. Vidare var målsättningen att medverka till att sätta de senaste årens forskning i relation till den interna- tionella forskningens teser om ökad fragmentarisering och avnationalisering – och idén om den fortgåen- de musealiseringen av allt fler delar av verkligheten. Överhuvudtaget framstår de jämförande ansatserna, de komparativa anslagen som alltmer angelägna, både mellan institutioner inom landet och internationellt, för att förmå bilda ett sammanhang där betydelsen av kulturarvens institutioner inte framstår som odisku- tabel utan just som aktiva element i en historisk förändring där de varken är ensamma eller självklara i sin roll. Bilden är dubbel – både ett stort antal relevanta forskningsarbeten och relevanta -miljöer är för handen samtidigt som kunskapens fragmentariska karaktär där kunskapsproducenterna själva inte ännu förmått skapa ett kunskapsfält. Korsreferenserna är som vanligt få mellan olika universitetsorter inom samma disciplin, och i än högre grad mellan disciplinerna. Ett disciplininriktat fokus för karriärvägar och sam- talsordningar utgör sedvanliga svårigheter för ett mångvetenskapligt fält. När detta dessutom saknar stark central teoribildning eller mer entydig politisk relevans, till skillnad från exempelvis genusvetenskap, så riskerar hindren för reell
Load more

Recommended publications
  • Overvågningens DNA
    Ask Risom Bøge Overvågningens DNA En aktør-netværk-teoretisk undersøgelse af DNA i dansk politiarbejde Ph.d.-afhandling, Institut for Æstetik og Kommunikation Aarhus Universitet April 2015 Overvågningens DNA - en aktør-netværk-teoretisk undersøgelse af DNA i dansk politiarbejde © Ask Risom Bøge Forsideillustration: PublicDomainPictures, PixaBay Tryk: Fællestrykkeriet SUN-TRYK, Aarhus Universitet Denne afhandling er indsendt med henblik på opnåelse af ph.d.-graden ved Informationsvidenskab, Institut for Æstetik og Kommunikation, Aarhus Universitet INDHOLD Forord v Introduktion 7 Teoretiske bidrag 16 Analytiske bidrag 21 Afhandlingens struktur 26 Kapitel 1: En Oligoptisk Attitude 31 Kampen med panoptikonet 32 Oligoptikon som teori 40 Oligoptikon som metode 46 Attituden Samles 49 Afslutning 51 Kapitel 2: På sporet af DNA-profilen 53 Om at praktisere oligoptisk metode 53 Etnografisk-inspireret undersøgelse af praksis 55 Avisartikelstudie af DNA-profilens danske historie 59 Kapitel 3: Et genetisk fingeraftryk? Politiets begrænsede men foranderlige blik med DNA-profiler 63 En tur på DNA-profilens Möbius-bånd 64 Begrænsede og overlappende blikke 71 DNA-profilens multiplicitet 83 Konklusion 89 Kapitel 4: Truslerne mod blikket: om situeret viden, indadvendt overvågning og kontrol med DNA 91 Indadvendt overvågning og kontrol 92 Situeret arbejde med at finde og rense DNA-spor 96 Konklusion 103 Side | i Kapitel 5: Impulser og det udvidede blik med DNA 105 Oligoptika og Impulser 105 Forandringer af samarbejde og teknologi 108 Det udvidede blik med DNA 113 Konklusion 124 Kapitel 6: Oligoptiske events og blikkets inversion: Sagen om Amagermanden 127 Oligoptika og events 129 DNA-registret producerer events 131 Hittet der skabte et monster: Amagermanden bliver til 132 234 mulige Amagermænd 137 Tip nr.
    [Show full text]
  • 50. Møde 7) Eventuelt: 2
    Tirsdag den 21. januar 2020 (D) 1 (Fremsættelse 28.11.2019. 1. behandling 06.12.2019. Betænkning 16.01.2020). 50. møde 7) Eventuelt: 2. behandling af lovforslag nr. L 85: Tirsdag den 21. januar 2020 kl. 13.00 Forslag til lov om ændring af lov om arbejdsløshedsforsikring m.v. (Afskaffelse af opholdskrav for ret til dagpenge m.v.). Af beskæftigelsesministeren (Peter Hummelgaard). Dagsorden (Fremsættelse 17.12.2019. 1. behandling 07.01.2020. Betænkning 20.01.2020). 1) Partilederdebat. 8) 2. behandling af lovforslag nr. L 63: 2) Spørgsmål om fremme af forespørgsel nr. F 32: Forslag til lov om ændring af lov om miljøbeskyttelse og embal‐ Forespørgsel til uddannelses- og forskningsministeren og børne- lageafgiftsloven. (Forbud mod gratis udlevering af bæreposer og og undervisningsministeren om at integrere klima- og bæredyg‐ forbud mod udlevering af tynde plastikbæreposer). tighedsdagsordenen i alle uddannelser. Af miljøministeren (Lea Wermelin). Af Jacob Mark (SF) og Astrid Carøe (SF). (Fremsættelse 14.11.2019. 1. behandling 22.11.2019. Betænkning (Anmeldelse 16.01.2020). 15.01.2020). 3) Fortsættelse af forespørgsel nr. F 2 [afstemning]: 9) 2. behandling af lovforslag nr. L 84: Forespørgsel til statsministeren om regeringens værdipolitik Forslag til lov om planter og plantesundhed m.v. med fokus på de udfordringer, der følger af indvandringen. Af ministeren for fødevarer, fiskeri og ligestilling (Mogens Jensen). Af Pia Kjærsgaard (DF) m.fl. (Fremsættelse 13.12.2019. 1. behandling 19.12.2019. Betænkning (Anmeldelse 02.10.2019. Fremme 08.10.2019. Forhandling 15.01.2020). 17.01.2020. Forslag til vedtagelse nr. V 46 af Pia Kjærsgaard (DF). Forslag til vedtagelse nr.
    [Show full text]
  • Abstract This Scientific Research Examines the Purpose of the Exhibition of Peter Lundin’S Murder Weapon in 2012 at the Danish Police Museum in Copenhagen
    Abstract This scientific research examines the purpose of the exhibition of Peter Lundin’s murder weapon in 2012 at The Danish Police Museum in Copenhagen. Furthermore, the project analyzes four chosen statements from the public debate and an interview with the director of the museum, Frederik Strand. We will answer the thesis statement based on museum theory, argumentation theory, and theory about collective memory. The project discusses whether the exhibition can be categorized as dark tourism and which factors effects a museums consideration when exhibiting controversial objects. The project concludes that the purpose of the exhibition was to contribute to the debate about evil. In addition, it is concluded that there was a general negative attitude in the public debate. Furthermore, it is concluded that the factors which effects the consideration of controversial exhibitions are the time from the case to the exhibition and the relatives of the victims. Generally, the project concludes that there are no concrete regulations regarding the above- mentioned factors and therefore it comes down to a subjective estimation case by case. Indholdsfortegnelse 1.INDLEDNING....................................................................................................................... 1 1.1 Motivation ................................................................................................................................................. 1 1.2 Problemfelt ..............................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Dr. Belding H. Scribner
    Laudatio: Dr. Belding H. Scribner elding Hibbard Scribner, MD, was the recipient of this solution up three stories. Scribner next attended the Univer- Byear’s Special Award for Lifetime Achievements in sity of California Berkeley, from 1938 to 1941, where he re- Hemodialysis. The award was presented during the General ceived a Bachelor of Arts degree. A microchemistry course Session of the 22nd Annual Dialysis Conference, in Tampa, at Berkeley turned out to be very helpful in his later develop- Florida, March 4, 2002 (Fig. 1). Dr. Scribner is the father of ment of bedside tests for serum electrolytes [1]. hemodialysis treatment for chronic renal failure. In 1941, Scribner entered Stanford University School of Dr. Scribner was born on January 18, 1921, in Chicago, Medicine in San Francisco. Before graduation, he completed Illinois. He spent his early youth in Chicago but, because of 1 year of internship at the San Francisco Hospital, and he allergies, he spent ragweed season in Wisconsin to avoid received his MD degree in 1945. His mentor in medical school asthma attacks. His ancestors on his mother’s side lived in was Thomas Addis, a Scotsman, who had studied in Belding, Michigan, a small town near Grand Rapids. His Edinburgh, Scotland, and Heidelberg, Germany. In 1911, mother’s maiden name was Belding; hence his first name, Dr. Addis was invited to Stanford University’s School of which Scribner never liked, preferring to be called “Scrib” Medicine in San Francisco, and in 1920 was appointed Pro- by his collaborators. Because of his asthma, he always thought fessor of Medicine.
    [Show full text]
  • Vrede Unge Mænd
    Vrede unge mænd Tiderne_Vrede unge mænd.indd 1 11/03/11 11.41 Af samme forfatter: Skyld – Historien bag mordet på Antonio Curra, 2007 Tiderne_Vrede unge mænd.indd 2 11/03/11 11.41 Aydin Soei VREDE UNGE MÆND Optøjer og kampen for anerkendelse i et nyt Danmark TIDERNE SKIFTER Tiderne_Vrede unge mænd.indd 3 11/03/11 11.41 Vrede unge mænd – optøjer og kampen for anerkendelse i et nyt Danmark Copyright © 2011 Aydin Soei & Tiderne Skifter Forlagsredaktion: Claus Clausen Sat med minion hos An:Sats, Espergærde og trykt hos Specialtrykkeriet, Viborg ISBN 978-87-7973-477-7 Tiderne Skifter Forlag · Læderstræde 5, 1. sal · 1201 København K Tlf.: 33 18 63 90 · Fax: 33 18 63 91 e-mail: tiderneskifter@tiderneskifter · www.tiderneskifter.dk Tiderne_Vrede unge mænd.indd 4 11/03/11 11.41 Indhold Forord 7 En aften på Blågårds Plads 9 • Fra Iran til Avedøre i 80’ernes Danmark – da ‘minirockerne’ blev erstattet af en ny gruppe drenge 11 Optakt: Optøjer som toppen af isbjerget 23 Februar 2008 – Den første aften med optøjer 25 • Toppen af isbjerget 30 1. Amerikanske tilstande 37 Uroligheder på Nørrebro i 1997 39 • Rodney King-optøjerne som forvarsel til Europa 44 2. 2001 – Skæringspunkt for en ny tid 51 Terrorangreb og politisk systemskifte 53 3. 2003 – Når bopælen bliver en belastning 65 „Men når jeg siger Frederiksberg, så er der ikke alle de fordomme“ 67 • Mistilliden til medierne og bydelsnationalismen 79 4. Kampe om medborgerskabet og medierne 99 Det splittede folk og kulturkampen i 2005 101 • De fraværende stemmer og mistilliden til medierne 108 • Mediestereotyper i katastrofe- situationer 113 5.
    [Show full text]
  • Sagen Henlagt
    Indholdsfortegnelse Indholdsfortegnelse ..................................................................................................... 2 Forord til Forbrydelsen ................................................................................................ 4 Leder: Når politiet ikke kommer ................................................................................... 6 Holdet bag Forbrydelsen ............................................................................................. 8 Filosofien bag gravegruppen ..................................................................................... 10 Forbrydelsen trin for trin ............................................................................................ 12 »Forbrydelsen« ......................................................................................................... 14 Dobbelt sorg – dobbelt vrede .................................................................................... 22 Sagen henlagt ........................................................................................................... 28 Her er vidnets forklaring ............................................................................................ 34 »Utilgiveligt, at politiet lod stå til« ............................................................................... 42 Pia Rønnei-sagens største gåde ............................................................................... 46 Politisvigt endte med dødsfald ..................................................................................
    [Show full text]
  • Politifolkføler Sig Ladt Alene
    GENERATIONSSKIFTE: POLITIFORSKER: ET FLAGSKIB: NYT FRA POLITIFORBUNDET Heino Kegel ny Der mangler en Store forventninger til OK21 PFA Pension: forbundsformand langsigtet plan ny efterforskningsenhed Resultatet er Afkast præget for politiet ikke prangende af coronakrise 01/2021 DANSK POLITI Efter chikane og overfald: Politifolk føler sig ladt alene Leder Faglighed, fællesskab, fornyelse - og medlemmerne i centrum en 22. januar blev jeg valgt skulle stille op, hvor andre trækker som ny formand for Politi- sig. Ved at se og komme i berøring med forbundet. samfundets bagsider, frygt og tragiske Det er en tillidspost, jeg hændelser. Støttetiltag og fokus på fy- Der meget beæret over og stolt af, og et sisk og mental sikkerhed er afgørende. arbejde, jeg går til med stor ydmyghed. Der skal være en forståelse og respekt Som forbundsformand er jeg valgt for, at vi netop har så dygtige politifolk, til at kæmpe for, at alle politifolk og fordi de kan trække på egen faglighed, vores øvrige medlemmer får den størst kan løse opgaver selvstændigt og har mulige indflydelse og de bedst mulige tiden til også at være gode kolleger. vilkår. Jeg er også valgt til at passe på Ovenstående værdier vil aldrig en faggruppe, som alle har en mening fremgå af et regneark, af regelsæt eller om, som er udsat og presset, og som er målkrav – men de er kerneværdier og en en bærende søjle i vores demokrati og af de væsentligste årsager til, at dansk retsstat. politi fungerer, er beundret i hele verden Samfundet er så glade for deres poli- og tiltrækker ansatte, som primært HEINO KEGEL ti, vil gerne have mest muligt af det, og brænder for at gøre en forskel og løse FORBUNDSFORMAND bruge os så mange steder, at politikere konflikter.
    [Show full text]
  • Cedar Lake’S Farewell Performances Are Dedicated to Season Sponsor: Nancy Laurie, Greg Mudd, and Benoit-Swan Pouffer
    BAM 2015 Winter/Spring Season #CEDARLAKE Brooklyn Academy of Music Alan H. Fishman, Chairman of the Board William I. Campbell, Vice Chairman of the Board Cedar Adam E. Max, Vice Chairman of the Board Karen Brooks Hopkins, President Joseph V. Melillo, Lake Executive Producer Contemporary Ballet BAM Howard Gilman Opera House Jun 3—6 PROGRAM A—Jun 3 & 5, 7:30pm My Generation by Richard Siegal Ten Duets on a Theme of Rescue by Crystal Pite Rain Dogs by Johan Inger Running time: two hours including two intermissions PROGRAM B —Jun 4 & 6, 7:30pm Indigo Rose by Jirˇí Kylián Ten Duets on a Theme of Rescue by Crystal Pite Necessity, Again by Jo Strømgren Running time: two hours including two intermissions Cedar Lake’s farewell performances are dedicated to Season Sponsor: Nancy Laurie, Greg Mudd, and Benoit-Swan Pouffer. Support for the Signature Artists Series provided by the Howard Gilman Foundation Leadership support for dance at BAM provided by The Harkness Foundation for Dance Major support for dance at BAM provided by The SHS Foundation Cedar Lake Contemporary Ballet DANCERS Jon Bond • Nickemil Concepcion • Joaquim de Santana • Vânia Doutel Vaz Joseph Kudra • Navarra Novy-Williams • Raymond Pinto • Guillaume Quéau • Matthew Rich • Ida Saki • Ebony Williams • Jin Young Won Apprentices: Patrick Coker • Daphne Fernberger Casting subject to change PROGRAM A—Jun 3 & 5, 7:30pm MY GENERATION (World Premiere) Choreography by Richard Siegal Costume design by Bernhard Willhelm Styling by Edda Gudmun Lighting design by Stan Pressner Music by Atom™ (Uwe Schmidt) Performed by Jon Bond, Nickemil Concepcion, Joaquim de Santana, Vânia Doutel Vaz, Daphne Fernberger, Navarra Novy-Williams, Raymond Pinto, Guillaume Quéau, Matthew Rich, Ida Saki, Ebony Williams, Jin Young Won Music credits: “My Generation,” words and music by Peter Townshend, © Copyright 1965 (Renewed) Fabulous Music Ltd., London, England, TRO-Devon Music, Inc., New York, controls all publication rights for the U.S.A.
    [Show full text]
  • Etiske Eksperter I Medierne
    Etiske eksperter i medierne - En undersøgelse af etiske eksperters ekspertise og formidling af denne i landets tre største morgenaviser Speciale i journalistik af Oliver Bærentsen, studienummer: 35616 Vejleder: Leif Becker Jensen Afleveringsdato: 02.09.2013 182.812 anslag svarende til 73,1 normalsider á 2500 anslag pr. side inkl. mellemrum 1 Indhold Indledning ................................................................................................................................. 3 Problemformulering ............................................................................................................... 4 Arbejdsspørgsmål ................................................................................................................... 4 Teori ........................................................................................................................................... 5 Kort introduktion til etik ........................................................................................................ 5 Hvad er en ekspert ud fra et filosofisk synspunkt? ................................................................ 7 Kan man være ekspert i etik? ............................................................................................... 10 Kildeteori .............................................................................................................................. 15 De klassiske nyhedskriterier ................................................................................................. 18
    [Show full text]
  • Life Imprisonment in Scandinavia
    LIFE IMPRISONMENT IN SCANDINAVIA: THE ULTIMATE PUNISHMENT IN THE PENAL ENVIRONMENTS OF DENMARK, FINLAND, AND SWEDEN By Doris Schartmueller A Dissertation Submitted in Partial Fulfillment of the Requirements for the Degree of Doctor of Philosophy in Political Science Northern Arizona University August 2015 Approved: Professor Frederic I. Solop, Ph.D., Chair Professor Jacqueline Vaughn, Ph.D. Professor Neil Websdale, Ph.D. Professor Matti Tolvanen, Doctor of Laws ABSTRACT LIFE IMPRISONMENT IN SCANDINAVIA: THE ULTIMATE PUNISHMENT IN THE PENAL ENVIRONMENTS OF DENMARK, FINLAND, AND SWEDEN DORIS SCHARTMUELLER In the Scandinavian countries Denmark, Finland, and Sweden, criminal offenders convicted of murder and a select few other serious crimes can be sentenced to life in prison. Yet, life sentences are rarely imposed, even in the case of murder, and typically do not mean that the offenders sentenced to life will really remain imprisoned for the rest of their lives. Instead, life imprisonment rarely exceeds fifteen years behind bars in all three countries. This practice raises the question of why life sentences remain a sentencing option for criminal offenders in these countries when, in practice, life sentences are not true-life sentences. By treating life imprisonment as a complex social institution that has continuously been impacted by large cultural and political processes, I will trace the similarities and differences in the imposition of life sentences, conditions of confinement for life-imprisoned offenders, and lifer release over time in Denmark, Finland, and Sweden. Through comparative historical research, media report analyses, and interviews with actors in criminal justice institutions, I will explore to what extent the meaning of life imprisonment in the countries’ wider penal environments has changed over time and what role the ultimate form of punishment now plays in contemporary political and media debates.
    [Show full text]
  • 18. Møde Om Udforskningen Af Dansk Sprog
    18. Møde om Udforskningen af Dansk Sprog NORDISK Institut for Kommunikation og Kultur Aarhus Universitet 8.- 9. oktober 2020 1 2 18. Møde om Udforskningen af Dansk Sprog Aarhus Universitet 8.-9. oktober 2020 Redigeret af Yonatan Goldshtein, Inger Schoonderbeek Hansen og Tina Thode Hougaard Århus 2021 3 NORDISK Institut for Kommunikation og Kultur Aarhus Universitet www.muds.dk Layout: Kirsten Lyshøj Tryk: SUN-TRYK Aarhus Universitet 2021 ISBN 978-87-91134-04-3 4 Forord NORDISK, Institut for Kommunikation og Kultur, Aarhus Univer- sitet, tog i 1986 initiativ til Møderne om Udforskningen af Dansk Sprog. Der har været afholdt møder hvert andet år siden da. Det 18. møde fandt sted 8.-9. oktober 2020, og som noget helt nyt i MUDS’ historie foregik konferencen på grund af gældende corona- restriktioner helt og aldeles online! Hele 88 forskere fra ind- og ud- land deltog, og heraf holdt 47 foredrag. Desværre måtte vi undvære hinandens fysiske selskab til kaffepauserne, frokosterne og festmid- dagen, men så mødtes vi til gengæld online til zoom-kaffe og zoom- frokost. Selvom konferencen blev afholdt i skyggen af COVID 19, blev mottoet, “Ingen lingvistik uden humor”, også holdt i hævd ved det 18. møde som blev afsluttet med en online skål! En STOR tak til konferencedeltagerne og oplægsholderne for at tage så positivt imod MUDS-online! Denne rapport indeholder fagfællebedømte artikler med udgangs- punkt i konferencens foredrag. Vi vil gerne takke både bidragydere og fagfællebedømmere for de mange gode artikler og den konstruk- tive feedback. Der bringes desuden et antal resuméer af bidragydere der fx har fået udgivet deres artikel andetsteds.
    [Show full text]
  • Program Forår 2014
    FolkEUNIVErsitETET I KØBENHavN PROGRAM FORÅR 2014 www.fukbh.dk Hold Debatarrangement den 30. januar 2014 1120 i Den Sorte Diamant DANSKERNES MENTALE TILSTAND Gør diagnoser os raske eller syge? Behandler vi stress og depression rigtigt? Er medicin til sindet lige så vigtigt som medicin til kroppen? Vi kaldes verdens lykkeligste folkefærd – alligevel får flere tusinde danskere medicin for at kunne komme ud af sengen, omgås andre mennesker eller Program gå på arbejde. 16.00-16.05 Velkomst 16.05-16.15 Indledning med sundhedsminister Vær med, når vi inviterer til debataften med Astrid Krag danskernes mentale tilstand på dagsordnen. 16.15-16.45 Ph.d.-stipendiat Malene Friis Andersen, Københavns Universitet fremlægger de nyeste resultater inden for stress- Mød blandt andre: forskning 16.45-17.30 Første debatrunde: Diagnoser Deltagere: Malene Friis Andersen, KU, Allan Holmgren, DISPUK, Athina Delskov, Særligt Sensitive, Pia Glyngdal, Dansk Psykiatrisk Selskab 17.30-18.15 Pause 18.15-18.30 Folketingsmedlem Pernille Rosenkrantz- Theil fortæller, hvordan hun oplevede at gå ned med stress Astrid Krag Pernille Rosenkrantz-Theil Allan Holmgren 18.30-19.15 Anden debatrunde: Behandling Deltagere: Carsten René Jørgensen, Dansk Psykologforening, Ida Sofie Jensen, Lægemiddelindustriforeningen 19.15-19.30 Interview med Annette Lind, Sundhedsudvalget Tilmelding: 100 kr. på www.fukbh.dk Aftenens moderator er journalist Camilla W. Olsen Gå i dybden — følg et linjestudium En af Folkeuniversitetets kursister kunne i efteråret 2013 fejre sit 25-års jubilæum som kursist hos os. Vi er meget stolte af hvert år at kunne tilbyde så mange nye kurser og forelæsningsrækker, at kursister kan blive inspireret og få ny viden igennem så lang tid.
    [Show full text]