DOCSLIB.ORG

Förteckning Över Kommentarer Och Ordförklaringar

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Förteckning Över Kommentarer Och Ordförklaringar Förteckning över kommentarer och ordförklaringar i 18 band av C.J.L. Almqvists Samlade Verk utgivna av Svenska Vitterhetsamfundet Sammanställd av Folke Remén 2 Förkortningar Verknyckel Förkortningar SV4 – Amorina (1822) AB – Aftonbladet SV5 – Törnrosens bok 1–3 Brev – Brev 1803–1866 . Med inledning och SV6 – Törnrosen bok 4 kommentarer av Bertil Romberg, SV7 – Törnrosens bok 5–7 Stockholm 1968 SV8 – Törnrosens bok 8–11 DA – Dagligt Allehanda SV9 – Törnrosens bok 12–14 JB – Jönköpingsbladet SV16 – Om Svenska Uppfostringsväsendet l. – eller SV18 – Amorina (1939) MS – Manuskript SV19 – Menniskoslägtets Saga NM – Nordiska museet SV21 – Det går an, Hvarför reser du? (1938) OE – Originaledition SV23 – Amalia Hillner Rdr – Riksdaler SV25 – Tre fruar i Småland SAOB – Svenska Akademiens ordbok SV26 – Monografi sk. B:ko – skilling Banko SV27 – Smaragdbruden SLFT – Svenska Litteratur-Föreningens SV29 – Syster och bror Tidning SV30 – Herrarne på Ekolsund 1–2 SS – Samlade skrifter SV31 – Herrarne på Ekolsund 3 SV – Samlade Verk SVIII(1) – Otryckta verk 1806–1817 TB – Törnrosens bok ä fr – ändrat från överstr – överstruket 3 Kommentarer och ordförklaringar abbreviationer – fr. abreviation, förkortning. Jfr s. 403! (SV27:379) 1–9 abbreviatur – förkortad beteckning. (SV8:346) 14 mars 1739 – den dag då hattpartiet grep makten och abbreviera – förkorta. (SV5:285) Arvid Horn avgick. (SV30:35) Abel Rémusat – Jean Pierre Abel R. (1788–1832), 25 aug. 1815 – oklart vad som firades detta datum, det fransk sinolog som bl.a. gav ut Essai sur la var varken adressatens namnsdag eller langue et la littérature chinoise (1822), Mélanges födelsedag. (SVIII:104) asiatiques (1825–1826) och Nouveaux mélanges 42 mil – olika exemplar av originaleditionen ger här asiatiques (1829); R. bröt ny mark inom studiet skiljande uppgifter på halvön Kamtjatkas bredd: av kinesisk religion och buddhism. (SV19:31, 28, 24 och 42 mil. 42 mil har betraktats som den SV8:187) sista ändringen (se Textkritisk kommentar) aberrationer – avvikelser. (SV19:146) (SV19:78) abominabelt – ohyggligt, vedervärdigt. (SV6:24) 5 och 20 – jfr da. femogtyve = tjugofem. (SV29:111) ”abord” – sätt att bemöta människor. (SV23:74) 68:de cykeln af sin tideräkning – Almqvist syftar här abortiva – av fr. abortif, ofullgången, fosterfördrivande. på samtidens Kina; den 68:e cykeln motsvarar Här ger A. En antydan om vad som hände vanligen annars Mingdynastins början, åren Amorina 1822. (SV18:xv) 1384–1443. (SV19:167) Abraxas – detta var gnostikern Basilides (100–talet) beteckning för det högsta väsendet; begreppet har senare på olika sätt använts av magiker och A alkemister. (SV6:237) absencer – anfall av själsfrånvaro. (SV30:377) à contresens – (fr.) mot bättre vetande; på fel ställe. absolute – (lat.) fullständigt, absolut. (SV18:111, (SV9:231) SV26:163) à Dio – vid Gud. (SV27:233) absolutister – anhängare av envälde. (SV29:74) à la bergère – på herdinnevis. (SV31:19) Absolvera – avlösa. (SV21:51) à la daube – (fr.) inkokt i gelé. (SV18:300) absorption – av absorbera, uppsuga, upptaga i sig. à la règle – enligt regeln. (SV23:42) (SV9:58) ”a posteriori” – (lat.) i efterhand. (SV16:145) Abstraction – abstrakt föreställning eller begrepp. à prima vista – (ital.) vid först anblicken, d.v.s. (SVIII:132) förmågan att utan för–beredelser spela eller acajou – (fr.) mahogny. (SV27:198, SV8:158) sjunga nya noter. (SV27:281) accéer – anfall. (SV23:96) à propos des bottes – eg. i anledning av stövlar, utan accent – uttal, kanske t.o.m. förmågan till konstnärligt all anledning. (SV30:485) framhävande av ordens tryck och tonvikt. I OSS à quatre–mains – (fr.) fyrhändigt. (SV9:164) definierar A. bl.a. ordet som ”Tonen [...] a quo – (lat.) från vilken. (SV26:191) hvarmed man talar. ” (SV29:72) A* C* A* – Agnes Catharina Altén, Almqvists accidens – något tillfälligt. (SV26:220) styvmor. (SVIII:39) accidental – tillfällig; oväsentlig. (SV26:109) A* M* S* – ej identifierad. (SVIII:37) accomederar – ev. ett skriv– eller sättningsfel: A. M. – möjligen Anna Helena Mannerstråle. accomoderar. (SV19:28) (SVIII:103) Acharius – professor Erik A. (1757–1819), stadsläkare A. Retzius – Anders Adolph R. (1796–1860), svensk och botaniker. (SV6:127) anatom. (SV9:9) achillea – akvileja av familjen ranukelväxter; i Sverige A.E. Knös – Anders Erik Knös (1801–1862), professor, är endast arten akleja förekommande och under domprost. (SV26:50) medeltiden använd som afrodisiakum. Innehåller ab ovo – (lat.) från ägget, d.v.s. från första början. blåsyra och är giftig. (SV5:162) (SV27:333) acres – engelsk ytenhet: 1 acre, ca 4047 m 2. abandon – uppgivenhet, hopplöshet. (SV8:241, (SV19:346) SV23:156) 4 acta litteraria – (lat.) lärda skriftserier och tidskrifter. Advocature – advokatyr, spetsfundig bevisföring. (SV16:21) (SVIII:171) Acta Sanctorum – (lat.) helgonens gärningar, Adyt – av grek. adyton och lat. adytum: otillgängligt helgonlegender. Acta Sanctorum är också namnet ställe; det allraheligaste. (SV21:48) på den stora utgåva av sådana legender som Aeneas [...] Ascanius – I Vergilius’ Eneiden berättas inleddes av jesuiten Bolland på 1600–talet och hur Eneas åtföljd av bland andra sin son som ännu pågår i Bollandisternas regi. Ascanius lämnade det brinnade Troja och så (SV19:209) småningom koloniserade Italien. Många folk Actæon – (grek.) Aktaion, jägare som fick se Artemis i ledde under medeltid och renässans sina anor badet. Han förvandlades till en hjort och tillbaka till trojanerna som flytt undan grekerna. sönderslets av sina egna hundar. (SV18:99) 115 dom in contumaciam – dom i den anklagades ad homines – till människorna. (SV8:131) frånvaro. 115 J – Genom en ålderdomlig stavning ad protocollum – (lat.) vid protokollet. (SV4:252, av den högtidliga pluralformen I förstärker den SV18:256) ironiske Almqvist intrycket av de unga adagio, larghetto [...] lento – musikaliska juristernas värdighet och formalism. (SV23:114) tempobeteckningar; ung. ”långsamt, ganska Aeolus – vindarnas gud. (SVIII:20) långsamt, mycket långsamt”. (SV25:262) æquationsmässighet – av æquatio (lat.) utjämnande. Adamitiska – Den A. världsepoken betecknar hos (SV26:233) Swedenborg den andra kyrkans epok. Jfr æqvatorsgrad – 1/15 eqvatorsgrad = en geografisk mil, kommentar till s. 22. (SV19:51) dvs. ca 7500 m. (SV19:74) Adelung – Johann Christoph A. (1732–1806), berömd ærarii–inspektur – ærarium (lat.), eg. skattkammare, tysk språkvetare som påbörjade ett stort (här) kassa, penningmedel. (SV26:93) jämförande verk över världens språk: Mithridates Aesculapius – (lat.) Asklepios var Apollos son och (1806) (SV19:37) läkekonstens gud. (SVIII:14) adertonde psalmen – 18:e psaltarpsalmen: ”Hierteliga aestuerar – av lat. aestuare, glöda, jäsa. (SV8:272) kär hafwer iag dig, Herre, min starkhet”. æthern – den klara himlen eller det fina, osynliga ämne (SV25:87) som de gamla filosoferna antog uppfyllde Adlerbeth – Gudmund Jöran Adlerbeth (1751–1818), världsrymden. (SV31:130) skald, översättare, statsman och akademiledamot, af det antiquerade, hisceo, gapa – chao, eg. ge plats, översatte Vergilius Æneiden till svenska (1804) röra sig, skrida. Etymologin härstammar från (SVIII:162) nyplatonikern Simplikios (500–talet e.Kr.) Adlerfeldt – Pehr A. (1680–1743), generalmajor och kommentar till Aristoteles Fysik . (SV19:162) riksråd. Förde befälet över trupperna i Stockholm af tvetydigt förstånd – av tvivelaktigt förstånd. mot dalkarlarna. Sårades dödligt i slaget på (SV5:222) Gustav Adolfs torg. (SV31:328) af vapen – adelsmän. (SV5:154) Admeti oxar – Apollon tjänade en tid som herde hos af ärlig tro – av uppriktig tro. (SVIII:190) den tessaliske konungen Admetos som även var afbedja – be om ursäkt. (SV29:150) herdarnas och boskapens gud. (SVIII:191) afbida – invänta, avvakta. (SV31:130) admirable Dieu! – (fr.) beundransvärde Gud! (SV6:22) afbidade – väntade. (SV30:326) Adonis – i grekisk mytologi den sköne yngling som afficieras – påverkas; beröras. (SV19:394) älskades av Afrodite. Här använt för att affluenter – tillflytande floder. (SV19:61) skämtsamt beteckna en ung man eller snobb. Affreux! […] Roi se meurt? – (fr.) Förskräckligt! (SV30:68) Konungen är döende? (SV6:86) adpellativ – variantstavning till appellativ; betecknar affront – (fr.) skymf. (SV9:264, SV23:67) här ett substantiv i kontrast mot ett egennamn afhölja – blottlägga, avslöja. (SV31:313) (proprium) (SV19:25) afklöpp – den starka böjningsformen av avklippa är adpertinentier – underlydande områden. (SV23:168) vanlig för Almqvist. (SV7:79, SV19:43) adprobatur – approbatur, godkänd. (SV16:46) afkomst – avkastning. (SV19:187) Adresskontoret – byrå där uppgifter lämnades om aflefvor – kvarlevor. (SV8:96) namn, yrken, lediga tjänster, salubjudna varor aflinge – förvärvad egendom (med vilken den enskilde etc. (SV25:119) kunde förfara som han eller hon ville. För ärvd adscitorisk – lånad, främmande. (SV26:97) egendom gällde andra regler) (SV23:47) adulkona – ett adelkona barn var i medeltidssvenskan aflopp – utlopp. (SV19:124) barn till en gift kvinna. (SV5:154) aflåta – avstå. (SV25:185) adulterier – plur. av adulterium (lat.) äktenskapsbrott, aflägse – avlägset. (SV29:216) otrohet. (SV26:215) 5 Afrodite Anadyomene – den ur havet stigande Agnesberg – kronoegendom i Solna socken (Mjöberg) kärleksgudinnan. (SV5:299) (SV27:10) afsade herrn – ungf. lade bort herretitel och agraff – prydnadsspänne. (SV6:183) herrefasoner. (SV9:121) agreabel – angenäm. (SV25:185) Afse – afton. (SV21:62) Agrelii aritmetica – Nicolaus Agrelius (död 1681) afskuddade – befriade sig från. (SV19:41) utgav 1655 Institutiones arithmeticæ . (SV18:xix) aftaga
Load more

Recommended publications
  • Guds Ställföreträdare Förmedlad
    Guds ställföreträdare förmedlad Kungen i kröningspredikan från Gustav I till Karl XIV Johan Cecilia Nordberg Inledning Vad är en kung egentligen? Och vad är en kung i svensk historia? Ett av de främsta argumenten för att bevara monarkin i vårt land är att kungen anses vara en del av vår svenska kultur, en tradition och en viktig representant för det svenska folket. Ber man någon att rita en kung får man knappast en av­ bildning av Carl XVI Gustav utan en bild av en man med krona och kanske också en mantel. "En kung" och den fysiska konungen är således inte alltid samma sak. Föreliggande uppsats ska undersöka hur denna företeelse såg ut i Sverige under tidigmodern tid. En av utgångspunkterna är att det går att skilja på den fysiska konungen och den mer ideologiska kungligbeten, varav den förstnämnda kan dö medan den andra egentligen lever kvar än idag, om än mycket beskuren och ifrågasatt och med en helt annan funktion än den monarkiska institution som här ska undersökas. Vi skulle kunna säga att kungen vid kröningen ikläds, förutom regalierna, en idé om vad en kung är - en idé som legitimerar honom som fysisk regent. Enskilda konungar kan således gå upp i kungligheten, för att vid sin död eller abdikation lämna över den till sin efterträdare. Men varifrån kom denna idé och hur förde man ut den till folket? Det faktum att ideologin främst var av religiös art gör att vi måste söka oss till kyrkans värld. Den europeiska monarken var under tidigmodern tid en kung av Guds nåde och för att få legitimitet för den tanken var det naturligtvis centralt att den uttalades av de män som i övrigt förmedlade Guds nåd till människorna, nämligen prästerskapet.
    [Show full text]
  • Några Av Sveriges Kanaler I Litteraturen : Svensk Och Internationellt
    Några av Sveriges kanaler i litteraturen - Svenskt och internationellt (Bibliografi) (Del 1 av 5) Av Christina Brage The publishers will keep this document on-line on the Internet (or its possible replacement network in the future) for a period of 25 years from the date of publication barring exceptional circumstances as described separately. The on-line availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to print out single copies and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publication also includes production of a number of copies on paper archived in Swedish university libraries and by the copyrightholder/s. The publisher has taken technical and administrative measures to assure that the on-line version will be permanently accessible and unchanged at least until the expiration of the publication period. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se Göta Kanal. Forskning från Linköpings universitet; 14 (Del 1 av 5) Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, 2001 ISBN 91-7219-936-9 (print) www.ep.liu.se/ea/gotakanal/2001/014/ (WWW) Printed by: UniTryck, Linköping Ó Christina Brage Några av Sveriges kanaler i litteraturen. Svenskt och internationellt I denna skrift behandlas Göta- och Trollhätte kanal, två kanaler som genom historien följt varandra och som har många beröringspunkter.
    [Show full text]
  • SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 Med Särskild Hänsyn Till Seminarierna I Uppsala, Härnösand Och Göteborg
    . - l l l ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA. ., 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund l FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ' ( Uppsala Universitetsbibliotek Il Bläsenhusbiblioteket \• SVENSKA KYRKAN OCH )i [ : f. c fp) FOLKSKOLESEMINARIERNA E: 1842-1968 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXXIII 1993 VOLYM 173 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM SVENSKA KYRKAN OCH FOLKSKOLESEMINARIERNA 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg av Sven J Enlund Hornmage a Marianne - amour © Sven J Enlund och Föreningen för svensk undervisningshistoria ep ouse patience ISBN 91-85130-45-1 - institutrice ISSN 0347-8461 Reprocentralen HSC Uppsala 1993 Abstract Innehåll Enlund, S.J.,1993. Svenska kyrkan och folkskoleseminarierna 1842-1968 med särskild hänsyn till seminarierna i Uppsala, Härnösand och Göteborg. (The Church of Sweden and the training-colleges 1842-1968 with special regards to the colleges in Uppsala, Härnösand and Göteborg). Årsböcker i svensk undervis­ ningshistoria 173. Uppsala 1993. Abstract 6 The Swedish public state training-colleges (folkskoleseminarierna) worked from 1842 till 1968. This treatise deals with the origin, rise, developement and liquid­ Förord 9 ation of these educational institutions in their relation to the Church of Sweden. The first elementary school regulation in 1842 also stated that one training­ l. Övergripande problem och frågeställningar 11 college was to be erected in each one of the twelve cathedra! towns of the country and in the capita!. Here the three training-colleges of Uppsala, Härnösand and a. ~elationen mellan Svenska kyrkan och utbildningsväsendet 11 Göteborg are ehosen as representative.
    [Show full text]
  • THE SWEDISH LANGUAGE Sharingsweden.Se PHOTO: CECILIA LARSSON LANTZ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE
    FACTS ABOUT SWEDEN / THE SWEDISH LANGUAGE sharingsweden.se PHOTO: CECILIA LARSSON LANTZ/IMAGEBANK.SWEDEN.SE PHOTO: THE SWEDISH LANGUAGE Sweden is a multilingual country. However, Swedish is and has always been the majority language and the country’s main language. Here, Catharina Grünbaum paints a picture of the language from Viking times to the present day: its development, its peculiarities and its status. The national language of Sweden is Despite the dominant status of Swedish, Swedish and related languages Swedish. It is the mother tongue of Sweden is not a monolingual country. Swedish is a Nordic language, a Ger- approximately 8 million of the country’s The Sami in the north have always been manic branch of the Indo-European total population of almost 10 million. a domestic minority, and the country language tree. Danish and Norwegian Swedish is also spoken by around has had a Finnish-speaking population are its siblings, while the other Nordic 300,000 Finland Swedes, 25,000 of ever since the Middle Ages. Finnish languages, Icelandic and Faroese, are whom live on the Swedish-speaking and Meänkieli (a Finnish dialect spoken more like half-siblings that have pre- Åland islands. in the Torne river valley in northern served more of their original features. Swedish is one of the two national Sweden), spoken by a total of approxi- Using this approach, English and languages of Finland, along with Finnish, mately 250,000 people in Sweden, German are almost cousins. for historical reasons. Finland was part and Sami all have legal status as The relationship with other Indo- of Sweden until 1809.
    [Show full text]
  • SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, K U Mla - Tel 019/754 90, 754 91, 754 92, 754 93
    En viktig affär Står Ni i begrepp att sälja eller köpa fastighet kontakta SPARBANKERNAS FASTIGHETSBYRÅ Hagendalsvägen 8, K u mla - TeL 019/754 90, 754 91, 754 92, 754 93 Beställ J ULTÅ RTAN i god tid hos •• o SORGARDENS KONDITORI Inneh. MARTIN LIN DBLAD Pröva någon av våra tårtspecialiteter GRADDBANAN -SCH WAR TZW ALD - CASABLAN CA m. fl. Köpmangatan 26, Kumla Servering av gO tt kaffe Tel. 70 -1 01 Inte blott tiil julen utan året runt göres inköpen av tobaksvaror ID. ID. Vid bemärkelsedagar använd Eder av Allt fö r håret o. rakningen Tobakshörnan KUMLA KÖPMANNAFÖRENINGS Dags- och veckotidningar Alla slags tobaksvaror Presentkort p'por m. m. T rädgårdsgamn 3 - T el. 707 80 En annons i De stilfullaste KUMLA NYHETERNA l TELEFONKAT ALOG TYGER GARDINER säljer effektivt hela året T el. 70446 Ring 708 81 för upplysningar KUMLA F .ör julinköpen o re!,ommenderas BEGRAVNINGSBYRA Ombesörjer allt för såväl jordbegravning so m ANNA BERGS EFTR. el dbegängelse. Degravningsb il t ill handahålles Handarbetsaffär Telefon 70061 - 757 47 Telefon 70206 Dost. 710 12 - So mmarbost. 0582/40134 VÄRME- och SANITÄRA inom såväl nybyggnader som gamla byggnader, servisledningar, vattenmätareanläggningar samt INSTALLATIONER inställning och justering av element och radiatorer för bränsleeko nomi. Packning av kranar, rensning av avlopp samt alla förekommande reparationer utföres. Kumla Kontor och lager IDROT TSGATAN 4, KUMLA - Tel. 711 80 Av Kumla kommun auktoriserad rörledningscncrcprcnör Rörinstallationer RJd frdga oss innan N i IJter utföra installationer och repara tione7 KUMLA JULBLAD 44 ärg. UtgiJ )~1re: Nils HelalIder 1973 Den första skattskrivningen Julbetraktelse tlJ} Helmer Furubo111l Det var något förnedrande med denna resa, det var alla eniga om.
    [Show full text]
  • 'Aber Mein Lieber Schneider': The
    ‘Aber mein Lieber Schneider’: The Printer as a Media Actor and the Drama of Production in Then Swänska Argus (1732–34) Tilda Maria Forselius Journal of European Periodical Studies, 1.1 (Summer 2016) ISSN 2506-6587 DOI: 10.21825/jeps.v1i1.2575 Content is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 Licence The Journal of European Periodical Studies is hosted by Ghent University Website: ojs.ugent.be/jeps To cite this article: Tilda Maria Forselius, ‘“Aber mein Lieber Schneider”: The Printer as a Media Actor and the Drama of Production in Then Swänska Argus (1732–34)’, Journal of European Periodical Studies, 1.1 (Summer 2016), 25–36 ‘Aber mein Lieber Schneider’: The Printer as a Media Actor and the Drama of Production in Then Swänska Argus (1732–34) Tilda Maria Forselius University of Gothenburg [email protected] ABSTRACT Then Swänska Argus, a weekly journal in the Spectator pattern, was published in Stockholm between 1732 and 1734. Whereas the editor and author Olof Dalin (1708–63) has gained much fame for the enterprise, not much is known about the printer Benjamin Gottlieb Schneider (16??–1738). In this essay I focus on the available evidence about the printer and printing conditions, as well as on the fact that several essays and shorter segments in Then Swänska Argus are addressed to the printer or deal with printing issues. My thesis is that this content played a part in the identity formation of the medium, as it stands for the editor’s interest in the printer and related technology at a time when the moral weekly was new in Sweden.
    [Show full text]
  • Kyrkohistorisk Årsskrift
    kyrkohistorisk årsskrift skrifter utgivna av svenska kyrkohistoriska föreningen 1:112 Publications of the Swedish Society of Church History 1:112 Kyrkohistorisk årsskrift 2012 Redigerad av anders jarlert Professor i kyrkohistoria vid Lunds universitet 5 With summaries in English Svenska Kyrkohistoriska Föreningen member of c.i.h.e.c. (commission internationale d’histoire et d’etudes du christianisme) arbetsutskott Ordförande: Professor Oloph Bexell Vice ordförande: Professor Anders Jarlert Sekreterare: Docent Cecilia Wejryd Skattmästare: Teol. och fil.kand. Fredrik Santell Övriga ledamöter: Professor Torkel Jansson, Professor Bertil Nilsson och Teol.dr Stina Fallberg Sundmark E-post: [email protected], [email protected] Webbplats: http://www.kyrkohist.se kyrkohistorisk årsskrift Redaktör: Professor Anders Jarlert, Lund, [email protected], tel 046-222 90 37 Redaktionssekreterare: Teol.dr Lars Aldén, Växjö (recensioner), [email protected] Adress (böcker): Teologiska institutionen, Box 511, 751 20 Uppsala (recensioner): Teol.dr Lars Aldén, Österleden 66 A, 352 42 Växjö, [email protected] (artiklar): Prof. Anders Jarlert, CTR, Allhelgona Kyrkogata 8, 223 62 Lund, [email protected] Advisory Board: Professor Ingvar Dahlbacka, Åbo, Professor Dr. Heinrich Holze, Rostock, Professor Tarald Rasmussen, Oslo. Webbplats: http://www.kyrkohistoriska.se/foreningen/ Plusgiro: 37 05 43-1 Bankgiro: 163-6190 Medlems- och prenumerationsavgift: 250 kronor för fullt betalande, 125 kronor för registrerade studenter och pensionärer. vid rekvisition från utomstående kostar KÅ 195 kronor. Kostnader för porto och emballage tillkommer. For international subscriptions: iban: se13 9500 0099 6034 0370 5431 bic: ndeasess (nordea) Please do not forget to include your name (or name of your organization).
    [Show full text]
  • PEDAGOGISK REFORMVERKSAMHET Ett Bidrag Till Den Svenska Skolpolitikens Historia 1810-1825
    {/) (l)< ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ::s 135 (il PEDAGOGISK ö'..., 3 Föreningen .för svensk undervisningshistoria < REFORMVERKsAMHET ...,Cl> ;;>;­ Box 2023. 750 02 Uppsala 2 Vl P> Ett bidrag till den svenska 3 :r (l) skolpolitikens historia 1810-1825 ~ av Sven Askeberg 135 FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVJSNINGSHISTORIA UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Em- c: k IIIIIIIII 11111111111111111111111 (p) 111111111111111111111~16000 l~ l~ l 001165101 UPPSALA UNIVERSITET PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN BIBLIOTEKET PEDAGOGISK REFORMVERKSAMHET Ett bidrag till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 PEDAGOGICAL REFORMs: A Contributian to the History of Swedish EducationaJ Politics, 1810-1825. With a summary m English av S ven Askeberg fil. lic., Smä/.nation Akademisk avhandling som får avläggande av fi losofie doktorsexamen vid universitetet i Uppsala kommer att offentligen fårsvaras på lärosal C 208, Humanistiskt Samhällsvetenskapligt Centrum, Kyrkogårdsgatan 10, fredagen den 14 maj 1976 kl. JO f.m . Abstract The years 1809- 10 brought peace and cha nges in the Swedish government, followed by a Iively pedagogical debn te, leading to the Commission of 1812, whose major task was to produce a new ordinance to replace the then-current School Ordinance. Reports from consistories. etc. and the results of questionnaires furnished imponant start ing points. Various factors influenced the Commission, which emphasised the development of the person and personality as a whole, respect for others, and pat­ riotism. The economic aspects were considered. Conservat i ve utterances were opposed by demands from eager reformers. Considerable interest cancerned the rela tive weights given "formal" nnd "material" education. To a cenain extent externa! ideas, such as "new humanist" thinking, were also accepted. According to the Commission's suggesled Ordinance, made law in 1820, the former trivial schools were replaced by 2- or 3-class "apologist" schools and 3- or 4-class grammar schools.
    [Show full text]
  • Compilation: Jan Af Burén Printing Firm Year Litographer Categori Title Abr
    Compilation: Jan af Burén Printing firm Year Litographer Categori Title Abr. Hirsch 1841 Musik Fyra Sånger af Ulrica Carolina Wkström/P. Conrad Boman Abr. Hirsch 1841 Musik Smärre Sånger wid Piano ... af C. J. D. Laurin. Jenny Linds Farwäl, sjunget på dess Afskeds Concert i Stockholm, d. 21 Juni 1841. Abr. Hirsch 1841 Musik Ord och Musik af A. F. Lindblad. Abr. Hirsch 1841 Musik Farwäl till Jenny LInd. Schultén, Carl Fredrik Abr. Hirsch 1842 Natanael Musik Polonais pour le Piano à Quattre Mains ... par I.M. Rosén Abr. Hirsch 1842 Musik Sånger wid Paino Forte af Emilie Holmberg Abr. Hirsch 1842 Musik Spanska Natiionaldanser utförda af Demoiselle Marie Taglioni. Andra upplagan Abr. Hirsch 1842 Musik Fyra Sånger wid Piano Forte af Isidor Dannström Abr. Hirsch 1842 Musik Sonatine facile et brillante ... par Wilhelm Bauck Abr. Hirsch 1843 Musik Stor Polonaise till Carl XIV Tjugonde Regeringsår .. af Franz Berwald, klaverutdrag Abr. Hirsch 1844 Musik Sånger ur Operetten Fiskarstugan .. af August Säftström Andersson & Hane 1839 Stentryck Etuder för figurteckning efter Julien Häfte l. 6 pl. Björkman 1839 Musik Musards Soiréer wald Samling af de nyaste Walser och Françaiser Björkman 1839 Musik Nya Sånger med accompagnemanet af Piano-Forte ... af Emilie Holmberg Björkman 1841 Musik Jenny Sånger i Claverutdrag ur nyare Operor. N:o 1 Björkman 1841 Musik Sånger wid Forte-Piano af Johannes Fogelberg Björkman 1841 Musik Sånger wid Pianoforte ... af Mathilde Montgomery Björkman 1841 Musik Trenne Marscher för Pianoforte ur Op. Lucie ... af Gaëtano Donizetti Björkman 1841 Musik Strauss' Soireer Wald Samling nyaste Dansmusiknför Forte-Piano Björkman 1841 Musik Labitsky's Soirre Björkman 1842 Musik Harmonien.
    [Show full text]
  • Noble Conceptions of Politics in Eighteenth-Century Sweden (Ca 1740–1790)
    charlotta wolff Noble conceptions of politics in eighteenth-century Sweden (ca 1740–1790) Studia Fennica Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica. Two additional subseries were formed in 2002, Historica and Litteraria. The subseries Anthropologica was formed in 2007. In addition to its publishing activities, the Finnish Literature Society maintains research activities and infrastructures, an archive containing folklore and literary collections, a research library and promotes Finnish literature abroad. Studia fennica editorial board Anna-Leena Siikala Markku Haakana Timo Kaartinen Pauli Kettunen Leena Kirstinä Teppo Korhonen Kati Lampela Editorial Office SKS P.O. Box 259 FI-00171 Helsinki www.finlit.fi Charlotta Wolff Noble conceptions of politics in eighteenth-century Sweden (ca 1740–1790) Finnish Literature Society • Helsinki Studia Fennica Historica 15 The publication has undergone a peer review. The open access publication of this volume has received part funding via Helsinki University Library. © 2016 Charlotta Wolff and SKS License CC-BY-NC-ND A digital edition of a printed book first published in 2008 by the Finnish Literature Society. Cover Design: Timo Numminen EPUB Conversion: eLibris Media Oy ISBN 978-952-222-092-9 (Print) ISBN 978-952-222-782-9 (PDF) ISBN 978-952-222-781-2 (EPUB) ISSN 0085-6835 (Studia Fennica) ISSN 1458-526X (Studia Fennica Historica) DOI: http://dx.doi.org/10.21435/sfh.15 This work is licensed under a Creative Commons CC-BY-NC-ND license.
    [Show full text]
  • The Philosophical Age
    THE PHILOSOPHICAL AGE THE NORTHERN LIGHTS SOCIAL PHILOSOPHIES AND UTOPIAS OF THE ENLIGHTENMENT IN NORTHERN EUROPE AND RUSSIA THE NORTHERN LIGHTS Social Philosophies and Utopias of the Enlightenment in Northern Europe and Russia Александровский институт университета Хельсинки Санкт-Петербургский центр истории идей ____________________________________________ ФИЛОСОФСКИЙ ВЕК АЛЬМАНАХ 39 СЕВЕРНОЕ СИЯНИЕ Социальная философия и утопии Просвещения в Северной Европе и России Ответственные редакторы Т.В. Артемьева, М.И. Микешин, В. Ойттинен Санкт-Петербургский центр истории идей Санкт-Петербург — Хельсинки 2013 The Aleksanteri Institute of the University of Helsinki St. Petersburg Center for the History of Ideas ____________________________________________ THE PHILOSOPHICAL AGE ALMANAC 39 THE NORTHERN LIGHTS Social Philosophies and Utopias of the Enlightenment in Northern Europe and Russia Edited by Tatiana Artemyeva, Mikhail Mikeshin, Vesa Oittinen St. Petersburg Center for the History of Ideas St. Petersburg — Helsinki 2013 Ответственные редакторы альманаха: Т.В. Артемьева, М.И. Микешин В оформлении использовано аллегорическое изображение философии из книги «Иконология, объясненная лицами, или полное собрание аллегорий, емблем и пр.» (Т. 2. М., 1803). В 39-м выпуске альманаха «Философский век» опубликованы мате- риалы международного научного симпозиума «Северное сияние: Соци- альная философия и утопия Просвещения в Северной Европе и России», проведенного 14–15 сентября 2012 г. в Александровском институте университета Хельсинки в сотрудничестве с Санкт-Петербургским цен- тром истории идей. Симпозиум продолжил серию семинаров «Северное сияние», являющуюся составной частью проекта «Centre of Excellence» Александровского института, исследующего модернизационные про- цессы в России. Семинары «Северное сияние» изучают историческую роль мысли эпохи Просвещения и ее влияние на создание современных обществ в Скандинавии и России. Философский век. Альманах. Выпуск 39. Северное сияние: Соци- альная философия и утопии Просвещения в Северной Европе и России / Отв.
    [Show full text]
  • En Skola Som Svarar Mot Ändamålets Och Tidens Fordringar Diskussionen Av En Utbildningsreform I Gävle 1833-1843
    En skola som svarar mot ändamålets och tidens fordringar Diskussionen av en utbildningsreform i Gävle 1833-1843 Bidrag till pedagogikhistoriska konferensen 28-29 september 2006 Lärarhögskolan i Stockholm Ingrid Nordqvist Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen/ Högskolan i Gävle, Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi I augusti 2005 publicerade Skolverket en klickbar grafisk karta över det svenska utbildningssystemet på sin hemsida.1 Den informationsansvarige menar att ”detta är första gången som de olika delarna i det svenska utbildningssystemet presenteras på ett så lättöverskådligt sätt”.2 I kartan visas med pilar hur de olika delarna är förbundna med varandra och kartan ska ge en ”förståelse för hur det svenska utbildningssystemet hänger samman”.3 Att utbildningssystemet ska hänga samman tar vi idag för givet. Att delarna är relaterade till varandra är just det som gör att vi kan kalla det ett utbildningssystem. Esbjörn Larsson redogör i sin artikel ”Det svenska utbildningssystemets födelse”4 för några olika forskares definitioner av utbildningssystem. Margaret Archer menar att det är ”en inom en nation differentierad samling institutioner för formell utbildning, som åtminstone delvis är statligt kontrollerade och vars delar är relaterade till varandra.”5 Även utbildningshistorikern Detlef K. Müller lägger i begreppet utbildningssystem att det ”innefattar klart avgränsade institutioner i relation till varandra.”6 I den meningen fanns inget utbildningssystem vid 1800-talets början. Gustaf Abraham Silverstolpe sammanfattar 1813 sakernas tillstånd i sin inventering av läroanstalter så här: ”Sverige äger en myckenhet Uppfostringsanstalter, men numera utan inbördes sammanhang.”7 Hur det kunde yttra sig på det lokala planet i en stad visar en grafisk framställning av skolorna i 1 http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys/ Se bilaga 1.
    [Show full text]