Förteckning över kommentarer och ordförklaringar i 18 band av C.J.L. Almqvists Samlade Verk utgivna av Svenska Vitterhetsamfundet Sammanställd av Folke Remén 2 Förkortningar Verknyckel Förkortningar SV4 – Amorina (1822) AB – Aftonbladet SV5 – Törnrosens bok 1–3 Brev – Brev 1803–1866 . Med inledning och SV6 – Törnrosen bok 4 kommentarer av Bertil Romberg, SV7 – Törnrosens bok 5–7 Stockholm 1968 SV8 – Törnrosens bok 8–11 DA – Dagligt Allehanda SV9 – Törnrosens bok 12–14 JB – Jönköpingsbladet SV16 – Om Svenska Uppfostringsväsendet l. – eller SV18 – Amorina (1939) MS – Manuskript SV19 – Menniskoslägtets Saga NM – Nordiska museet SV21 – Det går an, Hvarför reser du? (1938) OE – Originaledition SV23 – Amalia Hillner Rdr – Riksdaler SV25 – Tre fruar i Småland SAOB – Svenska Akademiens ordbok SV26 – Monografi sk. B:ko – skilling Banko SV27 – Smaragdbruden SLFT – Svenska Litteratur-Föreningens SV29 – Syster och bror Tidning SV30 – Herrarne på Ekolsund 1–2 SS – Samlade skrifter SV31 – Herrarne på Ekolsund 3 SV – Samlade Verk SVIII(1) – Otryckta verk 1806–1817 TB – Törnrosens bok ä fr – ändrat från överstr – överstruket 3 Kommentarer och ordförklaringar abbreviationer – fr. abreviation, förkortning. Jfr s. 403! (SV27:379) 1–9 abbreviatur – förkortad beteckning. (SV8:346) 14 mars 1739 – den dag då hattpartiet grep makten och abbreviera – förkorta. (SV5:285) Arvid Horn avgick. (SV30:35) Abel Rémusat – Jean Pierre Abel R. (1788–1832), 25 aug. 1815 – oklart vad som firades detta datum, det fransk sinolog som bl.a. gav ut Essai sur la var varken adressatens namnsdag eller langue et la littérature chinoise (1822), Mélanges födelsedag. (SVIII:104) asiatiques (1825–1826) och Nouveaux mélanges 42 mil – olika exemplar av originaleditionen ger här asiatiques (1829); R. bröt ny mark inom studiet skiljande uppgifter på halvön Kamtjatkas bredd: av kinesisk religion och buddhism. (SV19:31, 28, 24 och 42 mil. 42 mil har betraktats som den SV8:187) sista ändringen (se Textkritisk kommentar) aberrationer – avvikelser. (SV19:146) (SV19:78) abominabelt – ohyggligt, vedervärdigt. (SV6:24) 5 och 20 – jfr da. femogtyve = tjugofem. (SV29:111) ”abord” – sätt att bemöta människor. (SV23:74) 68:de cykeln af sin tideräkning – Almqvist syftar här abortiva – av fr. abortif, ofullgången, fosterfördrivande. på samtidens Kina; den 68:e cykeln motsvarar Här ger A. En antydan om vad som hände vanligen annars Mingdynastins början, åren Amorina 1822. (SV18:xv) 1384–1443. (SV19:167) Abraxas – detta var gnostikern Basilides (100–talet) beteckning för det högsta väsendet; begreppet har senare på olika sätt använts av magiker och A alkemister. (SV6:237) absencer – anfall av själsfrånvaro. (SV30:377) à contresens – (fr.) mot bättre vetande; på fel ställe. absolute – (lat.) fullständigt, absolut. (SV18:111, (SV9:231) SV26:163) à Dio – vid Gud. (SV27:233) absolutister – anhängare av envälde. (SV29:74) à la bergère – på herdinnevis. (SV31:19) Absolvera – avlösa. (SV21:51) à la daube – (fr.) inkokt i gelé. (SV18:300) absorption – av absorbera, uppsuga, upptaga i sig. à la règle – enligt regeln. (SV23:42) (SV9:58) ”a posteriori” – (lat.) i efterhand. (SV16:145) Abstraction – abstrakt föreställning eller begrepp. à prima vista – (ital.) vid först anblicken, d.v.s. (SVIII:132) förmågan att utan för–beredelser spela eller acajou – (fr.) mahogny. (SV27:198, SV8:158) sjunga nya noter. (SV27:281) accéer – anfall. (SV23:96) à propos des bottes – eg. i anledning av stövlar, utan accent – uttal, kanske t.o.m. förmågan till konstnärligt all anledning. (SV30:485) framhävande av ordens tryck och tonvikt. I OSS à quatre–mains – (fr.) fyrhändigt. (SV9:164) definierar A. bl.a. ordet som ”Tonen [...] a quo – (lat.) från vilken. (SV26:191) hvarmed man talar. ” (SV29:72) A* C* A* – Agnes Catharina Altén, Almqvists accidens – något tillfälligt. (SV26:220) styvmor. (SVIII:39) accidental – tillfällig; oväsentlig. (SV26:109) A* M* S* – ej identifierad. (SVIII:37) accomederar – ev. ett skriv– eller sättningsfel: A. M. – möjligen Anna Helena Mannerstråle. accomoderar. (SV19:28) (SVIII:103) Acharius – professor Erik A. (1757–1819), stadsläkare A. Retzius – Anders Adolph R. (1796–1860), svensk och botaniker. (SV6:127) anatom. (SV9:9) achillea – akvileja av familjen ranukelväxter; i Sverige A.E. Knös – Anders Erik Knös (1801–1862), professor, är endast arten akleja förekommande och under domprost. (SV26:50) medeltiden använd som afrodisiakum. Innehåller ab ovo – (lat.) från ägget, d.v.s. från första början. blåsyra och är giftig. (SV5:162) (SV27:333) acres – engelsk ytenhet: 1 acre, ca 4047 m 2. abandon – uppgivenhet, hopplöshet. (SV8:241, (SV19:346) SV23:156) 4 acta litteraria – (lat.) lärda skriftserier och tidskrifter. Advocature – advokatyr, spetsfundig bevisföring. (SV16:21) (SVIII:171) Acta Sanctorum – (lat.) helgonens gärningar, Adyt – av grek. adyton och lat. adytum: otillgängligt helgonlegender. Acta Sanctorum är också namnet ställe; det allraheligaste. (SV21:48) på den stora utgåva av sådana legender som Aeneas [...] Ascanius – I Vergilius’ Eneiden berättas inleddes av jesuiten Bolland på 1600–talet och hur Eneas åtföljd av bland andra sin son som ännu pågår i Bollandisternas regi. Ascanius lämnade det brinnade Troja och så (SV19:209) småningom koloniserade Italien. Många folk Actæon – (grek.) Aktaion, jägare som fick se Artemis i ledde under medeltid och renässans sina anor badet. Han förvandlades till en hjort och tillbaka till trojanerna som flytt undan grekerna. sönderslets av sina egna hundar. (SV18:99) 115 dom in contumaciam – dom i den anklagades ad homines – till människorna. (SV8:131) frånvaro. 115 J – Genom en ålderdomlig stavning ad protocollum – (lat.) vid protokollet. (SV4:252, av den högtidliga pluralformen I förstärker den SV18:256) ironiske Almqvist intrycket av de unga adagio, larghetto [...] lento – musikaliska juristernas värdighet och formalism. (SV23:114) tempobeteckningar; ung. ”långsamt, ganska Aeolus – vindarnas gud. (SVIII:20) långsamt, mycket långsamt”. (SV25:262) æquationsmässighet – av æquatio (lat.) utjämnande. Adamitiska – Den A. världsepoken betecknar hos (SV26:233) Swedenborg den andra kyrkans epok. Jfr æqvatorsgrad – 1/15 eqvatorsgrad = en geografisk mil, kommentar till s. 22. (SV19:51) dvs. ca 7500 m. (SV19:74) Adelung – Johann Christoph A. (1732–1806), berömd ærarii–inspektur – ærarium (lat.), eg. skattkammare, tysk språkvetare som påbörjade ett stort (här) kassa, penningmedel. (SV26:93) jämförande verk över världens språk: Mithridates Aesculapius – (lat.) Asklepios var Apollos son och (1806) (SV19:37) läkekonstens gud. (SVIII:14) adertonde psalmen – 18:e psaltarpsalmen: ”Hierteliga aestuerar – av lat. aestuare, glöda, jäsa. (SV8:272) kär hafwer iag dig, Herre, min starkhet”. æthern – den klara himlen eller det fina, osynliga ämne (SV25:87) som de gamla filosoferna antog uppfyllde Adlerbeth – Gudmund Jöran Adlerbeth (1751–1818), världsrymden. (SV31:130) skald, översättare, statsman och akademiledamot, af det antiquerade, hisceo, gapa – chao, eg. ge plats, översatte Vergilius Æneiden till svenska (1804) röra sig, skrida. Etymologin härstammar från (SVIII:162) nyplatonikern Simplikios (500–talet e.Kr.) Adlerfeldt – Pehr A. (1680–1743), generalmajor och kommentar till Aristoteles Fysik . (SV19:162) riksråd. Förde befälet över trupperna i Stockholm af tvetydigt förstånd – av tvivelaktigt förstånd. mot dalkarlarna. Sårades dödligt i slaget på (SV5:222) Gustav Adolfs torg. (SV31:328) af vapen – adelsmän. (SV5:154) Admeti oxar – Apollon tjänade en tid som herde hos af ärlig tro – av uppriktig tro. (SVIII:190) den tessaliske konungen Admetos som även var afbedja – be om ursäkt. (SV29:150) herdarnas och boskapens gud. (SVIII:191) afbida – invänta, avvakta. (SV31:130) admirable Dieu! – (fr.) beundransvärde Gud! (SV6:22) afbidade – väntade. (SV30:326) Adonis – i grekisk mytologi den sköne yngling som afficieras – påverkas; beröras. (SV19:394) älskades av Afrodite. Här använt för att affluenter – tillflytande floder. (SV19:61) skämtsamt beteckna en ung man eller snobb. Affreux! […] Roi se meurt? – (fr.) Förskräckligt! (SV30:68) Konungen är döende? (SV6:86) adpellativ – variantstavning till appellativ; betecknar affront – (fr.) skymf. (SV9:264, SV23:67) här ett substantiv i kontrast mot ett egennamn afhölja – blottlägga, avslöja. (SV31:313) (proprium) (SV19:25) afklöpp – den starka böjningsformen av avklippa är adpertinentier – underlydande områden. (SV23:168) vanlig för Almqvist. (SV7:79, SV19:43) adprobatur – approbatur, godkänd. (SV16:46) afkomst – avkastning. (SV19:187) Adresskontoret – byrå där uppgifter lämnades om aflefvor – kvarlevor. (SV8:96) namn, yrken, lediga tjänster, salubjudna varor aflinge – förvärvad egendom (med vilken den enskilde etc. (SV25:119) kunde förfara som han eller hon ville. För ärvd adscitorisk – lånad, främmande. (SV26:97) egendom gällde andra regler) (SV23:47) adulkona – ett adelkona barn var i medeltidssvenskan aflopp – utlopp. (SV19:124) barn till en gift kvinna. (SV5:154) aflåta – avstå. (SV25:185) adulterier – plur. av adulterium (lat.) äktenskapsbrott, aflägse – avlägset. (SV29:216) otrohet. (SV26:215) 5 Afrodite Anadyomene – den ur havet stigande Agnesberg – kronoegendom i Solna socken (Mjöberg) kärleksgudinnan. (SV5:299) (SV27:10) afsade herrn – ungf. lade bort herretitel och agraff – prydnadsspänne. (SV6:183) herrefasoner. (SV9:121) agreabel – angenäm. (SV25:185) Afse – afton. (SV21:62) Agrelii aritmetica – Nicolaus Agrelius (död 1681) afskuddade – befriade sig från. (SV19:41) utgav 1655 Institutiones arithmeticæ . (SV18:xix) aftaga