DOCSLIB.ORG

FRAN ARKEBISKOP TILL FAKIR Gäv Les Vasaskola Och Dess Elever Under Fem Sekler (1557-1990) GEVALIENSES Av Alfuddholm

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
FRAN ARKEBISKOP TILL FAKIR Gäv Les Vasaskola Och Dess Elever Under Fem Sekler (1557-1990) GEVALIENSES Av Alfuddholm ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA o •• FRAN ARKEBISKOP TILL FAKIR Gäv les Vasaskola och dess elever under fem sekler (1557-1990) GEVALIENSES av AlfUddholm . "' FÖRENINGEN FÖR SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Uppsala Universitetsbibliotek Bläsenhusbiblioteket FRÅN ÄRKEBISKOP TILL FAKIR GÄ VLES VASASK OLA OCH DESS ELEVER UNDER FEM SEKLER t :l: c fr) [1557- 1990] GEVALIENSES ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORlA ÅRGÅNG LXXVI 1996 VOLYM 184 UNDER REDAKTION A V STIG G NORDSTRÖM F ÅN ÄRKEBISKOP TILL FAKIR Gävles Vasaskola och dess elever under fem sekler (1557-1990) GEV ALIENSES av Alf .Uddholm ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA Innehåll Redaktör: Docent Stig G Nordström Inledning Adress: Box 2056, 750 02 Uppsala 7 Telefon: 018- 51 05 50 Källor 7 Bibliografi Fax: 018 - 54 44 53 8 Förklaringar och förkortningar Postgiro: 5 80 01 - 9 lO Medlemsavgift: 150 kr . o Temastudier 11 Tidigare utgivna volymer kan beställas och t man Släkt- och personforskning 11 av tillgång expedieras från ovanstående adress. Matrikelspråk. Personnamn och ortnamn 11 Öknamn 13 Namnet Uppland 13 Gävles kvartersnamn 13 Invandrare och utvandrare 13 Relationen mellan skola, elever och lärare. Av hoppare 14 Välljud och vetenskap. Läramas bisysslor 17 Skolans yttre nätverk 20 Skolans inre arbete och organisation 21 Elevernas fria aktiviteter 23 Gamla och nya yrken 24 Social bakgrunc1 och ståndscirkulation 28 Aickors utbildning. Kvinnorna på Vasaskolan 29 Examensåt der. Vuxenelever och underbarn 30 Gossen är mannens fader, flickan är kvinnans moder 32 Livet och döden (medelålder, dödsorsaker) 32 Reformers problem 33 Händelser och besök Utgiven med ekonomiskt stöd från 34 Ett minne varaktigare än bronsen (bild-, text- och Magn Bergvalls stiftelse objektsdokumentation av personer) 35 Epoker och människor 37 Tiden före 1557 37 1557-1569 stiftsskolan 38 1569-1622 Prästskolan 40 1622- 1669 Trivialskolan 47 © Föreningen för svensk undervisningshistoria och förf. 1669-1695 Gymnasium och tri vialskola 54 1695-1725 Gymnasium och trivialskola 66 1725-1750 Gymnasium och trivialskola 75 1751-1800 Gymnasium och trivialskota ISBN 91 -85130-57-5 86 1801-1850 Gymnasium och lärdomsskola ISSN 0347-8461 102 1850--1900 Det förenade läroverket 127 1901-1958 Högre allmänt läroverk Reprocentralen HSC Uppsala 1996 144 1958-1990 Från läroverk till grund- och gymnasieskola 174 Personregister 201 5 Förord Inledning Källor Denna bok är ny version av mitt arbete Gev~!ien~~s C9ävle 1_?88). För l VASASKOLAN. Historiskt sett har undervisningsanstalten omfattat dess utgivning tackar jag. varmt. styrelsen for F.?repm~.en for svensk undervisningshistoria och mte mmst redaktoren for arsböckerna docent fyra enheter: Gävle (trivial)skola senare kallad lärdomsskola o.l557- 1850 (GS), Gävle gymnasium 1669-1850 (GG), den sammanslagna enhe­ Stig G Nordström ten Gävle högre allmänna läroverk 1850-1966 (hal) och efter 1966 den kommunaliserade gymnasieskolan Vasaskolan, tidvis med delar av Gävle Gävle i oktober 1996 grundskolas högstadium, (gysk, grsk). Vasaskolans arkiv, bevarat se?an 1639, är enligt den senaste förteckningen 1971 uppdelat efter provemens Alf Uddholm från trivialskolan (tr), gymnasiet (gy), läroverket (Iv) och den nuvarande gymnasieskolan (Va gysk). De tre första depåerna förvaras sedan 1984 i Härnösands landsarkiv. Skolans bibliografi är samlad i Vasaskolans re­ dogörelser 1968/69 och 1981182. 2 LÄRARNA. Förutom till skolans kataloger och matriklar och lärar• föreningarnas årsböcker hänvisas till Selggrenska handskrifterna nris 20, 21, 30, 31, 33 på Vasas kolan, ti Il lektorsbiografierna i gymnasiets rnatri kel DI: l (finns översatta bl. a. i Uppsala UB och Härnösands LA) samt till Lunden s.279f. 3 ELEVERNA. Gävledjäknar nämns tidigast i brev och testimonier, t.ex. J. Niurenius brev 25 april1631 (UUB N 479f 121f.), och i ägaranteckningar i böcker. Efter 1639 nämns eleverna i skolans räkenskaper, framför allt i de s. k. distributionslistorna, där de enskilda elevernas bekomna andelar av insamlade djäknepengar förtecknas. Sådana listor citeras för år 1647 (A. Uddholm, i: Från Gästrikland 1968; arkivvolym tr Gl:l,jfr Hall s.10-l2) samt åren 1669- 70 (tr GI: l) och 1674- 82 (tr GI:2). Trivialskolans intag­ ningsmatrikel (GS) upptar sporadiskt elever inskrivna 1677- 79 (tr Gl:l), 1679-82 (tr DI:l) och fullständigt, i kronologisk ordning, 1682-1850 (1682-1704 i Dl:l, 1704-1750 i DI:2, 1750-1826 i DI:3 och 1826-1850 i DI:5). Gymnasiets intagningsmatrikel (GG) upptar elever inskrivna 1669- 1850och har utgivits av A. Lenner och E. Wiken (se bibl.). För tiden efter 1850 hänvisas till löpande matriklar. Numera sker immatrikuleringen på data. Lättast tillgängliga källa torde vara de tryckta skolkatalogerna som utgetts terminsvis fram till 1906 och därefter läsårsvis. För biografiska data hänvisas till högskole- och nationsmatriklar, herdaminnen och personhistoriska handböcker. En studentmarikel med bilder föreligger i verket "Gävle högre allmänna läroverk 1900-1968" (se bibl.). Elevöden kan även studeras i gravtal t.ex. över O. Kråke, O. af Wannquist, några rektorer, samt i de memoarer och biografier som cite­ ras i resp. elev notiser. Sannolikt finns många av elevernas privatarkiv och dagböcker bevarade runt om i landet och några upptäcks efter hand, bl.a. under den inventering av gårdsarkiv som Gävleborgs Folkrörelsearkiv utför Ufr J. Kabb 1689, E. Alrot 1706, P. Rönnholm 1721, J. Renvall1725, P. 6 7 Lenner A., Wiken E., Gävle gymnasiums matrikel 1669- 1849. Gävle 1%9 Rönquist 1777, A. Bomquist 1790, J. Selggren 1801-, G . Kurtz 1805, E. Liedgren E., Norrländska psalmer och psalmister, i: Julhälsning från ärkestiftet Olof Blom 1809, Sven Norell 1825, G . Klintberg 1850-). Jag har likaså 1932 s.45f. utnyttjat vissa gravinskrifter (Gävle stads kyrkor s. 56, Märla Lindeberg i Lindeberg Märla, Gefle på 1600talet. Gävle 1932 (Lindeberg) Från Gästrikland 1936 s. 22-32, S. Wraner i Från Gästrikland 1937 s. 41 Lindeberg Wilh., Gävle- ett bildgalleri. 1924 (W. Lindeb.) samt egna uppteckningar från Gamla kyrkogården i Gävle). Många Lunden G. E., Bidrag ti ll Gävle skolors historia. Läroverket. Gävle 1930 elever, ända från början av 1800talet, återfinns i Wilhelm Lindebergs Mu n~e ll J: F. , Westerås stifts herdaminne. Uppsala 1843 (Mu) "Gävle- ett bildgalleri". Av stor betydelse men inte alltid tillförlitliga är Nordtn-Gnp Ingeborg, Sknfter av Erik Wennresius. Diss. Uppsala 1934 matriklarnas tillagda notiser om elevöden. För senare tider har jag använt Nordlander J., Katolsk propaganda inom en svensk skola. Bilaga till Gävle hal:s mig av tidningsklipp och muntlig information av elevernas släkt och redogörelse 19 1711 8 kamrater, oftast vid examensjubileer. Olsson N. William & Wiken E., Swedish Passenger Arrivals in the United S tates 1820-1850. Acta Bibl.Reg.Stockholm. LV, 1995 Palmgren H., Matrikel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 1811- 1912. Bibliografi (Titelförkortningar inom parentes) Sthm 1913 Alrot E, De Gestricia 1-2, Upsala 1720. Översatt i Medd. Gästr. kulturhist. (Roos C. 0.) Skolgång. och djekneg~n g. Hågkomster .från skolan af en f.d. skol- fören. 1923 gosse. Gefle 1868. Aven utgtven 1: ASU 37 och Fran Gästrikland 1991/92 Appelgren E, Vallonernas namn. 1968 Rönquist P., Ett år med Per. Dagbok 1781. I: Från Gästrikland 1975 Arbetarbladet, Gävle (Arbb.) Samuelsson S., H.a.läroverket i Uppsala. Uppsala 1952 Arvidson S, Hudiksvalls läroverks historia 1650-1800. Hudiksvall 1951 Sandblad H., När Gävle var svenskt kul turcentrum. J: Svenska Turistföreningens Bjelkeborn G, Minnen bland fjällens viden. Återblickar i Västra Härjedalens årsskrift 1982 s.284f. historia. l991 von Scheele F. , Anteckningar om Gestri ke och Helsinge nationer i Uppsala. Brännman E. Lenner A., Gävle stads dombok 1631-1639. Gävle 1982 Gävle 1877 Burman E., Enångers socken. Hälsinglands museum 1975 Sehlberg E., G~fle och dess slägter (Sehlbergska släktboken), handskrift Vasa­ Collijn 1., Sveriges bibliografi intill år 1600. Uppsala 1934-1938. -Sveriges skolan. Kop1or 1 Gävle stadsbibliotek, Riksarkivet m.fl . Selggren J. , oli ka nrtiklar samt Vasaskolans handskriftsamling nris 20 21 30 bibliografi 1600talet. Uppsala 1942-1946 31, 33 ' • . Dagens Nyheter, Sthm (DN) Ekström G., Västerås stifts herdaminne. Falun 1939- (E) Sjöholm Ö:, Kulturhärdarna. 1: Uppsala stifts herdaminne J, l stilhistoriska Elgenstierna G. , Svenska adelns ättartavlor. Sthm 1925f. (Elg) perspektiV. Uppsala 1980 s.36f. Englund N., Hantverkarsläkter i Gävle på 1700talet. Gävle 1932 Svenska Dagbladet, Sthm (SvD) Fant J. E. Låstbom A. Th., Uppsala ärkestifts herdaminne. Uppsala 1842f. Söderbaum Hj., I skola och på gymnasium i Gävle 1851-58 (Hågkomster och Fant 4 = Nyström L., Uppsala ärkestifts herdaminne 4. Uppsala 1893 livsintryck 3, 1923, s. 32f) Från Gästrikland, årsbok, tidigare betitlad Meddelanden från Gästriklands kultur- Söderberg Kj. E. G., Ulvöhamn. Gbg 1995 (Ulv) historiska förening. Gävle Söderström E., Mina Gefleminnen. Sthm 1940 Frölen F., Gymnasiet i Gävle för femtio år sedan. 1: Gefl e Dagblad 1954 31/12 Thimon G., Gävle.gymnasiums matrikel... Rec. i: Lychnos 1969170 s.359f. Fyhrvall 0., Gefle stads historia och beskrifning. Gävle 1901 Thtmon G., Matnkel över Gästrike-Hälsinge nation i Uppsala 18 11 - 1961. Gefle Dagblad, Gävle (GO) Uppsala 1963 Gevaliensis = Eneroth C. (pseudonymen Chicot), artiklar i bl.a. GO Uddhol":l A., Anteckningar till den äldre boksamlingen vid Vasaskolan i Gävle. Ghasetten, organ inom Gästrike-Hälsinge nation. Uppsala 1962- Stencllupp1agor 1976, 1988 Glysisvallur av 01. Broman II (1912-53). JEttqvist
Load more

Recommended publications
  • Yngve Brilioth Svensk Medeltidsforskare Och Internationell Kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV
    SIM SWEDISH INSTITUTE OF MISSION RESEARCH PUBLISHER OF THE SERIES STUDIA MISSIONALIA SVECANA & MISSIO PUBLISHER OF THE PERIODICAL SWEDISH MISSIOLOGICAL THEMES (SMT) This publication is made available online by Swedish Institute of Mission Research at Uppsala University. Uppsala University Library produces hundreds of publications yearly. They are all published online and many books are also in stock. Please, visit the web site at www.ub.uu.se/actashop Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare STUDIA MISSIONALIA SVECANA LXXXV Carl F. Hallencreutz Yngve Brilioth Svensk medeltidsforskare och internationell kyrkoledare UTGIVENAV Katharina Hallencreutz UPPSALA 2002 Utgiven med forord av Katharina Hallencreutz Forsedd med engelsk sammanfattning av Bjorn Ryman Tryckt med bidrag fran Vilhelm Ekmans universitetsfond Kungl.Vitterhets Historie och Antivkvitetsakademien Samfundet Pro Fide et Christianismo "Yngve Brilioth i Uppsala domkyrkà', olja pa duk (245 x 171), utford 1952 av Eléna Michéew. Malningen ags av Stiftelsen for Âbo Akademi, placerad i Auditorium Teologicum. Foto: Ulrika Gragg ©Katharina Hallencreutz och Svenska lnstitutet for Missionsforskning ISSN 1404-9503 ISBN 91-85424-68-4 Cover design: Ord & Vetande, Uppsala Typesetting: Uppsala University, Editorial Office Printed in Sweden by Elanders Gotab, Stockholm 2002 Distributor: Svenska lnstitutet for Missionsforskning P.O. Box 1526,751 45 Uppsala Innehall Forkortningar . 9 Forord . 11 lnledning . 13 Tidigare Briliothforskning och min uppgift . 14 Mina forutsattningar . 17 Yngve Brilioths adressater . 18 Tillkommande material . 24 KAPITEL 1: Barndom och skolgang . 27 1 hjartat av Tjust. 27 Yngve Brilioths foraldrar. 28 Yngve Brilioths barndom och forsta skolar . 32 Fortsatt skolgang i Visby. 34 Den sextonarige Yngve Brilioths studentexamen. 36 KAPITEL 2: Student i Uppsala .
    [Show full text]
  • Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560–1720
    Edited by Petri Karonen and Marko Hakanen Marko and Karonen Petri by Edited Personal Agency at the Swedish Age of Greatness 1560-1720 provides fresh insights into the state-building process in Sweden. During this transitional period, many far-reaching administrative reforms were the Swedish at Agency Personal Age of Greatness 1560–1720 Greatness of Age carried out, and the Swedish state developed into a prime example of the ‘power-state’. Personal Agency In early modern studies, agency has long remained in the shadow of the study of structures and institutions. State building in Sweden at the Swedish Age of was a more diversified and personalized process than has previously been assumed. Numerous individuals were also important actors Greatness 1560–1720 in the process, and that development itself was not straightforward progression at the macro-level but was intertwined with lower-level Edited by actors. Petri Karonen and Marko Hakanen Editors of the anthology are Dr. Petri Karonen, Professor of Finnish history at the University of Jyväskylä and Dr. Marko Hakanen, Research Fellow of Finnish History at the University of Jyväskylä. studia fennica historica 23 isbn 978-952-222-882-6 93 9789522228826 www.finlit.fi/kirjat Studia Fennica studia fennica anthropologica ethnologica folkloristica historica linguistica litteraria Historica The Finnish Literature Society (SKS) was founded in 1831 and has, from the very beginning, engaged in publishing operations. It nowadays publishes literature in the fields of ethnology and folkloristics, linguistics, literary research and cultural history. The first volume of the Studia Fennica series appeared in 1933. Since 1992, the series has been divided into three thematic subseries: Ethnologica, Folkloristica and Linguistica.
    [Show full text]
  • Nyhetsbrev 323 Äldre Rara Böcker 19:E Mars 2019
    ANTIKVARIAT MATS REHNSTRÖM antikvariat mats rehnström nyhetsbrev 323 äldre rara böcker 19:enyhetsbrev mars 2019 305 moderniteter 25 september 2017 Jakobsgatan 27 B | Box 16394 | 103 27 Stockholm | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 Jakobsgatan 27 nb | e-post:Box 16394 [email protected] | 103 27 Stockholm | www.matsrehnstroem.se | tel 08-411 92 24 | fax 08-411 94 61 e-post: ö[email protected] torsdagar |15.00–18.30 www.matsrehnstroem.se öppet torsdagar 15.00–18.30 fter ett långt uppehåll kommer här årets första nyhetsbrev. Det innehåller som Hej! vanligt 25 nykatalogiserade poster, denna gång med äldre rara böcker från 1539 E till 1865. Den äldsta boken är en tidig upplaga av Johannes Boemus berömda och mångaetta gånger nyhetsbrev omtryckta kulturhistoria innehåller 25 Omnium nykatalogiserade gentium mores, böcker leges och & ritussmåskrifter. Från samma sekelfrån är förstaantikvariatets upplagan avdelning av Thietmar moderniteter. av Merseburgs Denna medeltida gång är tyska temat krönika, konst och vilken tillhörtkonsthantverk Gustav III. Frånfrån nästaperioden århundrade 1885–1965 finns med den start engelska i opponenternas översättningen utställ - avD Johannes Schefferus The history of Lapland tryckt 1674 och 1700-talet är rikt ningskatalog Vid Seinens strand. Yngst är ett vernissagekort från Moderna museet. representerat med verk av bland andra Anders Berch, Anders Chydenius, Jonas Flera kataloger dokumenterar konst och konsthantverk som visades på olika stora Hallenberg, Abraham Sahlstedt och Eric Tuneld samt av den vackra dukatupplagan svenska och internationella utställningar, som Stockholm, 1909, Malmö 1914, Göte- av Sveriges rikes lag tryckt 1780. Atterbom och Tegnér i fina band tillhör urvalet från borg 1923, Paris 1925, Chicago 1933 och Paris igen 1937.
    [Show full text]
  • Armorial of Swedish Commoners (A-C)
    1 Armorial of Swedish Commoners (A-C) INTRODUCTION: From 1600 - and 1700s encountered very often commoner weapons in the seal which belonged to the clergy, military officers, government officials, civil servants, citizens and the like. Most often, the so-called Commoners gentry, but weapons also exist among farmers. The amount of weapons is exuberant and for the most part unexplored. Only random (two or three journal articles) have the immense cultural treasure of the elderly Gentile family crest been featured in the literature, so here below are the archives of the findings in this manner are brought together to facilitate research and increase knowledge of these weapons existence. Unless otherwise indicated, the evidence made by me in connection with various heraldic and genealogical investigations. Most often, the source of a wax seal impressions, because the seals often were engraved with the family crest. With little genealogy is a great probability that in a specific family can seek out the seal in such letters, accounts, documents received, estate inventories ... Many of the following families are extinct, but in the event that a family survive as the weapon can always come back into favor. As a rule, tinctures (colors) unknown, why they need to be reconstructed. Read more about the so-called heraldisering. Weapons withdrawn into service transferred from this list to the list. Some Sigill owners belong to foreign-derived noble families or patriciersläkter whose possible noble status is unclear. For the sake of clarification are part of such weapons in this list, ie those weapons that are not readily available in the literature.
    [Show full text]
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • Ärkebiskop Under Händelserika År
    Skara stiftshistoriska sällskap Medlemsblad 2008:2 ”Tills du återupprättat helgedomarna” Skara stiftshistoriska sällskap ger nu ut ytterligare en bok De fl itigast anlitade arkitekterna under denna tid var Axel i sin skriftserie, nr. 37. Titeln är: Forssén, Adolf Niklasson och Ärland Noréen. ”Tills du återupprättat helgedomarna.” Kyrkorestaure- Bokens innehåll grundas till stor del på det stora kun- ringar i Västergötland 1920 – 1960. Författare är Bygg- skapsmaterial i ord och bild som Skara stifts kyrkoinven- nadsantikvarie Robin Gullbrandsson. tering har skapat och som fi nns inlagt i Riksantikvarie- ämbetets digitala bebyggelseregister. För inventeringen Den undersökta perioden omfattar restaureringar under tjänar främst ATA:s arkiv som källmaterial vid sidan av perioden 1920 – 1960. De är många. Bara under åren 1934 byggnaderna i sig själva. -39 restaurerades 78 av stiftets då 400 kyrkobyggnader och under åren 1951-52 återinvigdes hela 25 kyrkor. Dessa Undersökningen av denna tidsperiod är en god grund för restaureringar är utförda av ett begränsat antal arkitekter det arbete som idag utförs inom kyrkoinventeringen och och har när det gäller 1800-talets kyrkor snarare karaktären är en kunskapskälla kring de västgötska helgedomarna. av nyskapande renoveringar. Om denna betydande epok fi nns föga skrivet, ändå är det dessa årtiondens restaure- Boken omfattar 208 sid. och är rikt ill. Bilden visar S:t ringar som i hög grad präglar åtminstone de västsvenska Olofs kyrka i Falköpings interiör vid kyrkans senaste kyrkorummen. renovering. J A Ekman - Ärkebiskop under händelserika år När västgötasonen Johan August Ekman i Ekman vid Skara gymnasium och avlade januari 1901 tillträdde som ärkebiskop år 1865 mogenhetsexamen med goda befann sig Svenska kyrkan i ett svårare betyg.
    [Show full text]
  • 0 Kr
    SOCKENBESKRIVNINGAR FRÅN GÄSTRIKLAND 1790-1791 Landshövding Fredric Adolph Ulric Cronstedt. Foto: Länsstyrelsen, Gävle. ACTA ACADEMIAE REGIAE GUSTAV! ADOLPHI LXXXV Sockenbeskrivningar från Gästrikland 1790-1791 TILLKOMNA PÅ ANMODAN AV LANDSHÖVDINGEN F. A. U. CRONSTEDT UTGIVNA AV NILS-ARVID BRINGEUS UPPSALA 2004 Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur © Författaren och Kungl. Gustav Adolfs Akademien 2004 ISSN 0065-0897 ISBN 91-85352-54-3 Printed in Sweden 2004 Textgruppen i Uppsala AB 0 INNEHALL Förord....................................................... 7 Frågelista . 9 Valbo . 13 Hille . 19 Hamrånge . 25 Ockelbo . 42 Ovansjö A . 57 Ovansjö B . 75 Torsåker . 78 Årsunda . 82 Fämebo A . 87 Fämebo B.................................................... 97 Fämebo C . 104 Hedesunda . 105 FÖRORD I maj 1959 påträffade jag i Lantbruksakademiens arkiv - då beläget vid Hornsga­ tan i Stockholm - den här avtryckta frågelistan från 1790 av landshövdingen F.A.U. Cronstedt i Gävle jämte de inkomna svaren från Hälsingland. Hösten 1960 publicerade jag dessa "sockenbeskrivningar" utförda av präster och läns• män i Kungl. Gustav Adolfs Akademiens Acta-serie. I en efterskrift redogör jag ingående för frågelistans bakgrund och tillkomst. Medan materialet från Hälsingland förblev outnyttjat av Cronstedt hade den kände köpmannen och topografen Abraham Hi.ilphers fått använda svaren från Gästrikland för den landskapsbeskrivning som han var i färd med att utarbeta och som utkom 1793 (jfr Karl Hedlund, Hi.ilphers beskrivning över Gästrikland 1793. Källorna och utformningen, i: Från Gästrikland 1960). Svaren från Gästrikland ingår bland Hi.ilphers papper i f.d. Stifts- och landsbiblioteket i Västerås. Hi.ilphers har visserligen utnyttjat delar av svaren i sin tryckta beskrivning, men inte uttömt dem. En utgåva motsvarande den jag gjorde för Hälsinglands del var motiverad såväl ur källkritisk synpunkt som för att göra uppgifterna jämförbara med svaren från Hälsingland.
    [Show full text]
  • Förteckning Över
    Förteckning över: 1) De la Gardieska släktarkivet från Löberöd; 2) Varia; 3) De övriga släktarkiven i De la Gardieska arkivet (dvs Barnekow, Bille, Boije, Douglas, Ekeblad, Forbus, Gyllenkrook, Horn - von Gertten, Hägerstierna, Kruus, Kämpe, Königsmarck, Lillie, Månsson, Nils, i Skumparp, Oxenstierna, Ramel, Reenstierna, von Reiser, Sparre, Stenbock, Sture, Wrangel, Wrede) upprättad 2008 av Annika Böregård Vapenförbättringsbrev för Magnus Gabriel De la Gardie, 1650 Universitetsbiblioteket, Lunds universitet 1 De la Gardieska samlingen Släktarkiven De la Gardie De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel; om det råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släkten d´Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d´Escouperie (levde omkr. 1387), som uppges ha ägt gårdarna Château Russol och La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d´Escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter en av släktens gårdar i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie som "upphöjdes i grefligt stånd" 10 maj 1615 och introducerades 1625 på Sveriges Riddarhus med nr 3 bland grevar. Denna gren finns fortfarande. I Sverige fanns en gren som 1571 fick friherrelig värdighet men som utslocknade 1640. Samtliga ättemedlemmar, bortsett från stamfadern Pontus, härstammar via hans fru Sofia Johansdotter från hennes far, Johan III. Nuvarande (2007) huvudman för ätten De la Gardie är greve Carl Gustaf De la Gardie, f.1946 och bosatt i Linköping.
    [Show full text]
  • Franskundervisningen I Sverige Fram Till 1807
    120. Carl Holm, Fridtjuv llerr, och folkhögskolan 1969: 121. Gustaf Sivg.~rd, Ur Växjö stifts folkundervisningskrönika 122. Lennart Tegborg, Folkskolans sekularisering 1895-1909 ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA 1970: 123. Uno Träff, Bidrag till Villstads skol- och kulturhistoria 124. At~gust l Sr!acsson, Ur Vittinge skolkrönika 148 1971: 125. Lennart Bobman (mg.), Ett landsortsläroverk Studier kring Vi5by Gymnasium 1821-1971 126. Berättelser om de Allmänna Svenska Läraremötena 1852, 1854 och 1863 1972: 127. Elof Lindälv, Om fynden på vinden i Majornas växelunder• visningsskola 129. Två studier i den svenska flickskolans historia: G1mhild Kyle, Elisabet Hammar Svensk flickskola under l 800-talet. Gunnar H errström, Frå• gor rörande högre sko!utbildning för flickor vid 1928 års riksdag 1973: 129. 'IXIi/helm Sjöstrand, Freedom and Equality as fundamental Educational Principles in Western Democracy. from John Franskundervisningen Locke to Edm\md Burke 130 Thor Nordin, Växchmdervisningens allmänna utveckling och i Sverige dess utformning i Sveri ~ e till omkring 1830. 1974: 131. Comenius' självbiografi 132. Yngwe Löwegren, Naturaliesamlingar och naturhistorisk un­ dervisning vid läroverken fram till 1807 1975: 133. Henrik Elmgren, Trivialskolan i Jönköping 1649-1820 134. Elisabeth Dahr, Jönköpings flickskolor 1976: 135. Sven Askeberg, Pedagogisk reformverksamhet. Ett bidrag U odervisningssituationer och lärare till den svenska skolpolitikens historia 1810-1825 136. Klasslärarutbildningen i Linköping 1843-1968. 137. Sigurd Astrand, Reallinjens uppkomst och utveckling fram till 1878 1977. 138. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929-66. Kjellbergska gymnasiet 1966-72 139. lngar Bratt, Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850 140. Thorbjörn Lengborn, En studie i Ellen Keys pedagogiska tän• o-. kande främst med utgångspunkt fr1n "Barnets lhhundrade".
    [Show full text]
  • Index of Personal Names
    Swedish American Genealogist Volume 4 | Number 4 Article 6 12-1-1984 Index of Personal Names Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1984) "Index of Personal Names," Swedish American Genealogist: Vol. 4 : No. 4 , Article 6. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol4/iss4/6 This Article is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Personal Name Index Index of Personal Names Note: A name may appear more than once on a page. Two individuals with identical names appearing on the same page are indexed with either a reference to their parishes of birth, or if this is not known, by the addition of a Roman numeral II to the second name appearing. .The Swedish letters d, ii and o are indexed as aa, ae and oe. - , Anders John, 54 Anna, 81 Charlotta Christina, 62 Andrew, 53 Brita, 80 Gustaf E., 53, 60 August, 53, 54 Catarina, 89 Samuel G., 54 Bengt, 80 Christina (Kerstin), 79 AHMAN, see AHMAN Bengt, 82 Christina (Kerstin), II, 79 ALGEHR, Gertrud, 76 Carl E., 57 Christina (Kerstin), 83 Kristoffer, 80 Carl F., 54 Christina, 89 Peter, 78 Charles E., 59 Christina, 168 ALGERUS, Laurentius M., Dan, 97 Emmaline, 104 121 E., 24 Gertrud, 84 ALMQUIST, Joh. Ax., 20 Edward, 53, 59 Ingrid, 77
    [Show full text]
  • Sätra Brunn, Minnesstenar & Målningar
    KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Text på minnesstenen: TILL HÅGKOMST AV BISKOP ANDERS KALSENIUS DE SJUKES VÄLGÖRARE I slingan: STENEN • RESTES • VID • SÄTRA • BRUNNS • 200 • ÅRS • FEST • MIDSOMMAREN • 1900 • DÅ • S • E • HENSCHEN • VAR • INTENDENT • OCH • E • L • HENSCHEN • KAMRER • • FHDEL• Vet någon vad sista bokstavskombinationen FHDEL betyder? FH skulle kunna stå för Folke Henchen, men DEL? Konstnär Formgiven av Folke Henschen (1881-1977), huggen av Carl Gustaf Eriksson, Sala Titel Minnessten tillägnad biskop Anders Kalsenius År Invigd midsommardagen 1900 Teknik Huggen sten Placering Sätra Brunn KONST I SALA KOMMUN utgiven av AVLIDNA SALAKONSTNÄRERS SÄLLSKAP 2021 Sätra Brunn, minnesstenar & målningar Wikipedia 2020-01-26: Andreas (Anders) Kalsenius, född 1 november 1688 i Söderbärkes prästgård i Dalarna, död 24 december 1750 i Västerås, var en svensk biskop av Västerås stift, överhovpredikant, pastor primarius, donator och teolog. Andreas Kalsenius föräldrar var prosten och kyrkoherden Olof Kalsenius och Anna Rudbeck, dotter till biskopen Nils Rudbeckius. Vid nio års ålder sändes Kalsenius till universitetet i Uppsala, där han till en början idkade sina studier under ledning av ett par äldre kamrater, båda blivande biskopar, nämligen halvbrodern Nils Barchius och Andreas Olavi Rhyzelius. Promoverad till filosofie magister 1713 och prästvigd 1716, kallades han sistnämnda år till huspredikant hos riksrådet greve Gustaf Cronhjelm och befordrades till pastor vid Dalregementet samt bevistade såsom sådan kampanjen i Norge 1718. Från nämnda kår sökte och erhöll han 1720 transport såsom andre pastor vid livdrabanterna och utnämndes 1722 till extra ordinarie hovpredikant. Den personliga beröring som han genom det sistnämnda kallet kom med kung Fredrik I, påskyndade hans befordringar.
    [Show full text]
  • Orgellänkar Version 2015-12-29 Sverige
    Orgellänkar version 2015-12-29 Sverige A Adelsö k:a, Uppland, läktarorgel (Pehr Zacharias Strand 1829 - Carl Rickard Löfvander 1929 - Richard Jacoby 1961 - Knut Kaliff 1987 - restaurering 1999): http://www.orgelanders.se/Orgelbilder/Adelsoo.htm (bilder, kort historik & disposition) http://www.kyrkokartan.se/058716/images/58716_86901162 (fasadbild) http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=550984 (kulturhistorisk inventering) Adelövs k:a, Småland läktarorgel (Nils Ahlstrand 1831 - Ny kyrka 1833 - Carl Elfström 1878 - Reinhard Kohlus 1967 - Olof Hammarbergs? - Troels Krohn?): http://www.orgelgruppen.com/orglarjonkoping_a-a.html#adelov (historik & disposition) http://www.kyrkokartan.se/057225/images/57225_64072606 (fasadbild) http://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/bbr/21400000442982 (ofullständig historik) Adolf Fredriks k:a, Stockholm, Uppland, läktarorgel (Olof Schwan 1782 | Per Larsson Åkerman 1867 – Åkerman & Lund 1908 – Olof Hammarberg 1951 | Grönlunds 1966); kororgel (Olof Hammarberg 1956): http://www.adolffredrik.se/forsamlingen/orgeln.htm (bilder, kort historik & disposition) http://www.orgelanders.se/Orgelbilder/AdolfFredrik.htm (bild, kort historik & dispositioner) http://www.kyrkokartan.se/055420/images/55420_87015624 (5 fasadbilder på läktarorgeln) http://www.kyrkokartan.se/055420/images/55420_37116897 (kororgeln skymtar till höger) https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=550985 (kulturhistorisk inventering) Agunnaryds k:a läktarorgel (Carl Elfström 1875 - Emil Wirell 1917 - renovering 1937 - Lindegrens 1952
    [Show full text]