Handlingsprogram Enligt Lagen Om Skydd Mot Olyckor

Upprättad: 2015-11-25 Antagen av direktionen: 2016-xx-xx Diarienummer: NN 2015-118 Handläggare: Anders Larsson, Ulf Smedberg

Handlingsprogram Enligt Lagen om skydd mot olyckor

2016-2019

Nerikes Brandkår Kommunalförbundet där kommunerna Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Askersund, Nora, Lekeberg, och Laxå samverkar om rädd- ningstjänst och olycksförebyggande verksamhet. Innehållsförteckning

1. Inledning ______3 1.1 Varför kommunalförbund? ______4 2. Begreppsförklaring ______5 3. Mål enligt lag om skydd mot olyckor ______6 3.1 Nationella mål ______6 3.2 Vision och verksamhetsidé ______6 3.3 Inriktningsmål ______6 4. Riskbeskrivning ______7 4.1 Översiktlig risktopografi ______7 4.2 Naturolyckor och extrema väderhändelser ______8 4.3 Andra olyckor ______8 4.4 Vattentäkter ______12 4.5 Statistiskt underlag ______12 5. Förebyggande organisation och förmåga ______13 5.1 Olycksundersökning ______13 5.2 Uppdragsutbildning ______13 5.3 Sotning ______14 5.4 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor ______15 5.5 Tillstånd enligt lag om brandfarliga och explosiva varor ______17 5.6 Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor ______17 5.7 Plan- och byggprocessen ______17 5.8 Information ______17 5.9 Olycksförebyggande samarbetet med medlemskommunerna ______18 7. Operativ organisation ______19 7.1 Förmåga att genomföra räddningsinsatser ______19 7.2 Kompetenser ______19 7.3 Räddningsstyrkor ______20 8. Operativ förmåga ______20 8.1 Tid till hjälp - responstid ______21 8.2 Första Insats Person (FIP) ______21 8.3 Ledning ______21 8.4 Samverkan ______22 8.5 I Väntan På Ambulans IVPA - hjärststartsverksamhet ______22 8.6 Räddningsstyrkornas förmåga ______22 8.7 Räddningsstyrkornas utbildning ______24 8.8 Organisationens uthållighet ______24 8.9 Alarmering ______24 8.10 Före Under Efter ______25 8.11 Viktigt meddelande till allmänheten ______25 8.12 Extraordinär händelse ______25 8.13 Räddningstjänst under höjd beredskap ______25 8.14 Kamratstödsverksamhet ______26 9. Samverkan ______27 10. Hamnar – gräns mellan statlig och kommunal räddningstjänst ______28 11. Uppföljning och utvärdering ______29

1. Inledning

I vårt samhälle inträffar ständigt små och stora olyckshändelser som drabbar vårt land, våra kommuner och våra medborgare. I Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och i Förordningen om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) regleras vilka skyldigheter den enskilde, kommunen och staten har att förebygga olyckshändelser och begränsa skador efter olyckshändelser. Lagens syfte är: …”att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras”. Enligt ovanstående lag ska kommunen upprätta ett handlingsprogram som beskriver den förebyggande verksamheten samt vilken förmåga kommunen har att utföra räddningsinsatser. Handlingsprogrammet som Nerikes Brandkår tar fram avgränsar sig till att beskriva enbart Nerikes Brandkårs uppgifter utifrån Lagen om skydd mot olyckor samt förbundsordningen. Geografiskt behandlar handlingsprogrammet Neri- kes Brandkårs åtta medlemskommuner, Örebro, Lindesberg, Kumla, Hallsberg, Askersund, Nora, Lekeberg och Laxå. . Här redovisas Nerikes Brandkårs operativa förmåga att utföra räddningsinsatser under såväl fred som under höjd beredskap och hur samarbetet med de åtta medlemskommunerna ska fungera.

Samarbetet mellan Nerikes Brandkår och den enskilda kommunen ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta skapas bäst genom kontinuerliga möten i arbetsgrupper. De tvärsektoriella klyftor som lätt kan uppstå mellan förvaltningar ska minimeras genom personliga kontakter och gemensamma aktiviteter. Att förebygga olika typer av olyckor är komplext och kan inte göras av endast en förvaltning. Om man ser vilka aktörer som har mandat och möjlighet att förebygga t.ex. trafikolyckor, vilket är en olycka som föran- leder räddningsinsats, kommer man snart fram till att räddningstjänsten har en väldigt liten del däri. Det olycksförebyggande arbete som räddningstjänsten i dagens läge kan bidra med är endast erfarenheter i plan- och byggskedet samt erfarenheter från räddningsinsatser. Detta räcker inte långt om man vill minska sannolikheterna och konsekvenserna för att t.ex. trafikolyckor ska uppstå. Det olycksförebyggande arbete som gör den stora skillnaden ligger förmodligen på helt andra förvaltningar, exempelvis tekniska förvaltningen. Detta synsätt kan även appliceras på många andra typer av olyckor. Det föreligger ett stort behov av samarbete mellan kommunernas förvaltningar och Nerikes Brandkår för att uppnå ett bra olycksförebyggande arbete. Analyser av kommunens risker och skapandet av åtgärds- program för att minimera riskerna bör göras i arbetsgrupper där berörda förvaltningar och Nerikes Brand- kår finns representerade. Nerikes Brandkår kan även vara delaktig i kommunens planering avseende extraordinära händelser. Med räddningstjänst avses de insatser som stat eller kommun ska utföra vid olyckor eller vid överhäng- ande fara för olycka i syfte att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Kostnader- na för räddningsinsatser ska stat och kommun stå för och får inte belasta den enskilde. Skyldighet att utföra en räddningsinsats föreligger enbart om följande kriterier uppfylls samtidigt:  behov av ett snabbt ingripande - det måste vara akut  det hotade intressets vikt - antingen ekonomiskt, kulturellt eller annat värde  kostnader för insatsen - får inte överstiga värdet av det som ska räddas  omständigheterna i övrigt - t ex har den drabbade egna möjligheter att själv avstyra händelse- utvecklingen Vid vissa olyckshändelser har staten ansvar för räddningstjänsten. Inom Nerikes Brandkårs område ansvarar staten för följande händelser.

Typ av olycka Ansvarig för Statlig räddningstjänst

Flygräddning Sjöfartsverket Efterforskning av försvunna personer Polisen Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen (kärntek- nisk anläggning) Länsstyrelsen Räddningstjänst på Vättern, utom i hamnar enligt kap 9. Sjöfartsverket Miljöräddningstjänst i Vättern utom i hamnar enligt kap 9. Kustbevakningen Tabell 1.1 Statlig räddningstjänst

1.1 Varför kommunalförbund? Det finns många fördelar med att samverka om gemensam räddningstjänst. Snabbare och effektivare hjälp till medborgarna  Snabbaste styrkan svarar för första insats oavsett kommungränser.  Större tillgång till tekniska och personella resurser.  Större uthållighet vid stora och tidskrävande olyckor  Större ledningsorganisation för effektivare insatser

Stordriftsfördelar  Mindre administration.  Lägre kostnader.  Samordnad utbildnings- och övningsverksamhet samt gemensam tillgång till övningsanlägg- ningar.  Tillgång till fler instruktörer.  Enhetliga räddningsfordon och teknik.

Breddad kompetens inom det förebyggande arbetet  Mindre sårbarhet vid vakanser.  Bättre kompetens för tillsyn och övrigt arbete.  Möjliggör specialisering och förändrad uppgiftsfördelning.  Ökade satsningar på extern utbildning och informationsverksamhet.

2. Begreppsförklaring

LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor

LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor

MSB Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap. Huvuduppgiften är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser.

Förbundet Kommunalförbundet Nerikes Brandkår

Medlemskommun Någon av medlemskommunerna till Nerikes Brandkår vilka är Örebro Lin- desberg, Kumla, Hallsberg, Askersund, Nora, Lekeberg och Laxå.

Räddningstjänsten Den kommunala verksamhet som bedriver olycksförebyggande verksamhet och arbetar skadeavhjälpande på skadeplats.

Brandskyddskontroll Kontroll av fasta förbränningsanordningar, därtill hörande rökkanaler, skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar ur brandskyddssynpunkt.

Sotning Rengöring av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler.

Fiktiv station Tillfällig uppehållsplats för räddningsstyrka i beredskap.

Skadeplats Det geografiska område som är påverkat av en olycka

Inre befäl Befäl med lägst ”Räddningsledare B” kompetens och som tjänstgör i Neri- kes Brandkårs ledningscentral. Inre befäl svarar för strategiska beslut.

Räddningsledare Befattningshavare som leder en räddningsinsats

Insatsledare Befäl med lägst Räddningsledare B-kompetens och som tjänstgör som räddningsledare, oftast vid insats med 2 enheter.

Styrkeledare Befäl med lägst Räddningsledare A-kompetens och tjänstgör som arbets- ledare och räddningsledare för en enhet.

3. Mål enligt lag om skydd mot olyckor

”Färre människor ska dö, färre människor ska skadas och mindre ska förstöras”

3.1 Nationella mål

 Den verksamhet som ska bedrivas enligt denna lag syftar till att det i hela landet upprätthålls ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor för människors liv och hälsa och för egendom och miljö.  För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åt- gärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för olycksförebyggande verksamhet.  Räddningstjänst ska planeras och organiseras så att insatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

3.2 Vision och verksamhetsidé Utifrån den riskbild som föreligger inom Nerikes Brandkårs operationsområde samt utifrån övriga lokala förutsättningar ska mål formuleras så att de nationella målen uppfylls. Samhället eftersträvar ett ökat skydd mot olyckor. Det känns därför naturligt att vår vision är: Ett olycksfritt samhälle. Arbetet kan inte utföras isolerat av olika aktörer utan måste ske i största möjliga samverkan för att bästa möjliga resultat ska uppnås. Vår verksamhetsidé är därför: Tillsammans skapar vi trygghet. Verksamhetsidén är inte unik för enbart vårt förbund utan är en följd av lagstiftning på området. Vi beto- nar dock samverkan som ett viktigt medel för att nå framgång och avser då samverkan med såväl våra medlemskommuner som andra organisationer t.ex. polis, ambulans, andra förbund, företag och enskilda.

3.3 Inriktningsmål Våra inriktningsmål speglar direktionens politiska prioriteringar och visar vägen för verksamheten under åren 2016-2019. Till våra inriktningsmål kopplas mätbara prestationsmål som återfinns i budget och verk- samhetsplan och som beslutas av direktionen varje år. Syftet med målen är att underlätta prioritering, uppföljning och utvärdering av all verksamhet vid Nerikes Brandkår.

 Verksamheten bedrivs effektivt, miljömedvetet och i största möjliga samverkan utifrån med- borgarnas behov.  Människor som bor eller vistas i våra medlemskommuner känner sig trygga och har ett likvär- digt skydd mot olyckor.  Medborgarna har förmågan att själva förebygga och minska effekterna av oönskade händelser.  I mötet med Nerikes Brandkår känner människor att de får det stöd och den hjälp situationen kräver.  Medarbetare inom Nerikes Brandkår har erforderlig kompetens samt känner trygghet, yrkes- stolthet och trivsel i sitt arbete.

4. Riskbeskrivning

4.1 Översiktlig risktopografi Varje medlemskommun tar fram en risk och sårbarhetsanalys utifrån lag om extraordinära händelser. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att:  Minska sårbarheten i kommunen och regionen och öka förmågan att hantera kriser.  Öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om risker och sårbarhet som finns inom det egna verksamhetsområdet.  Vara en viktig informationskälla för kommuninvånare och anställda.  Fungera som underlag för planering och genomförande av åtgärder (exempelvis i den fysiska planeringen) som minskar riskerna och sårbarheten.

Kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser utgör en grund för kommunens löpande arbete med att hantera kriser och extraordinära händelser. Nerikes Brandkår tar årligen fram ett omfattande statistiskt underlag i syfte att se vilka områden som bör prioriteras. Statistiken kan tydliggöra förändringar och trender i omgivningen och kan tillsammans med erfarenheter utgöra ett användbart beslutsunderlag. Ett statistiskt grundat beslutsunderlag är viktigt för Nerikes Brandkår i den löpande planeringen av arbetet och för verksamhetens olika målformuleringar. Vid Nerikes Brandkår förs statistik över olyckor som föranlett räddningsinsats via händelserapporter. MSB har till uppgift att ansvara för nationellt underlag i form av statistik och fakta om olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet för kommunernas, länsstyrelsernas och MSB:s uppgifter enligt LSO. Nerikes Brandkår bedriver egna olycksförloppsutredningar och brandorsaksutredningar som ger förslag till åtgärder och förändringar i arbetet. För att kunna presentera statistiken på ett bra sätt är geografiska informationssystem att föredra. Detta underlättar förståelsen av insamlad statistik och bidrar till ett högre medvetande hos alla inblandade.

Invånarantalet och ytan i kommunerna ser ut på följande sätt:

Kommun Antal invånare Landareal [km2] Totalareal - land och vatten

Örebro 142 618 1 380 1 629

Lindesberg 23 269 1 383 1 489

Kumla 21 016 205 207

Hallsberg 15 315 640 674

Askersund 11 119 820 1 025

Nora 10 352 622 695

Lekeberg 7 363 466 484

Laxå 5 664 605 741

Totalt 236 716 6 121 6 944

Tabell 4.1 Källa: Statistiska Centralbyrån, 31 december 2014

4.2 Naturolyckor och extrema väderhändelser Naturolyckor och extrema väderhändelser handlar om till exempel; värmebölja, storm, snöoväder, över- svämning till följd av höga flöden, skyfall, ras och skred, skogsbrand, åska.

4.2.1. Översvämningar I Sverige sker översvämningar främst vid ovanligt stor vattentillförsel till sjöar och vattendrag i samband med långvariga och kraftiga regn eller snösmältning. Vid vattenmättad mark fyller regnvatten eller smält- vatten på sjöar och vattendrag. Oftast är det i grunden en fråga om mer eller mindre långvarig nederbörd som orsakar översvämning. Problemen blir i allmänhet som störst i anslutning till låglänta delar i stadsmiljö där vattnet letar sig in i byggnader. Även infrastrukturen i låglänta delar påverkas. Örebro län är rikt på sjöar och vattendrag. Vat- ten från Örebro län rinner till alla de fyra stora sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. I länet finns flera områden som drabbats hårt av översvämningar. Låglänta slättområden och andra problema- tiska områden i Örebro län har flera gånger drabbats hårt av översvämningar.

4.2.2 Stormar Stormar förekommer främst under hösten och vintern. Oftast drabbas södra, och ibland mellersta Sverige av stormarna som bildas ute på Atlanten. Det är inte så ofta som stormar blir extremt kraftiga i Sverige, men det har hänt och kommer med största sannolikhet att ske igen. I samband med stormar påverkas samhällets infrastruktur. Vanliga störningar som uppstår är; problem med elförsörjning, tele, data, vägar, tågtrafik etc.

4.2.3 Skyfall 40 mm nederbörd eller mer under ett och samma dygn definierar ett skyfall. Om det leder till allvarliga problem beror på den tidigare, och kommande, väderlek samt vilka, och hur stora, områden som berörs. I vår region innebär skyfall oftast nederbörd i form av regn, men även snö kan vara aktuellt. När och var ett skyfall uppstår är mycket svårt att veta i förväg, och även hur stort område som kommer att beröras då skyfall ofta är väldigt lokala. I samband med skyfall inom tätbebyggt område kan de kommunala ledningsnäten och avloppsreningsver- ken påverkas.

4.2.4 Bränder i skog och mark Varje år inträffar i genomsnitt 3 000 – 4 000 bränder i skog och mark i Sverige. Storleken och omfattningen på dessa varierar från små till väldigt stora. År 2014 fick Västmanland uppleva den största skogsbran- den i modern tid, då totalt ca 13 100 hektar skadades i branden. Inom Nerikes Brandkårs område finns stora skogsområden i norr och söder. Sommaren 2008 inträffade en skogsbrand i Tiveden som omfattade 113 hektar skog, vilken var en av de största i länet på 30 år. I samband med större skogsbränder kan elförsörjning, data, telefoni, väg och tågtrafik påverkas. I yttersta fall kan även tätorter behöva utrymmas.

4.3 Andra olyckor

4.3.1 Anläggningar som hanterar farlig ämnen Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på männi- skor eller miljön är ägaren, eller den som utövar verksamheten, skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och utrustning och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller

8 begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är dessutom skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor. Länsstyrelsen ska, efter samråd med kommunen, besluta vilka anläggningar som är farlig verksamhet. Vid farlig verksamhet gäller även bestämmelser om varning, underrättelse vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen och information om olycka. Dessa skyldigheter gäller även vid överhängande fara för olycka. Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor kallas "Seve- solagen" efter en stad i Italien där en stor olycka inträffade 1976. Syftet med lagen är att förebygga allvarliga kemikalieolyckor och den vänder sig till verksamheter som hanterar stora mängder kemikalier. Bero- ende på hur stora mängder kemikalier verksamheterna hanterar klassificeras de enligt lagstiftningen i två kravnivåer. Verksamhetsutövaren är skyldig att förebygga risker och olyckor samt begränsa följderna av en olycka. Verksamheter i den högre kravnivån ska presentera en säkerhetsrapport där bl.a. en riskanalys och intern plan för räddningsinsatser ska ingå. För verksamheter som omfattas av den högre kravnivån ska kommunen ta fram en kommunal plan för räddningsinsatser. Till Sevesolagen finns även en förordning och en föreskrift. Det är Länsstyrelsen som ansvarar för tillsynen vid dessa anläggningar i syfte att lagstiftningen ska efterföljas. Tillsyn utförs regelbundet och baseras på riskerna vid anläggningen. Vid tillsynen över farlig verksamhet bör det finnas tillgång till både räddningstjänst- och miljökompetens.

Objekt 2 kap§4, LSO Seveso nivå Kommun 1. Munksjö Aspa Bruk AB Ja Lägre Askersund 2. Zinkgruvan Mining AB Ja Askersund 3. Zinkgruvan Mining AB, Enemossen Ja Askersund 4. Rangerbangården Hallsberg Ja Hallsberg 5. Akzo Nobel Functional Chemicals AB Ja Högre Kumla 6. Amixo AB Ja Högre Kumla 7. Ekokem (fd SAKAB AB) Ja Högre Kumla 8. Billerud Korsnäs Frövi AB Ja Lägre Lindesberg 9. SAAB Bofors Test Center Ja Högre Lindesberg 10. ArvinMeritor Hvs AB Ja Lindesberg 11. Nammo Liab AB Ja Högre Lindesberg 12. Brenntag Nordic AB Ja Lägre Lindesberg 13. Wedevåg Färg AB Ja Lindesberg 14. Hagbydammen Ja Nora 15. Norab AB, sprängämnestillverkning Ja Högre Nora Norab AB, förråd Ja Lägre Nora 16. Orica Sweden AB Ja Högre Nora 17. E.ON Åbyverken Ja Lägre Örebro 18. Suzuki Garphyttan AB Ja Lägre Örebro 19. Universitetssjukhuset, helikopterflygplats Ja Örebro 20. Örebro Flygplats Ja Örebro

Tabell 4.2 Anläggningar klassade som farlig verksamhet och Seveso

Förutom de ovan angivna företag finns det fler företag runt om i kommunerna som hanterar farliga äm- nen, som i samband med en olycka kan få stora konsekvenser. Vid 50-60 tillfällen varje år sker utsläpp av farligt ämne som Nerikes Brandkår larmas till. Vid dessa tillfällen har minst 50 liter av ett ämne läckt ut.

Övningsplanering på Seveso nivå hög

Anläggning Kommun År/Övningsnivå Akzo Nobel Rexolin AB Kumla 2015:1 2018:2 2021:3 SAAB Bofors Test Center Lindesberg 2015:2 2018:3 2021:1 Orica, Dyno Nobel Nora 2016:3 2019:1 2022:2 SAKAB Kumla 2016:1 2019:2 2022:3 Nammo Liab AB Lindesberg 2017:2 2020:3 2023:1 Norab Nora 2017:3 2020:1 2023:2 Amixo AB Kumla 2015:2 2018:3 2021:1

Beskrivning på vad övningsnivåerna innebär Nivå 1: Är en ren orienteringsövning på anläggningen för den kår som förväntas vara först på plats. Syftet med denna övning är att hitta fram, identifiera speciella risker, hitta på området och i lokalerna. Genomförs i ordinarie övningsprogram på den lokala kåren. Nivå 2: Är en befälsövning där man diskuterar igenom ett scenario och vilka åtgärder som kan vara aktuella. Genomförs under hösten aktuellt år. Nivå 3: Är en mindre insatsövning tillsammans med industrins personal. Genomförs under våren aktuellt år.

4.3.2 Transport av farligt gods Det geografiskt gynnsamma läget och den goda tillgången på infrastruktur; två europavägar, Hallsbergs rangerbangård samt Örebro Airport, bidrar till att många stora företag väljer att etablera verksamhet eller centrallager i våra medlemskommuner. Järnvägen och europavägarna E18 och E20 samt riksvägarna 49, 50 och 51 medför att det passerar stora mänger farligt gods genom vårt län, som enligt MSB senaste kart- läggning 2007 är det är mest trafikerade länet i hela Sverige. På flera platser passerar dessa vägar vatten- skyddsområden där en olycka kan få mycket stor påverkan samhället. Nerikes Brandkår larmas vid 60-70 tillfällen per år till olyckor där lastbilar är inblandade.

4.3.3 Allvarlig händelse i publikt område Stora publika anläggningar finns runt om i alla våra medlemskommuner. Förutom dessa anläggningar anordnas det flera gånger per år marknader, festivaler, konserter, utställningar i våra tätorter. I samband med dessa arrangemang kan en liten händelse generera en serie av händelser som tillsammans orsakar skador på människor och egendom. Framkomligheten för räddningstjänstpersonal begränsas ofta i dessa sammanhang. Det är därför viktigt att Nerikes Brandkår tillsammans med andra myndigheter och kommunerna jobbar aktivt med att alla dessa arrangemang kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt för alla.

4.3.4 Trafikolyckor (tåg, väg, flyg, båt) Som tidigare nämnts finns det stora och vältrafikerade vägar, järnväg, flygplats och större sjöar inom vårt insatsområde och risken för att en allvarlig olycka ska ske är betydande. Statistik visar att trafikolyckor

10 sker fler gånger i veckan. Som tur är orsakar de flesta olyckorna inte så stora skador på människor, egendom och miljö men det sker fler olyckor varje år och med ökad inflyttning till fler av våra medlemskommuner ökar resandet. Medlemskommunerna tillsammans med Trafikverket jobbar aktivt med att förbygga och lindra skadorna i samband med olyckor. Det är viktigt att Nerikes Brandkår bidrar till arbetet med de olycksundersökningar som görs och de erfarenheter som kommer fram i samband med inträffade händelser.

4.3.5 Brand i byggnad Varje år sker drygt 10 000 bränder i byggnader i Sverige. Statistik visar att cirka 60 % av bränderna sker i bostadsmiljö, 20 % i allmänna byggnader och resterande 20 % i industrier och övriga byggnader. Antal utvecklade bränder i byggnader per 1 000 invånare för Nerikes Brandkår är 0,66 enligt SKL öppna jämförelser 2014, medianvärdet för landet är 0,65. I genomsnitt sker 357 bränder i byggnad per år. För- delningen av dessa bränder i byggnad för Nerikes Brandkår avviker något från riksstatistiken, 55 % i bo- stadsmiljö, 30 % i allmänna byggnader och resterande 15 % i industrier och övriga byggnader. Den vanligaste brandorsaken vid bränder i småhus är eldstadsrelaterade och i flerfamiljshus är glömd spis den vanligaste. Glömd spis orsakar nästan hälften av alla bränder i flerfamiljshus, i småhus hör det till ovanligheterna att detta är orsaken. Antalet bränder i flerbostadshus har ökat markant under perioden 2004-2014, från 74 till 130 stycken, medan villabränderna minskat från 106 till 82. Sedan 2001 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare funnits. Anlagda bränder är ett stort samhällsproblem. Totalt anläggs över 10 000 bränder årligen i Sverige. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år. Hälften av alla skolbränder är anlagda, d.v.s. nästan dubbelt så många som för bränder totalt. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Endast skolbränderna uppskattas kosta samhället minst 300 miljoner kronor varje år. Skolbränder är dessutom bara en del av hela anlagd brand-problemet som dessutom omfattar flera anlagda bilbränder eller bostadsbränder per dag. I 90 % av fallen saknas en identifierad gärningsman. Nerikes brandkår ska tillsammans med andra aktörer arbeta för att på olika sätt minska problemen med anlagda bränder.

4.3.6 Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och contai- nerbränder. Drygt 300 bränder ej i byggnad sker varje år. Mest förekommande är att det är en personbil som brinner till följd av tekniskt fel eller anlagd brand.

4.4 Vattentäkter Inom Nerikes Brandkårs område finns det flera vattentäkter som är särskilt känsliga för utsläpp av farliga ämnen och förorenat släckvatten från bränder. Särskilda skyddsåtgärder har vidtagits för att skydda dessa områden. Skyltning av områdena har skett, insatsplanering finns och personalen har utbildats för att ta särskild hänsyn i dessa områden.

Örebro Skråmsta, Averskogsmossen/Eker, Kilsmo, Glanshammar, Skärmboda/Mogetorp, Närkes Kil, Ånnaboda, Segersjö

Kumla Blacksta

Lindesberg Kloten, Löa, Gammelbo, Allmänningbo, Vasselhyttan, Morskoga, Pilkrog, Grön- bo, Spannarboda, Rockhammar, Lindesberg/Rya.

Askersund Tisaren, Hargeviken, Åsbro, Zinkgruvan, Mariedamm, Snavlunda, Rönneshyttan

Hallsberg Hjortkvarn, Hallsberg, Pålsboda, Sköllersta, Vretstorp, Tisaren

Nora Bälgsjön, Järnboås/Yxsjön

Laxå Porla brunn, Norrudden Östra Laxsjön, Kroa Finnerödja

Lekeberg Fjugesta

Dessutom utgör Hjälmaren med Eskilstunaån vattentäkt för Eskilstuna.

4.5 Statistiskt underlag Nerikes Brandkår tar årligen fram statistik för den operativa verksamheten. Utryckningsstatistiken är ett viktigt underlag för såväl det olycksförebyggande arbetet som den operativa verksamheten. Ur MSB:s och vår egen statistik kan man utläsa vissa generella fakta som, tillsammans med de riskanalyser som utförs, utgör ett viktigt underlag för dimensioneringen av Nerikes Brandkårs utryckningsstyrkor. Dokumentet Utryckningsstatistik följer med som en bilaga till handlingsprogrammet. Där finns det möjlig- het att fördjupa sig i en mängd olika siffror.

5. Förebyggande organisation och förmåga

Detta kapitel beskriver den olycksförebyggande verksamheten vid Nerikes Brandkår. All personal deltar på något sätt i det olycksförebyggande arbetet, oftast i kombination med operativ verksamhet.

5.1 Olycksundersökning Nerikes Brandkår ska undersöka räddningsinsatser i enlighet med 3 kap 10 § LSO. Syftet är att klarlägga olycksorsak, olycksförlopp och räddningsinsatsens genomförande, alternativt utreda en viss specifik om- ständighet, förmåga eller annat som kan vara förenat med viktiga lärdomar. Utredningen ska användas för utveckling av den operativa verksamheten och det olycksförebyggande arbetet. Arbetet har inte till syfte att klarlägga ansvar, skuld eller vållande. Vid behov bistår Nerikes Brandkårs utredare andra myndigheter vid utredningar och ser till att erfarenheter av intresse för Nerikes brandkår tas tillvara. Till exempel sker samverkan med Trafikverkets utredare vid samtliga dödsolyckor i trafiken, varvid Trafikverket ansvarar för rapportskrivning och erfarenhetsåter- föring till andra aktörer.

5.1.1 Nivåer Två nivåer av olycksutredning utförs inom Nerikes Brandkår. Olycksutredning enligt nivå 1 utförs av den eller de som varit räddningsledare vid insatsen och dokumenteras i händelserapporten efter varje räddningsinsats. Varje händelserapport skickas månadsvis till MSB. Erfarenheterna från händelserapporterna fångas upp av dem som granskar händelserapporterna eller av ansvariga inom särskilt utpekade områden. Erfarenheterna förs vidare till berörda avdelningar inom Neri- kes Brandkår eller externa parter via de samverkansnätverk som förekommer i olika frågor. Olycksutredning enligt nivå 2 initieras och utförs av utpekade utredare och redovisas av en särskild rap- port. Vid Nerikes Brandkår finns idag en brandingenjör, två brandinspektörer och två styrkeledare som särskilt utbildats i olycksutredningar och som ansvarar för dessa utredningar. Vid behov kan ytterligare kompetens, såväl extern som intern, knytas till utredningsarbetet. Olycksutredning enligt nivå 2 omfattar normalt händelser där antingen räddningsledare eller annan personal påtalat att det finns behov av att utredning utöver nivå 1 sker eller då utredarna själva uppmärk- sammar en händelse/händelser där man tror sig kunna dra värdefulla erfarenheter. Externa parter t.ex. MSB kan påkalla behov av en viss utredning/utredningar, varvid dessa handläggs och dokumenteras av utredarna som en nivå 2-utredning.

5.1.2 Redovisning Rapporterna redovisas på Nerikes Brandkårs intranät samt delges berörda avdelningar inom Nerikes Brandkår och berörda externa samverkansparter. Kopia på rapporten skickas även till Länsstyrelsen och till MSB. Erfarenheterna från varje olycksundersökning redovisas på räddningsavdelningens interna möten där beslut tas om eventuella åtgärder, förändringar, utbildningsbehov etc. På mötet deltar ansvariga che- fer från avdelningarna: intern utbildning, operativ planering, teknik och underhåll samt personal.

5.2 Uppdragsutbildning Nerikes Brandkår erbjuder olika typer av utbildning för allmänhet, offentlig verksamhet, företag och öv- riga intressenter. En del av dessa sker genom samarbete med Brandskyddsföreningen Sverige. Genom att erbjuda utbildningar kan Nerikes Brandkår verka för att kunskap sprids i samhället och skapa ett positivt tänkande kring att förebygga bränder och andra olyckor.

5.2.1 Utbildningar Nerikes Brandkår erbjuder främst följande utbildningar:  Ansvarig för brandskyddet - riktar sig till brandskyddsansvariga på arbetsplatser.  Systematiskt brandskyddsarbete - beskriver en av metoderna att arbeta aktivt med brandskyddet på arbetsplatsen.  Föreståndare brandfarlig vara - för dem som har ansvar för hanteringen av brandfarliga gaser och vätskor på arbetsplatsen.  Heta arbeten - vänder sig till dem som har företagsförsäkring och arbeten som ger upphov till het yta eller gnistbildning.  Anläggningsskötarutbildning för brandlarmsanläggningar  Företagsanpassade utbildningar  Grundläggande brandkunskap  Hjärt- och lungräddning  Krisstöd  Egensotning

5.2.2 Räddningsgymnasiet Räddningsgymnasiet är ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Alléskolan i Hallsberg, där eleverna har möjlighet att välja räddning och säkerhet som ett tillval till en traditionell gymnasieutbildning. I kur- serna ingår bl.a. brandsläckning, livräddning, ledarskap, rökdykning, olycksfallsvård och krispsykologi.

5.3 Sotning Nerikes Brandkår ansvarar för att sotningsverksamheten inom kommunerna utförs enligt bestämmelserna i lag om skydd mot olyckor. Inom förbundet är det ca 55 000 anläggningar som omfattas av sotning och brandskyddskontroll. Ett arbete som utförs med hjälp av privata entreprenörer (Örebro Sotarn AB, Lin- desbergs Sotningsdistrikt AB och Sydnärkesotaren AB). Entreprenörerna håller register över de objekt som omfattas av krav på sotning och brandskyddskontroll och Nerikes Brandkår genomför årlig tillsyn av ent- reprenörernas verksamhet.

5.3.1 Egensotning I LSO framgår det att kommunen är ansvarig för såväl sotning som brandskyddskontroll. Emellertid ges även utrymme för kommunen att låta en fastighetsägare själv, eller via någon annan, utföra sotning i den egna fastigheten. En förutsättning för detta är dock att sotningen kan ske på ett, från brandskyddssynpunkt, betryggande sätt. Ett medgivande ska ha föregåtts av ett aktivt val från den enskilde, vilket innebär att denne måste ansöka hos Nerikes Brandkår om att sotningen får utföras av någon annan än den som förbundet utsett. Observera att detta endast omfattar sotningsmomentet (rengöringen) medan brand- skyddskontrollen ska utföras av de utsedda entreprenörerna. När Nerikes Brandkår behandlar en ansökan beträffande egensotning bedöms det om sotningen kan utfö- ras på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Vid prövningen beaktar Nerikes Brandkår anlägg- ningens komplexitet, riskbilden, den enskildes kunskap och förutsättningar för uppgiften. Medgivande om egensotning gäller tills vidare.

5.4 Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor Enligt LSO är den enskilde ytterst ansvarig för sitt eget brandskydd. Detta innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand samt att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Det finns även ett krav som innebär att ägare till vissa byggnader/anläggningar ska upprätta en skriftlig redogörelse för brandskyddet. Syftet med redogörelsen är att förtydliga den enskildes ansvar för brandskyddet och att den ska fungera som en del i Nerikes Brandkårs beslutsunderlag för planering av tillsyn. Enligt LSO har Nerikes Brandkår rätt att göra tillsynsbesök överallt när behov finns. Utifrån den skriftliga redogörelsen, och med hänsyn till övrig kunskap som finns om objektet, bedömer Nerikes Brandkår behovet av tillsyn på plats. MSB har föreskrifter för vilka som ska lämna in skriftlig redogörelse och fristen för inlämnande av redogörelsen bestäms av direktionen för Nerikes Brandkår. Inom förbundets område finns det ca 1 500 objekt som ska lämna in skriftlig redogörelse. Men oavsett om ett objekt omfattas av kravet eller inte, kan det bli aktuellt med tillsynsbesök från Nerikes Brandkår. Lagstiftningen ger möjlighet att ge förelägganden och förbud om det finns brister i brandskyddet.

Alla ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete.

Vissa ska även skriftligt dokumentera sitt systematiska brandskyddsarbete.

För vissa byggnader eller anläggningar ska också en skriftlig redogörelse för brandskyddet lämnas till Nerikes Brandkår.

Tillsyn kan ske vid alla byggnader eller anläggningar, Nerikes

Brandkår bedömer behovet.

Bild 5.1 Tillsynsarbetet beskrivet utifrån anläggningarnas storlek, risk och komplexitet.

Tillsynen utförs enligt en sjustegsmodell som omfattar följande steg: 1. Byggnad eller anläggning 2. Kartläggning av objektet 3. Vad ska skyddas (Liv, hälsa, egendom och miljö)? 4. Riskbild och scenarier 5. Byggnadens brandskydd 6. Skyddas det som ska skyddas? 7. Krav på åtgärder

Vid ett tillsynsbesök kontrolleras företagets systematiska brandskyddsarbete, det byggnadstekniska utfö- randet avseende brand och att brandskyddsnivån inom objektet håller en skälig nivå. För att få utföra tillsyn måste tillsynsförrättaren ha adekvat kompetens och delegation. En rundvandring utförs på objektet och den dokumentation företaget har tagit fram för det systematiska brandskyddsarbetet kontrolleras. Dokumentationen ska redovisa ansvarsfördelning och rutiner för t.ex. egenkontroll, utbildning, övning etc. samt hur byggnadens brandskydd är uppbyggt. Objekt där brandskyddsnivån är för låg får återkommande tillsynsbesök. Nerikes Brandkår håller ett register över tillsynsobjekten som ligger till grund för tillsynsplaneringen. I vissa fall kan det bli aktuellt att samverka med andra myndigheter vid tillsyn, såsom polisen, kommunernas förvaltningar, Länsstyrelsen m.fl.

Skriftlig Tillsyn Tillsyn Tillsyn Kommun redogörelse LSO LBE LSO + LBE

Örebro 755 1048 116 250 Lindesberg 186 192 19 67 Kumla 121 147 26 43 Hallsberg 124 137 20 48 Askersund 98 128 25 22 Nora 95 106 10 29 Lekeberg 41 53 11 11 Laxå 69 84 11 18 Totalt 1 489 1 895 238 488

Tabell 5.1 Antal objekt som omfattas av krav på inlämnande av skriftlig redogörelse eller är föremål för tillsyn.

5.5 Tillstånd enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Enligt LBE krävs tillstånd från kommunen vid hantering av större mängder varor som bedöms brandfarliga eller explosiva. Nerikes Brandkår handlägger dessa ärenden enligt förbundsordningen. Processen börjar med en ansökan från den som avser att hantera brandfarliga eller explosiva varor i till- ståndspliktig mängd. Ansökan granskas av handläggare på Nerikes Brandkår för att sedan tillstyrkas eller avslås. Om ansökan tillstyrks skrivs ett tillstånd ut med eventuella villkor. Efter detta kan den som ansökt bygga sin anläggning enligt gällande regler och anvisningar. När anläggningen är färdigställd ska denna avsynas av handläggaren på Nerikes Brandkår.

5.6 Tillsyn enligt lag om brandfarliga och explosiva varor Enligt LBE, ska räddningstjänsten utöva tillsyn vid anläggningar som hanterar brandfarliga eller explosiva varor för att säkerställa att lagstiftningen efterlevs. Tillsynen sker enligt ett förutbestämt tidsintervall som beror på typ av anläggning och omfattningen av hanteringen. Denna tillsyn bedrivs och ordnas på samma sätt som tillsynen enligt LSO.

5.7 Plan- och byggprocessen Nerikes Brandkår granskar plan- och byggärenden på remiss från stadsbyggnadskontoren. Vid planären- den granskas planhandlingen avseende brandskydd och säkerhet i området samt räddningstjänstens in- satsmöjligheter. Bedömningen görs med hjälp av register, arkivmaterial och erfarenheter. Vid ny- eller ombyggnation av byggnader krävs en brandskyddsdokumentation enligt Boverkets regler. I brandskyddsdokumentationen beskrivs bland annat utrymningsstrategi, hur man förhindrar brandsprid- ning inom byggnaden och hur ventilationen är uppbyggd. Vid handläggning av översiktsplaner ska kommunen skicka förslaget på remiss till Nerikes Brandkår för yttrande. Det har stor betydelse att redan i samhällsplaneringsskede ta hänsyn till hur riskbilden kommer att förändras genom ett nytt planförslag. Att i efterhand försöka ändra ett områdes karaktär är både kost- samt och svårt. Det finns många faktorer att ta hänsyn till, bland annat skydd mot olyckor, vilket medför att Nerikes Brandkår ska finnas med som en instans i processen.

5.8 Information Nerikes Brandkårs information syftar till att ge service och sprida kunskap för att förebygga olyckor och därmed bidra till ett tryggare samhälle och ett fortsatt högt förtroende för räddningstjänsten. Målet är att våra medborgare ska känna sig trygga och viktiga målgrupper är privatpersoner, företag, myndigheter, organisationer, föreningar och media. Webbplatsen www.nerikesbrandkar.se är den viktigaste informationskanalen. Där ska all information finnas och vi ska kunna hänvisa till webbplatsen i olika sammanhang (t.ex. i trycksaker och annonser). På webbplatsen ska så många användare som möjligt kunna söka och läsa information på ett enkelt och effektivt sätt oberoende av egenskaper och förmågor. Vi annonserar vid behov i lokalmedia och bearbetar även media med hjälp av pressmeddelanden och andra kontakter. Via kampanjer lyfter vi särskilda fokusområden, och vi deltar i och genomför även olika evenemang, t.ex. mässor eller öppet hus. Vi ställer oss positiva till studiebesök. Vi tar fram material som kan användas riktat i olika sammanhang, t.ex. information till boenden i hyresfastigheter, i skolor, på an- slagstavlor, i utskick till hushåll etc. Vi samarbetar med våra medlemskommuner för att sprida information i deras etablerade informationskanaler, såsom webb, medborgartidningar, informationsblad etc.

5.9 Olycksförebyggande samarbetet med medlemskommunerna Samarbetet mellan Nerikes Brandkår och medlemskommunerna ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta skapas bäst genom kontinuerliga sammankomster i arbetsgrupper. De tvärsektoriella klyftor som lätt kan uppstå mellan förvaltningar ska minimeras genom personliga kontakter och gemensamma mål. Nerikes Brandkår kan på egen hand endast arbeta förebyggande inom ett smalt område när det gäller de olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Ansvaret för att förebygga andra typer av olyckor vilar på övriga förvaltningar i kommunen. Exempel på olycksförebyggande arbete som inte framgår av handlingsprogrammet är det arbete som sker för att minska antalet trafikolyckor, skadeförebyggande arbete på badplatser m.m. Kommunen måste ansvara för det olycksförebyggande arbetet i stort. Nerikes Brandkår ska vara en av flera länkar som knyter samman kommunens förebyggande arbete med inträffade händel- ser och erfarenheter. Nerikes Brandkår vill medverka i kommunernas arbetsgrupper för att föra in idéer och synpunkter inom området skydd mot olyckor. Nerikes Brandkår som organisation besitter en stor kompetens gällande kon- sekvensminskande åtgärder och annat olycksförebyggande arbete. Denna kompetens ska föras ut i medlemskommunerna för att senare kunna tillämpas i praktiska åtgärdsprogram. Nerikes Brandkår bör även medverka vid medlemskommunernas arbete enligt lagen om extraordinära händelser eftersom rädd- ningstjänsten ofta har en central roll i dessa situationer. I arbetsgrupper bör ett systematiskt olycksförebyggande arbete bedrivas där diskussionen och åtgärderna bygger på risk- och sårbarhetsanalyser samt statistik över inträffade olyckor. Åtgärdsprogram bör skapas med analyserna som grund, och därefter verkställas i varje berörd förvaltning. Det är viktigt att alla för- valtningar medverkar i framtagandet av analysunderlag etc. för att åtgärdsprogrammet ska bli heltäck- ande. Efter att åtgärdsplanerna och det praktiska arbetet har utförts bör en utvärdering göras för att se om åtgärderna fick önskat effekt eller om någonting ska revideras och förbättras.

7. Operativ organisation

Enligt LSO definieras räddningstjänst som de räddningsinsatser som staten eller kommunerna är skyldiga att genomföra vid olyckor eller överhängande fara för olyckor. Staten och kommunens ansvar är dock inte oinskränkt. Skyldigheten att genomföra räddningsinsatser föreligger endast om det är motiverat utifrån behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaden för insatsen och omständigheter- na i övrigt. Staten är ansvarig för fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av för- svunna personer, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Statens ansvar inom dessa områden bestäms och avgränsas i LSO 4 kap. 1-6 §§. All övrig räddningstjänst är kommunens ansvar. Hur kommunen hanterar detta uppdrag ska beskrivas i ett handlingsprogram där risker, förmåga, mål och resurser beskrivs.

7.1 Förmåga att genomföra räddningsinsatser Den centrala frågan vid framtagandet av ett nytt handlingsprogram avseende räddningstjänst är vilken ambitionsnivå kommunen eller förbundet ska ha gällande sin förmåga att genomföra räddningsinsatser. Kraven på förmåga regleras till viss del i LSO. Lagens inledande bestämmelse ställer krav på en viss likvär- dighet avseende skyddet mot olyckor och att hänsyn tas till de lokala förhållandena. I LSO 1 kap. 3 § anges dessutom att räddningsinsatserna ska påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Nerikes Brandkårs tolkning av dessa bestämmelser ligger tillsammans med egen ambition till grund för den förmåga som anges i detta handlingsprogram. Nerikes Brandkårs operativa ambitionsnivå bestäms av direktionen. MSB har genom Länsstyrelsen möjlig- het att utöva tillsyn över Nerikes Brandkårs verksamhet och då bedöma om organisationen upprätthåller en skälig beredskap. Beredskapen ska ställas i relation till de risker som förekommer inom Nerikes Brand- kårs område. På följande sidor kommer Nerikes Brandkårs förmåga att genomföra räddningsinsatser att redovisas. Förbundets geografiska yta är uppdelat i 27 mindre områden, så kallade brandstationsområden. För varje brandstationsområde kommer den förväntade förmågan att redovisas.

7.2 Kompetenser I Nerikes Brandkårs räddningsorganisation ska det finnas tillgång till:  Räddningschef i beredskap med brandingenjörskompetens.  Insatsledare och inre befäl med lägst Räddningsledare B-kompetens.  Styrkeledare med lägst Räddningsledare A-kompetens.

Övrig brandpersonal består av tre olika kompetensnivåer:  Heltidsbrandmän utbildade enligt Utbildning för räddningsinsats eller Skydd mot olyckor.  Deltidsbrandmän utbildade enligt Utbildning för räddningsinsats.  Räddningsvärnspersonal utbildas internt.

7.3 Räddningsstyrkor

Målsättning är att 89 personaer ska finnas i beredskap och jour inom Nerikes Brandkår. För att medborgarna i våra medlemskommuner ska få hjälp inom godtagbar tid har Nerikes Brandkår 28 rädd- ningsstyrkor placerade på 27 olika brandstationer som ligger i de största tätorterna inom förbundet. Nor- malt kan boende i dessa tätorter erhålla hjälp inom 10 min vid en olyckshändelse. De flesta boende på landsbygden nås normalt inom ca 20 min vid en olyckshändelse. Ett fåtal med längre avstånd från tätorter nås av räddningstjänsten inom 25-30 minuter. På speciella kartor som finns hos räddningstjänsten redovisas detta för hela kommunalförbundet. Inom Nerikes Brandkår finns tre olika typer av styrkor:  Räddningsvärn utan beredskap Ramsberg, Nyhyttan, Vedevåg, Rockhammar, Glanshammar, Vinön, Odensbacken, Hasselfors, Mariedamm, Hammar och Olshammar  Första styrka i beredskap Ett befäl och tre brandmän: Garphyttan, Vintrosa, Odensbacken och Pålsboda Ett befäl och två brandmän: Hjortkvarn, Vretstorp och Finnerödja  Grundstyrka i beredskap/jour Ett befäl och fyra brandmän i beredskap: Guldsmedshyttan, Nora, Frövi, Fellingsbro, Fjugesta, Laxå och Askersund Ett befäl och fem brandmän i beredskap: Lindesberg Ett befäl och fyra brandmän i jour: Byrsta Två befäl och åtta brandmän i jour: Örebro

Utöver ovanstående styrkor finns en övergripande ledningsorganisation bestående av:  En räddningschef i beredskap.  Ett inre befäl i jour på örebrostationen, samlokaliserad med SOS Alarm.  En insatsledare i jour på örebrostationen.

8. Operativ förmåga

Nerikes Brandkårs operativa förmåga kan beskrivas utifrån tre omvärldslägen; normalt, extraordinär händelse samt under höjd beredskap. Inledningsvis följer en normallägesbeskrivning. Hur fort räddnings- styrkorna kan rycka ut och nå den hjälpsökande beror på var olyckan inträffar, styrkornas placering, be- redskapsform och pågående insatser.

8.1 Tid till hjälp - responstid Tid till hjälp - från 112-samtal till första resurs är på plats - beror i huvudsak på var olyckan inträffar. I SKL:s Öppna Jämförelser som ges ut varje år framgår mediantiden för att nå alla invånare.

Vid längre pågående insats - i de större tätorterna - ska Nerikes Brandkår ha förmåga att minimera tiden till hjälp för ytterligare ett larm inom samma område genom att besätta berörd brandstation eller fiktiv station med annan räddningsstyrka. Med dessa förutsättningar och med avtal med närliggande rädd- ningstjänster kan hjälpbehövande erhålla hjälp inom godtagbar tid inom hela insatsområdet. Alla Nerikes Brandkårs styrkor är dimensionerade för lägenhetsbrand. För de typer av olyckor som kräver andra eller mer resurser krävs det samverkan mellan flera stationer. Våra larmplaner är dimensionerade för större olyckor där flera räddningsstyrkor och externa resurser larmas initialt. Vid speciella övningar, såsom rök- och kemdykning, båtövning eller andra beslutade uppdrag får tid till hjälp förlängas för del av styrkan genom beslut av räddningschef i beredskap.

8.2 Första Insats Person (FIP) I tätorterna Laxå, Askersund och Lindesberg har styrkeledaren ett eget fordon (så kallad FIP-bil) för att vid larm ha möjlighet att åka direkt till olycksplatsen. Tid till hjälp kan på detta sätt förkortas väsentligt och en första insats kan påbörjas tidigare.

8.3 Ledning Ledningsorganisationen vid räddningsinsats är organiserad enligt MSB:s publikation Taktik, Ledning, Le- darskap. Brandkåren ska ha förmåga att bemanna tre ledningsnivåer; systemledning, insatsledning och uppgiftsledning. Systemledning innehåller normativ och strategisk ledning. Normativ ledning avser tolkning av organisationens roll, exempelvis avgöra om en händelse uppfyller kriterierna för räddningstjänst. Strategisk ledning avser beslut om beredskap för hela organisationen, tilldelning och prioritering av resurser till pågående insatser. Insatsledning innehåller räddningsledning och samordning av på olycksplatsen. Räddningsledning avser den samlade ledningen av en insats. Samordning av enskilda enheter innebär hantering av olika enheters uppgifter i tid och rum. Uppgiftsledning innebär ledning av enskild enhet lösande en uppgift. Inom Brandkåren utövas normativ ledning av räddningschef i beredskap. Strategisk ledning är delegerat till räddningschef i beredskap och inre befäl. Räddningsledning utövas av utsedd räddningsledare. Inre ledning utövas från räddningscentral i Örebro och yttre ledning avser den ledning som utövas på skadeplats.

8.4 Samverkan Tillsammans med andra skapar vi trygghet och en av de viktigaste förutsättningarna för en lyckad rädd- ningsinsats är att de samverkande blåljusmyndigheterna räddningstjänst, polis, ambulans och sjukvård är samövade och har kunskap om varandras organisationer. Ytterligare en förutsättning för samverkan vid olyckor är det gemensamma kommunikationssystemet RAKEL. Vid vissa typer av olyckor samverkar vi med andra statliga resurser, såsom sjöräddning, kustbevakning, tull och militär. När människor drabbas av olyckor är också medlemskommunerna en viktig del i räddningsinsatsen. Kom- munernas lednings- och informationsresurser är betydelsefulla och efter en olycka spelar förvaltningarna ofta en stor roll när det gäller att skaffa ersättningsbostäder och erbjuda de drabbade stöd och hjälp för att lösa praktiska problem som uppstår i samband olyckor. Även privata företag utgör en viktig resurs när olyckor inträffar genom att de kan bidra med expertkun- skap, materiel och resurser om de själva eller andra drabbas.

8.5 I Väntan På Ambulans IVPA - hjärtstartsverksamhet Nerikes Brandkår har ambitionen att utrusta samtliga brandstationer med hjärtstartare. I avtal med Reg- ion Örebro län utövar Nerikes Brandkår hjärtstartsverksamhet på 16 stationer; Garphyttan, Odensbacken, Vintrosa, Vinön, Hjortkvarn, Pålsboda, Vretstorp, Askersund, Laxå, Finnerödja, Fjugesta, Byrsta, Nora, Guldsmedshyttan, Fellingsbro och Frövi. I Fellingsbro har räddningsstyrkan ett utökat uppdrag som inne- bär att även åka på alla prio 1-larm som ambulansen kallas till.

8.6 Räddningsstyrkornas förmåga Inom Nerikes Brandkår organiseras räddningsstyrkorna i fem nivåer; räddningsvärn, första styrka, grundstyrka deltid, grundstyrka heltid och dubbla grundstyrkor heltid. Styrkornas förmåga beror på utbildnings- nivå, antal brandpersonal och utrustning. För att utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter krävs en styrke- uppbyggnad av flera styrkor på skadeplats. Larmplanen och inre befäls strategiska beslut avgör vilka resurser som dirigeras till varje skadeplats.

8.6.1 Räddningsvärn Styrkorna som utgör Räddningsvärn på orterna Ramsberg, Nyhyttan, Vedevåg, Rockhammar, Glansham- mar, Vinön, Odensbacken, Hasselfors, Mariedamm, Hammar och Olshammar har följande förmåga:

1. Utvändig släckning av byggnad. 2. Släcka mindre och begränsa större bränder utomhus. 3. Första omhändertagande av skadad, livsuppehållande åtgärder. 4. Svara för vattenförsörjning. 5. Förberedande åtgärder för rökdykarinsats. 6. Förberedande åtgärder för losstagning av fastklämda i samband med trafikolycka eller ras. 7. Insatser under höjd beredskap. 8. Ytvattenlivräddning

8.6.2 Första styrka Styrkorna som utgör Första styrka på orterna Garphyttan, Vintrosa, Odensbacken, Pålsboda, Hjortkvarn, Vretstorp och Finnerödja har följande förmåga:

Förmågorna 1-8 samt: 9. Enklare losstagning vid trafikolycka. 10. Utvändig livräddning med bärbar stege. 11. Släckning av större utflöde av brännbar vätska. 12. Djurlivräddning 13. Utföra uppgiftsledning.

8.6.3 Grundstyrka deltid Styrkor som utgör Grundstyrka deltid på orterna Guldsmedshyttan, Lindesberg, Nora, Frövi, Fellingsbro, Fjugesta, Laxå och Askersund har följande förmåga: Förmågorna 1-13 samt:

14. Losstagning av fastklämd vid vägtrafikolycka. 15. Utföra rökdykarinsats vid normal riskmiljö. 16. Utföra livräddning och skadebegränsande åtgärder vid utsläpp av farligt ämne.

8.6.4 Grundstyrka heltid Styrkor som utgör Grundstyrka heltid + Grundstyrka deltid på orten Byrsta (Kumla, Hallsberg) har följande förmåga: Förmågorna 1-16 samt:

17. Kemdykning 18. Vattenlivräddning genom fridykning ner till 4m djup. 19. Samtidig insats med utvändig släckning eller utvändig livräddning och rökdykarinsats. 20. Losstagning av flera fastklämda vid vägtrafikolycka. 21. Utföra rökdykning vid hög riskmiljö. 22. Samtidig kemdykning och sanering (Örebro, Byrsta).

8.6.5 Dubbla grundstyrkor heltid Styrkor som utgör 2 Grundstyrkor heltid + 2 befäl i jour och räddningschef i beredskap på orten Örebro har följande förmåga: Förmågorna 1-22 samt: 23. Utföra strategisk ledning för hela Nerikes Brandkår. 24. Utföra samordnande operativ ledning för olyckor inom Nerikes Brandkår. 25. Utföra normativ ledning för Nerikes Brandkår.

8.6.6 Övriga resurser Inom Nerikes Brandkåren finns dessutom följande specialresurser:

Lyftutrustning för tyngre fordon (buss och lastbil) och Örebro specialutrustning för annan räddning. Räddningsbil med kran.

Kemdykningsutrustning, räddningsfrånkoppling Örebro och Byrsta järnväg, rappellering.

Saneringsutrustning vid keminsats Byrsta och Örebro

Losstagningsutrustning för tyngre fordon Örebro och Byrsta

Terränggående motorcykel, 4- eller 6-hjuling Finnerödja, Pålsboda, Garphyttan, Nora och Guldsmedshyttan

Utrustning för uppsamlingsplats Örebro

Räddningstjänst på sjö med större båt eller svävare. Örebro båt och svävare och Askersund båt

Utvändig livräddning med höjdfordon 4-8 vån. Örebro, Byrsta, Nora och Lindesberg

Tabell 5.1 Specialresurser inom Nerikes Brandkår.

8.7 Räddningsstyrkornas utbildning

 Värnpersonal genomgår tre dagars intern introduktionsutbildning samt 20 övningstimmar per år.  Deltidspersonal genomgår utbildningen Räddningsinsats vilket innebär 10 veckors grundutbild- ning fördelat på två veckor preparandutbildning, tre veckor distansutbildning och fem veckor räddningsskola samt 50 övningstimmar per år.  Heltidspersonal har minst kompetensutbildningen Räddningsinsats skydd mot olyckor (SMO), samt 175 övningstimmar per år. Utöver grundutbildningar utbildas personalen för särskilda uppgifter såsom utryckningsförarutbildning, rökdykarledarutbildning, båtförarutbildning och tung chaufförsutbildning.

8.8 Organisationens uthållighet Räddningsstyrkornas förmåga till uthållighet är i första hand beroende av Nerikes Brandkårs samlade resurser. Uthålligheten upprätthålls genom ett aktivt strategiskt ledarskap där styrkor kan flyttas inom Nerikes Brandkårs område samt att även externa resurser kan kallas in. Vid större olyckor med ett långvarigt förlopp krävs det att vi samverkar med andra räddningstjänster och resurser i samhället.

8.9 Alarmering SOS Alarm tar emot 112-samtal och utför enligt avtal utalarmering av Nerikes Brandkårs räddningsstyrkor med stöd av upprättade larmplaner för varje brandstation och typolycka. Larmet skickas från SOS Alarm med Telias övervakade larmledning till Nerikes Brandkårs system, och trådlöst vidare ut till stationer och personsökare. All alarmering kompletteras dessutom med SMS-utskick till berörda. Som reservutalarmeringsväg finns möjligheten att från SOS skicka larmet med Rakel som bärare. Nerikes Brandkårs utalarmeringsutrustning för egna styrkor ska vara skyddad mot elavbrott i minst 12 timmar. Vid bortfall på telefoni i samhället har allmänheten möjlighet att påkalla hjälp genom tryck på larmknapp som finns vid förbundets samtliga brandstationer. Knappen larmar via Nerikes Brandkårs eget trådlösa system, vilket gör systemet oberoende av teleledningar.

8.10 Före Under Efter Förloppet vid en olyckshändelse med räddningsinsats kan indelas i tre skeden. FÖRE ska styrkor övas, räddningstjänsten planeras, insatsplaner upprättas och utrustningen underhållas. UNDER ska utalarmering och radiosamband fungera, larmplaner och rutiner följas, ledning upprättas, beslut fattas och arbetsmiljön tryggas. EFTER ska restvärdesarbete och vägsanering utföras vid behov, den drabbade stödjas, utrustning återstäl- las, olycksundersökning genomföras och händelserapport upprättas. Vid speciellt allvarliga händelser genomförs kamratstödsverksamhet för personalen. Det är särskilt viktigt att den drabbade uppmärksammas och erhåller det stöd som krävs i varje situation.

8.11 Viktigt meddelande till allmänheten Informationen till allmänheten om hur varning sker vid olyckor görs genom annonser, på webbplatsen och i samband med utbildning för allmänheten. I orterna Hallsberg, Laxå, Kumla, Nora med Gyttorp, Frövi, Lindesberg och Örebro finns ett system för utomhusvarning bestående av ljudsändare som kan ge signa- len ”Viktigt meddelande”. Brandkåren ska ha förmåga att utlösa VMA inom sitt område.

8.12 Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skynd- samma insatser av en kommun eller en region. Vid en extraordinär händelse kan kommunens krisled- ningsnämnd träda i funktion. Exempel på extraordinära händelser kan vara stora olyckshändelser med många döda, effekter av omfattande storm, översvämningar eller snöoväder. Även om händelsen inte uppfyller kriterierna för räddningstjänst kan Nerikes Brandkår vara kommunerna behjälpliga.

8.13 Räddningstjänst under höjd beredskap Det förändrade säkerhetspolitiska läget medför ett behov att återuppta arbetet med samhällets förmåga vid krigsfara och krig (höjd beredskap) från och med 2016. Planeringen ska genomföras enligt de plane- ringsanvisningar som lämnas av regeringen och täcka hela hotskalan inklusive terrorattacker, IT-störningar och andra typer av hot som inte täcks in i den konventionella krigföringen. Den planering som krävs för att skaffa en grundläggande förmåga att hantera krigssituationer ska bygga på förmågan att hantera kriser i samhället i fredstid. Fokus i planeringsarbetet ska vara:  Försvarsmaktens behov av stöd från civila verksamheter (t.ex. räddningstjänsten),  att värna civilbefolkningen samt  att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.

Genom en samordnad planering, gemensamma övnings- och utbildningsinsatser samt gemensamt resurs- utnyttjande stärker vi förmågan både hos oss civila aktörer och hos Försvarsmakten, inklusive förmågan ta emot och att lämna stöd. Följande arbetsområden/sektorer ska enligt planeringsdirektiven från MSB beaktas:  Kunskapsuppbyggnad rörande krigsfara, krig (inklusive hybridkrigföring/gråzoner), höjd beredskap och civilt försvar  Analyser och arbeten för att utveckla förutsättningar att bedriva beredskapsplanering

och totalförsvarsplanering, samt stödja försvarsplaneringen, t.ex. säkerhetsskyddsana- lyser  Analyser och arbeten för att utveckla förutsättningar för samverkan och hantering in- för/under krig och krigsfara, t.ex. säkerhetsskyddsanalyser, personalplanering och mate- rielplanering (krigsorganisation)  Arbeten inom gemensam metodutveckling inom ramen för beredskapsplanering, total- försvarsplanering och för att stödja försvarsplanering [läs t.ex. ett fortsatt modellar- bete]  Övriga gemensamma arbeten inom och mellan sektorer, t.ex. deltagande i andras arbeten/övningar, spel som berör civilt försvar, höjd beredskap och försvarsplanering  Arbeten inom utvecklingsområden som särskilt utpekats i den försvarspolitiska inrikt- ningspropositionen.

8.14 Kamratstödsverksamhet Nerikes Brandkår ska ha utbildade kamratstödjare och en organiserad kamratstödsverksamhet. Då svå- rare olyckor inträffar eller om personalen av någon annan anledning känner sig illa till mods ska kamrat- stöd erbjudas.

9. Samverkan

Nerikes Brandkår är organiserad för att klara flera samtidiga räddningsinsatser samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med andra räddningstjänster. För att minska insatstiderna inom Nerikes Brandkårs område har följande avtal tecknats.

Avtal med Räddningsinsats Västra Sörmlands räddningstjänstförbund Sydöstra delen av Örebro kommun Motala kommun Södra delen Askersunds kommun Räddningstjänsten Östra Skaraborg Södra Laxå kommun Bergslagens räddningstjänst Västra Lekebergs kommun

Utöver detta finns även ett avtal om hjälp med räddningsdykare från Mälardalens Räddningstjänstför- bund (Västerås).

För att på motsvarande sätt bistå andra kommuner har följande avtal träffats:

Avtal med Ansvar/Område Västra Sörmlands räddningstjänstförbund, Västra Mä- Räddningstjänst på Hjälmaren lardalens räddningstjänstförbund, Eskilstuna kommun Finspångs kommun Förstahandsutryckning i NV delen av Fin- spångs kommun

Motala kommun Förstahandsutryckningar i norra delen av Motala kommun

Räddningstjänsten Östra Skaraborgs Förstahandsinsats i norra delen av Karlsborgs kommun och Gullspångs kommun Västra Sörmlands räddningstjänstförbund Hjälp vid tung räddning

Region Örebro har med räddningstjänsterna i länet tecknat avtal om hjälp vid transport av skadade i ter- räng. Region Örebro har tecknat avtal med Nerikes Brandkår om IVPA och hjärtstartsverksamhet (I Väntan På Ambulans) vid följande stationer: Garphyttan, Odensbacken, Vintrosa, Vinön, Hjortkvarn, Pålsboda, Vretstorp, Askersund, Laxå, Finnerödja, Fjugesta, Byrsta, Nora, Guldsmedshyttan, Fellingsbro och Frövi.

10. Hamnar – gräns mellan statlig och kommunal räddningstjänst

I Askersunds kommun ligger den norra delen av Vättern. Räddningstjänst på Vättern är en statlig angelä- genhet utom i hamnområden. Nerikes Brandkår svarar för räddningstjänst inom hamnområdena i Askersund, Hammar, Åmmeberg, Bastedalen och Olshammar. Gränsen mellan Nerikes Brandkårs ansvars- område och staten framgår genom kartbilderna nedan.

Hamnen i Askersund Hamnen i Hammar

Hamnens gräns i vattnet

Hamnen i Åmmeberg Hamnen i Bastedalen

Hamnens gräns i vattnet Hamnens gräns i vattnet

Hamnen i Olshammar

Hamnens gräns i vattnet

11. Uppföljning och utvärdering

Den årliga budgeten med prestationsmål ska anpassas till handlingsprogrammens inriktningsmål. Syftet med detta är att underlätta uppföljning och utvärdering av all verksamhet vid Nerikes Brandkår. Måluppfyllelse och eventuella avvikelser beskrivs i Nerikes Brandkårs delårsbokslut och årsbokslut. Nerikes Brandkårs har egna revisorer som följer upp verksamheten i kommunalförbundet. Intern kontroll sker årligen utifrån en kontrollplan som direktionen beslutat om.

2015-12-09 Diarienr: 2015-S449

Stadsarkitektkontoret Till berörda fastighetsägare och övriga enligt fastighetsförteckning. Samt berörda enligt sändlista

SAMRÅDSREMISS

Detaljplan för Gillershöjden 19:4 m.fl. (kv. Morkullan) i Hällefors, Hällefors kommun, Örebro län

Samråd pågår 16 december 2015 – 15 januari 2016

Stadsarkitektkontoret har på uppdrag av Hällefors kommun upprättat detta förslag till detaljplan.

Syftet med planläggningen är att skapa ett område för handel och lokaltrafikändamål, dvs. att möjliggöra etablering av handel och centrumstödjande verksamheter samt bussangöring.

Planens omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar. Planhandlingar finns även att tillgå på Stadsarkitektkontoret samt digitalt på www.bmb.se

Planen upprättas med s.k. utökat planförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015.

Enligt PBL (5 kap 11§) ska samråd ske när nya detaljplaner tas fram. Samråd möjliggör för statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, sakägare och andra som berörs att lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Inkomna synpunkter, som leder till justeringar, arbetas in i planhandlingen inför granskning samt sammanställs och besvaras efter granskning, i ett granskningsutlåtande.

Fortsättning på nästa sida >>>

Postadress Besöksadress Telefon / fax E-post / www Organisationsnr: Kungsgatan 41 Kungsgatan 41 0581-810 00 vxl [email protected] 212000-2015 711 30 Lindesberg Gamla Kirurgen 0581-169 72 fax http://www.bmb.se

1 (3) Diarienr: 2015-S449

Samrådet syftar till att få fram kompletterande uppgifter/synpunkter.

Synpunkter på förslaget sändes till [email protected] eller Stadsarkitektkontoret, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Kungsgatan 41, 711 30 Lindesberg.

Eventuella synpunkter måste ha inkommit till stadsarkitektkontoret senast den 15 januari 2016.

Synpunkter ska lämnas skriftligen och innehålla namn och adress. Uteblivet svar under remisstiden betyder att inga synpunkter finns.

Ytterligare handlingar eller upplysningar erhålles av: Diana Nilsson, fysisk planerare, Tfn 0581 – 817 47 eller [email protected]

2 (3)

Stadsarkitektkontoret

FASTIGHETSFÖRTECKNING Diarienr: 2015-S449 Plan nr XXX

LAGA KRAFT 2016-XX-XX

SAMRÅDSHANDLING 2015-12-09

Detaljplan för Gillershöjden 19:4 m.fl. (kv. Morkullan) i Hällefors, Hällefors kommun, Örebro län

187.7 188.1 189.0 3/$1%(67b00(/6(5 189.8 3:10 188.4 Lr )|OMDQGHJlOOHULQRPRPUnGHQPHGQHGDQVWnHQGHEHWHFNQLQJDU(QGDVWDQJLYHQ DQYlQGQLQJRFKXWIRUPQLQJlUWLOOnWHQ%HVWlPPHOVHUXWDQEHWHFNQLQJJlOOHULQRPKHOD SODQRPUnGHW

187 3:7 188.1 188.1 23:7 188.4 188.3 *5b16(5 186.5 3:9 7:2 187 3ODQRPUnGHVJUlQV 187.8 188.6 $QYlQGQLQJVJUlQV 23:1 23:6 (JHQVNDSVJUlQV

188.0 15:3 27:1 $19b1'1,1*$90$5.2&+9$77(1 187.6 2 3:8 187.7 23:5 $OOPlQQDSODWVHU 10:2 189.9 187.8 NATUR 7UlG 188.3 Lr 189.5 Lr Kvartersmark 194.0 188.2 188.5 187.7 189 C Centrum

187.7

195 T 198

193.2 196 T Trafik 187.7 nWHUYLQQLQJ 7:3 188.3 19:10 15:4 87)2501,1*$9$//0b11$3/$76(5

193 7:4 187.4 192.8 28:1 n2 7UlGVNDEHYDUDVRFKYLGEHKRYHUVlWWDV 195.7 187.5 187.4 Lr UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 188.5 13:6 188.8 e10,0 +|JVWDH[SORDWHULQJVJUDGLSURFHQWSHUIDVWLJKHWVDUHD 192

T 198 2 188.2 e6 191 0LQVWDWLOOnWQDWRPWVWRUOHNlUP 6W|UVWDWLOOnWQDWRPWVWRUOHNlU 187.6

188 2 EXVVDQJ|ULQJ 193.7 196 3800 m 187.1 188.8 194.7 194 186.9 191.1 187.6 *LOOHUVK|MGHQ 188.4 %(*5b161,1*$5$90$5.(16%(%<**$1'( 194 187.3 13:7 19:7 18:2 0DUNHQInULQWHEHE\JJDV

194.0 187.6 C

187.5 195 187.9 13:8 MARKENS ANORDNANDE (utformning av

19:4 e135 e6 192 193 187.4 n3 kvartersmark) 188.5 188 8.0

187.3 188.0 187.5 194 Lr 194.3

191 197 Mark och vegetation

192.8 189.5 190.1 190.9 193 n3 0D[LPDOWDYPDUN\WDQInUKnUGJ|UDV 187.4 187.3 187.4 Lr 187.6 189 20:1 190

187.5 18:1 8WIDUWVWlQJVHO 191 189 187.1 196 190.0 .|UEDUXWIDUWInULQWHDQRUGQDV 20:15 195 8:1 9nUGF 194 191.9 192.9 192.7 187.5 Lr

191.7 3/$&(5,1*87)2501,1*87)g5$1'( 192

17:7 193 187.4

191.5 20:13 194

187.1 191.3 196 $'0,1,675$7,9$%(67b00(/6(5

187.9 187.7 17:8 20:3 194 17:3 194.7 *HQRPI|UDQGHWLG 187.3 187.2 *HQRPI|UDQGHWLGHQlUnUIUnQGHQGDJSODQHQYLQQHUODJDNUDIW 188 192.8

187.2 27:1 187.6 193 192 192.5 20:12 ILLUSTRATION 191.7 191.8 21:3 188.1 17:2 187.9 187.8 Illustrationslinjer 188 20:4 193 191.9 187.1 192.6 17:4 191 187.6 17:1 )|UHVODJHQIDVWLJKHWVJUlQV 187.2

21:4 193 191 20:11 193.5 20:5 194 7LOOSODQHQK|U 0LOM|NRQVHNYHQVEHVNULYQLQJ 8WOnWDQGHHIWHUXWVWlOOQLQJ 191 Planprogram )DVWLJKHWVI|UWHFNQLQJ 17:5 21:5 Planbeskrivning 6DPUnGVUHGRJ|UHOVH 187.7 187.8 191.8 192 17:6 195 %HKRYVEHG|PQLQJ Illustrationskarta 193.7 187.5 20:10 Skala: 1:1 YLGXWVNULIWSn$ 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter GRUNDKARTANS BETECKNINGAR 'HWDOMSODQI|U

*UXQGNDUWDXSSUlWWDGLQRYHPEHU )DVWLJKHWVJUlQV 9lJ 7UDNWJUlQV Stig 0b71,1*6.21725(7/,1'(6%(5* *LOOHUVK|MGHQPIO NY0RUNXOODQ *,//(56+g-'(1 1DPQSnWUDNW Strandlinje 6 5HJLVWHUQXPPHUI|UIDVWLJKHW bJRVODJVJUlQV

Bostadshus, resp uthus Staket +lOOHIRUV.RPPXQ gUHEUR/lQ Beslutsdatum Instans *RGNlQQDQGH 6NlUPWDN 5XWQlWVSXQNW 6$05c'6+$1'/,1* BN +|MGNXUYRU Industribyggnad Antagande Grundkartans riktighet bestyrkes: Dike %HUJVODJHQV0LOM|RFK%\JJI|UYDOWQLQJ KF Luftledning Barrskog Laga kraft 8SSUlWWDG Reviderad cNHU 8OI/DQGVWU|P 0lWQLQJVFKHI

Diana Nilsson Isabella Lohse fysisk planerare enhetschef

Stadsarkitektkontoret

PLANBESKRIVNING Diarienr: 2015-S449 Plan nr XXX

LAGA KRAFT 2016-XX-XX

SAMRÅDSHANDLING 2015-12-09

Detaljplan för Gillershöjden 19:4 m.fl. (kv. Morkullan) i Hällefors, Hällefors kommun, Örebro län

2015-12-09 Diarienr: 2014-S449

Stadsarkitektkontoret Diana Nilsson fysisk planerare [email protected]

SAMRÅDSHANDLING

PLANBESKRIVNING

Detaljplan för Gillershöjden 19:4 m.fl. (kv. Morkullan) i Hällefors kommun, Örebro län

INLEDNING

DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att skapa ett område för handel och lokaltrafikändamål, dvs. att möjliggöra etablering av handel och centrumstödjande verksamheter samt bussangöring.

SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Detaljplaneförslaget möjliggör för T - bussangöring, T – återvinning, C - centrum med nockhöjd 8 meter, och Naturmark – skog, som ska bevaras. Planförslaget avviker från översiktsplanen som anger markanvändningen bostäder.

PLANHANDLINGAR Planhandlingarna omfattar behovsbedömning, fastighetsförteckning, plankarta med bestämmelser och denna planbeskrivning. Efter samråd och granskning kommer även ett granskningsutlåtande att tillhöra planprocessen.

PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med utökat förfarande och kommer att antas av Kommunfullmäktige i Hällefors kommun enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015. Planförslaget kommer dessförinnan tas upp för godkännande i Bergslagens Miljö- och Byggnämnd. Planförslaget är inte förenligt med Översiktsplanen som benämner kvarteret Morkullan som bostadsområde. Dock har efterfrågan på bostäder minskat i kommunen och eftersom planområdet är lokaliserat i anslutning till järnvägen, anses det osannolikt att bostadsbyggnation kommer att ske på området. Därför har beslut tagits att upprätta ny detaljplan med annan användning.

1 (15) Parallellt med planarbetet pågår arbete med att upprätta en ny översiktplan eftersom gällande översiktsplan är upprättad 1990 och anses idag vara inaktuell. Den nya översiktsplanen kommer att ta bort markanvändningen bostäder för majoriteten av planområdet och ersätta det med centrum. Detaljplanen har bedömts inte medföra betydande miljöpåverkan.

PLANDATA Planområdet ligger i Hällefors tätort, väster om Stationsvägen, söder om Brandinvägen och norr om Pihlvägen. Området begränsas av järnvägen i väster och vårdcentralen i öster. Planområdets area är knappt 19 500 m2. Marken omfattas av fastigheterna Gillershöjden 19:4, Gillershöjden 19:7 och Gillershöjden 19:6. Hällefors kommun äger Gillershöjden 19:4 och Gillershöjden 19:7. Gillershöjden 19:6 är privatägd. Inom området finns en jordkabel 12kV längs med norra gränsen samt 2 serviser 0,4kV. Det finns inga kända marksamfälligheter eller anläggningssamfälligheter. Det finns 3 avtalsservituter för VA och el - 18-HÄL-AVS4, 18-HÄL-AVS49, 18-HÄL-AVS8. Utanför området finns 3 officialservitut(oregistrerade) för väg - 18-HÄL-63, 18-HÄL-62, 18- HÄL-193. Det finns även en ledningsrätt för starkström – 1863-86/4.1, en ledningsrätt för fjärrvärme – 1863-96/17.1. Se fastighetsförteckningen för information om förmån och belastning.

Karta med planområdet markerat med röd streckad linje.

BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Miljöpåverkan beskrivs vidare under rubriken påverkan på miljön.

2 (15) TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Detaljplanen berör område av riksintresse för järnväg då det i väster gränsar till järnvägen. Avståndet mellan planområde och järnväg (närmsta spår) är drygt 25 meter och avskiljs även med Stationsvägen, därför har bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset.

ÖVERSIKTSPLAN Området redovisas i översiktsplanen, upprättad 1990, som bostäder. Parallellt med planarbetet pågår arbete med upprättandet av en ny översiktsplan som där markanvändningen bostäder kommer att tas bort och ersättas med centrum.

GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER Området är tidigare planlagt som bostadsområde. Berörd gällande detaljplan är Detaljplan för kv Morkullan i Hällefors kommun, Örebro län (HA96), lagakraftvunnen 1990-03-28. Gällande detaljplan upphör att gälla inom planområdets gränser i samband med att denna detaljplan vinner laga kraft. Efter planarbetet kommer det att göras justeringar av fastighetsindelningar. Gillershöjden 19:4 kommer att delas in i 3 fastigheter. Gillershöjden 19:7 kommer att avstyckas i samband med eventuella markförvarv till 3 eller 4 mindre fastigheter, föreslagen fastighetsgräns illustreras i plankartan.

Utsnitt ur gällande detaljplan (HA 96)

3 (15)

Utsnitt ur gällande detaljplan (HA 96) över tidigare fastighetsindelning

BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

BAKGRUND/HISTORIK

BEFINTLIG BEBYGGELSE Idag är endast Gillershöjden 19:6 bebyggt med ett boningshus. I södra änden av Gillershöjden 19:4 finns uppvuxna tallar och buskar, utöver det så är fastigheten gräsbeklädd och vildvuxen. Området har tidigare i omgångar varit planlagt som bostäder. Under 1970 talet revs de byggnader som fanns inom kvarteret och ingen ny bebyggelse har tillkommit sedan dess.

KULTURMILJÖ Det finns ingen värdefull kulturmiljö inom planområdet.

VÄRDEFULLA BYGGNADER, BYGGNADSMINNEN OCH BEBYGGELSEMILJÖER Det finns inga värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer inom planområdet.

ARKEOLOGI/FORNLÄMNINGAR Det finns idag ingen kännedom om arkeologi/fornlämningar inom planområdet. Om man under exploatering skulle påträffa fornlämningar så är exploatören skyldig att avstanna arbetet och kontakta länsstyrelsen. Alla fornlämningar, kända och okända är skyddade av kulturminneslagen.

NATURMILJÖ Området är markerat som Värdefulla vattenkultur. Inventeringen pekar ut Svartån som värdefull. Svartån ligger ca 700 meter ifrån planområdet och anses inte komma påverkas av planens genomförande.

TOPOGRAFI OCH LANDSKAP Området sluttar lätt åt väster och har ingen hårdgjord mark utan är bevuxet med björk, asp, tall, gran och buskar. Västra delen är flackt utan några större höjdskillnader. Östra sidan är mer kuperad. Höjdskillnaden är ca 5 meter och kuperingen går längs med östra delen av Gillershöjden 19:7 med högsta punkten i södra delen. Kupperingen kan innebära att marken

4 (15) behöver utjämnas vid exploatering. Sydvästra delen av området är bevuxet med stora tallar och gran som ska bevaras. Marklov krävs inom detaljplanelagt område för att schakta eller fylla ut marken på ett sätt som avsevärt ändrar markens höjdläge. I samverkanskommunerna bedöms denna gräns till 0,5 meter. Detta gäller både för tomter och för allmänna platser.

Bild tagen ner mot planområdet i korsningen Brandinvägen/Stationsvägen

LEKOMRÅDE Träddungar inom planområdet används av barn som bor och vistas i området.

GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Det har inte gjorts några geotekniska utredningar. Utdraget från SGU:s översiktliga jordartskarta visar området som postglacial sand-grus.

5 (15)

Utdrag ur översiktliga jordartskartan (www.sgu.se) planområdet markerat med svart ring

RAS OCH SKRED Det finns inom området ingen risk för ras och skred. Det område med ras och risk som gränsar till området anses inte ha någon påverkan vid ett plangenomförande.

Utdrag ur länsstyrelsens översiktliga ras- och skredriskkarta. Planområdet markerat med svart streckad linje

6 (15)

FÖRORENAD MARK Det finns inga kända markföroreningar inom planområdet.

RADON Planområdet ligger inom normalriskområde för radon.

KOLLEKTIVTRAFIK Området är väl försörjt av kollektivtrafik då resecentrum, med bussar och tågtrafik, är beläget ca 300 meter norr om planområdet. Busstrafiken går t/r till Lindesberg, Karlskoga, Filipstad och det finns två turer som går till Örebro, med olika mellanliggande hållplatser. Tågtrafik går mot Göteborg samt mot Falun.

TRAFIK Området ligger i direkt anslutning till Stationsvägen, beläget i väster. Det finns tre kvartersgator som förser befintligt område med trafik - Brandinvägen, Bergslagsvägen och Pihlvägen. Parkering finns på en grusplan i östra delen av planområdet.

BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE Området är centralt beläget ca 300 meter från Hällefors centrum och har god tillgång till förskolor, skolor upp till och med gymnasieskola, lekplatser mm. Området gränsar till vårdcentralen i öster och närmsta sjukhus är Lindesbergs lasarett drygt 65 km bort. Det finns även tillgång till kommersiell service. Större köpcenter finns på Marieberg söder om Örebro alternativt, Kupolen i Borlänge.

PLANFÖRSLAG

BEBYGGELSESTRUKTUR Inom planområdet föreslås användningen Centrum med en nockhöjd på 8 meter, natur, samt Trafik med bussangöring och återvinning. Området föreslås även prickmark för att inte försämra siktlinjer vid in och utfart mot Stationsvägen.

GRÖNSTRUKTUR OCH PARK

ALLMÄN NATUR I sydvästra hörnet finns det uppvuxna träd, tallar i majoritet men även andra träd, dessa beräknas i framtiden kunna vara betydande för området och är av bevarandeintresse. Dessa planläggs som natur – skog och prickmark, så att de ska bevaras.

GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK Uppvuxna träd och grönytor ses som föredömligt att bevara men kommer inte att skyddas i plankartan. Det införs en bestämmelse om att man får hårdgöra maximalt 40 % av fastighetsarean och då ser BMB möjligheten att bevara befintlig växtlighet. BMB ser även att det är fördelaktigt att försöka bevara den gröna, naturnära upplevelsen som idag finns i området genom att använda sig av t.ex. gärsgårdar och staket i trä framför t.ex. Gunnebostaket som annars är vanligt idag vid avgränsningar i fastighetsgränser och andra avgränsningar.

7 (15) INVERKAN PÅ MILJÖN Enligt gällande lagstiftning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. om en detaljplan medför betydande påverkan på miljön, hälsa eller hushållning med mark, vatten och andra resurser. För att bedöma planens mijlöpåverkan har en så kallad behovsbedömning gjorts. Behovsbedömningen är utformad som en checklista utgående från 4§ MKB-förordningen. Resultatet av behovsbedömningen är att genomförandet av planen inte bedöms ge sådana effekter som skulle innebära att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 11§ miljöbalken behöver upprättas. (se bifogad behovsbedömning)

FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT

FASTIGHETSSTORLEKAR Bebyggelsen inom planområdet begränsas i storlek och detaljplanen reglerar därför att fastigheter får vara som minst 1500 m2 och som störst 3800 m2.

FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER Detaljplanen innehåller inga fastighetsindelningsbestämmelser. Vid behov kan fastighetsindelningsbestämmelser, genom en ny planprocess, införas för att styra det fastighetsrättsliga genomförandet av detaljplanen. Det har i plankartan införts en föreslagen fastighetsgräns för avstyckningen av Gillershöjden 19:4.

TRAFIK

KOLLEKTIVTRAFIK Nordvästra delen av området föreslås som T-bussangöring. Under 2015 har tågperrongen i Hällefors genomgått en flytt och ombyggnation vilket har inneburit en flytt söderut. Detta innebär att hela resecentrum, med väntsal och bussangöring flyttas ca 300 meter söderut.

GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Planförslaget innehåller inte gång och cykelvägar. Dock behöver behovet av cykelväg till det nya stationsområdet ses över och utredas i ett större sammanhang.

BILTRAFIK Inga nya vägar föreslås i förslaget. Befintliga vägar anses kunna hantera den ökning trafik som plangenomförandet innefattar.

PARKERING Parkeringsbehovet ska tillgodoses på kvartersmark, inom den egna fastigheten.

ANGÖRING Längs med Stationsvägen föreslås utfartsförbud längs med hela Stationsvägen/Gillershöjden 19:4, med undantag för mindre släpp för bussangöring samt in/utfart till mittenfastigheten som tillskapas. Detta i kombination med prickmark är för att säkra trafiksäkerhet vid in och utfart.

8 (15) TEKNISK FÖRSÖRJNING

DAGVATTEN Eftersom marken inte varit bebyggd sedan 1970 talet och dagvatten således hanterats genom naturlig infiltration sedan dess så införs det i planen begränsning av hur många procent av en fastighet som får hårdgöras så att naturlig infiltration kan fortgå.

VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP I angränsning till området finns lokalt ledningsnät för både dagvatten, spillvatten och vatten som kan kopplas på.

AVFALLSHANTERING I norra delen av planområdet föreslås det planläggas för en återvinningsstation (ÅVS). I övrigt ska avfallshantering hanteras inom egna fastigheten.

VÄRME OCH EL Det finns ledningar i gator utanför planområdet att koppla på för värme och el.

GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN

ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kommunen ansvarar genom Bergslagens Kommunalteknik för genomförandet av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Elnätsägaren ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1).

TIDPLAN Detaljplanen handläggs med utökat förfarande och kommer att antas av Kommunfullmäktige i Hällefors kommun enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015. Preliminär tidplan för planen är samråd i december 2015 med antagande sommaren 2016.

TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Nödvändig grundundersökning förutsätt tas fram av byggherre i samband med exploatering av området. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA utredas. Bergslagens Kommunalteknik kan vara vägledande vid projektering och byggnation. I samband med bygglov ska byggherren, vid behov, redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs.

BRANDVATTENFÖRSÖRJNING Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med Räddningstjänsten. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Byggherre ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov.

9 (15) EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Hällefors kommun är planbeställare och därför finns inget behov av något exploateringsavtal. Planarbetet bekostas av beställaren och avgifterna har reglerats i planbeställning undertecknad 2015-07-10. Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, va-, och elledningar bekostas av exploatören. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande länge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter de att den part som initierar åtgärden även bekostar den.

FASTIGHETSKONSEKVENSER

FASTIGHETSBILDNING Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom avstyckning. Gillershöjden 19:4 kommer att delas upp i 3 nya fastigheter. Gillershöjden 19:7, med användingen centrum, kommer efterhand att avstyckas som egna fastigheter. Fastigheten möjliggör för avstyckning av 3 större fastigheter, om ca 1500-3800 m2, alternativt 4-5 mindre fastigheter. Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter hanteras av Lantmäterimyndigheten. Framtida kostnader för eventuell utbyggnad av vatten och avloppsanläggning förutsätts bekostas av framtida exploatörer. Fastighetsägare/exploatör ansvarar för kostnaden av den del ledningar som ligger inom den egna fastigheten.

DETALJPLANENS KONSEKVENSER

MILJÖKONSEKVENSER

STADSBILD Ett genomförande av planen ses som ett komplement till stadsbilden så detta område länge inte varit bebyggt.

RISKER OCH SÄKERHET Inga åtgärder bedöms vara nödvändiga med hänsyn till säkerhet och risker. Avståndet mellan järnvägens närmsta spår och planområdets yttre gräns är drygt 25 meter, samt avskiljs områdena med Stationsvägen.

LUFTKVALITET Varje kommun, med tätbebygggt område, är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft följs inom kommunen. Kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller s.k. objektiv skattning och kommunerna kan genomföra kontrollen antingen på egen hand eller i samverkan med andra kommuner, t.ex. inom ramen för luftvårdsförbund.

10 (15) Kommunernas skyldighet regleras bl.a. enligt kraven i 5 kap miljöbalken där tätbebyggt område definieras under 4 § 1. en befolkningskoncentration med mer än 250 000 invånare, eller 2. en sådan befolkningstäthet per kvadratkilometer att det är motiverat att utvärdera och kontrollera luftkvaliteten, om befolkningskoncentrationen är högst 250 000 invånare. Dessa krav innefattar inte Hällefors på någon av punkterna, och därför finns inga mätningar på luftkvalitet att tillgå. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2013:11) 15 § får; Kommuner med färre än 10 000 invånare får tillämpa objektiv skattning istället för mätning vid halter mellan den nedre utvärderingströskeln och miljökvalitetsnormen. Skattningen är att ett plangenomförande inte påverkar luftkvaliteten i den grad att miljökvalitetsnormerna överskrids.

VATTENKVALITET Del av planområdet ingår i Svartälvsåsen som är dricksvattenförsörjande. Grundvattenförekomsten bedöms ha god kvantitativ status och de delar av kemisk status som klassats har klassificeringen god. Saker som kan innebära påverkan är t.ex. tätortsbebyggelse, bekämpningsmedel samt en markant ökning av trafik. På grund av planområdets begränsade storlek, på ca 2 ha, samt bedöms det medföra mindre påverkan genom att lägga in en bestämmelse om att max 40 % av fastigheten får hårdgöras. Ett genomförande av detaljplanen bedöms därför inte medföra någon risk för försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten.

Utdrag ur översiktliga vatten information Sverige (www.viss.se) planområdet markerat med svart ring

MARKFÖRORENINGAR Planområdet innehåller ingen känd förorenad mark.

11 (15) Utanför planområdet finns kännedom om förorenad mark på Gillershöjden 13:5 och på Fjällbo 2:1. Båda fastigheterna ligger ca 175 meter från planområdet. Områdena är inventerade och är kemtvättar (en har också haft ett tryckeri, men det har så låga risker att det inte beaktats i inventeringen). De har efter inventeringen fått riskklass 3 vilket är näst lägsta risk på en skala 1-4. Det finns även kännedom om förorenad mark på industriområdet, vid, och på andra sidan järnvägen, ca 100 meter från planområdet. Dock inga klorerade lösningsmedel som kan röra sig långt bort och ibland långt bort och kan ge ångor till inomhusluft.

VÄGTRAFIKBULLER En trafikmätning har genomförts vid Stationsvägen, under en vecka, 21-28 september 2015. Bullerberäkning har genomförts 151201 och då Gillershöjden 19:6 har befintlig användning bostäder har bullernivåer mätts fram till dess fastighetsgräns. Resultatet av denna är 49 dBA ekvivalentnivå och maxnivå 67 dBA, vilket visar att trafikbullernivå för bostad uppfylls. Riktvärde för trafikbuller är, enligt förordning (2015:216) om trafikbuller, 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad och 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Beräknad hastighet är 50 km/h. I Regionalt trafikförsörjningsprogram för Örebro län (2012) kan man läsa att befolkningsutvecklingen i Hällefors varit negativ sedan 1970 talet och troligtvis kommer denna trend inte att brytas inom snar framtid. Majoriteten av befolkningen är äldre och inflyttningen av yngre människor som skaffar familj är marginell. Många yngre väljer att flytta från Hällefors. Detta leder i sin tur till att antal bilförare troligtvis minskar, när befolkningen blir för gammal för att köra, eller att antalet stagnerar. Därför har ingen prognos tagits fram eftersom att om inte befolkningen inte ökar så ökar troligtvis inte heller trafiken i Hällefors. Den kommer sannolikt ligga på ungefär samma nivå 2030 som den gör idag.

12 (15)

Vägbullerberäkning151201

Mätpunkter (vägmitt till fastighetsgräns) för bulleravstånd, markerat med svart pil

INDUSTRIBULLER BUSS Busstrafiken i Hällefors körs av Nobina. Till sommaren 2015 ersattes gamla bussar med nya, vilka har väldigt låga bullernivåer. Generellt genomförs inga bullermätningar för hur mycket en buss bullrar på utsidan eftersom det är kortvara tillfällen och tomgångskörande genererar väldigt låga bullernivåer som inte anses vara skadliga för omkringliggande bostäder. De mätningar som görs är kupémätningar för passagerares resemiljö. Eftersom busstrafiken sedan tidigare går längs med Stationsvägen så ingår denna trafik, som tung trafik, i den bullermätning som gjorts för vägbuller (se rubrik – vägtrafikbuller). Busstrafikens fördelning på en skoldag, då det är mest trafik, är från idag fram till augusti 2016; Klockan 06.00–18.00: 34 st, 18.00–22.00: 6 st, 22.00–06.00: 2 st. Från augusti 2016 kommer turerna att öka något till; 06.00–18.00: 40 st (ökning 4 turer), 18.00–22.00: 8 st (ökning 2 turer), 22.00–06.00: 4 st (ökning 2 turer). Vilket är en ökning om 8 turer/dygn.

TRAFIKKONSEKVENSER Planförslaget kan innebära en mindre ökning av trafik till området när området byggs ut. Användningen Centrum antas tillföra ca 10 rörelser per dag. Eftersom stationsområdet legat längs Stationsvägen även innan flytten 300 meter söderut till nu föreslagen plats så innebär detta inte någon större trafikökning.

13 (15) Konsekvenser för trafiken på Stationsvägen kommer att vara för bilar och bussar som ska svänga in och ut till parkering och bussangöring samt trafik till verksamheter som etablerar sig. Flödet på vägen bryts upp av fordon som ska svänga in mot området och fordon som ska ut på Stationsvägen kan få vänta på att få komma ut i trafiken. Detta tros påverka rörelsemönstret på Stationsvägen så att hastigheter sänks och skapar en mer trafiksäker väg. Stationsvägen är idag en drygt 600 meter raksträcka. Parallellt med planarbetet pågår ett projekt hos Trafikverket där man jobbar med att säkra järnvägsövergångar. Detta kan komma innebära en tillfälligt ökad trafikmängd på Stationsvägen vid ombyggnationer som genomförs. Bortsätt från det förväntas inte en ökning bli markant.

KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER Gillerhöjden 19:4 kommer efter planarbetet genomgå en fastighetsreglering, med en indelning i 3 fastigheter. Hällefors kommun är idag huvudman för hela Gillerhöjden 19:4 men vid en fastighetsreglering kommer mittersta delen att säljas till en privat näringsidkare. Även Gillerhöjden 19:7 ägs av Hällefors kommun. Denna fastighet kommer att regleras efterhand då försäljning av mark genomförs.

SAMHÄLLSKONSEKVENSER

BOSTADSKONSEKVENSER Eftersom bostadsutvecklingen i Hällefors varit negativ sedan 1970 talet anses ett omvandlande av dessa fastigheter från bostad till centrum inte innebära en brist på bostadsmark, utan det bestånd som finns är tillräckligt.

KOMMUNAL SERVICE Befintlig kommunal service beräknas kunna hantera utbyggnationen av planområdet. Planen bidrar med kommunal service genom nya användingen centrum.

BEFINTLIG HANDEL Tillskapandet av markanvändningen centrum ses som ett komplement till befintlig handel. Några eventuella konsekvenser anses vara positiva eftersom de skapar konkurrens, men inte i så stor utsträckning att de anses försämra villkoren för befintlig handel. Plangenomförandet kan även bidra till arbetstillfällen i kommunen.

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 10 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft.

AVFALLSHANTERING Avfallshantering ska ske enligt Avfallsplan 2009-2013 (gällandetid är förlängd tom våren 2015) för Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora. Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen.

14 (15) En ny avfallsplan har tagits fram och är uppe för antagande hos kommunfullmäktige i samverkanskommunerna i november/december 2015. Gällandetiden för avfallsplanen är 2016-2020. Efter antagande ska avfallshantering ske enligt denna.

MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av Diana Nilsson på stadsarkitektkontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från trafikenheten, mätningskontoret, och miljökontoret deltagit. Utöver det har även Bergslagens kommunalteknik deltagit i planarbetet.

Diana Nilsson Isabella Lohse fysisk planerare enhetschef

15 (15)