Fardhem Skola

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Fardhem Skola Fardhem skola Skolan omfattar förskoleklass, grundskola skolår 1- 6 och skolbarnsomsorg. Arbetslagen består av 9 medarbetare. Eleverna i år 7-9 tillhör Högbyskolan Upptagningsområde: Lojsta, Gerum, Linde, Levide, Fardhem. Beskrivning av skolan: Fardhem skola ligger i ett naturskönt område 4 km väster om Sudrets centralort, Hemse. I upptagningsområdet finns rikt med natur och kulturgeografiska intressanta platser. Huvudinriktningen i det pedagogiska arbetet är att eleverna tillgodogör sig grundläggande kunskaper och färdigheter för att uppnå fastställda mål. Detta arbete skall ske i en trygg miljö för alla. Vidare inriktas undervisningen på utnyttjande av natur, kultur och arbetsliv inom skolområdet. SET och rörelse är centrala delar av undervisningen. Elevutveckling: Läsår 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 Diff Skolan har som mest Elevantal 87 71 68 69 66 60 55 -32 haft 152 elever Resultat medarbetarenkäten: Sammanlagda värdet av frågorna: Arbetes värde och trivsel, Arbetsmiljö, Utveckling i arbetet, Inflytande och delaktighet, Ledarskap o Gotlands Kommun 3,83 o BUF 3,93 o Fardhem/Rone 3,88 Resultat elever: • Enkäter medelvärde - 2 år (andelen svar 3 och 4 på en 4-gradig skala) Föräldrar Elever år 5 Elever år 8 (Högby) fritids verksamhet miljö verksamhet miljö o Gotlands Kommun 88% 93% 82% 83,5% 68,5% o Fardhem 90% 93% 70% 83% 73% • Ämnesprov år 5 (medelvärde svenska, engelska, matematik - 6 år) o Gotlands Kommun 85% o Fardhem 82,3% • Betyg år 9 (andel behöriga till gymnasiet medelvärde - 4 år) o Gotlands Kommun 89% o Högbyskolan 88% Kostnader: Lokaler 1 163 384 kr/år (2007) Lokalkostnad räknat /elev (ev hyreshöjning ej medräknad). ”Regionalt stöd” (extra elevbidrag /elev pga liten skola) Räknat/elev Läsår 2007 2008 2009 2010 2011 Lokalkostnad 17 108 kr 16 860 kr 17 627kr 19 389 kr 23 267 kr Regionalt stöd - - - - 1 449 kr Behov av verksamhetsanpassning, periodiskt underhåll (PU) och ventilationsåtgärder • Lokaler: Omfattande behov av, PU och ventilationsåtgärder verksamhetsanpassning • Tillgänglighet: Handikappanpassad • Utemiljö: God SWOT analys Fardhem skola Styrkor Svagheter • Närmiljön • Vikande elevunderlag • Sockenengagemang • Behov av regionalt stöd • Stort föräldraengagemang • Dåliga lokaler i gamla skolan • Rymlig skolgård med skiftande miljöer • Litet arbetslag ger begränsade resurser bl a änge • Slöjd- och gymnastiksal på Högby • Uteklassrum i anslutning till skolan • Ej förskola i närmiljön med damm och lägerplatser för resp. klass • Idrottsplats med motionsspår i anslutning till skolan • Fornfaddersområde på gångavstånd • Närhet till bygdegård • Lite trafik • Närhet till 10-ans busslinje • Nära samarbete med Kulturskolan, 25 % av eleverna spelar instrument Möjligheter Hot • Närhet till Hemse och Klintehamn. • Närhet till andra skolor • Avlasta andra skolor i tätort .
Recommended publications
  • I Vatten Eller Jord? Nytolkning Av Depåfyndet Från Eskelhem
    I vatten eller jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem Eskelhemsfyndet (Hansson 1927 Pl. 53). Högskolan på Gotland 2011/VT Kandidatuppsats i Arkeologi Författare: Louise Pettersson Pettersson, Louise.Avdelningen för Arkeologi/Institutionen för Kultur, Energi & Miljö Handledare: Gunilla Runesson I Vatten eller Jord? Nytolkning av depåfyndet från Eskelhem. In Water or Soil? Reinterpretation of the Eskelhem hoard. Abstract In 1886 Hans Hildebrand received a Bronze Age hoard found in a field that belonged to Eskelhem´s rectory. A record was made where Hildebrand presented and documented the artifacts. The following year Oscar Montelius reviewed the artifacts, which he described as horse gears. He compared the horse gears with similar artifacts found in Europe that roughly had the same dating in order to trace the origin of the hoard. Montelius conclusion was that the hoard was created on Gotland around 500 BC. The entire hoard was made of bronze except for one of the bridles that was made of iron. According to Montelius this would mean that iron and the knowledge of iron making already had been adapted on Gotland in the late Bronze Age. Also the bridles were used so Montelius discussed the presence of horses on Gotland in the late Bronze Age, and if they had been of the race Gotland pony. Over 100 years have passed since Montelius made his conclusion. The purpose of this paper is to see if Montelius conclusion on the Eskelhem hoard still holds, due to the progress of science, such as the discovery of new dating methodsand all new artifacts that have been found.
    [Show full text]
  • Gudstjänster På Gotland Hjälp Alf
    Gotlands Tidningar Fredag 3 januari 2020 31 Gudstjänster på Gotland Hjälp Alf Romaklosters Pastorat Sudrets Pastorat att slippa Söndagen efter nyår Dalhem Söndag 5/1 dialysen. Söndag 11.00 Vamlingbo kyrka Halla kyrka Församlingshemmet 18 Mässa Mässa Rune Olofsson 13.30 Iliansgården Fole Ann Helling 14.30 Hemse äldreboende Måndag Trettondag Jul Andakt – Sudrets pastorat Fole Missionshus Fred. Församlingshemmet 10 Måndag 6/1 10 jan. kl. 19 Grötfest, Berit Gudstjänst Staffan Beijer 11.00 Havdhems kyrka Bergquist berättar om resa till Foto: Helena Duveborg Foto: Ann Helling Julspel, Julfest i Sydafrika, Anm. 36125 Roma församlingshemmet Fredag 14.00 Fide kyrka Roma äldreboende 14.30 Julens sånger, kaffe i Nyårsandakt Rune Olofsson Fidegården Greta Hoffman 16.00 Rone kyrka Söndag Folkdansgudstjänst, Visby Follingbo kyrka 10 folkdansgille & Gutebälgarna Elim Katthammarsvik Gudstjänst Staffan Beijer Svenskakyrkan.se/ Barbro Olofsson sudrets-pastorat Trettondagen 19 3-9 januari Hejdeby kyrka 18 Mässa ”Trettondagskväll”- ekumen- Staffan Beijer Barbro isk julsångskväll. Richard Olofsson Guds hus Wottle, Per Olof Sahlberg, Ös- Måndag Trettondag Jul tergarns kyrkokör med Björke kyrka 18 Sofia Lilja, Janne Bergqvist. Musikgudstjänst Staffan Beijer Barbro Olofsson Sång Hemse Karolina Lyngstad Vänge Missionskyrka Söndag Trettondagen 17 Grötfest Guldrupe kyrka 10 Mässa, Visby Domkyrkoförsamling svenskakyrkan.se/visby och julsånger, Marcus John- Pingstkyrkan Visby Rune Olofsson Karin Bromö son, kören m fl, kyrkskjuts Enkelt kyrkkaffe Domkyrkan: Sön 11 Högmässa och Brunch, Håkan E Gunder 0709-831662 Sönd 9.30 Bön Måndag Trettondag Jul Wilhelmsson. Hans-Gunnar Engström, orgel Trettondedag Välkomna! 10.30 Årshögtid. Guldrupe kyrka 18 Alf och mamma Rebecca Jul 11 Högmässa, Håkan E Wilhelmsson. Åsa Nilsson, orgel Johan Bäckrud.
    [Show full text]
  • Reference Localities for Palaeontology and Geology in the Silurian of Gotland
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSOKNING SER C NR 705 AVHANDLINGAR OCH UPPSATSER ÅRSBOK 68 NR 12 SVEN LAUFELD REFERENCE LOCALITIES FOR PALAEONTOLOGY AND GEOLOGY IN THE SILURIAN OF GOTLAND STOCKHOLM 1974 ISBN 91-7158-059-X Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning Rikets allmänna kartverk 1974-03-29 IU S UNES D l Project ECOSTRATIGRAPHY Laufeld, S.: Reference loca!ities for palaeontology and geology in the Silurian of Gotland. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. C, No. 705, pp. 1-172. Stock­ holm, 24th May, 1974. About 530 geologkal localities in the Silurian of the island of Gotland, Sweden, are described under code names in alphabetical order. Each locality is provided with a UTM grid reference and a detailed description with references to the topographical and geologkal map sheets. Information on reference points and levels are included for some localities. The stratigraphic position of each locality is stated. A bibliography is attached to several localities. Sven Laufeld, Department of Historical Geology and Palaeontology, Sölvegatan 13, S-223 62 Lund, Sweden, 4th March, 1974. 4 Contents Preface. By Anders Martinsson 5 Introduction 7 Directions for use lO Grid references 10 Churches 11 Detailed descriptions 11 Reference point and leve! 11 Stratigraphy 11 References 12 Indexes .. 12 Practical details 13 Descriptions of localities 14 References .. 145 Index by topographical maps 149 Index by geological maps 157 Index by stratigraphical order .. 165 5 Preface In 1968 a course was set for continued investigations of the Silurian of Gotland and Scania.
    [Show full text]
  • 1. GOTLAND 4S. Fardhem –Fröjel (Fårö) Supplement and Revision
    Catalogue of Coins from Verzeichnis der in Schweden the 9th–11th Centuries gefundenen Münzen des found in Sweden 9.–11. Jahrhunderts1 Supplement and revision 1. GOTLAND 4S. Fardhem – Fröjel (Fårö) EDIDIT Kenneth Jonsson COOPERANTIBUS Kenneth Jonsson, Christina Larsson, Gert Rispling KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIEN GOTLAND bb d e f g a Fardhem a b Fårö c Fide d Fleringe e Fole f Follingbo g Fröjel c 0 25 km FÅRÖ 6R. Hammars SHM-KMK 3045 Year: 1862 or 1863 Circumstances of discovery: unknown Category of find: hoard Container: unknown Number of coins: 8 Other objects: 1 spiral ring, 7 pieces of various hack-silver Weight: coins c. 20 g, other objects c. 278.0 g; total 297.84 g Table of Coins complete cut or total earliest latest fragm. Ispahbad 1 1 756 Islamic 6 1 8 759/60 804/5 Whole find 7 1 8 756 804/5 Latest coin: 804/5 (no. 7) COMMENTS The hoard was found in a field by the labourer Christofer Landberg bably from this hoard. An eight, fragmentary, coin has not been of Hammars. The county administration (Landskansliet) in Visby identified. Coin no. 1 was listed as Arab-Sasanian in 1982. The reported the find, together with three others, in a letter dated 13 date of coin no. 7 was read by Tornberg as 802/3. However, the January 1863. Accordingly it is not certain whether the find was type was only struck in 804/5. This hoard is one of the earliest made late in 1852 or early in 1863.
    [Show full text]
  • Arkeologisk Förundersökning Inför Planerade Avvattningsledningar Och Stenkistor Invid RAÄ Fardhem 28:1-6 På Fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland
    Arendus rapport 2018:23 Arkeologisk förundersökning inför planerade avvattningsledningar och stenkistor invid RAÄ Fardhem 28:1-6 på fastigheten Kyrkogården 1:1, Region Gotland Arkeologisk förundersökning Dnr: 431-495-17 Fardhem socken Region Gotland Gotlands län 2018 Christian Hoffman Arendus Färjeleden 5 621 58 VISBY [email protected] www.arendus.se Omslagsbild: Ingången till Fardhem kyrka från norr. Foto: Christian Hoffman. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/deed.sv eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94 105, USA. INNEHÅLL Bakgrund och förutsättningar……………………………… 4 Syfte, målsättning och metod……………………………… 4 Topografi och fornlämningsmiljö…………………….……. 4 Vetenskapliga frågeställningar..……………………………. 5 Resultat……………………………………….…………… 5 Sammanfattning……………………………………….…… 8 Utvärdering av resultat i förhållande till undersökningsplan 9 Referenser………………………………………….……… 10 Administrativa uppgifter………………………………….. 10 Bilaga 1. Fyndlista…………………………………..…….. 12 Bilaga 2. Schakttabell……………………………………… 14 Fig 1. Förundersökningsområdet har varit beläget i Fardhem ca 2,5 kilometer nordväst om Hemse. !3 Bakgrund och förutsättningar Markarbeten i samband med nedläggande av ledningar för avvattning och s.k. stenkistor har medfört behov av en arkeologisk förundersökning på Fardhem kyrkogård. Syfte, målsättning och metod Syftet med förundersökningen har varit att fastställa om fornlämningar skulle komma att beröras av arbetsföretaget och i så fall beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning och komplexitet. Förundersökningens resultat ska vara av en kvalitet som gör att det fungerar som ett fullgott underlag för bedömningen av fornlämningarnas kunskapspotential. Uppdraget har omfattat en genomgång av arkivmaterial gällande tidigare arkeologiska undersökningar på platsen samt förekomsten av registrerade fynd.
    [Show full text]
  • Nya Fynd På Gotland Av Hymenogaster Luteus, Slätsporig Buktryffel Rapport Från Det Svenska Tryffelprojektet
    Svamppresentationer Svensk Mykologisk Tidskrift 40 (3): 8–15 2019 Nya fynd på Gotland av Hymenogaster luteus, slätsporig buktryffel Rapport från det svenska tryffelprojektet Mikael Jeppson, Anne Molia, Dorota Gustafsson & Ellen Larsson Abstract New Swedish records of Hymenogaster luteus. Recent finds ofHymenogaster luteus Vittad. are reported from the Baltic island of Gotland (SE Sweden). The Swedish material is briefly described and complies perfectly with an au- thentic Italian collection made by Carlo Vittadini in the beginning of the 19:th century, and deposited in the Fries Herbarium at UPS. The studies were performed within the Swedish Truffle Project (Swedish Taxonony Initiative, SLU, ArtDatabanken). Inledning Gotland gjordes i Bunge socken, nära Fårösund, Under sommaren och hösten 2019 har det i samband med SMF:s mykologivecka 2000. svenska tryffelprojektet (Svenska Artprojektet; Jeppson & Larsson 2019) bedrivit fältstudier Beskrivning och inventering med hjälp av tränade tryffelhun- Hymenogaster luteus Vittad. - fig. 1 – 4 dar i Södermanland, Bohuslän, Västergötland, Fruktkropp rundad, 0,5 – 1,5 cm i diameter, Skåne och på Gotland. Ca 200 insamlingar har med slätt, vitaktig–gulvitt peridium (yttervägg), gjorts och dessa kommer nu att undersökas och ibland med myceltrådar vid basen. I genom- arbetas vidare med under vintern och våren. Art- skärning är gleban först vitaktig senare citrongul representanter ur följande släkten har påträffats: – svavelgul–brungul, ganska kompakt med små, Choiromyces, Elaphomyces, Endogone, Hyd- spridda kamrar. Ingen columella observerad. nobolites, Hymenogaster, Pachyphlodes, Rhizo- Mogna fruktkroppar har en mycket tydlig sötak- pogon, Stephensia och Tuber (stjärnhovstryffel, tig doft. I artens originalbeskrivning nämns att hjorttryfflar, blåstryfflar, hjärntryffel, buktryfflar, den luktar smultron/jordgubbar men senare ob- kratertryfflar, hartryfflar, portryffel och ädeltryff- servatörer har även rapporterat lukt av mysk, lar).
    [Show full text]
  • Gårdar Och Släkter I Halla
    Gårdar och släkter i Halla Innehåll: Förord och förklaringar 3 Gårdarna: Broe 6 Dalbo 21 Hallegårde 37 Högbro 66 Kambs 68 Möllebos 76 Nygranne 86 Rantarve 102 Tomte 111 Tule 120 Unsarve 132 Skolmästare och klockare 148 Båtsmän 154 Torpare 167 Fattigfolk och hantverkare boende "på grunden" 188 Övriga utan känd hemvist 232 Källor 236 1 Karta över Halla socken ritad 1752 med skattläggningskartan 1699 som underlag [Lantm]. Kartan från 1699 innehåller fler detaljer, men är svår att visa i låg förstoring. 2 Karta över Halla socken med omgivning omkr. 1890 [Generalstabskartan 1890]. Förord och förklaringar: Denna sammanställning av uppgifter om personer som har bott i Halla socken under huvudsakligen 1600-, 1700- och 1800-talen är upplagd ungefär som en församlingsbok eller husförhörslängd. Det innebär att personerna på varje gård eller varje kategori av folk (t.ex. båtsmän, torpare, inhysesfolk) redovisas familjevis var för sig, i tidsordning. I vissa fall förekommer förstås samma person eller familj på flera ställen, t.ex. om de har flyttat inom socknen eller bytt sysselsättning. I början av varje gård eller kategori finns en tabell med ett urval av kortfattade uppgifter från bl.a. mantalslängder. Syftet med tabellen är att ge en översikt över främst de äldre källuppgifterna (1500-1700-talen), i tidsordning. Med undantag för uppgifterna från 1500-1600-talen i tabellerna har gårdsnamnen normali- serats enligt skriften "Topografiskt register över gotländska socknar och gårdar", Lands- arkivet i Visby, 2001. Källor till gårdarnas bomärken är främst mantalslängder, kyrko- räkenskaper och bouppteckningar. Kartorna är i de flesta fall utdrag från skattläggnings- 3 kartorna från 1699, som finns tillgängliga på Lantmäteriets hemsida.
    [Show full text]
  • Församlings- Expeditioner Visby Stift
    Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon
    [Show full text]
  • Locality Designations in Old Collections from the Silurian of Gotland
    LOCALITY DESIGNA TIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND By Valdar Jaanusson 1986 Department of Palaeozoo#ogy, Swedlah Muaeum of Natural Hlatory, S·f 04 06 Stockholm. l LOCALITY DESIGNATIONS IN OLD COLLECTIONS FROM THE SILURIAN OF GOTLAND Valdar Jaanusson The Silurian bedrock is exposed on Gotland in hundreds or even thousands of localities, ranging from high and extenstve cliffs to shallow temporary ditohes and patche s of bare rock on the surface. The smaller and ephemeral exposures are troportant in areas where outcrops are few. The problem has been to define and name localities in a consistent manner, to enable the same designat lon to be used for a particular locality by every scientist who collected fossils or samples. On Gotland , collecting of fossils for scientific purposes goes back to Bromell (1738) and Linnaeus (1745), hut for many years "Gotland" was deemed satisfaotory as information for the source of the material. This is true for most collections m ade on Gotland during the first half of the nineteenth cent ury , for example the extensive rnaorofossil material brought home hy Gabriel Marklin (1777-1857) which is now housed in the museum of the Departm ent of Palaeontology, Uppsala University. Nils Petter Angelin (1805-1876), Head of the Department of Palaeontology at Riksmuseum hetween 1864-1876, was also careless with regard to locality :i.nformation in his collections from Gotland. The situation improved when Gustaf Lindström (1829-1901) entered the scene. Lindström, a native of Gotland, was not only an outstanding collector of fossils since his early yo uth, hut he obviously acted as a coordinator for much of the field work on Gotland, at least until the GeologicaJ Survey of Sweden started mappi.ng the island in 1892.
    [Show full text]
  • Konfirmand Gotland 2015-2016 INBJUDAN Innehåll Vem Är Jag? Vad Är Gud? Vem Är Jag? Vad Är Gud? 3 Frågor Och Svar 5 Ibland Går Allt Så Lätt – Det Bara Flyter På
    Konfirmand Gotland 2015-2016 INBJUDAN innehåll vem är jag? vad är gud? vem är jag? vad är gud? 3 frågor och svar 5 ibland går allt så lätt – det bara flyter på. Vänner som alva, hemse och rone 6 bryr sig, schyst musik i lurarna, solen som skiner. Andra dagar burs, garda och fardhem 9 sviker någon, kanske den man är kär i. En kompis råkar illa ut. Man förstår inte varför livet är så grymt, orättvist? Vem är eskelhem 11 jag? havdhem 13 Konfirmandtiden är en spännande upptäcktsresa där du får tid hoburg 15 att upptäcka vem du själv är - tillsammans med vuxna och andra i din ålder. Du får nya kompisar, du får åka på my- klinte 16 siga, roliga läger, du får pröva på och lära om kristen tro, prata om Gud och prata med Gud. norra gotlands pastorat Slitegruppen 18 Du får chans att ställa dina frågor om kärlek, Gud, Bibeln, ond- norra gotlands pastorat ska, livsstil- ja allt. Vad är egentligen viktigast i livet? Kommer man till himlen när man dör? Hjälper bön? Vad är Gud? Väskinde/Stenkyrka/Gothemgruppen 20 norra gotlands pastorat Vi kräver inte att du som anmäler dig tror på Gud. Vi kräver Bunge/Forsagruppen 22 heller inte att du kommer att göra det efter konfirmationen. Men vi vill ge dig en chans att ta reda på vad kristen tro hand- romakloster dalhem, roma, vänge lar om. och östergarn 24 Under konfirmandtiden vill vi vara din samtalspartner, någon stenkumla 26 som vandrar med dig under en period av ditt liv. Tillsammans särskolans elever 28 vill vi göra konfirmationen till en härlig och unik upplevelse - ett minne för livet! visby 31 anmälan konfirmand 2015 37 2 3 frågor och svar kan jag välja fritt bland alternativen? Kommande sidor visar de olika alternativen för din konfir- mandtid.
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Kulturmiljövården I Gotlands Län (I) Enligt 3 Kap 6 § Miljöbalken
    I län beslut RAÄ 1997-08-18. Dokument uppdaterat 2012-01-11. Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gotlands län (I) enligt 3 kap 6 § miljöbalken Alskog [I 32] (Alskogs sn) ________________________________________________________________ 3 Anga [I 52] (Anga sn) ___________________________________________________________________ 3 Ardre [I 31] (Ardre sn) ___________________________________________________________________ 3 Ava [I 2] (Fårö sn) ______________________________________________________________________ 3 Bandlunde [I 37] (Burs sn)________________________________________________________________ 3 Barläst [I 9] (Lärbro sn) __________________________________________________________________ 4 Bläse [I 6] (Fleringe sn) __________________________________________________________________ 4 Bro [I 18] (Bro sn) ______________________________________________________________________ 4 Buttle [I 53] (Buttle sn) __________________________________________________________________ 4 Digerrojr i Garda [I 34] (Garda sn) _________________________________________________________ 5 Domarlunden - Pavalds [I 12] (Lärbro sn) ____________________________________________________ 5 Eksta med Karlsöarna [I 26] (Eksta sn) ______________________________________________________ 5 Eskelhem-Tofta [I 57] (Eskelhems och Tofta socknar) __________________________________________ 5 Fallet [I 13] (Tingstäde sn)________________________________________________________________ 6 Fardhem-Linde [I 55] (Fardhems och Linde socknar) ___________________________________________
    [Show full text]
  • (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden
    Pala¨ontol Z (2011) 85:201–229 DOI 10.1007/s12542-010-0088-3 RESEARCH PAPER Strophomenidae, Leptostrophiidae, Strophodontidae and Shaleriidae (Brachiopoda, Strophomenida) from the Silurian of Gotland, Sweden Ole A. Hoel Received: 23 September 2010 / Accepted: 1 October 2010 / Published online: 13 November 2010 Ó The Author(s) 2010. This article is published with open access at Springerlink.com Abstract Twelve species of Brachiopods are described short ranged and occurs in low-energy environments in the from the Silurian of Gotland, six furcitellinines and six latest Llandovery. The species belonging to the Stroph- ‘‘strophodontids.’’ One is new—Strophodonta hoburgensis odontidae (Strophodonta hoburgensis n. sp.) and Shalerii- n. sp. The furcitellinines are moderately common and dae [Shaleria (Janiomya) ornatella and S. (Shaleriella) diverse in the lower part of the succession, but the last ezerensis] occur only in high-energy environments and have species disappears in the middle Hemse beds (*middle a short range within the late Ludlow. Ludlow). Three genera are represented: Bellimurina, Pentlandina and Katastrophomena, with the species and Keywords Silurian Á Llandovery Á Wenlock Á Ludlow Á subspecies B. wisgoriensis, P. tartana, P. loveni, P. lewisii Strophomenide Á Furcitellininae Á Leptostrophiidae Á lewisii, K. penkillensis and K. antiquata scabrosa. Most of Strophodontidae Á Shaleriidae the taxa are confined to low energy environments, but P. loveni was evidently specialized for the high energy reef Kurzfassung Zwo¨lf arten Brachiopoden von der Silurium environments of the Ho¨gklint Formation. B. wisgoriensis Gotlands sind beschrieben. Sechs Furcitellininen und sechs displays environmentally induced morphological variability ,,Strophodonten‘‘. Eine Gattung ist neu; Strophodonta in developing strong, frilly growth lamellae in high-energy hoburgensis sp.
    [Show full text]