Översiktsplan 2030 Katrineholms Kommun – Del Landsbygd

ÖVERSIKTSPLAN 2030 KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD

ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2016-12-19 § 189 Foto: Hanna Maxstad INNEHÅLL

MEDVERKANDE 4

FÖRORD 5

SAMMANFATTNING 6

SUMMARY 8

INLEDNING 10 Vad är en översiktsplan? ...... 11 Tidplan och process ...... 11 Syfte och avgränsning ...... 11 Gällande översiktsplaner ...... 12 Definition av stad, tätort och landsbygd ...... 12

MEDBORGARDIALOG 14 Barns och ungdomars perspektiv ...... 15 Dialogmöten på landsbygden ...... 16 Tankesmedjor ...... 17

MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER 18 Nationella mål ...... 19 Regionala mål ...... 20 Lokala mål ...... 20 Kommunens vision 2025 ...... 22 Befolkning och tillväxt ...... 23 Kommunen genom tiden ...... 24 Läget i regionen ...... 28 Mellankommunala intressen ...... 30 Riksintressen ...... 32 foto: Josefine Karlsson Josefine foto: Särskild hänsyn ...... 37 Miljö- och riskfrågor ...... 43 Hållbar utveckling av kommunen ...... 47

FEM STRATEGIER FÖR LANDSBYGDENS UTVECKLING 48 Landsbygd och stad tillsammans ...... 49 Stärka befintliga strukturer ...... 49 Attraktiva livsmiljöer ...... 49 Värdefull natur och kultur ...... 49 Landsbygd för alla ...... 49 PLANFÖRSLAG 50 Landsbygd och stad tillsammans för en attraktiv kommun och en hållbar framtid ...... 51 Tätortsutveckling ...... 52 Stadsnära landsbygd ...... 68 Omvandlingsområden och fritidshusområden ...... 70 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) ...... 73 Övrig landsbygd ...... 91 Sammanfattning av framtida bostadsbyggande på landsbygden ...... 93 Skolor och förskolor ...... 94 Omsorgsboenden ...... 95 Jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och trygghet ...... 97 Näringsliv och arbetsmarknad ...... 99 Vatten ...... 102 Naturmiljöer ...... 104 Jordbruksmark och skogsbruk ...... 105 Kulturmiljöer ...... 107 Friluftsliv och rekreation ...... 109 Kultur- och fritidsaktiviteter ...... 113 Trafik och resande ...... 114 Bredband, mobil och telefoni ...... 123 Klimat och energi ...... 124 Vatten- och avlopp ...... 126 Renhållning ...... 130

SAMMANFATTNING AV HÅLLBARHETSBEDÖMNING 132

LITTERATURFÖRTECKNING 134

LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 136

BILAGOR Hållbarhetsbedömning Medborgardialog – Barns och ungdomars perspektiv på landsbygden Medborgardialog – Sammanställning av medborgardialoger Katrineholms landsbygd Arbetsgång Rapport: Landsbygdsutveckling i strandnära områden (LIS-områden), daterad 2016-05-03

KARTA Plankarta i A2 format (se sista sidan) . MEDVERKANDE

En projektorganisation på kommunen bildades i april 2012 för att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun. Den första delen av Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del staden antogs i november 2014. Parallellt har arbetet med ÖP2030 – del landsbygd pågått och antogs i december 2016.

Projektägare Arbetsgrupp Kommunstyrelsen I arbetsgruppen har tjänstemän från övriga förvalt- ningar inom kommunen samt representanter från kom- Styrgrupp munala bolag deltagit: Styrgrupp för projektet har varit kommunens lednings- grupp med förvaltningschefer. Anna Marnell, Kommunledningsförvaltningen Truls Olin, Kultur och fritidsförvaltningen Sari Eriksson, Kommunchef Marie Sandström Koski, Kommunledningsförvaltningen Jenny Bolander, Kommunledningsförvaltningen Michal Fransson, IT-kontoret Lars Hågbrandt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Mats Fhinn, Vård- och omsorgsförvaltningen Helene Björkqvist, Bildningsförvaltningen Lars Andersson, Bildningsförvaltningen Per-Olof Millberg, Kultur- och turismförvaltningen Karin Wadman, Service- och teknikförvaltningen Magnus Gustafsson, Service- och teknikförvaltningen Gunnar Berglund, Kommunledningsförvaltningen Lorraine Fröberg, Socialförvaltningen Marcus Asplund, Västra Sörmlands räddningstjänst Per Enarsson, Vård och omsorgsförvaltningen Emil Pantzar, Sörmland Vatten och Avfall AB Anna-Lena Ramstedt, Viadidakt Övriga medverkande Projektgrupp Structor AB har upprättat Hållbarhetsbedömningen I projektgruppen har representanter från samhälls- samt utrett LIS-områden. byggnadsförvaltningen deltagit: NAISvefa AB har upprättat den ekonomiska bedöm- ningen i Hållbarhetsbedömningen. Sara Eresund, Planarkitekt och projektledare Lisa Ganestam, Planarkitekt Kartor Marie Malmström, Planarkitekt Sara Eresund Erik Bjelmrot, Planarkitekt Håkan Stenström, Trädgårdsarkitekt Illustrationer Lars Ramstedt, Projektchef Lisa Ganestam, Sara Eresund, Marie Malmström, Carina Lloyd, Företagslots/Näringslivsutvecklare strategibilder och övriga illustrationer. Björn Ekengren, Näringslivs- och landsbygdsutvecklare Håkan Lernefalk, Miljöstrateg/kommunekolog Layout Kjell Dävelid, Energi- och klimatrådgivare Contactor Marknadskommunikation AB Björn Winnberg Persson, Mark- och exploateringschef Sigrid Perlman, Utredare Omslagsfoto Bernt Persson, Miljöinspektör Hanna Maxstad. Från Ändebols gård. Camilla Andersson, Bygglovhandläggare och arkeologiskt kunnig Tryck Josefine Karlsson, Kommunikatör DanagårdLiTHO AB

4 ÖVERSIKTSPLAN 2030 FÖRORD

Landsbygden berör alla som bor och verkar i kommunen. Hur ser fram tiden ut? Hur ska vi planera för att landsbygden ska vara attraktiv för boende och företagande? Hur kan landsbygden bidra till en hållbar framtid? En kommun i utveckling måste vara förberedd inför de föränd- ringar som sker i samhället. Vi vill kunna erbjuda attraktiva boenden på landsbygden samt utveckla och förbättra förut- sättningarna så att det lokala näringslivet kan blomstra.

Vår landsbygd erbjuder rika natur- och kulturupplevelser som ska värnas och utvecklas för både besökare och kommuninvånare.

Vad våra medborgare tycker och tänker är av stort värde i planeringen av kommunen. Vi vill tacka alla de engagerade medborgare som på olika sätt bidragit till framtagandet av denna översiktsplan.

Göran Dahlström (S) Lars Hågbrandt Kommunstyrelsens ordförande Chef Samhällsbyggnadsförvaltningen

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 5 SAMMANFATTNING

I översiktsplanen talar kommunen om hur vi vill utveckla kommunen på lång sikt. Vi planerar för att Katrineholms kommun ska växa och att vi ska vara 40 000 invånare år 2030. I syfte att uppnå en hållbar utveckling och en attraktiv landsbygd, har fem strategier formulerats för landsbygden. Strategierna ligger till grund för framtidsbilden som presenteras i planförslaget.

Landsbygd och stad tillsammans Stärka befintliga strukturer Attraktiva livsmiljöer

Värdefull natur och kultur Landsbygd för alla

Översiktsplanen tydliggör hur Katrineholms kommuns som är attraktiv och räknas som viktig. För att nå landsbygd ska utvecklas. Planen har sin utgångspunkt målet om 40 000 invånare skapar vi utrymme i planen i hållbar utveckling, vilket innebär att målet är en för 1200 nya bostäder på landsbygden till 2030. Vi vill miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar kommun. satsa på en utveckling av våra tätorter, skapa möjlighet Planen omfattar, tillsammans med ÖP 2030 – del för attraktivt boende vid våra sjöar samt omvandla staden, hela kommunen. vissa fritidshusområden till permanenta bostadsområ- Vi vill att kommunens landsbygd med tätorter den. Vår huvudinriktning är att en ökad befolkning ska vara en viktig och betydelsefull del av kommunen. kan stärka underlaget för service och infrastruktur. Tillväxten i staden är beroende av landsbygdens vär- Våra intentioner för landsbygden bygger på fem den och utveckling. Vi vill ha en levande landsbygd strategier:

6 ÖVERSIKTSPLAN 2030 Landsbygd och stad tillsammans – Strategin avser finns infrastruktur och service. Inom de utpekade samspelet mellan stad och land där landsbygdens och stråk som strategin redovisar ligger tätorterna stadens är beroende av varandra för en samlad positiv Björkvik, Forssjö, Valla, Sköldinge, Strångsjö, Bie och utveckling. Äsköping, dessa bedöms därför som möjliga utvecklingsorter. Planen beskriver förutsättningarna för Stärka befintliga strukturer – Strategin avser att ny utveckling i de olika tätorterna, i den stadsnära lands- bebyggelse ska lokaliseras till befintliga strukturer för bygden och i infrastrukturstråk. att optimalt nyttja gjorda investeringar i infrastruktur, Förutsättningar för omvandling av fritidshus service med mera. områden till permanentboende behandlas, liksom områden som fortsätter som fritidshusområden. För att Attraktiva livsmiljöer – Strategin avser att kunna kunna erbjuda mark för bostäder och verksamheter på erbjuda boendemiljöer med hög attraktivitet för att landsbygden i attraktiva lägen presenteras tio LIS- öka inflyttningen. områden vid våra sjöar. Vi ställer oss positiva till byggande av enskilda Värdefull natur och kultur – Strategin avser att bostadshus på landsbygden utanför orterna och fritids- värdera natur- och kulturvärden högt i arbetet för en husområdena, och betonar att det ska ske utifrån land- hållbar och attraktiv kommun. skapets förutsättningar och möjligheten att lösa vatten- och avlopp på ett hållbart sätt. Vid lokalisering av Landsbygd för alla – Strategin avser att utvecklingen ny bebyggelse är det viktigt att det inte kommer i kon- av landsbygden bygger på god samverkan med de som flikt med jord- och skogsbruk. bor och verkar där, samt att möjligheten att besöka, bo Planen sammanfattar landsbygdens värden i och verka på landsbygden ska bygga på jämlikhet. form av till exempel besöksnäring och turism, vatten- resurser, friluftsliv- och rekreation, kultur- och En av strategierna i arbetet med översiktsplanen för fritidsaktiviteter. Redogörelserna omfattar även för- landsbygden är att utgå från och stärka de strukturer utsättningar och strategier för trafik och resande, som finns idag. Det innebär att lokalisering av ny vatten och avlopp, renhållning liksom bredband bebyggelse i huvudsak ska ske längs stråk där det idag och telefoni. foto: Hanna Maxstad

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 7 SUMMARY

This comprehensive plan is a guiding document for how Katrineholm´s Municipal Council wants to develop the municipality over the long term. We are planning for the municipality to grow to 40,000 residents by the year of 2030. For the purpose of facilitating sustainable development and to develop attractive rural areas, five strategies have been drafted. These strategies are the founda- tion for our vision of the municipality of Katrineholm in the future.

Rural and urban areas together Strengthen existing structures Attractive habitats

Valuable nature and culture Rural areas for everyone

The comprehensive plan builds on sustainable develop- reach the goal of 40,000 inhabitants, we are planning ment from an environmental, economic and social for 1200 new residences in rural areas by the year of point of view and clarifies how the rural areas of 2030. We want to invest in the development of towns Katrineholm´s municipality are to be developed. Along in rural areas, creating opportunities for attractive with ÖP 2030- del Staden, the plan compromises the accommodations near our lakes. We also want to con- whole municipality of Katrineholm. vert some of the holiday home areas into permanent We want rural areas, along with its urban context, housing areas. Our main focus is that an increased to be an important and significant part of the munici- population can strengthen the basis for service and pality. The growth of the city is dependent on rural infrastructure. development and values. We want a countryside that is Our intentions for Katrineholm Municipality´s attractive and regarded as important. To be able to rural areas are based on five strategies:

8 ÖVERSIKTSPLAN 2030 Rural and urban areas together – This strategy and paths, where there is already infrastructure and refers to the interplay between the city and rural areas, service. Along the designated structural paths are where both the urban and rural context is interdepend- the towns of Björkvik Forssjö, Valla, Sköldinge, Strång ent of each other for an overall positive development. sjö, Bie and Äsköping. These are therefore considered as possible development areas. The plan looks at the Strengthen existing structures – This strategy prospects for development in these rural towns, in refers to new developments being located at preexisting periurban rural areas and in infrastructural paths. structures to optimally utilize investments made in Prerequisites for converting vacation areas to per- infrastructure, services and more. manent residents are being addressed, as well as areas which would preferably be maintained as holiday hous- Attractive habitats – The purpose of this strategy is ing areas. In order to be able to provide land for housing to provide appealing housing environments for an and rural activities in attractive locations, ten develop- increased occupancy in rural areas. ment areas, surrounding our lakes, are presented (LIS). We find the establishment of individual residential Valuable nature and culture – The purpose of this houses, outside of towns and holiday home areas, as a strategy is to develop a higher appreciation and under- positive development and emphasize that it should be standing of natural and cultural values, for a sustaina- based on the prerequisite of the landscape and the ble and attractive municipality. possibility to solve water and wastewater in satisfac- tory manner. When locating new developments, it is Rural areas for everyone – This strategy refers to important that it does not conflict with forestry and the development of rural areas based on cooperation agricultural values. with those who visit, live and work there, from an The comprehensive plan summarizes the values of equality perspective. rural areas concerning tourism, water resources, out- door life and recreational values, culture and leisure One of the main strategies in the comprehensive plan activities. It also compromises prerequisites and strate- is the attempt to derive from and strengthen preexisting gies for traffic and travel within the municipality, structures. This means that development of new hous- water and sewerage, sanitation as well as broadband ings should mainly occur along preexisting structures and telephony. foto: Hanna Maxstad

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 9 foto: Hanna Maxstad INLEDNING

INLEDNING

I översiktsplanen talar vi om hur vi vill att kommunen ska utvecklas på lång sikt. Översiktsplanen innehåller planer för var vi ska bo, arbeta, var vi ska kunna vistas på vår fritid och hur vi ska kunna röra oss i kommunen.

VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? TIDPLAN OCH PROCESS Översiktsplanen är ett strategiskt dokument med text Samhällsbyggnadsförvaltningen fick den 27 maj 2009 och kartor som visar kommunens långsiktiga planering i uppdrag av kommunstyrelsen att påbörja arbetet med av mark, vatten och den byggda miljön. Alla kommuner en ny översiktsplan för kommunen. Beslutet innebar ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översikts- att översiktsplanen för Katrineholms kommun delades plan som omfattar hela kommunens yta. Med långsik- in i två delar, en för staden och en för landsbygden. tighet menas att översiktsplanen ska möta den förväntade Arbetet med att ta fram den första delen av översikts- utvecklingen flera decennier framåt. planen för staden Katrineholm påbörjades under våren Översiktsplanen behandlar den fysiska strukturen 2012 och Översiktsplan 2030 – del staden antogs av för hur bostäder, verksamheter, service, vägar, järn Kommunfullmäktige den 17 november 2014. vägar och grönområden är lokaliserade i förhållande Arbetet med översiktsplan 2030 – del landsbygd till varandra. Det är av avgörande betydelse för möjlig- påbörjades parallellt med del staden under 2013 och heterna att åstadkomma en hållbar utveckling och en antogs i december 2016. god livsmiljö för kommunens invånare. Översiktsplaneringen utgår från lagstiftningen i SYFTE OCH AVGRÄNSNING Plan- och bygglagen och Miljöbalken. Planen är inte Syftet med en ny översiktsplan för Katrineholms kom- rättsligt bindande enligt lag men väger tungt vid beslut mun är att skapa en samlad bild över hur vi vill att genom sin förankring i en planeringsprocess som garan kommunen ska utvecklas i framtiden. Översiktsplanen terar samråd och insyn från alla berörda (invånare, poli- ska fungera som vägledning för beslut inom kommu- tiker, tjänstemän, myndigheter med mera). En aktuell nens alla verksamheter men även för beslut som fattas översiktsplan förenklar fortsatt arbete när kommunen av andra myndigheter. Planen är kommunens vikti- sedan ska detaljplanera ett område, lämna förhands gaste strategiska planeringsinstrument. Översikts besked/bygglov eller göra andra insatser. Eventuella planen visar på kommunens intentioner om hur mark avvikelser från planen måste motiveras. och vatten ska användas. Planen är långsiktig och

ÖVERSIKTSPLAN 2030

Översiktsplan 2030 Översiktsplan 2030 – del staden – del landsbygd

Antagen november 2014. Antagen december 2016.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 11 INLEDNING

visionär och syftar mot år 2030. En av de viktigaste ningstäthet av minst fem invånare per km2 definieras delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring som landsbygd. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) och dialog om kommunens framtida utveckling med definieras en tätort som ett tätbebyggt område med framförallt kommuninvånarna. minst 200 invånare. Vi har valt att ta till oss delar av dessa definitioner vilket innebär följande för vår kommun: GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLANER Den nu presenterade översiktsplanen för landsbygden ersätter Katrineholms översiktsplan antagen 1991 (ÖP 1991). Översiktsplan – 90 Katrineholms kommun, fördjupad del avseende Valla, Sköldinge, Bie, Strångsjö, Äsköping, Forssjö och Björkvik, antagen Katrineholms kommuns definition 1991, upphör att gälla i samband med antagande av av stad, tätort och landsbygd Översiktsplan 2030 – del landsbygd. Översiktsplan 2030 – del staden och Befolkningsmålet om 40 000 invånare till år 2030 innebär att Katrineholm stad kommer ha fler än Översiktsplan 2030 – del landsbygd ska tillsammans 25 000 invånare innan målåret. Därför definierar vi fungera som en kommunövergripande översiktsplan Katrineholm som stad. för Katrineholms kommun. Hela kommunens yta utanför Katrineholms stad definieras som landsbygd.

Tätbebyggda områden på landsbygden med mer DEFINITION AV STAD, TÄTORT OCH än 200 invånare definieras som tätort. LANDSBYGD Det finns ingen allmänt vedertagen definition av vad Bebyggelse längs med större kommunikations- stråk utanför stadens gräns (enligt avgränsning i stad och landsbygd är. Jordbruksverket definierar ÖP 2030 – del staden), men inom fem kilometer stadsområden som kommuner med en befolkning som från Katrineholms centrum, definieras som är minst 30 000 och/eller där den största tätorten har stadsnära landsbygd. minst 25 000 invånare. Kommuner som inte ingår i klassificeringen av stadsområde och som har en befolk-

12 ÖVERSIKTSPLAN 2030 foto: Hanna Maxstad foto: Josefine Karlsson MEDBORGARDIALOG

MEDBORGARDIALOG

I arbetet med översiktsplanen har fokus legat på en tidig dialog med medborgarna för att få engagemang och delaktighet i processen. Nedan finns en kort sammanställning av de dialoger som har genomförts som ligger till grund för denna översiktsplan.

BARNS OCH UNGDOMARS PERSPEKTIV viktigt, badplatser lyfts fram av nästan alla som favo- Under hösten 2014 genomförde vi dialoger med barn ritplatser på sommaren. Säker trafikmiljö, bra cykel och ungdomar som bor på landsbygden. Vi ville ta reda vägar, bussförbindelser och belysning lyfts också fram på och ta hänsyn till vad som är viktigt för de unga som angeläget av både barnen och ungdomarna. invånarna på landsbygden när vi utformar översikts- Trygghet tas upp ur flera aspekter. Flera lyfter att planen. De som växer upp på landsbygden idag är en det är bra och tryggt där de bor. Bland de yngre verkar viktig grupp av potentiella framtida vuxna invånare det framförallt vara brister i trafikmiljön som skapar på landsbygden. otrygghet. Några av ungdomarna känner sig mindre trygga i sitt område: ”Det dåliga är att man inte vet Barn årskurs i 4–6 om man går säkert. Nästan alltid när jag går hem från I förberedelserna inför dialogarbetet kontaktades bussen är jag rädd att stöta på någon, eller att det samtliga landsbygdsskolor årskurs 4–6 och erbjöds att känns som om någon följer efter en.” Någon annan delta i arbetet. Barnen fick diskutera ett antal fråge- skriver ”Det viktigaste är att det är en säker plats där ställningar som berörde orten och det område där de man känner sig trygg” som svar på vad som är det vik- bor, till exempel vad som är viktigt för dem, mer eller tigaste i området där man bor. mindre bra med området med mera. Uppskattningsvis I undersökningen tillfrågades barnen och ung har sammanlagt drygt 100 barn deltagit i dialogen. domarna om de saknar något i området där de bor. En Fyra av åtta inbjudna skolor deltog. stor del av svaren tar upp konkreta förslag till förbätt- ringar i området. Andra svar ger mer uttryck för en Ungdomar i årskurs 7–9 längtan efter närhet till fritidsintressen som inte finns Samtliga ungdomar i årskurs 7–9 som är folkbokförda tillgängliga i området. på landsbygden fick ett brev skickat till sin hemadress Vissa av förslagen är mer relevanta för arbetet med med en inbjudan att delta i en webbenkät. Totalt skick- översiktsplanen än andra. Det gäller till exempel för- ades brev till cirka 300 ungdomar. I webbenkäten slag rörande cykelvägar, tillgång till naturupplevelser ställdes samma frågor som till barnen i åk 4–6. Totalt och möjligheter till lek och idrott. inkom 22 svar i webbenkäten. Följande slutsatser från sammanställningen av barnen och ungdomarnas synpunkter kommer att beaktas Resultat av dialogerna i arbetet med översiktsplanen: Utifrån de svar som kom in från dialogerna lyfts generellt att det är viktigt att det finns en skola och tillgång • Vikten av att skapa förutsättningar för bibehållen till affär/annan service i området. Likaså är andra och utvecklad service i orterna, det vill säga till- platser där man kan träffas ute och vara aktiv mycket gång till skola, handel och annan service. viktiga, exempelvis lekplatser, skolgårdar, fotbollsplaner och badplatser. Även fritidsgårdar, idrottshallar • Skapa, bevara och utveckla ytor lämpade för lek och och liknande där man kan träffas är betydelsefulla. idrott i olika former. Dessa ytor har också en viktig Närheten till naturen framhålls av de allra flesta funktion som mötesplatser för barn och ungdomar. som betydelsefullt och positivt. Många barn tar sär- skilt upp att det är viktigt att bevara skog och gärden. • Bibehålla och utveckla de befintliga naturvärdena. Rent vatten, frisk luft och ren miljö utan skräp är det Särskilt skogar och ängar framhålls som viktiga av också flera som tar upp. Närhet till sjöar är mycket barnen och ungdomarna.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 15 MEDBORGARDIALOG foto: Josefine Karlsson Josefine foto:

• Säkra gång- och cykelvägar. Även stigar och ridvä- varierat antal deltagare. Från kommunen fanns tjänste- gar lyfts fram som viktiga. män från olika förvaltningar med för att svara på frå- gor och delta i diskussioner. Mötena leddes av en • Förutsättningar för goda bussförbindelser extern moderator. Deltagarna delades in i grupper för att diskutera frågor om framtidens landsbygd. Resul • Närhet till badplatser tatet från dialogerna finns sammanställt i rapporten ”Sammanställning av medborgardialoger Katrineholms landsbygd” daterad 4 juni 2014. Barnens och ungdomarnas förslag och synpunkter kan också komma till användning i kommande arbete med Följande punkter uppfattades vara viktigast på mötena: detaljplaner, till exempel när det gäller att: • Bredband, för att möjliggöra företagande och skapa • Skapa/bevara ytor lämpade för lek i olika former: attraktivt boende samt ge en trygghet för framtiden. lek-, bad- och idrottsplatser, klätterträd, pulka- backar, lättillgängliga skogsområden med mera. • Sjönära boende, för att skapa attraktiva boende miljöer och få fler att bosätta sig på landsbygden. • Skapa/bevara mindre vägar och stigar för gång- och cykeltrafik samt ridning. • Kommunikationer, bättre förutsättningar behövs för att kunna gå, cykla eller åka kollektivt på • Säkra trafikmiljöer landsbygden.

• Marknadsföring, att genom marknadsföring av DIALOGMÖTEN PÅ LANDSBYGDEN landsbygden både synliggöra och skapa intresse för Under våren 2014 genomförde vi sju dialogmöten på inflyttning och turism. landsbygden i orterna Äsköping, Strångsjö, Björkvik, Bie, Valla, Forssjö och Sköldinge. Syftet var att samla • Skolan och den lokala servicen har en viktig funk- in kunskapsunderlag från de boende på landsbygden tion, bland annat som mötesplats och för social och skapa ett engagemang för översiktsplanen. Dia sammanhållning på orten. logmötena hölls kvällstid på skolorna i orterna med

16 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MEDBORGARDIALOG

TANKESMEDJOR

Våren 2013 påbörjades ett arbete inför revidering av Det diskuterades också hur man i det lokala området kommunens landsbygdstrategi. Syftet var att ta reda önskar att kommunen arbetar med landsbygdsfrågor. på vad invånarna på landsbygden efterfrågar och vad Allt som kom fram under dessa tankesmedjor har sam- de önskar att kommunen ska prioritera i sitt lands- manställts och finns i rapporten ”Empiriskt material”. bygdsarbete. Undersökningen gjordes av elever från Vissa delar av materialet har kunnat användas för att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med hitta en inriktning i översiktsplanen. kommunen och dåvarande Leader Gränslandet. Föreningar som verkar i kommunens mindre tätorter Viktiga frågor som diskuterades under erbjöds att bjuda in personer från sin bygd att delta i tankesmedjorna: en tankesmedja. Tankesmedjor genomfördes i orterna • Skola, vård och omsorg Björkvik, Valla, Sköldinge, Bie, Äsköping och Floda. Under kvällen för tankesmedjan diskuterade del • Bredband och telefoni tagarna sin bygds förutsättningar och möjligheter. Diskussionen ledde fram till en handlingsplan för hur • Bostäder man tillsammans i bygden kan engagera sig för att för- bättra i sitt område. • Infrastruktur och kollektivtrafik foto: Josefine Karlsson Josefine foto:

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 17 foto: Hanna Maxstad MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

I kommande kapitel presenteras vilka mål vi har att förhålla oss till i översiktsplanen samt i korta drag vilka planeringsförutsättningar vi har att utgå ifrån.

NATIONELLA MÅL Miljökvalitetsmål Vidare finns 16 nationella miljökvalitetsmål som ska Generationsmålet uppfyllas inom en generation fram till 2020. Dessa är Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är primära för kommunernas plan- och byggverksamhet. generationsmålet som även är ett övergripande mål för De nationella miljömålen är: det svenska nationella miljömålssystemet. Generations målet är formulerat i proposition 2009/10:155 och • Begränsad klimatpåverkan innebär att vi till nästa generation ska lämna över ett • Frisk luft samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan • Bara naturlig försurning att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför • Skyddande ozonskikt Sveriges gränser. • Ingen övergödning • Levande sjöar och vattendrag Generationsmålet innebär att miljöpolitiken ska inrik- • Grundvatten av god kvalitet tas mot att: • Hav i balans samt levande kust och skärgård • Myllrande våtmarker • Ekosystemet har återhämtat sig, eller är på väg att • Levande skogar återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt • Ett rikt odlingslandskap generera ekosystemtjänster är säkrad. • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv • Den biologiska mångfalden och natur- och kultur- • Storslagen fjällmiljö miljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. • Giftfri miljö • Säker strålmiljö • Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inver- Enligt nuvarande prognos från Naturvårdsverket är kan på människors hälsa främjas. ”Skyddande ozonskikt” det enda miljökvalitetsmålet som är möjligt att uppnå med nu vidtagna och plane- • Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som rade åtgärder i Sverige. För sex av målen bedöms möjligt fria från farliga ämnen. det som mycket svårt att nå miljökvalitetsmålen till 2020. Dessa är ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Giftfri • En god hushållning sker med naturresurserna. miljö”, ”Hav i balans” samt ”Levande kust och skär- gård”, ”Ett rikt växt- och djurliv” samt ”God bebyggd • Andelen förnybar energi ökar och att energianvänd miljö”. Ett miljökvalitetsmål är nära att nås till år ningen är effektiv med minimal påverkan på miljön. 2020 detta är ”Säker strålmiljö”. Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. • Konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar Endast ”Bara naturlig försurning” är nära att nås i så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Södermanlands län till 2020 enligt Länsstyrelsen rapport ”Hur når vi miljömålen?” från 2014. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Skyddande ozonskikt” och ”Säker strålmiljö” bedöms inte regionalt.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 19 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Europeiska landskapskonventionen REGIONALA MÅL Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Det är ingen Regionförbundet Sörmland har tagit fram en strategi enskild myndighet som har någon utpekad särställning för länet som antogs av regionstyrelsen 2012. Sörm eller ansvar för konventionen. Ratificering innebär att landsstrategin 2020 har sin utgångspunkt i det som landet förbinder sig att inarbeta konventionens inten- identifierats som viktigt, både lokalt och regionalt i tioner i sin nationella lagstiftning och politik. länet. Den grundar sig bland annat på EU2020 som är Genom att ratificera landskapskonventionen åtar EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi. I Sörmlands vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i strategin har fokus satts på fyra prioriterade mål som enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär är särskilt angelägna för utvecklingen i Sörmland. bland annat att Sverige ska: MÅL 1 I Sörmland finns goda förutsättningar för unga • erkänna landskapets betydelse i den egna lag och vuxna att utbilda sig och arbeta. Arbetsgivare har goda stiftningen. möjligheter att rekrytera rätt kompetens.

• öka medvetenheten om landskapets värde och bety- MÅL 2 Sörmland har starka samband med omvärlden. delse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter. MÅL 3 Sörmland har ett konkurrenskraftigt näringsliv.

• främja delaktighet i beslut och processer som rör MÅL 4 Sörmland har hållbara och attraktiva livsmiljöer. landskapet lokalt och regionalt.

• utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa. LOKALA MÅL

• utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten Kommunplan 2015–2018 om frågor som rör landskapet. I enlighet med styrsystemet för Katrineholms kommun tas det i början av varje mandatperiod fram en kom- Barnkonventionen munplan som anger övergripande mål och resultatmål FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkon- för kommunen. Tillsammans med Vision 2025 och ventionen som den också kallas, innehåller bestämmel- översiktsplanen visar kommunplanen den långsiktiga ser om mänskliga rättigheter för barn. Den innefattar inriktningen för kommunens övergripande planering. bland mycket annat barns rätt till lek, vila och fritid, Inriktningsdokumentet Tillväxt och välfärd – Kom rätten att gå i skolan samt rätt till delaktighet och munplan 2015–2018 har tagits fram gemensamt av inflytande i alla beslut som rör dem. Barnens perspek- Socialdemokraterna och Moderaterna och utgör den tiv är viktigt att väga in i den fysiska planeringen. politiska majoritetens gemensamma politiska platt- form. Kommunplanen ligger till grund för den årliga budgetprocessen i kommunen, för styrningen av de Folkhälsomål kommunala bolagen och för den övergripande uppfölj- Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva mål ningen i delårsrapporter och årsredovisningar. områden. Målområdena omfattar de bestämningsfak- I kommunplanens förord sammanfattas den poli- torer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. tiska viljeinriktningen: Det övergripande målet är att skapa samhälleliga för- utsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. ”Katrineholms kommun ska möta dagens och fram Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de tidens utmaningar med nytänkande, flexibilitet och en grupper som är mest utsatta för ohälsa. Med den fysiska hög tilltro till vad vi gemensamt kan åstadkomma. planeringen kan vi främst påverka mål 1 ”Deltaktighet Kommunens verksamheter ska inte bara anpassas i och inflytande i samhället”, mål 5 ”Sunda och säkra mil takt med yttre förändringar utan också aktivt bidra till jöer och produkter” samt mål 9 ”Ökad fysisk aktivitet”. samhällsutvecklingen.

20 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Tillväxtfrågorna är centrala för kommunens möjlig heter till fortsatt utveckling och säkrad välfärd. Genom ökat bostadsbyggande, omfattande bredbands utbyggnad och intensifierat arbete för att främja foto: Hanna Maxstad näringslivets utveckling vill vi skapa förutsättningar för fortsatt befolkningstillväxt, fler jobb och ökad sys- selsättning. Det är i sin tur faktorer som har mycket stor betydelse för att kunna fortsätta satsningarna på förskola och skola och för att även framåt kunna trygga en god omsorg för äldre och funktionsnedsatta.

Katrineholm är en underbar kommun att leva och verka i. Närheten till naturen och ett rikt kultur- och fritidsliv skapar en unik livsmiljö samtidigt som läget i Sverige gör Katrineholm attraktivt också i näringslivs- hänseende. Kommunen har på många sätt utvecklats åt rätt håll under senare år och har goda förutsätt- ningar att fortsätta växa och utvecklas. Men det krä- ver långsiktigt kloka och strategiska beslut. Vi vill göra ett bra Katrineholm ännu bättre!”

Kommunala miljömål Katrineholms kommun har utifrån de nationella miljömålen valt fyra fokusområden; klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Kommunstyrelsen fattade den 29 april 2014 beslut om att anta övergripande lokala miljömål:

• Klimatpåverkan ska minimeras.

• Tillförsel av näringsämnen och föroreningar till sjöar, vattendrag och grundvatten ska minimeras.

• Vattnet i vår kommun är en viktig tillgång som ska skyddas, då det även är vårt viktigaste livsmedel.

• Katrineholms kommun erbjuder en god bebyggd miljö, både inom nyproduktion och i befintlig bebyggelse. I vår kommun ska vi ha en trygg, sund och säker boendemiljö.

• Naturen har ett egenvärde och ska vara en källa till upplevelser för invånarna och besökarna i vår kommun och det görs genom ett aktivt naturvårds- arbete och ökad tillgänglighet till naturen för alla.

• Vi ska förvalta park och natur på ett sätt som främjar biologisk mångfald.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 21 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

I jämförelse med andra – Katrineholm är bland de främsta, såväl när det handlar om näringslivsklimat som vid jämförelser av skola och omsorg. Rätt tidpunkt – För många människor är det ”läge” foto: Hanna Maxstad för förändring till en annan typ av liv, ett liv av det slag som kommunen kan erbjuda. För kommunen i sin helhet; invånare, näringsliv, kultur- och föreningsliv och för kommunen som organisation är det läge för handling och förändring.

År 2025 sjuder Katrineholm av liv: Liv skapar liv, liv är tillväxt och utveckling. Liv finns i många former: Folkliv – Kommunen är större, fler föds och fler flyttar hit. Stolthet och gemenskap gör att livet frodas både i staden och på landsbygden. Näringsliv – Företagandet och handeln blomstrar. Näringslivet är starkt, brett och anpassat efter rådande marknadsförutsättningar. En god arbetsmarknad ger människor möjligheter och framtidstro. Kulturliv – Här finns utrymme för kreativitet, kulturlivet är brokigt och skapar upplevelser och inspiration. Föreningsliv – En mångfald av aktiva föreningar KOMMUNENS VISION 2025 ger energi och gemenskap över gränser.

Vision 2025 togs fram under 2010/2011 och antogs År 2025 är Katrineholm en plats av kommunstyrelsen i april 2011. Visionen har legat präglad av lust: till grund för översiktsplanen. Lust är ett uttryck för en vilja och handlingskraft, en inställning och ett förhållningssätt. Lust är drivkraften bakom all kreativ verksamhet. Men lust är också det Katrineholm – Läge för liv & lust lustfyllda, det vi lever för och det vi lever av: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skap ande och utveckling – för liv, lärande och företagsamhet. Arbete – Ett innovativt näringsliv och en öppenhet för Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lust- att tillvarata goda idéer skapar lust i arbetet och fram- fyllda – det vi lever för och det vi lever av – mat, kärlek, gång för vår kommun. arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt – rätt Lärande – Förändring börjar med en vilja att för- geografiskt och rätt för handling och förändring. ändras. Lusten till lärande leder till utveckling både för den enskilda människan och för samhället. År 2025 har Katrineholm ett gynnsamt läge: God mat – Mat är grunden för liv och hälsa och Läget är inte bara den fysiska platsen, läget visar också kan vara en upplevelse för alla sinnen. I Katrineholm positionen i förhållande till andra och i tiden. Katrine både produceras och serveras mat med omsorg om holms läge är en tillgång på flera olika sätt: såväl människor som miljö. Mat är i sann mening både Det geografiska läget – strategiskt beläget med goda näring och näringsliv. kommunikationer till flera storstadsområden, ett starkt Lek, idrott och kultur – I Katrineholms kommun logistiskt argument för näringsliv och nyföretagande. finns plats för lek för både stora och små. Här finns ett Sveriges Lustgård – Vackra omgivningar ger en brett och aktivt idrottsutövande med lång och stolt tra- generell livskvalitet som förknippas med kommunen: dition. Det rika kulturutbudet ger upplevelser och ett kvalitativt bättre boende än i storstaden; ett liv mening i tillvaron. närmare naturen; en sundare och tryggare miljö för Gemenskap – Här finns en närhet mellan männi barn att växa upp i; ett liv med en högre grad av när- skor och ett tolerant och öppet förhållningssätt där het och gemenskap. jämställdhet och mångfald är en självklarhet.

22 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

BEFOLKNING OCH TILLVÄXT Folkmängd, den 31 december 2000–2014

Befolkningsmål Katrineholms Antal på lands- Andel på lands- År kommun bygden bygden 2000 32 370 11 041 34,1 % 40 000 invånare år 2030 2005 32 185 10 799 33,5 % 2010 32 428 10 435 32,2 % 2012 32 549 10 297 31,6 % 2013 32 930 10 085 30,6 % Översiktsplanens perspektiv är att kommunen ska öka 2014 33 268 9 963 29,9 % och att den totala befolkningen ska uppgå till 40 000 2015 33 462 9 983 29,8 % invånare år 2030. Målet är att andelen av kommunens befolkning som idag bor i staden (cirka 70 procent) och andelen som bor tätorterna och på landsbygden (cirka 30 procent) blir ungefär densamma i framtiden. Åldersstruktur Det skulle innebära en befolkning om 12 000 invånare Katrineholms kommun har en lägre andel invånare i på landsbygden. yngre medelåldern än riket i övrigt. Kommunen har också något färre små barn än riket. Däremot bor här Befolkning fler äldre än genomsnittet och även gruppen unga i Den 31 december 2015 uppgick Katrineholms kom- 20-årsåldern överstiger rikets genomsnitt. Katrine muns invånarantal till 33 462 varav 16 727 män och holms kommun har idag en genomsnittlig tillväxtnivå i 16 735 kvinnor. Av den totala befolkningen bor 9 983 jämförelse med övriga kommuner i Sverige. För att personer på landsbygden, med fördelningen 4 820 befolkningen i kommunen ska fortsätta växa i framti- kvinnor och 5 163 män. den är det i första hand flyttnettot (fler inflyttare och Över tid så är det i Katrineholms stad som färre utflyttare) som behöver påverkas. ökningen skett medan i övriga tätorter och på lands- Inflyttningsöverskottet är en viktig källa till bygden har invånarantalet minskat. befolkningstillväxt i kommuner. Yngre vuxna är den mest flyttbenägna åldersgruppen och den grupp som kommunerna i första hand konkurrerar om att attrahera. Inflyttning av yngre vuxna kan också bidra till ytterligare tillväxt genom ökade födelsetal. foto: Johan Eklöf Befolkningsprognoser I rapporten Katrineholm 2030 – Underlag för sam- hällsplanering på längre sikt har tre olika utvecklings- scenarier tagits fram. Ett alternativ är att utvecklingen blir enligt SCB:s befolkningsprognos från 2007 på 0,1 procent per år. De två andra alternativen är att befolkningen minskar med 1 procent respektive ökar med 1 procent med basår 2007.

Befolknings- Befolk- Befolkning Scenario utveckling till ningsantal 2012 2030 2030 + 0,1 % 32 549 + 361 32 910

- 1 % 32 549 - 7 025 25 524

+ 1 % 32 549 + 7 884 40 433

För Katrineholms kommun är befolkningstillväxt av yttersta vikt för att klara framtidens utmaningar. Fler människor innebär att handeln, tjänstesektorn och

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 23 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER foto: Hanna Maxstad

övriga näringslivet får en större lokal marknad vilket i tionsleder och därför följer många gamla vägar, fram sig ytterligare driver på tillväxten. Genom detta skapas till modern tid, åsarnas sträckning. Man hittar även en positiv spiral där fler, både människor och företag, många av kommunens fornlämningar på åsarna. vill etablera sig i kommunen. För att möta de utmaningar som finns i framtiden Förhistoriska spår och för att säkerställa en hållbar tillväxt ska Katrine Spåren av de första människorna i området för Kat holm vara och uppfattas som en attraktiv kommun för rineholms kommun består av fynd med grovt till- boende, besökare och företag. I översiktsplanen har vi huggna yxor från tidig stenålder. Dessa första invånare därför valt att utgå från att kommunen växer enligt livnärde sig på jakt, fiske samt insamling av vad natu- tillväxtscenariot med cirka en procent per år. ren hade att erbjuda. För cirka 5000 år sedan stod vattnet mellan 30–40 meter över nuvarande nivå. Klimatet var var- KOMMUNEN GENOM TIDEN mare än idag och man började så småningom odla jor- den. Från den här tiden finns också kända boplatser, Landskapet formas till exempel i Björkvik, Floda, Julita, Katrineholm och Isen smälte slutgiltigt bort från området för Katrine Östra Vingåker. Helt dominerande tycks Stora Malm holms kommun för knappt 10 000 år sedan. De jord ha varit vid den här tiden. Boplatsen vid Östra Vrå hör arter som bildas i samband med en istid är av tre till de mest kända stenåldersboplatserna i landet. huvudtyper; morän, isälvsavlagringar och glaciallera. Landet fortsatte efter hand att stiga och under Dessa tre jordarter täcker tillsammans en väldigt stor bronsålder (tiden cirka 1800–500 fkr) stod vattnet tro- andel av kommunen varav morän täcker de största ligen 20–25 meter över nuvarande nivå. Då kommunen ytorna. Jordarternas fördelning över landskapet har ligger högt innebär detta att landarealen inte var så givit mycket olika förutsättningar för människan att mycket mindre än idag. Många fler sjöar fanns dock, nyttja marken. då en stor del av dagens sankmarker troligen ännu inte Den mark som främst har odlats är lera och andra vuxit igen. Bebyggelsen försköts nu österut och söderut finkorniga sediment medan områdena som domineras inom kommunen. av kalt berg och morän mestadels är skogbevuxna. Ett Övergången till äldre järnålder och yngre järnålder mycket karaktäristiskt inslag i jordartsgeologin är de (cirka 500 f kr–1050 e kr) verkar ha fortskridit lugnt rullstensåsar som kan följas mil efter mil genom kom- och sannolikt låg bebyggelsen inom samma områden munen. Åsarna var förr mycket viktiga kommunika- som under bronsåldern. Troligtvis fortsatte man att bo

24 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

på samma platser som under tidigare perioden. Jord bruket blev med tiden allt viktigare och landhöjningen bidrog till bättre tillgång på mark. Den dominerande näringen under den här tiden var jordbruket, vilket foto: Marie Malmströmfoto: kompletterades med boskapsskötsel, jakt och fiske. Ofta antyder gårdsnamnen ett ursprung i förhistorisk tid.

Samhällsstruktur och landskap Katrineholms kommun är en gammal kulturbygd som är rik på fornlämningar och kulturmiljöer. Kommunen område motsvarar åtta socknar – Björkvik, Floda, Julita, Katrineholm, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm samt Östra Vingåker. 1971 blev Katrineholm storkom- mun då Björkvik, Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malms kommuner tillsammans med staden Katrine holm bildade en kommun. Tidigare hade Östra Ving åker och Stora Malm slagits samman liksom Sköldinge och Lerbo. Alla dessa socknar var sedan medeltiden Lerbo, omkring Stensjön i Stora Malm ner mot Eriks självständiga och dominerades av stora gårdar. Idag bergssjön, i Björkvik utmed Yngarens strand samt i profilerar sig de gamla socknarna utifrån sina egna Östra Vingåker väster om Nässjön. Den största delen förutsättningar. av kommunens yta består av övergångsbygd, vilket Samhällsstrukturen i kommunen är förhållande- innebär en gradvis förändring i landskapet från slätt- vis småskalig och tätorterna utspridda. Växlingarna i bygd till skogsbygd. Stora sammanhängande odlings naturlandskapet har i stor utsträckning påverkat ytor med stora jordbruk övergår här i en mer upp bebyggelsens utbredning och karaktär, men också splittrad landskapsbild, där kulligheten och andelen näringsinriktning och jordbrukets olika organisations- vatten ökar. Övergångsbygden omger slättbygden och former har haft betydelse. Där landskapet är som mest täcker stora delar av markytan i Lerbo, Sköldinge, öppet är också tillgången på odlingsbara jordar som Björkvik, Floda och Julita. I skogsbygden är odlingen störst. Denna typ av landskap kan karaktäriseras av mycket begränsad omfattning. Sammanhängande som slättbygd. Områden med ett slutet landskap, med större områden av skogsbygd finns framförallt i kom- hög grad av kullighet, relief och en stor andel vatten, munens nordöstra och sydvästra ytterområden. karaktäriseras som skogsbygd. Mellan dessa typer Växlingarna i naturlandskapet har påverkat be- ligger övergångsbygden. byggelsens karaktär men också näringsinriktning och Större koncentrationer av utpräglad slättbygd jordbrukets olika organisationsformer har haft bety- återfinns i den västra delen av Julita socken vid sjön delse. Som regel kan man säga bebyggelsen är tätare ju Öljaren, i de centrala delarna av Floda, Sköldinge och bättre försörjningsmöjligheterna är. Till största delen hänger detta ihop med förutsättningar för jordbruk och de är naturligtvis bäst i slättbygden. Men också karaktären på jordbruket inverkar. Inom slättbygden finns både de stora godsen med sina många torp och byar där gårdarna ägs och brukas av självägande bönder. foto: Robert Davidsson foto: Där godsen dominerar är bebyggelsen sparsam inom de mest öppna delarna. I de fall då bebyggelsen ligger i själva den öppna bygden är den samlad intill vägarna. Den här typen av landskap finn omkring säterierna Julita, Fågelsta, Gimmersta och Äs, runt Eriksberg och Klastorp samt omkring de stora gård arna vid Yngarens västra strand. I Sköldinge, Lerbo och Floda ser bebyggelsemönstret i slättbygden helt annorlunda ut. Här ligger bebyggelsen istället koncentrerad till de öppna slätterna och består inte av gods, utan av större byar. I övergångsbygden, med varie-

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 25 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER foto: Robert Davidsson foto:

rande grad av öppenhet, ligger mest enstakar gårdar skapa en sörmländsk motsvarighet till de stora kuror- och torp men också mindre byar. I skogsbygden är terna. Av brunnens egna byggnader återstår endast två bebyggelsen gles och spridd och består mest av mindre paviljonger. Under brunnsepoken uppfördes flera gårdar och torp. Det är egentligen bara vid bruks mycket stora hus som återfinns intill brunnsområdet. orterna som det finns koncentrerad bebyggelse inom denna landskapstyp. Björkvik Björkvik är beläget i kommunens sydligaste Bebyggelsens och odlingens lokalisering och struk- delar och är en av de större tätorterna på landsbygden, tur varierar inom de tre olika landskapstyperna. Men med ett invånartal på cirka 500 personer i tätorten skillnaderna har också andra orsaker än de rent natur- och 1 400 personer i socknen. Orten är en typisk geografiska. Ägandet av marken har i stor utsträckning jordbruksbygd med flera stora gods. Björkviks nutida påverkat kulturlandskapets utseende och den ägar- centrum är dock ett förhållandevis ungt samhälle som grupp som ända in i modern tid har dominerat inom spontant växte fram kring den nya kyrkan. Det har detta område är adeln. inte den strikta struktur som ett planerat samhälle skulle ha haft, men inte heller den karaktär som det Tätorterna långsamt och organiskt framvuxna ger. Följande orter definieras som tätorter i kommunen: Bie, Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla, Forssjö Forssjö är ett modernt villasamhälle i när Äsköping. heten av Katrineholm, med ett invånartal på cirka 500 personer. Orten har växt upp kring Forssjö bruk och Bie Dagens Bie, med ett invånartal på cirka 500 per- är belägen i ett kraftigt kuperat parti, omgivet av soner, är ett samhälle som har sitt ursprung i Bie by skogsmark, vid Forssjösjön. och badanläggningen som anlades 1843. Åsen Biemon Bebyggelsen ligger huvudsakligen samlad längs har sedan forntiden nyttjats som färdväg men var med vägen som löper genom orten, strax intill stranden. också en förutsättning för framväxten av Bie som kur- Orten begränsas i söder av Forssjösjön, i öster av indu- ort. Vatten från kringliggande mossmarker filtrerades striverksamhet (sågverk) och i norr av naturområde genom åsens sandlager och rann ut i klara källor. och vattentäkt. I trakterna finns också ett av Sörm 1843 uppfördes byggnader invid källorna med syfte att lands största gods, Ericsbergs slott.

26 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Strångsjö Strångsjö är ett samhälle med drygt 300 invånare, där äldre bebyggelse med prägel av tidigt 1900- tal och nyare villabebyggelse möts. Strångsjö fick en järnvägsstation när järnvägen mellan Katrineholm och Norrköping stod klar 1866. I den glest bebyggda skogs- trakten mellan socknarna Östra Vingåker och Stora Malm växte orten fram. Järnvägen går rakt igenom samhället, men det är idag länge sedan tågen stannade där.

Floda nya kyrka.

Sköldinge Sköldinge präglas av ett öppet slättland- skap och på orten bor det idag cirka 600 personer. Malmfyndigheter har i trakten brutits sedan 1600- talet och den tidiga verksamheten vid Sköldingebruk och omfattande gruvdriften vid Kanntorp har präglat Vy vid Valla station. socknen. Omfattande industriverksamhet bildade grunden för samhällets existens och till industriepoken Valla Valla ligger en mil öster om Katrineholm och är hör också järnvägen. kommunens näst största tätort med ett invånarantal När en station förlades till Valla skapades för på cirka 1500 personer. Stambanans öppnande 1862 utsättningar för uppkomsten av ett stationssamhälle. gav förutsättningarna för stationssamhället Valla att Sakta försköts socknens centrum från kyrkomiljön växa fram ur de två byarna Häringe och Walla. till stationsområdet. Vid Kanntorps station (numera Under 1880-talet inleddes industrietableringar Sköldinge) utvecklades en tätort med gruvan som som kom att få stor betydelse för ortens utveckling och viktigaste arbetsplats. som fortfarande, genom byggnader som står kvar, ger samhället en särskild prägel. Samhällets tillväxt under tidigt 1900-tal ledde till att bebyggelsen på orten fick stadsmässiga inslag, exempelvis med bankhus. Valla tillhörde Sköldinge kommun fram till år 1971 och var då kommunens centralort.

Äsköping I tätorten Äsköping bor det drygt 300 personer. Äsköping är nära förbunden med Julitatrakten som är rik på stora gårdar med höga kulturhistoriska värden. Mest känd är Julita – Sveriges Lantbruks museum, som idag är en av Sörmlands mest besökta turistattraktion.

Sköldinge – flygbild.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 27 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

LÄGET I REGIONEN Stockholm är dock kärnan i den regionbildning som är Sveriges tillväxtmotor. Befolkningen ökar i regionen och enligt Sörmlandsstrategin 2020, som tagits fram Kommunens strategiska läge av Regionförbundet Sörmland, kommer Stockholm- Genom Katrineholms kommun löper ett stort antal Mälarregionen växa med mer än 1 400 000 invånare kommunikationsleder. Här korsas den västra och den till 2050. Detta kommer ställa krav på cirka 20 000 södra stambanan och riksvägarna 52, 55, 56 och 57 nya bostäder per år och i Sörmland cirka 1 500– går igenom kommunen. Inom en radie av tio mil från 2 000 bostäder per år fram till 2050. Idag råder dock Katrineholm nås städer som Örebro, Linköping, Norr bostadsbrist i regionen vilket medför stora utmaningar köping, Västerås, Eskilstuna, Nyköping samt Stor för kommunerna. stockholm och inom en radie på 15 mil nås en tredje- Landstinget i Stockholm har utarbetat en regional del av Sveriges befolkning. utvecklingsplan för länet (RUFS 2010) och har i den Restiden från Stockholm är under en timme med utökat Stockholms växande funktionella omland till tåget och Göteborg når man på cirka två timmar. att även omfatta Östra Mellansverige. Östra Mellan Katrineholm ligger dessutom inte mer än fem mil från sverige är beteckningen som används för sju län; Stockholm Skavsta och Norrköpings flygplats vilket Stockholms, Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, innebär goda flygförbindelser ut i Europa. Tack vare Örebro, Gävleborgs och Östergötlands län. Målbilden läget är vår kommun en naturlig knutpunkt för såväl för Östra Mellansverige bygger på en vidareutvecklad järnvägar som vägar. flerkärnig rumslig struktur, där människor, verksam- Den väl utvecklade infrastrukturen gör att kom- heter och funktioner samlas i orter utmed kommuni- munen har utmärkta förutsättningar för en attraktiv kationsstråken och i deras skärningspunkter. kollektivtrafik. I tider av regionförstoring och struk I Målbild 2050 identifieras de regionala stor turella omställningar på arbetsmarknaden är till- gången till snabba förbindelser till större städer av stort värde. Dessutom knyts två starka tillväxtcentra samman här; Stockholm/Mälardalen och Östergöt land/Norrköping-Linköping. Väg 56 är utpekad som nationell stamväg mellan Norrköping och Gävle och ingår i projektet ”Räta linjen”. Räta linjen korsar Katrineholm och tvärförbinder europavägarna E4, E20 och E18 och är utpekad som viktig nationell vägkorridor för godstransporter. Som sådan är den en viktig länk för Katrineholms logistik- centrum. Vår kommun är med i ”Räta linjen-gruppen” som arbetar för att vägsträckan ska förbättras med målet mötesfri väg år 2020. I vår kommun är sträckan Katrineholm-Stora Sundby utpekad för framtida ombyggnation. Inom den sträckan räknas även förbi- fart Äs. När det gäller förbifarten så har Trafikverket efter genomförd utredning och samråd beslutat om sträckningen och planeringsarbetet kommer fortsätta med alternativ två (se karta här intill). Väg 52 förbinder Örebro med Nyköping. Det finns förbättringsområden på sträckan inom Katrineholms kommun mellan Katrineholm – Vingåker samt delar av vägen mellan Katrineholm och Nyköping. En åtgärds- valsstudie har tagits fram av Trafikverket i april 2014 för väg 52.

Stockholm som tillväxtmotor

Tillväxten i Sverige är koncentrerad till våra storstads- Visar studerade korridoralternativ ur Trafikverkets samrådshandling områden: Stockholm, Göteborg och Malmö. ”Väg 56 delen förbi Äs” 2014-03-21.

28 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER foto: Josefine Karlsson Josefine foto:

städerna som nodstäder i den flerkärniga strukturen. Södermanland är ett av de län som totalt sett har en Därmed exkluderas en alternativ målbild där mindre högre andel av befolkning över 55 år än riket i stort. städer och stationssamhällen ingår. En stor andel människor i dessa åldrar innebär ett Katrineholms kommun förespråkade i sitt RUFS- kommande behov av service för kommunerna, liksom yttrande en modifierad syn som bygger på att det inte kommande pensionsavgångar. Utmärkande för ålders- råder någon motsättning mellan de två alternativen strukturen på landsbygden är att andelen människor i storstäder eller mindre städer utan att de istället till- åldrarna 20–35 år är låg, och allra lägst är andelen sammans bildar en grund för flerkärnig utveckling 25–29 åringar. med hjälp av den befintliga samhällsstrukturen och ett Befolkningen förväntas öka de närmaste åren med utbyggt transportsystem. Katrineholms kommun kan tanke på invandringen från andra länder. De som flyt- bidra till uppfyllelse av det målet genom att bland tar hit är i regel unga, det vill säga personer som kom- annat kunna erbjuda bostäder med pendlingsmöjlighe- mer att finnas på arbetsmarknaden under lång tid. ter till bland annat Stockholm och ett gott logistiskt Ungefär 150–175 nya bostäder per år har skapats i läge. Genom ett utbyggt nät av kommunikationer bör Södermanlands län när ägarna bosätter sig permanent även den tätortsnära landsbygden kunna inkluderas i i sina fritidshus. Det är cirka 30 procent av de nya denna målbild. bostäderna per år. Inte i något annat län omvandlas fritidhus till permanentbostäder i den omfattningen. Den sörmländska landsbygden Det är kanske det viktigaste skälet till att befolkningen Sysselsättningen på landsbygden i Katrineholms kom- ökar på landsbygden. Under perioden 2005–2010 flyt- mun har, i motsats till riket i övrigt, haft en positiv tade cirka 700 hushåll per år permanent in i sin som- utveckling de senaste åren. Sedan 2007 har sysselsätt- marstuga. Detta kan medföra vissa bekymmer, som ningen ökat med cirka 18 procent på landsbygden i dåliga servicefunktioner och miljöproblem med perma- kommunen, vilket kan jämföras med i snitt fem procent nentbostäder som ej är anslutna till det kommunala för hela länet. Landsbygdens sysselsättning blir även vatten- och avloppsnätet. allt mer differentierad och därmed mindre konjunktur- Arbetsmarknaden i länet är relativt begrän¬sad känslig och det finns potential för utveckling av nya vilket driver på regionförstoringen. Förutsättningar att företag inom tjänste-, service- och besöksnäringen. ta del av den drivkraft som närheten till Stockholm Befolkningsökningen ser olika ut i olika delar av innebär är inte lika för alla sörmländska kommuner. länet. I kommunerna närmast Stockholm (Strängnäs, Länet präglas av en flerkärnig ortsstruktur, svaga Trosa och Gnesta) ökar befolkningen både på lands- inomregionala samband och regional obalans i till- bygden och i små såväl som stora orter. I Nyköpings, gänglighet, befolknings- och sysselsättningsutveckling. Eskilstunas och Katrineholms kommuner är det främst För att stärka hela länets utveckling krävs insatser och i centralorterna befolkningen ökar, tillsammans med långsiktigt arbete för både IT- och trans-portinfra- orter och landsbygd som ligger nära centralorten. struktur samt kollektivtrafik och godstransporter.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 29 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 2007 för Flens kommun) inom vilka områden kommunen ska utvecklas. De nämner under viktiga gemen- Katrineholms kommun gränsar till de sörmländska samma frågor den då aktuella ombyggnaden av riks- kommunerna Eskilstuna, Flen, Nyköping och Vingåker väg 52 vilket tyder på en vilja att utveckla stråket mel- samt till kommunerna Finspång och Norrköping i lan Flen och Katrineholm. Östergötlands län. Vi ser det som positivt att samverka Vi ser gärna ett fortsatt samarbete med Flens och med andra kommuner i regionen och ska verka för att Vingåkers kommuner. Flen-, Vingåker- och Katrine vidareutveckla mellankommunala samarbeten. holms kommun samarbetar även genom ett gemensamt Samordning över kommungränserna är viktig i bolag, Sörmland Vatten och Avfall AB kring renhåll- många sammanhang. Viktiga frågor att samverka nings, vatten- och avloppsfrågor. kring gäller framförallt utvecklingen av bra infrastruktur och kommunikationer i den expansiva region som Stråket Katrineholm – Norrköping kommunerna ingår i. Det blir även allt viktigare att ha I stråket Katrineholm – Norrköping ser vi en stor en gemensam bild av bostads- och arbetsmarknaderna potential för framtiden främst när det gäller pendling i regionen när pendlingen ökar. Katrineholms kom- mellan de två städerna. Möjligheten att pendla stärker mun ingår i Regionförbundet Sörmland samt Sörm arbetsmarknaden samt möjligheten till högre utbild- lands kollektivtrafikmyndighet där länets samtliga nio ning. Det är därför viktigt att utveckla infrastrukturen kommuner och landstinget ingår. i detta stråk. I fördjupning av översiktsplan för Åby/ De stråk som vi pekar ut som viktiga för utveck- Jursla pekas dessa orter ut som utvecklingsorter för ling är i starkt kopplade till de angränsande kommu- bebyggelse och verksamheter och Norrköpings kom- nerna Flen, Vingåker, Nyköping, Norrköping och mun vill satsa på pendeltågstrafik. Vi ser det positivt Eskilstuna. Ett samarbetsprojekt pågår även med att Norrköping utvecklas i riktning mot Katrineholm Finspång gällande utvecklingen kring Tisnaren. vilket stämmer bra överrens med våra strategier. Vi ser gärna ett samarbete med Norrköpings kommun för att Stråket Vingåker – Katrineholm – Flen förstärka stråket mellan kommunerna. Ett viktigt stråk vi har pekat ut för en hållbar utveckling i våra strategier är Vingåker – Katrineholm – Flen. Katrineholm – Björkvik – Norrköping – Det är viktigt att kommunerna samarbetar i frågor Nyköping kring infrastruktur, kollektivtrafik och lokalisering av Stråket Katrineholm – Björkvik, ansluter i förlängning bebyggelse i detta stråk. till E4 och når både Nyköping och Norrköping. Vingåkers kommun har i sin översiktsplan (Över Utvecklingspotentialen här ligger främst inom Katrine siktsplan för Vingåkers kommun, 2010) pekat ut strå- holms kommun men vi ser gärna ett samarbete kring ket Vingåker – Baggetorp för en hållbar utveckling och kollektivtrafik i detta stråk. Björkvik skulle även mest lämpat för lokalisering av ny bebyggelse. Det är kunna stärkas av ett samarbete med Nyköpings kom- helt i linje med våra strategier för utvecklingen av Kat mun i frågor gällande offentlig service. rineholms kommun. Flens kommun har inte lika tydligt tagit ställning i sin översiktsplan (Översiktsplan Katrineholm Äsköping – Kungsör – Eskilstuna Ett annat viktigt stråk är Katrineholm – Äsköping och vidare norrut. I nordlig riktning nås Kungsör och Eskilstuna. Även här ligger utvecklingspotentialen foto: Mattonfoto: främst inom Katrineholms kommun men vi ser gärna ett samarbete kring kollektivtrafik och lokalisering av bebyggelse i detta stråk.

Exempel på regionala samverkansformer som Katrineholms kommun ingår i:

Kolmårdsgrannar Hösten 2012 startade ett samarbete för utveckling av den funktionella regionen i Södermanland och Öster götland. De samverkande kommunerna kallar sig Kol

30 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Karta som visar Katrineholms läge och stråk i förhållande till angränsande kommuner.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 31 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

mårdsgrannar. Den 25 september 2012 undertecknade Leader Sörmland kommunstyrelsens ordförande från Norrköping, Fin Katrineholm är en av åtta kommuner i Södermanland spång, Katrineholm, Vingåker, Nyköping och Oxelö som verkar tillsammans för landbygdsutveckling. sund en avsiktsförklaring. Samarbetet mellan kommu- Kommunerna som ingår i Leader Södermanland är nerna syftar till att bättre möta invånarnas önskemål Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Kungsör, och behov, men syftar också till att kommunerna till- Nykvarn samt Vingåker. Leader samfinansieras med sammans ska kunna bidra till en växande storstadsregion. medel från dessa kommuner samt EU-medel från Områden för samverkan mellan Kolmårdsgrannarna: främst Jordbruksfonden. Kollektivtrafik och pendling, Översiktsplanering, Bred band, Utbildning och arbetsmarknad, Gymnasiesam RIKSINTRESSEN verkan, Upphandling och andra administrativa tjänster. Riksintressen är områden som enligt tredje och fjärde Stockholm Business Alliance kapitlet Miljöbalken bedöms ha värden av vikt för Katrineholms kommun ingår som partner i det regio- hela landet och ska därför skyddas mot åtgärder som nala samarbetsprojektet Stockholm Business Alliance, påtagligt kan skada dessa värden. Riksintresse kan SBA. 47 kommuner i Storstockholm-Mälarregionen är gälla för områden som är skyddsvärda på grund av medlemmar och ska tillsammans verka för att dels sina speciella natur- och kulturvärden eller för områ- locka internationella investeringar till regionen, dels den som är av betydelse för ett speciellt nyttjande till öka samarbetet inom området i näringslivsfrågor. exempel för friluftsliv eller kommunikationer. Om- Samarbetet sker under det samlade varumärket Stock rådena kan även vara riksintressanta för totalförsvaret. holm – Capital of Scandinavia. Det centrala arbetet Vid planering är det av stor vikt att de utpekade genomförs av Stockholms stads näringslivskontor. riksintressenas kvalitéer ska framhållas och att framtida förändringar ska bidra till att förstärka och Samarbete kring Tisnarbygden utveckla de värden som finns idag. De värden som Katrineholms kommun samarbetar med Finspångs och ingår i riksintresset ska brukas och ses som en tillgång. Vingåkers kommun för att få större kunskap om befolk Hänsyn ska även tas vid förändringar inom eller i ning, företag och rörelsemönster i området. Detta för anslutning till riksintresset. att kunna ta kloka beslut för framtiden och kunna samverka i rätt frågor. Det handlar främst om att hitta effektiva lösningar för personer boende i området som Övergripande rekommendationer idag påverkas av kommungränserna på ett negativt sätt. Åtgärder som medför påtaglig skada på riksintres- Samarbete kring miljöförbättrande åtgärder Kol sena får inte tillåtas. snaren-Viren samt Öljaren. Varje förändring inom eller i anslutning till riksin- Katrineholm och Vingåkers kommuner driver ett sam- tresset ska prövas mot bakgrund av motiven för varför området är av riksintresse. arbetsprojekt kring sjöarna Kolsnaren och Viren i form av en vattendragsgrupp. Syftet med projektet är Vid upprättande av behovsbedömning för detalj- att få till frivilliga miljöförbättrande åtgärder i avrin- planer som berör riksintresse ska bedömningen omfatta förutsättningar för värdets bevarande. ningsområdet för att förbättra den ekologiska statusen i sjöarna. Medlemmarna i vattendragsgruppen är lant- Vid förhandsbesked och bygglov inom eller i brukare/verksamhetsutövare kring sjöarna. Projektet anslutning till riksintresseområde ska alltid bedöm- ningar göras om nybyggnation kan komma att finansieras delvis med pengar från Greppa Näringen, skada riksintresset. Länsstyrelsen i Södermanlands län och Södermanlands sparbank. Det finns sedan tidigare ett liknande gemen- Värdefaktorer som ska belysas ska vara av relevans för bedömningen av det sammantagna värdet för samt projekt mellan kommunerna kring sjön Öljaren. riksintresset.

KFV-samarbetet Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner samverkar i olika frågor när det gäller näringsliv, utbildning och fysisk planering.

32 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

7. Hålvetten – Näsnaren Värdeomdöme: Hålvetten och Näsnaren är sprick dalssjöar av klarvattentyp och ej direkt försurnings-

foto: Hanna Maxstad känsliga. Skogarna är i många fall extremt örtrika med stora förekomster av sällsynta skogsväxter. Mindre områden med ädellövskog och skog med naturskogskaraktär utgör värdefulla inslag. I sjöarna finns fem rödlistade snäckarter. Området har även ornitologiska värden och är av betydelse för landskapsbilden och det rörliga friluftslivet bland annat genom att Sörmlandsleden passerar härigenom. Rep- resentativt odlingslandskap i skogsbygd med lång kontinuitet kring gårdarna Hinnäs, Kvarntorp, Sörgölet, Brännkärr, Jacobsberg, Järnbol, Löppsjötorp, Nästviken, Harpebol och Simonsbol. Stor förekomst av naturbetesmarker med en mycket art- och individrik flora.

8. Hälleforsgången Riksintresse för naturvård Värdeomdöme: Hälleforsgången är landets största I Katrineholms kommun finns det 17 områden som är diabasgång. Den upptar en sammanlagd yta av av riksintresse för naturvården. Områden av riksin- 40–50 km2 och sätter i stor utsträckning sin prägel på tresse för naturvården i Södermanlands län beslutades de områden den övertvärar då den framträder med av Naturvårdsverket den 7 februari 2000. egna landskapsformer. Ett av de mer karakteristiska avsnitten av Hälleforsgången har därför tagits upp 1. Barrsjömossen som riksobjekt. Den har klass II i länsstyrelsens Värdeomdöme: Svagt välvd, för regionen representativ naturvårdsprogram. I anslutning ligger även Knissla mosse med ett öppet mosseplan. Mossen har en av mossen, ett myrkomplex med ett värdefullt topogent länets mest intressanta insektsfauna. kärr. Källarhalsen är ett rikkärr med kalkpåverkad flora. Våtmarkerna har klass I i Naturvårdsverkets 2. Brebol våtmarksinventering. Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap i mel- lanbygd med lång kontinuitet kring gårdarna Älskebol, 9. Lisstorpsblocken Brebol och Värna. Naturbetesmarker med art- och Värdeomdöme: En samling stora egendomligt vittrade individrika växtsamhällen. block av en relativt ovanlig vulkanisk bergart.

3. Bråtamossen 10. Långmossen Värdeomdöme: Orört, mångformigt myrkomplex med Värdeomdöme: Orört myrkomplex med värdefull svagt fattigkärr och en för regionen ovanlig flora. välvd mosse och ett topogent kärr med sumpskog.

4. Bränntorp 11. Nygård – Hällvik Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap i mälar Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap i kol- mården med lång kontinuitet. Stor förekomst av natur- mårdenbygd med lång kontinuitet. Stor förekomst av betesmarker med en mycket art- och individrik flora. naturbetesmarker med mycket art- och individrik flora.

5. Eriksberg – Kårtorp 12. Pilgöljan Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap i mel- Värdeomdöme: Ett mångformigt rikkärr med en artrik lanbygd med lång kontinuitet. Stor förekomst av natur- flora och höga naturvärden. betesmarker med en mycket art- och individrik flora. 13. Stora Munkebo 6. Floden Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap i mel- Värdeomdöme: Näringsrik sjö med täta vassar och rikt lanbygd med lång kontinuitet. Art- och individrik fågelliv. Slåtter bedrivs längs den norra stranden. öppen naturbetesmark.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 33 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER foto: Hanna Maxstad

14. Tåkenön – Lillön – Väsboön med lång sammanhängande form. Kulturlandskap Värdeomdöme: Öarna utgör ett av länets mest värde- med ädellövskog och fågelrika vassvikar. Represen fulla ädellövskogsområden. Stora arealer lövskog av tativt odlingslandskap med lång kontinuitet kring naturskogskaraktär, botaniska och zoologiska värden. Kila by. Art- och individrik öppen naturbetesmark. Rester av ett ålderdomligt jordbruk i östra delen av Tåkenön med ängsbruk, betesdrift och tidigare lövtäkt. Kommu nens ställningstagande gällande Området har både natur- och kulturhistoriskt intresse. riksintressen för naturvård Ingår dessutom i Naturvårdsverkets nationella beva- Översiktsplanen föreslår inga nya områden för bebyg- randeplan för odlingslandskapet (objekt D83-04). gelse inom område utpekat som riksintresse för natur- vård. För förhandsbesked och lovprövning inom och i 15. Öknaby anslutning till områdena ska stor hänsyn tas till natur- Värdeomdöme: Representativt odlingslandskap med miljön och om möjligt ska annan lokalisering prövas. lång kontinuitet. Förekomst av naturbetesmarker med mycket art- och individrik flora. På Öknaby återfinns en av länets mest värdefulla naturbetesmarker och här Riksintresse för kulturmiljö påträffas en ovanligt rik förekomst av hävdgynnade I Katrineholms kommun finns sex riksintresseom- växter. Betespräglad skog finns i området. råden för kulturmiljövården. En av dessa utgörs av en stadsmiljö i Katrineholm (D28) och beskrivs i över- 16. Tolmon – Åkforsån siktsplanens första del som berör staden. Värdeomdöme: Tolmon är genom sin storlek, mångfor- Områden av riksintresse för kulturmiljövården är mighet och relativa orördhet ett av Mellansveriges områden som bedöms ha kulturvärden av nationellt mäktigaste åslandskap. Påtaglig är även den kontinu intresse och som därför utsetts som riksintressen av erliga övergången som kan spåras till nutida vatten Riksantikvarieämbetet enligt Förordning (1998:896) draget Åkforsån med dess speciella djurliv och kring- om hushållning med mark- och vattenområden. Riks liggande naturbetesmarker med art- och individrika intressena innebär inte något områdesskydd utan syf- växtsamhällen. tet är att de riksintressanta värdena ska prägla platsen.

17. Åstorp – Magda D24 Tåkenön Värdeomdöme: En stor koncentration av tydligt fram- Motivering: Väl bibehållna ängs- och hagmarksmiljöer trädande De Geermoräner på regelbundna avstånd och på slåtter- och fäbodar. (Torp).

34 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Uttryck för riksintresset: D29 Ericsberg • Fiskartorp under Julita gård. Motivering: A. Slottslandskap med bruk och socken- • Närmast torpet öppen mark. och häradscentrum präglat av storgodset Ericsberg. • Ädellövsskog med spår av hamling. (Bruksmiljö, Vägmiljö). • Mindre delar av ängsmarken präglad av slåtter B. Vetenskapligt intressant stenåldersboplats. och bete. (Fornlämningsmiljö). • I anslutning till torpet finns ett bostadshus i nationalromantisk stil, uppförd för den dåvarande Uttryck för riksintresset: ägaren till Julita gård. A. • Ericsbergs slott i barockstil med äldre delar och på- D25 Julitabygden kostad inredning samt underlydande gårdar och torp. Motivering: Rikt herrgårdslandskap präglat av stor- • Forssjö järnbruk med masugn och såg. drift, sedan medeltiden. (klostermiljö). • Stora Malms sockencentrum med medeltidskyrka och byggnader i samma färg som Ericsbergs. Uttryck för riksintresset: • Gammalt administrativt centrum med tingshus • Husgrund från järnåldern som visar ett monu och hållstall vid Stensjö med en del av den gamla mentalt byggnadssätt. vägen bevarad. • Abbotshuset och andra rester av Julita cisterciens- • Äldre vägnät. kloster från tidig medeltid. • Herrgårdarna Julita, Gimmersta, Ås och Fogelstad B. har huvudbyggnaden från 1600-, 1700- och • Stenåldersboplats i Östra Vrå som gett namn åt 1800-talen och långa allésystem. Mälardalens äldsta jordbrukskultur. • Centralt belägna sätesgårdar och perifert till od- lingsmarken anlagda arrendegårdar och torp. Kommunens ställningstagande till • Gryts arrendegård från 1700-talet på platsen för riksintressen för kulturmiljövård den medeltida prästgården. Inom riksintressena för kulturmiljövården föreslår inte översiktsplanen några nya områden för bebyg- D26 Flodabygden gelse. Vid plan och lovprövning för ändringar eller Motivering: Herrgårdslandskap med rötter i både med- nybyggnad inom eller i anslutning till riksintresse eltid och 1600-tal. (Bymiljö) området ska hänsyn tas till kulturmiljöns värden när det gäller utformning av bebyggelse samt lokalisering Uttryck för riksintresset: av ny bebyggelse eller anläggningar. • Ökna och Fjällskäfte medeltida sätesgårdsbild ningar och Fors, Vegersbergs och Abbotnäs 1600-talssäterier. • Öknaby har sammanhållen bykärna och bebyg gelse i huvudsak från 1800-talet. foto: Hanna Maxstad • Floda nygotiska sockenkyrka med bevarade medeltida delar samt välbevarat sockencentrum.

D27 Granhed Motivering: Bymiljöer med bibehållen karaktär.

Uttryck för riksintresset: • Byarna Östra och Västra Granhed med väl- bevarad bykaraktär och bebyggelse från 1700- och 1800-talen. • Småskaligt odlingslandskap, odlingsrösen och betesmarker. • Väg med 1600-talssträckning • Kvarnmiljö • Skola

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 35 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Riksintresse friluftsliv Riksintresse för kommunikationer I Katrineholms kommun finns delar av ett område av Riksintresse för vägar och järnvägar ingår i riksintres- riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. miljöbalken. set kommunikationer och pekas ut av Trafikverket. I Områden av riksintresse för friluftsliv i Södermanlands Katrineholm är järnvägarna och riksväg 52, 55, 56 län beslutades av Naturvårdsverket 1989. Under 2013 utpekade, samt Katrineholms kombiterminal med fick Länsstyrelsen i uppdrag av Naturvårdsverket att Fabriksgatan/ Trädgårdsgatan/Fågelgatan/Industri se över länets riksintressen för friluftslivet, och vid gatan och väg 555 utpekade som riksintresse för kom- behov föreslå nya. Länsstyrelsens förslag var ute på munikationer. remiss till den 20 december 2013. Kommunens ställningstagande gällande D11 Hjälmaren och Julita riksintresse för kommunikationer Huvudkriterier: Område med särskilt goda förutsätt- Vid prövning av förändringar inom eller i anslutning ningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande till riksintresse för kommunikationer ska hänsyn tas upplevelser. Område med särskilt goda förutsättningar till risken för negativ påverkan på tillkomst eller nytt- för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed beri- jande av anläggningen. Möjligheten till ny bebyggelse i kande upplevelser. Vid 2013 års revidering förslogs en anslutning till dessa områden ska även prövas med utökning av området till att även omfatta delar av hänsyn till buller, vibrationer och olycksrisk. Julita och delar av Öljaren. Kartan visar den tidigare avgränsningen. Riksintresse för totalförsvaret Kommunens ställningstagande gällande Försvarsmaktens riksintressen omfattar dels riksintres- riksintresse för friluftsliv sen som kan redovisas öppet, dels riksintressen som av Inom riksintresse D11 Hjälmaren och Julita föreslår sekretesskäl ej kan redovisas öppet. Utöver dessa finns översiktsplanen ett nytt LIS-område i anslutning till anläggningar av riksintresse som är utspridda över lan- befintligt fritidsområde Udden. Vid plan och lov dets yta och vars influensområde av sekretesskäl inte prövning för ändringar eller nybyggnad inom eller i kan redovisas öppet. I vissa fall kan riksintresset leda anslutning till riksintresseområdet ska hänsyn tas till att utökad lovplikt måste införas med särskilda riksintressets värden. Hänsyn ska tas till platsens områdesbestämmelser, eller att förordnande enligt 11 karaktär och landskapsbild. Åtgärden ska ej beröra kap 12 § PBL behöver beslutas av Länsstyrelsen för ett mark som är av betydelse ur allemansrättslig syn- visst geografiskt område. Länsstyrelsen förutsätts i punkt eller mark som utgör strövområden för dessa fall vid behov få en separat redovisning av före- befintlig bebyggelse. liggande riksintresse. foto: Hanna Maxstad

36 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Kommunens ställningstagande gällande riksintresse för yrkesfiske Översiktsplanen föreslår Uddens fritidshusområde foto: Hanna Maxstad som omvandlingsområde och ett nytt LIS-område i anslutning till fritidshusområdet, dessa bedöms inte påverka riksintresset negativt.

Riksintresse för energidistribution Energimyndigheten ansvarar för att ange riksintressen för energidistribution. Enligt strategin för riksintressen från december 1996 ska i fråga om energidistribution bestämmelser om riksintressen tillämpas på områden för anläggningar som är del i större sammanhängande system för energidistribution av nationellt intresse. Redovisningen omfattar anläggningar med influens- Enligt Länsstyrelsen i Södermanlands bedömning områden som Försvarsmakten bedömer har betydelse är stamnätet för elförsörjning med 400 kV ledningar/ ur planhänseende. Ett influensområde är ett område kablar inklusive transformatorstationer av riksintresse inom vilket åtgärder som exempelvis ny bostadsbebyg- för energidistribution enligt 3 kap 8§ miljöbalken. gelse kan påverkas av eller som i sin tur kan påverka Det finns inga geografiska avgränsningar för dessa verksamhet inom riksintresseområdet. I vissa fall är områden. det inte verksamheten utan en viss anläggnings funktion som kan påverkas av specifika byggnadstyper och Kommunens ställningstagande gällande infrastruktur. Influensområdets fysiska utbredning riksintresse för eldistribution från till exempel skjutfält eller flygplats varierar bero- I lov- och planärenden i anslutning till stamnätet för ende på verksamhetens art samt vilken typ av åtgärd elförsörjning med 400 kV ledningar/kablar inklusive som ska vidtas. transformatorstationer ska lämpligt avstånd utredas. Inom kommunen kan de riksintressen som inte redovisas öppet framför allt påverkas av uppförandet av höga byggnadsobjekt så som master och vindkraft- Natura 2000 verk. Hela landets yta är samrådsområde för objekt Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturom högre än 20 meter utanför, och högre än 45 meter råden inom hela EU. Syftet är att värna om naturtyper, inom, sammanhållen bebyggelse. fåglar och andra arter som medlemsländerna kommit I vår kommun finns ett utpekat övrigt influensom- överens om att skydda. Varje medlemsland ansvarar råde samt delar av ett övrigt influensområde i kommu- för att skydda och vårda sina områden så att natur nens östra delar. värdena bevaras. I vår kommun finns 40 utpekade områden som alla omfattas av en bevarandeplan, Kommunens ställningstagande gällande bevarandeplanerna har tagits fram av Länsstyrelsen. riksintresse för totalförsvaret Sedan 1 juli år 2001 är alla natura 2000-områden Vid alla plan- och lovärenden inom influensområde klassade som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken. för totalförsvaret ska samråd föras med Försvarsmakten. Även utanför influensområden ska Kommunens ställningstagande gällande alla ärenden som rör höga objekt (högre än 20 meter Natura 2000 utanför, och högre än 45 meter inom, sammanhållen Inga åtgärder tillåts som på ett betydande sätt kan bebyggelse) skickas på remiss till Försvarsmakten. påverka miljön i Natura 2000 områden. Detta gäller även åtgärder som utförs utanför områdena. Vid miljöbedömning för detaljplaner ska Natura 2000 – Riksintresse för yrkesfiske områdets bevarandeplaner utgöra ett viktigt underlag. I Katrineholms kommun omfattas Hjälmaren av riks- Vid ansökan om lov eller tillståndspliktig verksamhet intresse för yrkesfiske enligt 3 kap 5§ miljöbalken. inom riksintresseområden ska det prövas om åtgärden Området ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt eller verksamheten kan medföra betydande påverkan försvåra verksamheten. på det utpekade värdet.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 37 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Kommunens samtliga riksintressen.

TECKENFÖRKLARING

Riksintresse för vägnätet

Riksintresse för järnvägsnätet

Natura 2000-område

Riksintresse för kulturmiljö

Riksintresse för friluftsliv

Influensområde för övrigt riksintresse (totalförsvaret)

Riksintresse för naturvård

Numrering riksintresse naturvård

Numrering riksintresse kulturmiljö och friluftsliv

38 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

SÄRSKILD HÄNSYN

Katrineholms kommun omfattas av varierad och värde full natur. Naturen är en viktig tillgång för kommunen, foto: Hanna Maxstad invånarna och besökarna. Naturen är inte bara viktig lokalt för oss människor den är även särskilt värdefull i ett större sammanhang, det kan vara områden som innehåller sällsynta naturtyper, visar på naturlandska pets utveckling eller hyser unika djur- och växtarter.

Naturmiljö Biotopskyddsområde Enligt Miljöbalken 7 kap 11§ och Förordningen om områdesskydd gäller ett generellt biotopskydd för alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, småvatten och våtmar ker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark och åkerholmar med en areal om högst 0,5 hektar. I särskilda beslut får mindre mark- eller vatten och under 1900-talet har ytterligare våtmarker för- områden, som utgör livsmiljö för hotade djur- eller svunnit. Länets våtmarker inventerades 1983. växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda, för klaras som biotopskyddsområde. Dessutom får Skogs Ädellövskog Skogsvårdslagens 22§ och 23§ innehåller styrelsen förklara särskilt skyddsvärda områden i bestämmelser till skydd för ädellövskog. Kortfattat är skogsmark som biotopskyddsområden. Inom biotop- ädellövskog skogsbestånd om minst 0,5 hektar som till skyddsområdena får naturmiljön inte skadas. minst 50 procent utgörs av ädla lövträd. Till ädla löv- träd räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind Strandskydd och lönn. Under perioden 1983–1985 inventerade läns- Enligt Miljöbalken 7 kap13§ gäller generellt strand- styrelsen ädellövskog i länet. skydd för land- och vattenområde inom 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd för hav, Sumpskog Sumpskog omfattar all trädbärande blöt insjöar och vattendrag. Syftet med strandskyddet är att mark, där träden i moget stadium har en medelhöjd av trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv minst tre meter och den så kallade krontäckningsgra- och att bevara goda livsvillkor på land och vatten för den är minst 30 procent. I slutet av 1990-talet invente- djur- och växtlivet. rade Skogstyrelsen förekomsten av sumpskog i länet. Inom strandskyddsområdet får ingen uppföra eller väsentligt ändra byggnader, gräva, utföra anläggningar Ängs- och hagmarker Våra ängs- och hagmarker är eller vidta andra åtgärder som påverkar djur och växt viktiga på flera sätt. De har en extremt stor mångfald livet. Från förbudet finns vissa undantag och om det av växt- och djurarter, varav många är hotade, samt finns särskilda skäl, kan dispens lämnas från förbudet stora kulturhistoriska värden. Här finns också mycket i lagtexten. stora skönhetsvärden. Äldre betesmarker har dessutom betydelse som kunskaps- och genbanker och är där- Naturinventeringar med värdefulla forsknings- och studieobjekt. Nyckelbiotoper Nyckelbiotoper är skogsområden Värdefulla ängs- och hagmarker i länet pekades ut med mycket höga naturvärden och som har en nyckel- i länsstyrelsens inventering från 1988–1990. Länsstyr roll för skogens missgynnade och hotade arter. elsens inventering följdes upp 2002–2004 med Jord bruksverkets inventering av ängs- och betesmarker. Våtmarker Våtmarker (till exempel mossar, myrar och kärr) har stor betydelse för den biologiska mång- Rödlistade arter Många växt- och djurarter är idag falden. De är en del av landskapets mosaik av natur hotade, bland annat som en effekt av markanvänd- typer och har förutom sitt biologiska egenvärde även ningen inom jord- och skogsbruket, men också genom betydelse för näraliggande ekosystem. Under 1800- försurning, övergödning och miljögifter. För att få en talet försvann de flesta våtmarkerna i odlingslandskapet överblick över tillståndet för floran och faunan i

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 39 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Kartan visar Skyddsvärd natur i kommunen.

TECKENFÖRKLARING

Nyckelbiotop

Naturreservat

40 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Sverige tas en lista fram över hotade, sällsynta och som byggnadsminnen av länsstyrelsen, i enlighet med hänsynskrävande arter. Denna lista kallas Rödlistan lagen om kulturminnen med mera, om de bedöms som där arter klassificeras i olika kategorier beroende på synnerligen märkliga genom sitt kulturhistoriska värde. hur hotad arten är. Åtgärder kräver då tillstånd från länsstyrelsen. Regeringen kan efter framställan av Riksantikvarie Särskilt skyddsvärda träd Länsstyrelsen i Söderman ämbetet förklara att bebyggelseområden, byggnader, lands län i samverkan med Skogsstyrelsen inventerade parker, trädgårdar och andra anläggningar som är i 2005–2006 särskilt skyddsvärda träd i Södermanland. statlig ägo utses till statligt byggnadsminnes om de inne Syftet var att öka kunskapen om var gamla och grova håller samma unika kulturvärden som fallen ovan. träd med stora biologiska och kulturhistoriska värden Byggnadsminnen ska skyddas och underhållas i förekommer, deras vitalitet och åtgärdsbehov. samråd med länsstyrelsen så att deras värden kan Sammanlagt registrerades över 22 400 träd i närmare bestå. Nybyggnation och ombyggnation inom, eller i 4 500 olika områden. anslutning till, byggnadsminnen ska ges en placering Resultatet ligger i dag till grund för ett omfattande och utformning som samspelar med det utpekade bevarandearbetet i form av information, utbildning byggnadsminnet. Byggnadsminnen skyddas enligt 3 och skötselåtgärder kring gamla träd. kap. Kulturmiljölagen (1988:950). I Katrineholms kommun finns nio utpekade Naturvårdsprogram Länsstyrelsen sammanställde byggnadsminnen. Följande sju byggnadsminnen åter- naturvårdsprogrammet ”Sörmlands natur” 1991, dock finns på landsbygden: Eriksbergs slott, Hagbyberga bygger många av de redovisade fakta på inventeringar herrgård, Östra Vingåkers kyrkstall, Holbonäs säteri, och utredningar gjorda under 1980-talet. ”Sörmlands Claestorps herrgård, Gryts gård och Spetebyhalls natur” innehåller en kommunvis genomgång av värde- herrgård. fulla naturområden. Där redovisas utvalda naturobjekt i tre klasser: Klass I med högsta naturvärde, Klass II Fornlämningar Fornlämningar definieras som läm- med mycket högt naturvärde och Klass III med högt ningar efter människors verksamhet under forna tider, naturvärde. som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Lagtexten innehåller en uppräk- Kulturmiljö ning av olika lämningskategorier som ska vara fasta Utöver områdesskydd i form av riksintressen för kul- lämningar. I skyddet av fornlämningar ingår förutom turmiljövården, detaljplaner och områdesskydd finns själva lämningen ett skyddsområde som benämns forn- även skyddsformer som är knutna till ett mer specifikt lämningsområde. Fornlämningarna är skyddade enligt objekt exempelvis byggnadsminnen och fornlämningar. Kulturmiljölagen (1988:950) 2. Kap. Dessa skydd är lagstadgade genom Kulturmiljölag Det är förbjudet enligt lag att utan tillstånd ändra (1988:950), samt genom Förordning (1988:1229) om eller skada en fornlämning. Få fornlämningar har ett statliga byggnadsminnen. avgränsat fornlämningsområde vilket gör att avgräns-

Kulturmiljölagen Genom kulturmiljölagen anger samhället grundläggande bestämmelser till skydd för

viktiga delar av kulturarvet. Lagen innehåller bland Mattonfoto: annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål. ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla.” Så inleds Kulturmiljölagen (SFS nr 1988:950) som är den centrala lagen för kulturmiljövården.

Byggnadsminnen Vissa bebyggelseområden, bygg nader, parker, trädgårdar och andra anläggningar som är i enskild ägo bedöms ha ett så högt kulturhistoriskt värde att det ligger i allas vårt gemensamma intresse att de bevaras för framtiden. Dessa kan då förklaras

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 41 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Karta som visar särskilda kulturmiljöer i kommunen.

TECKENFÖRKLARING

Fornlämningar

Område som omfattas av program för kulturminnesvården

42 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

ningar måste klargöras vid tillståndsansökan inför eventuella ingrepp i närheten av fornlämning. Alla typer av markingrepp, till exempel vid bygglovpröv- ningar, som berör mark inom 100 meter från en foto: Hanna Maxstad fornlämning ska samrådas med Länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar om lämpligheten, samt om kompletterande åtgärder gällande fornlämningens avgränsning krävs. Det är Riksantikvarieämbetet som ansvarar för fornminnesregistret där alla kända fornlämningar registreras. Fornminnesregistret är en av flera plane- ringsunderlag för kommunens verksamhet.

Kyrkliga kulturminnen I kulturmiljölagens fjärde kapitel finns bestämmelser som skyddar kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser tillkomna före 1940 får inte på väsentligt sätt ändras utan tillstånd bygglov eller förhandsbesked. Denna bestämmelse från länsstyrelsen. Enligt kulturmiljölagen ska alla specificerats till att avse bostadsbyggnader som kan kyrkobyggnader som lagen omfattar vårdas och under- exponeras för omgivningsbuller. hållas så att de kulturhistoriska värdena inte minskas eller förvanskas. Kyrkliga kulturminnen är skyddade Trafikbuller enligt 4 kap. Kulturmiljölagen (1988:950). Trafikbuller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige och trenden pekar mot att fler Övriga kulturminnen Förutom de lämningar som kommer att besväras i framtiden då all slags trafik har är registrerade som fornlämningar enligt kulturmiljö- ökat kontinuerligt, mest på väg, och inget tyder hittills lagen, finns även andra lämningar med kulturhisto på att den utvecklingen är på väg att vända. riska värden. Kommunen ska ta hänsyn till dessa på Från och med den 1 juni 2015 trädde en ny för samma sätt som fornlämningar och samråda med läns- ordning om trafikbuller vid bostadsbyggande i kraft. styrelsen som då tar ställning till lämpligheten av olika Förordningen innehåller bestämmelser om riktvärden typer av ingrepp/förändringar i varje enskilt fall. för buller utomhus för spårtrafik, vägar och flyg platser vid bostadsbyggnader. Bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen av om kravet på före MILJÖ- OCH RISKFRÅGOR byggande av olägenhet för människors hälsa i plan- och bygglagen är uppfyllt i planläggning, bygglov Buller och förhandsbesked. Buller är vanligt förekommande i våra samhällen och Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till kan vara av olika slag. En samlingsbeteckning är om- vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I givningsbuller. Med omgivningsbuller avses buller från de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer som flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar. ej överskrider riktvärdena, till exempel i stora tätorter Plan- och bygglagen och miljöbalken har samord- med stadsstruktur, bör inriktningen vara att inomhus- nats när det gäller buller och bostäder. Från och med värdena inte överskrids. den 2 januari 2015 ska beräknade värden för omgivnings- En övergripande bullerkartläggning för väg- och buller redovisas i planbeskrivningen till detaljplan eller järnväg har genomförts för Katrineholms stad våren i bygglov, om det inte kan anses obehövligt med hän- 2013. Kartläggningen påvisar att längs med de stora syn till bullersituationen. transportsträckorna på väg och järnväg är områden Plan- och bygglagen kräver att bebyggelse och utsatta för bullernivåer överskridande gränsvärdet för byggnadsverk förläggs till mark som är lämplig för den ekvivalenta ljudnivån. Utifrån dessa kartlägg- ändamålet. I denna lämplighetsbedömning ingår sedan ningar kan antagandet göras att riktvärdena för til�- tidigare ”möjligheten att förebygga bullerstörningar”. låtna bullernivåer överskrids även på landsbygden Detta ska ske vid både planläggning och i ärenden om längs järnvägen och de stora riksvägarna som går

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 43 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

genom kommunen. Vid framtida exploateringar i när- skada människor, miljö, egendom och annat gods. heten av de stora kommunikationsstråken är detta Farligt gods delas in i olika klasser beroende på vilken viktigt att beakta i bygglov- eller detaljplanehand typ av fara som ämnet kan ge upphov till. läggningen. Att bebygga områden i närheten av järnvägen är en förhöjd risk som måste beaktas vid framtida exploate- Industri- och verksamhetsbuller ringar. En olycka på järnvägen kan få mycket stora kon- Industribuller och annat omgivningsbuller är en viktig sekvenser för de boende i närområdet. De av länsstyr faktor att ta hänsyn till vid lokaliseringsprövning av elsen rekommenderade skyddsavstånden till vägar och nya bostadsbyggnader i detaljplan eller bygglovsbeslut. järnvägar med transporter av farligt gods ska i möjli- Människors hälsa och säkerhet utgör grundläggande gaste mån tillämpas vid planering av den fysiska miljön. allmänna intressen. Rekommenderade primära vägar för transporter För ny bostadsbebyggelse där ett ärende om detalj- med farligt gods inom kommunen är vägarna 52, 55, 56 plan eller bygglov har påbörjats efter den 2 januari och 214. Det finns inga rekommenderade sekundära 2015 ska en olägenhetsbedömning göras i plan- eller vägar för farligt gods i kommunen. Transporter av far- bygglovsskedet. Grundprincipen är sedan att det är de ligt gods förekommer också på järnvägen. värden som fastställs i denna bedömning som utgör utgångspunkt för tillsynen. Översvämning och skred I Boverkets vägledning om industri- och annat Klimatförändringarna har medfört att Sverige under verksamhetsbuller anges ljudnivåer som bör gälla vid de senaste åren har drabbats av större och mindre planläggning av bostadsbebyggelse i områden som översvämningar i områden nära sjöar och vattendrag, påverkas av industri och annat verksamhetsbuller. vilket resulterat i ekonomiska förluster, miljökonse Boverkets vägledning ska ge stöd vid planläggning och kvenser och svåra skador på infrastrukturen. byggande av bostäder i områden som är utsatta för Risk för skred och ras föreligger när större för buller från industrier och annan liknande verksamhet. ändringar av marknivåerna görs. Detta kan uppstå till Bästa möjliga ljudnivå bör alltid eftersträvas. följd av naturlig erosion eller schaktning. Vanligt före- I vägledningen ges förslag till vilka ljudnivåer kommande områden med risk för skred och ras är utomhus som bör föranleda kompensationsåtgärder utefter vattendrag och en del sjöstränder. Vid exploa som en ljuddämpad sida och annan bulleranpassning tering i strandnära läge är översvämningsrisk och av byggnaderna. Vägledningen anger även när bostads- skredrisk mycket viktigt att ta hänsyn till. bebyggelse är olämplig ur bullersynpunkt. Använd När det gäller översvämningsrisk vid 100 års regn ningsområdet preciseras med vilka bullerkällor som finns en översiktlig kartering för Nyköpingsån, där en vägledningen är avsedd att användas för. del av kommunens sjösystem ingår, karteringen togs fram av Räddningsverket 2002. I övrigt utreds risken i Vibrationer enskilda plan- och byggärenden. Människor påverkas negativt av vibrationer och då Kommunen har en översiktlig skredriskinventering främst från järnvägstrafik. Det finns dock inte några från 1996, denna ligger till underlag vid plan- och generellt antagna riktvärden för vibrationer. Trafik bygglovhandläggning. I övrigt utreds risken i varje verket och Naturvårdsverket har beslutat om ett rikt- enskilt fall. värde för miljökvalitet för vibrationer vid spårburen trafik. Dessa värden avser nivåer som långsiktigt bör Luftföroreningar eftersträvas vid permanentbostäder, fritidsbostäder och Luftföroreningar bidrar till miljöproblem som klimat- vårdlokaler. Riktvärdena speglar enbart vilka nivåer förändringar, försurning, övergödning och att ozon- som bör uppfyllas för att klara en god miljökvalitet skiktet tunnas ut. Flertalet luftföroreningar påverkar med utgångspunkt från dagens kunskaper om stör- också människors hälsa negativt och i vissa fall orsakas ningsupplevelser. Riktvärdena är framtagna för att eli- även skador på vegetationen och byggnader. De högsta minera risken för störningar från järnvägstrafik natte- luftföroreningshalterna finns i människans närhet där tid. Nivåerna avser utrymmen där människor stadigva- de största källorna är trafik, industri, uppvärmning rande vistas, främst utrymmen för sömn och vila. och energiproduktion. Södermanland i sin helhet har överlag bra luft Farligt gods kvalitet. Bakgrundshalterna av de luftföroreningar Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och pro- som mäts i landsbygdsmiljö i länet har generellt låga dukter, som har sådana farliga egenskaper att de kan årsmedelvärden, med undantag av marknära ozon.

44 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

Problemområdena för luftkvaliteten i länet är främst bidrar redan idag med betydande utsläpp av ämnen vältrafikerade gaturum i de större tätorterna. med oacceptabla miljöeffekter som följd. De utgör i Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet många fall ett hot mot människors hälsa och miljön. ”Frisk luft” inte kommer att nås till 2020. Miljöbalkens bestämmelser om förorenade Kommunen har möjlighet att påverka luftkvaliteten områden gäller alla slags områden, byggnader och inom tätbebyggda områden bland annat genom åtgär- anläggningar som är så förorenade att det kan med- der inom trafik och satsningar på alternativ till pri- föra skada eller olägenhet för människors hälsa eller vatbilism. Vid planering av nya bostadsområden och miljön. Ökade nederbördsmängder, högre vattenstånd förtätning av bebyggelse kan kommunen se till att det och ökad avrinning kan innebära att läckaget från inte uppstår ”grytor” med instängd luft eller slutna förorenade områden i anslutning till sjöar och vatten- gaturum med sämre luftkvalitet som följd. drag kan komma att öka. Detta kan få särskilt allvar- liga konsekvenser i de fall som vattnet även nyttjas Förorenade områden som dricksvattentäkter. På platser där det förekommit verksamheter där Bakgrund Förorenade områden är områden där det av erfarenhet går att veta att de kan orsaka allvar- mark, byggnader, vatten eller sediment innehåller så liga markföroreningar görs en mer platsspecifik inven- mycket föroreningar att halterna av dessa påtagligt tering och riskklassning (enligt MIFO, Metodik för överskrider den lokala eller regionala bakgrunds inventering av förorenade områden fas 1). halten. Förorenade områden har huvudsakligen upp- Riskklassning görs utifrån vilken risk området kommit genom utsläpp, spill och olyckor vid tidigare kan utgöra för människors hälsa och miljö. Riskklass industriell verksamhet, men även idag kan nya 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och områden tillkomma, exempelvis vid olyckor där riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. transporter av farligt gods är inblandade. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas Deponier och utfyllnader kan också vara bety- mer noggrant genom markundersökningar och prov- dande föroreningskällor. Många förorenade områden tagningar (enligt MIFO fas 2) och vid behov saneras foto: Mattonfoto:

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 45 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

i ett senare skede. Platser där riskerna bedöms som Hur ser det ut i Katrineholms kommun? måttliga eller låga (klass 3 och 4) prioriteras normalt Målet i Katrineholms kommun är att förorenade om- inte för vidare undersökningar eller åtgärder. råden inte ska skada människors hälsa eller miljön. Ändrad markanvändning eller markarbeten kan Kunskapen är idag god om förekomsten av förorenade dock innebära att det blir aktuellt med undersökningar områden i kommunen. Mindre okända områden kan och åtgärder. Allt eftersom ny kunskap kommer fram dock förekomma. I Katrineholms kommun finns kan en riskklassning komma att ändras. Huvudprin enligt länsstyrelsens EBH-databas 286 potentiellt föro- cipen är att den som förorenat ska betala sanering. renade områden identifierade (December 2012). Av Ansvaret gäller för åtgärder som har utförts eller verk- dessa är 30 objekt placerade i de två högsta riskklas- samheter som bedrivits efter den 30 juni 1969. serna, 1 och 2. Ett antal objekt är ännu inte klassifice- Kan inte någon verksamhetsutövare utföra eller rade. Kommunen har tagit fram en handlingsplan för bekosta efterbehandling av en förorenad fastighet är det fortsatta arbetet med förorenade områden. var och en som förvärvat fastigheten efter 1 januari Sanering har i kommunen skett av 14 objekt inom 1999 och vid förvärvet känt till föroreningarna eller de högsta riskklasserna. Ett antal objekt har under- borde ha upptäckt dem, efterbehandlingsansvarig. sökts enligt MIFO fas 2, bland annat kommunala Efterbehandlingsansvaret innebär att den deponier. Klassificering av de ännu inte klassificerade ansvarige i skälig omfattning ska utföra eller bekosta objekten enligt MIFO fas 1 ska genomföras och fort- efterbehandlingsåtgärder som på grund av förore- satta undersökningar av objekt med klass 1 och 2 ska ningar behövs för att förebygga, hindra eller mot- genomföras för att klarlägga behovet av eventuell verka att skada eller olägenhet uppstår för männis- sanering. Kunskapen är dock idag god vad gäller före- kors hälsa och miljön. komsten av förorenade områden i kommunen. Om flera verksamhetsutövare är ansvariga ska Mindre okända områden kan dock förekomma. de svara solidariskt för kostnaderna. Den som brukar De flesta av de förorenade områdena finns i eller i eller äger en fastighet och upptäcker en förorening som anslutning till tätorterna. I samband med plan- och kan medföra skada eller olägenheter för miljö eller lovprövning ska undersökningar eller utredningar hälsa är skyldig att genast underrätta tillsynsmyndig- genomföras i registrerade områden för förorenad mark heten, det vill säga den kommunala miljönämnden för att bedöma risken. eller länsstyrelsen. Vid exploateringar i registrerade förorenade områ- den ställs krav på undersökningar av eventuellt behov av sanering. Även objekt med klass 3 och 4 kan vid behov komma att undersökas ytterligare. foto: Mattonfoto:

46 ÖVERSIKTSPLAN 2030 MÅL OCH UTGÅNGSPUNKTER

HÅLLBAR UTVECKLING AV KOMMUNEN hållbarhet. Exempelvis inom områdena attraktiva boendemiljöer, rekreation, livsmedelsproduktion och Hållbar utveckling är ett komplext begrepp som förnyelsebar energi. omfattar tre dimensioner; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Dessa tre dimensioner förstärker ömsesi- Ett samhälle kan därför betraktas som långsiktigt håll- digt varandra. Ett annat sätt att beskriva det är som en bart endast då det kännetecknas av livskraftiga städer utveckling som långsiktigt tryggar vattnens, jordens som omges av en levande landsbygd. och ekosystemens produktionsförmåga och säkerställer en god hälsa, ekonomisk och social välfärd och rätt- För att ett samhälle ska vara långsiktigt hållbart förut- visa för både dagens och morgondagens generationer. sätts det att alla resurser används på ett effektivt sätt. Enligt rapporten ”Hållbar samhällsutveckling – Om befolkningsunderlaget ligger till grund för hur vad innebär det?” från Jordbruksverket, framhävs det samhällets medel fördelas riskerar landsbygdens förut- urbana samhället ur hållbarhetssynpunkt. Detta sättningar att bidra till en hållbar samhällsutveckling eftersom den mångfald och komplexitet som finns i att undermineras. Därför krävs det att offentliga medel täta miljöer erbjuder en större anpassbarhet för sina används för investeringar i infrastruktur och service. invånare. Städernas mångfald främjar kunskapsut- Detta bidrar i sin tur till att stärka landsbygdens att- byte vilket gör att städer ofta leder den ekonomiska raktionskraft och säkerställer på så sätt att landsbyg- utvecklingen. Den förmåga till förnyelse och självför- dens resurser inte går till spillo. stärkande tillväxt som urbana miljöer innehar gör I översiktsplanen, som är ett strategiskt dokument att städer generellt är mer ekonomiskt hållbara än som visar riktlinjerna för framtiden, är det speciellt landsbygdsmiljöer. viktigt att hållbarhetsperspektivet integreras i varje del Landsbygden och dess resurser är dock för och att på så sätt skapa förutsättningar för ett gott liv framtiden en viktig del för att nå de miljömässiga för både dagens och kommande generationer invånare och sociala bitarna när vi vill eftersträva långsiktig i hela kommunen. foto: Sara Eresund Sara foto:

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 47 foto: Hanna Maxstad STRATEGIER FÖR STADENS UTVECKLING

FEM STRATEGIER FÖR LANDSBYDENS UTVECKLING

I syfte att uppnå en hållbar utveckling och en attraktiv landsbygd har fem strategier formulerats. Strategierna ligger till grund för planförslaget där landsbygdens framtid presenteras.

LANDSBYGD OCH STAD strukturer i landskapet. Vi vill utveckla nya attraktiva TILLSAMMANS områden för byggnation i strandnära och tätortsnära Vi satsar på utveckling av lägen för att öka inflyttningen. Vi vill skapa förut kommunen ur ett helhetsper- sättningar för att kunna driva företag på landsbygden, spektiv med ledorden lands- vilket långsiktigt främjar sysselsättning, service och bygd och stad tillsammans. Det bostäder. finns en vilja att bo och verka på landsbygden samtidigt som det finns ett behov av stadens funktioner. Landsbygden påverkar i VÄRDEFULL NATUR sin tur staden i en positiv riktning med tillväxt inom OCH KULTUR gröna näringar, närproducerade livsmedel och värde- Våra natur- och kultur- fulla natur- och kulturmiljöer. miljöer utgör starka Hållbara samhällen behöver både stad och lands- värden i landskapet som bygd och vi eftersträvar en mångfald av attraktiva ska lyftas fram och stär- boendemiljöer, verksamheter, samhällsfunktioner och kas för att skapa en håll- rekreationsmöjligheter i kommunen. bar och attraktiv kommun. Det finns en stark koppling mellan våra natur- och kulturmiljöer, därför ska vård och utveckling av STÄRKA BEFINTLIGA dessa områden bedrivas ur ett helhetsperspektiv. STRUKTURER Viktiga gröna och blå stråk ska utvecklas och stärkas Att lokalisera ny bebyggelse inom och den biologiska mångfalden värnas. Tillgänglig befintliga strukturer är viktigt för heten till natur- och kulturmiljöer ska bli större utan en hållbar utveckling av landsbyg- att vi utarmar de värden som finns i landskapet. den ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Det utvecklar den service och infrastruktur som finns LANDSBYGD FÖR ALLA och medför att värdefulla natur-, kultur- En livskraftig, attraktiv och och friluftsområden kan bevaras. hållbar landsbygd skapas Lokalisering av ny bebyggelse ska i huvudsak tillsammans med de som bor ske längs stråk där det idag finns infrastruktur och och verkar på landsbygden. service, till exempel kommunalt vatten- och avlopps- När planer för landsbygden nät, kollektivtrafik, fiberbredband, skola eller handel. tas fram ska vi föra dialog med invånarna och de som driver verksamheter. Landsbygden ska vara till för ATTRAKTIVA LIVSMILJÖER alla. Ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv Attraktiva livsmiljöer och varierade ska det finnas förutsättningar för alla, för kvinnor och boendeformer är en förutsättning män, unga och gamla, sjuka och friska, att kunna för ökad in- och omflyttning på besöka, bo och verka på landsbygden. landsbygden, vilket i sin tur bidrar till att stärka befintliga orter och

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 49 foto: Hanna Maxstad PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG

I planförslaget som följer beskriver vi hur våra tätorter, fritidshusområden och övrig landsbygd kan utvecklas på lång sikt. Vi planerar för att landsbygden ska växa och bidra till målet att vi år 2030 ska vara 40 000 invånare i kommunen. På landsbygden eftersträvar vi en ökad befolkning i alla orter och möjlighet till boende på landsbygden, med målet att stärka underlaget för service och infrastruktur. Förslag till utvecklingen av Katrineholms stad beskrivs i den första delen av Översiktsplan 2030 som omfattar staden.

”Behovet att skydda natur- och kulturområden i tätortsnära lägen ökar med ökat bebyggelse- och befolkningstryck. För att ta så lite omgivande mark i anspråk som möjligt eftersträvas en rimlig täthet i all ny bebyggelse. På landsbygden underlättas då dessutom möjligheterna för gemensamma anläggningar för bland annat vatten och avlopp samt för kollektivtrafik.” ur Boverkets vision för Sverige

LANDSBYGD OCH STAD TILLSAMMANS FÖR EN ATTRAKTIV KOM- MUN OCH EN HÅLLBAR FRAMTID

En hållbar framtid kräver samarbete och samsyn, inom kommunen, mellan stad och land. Den samsynen påbörjas redan i de övergripande planerings

dokumenten. foto: Hanna Maxstad Översiktplan 2030 Katrineholms kommun – del staden och Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun – del landsbygden ska ses som två delar av ett gemensamt dokument med samverkande strategier där allt ska ta sin utgångspunkt i dialogen med kommunens invånare. Gemensamt för de två delarna är att de båda bygger på ett utnyttjande av redan befintliga strukturer. Vi bygger en tät och nära stad och en landsbygd som växer i anslutning till redan befintliga tätorter och kommunikationsstråk. Detta innebär ett hushållande med resurser och medför fördelar ur såväl ekonomisk som ekologisk och social synvinkel. Strategierna i de båda delarna syftar alla till att skapa en attraktiv kommun med en blandad bebyggelse och goda förutsätt- ningar för ett livskraftigt näringsliv.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 51 PLANFÖRSLAG

TÄTORTSUTVECKLING Parametrar som stärker en utveckling av tätorter på landsbygden

Riktlinjer Följande parametrar har vi utgått från när vi bedömt varje orts möjligheter till utveckling. Ju fler parametrar Utveckling av tätorter ska ske på ett hållbart sätt i de stråk som strategin pekar ut. som uppfylls desto starkare är ortens möjlighet till en hållbar utveckling. Vi ska verka för att det blir en blandning av upplåtelseformer och bebyggelsetyper i tätorterna för att gynna allas behov av bostäder. Det finns samhällsservice på orten (förskola, skola, äldre- Särskild hänsyn ska tas vid exploatering i känslig boende, vård). miljö, till exempel inom riksintresse för kulturmiljö och i anslutning till särskilt skyddsvärd bebyggelse. Det finns kommersiell service på orten (dagligvaruhandel, Vid planering av nya bostadsområden ska hänsyn drivmedelsförsäljning). tas till barns rätt till lek.

Vi ska värna om den gröna närmiljön i tätorterna. Det finns näringsliv på orten (restaurang, café, företag).

En av strategierna i arbetet med översiktsplanen för Det finns kollektivtrafik till och från orten. landsbygden är att utgå från och stärka de strukturer som finns idag. Det innebär att lokalisering av ny bebyggelse i huvudsak ska ske längs stråk där det idag Det finns sjönära områden lämpliga för bostads- och verksamhetsutveckling. finns infrastruktur och service. Inom de utpekade stråk som strategin redovisar ligger tätorterna Björkvik, Forssjö, Valla, Sköldinge, Det finns kommunalt vatten- och avloppsnät med kapacitet för ny bebyggelse på orten. Strångsjö, Strängstorp, Bie och Äsköping. Dessa bedöms därför som möjliga utvecklingsorter. Tätort erna har dock olika förutsättningar för att växa och Det finns fiber/bredband till orten. bidra till landsbygdsutveckling. När vi har bedömt orternas utvecklingspotential har vi tittat på olika parametrar som stärker en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling på landsbygden. I följande avsnitt beskrivs dessa parametrar och utifrån dem har en bedömning gjorts för hur tätorterna kan utvecklas. foto: Mattonfoto:

52 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Karta som visar utvecklingsorter.

TECKENFÖRKLARING

Utvecklingsort

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 53 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Bie.

Bie Bie erbjuder en riklig natur- och kulturupplevelse. Faktaruta Bie I Bie värdesätts föreningslivet och det gynnsamma läget med närhet till Katrineholm. Antal invånare: 507 (2015) från medborgardialog i Bie den 24 april 2014 Samhällsservice: Förskola, skola med förskole- klass, årskurs 1–6, fritidshem.

Läge Bie är beläget intill riksväg 56 cirka en mil norr Kommersiell service: – om Katrineholms stad. I samhället dominerar modern Övrig service och aktivitet: Samlingslokal, gym- villabebyggelse. Några byggnader finns fortfarande nastikhall, fotbollsplaner, tennisbana, motionsspår. kvar från brunnsepoken, som upphörde på 1940-talet.

Förutsättningar I Bie finns idag service i form av förskola och skola. På orten bor förhållandevis många barnfamiljer i jämförelse med övrig landsbygd. Bie har ett stort upptagningsområde och skolan är viktigt även för boende i omgivningen. I övrigt finns ingen service Möjligt antal nya bostäder: 50 på orten men det finns potential för att locka fler turister kopplat till ortens kulturarv.

54 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Hanna Maxstad

Möjligheter för kommersiell service kopplat till turismen skulle stödjas av en ökad befolkning. Bie ligger i stråket mellan Katrineholm – Eskilstuna och en ökad foto: Sara Eresund Sara foto: befolkning skulle stödja kollektivtrafiken på sträckan. Fiberbredband finns till orten idag och möjligheten att ansluta alla bostäder finns i framtiden.

Utvecklingsförslag Vi föreslår ett utbyggnadsområde som rymmer cirka 25 nya bostäder i Bie. Det ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och skulle förbättra kopplingen till bostadsområdet vid Äsplund, där det redan finns gång- och cykelförbindelser till ortens centrala delar. Fler invånare skulle kunna innebära en framtida utbyggnad av skola och/eller förskola inom orten eller stärka annan skola på landsbygden. I dagsläget är ej någon ut- eller nybyggnation av förskola/skola planerad. Utöver utpekat förslag till utvecklingsområde finns i dagsläget fem lediga tomter och planlagd mark för cirka 20 nya tomter.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 55 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Björkvik.

Björkvik Björkvik kan marknadsföras som ”Lustgården Faktaruta Björkvik Björkvik med sjönära läge.” Antal invånare: 435 (2015) I dialogen med Björkviksborna lyfter de fram det Samhällsservice: Förskola, skola med förskole- som gör Björkvik attraktivt: skolan, lanthandeln, när- klass, årskurs 1–6, fritidshem, bibliotek, läkar servicen, naturen, lugnet, vattnet, fritidsaktiviteterna mottagning, distriktssköterskemottagning, äldre- boende, deltidsbrandkår. och turismnäringen. Även det geografiska läget med närhet till flera större städer lyfts fram som en Kommersiell service: Livsmedelsaffär, drivmedels- styrka för Björkvik. försäljning. från medborgardialog i Björkvik den 9 april 2014 Övrig service och aktivitet: Kyrka, idrottshall, idrottsplats, ridskola, hembygdsgård, badplats, Läge Björkvik ligger cirka tre mil sydost om Katrine skolmuseum. holm med närhet till Nyköping och Norrköping. Björkvik är en typisk jordbruksbygd med flera stora gods. Närheten till Nyköping, Skavsta flygplats och direktavfart från E4:an är en positiv förutsättning för utveckling av orten. Möjligt antal nya bostäder: 170

56 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Sara Eresund Sara foto:

Förutsättningar Björkvik har tillgång till attrak- där möjlighet finns att bygga inom 100 meter från tiva miljöer intill sjön Yngaren. På orten finns både stranden. Det området beskrivs närmare i kapitlet kommersiell service och samhällsservice idag vilket ”Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-om är starka parametrar för ytterligare utveckling av råden)” sida 73. Vi föreslår även att tillkommande Björkvik. Läget i kommunen, med relativt långt verksamheter kan lokaliseras i anslutning till befintlig avstånd till Katrineholm och med begränsade möj service och på så sätt stärka Björkviks centrum. ligheter att åka kollektivt, gör det än mer viktigt ur Fler invånare skulle kunna innebära en framtida ett hållbarhetsperspektiv att orten ska kunna utbyggnad av skola och/eller förskola inom orten fungera självständigt. eller stärka annan skola på landsbygden. Det är viktigt att den service och kollektivtrafik I dagsläget är ej någon ut- eller nybyggnation av som finns idag kan bibehållas och stärkas. Det kan förskola/skola planerad. Utöver utpekade förslag till bli aktuellt att satsa på en servicepunkt vid livsmedels- utvecklingsområden finns i dagsläget åtta lediga tom- butiken för att fler ska kunna uträtta sina ärenden på ter och fem planlagda tomter. orten. I Björkvik arbetar man aktivt med fiberbred- Delar av Björkvik omfattas av kulturmiljövårds- bandsutbyggnad. program som omsluter herrgårds- och bondebygden samt odlingslandskapet. Utvecklingsförslag Vi föreslår två större utbygg nadsområden för bostäder samt ett mindre område vid kyrkan om totalt cirka 160 bostäder. De två större områdena ligger attraktivt i närheten till sjön Yngaren. Ett av områdena är delvis utpekat som LIS-område

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 57 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Forssjö.

Forssjö ”Forssjö är perfekt.” Faktaruta Forssjö från medborgardialog i Forssjö 7 maj 2014 Antal invånare: 523 (2015)

Läge Forssjö är ett villasamhälle cirka fem kilometer Samhällsservice: Förskola, skola med förskole- sydost om Katrineholm. I Forssjö finns idag en efter- klass, årskurs 1–6. frågan på nya bostäder. Läget vid Forssjösjön samt Kommersiell service: – närheten till Katrineholm med cykelväg gör Forssjö till Näringsliv och aktivitet: Samlingslokal, café, en attraktiv ort. fotbollsplaner, gymnastikhall, motionsspår badplats, slalombacke. Förutsättningar I Forssjö finns många av de para metrar som inbegrips i strategin attraktiva livsmiljöer och en utveckling av orten skulle innebära ett utökat befolkningsunderlag för att skapa fler verksamheter på orten och upprätthålla en god samhällsservice och kollektivtrafik till Katrineholm. Ny bebyggelse kan anslutas till kommunens vat- Möjligt antal nya bostäder: 210 ten- och avloppsnät och en exploatering skapar förut- sättningar för utbyggnad av fiberbredband i området. I dagsläget finns det fiberbredband till orten och alla hushåll har möjlighet att ansluta sig framöver.

58 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Hanna Maxstad

Utvecklingsförslag Vi föreslår ett större utbyggnads- Utöver utpekat utvecklingsområde finns i dagsläget område för cirka 140 bostäder norr om Forssjösjön två lediga tomter och planlagd mark för cirka åtta med attraktivt sjönära läge samt ett mindre utbygg- nya tomter. nadsområde för bostäder i närheten till skolan om Delar av Forssjö omfattas av riksintresse för cirka fem bostäder. kulturmiljön. Det större sjönära utbyggnadsområdet innebär en naturlig utveckling av orten då det kan komma att stärka Forssjö vad gäller befolkningsunderlag för service och omsorg. På lång sikt kan en ytterligare utbyggnad av orten västerut vara aktuell för att stärka kopplingen mot Katrineholm. Marie Malmströmfoto: Norr om Forssjö föreslås ett stort område som reserveras för friluftslivets intressen och som föreslås utvecklas till ett tätortsnära rekreationsområde. Om- rådet sammanfaller med vattenskyddsområdet vilket gör att ny bostadsbebyggelse eller verksamhetsutveckling ej är möjligt. Fler invånare skulle kunna innebära en framtida utbyggnad av skola och/eller förskola inom orten eller stärka annan skola på landsbygden. I dagsläget är ej någon ut- eller nybyggnation av skola planerad. Ny förskola är på planeringsstadiet.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 59 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Sköldinge.

Sköldinge

”Det finns ett lugn, det är naturnära och Faktaruta Sköldinge med öppna landskap.” från medborgardialog i Sköldinge den 14 maj 2014 Antal invånare: 606 (2015)

Samhällsservice: Förskola, skola med förskole- Läge Sköldinge är ett villasamhälle beläget intill riks- klass, årskurs 1–6, fritidshem, fritidsgård, folkhög- väg 55/57, cirka 14 kilometer öster om Katrineholm skola, bibliotek, äldreboende. och fem kilometer öster om den något större tätorten Kommersiell service: – Valla. Trakten är präglad av den gruvepok som varade Näringsliv och aktivitet: Hotell, bryggeri, säsongs- från 1800-talets mitt fram till 1970-talet. öppet café, samlingslokal, kyrka, gymnastikhall, fotbollsplaner, tennisbana, motionsspår. Förutsättningar I Sköldinge finns flertalet av de parametrar som anses stärka en ortsutveckling repre- senterade i olika grad. Här finns både samhällsservice, så som skolverksamhet och bibliotek, samt kommer siell service, dock ingen dagligvaruhandel. Om inte förutsättningar för dagligvaruhandel finns i Sköldinge så kan befolkningstillväxt på orten tänkas stödja han- Möjligt antal nya bostäder: cirka 70 del i närliggande Valla. Sköldinge ligger i stråket Katrineholm – Valla – Sköldinge – Flen och en befolkningsutveckling skulle

60 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Hanna Maxstad

stödja kollektivtrafiken på sträckan. Fiberbredband stärka annan skola på landsbygden. I dagsläget är ej finns till orten idag och möjligheten att ansluta alla någon ut- eller nybyggnation av förskola/skola plane- bostäder finns i framtiden. rad. Utöver utpekade förslag till utvecklingsområden Sköldinge sätts på kartan bland annat tack vare finns i dagsläget nio lediga tomter. väletablerade verksamheter så som café, hotell och bryggeri samt större arbetsplatser så som Åsa Folk högskola och Lindbro Såg. Detta vittnar om en positiv utveckling som på sikt kan tänkas gynna fortsatt utveckling av näringsliv och tillväxt på orten. foto: Marie Moqvist

Utvecklingsförslag Vi föreslår två större utbyggnads- områden i Sköldinge med utrymme för cirka 60 nya bostäder. Båda områdena är belägna söder om järnvä- gen som delar orten i två delar. Förslag till utbyggnad är ett första steg i att sammankoppla ortens södra och norra delar, samt att stärka kopplingarna mellan befintlig bebyggelse och skolområdet. Utveckling av bostäder i anslutning till skolan skapar förutsättningar för utveckling av gång- och cykelvägnätet på orten. Fler invånare skulle kunna innebära en framtida utbyggnad av skola och/eller förskola inom orten eller

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 61 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Strångsjö.

Strångsjö

Flera invånare lyfter fram hur bra läget är. ”Man Faktaruta Strångsjö slipper stan, men bor ändå inte för långt ifrån.” från medborgardialog i Strångsjö 1 april 2014 Antal invånare: 336 (2015)

Samhällsservice: Förskola, skola med förskole- Läge Strångsjö ligger vid riksväg 55, knappt en mil klass, årskurs 1–6, fritidshem, fritidsgård, söder om Katrineholm, och är ett gammalt järnvägs- bibliotek. samhälle med både äldre och nyare villabebyggelse. Kommersiell service: –

Näringsliv och aktivitet: Restaurang, fotbollsplan, Förutsättningar I Strångsjö finns idag service i form ridskola av förskola och skola. I Översiktsplan 2030 – del staden föreslås Strångsjö som en av orterna lämpad för cykelförbindelse till Katrineholm med möjlighet till cykelpendling. Strångsjö ligger i stråket mellan Katrineholm – Norrköping och en ökad befolkning skulle stödja kollektivtrafiken på sträckan. Fiberbredband finns till Möjligt antal nya bostäder: cirka 20 orten idag och möjligheten att ansluta alla bostäder finns i framtiden.

62 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Marie Malmströmfoto:

Utvecklingsförslag Vi föreslår två utbyggnads områden för bostäder i Strångsjö om cirka 20 nya bostäder. Områdena ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och skolan. Fler invånare skulle kunna Eresund Sara foto: innebära en framtida utbyggnad av skola och/eller förskola inom orten alternativt stärka annan skola på landsbygden. I dagsläget är ej någon ut- eller nybyggnation av förskola/skola planerad. Utöver utpekade förslag till utvecklingsområden finns i dagsläget tre lediga tomter.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 63 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Valla.

Valla Det finns ett bra centrum och det är ett samlat Faktaruta Valla samhälle. från medborgardialog i Valla den 28 april 2014 Antal invånare: 1 476 (2015)

Samhällsservice: Förskola, skola med förskole- Läge Valla är den största av orterna på landsbygden klass, årskurs 1–6, äldreboende, bibliotek, och är uppbyggt kring en tydlig ortsstruktur med cen- distriktssköterskemottagning (barnavårdscentral). trumgata och rutnätskvarter. Bebyggelsen utgörs delvis Kommersiell service: Livsmedelsaffär av äldre villor med stora arkitektoniska kvalitéer. Näringsliv och aktivitet: Restaurang, handelsträd- gård, frisör, samlingslokal, gymnastikhall, fotbolls- Förutsättningar I Valla finns många av de parametrar planer, motionsspår, gokartbana, pistolskytte- som inbegrips i strategierna ”attraktiva livsmiljöer” bana, kyrka, frikyrkoförsamlingar. och ”stärka befintliga strukturer”. I Valla finns Kron fågel som är kommunens största privata arbetsgivare samt växande verksamheter som till exempel Valla däck. Utveckling av orten skulle innebära ett utökat befolkningsunderlag för att skapa fler verksamheter på orten och upprätthålla en god samhällsservice exempelvis skola och kollektivtrafik till och från Katrineholm. Möjligt antal nya bostäder: cirka 110 Fiberbredband finns till orten idag och möjligheten att ansluta alla bostäder finns i framtiden. Ny bebyggelse kan anslutas till kommunens vatten- och avloppsnät.

64 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Sara Eresund Sara foto:

Utvecklingsförslag Vi föreslår ett större utbyggnads- område för bostäder öster om Vasavägen och ett större utbyggnadsområde för bostäder söder om skolan samt ett område för nya bostäder i anslutning till infarten foto: Hanna Maxstad till Valla. För att avlasta järnvägsbron i öster och för att slippa tunga transporter genom samhället finns möj lighet att i framtiden bygga en ny övergång över järn- vägen väster om samhället. På lång sikt (efter 2030) skulle området kring järnvägen kunna utvecklas som stationsläge om det blir aktuellt. Nya områden för tyngre verksamheter föreslås i väster samt norr om Valla. En ökning av befolkningen i Valla samt på omgivande landsbygd skulle kunna innebära en framtida utbyggnad av skolan och/eller förskolan. En sådan kan i första hand ske inom befintliga förskole/skolområden. I dagsläget är ej någon ut- eller nybyggnation av förskola/skola planerad. Utöver utpekade förslag till utvecklingsområden finns i dagsläget tio lediga tomter.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 65 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Äsköping.

Äsköping ”Rena rama landsbygden och ändå nära storstad.” Faktaruta Äsköping från medborgardialog i Äsköping den 27 mars 2014 Antal invånare: 326 (2015)

Läge Äsköping ligger cirka två mil nordväst om Samhällsservice: Förskola, skola med förskole- Katrineholm. Trakten kring Äsköping har höga kultur- klass och årskurs 1–6, äldreboende, vårdcentral. värden och utgörs av ett herrgårdslandskap, rikt på Kommersiell service: Livsmedelsbutik, drivme- stora gårdar. Mest känd är Julita – Sveriges Lantbruks delsförsäljning. museum, som idag är en av Sörmlands mest besökta Näringsliv och aktivitet: Kyrka, värdshus, turistattraktion. restaurang, samlingslokal, gymnastikhall, fotbollsplaner, tennisbana, skjutbana. Förutsättningar Äsköping ligger i ett starkt kultur- präglat jordbruks- och herrgårdslandskap cirka en kilometer öster om sjön Öljaren. I Äsköping finns både samhällsservice och kommersiell service vilket ger goda förutsättningar för fortsatt utveckling av orten. I jämförelse med övriga tätorter i kommunen så ligger Äsköping på ett förhållandevis långt avstånd från Möjligt antal nya bostäder: cirka 120 Katrineholm vilket innebär att orten dessutom har ett större upptagningsområde för olika typer av service, exempelvis skola och butik.

66 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Marie Malmströmfoto:

Avståndet till Katrineholm innebär också att befolk- också god i direkt anslutning till väg 214. ningstillväxt skulle stödja kollektivtrafiken längs med Fler invånare skulle kunna innebära en framtida stråket Katrineholm – Bie – Äsköping – Eskilstuna utbyggnad av skola och/eller förskola på orten eller samt Vingåker. I Äsköping kan det bli aktuellt att stärkande av annan skola på landsbygden. I dagsläget satsa på en servicepunkt vid matbutiken. Detta för att är ej någon ut- eller nybyggnation av förskola/skola fler ska kunna uträtta sina ärenden på orten och på så planerad. Utöver utpekat utvecklingsområde finns i sätt förbättra möjligheten till ett hållbart boende på dagsläget ett detaljplanelagt område i Äsköping med landsbygden. utrymme för cirka 15 bostäder, samt sex lediga tomter Besöksnäringen är en växande bransch i regionen i tätortens södra utkant. och det lokala näringslivet och möjligheter för utveck- Äsköping omfattas av riksintresse för kultur ling av kommersiell service kopplat till turism gynnas i miljövård (Julitabygden D25) samt kulturmiljövårds- stor utsträckning av kopplingen till Julita Gård/ program, kopplat till omgivande jordbruks- och herr- Sveriges Lantbruksmuseum. Fiberbredband finns till gårdslandskap. orten idag och möjligheten att ansluta alla bostäder finns i framtiden.

Utvecklingsförslag Vi föreslår ett större utbyggnads- område i Äsköping med utrymme för cirka 100 nya bostäder. Föreslaget utvecklingsområde ligger i direkt anslutning till tätortens ”centrum” med butik, driv medelsförsäljning och restaurang. Tillgängligheten är

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 67 PLANFÖRSLAG

STADSNÄRA LANDSBYGD

på fem kilometer är rimlig att kunna pendla med cykel. Riktlinjer Följande benämner vi som stadsnära landsbygd: Områden längs med större kommunikationsstråk, Det ska finnas goda möjligheter till stadsnära lantligt boende inom fem kilometers cykelavstånd inom fem kilometer från Katrineholms centrum (utan- till Katrineholms centrum. för stadens gräns). Inom dessa områden anser vi det attraktivt för bostadsutveckling främst i Strängstorp, Utveckling av nya bostäder ska främst koncen- treras till Strängstorp, Sågmon och Djulönäs. Sågmon och på Djulönäs. Strängstorp kännetecknas av villabebyggelse med permanentboende och särskiljer Inom detta område ska satsningar göras på sig därmed från Sågmon och Djulönäs där det idag cykelinfrastruktur. mest är fritidshusbebyggelse. Dessa områden beskrivs under kapitlet ”Omvand lingsområden och fritidshusområden” på sidan 70. Utgångspunkten i ÖP 2030 – del staden är att Katrine Det ska fortsätta vara en tydlig gräns mellan stad och holms stad ska växa inom en radie av tre kilometer från land och Katrineholm ska inte breda ut sig mer än tre resecentrum. Detta ska åstadkommas genom förtät- kilometer. Inom femkilometerszonen ska satsningar ning i den befintliga miljön för att ta tillvara den infra- göras för goda möjligheter att pendla med cykel in struktur som finns idag. Vi anser dock att en sträcka till Katrineholm.

Område som visar stadsnära landsbygd.

68 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Utvecklingskarta för Strängstorp.

Strängstorp Utvecklingsförslag Vi föreslår två utbyggnadsområden ”Strängstorp har ett perfekt läge på landet med endast för bostäder i Strängstorp varav ett större och ett min- fem minuters resa in till staden. Vi har det bästa dre. Det större utbyggnadsområdet är lokaliserat syd- vattnet i kommunen och här finns ett svårslaget lugn öst om Strängstorp och det mindre i den norra delen. och närhet till naturen.” Båda utvecklingsområdena är förlagda längs med befint- från medborgardialog i Bie den 24 april 2014 lig väg. Båda dessa områden tas upp som lämpliga utbyggnadsområden i medborgardialogen som föregått Nuläge Strängstorp utgörs idag av cirka 40 bostäder. samrådsförslaget till ÖP 2030 – del landsbygd. Ny Bebyggelsen är främst lokaliserad längs med två min- bebyggelse kan anslutas till kommunens vatten- och dre gator som sträcker sig utefter väg 56. Det finns en avloppsnät. En utbyggnad av Strängstorp skulle bidra till bullervall längs med den vältrafikerade vägen vilket att stärka befolkningsunderlaget för en utveckling av säkerställer en god boendemiljö i området. Där finns skolan och förskolan i Bie. en hållplats för busstrafik, lekplats och närhet till en populär badplats vid sjön Malmen. Den kommande ombyggnationen av väg 56 till 2+1 väg skapar även tillfälle till anläggande av en cykel- bana till Katrineholm. Strängstorp ligger i stråket mellan Katrineholm – Eskilstuna och en ökad befolkning Marie Malmströmfoto: skulle stödja kollektivtrafiken på sträckan.

Möjligt antal nya bostäder: cirka 60

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 69 PLANFÖRSLAG

OMVANDLINGSOMRÅDEN OCH med ytterligare tomter inom området. Området ligger FRITIDSHUSOMRÅDEN inom cykelavstånd till Katrineholms stad. Djulönäs räknas som stadsnära landsbygd och ligger inom utpekade utvecklingstråk. Riktlinjer Ekenäs Området består av cirka 30 tomter. Kom Vid ändringar av detaljplaner för att tillåta större byggrätter ska förutsättningarna för kommunalt munal vatten- och avloppsanslutning saknas och områ- vatten och avlopp vara utredda. det beräknas anslutas tidigast 2018 enligt förslag till ny Vatten- och avloppsplan för kommunen. En ökad Nya verksamhetsområden för vatten och avlopp ska samordnas med detaljplaneläggning. andel permanentboende är att vänta. Området stödjer kollektivtrafik samt skola i Sköldinge och Flen. Områdets karaktär ska styra utformningen av bestämmelser om byggrätter. Loviselund Området är detaljplanelagt och består av cirka 75 tomter. Kommunal vatten- och avloppsanslutning saknas och området beräknas anslutas tidigast I kommunen finns många fritidshusområden och vissa 2022 enligt förslag till ny Vatten- och avloppsplan för av dessa områden kan på sikt omvandlas till bostads- kommunen. Först därefter kan detaljplanen ändras för områden. Om någon av följande parametrar uppfylls att tillåta större byggrätter och därmed större andel bedöms fritidshusområdet kunna omvandlas till ett permanentboende. Området stödjer kollektivtrafik framtida bostadsområde. samt skola i Sköldinge och Flen.

Parametrar som stärker ombildandet av ett Toltorp Området är detaljplanelagt och består av fritidshusområde till permanent bostadsområde cirka 30 tomter men har små byggrätter. Området är anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ger underlag för skola i närområdet. Området stödjer kollektivtrafik samt skola i Strångsjö.

Sandvik Området är detaljplanelagt och består av Ger underlag för kollektivtrafik. cirka 90 tomter, varav en stor andel fritidhus. Området är anslutet till det kommunala vatten- och avloppsnä- Det finns förutsättningar för kommunalt vatten tet och omfattas av en detaljplan med stora byggrätter. – och avloppsnät. En ökad andel permanentboende är att vänta. Om- rådet stödjer kollektivtrafik samt skola i Björkvik.

Fritidshusområde som bedöms lämpliga för Fritidshusområde som bedöms lämpliga för omvandling på kort sikt omvandling på lång sikt

Sågmon Fritidshusområdet består av cirka 70 tomter Varbro/Hålbonäs Varbro är detaljplanelagt och och fick kommunalt vatten och avlopp år 2014. En ny består av cirka 160 arrendetomter. I anslutning till fri- detaljplan är under framtagande för att utöka byggrät- tidshusområdet ligger Hålbonäs som består av sex terna i området. Planen beräknas vara klar år 2016. tomter som inte berörs av detaljplanen. Kommunal I anslutning till det befintliga området tillkommer vatten- och avloppsanslutning saknas och området även 23 nya tomter för bostäder, en detaljplan är anta- beräknas att anslutas tidigast efter 2028 enligt förslag gen under 2015. Området bidrar till ökat underlag för till ny Vatten- och avloppsplan för kommunen. Först kollektivtrafik och ligger inom cykelavstånd till därefter kan detaljplanen ändras för att tillåta större Katrineholms stad. Området räknas som stadsnära byggrätter och därmed större andel permanentboende. landsbygd och ligger inom utpekade utvecklingstråk. Området stödjer kollektivtrafik samt skola i Sköldinge och Flen. Djulönäs Området består av cirka 80 tomter och har kommunalt vatten och avlopp sedan år 2000. En ny Udden Området är detaljplanelagt och består av detaljplan är under framtagande för att utöka byggrät- cirka 160 fritidshus. Kommunal vatten- och avloppsan- terna samt möjliggöra för fler permanentbostäder. slutning saknas och området beräknas att anslutas Planen ska även utreda möjligheten att komplettera tidigast efter 2028 enligt förslag till ny Vatten- och

70 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Omvandlingsområden och fritidshusområden.

TECKENFÖRKLARING

Omvandlingsområde

Fritidsområde

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 71 PLANFÖRSLAG

avloppsplan för kommunen. Först därefter kan detalj- Valdemarsön Området är detaljplanelagt och består planen ändras för att tillåta större byggrätter och där- av cirka 60 fritidshus. Då endast enskilda vatten- och med större andel permanentboende. Området stödjer avloppslösningar är aktuella i området finns ingen kollektivtrafik samt skola i Äsköping. möjlighet att utöka byggrätten.

Övriga fritidshusområden Nästorp Området är detaljplanelagt och består av cirka 50 fritidshus. Området har idag en gemensam Hjälmsätter Området är detaljplanelagt och består vatten- och avloppsanläggning men för att tillåta en av cirka 120 fritidshus. Området har idag en gemen- större byggrätt i området behöver anläggningen rustas sam vatten- och avloppsanläggning men för att tillåta eller anslutas till det kommunala vatten- och avlopps- en större byggrätt i området behöver anläggningen rus- nätet, vilket kommer ske tidigast 2028 enligt förslag tas eller anslutas till det kommunala vatten- och till ny Vatten- och avloppsplan för kommunen. avloppsnätet, vilket kommer ske tidigast 2028 enligt förslag till ny Vatten- och avloppsplan för kommunen. foto: Josefine Karlsson Josefine foto:

72 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA gäller i områden som har god tillgång till strandområ- LÄGEN (LIS-OMRÅDEN) den och där man kan bygga i viss utsträckning utan att strandskyddets syften åsidosätts. En vägledning för metoden vid val av LIS-områden Riktlinjer beskrivs i Boverkets och naturvårdsverkets allmänna

Gemensam lösning för vatten- och avlopp är en råd 2009:4, Strandskydd – en vägledning för planering förutsättning för att inte försämra den ekologiska och prövning, utgåva 2, februari 2012. I handboken statusen för vattenförekomsten. anges att kommunerna ska ha en helhetssyn på strän- För att inte försämra den morfologiska (fysiska der och landsbygd i översiktsplaneringen. förhållanden, till exempel typ av markanvändning Vår ambition med LIS-områden är att bygga vid sjön) statusen läggs LIS-områden främst på vidare på de utvecklingsstrategier som finns uttryckta i redan ianspråktagen mark, såsom redan bebyggda översiktsplanen. Det innebär att utveckla kommunen områden eller brukad skogsmark. En cirka 30 utifrån befintliga strukturer, i anslutning till befintliga meter fri passage mot stranden kommer att hållas, för att inte påverka morfologin negativt. orter och bebyggelsestrukturer och längs kommunens utpekade kommunikationsstråk. LIS-områden ska pri- De föreslagna LIS-områdena rymmer alla mer än oriteras till dessa strukturer och på sådana platser där fem hus, vilket medför att detaljplan kommer att tas fram. Möjlighet till bryggor, muddring etc. kommer de är möjliga att förena med hänsynstagande till all- sannolikt inte att finnas för enskilda tomter. Even männa intressen och platsspecifika förutsättningar. tuella gemensamma lösningar utreds i samband Vi vill bland annat skapa förutsättningar för med detaljplanering och prövas i det skedet enligt Katrineholm ska vara en attraktiv kommun genom att gällande lagstiftning. möjliggöra för nya boendemiljöer, näringslivsverksam- Strandskyddets syfte med tillgänglighet och fri heter, turism- och friluftsanläggningar i strandnära passage ska tillgodoses och en cirka 30 meter fri lägen. Vi anser att ett vattennära läge är en kvalitet för passage mot stranden kommer att hållas. boende. Möjligheten till permanent- eller fritidsboende Vid exploatering ska hänsyn tas till natur- och med vattenkontakt kan öka intresset att flytta och kulturvärden enligt Miljöbalken och Kulturmiljö bosätta sig på landsbygden. Det är också en viktig fak- lagen. Ytterligare fältinventeringar görs i samband tor för besöksnäringen. Ett vattennära boende eller en med detaljplanering. åtgärd som gynnar turismföretagande ger ett stärkt Inför exploatering ska skred- och översvämnings- näringsliv och ett ökat befolkningsunderlag, vilket i risk utredas. sin tur leder till bättre underlag för de servicefunktioner som redan finns. Ökad tillgänglighet till stränder och vattendrag förbättrar förutsättningarna för en En separat utredning har tagits fram inför denna utveckling av besöksnäringen i kommunen och leder utställningsversion av Översiktsplan 2030 Katrine således till landsbygdsutveckling. holms kommun – del landsbygd. Texten på de kommande sidorna utgör en sammanfattning av hela LIS- utredningen.

Vad är ett LIS-område? I översiktsplanen pekar vi ut områden för landsbygds- foto: Hanna Maxstad utveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Syftet med att peka ut dessa områden är att bidra till att upprätthålla serviceunderlaget och att långsiktigt främja en positiv sysselsättningsgrad på landsbygden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man prövar dispenser och upphäver strandskyddet för sjöar och vattendrag.

Syftet med LIS Syftet med att redovisa områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) är att långsiktigt stimulera den lokala och regionala utvecklingen. Det

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 73 PLANFÖRSLAG

Att nya bostäder vid vattnet i huvudsak byggs i anslut- kollektivtrafik, butiker och arbetstillfällen. Hållbar ning till en sammanhållen bebyggelse/tätort eller hetsperspektivet ska också vara vägledande, tillsam- annan befintlig infrastruktur eller näringslivsverksam- mans med de andra perspektiven, vid utpekande av het bidrar till att resurser kan användas gemensamt LIS-områden runt varje vald sjö. och effektivt. Bostäderna utgör underlag för samhälls- service som till exempel skola, barnomsorg eller skapar Attraktiv landsbygds-perspektivet ska fungera som sysselsättning och serviceunderlag för kommersiell ser- en balans gentemot strandskyddets inneboende för- vice så som handel och andra servicenäringar. budssyften. Det är viktigt att företagande på landsbyg- Nya bostadsområden i anslutning till befintliga den kan stimuleras och tillåtas utvecklas, liksom att bostads- eller fritidshusområden kan också fungera bostadsbebyggelse ska kunna tillkomma i attraktiva som en drivkraft och möjliggöra nya gemensamma vat- lägen där efterfrågan finns. Perspektivet beaktas vid ten- och avloppslösningar eller skapa underlag för en val av sjöar såväl som vid själva utpekandet av kommunal anläggning för vatten och avlopp. enskilda LIS-områden vid de valda sjöarna.

Arbetsmetod Hänsynsperspektivet innebär att sjöar kan väljas Arbetsmetoden för framtagande av LIS-områden är inde- bort i urvalsprocessen om det är motiverat utifrån lad i fyra steg. De fyra stegen innebär att LIS-områden något allmänt intresse, höga natur- eller kulturvärden. tas fram i enlighet med vägledningen ”Allmänna råd Hänsynsperspektivet ska tillämpas när LIS-områdena 2009:4”, och att fortsatt lokaliseringsprövning, efter det pekas ut runt varje vald sjö, så att omöjliga eller att planen har vunnit laga kraft, säkerställer att inga vik- olämpliga utpekanden av LIS-områden inte kommer tiga aspekter för platsen glöms bort. till stånd. Däremot kan det finnas hänsyn som behöver Metoden har tagits fram med de fem strategierna i iakttas inom LIS-områden, och då ska dessa anges översiktsplanen för landsbygdens utveckling som som hänsyn och rekommendationer för fortsatt pröv- grund. Metoden bygger även på ett medvetet fokus ige- ning. Det kan även vara aktuellt med kompensations- nom hela urvalsprocessen på perspektiven hållbarhet, åtgärder, där till exempel en etablering av bostäder attraktiv landsbygd och hänsyn. Med en tydlig hänsyn kan möjliggöra förbättringar i form av förbättrade vat- och avvägning gentemot andra allmänna intressen ten- och avloppslösningar eller dylikt. samt natur- och kulturmiljö. STEG 1 – Definiering av landsbygd Hållbarhetsperspektivet innebär att bostadsbebyg- Det är viktigt att tydligt avgränsa vilka delar av kom- gelse inom LIS-områden föreslås på platser som är munen som utgör landsbygd och därmed kan omfattas lokaliserade nära annan bebyggelse och infrastruktur av LIS. På sidan 12 beskriver vi vår generella syn på såsom nära större, allmänna vägar med kollektivtrafik, begreppet landsbygd. tätorter med service, stationssamhällen och samlad bebyggelse. Detta innebär bättre förutsättningar för Bedömning: Bedömningen är att det finns stöd för hållbara transporter och främjande av underlag för utpekande av LIS-områden inom kommunen. Vi definierar hela kommunens yta utanför Katrineholms stad och dess direkta närområde som landsbygd utifrån ansatsen i LIS.

foto: Mattonfoto: Behovet av att stimulera en landsbygdsutveckling finns främst i landsbygdsområden som inte är belägna i närheten av stora städer. Definitionen av landsbygd i detta sammanhang innebär därför områden mer än fem kilometer utanför Katrineholms stad med närom- råden. Med en vald yta runt Katrineholms stad på fem kilometer definieras att några specifika orter/bygder ingår i stadsstrukturen i detta sammanhang, och de orterna blir därmed inte aktuella för LIS-områden. Inom denna zon hamnar Forssjö, Sågmon, området mellan Katrineholm och fram till Baggetorp i Vingåkers kommun samt området upp mot Strängs torp. Kommundelar utanför stadsområdet definieras

74 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

som landsbygd och är aktuellt för vidare bedömning a) Sjöar inom två kilometer från tätorter med service, av var LIS kan tillämpas. stationssamhällen och sjöar inom två kilometer från Sjöar som utgår på grund av att de inte ingår i de fem större utpekade stråken där det idag finns infra- definitionen av landsbygd är bland annat Storjälken, struktur och service väljs ut för vidare bedömning. Häggsjön, Flundern, Övre Malmen och Mellan- Malmen. b) Sjöar väljs bort som är mycket små eller som är obebyggda eller nästintill obebyggda. STEG 2 – Allmänna intressen I samband med prövning av ny bebyggelse, anlägg- c) Sjöar med skyddsintressen, värden eller restriktioner ningar eller åtgärder inom strandskyddat område som berör hela sjön som bedöms värdefulla att skydda behöver hänsyn tas till befintliga allmänna intressen alternativt olämpliga för ny bebyggelse väljs bort. inom området, så även inom LIS-områden. Det finns restriktionsområden inom olika fack som till exempel d) Sjöar med potential för utveckling av det befintliga riksintressen angivna i Miljöbalkens 3:e och 4:e kapi- näringslivet läggs till. En näringsverksamhet kan vara tel, skyddade områden enligt miljöbalkens 7:e kapitel lokaliserad utanför de ramar som kriterierna för bostäder och kulturvärden enligt kulturmiljölagen. ställer upp, till viss del på grund av att vissa näringar, Dessutom tas hänsyn till status på miljökvalitets- inom till exempel naturturism, bygger på att vara peri- normerna för vatten (MKN). Under steg två ingår fert lokaliserade eller långt ifrån vägar, buller och tät- också att hänsyn tas till värdefulla områden för den orter. I syfte att ge förutsättningar till utveckling av befintliga bebyggelsens användning för rekreation och befintliga näringsverksamheter på landsbygden kan friluftsliv. därför LIS-områden för näringar pekas ut även i peri- fera lägen och i begränsad omfattning i skyddade eller Bedömning: Skyddade områden, riksintressen med känsliga områden. mera redovisas under kapitlet ”Mål och utgångspunk- ter”. Status för miljökvalitetsnormerna för vatten e) Sjöar med bebyggelsetryck läggs till. Detta för att (MKN) utgör underlag för urval och redovisas under ytterligare främja utvecklingsperspektivet i planen, men steg fyra för utvalda sjöar med LIS-områden. De viss restriktivitet bör iakttas för detta steg, och huvud- kvalitetsfaktorer för miljökvalitetsnormer som delen av sjöarna bör hållas inom steg a). Efter att steg används i bedömningarna av varje LIS-område utgörs tre genomförts finns ett antal sjöar utvalda, vilka sedan av ekologisk, kemisk och morfologisk status, där kan vara aktuella för LIS-områden. De sjöar som valts morfologisk status påverkas av markanvändning bort innebär ett viktigt steg i miljöhänsynen i planen. inom 30 meter från vattenförekomsten. Ekologisk och kemisk status påverkas av olika typer av utsläpp, Bedömning: Urval för LIS görs först inom två kilome- främst övergödning från till exempel skogs- och jord- ter från större kommunikationsstråk och inom en två bruk samt avlopp. Gemensamt för alla miljökvalitets- kilometers radie från tätorter. Sjöar har även lagts till normer är att de inte får försämras. Lokalt utveck- som har potential för näringsliv eller har ett bebyggel- lingsarbete med åtgärder för till exempel avloppslös- setryck idag. Här nedan följer en genomgång av sjöar ningar inom LIS-områden har stor betydelse för att inom dessa definitioner och en beskrivning hur urvalet kunna förbättra vattenkvaliteten. av lämpliga sjöar har gjorts. Metoden för urval inne- Sjöar som utgår på grund av restriktioner är bland bär att vissa sjöar faller bort på grund av att de har annat Aspen, Fäbodsjön, Lillsjön, Älvestasjön, Speteby större avstånd till större väg eller tätort, till exempel sjön, Eriksbergssjön, Kårtorpssjön. sjöarna Viggaren och Enaren.

STEG 3 – Val av sjöar Urvalet har skett utifrån ett antal kriterier, som succes- sivt resulterar i att sjöar kvalificerar sig vidare. Krite rierna utgår ifrån perspektiven hållbarhet, attraktiv landsbygd, hänsyn samt översiktsplanens fem strate- foto: Hanna Maxstad gier. GIS-analyser har genomförts och utifrån dessa väljs sjöar bort enligt steg a–c och därefter läggs sjöar till manuellt enligt steg d–e nedan. Kriterierna gäller i första hand LIS-områden för bostäder.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 75 PLANFÖRSLAG

SJÖ BEDÖMNING URVAL

Goda kommunikationer med närhet till väg 56. Stark koppling till sjön och rekreation. Valet förutsätter Hjälmaren JA kommunalt vatten och avlopp.

Flera områden finns kring sjön som kan förenas med landsbygdsutveckling och där det inte förekommer Valdemaren JA restriktioner. Delar av sjön har goda kommunikationer intill väg 57 samt närhet till Warbro, Sköldinge och Flen.

Flera områden finns kring sjön där det inte förekommer restriktioner och som kan förenas med landsbygds Yngaren JA utveckling. Det är en fördel om Björkvik kan bibehållas sammanhållet utifrån dagens bebyggelsestruktur.

Runt sjön finns potential för näringslivsutveckling (till exempel turismnäring) och idag finns ett Tisnaren JA bebyggelsetryck runt sjön.

Inom området finns närhet till befintlig bebyggelse kring Forsa by och det finns ett bebyggelsetryck i Lillsjön (Forsa) området idag. Utbyggnad möjliggör att även den befintliga bebyggelsen samlas till gemensamt/kommunalt JA vatten och avlopp.

Fäbodsjön Höga naturvärden (RI naturvård) och dåliga terrängförhållanden. NEJ

Öljaren Sjöns omgivningar ingår till stor del i riksintresse för kulturmiljövård. NEJ

Aspen En liten sjö där strandlinjen i det närmaste är obebyggd. Vattenskyddsområde. NEJ

Lillsjön (vid Warbro) VMI klass 2 och höga naturvärden. NEJ

Älvestasjön Höga naturvärden och låg terräng. NEJ

Gruvsjön Begränsade storlek. NEJ

Spetebysjön Höga naturvärden. NEJ

Tyven Begränsade storlek. NEJ

Eriksbergssjön Många höga värden (RI kulturmiljö) och brant strandsluttning. NEJ

Höga naturvärden (Natura 2000), i övrigt obebyggt eller glest befolkat närmast strand. Kårtorpssjön NEJ Sjön ligger även nära Katrineholm.

Täljaren Ligger långt från något samhälle. Kraftledning. NEJ

Fjälaren Ej optimal med tanke på läget mellan större väg och järnväg. Bullerrisk. NEJ

Malmsjön Ej optimal med tanke på läget mellan större väg och järnväg. Bullerrisk. NEJ

Fäbodasjön Långt avstånd till samhälle och lågt bebyggelsetryck. NEJ

Lilla Tolen Liten sjö med obebyggda stränder. NEJ

Stora Tolen Liten sjö med obebyggda stränder. NEJ

Stongen Liten sjö som ligger nära väg. NEJ

Hönstorpasjön Obebyggda stränder. NEJ

Tabellen visar hur urvalet av sjöar har arbetats fram. foto: Hanna Maxstad

76 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

STEG 4 – Utpekade LIS-områden område redovisas med en övergripande områdesbe- Efter att ett antal sjöar har valts ut ska studier genom- skrivning, analys och urval, samt hänsyn, eventuella föras av varje vald sjö. Befintligt kunskapsunderlag gås försiktighetsmått och rekommendationer för varje LIS- igenom, kartor studeras och preliminära LIS-områden område formuleras, som grund för fortsatt prövning. kan börja urskiljas och områden olämpliga för LIS kring varje sjö likaså. Bedömning: Efter att urvalet av sjöar har gjorts har LIS-områdena ska väljas ut utifrån kriterierna utredning av förutsättningarna för varje specifik sjö hållbarhet, attraktiv landsbygd och hänsyn. skett. Fokus är här att utifrån de platsspecifika förutsätt- ningarna identifiera lägen där LIS-områden kan vara Grundförutsättningar som måste uppfyllas är: aktuella. Identifieringen har gjorts utifrån befintligt kun- • Strandskyddets syften skapsunderlag och genom studier på plats i samtliga Fri passage på några tiotals meter går att ordna. föreslagna områden. I detta skede bedöms lämpligheten Området bedöms inte ha någon större betydelse för utifrån befintligt kartunderlag/flygbild, hänsyn till växt- och djurlivet. natur- och kulturvärden, befintlig bebyggelse, markför- hållanden som till exempel stup, våtmark samt andra • LIS syften, varav minst ett av dessa måste uppfyllas särskilda förutsättningar. Åtgärden gagnar långsiktigt en positiv sysselsättnings- I samband med framtagande av lämpliga LIS- effekt eller åtgärden bidrar till att upprätthålla service- områden har även möjliga så kallade utredningsområ- underlaget på landsbygden. den identifierats utanför 100-metersgränsen för strandskyddszonen. Dessa utredningsområden redovisas på • Miljökvalitetsnormer kartorna med ljusgul färg, i direkt anslutning till före- Ekologisk status (enligt vattendirektivet) bedöms inte slagna LIS-områden för att visa hela bilden samlat. försämras i och med en exploatering. Varje föreslaget LIS-områdes yta har beräknats Kemisk status (enligt vattendirektivet) bedöms inte ovanför 30-meterslinjen från stranden, och utifrån den försämras i och med en exploatering. Morfologisk sta- ytan har antalet möjliga hustomter som inryms upp- tus bedöms inte försämras i och med en exploatering. skattats. Ett schablonvärde om 1000 kvadratmeter per tomt har då använts. Efter att preliminära LIS-områden pekats ut behöver Vi har pekat ut totalt sju LIS-områden i kommu- fältstudier genomföras för att fastställa lämpligheten nen vid sjöarna Hjälmaren, Valdemaren, Yngaren, av dessa samt bortvalda delar runt sjöarna. Varje LIS- Tisnaren och Lillsjön. foto: Hanna Maxstad

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 77 PLANFÖRSLAG

Översiktskarta LIS - områden.

TECKENFÖRKLARING

LIS-område

5 km från Katrineholms stad

2 km från prioriterat vägstråk och 2 km från tätort

78 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

LIS-område 1, Udden, Hjälmaren. Närmast badplatsen HJÄLMAREN och småbåtshamnen planeras inte LIS-områden. Sedan flygbilden togs är skogen delvis avverkad. Hjälmaren ligger i de norra delarna av kommunen och berör kommunerna Katrineholm, Vingåker, Eskilstuna, Arboga, Örebro. Stränderna i Södermanlands län naturvärden. Här finns också ängs- och betesmarks- omfattas av 100 meter strandskydd. Hjälmaren är en områden, områden med biotopskydd och nyckelbioto- grund, näringsrik slättsjö. per. Sjön i sin helhet ingår i riksintresse för friluftsliv, För att vinna mer odlingsbar mark genomfördes D11 Hjälmaren, som beskrivs som ett område med under 1878–1888 en omfattande sjösänkning av med- goda förutsättningar för friluftsaktiviteter både på elvattennivån med 1,3 meter. Kommunens stränder land och i vatten. mot sjön utgörs i huvudsak av skogsmark. Bebyggelsen Hjälmarens storlek, vattenkvaliteten, fiskemöjlig- runt Hjälmarens östra del består i huvudsak av fritids- heterna, ögrupper och omgivningar av geologiskt, husområden i sjönära lägen. I kommunen ligger två botaniska och zoologiska intresse samt anordningar större fritidshusområden; Udden och Hjälmsätter. för friluftslivet, ger sjön dess stora värde för det rörliga friluftslivet. Riksintresse för yrkesfiske Hjälmaren Allmänna värden innebär att sjön så långt som möjligt ska skyddas mot Hjälmarelandskapet är varierat med jordbruksmark åtgärder som påtagligt kan försvåra utövandet av fis- och skogsmark. Det strandnära området runt ket. I Hjälmaren finns flera observationspunkter av Hjälmaren är unikt med de lövskogar som finns på den rödlistade fågelarter registrerade i Artportalen. så kallade landvinningsmarken som bildades vid den stora sjösänkningen. Miljökvalitetsnormer för vatten, problem och Kring sjön finns många områden med skyddad genomförda åtgärder natur och områden med riksintressen för naturvård Hjälmarens ekologiska status är bedömd som otill- och kulturmiljövård. Våtmarksinventeringen visar att fredsställande, med en miljökvalitetsnorm att uppnå det i området kring sjön finns våtmarksområden med en god ekologisk status till år 2021. De två största

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 79 PLANFÖRSLAG

lämning) eller fynd av rödlistade arter registrerade. LIS-område 1, Udden, Hjälmaren. Närmast badplatsen och småbåtshamnen planeras inte LIS-områ foto: Hanna Maxstad den. Sedan flygbilden togs är skogen delvis avverkad.

Motivering och bedömning: LIS-området har valts ut på grund av närheten till befintliga strukturer som Uddens fritidsområde och väg 56 mellan Katrineholm och Eskilstuna. Områdets närhet till riksintresse för friluftslivet och Uddens fritidsområde förutsätter att fria passager ner mot sjön kommer att lämnas och att strandskyddets krav på fri passage säkerställs. När mast badplatsen och småbåtshamnen planeras därför inte LIS-områden. Föreslaget LIS-område kan förbättra redan befintliga möjligheter till ett aktivt friluftsliv i området och är förenligt med riksintressets förutsättningar för friluftslivet där områdets karaktär med alla möjlig heter till båtliv, bad och fiske bibehålls, stränder är fortsatt allemansrättsligt tillgängliga och vattenkvaliteten bör om möjligt förbättras. Ett LIS-område här öppnar möjligheter för verksamhet som har anknytning till besöksnäring och service såsom till exempel kajakuthyrning, övernattning, kiosk och så vidare. En förutsättning för att kunna bilda ett LIS- område här är anslutning till gemensamt vatten och avlopp. En ökad befolkning i området skulle ge underlag för att upprätthålla en god kollektivtrafik mellan Katrineholm och Eskilstuna. En exploatering med ytterligare bebyggelse vid Udden bedöms inte försvåra möjligheterna till yrkesfiske i Hjälmaren. miljöproblemen är övergödning och kontinuitet. Den största påverkan för övergödningen i sjön Bedömningen är att: kommer ifrån enskilda avlopp, avloppsreningsverk och • Gemensamt vatten och avlopp är en förutsättning industri. De morfologiska förhållandena för sjön för att den ekologiska statusen inte ska försämras. bedöms som god, då sjöns närområde består av 16 procent artificiell mark. • Bebyggelsen planeras med ett avstånd av minst 30 meter från strandlinjen vilket medför att strand- LIS-område 1: Uddens fritidshusområde skyddets syften med fri passage tillgodoses, samt LIS-område 1 ligger på Hjälmarens sydöstra strand i att inte den ekologiska statusen i sjön försämras anslutning till Uddens fritidsområde. Uddens fritids- och yrkesfisket inte påverkas. område är idag detaljplanelagt och består av cirka 160 fritidshus. LIS-området består av brukad skogsmark, • Genom att använda redan idag brukad skogsmark är cirka tre hektar stort och kan rymma ungefär 30 försämras inte den morfologiska statusen. hustomter. Området ligger 1,5 kilometer från väg 56, och • Fria passager från befintlig bebyggelse ner mot sjön avståndet till Katrineholm är 2,6 mil och till lämnas genom det nya bostadsområdet för att på så Eskilstuna är det 2, 8 mil. Inom eller i anslutning till sätt inte hindra friluftsliv och rekreation. det föreslagna LIS-området finns inga naturvärden (riksintressen, skyddad natur eller liknande), kulturhis- • Området ska detaljplaneras för att styra anpassning torisk lämning (fornlämning, övrig kulturhistorisk mot befintlig bebyggelse på bästa sätt.

80 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Lis-område 2, Varbro, Valdemaren VALDEMAREN

Valdemaren ligger i Katrineholms östra del och delas Allmänna värden av Katrineholms och Flens kommuner. Valdemaren I sjöns närområde finns ett varierat landskap med skog ingår i Nyköpingsåns huvudavrinningsområde. Sjön och jordbruksmark. Vid sjön finns naturreservatet har en area på 5,33 kvadratkilometer och ligger 24,8 Stenhammar på sjöns östra sida och som också täcker meter över havet. Sjön omfattas av strandskydd 100 stora delar av Valdemarens sydöstra del. meter. Området kring Valdemaren präglas av åker- Vidare finns ett natura 2000-område skyddat mark, ängs- och betesmark, skogsområden och bebyg- enligt art- och habitatdirektivet (SCI) invid sjöns syd- gelse. Bebyggelsen runt Valdemaren ligger i huvudsak östra del. längs sjöns norra strand där landskapet är omväxlande Runt sjön finns också flera ängs- och betesmarks- öppet och skogsbevuxet, medan den södra stranden till områden som ingår i jordbruksverkets ängs- och betes- stor del består av skog. Vid sjöns sydöstra del i marksinventering från 2002–2004. Här finns också Katrineholms kommun finns samlad fritidsbebyggelse ädellövskogsområden med bland annat ek. Inom sjöns vid Varbro och ett mindre område vid Ekenäs. Även närområde finns flera registrerade kulturmiljöer som Valdemarsön är bebyggd till stor del. Den övriga fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. bebyggelsen runt sjön utgörs av gles bebyggelse i jord- I Valdemaren finns flertalet observationspunkter av bruksbygden. rödlistade fågelarter registrerade i Artportalen. Från Valdemaren rinner Varbroån som är ett vat- Från Valdemaren rinner Varbroån. Utefter tendrag som stäcker sig mellan Valdemaren och Varbroån finns ängs- och betesmarksområden som Lillsjön sydväst om Valdemaren. Området kring ingår i jordbruksverkets inventering. Varbroån mynnar Varbroån präglas av åkermark, ängs- och betesmarker, i Lillsjön som finns med i våtmarksinventeringen skogsområden samt bebyggelse. (VMI) och har bedömts ha höga naturvärden.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 81 PLANFÖRSLAG

Miljökvalitetsnormer för vatten, problem och Motivering och bedömning: Området Varbro har valts genomförda åtgärder ut på grund av sin närhet till befintliga strukturer runt Valdemarens ekologiska status är bedömd som måttlig, fritidshusområdet Varbro och närheten till Väg 55/57. med en miljökvalitetsnorm att uppnå en god ekologisk LIS-området är cirka sju hektar stort och kan rymma status till år 2021. De två största miljöproblemen är cirka 70 hustomter. Avståndet till Åsa folkhögskola övergödning och morfologiska förändringar. Den som är en stor arbetsplats är cirka fem kilometer och största påverkan för övergödningen i sjön kommer runt Varbro finns värden för besöksnäringen och fri- ifrån ett kommunalt avloppsreningsverk, enskilda luftslivet med närhet till flera bad och besöksmål som avlopp, jordbruksmark och skogsmark. De morfolo- restaurangen Warbro kvarn, som ligger strax söder om giska förhållandena för sjön bedöms som otillfredsstäl- fritidshusområdet. lande, för att sjöns närområde består av 40 procent En utökning av permanent bebyggelse i området artificiell mark, främst av skogs- och åkermark. Det skulle ge underlag för positiva sysselsättningseffekter största åtgärdsbehovet för att uppnå en god ekologisk samt underlag för god kollektivtrafik mellan Flen och status i sjön är att minska näringsbelastningen av sjön Katrineholm. Utvecklingen av området ger också en med 1600 kilo näringsämnen. förbättrad vatten- och avloppsstandard samt ger möj- lighet att planera så att tillgänglighet och fri passage LIS-område 2: Varbro till stranden kan förbättras jämfört med idag. I Valdemarens sydvästra del finns LIS-område 2. Området ligger i anslutning till befintlig väg och cirka Bedömningen är att: två kilometer från väg 55/57 mellan Flen och Katrine • Genom att använda redan idag ianspråktagen mark holm. Området inkluderar det befintliga fritidshusom- försämras inte den morfologiska statusen. rådet Varbro och omfattar också en del av åkermar- kerna både norr och söder om Varbro. Inom eller i • Detaljplaneläggning möjliggör att strandskyddets anslutning till området finns inga naturvärden (riks syften med tillgänglighet och fri passage kan tillgo- intressen, skyddad natur eller liknande), kulturhisto- doses bättre än idag. risk lämning (fornlämning, övrig kulturhistorisk läm- ning) eller fynd av rödlistade arter registrerade. • Anslutning till kommunalt avlopp innebär att den Fritidshusområdet består idag av arrendetomter ekologiska statusen i sjön inte försämras. och har mycket låg vatten- och avloppsstandard med sommarvatten och enkla enskilda avlopp. Det strand- nära området är redan nu bebyggt och ianspråktaget och kan som LIS-område med detaljplan utvecklas och moderniseras. Anslutning till kommunal vatten- och avloppsledning ska planeras. foto: Hanna Maxstad

82 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

LIS-område 3, Klubbetorp, Yngaren YNGAREN

Sjön är belägen i kommunens sydöstra del och delas av naturvärden och vissa naturvärden. Här finns också de tre kommunerna Katrineholm, Flen och Nyköping. flera ädellövskogsområden, sumpskogar och nyckelbio- Yngaren ingår i Nyköpingsåns huvudavrinningsområde toper. Området kring sjön är rikt på registrerade kul- och har en yta på 47,9 kvadratkilometer. Sjön är djup turmiljöfynd som fornlämningar och övriga kulturhis- och har ett näringsrikt vatten, strandskyddet omfattar toriska lämningar. I Yngaren finns flertalet observa- 100 meter. Nyköpings och Oxelösunds kommuner tionspunkter av rödlistade fågelarter registrerade i använder vatten från Yngaren för konstgjord infiltra- Artportalen. tion till dricksvatten. Yngarens omgivningar präglas av ett äldre storskaligt jordbrukslandskap med tillhö- Miljökvalitetsnormer för vatten, problem och rande strukturer som åkermark, ängs- och betesmarks- genomförda åtgärder områden, alléer och lövskogar. Yngarens ekologiska status är bedömd som otillfreds- Bebyggelsen runt Yngaren utgörs i huvudsak av ställande, med en miljökvalitetsnorm att uppnå god gles bebyggelse i jordbruksbygd. Samlad bebyggelse status till år 2021. De två största miljöproblemen för finns i tätorten Björkvik i Katrineholm och fritidshus- sjön är övergödning och morfologiska förändringar. området Bo Hage i Flens kommun. Den största påverkan på sjön när det gäller övergöd- ning kommer från jordbruksmark, enskilda avlopp och Allmänna värden kommunalt avlopp. De morfologiska förändringarna Inom sjöns närområden finns flera objekt som är upp- består av en större del artificiell markanvändning i tagna i jordbruksverkets ängs- och betesmarksinvente- sjöns närmiljö. Den artificiella markanvändningen i ring. Här finns några våtmarksområden upptagna i sjöns närhet är beräknad till 21,4 procent vilket inne- våtmarksinventeringen VMI med klassningen höga bär en måttlig status i kategorin morfologiska förhål-

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 83 PLANFÖRSLAG

landen. För att uppnå en god status i sjön behövs Motivering och bedömning: Området har valts ut omfattande åtgärder i sjöns avrinningsområde för att på grund av att det utgör en vidareutveckling av sam- minska belastningen av näringsämnen till sjön, belast- hället Björkvik mellan Katrineholm och Nyköping. I ningen behöver minska med 4600 kilo näringsämnen. tätorten Björkvik finns förskola, skola, försäljning av drivmedel och livsmedelsbutik som skulle stöttas av LIS-område 3: Klubbetorp nya bostäder inom området. Ett LIS-område här LIS-område 3, Klubbetorp, ligger söder om sjön skulle även möjliggöra utveckling av verksamheter Yngaren vid Klubbviken. Området består av jordbruks- som har anknytning till strandnära lägen, som både mark och planterad granskog, omfattar cirka sex hek- kan ge positiva sysselsättningseffekter och främja tar och kan rymma cirka 60 hustomter. Det ligger i besöksnäringen. anslutning till befintlig lokalgata och bostadsbebyg- Den nya bebyggelsen ska anslutas till kommunens gelse i tätorten Björkvik. vatten- och avloppsnät. En exploatering kan också Jordbruksmarken ligger idag öppen och plöjd i skapa förutsättningar för fiberbredband i området. En sluttning ner mot sjön, vilket medför stor risk för läck- ökad befolkning i Björkvik skulle även ge underlag för age av näringsämnen och erosion till sjön. Ny bebyg- att upprätthålla en god kollektivtrafik mellan gelse här skulle innebära betydligt minskad risk för Katrineholm och Nyköping. sådan urlakning. Området planeras att placeras med ett avstånd av Bedömningen är att: 30 meter från strandlinjen för att förhindra en försäm- • Genom att ta redan idag brukad mark i anspråk rad ekologisk status i sjön och för att den nya bebyg- försämras inte den morfologiska statusen. gelsen inte ska hindra friluftslivet utmed sjön. I anslutning till området finns en badplats med bryggor, en • Bebyggelsen planeras med ett avstånd av minst 30 promenadväg och ett antal båtplatser. Inom området meter från strandlinjen vilket medför att strand- finns inga naturvärden (riksintressen, skyddad natur skyddets syften med fri passage tillgodoses, samt eller liknande), kulturmiljövärden (fornlämning, övrig att inte den ekologiska statusen i sjön försämras. kulturhistorisk lämning) eller fynd av rödlistade arter registrerade. På den angränsande udden i öster finns • Kommunalt vatten och avlopp planeras för att den ett utpekat naturvärde med lövskog, som inte ingår i ekologiska statusen inte ska försämras. LIS-området. Ett utredningsområde har också pekats ut för att binda samman den befintliga bebyggelsen med det föreslagna LIS-området. foto: Sara Eresund Sara foto:

84 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

LIS-område 4, Beckershov, Tisnaren. TISNAREN

Tisnaren är belägen i Katrineholms kommuns sydväs- och betesmarksområdet. Våtmarksinventeringen visar tra del. Tisnaren delas av de tre kommunerna Katrine att det i området kring sjön finns våtmarksområden holm, Vingåker och Finspång. Tisnaren är en klar med vissa naturvärden. I sjön finns fågelskyddsområ- vattensjö med näringsrikt vatten som avrinner via den. Inom sjöns närområde finns registrerade kultur- Forsaån till Viren och ingår i Nyköpingsåns vatten miljöfynd som fornlämningar och övriga kulturhisto- system. Området kring sjöns nordöstra del som tillhör riska lämningar. Katrineholms respektive Vingåkers kommuner präglas främst av ett skogslandskap med inslag av jordbruks- Miljökvalitetsnormer för vatten, problem och mark. Området söder om Tisnaren som tillhör Öster genomförda åtgärder götlands län och Finspångs kommun består av ett Tisnarens ekologiska status är bedömd som god, med varierat skogs- och jordbrukslandskap. en miljökvalitetsnorm att bibehålla god status. De Runt Tisnaren finns i huvudsak lantlig bebyggelse miljöproblem som ändå finns för sjön är belastning av i jordbruksbygden. Samlad bebyggelse finns främst vid näringsämnen samt hydromorfologiska förhållanden, Tisnarebaden i Katrineholms kommun och vid där parametrarna konnektivitet (fria vandringsvägar Ekudden, Skedevi, Hävla bruk och Mullsätter i och flöde) i och längs med sjöar är bedömd till måttlig Finspångs kommun. status. Behovet av minskad tillförsel av näringsämnen är beräknad till cirka 200 kg/år. Allmänna värden Finspångs kommun har tagit fram en vatten- och Tisnarens omgivningar präglas av ett skogs- och jord- avloppsplan som föreslår en rad olika åtgärder för att brukslandskap med tillhörande bebyggelse och struk- förbättra miljön i Tisnaren, till exempel inventering turer som åkermark, våtmarker, sumpskogar och ängs- och åtgärder av enskilda avlopp.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 85 PLANFÖRSLAG

LIS-område 4: Beckershov Motivering och bedömning: Området är utvalt efter- LIS-område 4, Beckershov ligger norr om sjön Tis som ny bebyggelse skulle kunna stödja den verksamhet naren och består av skogsmark i anslutning till bebyg- som finns vid Beckershov idag. Idag bedrivs konfe- gelsen vid Beckershovs herrgård. Området är anslutet rensverksamhet, lägerverksamhet med mera som är till väg och nystyckade bostadstomter. Det finns fiber- starkt knuten till vattnet och sjön såsom hyrbåtar, bredband i området. Den västra delen av föreslaget kräftfiske, bastuflotte, boende, camping med mera. En område används redan idag till småbåtshamn och utveckling av området skulle ge förutsättningar för campingplats. Det föreslagna LIS-området är cirka expansion av verksamheten. fyra hektar stort och kan med nuvarande småbåts- hamn och campingplats undantagna rymma cirka 35 Bedömningen är att: hustomter. • Bebyggelsen planeras med ett avstånd av minst 30 Nära LIS-området finns ett våtmarksområde med meter från strandlinjen vilket medför att strand- höga naturvärden och också vattenförekomsten skyddets syften med fri passage tillgodoses, samt Jungfrudammen med observationer av rödlistade att inte den ekologiska statusen i sjön försämras. fågelarter registrerade i artportalen. Strax sydöst om området finns fynd av rödlistade arter (CR, EN; VU, • Gemensamt vatten och avlopp ska planeras för att NT) registrerade. Inom LIS-området finns inga natur- den ekologiska statusen inte ska försämras. värden (riksintressen, skyddad natur eller liknande), kulturmiljövärden (fornlämning, övrig kulturhistorisk • Området har inga höga utpekade naturvärden. lämning) eller fynd av rödlistade arter registrerade. • Ungefär hälften av marken är idag redan ianspråk- tagen för byggnader eller hårdgjord yta och hälften utgörs av skogsmark. foto: Hanna Maxstad

86 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

LIS-område 5, Mörkhulta, Tisnaren.

LIS-område 5: Mörkhulta LIS-område 5, Mörkhulta ligger söder om sjön Tis gelse skulle även ge ett större underlag för kollektiv naren (Tislången) och består idag av avverkad skogs- trafiken. Skogssluttningen ovanför allmänningen är mark och iordningställda allmänna ytor med badplats, lämplig som tomtmark. Mellan allmänningen och det grillhus och strandpromenad. Området ligger i anslut- föreslagna LIS-området går en väg som en naturlig ning till bilväg och nystyckade bostadstomter. Ett avgränsning och den befintliga passagen över vatten- mindre vattendrag, som även det omfattas av strand- draget kan användas. skydd, rinner genom området ner mot sjön. Den befintliga vägen passerar vattendraget via en vägtrumma och Bedömningen är att: samma passage kan även användas för att nå det nya • Större delen av det föreslagna området tar redan exploateringsområdet. Det föreslagna LIS-området är idag brukad skogsmark i anspråk för att inte för- cirka fem hektar stort och kan rymma cirka 45 hus- sämra den morfologiska statusen. tomter. Det finns fiberbredband till området och busshåll- • Områdets placering med 40 meters avstånd från plats finns inom en kilometer. Inom eller i anslutning strandlinjen möjliggör fri passage så att strand- till området finns inga naturvärden (riksintressen, skyddets syften tillgodoses, samt att inte den eko skyddad natur eller liknande), kulturmiljövärden (forn- logiska statusen i sjön försämras. lämning, övrig kulturhistorisk lämning) eller fynd av rödlistade arter registrerade. • Gemensamt vatten och avlopp ska planeras vilket medför att den ekologiska statusen inte försämras. Motivering och bedömning: En gemensam vatten- och Möjligen kan avlopp ordnas genom infiltration som avloppslösning för den nya bebyggelsen skulle motive- inte ger utsläpp till sjön. ras av fler hus i området. Den badplats och strandpromenad som finns idag kan utvecklas mer och ny bebyg- • Området har inga höga utpekade naturvärden.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 87 PLANFÖRSLAG

LIS-område 6, Beckershovsnäset, Tisnaren.

LIS-område 6: Beckershovsnäset Motivering och bedömning: Den nya bebyggelsen kan Tisnarebaden är idag ett långsträckt område som är anslutas till befintligt kommunalt vatten- och avlopp. bebyggt längs den befintliga vägen, främst på strand Ny bebyggelse skulle även ge bättre underlag för den sidan. Tisnarebaden är ansluten till kommunalt vat- befintliga kollektivtrafiken. ten och avlopp och byalaget har dragit fram fiberkabel. Busshållplats finns inom två kilometer. Avståndet Bedömningen är att: till Katrineholms tätort är cirka 14 kilometer. Det • Bebyggelsen ska planeras med ett avstånd av mer än kan på sikt även vara lämpligt att utreda området 30 meter från strandlinjen vilket medför att strand- utanför strandskyddszonen längs vägen, där plats skyddets syften med fri passage tillgodoses, samt att finns för ytterligare exploatering ovanför den befint- inte den ekologiska statusen i sjön försämras. liga bebyggelsen. LIS-område 6, Beckershovsnäset ligger nordöst om • Kommunalt vatten och avlopp ska planeras för att sjön Tisnaren (Portaviken) och består idag av skogs- den ekologiska statusen inte ska försämras. mark. Området är cirka en hektar stort och kan rymma cirka tio hustomter. Det ansluter till befintlig • Det föreslagna området ligger i skogsmark, men en- väg och sammanhållen bebyggelse vid Tisnarebaden. dast en liten yta ligger närmare sjön än 30 m, vilket Inom eller i anslutning till området finns inga natur- är den yta som beräknas påverka sjöns morfologi. värden (riksintressen, skyddad natur eller liknande), kulturmiljövärden (fornlämning, övrig kulturhistorisk • Området har inga höga utpekade naturvärden. lämning) eller fynd av rödlistade arter registrerade.

88 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

LIS-område 7 Forsa, Lillsjön/Forsaån.

FORSAÅN/LILLSJÖN

Forsaån/Lillsjön ligger i Katrineholms sydvästra del Forsaåns ekologiska status är bedömd som dålig, och omges av skogsmark och jordbruksmark. Forsaån med en miljökvalitetsnorm att uppnå god status till år avvattnar Tisnaren till Lillsjön i Forsa bruk och rinner 2021. De två största miljöproblemen för vattendraget vidare till sjön Bjälken. Forsaån regleras till Lillsjön är övergödning och kontinuitet. De största påverkans med en damm. I slutet av Lillsjön finns ett vattenkraft- källorna på vattendraget när det gäller övergödning är verk som släpper vattnet vidare. skog och hygge, jordbruksmark och enskilda avlopp. De största miljöproblemen för kontinuitet i vatten- Allmänna värden draget är vandringshinder i form av dammbyggnader, I Forsaåns närområde finns det skogliga nyckelbiotoper, Forsa kvarn och Forsa kraftstation, vilka försvårar för sumpskogar, samt ängs- och betesmarker som ingår i fisk att vandra i vattenförekomsten. Statusbedöm jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. ningen för parametern kontinuitet är fastställd till Inom vattendragets närområde finns registrerade kul- otillfredsställande status. turmiljöfynd som fornlämningar och övriga kultur historiska lämningar. LIS-område 7: Forsa LIS-område 7; Forsa ligger strax öster om sjön Tis Miljökvalitetsnormer för vatten, problem och naren vid vattendraget Lillsjön och byn Forsa. Området genomförda åtgärder ligger i anslutning till befintlig väg och bebyggelse, Lillsjön är inte klassad som en vattenförekomst av avståndet till Katrineholm är cirka en mil och bussför- vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, bindelse finns till tätorten. Området består idag av då den är för liten för en sådan klassning. Istället betesmark/åkermark och ligger i anslutning till ett utpe- beskrivs bedömningarna för vattendraget Forsaån, kat naturvärde med ängs- och betesmarker, som inte som rinner genom Lillsjön nedan. ingår i LIS-området. I strandzonen är marken sank.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 89 PLANFÖRSLAG

Det föreslagna LIS-området är cirka 1,5 hektar stort Bedömningen är att: och kan rymma cirka 12 hustomter. Det kan på sikt • Hänsyn tas till det angränsande utpekade natur även vara lämpligt att utreda området utanför strand- värdet ängs- och betesmark, som lämnas orörd. skyddszonen norr om vägen, där plats finns för ytter- Närmast stranden lämnas minst 30 meter natur- ligare exploatering. mark utan bebyggelse.

Motivering och bedömning: Området läggs till på • Området kan placeras med 30 meters avstånd från grund av närheten till befintlig bebyggelse kring Forsa strandlinjen som möjliggör fri passage så att by och det bebyggelsetryck som finns i området. strandskyddets syften tillgodoses. Utbyggnad här möjliggör att även den befintliga bebyggelsen samlas till gemensamt/kommunalt vatten • Det föreslagna området tar i anspråk redan och avlopp. brukad mark för att inte försämra den morfolo giska statusen.

• Gemensamt/kommunalt vatten och avlopp ska planeras, där även den befintliga bebyggelsen samlas för att den ekologiska statusen inte ska försämras. foto: Jeremy Woodhouse Jeremy foto:

90 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

ÖVRIG LANDSBYGD Följande faktorer behöver tillgodoses vid förhandsbesked: • Infartsväg ska finnas eller andra hand kunna ordnas. Riktlinjer • Godkänd vatten- och avloppslösning ska finnas eller kunna ordnas. Ny bebyggelse ska i första hand lokaliseras i • Hänsyn till fornlämning och kultur- och naturmiljö anslutning till strategiskt utpekade stråk eller ska kunna tas. befintlig sammanhållen bebyggelse. • Hänsyn till god boendemiljö med avseende på hälsa, Vid byggnation ska hänsyn tas till landskapsbild miljö och säkerhet, till exempel buller, farligt gods, samt natur- och kulturmiljö. skred och översvämningsrisk. Vatten och avlopp måste lösas på ett hållbart sätt. Principer och rekommendationer för lokalisering Vid all byggnation ska hänsyn tas till viktiga av bebyggelse på landsbygden näringar för landsbygden, till exempel jord- och skogsbruk, så att risk för konflikt ej föreligger. För helt nya bebyggelsegrupper är det viktigt att hänsyn

Vid förhandsbesked och bygglovprövning på tas till landskapsbilden. Bebyggelsen bör placeras i skogs landsbygden ska hänsyn tas till översiktsplanens bryn istället för på åkermark. Vid placering ska hänsyn rekommendationer. tas till befintlig bebyggelse vad gäller utblickar och framkomlighet samt till kopplingar med omgivningen.

Rekommendationer för placering och utformning: I detta kapitel presenterar vi rekommendationer och • Placera byggnader i anslutning till skogsbryn och riktlinjer för byggande inom områden på landsbygden sluttningar. Undvik placering i öppna landskap. som inte omfattas av tätortsutveckling, LIS-område • Om möjligt placera ny byggnad i anslutning till re- eller omvandlingsområde. Tillkomst av ny bebyggelse i dan befintlig bebyggelse. dessa områden ska främst ske i anslutning till över- • Byggnaden ska rätta sig efter tomtens förutsätt- siktsplanens strategiskt utpekade stråk eller befintlig ningar och vara anpassat till platsen för att mini- sammanhållen bebyggelse. mera schaktning och fyllnader. Spara träd och berg Lokalisering av nya byggnader ska göras utifrån i största möjliga mån. landskapets förutsättningar, med hänsyn till natur- • Huset bör utformas med skala, färg och fasadmate- och kulturmiljön samt möjligheten att lösa vatten- och rial för att passa in i befintlig miljö. avlopp på ett hållbart sätt. Vid lokalisering av ny bebyggelse är det viktigt att Sammanhållen bebyggelse det inte kommer i konflikt med jordbruk och skogbruk Sammanhållen bebyggelse är, enligt Plan- och byggla- som är viktiga näringar i kommunen. gen, bebyggelse på tomter som gränsar till varandra Vi är positiva till företag som vill etablera sig på eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. landsbygden i anslutning till sin bostad under förut- Som hus räknas inte bara bostadshus utan även andra sättning att inte verksamheten är störande. byggnader som inte utgör komplementbyggnader till bostäder, till exempel butiker, industribyggnader och Lov och planläggning på landsbygden liknande. Med en samling avses minst tre byggnader. Enstaka bostadshus eller grupper upp till fem bostads- Sammanhållen bebyggelse utgörs i regel av 10 till hus prövas med förhandsbesked om inte detaljplan 20 hus men kan vara färre om byggnaderna ligger i en krävs av andra skäl. För bebyggelsegrupp om sex särskilt känslig miljö som till exempel är utpekad i bostäder eller fler krävs att det prövas med detaljplan. kommunens kulturminnesvårdsprogram. Inom områden med sammanhållen bebyggelse krävs bygglov i motsvarande omfattning som inom ett detaljplanelagt område. Som en vägledning väljer vi att peka ut följande

foto: Hanna Maxstad områden (se karta på sida 92) som sammanhållen bebyggelse. Ytterst är det dock upp till den enskilde att själv bedöma om åtgärden ligger inom område för sammanhållen bebyggelse. Hänsyn ska tas till såväl grannars intressen som allmänna intressen.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 91 PLANFÖRSLAG

Kartan visar var vi som vägledning pekat ut sammanhållen bebyggelse i kommunen.

TECKENFÖRKLARING

Sammanhållen begyggelse

92 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

SAMMANFATTNING AV FRAMTIDA BOSTADS- BYGGANDE PÅ LANDSBYGDEN

Målet för hela kommunen är att vi ska vara 40 000 foto: Hanna Maxstad invånare till år 2030. Det innebär att vi behöver en beredskap på 4000 till 5000 nya bostäder. I Katrine holms stad planerar vi för 3800 nya bostäder och på landsbygden planerar vi för 1200 nya bostäder fram till år 2030 med en ytterligare buffert av 300 bostäder. Tabellen nedan visar fördelningen av planerade bostä- der på landsbygden. Detta är baserat på de utveck- lingsskisser vi tagit fram för tätorterna, föreslagna LIS-områden samt fritidshusområden som kan bli bostäder av permanent karaktär.

Uppskattat antal nya bostäder i anslut- Uppskattat antal nya bostäder inom Antal fritidsbostäder som kan bli Ort/område ning till befintliga tätorter LIS-område permanenta

Bie 50 Björkvik inkl LIS – Yngaren 110 60 Forssjö 210 Sköldinge 70 Strångsjö 20 Valla 110 Äsköping 120 Strängstorp 60 Sågmon 23 60 Djulönäs 10 40 Loviselund 40 Ekenäs 30 Varbro/Hålbonäs inkl LIS 70 30 Sandvik 50 Toltorp 15 Udden inkl LIS 30 100 LIS- Tisnaren 90 LIS – Lillsjön 12 Övrig landsbygd 100

SUMMA 883 262 365

TOTALT: 1 510 bostäder

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 93 PLANFÖRSLAG

SKOLOR OCH FÖRSKOLOR kommunen har överkapacitet på lokaler på landsbygden. Forskning visar på att vistelse i gröna utemiljöer får positiv inverkan på barnens hälsa och inlärningsför- Riktlinjer måga. Detta faktum innebär en fördel för förskolorna och skolorna på landsbygden gentemot skolorna i sta- Landsbygdsskolorna ska bevaras och utvecklas så länge detta är möjligt. Vägledande ska vara den. Landsbygden erbjuder större friytor som kan barnens rätt till en hög utbildningskvalitet. utnyttjas på ett bättre sätt i den dagliga skolverksamhe- ten. I staden konkurrerar olika användningsområden Hänsyn ska tas till yngre barns behov av skola och barnomsorg i en relativ närhet till hemmet. om det tillgängliga utrymmet vilket kan innebära en begränsning för kvantiteten av och kvaliteten på utemil- Skolor och förskolor ska planeras utifrån barns och jöerna. ungdomars behov av en trygg och utvecklande miljö för såväl inomhus- som utomhusaktiviteter. Kommunen behöver fortsätta arbetet för att få kostnadseffektiva skollokaler. I vissa skolor på lands- Skolgårdar kan användas för aktiviteter även efter bygden nyttjas inte lokalernas fulla kapacitet medan det att skolan har stängt. andra skolor är mer trångbodda. Skogar i närhet till skolor och förskolor ska visas För en kommun av Katrineholms storlek har en extra stor hänsyn. mycket stor nyinvandring skett, vilket har lett till att Förskole- och skolgårdar ska utformas så att alla elevunderlaget inte har minskat som förväntat. Att barn, oavsett eventuella funktionshinder, ska kunna integrera dessa barn och ungdomar i verksamheten är delta i lekar och aktiviteter. en utmaning för kommunen. Det skapar också arbete för fler människor inom bland annat bildningssektorn där nyinvandrade vuxna kan integreras. Förskolorna och skolorna på landsbygden är viktiga Förskola och grundskola (f-6) finns i alla våra tät- både för de barn som får sin undervisning där, ur ett orter. socialt perspektiv samt för bygden och dess utveckling. Detta innebär att en ort där det finns en skola har stora möjligheter till utveckling även om detta inte är den enda parametern som är avgörande. Kommunens strategi är att bevara och utveckla landsbygdsskolorna, så långt det är möjligt, vägledande ska vara barnens foto: Johan Eklöf rätt till en hög utbildningskvalitet. Detta med hänsyn till ny lagstiftning om att upprätthålla hög kvalitet och rätt bemanning med legitimerad personal. En befolkningsökning med en procent per år kommer innebära att vi har 8 408 personer folkbokförda i kommunen i åldersgruppen 0–20 år 2030. Det innebär en ökning med 2 182 barn och ungdomar i kommunen från 2012. En förutsättning är att ökningen är jämnt fördelad på varje åldersgrupp mellan 0–20 år. Befolkningsökning kommer med största sannolik- het att synas framförallt i Katrineholms stad. Ökar befolkningsmängden med minst ovanstående förutsätt- ningar behöver det byggas förskolor och grundskolor i kommunal regi eller att friskolornas verksamhet ökar, detta gäller både stad och landsbygd. Befolknings ökningen kan även medföra behov av ytterligare lokaler för gymnasieskola. Utvecklingstendensen i dagens samhälle är att allt fler barnfamiljer väljer att bo centralt vilket kan med- föra en ökning av barn och ungdomar i de centrala delarna av staden. En av konsekvenserna som kan upp- stå är att det är för få skollokaler i centralorten och att

94 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

OMSORGSBOENDEN I åldersgruppen 80 år och uppåt sker inga förändringar i antal under 2010-talet. Under 2020-talet däremot kommer åldersgruppen öka kraftigt. Riktlinjer Ett tillgängligt boende är en förutsättning för att äldre ska kunna leva ett självständigt liv. Detta gäller Boende för äldre och för personer med funktions- nedsättning ska planeras utifrån behovet av en både i staden och på landsbygden. Befintligt bostadsbe- upplevelserik, tillgänglig, trygg och hälsosam miljö stånd behöver i stor utsträckning tillgänglighetsanpas- både inom- och utomhus. sas för att möjliggöra kvarboende längre. Tillgäng Boende för äldre ska vara jämnt fördelade över lighetsmärkning av flerbostadshus och matchning av hela kommunen. Det är viktigt att placeringen av tillgänglighetsanpassade lägenheter för äldre efter nya boenden för äldre är god gällande tillgäng- behov är därför en viktig kompletterande åtgärd. För lighet, kollektivtrafik och service. utom att förbättra tillgängligheten kan åtgärder som Olika bostadstyper för äldre kan placeras inom att stimulera till nya mellanboendeformer bidra till att samma hus, kvarter eller område för att minimera minska eller skjuta upp behovet av plats på särskilt antalet längre flyttar. boende. Vidare kan satsning på välfärdsteknologi Bostäder för personer med funktionsnedsättning bidra till ökad trygghet och skapa en bättre livskvalitet ska finnas där efterfrågan finns och uppstår. för äldre, då det både kan stödja kvarboende och före- Det är viktigt vid placering av nya bostäder för bygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov. personer med funktionsnedsättning att det finns Under 2010-talet bedöms det vara balans i utbud god tillgänglighet till kollektivtrafik. och efterfrågan av lägenheter på vårdboende. Under En del typer av boenden för äldre och verk 2020-talet behöver antalet platser utökas på befintliga samheter som exempelvis förskolor kan med vårdboenden och uppskattningsvis behöver även tre till fördel kombineras med varandra för att möjlig- fyra nya vårdboenden byggas i kommunen. göra ett fördelaktigt utbyte mellan olika åldrar och målgrupper. Boende för personer med funktionsnedsättning På landsbygden finns en gruppbostad för personer med funktionsnedsättning, vilken är placerad i Sköldinge. Boende för äldre Efterfrågan på boende för personer med funktionsned- Andelen äldre i befolkningen ökar, så även på vår lands sättning är till största delen koncentrerad till staden bygd. Detta gör att den framtida efterfrågan på anpas- Katrineholm. Generellt behöver det offentliga rummet sat boende för äldre kommer att öka. Den svenska tillgänglighetsanpassas så att det är disponibelt året boendemarknaden för äldre är idag en blandning av runt för personer med funktionsnedsättningar. olika typer av boenden anpassade för olika behov och önskemål. På landsbygden i Katrineholms kommun finns det inte en stor valmöjlighet gällande olika boendeformer. Det som finns att tillgå i dagsläget är ordi- närt boende i villa eller lägenhet i flerbostadshus samt vårdboende. Kommunen ställer sig därför positiv till foto: Hanna Maxstad andra aktörer som vill skapa fler mellanboendeformer. När det finns behov av att flytta från till exempel sin villa vill vi eftersträva att det ska finnas möjlighet att flytta till en tillgänglig lägenhet eller ett anpassat boende i närområdet. Kommunen bedriver verksamhet i flera av tätor- terna. Vårdboenden finns i Björkvik, Äsköping, Valla och Sköldinge. Ökningen av befolkningen förväntas dock inte leda till att helt nya vårdboenden byggs på landsbygden. En möjlighet kan dock vara att utöka befintliga vårdboenden med ett antal platser. Befolkningsprognoser för Katrineholms kommun visar att åldersgruppen 65–79 år kommer öka mellan åren 2015–2020 men sedan plana ut under 2020–2030.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 95 PLANFÖRSLAG foto: Hanna Maxstad

96 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

JÄMSTÄLLDHET, JÄMLIKHET, De sociala aspekterna bör integreras i den fysiska pla- TILLGÄNGLIGHET OCH TRYGGHET neringen för att skapa ett socialt hållbart samhälle där invånarnas delaktighet och engagemang främjas oavsett bakgrund. Planeringen och byggandet av nya Riktlinjer bostäder ska ske så att integrationen mellan olika sam- hällsgrupper gagnas. All planering av bebyggelse, transporter och offentliga miljöer ska ske ur ett jämlikhets- och Jämställdhet fokuserar på lika villkor mellan jämställdhetsperspektiv. kvinnor och män till skillnad från begreppet jämlikhet som handlar om alla människors lika värde oavsett Det ska finnas aktiviteter för olika målgrupper på offentliga platser. kön, ras, etnicitet, social tillhörighet med mera. Jäm ställdhet handlar om att kvinnor och män ska kunna Medborgardialog ska föras i alla planeringssam- forma samhället och sina liv på lika villkor och med manhang för att säkra den demokratiska processen och skapa en kommun för alla. samma möjligheter oavsett kön. Detta är grunden till vår svenska jämställdhetspolitik. Kvinnors och mäns Platsidentitet ska eftersträvas för att skapa en behov ska i lika stor utsträckning tas hänsyn till när vi attraktiv tätort. bygger och planerar framtidens samhälle. Vid planering och projektering ska stor hänsyn tas Villkor och livsmönster skiljer sig för kvinnor och till trygghetsfrågor. män och det är en viktig insikt att ta hänsyn till i pla- Vid planering och förändringar i det offentliga neringen. Det handlar om skillnader vad gäller mäns rummet ska särskilt fokus ligga på tillgänglighet och kvinnors tidsanvändning i vardagen, känslan av och trygghet för barn. trygghet i det offentliga rummet, hur man väljer att bo, resvanor och pendlingsmönster samt fördelningen av betalt och obetalt arbete. Kvinnor går, cyklar och åker Jämlikhet och jämställdhet kollektivt i större utsträckning än vad män i allmänhet Katrineholm ska vara en kommun för alla. En kom- gör. Detta innebär att kvinnor i högre grad än män är mun där människor har samma rättigheter, skyldighe- beroende av väl utbyggda gång- och cykelvägar med ter och möjligheter och behandlas lika oavsett ålder, hög kvalitet, liksom att de har större nytta av en kol- kön, etnicitet, religion, ekonomisk eller social ställning. lektivtrafik med hög turtäthet. Landsbygden ska, liksom staden, vara till för alla och Tillgänglighet för alla samhällsgrupper, genom en ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv ska det väl utbyggd kollektivtrafik, tillgång till parker och finnas förutsättningar för alla att kunna besöka, bo natur, offentliga platser, service och allmänna rum där och verka på landsbygden. alla är lika välkomna är vägar mot det jämlika sams- foto: Hanna Maxstad

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 97 PLANFÖRSLAG

utformas så att de upplevs som säkra och trygga även under den delen av dygnet och året då det är mörkt.

foto: Hanna Maxstad Tillgänglighet Tillgänglighet ur ett landsbygdsperspektiv handlar dels om hur väl anpassad den byggda miljön är för personer med funktionsnedsättning, dels behovet av en fungerande vardag. Målet i kommunen är att planera för god tillgäng- lighet vid utförandet av alla fysiska åtgärder. En ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället på lika villkor för alla. Samhället ska vara tillgängligt för alla även för personer med funktionsnedsättning. Funktionsned sättningar finns hos cirka tio procent av Sveriges befolkning och är framför allt vanliga hos äldre. Vi lever allt längre, vilket innebär att andelen personer som är över 65 år ökar, och förväntas även fortsätta att öka. Kraven från den äldre befolkningen på till- hället. Vi vill satsa på att förbättra möjligheterna och gänglighetsanpassade livsmiljöer kommer att öka. underlätta för alla att gå och cykla i kommunen. Behovet av tillgång till dagligvaruhandel och viss Satsningar på gång- och cykel förenklar för de som service, hämta barn på förskola och skola eller göra redan går och cyklar mycket idag som kvinnor, barn exempelvis bankärenden på internet är likadant oav- och gamla men skapar även förutsättningar för att fler sett om vi bor på landet eller i staden. Landsbygden kan ändra sina resvanor. präglas av glesa strukturer som i hög grad påverkar Vi ska vid all planering tänka utifrån ett jämlik- tillgängligheten till service och infrastruktur. hets- och jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att i Vid all nybyggnation och förändringar i den tidigt skede i alla planeringssammanhang försöka byggda miljön är det viktigt att se på helheten gällande skapa delaktighet och föra dialog med invånarna. Vi den fysiska tillgängligheten och möjligheten att för- ska så långt som möjligt i våra samrådsprocesser flytta sig. Det gäller både det offentliga rummet samt arbeta uppsökande och finnas tillgängliga på flera publika lokaler och i hemmet. Om vi planerar för alla olika platser i kommunen. Dialogerna ska bidra till en och utgår från funktionsnedsatta kommer det att kommun som är till för alla. underlätta för fler i samhället.

Trygghet Trygghet i den fysiska planeringen handlar om män- niskans plats i det offentliga rummet. Att inte känna obehag i det som ska vara allas vårt vardagsrum, de gemensamma gatorna, ytor, torg och parker. I detta foto: Hanna Maxstad sammanhang är den fysiska planeringen och utformning av kommunens tätorter av stor betydelse. Forskning visar att kvinnor oftare än män känner sig otrygga när de befinner sig i det publika rummet. En viktig faktor för att öka känslan av trygghet i stadens tätorter är bebyggelsens täthet. Stora avstånd och mellanrum kan ofta inge en otrygghetskänsla till skillnad från kortare avstånd. Genomtänkt belysning av gång- och cykelstråk blir därför viktigt. Tydlig skylt- ning och en begriplig ortsstruktur innebär även det en högre trygghetsfaktor. Det är viktigt att hållplatser för kollektivtrafiken

98 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Sysselsättningen på landsbygden har i stort sett ökat. Nyetablering av företag består idag mestadels av småföretag där personen kan arbeta hemifrån helt Riktlinjer eller delvis.

Besöksnäringen är en viktig del av näringslivet och Areella näringar ska fortsätta att utvecklas i kommunen för en ökad De areella näringarna på landsbygden i Katrineholms attraktions- och konkurrenskraft. kommun omsätter 487 miljoner kronor (2012) och sys- Förutsättningar ska skapas för att öka antalet selsätter cirka 290 personer. Skogsbruket, i sin tur, har företag och sysselsättning på landsbygden. en omsättning på 129 miljoner kronor (2012) och sys- Utveckla ett koncept för servicepunkter och appli selsätter cirka 160 personer. Indirekt skapas sysselsätt- cera på de orter där behov och förutsättningar finns. ning för cirka 500 personer hos företag som jobbar Rådgivning och stöd kring nyförtagande ska finnas med förädling av jord- och skogsbrukets produkter. tillgänglig för landsbygden. Underleverantörer till primärproduktion och för- Arbetet med att stötta bygde- och sockenråd ska ädlingsföretag som bland annat mekaniska verkstäder fortgå och utvecklas. och transportföretag sysselsätter ytterligare cirka 400 personer. Totalt sysselsätter primärproduktion, inklusive förädling och underleverantörer, cirka 1350 personer vilket motsvarar cirka tio procent av alla som Näringslivet kopplat till tätorterna Bie, Björkvik, Fors arbetar i Katrineholms kommun. sjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla och Äsköping repre De vanligaste näringsverksamheterna bland LRF:s senteras av många olika branscher; främst lantbruk, (Lantbrukarnas Riksförbund) 787 medlemmar (2014) i skogsbruk, livsmedel, bygg och besöksnäring men Katrineholm är; Växtodling, betesdrift, skogsbruk, också konsultverksamheter inom service och handel. entreprenad, nötköttsproduktion, uthyrningsverksam- Totalt sysselsatta i verksamheter på landsbygden är het, energi och mjölkproduktion. cirka 1600 personer, fördelat på 317 enskilda firmor, Enligt statistik för åren 2001–2011 har antalet 164 aktiebolag samt 57 övriga (enkla bolag, kommandit- sysselsatta inom skogsbruk (inklusive jakt) och träd- och handelsbolag ). Större arbetsgivare är bland annat gård ökat i kommunen. Länets skogsmark har generellt i Valla; Scandi Standard AB (Kronfågel) och Valla sett god produktionsförmåga och virkesförrådet är Däck, i Julita; Julita Gård/Nordiska museet och Julita högt. För jordbruken i kommunen har antalet syssel- Åkeri, i Sköldinge; Årsta Gård i Sköldinge AB och Åsa satta däremot minskat och allt färre lantbruksföretag Folkhögskola, i Forssjö; Sandåsa Timber AB och har djurhållning. Forssjö Pellets AB, i Björkvik; Eibers Edeby AB och Antalet slaktsvin, får och lamm ökar kraftigt i behandlingshemmen Änglahuset och Kopparbol. kommunen, medan antalet fjäderfä (höns, slaktkyck- ling, ej värphöns) och nötkreatur däremot minskar. Trenden i Södermanland och Sverige som helhet är att antalet slaktsvin minskar och fjäderfähållning ökar. I Sverige läggs det i genomsnitt ned 377 mjölkgårdar per år (åren 2009–2012). foto: Hanna Maxstad

Handel och kommersiell service På Katrineholms landsbygd finns handel/servicebutik i Äsköping, Valla och Björkvik. Utöver dagligvaruhandel så tillhandahåller även butikerna diverse ombuds- tjänster, så som post (och annan pakethantering), spel, apotek och systembolag. Valla är den tätort på landsbygden där det finns störst branschbredd inom service- näringen med bland annat restaurang, pizzeria, han- delsträdgård, anläggningsfirma och däckfirma. Mötesplatser på landsbygden är mycket viktiga. På Katrineholms landsbygd finns till exempel bygde- gårdar, sockenstugor, föreningslokaler, idrottsanlägg-

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 99 PLANFÖRSLAG

ningar. Dessa är viktiga i sig, men de möjliggör oftast säteri, Katrinebergs hotell, Gårdsbutikerna Ändebol inte att människor ur flera olika generationer träffas. och Båltsnäs, Tolfta gård och Kaffestugan Fridhem. Det gör däremot en utvecklad och fungerande butik. Turismen på landsbygden omfattar en mängd Finns det plats för att fika, äta och prata i butiken bildas olika verksamheter med inriktning på upplevelse och ofta spontana möten över generationsgränserna. boende, alltifrån småskaligt boende i form av ”bed ”Servicepunkter” är ett beprövat och välutvecklat kon- and breakfast” till gårdsbutiker med ett brett utbud av cept för att utveckla sådana träffpunkter. egenproducerad mat. Dock är det främst camping, stu- En servicepunkt kan vara en butik eller en annan guthyrning och vandrarhem som står för den största fysisk plats i en mindre ort (tätort) eller flera fysiska ökningen. Besökare på landsbygden efterfrågar ofta platser som ligger nära varandra, men som tillsammans naturupplevelser eller kulturhistoriska aktiviteter. tillgodoser ett antal tjänster som finns inom konceptet. En stor del av de företag som är aktiva inom Exempel på tjänster som kan ingå i konceptet är för- besöksnäringen i kommunen är småföretag som är säljning av dagligvaror, möjlighet att äta och fika, verksamma på landsbygden. Besöksnäringen är en vik- pakethantering, betalningstjänster, wifi-hotspot, för- tig del i att marknadsföra kommunens tätorter och säljning av drivmedel med mera. Konceptet är anpass- landsbygd. ningsbart till lokala förutsättningar. I Katrineholm Sörmland har tillsammans med företag, organisa- finns initialt goda förutsättningar att utveckla service- tioner, kommuner och myndigheter från lokal till regi- punkter i Björkvik, Äsköping och Valla. I steg två bör onal nivå tagit fram Sörmlands strategi för en hållbar förutsättningarna för övriga tätorter utredas. besöksnäring 2013–2023. Följande övergripande mål har pekats ut för Sörmland: Besöksnärings och turism Besöksnäringen är en bransch som växer och har ökat i • Turismen fördubblas på tio år Katrineholms kommun de senaste åren. Förutsättningar • Sörmland är en av Sveriges 35 internationella för turism och besöksnäring finns representerad i varie- destinationer 2020 rande grad i samtliga tätorter på landsbygden. Exempel • Hållbarhet är en viktig ledstjärna i på detta är Julita Gård/Nordiska museet, Ericsbergs utvecklingsarbetet foto: Hanna Maxstad

100 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG foto: Sara Eresund Sara foto:

Visionen för turismens/besöksnäringens utveckling Tillgång till fiberbredband och mobiltelefoni är av stor i kommunen är att Katrineholm i Sveriges Lustgård, vikt för landsbygdens utveckling. Detta gäller både skapar unika upplevelser för besökare från när boende, företagande och besökande. Kommunen arbe- och fjärran. tar här med sin bredbandstrategi som har som mål att 95 procent av hushållen får möjlighet att ansluta sig till Utveckling av näringslivet på landsbygden bredband via fiber till år 2020. Ett aktivt och väl fungerande näringsliv på landsbyg- Livsmedelsförädlingen har tillsammans med den är avgörande för att uppnå kommunens mål om besöksnäringen potential att växa i kommunen. Det landsbygdutveckling och en levande landsbygd. Närings finns också potential för förnybar energi i länet, sär- verksamhet på landsbygden skapar förutsättningar för skilt inom vindkraft, bioenergi och sol. Lantbruken arbetstillfällen, i många fall olika från det staden har har en stor potential att producera bioenergi i tillräck- att erbjuda, samt ger upphov till förekomsten av lokala ligt stor utsträckning för att mer och mer ersätta beho- marknader. Sidonäringar kopplat till jord- och skogs- vet av fossila bränslen. Det kommunala arbetet kring bruk, så som förädling och försäljning av egna varor, bioenergi och ekosmart mat kommer intensifieras de utgör exempel på positiva faktorer som skapar mer- kommande åren. värde på landsbygden. Det lokala näringslivet har stor betydelse för iden- I Björkvik, Valla/Sköldinge, Julita och Lerbo finns titet på landsbygden. KFV Marknadsföring är den aktiva bygdeföreningar/sockenråd som verkar i olika aktör som kommunen anlitat för marknadsföringsin- frågor och bidrar till att landsbygden lever och utveck- satser av besöksnäring och turism. Informations las. Kommunen är med och stöttar och bidrar på olika enheten har en dialog med sockenrådsgrupperna kring sätt till denna utveckling. Detta är ett koncept som marknadsföring på webben för våra tätorter. De visat sig vara väl fungerande för pådrivandet av viktiga enskilda företagen har ett egenansvar i marknadsfö- frågor i kommunen och som är applicerbart även på ring av sin verksamhet. andra tätorter.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 101 PLANFÖRSLAG

VATTEN

naturtillgångar och vårt viktigaste livsmedel. Det Riktlinjer påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Då grundvattnet har så stor betydelse är det viktigt att Yt- och grundvattentillgången ska skyddas och det skyddas mot negativ påverkan. Denna påverkan nyttjas ur ett hållbart långsiktigt perspektiv. kan vara kvantitativ eller kvalitativ. Outnyttjade Sjöar och vattendrag som förorenats genom grundvattentillgångar i kommunen kan ses som olika mänsklig verksamhet ska i möjligaste mån åter- alternativ till vattentäkter för framtida behov, alterna- ställas så att deras värde i naturresurs-, natur- tiv till vissa befintliga vattentäkter eller som reservvat- vårds- och landskapshänseende säkerställs. tentäkter. De största grundvattentillgångarna förekom- Sjöar och vattendrag ska användas så att biologisk mer i de stora sand- och grusavlagringar som bildades mångfald, natur- och kulturvärden kan bibehållas under avsmältningen av den senaste inlandsisen. och/eller förbättras. Inom vår kommun finns de största grundvatten Exploatering av åsar ska undvikas. Om exploatering tillgångarna i rullstensåsar och isälvsavlagringar. Dessa ändå inte kan undvikas ska stor varsamhet iakttas är: Fjällskäfteåsen, vilken längst i öster benämns Sköl med hänsyn till åsarnas betydelse för grundvatten- dingeåsen, Köpingsåsen, som lokalt också benämns tillgången. Bieåsen och Vallaåsen, Katrineholmsåsen med central- En plan ska tas fram för att kunna utföra de orten Katrineholm, avlagringen längst i sydost i stråket åtgärder som behövs för att nå god ekologisk Skiramon- Östra Kulltorp- Viggaren och Fiskeboda status på sjöar och vattendrag till 2021. åsen längst i nordväst vid Hjälmaren. Ytterligare två mindre avlagringar finns, Strångsjöåsen och avlagringen längst i sydväst mellan Björkdalen och sjön Tisnaren. Bakgrund Sjöar och vattendrag Vattenmiljöer är en betydelsefull EU:s vattendirektiv om God vattenstatus tillgång för biologisk mångfald, fiske, turism, kulturmiljö, Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regel- vattenkraft och har ur rekreationssynpunkt unika vär- verk – vattendirektivet – som ska säkra en god vatten- den. Vatten medför möjligheter att utöva en rad aktivi- kvalitet i Europas yt- och grundvatten. Direktivet stäl- teter såsom fiske, bad och segling och har även en ler krav på att EU:s medlemsländer arbetar på ett avstressande och rogivande effekt på människor. gemensamt sätt med inriktning på att minska förore- Sjöarna och vattendragen påverkas av mänskliga ningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra aktiviteter som vattenreglering, rensningar och tillståndet för vattenberoende ekosystem. exploateringar. Detta kan ofta stå i konflikt med vat- Vattenförvaltningen är det ord som används för tendragens naturvärden som många gånger beror på den svenska tillämpningen av vattendirektivet. naturliga flöden och variationer i vattennivåerna. Grundregeln för vattendirektivet är att alla grund- Utsläpp av miljögifter, försurande ämnen eller närings vatten, sjöar, vattendrag och kustområden ska ha god ämnen får även de konsekvenser för vattenmiljöernas ekologisk status, god kemisk status samt god kvantita- välmåga och vår möjlighet att utnyttja de resurser tiv status (endast för grundvatten). Statusen får inte som är knutna till vattnet. heller försämras. Många växt- och djurarter är beroende av att vatten Vattendirektivet omfattar alla sjöar, vattendrag dragen får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera och grundvatten som är större än en kvadratkilometer. naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan Dessa kallas för vattenförekomster. I Katrineholms att bygga nära stranden eller reglera vattenflödet för kommun finns 26 grundvattenförekomster, 26 sjöar kraftverkens behov. I vissa områden måste vi skydda och 36 vattendrag. De allra flesta av sjöarna och vat- vattenmiljöerna från sådana verksamheter, och från tendragen klarar inte kvalitetskravet ”God ekologisk jord- och skogsbruk. Det är emellertid inte bara natur- status”. Samtliga grundvattenförekomster klarar ”God livet som behöver skydd utan även vissa kulturmiljöer i ekologisk status”. Sju av dessa riskerar att inte ha god eller nära vatten, till exempel flottningslämningar, status till 2021. Detta beroende på risk för påverkan gamla kvarnar eller hyttor. från vägsalt och förorenade områden. Det övergripande målet är att alla vattenföre Grundvatten Tillgång till rent vatten är en förutsätt- komster ska ha god vattenstatus år 2015, eller senast ning för vår existens. Vatten är en av våra viktigaste till år 2027. Detta gäller både biologiska och kemiska

102 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

förhållanden i ytvatten samt en god grundvattensta- Den lokala påverkan gör att lokala åtgärder har tus. Normerna tillämpas till exempel när vi eller mycket stor betydelse för att kunna förbättra förhål- andra myndigheter utövar miljötillsyn eller vid sam- landena i sjöar och vattendrag. hällsplanering. Övergödning har flera negativa effekter; algblom- Vattenmyndigheterna har tagit fram åtgärdsprogram ning, syrebrist, igenväxning och en minskad biologisk för varje vattendistrikt som redovisar vad vi i kommu- mångfald är några exempel. Flera sjöar i kommunen är nen samt övriga myndigheter behöver göra för att tydligt påverkade av övergödning, bland annat Öljaren, distriktets vatten ska uppnå miljökvalitetsnormerna. Långhalsen och Viren. Kommunen har direkt rådighet över utsläppen via Hur får vi god status? avloppsreningsverken och tätorternas dagvatten. Vi har För att nå god ekologiskt status krävs att kraftfulla också rådighet över det egna markinnehavet. Via miljö- åtgärder vidtas. För att klara detta måste kommuner, balken har kommunen tillsyn över verksamheter och län och länder samarbeta och ha en helhetssyn på vat- har på den vägen möjlighet att ställa krav på minskade tenfrågorna i den fysiska planeringen. utsläpp bland annat på enskilda avloppsanläggningar. Kommunens sjöar och vattendrag är till stor del Vidare har kommunen vissa begränsade möjlighe- påverkade av olika typer av utsläpp, främst övergöd- ter att påverka utsläpp av näringsämnen från jordbru- ning det vill säga kväve och fosfor, men även tungme- ket. En stor del av de åtgärder som krävs inom jord- taller och oljeföroreningar. Sjöarna och vattendragen bruket måste dock ske på frivilliga grunder men med är i flera fall kraftigt påverkade av sjösänkningar och ekonomiskt stöd från EU och staten. vattenregleringar. Vattenkvaliteten ligger i många sjöar En vatten- och avloppspolicy och en dagvattenpo- och vattendrag långt från vad som bedöms som önsk- licy har tagits fram för kommunen. Inom kommunen värt på sikt. Den mesta påverkan är från lokala källor verkar två vattenvårdsförbund, Hjälmarens vatten- som skogs- och jordbruk, industrier och avlopp, dag- vårdsförbund och Nyköpingåarnas vattenvårdsförbund. vatten, men även av nedfall från luften. Vi medverkar aktivt i båda förbunden. foto: Hanna Maxstad

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 103 PLANFÖRSLAG

NATURMILJÖER

för naturvården. Ju fler som har kunskap om en bygds Riktlinjer natur, desto större är sannolikheten för att de boende ska uppskatta, uppleva och värna om olika naturmil- Naturmiljöer ska värnas med hänsyn till funktion och artrikedom. jöer. Det på kunskap och intresse grundade lokala engagemanget är viktigt för god naturmiljövård. Skyddsvärd natur ska värnas i planering och Aktiva lantbruk med betande djur är en viktig för- lovprövning. utsättning för bevarande av naturvärden och en att- Vid fysisk planering ska behovet av en variationsrik raktiv och levande landsbygd. Detta utgör en fantas- vardagsnatur beaktas. tisk resurs att värna om och utveckla. Det är en förut- Landskapets karaktär och landskapsbilden ska sättning för en attraktiv kommun och för en hållbar noga beaktas i samband med planering för ny utveckling av både staden, orterna och landsbygden. bebyggelse och infrastruktur. Skogar, sjöar, vattendrag och odlingslandskapet, Naturligt förekommande växt- och djurarter ska bidrar till att skapa fungerande ekosystem med ett rikt kunna fortleva i livskraftiga bestånd. växt- och djurliv. I skogsområden skapas höga natur- Vi ska öka medvetenheten om naturmiljöers biolo- värden av gamla grova träd och död ved. I betesmarker giska, sociala, kulturella, hälsofrämjande och är det istället avsaknaden av ett tätt trädskikt i kombi- estetiska värden. nation med långvarig skötsel i form av bete, som ger Vi ska verka för goda möjligheter till friluftsliv i förutsättningar för höga naturvärden. I sjöar och vat- kommunen som tar hänsyn till naturens förutsätt- tendrag är det främst grunda områden och vassområ- ningar. den, som är särskilt viktiga för höga naturvärden. De En grönstrukturplan ska tas fram för staden där största hoten mot naturvärdena i kommunen utgörs av även kopplingen till landsbygdens naturmiljöer och exploatering, okänsligt skogsbruk och igenväxning av resurser ska lyftas fram. betesmarker. Förlusten av gammal skog med de naturvärden som finns knutna till dessa är mycket svåra att åter- Naturen är en del av vår livsmiljö och utgör en grund skapa. Det tar mycket lång tid innan skogarna återfår för hälsa och välfärd. Värden kopplade till natur och de strukturer som krävs för en biologisk mångfald. friluftsliv är exempel på allmänna intressen att ta hän- Naturbetesmarker som inte längre hävdas i tillräcklig syn till i översiktsplaneringen. Ur det ekologiska per- utsträckning, förlorar så småningom sina naturvärden. spektivet på hållbarhet är biologisk mångfald och När igenväxningen har gått tillräckligt långt är det värdefulla områden för naturvården viktiga delar. svårt att återskapa de naturvärden som en gång fanns. Utformningen av landskapet styrs främst av geologin och klimatet. Stor betydelse har också Naturresurser påverkan av människan och våra husdjur. I vårt land- Genom kommunen passerar några stora rullstensåsar. skap är ett tydligt geologiskt inslag den stora före- Många grustäkter har etablerats på eller i anslutning komsten av åsar och sjöar. Landskapet i kommunen till dessa åsar. De flesta har idag upphört, men några är till större delen kulturpräglat och det saknas större pågår fortfarande. En del används som husbehovs opåverkade områden. täkter. I en av de upphörda grustäkterna planeras en Naturen i vår kommun är omväxlande och här ny bergtäkt. Många av de grustäkter som upphört har finns de flesta typiska mellansvenska naturtyper repre- inte återställts. senterade. Här finns såväl naturvärden som rekrea- Det finns två pågående bergtäkter i kommunen. tionsvärden av nationell klass. De mest värdefulla I den ena bryts diabas och i den andra bryts ”vanligt” områdena är Hjälmaröarna, odlingslandskapet i mel- berg. Användningen är främst lokal. lanbygderna söder och norr om Katrineholm och Det har tidigare bedrivits gruvverksamhet, främst skogsområdet runt Näsnaren och Hålvetten. Det varie- järnmalmsbrytning. Den sista gruvan las ner 1967. Det rade landskapet ger förutsättningar för en rik biologisk finns också ett antal mindre kalkbrott, som sedan mångfald och attraktiva miljöer för rekreation och länge lagts ned. boende. En mängd olika växter och djur, både vanliga och mer sällsynta, trivs här. En levande landsbygd innebär positiva möjligheter

104 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

JORDBRUKSMARK OCH SKOGSBRUK

Översiktsplanens intentioner är att jordbruksmark ska Riktlinjer värderas högt och att noga avvägningar ska göras om sådan mark planeras att tas i anspråk för andra ända- Inom eller i anslutning till utvecklingsorterna och mål. Inom eller i anslutning till utvecklingsorterna och inom utpekade LIS-områden anses utbyggnad av samhället vara prioriterat över jord- och skogs- inom utpekade LIS-områden anses utveckling av sam- bruksverksamhet. hället vara prioriterat över jord- och skogsbruksverk- samhet där inga andra rimliga alternativ till lokalise- Intentionen är att inga större sammanhängande jordbruksområden ska tas i anspråk. ring finns. Kommunens intention är att inga större samman- Vid förändrad markanvändning ska förutsättningar hängande jordbruksområden (Enligt Länsstyrelsen för fortsatt jord- och skogbruk beaktas. kartering över areella näringar) ska tas i anspråk för större exploateringar. Vid exploatering ska hänsyn tas till arronderingen av den kvarvarande jordbruksmarken. Enligt miljöbalken 3 kap 4 § är jord- och skogsbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark Jordbruk får tas i anspråk för bebyggelse och anläggningar De två vanligaste näringsverksamheterna i kommunen endast om det behövs för att tillgodose väsentliga sam- är växtodling och betesdrift och koncentrationen av hällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på djurgårdar är generellt sett hög. Dagens odlings- och ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom beteslandskap har växt fram under de senaste 6000 att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har åren och är starkt präglat av mänsklig aktivitet. Det är betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt ett resultat av hur det brukats av människan genom skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett tiden vilket skapat förutsättningar för höga naturvär- rationellt jordbruk. den och värdefulla öppna kulturlandskap. Jord- och skogsbruket är betydelsefulla näringar i Odlingslandskapet i Södermanland är varierat och rikt Katrineholms kommun som bland annat utgör bas för på småbiotoper som är viktiga för biologisk mångfald. livsmedel- och råvaruproduktion samt förädlingsindu- Ett typiskt sörmländskt drag är också de många ”små- stri. Jord- och skogsbruket genererar sysselsättning slätter” som ligger insprängda här och var i landska- och arbetstillfällen men skapar också möjligheter och pet, vilket man bland annat ser exempel på i bygden förutsättningar för att bosätta sig på landsbygden. Ett kring Julita. Jordbrukslandskapet karaktäriseras också hållbart jord- och skogsbruk bidrar också till att upp- av stora herrgårdar med välbevarade gårds- och torp- rätthålla kommunens särpräglade kulturlandskap, vär- miljöer med höga kulturhistoriska värden. De markty- nar om den biologiska mångfalden samt skapar förut- per man ser exempel på i landskapet är framförallt sättningar för attraktiva rekreationsmiljöer för männ- åker- och betesmark. Åkermarken har ett värde uti- iskor att vistas i. från livsmedel- och energiproduktion, men även med utgångspunkt i biologiska, kulturella och historiska värden. Betesmark bevuxen med gräs, örter eller ris kan användas som foder. Äldre, ogödslade betes- och ängsmarker hyser ofta mycket höga natur- och kultur- miljövärden. foto: Marie Malmströmfoto: Det finns idag många hot mot jordbruksmarken. Enligt statistik för åren 2001-2011 har antalet sysselsatta inom jordbruken i Katrineholms kommun minskat med drygt 23 procent (från 377 till 289 sysselsatta). Dessa siffror följer i stort siffrorna för Södermanlands län och landet som helhet. Jordbrukslandskapets värden och karaktärer riskerar att utarmas till följd av dålig lönsamhet och nedlagd produktion. Exploatering i stadsnära jordbrukslandskap och förändrad markanvändning är en annan stor problematik. Minskningen av jordbruksmark består

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 105 PLANFÖRSLAG

främst av skogsbildning men påverkas också starkt av Utöver produktionsvärden finns det också höga natur- utvidgning av tätorter och infrastruktur. Tätorts och kulturvärden knutna till kommunens skogar. omvandling är allvarlig då den i praktiken inte är Opåverkad skog saknas dock idag så gott som helt i omvändbar och ofta drabbar högproduktiv jordbruks- kommunen. mark. Ur ett globalt perspektiv ser man ett ökat behov Efterfrågan på skogsråvara ser ut att öka i fram av livsmedel och energi vilket troligtvis även kommer tiden, främst kopplat till större uttag av biobränsle. att leda till ett ökat behov av jordbruksmark i Sverige. Med ökat nyttjande av skogen och produktionshöjande Därför blir det viktigt att hushålla med jordbruksmar- åtgärder finns dock stora risker för negativa konse- ken och bevara den för framtida behov. Inom dagens kvenser för natur- och kulturvärden i landskapet. jordbruk måste hänsyn tas både till produktionsmål Arealer med gammal skog minskar vilket missgyn- och till miljömål. nar den biologiska mångfalden, felaktig markbered- ning i skogsbruket kan påverka kulturlämningar, göds- Skogsbruk ling och dikning kan påverka vattenkvaliteten negativt. Skogen är en viktig källa till förnybara råvaror samti- Tätortsnära skog påverkas av städernas utvidgning och digt som den erbjuder unika livsmiljöer för olika djur- byggande av ny infrastruktur. och växtarter samt är värdefull för friluftsliv och Skogsvårdslagen reglerar hur den svenska skogen rekreation. I kommunen finns cirka 31 300 hektar och skogsmarken ska skötas. Enligt denna utgör sko- skogsmark. Av denna utgörs cirka 89 procent av barr- gen en nationell tillgång och en förnybar resurs som skog och cirka elva procent av lövskog. Skogsbruk ska skötas så att den ger en god avkastning samtidigt utgör den tredje vanligaste näringsverksamheten på som den biologiska mångfalden bevaras (Skogsvårdslag landsbygden i kommunen, baserat på LRF:s (2008:662)). (Lantbrukarnas Riksförbund) medlemmar (2014). Liksom inom jordbruket bör produktionsmål och Det sörmländska skogslandskapet är av varierande miljömål inom skogsbruket tilldelas lika uppmärk- karaktär och utgör en viktig ekonomisk resurs för en samhet. ”Levande skogar” är det nationella miljömål stor mängd människor. I Katrineholms kommun har som främst kopplas till skogsbruket. Det innebär att skogsbruket under åren 2001–2011 ökat med 57 pro- skogen och skogsmarkens värde för biologisk produk- cent (från 103 till 162 sysselsatta). Förutom att produ- tion ska skyddas samtidigt som den biologiska mång- cera råvara till exempelvis sågverk har skogen också en falden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala stor potential för att producera bioenergiråvara. värden värnas. foto: Mattonfoto:

106 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

KULTURMILJÖER består av såväl föremål, byggnader, anläggningar och fasta fornlämningar som kulturlandskap. Dessa bildar spår efter människans kulturmiljöer med historiska Riktlinjer och geografiska samband som kan utläsas och tolkas.

Kulturmiljövärden ska skyddas och bevaras för Kulturmiljövård är det begrepp som idag används framtida generationer samt göras välkända och för att skydda, vårda och informera om vårt gemen- lättillgängliga för boende och besökande i samma kulturarv. En väl hanterad kulturmiljö skapar kommunen. goda livsmiljöer där både hela miljöer och enskilda Nybyggnation och ombyggnationer i eller i anslut- kulturvärden förstärker landskapets identitet och ger ning till riksintresseområdet eller byggnadsminne en rikare historia. ska ges en placering och utformning som samspelar Förändringar i landsbygdens bebyggelse får ofta med kulturmiljön eller befintliga byggnaders värden. konsekvenser för omgivningen under en lång tid. De kulturhistoriska värden som pekas ut i kulturmil- Därför är det av största vikt att man i den fysiska pla- jövårdsprogram ska vara vägledande vid utveckling neringen betonar vikten av kulturmiljöer och kultur- av landsbygden. historiska värden. Om större förändringar planeras som berör kultur- När byggnader och kulturmiljöer står inför för- miljöer eller kulturhistorisk värdefull bebyggelse bör ändringar är ett långsiktigt förhållningssätt viktigt. en fördjupad kulturhistorisk inventering tas fram. Grundläggande för hantering av kulturmiljöer och kul- Vid ny bebyggelse på landsbygden ska hänsyn tas turhistoriska värden i den fysiska planeringen är först till landskapsbild, rådande terrängförhållanden och och främst en acceptans för att varje plats har sina spe- befintlig bebyggelsestruktur. cifika förutsättningar – varje plats bidrar med sin del Hänsyn ska tas till befintliga byggnadstraditioner till vårt samlade kulturarv. Det är därför av stor vikt genom val av placering, materialval, gestaltning att man vid arbete med planering funderar över vad vi och skala. väljer att bevara och hur de beslut som vi idag tar När utpekade värdefulla miljöer och byggnader kommer att påverka framtida generationer. berörs av detaljplaneändringar ska prövning ske Den fysiska planeringen ska verka för en utveck- om skyddsbestämmelser ska införas. ling där det gamla kan integreras med det nya. Vi ska värna om våra kulturhistoriska byggnader, bebyggelse och kulturmiljöer. Vårt kulturarv ska vara tillgängligt ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och för och kunna upplevas av våra kommuninvånare och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. besökare. Samtidigt ska den fysiska planeringen verka Såväl enskilda som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön” Kulturmiljölag (1988:950) om kulturminnen med mera.

Idag är kulturmiljö en självklar del i samhällsplane- ringen och i vårt arbete med översiktsplan för lands- foto: Hanna Maxstad bygden är det av stor vikt att identifiera och beskriva olika kulturvärden och kulturmiljöer så att dessa värden kan tillvaratas och utvecklas på bästa sätt. De avtryck som tidigare generationer har gjort ska förvaltas med respekt och lämnas över i så oförvanskat skick som möjligt till kommande generationer. Det innebär inte att vi ska lägga en död hand över dessa områden utan att dessa kulturmiljöer ska vårdas och bevaras men också användas, upplevas och i vissa fall utvecklas. Kulturarvet utgör de gemensamma traditioner och värden som vi övertar från tidigare generationer, vilket utöver den fysiska miljön även omfattar immateriella företeelser som ortsnamn, sägner och bruk. Kulturmiljö är ett samlat begrepp för människans påverkan på sin omgivande miljö genom tiderna. Den

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 107 PLANFÖRSLAG

för att utveckla kommunen genom ny bebyggelse som utveckling är förändras ständigt. En väl hanterad kul- avspeglar samtiden. Genom detta skapar man bättre turmiljö skapar goda livsmiljöer där både hela miljöer förutsättningar till ett kvalitativt bevarande och en och enskilda kulturvärden förstärker landsbygdens utveckling av kulturmiljön. identitet och ger en rikare historia och livsmiljö. Vid arbete med detaljplaner, områdesbestämmelser, Kulturhistoriska inventeringar bygglov, rivningslov och marklov är målet att förstärka Sörmlandsbygden 1988 Områden med kulturmiljö- och utveckla den bebyggelsestruktur som finns och där- värden av regionalt intresse. för ska kulturmiljö vara en självklar del i den kommunala verksamheten. Det är av stor vikt att vi vid arbete Sörmländsk bygd under 7000 år Områden med med planering och bygglovshantering tar ställning till kulturmiljövärden av lokalt intresse. Program för kul- vad som ska bevaras och varför, eftersom de beslut som turminnesvården som ger en samlad redovisning av vi idag tar kommer att påverka framtida generationer. kulturminnesvårdens intressen och anspråk. De ska För att inte de kulturhistoriska värdena ska fungera som underlagsmaterial vid fysisk planering påverkas i allt för stor utsträckning när ändringar är och gör att sektorns intressen kan vägas mot annan ofrånkomliga behöver man skapa medvetenhet om kul- markanvändning som till exempel lantbruk, skogsbruk turmiljöer och kulturhistoriska värden och vikten av och vägbyggen. 68 kulturhistoriskt intressanta miljöer att vårda, bevara och skydda detta kulturarv. redovisas i programmet. Se områdens avgränsning på Det är av stor vikt att skapa förståelse för avväg- kartan i kapitel ”Särskild hänsyn” på sida 39. ningen mellan det allmänna intresset av att bevara vårt gemensamma kulturarv och den enskildes ekonomiska Vårda, bevara och skydda vårt kulturarv och känslomässiga förhållande till en aktuell byggnad Skälen att bevara kulturmiljön kan vara såväl histo- eller miljö. Genom att ha en väl fungerande dialog och riska, sociala, estetiska som ekonomiska. Beroende på samsyn mellan länsstyrelse, kommun, politiker, tjäns- sammanhanget kan kulturvärden vara av lokalt, regio- temän, fastighetsägare, näringsliv och enskilda med- nalt, nationellt och internationellt intresse. Synen på borgare skapar vi bättre förutsättningar till ett kvalita- vad som är viktigt att bevara och vad bevarande och tivt bevarande och utvecklande av kulturmiljön. foto: Marie Malmströmfoto:

108 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

FRILUFTSLIV OCH REKREATION

Riktlinjer

Vi ska arbeta för utveckling av attraktiva och foto: Hanna Maxstad tillgängliga områden för närrekreation och friluftsliv på landsbygden.

Ett tätortsnära natur- och friluftsområde i grönstråket mellan Katrineholm och Forssjö ska utvecklas.

Rekreationsleder i kommunen ska underhållas och utvecklas.

Vi ska utveckla arbetet med upplevelsevärden i kommunen. tillgång till kvalitativa rekreationsområden för motion, För förbättrade rekreationsmöjligheter i närheten rörelse och friluftsliv. av sjöarna bör arbetet med att göra dem tillgäng- liga fortsätta. De ska vara attraktiva och tillgängliga Aktiviteter i landskapet för friluftslivet, exempelvis genom att skapa fler leder och badplatser. Hela Sörmland och Katrineholms kommun är rikt på möjligheter att röra sig i landskapet. Det finns en rad Vi ska fortsätta stödja vårt föreningsliv, barn- och ungdomsverksamheten ska prioriteras. olika typer av rekreationsleder som erbjuder en stor variation när det gäller natur- och kulturupplevelser, Det är angeläget för kommunen att ett jämställd både i staden och på landsbygden. Rekreationslederna hetsperspektiv integreras i föreningarnas verksamhet. i kommunen underhålls kontinuerligt med trygghet och tillgänglighet som viktiga faktorer. Belysta Friluftslivets behov av naturområden ska säkras motionsspår finns exempelvis i flera tätorter. Vi sköter och prioriteras i den kommunala planeringen. kommunens skogar med målet att skapa attraktiva miljöer för invånarna, där biologisk mångfald och skyddsvärda biotoper beaktas. Även ett visst mått av Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, ekonomi spelar in hur skogarna sköts. hälsa och välbefinnande. Rörelse och motion i vardagen gör att vi mår bättre, men samtidigt som kunskapen Vandringleder om betydelsen av fysisk aktivitet ökar så rör vi oss allt Backasjön runt – En två kilometer lång vandringsled mindre. Kvaliteter och värden i grönområden, natur- runt Backasjön med start vid Värmbols industriområde. marker och landskap, samt närheten till olika upple- velsevärden har inverkan för hur vi mår och hur Bodaholmsleden – Leden ligger vid Boda Kvarn i mycket vi rör på oss. Östra Vingåker och är tre och en halv kilometer. Planering enligt plan- och bygglagen ska främja ändamålsenliga strukturer av bebyggelse, grönområde Duveholmsleden – Led som går runt del av Duveholms och transportinfrastruktur samt tillgodose människors sjön. Den är omväxlande med många fina naturupp behov av natur, park, friyta för lek, motion och annan levelser. Slingan är cirka två kilometer och är tillgäng- utevistelse. I flera av regeringens 16 miljömål betonas lighetsanpassad på del av sträckan, dock inte i skogen, vikten av att naturen ska vara tillgänglig för allmän man får då välja att gå ut till Norrköpingsvägen. hetens rekreation. Åtta av miljökvalitetsmålen har kopplingar till landskapet och människors upplevelser Forssjö natur- och kulturmuseum – Två vandrings- och behov. slingor, fem och 11,5 kilometer, med uppskyltade sevärd- heter vid Askersunds gård söder om Katrineholm. Rekreationsmöjligheter Goda förutsättningar för rekreation och friluftsliv är Hälsans stig – Hälsans Stig kan användas av såväl sön- av stor betydelse för både boende och besökare i kom- dagsflanörer som frisksportare, daghemsgrupper och munen. I Katrineholms kommun finns ett rikt och pensionärer. Slingan i Katrineholm är totalt tio kilo- omväxlande natur- och kulturlandskap med en god meter. Det spelar ingen roll var på slingan du startar

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 109 PLANFÖRSLAG

Ringleden – En vandringsled utan början eller slut som går runt hela Katrineholms stad. Kulturmiljöer, skogs- terräng, rastplatser och avskildhet. foto: Hanna Maxstad Rådjursstigen – Vid Sveriges lantbruksmuseum i Julita hittar man rådjursstigen, en fyra km lång vandringsled.

Sörmlandsleden – 100 vandringsmil i sörmländsk natur- och kulturbygd. Startar i södra Stockholm och slingrar sig genom hela Sörmland. Sträckningen genom Katrineholm är cirka elva mil. Leden har orange mar- kering och erbjuder olika svårighetsgrader.

Öljaren runt – Vägen runt Öljaren är cirka tre mil och passerar Julita Gård.

Cykelleder Djulöleden – Startar i Fiskeboda vid Hjälmaren. Leden är 14 mil lång och går i mål vid Virå bruk i Kolmården. Spännande gruvhål, åsgropar, fiskrika sjöar, kaffestu- gor och mysiga restauranger.

Näckrosleden – Cykelled i Sörmland. Näckrosleden är uppdelad i 14 etapper och går på krokiga vägar med gles trafik genom hela Sörmland. Flera etapper går genom Katrineholms kommun.

Sverigeleden – Totalt är leden närmare 260 mil, med en sträckning från Karesuando till Helsingborg, varav cirka fyra mil går igenom Katrineholm.

Ridleder Ridled Sörmland – 40 mil av slingrande vägar genom Södermanland, anpassat för att rida, köra häst- och vagn, vandra eller cykla.

Kanotleder eftersom du själv räknar antalet kilometerskyltar du Ändebol – Nyköping – I Katrineholms kommun finns passerar. Vissa slingor är kantade av kulturella sevärd det goda möjligheter till kanoting. Vattendragen är heter medan andra ger mer renodlade naturupplevelser. många och hänger ofta ihop. Leden startar i Ändebol och ringlar sig fram ända ner till Nyköping. Krämbolsleden – En cirka fem kilometer lång vandringsled genom varierad terräng i friluftsområdet Krämbol.

Munkleden – Historisk led längs Öljarens strand, i Julita. Leden är cirka en kilometer lång och markerad foto: Hanna Maxstad med skyltar, som berättar om munkarnas tid.

Kulturslinga i Kantorp, Sköldinge – En tre kilometer lång vandring i Kantorps kulturmiljö där gruvdrift pågick i nära 150 år.

110 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Upplevelsevärden i landskapet mål och rekreationsbehov. Dessa önskemål tillskrivs Människan vistas så gott som dagligen i olika land- sedan specifika egenskaper vilket leder fram till krite- skap av olika anledningar; ibland för att vi eftersöker rier för fysiska platser eller områden, som i sin tur specifika aktiviteter, ibland endast för att förflytta sig är identifierbara på karta. från en plats till en annan. En gemensam nämnare för De sju upplevelsevärdena som vi kan förvänta oss dem som använder landskapet är att man söker upp att finna/eftersöker i landskapet/rekreativa miljöer är: levelse, ibland med kombination av något annat. Ofta besöker man många landskapstyper under Orördhet och trolska miljöer. Här kan man uppleva en och samma utflykt. Människan besöker naturen av tystnad, ensamhet och en trolsk och vild mångfald. olika anledningar, exempelvis för upplevelser, lugn och ro, återhämtning eller för att utöva fritidsaktivi Skogskänsla. Känsla av storskog som inte tar slut och teter. Kulturupplevelser, som till exempel att besöka att träda in i en annan värd. Upplevelsen av årstidsväx- kulturhistoriska sevärdheter kan också ha höga rek lingar. reationsvärden. I de dagliga utevistelserna söker man sig helst till Utblickar och öppna landskap. Känsla av frihet genom områden som kan ge återhämtning och variation. Olika långa utblickar och vida vyer. Vackert och rofyllt. landskap ger olika upplevelser och vissa upplevelser är viktigare för människors välbefinnande än andra. Variationsrikedom och naturpedagogik. Naturen Betydelsen av rekreationsvärden i landskapet kan som uppslagsbok, komma nära djur och växter, upp- beskrivas på olika sätt, beroende på skala, kontext och täckarglädje och nyfikenhet. i vilket syfte beskrivningen ska användas. För beskrivning och utveckling av rekreationsmöjligheter i speci- Kulturhistoria och levande landskap. Ett öppet brukat fika miljöer så kan en metod för identifiering av upp landskap och levande kulturlandskap med odlings- levelsevärden i landskapet användas. mark och betande djur. ”Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar” är en metod som beskriver rekreativa värden/ Aktivitet och utmaning. Platser för vandring, klättring, upplevelsevärden i stora naturområden. Värdena bad, ridning med mera. bygger övergripande på människors upplevelseönske- Allemansrätten Inte störa, inte förstöra, det är den grundläggande tan- ken i allemansrätten. Allemansrätten är den begrän- sade rätt som var och en har att använda annans mark och sedan 1994 har den stöd i grundlagen. Som sådan foto: Hanna Maxstad ger den oss möjlighet att röra oss med stor frihet i naturen och gör att vi alla har tillgång till naturen. Det gäller både i tätorter och på landet. Allemansrätten är viktig ur rekreationssynpunkt då den ger förutsättning till tätortsnära naturkontakt samt kan ge en frizon från buller och trängsel. Med hjälp av allemansrätten kan alla samsas om de ibland begränsade gröna områ- den som finns inom och nära tätorterna. Med dessa rättigheter följer dock även skyldigheter. Allmänheten får inte ta sig sådana friheter att markä- garen och andra invånare på fastigheten tillfogas någon nämnvärd skada eller olägenhet. Dessutom måste den som rör sig i skog och mark ta hänsyn till sin omgivning, till såväl växt- och djurliv som andra människor i närheten. Allemansrättsligt tillgänglig natur är viktig för många friluftsaktiviteter, men den kan inte åberopas för att hindra exploatering, utom i samband med strandskydd som kan ses som en för- stärkt allemansrätt.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 111 PLANFÖRSLAG

Tätortsnära natur mindre. Kvaliteter och värden i grönområden, natur Tätortsnära natur är viktig för rekreation och frilufts- marker och landskap, samt närheten till olika upp liv. Det tätortsnära landskapet används mer för rekrea- levelsevärden har inverkan för hur vi mår och hur tion och fysisk aktivitet om det är vackert, spännande mycket vi rör på oss. och intressant. Att känna sig välkommen till, lockad och stimulerad av den tätortsnära naturen är avgö- Föreningsliv rande för att området ska användas. Föreningarna på landsbygden och i dess tätorter fyller Viktiga faktorer som avgör den upplevda tillgäng en viktig funktion. De skapar en möjlighet till socialt ligheten är markägande, inflytande och delaktighet, umgänge inom många olika intresseområden. Exempel kunskap och information, gestaltning och skötsel. Att är skytteföreningar, motorföreningar, politiska för säkra, utveckla och nyskapa kvaliteterna i den tät- eningar, hembygds- och bygdegårdsföreningar, pen ortsnära naturen kräver ett långsiktigt och strategiskt sionärsföreningar och idrottsföreningar. arbete från den fysiska planeringen, via genomförande Många av idrottsföreningarna driver egna eller till förvaltning och bruk av denna. kommunägda anläggningar. För att kunna driva Kommunen arbetar med att utveckla ett tätorts anläggningarna får de ekonomiskt stöd från kommu- nära natur- och friluftsområde i grönstråket mellan nen. Föreningslivet skapar förutsättningar för integra- Katrineholm och Forssjö. Syftet med utveckling av tion då idrott ofta fungerar som en bra kontaktyta för området är att skapa förutsättningar för ett tillgängligt människor med olika bakgrund. och attraktivt rekreationsområde med utrymme för I samtliga tätorter finns skolor med tillhörande återhämtning, upplevelse och fritidsaktiviteter. idrottshall där enskilda och föreningar kan hyra in sig för olika typer av aktiviteter, både i idrottshallen och i Hälsa skolans lokaler. Dessa olika mötesplatser skapar förut- Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, sättningar för ett väl fungerande socialt liv, framför hälsa och välbefinnande. Rörelse och motion i vardagen allt för barn och gamla, som är i stort behov av att ha gör att vi mår bättre, men samtidigt som kunskapen aktiviteter i sitt närområde. Den närheten gynnar även om betydelsen av fysisk aktivitet ökar så rör vi oss allt övriga som bor på orten. foto: Hanna Maxstad

112 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

KULTUR- OCH FRITIDSAKTIVITETER

Katrineholms bibliotek har idag filialbibliotek i tre Riktlinjer av kommunens tätorter, Björkvik, Julita och Sköldinge. Dessa skulle kunna utvecklas och någon För att skapa platser med identitet ska kommunen gång i framtiden bli kulturcentrum för landsbygden. arbeta med offentlig konst i utemiljön, för att Det befintliga kommunala kulturutbudet för främst stärka tätorternas identitet och bidra till en ökad attraktivitet. barn och unga finns via kulturskolan och kulturför- valtningen genom uppsökande kulturverksamhet för Filialbiblioteken till Katrineholms bibliotek i tätor- skolor och förskolor. Här kan det röra sig om bland terna i Björkvik, Äsköping och Sköldinge ska utvecklas till kulturcentrum för landsbygden. annat musik- och teaterföreställningar, konstpedago- gisk verksamhet och sagoläsning. Katrineholms kommun har genom beslut sedan 2006 avsatt investeringsmedel för konstnärlig utsmyck- I vår kommun finns idag ett aktivt kultur- och fritids- ning av det offentliga rummet. Genom beslutet har kom liv som till stor del drivs genom föreningar och fria munens syn på konsten som utryck stärkts och bety- utövare. Detta är ett viktigt komplement till kom delsen av dess närhet till kommunens invånare har ökat. munens kultur- och fritidsverksamhet och en bety- Den offentliga konsten skapar en identitet och dande faktor är att det finns medborgare som själva är attraktionskraft till det offentliga rummet. Kom drivkraften för att ge en bred verksamhet inom kultur munen har hittills i huvudsak placerat konsten vid och fritid, i synnerhet i kommunens tätorter och på stadens infarter och i stadens centrum. En utveckling landsbygden. Kommunen har idag ett bra samarbete för framtiden skulle kunna vara att via den offentliga med föreningar och enskilda utövare, ett samarbete konsten även förstärka identiteterna hos kommunens som kompletterar kommunens egna kultur- och övriga tätorter och landsbygd, antingen med fast eller fritidsverksamheter. mobil konst. Detta samarbete kan dock utvecklas ännu mer Kommunen har i Vision 2025 valt att lyfta bland med inriktning på landsbygden. För föreningsdriven annat kulturliv och föreningsliv som två viktiga fakto- kultur- och fritidsverksamhet finns också ekonomiska rer för att skapa en attraktiv kommun. Ett livaktigt stödformer från kommunen att söka, vilket ger ytterli- kultur- och föreningsliv stärker folkhälsan hos kom- gare möjligheter för föreningsdriven verksamhet i tät- munens invånare och är en av förutsättningarna för orterna och på landsbygden att utvecklas. inflyttning till kommunen. foto: Kjell Pettersson Kjell foto:

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 113 PLANFÖRSLAG

TRAFIK OCH RESANDE • skapa förutsättningar för att utforma ett transportsystem med hög transportkvalitet • skapa förutsättningar för att utforma transport Riktlinjer systemet med krav på god och hälsosam livsmiljö för alla Andelen resande till fots och med cykel ska öka i • skapa ett transportsystem som är utformat för att Katrineholms kommun och dessa resor ska utgöra 35 procent av det totala antalet resor i kommunen. undvika att någon dödas eller skadas allvarligt • ska underlätta tillgängligheten till transportsystemet. Gång- och cykeltrafiken samt kollektivtrafiken ska prioriteras i planeringen. Kommunen arbetar efter ” Riktlinjer för kommunala Möjligheterna att parkera med cykel enkelt och bidrag till enskilda vägar inom Katrineholms kommun” säkert ska utvecklas på landsbygden, främst i antagen av Kommunfullmäktige 2016. Dokumentet anslutning till kollektivtrafikens hållplatser. innehåller normer för kommunalt bidrag till drift av Andelen resande med kollektivtrafik ska öka i enskilda vägar. Katrineholms kommun och målsättningen är att dessa ska utgöra 15 procent av resandet i Befolkningsökningen som vi siktar på till 2030 kommunen. betyder att fler människor ska förflytta sig till arbete, skola och fritidsaktiviteter. Dagens oljeförbrukning är Utveckla kollektivtrafiken och eftersträva en högre turtäthet och kortare restid. större än de nya oljefyndigheter som görs och trans- portsektorn står idag för en tredjedel av alla koldioxid- Målsättningen är att alla bussar ska drivas med utsläppen. Klimatförändringarna till följd av ökade förnyelsebara bränslen. utsläpp av växthusgaser är ett av de största miljöpro- Tillgången till pendlar- och samåkningsparke- blemen som vi står inför under 2000-talet. Det trans- ringar vid hållplatser för kollektivtrafik samt vid portsystem vi har idag är inte långsiktigt hållbart. strategiska knutpunkter ska förbättras. Det krävs en förändring i vårt sätt att resa och Vi ska prioritera resurser till sträckor där det finns transportera oss. Åtgärder krävs för att ändra invånar ett stort resandeunderlag och en potential för nas färdmedelsval. Under våren 2014 genomfördes en ökat kollektivtrafikresande. resvaneundersökning (RVU 2014) som bland annat Vi ska vara delaktiga i att utveckla och bygga ett redovisar hur antalet resor inom kommunen fördelas långsiktigt robust och tillförlitligt storregionalt på respektive färdmedel. tågtrafiksystem. I undersökningen är antalet resor beräknade uti- från antalet förflyttningar och resans längd spelar här inte någon roll. Utifrån resultatet har mål formulerats Det övergripande målet för svensk transportpolitik är för hur fördelningen mellan färdmedel ska se ut år 2030. att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och Målet till år 2030 är att andelen gång och cykel samt långsiktigt hållbar transportförsörjning för medbor- kollektivtrafik ska öka, 35 procent av resorna i kom- gare och näringsliv i hela landet. (Mål för framtidens munen ska ske med gång och cykel samt 15 med kol- resor och transporter Prop. 2008/09:93). Under det lektivtrafik. Andelen biltrafik ska minska och målet är övergripande målet har regeringen också satt upp två att högst 50 procent av resorna ska ske med bil. huvudmål: Funktionsmålet som berör resans eller I den resvaneundersökning som genomförts bland transportens tillgänglighet, samt hänsynsmålet hand- kommunens invånare under 2014 framkom följande: lar om säkerhet, miljö och hälsa. Den största delen av våra vägar på landsbygden • 59 procent av alla resor i kommunen är kortare än utgörs av enskilda vägar, det vill säga vägar som inte fem kilometer. Medianresan är fyra kilometer. kommunen eller staten ansvarar för. Väghållarna som har ansvar för de enskilda vägarna kan vara enskilda • 63 procent av resorna sker med bil, 15 procent med markägare eller organisationer som en vägförening cykel och 15 procent till fots samt 7 procent åker eller vägsamfällighet. En del enskilda vägar får statsbi- tåg eller buss. drag och/eller kommunala bidrag. Bidragen syftar till att stödja de transportpolitiska målen. De ska: • Störst andel resor med bil görs när invånare färdas mellan de mindre tätorterna i kommunen till andra • skapa ett transportsystem som tillgodoser med kommuner. borgarnas och näringslivets behov

114 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

• Åtgärder för att skapa tillgänglighet för personer Mål för antalet resor fördelat på med funktionsnedsättningar ska genomföras. färdmedel inom kommunen

Mål till Fördelning idag Färdmedel • Viktiga målpunkter som hållplatser, badplatser 2030 enligt RVU 2014 samt offentlig- och kommersiell service ska kopplas Gång- och cykel 35 % 30 % samman bättre för fotgängare. trafik

Kollektivtrafik 15 % 7 % Konsekvenser: En utbyggnad och effektivisering av Biltrafik 50 % 63 % gång- och cykelvägnätet öppnar upp för att allt fler invånare i kommunen ser fördelarna med att låta bilen stå. Investeringskostnaderna för gång- och cykelinfrastrukturen är låga i förhållande till biltrafikinveste- Gångtrafik ringar. Ett ökat gående är positivt för både folkhälsan Hur ser det ut idag? Att ta sig fram till fots är generellt och klimatet. sett det vanligaste resesättet då det ofta ingår en kortare promenad även om kollektivtrafik används för att Cykeltrafik ta sig till eller från exempelvis arbetet. Gångtrafik och En viktig utgångspunkt för planeringen och utbyggna- kollektivtrafik kan med fördel samverka. Det är även den av cykelstråk inom kommunen är den regionala det mest naturliga färdsättet och bidrar till förbättrad cykelstrategin för Sörmland som tagits fram av Region hälsa hos människan. förbundet. Visionen för Sörmland är att på sikt uppnå ett ”regionalt sammanhängande cykelvägnät av hög Hur når vi målen? På landsbygden är många bero- standard”. De tyngsta målpunktsområdena för regio- ende av att kunna ta sig fram med bil. Inom tätor- nal cykling är enligt strategin Katrineholm, Eskilstuna, terna kan dock förutsättningarna stärkas för att på Nyköping, Strängnäs och Flen. ett tryggt och säkert sätt kunna ta sig fram till fots. Tillgänglighet till kollektivtrafiknoder för fotgängare Hur ser det ut idag? Det är viktigt ur ett jämställdhets- är av stor vikt. perspektiv att förenkla och förbättra möjligheterna att För fotgängare på landsbygden är säkerhet för- ta sig fort fram med cykel men även för att cykeln ska modligen den viktigaste frågan. I kommunens gång- kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. och cykelplan är det övergripande målet att Katrine Vissa orter på landsbygden ligger inom pendlingsav- holms kommun ska nå nollvisionen för fotgängare och stånd med cykel vilket kan utnyttjas i ett framtida tra- cyklister. Det innebär att ingen fotgängare eller cyklist fiksystem. Idag har Valla och Forssjö separata banor ska skadas allvarligt eller dö i trafiken. till Katrineholm medan det saknas till Strångsjö, Att vara fotgängare på landsbygden kan även inne- Strängstorp och Bie. Avståndet till övriga tätorter bära att välja att promenera eller vandra på vandrings- bedöms vara för stort för att kunna vara ett realistiskt leder eller fritt i naturen. Väl utmärkta vandringsleder alternativ för arbetspendling med cykel. skapar attraktiva leder och en större säkerhet och trygg het för den som väljer att ge sig ut i skog och mark. I Hur når vi målen? På landsbygden ska det vara lätt våra tätorter är en trygg skolväg för fotgängare viktig. att ta cykeln till och från Katrineholm i de fall avstån- Drift och underhåll av trottoarer och vägar är viktigt den tillåter det. I annat fall ska vi göra det enkelt att ta för framkomligheten. Kommunen behöver samarbeta cykeln till kollektivtrafiken och se till att det finns med privata fastighetsägare för att kunnas skapa cykelparkeringar med bra fastlåsningsmöjligheter så bästa möjliga förutsättningar. att cykeln står säkert. Även cykelparkeringen i anslutning till tågstationen i Katrineholm är viktig för Vid planering för gångtrafik: många landsbygdsbor. • Särskilt fokus ska läggas på säkra skolvägar, När Trafikverket aktualiserar ombyggnaden av genom att ha ett barnperspektiv skapas en säker väg 56 mellan Katrineholm och Bie ska möjligheten att och trygg miljö för alla åldrar. anlägga en separat gång- och cykelväg på sträckan beaktas, vilken då kan betjäna även cykeltrafik till och • Drift och underhåll ska prioriteras för gående från Strängstorp. För att förbättra säkerheten för och cyklister. cyklister till och från Strångsjö kan det mindre väg

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 115 PLANFÖRSLAG

Kartan illustrerar möjliga pendlingsstråk för cykel.

TECKENFÖRKLARING

Ort som bedöms ha pendelavstånd för cykel till Katrineholm

Ort som ej bedöms ha pendelavstånd för cykel till Katrineholm

Utvecklingsstråk Befintligt sekundärt cykelvägnät

116 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

nätet undersökas och förbättras till en mer lämplig • Drift och underhåll ska prioriteras för gående och cykelstandard. Idag är det många som bor i Baggetorp cyklister. som arbetspendlar till Katrineholm. En cykelväg till Baggetorp är en mellankommunalfråga där kom • Vägvisning för cyklister är viktigt för orienter munerna behöver samarbeta. barheten. För att öka tillgängligheten till Djulönäs kan en gång- och cykelbro byggas över Djulösjön med anslut- • Trafikseparering bidrar till en tryggare resa för ning i närhet till Stora Djulö. En bro skulle göra att cyklister. boende på Djulönäs skulle få omkring fyra kilometer till Katrineholms centrala delar vilket bidrar till att fler Konsekvenser En utbyggnad och effektivisering av resor kan ske med cykel. Det skapar även möjligheter gång- och cykelvägnätet öppnar upp för att allt fler för friluftslivet att kunna ta sig runt sjösystemet till invånare i kommunen ser fördelarna med att låta bilen fots eller med cykel. stå. Investeringskostnaderna för cykelinfrastrukturen är låga i förhållande till biltrafikinvesteringar. Vid planering för cykeltrafik: Cyklar kräver dessutom mindre ytor än bilar, • En attraktiv och säker gatumiljö ökar incitamenten exempelvis går det tio cyklar på en bilparkering. Ett för att cykla. ökat cyklande är positivt för folkhälsan och klimatet. Att förenkla för cyklister att hitta bra parkeringar nära • Särskilt fokus ska läggas på säkra skolvägar, målpunkter kan öka andelen som cyklar. Framförallt genom att ha ett barnperspektiv skapas en säker är det parkeringar i samband med kollektivtrafik på och trygg miljö för alla åldrar. landsbygden som bör prioriteras. foto: Hanna Maxstad

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 117 PLANFÖRSLAG

Biltrafik Bilparkering Hur ser det ut idag? För många på landsbygden är Hur ser det ut idag? Människor som bor på lands- bilen en viktig faktor i att kunna ta sig till skola, jobb, bygden måste ha möjlighet att åka in till Katrineholms service och fritidssysselsättningar och biltrafiken kom- centrum. Det sker oftast med bil eller kollektivtrafik. mer att fortsätta att öka om dess utveckling bemöts som Idag är det relativt lätt att hitta parkeringsplatser för den hittills har gjort genom utbyggnad av biltrafiknätet. bilar i Katrineholms stad även i de mest centrala Det finns dock viktiga argument för att sikta mot en delarna. Parkeringsavgifter finns inte på de allmänna minskad bilanvändning, främst klimataspekter såsom parkeringarna och det är även sällsynt på privat mark. minskade koldioxidutsläpp, en förbättrad luftkvalitet Möjligheten att parkera kostnadsfritt och enkelt har en och mål om hushållande med jordens ändliga resurser. tydlig inverkan på val av färdsätt vilket i förlängningen Men även sociala aspekter som en mer attraktiv gynnar bilåkandet framför andra transportsätt. urbanmiljö, trygghet och att alla människor ska ha Trots den stora betydelse som parkeringsförut- jämlika förutsättningar att påverka sin vardag talar för sättningarna har gällande bilanvändningen i en stad en minskning av biltrafiken till förmån för cykel och behandlas ofta parkeringsfrågorna som ett område kollektivtrafik. Trots satsningar på gång- och cykeltra- för sig och inte integrerat med den övergripande pla- fik pekar prognoserna på att en ökning av biltrafiken neringen. Dock är de mål som ställs upp gällande kommer ske om fler bosätter sig på landsbygden. minskat bilanvändande, förtätning, utveckling av centrumliv och innerstadshandel och ökad hållbarhet Hur når vi målen? För att åstadkomma en minskning inte möjliga att förverkliga utan ett integrerat synsätt av bilens roll i samhället krävs först och främst lång- på trafik och stadsplanering. siktiga satsningar på kollektivtrafiken. Även utbyggnad av cykelbanorna liksom en utvecklad strategi för Hur når vi målen? En parkeringsstrategi ska arbe- parkeringar inne i staden kan bidra till att bilanvän- tas fram för staden för att uppnå en hållbar stads dandet på sikt hålls konstant istället för att fortsätta utveckling. Möjligheten att parkera enkelt i staden har att öka och målet måste självklart vara att bilanvän- tydlig inverkan på val av färdsätt även för de boende dandet, och främst koldioxidutsläppen, ska minska i på landsbygden. Därför behöver strategin ta tydlig kommunen. För att koldioxidutsläppen ska minska ställning till hur parkering ska kunna användas som krävs även en satsning på förnyelsebara drivmedel. Det ett verktyg för att främja resandet med kollektivtrafik, är önskvärt att fler laddstationer för elbilar liksom gång och cykel. ytterligare tankstation för biogas etableras. Antalet pendlarparkeringar i närheten av Rese centrum ska byggas ut för att underlätta användandet Konsekvenser Investeringskostnaderna för biltrafik är av alternativa färdmedel. Främst med tanke på de som stora och de åtgärder som föreslås i kommunens trafik- måste resa med bil från landsbygden in till staden. nätsanalys samt hastighetsplan ger en måttlig effekt på Möjlighet finns att uppföra parkeringshus i omedelbar bilanvändningen. Viktigt är att samtidigt som inskränk närhet till Resecentrum. För att underlätta för boende ningar görs vad gäller bilens framkomlighet måste möj utanför staden kan även så kallade uppsamlingsparke- ligheterna att gå, cykla och åka kollektivt förbättras. ringar strax utanför stadskärnan anläggas. Vid sådana parkeringsanläggningar kan lånecyklar vara ett komplement till tät kollektivtrafik. För att minska bilanvändandet är det även viktigt

foto: Mattonfoto: att kunna erbjuda samåkningsparkeringar på landsbygden, samt att erbjuda bra tillgång till långtidspar- kering i samband med busshållplatser på landsbygden. Tillgången till parkering vid arbetsplatsen spelar stor roll vid de anställdas val av färdmedel. När arbets givaren erbjuder gratis bilparkering, eller mycket låga avgifter är det troligt att en stor andel av de anställda kommer ta bilen till jobbet. Studier visar att gratis parkering vid arbetsplatsen innebär att sannolikheten är 70 procent mindre för att de anställda kommer att cykla. Om det däremot saknas parkering kommer en större andel av de anställda gå, cykla eller åka kollektivt.

118 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Konsekvenser Kostnaderna för parkeringsåtgärder för bilar är låga och effekten på bilanvändningen stor. Om parkeringsavgifter skulle införas i centrala Kat Mattonfoto: rineholm och om arbetsplatsparkeringar avgiftsbeläggs skulle biltrafiken minska. Det är viktigt att detta genomförs i samarbete med privata fastighetsägare för att så långt som möjligt synliggöra kostnaderna för parkering istället för att denna som så ofta bakas in i lägenhetspriser, varor, hyror etcetera. För att ett avgiftsbeläggande av parkeringarna inte ska slå lika hårt mot de som är beroende av att kunna parkera vid resecentrum för att kunna utnyttja kollektivtrafiken till arbetet, bör möjligheten till särskilda parkerings- taxor för resande med kollektivtrafik utredas.

Kollektivtrafik Hur ser det ut idag? En ny kollektivtrafiklag trädde i kraft den 1 januari 2012. Idén och syftet med den nya lagen är att en avreglering av kollektivtrafiken ska beslutat om en Trafikplan 2017 för utveckling av den göra det möjligt att kombinera en fri marknad och storregionala tågtrafiken. För Katrineholm gäller den kommersiell trafik med en samhällsbetald. Fritt mark- regionala tågtrafiken två linjer: Sörmlandspilen nadstillträde kombineras med en för varje län nyinrät- (Hallsberg – Stockholm) och UVEN (från 2013 med tad kollektivtrafikmyndighet. Ambitionen är att effek- ändrade ändhållplatser till Sala – Linköping). tivisera kollektivtrafiken och att få fler att resa kollek- Politiskt har en överenskommelse träffats om tivt, i första hand arbets- och studiependlare. uppdelning av kollektivtrafikens finansiering: lands- Landstinget och de sörmländska kommunerna har tinget finansierar regional tågtrafik och regional stom- gemensamt beslutat om en kollektivtrafikvision för busstrafik; varje kommun för sig finansierar respektive Sörmland. Visionen för kollektivtrafiken i Sörmland lokal busstrafik. Genom Kollektivtrafikmyndigheten för 2020 och åren bortom är att 50 procent av arbets- ska dock hela länets trafik hållas ihop i ett samman- pendlarresorna sker med kollektivtrafik på de större hållet trafiksystem. stråken i och genom länet. Det är en mycket hög ambi- Planering pågår för att köra den regionala tåg tion, då den nuvarande andelen är cirka tio procent. trafiken med egna fordon. Den lokala kollektivtrafiken Kollektivtrafiken står idag bara för en mindre del av avseende buss består hittills av lokal landsbygdstrafik det totala antalet arbetsresor i Katrineholms kommun. och stadstrafik. Den lokala landsbygdstrafiken har På många sträckor har bilen spelat ut sin roll som haft få resande varför projektet Framtida kollektivtra- det transportmedel som bidrar till regionförstoring och fik i Sörmland: kommunöversyn Katrineholms kom- ökad pendling. I dessa fall går det betydligt snabbare mun (2011), föreslog att prioritera skolelever och att åka tåg än bil. Att fler åker tåg innebär minskad ersätta de upphandlade skolskjutsarna med linjelagda belastning på miljön. Därför har tågtrafiken en nyckel- turer vilket genomfördes inför år 2013. roll i den framtida samhällsutvecklingen. Den regionala kollektivtrafiken ska fungera som I dagens samhälle är det fler kvinnor än män som ett effektivt sammanhållet system oavsett trafikslag, åker kollektivt medan den fysiska miljön är uppbyggd bytespunkter, aktörer och administrativa gränser. Den utifrån mer manliga behov och synsätt. Detta gör det regionala busstrafiken har en stor utvecklingspotential viktigt ur jämställdhetssynpunkt att anpassa hållplats- som kompletterar tågtrafiken och skapar förutsätt- ers lägen med mera till hur kvinnor rör sig. Kvinnor ningar för ökad tillgänglighet på viktiga sträckor där upplever också i större grad otrygghet vilket ska beak- tågtrafik saknas. Kollektivtrafiken ska planeras och tas vid utformning av busshållplatser samt de anslut- utformas så att miljöpåverkan minskar och energi- ningsvägar som finns till hållplatserna. effektiviteten ökar. Redan idag finns ett relativt väl utbyggt nät av kollek- Hur når vi målen? Kollektivtrafikmyndigheten har tivtrafik i kommunen. De regionala linjerna kompletter fattat beslut om ett Trafikförsörjningsprogram för den de rent kommunala linjerna som också fungerar inte- sörmländska kollektivtrafiken. Myndigheten har också grerat med skolskjutslinjerna. För att ytterligare för-

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 119 PLANFÖRSLAG

bättra möjligheten att resa med kollektiva trafikmedel skole- och universitetsorterna underlättas också med på landsbygden kan alternativa lösningar tänkas i en väl utbyggd kollektivtrafik. framtiden, exempelvis anropsstyrd trafik alternativt Vid planering av kollektivtrafik bör även hänsyn frivilliga lösningar som så kallade ”byabussar” enligt tas till gymnasiestudenternas pendlingsmönster, sär- modell som finns i andra kommuner. skilt de som bor på landsbygden och studerar på gym- Ett sätt att öka attraktiviteten för att använda kol- nasium i en annan kommun. Kommunal anslutnings- lektiva transportmedel/samåkning på landsbygden och trafik till Katrineholm bör planeras så att de ansluter göra kollektivtrafiken mer tillgänglig, kan vara att till de avgångar som finns vidare till studieorten. utefter stråk med regional busstrafik anlägga hållplat- Pendlingsmöjligheterna till och från Katrineholm ser med parkering för bil och cykel, väderskydd samt för arbete och studier säkras genom en fortsatt sats- gång- och cykelväg till närliggande ort. ning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Det Det är viktigt att resecentra, bytespunkter och den behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet anslutande infrastrukturen håller hög standard. och helst samma tidsavgångar som ligger fast år efter Resurser för fysiska åtgärder för kollektivtrafiken ska år för att underlätta livs- och arbetsplanering. prioriteras till regionala stomstråk och till strategiska En utbyggnad av kollektivtrafiken innebär en stor målpunkter. Fysiska åtgärder för kollektivtrafiken kan effekt på biltrafiken genom att människor istället kan till exempel vara prioriterad framkomlighet för buss, föredra och välja ett attraktivt bussystem. En priorite- hållplatser, resecentra, pendlarparkeringar och ring av framkomlighet, turtäthet, komfort och biljett- informationssystem. pris för kollektivtrafiken gör att fler bilister kommer I orter som saknar kollektivtrafik eller har en att se fördelarna med att åka kollektivt. Satsningen på mycket begränsad sådan är samåkning ett bra alterna- förnyelsebara bränslen för kollektivtrafiken, både tiv för ett hållbart resande. Samåkningsparkering för lokalt och regionalt, medför ytterligare minskning av bil och cykel ska lokaliseras på strategiska platser, till utsläppen av växthusgaser. I kombination med ett väl exempel i anslutning till en förskola där många bilister utbyggt gång- och cykelnät kan kollektivtrafiken ta ändå stannar eller i anslutning till en vägkorsning mel- ytterligare andelar av biltrafiken. lan vägar från olika delar av det aktuella området.

Vid planering för kollektivtrafik: • Särskilt fokus ska läggas på att skapa en trygg och

säker miljö för den som ska ta sig till bussen eller Eresund Sara foto: väntar på bussen, genom att ha ett barnperspektiv skapas en säker och trygg miljö för alla åldrar.

• Tillgängligheten för funktionsnedsatta vid hållplat- ser, bytespunkter och anslutande gångstråk ska prioriteras.

• Cykelparkering och pendlarparkering kan med för- del anordnas i anslutning till hållplatserna.

Konsekvenser Kollektivtrafiken spelar en stor roll för utvecklingen i Sörmland. Den är grundläggande för att utveckla och stödja regionens flerkärnighet och för att stärka förutsättningarna för regionförstoring, bostadsbyggande och regional tillväxt. För Katrine holms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för att vi ska kunna ingå i denna regionförstoring (en större arbetsmarknad) och i regionintegreringen, som i sig är en förutsättning för att vara delaktig i den regionala utvecklingen. Kollektivtrafiken har stor betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kom- petent arbetskraft. Möjligheten att studera på hög-

120 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Pendling De fem största utpendlingskommunerna 2013: Sörmland har en ovanlig arbetsmarknadssituation där arbetspendling i större utsträckning sker till Kommun Antal personer omkringliggande län, speciellt Stockholm-Mälardalen Flen 584 och Östergötland, än inom det egna länet. Länets mål om att 50 procents marknadsandel av Stockholm 400 pendlingsresor uppnås idag mellan Katrineholm och Vingåker 397 Södertälje samt mellan Katrineholm och Eskilstuna, Norrköping 359 tack vare snabba förbindelser med tåg. Katrineholms kommun hade 2013 totalt 3 409 Eskilstuna 324 utpendlare (2 107 män och 1 302 kvinnor) och 3 123 inpendlare (1 817 män och 1 306 kvinnor). Pendlingen De fem största inpendlingskommunerna 2013: från Katrineholms kommun till kommuner inom länet 2013 uppgick till 2 005 pendlare (860 kvinnor och Kommun Antal personer

1 145 män) och antalet pendlare till kommuner utanför Vingåker 1 128 länet uppgick till 1 660 pendlare (1 130 män och 530 kvinnor). Flen 486 Inpendlare till Katrineholm från kommuner inom Norrköping 353 länet uppgick till 2 005 pendlare (1 145män och 860 Eskilstuna 198 kvinnor) medan inpendling från kommuner utanför Nyköping 165 länet uppgick till 11 118 pendlare (672 män och 446 kvinnor). Statistiken är hämtad från SCB. Notera att det inte framgår vilket färdsätt som pendlarna nyttjar. foto: Hanna Maxstad

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 121 PLANFÖRSLAG foto: Johan Nygren Johan foto:

122 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

BREDBAND, TELEFONI OCH MOBILTELEFONI Handlingsplanen är ett arbetsdokument med taktisk inriktning som kommer att förändras fram till år 2020. Under perioden 2014–2016 är fokuserar handlings- Riktlinjer planen på utbyggnad med hjälp av den så kallade bya- lagsmodellen som staten har tagit fram. Byalagsmodel Vi ska verka för en utbyggnad av fiberbaserat bredband på landsbygden. len har sina brister, men är något man måste följa om man vill ha bidrag för utbyggnad på landsbygden. Det Den upprättade bredbandstrategin från 2014 ska mesta pekar dock mot att bidragsmedlen inte kommer följas upp och genomföras. att räcka för att bygga ut till alla. Det finns därför anled ning att se över handlingsplanen löpande framöver.

Vi har fram till idag använt vårt välutbyggda koppar- nät (fast telefoni och xdsl) för både telefoni och data- Kommunens mål avseende kommunikation. I vårt samhälle utförs redan idag fiberutbyggnad: många ärenden via internet; bank, deklaration, köpa/ beställa saker, utbildning, boka tider med mera. År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och Många myndigheter har också redan idag e-tjäns- företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. ter, till exempel momsdeklaration och bygglov, en utveckling som kan komma att öka och bli allt viktigare. Kopparnätet har sedan några år och i allt snabbare takt inaktiveras och plockas bort, främst på vår Telefoni landsbygd. Den kvarvarande infrastrukturen har Vår vanliga fasta telefoni är hårt knuten till kopparnä- sedan många år byggs ut och kompletterats med fiber- tet. De senaste fem, sex åren har antalet fasta telefo- kabel. Idag har fler människor bredband via fiber än niabonnemang minskat kraftigt till förmån för mobil- via till exempel xdsl. Det som främst saknas är fiberut- telefoni. Telia har idag och kommer fortsättningsvis byggnaden till hushåll på landsbygden. att erbjuda mobila lösningar i stället för fast telefoni Vid lokalisering av master ska hänsyn tas till väg- och för abonnenter på landsbygden. Vill man idag eller i järnvägsanläggningar och Trafikverkets regler ska föl- framtiden ha någon form av fast telefoni, så är telefoni jas. När master planeras ska kontakt tas med berörda via bredband det enda alternativet. Idag är så kallad myndigheter, till exempel Luftfartsverket, aktuell flyg- IP-telefoni en väletablerad och fungerande teknik. plats och Försvarsmakten. Tekniken används som bärare av all telefoni i delar av det globala telefoni- och mobiltelefoninätverken. Bredband Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är Mobiltelefoni & mobilt bredband idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företa- Mobiltelefoni och de mobila bredbandsnäten är i hög- gande, sysselsättning och inte minst för att förenkla sta grad beroende av fiber, då alla master är förbundna vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt med fiberkablar. De mobila nätverken är ett komple- att alla som lever och verkar i vår kommun har möjlig- ment till det fiberbaserade bredbandet, då de kapaci- het att ta del och dra nytta av det digitala samhälle tetsmässigt inte kan konkurera mot en fast uppkopp- som växer fram. ling till bredbandsnätet. De mobila näten ger istället Regeringen har satt upp som mål att år 2020 bör främst en flexibilitet och en service åt boende, företa- 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till gare, besökare och turister. För att uppnå uppsatta bredband om minst 100 Mbit/s. I januari 2014 under- mål behöver fibernäten byggas ut. tecknade Länsstyrelsen i Södermanland den Digitala Vi har en aktiv dialog med alla mobiloperatörer agendan (Regeringen 2011). och genomför mätningar över mobiltäckningen. Då bredbandsbehovet fördubblas vart annat år Mobiloperatörer som etablerar så kallade samhälls- indikerar historien att kapacitetsbehovet snarare kom- master, där flera operatörer samverkar, har möjlighet mer uppgå till 1000 Mbit/s än 100 Mbit/s. Den enda att få hjälp av kommunen med utbyggnad av fibernät kommunikationsbärare som är kapabel att hantera till mobilmaster i områden med dålig täckning. Detta denna typ av kapacitet är fiberkabel. är inte minst viktigt för att säkra tillgången till telefoni För att säkerställa att målet uppnås har kommu- och bredband till de fem procent som inte kommer ha nen kopplat bredbandsstrategin till en handlingsplan. möjlighet till fiberbaserat bredband år 2020.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 123 PLANFÖRSLAG

KLIMAT OCH ENERGI energislag både vad gäller värme och elproduktion och all utvinning och energiomvandling medför miljö påverkan av något slag. De mest betydelsefulla miljö Riktlinjer effekterna är relaterade till förbränning av bränslen. En ny energiplan ska tas fram för kommunen Användningen av fossila bränslen leder till ökning av växthusgaser i atmosfären, nedfall av försurande En ny klimat- och energistrategi ska tas fram för ämnen och utsläpp av hälsoskadliga eller miljöstö- kommunen. rande föroreningar i rökgaser och avgaser. Begränsad Möjligheterna till energiproduktion från vind och klimatpåverkan för Katrineholms del är i stor del sol ska utredas och uppmuntras kopplat till utsläpp från trafiken vilket även konstate- Riktlinjer ska tas fram för att underlätta byggna- rades i kommunens klimatstrategi. tion av solanläggningar på fastigheters tak.

Resurssnål och effektiv energiförsörjning med låg Energiproduktion idag miljö- och klimatpåverkan ska prioriteras i både Närvärme finns i tätorterna som värmer skolorna i nya och befintliga byggnader. Björkvik, Äsköping, Valla och Strångsjö. På en del Den totala energianvändningen ska minska genom orter värms även andra kommunala anläggningar. energieffektiviseringar och införandet av energief- Potentialen för närvärme är ofta kopplad till bebyggel- fektiva system och utrustningar vid nyinstallation. sens närhet samt kostnaderna för anläggningen och Tydliga energi- och klimatkrav ska ställas vid priset till konsument. Det finns en potential för mer upphandlingar, inköp, exploateringsavtal med närvärme i tätorterna. mera. I mer glesbebyggda delar av kommunen eller hos Möjligheten att ladda elbilar ska eftersträvas på enskilda fastigheter har man enskilda värmeanlägg- fler platser i kommunen. ningar för privat bruk, oftast är det biobränsleanlägg ningar men antalet värmepumpar ökar i beståndet. I kommunen finns tre vindkraftverk samt en sol- och Landsbygden försörjer oss med både livsmedel och vindpark som producerar el. Även några privatperso- energi. Inom livsmedel konsumeras mycket energi till ner har byggt solcellsanläggningar för elcertifikat. Det maskiner och lokaler i jordbruksverksamhet. Det gäl- finns sju vattenkraftverk i kommunen; Åkfors kraft ler främst biobränsle, biogas, solenergi och vindkraft. station, Boda kvarn, Forsa och Genne som alla utnytt- Många energianläggningar är små men större anlägg- jar Nyköpingsåns vattendrag. Bruksfallet och Sågfallet ningar av vindkraftverk och vindkraftsparker samt utnyttjar Virlången och Warbro kvarn utnyttjar större biogasanläggningar kan synas på långt håll i Hedenlundaån. ett öppet landskap. Vid nybyggnation av en sådan Antalet godkända anläggningar för elcertifikat, energianläggning är det därför viktigt att ta hänsyn det vill säga anläggningar som levererar till nätet, är: till landskapsbilden. 16 stycken solcellsanläggningar med normal årspro- Energiproduktion och energikonsumtion är tydligt duktion på 718 MWh, två vindkraftsanläggningar kopplat till samhällets välfärd och tekniska utveckling. med normal årsproduktion på 3 100 MWh, två vatten- Ökad tillväxt ger ökat behov av energitillgång och om kraftsanläggningar med normal årsproduktion på energitillgången saknas hindras tillväxten. Energi 1 240 MWh, samt en biobränsleanläggning med nor- frågan är även viktig ur andra aspekter som ger konse- mal årsproduktion på 28 000 MWh. kvenser kopplat till i första hand klimatfrågan. Detta gör att vi har en total elproduktion på En stor del av energikonsumtionen är transporter 33,058 GWh av fossilfri elproduktion lokalt. Flera som huvudsakligen nyttjar fossila bränslen. Målsätt anläggningar finns inte med i elcertifikatsystemet vil- ningen för framtiden gällande transporter är energief- ket innebär att produktionen av förnybar el är högre fektivisering samt förnybara bränslen. Inom transport- än vad certifikatsystemet visar. Bara Warbro kvarn sektorn finns möjlighet att tanka biogas som produce- samt Boda kvarn finns med som vattenkraft. ras lokalt. Även en stor del av kommunens bilar drivs I kommunen finns det två biogasanläggningar, med biogas. En utvecklingstrend idag är elbilar. varav en ligger vid reningsverket Rosenholm där Tillgången på offentliga eluttag idag är låg och det avloppsvattnet uppgraderas från rågas till fordonsgas. finns endast fem laddplatser för elbilar i kommunen, Ett tankställe för fordonsgas är placerat intill fordons- varav en på landsbygden. gasuppgraderingsanläggningen och ligger en bit utan- Energi kan delas upp i produktion från olika för tätorten. Den andra biogasanläggningen i kommu-

124 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

nen finns vid Valla gård. Där används i huvudsak kan byggas ut som ett led i minskad klimatpåverkan. gödsel från intilliggande gårdar som rötas till biogas En viktig potential är det rötningsbara avfallet, från och uppgraderas till fordonsgas. Den fordonsgas som bland annat hushållsavfall men även mer biogas kan produceras där går till Stockholmsområdet. Vid utvinnas från djurhållningen i kommunen. Energipro Rosenholm produceras 200 000 Nm³ och vid Valla duktion lokalt från solfångare och solceller kan öka gård produceras 3 000 000 Nm³ fordonsgas. Anlägg betydligt. ningen vid Rosenholm kan som mest producera 420 000 Nm³ och anläggningen vid Valla kan också Vindkraft öka sin produktion men procentuellt inte lika mycket. Katrineholms kommun verkar för ett förnybart och En utvecklingspotential finns i organiskt hushålls- fossilfritt samhälle och vindkraften passar väl in i det avfall samt att anlägga ett mer centralt tankställe för perspektivet. Kommunen har områden som är lämp- fordonsgas. Luktproblem i samband med biogaspro- liga för vindkraftsetableringar men intresset för etable- duktion behöver beaktas och ett rekommenderat skydds ringar är svagt. Det har endast etablerats två verk i avstånd på 1,5 kilometer runt anläggningen gör att kommunen och det finns ett antal som har beviljats störningsrisken minskar. Skyddsavståndet är dock men inte genomförts. Några riksintressen för vindbruk beroende av de lokala förutsättningarna. finns inte inom kommunen, dessa intressen motsvarar I en rapport från IEA anges att Norden kan fasa ett nationellt intresse ur försörjningstrygghet samt ut och bli helt fossilfritt i elsystemet till 2050. Rappor energisystemperspektiv. ten påvisar en utbyggnad av vindkraften, energieffek Vid etablering ska hänsyn tas till naturvårdsområ- tiviseringar, förbättrad infrastruktur men även att den, buller, periodiska ljusskuggor, avstånd till bebyg- byggnader behöver effektiviseras med 35 procent vad gelse, visuell påverkan, biologiska hänsyn, kulturella gäller energiförbrukning per m². värden, friluftsliv . Utifrån olika aspekter behöver även hänsyn tas till väg- och järnvägsanläggningar vid loka- Energiförsörjning i framtiden lisering av vindkraftverk, i de fallen ska Trafikverkets Byggnation av 4 000–5000 nya bostäder till 2030 regler tillgodoses. kräver ett ökat utrymme för eldistribution så som fler Rekommenderat avstånd från vindkraftverk till ställverk, transformatorstationer och ett utbyggt elnät. bebyggelse varierar och anges mellan 100 meter till Till detta kommer behovet av att bygga en infrastruk- 1 000 meter. I möjligaste mån är det därför lämpligt tur för elbilar. att ha 1 000 meter som riktvärde till närmaste verk- Biogasens potential är inte fullt utnyttjad utan samhet som kan beröras. foto: Mattonfoto:

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 125 PLANFÖRSLAG

VATTEN OCH AVLOPP utsläpp av övergödande ämnen till sjöar och vattendrag verka för att samtliga sjöar och vattendrag upp- når god ekologisk status senast 2021 i enlighet med Riktlinjer Vattenmyndighetens åtgärdsplan. Skyddet av grund- vattentillgångar måste överordnas andra intresseområ- En långsiktig hållbar och säker vatten- och den om det inte är möjligt att upprätta detta skydd i avloppsförsörjning ska upprätthållas. samverkan med andra intressen. Huvudmannen för En vatten- och avloppsplan ska tas fram för vatten och avlopp ska upprätthålla en långsiktigt håll- kommunen. bar vatten- och avloppsförsörjning. Huvudmannen Allmänna bestämmelser för användande av ska ha en sådan beredskap att en säker vatten- och allmänna vatten- och avloppsanläggningar ska avloppsförsörjning kan upprätthållas även under följas och revideras vid behov. extraordinära förhållanden. Riktlinjer för oljeavskiljare, fettavskiljare och fordonstvätt ska följas och uppdateras vid behov. Dricksvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten ska priori- Dricksvattendirektivet är ett övergripande nationellt teras och dagvattenlösningar ska hanteras tidigt i mål som innebär att allt dricksvatten ska vara hälso- planprocessen. samt och säkert samt skydda människors hälsa från de En handlingsplan för dagvatten ska tas fram. skadliga effekterna av alla slags föroreningar. Dricks En plan för hur framtida klimatförändringar ska vatten ska finnas av god kvalitet och i tillräcklig mötas ska tas fram. mängd både nu och i framtiden för alla innevånare.

Inventeringen av enskilda avlopp ska fortsätta. Miljökvalitetsmålet om Grundvatten av god kvalitet, innebär att grundvattnet ska ge en säker och håll- bar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livs- miljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Vatten I Katrineholms kommun är det Katrineholm Vatten skyddsområden med bestämmelser ska fastställas. och Avfall AB som är huvudman för de kommunala vatten och avloppsanläggningarna. Kommunen beslu- Hur ser det ut idag? Kommunen har fyra vattenverk tar om verksamhetsområde för vatten och avlopp som producerar cirka 3,3 miljoner m3 vatten om året (spillvatten och dagvatten). Utanför de beslutade verk- och av kommunens cirka 33 000 invånare är cirka 80 samhetsområdena där huvudmannen driver vatten- procent anslutna till den allmänna vattenförsörjningen. och avloppsverksamhet är det de enskilda fastighetsä- Vattenförsörjningen för Katrineholms vattenverk base- garna som ansvarar för vatten- och avloppshanteringen ras på uttag av råvatten i sjön Viren som pumpas till och att anläggningarna klarar Miljöbalkens krav. åsen vid Forssjö för infiltrering. Vid vattenverket bereds Sörmlands Vatten och Avfall AB i samarbete med det vatten som tagits upp ur åsen till dricksvatten som Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner upprättar sedan distribueras ut i vattenledningsnätet. parallellt med översiktsplanen för landsbygden en vat- Anläggningen togs i drift sommaren 2011. Den för- ten- och avloppsplan. Kommunen beslutade 2014 om sörjer Katrineholms stad, Valla, Sköldinge, Flodafors, en vatten- och avloppspolicy som är ett uttryck för Strängstorp, Forssjö, Strångsjö, Lilla Toltorp, kommunens viljeinriktning och ska ligga till grund för Tisnarebaden, Sågmon och Hulta samt Baggetorp, vatten- och avloppsplanarbetet både inom och utom Marmorbyn och Viala i Vingåkers kommun med dricks- verksamhetsområdet för vatten och avlopp. I arbetet vatten. Katrineholms vattentäkt har även kapacitet att med framtagande av en vatten- och avloppsplan har kunna försörja Flen och Vingåkers kommun med man identifierat ett trettiotal områden med samlad dricksvatten. En diskussion har även förts med bebyggelse och som idag har bristfälliga enskilda Finspångs kommun om anslutning av omvandlingsom- avloppslösningar. Av dessa har man tittat närmare på rådet Bränntorp som ligger i nära anslutning till det all- nio stycken med anledning av dess lägen, påverkan på männa vatten och avloppsnätet i Katrineholms kom- miljön och möjlighet till anslutning till den allmänna mun. Vattenverken i Bie, Äs och Björkvik är grund- anläggningen. I samband med att Katrineholms vatten- vattenverk och försörjer respektive ort med dricksvat- täkt kommer att försörja Flen med dricksvatten finns ten. Idag finns beslutade skyddsområden och föreskrif- framtida möjlighet att försörja områdena runt ter för de tre mindre vattentäkterna, dessa är gamla och Valdemaren med vatten och avlopp. ett arbete med att förnya dessa pågår. För Bie och Äs Kommunen ska genom åtgärder som minskar beslutade Länsstyrelsen om nya vattenskyddsområden

126 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

med föreskrifter (2015). För Björkvik måste ett omtag nätet. För Björkvik pumpas avloppsvattnet till Vrena i göras, ett nytt förslag ska tas fram och för Katrineholms Nyköpings kommun för behandling i deras renings- vattentäkt har Länsstyrelsen lämnat ett förhandsbesked verk. Rosenholms avloppsreningsverk byggdes och ett samrådsförfarande ska inledas. ursprungligen år 1956 för mekanisk- och biologisk rening av avloppsvattnet. 1976-1978 utökades renings- Vad behöver göras? Kommunen ska ha aktuella och verkets kapacitet samt kompletterades med ett kemiskt beslutade vattenskyddsområden och föreskrifter för de reningssteg. Under 2013 och 2014 har en större om/ kommunala vattentäkterna. Svenska vattenverk har tra- nybyggnad skett vid Rosenholm, där reningsverket har ditionellt sett haft relativt enkla beredningsprocesser kompletterats med kväverening för att kunna möta eftersom råvattnen hållit en god kvalitet. Klimatför upp de krav som EU ställt på Sverige. Ombyggnationen ändringar, ett ökat resande och åldrande anläggningar var färdig under oktober 2014 och reningsverket upp- är några faktorer som hotar den svenska dricksvatten- fyller i och med det de krav som ställts. kvaliteten. Beredningsprocesserna måste följas upp och Rosenholms avloppsreningsverk behandlar utvärderas utifrån råvattenkvaliteten och oväntade situ- avloppsvatten från Katrineholms stad, Valla, Strångsjö, ationer som exempelvis bräddning av avloppsvatten. I Tisnarebaden, Lilla Toltorp Forssjö, Sköldinge, Bie, dagsläget finns ingen reservvattentäkt men en utredning Strängstorp, Flodafors, Sågmon och Baggetorp i Ving åkers kommun. En fortsatt upprustning behövs för Rosenholm avseende slamhanteringen och möjlighe- terna att i en framtid även kunna ta emot matavfall från verksamheter, fett från fettavskiljare. Detta kom- foto: Hanna Maxstad mer även att förbättra och öka mängden rötgas som idag förädlas till fordonsgas. Utgående renat avloppsvatten från Rosenholms reningsverk leds till recipien- ten som utgörs av Djulösjön som ingår i Nyköpingsåns avrinningsområde. Reningsverket är sedan 2008 REVAQ- certifierat. Det innebär en fortlöpande förbättring av kvalitet på det till reningsverken inkommande avloppsvattnet och därmed på växtnäringen från slammet. Det växtnärings- rika slammet återförs sedan till jordbruksmark. En allt bättre kvalitet på avloppsvattnet in till reningsverken kommer också att ha stor betydelse för den framtida miljöbelastningen på våra vattendrag, sjöar och kust- områden. Externslam (från enskilda avlopp) har en ska genomföras för att säkerställa behovet. negativ inverkan på reningsverken och för att kunna Vilka konsekvenser? Om inte kommunens vattentäkter särskilja vart slammet kommer ifrån, framförallt för har ett långsiktigt och heltäckande skydd kan vatten- att lättare kunna spåra eventuella föroreningar, bygg- försörjningen i kommunen bli drabbad. Kostnaderna des fyra slambrunnar för lagring av externslam i mit- för att anlägga en ny vattentäkt är stora och svåra att ten på 2000-talet när kvävekraven skärptes. ersätta under kort tid. Julita reningsverk tar emot spillvatten från Äs och Äsköping. Reningsverket upprustades 2008–2009 och Spillvatten delar av processen byggdes om. Slammet från renings- Nationella mål för avloppsrening beträffande reduktion verket pumpas till externslambrunn för vidare behand- av klart angivna ämnen styr avloppsreningen i alla lan- ling innan återföring till jordbruket. I Julita släpps det dets kommuner. För kommunens anläggningar gäller renade avloppsvattnet till Öljaren som tillhör Hjälmarens alltså klart definierade utsläppskrav beträffande syre- avrinningsområde. Öljaren är en av de sjöar som har

förbrukande ämnen, BOD7, fosfor, kväve, tungmetaller en mycket dålig ekologisk status och kraven att nå god och petroleum. Begränsningsvärden bestäms av till- status för Öljaren till 2021 är utmanande. synsmyndigheten och överträdelser kan leda till åtal. Allt mer uppmärksamhet riktas på att separera spill- och dagvatten för att minska mängden dagvatten Hur ser det ut idag? I kommunen finns två reningsverk till reningsverket. Dagvattnet orsakar, speciellt vid häf- som behandlar spillvattnet från det allmänna lednings- tiga regn, bräddningar vid våra pumpstationer och

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 127 PLANFÖRSLAG

avloppsreningsverk vilket gör att orenat vatten rinner Dagvatten ut i våra vattendrag och sjöar. I nuläget är cirka Dagvatten är ytligt avrinnande vatten från till exempel 27 000 personer och ett antal industrier anslutna till gator, parkmark och tak. Kommunens dagvattenpoli- kommunens båda reningsverk. cyn förordar öppet, lokalt omhändertagande av dagvattnet. Det innebär att dagvattnet ska hanteras lokalt Vad behöver göras? Ett uppdrag finns att ta fram en inom det området där det bildas och därmed minimera saneringsplan för avloppsledningsnätet som underlag behovet av bortledande och även minimera risken för för ett åtgärds- och investeringsprogram med syfte att förorening av vattnet. Förutsättningar för dagvatten- minska tillskottet av ovidkommande vatten och lösningarna ska hanteras tidigt i kommunernas planar- minska bräddningar. I samband med nya exploate- bete och vattnet ska vara en resurs i stadsbyggandet. ringar behöver även ledningsnätet ses över avseende Dagvatten ska inte blandas med spillvatten och det kapacitet och kondition. ska inte ledas till de kommunala reningsverken. Vatten- och avloppsplanen ska färdigställas och Reningsverken är konstruerade för att rena spillvatten

antas. Denna ska visa hur det fortsatta arbetet med det från främst kväve, fosfor och BOD7, men förorenat allmänna vatten och avloppsnätet ska bedrivas samt dagvatten innehåller vanligen främst tungmetaller och vilka omvandlingsområden som ska anslutas och i vil- oljerester. Detta ger att förorenat dagvatten kräver ken ordning. Vi behöver jobba mot verksamhetsutö- andra sorters reningsanläggningar. vare för att få bort tungmetaller och oönskade ämnen i Våra sjöar och vattendrag belastas i dagsläget av avloppsvattnet. Fettavskiljare behöver sättas vid verk- miljöskadliga ämnen och näringsämnen, som till stor samheter som hanterar livsmedel såsom restauranger, del kommer från dagvattnet. Det är därför viktigt att pizzerior, caféer med mera. på olika sätt arbeta för att minska föroreningarna i dagvattnet. En beslutad dagvattenpolicy med tillhö- Vilka konsekvenser? Vatten- och avloppsplanen ska rande handlingsplan är ett led i detta arbete. vara en vägledning för bildande av nya verksamhets- områden och för vidare utbyggnad och anslutning av Hur ser det ut idag? Idag sker avledning av dagvatten i omvandlingsområden så att det görs på ett ekonomiskt öppna eller slutna system (diken eller ledningar) där och resursmässigt hållbart sätt. Vid nyexploateringar hänsyn tas till kapacitet, vattenkvalité och stadsmiljö. behöver man även titta på vilka områden som är mest Arbetet pågår med att försöka separera spill- och dag- lämpade att bygga ut med avseende på vatten och vatten före rening. I arbetet ingår också framtagande avlopp. Vart finns det befintlig kapacitet och var är det av åtgärds/saneringsplaner som ska belysa det fortsatta kostnadsmässigt lämpligt att bygga. arbetet med ledningsnätet på längre sikt. Konsekvenserna kan bli stora och kostsamma om ledningarna brukas över sin kapacitet med källaröver- svämningar och bräddningar som resultat. foto: Hanna Maxstad

128 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

Vad behöver göras? Förutsättningar för bra dagvatten- lösningarna är att de hanteras tidigt i kommunernas planarbete och att man ser dagvattnet som en resurs i den fysiska miljön. foto: Hanna Maxstad

Vid nyexploatering I detaljplanearbetet ska områdets geotekniska och hydrogeologiska förutsättning undersökas för att fast- ställa vilken typ av dagvattenhantering som är möjlig. Det är viktigt att blivande fastighetsägare tidigt får information om kraven på och syftet med dagvatten- hanteringen och att informationen förs vidare vid för- säljning. Lokalt omhändertagande ska prioriteras, om detta är svårt att åstadkomma ska dagvattnet fördröjas innan det når det kommunala nätet. Det åstadkoms genom att behålla en så naturlig vattenbalans som möj- ligt, genom att kartlägga avrinningsvägar och använda infrastruktur måste hänsyn tas till bästa resursanvänd- dessa för öppna dagvattenstråk. Genom att avleda så ning av befintliga anläggningar med tillhörande led- mycket dagvatten som möjligt över gräs- och plante- ningsnät. Begränsningar i de befintliga systemen gäl- ringsytor minskar även mängden föroreningar som lande kapacitet och utformning samt ökade behov av leds vidare. Undvika att använda hårdgjorda ytor att rena dagvatten ställer högre krav på dagvattenfrå- (exempelvis asfalt) och istället använda material som gan redan i planskedet. tillåter infiltration till exempel grus, betonghålsten eller växtbeklädda tak. Enskilda avlopp Vid lokalt omhändertagande av dagvatten minskar I Katrineholm finns uppskattningsvis omkring 4500 belastningen på befintliga dagvattensystem och vatten enskilda (små) avlopp, det vill säga avloppsanlägg- återförs till marken, vilket behövs för växtligheten och ningar som inte är kopplade till det kommunala nätet grundvattenbildningen. Omhändertagandet av dag- eller andra större gemensamhetsanläggningar. Syftet vattnet ska ses som en resurs för staden, då dessa med en avloppsanläggning är att behandla avlopps- anläggningar till exempel dammar kan upplevas som vattnet på ett sådant sätt att det inte riskerar att föro- ett spännande inslag i den offentliga miljön. rena sjöar, vattendrag och vattentäkter med mikroor- ganismer, näringsämnen eller på annat sätt så att män- Dagvattenhantering vid planarbete niskors hälsa eller miljön riskerar att skadas. Bebyggda områden har ofta ett konventionellt dagvat- Standarden på avloppsanläggningarna är högst skif- tensystem som är byggt för att endast avleda vattnet. tande, många av anläggningarna är gamla och uppfyl- Någon rening eller annan hantering av vattnet före- ler inte de krav som gäller sedan 2006. kommer inte. När kommunen har möjlighet att Ett projekt pågår inom kommunen för att inven- påverka fastighetsägaren ska dagvatten och dräne- tera och bedöma de enskilda avlopp som finns idag. ringsvatten tas om hand separat från spillvattnet och i Syftet är att ställa krav på förbättring av dåliga en- första hand tas om hand lokalt. Förorenat dagvatten skilda anläggningar så att de uppnår dagens renings- ska renas och vid behov kan krav på rening ställas krav. Beroende på närhet till sjöar och vattendrag finns enligt Miljöbalken och lagen om Vattentjänster. olika krav på utsläppen. Avlopp som ligger inom 100 meter från sjö eller vattendrag ska uppfylla det som Vilka konsekvenser? Grundförutsättning för dag- kallas ”hög skyddsnivå”. I övriga fall gäller vanligen vattenplanering är att mark- och källaröversvämningar ”normal skyddsnivå”. Begreppen normal respektive och fuktskador undviks så långt som möjligt. hög skyddsnivå definieras i Naturvårdsverkets all- Förändrade klimatförhållanden och lägre acceptans för männa råd 2006:7. översvämningar ställer högre krav på avvattning och Inventeringar har genomförts i Julita under åren höjdsättning av planområden. 2011–2014, arbetet pågår i Björkvik sedan 2015 och i Tillräckliga markområden måste avsättas till lokalt Östra Vingåker från och med 2016. Därefter kommer omhändertagande av dagvatten. Vid planering av övriga kommundelar att inventeras.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 129 PLANFÖRSLAG

RENHÅLLNING Kommunfullmäktige beslutade under 2012 att anta ny avfallsplan för 2013–2017. I planen finns elva mål och 26 åtgärder för att uppnå målen. Samtliga mål i nuva- Riktlinjer rande avfallsplan ska vara uppfyllda 2017. Ett av målen i avfallsplanen är att kommunen ska se till att Avfallshanteringen ska skötas i enlighet med matavfall behandlas biologiskt så att energi och näring kommunens renhållningsordning som består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering. tas till vara. Från april 2016 kommer matavfall sorte- ras ut separat i platspåsar med avvikande färg. I Katrineholm finns en återvinningscentral, Vika, som försörjer hela kommunen, där största delen av En fungerande och välplanerad avfallshantering är en materialet återvinns eller återbrukas. Det insamlade viktig del av den kommunala infrastrukturen och en hushållsavfallet fraktas till Vika för omlastning och förutsättning för en hållbar utveckling. Avfallsmäng transporteras därefter till Tekniska Verken i Linköping derna ökar ständigt och om ökningen fortsätter i för förbränning. I kommunen finns återvinningsstatio- samma takt som hittills kommer mängderna att ha ner där hushållen kan lämna förpackningar och retur- ökat med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2010. papper. Farligt avfall som uppkommit i hushållen kan Det är därför viktigt att i ett tidigt skede i sam- året runt lämnas till återvinningscentralen eller till hällsplaneringen beaktar avfallshantering i planering ”miljöbilen” en gång per år. och utformning av nya områden. Samtidigt ökar medvetenheten om behovet av åtgärder för att förebygga På gång uppkomsten av avfall. Kommunen har ett övergri- En avfallsutredning pågår som ska resultera i förslag pande ansvar för omhändertagande av hushållsavfall som syftar till att avfallshanteringen ska vara effektiv och ansvar för avfallsplanering. för samhället, enkel, begriplig och lättillgänglig för EU har beslutat om en avfallshierarki, en avfalls- alla konsumenter och användargrupper, såväl på trappa, som styr hur avfallet ska tas omhand i samt- landsbygd som i tätort. Det är oklart när ett eventuellt liga medlemsländer. Ett EU-direktiv handlar om att ikraftträdande av en ny ansvarsfördelning kommer att avfall ska tas omhand på bästa sätt utifrån miljö och ske. Avfallsutredningen kan komma att resultera i att klimat, det vill säga så högt upp i avfallstrappan som kommunen får ett annorlunda ansvar för avfallshante- möjligt. Första steget i trappan är att förebygga upp- ring än idag. komsten av avfall och därmed minska mängden avfall. Idag har Förpacknings- och Tidningsinsamlingen Andra steget innebär att sådant som kan återanvändas (FTI) producentansvar för insamling av förpackningar ska göra det i så hög grad som möjligt. och returpapper. Med avfallsutredningen kan kommu- Till exempel möbler, kläder och byggmaterial. nen komma att få ansvar, utöver omhändertagande av Tredje steget är att återvinna och på så vis kan stora hushållsavfall, för insamling av förpackningar och resurser sparas. Fjärde steget är energiutvinning genom returpapper. Med ett eventuellt nytt ansvar bedöms förbränning vilket ger värme och el. Femte steget är kommunernas insamlingsverksamhet från hushåll utökas deponering vilket ska ske i sista hand. till att omfatta även förpackningar och returpapper. Den nationella avfallsplanen fokuserar på att Om det blir så finns möjlighet att utveckla kommunens minska avfallets mängd och farlighet genom att före- insamlingssystem genom fastighetsnära insamling eller bygga dess uppkomst. Detta ska uppnås genom ökad fler återvinningsstationer. återanvändning och återvinning för att undvika deponering.

Idag Kommunen har ansvar för insamling, hantering och behandling av hushållsavfall. Sörmland Vatten och Avfall AB sköter, på uppdrag av Katrineholms kommun, kundregister, fakturering och drift av renhåll- ningsverksamheten. Kommunen har skyldighet att ha en renhållningsordning. En renhållningsordning består av en avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen i kommunen och är styrande för avfallshanteringen.

130 ÖVERSIKTSPLAN 2030 PLANFÖRSLAG

EU har beslutat om en så kallad avfalls- trappa som styr hur avfallet ska tas omhand i Sverige.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 131 foto: Hanna Maxstad SAMMANFATTNING

SAMMANFATTNING AV HÅLLBARHETSBEDÖMNING

Översiktsplanen har i och med denna hållbarhetsbedömningen konsekvensbedömts utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.

Med huvudsaklig tillväxt i Katrineholm och stadsnära ring både för befintliga och tillkommande bostäder, landsbygd, samt genom förtätning av befintliga tätorter med förbättrade förutsättningar för rena vatten. Om- och i infrastrukturstråk sker tillvaratagande av befintliga vandling av fritidshusområden kan ge positiva sociala strukturer. Det ger en ekologisk och ekonomisk resurs- värden, men geografiska lägen kan i vissa fall göra att effektivitet. Att utveckla i närhet till staden är gynn- det blir svårt att ansluta till kollektivtrafik samt ser samt ur ett ekonomiskt och marknadsmässigt perspek- vicefunktioner i övrigt. Nyinvestering i infrastruktur tiv. Inriktningen ger även sociala fördelar med utveck- och service kan medföra kostnader, liksom avfalls ling av orter, vilket ger nya möjligheter för boende, till hantering i externa lägen. Ett ökat befolkningsunder- exempel funktionsblandning. En mer varierad bostads- lag ger ökat underlag till föreningslivet, vilket har utveckling i tätorterna möjliggör omflyttningar och/ betydelse för sociala aspekter. eller boendekarriär inom orten och ett varierat bo- Områden har pekats ut med lättnader i strandnära stadsutbud ökar möjligheten för fler att flytta till kom- lägen, så kallade LIS-områden, vilket öppnar för fler munen och dess tätorter. Om tätorterna får ett större att bosätta sig i attraktiva lägen samt ekonomiska befolkningsunderlag ökar förutsättningarna för en väl- effekter när kommunen kan attrahera fler invånare. fungerande kommunal och kommersiell service. Vattennära lägen värderas högt på bostadsmarknaden En bebyggelseutveckling i infrastrukturstråk ger och sådana lägen kan vara avgörande för att möjlig- förutsättningar för kollektivtrafik. God tillgänglighet göra nyproduktion i tätorterna och på landsbygden. inom gång- och cykelvägnätet ger även det ökade förut- De utpekade LIS-områdena är utvalda med hjälp av en sättningar för hållbara resor, liksom stärkta möjligheter metod som bland annat prioriterar planens utpekade för motion och därigenom utvecklad folkhälsa. Nyttan kommunikationsstråk och befintliga bebyggelsestruk- av en sådan komplettering är kollektiv för hela orten turer samt möjlighet att förena allmänna intressen och det är rimligt att anta att skattekollektivet är den såsom natur- och kulturvärden och strandskyddets syf- dominerande finansiären av en sådan insats. Satsningar ten med LIS utvecklingsperspektiv. Utveckling i dessa på god tillgänglighet och goda valmöjligheter ger ökade lägen förutsätter att gemensamt eller kommunalt vat- möjligheter för jämlikhet till transporter, upplevelser ten- och avloppsnät kan ordnas. I metoden har även och i övrigt att ordna sitt liv i förhållande till var och påverkan på berörda riksintressen bedömts. ens förutsättningar för boendemiljö och arbete. Bedömningar har även gjorts för hur nationella Målet är att hela kommunen ska vara livskraftig miljökvalitetsmål påverkas av översiktsplanen. Ökad vilket ger förutsättningar för en socialt stark kommun befolkningsmängd på det sätt som planen uttrycker samt att det finns underlag för underhåll av kommunens medför utmaningar för att uppnå mål om att begränsa landskap, kultur- och naturmiljöer. Etableringar på miljöpåverkan. Länsstyrelsens senaste bedömning av landsbygden kan medföra investeringar i vatten och om miljömålen nås i länet anger att ett flertal miljömål avlopp, vägar och service i övrigt vilket kräver ekono- är svåra att uppnå utan ytterligare åtgärder. Det resul- miska resurser. Utvecklat vatten och avlopp stärker terar i att det är betydelsefullt hur översiktsplane möjligheterna för effektiv vattenrening, vilket kan stärka arbetet realiseras vid exploatering och lovgivning. vattenkvaliteten i kommunens sjöar och vattendrag. Bedömningen är dock att det finns goda strategier i Vid omvandling av fritidshusområden till perma- den översiktliga planeringen som kan begränsa miljö- nentområden kan följden bli utvecklad avloppshante- påverkan och bidra positivt till miljömålen.

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 133 foto: Matton LITTERATURFÖRTECKNING

LITTERATURFÖRTECKNING

Miljö, risk, klimat och energi • Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas • www.naturvardsverket.se, 2015-04-16 fysiska planering, Jordbruksverket, rapport 2013:35, • www.energimyndigheten.se, 2015-03-09, www.miljomal.nu, Historia och kulturmiljö 2015-05-29 • Hemmet vi ärvde: om folkhemmet, identiteten och den gemen- • Katrineholms kommuns klimatstrategi, Katrineholms samma framtiden Larsson, Jan, 1994 kommunfullmäktige, 2005-10-17 • Sörmländsk bygd under 7000 år, Kulturminnesvårdsprogram för • Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från Katrineholms kommun, Katrineholms kommun, 1988 Länsstyrelserna, utgiven 2012 • Klimat- och energistrategi för Södermanlands län, 2012:1 • Åtgärdsprogram till Klimat- och energistrategi för Trafik Södermanlands län, 2012:2 • Räta linjen – mötesfri väg 2020, Kunskapsunderlag, • Når vi miljömålen? – En bedömning för Södermanlands län 2014, Räta linjen gruppen, 2013-09-04 Länsstyrelsen i Södermanlands län, Rapport nr: 2015:8 • Miljömålen, Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2014, Naturvårdsverket, Mars 2014 Övrigt • Risk- och sårbarhetsanalys, Katrineholms kommun, 2011, Risk • Förarbete till Katrineholms Kommuns nya landsbygdsstrategi, hantering avseende farligt godstransporter på väg – underlag till SLU, Våren 2013 översiktsplan för Katrineholms kommun, Structor Riskbyrån AB, • www.unicef.se/barnkonventionen, 2015-05-29 Stockholm 2013-05-29 • www.boverket.se, 2015-05-08 • Riskanalys med avseende på järnvägstrafik för Katrineholms stad, • Landsbygdsutveckling i översiktsplanering, Vägledning för Structor miljöteknik AB, Eskilstuna 2013-06-19 framtagande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära • Hållbar samhällsutveckling – vad innebär det? läge i Västernorrland, Länsstyrelsen Västernorrland, 2011 Jordbruksverket, Rapport 2012:40 • Program för landsbygdsutveckling, Katrineholms kommun, 2005 • Allt om service och infrastuktur på landsbygden, Jordbruksverket, 2013 Regionala frågor • Upplevelsevärden, Regionplane- och trafikkontoret, 4:2001 • Omvärldsanalys Katrineholm, Wigren, Anders och Elin • Planera för rörelse! – en vägledning om byggd miljö som stimule- Johansson, Inregia AB, december 2005 rar till fysisk aktivitet i vardagen, Boverket, 2013 • Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, • Landskapets upplevelsevärden – vilka är de och var finns de?, Ansvarskommittén, SOU 2007:10 Boverket, 2007 • Utredningen om den statliga regionala förvaltningen: Statens regionala förvaltning (SOU 2012:81) • Regionalt serviceprogram 2014-2018 för Södermanlands län RSP Inspirationsmaterial 2014-2018, Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2014 • Översiktsplan för landsbygden och småorterna, • Nulägesbeskrivning av Södermanlands landsbygd, Linköpings kommun, antagen i juni 2014 Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2013 • Program inför Översiktsplan för landsbygden, Samrådshandling, • Sörmlandsstrategin 2020, Regionförbundet Sörmland, Norrköpings kommun, maj 2011 februari 2013 • Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Tematiskt tillägg till • Sörmlands strategi för en hållbar besöksnäring 2013–2023, översiktsplanen, antagandehandling, Kils kommun, augusti 2014 Regionförbundet Sörmland, 2014 • Tematiskt tillägg till ÖP07 avseende strandskydd Landsbygds • Landskapsstrategi för länsstyrelsen i Södermanlands län, utveckling i strandnära lägen, Arvika kommun, Laga kraft 2010-2014, Länsstyrelsen i Södermanlands län, 2010 december 2011

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 135 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE

LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE

136 ÖVERSIKTSPLAN 2030 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE

KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD 137

ÖVERSIKTSPLAN 2030 KATRINEHOLMS KOMMUN – DEL LANDSBYGD

besöksadress Samhällsbyggnadsförvaltningen, Trädgårdsgatan 1 postadress Katrineholms Kommun, 641 80 Katrineholm e-post [email protected] telefon 0150-577 00 (vardagar klockan 08.00–17.00) www.katrineholm.se