Verksamheten I Europeiska Unionen Under År 2001 Samt Det Svenska Ordförandeskapet

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Verksamheten I Europeiska Unionen Under År 2001 Samt Det Svenska Ordförandeskapet Utrikesutskottets betänkande 2001/02:UU10 Verksamheten i Europeiska unionen under år 2001 samt det svenska ordförandeskapet Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelser 2001/02:160 Berättelse om verksamheten inom Europeiska unionen under 2001 och 2001/02:105 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd första halvåret 2001. Därtill ett antal motioner från allmänna motionstiderna 2000/01 och 2001/02 som innehåller yrkanden med avseende på samarbetet inom Europeiska unionen samt en motion som väckts med anledning av skrivelse 2001/02:160. Ingen motion har väckts med anled- ning av skrivelse 2001/02:105. Utrikesutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över skrivel- serna samt de motioner som behandlas i anslutning till dem. EU-nämnden har beretts tillfälle att yttra sig över skrivelserna. I betänkandet behandlas inledningsvis vissa övergripande frågor följda av ett avsnitt som fokuserar på det svenska ordförandeskapet i EU under det första halvåret 2001. I därpå följande avsnitt behandlas unionens utvidgning med länder i Central- och Östeuropa samt Cypern och Malta. EU-skrivelsens inriktning och omfattning tas upp i ett särskilt avsnitt. Samarbetet inom den första pelaren, EG-samarbetet, avhandlas i det femte underavsnittet vilket bl.a. berör reformer av unionens jordbruks- och regionalpolitik. Därefter kommer ett längre avsnitt som går igenom olika sidor av unionens externa relationer; den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, samarbetet med staterna i Central- och Östeuropa, unionens biståndspolitik och hur de mänsk- liga rättigheterna beaktas inom detta samarbete samt unionens politik vad gäller västra Balkan. I två avslutande avsnitt behandlas vissa frågor som gäller det rättsliga och inrikes samarbetet. Utskottet konstaterar i betänkandet att för svensk del präglades verksam- heten i EU under år 2001 till stor del av det svenska ordförandeskapet och framhåller att under det svenska ordförandeskapet gjordes avgörande fram- steg på många samarbetsområden. Särskilt nämns utvidgningen, miljösamar- 1 2001/02: UU10 SAMMANFATTNING betet, EU:s civila och miltära krishanteringsförmåga, öppenhetsfrågorna samt unionens handelsförbindelser med länder i tredje världen. I övrigt präglades samarbetet inom EU under år 2001 av både yttre och inre skeenden. Många avgörande beslut fattades och dessa bidrar sammanta- get, menar utskottet i betänkandet, både till en fördjupning och till en utvidg- ning av den europeiska integrationen. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg den 15–16 juni togs avgörande steg framåt i utvidgningsprocessen. Det konstaterades att utvidgningsprocessen är oåterkallelig och att målsättningen är att slutföra förhandlingarna före ut- gången av år 2002 med de kandidatländer som kommer att vara redo. Vidare enades man om att dessa länder skulle kunna delta som medlemmar i valen till Europaparlamentet 2004. Tillsammans med de framsteg som uppnåddes under förhandlingarna innebar detta, enligt utskottets mening, ett genombrott i utvidgningsprocessen. Vid regeringskonferensen Nice i december år 2000 antogs en förklaring (nr 23) om unionens framtid. Regeringskonferensen framhöll att den önskade att en bredare och djupare diskussion om EU:s framtida utveckling inleds. En ny regeringskonferens skall sammankallas under år 2004 Vid det Europeiska rådets möte i Laeken i december 2001 var förberedel- serna inför nästa regeringskonferens en viktig punkt på dagordningen. De församlade stats- och regeringscheferna antog den s.k. Laekenförklaringen om unionens framtid med vissa riktlinjer för den fortsatta processen. Europe- iska rådet enades om att sammankalla ett konvent som en del av förberedel- serna. Utskottet noterar i betänkandet att de nationella parlamenten har beretts tillfälle att delta i konventet tillsammans med regeringsrepresentanter och representanter för Europaparlamentet och kommissionen. Riksdagen har två representanter i konventet. I Laeken antogs också en rapport om den europeiska säkerhets- och för- svarspolitiken. Unionen är nu i stånd att leda vissa civila och militära krishan- teringsoperationer. Utskottet ser positivt på att EU utvecklar en civil och militär krishanteringsförmåga. En händelse av stor betydelse inom EU under år 2001 var förberedelserna för att genomföra steg tre i den ekonomiska och monetära unionen och att införa valutan euro som gemensamt betalningsmedel från årskiftet 2001/02. Under 2001 pågick ett intensivt förberedelsearbete i de tolv länder som beslu- tat sig för att införa den gemensamma valutan. Utskottet framhåller i betän- kandet att det ligger i svenskt intresse att införandet av den gemensamma valutan blir ett framgångsrikt projekt för de deltagande länderna. Utvecklingen inom EU påverkades även av yttre händelser. Detta gäller inte minst arbetet under det belgiska ordförandeskapet under andra halvåret 2001 som i hög grad präglades av terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Med stöd i enhälliga resolutioner i FN:s säkerhetsråd initierades ett antal åtgärder för att bekämpa terrorism. Utskottet välkomnar i betänkandet de entydiga ställningstagandena från säkerhetsrådets sida. De lägger, menar utskottet, en folkrättslig grund för det internationella samfundet, lett av FN, 2 SAMMANFATTNING 2001/02:UU10 att bekämpa internationell terrorism. Utskottet konstaterar att inom EU bered- des förslag till ramdirektiv mot terrorism, en gemensam arresteringsorder och en omfattande handlingsplan mot terrorism. Reservationer och särskilda yttranden har i enskilda avsnitt i betänkandet lämnats av Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. 3 2001/02:UU10 Innehållsförteckning Sammanfattning............................................................................................... 1 Innehållsförteckning ........................................................................................ 4 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................. 7 2 Redogörelse för ärendet .............................................................................. 16 Ärendet och dess beredning, yttranden från andra utskott, betänkandets disposition .................................................................... 16 Bakgrund ................................................................................................. 17 Skrivelsernas huvudsakliga innehåll ........................................................ 17 3 Utskottet ..................................................................................................... 19 3.1 Allmänna överväganden, konventet och den kommande regeringskonferensen ......................................................................... 19 Utskottets överväganden .................................................................... 19 Europeiska unionen under år 2001 .............................................. 19 Riksdagens arbete med EU-frågor ............................................... 22 Svenskt medlemskap i EU ........................................................... 27 Vissa institutionella frågor ........................................................... 28 Konventet och den kommande regeringskonferensen ................. 28 3.2 Sveriges ordförandeskap i EU ........................................................... 30 Utskottets överväganden .................................................................... 30 3.3 Utvidgningen av Europeiska unionen ................................................ 35 Utskottets överväganden .................................................................... 35 3.4 Skrivelsens inriktning och omfattning samt vissa övergripande frågor ................................................................................................. 47 Utskottets överväganden .................................................................... 47 3.5 Visst samarbete inom ramen för Europeiska gemenskapen ............... 52 Utskottets överväganden .................................................................... 52 Övergripande frågor..................................................................... 52 Samarbetet inom miljöområdet .................................................... 57 Ekonomiska och monetära unionen ............................................. 67 Inre marknaden, tillväxt och sysselsättning ................................. 70 Arbetsrätt, arbetsmiljö och jämställdhet ...................................... 75 Livsmedel .................................................................................... 76 3.6 Unionens förbindelser med omvärlden och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken .......................................................... 77 Utskottets överväganden .................................................................... 77 Övergripande utveckling inom samarbetsområdet ....................... 77 Europeisk utrikes- och säkerhetspolitik ....................................... 79 Samarbetet med Central- och Östeuropa ..................................... 90 Västra Balkan ............................................................................ 100 Unionens biståndspolitik ........................................................... 105 De mänskliga rättigheterna och biståndssamarbetet .................. 116 Övriga frågor ............................................................................. 119 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2001/02:UU10 3.7 Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor
Recommended publications
  • Politikers Yrken 7 1998 Industriförbundet Stockholm
    PolitikersYrken 2010/11 - en undersökning av riksdagsledamöternas yrkesbakgrund efter riksdagsvalet 2010 Utdrag av rapporten för Sveriges riksdag Pol. Mag. Eskil Engnér PolitikersYrken 2010/11 © Eskil Engnér Förord Riksdagen fattar dagligen beslut som påverkar näringslivets verksamhet och resultat. Samtidigt utgör framgångsrika småföretag och ett konkurrenskraftigt näringsliv grunden för vår välfärd. Det är därför angeläget att beslutsfattare har god kunskap om att driva egna företag eller erfarenhet som anställda i olika befattningar i näringslivet. En intressant fråga är därför i vilken utsträckning som lagstiftarna genom sin tidigare yrkesverksamhet har kunnat skaffa sig sådan kunskap och erfarenhet. Pol. Mag. Eskil Engnér har sedan 1988 i anslutning till riksdagsvalen låtit undersöka yrkesbakgrund hos riksdagskandidater och riksdagsledamöter. Riksdagskandidatundersökningarna har genomförts före valet. De har sedan efter valet följts upp med ledamotsundersökningar av de ledamöter som valdes in i riksdagen. Dessa undersökningar – liksom motsvarande undersökningar som gjorts i vissa landstings- och kommunalval – har visat att personer med yrkesbakgrund från den privata sektorn (privatanställda och egna företagare) är underrepresenterade i politiska beslutsfattande församlingar – inte minst i Sveriges riksdag. PolitikersYrken 2010/11 belyser och analyserar yrkesbakgrunden hos riksdagsledamöterna efter valet 2010. Underlaget för undersökningen utgörs av riksdagsledamöter samt statsrådsersättare riksdagsåret 2010/11 presenterade på www.riksdagen.se
    [Show full text]
  • Statsvetenskaplig Tidskrift Årgång 117 · 2015 / 2
    Statsvetenskaplig tidskrift Årgång 117 · 2015 / 2 Ny följd, årg 94. Utgiven av Fahlbeckska stiftelsen. redaktionssekreterare Magnus Jerneck (ansvarig utgivare) bitr. redaktionssekreterare Björn Badersten litteraturredaktör Björn Östbring förbundsredaktör Magnus Erlandsson redaktionsråd Karin Borevi, Södertörns högskola, Niklas Eklund, Umeå univer- sitet, Mikael Gilljam, Göteborgs universitet, Mats Lindberg, Örebro universitet, Carina Lundmark, Luleå tekniska universitet, Ulf Mörkenstam, Stockholms uni- verstet, Elin Wihlborg, Linköpings universitet, Björn Badersten, Lunds universitet, biträdande redaktionssekreterare, Magnus Jerneck, Lunds universitet, , redak- tionssekreterare, Björn Östbring, Lunds universitet, litteraturredaktör, Magnus Erlandsson, förbundsredaktör teknisk redaktör Sven Eighteen Tidskiften utkommer med fyra nummer per år. prenumerationspris 2015 420 kr, enstaka nummer 110 kr. Medlemmar i Statsvetenskapliga förbundet och studenter erhåller tidskriften till rabatterat pris. Prenumeration sker via hemsidan, genom insättning på plusgiro 27 95 65-6 med angivande av namn och adress eller genom meddelande till tidskriftens expedition. Eftertryck av tidskiftens innehåll utan angivande av källan förbjudes. adress Statsvetenskaplig tidskrift, Box 52, SE-221 00 Lund, Sverige telefon 046-222 97 77 (Jerneck) 046-222 01 59 (Badersten) 046-222 89 45 (Östbring) telefax 046-222 40 06 e-post [email protected] hemsida www.statsvetenskapligtidskrift.org tryck Mediatryck, Lund 2015 ISSN 0039-0747 Statsvetenskaplig tidskrift
    [Show full text]
  • The General Council of the Riksbank's Proposal for the Allocation of Profit
    Submission to the Riksdag 2017/18:RB2 The General Council of the Riksbank’s proposal for the allocation of profit 2017 and so forth Summary Under Chapter 10, Section 3 of the Sveriges Riksbank Act (1988:1385), the General Council shall present proposals to the Riksdag (the Swedish Parlia- ment) and the Swedish National Audit Office regarding the allocation of the Riksbank’s profits. For several years, the General Council has applied a principle for the allocations of profit that can be expressed in brief by stating that 80 per cent of the past five years’ average profit shall be transferred to the Treasury. The profit is calculated excluding exchange rate and gold value effects, but including the price effects reported in the revaluation account on the balance sheet. For 2017, the General Council therefore proposes a transfer of SEK 2,300 million. The General Council’s account of activities for 2017 reports that the Coun- cil has met on nine occasions during the year and gives an overall description of the matters discussed and the information the General Council has received at its meetings. The Council’s report also describes how it has conducted its controlling function. 1 2017/18:RB2 Table of contents Summary ......................................................................................................... 1 Proposal for Riksdag decision ........................................................................ 3 Proposal for the allocation of profits for 2017 ................................................ 4 Annual report of the General Council ............................................................. 6 Appendix Calculation of the Riksbank’s allocation of profit 2017 ............................... 10 2 2017/18:RB2 Proposal for Riksdag decision The General Council proposes that the Riksdag adopt the proposal for the allocation of the Riksbank’s profits for the financial year 2017.
    [Show full text]
  • Bet. 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad Och 14 Arbetsliv
    Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2005/06:AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition för år 2006 med förslag till anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I betänkandet behandlas också regeringens förslag under utgifts- område 24 om sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjäns- ter inom Arbetsmarknadsverket. I ärendet behandlas även ca 240 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2005. Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. Ansla- gen inom utgiftsområdet hänför sig främst till kontantstödet vid arbetslös- het och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv och Jämställdhetspolitik. Ramen för utgiftsom- råde 13 uppgår till 70,2 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1,2 miljarder kronor. I betänkandets inledande avsnitt redovisar utskottet sin syn på inrikt- ningen av arbetsmarknadspolitiken. En redogörelse lämnas för regeringens sysselsättningspaket som bl.a. innehåller plusjobb, utbildningsvikariat, insat- ser för akademiker och lärlingsplatser för ungdomar. Sysselsättningspaketet beräknas ge 55 000 personer möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. De arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Utskottet ställer sig bakom ett förslag att lönesubventio- nen till arbetsgivaren och ersättningen för utbildningskostnaden i samband med utbildningsvikariat ska lämnas i
    [Show full text]
  • Fully Acceptable Policies on Homosexuality in The
    “Fully Acceptable” Policies on Homosexuality in the Swedish Parliament between 1933-2010 Master’s Thesis The Department of Government Uppsala December 2020 Author: Markus Sjölén Gustafsson Supervisor: Per Adman Abstract This study looks at the development in policy towards homosexuals in Sweden from criminalization to constitutional protection. A study on the ideational development in parliament has yet to be conducted. By studying the frames expressed in the official documents between 1933 and 2010 the study analyses ideas in terms of problems and solutions to describe how change occurred. The result is that Swedish policy towards homosexuals has been determined by two frames of understanding: a sexual frame and an emotional frame. The policy process of the frames developed similarly in terms of institutionalization. Initially both frames saw homosexuals as dangerous which resulted in a different legal status. The frames gradually harmonized with a new scientific understanding that reinterpreted homosexuality as harmless and the different legal status problematic. Keywords: LGBT-rights, Swedish Parliament, frame analysis, path-dependency, critical junctures, policy, harmonization Word count: 19987 2 TABLE OF CONTENTS Abstract ..................................................................................................................................................... 2 1. Introduction ....................................................................................................................................... 4 1.1 Previous
    [Show full text]
  • Lag Om Signalspaning M.M. 10 Sammanfattning
    1 Försvarsutskottets betänkande 2007/08:FöU14 5 Lag om signalspaning m.m. 10 Sammanfattning Utskottet behandlade i juni 2007 i betänkande 2006/07:FöU10 En anpas- 15 sad försvarsunderrättelseverksamhet proposition 2006/07:63. Riksdagen beslutade med anledning av betänkandet att anta huvuddelen av propositio- nens lagförslag till lag om ändring i lagen om försvarsunderrättelseverksam- het. Riksdagen beslutade också att propositionens förslag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet skulle vila i minst ett år. Utskottet behand- 20 lar nu i ett nytt betänkande efter vilandeperioden de förslag i proposition 2006/07:63 som rör signalspaning. Utskottet behandlar också motionsyrkanden från Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna som väckts om signalspaning under den allmänna motionstiden hösten 2007. 25 Konstitutions- och justitieutskotten ansåg i yttranden till försvarsutskot- tet under våren 2007 att propositionen borde tillstyrkas i sin helhet. Utskottet har vid sin förnyade beredning av ärendet samma uppfattning som under våren 2007. Utskottet gör dock vissa förtydliganden av sitt tidi- gare ställningstagande. Detta innebär följande. 30 Utskottet tillstyrker regeringens förslag till en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Lagen omfattar signalspaning för försvars- underrättelseändamål, oavsett om signalerna befinner sig i etern eller i tråd. Lagen innehåller flera regler till skydd för den enskildes integritet. Signalspaning sker efter inriktning från regeringen och berörda myndighe- 35 ter. Ett särskilt tillståndsförfarande införs för myndigheternas inriktningar. Vidare regleras när uppgifter ska förstöras och hur rapportering ska ske. De sökbegrepp som ska användas, liksom att förstöring och rapportering sker i enlighet med lagens bestämmelser, ska kontrolleras i särskild ord- ning. Den myndighet som kontrollerar verksamheten ska få möjlighet att 40 besluta att inhämtning ska upphöra och inhämtat material förstöras.
    [Show full text]
  • Bet. 2006/07:KU20 Granskningsbetänkande
    Konstitutionsutskottets betänkande 2006/07:KU20 Granskningsbetänkande Inledning Enligt 12 kap. 1 § regeringsformen ska konstitutionsutskottet granska stats- rådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Utskottet har rätt att för detta ändamål få ut protokollen över besluten i regeringsären- den och de handlingar som hör till ärendena. Som underlag för den granskning som nu redovisas har utskottet haft att tillgå material som tagits fram av utskottets kansli och av Regeringskansliet. Utskottet har också erhållet visst annat underlag. Utredningsmaterialet redovisas i bila- gorna A1.1.1–A5.2.6. För att inhämta ytterligare upplysningar har utskottet vidare hållit ett antal offentliga utfrågningar. Uppteckningar från utfrågning- arna återfinns i bilagorna B1–B14. Utskottet har bordlagt tre granskningsanmälningar angående justitiemi- nister Thomas Bodströms styrning av polis och åklagare i den s.k. razzian mot fildelarsajten The Pirate Bay. Vidare har utskottet bordlagt gransk- ningsanmälningar i samband med flodvågskatastrofen 2004. Även en gransk- ningsanmälan rörande regeringens förhållande i samband med FN-program- met Olja för mat har bordlagts. I det följande lämnas först en kort beskrivning av hur betänkandet har disponerats och av vissa av resultaten av granskningen. De olika gransk- ningsärendena behandlas därefter i betänkandets huvudavsnitt. Därpå följer reservationer och ett särskilt yttrande. Sammanfattning Behandlade frågor I betänkandet redovisas utskottets granskning av statsrådens tjänsteutöv- ning och regeringsärendenas handläggning med anledning av särskilda anmälningar. Utskottet angav i december 2006 på eget initiativ ett gransk- ningsbetänkande om vissa allmänna, administrativa frågor (bet. 2006/07: KU10). 1 2006/07:KU20 Betänkandet inleds med kapitel om vissa frågor som berör statsrådens tjänsteutövning. Därefter följer kapitel om regeringens förhållande till riks- dagen, handläggningen av vissa regeringsärenden m.m., vissa uttalanden av statsråd och avslutningsvis regeringens styrning av de statliga bolagen.
    [Show full text]
  • Verksamhetsberättelse 2012 Innehållsförteckning
    VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Innehållsförteckning Verksamhetsåret 2012 ........................................................................ 4 Partiets verksamhet i siffror ................................................................ 6 Stöd till partiledningen ..................................................................... 11 Partiets kommunikationsverksamhet ................................................ 15 Partiets organisatoriska verksamhet ................................................. 17 Partiets arbete för analys och opinion .............................................. 22 Partiets internationella verksamhet .................................................. 25 Riksdagsgruppens verksamhet ......................................................... 33 Partiets allmänna stöd till riksdagsledamöterna ................................ 65 Sidoorganisationerna ........................................................................ 66 Partiets företagsengagemang och fonder......................................... 74 Partiledning ...................................................................................... 77 Partistyrelsens arbetsgrupper ........................................................... 81 Partistyrelsens kansli – uppdrag och organisation ............................. 86 Personalarbetet vid partistyrelsens kansli ......................................... 89 Verksamhet i socialdemokratiska grupper ........................................ 94 Bilaga 1 – Nationell representation 2012 .......................................
    [Show full text]
  • Annual Report 2014
    SVERIGES RIKSBANK – ANNUAL REPORT 2014 SVERIGES RIKSBANK – ANNUAL REPORT ANNUAL REPORT 2014 “ The Riksbank is the world’s oldest central bank and our operations must be in keeping with the times and the world around us.” Governor of the Riksbank Stefan Ingves SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg) www.riksbank.se Tel: +46 8 787 00 00 Fax: +46 8 21 05 31 SVERIGES RIKSBANK △ Wall clock from the 1770s. The △ The Riksbank uses a digital clock workings bear the signatures of two when monetary policy transactions of Stockholm’s foremost clockmakers are executed. of the period, Nils Berg and Swiss- born Augustin Bourdillon. ▽ Grandfather clock, Rococo, 18th ▽ Grandfather clock, straight, Late century. The workings bear the signa- Baroque type. The workings bear the ture of Petter Ernst, who was active signature of Vincent Schultz, who 1750–1784. was active in Stockholm until 1759. Sveriges Riksbank is the world’s oldest central bank, and was founded in 1668. The bank owns several old wall clocks and grandfather clocks that it received as pledges or collateral when borrowers were unable to repay their debts. These clocks date from the Design and production: Intellecta Corporate To order the publication, please contact days when the Riksbank lent money to companies and the general public. Sveriges Riksbank, Kontorsservicecenter, Photo: Cover, pages 2, 5, 11, 15, SE-103 37 Stockholm, fax: +46 8 21 05 31, 16, 38, 42, 80: Sandra Birgersdotter, email: [email protected] pages 6 and 20: Petter Karlberg, or website: www.riksbank.se
    [Show full text]
  • Snabbprotokoll 2000/01:1, Tisdagen Den 19 September-Kl. 11.00
    Protokoll 2000/01:1 Riksdagens protokoll 2000/01:1 Tisdagen den 19 september Kl. 11.00 – 11.19 1 § Välkomstord Anf. 1 TALMANNEN: Ärade riksdagsledamöter! Ett nytt riksmöte ska inledas – det första detta årtusende. Om några timmar möts vi till det högtidliga öppnandet, då riksdagen står i fokus, när ledamöterna samlas och riksdagsarbetet – riksdagsåret formellt inleds. Samtidigt vet vi att våra dagar sedan åtskilliga veckor redan varit fyllda av hårt arbete. Det har varit möten i partigrupper och i valkretsen, resor och möten inom utskottens ram, utredningsuppdrag och planering av kommande arbetsuppgifter. Det är ett vardagsslit, som i mycket fortgår utanför massmedias ljus men som är en viktig, ja oundgänglig del i det demokratiska arbetet. För många har det också handlat om arbetet och samarbetet kring re- geringens budgetförslag, som i morgon läggs på riksdagens bord – ett uttryck för riksdagens avgörande roll i vår parlamentariska demokrati. Jag hoppas dock att ni alla, innan denna intensiva arbetsperiod inled- des, också hade möjlighet till välbehövlig avkoppling och samvaro med familj och vänner liksom tillfälle till personlig utveckling. Det är ett viktigt arbetsår som nu väntar oss. Den 1 januari övertar Sverige ordförandeskapet i Europeiska unionen, vilket också i hög grad kommer att påverka riksdagens arbete. Mot den bakgrunden har jag i dag också glädjen att hälsa Europaparlamentets talman Nicole Fontaine väl- kommen som hedersgäst vid riksdagens högtidliga öppnande. I juni nästa år är riksdagen värd för en EU-rättskonferens, där tusenta- let jurister från medlems- och kandidatländer kommer att delta. Alldeles innan nästa riksmöte inleds samlas talmännen i de nationella parlamenten inom EU här i Sveriges riksdag för sitt årliga möte.
    [Show full text]
  • Bet. 2003/04:NU9 Vissa Frågor Om Regional Utvecklingspolitik
    Näringsutskottets betänkande 2003/04:NU9 Vissa frågor om regional utvecklingspolitik Sammanfattning Utskottet behandlar i betänkandet 121 motionsyrkanden rörande olika frågor inom den regionala utvecklingspolitiken. Bland annat behandlas förslag om regionala tillväxtprogram, kapitalförsörjning, återförande av vattenkraftsme- del, landsbygds- och skärgårdsfrågor, utlokalisering av statlig verksamhet, storstadspolitik och Östersjöfrågor. Samtliga yrkanden avstyrks av utskottet. När det gäller motioner om bl.a. klusterbildning anser utskottet att riksda- gen bör avslå dessa med hänvisning till pågående arbete m.m. I en reservation (c) framförs att klusterutveckling bör stödjas. I fråga om regionala tillväxt- program avstyrker utskottet motionsyrkanden med åberopande av den utveckling som är på gång. I en reservation (m, fp, kd, c) förordas att det lokala perspektivet ges en ökad vikt. När det gäller kapitalförsörjning anser utskottet att samtliga motionsyrkanden bör avslås av riksdagen bl.a. mot bakgrund av att nya åtgärder inom kapitalförsörjningsområdet kommer att implementeras inom kort. Utskottet har därför förhoppningar om att situatio- nen kommer att förbättras. Motionsyrkanden som rör åtgärder i samband med kreditgarantiföreningar och statliga kreditgarantier får stöd i en reservation (m, fp, kd, c). Vidare avstyrker utskottet ett antal motionsyrkanden om återförande av vattenkraftsmedel till de vattenkraftsproducerande regionerna eller om en utredning av ett sådant system; utskottet hänvisar till gällande principer för statens budgethantering. I en reservation (kd, v, c, mp) begärs att en ny ut- redning tillsätts för att studera frågan om vilken modell som lämpligen kan användas för att återföra vattenkraftsmedel. När det gäller landsbygds- och skärgårdsfrågor bör riksdagen, enligt utskottets mening, avslå samtliga yr- kanden med hänvisning bl.a. till att ytterligare underlagsmaterial väntas. Regeringens beredningsarbete i olika frågor bör avvaktas.
    [Show full text]
  • Report from the Committee on Finance
    Statement by the Committee on Finance 2011/12:FiU14 Statement on the EU Multiannual Financial Framework 2014–2020 Summary On 29 June 2011, the European Commission submitted a proposal for a new financial framework for the period 2014-2010. Negotiations on the proposal are expected to continue throughout 2012. The financial framework sets out fixed annual ceilings for expenditure and distributes expenditure among different main headings. The Commission’s proposal also contains changes relating to revenue in the EU budget, known as the EU’s “own resources”. In addition the proposals concern today’s system of budget rebates. The Committee considers it positive that the Commission’s proposal involves increases in areas that contribute to growth and have a clear European added value such as infrastructure investments and research. The Committee is also positive to the fact that certain reductions are proposed in the field of agricultural policy and cohesion policy but considers that these changes are far too modest. The Committee is, however, critical to the Commission’s proposal on several points. The Committee recommends a more stringent budget and considers that total expenditure should be frozen substantially, in contrast with the Commission’s proposal which involves an increase in expenditure by approximately 7 per cent. The proposals regarding the EU budget’s revenue mean that two new own resources will be introduced: a tax on financial transactions and a new form of value-added based charge. The proposals also mean that competence in the taxation area will be transferred from the member states to the EU through the principle of unanimity in decisions concerning taxes being replaced in part by decisions by qualified majority.
    [Show full text]