Trakten Kring Skomakareporten - En Vandring Bland Medeltida Husrester, Gator Och Grander Lars Bengtsson

Trakten kring Skomakareporten - en vandring bland medeltida husrester, gator och grander Lars Bengtsson

Många människor har ett stort intresse i gamla Stans gatunät, i vår dagliga miljö ar mindre påtag- kartor och kan med fantasins hjälp ge sig ut på ligt an det är i många stader på kontinenten. Myc- prisvärda drömresor. Färdas man dessutom i ett ket återstår att undersöka och det mest döljs idag aldre kartmaterial, som kanske berör ens vardags- i kallare eller bakom senare tiders putslager. miljö, kan det mycket val handa att man reagerar I den rikhaltiga litteraturen ar det framför allt för avvikelser som länder till eftertanke. - Vad ar Hans Hanssons arbete Stockholms stadsmurar, det har? Varför ser det ut som det gör? Vad har framlagt år 1956 i en avhandling med samma det stått har tidigare och hur har det sett ut? namn, som intar en respektfull ledarställning. Dar Nar det galler gamla hus och miljöer som har presenterar han kända och rekonstruerar okända medeltida anor blir frågorna vanligtvis svårare att partier av Stockholms medeltida försvarsmurar. besvara. Ofta beror det på att det inte finns så De utbyggdes i olika etapper alltefter stadens utförlig information att hämta i gamla handling- expansion samt återuppbyggnad efter många och ar. De medeltida handlingar som undgått bränder, förödande stadsbrander. för Stockholms del Jorde- och Tänkeböcker från Hansson och många andra författare presente- 1400-talet och framåt, ar vanligtvis så allmänt rar aldre kartor över Stockholm. De aldsta kända hållna, att de i sig inte ger något enhetligt svar. kartorna över staden dateras till 1600-talets förs- Det ar således "många backar små", som i basta ta årtionden och visar stadens utseende före och fall kan ge en bättre bild av Stockholms medelti- efter 1625 års brand, vilken ödelade stadsholmens da stadsbild. SV del. Denna lilla stadsvandring skall göras kring den På de aldsta kartorna ar det lätt att i stort ori- medeltida Skomakareporten. Några rester "skall entera sig. Slottet och Storkyrkan ar latta att kan- inte finnas", avbildningar saknas och arkivaliskt na igen och från Stortorget strålar de kända gator- ar den bara sporadiskt omnämnd på 1400-talet. na ut. En viss variation i detaljrikedom finns mel- För att se om det finns någon information att ham- lan de olika kartorna, men ett har de gemensamt, ta, skall vi titta på resterna av den medeltida be- nämligen att de yngre stadsmurarna närmare vatt- byggelsen i området och om möjligt satta dem i re- nen redovisas mer eller mindre tydligt, medan de lation till aldre kartmaterial och andra arkivalier. däremot inte redovisar några av porttornen till den Stockholms medeltida bebyggelse och stadsmu- aldsta muren. För i ärlighetens namn borde åt- rar fascinerar såväl stockholmarna som besökar- minstone St Nicolai port i Storkyrkobrinken och na, trots att "det medeltida", bortsett från Gamla Köpmanporten invid Köpmantorget vara med, ity att de då fortfarande stod kvar. A andra sidan kan skall dock redan här påpekas. Följer man Kind- man påpeka att inga grandöverbyggnader heller stugatan och Tyska Brinken västerut mot Malar- redovisats, trots att många tillkom redan under sidan, har brinken ingen direkt fortsättning på medeltiden. andra sidan Västerlånggatan! I stället ligger ett Tittar man extra noga på aldsta kartan, på områ- kvarter mitt i brinken, med grander på ömse sidor. det kring Skomakareporten, dar den förvantas Det var denna typ av långsmala kvartersbild- ligga invid korsningen av Tyska Brinken och Vas- ningar som 1625 drabbades av den stora branden terlånggatan, finns det ingen speciell markering. på stadsholmens SV del dar bebyggelsen sedan Tvärtom tycks brinkens bredd vara extra stor mel- återuppfördes på reglerad tomt- och gatumark, så lan kvarteren Morpheus och Latona. En egenhet som den alltjämt delvis kvarstår. För att försöka få en bild av Skomakareporten och det angränsande gatunätet skall vi titta på den "Äldsta kartan" är odaterad, men visar stadsholmens dokumenterade medeltida bebyggelsen. Men först utseende före 1625 års brand, uilken ödelade öns SV en bakgrund och förklaring till "medeltidens" olika del. Tyska Brinkens västra del, nedanför Västerlång- ansikten under de drygt 300 år då Stockholm upp- gatan, upptogs som synes au kvartersmark. Utsnitt. Original i Stockholms Stadsarkiv. Efter foto i SSM. och utbyggdes, alltifrån 1200-talet till 1500-talets slut. Den aldsta staden uppe på holmen har man velat se omgiven av en "aldsta mur", belagen på utsidan av Präst- och Baggensgatorna. Det betyder att långgatorna, både den västra och den östra, löpt på de låglänta partierna langs "murens" utsida. Den aldsta stadsmuren, som aldrig säkert har identifierats, bör ha stått helt fri på utsidan, dvs ej varit motbyggd med hus. Bebyggelse emot den aldsta muren bör ej ha accepterats förrän de yngre försvarsmurarna uppförts och de yttre stadsportarna och försvartornen tillkommit, invid såväl Norr- som Söderström. Då först borde stadsbebygg- elsen ha kunnat expandera på den successivt ut- fyllda marken, mellan de tätt och radiellt gående granderna. vilka från långgatorna löpte ner mot stränderna och bryggorna. Medeltidens övergång i Nya tiden brukar man i svensk historia satta till omkring 1520 -med Gus- tav Vasas trontillträde. Overgången är naturligt- vis mycket flytande; närmast skall man val i ordets mening tolka in de successiva förändringar som kom till stånd inom många områden, såväl andligt som kulturellt och materiellt. De skrivna doku-

menten ökade också i antal, som ett resultat av historiskt talar om medeltida hus, så ar det resul- boktryckarkonstens och byråkratins framväxt. tatet av bland annat murarnas, timmermannens Stora och små bränder i Stockholm har gått så hårt och smedernas insatser som beaktas. De typiskt fram med det medeltida arkivmaterialet, att det medeltida dragen fortlever ännu mot slutet av egentligen ar forst med 1600-, och framför allt 1500-talet. De kriterier som "gör" ett murverk me- 1700-talet, som bilden av stadens och dess invåna- deltida ar kopplat till: res liv tydligare trader fram. 1. Tegelstenarnas format och form. Medeltidens Fiskalt, kameralt och kulturellt må den "Nya tegelformat var större an senare tiders tegel. tiden" ha påbörjat sitt intåg vid 1500-talets bör- Förutom de rektangulära teglen slogs "formtegel", jan, men agnar man sig åt byggnadshistorisk forsk- med exempelvis rundade eller fasade hörn. ning inser man att medeltida hantverksmaner och 2. Murade tegelforband. Munkförband och ven- traditioner konservativt fortlevde under praktiskt diskt förband var de gängse. Först mot slutet av taget hela 1500-talet för att vara "förnyat" forst i 1500-talet introducerades de "moderna7'kryss- och början av 1600-talet. blockförbanden, vilka senare helt skulle slå ut de Bristen på medeltida fastighetsdokument ar medeltida forbandstyperna. Generellt galler också stor. De ytterligt summariska beskrivningar som att de medeltida murar som var uppförda med skymtar i Stockholms Jorde- och Tänkeböcker, gör natursten ar påfallande valmurade, med stenarna att den rikaste kallan för kunskap om den medel- lagda i påtagliga skiftgångar. tida staden och dess bebyggelse utgörs av de beva- 3. Murbrukets sammansättning och fogbehand- rade medeltida husen - eller husresterna. I många ling. Vanligast var ett homogent, valpiskat och fall kan det tyckas vara små rester som påträffas, hårt bruk som i kombination med valarbetade fo- men informationen kan trots det bli förvånansvärt gar kunde stå emot vader och vind. Medeltidens rik. fasader stod vanligtvis oputsade och bruksfogarna Har skall framhållas, att nar man byggnads- var ordentligt arbetade på olika satt. Man talar bland annat om slätstrukna fogar med eller utan ritsar samt åsstrukna eller snedstrukna fogar. Området kring Skomakareporten, vilket berörs i den- Nar det galler Stockholms medeltida bebyggel- na artikel. På ett modernt kartutsnitt har den medel- se och stadsbild kan det vara svårt att mana fram tida stadsportens hypotetiska läge markerats mellan en mer detaljerad bild av stadens utseende i ett kvarteren Morpheus och Latona. Angränsande fas- visst område, vid en viss tidpunkt. Arkivmaterialet tigheters nuvarande kallarsystem, dar medeltida ar som nämnts begränsat och i många fall mycket murverk i stor utsträckning bevarats, har utritats. svårt att attribuera till en bestämd fastighet, efter- Grå färgton redovisar lagen för medeltida gator och som stringenta fastighetsbeteckningar inte fanns grander. Grandnamnen enligt stadens tänkeböcker - de skulle komma först med 1729 års nummerord- (TB): a: överbyggd grand (TB 1546, 1620); b: Master ning. Dessutom galler informationen mest agare- Hans Skars (Skarens) grand (TB 1587, 1588); c: Erik Månssons gränd (TB 1587, 1606) och Nils Snickares och arvsförhållanden. För att i någon mån ge en grand (TB 1620); d: Kompanigrand? (TB 1611); e: bild av de faktiska bebyggelseforhållandena i Gam- Bredgrand (TB 1528, 1552, 1565). la Stan skall har göras en presentation av bygg- Kivenabben (f) med ståndelvirket (g) på Allman- nadshistorisk dokumentation och vissa arkivalis- ningsgatan, en1 TB 1589, se kv Latona 1. ka uppgifter för husen i trakten av den förvånans- 65 vart okända Skomakareporten. Den skall ju ha va- Atlas 8, Skomakargatan 34 1 Tyska rit belagen invid korsningen av nuvarande Tyska Brinken1 Prastgatan Brinken och Vasterlånggatan. Hans Hanssons betydelsefulla verk om Stock- Liksom den norra grannfastigheten utgör denna holms stadsmurar byggde på forskning och prak- en sammanslagning av flera små medeltida tom- tiska undersökningar. De senare gjorde han i sam- ter. Om medeltida murverk bevarats ovanför gatu- band med alla typer av schaktningar i gator och planet ar inte kant, men i källarna langs Skoma- kallare, ett arbete som idag fortsatts av stadsmu- kargatan har sådant dokumenterats. seets arkeologer och byggnadshistoriker. Det har Bäst bevarat ar det i den NO huskroppen, som under sekler talats om Stockholms stadsmurar och rymmer en trappsvale samt två flankerande rum. aven om man, som Hans Hansson påtalar, aldrig Källarna ar huvudsakligen uppförda i natursten säkert har kunnat dokumentera den äldsta stads- och har tegel i begränsningar till dörrar och nischer murens existens i någon byggnad eller gatustrack- av olika slag. Den nordligaste källaren har ett par ning, så ar den belagd i juridiska dokument av nischer samt i den östra väggen, förutom en stör- olika slag. re nisch, också ett valv som skjuter ut under Sko- Den efterföljande faktasammanstallningen om makargatan. husens medeltida murverk presenteras topogra- Kallarsvalen har en blandning av medeltida grå- fiskt efter dagens gällande fastighetsbeteckningar. Jfr utsnitt ur gällande stadskarta, dar medel- tidskallarna inritats, liksom laget för de gamla tvargranderna. För att underlätta beskrivningar och läsning av denna artikel, betraktar vi Vasterlånggatan i nord-sydlig riktning och Tyska Brinken i vast-öst- lig.

Atlas 7, Skomakargatan 32, Prastgatan "il! Den oregelbundna tomten, med en liten gård invid Prastgatan, utgör en sammanslagning av flera medeltida tomter. Rester av medeltida kallarmurverk finns dokumenterat i vaggar, dörröppningar och aven i trapprester. En tvärställd medeltida kallare vid Prastgatan gränsar till södra grannen - Atlas 8. Om medeltida murverk finns kvar ovan mark ar inte kant.

Atlas 8. Norra kallarsystemet. Medeltida dörröppning och nischer invid trappan. Foto Ingrid Wilken 1992. SSM. den västra väggen. Norra väggen, öster om det se- kundära genombrottet till de norra källarna, före- faller medeltida. Den östra väggen mot Skoma- kargatan har svårtolkade murpartier, ty ovanför en delvis medeltida gråstenssockel finns tegelmurverk av olika ålder. Sockelns nedersta halvmeter präglas inte av medeltidens valmurade gråstens- murar, utan kan vara sekundärt uppbyggd, inki- lad, i samband med att golvnivån troligen sankts. Upptill tycks ett par murpelare av tegel vara medeltida, medan flankerande tegelytor ar yngre och eventuellt murats i etapper. En egenhet ar att des- 4 sa igenmurningar ar ställda på tunna hallar, som 4% 4R om dessa tidigare kan ha utgjort bottnar i nischer - eller plansteg i en trappa. I rummets NV hörn finns en svängd källargång, ATLAS 8 MOI E 'o som två meter in ar igenmurad. Denna gång bör ha mynnat i husets SV kallare, i den nuvarande stens- och tegelmurverk samt rundade formtegel i butiken i hörnet av Prästgatan. Troligen stod gång- valvbågarna över båda dörröppningarna. I trapp- en också i trappförbindelse med våningen ovanför. loppets övre del finns ändringar som tyder på att Åtminstone år 1770 sägs en trappa ha förbundit den medeltida trappan gått med ett rakt lopp upp ovanförliggande hörnrum med husets kallare. Om till gatan. I kallarsvalens vaggar finns små nischer gången och den förmodade trappan har medeltida med stenhällar som överliggare. anor ar inte kant, men troligen ar det en sekun- Det södra kallarrummet ar större och ligger därt upptagen kommunikation. dessutom betydligt lägre an det norra. Omsorgs- Det ar på en förmodad separat medeltida hörn- fullt murade gråstensvaggar dominerar aven har tomt vid Tyska Brinken och Prastgatan som den och i sydvästra hörnet finns rester av en stor mu- sydvästra källaren ligger, idag nyttjad som butik. rad spis, med rökgång uppe i valvet. Av murtek- De stora fönstren upptogs på 1800-talet, vaggar- nik och läge att döma rör det sig om medeltida eld- nas murverk döljs av en pärlspontpanel och inner- stadsrester. I NO hörnet skjuter ett stort valv in taket ar helt plant. under källartrappan. I östra väggen ar en högt placerad öppning, till ett medeltida fönster eller en Cybele 1, Vasterlånggatan 50 / Tyska källarglugg. Den ar igenmurad men har rester av Brinken 28 gångjarnshållare till en lucka. Fastighetens SO del upptas av ett stort, nästan Den stora tomten bildades under 1600-talets förra kvadratiskt rum, på ännu en lagre nivå. Rummets hälft, genom sammanslagning av flera medeltida vaggar ar delvis putsade, varför murverksanaly- tomter och en däremellan belagen grand, Master sen försvåras. En viss tvekan finns om åldern på Hans skärs grand. (Tänkeboken, TB 1587 och såväl sydvaggen mot Tyska Brinken som delar av 1588). På den nuvarande tomtens NO del Finns, i hörnet av Vasterlånggatan och en till namnet okänd nordlig tvargrand, källarna till ett medeltida hus. Dess planlösning är enkel som en par- stuga. Det smala mittpartiet har ett medeltida rakt trapplopp, vilket bör ha mynnat i den medeltida tvargranden i söder. I båda källarna har medeltida spiraltrappor bevarats och i bl a kallardörrar- nas valvbågar har rundade formtegel använts. I SO källarens östvägg, med tillhörande nisch emot gatan, kan möjligen gråstensmurverket vara medeltida. De övriga källarna tycks, liksom huset över mark, till största delen ha byggts under förra CYBELEZ :L..,i....,5

68 Rester visar också att en källartrappa mot samma grand funnits i den västra huskroppens större kallare. Det västligaste rummets valv har i hjas- san en cirkelrund tegelskoning, vilket kan tyda på att i rummet funnits en brunn. I källarna till de båda husen finns flera medeltida nischer. De flesta av dem har stenhällar som överliggare. I den östligaste källaren skjuter ett litet valv troligen ut under Vasterlånggatan. I den sistnämnda källaren finns också langs norra, vas- tra och södra väggarna ett "hyllplan" av sten, knappt 20 cm ovanför golvnivån. Denna typ av "hyllor" tycks förekomma sporadiskt endast i medeltida kallare.

Juno, Prastgatan / Tyska Brinken Latona l. Medeltida valv som från den södra kalla- ren skjnter ut under Vasterlånggatan. Foto Ingrid I Tyska kyrkans gravkorslänga, som ligger i hör- Wilken lgg2.SSM. net av Prästgatan och Tyska Brinken, har inget medeltida murverk dokumenterats. Däremot finns L~~~~~ 1, medeltida norra källarens medeltida kallare bevarade under själva kyrkan vast- och norduägg, Fran t u skjuter en stor och de anses utgöra rester av S:ta Gertruds gille- medeltida kallare ut under nuvarande hushörnet. En stuga. sekundär stödvagg ar ställd under fasaden mot Tyska Brinken. Foto Ingrid Wilken 1992. SSM. Latona 1, Prastgatan 58 / Tyska Brinken / Vasterlånggatan 59

Det ar inte ovanligt att hus i Gamla Stan har medeltida kallare som skjuter ut under gatumarken. I många fall ar deras ursprungliga funktion oklar, i andra framstår det helt tydligt, att de utgör rester av en riven bebyggelse - riven på grund av genom- förda mark- och gaturegleringar. Det sistnämnda exemplifieras med stor sannolikhet i detta hus. Men källarnas form och riktning ger troligen utrymme för ytterligare tolkningsmöjligheter, vilka har skall antydas. Dagens rektangulära huskropp ovan mark ar helt inordnad i det reglerade gatunätet och kan ses som resultat av justeringarna i början av 1600- och hans hustru Margreta Oluffzdotter uff Lasse guldsmedh udj galdh anammett och upburitt hade och belagitt ar emellen Wastrelonggathenn och den grandh emellen muren (= Prastgatan), som ar kiff- wenabben näst synnen för Wathnn brincken (= Tys- ka Brinken), hwilkett stenhus (vundentagendes thet ständellwirke, som uthen för husett på almenningz gaten upsatt ar) war skattett för 360 daler. Makar- na förvärvade huset 1589, såsom thet uffålder haff- wer upmurett waritt medh syne 4 frye murer (för- schriffne rum pä gaten undentagandes). (TB, 1589, 715. ) LATONA 1 Fastigheten var ännu 1619 kvar i familjens ägo, ty tänkeboken anger då, att en hustru Malin, sal. talet. Den nuvarande källartrappan i NO hörnet Erik Markussons anka, löste ut sina styvsöner ur ar i sin utformning inte medeltida, medan dare- satehuset. Hur huset då såg ut framgår inte. (TB mot hela kallarsystemet har betydande rester av 1619, 716.) medeltida murverk. Va1 indragen från Vasterlånggatsfasaden har Latona 2, Prastgatan 60, källarens medeltida vastvagg en påtagligt svängd Västerlånggatan 61 form, som mjukt övergår i nordvaggen. I källarens NV hörn ar en bred medeltida öppning, mot en stor Medeltida murverk finns i kallarna. Dessa ar rela- oregelbunden kallare. Den skjuter ut såväl under tivt små och oregelbundet placerade i förhållande Tyska Brinken som Vasterlånggatan. En sekundär till ovanförliggande murar och fasader. Om sam- stödvagg har uppsatts på 1600-talet för att ta upp tida murverk bevarats i gatufasaderna ar inte kant lasterna från det "nya" hushörnet, vilket står mitt men, med den avvikelse som kan skönjas mellan ovanför källarens valv. I husets södra del finns ett Vasterlånggatans fasadliv och källarnas vastvag- stort medeltida källarvalv som skjuter ut under gar, tycks det mindre troligt. Vasterlånggatan. Källarnas östra vaggar, emot Mitt i källaren finns ett centralt utrymme, vil- Prastgatan, ar något oregelbundna och huvudsak- ket bör ha rymt en medeltida källartrappa, som ligen murade med gråsten. med rakt lopp gått till Vasterlånggatan. Källarna De medeltida murarna i kallarna, möjligen från på ömse sidor har medeltida gråstensvaggar, med olika byggnadsetapper, har inte närmare kunnat samtida tegelskoningar till dörrarna. Om uppmat- dateras. Troligen ar deras former resultat av att ningsritningarna är korrekt gjorda, förefaller det fastigheten gränsade till den medeltida Skoma- som om fastigheten skulle sakna egna grundmu- kareporten. Portens läge och eventuella utform- rar mot båda grannhusen. Det kan tolkas som att ning berörs avslutningsvis i denna artikel. Har kan de angränsande fastigheterna ar äldre och att man namnas att kallarna, inklusive den diagonallagda nar denna fastighet byggdes, kanske nyttjade i själva gatukorsningen, med största sannolikhet grannarnas grund- och brandmurar samt endast kan kopplas till det stenhus som Erich Marcusson uppförde egna begränsningsmurar mot gatorna. Eller bara mot Vasterlånggatan! - om det fanns två olika medeltida tomter, vilket också antyds av en medeltida terrass- eller stadsmur på nuvaran- aldre arkivalier. I den NO källaren invid Prastga- de Prastgatans utsida, som man kunde nyttja. tan kan i putsskador anas tegelmurverk av medeltida typ kring en igenmurad dörr i västra väggen. Latona 3, Prastgatan 62, Merparten av väggarna i detta rum är putsade, Vasterlånggatan 63 men av ojämnheter att döma kan de vara murade med natursten. De övriga källarutrymmena ar På den nästan kvadratiska tomten har medeltida mindre och har troligen medeltida ålder i några av murverk dokumenterats såväl i det inre som i exte- de valmurade gråstensväggarna, medan tegelvag- riören. garna entydigt ar av yngre datum. Bakom 1870-talets fasaddekor mot Vasterlång- I bottenvåningens portgång finns i den östra gatan har det visat sig att medeltida murverk be- kortsidan, emot Prastgatan, en nisch. Den ar lik- varats till tre våningars höjd. I de övre våningar- som omgivande vaggar helt putsad, varför det idag na kunde ett valmurat, fogstruket munkförband inte går att avgöra om det kan röra sig om en igen- registreras liksom resterna av en lätt utkragning murad medeltida dörröppning, som lett till ett strax ovanför golvbjälklaget till våning 2 tr. I den utrymme belaget under Prastgatan. nordligaste fonsteraxeln finns i fonsterbröstning- en mot våning 3 tr rester av ett medeltida fönster. Morpheus 10, Prastgatan 56 / Tyska Ankarslutarna i fasaden mot Vasterlånggatan an- Brinken / Vasterlånggatan 57 tyder att bjälklagen sekundärt inlagts och forank- rats omkring 1600-talets mitt. År 1989 fasadrenoverades husets kortsida mot I det inre har endast källarnas murverk varit Tyska Brinken. Sydgaveln visade sig i sin helhet tillgängligt for analys. De visar att medeltida mu- vara uppförd vid 1600-talets förra hälft eller mitt. rar av gråsten och tegel finns i de yttre begrans- Om fasaderna mot Vasterlång- och Prastgatorna ningsmurarna liksom i delar av hjartvaggen. Om ar samtida, eller bevarar aldre murar, ar inte kant. dessa ar samtida med ovannämnda gatufasad, eller Källarna under hela huset ar välbevarade sedan aldre, ar inte fastställt. Tyvärr saknas uppgifter medeltiden. Men det ar kallarrester efter två eller om huruvida medeltida murverk också bevarats i tre medeltida huskroppar som slagits samman. fasaden mot Prastgatan. Källarna ar delvis oregelbundna och kan beskri- vas på följande satt. Morpheus 9, Prastgatan 54, De i den nordligaste tredjedelen har valmurade Vasterlånggatan 55 gråstensvaggar med tegel bland annat kring en stor nisch i östra väggen, i en centralt murad pela- Egentliga uppgifter om medeltida murverk saknas. re samt i de två valvbågarna som dar har sitt upp- Den större inre östra tomtdelen upptas av oregel- lag. I denna huskropps SO del finns en igenmurad bundet placerade kallare på ömse sidor om en vink- medeltida dörröppning. Den bör ha hört till en sam- lad källartrappa. Möjligen ar den västligaste kal- tida källartrappa, vilken har lett till husets bot- laren resultat av en tomtutvidgning och gatureg- tenvåning. Dessa kallare upptar bara drygt halva lering på 1600-talet. Källarutrymmena i den östra kvartersdjupet, men om det ar outgravd mark nar- delen ligger på olika nivåer. De kan ha hört till mast Prastgatan, eller ej, ar inte kant. utom till vissa delar ar överputsat och idag endast redovisar en liten nisch i sydvaggen. Källarens västra och södra vaggar svänger och möts i en trubbig vinkel, en utformning som defi- nitivt inte har något konstruktivt samband med dagens huskropp ovanför markplanet. I denna kal- lardel ar det endast 1600-talets uppsatta hjartvagg som har sin givna förklaring, då den ligger under ovanvåningarnas motsvarande skiljeväggar. Insatt i ett medeltida sammanhang, relaterade till gatustrackningarna på de äldsta kända kartorna och till källarna i fastigheten på Tyska Brin- kens södra sida, kv Latona 1, anar man dock att

Morpheus 10. Den sydligaste källarens sneda vast- och syduägg, vilket möjligen kan bero på en ursprung- ligen bakomliggande stadsport. Foto Ingrid Wilken 1992. SSM.

Närmast söder härom, i nuvarande fastighetens mitt, ar ett stort medeltida kallarrum. Troligen valv- des det på 1600-talet, uppdelades på flera mindre rumsenheter samt förbands genom ett murgenom- brott med de norra källarna, vilka ovan omnämnts. De medeltida väggarna ar omsorgsfullt murade med natursten och har tegelskoningar till ett par nischer. Söder härom ar den nuvarande källartrappan, med ett östligt lopp. Dar är väggarna putsade och det omöjliggör murverksanalys och eventuella da- teringar. Mitt för trappan finns i källaren ett smalt utrymme som har rester av medeltida murverk i långsidorna. Troligen utgör detta laget for en medeltida trappa, som med rakt lopp gått upp till Vas- terlånggatan. I husets sydligaste tredjedel finns de intressan- tare medeltida murarna. Detta trots att de huvudsakligen utgörs av gråstensmurverk, vilket dess- källarnas form och väggarnas placering kan vara mentera rester av grandöverbyggnaden. Grand- resultat av att de gränsat till en snedställd stads- valvets norra upplag låg i tomtgränsen och valv- port, den medeltida Skomakareporten. bågen var murad med rundat formtegel.

Typhon 7, Vasterlånggatan 56 Typhon 9, Vasterlånggatan 52 1 Tyska Brinken 17 Liksom grannfastigheterna berördes denna av 1625 års stora stadsbrand och blev vid återupp- Tomten ar relativt stor och vid en ombyggnad 1979 byggnaden påverkad av gaturegleringen för stads- kunde man konstatera att ett medeltida, nästan holmens sydvästra del. kvadratiskt, hus låg i SO hörnet vid Vasterlång- Källarna har medeltida murar med nischer i gatan. Valmurade kallarvaggar från minst två me- gathusets samtliga ytterväggar. Innerväggarna deltida perioder kunde dokumenteras. Till det ald- dateras till 1600-talets återuppbyggnad och som sta skedet hör nischer i sydvaggen och troligen senare tiders tillägg. Det medeltida huset ovan också en centralt placerad pelare, varifrån vast- mark revs efter branden och en nordlig grand, som östliga gördelbågarna utgår. Sekundära medelti- i tänkeböckerna 1528 och 1608 kallats för Bred- da skiljeväggar hade senare uppförts, bland annat grand, kom i sin övre del att delas med den norra under gördelbågarna. grannen, Typhon 8. En medeltida grand langs den södra tomtgränsen tillföll i sin helhet den södra grannen, Typhon 6. Den granden ar troligen iden- tisk med Rasmus Bagges grand, som omnämns i 1591 års tänkebok.

Typhon 8, Vasterlånggatan 54

Till skillnad mot de flankerande grannarna finns inte något medeltida murverk säkert dokumenterat i huset. Troligen kan en liten långsmal kallare, helt belagen under Vasterlånggatan, vara medeltida. Den nås från östra källarens långvägg, men var på 1970-talet till största delen fylld med TYPHON 9 schaktmassor. Före 1625 års brand ar det kant att den medel- Den nuvarande källartrappan i medeltidshusets tida bebyggelsen på tomten begränsades av tvar- SV hörn ar sekundär, men möjligen i samma läge grander till Vasterlånggatan. Den södra grand- dar en äldre interntrappa gått. I motstående NV marken delades med Typhon 7, se dito, medan den hörn finns rester som tyder på att en rak medel- norra granden, dar en kand grandöverbyggnad tida trappa stigit uppåt mot norra medeltida tomt- tidigare delats mellan grannarna, i hela sin bredd gränsen - mot en medeltida tvargrand. År 1586 kom att tillfalla Typhon 8. I samband med fasad- benämns den i tänkeboken som Erik Månssons arbeten år 1979 på Typhon 9 kunde man doku- grand och 1620 som Nils snickares grand. Den medeltida byggnaden kunde aven doku- upp i huset. Jämför detta med den kvartersbild- menteras i en del av fasaden mot Vasterlånggatan. ning som Finns i motsvarande läge på den äldsta Från södra tomtgränsen sträckte sig huset knappt kartan! 10 meter norrut. Det visade sig i begränsade fasad- Kullerstensgolv påträffas emellanåt i källarna, undersökningar att medeltida murverk bevarats men i detta fall kan det då ha rört sig om en medel- till åtminstone drygt två våningars höjd samt att tida gatubeläggning, nämligen till den tidigare om- norra fasaden varit fogstruken och således inte nämnda Erik Månssons grand. Samma grand till motbyggd. Granden på södra sidan hade varit över- vilken den ovan beskrivna medeltida huskroppen byggd och denna hade delats med Typhon 8, se dito. vid Vasterlånggatan också haft en källartrappa. Det intressanta med bottenvåningens fasad mot Ovanstående beskrivningar visar att medeltida gatan var att man dar kunde se rester av tre medel- murverk belagts i alla hus i omradet, om an till tida öppningar, varav åtminstone två bör ha varit varierande utsträckning. Hitintills har medeltida dörrar. Alla hade formtegel i sidorna, antingen rundat eller fasat, eller med en kombination av båda, i övergången till anslag ochleller tympa- Typhon 9. Medeltida trapprest påträffad under kal- NV nonfalt. Den öppning som låg omedelbart norr om largolvet i husets del. Troligen har trappan lett från Erik Månssons grand, upp och in i ett hus, som nuvarande stenportalen hade dubbla valvformer; då låg ute i nuvarande Tyska Brinkens markområ- en spetsbågig yttre valvbåge samt en inre, till tym- de. Foto Göran Fredriksson 1979. SSM. panonfältet, som troligen varit stickbågig. En lik- artad medeltida dörrform framtogs 1973 och kan ses på huset Stora Gråmunkegrand 5. I våningen en trappa upp i gatufasaden kunde man, på ömse sidor om dagens sydligaste fönster, dokumentera två medeltida fönsterpartier. Endast det södra kunde framtas i sin helhet och visade sig i ett yngre medeltida skede ha blivit igenmurat till en nisch. Båda fönstren hade fasat formtegel mot fasadlivet. Undersökningar i källarnas övriga delar visade att det under nuvarande fastighetens gård, väster om det medeltida huset, fanns rester av en brunn. I källarens NV del påträffades rester av kuller- stensbelaggning samt darintill, i nuvarande norra ytterväggen, nedersta delen av en uppåtgilende trappa. Den nuvarande kallarvaggen mot Tyska Brinken skulle således i sin nedre västra del kunna vara utsida på ett medeltida hus, vilket varit belaget på Tyska Brinkens nuvarande gatumark. De påträffade trappresterna har i så fall utgjort de nedersta stegen i en trappa som fran granden lett

74 -P -P w P- --p

i detta oins$d4 har således sett irt som de norra delarna av Oster- och VfisteiriåmL@nmBidl-t gör. Nunsemde Tgska Briake.n va&&-ombstler- i ibggatan upptogs i sim helhet av ett bebyggt kw- ; ter. Den södra itvargranden. Erik MBme;sms gr:ghd, cxpkatarh av Typhorn 9 medan den norra,Ilfwn- nade långt in i numande Cybele l.(hmdema som utgick fsån Vastedånggatan %ryngre ain gatu- nätet uppe på stadSMmen. AT- spid atë (hqta var de medeltida grandernas lutning p&m& V@&~T- l &I im. II langgatan påtagligt brantare då, ain de Med dessa fiakta 'anar man kanboim UariDgr t till de egendomliga foanerna på de m<jl&kal-

larna i Morpheus 10 cochihatona L Vn'&efhigen k I ' haforsbre tidigare hrt fram altit deti iar deistora nivåskillnaderna som tvingat fram ckibbelrikhde ' brinkar, vilka alltjamb bevarats i K@pnnamitcadb Be- I nickebrinken mot Bsterlånggatan. I;Zar vid Ekom- I kareporten dr. dock imte ni~*kiliaa&m l* S&, I eftersom gatan börjar slutta redan wevild Tyska I I kyrkan. Åtmirrstonce gäller detta dageins förhål- laaeleo. I stAllet hr det kanske så Skomakr- porten har haft ett sne&tdlt portvalv. Nar Iman således via Vattubrinkeln, vid Prastga&b har laim- l nat den msdsltida staden hma6r Iran fipmaqporten revs "Dr dess iirainga passage skuttP man ha fatt gå snett ut mot Vasterlamnggirrntan. Man $r 1885. Porilen låg t verkligheten d snetiti, aiit Silor- har dar landat bitt för; Mäster kans gränie, torget P Tonden på JCopmcngatan initie kunde ses fi-&z mitt på cybde 1, ~t~~~~fi~~1-4 portens uitksida. Teckning au Elias Brenner 1685. Ori- dragning, liknande exempel frQns giriial i Pdmu.kioldska samlingen i Uppsala, UUB. I kan da mycket val ha farorsakat egediomliigt Efter fito i SSMi,, svängda ka1l;aformen i s-petsen p2 kvarterek I Morpheus. Detta sneda väggparti blar i prippcip en l I parallellförf1,yttad motmrighet i den kraftigt ut- fasaburar i o~rådbtbaga registreratd tin två hiis, Ajutande kälhren i Latona 1, vilken kvarliigger men deit utesluter inte att mer kan fmnas dolt av undw sjalva hushörnet och gatorila. fasadplots. En annan intressant aspekt som ber&-Skorna- Deit som kanske kittlar fantasin ännu mer; ar de kareportann ar den Kivenabb som år 15891 &&h I belägg och iadikationer på ldr~gato~ oah gr&- i en fastighetsSand&ilngf& Latona 1. Enl$iaenä,bb I hoinuig- der som studien ger. Vfiisterlhggatans famedel- är ifaak- och uppslagsböcker tolkad somlett I tridb tvargränder inom området har belagt;. zvea letterande försvartorn i trä. Sådana ai1 &bva,l,~& 'B I w

I ------.-p - - belagda främst på 1500-talet och inte bara i Stock- de yngre murarna tillkommit kan dess ursprung- holm. Nar man så sent som på 1580-talet träffar liga funktion ha upphört. Av bevarade dokument på den konstruktionen uppe på stadsholmen, in- framgår inte nar och hur denna stadsport försvann. nanför de yngre forsvarsmurarna, kan den funktio- Uppgifter saknas också om Tyska Brinkens fak- nen tyckas något långsökt. Kan namnformen har tiska tillkomst, såväl nar gatan lades ut som nar ha levt kvar for att illustrera en triangulär eller den äldre bebyggelsen revs. spetsig tomt- eller byggnadsform? Vilken funktion Men nar vi nu for denna gång lämnar den medel- konstruktionen an haft, så ar dock Kivenabben be- tida staden innanför murarna ar möjligen Tyska lagd och ett faktum. Om träbyggnaden som om- Brinkens västliga sträckning av mindre betydelse namns uppsatt på Allmänningsgatan varit place- for drömresenaren. Han inser nu, att han inte ser rad ovanpå någon av de utskjutande källarna, eller ner i Tyska Brinken, utan i stallet for Mälarens på marken dem emellan, vet vi inte. vatten bara ser Skomakareporten. Genom dess Skomakareporten, en av stadsportarna i den sneda portvalv leds han ut till Vasterlånggatan, aldsta muren, bör ha varit överbyggd och åtmins- mitt for Master Hans skars grand inom nuvaran- tone i aldsta tid ha varit försedd med portar. Sedan de fastigheten Cybele 1.

KALLOR

Otryckta kallor: Tryckta kallor och litteratur: Stockholms stadsmuseums arkiv. Hansson, H; Stockholms stadsmurar. 1956. Samtliga ritningar i denna artikel har uppritats av for- Raberg, M; Visioner och verklighet. (II. Stockholmskar- fattaren och baseras p&äldre ritningar i museets arkiv. tor fran 1600-talet.) 1987. Planerna ar delvis reviderade efter egna besiktningar och Stockholms stads tänkeböcker fram till Ar 1626. Utgivna murverksanalyser. Har orienteras planer och skisser med av Stockholms stadsarkiv. norr uppat. Samfundet Sankt Eriks Arsbok.