Trakten Kring Skomakareporten - En Vandring Bland Medeltida Husrester, Gator Och Grander Lars Bengtsson
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Trakten kring Skomakareporten - en vandring bland medeltida husrester, gator och grander Lars Bengtsson Många människor har ett stort intresse i gamla Stans gatunät, i vår dagliga miljö ar mindre påtag- kartor och kan med fantasins hjälp ge sig ut på ligt an det är i många stader på kontinenten. Myc- prisvärda drömresor. Färdas man dessutom i ett ket återstår att undersöka och det mest döljs idag aldre kartmaterial, som kanske berör ens vardags- i kallare eller bakom senare tiders putslager. miljö, kan det mycket val handa att man reagerar I den rikhaltiga litteraturen ar det framför allt för avvikelser som länder till eftertanke. - Vad ar Hans Hanssons arbete Stockholms stadsmurar, det har? Varför ser det ut som det gör? Vad har framlagt år 1956 i en avhandling med samma det stått har tidigare och hur har det sett ut? namn, som intar en respektfull ledarställning. Dar Nar det galler gamla hus och miljöer som har presenterar han kända och rekonstruerar okända medeltida anor blir frågorna vanligtvis svårare att partier av Stockholms medeltida försvarsmurar. besvara. Ofta beror det på att det inte finns så De utbyggdes i olika etapper alltefter stadens utförlig information att hämta i gamla handling- expansion samt återuppbyggnad efter många och ar. De medeltida handlingar som undgått bränder, förödande stadsbrander. för Stockholms del Jorde- och Tänkeböcker från Hansson och många andra författare presente- 1400-talet och framåt, ar vanligtvis så allmänt rar aldre kartor över Stockholm. De aldsta kända hållna, att de i sig inte ger något enhetligt svar. kartorna över staden dateras till 1600-talets förs- Det ar således "många backar små", som i basta ta årtionden och visar stadens utseende före och fall kan ge en bättre bild av Stockholms medelti- efter 1625 års brand, vilken ödelade stadsholmens da stadsbild. SV del. Denna lilla stadsvandring skall göras kring den På de aldsta kartorna ar det lätt att i stort ori- medeltida Skomakareporten. Några rester "skall entera sig. Slottet och Storkyrkan ar latta att kan- inte finnas", avbildningar saknas och arkivaliskt na igen och från Stortorget strålar de kända gator- ar den bara sporadiskt omnämnd på 1400-talet. na ut. En viss variation i detaljrikedom finns mel- För att se om det finns någon information att ham- lan de olika kartorna, men ett har de gemensamt, ta, skall vi titta på resterna av den medeltida be- nämligen att de yngre stadsmurarna närmare vatt- byggelsen i området och om möjligt satta dem i re- nen redovisas mer eller mindre tydligt, medan de lation till aldre kartmaterial och andra arkivalier. däremot inte redovisar några av porttornen till den Stockholms medeltida bebyggelse och stadsmu- aldsta muren. För i ärlighetens namn borde åt- rar fascinerar såväl stockholmarna som besökar- minstone St Nicolai port i Storkyrkobrinken och na, trots att "det medeltida", bortsett från Gamla Köpmanporten invid Köpmantorget vara med, ity att de då fortfarande stod kvar. A andra sidan kan skall dock redan här påpekas. Följer man Kind- man påpeka att inga grandöverbyggnader heller stugatan och Tyska Brinken västerut mot Malar- redovisats, trots att många tillkom redan under sidan, har brinken ingen direkt fortsättning på medeltiden. andra sidan Västerlånggatan! I stället ligger ett Tittar man extra noga på aldsta kartan, på områ- kvarter mitt i brinken, med grander på ömse sidor. det kring Skomakareporten, dar den förvantas Det var denna typ av långsmala kvartersbild- ligga invid korsningen av Tyska Brinken och Vas- ningar som 1625 drabbades av den stora branden terlånggatan, finns det ingen speciell markering. på stadsholmens SV del dar bebyggelsen sedan Tvärtom tycks brinkens bredd vara extra stor mel- återuppfördes på reglerad tomt- och gatumark, så lan kvarteren Morpheus och Latona. En egenhet som den alltjämt delvis kvarstår. För att försöka få en bild av Skomakareporten och det angränsande gatunätet skall vi titta på den "Äldsta kartan" är odaterad, men visar stadsholmens dokumenterade medeltida bebyggelsen. Men först utseende före 1625 års brand, uilken ödelade öns SV en bakgrund och förklaring till "medeltidens" olika del. Tyska Brinkens västra del, nedanför Västerlång- ansikten under de drygt 300 år då Stockholm upp- gatan, upptogs som synes au kvartersmark. Utsnitt. Original i Stockholms Stadsarkiv. Efter foto i SSM. och utbyggdes, alltifrån 1200-talet till 1500-talets slut. Den aldsta staden uppe på holmen har man velat se omgiven av en "aldsta mur", belagen på utsidan av Präst- och Baggensgatorna. Det betyder att långgatorna, både den västra och den östra, löpt på de låglänta partierna langs "murens" utsida. Den aldsta stadsmuren, som aldrig säkert har identifierats, bör ha stått helt fri på utsidan, dvs ej varit motbyggd med hus. Bebyggelse emot den aldsta muren bör ej ha accepterats förrän de yngre försvarsmurarna uppförts och de yttre stadspor- tarna och försvartornen tillkommit, invid såväl Norr- som Söderström. Då först borde stadsbebygg- elsen ha kunnat expandera på den successivt ut- fyllda marken, mellan de tätt och radiellt gående granderna. vilka från långgatorna löpte ner mot stränderna och bryggorna. Medeltidens övergång i Nya tiden brukar man i svensk historia satta till omkring 1520 -med Gus- tav Vasas trontillträde. Overgången är naturligt- vis mycket flytande; närmast skall man val i ordets mening tolka in de successiva förändringar som kom till stånd inom många områden, såväl andligt som kulturellt och materiellt. De skrivna doku- 63 menten ökade också i antal, som ett resultat av historiskt talar om medeltida hus, så ar det resul- boktryckarkonstens och byråkratins framväxt. tatet av bland annat murarnas, timmermannens Stora och små bränder i Stockholm har gått så hårt och smedernas insatser som beaktas. De typiskt fram med det medeltida arkivmaterialet, att det medeltida dragen fortlever ännu mot slutet av egentligen ar forst med 1600-, och framför allt 1500-talet. De kriterier som "gör" ett murverk me- 1700-talet, som bilden av stadens och dess invåna- deltida ar kopplat till: res liv tydligare trader fram. 1. Tegelstenarnas format och form. Medeltidens Fiskalt, kameralt och kulturellt må den "Nya tegelformat var större an senare tiders tegel. tiden" ha påbörjat sitt intåg vid 1500-talets bör- Förutom de rektangulära teglen slogs "formtegel", jan, men agnar man sig åt byggnadshistorisk forsk- med exempelvis rundade eller fasade hörn. ning inser man att medeltida hantverksmaner och 2. Murade tegelforband. Munkförband och ven- traditioner konservativt fortlevde under praktiskt diskt förband var de gängse. Först mot slutet av taget hela 1500-talet för att vara "förnyat" forst i 1500-talet introducerades de "moderna7'kryss- och början av 1600-talet. blockförbanden, vilka senare helt skulle slå ut de Bristen på medeltida fastighetsdokument ar medeltida forbandstyperna. Generellt galler också stor. De ytterligt summariska beskrivningar som att de medeltida murar som var uppförda med skymtar i Stockholms Jorde- och Tänkeböcker, gör natursten ar påfallande valmurade, med stenarna att den rikaste kallan för kunskap om den medel- lagda i påtagliga skiftgångar. tida staden och dess bebyggelse utgörs av de beva- 3. Murbrukets sammansättning och fogbehand- rade medeltida husen - eller husresterna. I många ling. Vanligast var ett homogent, valpiskat och fall kan det tyckas vara små rester som påträffas, hårt bruk som i kombination med valarbetade fo- men informationen kan trots det bli förvånansvärt gar kunde stå emot vader och vind. Medeltidens rik. fasader stod vanligtvis oputsade och bruksfogarna Har skall framhållas, att nar man byggnads- var ordentligt arbetade på olika satt. Man talar bland annat om slätstrukna fogar med eller utan ritsar samt åsstrukna eller snedstrukna fogar. Området kring Skomakareporten, vilket berörs i den- Nar det galler Stockholms medeltida bebyggel- na artikel. På ett modernt kartutsnitt har den medel- se och stadsbild kan det vara svårt att mana fram tida stadsportens hypotetiska läge markerats mellan en mer detaljerad bild av stadens utseende i ett kvarteren Morpheus och Latona. Angränsande fas- visst område, vid en viss tidpunkt. Arkivmaterialet tigheters nuvarande kallarsystem, dar medeltida ar som nämnts begränsat och i många fall mycket murverk i stor utsträckning bevarats, har utritats. svårt att attribuera till en bestämd fastighet, efter- Grå färgton redovisar lagen för medeltida gator och som stringenta fastighetsbeteckningar inte fanns grander. Grandnamnen enligt stadens tänkeböcker - de skulle komma först med 1729 års nummerord- (TB): a: överbyggd grand (TB 1546, 1620); b: Master ning. Dessutom galler informationen mest agare- Hans Skars (Skarens) grand (TB 1587, 1588); c: Erik Månssons gränd (TB 1587, 1606) och Nils Snickares och arvsförhållanden. För att i någon mån ge en grand (TB 1620); d: Kompanigrand? (TB 1611); e: bild av de faktiska bebyggelseforhållandena i Gam- Bredgrand (TB 1528, 1552, 1565). la Stan skall har göras en presentation av bygg- Kivenabben (f) med ståndelvirket (g) på Allman- nadshistorisk dokumentation och vissa arkivalis- ningsgatan, en1 TB 1589, se kv Latona 1. ka uppgifter för husen i trakten av den förvånans- 65 vart okända Skomakareporten. Den skall ju ha va- Atlas 8, Skomakargatan 34 1 Tyska rit belagen invid korsningen av nuvarande Tyska Brinken1 Prastgatan Brinken och Vasterlånggatan. Hans Hanssons betydelsefulla verk om Stock- Liksom den norra grannfastigheten utgör denna holms stadsmurar byggde på forskning och prak- en sammanslagning av flera små medeltida tom- tiska undersökningar.