DOCSLIB.ORG

Gator, Gränder, Torg Etc

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Gator, Gränder, Torg Etc II. ADRESS-AFDELNING. I) Adresser & gator, grander och torg m. m. 2) Adresser å auktoriteter, personer och allmänna inrattningar. 3) Yrkesregister. 4) Riksdagen. Förteckning öfuer gcitov, ,griiwle?-, torg rik. w,.inonz Stockholnz nzed a~zgi;fvnlzcle af deras liiyye 0~7% de?%rote, till hciliceqz de höra. (Bl. betyder Blasiiholmen, Dj. = Djiirgårclen, Kh. = ICungsholinen, Lh. Långhol- men, Ll. = Ladugårdslandet, ii. = norr, Rh. - Riddarholmen, s. = söder, st. = sta- den, 111ln = niellan, fr. = friii, t,. = till, n. = norra, s. = siidra, v. = vestra, ö. = östra, qv. = qvarteret. De magra siffrorna inom ( ) betyda adressnuininer och iiro grupperade i udda för l sig och jemna för sig. De feta siffrorna angifva rotenummer.) Adanisberg, Kh. emellan stora Hornsberg Badstugatan, lilla, s. från Ragvaldsgatan och Karlbergsbron. 4. till Bellmansgatan. 15. AdolfFreclriks söclraKyrkog.,n. frånluntma- Badstngatan, stora, n. från Oxtorgsg., midt kareg. till Drottiiingg. in. f. allni. barnh. 5. för egendomen 7, till Norrtullsgatan. Adolf Fredriks torg, s. emellan S:t Pauls- (1-11 o. 2-20) 3, (13-31 o. 2'2-62) 5, och Hornsgatorna. 15. (33-61 och 64-82) 6. Adolf Fredriks lryrlioplan, n. från kyrko- Badstugatan, stora, s. från Söderinalmstorg gardens vestra port till Drottninggat. 5. till Ragvaldsgatan. (5. Adolfsberg, Kli. söder om Drottniilgholms- Badstugatan, öfra, s. från Lilla Badstugatan vägen, eiilellan Marieberg oehKonradsb. 4. till Slrinnarvilisbergen. 15. Akaclemiegrancl, n. från Fredsgatan till Nya Bagaregr:dnd, st. från Stora till Lilla Nyg., Kungsholmsbrogatan. 2. forts. af Kåkbrinlten. I. Albano, Dj. I I. Baggensgatan, st,. fran Köpinantorget till Albano, n. (= Roslagstullsgatan 14). 8. Benikebrinken. 1. Alberget, Dj. I I. Bangrand, se Beridarebansgatan. Alhainbra, Dj. l f. EangSrdsgatan, s. fr%n Götgatan, mellan Alkärret, Dj. I I. n:r 34 och 38, till Björngårdsgatan. 14. Allmänna grancl, Dj. I I. Banlrogriind, norra o. södra, st., från Skepps- Allmänna vägen eller Stora landsv2.geii, Dj., bron till Jerntorget. I. i från Bli porten förbi Hasselhacken. i 1. Bantorget, norra, n., vid norra jernviigssta- Alnäs, Dj. II. t,ionen, niellan Barnhustridgårdsg., Klara Ammunitionsförrådet, Stockholms, Dj. I 1. St.randg. och Barnhusgatan. 5. ' l Ankargrsnd, st. från Tringsund inellan n:r 6 Bantorget, söclra s., vid jeriivagsst,ationen. 14. ,l och 8 till Prestgatan. I. Rarnliusgatan, n. från Drottninggat.an till Anneberg, norra = b~ontebello,Dj. I i. norra bantorget. 5. Anneberg, södra, Dj. I I. Barnhusqvariigrand, n. se V. Qvarngrand. 6. Apelbergsgatan, n. från Jfalmskillnadsgatan Barnhustïidgårdsgatan, n. från Johannis- t511 nara norra Kyïliogata. 3. plan till norra bantorget. (1-29) 3, Apotekarehuset,hofj.-bost. vid Stora vag. 11. (2-20) 5. Arbetaregatan, Kh. emellan Hancltverkareg. Barnangsgatan, s. från Tullgårdsgrand till och Reparebansgatan. 4. Barningen. 12. Arbetsinrittningen, s., Stadstradg.-g. 2. 13. Barnängs-tvargrand, s. från Barnangsgatan Aronsberg, Kh.nära Karlbergssjön och Hum- till Hammarby sjö. 12. mersberg. 4. Bazaren vid Adolf-Fredriks torg, s. 15. Arsenalsgat,an, n. från Nybron förbi Carl Bazaren vid Carl Johans torg, s. 13. XI1I:s torg till Gustaf Adolfs torg. 7. Bazaren vid Korrbro, n. 7. Artillerigatan, L1. från Riddareg. vid Ar- Beckbrannaregrand, s. från Eocksgatan till tillerigården till Storgatan. 10. Borgmastaregrind. 12. Artilleriplan, L1. emellan Nybrohainnen och Beckholmen eller Sjiirhofvet, Dj. I I. Riddaregatan. 10. Bedoirs gïiiid, st. från Vesterlånggat. inel- Atlas, n. 2 önlse sidor om Rörstrandsviigen lan n:r 36; och 38 till Stora Nygatan. l. efter Sabbatsberg. 6. Bellmansgatan, s. från Lilla Baclstugatan Axelsgrand, s. från Kya gatan till Sand- till Parisgrand, skar Hornsgat. vid egen- bergs tvargrand. 14. doinarne 38 och 40. 15. Badstugatan, lilla, n. från Rådmansgat. Bellrna~isro,Dj. I I. till Marquardsgrand (1-5 och 2-4) 5, Belvederen, Dj. l l. (7-19 och 6-16) 6. Bengt-Ekenhjelmsgatan, s. från Fatbursgat. Gator, gränder och torg m. m. inom Stockholm. 3 v. ut öfver Tinimermansgatan t. bergen. för n:r 50 till Hammarby sjö. (1-23 o. (3-7 och 4-10) 15, (9-25 och 12-18) 16. 2-22) 14, (25-47 och 24-54) 12. Benikebrinken, no~~aoch södra, st. från Borgmästaregrand, s. från Pilg. till Hvita Svartmang. till Osterlangg. I. bergen. I. Bergianska tradgården, n. Karib. allé 5. 6. Rantmastaretrappan eller Mellantrappan, st. vid Skeppsbron, nedanför Johanilisgr. I. Bergsgatan, Kh. fr. Kaplansbacken t. Bergs- Breda gatan, Dj. emellan qv. Halsen och grand. 4. Kyrkogarclen. II. Bergsgrind, Dj. I I. Bredgrand, st. fran ,Skeppsbron, emellan Bergsgrand, Kh. från Handtverkaregat. till 11:s 10 och 12, till Osterlånggatan. I. Bergsgatan. 4. Brunkebergstorg, n. i forts. af Ifalmtorgsg. Bergsgrand, s. från s. arbetsinrittningen 2 och (7-15) 2, (12-22) 7. vid Staclstradgårdsg. öster ut till Hackel- Brunnsbacken, s. från Söclermalmstorg till fjellsgï. 13. Staclsgården. 13. Bergshyddan, Dj. I I. Brunnsgatan, n. från Norrlandsgatan, midt Bergsjölund, Dj. i I. för n:r 60, till Maln~skillnadsg. 8. Bergsprangaregrand, s. från Benstjcrnas gr. BrunnsgriLncl, st. ffin..Skeppsbroil, emellan till Borgniistaregr. i2. n:r 18 och 20, till Osterlånggatan. I. Bergsund, s. midt enlot Reijmersholii~e. 16. Bfggaregatan, n. från Drottningg., inidt Beridarebansgatan, n. från Brunkebergstorg or n:r 66, t. Klara sjö. (1-39 och 2- till Mister-Sainuelsgatan. 2. 26) 3, (25-38) 4. Beridarebansgatan, vestra eller vestra Ban- Bryggaregrand, lilla, n. fran Norrlandsgat grind, n. från Iliister-Saniiielsgatan till till Söcira Humlegardsgatan. 9. Hötorget. 3. Eriiilda Tomten, st. vid Skärgårds- och Eind- Beridarebansgatan, östra eller östra Rangr., stugatorna. I. n. från SIaster-Samuelsgat,an, till Hötor- Eyggniastaregrind, n. einellan Kammakare- get. (1) 3, (2--8) 2. gatan och Rörstrandsgatan. 5. Berzelii parli, n. vid Nybron och Norr- Byströms villa, Dj. I I. malmstorg. 7. Båtgrind, s. fran Långholnisg. till Pålsun- Besvirsgatan, s., forts. af Stora Badstng. det,. 16. till Xornstullsg; (13-35 och 14-42) 15, Bödelsb?cken, n. från Stora Triiskgatan till (37-67 och 44--78) 16. Regeringsg. 8. Biblioteksgat,an, IJ. norr om Humlegården Carl XV:s port, Ll., genomspringningen af i linie med dcss midtallé. 9. Tyslrbagareberg. vid slutet af Nybrog. 10. Birger Jarls torg, å Ridclarholmen. I. Carl X1I:s tq~g,n. einellan Arsenalsg. och Björkhagen, Dj. l f. södra Blasiiholmshamnen. 7. 3jörkhagen, Lh. 16. Carl X1JI:s torg, n. emellan Arsenalsg.. och Björngårdsgatan, s. fr. S:t Paulsgatan till Hainngatan. 7. södra bangården. 15. Carl Johans torg, s. vid Slussen. 13. Blancks villa, L1. 9. Clevegriind, s. från Götg., inidt för nr 16 Blasiiholinsgatan, Bl. från Hofslagaregatan till Mosebackes trappor. 13. till Blasiiholinstorg. 7. Centraltorget, n. vid jernvagens central- Blasiiholmshamnen, norra, Bl. från Nybron st,ation. 2. till Hofslagaregatan. 7. Danriks Hospital, s. 112. Blasiiholmshamnen, södra, Bl. från Carl X1I:s Danviks qvarnhus, s. 12. torg till Skeppsholmsbron. 7. Danviks ö. Kyrkogårdsgränd eller Tegel- Blasiiholmstorget, Bl. forts. af Blasiiholmsg. viks-trärgrand, s. från Tegelviksgat. till emellan Stallgat. och Arsenalsg. 7. Stora Bondegatan. 12. Blecktornsgriind, s. från filalaren till Adolf David Bagares gata, n. från Norrlandsgat. Fredriks torg. 15. till Johannis plan. 8. Sleket, Dj., se Frescati. II. Davidsberg, Dj. II. Blockhusudden, Dj. I I. Didrik Ficks grand, st. från Vesterlångg. Blå porten, stora och lilla, Dj. I I. mellan n:r 28 o. 30 till StoraNygatan I. Bollhusgrind, st. emellan Slottsbacken och Diorama, Dj. I I. Köpmantorget. I. Djurgardsbacken, L1. 9. Bomslupstrappan, st. vid Skeppbron, midt Djurgårdsbrunn, -Dj. I I. för Brunnsgrand. I. Djursborg, Dj. II. Bondegatan, lilla, s. från Tjarhofs-tvargr. Drakens grind, st. frag Skeppsbron mel- öster ut till bergen. 12. lan nr 24 och 26 till Osterlångg. I. Bondegatan, stora, s. fran Göthgat., midt Drottningberget, Dj. I I. 4 Gator, grander ocli torg nl. m. inom Stockholm. Drottninggatan, n. från Strömgatan till Frecasti, öfra, Dj. I I. Observatorii-plan. (1-47 och 2-54) 2. Fridhem, Dj. I I. (49-69 o. 56-84) 3, (71-79 o. 86-110) 5, Funkens grand, st. från Vesterlånggatan (81-95) 6. inellan nr 70 o. 72 till Eornhamnstorg. I. Drottnin<.husgïand, n. från Regeringsg. till Fyrverkaregatan, L!. från Nybrohamnen Johannhis östra Kyrkogata. 8. till Ladugårdslands torg. 10. Dryckesgrind, norra och södra, st. från Fargaregrand, s. fr8n Stadstradgkrdsg. till Skeppsbron å begge sidor om nr 46 till Hvita bergen. 12. Jerntorgsgataii. I. Försörjningsinrat,tningen, Kh. (Reparebans- Dufrogrand, s. jeinsides Skinnarviksgr. från gatan 4.) 4. Ludvigsbergs gjut,eri till Stora Skinnar- Gaffelgrand, st. från Slieppsbron, emellan vilisgatan. 15. n:r 28 och 30, 6ill Sjömanshuset. I. Elibaclien, Dj. I I. Galervarfvet, Dj. I I. Ekedal, Kh., norr om Drottningholinsvagen, Gainla K~~ngsholmsbrogataii,se K. niidt emot Honradsberg. 4. Gainla Norrbro, se N. Ekhagen, Dj. I I. Gamla Prestgårdsgatan, se P. Ekudden, Dj. I I. Garfvaregatan, Eh. från Parmniatareg. till Enkhuset, n. Korrtullsgatan 21 C. 6. Kungsholmstorg. 4. Eolskulle, Dj. I I. Glasbruksgatan, lilla, s. från Mosebackes Eolslund, Dj. I I. trappor till stora Glasbruksgatan. 13. Eolsvik, Dj. l I. Glasbruksgatan, stora, s. fran Stadsgården Eriksberg, L1. (= lilla Sraskgatan 5,7). 9. till Stadstridgå,rdsg. 13. Ersta backe, s. från Katarina östra Kyrkog. Glasbruksgrand, Hh. från Handtverkaregat. till Tjarliofsg. (1-9 o. 8) 12, (2-6) 13. vid Egl. Nyntet t. Malaren. 4. Esplanaden, benamning
Load more

Recommended publications
  • Bebyggelsehistorisk Tidskrift
    Bebyggelsehistorisk tidskrift Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage Author Fredric Bedoire, Cecilia Granström Title Citybyggande på Stadsholmen i Stockholm 1850–1910 Issue 6 Year of Publication 1983 Pages 25–38 ISSN 0349−2834 ISSN online 2002−3812 www.bebyggelsehistoria.org Citybyggande på Stadsholmen i Stockholm 1850—1910 av Fredric Bedoire och Cecilia Granström Mycket har skrivits om den medeltida och förin¬ Kulturgeografen William William-Olsson ger dustriella bebyggelsen i Gamla stan, men nästan emellertid en användbar utgångspunkt för ett alltid har intresset upphört i samband med den studium av bebyggelseförändringarna på Stads¬ begynnande industrialismen vid mitten av 1800- holmen med en serie kartor över olika verksam¬ talet. Ragnar Josephsons detaljerade inventering heter mellan 1865 och 1930 (William-Olsson Borgarhus i Gamla Stockholm (1916) redovisar 1937). År 1865 är Västerlånggatan och kvarteren också byggnaderna och deras olika delar fram väster därom centrum för Stockholms detaljhan¬ till denna tid — det som skett därefter förefaller del, tillsammans med nedre delarna av Drott¬ närmast ha negativt värde. Samma perspektiv ninggatan och Regeringsgatan — en verksamhet präglar inte bara senare framställningar (t ex som i och för sig expanderar under århundradet Nordberg 1975) utan också det sätt varpå man men förlorar proportionellt i jämförelse med ut¬ hanterat bevarandefrågorna och de enskilda res- vecklingen på Norrmalm. De främsta kontoren taureringsprojekten. Således relateras inte heller är lokaliserade till Skeppsbron och Stora och Lil¬ diskussionen om rivning av större delen av stads¬ la Nygatan, och som ett särskilt kontorsbälte ut¬ delen under 1800-talets andra hälft i Gösta Sel¬ vecklas området öster, söder och väster om lings bok Hur Gamla stan överlevde (1973) till Stadsholmens inre delar.
    [Show full text]
  • POSTMUSENS VANDRING Familjen Var På Den Tiden En Av Stockholms Rikaste Men Det Sägs Att De Också Var Mycket Snåla
    Extra! LILLA NYGATAN 5 Här hittades en stor silver- skatt som funnits gömt i nästan 200 år. Skatten hittades 1937. De som gömt den hette familjen Lohe, pappa Johan, mamma Anna och deras 18 barn! POSTMUSENS VANDRING Familjen var på den tiden en av Stockholms rikaste men det sägs att de också var mycket snåla. Systern I GAMLA STAN till mannen som gömde skatten hette Maria Engel Lohe och var gift med postmästaren Henrik Bunge. J ! POSTMUSEN HÄR. JAG OCH MIN HFAMILJE HALLÅBOR I KÄLLAREN HÄR I HUSET OCH DU HAR KANSKE TRÄFFAT MIG I LILLA POSTEN? JAG VILL GÄRNA S T O R K Y R K O B R I N K E N Fortsätt fram och sväng sedan till gammal när hennes pappa dog och VISA DIG MITT GAMLA STAN! vänster upp på FUNCKENS hon blev drottning. En av de som hjälpte GRÄND. Nu är du på VÄSTER- henne att regera hette Axel Oxenstierna. LÅNGGATAN. Det är en populär Axel införde ett postsystem i Sverige gata här i Gamla stan. Men för mycket 1636, så att brev skulle kunna skickas STOR- L folk för möss. Det är alldeles för lätt på ett snabbt och säkert sätt. I TORGET L L A att bli trampad på. Vi möss trivs bäst Andreas Wechel från Tyskland valdes N Y G i smala gränder. Kom ska jag visa till postmästare. Han kom till Stockholm A T A RIDDARHOLMEN N dig min favoritgränd! Fortsätt mot för att öppna det första postkontoret i N JÄRNTORGET så hittar du den på Gamla stan. Med på resan följde Andreas INKENS T O R A N Y vänster sida, men se upp så du inte fru Gese och så den lilla musfamilj som YSKA BRINKE KÅKBR T missar den lilla gränden.
    [Show full text]
  • Tydligare Trafikreglering I Gamla Stan. Svar På Skrivelse Från Mikael Söderlund M.Fl.(M), Inge-Britt Lundin M.Fl.(Fp), Anders Broberg (Kd)
    2008-04-25 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Stig Gustavsson Till Trafikplanering Trafik- och renhållningsnämnden 08-508 262 12 [email protected] 2008-05-20 Tydligare trafikreglering i Gamla stan. Svar på skrivelse från Mikael Söderlund m.fl.(m), Inge-Britt Lundin m.fl.(fp), Anders Broberg (kd). Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen 2. Trafik- och renhållningsnämnden ger trafikkontoret i uppdrag att genomföra de trafikjusteringar som föreslås i tjänsteutlåtandet Magdalena Bosson Förvaltningschef Anette Scheibe Avdelningschef Kristofer Tengliden Enhetschef Sammanfattning De trafikförändringar som genomfördes i Gamla Stan 2007-10-30 upplevs som otydliga, huvudsakligen beroende på att Stora Nygatan då fick avvikande trafikregler i förhållande till angränsande gator. I en skrivelse till nämnden föreslås att trafikreglerna tydliggörs samt att ett system med justerbara pollare skall installeras så att det inte skall gå att köra in på Stora Nygatan utan ”nyckel”. Vidare föreslås att angöringen till Lilla Nygatan förenklas och att dispenssystemet för Gamla Stan ses över. Bilaga: Skrivelse från Mikael Söderlund m.fl.(m), Inge-Britt Lundin m.fl.(fp), Anders Broberg (kd) \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\trn\2008-05-20\Dagordning\Tjänsteutlåtande\13.doc 1(5) 2008-04-25 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Trafikkontoret föreslår att Stora Nygatan ges samma regler som Gamla Stan har öster om Stora Nygatan. Dessa regler föreslås dock justeras så att den generella dispensen för taxi att trafikera hela dygnet ersätts med en generell dispens för alla bilar att transportera rörelsehindrade. Då kan rörelsehindrade åter nå adresser vid Stora Nygatan och slopade handikapplatser kan läggas tillbaka.
    [Show full text]
  • Vård Och Underhåll Av Fastigheter I Gamla Stan
    Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan Stadsmuseet rapporterar | 87 Omslagsbild: Mattias Ek år 2015, SSM_10007263 Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Kersti Lilja Foto: Mattias Ek (där annat inte anges) Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Vitt grafiska, 2016 Publicering: 2016 ISBN 978-91-87287-57-2 © Stadsmuseet Förord Stadsmuseet i Stockholm har under 2014 och 2015 tagit fram föreliggande skrift, för att svara på de mest grundläggande av de många frågor om ombyggnader, renovering, vård och underhåll av Gamla stans bebyggelse som kommer till museets antikvarier. Rapporten har tagits fram av Kersti Lilja vid Kulturmiljöenheten med stöd av expertis från olika områden, inom och utom museet. För bildmaterialet ansvarar Stads- museets fotografer där annat inte anges. Arbetet har delvis finansierats med Kulturmiljöbidrag från Länsstyrelsen i Stockholm. Stockholm november 2015 Ann-Charlotte Backlund Stadsantikvarie Innehåll Vård och underhåll av fastigheter i Gamla stan .................................5 1 Inledning ........................................................................................5 2 Gamla stans historia .........................................................................6 3 Kulturhistoriska värden ...................................................................9 4 Regelverk ..................................................................................... 10 4.1 Ändring av byggnad ................................................................ 11 4.2 Vem vänder man sig till
    [Show full text]
  • Historisk Stadsvandring Genom Gamla Stan Författare Och Illustratör: Carola Segerlund
    Historisk stadsvandring genom Gamla stan Författare och illustratör: Carola Segerlund Om vandringen Datera hus i Gamla stan på egen hand! Vandringen börjar på Ankarslutar är de järnbeslag man ser på hjälpa oss att ungefärligt avgöra hur gam- Södermalmstorg vid Slussen, gamla byggnader. De är slutet av balken malt ett hus är, då man har haft olika stil går vidare över Gamla stan som håller upp byggnaden, och eftersom genom århundraden, precis som med allt och avslutas längst ut på de är synliga har man genom årens lopp annat. Men man ska inte lita helt och hållet Riddarholmen. gjort dem vackra att se på genom olika på dem, eftersom gamla ankarslutar ibland Vandringen tar design. Ankarslutar kan genom designen återanvänts. Helgeandsholmen cirka en timme. Slottet Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid Medeltid - 1600-tal 1550-1590-tal Barock 1600-tal 1620-1630-tal 1650-tal Riddarholmen T 1660-tal 1660-1690-tal 1700-tal 1750-tal 1750-tal Stadsholmen/Gamla stan Slussen Södermalm Sent 1700-tal 1850-tal T Stadsmuseet [s.1] Utkik från Södermalmstorg Gå upp för trapporna från Ryssgården (torget framför tunnelbanan och Stadsmuseet) upp mot Södermalmstorg. Ställ dig bredvid restaurang Strömmen, vid den mittersta portalformade vildvinsbeklädda pergolan. Härifrån kan man se flera intressanta byggnader. 1. Stadsmuseet i Stockholm byggdes på 1600-talet och hette från början Södra Stadshuset. 1680 utbröt en brand och huset renoverades och fick ett nytt utseende. 4. Titta norrut mot Gamla Stan. Där i hörnan Under det sena mellan Slussplan och Skeppsbron står det gula 1600-talet flyttade Räntmästarhuset. Huset byggdes på kämnärrätten in, vilket 1660-talet, troligen av Nicodemus Tessin den är motsvarande dagens tingsrätt.
    [Show full text]
  • Tydligare Trafikreglering I Gamla Stan. Återremiss
    2008-11-21 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Stig Gustavsson Till Trafikplanering 08-508 262 12 Trafik- och renhållningsnämnden [email protected] 2008-12-16 Tydligare trafikreglering i Gamla stan. Återremiss Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden överlämnar detta tjänsteutlåtande som svar på återremissen 2. Trafik- och renhållningsnämnden ger trafikkontoret i uppdrag att genomföra de trafikjusteringar som föreslås i tjänsteutlåtandet Magdalena Bosson Förvaltningschef Staffan Forsell Tf avdelningschef Kristofer Tengliden Enhetschef Sammanfattning De trafikförändringar som genomfördes i Gamla Stan 2007-10-30 upplevs som otydliga, huvudsakligen beroende på att Stora Nygatan då fick avvikande trafikregler i förhållande till angränsande gator. I en skrivelse till nämnden föreslås att trafikreglerna tydliggörs samt att ett system med justerbara pollare skall installeras så att det inte skall gå att köra in på Stora Nygatan utan ”nyckel”. Vidare föreslås att angöringen till Lilla Nygatan förenklas och att dispenssystemet ses över. Vid nämndens sammanträde 2008-10-14 beslutades om återremittering av kontorets förslag. Kontoret fick i uppdrag att återkomma till nämnden med ytterligare åtgärder bl a för att minska genomfartstrafiken på Stora Nygatan. Bilaga 1: Skrivelse från Mikael Söderlund m.fl. (m), Inge-Britt Lundin m.fl.(fp), Anders Broberg (kd) Bilaga 2: Förslag till zonindelning \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\trn\2008-12-16\Dagordning\Tjänsteutlåtande\14.doc 1(6) 2008-11-21 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR T2008-320-00610:1 Trafikkontoret föreslår att den nordligaste delen av Stora Nygatan åter tillåts för trafik hela dygnet och att den långa södra delen som har mer gågatuliknande karaktär ges samma regler som Gamla Stan har öster om Stora Nygatan.
    [Show full text]
  • Västerlånggatan, Bedoirsgränd Och Prästgatan Gamla Stan, Stockholm
    Västerlånggatan, Bedoirsgränd och Prästgatan gamla stan, stockholm Arkeologisk förundersökning SR 1188 Emmy Kauppinen med bidrag av Anna Bergman och John Wändesjö (text) Anna Bergman, John Hedlund och Emmy Kauppinen (foto) Stadsmuseet rapporterar | 123 Omslagsbild: Omslagsfotografierna visar en källarglugg till fastigheten Ulysses 5, ett björknä- verlager i Bedoirsgränd, murade lämningar i Prästgatan samt en murad konstruktion i grundmuren till Morpheus 1. Fotografer: Anna Bergman, John Hedlund och Emmy Kauppinen. SSM 10020163, 10020159, 10020162 och 10020393. Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Emmy Kauppinen med bidrag av Anna Bergman och John Wändesjö. Foto: Anna Bergman, John Hedlund och Emmy Kauppinen Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: BrandFactory, 2017 Publicering: 2017 ISBN 978-91-87287-84-8 © Stadsmuseet västerlånggatan, bedoirsgränd och prästgatan Innehåll 1 Inledning .......................................................................................4 2 Administrativa uppgifter ..............................................................4 3 Sammanfattning ...........................................................................5 4 Bakgrund ......................................................................................6 5 Tidigare undersökningar ..............................................................9 6 Utförande, metod och syfte ........................................................ 13 7 Undersökningsresultat ............................................................... 14 7.1
    [Show full text]
  • STATIONSTIPS Till Guida I Gamla Stan! Plats Utgångspunkt Sammanhang Du Några Söktips Kan Koppla Till
    STATIONSTIPS till Guida i Gamla Stan! Plats Utgångspunkt Sammanhang du Några söktips kan koppla till Kungliga Slottet, Södra Karl XII:s triumfbåge Stormaktstidens slut, Lit: Leta efter böcker om entrén (entrén byggd som en kronans bankrutt Karl XII triumfbåge Kungliga Slottet Branden 1697 Brandförsvar, Sök i SK: Slott Bränder. rättsväsende, "korruption", främlingsfientlighet Kungliga Slottet Nicodemus Tessin d.y., Slottet som representant Lit: Sök böcker om slottsarkitekten för Stormakten Nicodemus Tessin och slottet Kungliga Slottet, statyn av Kristina Gyllenstierna Maktspelet bakom Sök i SK: Blodbad, Kristina Gyllenstierna på blodbadet, kvinnors Kristina Gyllenstierna yttre borggården möjlighet utöva makt på 1500-talet, skillnaden mellan kronans och kyrkans makt Slottsbacken Skådespelaren Abraham Gatuvåld, teaterhistoria Sök i SK: Abraham de de Broens misshandel av Broen fänrik Hammarlund Storkyrkan, S:t Statyns tillkomst och Den medeltida Lit: "Det hände i Göranstatyn invigning världsbilden Storkyrkan" Storkyrkan Mordförsöket på Gustav Relationen mellan Lit: "Det hände i Vasa 1536/Hans Vindrank Hansan och den svenska Storkyrkan" kungamakten Storkyrkan, Tavlans tillkomst Den medeltida Sök i SK: Vädersolstavlan Vädersolstavlan världsbilden, städernas Lit: St Eriks årsbok 1999 roll på 1500-talet "Under Stockholms himmel" Stortorget, Börshuset Det gamla Rådhuset, och Rättsväsende på Sök i SK: "gamla ett fall t.ex. änkan Valborg Medeltiden/1500-talet rådhuset" och historien om Valborg finns beskriven i Lisbeth Scheutz "Berömda och glömda
    [Show full text]
  • Vera Siöcrona Samlat, Forskat Och Nedskrivet Av Lasse Öhrlund
    Källor: Lars Epstein, Martin Stugart, Sture Holmbergh, samt Wikipedia Vera Siöcrona Samlat, forskat och nedskrivet av Lasse Öhrlund Vem var egentligen Vera Siöcrona, När vi vandrar i Gamla Stans gränder och ser alla de gamla husen och de bevarade miljöerna då förstår vi hur mycket vi har att tacka henne för, - hennes kampvilja och envishet som räddade detta åt kommande generationer. Guiden och Stockholmskännaren Peter Frisk skrev för ett antal år sedan följande rader, som beskriver vikten av att vårda och behålla vår vackra stad. ”Fråga gärna turisterna som stannar med sina bussar på Fjällgatan om de ogillar att den gamla bebyggelsen finns kvar? Fråga om de tycker att bebyggelsen är värdelös och om den borde rivas? Ställ även den frågan till dem som fikar i gröngräset i Ivar Los Park eller promenerar utefter Monteliusvägen om det var ett misstag att området bevarades?” Vera Siöcrona är känd i Gamla stan som den som mer eller mindre räddade stadsdelen från rivningshysterien på 40, 50, och 60-talet. En tid när Gamla Stan var starkt förfallet. Hon drev aktiv opinionsverksamhet och startade både Gamla stans hembygdsförening samt tidningen Gamla Stan. Martin Stugart (stockholmskännare) beskriver henne med följande ord: ”En storartad kämpe för Gamla stan, uthållig och rättfram. Käpprak i ryggen och med en röst som skapad för en kaserngård. Det är så vi minns Vera Siöcrona”. Vera Margareta Helena Siöcrona var hennes fullständiga namn, hon föddes den 3 juni 1914 i Helsingborg, och avled den 15 januari 2003 i Malmköping, Vera Siöcrona var dotter till överste Jan Cornelius Alexander Siöcrona och hans hustru Dagmar Catharina Sara Anna född Ridderstad.
    [Show full text]
  • Oxenstiernska Reviderad.Indd
    PROSPEKT Oxenstiernska palatset och Beijerska huset Rikskansler Axel Oxenstierna hann aldrig flytta in i sitt flotta palats som han lät uppföra år 1653 på Stockholms förnämsta adress, mellan Stockholms slott och Storkyrkan. Nu har du möjlighet att göra det. Välkommen in. Kontakt KOMFAST AB Uthyrare: Komfast AB Tel: 08 678 04 00 Fastighetsförvaltare: Statens fastighetsverk e-post: [email protected] Hemsida: www.sfv.se/ledigalokaler FOTO: NINA BROBERG NINA FOTO: BROBERG NINA FOTO: Gamla stan är Stockholms charmigaste stadsdel. Här blandas All numrering av gator och vägar i Sveriges huvudstad utgår från Stockholms gammalt och nytt, antikt och kuriosa, arbetsplatser och slott. Storkyrkobrinken 2 har slottet som närmsta granne. bostäder. Innehåll Inledning 3 Interiör/lokaler 4-5 Läge/miljö 6-7 Ritningar/planlösning 8-12 Fastigheternas historia 13-14 Hyresgäst hos SFV 15 Statens fastighetsverk - Oxenstiernska och Beijerska huset 2/15 Är du intresserad? Kontakta Komfast AB, telefon 08 678 04 00, e-post [email protected] FOTO: NINA BROBERG NINA FOTO: Fakta Adress: Storkyrkobrinken 2-4 Ledig area: ca 400-830 kvm kontor Byggår: 1600-tal (Oxenstiernska palatset 1653) Arkitekt: Jean de la Vallée (Oxenstiernska palatset) Kommunikationer: Flera busslinjer och färja, T-bana Gamla stan Parkering: Begränsat antal platser i inne i Gamla stan. Fler platser finns på Skeppsbron och Riddarholmen. Hiss: Mindre hiss finns i Beijerska huset, ej i Oxenstiernska palatset. Inflyttning: Enligt överenskommelse Övrigt: Statligt byggnadsminne Vacker gård och takterass 1600-talsmiljön gör sig bra för kontrastverkan med modern stil. INLEDNING Del av ett palats i Gamla stan Oxenstiernska palatset och Beijerska huset ligger på bästa läge i Gamla stan, men har en rofylld atmosfär och ett påtagligt lugn inpå knuten.
    [Show full text]
  • Vernacular Buildings and Urban Social Practice Nilsen Many of These Buildings Have Disappeared As the Result of Fire, Demolition, and Modernisation
    Cover Wooden buildings housed the majority of Swedish urban populations during the early modern era, but A doctoral thesis from the department of historical studies Nilsen Social Practice Urban Buildings and Vernacular many of these buildings have disappeared as the result of fire, demolition, and modernisation. They were University of Gothenburg built during periods of urban transformation; disdained for their rural look and for the fire hazard they represented they were nevertheless valued for being warm, affordable and movable. This study reveals the fundamental role played by the wooden house in the formation of urban Sweden and Swedish history. Wooden buildings were particularly suited to mass production and relocation, which helped to realise the ideal town plan in the transformation of Swedish urban space.Early modern wooden houses feature more as archaeological remains and less as preserved buildings every year, thus examination and comparison of these two distinct datasets combined with historical records is important in this study. The author establishes how log construction, timber framing and post and plank buildings were used for a wide range Vernacular Buildings and of functions in both central and peripheral locations, and within all strata of society. New strategies were developed to create affordable warm housing while the housing stock featured both change and continuity of layout; the storeyed house contributed to evolution of the multiple unit structure. Surprisingly, this study establishes that timber-framing was more prevalent geographically and functionally than previous Urban Social Practice research indicated. Andrine Nilsen has historical urban buildings archaeology as a special interest and undertook her doctoral Wood and people in studies at the Department of Historical Studies at the University of Gothenburg.
    [Show full text]
  • Trakten Kring Skomakareporten - En Vandring Bland Medeltida Husrester, Gator Och Grander Lars Bengtsson
    Trakten kring Skomakareporten - en vandring bland medeltida husrester, gator och grander Lars Bengtsson Många människor har ett stort intresse i gamla Stans gatunät, i vår dagliga miljö ar mindre påtag- kartor och kan med fantasins hjälp ge sig ut på ligt an det är i många stader på kontinenten. Myc- prisvärda drömresor. Färdas man dessutom i ett ket återstår att undersöka och det mest döljs idag aldre kartmaterial, som kanske berör ens vardags- i kallare eller bakom senare tiders putslager. miljö, kan det mycket val handa att man reagerar I den rikhaltiga litteraturen ar det framför allt för avvikelser som länder till eftertanke. - Vad ar Hans Hanssons arbete Stockholms stadsmurar, det har? Varför ser det ut som det gör? Vad har framlagt år 1956 i en avhandling med samma det stått har tidigare och hur har det sett ut? namn, som intar en respektfull ledarställning. Dar Nar det galler gamla hus och miljöer som har presenterar han kända och rekonstruerar okända medeltida anor blir frågorna vanligtvis svårare att partier av Stockholms medeltida försvarsmurar. besvara. Ofta beror det på att det inte finns så De utbyggdes i olika etapper alltefter stadens utförlig information att hämta i gamla handling- expansion samt återuppbyggnad efter många och ar. De medeltida handlingar som undgått bränder, förödande stadsbrander. för Stockholms del Jorde- och Tänkeböcker från Hansson och många andra författare presente- 1400-talet och framåt, ar vanligtvis så allmänt rar aldre kartor över Stockholm. De aldsta kända hållna, att de i sig inte ger något enhetligt svar. kartorna över staden dateras till 1600-talets förs- Det ar således "många backar små", som i basta ta årtionden och visar stadens utseende före och fall kan ge en bättre bild av Stockholms medelti- efter 1625 års brand, vilken ödelade stadsholmens da stadsbild.
    [Show full text]