KUNGL KRIGSVETENSKAPS- AKADEMIENS Handlingar

anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 3/2015 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje högst 30 000 resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- THE ROYAL tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max SWEDISH ACADEMY gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 OF WAR SCIENCES delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i Proceedings and Journal dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är NR 3/2015 som ock andre Embets- och Tjenstemän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Published since 1797 för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven under fredens lugn bidraga till allmänt väl; på engelska. Alltså, och emedan Vi anse Oss böra ett så Bilder: Förslag till illustrationer bifogas nyttigt och hedrande företag uppmuntra; ty separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Conventional forces on vele Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet inmonterade i ett word- eller powerpoint- unconventional battleﬁelds betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi sådant dokument. För tryck krävs att bilderna är by Tormod Heier upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att bifogade som separata högupplösta bildfiler, såsom dess Höge beskyddare, detsamma med dvs minst 300 dpi. Gymnasiebetyget mest relevant Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det alla som av Philip Niclason vederbör hafva sig hörsammeligen att efterrätta. Tips: Akademiens skrivhandbok med våra Till yttermera visso hafve Vi detta med egen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Den osynlige angriparen i cyberrymden hand underskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill Redaktionen språkgranskar manuskriptet och av Lars Nylén och Ingvar Åkesson bekräfta låtit. Stockholms slott den 23 Novem- åter sänder det till författaren. ber 1796. Författaren granskar redaktionens förslag till förtyd liganden etc och meddelar skriftligen eventuella synpunkter. beställning av särtryck och lösnummer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om NR 3 3 NR antal och adresser för leverans och fakture- Helårsprenumeration: ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) eller på [email protected] som också svarar för 2015 600 kr (övriga länder) utsändning och fakturering. Lösnummer : 105 kr inkl moms WWW.KKRVA.SE issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2015

HT_omslag.indd 1 2015-10-18 19:26:23

HT_omslag.indd 1 2015-10-18 19:26:23 kkrvas handlingar och tidskrift nr 3 2015 r e d a k t ö r o c h a n s v a r i g u t g i v a r e a k a d e m i e n s ä m b e t s m ä n (m a t e r i a l t i l l tidskriften ) Styresman Överstelöjtnant Tommy Jeppsson Generaldirektör Mikael Odenberg Bodängsvägen 23, 761 13 Riala Skeppargatan 56, 114 59 Stockholm kkrva tfn: 076-760 96 45 mobil: 070-206 14 75 e-post: [email protected] e-post: [email protected] prenumerationsärenden Andre styresman o c h adressändringar Generalmajor Bo Waldemarsson Marie Brunnberg Skogsmyragatan 4, 749 45 Enköping mobil: 073-656 09 03 tfn: 0171-44 17 23 e-post: [email protected] mobil: 073-546 72 47 e-post: [email protected] KKrVAHT utges fyra gånger per år och prenumeration kan påbörjas när som Ständig sekreterare helst under året. Prenumerationspriset per Generalmajor Björn Anderson helår är 400 kronor (Sverige), 500 kronor Västra Finnbodavägen 7B 1 tr, (Europa), 600 kronor (övriga länder) 131 71 Nacka tfn: 076-760 96 40 Lösnummer kostar 105 kronor, äldre e-post: [email protected] nummer kostar 70 kronor och kan i mån Skrivelser adresseras till sekreteraren av tillgång beställas från redaktionen. Avgift för porto tillkommer. Andre sekreterare Bankgirokonto (pren): 760-1487 Överstelöjtnant Gunnar Magnusson Lugnets allé 69, 120 67 Stockholm Kungl Krigsvetenskapsakademien tfn: 076-760 96 41 Teatergatan 3, 1 tr. 111 48 Stockholm e-post: [email protected] tfn: se resp person fax: 08-667 22 53 Skattmästare e-post: [email protected] Direktör Sven-Christer Nilsson hemsida: www.kkrva.se Utsiktsvägen 2, 266 54 Vejbystrand tfn: 0431-45 29 00 a k a d e m i e n s v e r k s a m h e t , mobil: 0708-99 66 11 h e m s i d a , ledamotsärenden e-post: [email protected] Björn Anderson (för kontaktuppgifter se t h under rubrik ständig sekr) lokalbokningar , e k o n o m i , b e l ö n i n g a r , b i d r a g m m Gunnar Magnusson (för kontaktuppgifter se t h under rubrik andre sekr) avdelningarna a v d i (lantkrigsvetenskap ) a v d i v (militärteknisk v e t e n s k a p ) Ordförande: Ordförande: Överste Jan Mörtberg Överste Jan-Erik Lövgren Östermalmsgatan 78, 114 50 Stockholm Starrängsringen 10, 115 50 Stockholm tfn: 08-660 06 37 mobil: 070-676 31 27 mobil: 070-556 56 45 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Tekn dr Magnus Ruding Överstelöjtnant Henrik Sjövall Styrmansgatan 19, 114 54 Stockholm Övre Slottsgatan 8 A, 753 10 Uppsala tfn: 08-782 41 17 tfn a: 0171-15 71 16, b: 018-12 72 82 mobil: 070-682 41 17 mobil: 073-329 34 56 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d v (a n n a n v e t e n s k a p a v b e t y d e l s e f ö r r i k e t s s ä k e r h e t o c h f ö r s v a r ) a v d i i (sjökrigsvetenskap ) Ordförande: Ordförande: Generaldirektör Marie Hafström Kommendör Bengt Lundgren Gårdsvägen 9, 182 75 Stocksund Starrängsringen 60, 115 50 Stockholm mobil: 0708-553 441 tfn: 08-788 77 44 e-post: [email protected] mobil: 076-626 02 80 e-post: [email protected] Sekreterare: Fil dr Thomas Hörberg Sekreterare: Sköndalsbrovägen 41, 128 69 Sköndal Brigadgeneral Lars-Olof Corneliusson tfn: 08-604 93 91 Enstavägen 5, 187 35 Täby mobil: 070-343 95 06 tfn: 08-122 077 66 e-post: [email protected] e-post: [email protected] a v d v i (säkerhetspolitisk v e t e n s k a p ) a v d i i i (luftkrigsvetenskap ) Ordförande: Ordförande: Ambassadör Mats Bergquist Generalmajor Jan Andersson Bergsgatan 16, 4 tr, 112 23 Stockholm Tilskogsvägen 13, 193 40 Sigtuna tfn: 08-651 60 64 mobil: 070-887 00 00 mobil: 073-339 33 60 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Sekreterare: Sekreterare: Överstelöjtnant Claes Bergström Forskningsledare Niklas Granholm Tallflyvägen9 , 313 50 Åled FOI Försvarsanalys, 164 90 Stockholm tfn: 035-398 93 tfn: 08-555 038 36 mobil: 070-818 83 93 mobil: 0709-27 73 70 e-post: [email protected] e-post: [email protected] Innehåll

Tidskrift Conventional forces on unconventional battlefields...... 6 Is military education and training ”on track”? by Tormod Heier Gymnasiebetyget mest relevant ...... 21 Att förutse kadetters studieresultat vid Officersprogrammet av Philip Niclason

Samtliga artiklar som publiceras under Tidskrift har granskats enligt Peer review-förfarandet och publiceras i samarbete mellan Kungl Krigsvetenskapsakademien och Försvarshögskolan.

Handlingar Ekonomi – en krigsvetenskap?...... 39 Inträdesanförande i KKrVA avd V den 18 april 2012 av Peter Nordlund

Analys & perspektiv Triangelns makt – civil-militära relationer...... 52 av Anders Westberg Överraskande inlett angrepp...... 57 av Bengt Gustafsson Den existerande svenska dolda livlinan till Nato...... 61 av Bengt Gustafsson Juridik för ”hybridkriget”...... 63 av Björn Körlof Stuxnet i folkrättslig belysning...... 72 av Dirk Roland Haupt Vad ska hända med svensk försvarsindustri?...... 89 av Helge Löfstedt Rysslands flygstridskrafter mot framtiden...... 92 LFU 2040 – referat och reflexioner av Helge Löfstedt Det nya försvarsbeslutet – konsekvenser för strategiutbildningen vid FHS...... 101 av Stefan Borén, Håkan Edström, Mikael Nordmark och Anders Oltorp En stöld i Porkala...... 114 av Kaa Eneberg Den osynlige angriparen i cyberrymden...... 116 av Lars Nylén och Ingvar Åkesson Det finska inbördeskriget och dess följder...... 130 av Mats Bergquist Turkiska vägval i turbulent inre och yttre miljö...... 138 av Michael Sahlin Kraftsamling: en doktrinär kvantitativ sanning ...... 153 av Nicklas Folmerz Värdlandsavtalet och en kris i Baltikum...... 162 av Lennart Uller

Litteratur När folket kunde försvara sig självt...... 165 av Bengt Gustafsson Att leda ett samhälle i krig...... 169 av Bo Richard Lundgren Vad händer med Ryssland?...... 172 av Christian Braw Barabarossa i annat perspektiv...... 174 av Olof Santesson Military Thinking in the 21st Century...... 178 av Tormod Heier Högklassigt marinstrategiskt tänkande...... 183 av Henrik Andersen Litteraturöversikt...... 186 Tibellska fonden

Kungl Krigsvetenskapsakademien grun dades 1796 av generallöjtnanten, friher- re Gustaf Wilhelm af Tibell. Akademien ska, enligt sina stadgar, främja vetenska per av betydelse för fäderneslandets för svar samt följa och bevaka forskning och utveckling av betydelse för rikets sä- kerhet och försvar. Akademiens vilja är att, som en oberoende institution, bidra till och delta i försvars- och säkerhets debatten. Den 12 november 2012 har Akademi en antagit föreskrifter för en nyinrättad fond, Tibellska fonden. Ändamålet med fonden är att stödja Akademiens verksamhet som ett vetenskapligt instrument inom säkerhets- och försvarsområdet. Kungl Krigsvetenskapsakademien tar tacksamt emot bidrag till den Tibellska fonden. Gåvor kan ges i form av kontan- ta medel, värdepapper m m från enskilda och juridiska personer. För detta ändamål ska fondens bank Akademiens grundare Gustaf Wilhelm af Tibell. giro användas: 111-3075

För välvilligt bidrag tackar Kungl Krigsvetenskapsakademien särskilt;

Björn Anderson Militärlitteraturföreningen Carl Björeman Jan Mörtberg Kerstin Fredga Erik Norberg Marie Hafström Björn von Sydow Inge Jonsson Bengt Gustafsson

5 N r 3 juli/september 2015 Conventional forces on unconventional battlefields Is military education and training ”on track”? by Tormod Heier

Resumé Etter den kalde krigen har vestlige styrker stadig oftere blitt trukket inn i ukonvensjonelle kriger. En fellesnevner i slike operasjoner er at innøvde driller og prosedyrer sjelden er til- passet omgivelsene. Dette kan forklares ved at vestlige styrker først og fremst er trent og ut- dannet for konvensjonell krig mot andre lands styrker, som de russiske. Økt globalisering har imidlertid bidratt til å skape et mer sammensatt trusselbilde. I dette bildet avtegner det seg et større mangfold av aktører, intensjoner og kapabiliteter. Kriger som på én og samme tid føres på konvensjonelt og ukonvensjonelt vis flyter over i hverandre. Ettersom stadig flere operasjoner gjennomføres innad i stater – ikke mellom stater – utfordres også de klas- siske militærpedagogiske læringsstrategiene. Dette skaper større usikkerhet om hvilken pe- dagogikk som gir mest relevant trening og utdanning. Å utdanne styrker som fungerer like godt i så vel konvensjonelle som ukonvensjonelle kriger, kan derfor vise seg å være en av de største utfordringene i fremtiden. Tett og vedvarende samarbeid mellom erfarne mentorer og «ferskere» studenter (soldater), i et bredt, tverrfaglig og internasjonalt miljø, viser seg å gi de beste soldatene.

the post-cold war era is often seen as a or Central Asia, may stir dissent, relativism historical period devoid of clear-cut, bal- and subjectivism rather than unity of pur- anced and objective military advice.1 How pose and unity of command as far as mili- should military education and training sys- tary education and training is concerned. tems then orient themselves in order to This article will therefore evaluate the mil- counter these? In other words, what didac itary education and training systems from a tical principles are most useful as Wes NATO and Norwegian perspective respec- tern forces enter unconventional battle- tively. The purpose is to increase our knowl- fields? These questions arise because- un edge of which pedagogical principles are the conventional battlefields, i.e. in Ukraine, most useful as Western troops prepare them- Afghanistan, Iraq, Libya and Syria ”... rad- selves for the next war. The background for ically contradict the institutionalized lan- this endeavour is not only the peculiar mix guage of control”; there are increasingly few of conventional and unconventional forc- military experiences that can be claimed to es as seen in Russia’s hybrid warfare in- be universally true or of an objective na- side Ukraine.3 It is also the Western opera- ture.2 On the contrary, as this article seeks tions in Central Asia and the Middle East, to explore, employing Western conventio where conventional forces have strived to nal forces against unconventional oppo- provide favourable political outcomes. In nents, in Eastern Europe, the Middle East Afghanistan, Iraq, Libya and Syria, compel-

6 TIDSKRIFT ling empirical evidence signify all the hall- leading to more than 90 civilian casualties. marks of an unconventional battlefield. It is Which pedagogical principles are the most a theatre of operations characterised by un- useful to prevent such tactical failures in the expected, unique and uncontrollable events. future? Responding quickly and intelligently Spurred by numerous improvised but sur- on unconventional battlefields – more often prisingly efficient non-conventional capabil- than not without pre-defined routines, rele- ities, unknown actors with unknown inten- vant doctrines or tailored units – may there- tions characterise the environment. fore be worth scrutinising. Modern forces Tactical operations thereby tend to occur are designed, trained and equipped to han- at short notice. Initiated by opponents that dle unexpected events, at short notice with operate autonomously, decentralised and a high degree of professionalism; but still, with an asymmetric modus operandi and Western military pedagogy struggles with the absence of sufficient preparation time is unexpected events and how to add them to more the rule than an exception. An asym- soldiers’ skill-set.6 metric modus operandi is defined in contrast to Western conventional forces, which Previous Research tend to operate more centralised. However, under a strict unity of command, with a In Germany, addressing the issues concern- strict unity of purpose, pre-defined drills ing the unconventional battlefield has oc- and Rules of Engagement, may impede ad- casionally been voiced by Ulrich Beck, who aptation when fighting opponents with an claimed ”we live, think and act in concepts asymmetric modus operandi. that are historically obsolete but which In the post-Cold War period, however, op- nonetheless continue to govern our think- erations have unfolded under circumstanc- ing and acting”.7 In Scandinavia, Helgard es that are not war in a conventional sense. Mahrd has also discussed the issues, al- Instead, wars have increasingly been asso- beit in a more indirect manner. Through ciated with diffuse notions such as risks4 her extensive analysis of Hannah Arendt’s or crises.5 Non-state actors have been the works, “reflective judgements” and ”con- most common opponents. It leaves behind cepts of politics” are used to describe the a number of questions related to who the phenomenon.8 Anders McD Sookermany, actors actually are, what their intentions emphasises the ontological and episte- might be, and what capabilities they actu- mological basis for military skill-acquisi- ally possess. tion, has also produced important works.9 How these unknowns – actors, intentions According to Sookermany, unexpected and capabilities – affect military pedagogy chains-of-events that tend to characterise is the focus in this analysis. Why is this so; unconventional battlefields are a key chal- because unintended accidents or poor judge- lenge to traditional military didactics. Even ments on unconventional battlefields seem though Western troops have transformed to be a common theme? Among the most from a conscription-based force to a pro- well-known examples are the US Marine fessional one, adaption nevertheless seems Corps operation towards a Fallujah mosque difficult. Much of this can be attributed in Iraq 2004; and the German request for to an extremely conservative military cul- US air support against incorrectly identified ture. Traditional deterrence and decisive insurgents in Kunduz, Afghanistan 2009, battles towards other states’ conventional

7 N r 3 juli/september 2015 forces seem to dominate military education contextualised. Operational challenges on and training. Symmetrical opponents (i.e. the ground need to be refined all the way Russian conventional forces with similar down to those who deal with the enemy. modus operandi and organisation) seem to What impact may unknown actors, un be the preferred benchmark. Thus, analys- known intentions and unknown capabili ing the tactical outcome of this transforma- ties have on military pedagogics? To tion, Jørgen W. Eriksens empirical works what extent is military education and train- (2011) illustrate how traditional educa- ing, which tends to emphasise other states’ tional principles are challenged. As con- conventional forces, able to address unconventional army units from the far north ventional forces? How may this ambiguity prepare themselves for Afghanistan, scho- be addressed by updated pedagogical strat- lastic education strategies dominate: first, a egies? Most scholars in the field of military theoretical introduction in the classroom; pedagogics seem to ignore these questions. thereafter, a final practical exercise in the Military pedagogics are therefore often an- field outside the barracks. Such pedagogy alysed in isolation from its fundamental may be rational and stringent in its appear- problem; to deal with threats in ways that ance, but it may be unnecessarily rigid and make political objectives attainable. rule-oriented. It may even preclude rapid The relevance of contextualising military adjustment between conventional and un- pedagogics should be obvious. At the tacti- conventional battlefields. Following a rigid cal level, didactic models – defined here in set of pedagogic principles may also impe its simplest term as efforts trying to teach or de a more dynamic environment for teach- instruct others – have proven inadequate in ing, learning and adaptation.10 improving soldiers’ conventional mind-set. A plausible interpretation of Beck, Mahrd, Pre-defined drills and doctrines often seem Sookermany and Eriksen may therefore indi- locked in by scholastic rules, too rigid to cate that pedagogical reforms are necessary. compete with a broad array of unknown ac- Western forces need to rethink their didac- tors such as in Afghanistan, Iraq, Libya or tics. Non-scholastic methods, defined in its Syria.12 At the operational level, education simplest terms as education based upon indi- and training shortages have come to the fore vidual experimental learning, often through when staff officers employ forces towards close dialogue and reflection between stu- opponents that change from a convention- dents and teachers therefore needs more at- al to an unconventional modus operandi, tention. Preparation for the unconventional such as in Libya.13 Unexpected events like battlefield needs to focus on “what works and these seem to cause more chaos than suc- what does not work”. Non-scholastic meth- cess, as the huge power-vacuum created by ods emphasise authentic observations and Western forces in Libya illustrates.14 In ad- contextual reflections ”here and now”.11 dition, at the military-strategic level, generals’ competence and professional authority New perspectives and are frequently questioned. Politicians often seem hugely disappointed by military intel- problem statements ligence failures and inability to predict ”the The abovementioned research, however, ig- unexpected”.15 nores one fact; that “concepts of politics” Based on these assumptions, three ques- and “military skill-acquisition” need to be tions arise: how can challenges to military

8 TIDSKRIFT didactics be explained; how are these chal- circumstances, conventional forces with in- lenges spelled out in practice; and finally, sufficient flexibility in drills and procedures, what can be done about it? Using empirical often seems counter-productive. evidence from NATO and the Norwegian This is firstly because it is almost impos- Armed Forces, these 3 questions are ad- sible to create the conditions in where elu- dressed consecutively. sive opponents can be compelled into a cor- ner. A “proper war” – defined as a short and How can didactical challenges decisive conventional battle – can therefore not be achieved. A definite political outcome be explained? therefore has a slim chance for success. As According to the Prussian military theorist many non-state actors operate without a uni- Carl von Clausewitz (1780–1831), war’s fied chain of command, unexpected chains nature is often described as a state of fear, of events are likely to exceed the flexibili- chaos and uncertainty.16 The character- ty gained through pre-arranged doctrines istics, however, are constantly changing. and a rigid set of scholastic didactics. The Opponents’ tactics, their means and ends, problem often associated with non-state often seem to fluctuate with the introduc- opponents is that they tend to trigger tac- tion of new technology, new knowledge, or tical counter-reactions; these tend to occur a gradual change in belief- and value sys- as Western troops pursue pre-defined drills tems. Likewise, Western reasoning for em- designed for conventional wars. This re- ploying force often changes from one his- sponse however, may often be unsuited to torical period to another.17 In contrast to the local context. Counter-reactions often the Cold War scenario of waging war to- tend to trigger new counter-reactions and wards Soviet mechanised formations, most a subsequent chain of new uncontrollable wars of today take place inside states. They events.19 This again may exaggerate the al- also often have a limited rather than an ex- ready existing social, political or econom- istential political purpose. ic grievance in theatre.20 At the next cross- These wars, which sometimes are called road, this dynamic may lead to a more cau- “improper wars” due to their political inde- tious approach: as Western troops become cisiveness, are often pursued far from own less confident, tactical initiatives and opera- territory. Most often, they are labelled sta- tional momentum may be lost. Shortcomings bility operations or counter insurgency op- in situational awareness and important de- erations (COIN).18 These wars often devel- tails in the operational planning processes op through protracted campaigns – against often tend to be the outcome.21 actors that do not necessarily operate under As military didactics seek to produce more a centralised state command (even though adaptive forces, pedagogical principles en- they can be, as in the case of Iran’s support ergising innovative ideas, creative thinking to Hezbollah or Russia’s support to insur- and diversity inside cohesive units have be- gents in Eastern Ukraine). Most often, they come more important.22 Hence, implement- tend to operate autonomously, decentral- ing new knowledge and experience into ex- ised and on an ad hoc basis. These actors, isting procedures is also one of the most de- i.e. the Pasthu tribes in Faryab, Afghanistan, manding exercises for conventional forces. or the Misrata militias in Libya, find fertile Why is this so? The question demands us to ground inside collapsed states. Under such scrutinise the anatomy of unconventional

9 N r 3 juli/september 2015 battlefields. Structural guidance is provid- cording to Flynn, Pottinger and Batchelor, ed by the 3 variables that constitute con- “serves to multiply our enemies rather than ventional forces’ threat assessments: actors, subtract them”.27 Orthodox didactical theo- intentions and capabilities. ry, most notably within the scholastic school of thought, may in this sense be too rigid A myriad of actors to promote operational flexibility. As pointed out by Eriksen, different cultures, lan- Based upon the empirical evidence from guages and other human factors present a Western operations in Afghanistan23 and “transfer problem” for Western forces that Iraq,24 it seems clear that actors cannot be are employed into unfamiliar surroundings. dichotomised along a simplified “friend- This problem cannot be bridged by scholas- foe” axis. The diversity of actors operat- tic predefined performance- or simulator- ing on behalf of themselves or on behalf of 28 their clan or tribe, do not only lead to sim- based training at home. This argument is plified and optimistic calculations -of ex also underscored by a sociological school pected outcomes”.25 The myriad of oppor- of thought, most notably in Beck’s risk so- tunists and local power brokers also chal- ciety concept, where educational models, it lenge the objective and unifying consensus is argued, must be seen in a broader and that used to characterise military didactics; more holistic context where opposing ac- a battlefield where own troops could be tors have become more mobile, volatile and 29 trained to defeat a uniformed, disciplined abstract. and cohesive aggressor. Indicators for this didactic are the binary causality between: A myriad of intentions ”friends or foes”; ”peace or war”; ”us or As the number of actors increase, the myriad them”; ”all or nothing” – inside a ”total of intentions – defined as “motives for ac- war” context. As threats were clearly de- tion” – are also likely to multiply. Contrary fined, such an environment provided- fer to conventional battlefields, intentions are tile ground for rule-oriented and scholastic pedagogies. It may even be valid today, as no longer authorised throughout a disci- long as opponents operate cohesively un- plined or centralised chain of command. der political control inside a centralised Hostile motives may thereby go beyond and disciplined chain of command. It al- territorial acquisitions and a much-want- lows opponents to dress up with a distinct ed decisive battle. Intentions may also be signature according to familiar and pre-de- related to warlords’ personal status, tribal fined doctrines.26 prestige or quest for revenge. Hostile ac- On unconventional battlefields, howev- tion may also be motivated by control of er, tactical operations are often triggered scarce resources. As motives increasingly by unexpected counter-moves. More often relate to social, economic or political griev than not, actors operate autonomously for ances,30 military education and training be- a variety of reasons. They may even decide comes exposed to a broader set of subjec- to change side or exploit the Western pres- tive real-life experiences. This contrasts a ence as a long-term profitable business. A conventional paradigm consisting of more common feature is nevertheless the bundle or less rational calculations from state-cen- of unexpected courses of actions that, ac- tric actors.31

10 TIDSKRIFT

Depending on what soldiers and combat confrontation may therefore be challenged. units have experienced, military organisa- Non-scholastic approaches that seek to tions are likely to carry with them different improve flexibility outside a pre-defined knowledge. Countering rebel strongholds or framework of drills and procedures could individual power brokers’ influence is there- be an alternative way. fore likely to fuel different military respons- To sum up, the three variables actors, in- es. Each response may favour alternative di- tentions and capabilities are instrumental dactic models. It may therefore seem as if for how forces educate and train themselves. different contexts require different expertise. Contrasting the conventional Cold War para- This again may require a broader spectre of digm, the absence of clear-cut threats presents didactic models. Among these could be ped- a fundamental challenge. This is particularly agogical principles that embrace non-scho- so for scholastic models that seek to address lastic models because they pay more tribute “the unforeseen”. An important question is to unpredictable chains of events. therefore: where does this lead us? How is the balance between conventional and un- A wider spectre of capabilities conventional battlefields addressed inside conventional force structures? Are Western Finally, it may also be claimed that capabil- forces able to institutionalise effective skill- ities can no longer be quantitatively defined acquisition mechanisms on unconventional within the narrow context of physical fig- battlefields? By exploring the multi-nation- ures and numbers. The dynamic mixture of al level in NATO and the national level in new actors and new intentions often leads Norway, some tentative assumptions may to new capabilities. These are means that be proposed. sometimes may generate as much political Why are NATO and Norway chosen as impact as Western conventional capabili- cases? NATO has just accomplished its first ties. Examples may be religious faith, local Article V-operation in Afghanistan. This war knowledge, ethnic support, cultural aware- lasted for more than a decade. The threat ness or language skills. Numerical prepon- consisted of elusive actors with a myriad of derance in aircraft, navy vessels or army intentions and capabilities. It is therefore of units may, in this respect, be of lesser rele- value to scrutinise the results while the em- vance.32 On the contrary, experiences from pirical data is still fresh. It may also be of Afghanistan and Iraq provide compelling relevance as NATO refocuses its defence evidence for more emphasis on qualitative efforts towards some of the same challeng- or “softer” capabilities. Defined as cogni- es in Eastern Europe. Russia’s concept of tive skills that energise actors’ ability to “hybrid warfare” creates an unconvention- rapidly and continuously adapt to oppo- al battlefield in Ukraine, and may as such nents’ courses of action, which are increas- have similarities with previous battlefields in ingly improved as the war goes on. Rather Afghanistan. Choosing Norway as a case is than emphasising mere combat skills based somewhat more ambiguous. On the one hand, on scholastic pre-deployment training at Norwegian forces are hardly representative home, more contextual competence could of the broader spectrum of Western forces. be built to enhance soldiers’ cognitive and The validity may therefore be of limited val- contextual performance. Didactic theories ue. During the past decade however, Norway that promote clear-cut and rule-orientated has become a middle-sized military power

11 N r 3 juli/september 2015 in NATO. Historically, Norway is regarded field. How pre-defined drills, standard oper- as one of the Alliance’s staunchest members, ational procedures and war-fighting capabil- with forces that make a small state “punch ities adjust to non-European theatres – and above its weight”.33 The Norwegian case may generate new knowledge from unconven- therefore be representative for many small- tional battlefields – has therefore become a er states, which strive to adapt towards un- key challenge. This again, as in the Afghan conventional threats while also having con- case, has significantly reduced NATO’s op- ventional battle skills in mind. erational relevance and even its legitimacy.37 Emilie Simpson’s argument, that NATO- On didactic controversy forces have little knowledge about the com- plex mixture of actors, intentions, capabil- Based on the actor-intention-capability ities in southern Afghanistan, and that “a logic, it should not come as a surprise that traditional polarised view of the conflict” scholastic and causal-oriented education dominates the operational approach,38 finds models have become increasingly ambigu- fertile ground in March and Olsen’s per- ous. On the one hand, Western politicians, spectives. Here, NATO’s ”path dependen- i.e. in the Scandinavian countries, expect cy” from the Cold War leaves few incentives their soldiers to perform quickly and infor more adaptive didactics, i.e. by means telligently on both conventional and un- of non-scholastic experimental or “learn- 34 conventional battlefields. On the other ing-in-doing”-approaches.39 hand, military organisations still seem to At the national level, Norway’s retention of emphasise conventional operations based scholastic models finds support in the works on a rule-based and scholastic education. by Philip Selznick. Inside a rational chain-of- This leaves little room for experimental command, different sub-units have different learning in a “here-and-now” context.35 roles and different responsibilities. Land-, sea- Balancing the two seems to be too demand- and air forces have separate reasons to exist. ing. Challenges may be identified both at The services are designed to accomplish dif- the multinational and national levels of ferent tasks with different capabilities. This analysis. How can this be explained? variety often generates strong organisation- At the multinational level, empirical al diversities. Inside the various services and knowledge from NATO finds explanato- combat units; sub-cultures, norms, identi- ry support in the organisational school of ties and even own agendas and hidden ob- thought. Explanatory mechanisms devel- jectives thrive. Sometimes these mechanisms oped by James G. March and Johan P. Olsen coincide with official statements from the (1989) claim that large organisations tend to Minister of Defence or the Chief of Defence. “freeze”; deeply rooted in the early years of But more often than not, they create divi- an organisation, institutionalised patterns of sion between “informal norms” and ”formal behaviour become formative. How organi- institutions”.40 While land forces operate in sations learn, adapt and eventually address Afghanistan, naval forces operate against pi- new challenges tend to follow a sort of “path rates in the Gulf of Aden. At the same time, dependency”.36 This logic seems to be ap- air forces deter Russian fighters along the plicable to NATO as the alliance was orig- Norwegian and Baltic borders. These differ- inally built to counter Soviet conventional ing roles have a great impact on how serv- forces on a clearly defined European battle- ices and soldiers interpret threats, and how

12 TIDSKRIFT threats are addressed didactically at home the outcome of war”.44 Rather, the uncon- during pre-deployment exercises.41 ventional complexity – as described in the The two perspectives from NATO and previous actor-intention-capability logic – Norway are far from new. The American stirred numerous individual meanings and political scientist Graham Allison has never- subjective interpretations. The term mean- theless elegantly encapsulated them. Allison ing, defined here as the local individuals’ claims that ”Where you stand depends on personal perception of ISAF’s appearance, where you sit”, meaning your organisational went beyond ISAF’s preoccupation with seating may often influence didactic stand- rule-oriented skill-acquisitions. points.42 How does this friction come in- Different interpretations of how ISAF to practice, and how does it affect soldiers’ should conduct itself on operations also skill-acquisition? led to intra-allied discord. This again ham- pered the troops’ adaptability and flexibility, Skill-acquisition in NATO particularly so in terms of how new knowledge was exploited by more innovative and Following a six-year “enemy-centric” strat- non-scholastic skill-acquisition models. The egy in Afghanistan (2003–2009), ISAF’s consequence seemed to be a dysfunctional key imperative was “... to adapt more dy- learning-process. This again, it can be ar- namically in order to grasp the essence gued, has been detrimental for future con- 43 of previous lessons”. As NATO strived tingencies’ pre-deployment training.45 The to overcome the legacy of a conventional empirical findings that underscore this per- battlefield in Europe, the Afghan context spective may indicate the following: pro- seemed to challenge the causal correlation ceeding beyond scholastic rigidity towards between violent destruction of the enemy a more flexible “learning-in-doing-logic” is and the political outcome in the country. difficult. This is a great paradox as unex- NATO-operations unfolded inside an en- pected events on unconventional battlefields vironment where the combat performance have been a primary undertaking for almost was interpreted differently by various so- two decades; it has even acted as a compass cial and ethnic groups (actors). It led to for European defence reforms aiming to be- numerous unexpected and uncontrolla- come more relevant through an expedition- ble chains of events. It ultimately contrib- ary design.46 Non-state actors seem, at least uted to undermine ISAF’s presence. This to some extent, to be spared from bureau- was, according to Emile Simpson (2012), cratic and inter-allied discord. Compared to because Western forces’ drills and doc- NATO, they seem to adapt more effective- trines communicated the wrong intentions. ly and rapidly. Contrasting NATO-forces’ However, the rule-based education- and state-centric “friend-foe”-rationale and its training system at home prescribed a con- subsequent rule-oriented didactic, non-state ventional military context that hardly went actors seems to be less tied to scholastic beyond physical destruction. As pointed pre-defined rules and regulation. In terms out by Simpson, “[...] war does not there- of learning and adaptation, we may con- fore provide the strategists with an apoliti- clude that NATO-forces seem to be worse cal domain whose rules are fixed, within off than their opponents are. which the use of force relative to the en- It may also be argued that skills on un- emy is the only variable which influences conventional battlefields are less vital than

13 N r 3 juli/september 2015 conventional combat skills for national de- them for further learning and experiment- fence within Europe. The unwillingness to ing, while others will dislike them and ig- re-arrange education- and training facilities nore them. Some may not even care or even may therefore explain some of the reluctance work against them. Again, “where you stand towards so-called “out-of-area” operations. depends on where you sit”. In accordance These sentiments may have intensified as with explanatory mechanisms briefly elabo- Russia has become increasingly self-confi- rated on by March, Olsen and Seltznick, the dent. NATO’s strategic concept from 2010, Norwegian system seems to run into some of which signalled that the Alliance should “re- the same difficulties as NATO: the absence turn to its roots”, may have made the bal- of unifying criteria for success throughout ance between conventional and unconven- the chain-of-command; the absence of clear- tional battlefields less important.47 ly defined roles and responsibilities; and di- verse contextual interpretation– all contrib- Skill-acquisition in Norway ute to a so-called ”post-modern school of thought”. This school is often characterised How can the national level be described? by relativism and individual interpretations. What is the main didactic controversy in- This myriad of subjectivism impedes com- side the Norwegian Armed Forces? Accord bat units’ adaptability towards new experi- ing to Inge Kampenes (2011), the military ences and new knowledge.49 Lessons Learned-regime builds on a 3-step This may in part be due to the absence of logic. First, personal experiences from re- a unifying set of mutually reinforcing threat turning veterans are written down. This is perceptions. More precisely, it means the ab- done either by an officer in charge or by sence of a conventional actor-intention-capa- an expert group that has been personally bility logic that constitutes a quantitative and involved. Second, the reports are sent to objective fundament for cohesive and collec- the Norwegian Operational Headquarters, tive learning processes. However, it may al- which is tasked to scrutinise the content so be due to a post-modern absence of col- and decide what is important. Based on lective and unifying benchmarks; standards this judgement, concrete action points are that during the Cold War used to cement co- – most often – extracted. Third, the ac- hesive force structure across service branch- tion points are disseminated to education es. As small European states are forced in- and training units that might have an in- to roles as providers of niche capabilities in terest. The recipients are most often mil- US-led coalitions, collective benchmarks for itary organisations at the lowest tactical objective lessons have faltered. Despite am- level, with other personnel and institution- bitious goals of thinking creatively “outside al affiliations, for follow-up and preferably the box”, Norwegian sub-units tend to pre- mitigation.48 serve pre-defined rules, own regulations and Intuitively, this logic seems to follow a ra- individual procedures.50 tional procedure in accordance with scho- Russian assertiveness in Eastern Europe, lastic deductions of pre-defined remedial however, may have bolstered the convention- action-points. Different people, at differ- al mind-set. The scholastic pedagogy used ent levels, nevertheless interpret the reports in military education and training may have differently. Some education- and training impeded flexibility between conventional centres will find them useful and exploit and unconventional battlefields. Norway’s

14 TIDSKRIFT return to the far north , as a primary stra- Mentoring tegic area of interest since 2005,51 may as Closer and more persistent interaction be- such contribute to explanations where un- tween young skill-acquiring participants conventional battlefields and their adjacent and mentors that are more experienced may pedagogics lose relevance, momentum and overcome rule- and regulation based edu- attention. cation. Designed to reflect and elaborate on practical skills in small seminars, dis- Conclusions cussions of battlefield experiences may cre- In this article, the actor-intention-capabil- ate a more dynamic and innovative learn- ity logic has been used to visualise peda- ing-process. This knowledge can be tested gogical challenges to soldiers’ skill-acqui- among participants – or students (soldiers) sition on unconventional battlefields. It – in real-life operations. Thereafter, the ex- can be argued that two points have be- periences can be reflected upon, concep- come clear: (i) Western forces prefer to tually refined, and re-funnelled into non- maintain scholastic and rule-oriented ap- scholastic seminars and pre-deployment proaches even though operations on un- training. This educational design promotes conventional battlefields dominate; (ii) any a more authentic context. It may also pay didactical preparations for unconvention- more attention to “here-and-now” situ- al battlefields seem to generate institution- ations. As such, it may contrast the more al ambiguity and friction. This controver- abstract narratives that pre-deployment sy seems to be evident at the multi-nation- training tends to emphasise before troops al and national level of analysis. The two are sent to unconventional battlefields. points may be of interest as they contradict Another argument is the following: cou- Ulrich Beck’s analysis, claiming that ene- pled with the students’ subjective conscious- mies tend to unite societies, induce cohe- ness, mentors’ personal experiences may fa- siveness and ultimately bridge other soci- cilitate learning processes that are more open- etal divisions.52 This analysis has indicated ended. It may allow soldiers to gain more the opposite. It has claimed that the most knowledge because abstract concepts are val- prevalent enemies after the Cold War have idated and empirically tested. Guided by a had a fragmented effect on military organi- team of specially educated mentors, soldiers’ sations. Consequently, Western forces have military units may even start to develop a been reactive and reluctant when it comes common point of reference: a shared oper- to changing their modus operandi after the ational framework from where new experi- Cold War. ences and innovative knowledge ultimately However, if the actor-intention-capabili- leads to transformative performances. This ty logic is valid, one final question remains: is not due to individual or subjective state- what can be done about it? How can mil- ments from strong individuals, which often itary organisations counter the unpredict- set the premises for what is acceptable and ability permeating 21st Century combat? what is unacceptable knowledge. On the Based on the previous analysis, four prin- contrary, as new experiences are deduced ciples may be deduced and serve as prelim- into more abstract, universal and long-term inary conclusions: Mentoring, networking, knowledge, it is because soldiers are allowed probing and experimenting. to share a common framework.

15 N r 3 juli/september 2015

Mentors are however, like anyone else, own territories. Crucial input to soldiers’ biased. Prejudice often influences mentors’ skill-acquisition and learning processes at knowledge and prejudice often stems from home may thereby be missed.55 intense socialisation-processes. These mech- Clusters of mentors and students from anisms seem to thrive inside military rule- various national and international institu- and regulation oriented cultures. Diversity tions may nevertheless challenge precon- among mentors is therefore crucial to over- ceived perceptions. Based on interdiscipli- come stigma, politically correctness and ser- nary discussions on a regular basis, interac- vile discussions. This may be particularly so tion through discussions and practical field among career officers who are apprehen- studies may be feasible. The pedagogical sive of sanctions further up in the chain-of- outcome may be a more dynamic knowl- command. It is therefore important to wid- edge environment that takes a more dynam- en the possible outcome for reflection and ic stance towards unexpected events on un- elaboration. Active mentoring may as such conventional battlefields. increase soldiers’ consciousness and subjective experience. These characteristics have Probing often been neglected by scholastic pedagogic because “emphasis to acquisition, manip- The various education- and training centres ulation, and recall of abstract symbols” has must, however, constantly probe other col- dominated.53 leagues’ experiences and didactic methods. This method often seems to be the most ef- Networking fective incentive for continuous improve- ments. As pointed out by Helgard Mahrdt, Diversity is firstly generated through net- “the art of conversation” is key for any po- working – or “a community of practice”.54 litical – and we may add military – judge- This network emerges between participants, ment.56 Those education and training units mentors and students with different expe- that have no culture for probing ”what riences and perspectives. Associating own learning- and pedagogical models to other went wrong and what went well”, have education- and training centres may there- slim prospects for success. As was point- fore create a more dynamic “community ed out by Sookermany and Beck, Western of practice”. A common feature in these forces have become expeditionary in their networks would be real-life diversity of nature. Modern combat units are therefore knowledge. This is a kind of skill-acquisi- expected to act intelligently to unforeseen tion that cannot be generated inside small- events on short notice. It can therefore be er and isolated milieus at the tactical level. argued that by demonstrating proactive Volume is critical for creating knowledge, probing as a normal habit – or even as an and small European forces may easily ex- expected procedure – a more dynamic en- perience educational fragmentation rather vironment is likely to emerge. This again than educational reinforcements through may make it easier to attract more inno- larger and more robust milieus. Hence, vative mentors and students that are more lack of real life experience may be a real open-minded. Under such circumstances, challenge for smaller nations that seldom pedagogical theory development and theo- perceive national interests at stake far from ry modelling will find fertile ground.

16 TIDSKRIFT

This principle may be instrumental be- phases”,60 experiments and reflections cause it challenges the conventional scho- could develop into more iterative and lastic principle of pursuing clearly defined mutually reinforcing processes. This may, learning-goals. As Western forces often tend however, be a too ambitious goal for forc- to emphasise the net outcome of education es that by and large tend to focus on the and training programmes rather that the imminent performance in war. As pointed process leading up to improved perform- out by Alexander L. George, “whenever a ance, learning tend to lose authentic rele- war-threatening crisis erupts, military lead- vance and become contextually detached. The ers regard it as their most urgent task and key problem may be, according to Jennifer highest priority to get ready to fight if war A. Moon, the neglect of “reflective learning erupts”.61 phases”.57 As most Western forces confront It may nevertheless be claimed that a more an almost chronically resource-shortage, fo- conscious use of the mentor-principle may cus on outcome tends to be more important make the goal attainable. By employing ex- than learning processes. Probing as a peda- perienced non-commissioned officers as men- gogical principle may therefore provide add- tors for the younger or less experienced re- ed-value because it pays more attention to cruits, older colleagues may create a more how soldiers learn rather that how training open-ended learning process. This is part- programmes should be. This logic is con- ly achieved by asking the right questions to sistent with the definition worked out by their younger comrades before, during and David A. Colb (1984), claiming “learning after a “try and fail” exercise. Partly also is the process whereby knowledge is creat- by assisting younger colleagues in deducing ed through the transformation of experience. valid knowledge leading to empirically test- Knowledge results from the combination of ed and grounded conceptual clarity. grasping experience and transforming it”.58 The principle of experimenting is vital. Its However, as Colb points out, the experienc- importance goes beyond educating soldiers es must be transformed in order to be of us- with necessary self-confidence on unconven- able value. This leads us to the last principle, tional battlefields. Experimenting is about which is experimental learning. spearheading new educational reforms that challenge conservative cultures inside scho- Experimenting lastic and rule-oriented doctrines. Soldiers and units that have had the privilege of build- As unforeseen chains-of-events cannot be ing confidence, based on personal failures predicted, skill-acquisition needs to stimu- may therefore be key agents for a more di- late a sort of learning where soldiers are al- verse military pedagogic. This again, it can lowed to “try and fail”.59 By learning from be argued, may challenge the didactic he- personal errors and mistakes, non-scholas- gemony attached to Western preference for tic models that encourage the accumula- ”a proper conventional war”. This does not tion of personal failures are likely to pre- only stir creative outcomes and more innova- vail. The art of experimenting throughout tive solutions on unconventional battlefields. military education and training is there- It may also provide educational incentives fore neatly correlated to a culture of ques- for reforms that stir performances that are tioning. As any experimental action needs more flexible outside the box. Pedagogical to be accompanied by ”reflective learning reforms may as such be the best remedy for

17 N r 3 juli/september 2015

conventional forces operating on unconventional battlefields in the21 st Century.

The author is a lieutenant colonel and researcher in the Norwegian Army and serves at the Staff College in Oslo.

Notes

1. i am deeply indebted to the two anonymous and Plurality”, Journal of the British Society “peer reviewers” for all their valuable advice for Phenomenology, Vol. 43, no. 3, 2012b, on an earlier draft of this manuscript. pp. 250-263. 2. Beck, Ulrich: “The Silence of Words: On 9. sookermany, Anders McDonald: “The Terror and War”, Security Dialogue, Vol. 34, Embodied Soldier”, Armed Forces & Society, no. 3, 2003, p. 257. Vol. 37, no. 3, 2011, pp. 469-493; and 3. see among others Janis Bersins, “Russia’s Sookermany, Anders McDonald: “What Is a New Generation Warfare in Ukraine: Skillful Soldier?”, Armed Forces & Society, Implications for Latvian Defence Policies”, Vol. 38, no. 4, 2012, pp. 582-602. National Defence Academy of Latvia 10. Eriksen, Jørgen Weidermann: “Soldiers’ Center for Security and Strategic Studies, 02 reach for Optimized Performance”, PhD- (April) 2014, and Kristin Ven Bruusgaard, Thesis, Norwegian School of Sport Science, “Crimea and Russia’s Strategic Overhaul”, Oslo 2011. Parameters, Vol. 44, no. 3, 2014, pp. 81-90. 11. see among others Moon, Jennifer A.: 4. op. cit. Beck, Ulrich, see note 2, pp. 255- Reflection in Learning & Professional 267; and Beck, Ulrich: Globalisering og in- Development, RouthledgeFalmer, New York dividualisering. Bind 3 – Krig og terror, 2004; and Clarck, Robert W., Threeton, Abstrakt forlag, Oslo 2004. Mark D. and Ewing, John C: “The Potential 5. see among others George, Alexander L.: of Experimental Learning Models and Avoiding War, Westview Press, Boulder Practices”, Journal of Career and Technical 1991; and Freedman, Lawrence (ed.): Education, Vol. 25, no.2, Winter 2010, pp. Strategic Coercion: Concepts and Cases, Oxford University Press: Oxford 1998. 47-62. 6. see among other a warning from Director 12. see among others Martin, Grant M.: How to for Strategic Studies Institute at the US Army Improve Unity of Effort Using Afghanistan War College, Douglas C. Lowlate, claiming as a Case Study, CreateSpace Independent that the US Army must ensure that valuable Publishing Platform 2013. experience from Operation Iraqi Freedom 13. heier, Tormod: “Politisk styring og nasjon- is safeguarded with regard to creativity and al kontroll: Norges deltakelse i krigen mot adaptability. Accessible at: http://www.strate- Libya“, in Ola Bøe-Hansen, Tormod Heier gicstudiesinstitute.army.mil/pdffiles/PUB411. & Janne Haaland Matlary (eds.): Strategisk pdf. (2014-26-6). suksess? Norsk maktbruk i Libya og 7. op. cit. Beck, Ulrich, see note 2, p. 255. Afghanistan, Universitetsforlaget, Oslo 2013, 8. Mahrdt, Helgard: “Hannah Arendt – poli- pp. 127-142. tisk dannelse og reflekterende dømmekraft“, 14. heier, Tormod: “Is ‘Out of Area’ Also Norsk filosofisk tidsskrift, Vol. 47, no. 3, ‘Out of Control’? Small States in Large 2012a, pp. 193-207; and Mahrdt, Helgard: Operations”, RUSI Journal, Vol. 161, no. 1, “Hannah Arendt: Self-disclosure, Wordliness pp. 58-66.

18 TIDSKRIFT

15. see among others Powell, Colin: My 28. op. cit. Eriksen, Jørgen Weidemann, see note American Journey, Ballantine books, New 10. York 1996; Oman, David: Securing the 29. Beck, Ulrich: Globalisering og individualiser- State, Hurst & Co, London 2010, and Gates, ing. Bind 3 – Krig og terror, Abstrakt forlag, Robert: Duty: Memoires of a Secretary at Oslo 2004, p. 83. War, Alfred A. Knoph, New York 2014. 30. for interesting analysis on grievance as ex- 16. howard, Michael and Paret, Peter (eds.): planatory factors, see among others Syed Clausewitz On War, Princeton University Mansoob Murshed and Mohammad Press, Princeton 1976, pp. 75-127. Sulfan Tadjoeddin: “Revisiting the Greed 17. gat, Azar: “The Changing Character of and Grievance Explanations for Violent War”, in Strachan, Hew and Scheipers, Internal Conflict“,Journal of International Sibylle (eds.): The Changing Character of Development, Vol. 21, no. 1, January 2009, War, Oxford University Press, Oxford 2011, pp. 87-111. pp. 27-47. 31. see i.e. The Norwegian Armed Forces 18. see among others Smith, Rupert: The Utility Pedagogical Doctrine, Oslo, 2006. Available of Force. The Art of War in the Modern at: http://hogskolene.forsvaret.no/forsvarets- World, Alfred A. Knoph, New York 2007. hogskole/forskning/prosjekter/Documents/ 19. suhrke, Astrid: When More is Less: The FPG-og-det-uforutsette.pdf. (2014-26-6). International Project in Afghanistan, 32. op. cit. Suhrke, Astrid, see note 19; and Colombia University Press, New York 2012; op. cit. Simpson, Emile, see note 19. See al- Simpson, Emile: War from the Ground Up: so Galula, David: Counterinsurgency war- Twenty-First Century Combat as Politics, fare: Theory and practice, Praeger Security Oxford University Press, Oxford 2012. International, Westport 1964. 20. for a more detailed account, see Kilcullen, 33. neumann, Iver B. and de Carvalho, David: The Accidental Guerilla. Fighting Benjamin: Small State Status Seeking. Small Wars in the Midst of a Big One, Norway’s quest for international standing, Oxford University Press, New York 2009. Routledge, London 2015. 21. for a brilliant analysis, see Flynn, Michael 34. see for instance Norwegian Ministry of T.; Pottinger, Matt and Batchelor, Paul Defence: “Et forsvar til vern om Norges D.: Fixing Intel. A Blueprint for Making sikkerhet, interesser og verdier“, White Intelligence Relevant in Afghanistan, Report Paper no. 48 (2007–2008), Oslo, 28 March from Center for a New American Security, 2008, pp. 51-58; Norwegian Ministry of Washington DC, January 2010. Available at: Defence, “Et forsvar for vår tid“, White http://www.cnas.org/files/documents/publica- Paper no. 73 (2012–2012), 23 March 2012, tions/AfghanIntel_Flynn_Jan2010_code507_ pp. 46-52; Swedish Ministry of Defence, “ Et voices.pdf. (2014-26-6). anvendbart forsvar“, White Paper No. 149 22. norwegian Defence Staff: The Norwegian (2008–2009), Stockholm 19 March 2009; Armed Forces Joint Operational Doctrine, and Swedish Ministry of Defence, “Forsvaret Norwegian Command and Staff College, av Sverige. Sterkere forsvar for en usikker Oslo 2007, p. 57. tid“, Stockholm 15 May 2014. 23. see among others op. cit. Kilcullen, David, 35. Wong, Leonard: Stiffling Innovation: see note 20, and op. cit. Flynn, Pottinger and Developing Tomorrow’s Leaders Today, Batchelor, see note 21. Strategic Studies Institute, Carlile, PA 2002; 24. Metz, Stephen: Learning from Iraq: Eriksen, Jørgen Weidermann: “ Hvordan Counterinsurgency in American Strategy, lærer soldater å prestere optimalt og hvilken Strategic Studies Institute, US. Army War nytte kan idrettspedagogikken ha av slik College, Carlisle, P.A. 2007. kunnskap? “ PhD-lecture, Norwegian 25. op. cit. Simpson, Emile, see note 19, pp. 41- School of Sport Science, Oslo, 10 October 66. 2011; Sookermany, Anders McDonald: “On 26. for a preferable logic as seen from a Western Developing (Post) modern Soldiers“, PhD- point of view, see Martin van Creveld: The Thesis, University of Oslo, Oslo 2013. Transformation of War, The Free Press, New 36. March, James G. and Olsen, Johan York 1991. P.: Rediscovering Institutions: The 27. op. cit. Flynn, Pottinger and Batchelor, see Organizational Basic of Politics, The Free note 21, p. 3. Press, New York 1989. See also March,

19 N r 3 juli/september 2015

James G.: «Exploration and Exploitation 47. gade, Jo and Hilde, Paal Sigurd: in Organizational Learning». Organization “Nordområdenes sikkerhetspolitiske be- Science, Vol. 2, no. 1, Organizational tydning for NATO“, in Heier, Tormod and Learning: Papers in Honor of (and by) James Kjølberg, Anders (eds.): Norge og Russland. G. March, 1991, pp. 71-87. Sikkerhetspolitiske utfordringer i nordom- 37. in 2008, Norway and a number of other rådene, Universitetsforlaget: Oslo 2015. small European states forged the so-called 48. op. cit. Kampenes, Inge, see note 41, p. 3. “near abroad initiative“ in order to save 49. Bondy, Harry: “Postmodernism and the NATO’s legitimacy; emphasising core tasks Sources of Military Strength in the Anglo closer to the member states’ territories rather West“, Armed Forces & Society, Vol. 31, no. than never ending «out-of-area» operations 1, 2004, pp. 31-61. aimed to reinvigorate NATO’s raison d’être 50. Eriksen, Jørgen Weidemann: “Should among its members. Soldiers Think Before They Shoot? “, Journal 38. op. cit. Simpson, Emile, see note 19, p. of Military Ethics, Vol. 9, no. 3, 2010, pp. 43. For another critical evaluation of the 195-218. Western military engagement in Afghanistan, 51. statsministerens kontor: “Historisk sats- see op. cit. Suhrke, Astri, see end note 19. ing på nordområdene“, Pressemelding 39. see among others Dewey, John: Human nr. 128, Oslo, 29. september 2010; Nature and Conduct: An Introduction to Utenriksdepartementet, «Nordområdene. Social Psychology, Modern Library, New Visjon og virkemidler», Meld. St. 7 (2011– York 1922; and op. cit. Eriksen, Jørgen 2012), Oslo, 18. November 2011. Weidemann, see note 10. 52. op. cit. Beck, Ulrich, 2004, see note 4, p. 66. 40. see among others Philip Selznick: Leadership 53. kolb, David A.: Experimental Learning. in Administration, University of California, Experience as the Source of learning and Berkeley, CA 1957. Development, Prentice Hall, New Jersey 41. kampenes, Inge: “Emergence of knowl- 1984, p. 20. edge and lessons learned in organisations 54. op. cit. Sookermany, Anders McD., see note – a complexity approach“, Master Thesis, 9. Norwegian Defence University College, Oslo 55. haaland, Torunn L.: “ Den norske militære 2011. profesjonsidentiteten: Kriger, hjemlandsfor- 42. allison, Graham T.: “Conceptual Models svarer og statsansatt tjenestemann“, pp. 56- and the Cuban Missiles Crisis“, p. 711, 57, in Edstrøm, Håkan, Lunde, Nils Terje American Political Science Review, Vol. 63, and Haaland, Janne M.: Krigerkultur i en no. 1, 1969, pp. 689-718. fredsnasjon, Abstrakt, Oslo 2009, pp. 48-71. 43. McKrystal, Stanley: COMISAF’s Initial 56. op. cit. Mahrdt, Helgard 2012a, see note 8, Assessment, ISAF, Kabul, 30 August 2009. p. 203. 44. op. cit. Simpson, Emile, see note 19. 57. op. cit. Moon, Jennifer A., see note 11. 45. Eriksen, Jørgen Weidemann and Heier, 58. op. cit. Kolb, David A, see note 53, p. 41. Tormod: “Winter as the Number One 59. op. cit. Eriksen, Jørgen Weidemann, see note Enemy? Lessons Learned from North 9. Afghanistan“, RUSI Journal, Vol. 154, no. 5, 60. op. cit. Moore, Jennifer A., see note 11. 2009, pp. 64-71. 61. op. cit. George, Alexander L., see note 5, p. 46. Heier, Tormod: “Influence and 14 Marginalisation. Norway’s Adaptation to US Transformation Efforts in NATO, 1998– 2004“, PhD-Thesis, University of Oslo, Oslo 2006.

20 TIDSKRIFT Gymnasiebetyget mest relevant Att förutse kadetters studieresultat vid Officersprogrammet av Philip Niclason1

Résumé The aim of this study has been to compare two different systems for selection criteria for the Swedish officers’ programme. In order to compare the old and the new system, respectively, for cadet selection, the cadets’ achievements were compared to their selection criteria. The systems selection criteria were correlated to the cadets’ achievements in a correlation matrix. Subsequently, the connections were further investigated by semi-partial correlations and confidence intervals. In the study, there is evidence that indicates the previous system’s superi- or effectiveness compared to the new system; for example, regarding the selection of cadets likely to benefit from the programme. The selection criterion with the strongest connection to the cadet achievement was the cadets’ high school grades, which also seems to be a good indicator for predicting student achievement in civilian schools. If the Swedish Armed Forces want to enhance the study capabilities of future cadets, an advised method of achieving this would be to augment the significance of high school grades for the selection criteria.

först det uppenbara. ”Organisation och Försvarsmakten (FM) hade tidiga- utformning av officersutbildning påverkas re rätten att välja ut och anta de indivi- starkt av de krav som ska ställas på en of- der som ansågs vara lämpliga till OP, en ficer i olika situationer och arbetsuppgif utbildning myndigheten också styrde över. ter.”2 I och med att officersutbildningen akade- Militära organisationer är i behov av skick- miserades övergick huvudmannaskapet till liga officerare. Det är av stor vikt att de in- Försvarshögskolan (FHS), som är en civil divider som antas till officersutbildningen högskola.4 Urvalssystemet fick därmed an- är lämpade för både utbildningen och den passas till de regler och förordningar för ur- framtida tjänsten som officer. Officeren för- val och antagning som Högskoleverket (nu- väntas kunna lösa mångsidiga uppgifter, nå- mera Universitetskanslerämbetet, UKÄ) är got som ställer krav på förmågor som kritisk satt att tillse.5 Detta skapade ett behov av analys av uppgifter, ledarskap, insikt i tek- en ny urvalsprocess för syftet att premie- niska system och förståelse för hur taktis- ra lämpliga officersämnen för både utbild- ka beslut inverkar på en operativ samt stra- ningen och tjänsten därefter. Både lärare och tegisk nivå. Officersprogrammet (OP) syf- kadetter vid OP har därmed ställts inför en tar bl a till att utveckla och examinera des- mängd olika förändringar efter det att ut- sa färdigheter, dock främst på en teoretisk bildningen akademiserades 2007.6 nivå. För att erhålla officersexamen måste Enligt Larsson och Kallenberg (2006) syf- kadetter minst erhålla betyget godkänt vid tar OP:s urvalssystem främst till att gallra ut OP:s examinationer.3 de sökande som saknar förutsättningar för

21 N r 3 juli/september 2015 officersyrket.7 Det är av vikt att systemet är högskolor brukar till del eller i helhet bestå tillförlitligt, så att inte kandidater med god av individers gymnasiebetyg. Ett sådant ci- potential utesluts eller olämpliga antas. Ett vilt urvalssystem syftar till att premiera de grundläggande krav för antagning till OP är individer som mest troligt kommer att kla- att den sökande besitter de nödvändiga för- ra av utbildningen.14 Urvalskriterier till ci- utsättningarna för att kunna tillgodogöra sig vila urvalssystem framtas i syfte att ha god utbildning motsvarande civila högskolestu- prediktionsförmåga vad det gäller studen- 8 dier, enligt Larsson och Kallenberg. Detta ternas studieresultat, något som även kallas är viktigt eftersom en förutsättning för of- prognostisk validitet.15 ficersexamen är godkända resultat på samt- Utbildningen vid OP varar i 3 år och res- liga examinationer vid OP. pektive kull namnges med dess utbildnings- Innehållet i OP bör utformas utifrån of- period. Det tidigare jämförelsetalet använ- 9 ficersprofessionens krav. Således är kur- des för antagning för OP 07-10, OP 08-11 sernas resultat relevanta för utövandet av samt OP 09-12. Inför urvalsprocessen till professionen, förutsatt att kursernas ex- OP 10-13 ändrade FHS viktningen för ka- aminationer mäter kadetternas förståel- detturvalets jämförelsetal.16 Detta tycks ha se av kursinnehållet på ett lämpligt sätt. föranletts av kadetturvalet för OP 09-12, där Kostnadseffektivitetskraven är högt ställda individer som ansågs vara olämpliga för ut- från FM, därmed behöver kostnaderna för bildningen hade antagits efter överklagan- och relevansen av officersutbildning ständigt den.17 De bedömt olämpliga individerna ha- granskas. Som mottagare av officersämnen de dessutom starkare jämförelsetal än vissa har FM motsvarande effektivitetskrav på andra kadetter.18 Samtidigt som civila ur- FHS.10 FM vill därmed säkerställa att rätt valssystem med jämförelsetal är väl beprö- individer antas och slutför utbildningen så vade, är såväl OP:s urvalssystem som dess att de kan anställas efter examen med så få ändrade jämförelsetal nytt.19 avgångar från OP som möjligt.11 Inför kommande urval till OP är nu jämfö- Att kontinuerligt utvärdera urvalssystemet är viktigt för att säkerställa att de mest relsetalet ytterligare ändrat, i syfte att mins- lämpade individerna antas till OP, framfö- ka risken för att olämpliga individer får för 20 rallt när det sker stora förändringar i ut- stark konkurrenskraft efter överklagan. bildningen eller i populationen då urvals- Hur den prognostiska validiteten påverkats systemet är utformat efter dessa faktorer.12 av det nya jämförelsetalet är oklart. För att En central fråga blir hur väl det nya urvals- vi ska få en uppfattning om meritvärdets systemet kan förutspå kadetternas studie- prognostiska validitet i studiesammanhang, förmåga. Därmed stärks OP:s kostnadsef- nyttjas följande frågeställning: vad är kon- fektivitet.13 sekvenserna av den nya viktningen för me- Urvalsprocessen till OP bör syfta till att ritvärdessystemets prognostiska validitet för premiera sökande med de egenskaper, kallat studieresultatet? urvalskriterier, som FHS tillsammans med Denna undersökning syftar till att jämföra FM har fastställt. Urvalskriterierna viktas två olika urvalssystem för officersprogram- ihop i ett jämförelsetal, benämnt meritvär- met. Detta ska utföras genom en samman- de. Sökande till OP konkurrerar sinsemel- ställning och jämförelse av relevanta studie- lan med sina meritvärden. Liknande jämfö- resultat vid OP. Därefter analyseras urvals- relsetal som används vid ansökan till civila kriteriernas prognostiska validitet gentemot

22 TIDSKRIFT kadetternas studieresultat under OP i syfte teoretisk kurs, vilket bland annat omfattar att svara på ovanstående frågeställning. denna uppsatsskrivning. Därmed kan dess I den utvärderande undersökningen, resultat inte tas i beaktande. Således beak- Utvärdering av antagningskraven och antar undersökningen enbart teoretiska kur- tagningsprocessen för Officersprogrammet, ser från T1-3. förs följande påstående fram: ”I vetenskapli- Data är inte tillgänglig avseende de kadet- ga termer handlar kärnfrågan vid en utvärd- ter som har tagit, eller har återvänt från, stu- ering av antagningskrav till en yrkesutbild- dieuppehåll. Det vill säga kadetter som har ning om antagningsmetodens prognostiska påbörjat sin utbildning i en kull men slut- validitet. Detta innebär att de som bedöms fört den i en annan. Dessa kadetter tas där- ”bäst” vid antagningsprövningen ska vara med inte med i undersökningen. På samma de som klarar sig bäst senare och vice versa. sätt är data inte tillgänglig för flygförarut- ”Senare” avser i detta fall dels utbildningen, tagna. De antogs till utbildningen på andra dels efterföljande verksamhet.”21 Detta på- grunder än övriga kadetter, varför de ute- stående understryker denna undersöknings slöts från undersökningen. problemformulering och syfte. De tre första terminerna vid OP består i Teori huvudsak av gemensamma teoretiska kurser och benämns i denna undersökning för En prediktor är en variabel som har ett T1-3. Under den fjärde och femte terminen, högt samband med en annan variabel, ofta vilka utgörs av den verksamhetsförlagda någon typ av utfallsvariabel som t ex be- utbildningen (VFU), delas kadetterna upp i tyg. Genom att känna till värdet av en pre- mindre grupper där de vidareutbildas inför diktor kan man med viss säkerhet uttala kommande tjänstgöring. sig exempelvis om hur väl en individ kom- Då den utbildning som bedrivs vid VFU- mer att prestera under en utbildning eller i skolorna huvudsakligen syftar till att utveckla ett yrke. En prediktors förmåga att förut- praktiska färdigheter uppstår problem med säga utfall benämns prognostisk validitet. att jämföra VFU-kurserna med T1-3. Utöver I följande citat tolkas ”prognosförmåga” detta behöver liknande förutsättningar råda som prognostisk validitet: ”Det kan röra vid examinationer för att resultaten ska vara sig om krav på personliga egenskaper och jämförbara. Under VFU-terminerna exami- krav på kunskaper vilket innebär att en ef- neras kadetterna på olika platser, vid olika fektiv officersförsörjning både är en fråga tillfällen, med varierande antal kurser och om urvalsverktyg med god prognosför- med hänsyn till olika förmågor. Vidare har måga och en ändamålsenlig utbildning av Bäccman och Wolgers (2012) i sin studie vi- officerarna.”23 sat att antalet omtentor under T1-3 samva- I utbildningssammanhang kan antalet ut- rierade svagt med antalet omtentor för VFU- bildningsplatser inte alltid motsvara antalet terminerna, vilket innebär att inkluderingen sökande. Urvalssystem skapas för att rang- av VFU-terminerna i måttet på studieresul- ordna lämpliga individer för antagning till tat kommer att innebära en skillnad för den utbildningen. Utbildaren kan i detta fall ut- senare sambandsanalysens utfall.22 Detta le- nyttja söktrycket genom att välja ut de in- der till att VFU-terminerna exkluderas från divider som har bäst förutsättningar för att denna undersökning. OP:s sjätte termin be- klara utbildningen. Samtidigt får inte sök- står endast av en icke avslutad gemensam trycket vara avgörande för behörighetskra-

23 N r 3 juli/september 2015 ven, d v s att kraven sänks då antalet sö- dersökning, utförd av Bäccman och Wolgers, kande minskar.24 såg OP 09-12:s urvalskriterier bestående av Som tidigare nämnt använder många hög- MHS-provets delar, CTI-provet33 samt merit- skolor gymnasiebetyg som ett jämförelse- värde och jämförde dessa variabler med kul- tal vid antagning av individer, vilket enligt lens studieresultat.34 De slutsatser Bäccman Cliffordson och Berndtsson (2007) visar sig och Wolgers drog var att varken CTI- eller vara en god prediktor för studieresultat. I MHS-provet visade statistiskt signifikan- studien genomfördes undersökningar på två ta samband med studieresultatet. Däremot ingenjörsprogram och ett juristprogram vil- visade lämplighetsbedömningens intervjuer ka likt OP inriktas mot ett yrke efter utbild- samt meritvärdet för OP 09-12 medelstarka ningen. I Cliffordson och Berndtssons stu- samband med studieresultatet.35 die framgår att gymnasiebetyget är en stark Enligt Bäccman och Wolgers studie hade prediktor, oavsett om programmet i huvud- kadetter som presterade IG på examen för OP sak utbildar inom naturvetenskap eller ju- i genomsnitt skrivit dubbelt så många om- ridik.25 Svensson et al. (2001) visade på ett tentor som motsvarande kadetter med G.36 liknande samband mellan gymnasiebetyget Det är troligt att en svårighet för individen och studieresultaten i deras studie.26 Det är med att tillgodogöra sig utbildningen ock- därför tänkbart att gymnasiebetyget kan vi- så kommer innebära problem med fullbor- sa sig vara en god prediktor för studieresul- dad examen. Utan godkänd examen kan ka- tatet vid OP. detterna inte erhålla anställning i FM, detta Vid ansökan och prövning till OP erhål- är alltså ett hinder för att kunna verka som ler de sökande en s k. ”lämplighetsbedöm- officer. Därför är det viktigt att man till OP ning”. Bland annat genomförs två intervju- antar individer som har goda förutsättning- er som ur olika perspektiv bidrar till lämp- ar för att fullborda utbildningen. lighetsbedömningen: professions- och psy- Undersökningen har Bäccman och Wolgers kologintervju. I professionsintervjun genom- studie som utgångspunkt. För att enklare förs en personbedömning som speglar den kunna jämföra undersökningens resultat sökandes förutsättningar för utbildningen med Bäccman och Wolgers studie tilläm- 27 och yrket ur ett professionsperspektiv. I pas samma metoder för att mäta studiere- psykologintervjun speglas den sökandes för- sultatet och för att mäta variablernas sam- utsättningar för utbildningen och yrket ur band. Bäccman och Wolgers lämnade i sin 28 ett psykologiskt perspektiv. studie förslag dels på att jämföra flera OP Till följd av OP:s akademiseringspro- kullars studieresultat med urvalskriterierna, cess har undersökningar som jämför den dels att pröva det nya urvalssystemets prog- gamla med den nya officersutbildningen nostiska validitet.37 genomförts. Dock är dessa främst kvalitativa och undersöker subjektiva upplevelser Variabler av utbildningen,29 antagningskraven30 eller yrkesidentiteten.31 Söktrycket varierar mellan olika årskullar. En kvantitativ studie har gjorts med fo- För OP 10-13 var det 8,4 sökande per ut- kus på den prognostiska validiteten av ur- bildningsplats men för OP 11-14 var det valskriterierna, i vilken jämförelser av hur endast 5,0 sökande per utbildningsplats.38 olika urvalskriterier sammanfaller med stu- Totalt var det 210 kadetter39 som var regist- dieresultat under utbildningen.32 Denna un- rerade till utbildningen under våren 2013,

24 TIDSKRIFT varav 177 män och 33 kvinnor. Av dessa är lika med 0. FHS har istället satt det lägsta kadetter var 37 flygföraruttagna, vilka ute- värdet till 9, därav skalan 9-60.41 slöts från undersökningen eftersom att de antogs till utbildningen på andra grunder Lämplighetsbedömning (0, 1) * Gymnasie- än övriga kadetter. Vidare är 13 kadetter betyg (0 – 20) * Vitsordsfaktor42 (1, 2, 3) återkomna från studieuppehåll från en ti- = Meritvärde I (9 – 60) digare OP-kull. För en del av dessa kadetter finns inget meritvärde uträknat enligt Figur 1. Sammanvägningsformel för det gamla meritvärdet (meritvärde I). det nya urvalssystemet, andra har av olika skäl inte deltagit vid alla kurser. Därför Den nya metoden för att räkna fram me- uteslöts även dessa kadetter från undersök- ritvärdet, som användes vid framtagandet av ningen. Det som kvarstår är 160 kadetter meritvärden för OP 10-13 samt OP 11-14, bestående av 127 män och 33 kvinnor, en- ses i Figur 2. Om den sökande har erhållit ligt Tabell 1.1 samt 1.2 där OP kullarna värde 0 för lämplighetsbedömning kommer presenteras var för sig. Flygförare och ka- inte gymnasiebetyg eller vitsord att beräk- detter med studieuppehåll subtraherades nas, utan den sökande kommer istället er- från undersökningen. Det som framkom- hålla meritvärdet 9. Således kan det nya me- mer är att grupperna är relativt lika vad ritvärdet variera mellan 9-82,5.43 gäller både totalt antal (Σ = 77 respektive 83) och fördelningen av kvinnor och män (N = 16 respektive 17). Lämplighetsbedömning (0, 1, 20, 40) + Gymnasie- betyg (9 – 22,5) + Vitsord (10 – 20) = Meritvärde II (9 – 82,5)

N N Man 93 Man 84 Figur 2. Sammanvägningsformel för det nya me- ritvärdet (meritvärde II) Kvinna 16 Kvinna 17 Flygförare -20 Flygförare -17 Det som utgör den största delen av det Studieuppehåll -11 Studieuppehåll -2 nya meritvärdet är lämplighetsbedömningen, Återstående män 61 Återstående män 66 som består av fem moment: inskrivningsprov Återstående 16 Återstående 17 (I-prov), psykologiskt test (CTI-prov), pro- kvinnor kvinnor fessions- och psykologintervju samt ett in- Σ 77 83 Σ tervjuformulär.44 Som nämnt under tidigare Tabell 1.1. Kadetturvalet för OP 10-13 Tabell 1.2. forskning har dessa moments samband med Kadetturvalet för OP 11-14. studieresultat undersökts, där låga samband uppmättes. Det är inte troligt att man genom Centralt för denna undersökning är me- denna undersökning kan uppskatta starkare ritvärdet och de urvalskriterier som bygger samband. Av denna anledning kommer lämp- upp meritvärdet. Det gamla (meritvärde I) lighetsbedömningen mätas i dess helhet, på respektive nya (meritvärde II) sättet för att ta samma sätt som det är ett ingående värde i fram meritvärdet redovisas nedan. FHS har meritvärde II. Lämplighetsbedömningen syf- tillämpat metoden enligt Figur 1 för framta- tar främst till att exkludera eventuella olämp- gandet av meritvärden för OP 07-10, 08-11 liga sökande till utbildningen, men också att och 09-12.40 Genom uträkningen skulle det rangordna lämpliga sökande. Bedömningen kunna vara möjligt att få ett meritvärde som som erhålls innefattar således ”uppfyller”,

25 N r 3 juli/september 2015

”väl uppfyller” eller ”mycket väl uppfyller” dersökning kommer betygen summeras på ställda kriterier.45 Detta skiljer sig från tidi- samma sätt, men inte från alla kurser utan gare urvalssystem, där utfallet var antingen endast T1-3. ”lämplig” eller ”olämplig”. Den nya lämp- För samtliga av de kurser som kommer un- lighetsbedömningen har fyra utfall, där in- dersökas är utfallen G eller IG, vissa kurser divider antingen erhåller värdet 0, 1, 20 el- har även betyget VG. Kadetterna har enligt ler 40.46 högskolelagen rätt till minst fem omtentor Verket för Högskoleservice (VHS, nume- innan de måste läsa om kursen. Den sam- ra Universitets och Högskolerådet, UHR) manlagda mängden omtentamina har där- formulerar om individers gymnasiebetyg för antecknats av respektive kursledning och till en skala där värdet varierar från 9-22,5. kan användas likt utfallen G och VG som en För det meritvärde II påverkar gymnasiebe- variabel. En enstaka omtentamen kan vara tyget approximativt en fjärdedel av det to- orsakat av ren slump, där exempelvis sjuk- tala meritvärdet. dom eller annan giltig frånvaro har spelat in. Med vitsord avses det betyg som en värn- Däremot kan upprepade omtentamina under pliktig eller aspirant delges efter fullbordad programmet vara ett tecken på att kadetten grundutbildning. Samtidigt som det är möj- har haft problem med att tillgodogöra sig ut- ligt för en kadett att få ytterligare vitsord bildningen. De studieresultat som avses mä- även efter grundutbildningen, tar FHS endast tas är således kadetternas Σ VG, Σ IG samt hänsyn till de första vitsorden som erhålls.47 Σ omtentor. Vitsordet har tre parametrar: ”Lämplighet Distinktionerna mellan dessa variabler att söka utlandstjänst”, ”Lämplighet i befatt- görs för att förhindra förekomsten av okän- ning” och ”Kunskaper och färdigheter”.48 da variabler, d v s en variabel som inte kan Då en förutsättning för att få söka utbild- identifieras eller mätas. En sådan variabel ningen är att man har erhållit betyget ”JA” skulle exempelvis kunna orsakas av att ka- respektive ”10” för vitsordets första parame- detter gör en ”taktisk omtenta”. Detta är ter behandlades inte denna i undersökning- när kadetter närvarar vid första tenta för en.49 Vitsordets sista två parametrar kan va- att ta del av de frågor som ställs, för att se- riera mellan 0 till 10. För OP 10-13 samt OP dan kunna fokusera sina studier kring des- 11-14 del så varierar det endast mellan 5 till sa inför sin omtentamen. Av detta skäl tas 10 eftersom att ett kriterium för att kunna inte omtentamen med utfallet VG med i un- söka utbildningen var att lägst erhållit be- dersökningen. tyget fem (d v s 5-5) för dessa parametrar. De teoretiska delkurser av OP som ska Det högsta betyget som kan erhållas är så- användas måste uppnå ett antal kriterier för ledes 10-10. Dessa parametrar adderas för att anses vara av intresse för undersökning- att forma den vitsordsvariabel som FHS an- en. De måste ha en variation i utfallet av be- vänder i urvalssystemet. Således kan skalan tygen. Kurser där nästan uteslutande samt- variera från 10-20. Det påverkar likt gym- liga kadetter fick godkänt på första försö- nasiebetyget ungefär en fjärdedel av det to- ket har därför uteslutits. Detta innefattar tala värdet i meritvärde II. kurserna ”Militärteknik Grunder”50 samt I tidigare forskning gjord av Bäccman ”Militärteknik Vapen och Verkan”.51 Samtliga och Wolgers (2012) summerades de, under kadetter som undersöks måste ha genomfört utbildningstiden för OP 09-12, erhållna be- kursen, vilket utesluter kursen ”Irreguljär tygen under hela utbildningen. I denna un- Krigföring”.52 De måste även examineras

26 TIDSKRIFT med liknande förutsättningar och på samma Resultat och analys förmåga eller kunskap, varför endast teore- I detta avsnitt kommer först variablerna tiska kurser tagits i beaktande. Således faller meritvärden, urvalskriterierna samt studie samtliga kurser från kadetternas terminer 4 resultaten för OP 10-13 samt OP 11-14 och 5 bort. I övrigt har kursen ”Subarktisk att redogöras för. Därefter förs variabler- 53 Miljö” fallit bort då ett missförstånd led- na ihop i korrelationsanalyser. Variablerna de till att mer än hälften av kadetterna fick presenteras med deskriptiv statistik i form skriva omprov. Undersökningen syftar in- av diagram. Sedan redovisas samtliga vari- te till att mäta detta missförstånd. Från OP abler i en korrelationsmatris där även ge- T1-3 ingår därmed 8 gemensamma kurser, nomsnitt och spridningsvärden framgår. De av 11 möjliga, i denna undersökning. samband som är relevanta för besvarandet OP:s sjätte termin består av en gemen- av undersökningens fråga undersöks sedan sam teoretisk kurs ”Metod och självstän- vad avser sambandens styrka. digt arbete”.54 Denna kurs har inte slut- Meritvärde I hade en liknande spridning förts av OP 10-13 eller OP 11-14 då under- för både OP 10-13 och OP 11-14, vilket sökningen genomförs. För att få en uppfatt- åskådliggörs i Figur 3.1 samt 3.2. Spridningen ning om hur undersökningens resultat skul- för det nya meritvärdessystemet differentierade något mer, vilket ses i Figur 4.1 samt le påverkas av den kursen, kan man använ- 4.2. För meritvärde I innehöll den övre grup- da studieresultatet för OP 09-12 som refe- pen för OP 10-13 och OP 11-14 endast en rens. Jämförs OP 09-12 studieresultat före respektive inga individer. Samtidigt inne- och efter kursen ”Metod och självständigt höll den, för OP 10-13 samt OP 11-14, öv- arbete” framkommer att studieresultatet inre gruppen för meritvärde II 24 respektive 55 te påverkas nämnvärt. Detta förhållande 26 individer. antas även gälla för OP 10-13 och OP 11- Lämplighetsbedömningen för respektive 14, vilket är ett rimligt antagande eftersom kull ses i Figur 5.1 samt 5.2. För OP 10-13 kursinnehållet inte har ändrats nämnvärt ses 54 av 77 individer erhållit det högsta be- sedan OP 09-12. tyget. För OP 11-14 har 40 av 83 erhållit det

35 35 33 30 28 30 24 25 25 23

20 16 20 15 15 11 10 10 8 8 5 ANTAL ANTAL INDIVIDER ANTAL ANTAL INDIVIDER 5 3 5 1 0 0 0

MERITVÄRDE I MERITVÄRDE I

Figur 3.1. Meritvärde I för OP 10-13 Figur 3.2. Meritvärde I för OP 11-14

27 N r 3 juli/september 2015

35 35 29 30 30 26 24 25 25 20 17 20 17 14 14 12 15 15 10 10 4 5 5 2 ANTAL INDIVIDER ANTAL ANTAL INDIVIDER 1 0 0 0

MERITVÄRDE II MERITVÄRDE II

Figur 4.1. Meritvärde II för OP 10-13 Figur 4.2. Meritvärde II för OP 11-14

60 60 54

50 50 40 40 40 31 30 30 20 20 20 ANTAL ANTAL INDIVIDER ANTAL ANTAL INDIVIDER 12 10 10 3 0 0 0 0 0 1 20 40 0 1 20 40 LÄMPLIGHETSBEDÖMNING LÄMPLIGHETSBEDÖMNING Figur 5.1. Lämplighetsbedömning för OP 10-13 Figur 5.2. Lämplighetsbedömning för OP 11-14

30 30 28

25 25

19 20 20 17 20 16 16 15 13 15 11 10 10 ANTAL ANTAL INDIVIDER 5 ANTAL INDIVIDER 4 5 5 3 5 3 0 0 0

GYMNASIEBETYG GYMNASIEBETYG Figur 6.1. Gymnasiebetyget för OP 10-13 Figur 6.2. Gymnasiebetyget för OP 11-14

28 TIDSKRIFT högsta betyget. Samtidigt ses gymnasiebety- mellan meritvärde I och meritvärde II va- gets fördelning för kullarna i Figur 6.1 samt ra större för OP 10-13 än OP 11-14. Detta 6.2. En differens är tydlig mellan respektive kan i sig innebära att skillnaden mellan det kulls fördelning, där exempelvis den nedre gamla och nya systemet är mer påtagligt gruppen består av 5 individer för OP 10-13 för OP 10-13. men av inga individer för OP 11-14. De för övrigt få och svaga sambanden ur- Fördelningen av vitsordet mellan kullarna valskriterierna emellan skulle kunna tyda på kan beskådas i Figur 7.1 samt 7.2. För OP att de fångar upp olika delar av de sökan- 10-13, till skillnad från OP 11-14, ses inga des egenskaper och på så sätt bidrar till ur- individer i betygsgruppen 5 eller 10. valsprocessen på olika sätt. Ett sådant ex- Σ omtentor för respektive kull kan ses i empel är gymnasiebetyget som visade svaga Figur 8.1 samt 8.2. Fördelningen förefaller samband överlag. Detta skulle kunna bety- sig lika mellan kullarna. Antalet kadetter da att de studieresultat som gymnasiebety- som har skrivit minst en omtenta uppgår i get samvarierar med troligtvis inte samva- mer än hälften för båda kullarna. rierar med de andra urvalskriterierna. Σ VG för respektive kull kan ses i Figur Det starkaste sambandet fanns mellan Σ 8.3 samt 8.4. Även här förefaller sig fördel- omtentor och Σ IG, troligtvis eftersom IG på ningen lika mellan kullarna. Σ IG för res- en kurs är en förutsättning för att få skriva pektive kull kan ses i Figur 8.5 samt 8.6. en omtentamen. Eftersom Σ IG endast tar OP 11-14 ses här ha ett högre antal IG än hänsyn till att kadetten överhuvudtaget har OP 10-13. erhållit betyget IG på en kurs (d v s första tentamen resulterade inte i G eller VG), blir Analys av samband mellan sambandet med Σ omtenta inte ”1”. Detta undersökningens variabler är fördelaktigt då vi vill mäta studieresultatet på olika sätt för att få en så komplett Lämplighetsbedömningen visade inga signi- bild som möjligt. fikanta samband med någon variabel förutom Ett negativt samband mellan Σ omtentor meritvärde II. Enligt den nya sammanväg- och Σ VG är också rimligt, då undersök- ningsformeln har lämplighetsbedömningen ningens mått av Σ VG endast mäter utfallet en stark influens, vilket kan ses i Tabell2 .1 av det första tentamentillfället. I och med på nästa sida. detta försakas ett tillfälle att uppnå betyget Vitsordets parametrar visade ett samband VG med att man erhåller IG och får skriva med varandra. En trolig orsak till detta är att en omtenta. vitsordets parametrar skiljde sig sällan mer De starkaste sambanden uppmättes mel- än 1 (d v s betygen 7-7 eller 7-8 är mer frek- lan gymnasiebetygen och studieresultaten. venta än betygen 7-9). Vitsordet visade för Detta tyder på att det finns belägg även för båda kullarna ett samband med meritvärde I, OP vad avser gymnasiebetygets prognostis- men endast OP 11-14 vitsord visade ett sam- ka validitet.56 band med meritvärde II. Gymnasiebetyget Lämplighetsbedömningen hade en visade på liknande vis ett samband för båda låg samstämmighet med studieresulta- kullarna med meritvärde I, men endast sam- ten. Detta kan ha många anledningar. band med meritvärde II för OP 11-14. Lämplighetsbedömningen syftar inte till att Med hänsyn till sammanvägningsformler- vara ett mått på individens akademiska för- nas utformning kommer därför sambandet måga. Orsaken skulle också kunna vara de

29 N r 3 juli/september 2015

45 45 40 40 40 33 33 35 35 31 29 30 30 28 28

25 21 25 20 20 15 15 15 12 9 ANTAL ANTAL INDIVIDER 8 8 ANTAL INDIVIDER 10 6 10 6 6 4 5 5 2 0 0 0 0 1 0 0 0 5 6 7 8 9 10 5 6 7 8 9 10 VITSORDSBETYG VITSORDSBETYG

Lämplighet i befattning Kunskaper och färdigheter Lämplighet i befattning Kunskaper och färdigheter Figur 7.1. Vitsordet för OP 10-13 Figur 7.2. Vitsordet för OP 11-14

30 30 26 25 25 25

20 20 18

15 13 13 15 13 11 10 9 10 7 6 ANTAL ANTAL INDIVIDER ANTAL ANTAL INDIVIDER 5 5 3 3 5 3 2 2 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Σ OMTENTOR Σ OMTENTOR

Figur 8.1. Σ Omtentor för OP 10-13 Figur 8.2. Σ Omtentor för OP 11-14

30 27 30 26 25 25 23

20 17 17 20

15 13 15 13

10 10

ANTAL ANTAL INDIVIDER 6

5 ANTAL INDIVIDER 4 5 5 5 3 0 1 0 0 0 1 2 3 4 5 6 0 1 2 3 4 5 6 Σ VG Σ VG Figur 8.3. Σ VG för OP 10-13 Figur 8.4. Σ VG för OP 11-14

30 TIDSKRIFT

30 30 26 25 25 25 20 20 20 17 15 15 15 13 10 9 10 8 10 8 6 ANTAL ANTAL INDIVIDER ANTAL ANTAL INDIVIDER 5 5 1 1 1 0 0 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 0 1 2 3 4 5 6 7 Σ IG Σ IG Figur 8.5. Σ IG för OP 10-13 Figur 8.6. Σ IG för OP 11-14 statistiska egenskaperna hos lämplighetsbe- det visade samband med Σ IG för OP 11-14. dömningen som variabel.57 Om man ser till Även om korrelationen visar sig vara signi- lämplighetsbedömningens fördelningsdia- fikant så är det inte särskilt troligt att sam- gram för kullarna ser man att endast tre av bandet är kausalt, speciellt i beaktande av fyra värden är representerade. Denna sned- andra samband gentemot för studieresulta- fördelning skulle till del kunna förklara de tet som är låga. låga korrelationerna. Meritvärde II, som är Med de nämnda urvalskriteriernas sam- starkt påverkad av lämplighetsbedömning- band med studieresultaten i åtanke går det en, visar i sin tur låga samband med studie- att föreställa sig hur i sin tur meritvärde I resultatet. respektive meritvärdet II samvarierar med Vitsordets parameter Lämplighet i be- studieresultatet. För detta syfte kan man fattning visade ett samband med Σ VG för överväga de olika urvalssystemens utform- OP 10-13, och båda parametrarna i vitsor- ning, d v s att meritvärde I är en produkt

Variabler x̅ SD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Lämplighets 1 bedömning 33,29 10,94 – Lämplighet i 2 befattning 7,58 0,8 0,01 – Kunskaper & 3 färdigheter 7,62 0,8 -0,05 0,51* – 4 Gymnasiebetyg 17,62 3,01 -0,18 -0,02 -0,09 – 5 Meritvärde I 35,02 10,96 -0,06 0,49* 0,54* 0,46* – 6 Meritvärde II 66,12 10,85 0,96* 0,11 0,03 0,09 0,14 – 7 Σ omtentor 1,26 0,28 0,1 0,03 -0,01 -0,46* -0,24* -0,02 – 8 Σ VG 0,18 0,19 0,03 0,30* 0,14 0,25* 0,30* 0,13 -0,52* – 9 Σ IG 0,28 0,21 0,11 -0,07 -0,11 -0,54* -0,38* -0,05 0,93* -0,52* –

Tabell 2.1. Medelvärde ( x̅), spridningsvärde (SD) samt korrelationsmått (r) för OP 10-13. Samtliga test var 2-sided. (* Korrelationen var signifikant vid p < 0,05)

31 N r 3 juli/september 2015

Variabler x̅ SD 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Lämplighets 1 bedömning 26,89 14,14 – Lämplighet i 2 befattning 7,67 0,98 0,17 – Kunskaper & 3 färdigheter 7,52 0,99 0,09 0,57* – 4 Gymnasiebetyg 17,78 2,35 0,17 0,08 0,2 – 5 Meritvärde I 37,59 11,79 0,19 0,72* 0,77* 0,49* – 6 Meritvärde II 59,87 15,12 0,98* 0,28* 0,22* 0,34* 0,35* – 7 Σ omtentor 1,26 0,25 -0,06 -0,18 -0,19 -0,41* -0,41* -0,15 – 8 Σ VG 0,2 0,18 0,17 0,1 0,05 0,48* 0,31* 0,25* -0,59* – 9 Σ IG 0,24 0,23 -0,05 -0,22* -0,24* -0,40* -0,43* -0,14 0,98* -0,59* –

Tabell 2.2. Medelvärde ( x̅), spridningsvärde (SD) samt korrelationsmått (r) för OP 11-14. Samtliga test var 2-sided. (* Korrelationen var signifikant vid p < 0,05)

av urvalskriteriernas faktorer och att me- rsp t df p ritvärde II är en summa av urvalskriterier- Σ omtentor -0,009 0,086 1/80 0,932 nas termer. Därför ter sig det låga samban- Σ VG 0,092 0,943 1/80 0,348 det mellan meritvärdet II och urvalskriteri- IG 0,003 0,028 1/80 0,977 erna inte särskilt märkligt, detsamma gäller Σ det medelsamband mellan meritvärde I och Tabell 3. Semi-partial korrelationsanalys mellan urvalskriterierna. meritvärde II och studieresultatet för OP 11-14. rsp: semi-partial korrelationskoefficient. Analys av sambandens styrka I Tabell 4.1 samt 4.2 filtreras gymnasiebe- Gymnasiebetyget visade överlag de star- tyget ut ur meritvärde I. Detta för båda kul- kaste sambanden med studieresultatet. larna eftersom signifikanta värden uppmät- Samtidigt visade de olika meritvärden sam- tes i båda fall. Utan gymnasiebetygets inver- band med studieresultatet. Det går att fil- kan visar sig sambandet mellan meritvärde trera bort gymnasiebetygets influens ur I och studieresultat inte vara signifikant i4 meritvärden och därmed undersöka hur av 6 fall. De sambanden som fortfarande är bra de respektive meritvärden samvarierar signifikanta är de mellanΣ omtentor samt Σ med studieresultaten utan gymnasiebety- IG och studieresultatet för OP 11-14. get. Endast sambandet mellan meritvärde II och studieresultatet för OP 11-14 kom- rsp t df p mer att undersökas vidare, eftersom det omtentor -0,031 -0,300 1/74 0,766 var det enda sambandet som visade ett sig- Σ nifikant utslag. Det som framgår i Tabell Σ VG 0,209 1,902 1/74 0,061 3 är att utan gymnasiebetyget är samban- Σ IG 0,145 -1,504 1/74 0,137 den mellan meritvärde II och studieresul- Tabell 4.1 Semi-partial korrelationsanalys mellan tatet låga. meritvärde I och studieresultatet för OP 10-13

32 TIDSKRIFT

rsp t df p r 95 % CI

Σ omtentor -0,244 -2,480 1/80 0,015 Σ omtentor -0,41 -0,57 till -0,21 VG 0,48 0,29 till 0,63 Σ VG 0,083 0,850 1/80 0,401 Σ Σ IG -0,40 -0,56 till -0,20 Σ IG 0,265 -2,690 1/80 0,009

Tabell 4.2 Semi-partial korrelationsanalys mellan Tabell 6.2 Konfidensintervall för gymnasiebetyget meritvärde I och studieresultatet för OP 11-14 ställt mot studieresultatet för OP 11-14

Vidare ställs meritvärde I mot Σ omtentor samt Σ IG i ett konfidensintervall i Tabell5 . Slutsatser Mest sannolikt är det redan kända värdet, r. Frågan undersökningen syftade till att be- Intervallet i tabellen nedan visar hur r kan svara var: vad är konsekvenserna av den variera med 95 % sannolikhet. nya viktningen för meritvärdessystemets prognostiska validitet för studieresultatet? r 95 % CI Den nya viktningen av meritvärdet (merit-

Σ omtentor -0,414 -0,43 till -0,03 värde II) synes skilja sig från den föregåen- Σ IG -0,425 -0,45 till -0,05 de viktningen (meritvärde I) vad avser dess prognostiska validitet mot studieresultatet. Tabell 5. Konfidensintervall för meritvärde I ställt Det som kan observeras från undersökning- mot studieresultatet för OP 11-14. 95 % CI: ens resultat är att meritvärde II och studie- 95 % konfidensintervall. resultatet hade ett överlag svagt samband. Meritvärde II är beroende av urvalskriteri- Gymnasiebetygets sannolika samvariation ernas värde. Det kan därmed aldrig preste- med studieresultatet ses i Tabell 6.1 samt ra bättre än summan av dessa.58 I detta fall 6.2. I 5 av 6 fall ses ett samband, även vid visade det sig att alla urvalskriterier, förut- det i princip sämsta tänkbara värdet, mellan om gymnasiebetyget, hade ett svagt sam- gymnasiebetyget och studieresultatet. Med band med studieresultatet. tanke på tidigare forskning vad avser gym- Vitsorden tycks inte kunna utgöra en nasiebetyget är det mer sannolikt att dess prediktion för studieresultatet för varken OP 10-13 eller OP 11-14. Detta gäl- lägre samband med Σ VG och studieresultatet för OP 10-13 är det avvikande resulta- ler även lämplighetsbedömningen som samvarierar svagast med studieresultatet. tet, snarare än att alla andra samband mel- Lämplighetsbedömningen utgör hälften av lan gymnasiebetyget och studieresultatet är det totala värdet av meritvärde II vilket inne- tillfälligheter. bär att meritvärde II prognostiska validitet kommer att påverkas kraftigt av lämplig- hetsbedömningens låga samvariation med r 95 % CI studieresultatet. Σ omtentor -0,46 -0,62 till -0,26 Meritvärde I visade större samband med Σ VG 0,25 0,03 till 0,45 studieresultatet. Detta tyder på att den fö- IG -0,54 -0,62 till -0,36 Σ regående viktningen av urvalskriterierna är Tabell 6.1 Konfidensintervall för gymnasiebetyget lämpligare för att premiera högre studiere- ställt mot studieresultatet för OP 10-13 sultat. Det uppställda konfidensintervallet

33 N r 3 juli/september 2015 visar att sambandet mellan meritvärde I och Studieresultatet tycks ha en liknande för- studieresultatet för OP 11-14 i bästa fall är delning mellan OP 10-13 samt OP 11-14. medelstarkt. Därför är det svårt att uttala sig Om fördelningen hade varit annorlunda om meritvärde I prediktiva värde för studiere- skulle även meritvärdenas och urvalskrite- sultatet. Särskilt svårt blir det när man betän- riernas samband med dem kunna vara an- ker att detta samband endast framträdde för norlunda. OP 11-14. Söktrycket till OP 10-13 var högre än till Enligt Bäccman och Wolgers tidigare forsk- OP 11-14.62 Om man ser till Tabell 2.1 samt ning tycks meritvärde I visa ett av de star- Tabell 2.2 har OP 10-13 högre genomsnitt- kaste sambanden med studieresultatet.59 Den ligt meritvärde II än OP 11-14. Om urvals- forskningen tog inte hänsyn till gymnasiebe- grupperna antas vara liknande båda åren, tyget eller vitsordet som ingick i meritvär- kan det antas att det krävdes högre merit- de I. Det kan inte uteslutas att de samband värde II för de kadetter som blev antagna som mättes i deras undersökning även de till OP 10-13 än motsvarande kadetter för var orsakade av gymnasiebetyget. OP 11-14.63 Det tycks att gymnasiebetyget är den främ- Lämplighetsbedömningen påverkar starkt sta prediktorn för studieresultatet, sett till meritvärde II och var genomsnittligt högre OP:s urvalskriterier. Enligt Cliffordson och för OP 10-13 än för 11-14. Det skulle kun- Berndtsson60 samt Svensson et al61 forskning na vara orsakat av det högre söktrycket till visade gymnasiebetyget även ett gott sam- OP 10-13, men även vara orsakat av att band med studieresultatet på civil högskola. Totalförsvarets Rekryteringsmyndighet, som Även om OP undervisas på en militär hög- utför bedömningarna, anpassade sina krite- skola kan detta samband uppmätas, vilket rier för lämplighetsbedömningens betyg. skulle kunna tala för utbildningens likheter Undersökningens slutsatser förklarar gym- med civil högskoleutbildning. nasiebetygets förhållandevis goda prognostiska validitet. De i undersökningen uppmätta Diskussion korrelationerna är mått på linjära samband. Ett mycket högt gymnasiebetyg i förhållan- Sett till den prognostiska validiteten verkar de till utbildningens innehåll anser dock be- meritvärde II innebära en försämring gen- skriva den sökande som överkvalificerad.64 temot meritvärde I. Detta kan vara orsa- Det finns en risk att en överkvalificerad -in kat av lämplighetsbedömningens låga sam- divid kan genomföra OP med sämre stu- band med studieresultatet. Samtidigt visar dieresultat i förhållande till gymnasiebety- gymnasiebetyget den förhållandevis star- get. Detta då det antas att den överkvalifi- kaste prognostiska validiteten. cerade inte stimuleras av nivån på OP. Det Om undersökningen kunnat omfatta samt- är då möjligt att gymnasiebetyget inte står liga sökande individer och inte bara de an- i direkt proportion till studieresultatet ut- tagna till OP hade troligtvis sambandet vi- an att sambandet är kurvlinjärt.65 Detta bör sat sig vara starkare mellan variablerna, ef- gälla samtliga urvalskriterier. tersom den ökade mångfalden i urvalet ha- Ett problem som kan uppstå i forskning de tillåtit högre spridning. Det finns sam- om testvaliditet är att urvalet som under- tidigt ingen anledning att tro att de rela- söks är selekterat med avseende på testda- tiva förhållandena mellan sambanden ha- ta, i detta fall meritvärdet samt urvalskri- de skiljt sig. terierna. Detta beror på att man antagit

34 TIDSKRIFT en delgrupp av alla sökande till en utbild- dan personer som har de rätta egenskaperna ning. Urvalskriterier, meritvärden och stu- men saknar akademiska ambitioner. Goda dieresultat representerar endast de individer potentiella officerare riskerar härigenom att som blev antagna till utbildningen. De som aldrig ges möjligheten att bli officerare.”70 antas är ofta systematiskt annorlunda och Det kan vara så att ”akademiska ambitio- mindre varierande än det ursprungliga urva- ner” och ”de rätta egenskaperna” är svå- let, d v s alla som sökte OP. Ett exempel på ra att förena. Huruvida gymnasiebetyget detta är vitsordets skala, som i urvalet kan har en ”stor” vikt för krav och urval till variera mellan 1-10. De kadetter som slut- OP, d v s meritvärde II, kan och bör fort- ligen antogs har samtidigt endast en skala satt diskuteras. från 5-10, vilket begränsar måttet.66 Detta Denna undersökning studerar enbart OP:s är ett uttryck för ”restriction of range”, allt- teoretiska kurser, därför kan endast den så en begränsning i spridning.67 prognostiska validiteten för dessa värde- Liknande begränsning av spridning kan ras. Samtidigt tycks de praktiska kurserna ha påverkat meritvärde II av två skäl. Det inte påverka kadetternas möjlighet att er- första är att meritvärde II var den variabel hålla examen i samma utsträckning som de som låg till grund för urvalet av de kadetter teoretiska kurserna.71 Optimalt hade varit som deltog i undersökningen. Därmed har om meritvärdet hade haft ett högt samband resterande part av urvalet bortfallit i större med studieresultatet och individens presta- utsträckning än för de andra urvalskriteri- tioner i yrket.72 erna. Det andra skälet är att lämplighetsbe- Syftet med OP är att skapa förutsättning- dömningen dels har en stor påverkan på me- ar för kadetternas framtida yrkesutövande i ritvärde II och dels att det påvisar en sned FM. Därför borde kadetternas prestationer fördelning. Det går inte att belägga att re- under utbildningen kunna predicera kadet- sultaten skulle vara orsakade av dessa svag- ternas framtida prestationer i sitt yrkesverk- heter inom ramen för den genomförda un- samma liv. Om så inte är fallet kan det ty- dersökningen. Med hänsyn till detta tycks da på utbildningsmålen inte taktar med de meritvärde II prognostiska validitet för stu- krav som yrket sedan ställer.73 Om OP ut- dieresultatet vara väldigt skört. bildningsinnehåll överensstämmer väl med Denna undersöknings resultat ger belägg professionens krav understryker denna un- för att individer som lyckas i en skolform dersökning gymnasiebetygets prediktion för sannolikt även lyckas i en annan, vilket stäm- ett gott studieresultat. Vill FM och FHS sä- mer överens med Cliffordson och Berndtsson kerställa ett gott studieresultat vid OP och (2007) samt Svensson et al. (2001) studier. därmed minska risken för att kadetter in- Cliffordson och Berndtsson hävdar i sin stu- te klarar av utbildningen, borde influen- die att det kanske just är gymnasieutbildning- sen av gymnasiebetyget i OP:s urvalssys- ens långa period68 och många olika lärares tem stärkas. inflytande som ger betyget dess reliabilitet.69 Om inte OP skapar goda förutsättning- En del forskare hävdar att gymnasiebetyget ar för kadetternas framtida yrkesutövan- har för stor inverkan på urvalet: de kan det tyda på att utbildningsmålen in- ”Gymnasiebetygen har stor vikt i krav på te taktar med de krav som yrket ställer. Då och urval av elever till OP. Det finns en risk denna undersökning varken analyserar de att kunskapsinhämtning, däribland meka- praktiska delarna av OP eller värderar hu- nisk sådan – ’korvstoppning’ – tränger un- ruvida nyutexaminerade från OP är lämp-

35 N r 3 juli/september 2015

liga officerare kan det vara av värde att stu- Då meritvärdet både syftar till individers dera detta vidare. lämplighet för utbildning och för yrket där- ”Validering av tester är en dyrbar och efter, vore det även intressant att mäta indi- tidskrävande aktivitet. Data på arbets- vidernas prestationer i yrket. En sådan un- resultat måste insamlas och relateras till dersökning har genomförts tidigare på offi- 74 testresultaten.” Utvecklingen av OP bör cerare, där slutsatsen var att slutbetyget var genomföras kostnadseffektivt. Därför är den bästa prediktorn för yrkesframgång.76 det viktigt att ett stabilt urvalssystem ska- Vidare borde studeras huruvida studiere- pas. Att konstant följa upp urvalssystems sultaten påverkas av hur FM belönar indi- förändring är i sig inte kostnadseffektivt. vider i olika avseenden, vilket bland annat Därför kan det vara lämpligt att olika sam- kan öka motivationen för goda studieresul- arbeten söks för fortsatt utveckling av OP, tat och officersexamen. förslagsvis kring motsvarande utbildningar utomlands.75 I dessa samarbeten kan jäm- förelser göras och bredare analysunderlag inhämtas. Författaren är fänrik i flottan.

Noter

1. Från Officersprogrammet, OP10 -13. 9. op cit, Nordlund, Peter, se not 2, s 19-23, Originaltitel: ”Urvalskriteriernas prognostis- 25-27. ka validitet för studieresultatet vid officers- 10. försvarsmaktens strategiska inriktning, programmet”. Kurs: 1OP147 Självständigt HKV LEDS INRI, Slutligt FML-underlag arbete (18 hp). Krigsvetenskap; metod och Försvarsmaktens strategiska inriktning, självständigt arbete. Handledare: Jerker Bilaga 3. s 16. Widén. Bitr handledare: Karl Sörenson. 11. op cit, Nordlund, Peter, se not 2, s 39-40. 2. nordlund, Peter: Officersutbildning 12. sjöberg, Lennart; Bäccman, Charlotte och – i Sverige och internationellt, FOI, Gustavsson, Björn: Personlighetstestning Totalförsvarets Forskningsinstitut, vid antagning till FHS officersutbildning, Avdelningen för Forskningsstödsvarsanalys Försvarshögskolan, institutionen för ledar- 2012, s 7. skap och management, One Digitaltryck i 3. se respektive OP kulls utbildningsplan på Karlstad AV 2011, s 3. www.fhs.se/sv/utbildning/officersprogram- 13. ibid, s 46. met/utb-och-kursplaner/op-10-13/#content 14. soU 1970:12, Värnpliktstjänstgöringens ci- för OP 10-13 (2013-05-01), samt www.fhs. vila meritvärde, Esselte Förlag, s 60-62. se/sv/utbildning/officersprogrammet/utb-och- 15. för vidare förklaring av begrep- kursplaner/op-11-14/#content för OP 11-14 pet se www.psykologiguiden.se/www/ (2013-05-01). pages/?Lookup=validitet (2013-05-11) 4. Brehmer, Berndt: Från yrke till profession, 16. se Antagningsordning för utbildning Försvarshögskolan, Stockholm 2011, s 13. på grundnivå och avancerad nivå vid 5. svensk Författningssamling, 1993: 1003; Försvarshögskolan (2007). Högskoleförordningen, 7 kap. 17. Bäccman, Charlotte och Wolgers, Gerhard: 6. se Brehmer, Berndt: Från yrke till profession, Utvärdering av officersurvalet till Försvarshögskolan, Stockholm 2011. Officersprogrammet vid Militärhögskolan 7. larsson, Gerry och Kallenberg, Kjell: Karlberg, Karlstads universitet, Karlstad Direkt ledarskap, Försvarshögskolan/ 2012, s 36. Försvarsmakten, Syllabus AB 2006, s 307. 18. ibid, s 36. 8. ibid, s 307. 19. op cit, Nordlund, Peter, se not 2, s 7.

36 TIDSKRIFT

20. op cit, Bäccman, Charlotte och Wolgers, Karlberg, Karlstads universitet, Karlstad Gerhard, se not 17, s 19. 2012. 21. larsson, Gerry; Bergh, Ulf; Nilsson, Anders; 35. för Lämplighetsbedömningens utformning, Aasa, Mikael; Lindgren, Johan; Mildenberger, se Beskrivning av lämplighetsbedömning in- Christer och Peterson, Oscar: Utvärdering av för antagning till Officersprogrammet, s 1-3. antagningskraven och antagningsprocessen 36. op cit, Bäccman, Charlotte och Wolgers, för Officersprogrammet, Försvarshögskolan, Gerhard: se not 17, s 45. One Digitaltryck i Karlstad AV 2011, s 4. 37. ibid, s 46. 22. op cit, Bäccman, Charlotte och Wolgers, 38. Skoglund, Daniel: ”Färre söker till officers- Gerhard, se not 17, s 29. programmet”, Officerstidningen, nummer 6 23. op cit, Nordlund, Peter, se not 2, s 7. år 2012, s 4. 24. cliffordson, Christina och Berndtsson, Åsa: 39. kadetternas urvalskriterier och studie- Samband mellan betyg i gymnasieskolan och resultat inhämtades från Totalförsvarets prestationer i högskolan, Högskoleverket, Rekryteringsmyndighet (tidigare Pliktverket) Stockholm 2007, s 10. samt kadettbataljonen vid Militärhögskolan 25. ibid, s 5. Karlberg. Vid hanterandet av personliga upp- 26. svensson, Allan; Gustafsson, Jan-Eric och gifter knutna till kadetternas urvalskriteri- Reuterberg, Sven-Eric: Högskoleprovets er och studieresultat tilldelades varje kadett progno s värde, Högskoleverket, Stockholm ett undersökningsnummer, därefter raderades 2001, s 7-8. namnet. Detta tillät undersökningens genom- 27. Beskrivning av lämplighetsbedömning in- förande med bevarande av kadetternas inte- för antagning till Officersprogrammet, gritet. www.fhs.se/Documents/Externwebben/ 40. Antagningsordning för utbild- utbildning/Kurser/OP/Beskrivning %20 ning på grundnivå och avancerad ni- av %20 l %C3 %A4mp lighets- vå vid Försvarshögskolan (2008), bed %C3 %B6mningen %20 Försvarshögskolan, beteckning 1484/7:1, inf %C3 %B6r %20antagning %20till %20 s 7-9. Officersprogrammet.pdf 2013( -04-10), s 2. 41. ibid (2009), s 7-9 samt ibid (2010), s 7-9. 28. ibid, s 2. 42. för framtagningen av meritvärde I formu- 29. se Hyllengren, Peder: De första officerarna lerades vitsordet i en faktor, se ibid (2008), i Försvarsmakten med en akademisk yrkes- s 7-9. examen, ILM Serie I:64, Försvarshögskolan 43. ibid (2010), s 13. 2010. 44. Beskrivning av lämplighetsbedömning in- 30. se Larsson, Gerry; Bergh, Ulf; Nilsson, för antagning till Officersprogrammet, www. Anders; Aasa, Mikael; Lindgren, Johan; fhs.se/Documents/Externwebben/utbildning/ Mildenberger, Christer och Peterson, Oscar: Kurser/OP/Beskrivning %20av %20 l %C3 Utvärdering av antagningskraven och an- %A4mplighetsbed %C3 %B6mning en %20 tagningsprocessen för Officersprogrammet, inf %C3 %B6r %20antagning %20till %20 Försvarshögskolan, One Digitaltryck i Officersprogrammet.pdf( 2013-04-10), s 1-3. Karlstad AV 2011. 45. ibid, s 3 31. se Larm, Michael: Officersutbildningens 46. op cit, Nordlund, Peter, se not 2, s 36. akademisering. En studie av yrkesidenti- 47. Antagningsordning för utbild- tet i förändring, Pedagogiska institutionen, ning på grundnivå och avancerad ni- Stockholms Universitet 2009. vå vid Försvarshögskolan (2007) samt 32. se Bäccman, Charlotte och Wolgers, Antagningsordning för utbildning på Gerhard: Utvärdering av officersurvalet till grundnivå och avancerad nivå vid Officersprogrammet vid Militärhögskolan Försvarshögskolan (2008) Karlberg, Karlstads universitet, Karlstad 48. tidigare har denna parameter benämnts 2012. ”uppförande”, och kunde variera från 0-10. 33. cti, eller ”Commander trait inventory”, är 49. op cit, Nordlund, Peter, se not 2. s 36. ett psykologiskt attitydsprov som utförs vid 50. kurskod 1OP155, för mer info se urvalet till OP. Försvarshögskolans hemsida www.fhs.se 34. se Bäccman, Charlotte och Wolgers, 51. kurskod 1OP115, för mer info se ibid. Gerhard: Utvärdering av officersurvalet till 52. kurskod 1OP144, för mer info se ibid. Officersprogrammet vid Militärhögskolan 53. kurskod 1OP146, för mer info se ibid.

37 N r 3 juli/september 2015

54. kurskod 1OP147, för mer info se ibid. 67. se onlinestatbook.com/2/describing_bivaria- 55. korrelation (r) för kursens utfall gentemot: Σ te_data/restriction_demo.html (2013-05-14) omtentor = 0,97; Σ VG = 0,97; Σ IG = 0,93. 68. op cit, Svensson, Allan; Gustafsson, Jan-Eric 56. Jmf. Cliffordson, Christina och Berndtsson, och Reuterberg, Sven-Eric, se not 26, s 7. Åsa: Samband mellan betyg i gymnasieskolan 69. cliffordson, Christina: De målrelaterade be- och prestationer i högskolan, Högskoleverket, tygens prognosförmåga, Institutionen för Stockholm 2007, s 55-58. omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan 57. se Figur 5.1 samt 5.2, s 17. Trollhättan/Uddevalla 2004, s 2-3. 58. se Figur 2, sammanvägningsformel för merit- 70. op cit, Nordlund, Peter, se not 2, s 43. värde II, s 10. 71. op cit, Bäccman, Charlotte och Wolgers, 59. op cit, Bäccman, Charlotte och Wolgers, Gerhard, se not 17, s 46. Gerhard, se not 17, s 43. 72. Jmf Svensson, Allan; Gustafsson, Jan-Eric 60. op cit, Cliffordson, Christina och och Reuterberg, Sven-Eric: Högskoleprovets Berndtsson, Åsa, se not 24, s 5. progno s värde. Högskoleverket, Stockholm 61. op cit, Svensson, Allan; Gustafsson, Jan-Eric 2001. och Reuterberg, Sven-Eric, se not 26, s 7-8. 73. se Nordlund, Peter: Officersutbildning 62. för OP 10-13 var det 8,4 sökande per utbild- – i Sverige och internationellt, FOI, ningsplats men för OP 11-14 endast 5,0 sö- Totalförsvarets Forskningsinstitut, kande per utbildningsplats enligt Skoglund, Avdelningen för Forskningsstödsvarsanalys Daniel: ”Färre söker till officersprogram- 2012, Särskilt kapitel 4, 5 och 6. met”, Officerstidningen, nummer 6 år 2012, 74. op cit, Sjöberg, Lennart; Bäccman, Charlotte s 4. och Gustavsson, Björn, se not 12, s 3. 63. Meritvärde II utgör OP 10-13 samt OP 11- 75. förslagsvis inom ramen för nordiskt sam- 14 grund för antagning. arbete inom NORDEFCO och ”Pooling & 64. itPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Sharing” (FM SI). Under- och överutbildning på 2000-talets ar- 76. hedlund, Carl: Betygens och andra progno- betsmarknad, A2001:006 (2001), s 20. sinstruments överrensstämmelse med yrkes- 65. se spssakuten.wordpress.com/2012/03/31/ framgång, Pedagogisk-psykologiska insti- guide-regressionsanalys-med-kurvlinjara-ef- tutionen, Lärarhögskolan i Malmö 1972, s, fekter (2013-05-15) 10:6. 66. Pallant, Julie: SPSS survival manual, Open University Press, McGraw-Hill Education 2007, s 121-122.

38 HANDLINGAR Ekonomi – en krigsvetenskap? Inträdesanförande i KKrVA avd V den 18 april 2012 av Peter Nordlund

Résumé Is Economics a War Science? The author of this article argues that it is and explains why. The main focus of economics in the defence has traditionally been accounting. But economics is much more than this. Economic analysis is needed in most decisions made in the defence sector. The economic dimension is always present – does the produced value corre- spond with the costs for the resources used to produce it? It is essential to handle economics as an integrated and iterative element in management decisions, control, evaluation and follow-up. The value of economic analysis and considerations is often multiplied when paired with other war sciences. The article briefly describes the history of economics as a science and some of its theories. The specific economic conditions in the defence sector means that general economic theory and models have to be adapted to the defence sector. That is why special defence economists exist.

i detta anförande argumenterar jag för och varför? Författaren hävdar att så är fal- ekonomin som vetenskap och dessutom let och förklarar också varför. som en krigsvetenskap. I slutet titeln på Ekonomi aldrig intagit en central plats anförandet har jag valt att sätta ett fråge- i KKrVA:s verksamhet och få personer har tecken som jag i artikeln hoppas kunna er- blivit invalda på grundval av meriter inom sätta med en punkt eller t o m räta ut till ekonomiområdet även om det funnits eko- ett utropstecken. nomer inom KKrVA. Även här har tradi- Ekonomi har i vetenskapliga sammanhang tionella militära vetenskaper rankats högt ofta behandlats som en katt bland hermeli- – krigsvetenskap, militär teknik och säker- nerna och som en mindre ädel kunskap än hetspolitik. Har då ekonomi en plats bland de traditionella vetenskaperna. Detta visas dessa vetenskaper? bl a av att ekonomi inte fick plats bland de Ja, hävdar jag. I artikeln visas att eko- vetenskaper som befanns så viktiga att de nomiska överväganden kommer in i alla skulle belönas när Nobelpriset instiftades år led av försvarets verksamhetslogik, popu- 1901. Först år 1968 fick ekonomin, i des- lärt benämnd spårbarhetskedjan, från om- sa sammanhang, ett eget pris men inte ett världsanalys, via förmågor, insatsorganisa- Nobelpris. Priset har istället benämningen tion och krigsförband till förbandsproduk- ”Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk veten- tionen. Sammanhangen mellan ”svarta hål” skap till Alfred Nobels minne”. och ”vita moln” i försvarsstyrningen för- I denna artikel, byggd på inträdesanföran- klaras. Ett tydligt budskap är att verksam- det, förklarar jag vad ekonomi är och åter- hetsöverväganden ska integreras med eko- ger kortfattat ekonomins historia som ve- nomisk analys för att säkerställa bästa av- tenskap. Är då ekonomi en krigsvetenskap vägning mellan nytta/effekt och resursför-

39 N r 3 juli/september 2015 brukningen för att producera denna nytta/ där rätten tillhör en namngiven person. De effekt. Detta integrerande synsätt har inte nya betalningssätten med kredit- och bank- alltid återspeglats i styrningen av försvaret kort som är knutna till viss person har dock där verksamhet och ekonomi ofta hanterats gjort fysiska pengar mindre viktiga för han- separerat. Resonemangen och en del av de deln av varor och tjänster. I botten garante- principiella problemen i försvarets ekonomi rar dock fortfarande staten, via Riksbanken, detta orsakat illustreras med exempel. pengarnas värde. Pengarna är genom detta system bärare Vad är ekonomi? av möjligheter att förfoga över resurser. De monetära enheter som anges på pengarna i Ekonomi kommer från det grekiska, nå- form av antal kronor, euro, dollar, pund etc got ironiskt i dessa tider av krispaket till är ett sätt att bestämma hur mycket resurser Grekland, ordet oikonomia som betyder man kan förfoga över. Dessa enheter, såsom att hushålla med knappa resurser. Ekonomi kronor, kan ses måttenheter för att mäta oli- som vetenskap beskrivs i liknande termer: ka resursers värde. De kan ses ekonomins studier av hur knappa resurser på bästa motsvarighet till centimeter, liter, kilo o s v. sätt fördelas mellan olika konkurrerande Låt vara att de förekommer i många vari- användningsområden. anter (olika valutor) och inte har ett kon- Pengar är enbart ett smidigt sätt att by- stant värde över tiden p g a förändringar i ta varor, tjänster och resurser med varandra penningvärdet (oftast inflation). som inte förutsätter direktbyten av varor/ Det är istället hushållningen av de resur- tjänster med lika värde utan smidiga byten i ser vars värde mäts med pengar som står i flera led med många människor inblandade. centrum för ekonomin som vetenskap, den Sedlar (och även mynt) är teknisk skuldsed- s k reala ekonomin. Den nytta som skapas lar utställda av staten som garanterar dess när resurserna används och förbrukas ska värde och utbytbarhet mot varor, tjänster ha ett högre värde än de förbrukade re- och resurser. De är tekniskt också s k inne- surserna. Dessutom ska nyttan helst ha ett havarpapper, då rätten inte är knuten till högre värde än vad en annan användning viss person utan innehavaren för stunden av resurserna skulle ha medfört. Detta be- äger de rättigheter som följer av skuldse- nämns i ekonomin som ”alternativkostna- deln till skillnad från personliga skuldebrev den” och är ett centralt begrepp inom eko-

Ekonomi handlar alltså inte om detta, d v s pengar som många tycks tro utan om god hushållning med resurser.

40 HANDLINGAR nomivetenskapen. Ekonomi är sålunda lä- Skolastiken når sin kulmen under 1200-ta- ran om hur knappa resurser fördelas på bäs- let företrädd kanske främst av Thomas av ta sätt mellan olika konkurrerande använd- Aquino. Skolastikerna såg på de ekonomis- ningsområden. ka frågorna ur ett filosofiskt och teologiskt De flesta överväganden och beslut har bå- perspektiv. de en resursdimension (resursförbrukning- Merkantilismen uppstod i Europa under en) och en nyttodimension (värdet av resul- 1500-talet och utövade stort inflytande på tatet av resursförbrukningen). Så på något det ekonomiska tänkandet långt in på 1700- sätt är ekonomi närvarande i mycket av vad talet. Merkantilisterna pekade på vikten av individer, organisationer och stater företar ekonomisk centralisering och en positiv han- sig och bör därför utgöra ett inslag i, stort delsbalans för att staten skulle ackumulera sett, all verksamhet. Ekonomi har också en ekonomiska tillgångar, inte minst ädla me- beteendevetenskaplig dimension och är där- taller. I protektionistisk anda försökte man för ett väsentligt inslag i all verksamhets- förhindra import genom tullar samtidigt som styrning. Jag brukar säga att ekonomin är export stimulerades. En av de främsta före- en vetenskap som studerar hur ekonomis- trädarna var Jean-Baptiste Colbert. ka och andra incitament påverkar beteen- År 1776 utkom Nationernas välstånd det hos individer, organisationer och natio- (”The Wealth of Nations”) av den skotske ner. Förståelse för detta är centralt i verk- filosofen Adam Smith. Detta verk anses ut- samhets- och ekonomistyrning. göra startpunkten för den moderna nationalekonomin. Adam Smith fjärmade sig från Ekonomins historia som synen på den starka staten med den påföl- vetenskap jande ekonomiska centraliseringen. Han fö- respråkade istället en fri marknad med liten Ordet ekonomi kommer som nämnt från statlig inblandning. Om staten lät individer det grekiska ordet oikonomi (=hushållning) på en fri marknad agera i sina egenintres- men anorna kan spåras redan till Assyrien för ca 4 000 år sedan. I antikens Grekland sen skulle det likt en osynlig hand gagna den ägnade sig bl a Platon och Aristoteles åt ekonomiska utvecklingen för de flesta indi- ekonomiskt tänkande. I ”Staten” resonerar viderna i nationen. Platon om arbetsfördelning och specialise- Efterföljare såsom den engelske ekonomen ring. Han pläderar för att en god arbets- David Ricardo utvecklade teorin om kom- fördelning leder till högre effektivitet viket parativa fördelar där han hävdar att en fri gagnar alla inom samhället. Aristoteles ut- handel mellan länder kan bidra till en god vecklar vissa ekonomiska tankar i de två arbetsfördelning och därmed bättre ekono- verken ”Politiken” och ”Etiken”. I dessa misk utveckling. Detta stod i stark kontrast berör han priser och värden samt pengar till den tidigare merkantilismen. och utbyten. Han pläderar också för privat En motreaktion mot de liberala idéerna ägande som anses befordra ansvarstagan- om fri marknad och kapitalism kom från so- de. Han ogillar pengar men accepterar cialisterna som förespråkade egendomsge- dem som ett nödvändigt ont. Han motsät- menskap. Den mest kände företrädaren var ter sig dock penningutlåning och tagande den tyske sociologen Karl Marx som i verket av ränta. Det gör också företrädarna för ”Kapitalet” talar för arbetsvärdesteorin som skolastiken med Bibeln som rättesnöre. säger att bytesvärdet på alla varor bestäms

41 N r 3 juli/september 2015

Några av de som bidragit till ekonomin som vetenskap – uppifrån och ned/vänster till höger: Platon, Thomas av Aquino, Jean-Baptiste Colbert, Adam Smith, Karl Marx, Knut Wicksell, John Maynard Keynes och Milton Friedman. av mängden mänsklig arbetskraft som åtgår I relativt modern tid uppstod den s k mo- vid produktionen av dessa varor. netarismen med den amerikanske ekonomen Den svenske ekonomen Knut Wicksell Milton Friedman som främste företrädare. gjorde under 1900-talets inledande decen- Teorin säger att inflationen beror på att pen- nier banbrytande insatser inom penningteori ningutbudet i ekonomin ökar. En av statens och konjunkturcykler m m. Han influerade uppgifter är därför att se till att utbudet av bl a den engelske ekonomen John Maynard betalningsmedel i ekonomin är stabilt. Keynes och den s k Stockholmsskolan med bl a Gunnar Myrdal och Bertil Olin. I de eko- Vad är vetenskap? nomiska tankar som föddes ur denna teo- riutveckling fick staten en roll i den ekono- Vetenskap brukar beskrivas som miska politiken. Regeringarna kunde däm- • Utveckling av tidigare okänd objektiv pa konjunktur-svängningarna genom att kunskap med systematiska metoder stimulera efterfrågan och ekonomisk till- växt under lågkonjunkturer och hålla till- • En kombination av empiri baka efterfrågan när risk för överhettning – prövande av hypoteser, teorier och fanns. Teorin kom att betecknas som ”key- modeller genom observation, expe- nesianismen”. riment etc

42 HANDLINGAR

och deduktion en mer av ett ”självspelande piano” istället – logisk slutledning, härledning av för att kräva ständig bevakning och kon- samband, teoretiskt modellbygge troll från organisationens sida. • Teorier som ger förklaringar och kan Inom försvarssektorn, och överhuvud- användas för förutsägelser taget inom den statliga sektorn, används inte incitament systematiskt för att säker- Den ekonomiska vetenskapen lever upp till ställa att aktörer, organisationer och indi- dessa kriterier där samband klarläggs såväl vider, handlar och agerar på ett ändamåls- genom empiri som genom deduktion. Det enligt sätt. Om organisationen kan definie- finns ett stort antal ekonomiska - model ra och klargöra önskvärt beteende och ge- ler som förklarar och beskriver samband nom olika incitament stimulera detta bete- som påverkar den ekonomiska utveckling- ende i sin styrning av individerna i organi- en. Ekonomiska modeller används för för- sationen har man skapat ett kraftfullt styr- utsägelser och prognoser. Ekonomiska in- ningsverktyg. citament används för att skapa önskvärda beteenden inom organisationer och sam- Produkten ”Försvar” och hällsliv. Dessa bygger på antaganden om hur individer agerar på olika ekonomiska dess prisbildning och incitament. kostnadsutveckling Om jag skulle bygga en modell och bara fick använda en oberoende variabel för Kan försvaret hanteras enligt allmänna att förutsäga en aktörs beteende skulle jag, ekonomiska teorier? Både ja och nej. All med risk för att bli beskylld för att ha ett män ekonomisk teori kan definitivt använ väldigt materialistiskt synsätt, välja ekono- das med visst omdöme för att studera för- miskt utfall för aktören vid olika handlings- svarsekonomiska förutsättningar. Man bör alternativ. Jag tror att den variabeln, utom dock vara medveten och beakta de specifi- (tack och lov) i mycket emotionella situa- ka förutsättningar som gäller försvaret och tioner som t ex kärlek och andra nära rela- dess ekonomi. tioner, skulle ge det största förklaringsvär- För att förstå hur skillnader i prisbildning det till aktörernas agerande. och prisutveckling kan uppstå mellan för- Många ekonomimiska teorier bygger just svar och andra sektorer i samhället är teo- på antagandet om ”economic man” – en rin om prisbildning en utgångspunkt. Hur människa som agerar för att öka den eg- bestäms då priset på en marknad? Priset på na ekonomiska nyttan. I modeller för indi- en vara eller tjänst på en marknad bestäms viders, organisationers och staters ageran- av utbudet och efterfrågan på ifrågavarande de torde aktörens egen vinning ha ett be- vara eller tjänst. Vi använder fortsättnings- tydande progno s värde. Incitamenten kan vis begreppet ”vara” som samlingsbegrepp också förväntas öka i styrka ju närmare de för varor och tjänster. Efterfrågan på en va- kommer den egna personen. Detta kan vara ökar ju lägre priset är. Ju billigare varan ra värt att beakta vid verksamhetsstyrning. är desto mer kommer konsumenterna att ef- En av nyckelfaktorer i styrningen av en or- terfråga varan. Om vi ritar in detta förhål- ganisation är att skapa incitament för indi- lande i ett diagram som anger pris på varan viderna göra det som är bra för organisa- på den vertikala axeln (y-axeln) och kvanti- tionen. Om detta kan uppnås blir styrning- teten av varan på den horisontella axeln (x-

43 N r 3 juli/september 2015

Pris Efterfrågekurvan Utbudskurvan

P(j) Jämviktsläge

Q(j) Kvantitet (Antal) axeln) så får vi den s k efterfrågekurvan (se sikt kan företag göra övervinster i en bransch, figur nedan, vi har för enkelhets skull för- där efterfrågan stiger vilket då gör att priset utsatt ett linjärt förhållande mellan pris och på varan i branschen stiger. På längre sikt efterfrågad kvantitet). lockar övervinsterna dock till sig nya före- Utbudet av varan kommer däremot att tag som vill etablera sig i branschen och ut- uppvisa ett motsatt förhållande. Utbudet budskurvan förändras så att ett jämviktslä- ökar istället ju högre priset är. Ju mer be- ge uppstår med ett pris och en kvantitet där talt man får för varan desto mer intressera- inga övervinster uppstår. de blir producenterna att tillverka (och han- För att en ”perfekt marknad” ska rå- deln att sälja). Detta återspeglas i den s k da krävs ”perfekt konkurrens” vilket inne- utbudskurvan (se figuren). Konsumenterna bär att: resp. producenterna har således olika intres- • alla aktörer på marknaden har perfekt, sen vilket återspeglas motsatt intresse i för- d v s all relevant, information hållandet mellan pris och kvantitet (i figuren, kurvornas olika utseende). I en s k perfekt • inga transaktionskostnader existerar marknad kommer dessa intressen att mötas • fri etableringsrätt på marknaden i marknadens s k jämviktsläge där konsu- • ingen kartellbildning vare sig på kon- menter och producenter vid samma pris ef- sument- eller producentsidan terfrågar/erbjuder samma kvantitet. I denna • varorna är enhetliga/homogena, d v s punkt är marknaden i balans. Denna punkt likvärdiga varor ska kunna hittas hos motsvaras av pris P(j) och kvantiteten Q(j) många försäljare i figuren. Priset på varan blir alltså P(j) och • det finns många säljare och köpare den försålda kvantiteten Q(j). På en perfekt marknad kan inte s k över- • inga monopol existerar vinster förekomma på längre sikt. På kort • det inte finns några stordriftsfördelar

44 HANDLINGAR

Detta innebär att både konsumenter och hand. En marknad med monopol har högre producenter är ”pristagare” vilket inne- priser än en marknad där perfekt konkur- bär att ingen enskild av dem kan påverka rens råder. Rättsliga monopol uppstår till priset utan får betala eller ta emot det pris följd av patent och andra rättsliga orsaker. som sätts av marknaden. Naturliga monopol uppstår där ett företag En helt perfekt konkurrens uppnås emel- genom stordriftsfördelar kan tillverka hela lertid mycket sällan utan de flesta marknader marknadens behov till ett lägre pris än om har s k marknadsimperfektioner (marknads- det funnits fler företag. Vid monopol blir misslyckanden), vilket innebär att ett eller prissättningen ofta ett verktyg i händerna flera av villkor(en) för en perfekt marknad på monopolföretaget i sin strävan att max- inte är uppfylld(a). Prisbildningen på sådana imera vinsten. marknader blir annorlunda. Detta hindrar Monopsoni är köparsidans motsvarighet dock inte att teorin om prisbildning som en till monopol. Vid monopsoni finns det bara prisnivå med balans mellan utbud och efter- en köpare på marknaden men flera företag frågan ofta har ett, om än inte fullständigt, som tillhandahåller varan. Den enda köpa- förklaringsvärde, även där olika marknad- ren får då ett stort inflytande på priset bå- simperfektioner föreligger. de priset och utbudet (kvantiteten) blir läg- Andra marknads- och konkurrensförhål- re utbud än vad som skulle ha blivit resul- landen påverkar dock sättet som pris och tatet på en perfekt marknad. kvantitet bestäms på olika marknader. Andra Bilateralt monopol är en marknadssitu- konkurrenssituationer är: ation med bara en säljare och en köpare, Oligopol är en marknadsform med ett d v s monopol och monopsoni samtidigt. I fåtal företag som producerar/säljer sina va- ett läge där säljaren har monopol och köpa- ror till många köpare. Vid en oligopolsitu- ren monopsoni tenderar deras maktpositio- ation kan alla företag påverka marknads- ner att jämna ut varandra. Priset blir istäl- priset. Oligopol kännetecknas av att företa- let ett resultat av en förhandling. gen följer varje prisförändring som någon av De flesta studier som gjort av försvaret de fåtaliga konkurrenterna vidtar. Oligopol som produkt tyder på att den är vad som innebär högre priser för konsumenterna jäm- brukar karakteriseras som en ”normal va- fört med en perfekt marknad men lägre pri- ra” vilket innebär att efterfrågan på försvar ser jämfört med en marknad där monopol sannolikt ökar med lägre pris på försvar och föreligger. Oligopolföretag kan ofta uppnå faller vid högre prisnivåer. En snabb pris- stora vinster tack vare de inträdesbarriärer utveckling på försvar skulle, allt annat lika, som ofta finns på deras marknader. minska den politiska betalningsviljan för för- Monopol är en marknadssituation där det svar. Men försvar är också en s k ”kollek- bara finnsett företag som säljer/producerar tiv vara” som delas av alla i samhället vil- en eller flera varor samtidigt som det finns ket gör det problematiskt att driva analogin många köpare. Ett monopol uppstår genom med andra varor för långt. Försvar är ock- att det finns etableringshinder på markna- så en “normal vara” i den meningen att vi den. Etableringshinder som kan skapa mo- efterfrågar mer försvar med ökad inkomst. nopol är lagstiftning, patent, stordriftsförde- De flesta studier som gjorts visar på ett po- lar och höga etableringskostnader. Det enda sitivt samband mellan försvarsutgifter och företaget på en monopolmarknad kan påver- bruttonationalprodukten (BNP). Men även ka produktionsvolymer och priser på egen om sambandet är positivt så ökar försvars-

45 N r 3 juli/september 2015 utgifterna inte i samma takt som BNP. Detta vilket sällan är fallet för andra produk- innebär att försvarsutgifternas BNP-andel, ter (detta utvecklas nedan). under normala omständigheter utan ökade hot, tenderar att minska i de flesta länder. För de flesta andra produkter är det den Den lägre ökningen av försvarsutgifterna absoluta effekten av produkten som är in- jämfört med BNP indikerar att försvar inte tressant. Som konsument kan man utan är vad som brukar betecknas som en ”lyx- förbehåll glädja sig åt en säkrare bil, en TV vara” vars efterfrågan ökar snabbare med med klart skarpare bild, en ljudanläggning ökad inkomst. med bättre ljud o s v. Vad gäller produk- Det finns många skäl till att pris- och kost- ten ”försvar” är det däremot den relativa nadsutveckling inom försvaret skiljer sig från effekten jämfört med en potentiell mot- den allmänna pris- och kostnadsutveckling- ståndare som är intressant. Om ett vapen- en. Bland försvarsekonomer talas det ofta system med bättre eldkraft, räckvidd och om försvarsspecifik inflation (”defence spe- skydd riskerar att förlora en strid det tidi- cific inflation”) med vilket man menar att gare skulle ha vunnit som ett resultat av att priserna på de resurser försvaret köper ut- motståndaren skaffat sig ännu kraftfullare vecklas på annat sätt jämfört med den all- vapensystem, så har ju försvarsprodukten männa prisutvecklingen. Att pris- och kost- minskat i relativ effekt, trots att den abso- nadsutveckling för de resurser som behövs i luta effekten är större. försvarsverksamheten avviker från allmän Det är främst inom materielområdet som prisutveckling är naturligt av ett antal oli- den påverkan av den relativa effekten blir ka skäl: tydlig då en bestämmande faktor för kostnadsutvecklingen är hotbilden och behovet • Till att börja med skiljer sig samman- av att prestanda hos materielen måste hålla sättningen av arbetskraft, materiel, va- rimligt jämna steg med en potentiell fram- ror och tjänster som försvaret köper av- tida motståndare. Denna kapprustning och sevärt från den som finns i andra verk- strävan efter bibehållen eller ökad relativ samheter i det övriga samhället. effekt i jämförelse med en motståndare är • En annan orsak är att situationen på de kostnadsdrivande. Denna kapplöpning för marknader där försvaret gör sina köp att förfoga över materiel med högre pre- ofta ser helt annorlunda ut än många standa än den som används av en potenti- andra marknader. Inte minst försvars- ell motståndare har lett till att försvarsma- materiel handlas på marknader som kan teriel kan betecknas som ”turnerings- eller beskrivas som monopol eller oligopol, tävlingsvaror” (”tournament goods”). ofta bilaterala sådana. Man kan se stora likheter i styckkostnads- • Ytterligare orsaker till skillnader i prisutveckling på försvarsmateriel med andra utveckling är de avvikelser som kom- tävlingsvaror såsom elitfotbollspelare och mer av valutaberoendet i försvarets im- Formel 1-bilar där kostnaderna har skenat port, jämfört med den svenska impor- iväg. Inom Formel 1 gick det så långt att man ten som helhet. började sätta gränsvärden för prestanda för • För försvaret påverkas pris- och kost- att mildra kostnadstrycket. Detta kan liknas nadsutveckling av den relativa effekten vid en sorts nedrustningsförhandlingar bland jämfört med en potentiell motståndare Formel 1-stallen. Kostnadsutvecklingen för

46 HANDLINGAR elitfotbollsspelare ligger i nivå med kostnadsutvecklingen för stridsflygplan. Det är dock i dessa sammanhang viktigt att hålla isär ren prisutveckling och kostnadsutveckling. Med prisutveckling menar man förändringringar i priset på en i stort sett oförändrad eller identiskt produkt medan kostnadsutveckling också inkluderar kost- nadsförändringar till följd av ökad kvalitet och ökade prestanda hos produkten. Sammanfattningsvis kan sägas att en god teoretisk kunskap om ekonomi i stort är vär- defull vid analyser av försvarets ekonomi. Det finns dock stora skillnader som motiverar att anpassningar av teoretiska synsätt till försvarets förutsättningar kombinerat med specifik domänkunskap om försvaret. Detta motiverar att det finns speciella ”försvars- 1) Ekonomi/Säkerhetspolitik: Konflikter är ekonomer” så som artikelförfattaren. ofta kopplade till skilda ekonomiska intressen för olika nationer. Det kan där- Ekonomin är en viktig del i för finnas behov av förståelse för eko- försvarets verksamhetslogik nomiska samband och skeenden och deras påverkan på konflikthot. Överväganden med behov av ekonomisk 2) Ekonomi/Statskunskap: Hur ska för- analys och värdering finns i hela försva- svarets avvägas mot andra offentligt fi- rets verksamhetslogik och i den s k ”spår- nansierade verksamheter? Analyser av barhetskedjan (i vissa fall benämnd ”spår- ekonomiskt utrymme: Vad har vi råd barhettrappan”) från omvärldsanalysen till med? Nu och i framtiden? besluten och övervägandena i den dagliga 3) Ekonomi/Militär verksamhetskunskap/ förbandsproduktionen. Statskunskap: Vad ska vi ha försvaret I nedanstående principiella figur återges till? Vad är en rimlig ambition med för- denna (”top-down”). Utifrån denna figur svaret med hänsyn till kostnaderna för ska jag resonera om behovet av ekonomis- resurserna att åstadkomma detta för- ka analyser som återfinns hela vägen och i svar? varje led av verksamhetslogiken. Ofta be- hövs belysningen av de ekonomiska fråge- 4) Ekonomi/Krigsvetenskap: Vilka upp- ställningarna och de ekonomiska analyser- gifter till försvaret motsvarar den bäs- na som ett komplement till andra vetenska- ta balansen mellan försvarseffekt och per och kunskapsområden. Dessa områden kostnader? omnämns i kommentarerna. De olika leden 5) Ekonomi/Krigsvetenskap: Vilka krav i verksamhetslogiken har numrerats och den på förmågor motsvarar den bästa ba- följande texten utgör dessa siffror en refe- lansen mellan försvarseffekt och kost- rens till platsen för kommentarerna. nader?

47 N r 3 juli/september 2015

6) Ekonomi/Krigsvetenskap: Vilken sam- dimension är att följa upp organisations mansättning av insatsorganisation ger enheter som ansvarar för förbandspro bästa möjliga försvarsförmåga i förhål- duktion. lande till kostnaderna? De övergripande analysnivåerna (i figu- 7) Ekonomi/Krigsvetenskap: Ger krigsför- ren ovanför förbandsproduktionen och som bandet ett förmågebidrag som motsva- beskrivits i punkt 1–8) får inte samma ekonomiska uppmärksamhet och ekonomer rar kostnaden för förbandet? deltar i begränsad utsträckning i analysen 8) Ekonomi/Militär Teknik (Exemplet av dessa. Försvarsmateriel): Vilken nivå på am- Ekonomi har huvudsakligen setts som en bitioner och materiella prestanda är kameral och redovisande funktion och inte mest kostnadseffektiv? Liknande frå- en funktion som skulle kunna påverka verk- gor kan ställas avseende personal och samhetsbeslut högre upp i verksamhetslogi- övriga resurser till krigsförbanden. ken. Det har också i Försvarsmaktens hög- 9) Ekonomi/Militär verksamhetskunskap: kvarter funnits en organisatorisk åtskill- Förbandsproduktionen är det område nad mellan staber som planerat verksamhe- där ekonomin idag har sitt domineran- ten och staber som ansvarat för ekonomin de huvudfokus. Hur använder vi pro- från huvudsakligen ett budgeterings-/redo- duktionsresurserna rätt för att så bil- visningsperspektiv. ligt och effektivt som möjligt produce- Det är enligt min mening viktigt att be- ra våra krigsförband? De ekonomiska handla verksamhet och ekonomi integre- analyserna har dock huvudsakligen ett rat från planering till genomförande. Detta uppföljnings- och redovisningsperspek- innebär att värdet av nyttan iterativt jäm- tiv. förs mot resursåtgången för att identifiera den bästa avvägningen mellan verksamhets- Det är alltså inom den ”blå delen” av figu- nytta och kostnad. Det innebär också att ren som de ekonomiska funktionerna inom värdera nyttan av olika handlingsalterna- Försvarsmakten har sitt fokus – ofta för re- tiv och väga den mot kostnaden i form av dovisningsändamål. Uppföljningens huvud resursförbrukningen. Om man lyckas få till

”Svarta hål” i ekonomin under genomförande har ibland orsakats av önsketänkande utan ekonomisk prövning i planeringen, ”vita moln”.

48 HANDLINGAR ett sådant integrerat synsätt på verksamhet Målsättningar (TOEM, TTEM) för för- och ekonomi har man lagt grunden till en band och materiel har ofta tagits fram utan väl fungerande verksamhetsstyrning. att någon djupare ekonomisk värdering har De ”svarta hål” som ibland uppenbarat gjorts. Det finns en stark koppling mellan de sig i försvarets ekonomi har till del sin grund målsättningar/ ambitionsnivåer som TOEM/ i ”vita moln” i planeringen där inga djupa- TTEM (där E:t , som står för Ekonomi, of- re ekonomiska analyser gjorts av höga am- tast inte gjort skäl för namnet) innehåller bitioner i planeringen. och kostnaderna för att producera förban- Balansen i avvägningar mellan ambitio- det och materielen. Målsättningar har of- ner/prestanda och kostnader kan illustreras ta haft karaktären av önskelistor med hög i en skala med två extremer – maximal pre- kvalitet på förband och ingående materi- standa resp. minimal kostnad. el. Processen med att ta fram målsättningar bör redan tidigt i beskrivningen av förban- Maximal Minimal dets eller materielens mål/ambition/prestan- prestanda kostnad da beakta de ekonomiska aspekterna. Detta görs genom att göra en avvägning av ambitioner och kostnaden för att uppfylla des- Maximal prestanda leder ofta till myck- sa ambitioner. et höga kostnader och är mycket sällan den I det kortsiktiga genomförandet tende- bästa avvägningen mellan prestanda och rar å andra sidan ekonomi och anslagskon- kostnad. På samma sätt innebär ett ensidigt troll ibland att köra över verksamhetsas- kostnadsfokus sällan att avvägningen mel- pekter vilket inte heller är lämpligt. Detta lan prestanda och kostnader blir den bästa. innebär en paradoxal situation där ekono- Försvarets planerings- och beslutsprocesser mi har haft förhållandevis liten påverkan på har tidigare haft en slagsida åt prestanda- planering och inriktningsbeslut men myck- hållet vilket innebär att dessa processer ten- et stor påverkan i det närtida genomföran- derar att bli kostnadsdrivande. det. Detta bidrar självklart till att det blir

Framtid Närtid

PLANERING GENOMFÖRANDE

Ekonomiska värderingar Kortsiktigt och analyser anlagsparerande otillräckliga. styr väldigt mycket.

Fokus: ”Produkten” ”Resurserna” Förmågan Kostnaderna

Figur: ”Ekonomiparadoxen” – en osystematisk hantering av ekonomi i olika verksamhets- och tidsfaser leder till bristande koppling mellan plan och genomförande.

49 N r 3 juli/september 2015 svårt att få planering och inriktningsbeslut sektorer som konkurrerar om de allmänna att hänga ihop med genomförandet. En an- medlen. ”Nollvisioner” innebär därför of- nan omständighet som gör det svårt att få tast samhällsekonomiskt slöseri och inte den ihop långsiktig planering och genomföran- goda hushållning med resurser som är kär- de är att långsiktsplaneringen ofta har ”pro- nan i den ekonomiska vetenskapen. dukten” (insatsförbanden) som fokus, medan genomförandet ofta har produktionsre- Resultaträkningen – intäkter surserna i fokus. Jag har kallat detta feno- men för ”Ekonomiparadoxen”. och nytta Jag tycker mig emellertid se tydliga teck- En skillnad mellan privat lönsamhetsdriven en på förbättringar i synen på ambitioner i verksamhet och offentlig verksamhet är fö- planeringen och synen på ekonomistyrning rekomsten av mätbara intäkter i den priva- på senare år inom högkvarteret. De kärva ta affärsverksamheten. Resultaträkningen ekonomiska villkoren för Försvarsmakten, redovisar vinsten för verksamheten som som jag påtalat i många av mina rapporter, skillnaden mellan intäkter och kostna- är säkert en förklaring till detta men ock- der. Intäkterna har uppstått hos kunder så en ökad medvetenhet och kunskap inom som värderat nyttan av produkten som högkvarteret. större eller åtminstone lika med priset. En generell regel oavsett om det rör sig Betalningsviljan hos kunderna måste minst om försvar eller andra samhällssektorer är motsvara priset för att kunderna ska köpa att ekonomer normalt sett inte tycker om produkten. ”nollvisioner”. Sådana höga ambitioner inne- Att få ihop en komplett ”resultaträkning” bär oftast mycket höga kostnader i förhål- i offentlig verksamhet i allmänhet, och kan- lande till nyttan vilket har att göra med en ske försvaret i synnerhet, är svårare genom annan ekonomisk tumregel – lagen om den att intäkterna är mer diffusa och svårmät- avtagande marginalnyttan. Enligt denna bara. kan man med begränsade kostnader åstad- Försvaret är dessutom en av de offentliga komma en stor förbättring i en sektor som grundtjänsterna som i princip alltid måste varit eftersatt då man först tar itu med de vara statlig. Den minimala staten eller den allvarliga bristerna. Att nå ytterligare nyt- s k nattväktarstaten som målades upp un- ta genom ytterligare förbättringar kommer der 1800-talets liberalism ansvarade endast att ge mindre nytta per krona och har man för rättsväsende och försvar. uppnått en mycket god situation kommer Betalningsviljan hos medborgarna för of- det kosta mycket att uppnå ”idealtillstån- fentligt producerade kollektiva tjänster är det”. Det sista steget av nytta kommer ge svår att uppskatta. Om man skulle gå ut mycken liten nytta per krona. Om man in- med bössan hos medborgarna och samla in för ”nollvisioner” inom ett antal samhälls- en kollekt till olika offentliga tjänster skulle sektorer riskerar dessa att kosta så mycket nog de flesta områden bli underfinansierade att inga eller mycket lite pengar blir kvar till jämfört med skattefinansiering. Betyder det andra verksamheter. att värdet/nyttan hos medborgarna är lägre Att få politiker att köpa en ”nollvision” än kostnaden för att producera tjänsten. Nej, inom en sektor kan dock vara ett effektivt inte nödvändigtvis. Det finns ett stort kol- ”trick” för att säkerställa en generös poli- lektivt intresse som inte fångas i en insam- tisk medelstilldelning till nackdel för andra ling, då många individer tycker att andra in-

50 HANDLINGAR divider kan betala för det kollektiva intres- där de skapar mest nytta. Den ekonomiska set. Riksdag och regering får istället träda teoribildningen har långa anor där bl a Pla in och representera det kollektiva intresset ton och Aristoteles bidragit. Den moder- vid beslut om skatter och anslag till olika na nationalekonomin anses ha skapats av offentliga tjänster. Adam Smith på 1700-talet där genom t ex Bristen på en tydlig intäktssida i offent- Karl Marx, svensken Knut Wicksell, John lig verksamhet leder till att ekonomi tende- Maynard Keynes och Milton Friedman till- rar att användas på kostnadssidan medan fört ytterligare teoretiska synsätt. intäktssidan (eller nyttan) inte testas eko- De speciella ekonomiska förutsättningar nomiskt på samma sätt. Den svårmätbara som åter finns inom försvarssektorn kräver intäktssidan får emellertid inte tas som ur- vissa anpassningar av tankar och modeller säkt för att inte kritiskt granska nytta mot från allmän ekonomisk teori. Detta motive- kostnad även i offentligverksamhet, så ock- rar existensen av försvarsekonomer som ge- så försvar. nom kunskap om försvar och ekonomi kan En uppföljning och redovisning som fo- göra de försvarsspecifika anpassningarna av kuserar på nyttosidan och har det nytto- teori och praktisk tillämpning. skapande resultat som en viktig uppfölj- Nästa alla beslut och överväganden har en nings- och redovisningsdimension under- ekonomisk dimension. Ekonomiska övervä- lättar en sådan prövning av nytta mot kost- ganden behövs därför i många av de beslut nad (”value for money”). Försvarsmakten som fattas om försvaret. I alla led i försva- arbetar i nuläget med att implementera re- rets verksamhetslogik från omvärldsanaly- dovisning av produkter (=krigsförband) vid sen till den dagliga förbandsproduktionen sidan av redovisningen av produktionskost- behövs ekonomisk analys. I många av des- nader på organisationsenheter. Denna resa fall kan ekonomi korsbefrukta och sam- dovisningsmodell går under namnet FEM verka med en annan av krigsvetenskaperna. (Försvarsmaktens EkonomiModell). En så- Verksamhet och ekonomi bör behandlas in- dan redovisning är ett steg mot en jämförel- tegrerat varvid nytta för verksamheten ställs se av det förmågebidrag krigsförbandet ge- mot kostnaderna för resurserna som behövs nerar och dess kostnad. för att producera denna nytta. En integre- rad verksamhetsstyrning skapar goda förut- Sammanfattning sättningar för att göra bästa möjliga avväg- Artikelförfattaren har haft som mål att över- ning av nytta mot kostnad. tyga läsarna om att ekonomi är en vetenskap och att försvarsekonomi hör hemma bland krigsvetenskaperna. Grundelementet Författaren är överingenjör vid Totalförsva i ekonomivetenskapen är hushållning med rets Forskningsinstitut och civilekonom från resurser och att se till att resurser används Handelshögskolan i Stockholm

51 N r 3 juli/september 2015 Triangelns makt – civil-militära relationer av Anders Westberg

Résumé What is the current state and the relationship between the people, the Government and The Armed Forces? Usually, these parts or elements that a state has available are in a need of a consensus and a good relationship, which has somewhat been forgotten these days. Carl von Clausewitz’s ”Trinity” can be used to illustrate this, which is often depicted as a triangle. One has to take these elements into considerations when designing a policy or strategy. The Trinity should be consistent and have an understanding of each other’s roles and significance. Using a triangle, it is possible to detect and highlight a relationship in an understand- able way. Lines can be stronger or weaker and it may have different inclinations depending on which element has an overweight. Normally, politicians are focused on politics or policy and the military is focused on operational art or tactics and the third element (the People), as well as strategy, are forgotten or the internal relationship is neglected. This article describes this relationship with examples from the US as well as from the UK and gives a final example of an interpretation of a Swedish perspective.

vad är det nuvarande tillståndet och för- och de styrande. En analys av detta samför hållandet mellan folket, landets styrande stånd skulle kunna göras med hjälp Carl och Försvarsmakten? Nyligen så debatte- von Clausewitz ”treenighet”, vilket oftast rades det om Försvarsmaktens deltagande åskådliggörs med en triangel. under nationaldagsfirandet eller inte. Dess Denna artikel gör inte anspråk på en tolk- utom publicerade forskare från FHS om ning av Carl von Clausewitz teorier, utan an- folkförankringen och den politiska synen vänder kända benämningar för att kunna (Svenska Dagbladet, maj, 2015). Det mili- påvisa ett sakförhållande och är ett inlägg i tära försvarets uppgifter rimmar inte med debatten över ämnet att en stat behöver sitt de anslag som tilldelats av regeringen ef- folk, de styrande och sin försvarsmakt/sä- ter överenskommelse med delar av oppo- kerhetsapparat i samspel. Det gäller att ta sitionen. Försvarsmakten har bland annat dessa element i beaktande vid utformningen svårt att komma tillrätta med sin personal- av en policy eller strategi. Treenigheten bör försörjning. Vidare är politiker och besluts- vara i samklang där varje del har förståelse fattare tillsammans med Försvarsmakten för de andras roller och betydelse. Med hjälp överens om att försvaret av Sverige nu har av en triangel går det att påvisa och synlig- prioritet. Det som oftast glöms bort är de göra ett inbördes förhållande på ett förstå- samverkande delar eller element som en eligt sätt. Linjerna kan göras starkare eller stat har till sitt förfogande, vilka i sin tur svagare och triangeln kan ha olika lutning- är i behov av ett samförstånd och ett gott ar beroende på vilken övervikt ett element inbördes förhållande. Det handlar om fol- har. Artikeln beskriver detta förhållande med ket, Försvarsmakten (”säkerhetsapparaten”) exempel från USA samt Storbritannien och

52 ANALYS & PERSPEKTIV ger till sista ett exempel på tolkning ur ett Hew Strachan har detta ofta misstolkats. svenskt perspektiv. Clausewitz talade om att krigets ”beståndsde- lar/karaktäristik” såsom (på engelska) ”pas- Treenigheten sion”, ”reason” och ”chance” och detta har fått en tolkning av ”People”, ”Government” Clausewitz har av bland annat John Keegan and ”Army”. (Strachan, 2013). USA har och Martin van Creveld kritiserats för att vid flera tillfällen nyttjat denna treenighet inte vara tillräckligt ”modern och anpas- för att förklara varför exempelvis kriget i sad”. (van Creveld, The Transformation Vietnam slutade på det sättet som det gjor- of war, 1991). Enligt dessa militärteore- de. Strachan menar att det går att använ- tiker passar inte Clausewitzs teorier in i da sig av folket, de styrande och ”armén”, dagens irreguljära krig med oklara och men som element eller delar av en stat, in- svårdefinierbara situationer, mandat och te beståndsdelar av ett krig. Dessutom ska motståndare. Det ska dock nämnas att ”passion” beskriva folkets känslor/inställ- Clausewitz skrev om vad han kallar för (på ning, ”reason” är en skrivning av de poli- engelska) ”war of the people” och dessut- tiska direktiven och ”chance” en beskriv- om var Clausewitz lärare avseende ”Small ning av den militära ledningen/förhållan- Wars” på en militärskola mellan 1810– det. (Strachan, 2013). 1811. (Hew Strachan, The Direction of Oaktat vad som Clausewitz egentligen War, 2013). Teorierna har en grund i ett menade och hur tolkningarna sker och har krig stat mot stat. Dock finns det tidlösa skett kan ”treenigheten” användas för att bakomliggande orsaker till konflikter -så åskådliggöra ett förhållande i en stat. I en som politiska och/eller religiösa ideologi- välbalanserade stat är förhållandet och rol- er och meningsskiljaktigheter, nationalism, lerna klara och det finns starka och balan- etnisk identitet, naturtillgångar och territo- serade band mellan de tre elementen. (Se fi- rium. Från början av 1990 talet fram till gur 1) nutid, såg det också ut som att det var en- De styrande dast i undantagsfall som en stat skulle ut- kämpa ett krig mot en annan stat. Det var istället olika inbördeskrig och olika upp- rorsbekämpningar, vilket var det primära ”krigstillståndet”. Sveriges roll och existens Folket Försvarsmakten var inte hotade. Det har emellertid skett en tydlig förändring sedan Ryssland åter har Figur 1: ”Optimal” triangel/treenighet. börjat återta sin syn på sig själv som en dominerande aktör, sin syn på omvärlden och militärmakten. För vårt land finns åter ris- Exempel från två olika länder ken att bli indragen i en konflikt stat mot En tolkning av treenigheten kan göras stat. på en mängd olika sätt och de bakomlig- Militärteoretiker och strateger har ge- gande orsakerna är många. I Sverige, ef- nom alla tider använt sig av Clausewitz ”tre- ter andra världskriget, skulle nog den op- enighet” d v s folket, ”armén” och de sty- timala bilden av folket, de styrande och rande som en del av krigsbegreppet. Enligt Försvarsmakten kunnat åskådliggöras en

53 N r 3 juli/september 2015 ligt figur 1. En del debattörer menar att De styrande det idag saknas ett förhållande mellan För svarsmakten och folket sedan värnplikten försvann. Samtidigt finns det stater med yr- kesarméer och där folket och dess försvars Folket Försvarsmakten makt har en hög grad av ömsesidig respekt och förståelse. Också i USA hade förhål- Figur 2: USA:s ”treenighet” idag. landet mellan elementen kunna åskådlig- göras som varande i samklang efter andra Men det har inte alltid varit så. Efter världskriget. Dessa skiftar sedan med hän- Vietnamkriget så skulle nog triangel kunnat syn till de konflikter som en stat är enga- åskådligöras med längre avstånd mellan de gerad i. I USA har Försvarsmakten idag styrande och Försvarsmakten, samt att för- ett stort inflytande och befolkningen- vi bindelsen mellan folket och Försvarsmakten sar sin tacksamhet på en mängd olika sätt. i det närmaste var bruten. Ofta får uniformerad personal uppskat- Också Storbritannien har en stående tande kommentarer som ”Thank you for försvarsmakt, men kulturen är något an- your service” av helt främmande personer norlunda än i USA. Försvarsmakten finns på gatan. Andra exempel på detta är att där, men är mer ”osynlig”. Folket är stolt vid olika idrottsevenemang, artistgalor el- över sin försvarsmakt och respekterar den. ler biografbesök så hyllas ofta såväl vetera- Försvarsmaktens anställda kräver ingenting ner som aktivt tjänstgörande med stående tillbaka av sitt lands befolkning. En gång om ovationer. Reklamfilmer avseende rekry- året hedras Försvarsmakten, den 11 novem- tering och särskilda försäkringar samt ut- ber, då detta är en dag av åminnelse över bildningserbjudande till Försvarsmaktens framför allt de stupade och dem som del- anställda visas flera gånger om dagen på tog i första världskriget. Detta har utveck- TV. Affärer och restaurangar erbjuder ra- lats till att bli en högtid för alla de krig som batter till försvarsmaktsanställda, vetera- Storbritannien har deltagit i, samt en hyll- ner och till deras respektive. Parader med ning till de stupade och Försvarsmakten som lokala militära inslag vid olika högtider är helhet. Försvarsmakten önskar gärna sym- vanligt förekommande. pati, men inte att folket ska tycka synd om För tillfället är avståndet och förhållan- den. Under Falklandskriget var ”treenighe- det mellan folket och Försvarsmakten starkt ten” total och stark, men precis om i fallet och balanserat, men det är något sämre med USA så har denna skiftat över tiden. mellan Försvarsmakten och de styrande. Under den första delen av krigen i Försvarsnedskärningar står för dörren och Afghanistan och Irak så var avståndet stort det kan skönjas en viss obeslutsamhet avse- mellan folket och Försvarsmakten. (Se fiende olika säkerhetsstrategier. Huvuddelen gur 3). av befolkningen är också fundersam över presidenten, men också kongressen i och De styrande med att det är många interna konflikter mellan de olika insatserna, men också mel- Folket Försvarsmakten lan och inom de två partierna. En ”treenighet” i USA skulle kunna se ut på detta sätt Figur 3: Storbritanniens treenighet i mitten av idag. (Se figur2 ). Irak- och Afganistankonflikterna.

54 ANALYS & PERSPEKTIV

Det var två impopulära krig och misstänk- skor anslöt från när och fjärran till Wotton samheten var stor mot de styrande. Orsaken Basset för att visa sin respekt. Detta sked- sammanhängde inte minst med att folket de framförallt efter det att medierna och upplevde sig som förda bakom ljuset av BBC hade direktsändningar och pratshow- den sittande Blair-regeringen. Orsakerna er från orten. till varför landet befann sig i krig var okla- Allt var dock inte frid och fröjd utan en ra. Flera höga officerare hävdade så små- del politiska partier försökte göra sakfrå- ningom att regeringen inte säkerställde nöd- gor av det hela och handlare försökte gö- vändiga medel och resurser till de enheter ra affärer av ”grief turism”, när det egent- som deltog i krigen. Den brittiska armén led ligen handlande om respekt för fallna sol- av dålig utrustning och ingen bättring var dater. Opinionen genomskådade detta och i sikte. Detta var någonting nytt. Britterna debatten om Försvarsmakten svängde att har ofta en ”stiff upper lip” och löser sina handla om policyfrågor och utrustning is- uppgifter trots dåliga förutsättningar, men tället. Bland annat så försvann synen att måttet var rågat.(Time, ”A Revolt of the Försvarsmakten var syndabocken för en fel- Generals?”, 2006). Regeringen svarade med aktig strategi och policy. att utse Försvarsmakten till syndabock var- ”The Wotton Basset effect” medförde att för kriget gick dåligt. Det var helt enkelt treenigheten och tringeln normaliserades nå- Försvarsmaktens fel att det var fel strategi got efter att ha varit deformerad och skev. och att förbanden inte var tillräckligt tak- Förhållandet mellan folket och försvarmak- tiskt kompetenta på slagfältet. ten var starkare än normalt.(Se figur4 ). En ändring i den civil-militära relationen kom att kallas för ”the Wotton Basset Effect.” (David Whetham, Kings College, De styrande 2015). Wotton Basset är en liten by i England, nära RAF-basen Lyneham. Under några år var huvudbasen (RAF Brize Norton) för repateringen av döda brittiska soldater stängd Folket Försvarsmakten för reparation. RAF Lyneham fick överta den rollen mellan 2007 till 2011. Den för- Figur 4: ”Treenigheten” i slutet av 2011. sta repateringen gick oannonserat och obe- märkt genom Wotton Basset till bårhuset i Oxford. Vid nästa repatering kände sig dock Hur ser det ut i Sverige? borgmästaren skyldig att åtminstone stan- För svenskt vidkommande har förhål- na och buga sig för bårbilen. Vid den tred- landet under det senaste två decennierna je repateringen hade rykten spridit sig och svängt fram och tillbaka och det är i dags- nu var hela fullmäktige på plats. Det kändes läget svårt att avgöra hur relationen och passande och lämpligt att hälsa döda solda- banden mellan folket, de styrande och ter välkomna hem och visa sin respekt. Så Försvarsmakten ser ut. En sak är dock sä- småningom spred sig detta till en manifesta- ker, den är inte optimal. Det visas näst- tion där hela byn deltog. Under 2009–2011 intill övertydligt genom den debatt som växte det ytterligare och tiotusentals männi- förs i medierna och de beslut som fattas.

55 N r 3 juli/september 2015

Möjligen skulle den i dagsläget se ut på föl- större under alliansregeringen. Banden har jande sätt. (Se figur5 ). stärkts, men mål, medel och metoder går i otakt. Försvarsmaktens roll har åter svängt De styrande tillbaka med ett fokus att försvara det egna landet. Dock saknas nu resurser i form av pengar, materiel och personal. Folket Försvarsmakten Balansen mellan mål, medel och metoder, vilket utgör stommen för en strategi och ut- Figur 5: ”Treenigheten” för svenskt vidkommande. formningen av en sådan, är ytterligare ett exempel som skulle kunna åskådligöras med Avståndet mellan folket och Försvarsmak hjälp av en triangel. Strategi är ett område ten är längre än normalt. Försvarsmakten där det nu råder obalans mellan policynivån är en del av samhället, men osynlig. Perso och den militära ledningen. Normalt är po- nalförsörjningen går trögt. Försvarsmaktens litikerna för fokuserade på politik eller po- roll för befolkningen är otydlig, då brister och licy och militären för fokuserad på opera- svarta hål samt ”en- veckas- försvar” påta- tionskonst eller på taktik. Detta medför att las ideligen. Folket ser inte Försvarsmakten det uppstår ett glapp, där strategin är tänkt som en säkerhetsgarant för landets säkerhet. att utgöra bryggan däremellan. (Strachan, Under hösten 2014 torde dock förhållandet 2013). Men vems är ansvaret? mellan folket och Försvarsmakten ha ändrats För att treenigheten ska kunna fungera något. Det var i mångt och mycket en rap- och stärkas inför framtiden så måste alla de- porteringsvillig allmänhet som bidrog med lar vara medvetna om varandra och beaktas resultat i underrättelseoperationen under vid utformningen av såväl politik som stra- den konstaterade undervattenskränkning- tegier. Alla delar samverkar och förstärker en. Avståndet mellan folket och det styrande Sveriges säkerhet och måste aktivt medver- varierar mellan opinionsmätningar och val. ka till att bidra med ”sin del” för att stärka Politiken rör oftast samhällsfrågor som vård, effekten av triangeln. skola och omsorg och inte säkerhet, vare sig den är inhemsk (lagförande myndigheter) eller gäller försvar av det egna landet. Avståndet Författaren är major, för närvarande stude- mellan de styrande och Försvarsmakten är rande vid Naval Postgraduate School (NPS) längre än normalt Det var förmodligen ännu i USA.

56 ANALYS & PERSPEKTIV Överraskande inlett angrepp av Bengt Gustafsson

Résumé ”Hybrid Warfare” is a name for a type of warfare which is characterized by a combination of traditional military units, irregular ones and some civilian types of methods for reaching a political goal. Some people today apply the name to the current conflict between Russia and Ukraine. In the article, the characteristics of this conflict are compared with how the Swedish Defence Forces imagined it would look like in a surprise attack during the final years of the Cold War. We envisioned a short period in the outbreak – called the grey zone – when it was difficult for the Government to decide to activate the war laws, and believed that we needed some special laws for such a period regarding how to use our military forces. The need for such laws is obviously still necessary.

en del debattörer har frågat sig om ”det sta hand avsåg att påverka den politiska led- rysk-ukrainska kriget” betyder att rubri- ningsnivåns motståndsvilja döpte jag i det kens begrepp, som vi känner igen från den sena 1980-talets studie- och planeringsverk- svenska försvarsdebatten från mitten av samhet om det till Strategiskt överfall, som 1970-talet till slutet av det kalla kriget, åter ju i sig kan tala för överraskning till både behöver aktualiseras. Den – när detta skrivs tid och sätt. (För övrigt en benämning som – pågående konflikten är dock speciell till Finland senare tagit till sig). sina förutsättningar, vilka jag ska återkom- Det som talade emot ett till tiden över- ma till. Låt mig istället börja med att något raskande inlett angrepp var, att det rimli- diskutera vår eget kalla krigs ”överraskan- gen borde föregås av en säkerhetspolitisk de-begrepp”. Det måste naturligtvis närm- förändring, varvid ett land som det svens- re definieras: överraskning i vilket avseen- ka med sitt värnpliktsbaserademobiliserings- de, till tiden eller angreppsmetoden? försvar borde ha höjt beredskapen. Särskilt Tidigare hade vi talat om ett angreppsfall sedan grundutbildningen förkortats i bör- benämnt kuppanfall, d v s ett angrepp som jan av 1970-talet samt efter hand ingrepp i överraskade oss till tiden; ett angrepp från Sovjetunionen som startade innan vi mo- VU 60:s repetitionsutbildningssystem också biliserat eller kanske ens höjt beredskapen framtvingats av ekonomiska skäl. Det sena- inom fredsorganisationens ram. Enligt vad re dock i mindre utsträckning än den senas- jag minns försvann begreppet när regering- te moderatledda regeringen brukade påstå. en i slutet av 1960-talet övertog att definie- Prioriterade förband, som brigader och lo- ra i början så kallade dimensionerande an- kalförsvarsförband med kort mobiliseringstid, greppsfall för Försvarsmaktens studier och genomförde övningar i stort sett som vanligt, planering.1 (De kanske ansåg benämningen men naturligtvis fanns det anledning att vid kupp alltför alarmerande.) Då jag 1986 an- ökad krigsrisk passa på att höja utbildnings- såg att ett överraskande inlett angrepp i för- nivån och särskilt samträningen av förband

57 N r 3 juli/september 2015 samtidigt som därigenom den omedelbara ledning med beredskapshöjningar. En farlig insatsberedskapen då höjdes. åsikt i en liten stat, som av andra rimligen aldrig kan upplevas som något hot. För att Det fanns möjligheter till tidig underlätta politiska beslut införde man där- för olika beredskapssteg för partiell mobili- insats även förut sering: alternativet mindre, som endast om- Viktiga lokalförsvarsförband hade 24 tim- fattade 50 000 personer och främst var till mars mobiliseringstid, något som också vi- för att förbereda och snabba upp en ytter- sade sig fungera vid repetitionsövningarna, ligare mobilisering, samt större som omfat- som enligt VU 60:s principer genomfördes tade 200 000 personer. med början på mobiliseringsplatsen. Som Det första alternativet var inte mycket pansaröversten Hans Nilsson påtalade i mer än vad som kallades in vid höstens re- ett brev till den moderate försvarsminis- petitionsövningar och påverkade inte sam- tern Karin Enströms försvarsberedning så hället i övrigt särskilt mycket. Alternativen hade en av brigadernas bataljoner i regel kunde också med automatik (kodord) ges också kort mobiliseringstid och kunde re- olika geografisk inriktning. De värnpliktiga dan vid andra mobiliseringsdygnet vara på som ingick i sådana alternativ hade särskil- plats någonstans vid Östersjökusten, d v s da märkningar på sina krigsplaceringsordrar, i praktiken snabbare och totalt med stör- vilka ju tillika var biljetter på landets trafik- re styrka än försvarsministerns så kallade medel. Inkallelsen kunde ske med post eller insatsförsvar. över radio. (Allmän mobilisering kunde ock- En annan faktor som talar emot att ett så anbefallas med beredskapslarm på sire- angrepp kommer som ”en blixt från en klar ner.) ÖB hade möjlighet att larma hemvär- himmel” är att angriparen då avsäger sig för- net. En fortsatt Hemvärnsberedskap måste bekämpning av de resurser hos försvararen dock bekräftas av regeringen. som inledningsvis kan förorsaka hans styrkor stora förluster, som attackflyg, örlogs- Även med fredsorganisationen fartyg, kustartilleri och utlagda sjöminor. Detta särskilt som Sverige under det kalla Risken för överraskande inlett angrepp kriget hade starka ubåts- och flygvapen och ökade på 1970-talet i och med att Sovjet hög insatsberedskap med fredsorganisatio- unionen ökade antalet luftlandsättnings- nen inom kustartilleriet. och marininfanteriförband. De senare med Det fanns en misstänksamhet inom för- anslutna specialförband, så kallade spets- svaret att den politiska ledningen inte skulle naz. Som en följd därav började Försvars fatta ett mobiliseringsbeslut i tid. Detta bland makten öva beredskapshöjningar med freds annat som en följd av att man inte gjorde organisationens resurser. Vid kodordet det inför det tyska angreppet på Norden den Lystring återkallades om så behövdes inne 9 april 1940. Det var trots allt den svenska liggande värnpliktiga för bevakning av vik- militärattachén i Berlin som flera dagar i för- tiga objekt. Vid den högre formen Givakt väg larmat om den förestående tyska opera- spreds fartyg och flygplan till krigsförtöj tionen, som man ju inte med säkerhet kun- ningsplatser respektive krigsbaser och de veta målet för. Till detta ska läggas sena- bemannades så långt fredspersonalen räck re politiskt tal om att det fanns en risk i att te, liksom kustartilleriets fort. Dessa hade man kunde provocera den stora grannens stor eldkraft med den begränsade persona

58 ANALYS & PERSPEKTIV len genom att ammunitionen fanns på kallade gråzonen, till sin karaktär lik den plats och laddningen var automatiserad. i Ukraina idag. Under sådana förhållanden Vid de årliga övningarna visade det sig att kan det vara svårt för politikerna att för- Försvarsmaktens fredsorganisation kun- klara att landet är i krig med den innebör- de vara stridsberedd inom 24 timmar, lik- den att krigets lagstiftning träder i kraft. Vi som att många sjöminor kunde vara utlag- upplevde det därför som besvärande på mi- da. Den totala kapaciteten var naturligtvis litär sida att den svenska lagstiftningen ut- starkt beroende av var de värnpliktiga be- gick ifrån att det antigen var fred eller krig fann sig i sin grundutbildning. Under re- och försökte intressera politikerna för en petitionsutbildningsperioder kunde den å lagstiftning som skulle göra det möjligt att andra sidan vara rätt stor. använda militära enheter under en sådan Dagens händelser i Ukraina påminner del- gråzonsperiod. Men förgäves. vis om de hotuppfattningar vi hade under se- Finland har intill våra dagar – hur kon- nare halvan av det kalla kriget: en tidig sov- stigt det än kan låta – haft en lagstiftning jetisk infiltration med militära specialenheter som ännu mer än i Sverige begränsat det för sabotage av för försvarets förande vikti- militära försvarets användning under det vi ga delar av infrastrukturen och försvarsmed- kallar fred. Det har sålunda varit frivilligt len samt med ett starkt psykologiskt tryck för de anställda i det finska försvaret om de på den politiska ledningen. Den psykologis- velat delta i vad vi kallar en incident, t ex ka krigföringen har i Ukrainafallet från rysk en skarp ubåtsjakt. Det har till och med va- sida varit skickligt genomförd och har varit rit förbjudet att använda värnpliktig perso- svår att möta för den ukrainska ledningen.2 nal i en sådan. Detta har nu ändrats, varför Världens ledare har också tidvis haft svårt den finska flottan i framtiden kan samarbe- att förstå vad som egentligen händer. Putin ta med den svenska vid en sådan operation. kunde å sin sida räkna med att västvärl- Det är kanske dags för bägge länderna att i den inte skulle reagera med militära medel. sin lagstiftning ta större hänsyn till alla de- Tidigare har också cyberattacker utnyttjats lar av rysk hybridkrigföring. för att påverka Estlands politiska handlan- Som nämndes i inledningen är den rysk- de. En sådan användning av olika medel i ukrainska krisen speciell till sina förutsätt- en komplicerad blandning har – även om ningar, nämligen det förhållandet att folket det endast är IT-inslaget som är nytt – getts som bor i de drabbade regionerna av Ukraina ett nytt namn: hybridkrigföring. Som det till stor del är etniska ryssar och även till snabbt visade sig var syftet från rysk sida vardags pratar samma språk som de infil- detsamma som är vanligast i krig: ta terri- trerande soldaterna. Så även om universite- torium, hittills Krim. Vi väntar på om ock- tet i det dåvarande Leningrad var duktigt på så östra Ukraina ska ockuperas. att lära ut svenska, till och med som en sär- präglad dialekt, till ryska agenter och speci- Vår gråzon plus cyberattacker alsoldater med uppgifter i vårt land, varvid de kunde logistiskt stödjas av en del förbe- är dagens hybridkrigföring redda inhemska medlöpare, så hade förut- Vad ska vi ge händelserna i Ukraina för be- sättningarna varit helt andra här. Stor skada teckning – är det krig? Under senare delen hade emellertid kunnat åstadkommas ock- av det kalla kriget räknade vi – som beskri- så i vårt land under en kort gråzonsperiod vits tidigare – med en kort period som vi med sabotage av för våra försvarsansträng-

59 N r 3 juli/september 2015 ningar viktig infrastruktur eller genom att tinentalländer. Detta beroende på ekono- slå ut viktig personal i ledningen eller t ex miska problem och de inrikespolitiska följ- våra fåtaliga stridspiloter. derna av dessa hos flera stater främst vid Samma förutsättningar som i delar av öst- Medelhavet. ra Ukraina hittar man även väster om Krim För Sverige har det fått det goda med sig ända in i södra Moldavien samt i delar av att de nordiska länderna – oavsett om de till- de baltiska länderna. I Moldavien är folket hör Nato eller ej – har kommit fram till att dessutom internt oense om man ska ingå i de bör samarbeta mer inom försvarsområ- 3 EU eller tillhöra den ryska intressesfären. det. För övrigt deltar de alla ofta i Nato:s öv- Vidare står den ryska 14. armén ännu kvar ningar eller inbjuder de stora Natoländerna i Transnistrien, som förklarade sig själv- till sina egna övningar. Detta till en nivå som ständigt från den tidigare sovjetiska råds- oroar en del av kalla krigets pensionerade republiken Moldavien då denna 1993 bli- diplomater m fl. Nu 2015( -04-19) senast 31 vit en fri stat. För att inte tala om det rys- så kallade kulturarbetare och debattörer på ka behovet av en inhemsk landförbindelse DN. Debatt. Kan de inte se något positivt i till Kaliningrad. Vad ska Ryssland förres- att 115 flygplan, varav kanske de flesta från ten ha de beställda franska landstignings- Nato, på Nordkalotten varnar Putin för att fartygen till i Östersjömarinen? Det finns en göra något obetänksamt i Östersjöbäckenet. del att vara orolig för i Centraleuropa och Redan Erlander insåg att vi för vår frihet och Östersjöbäckenet. fred var beroende av Nato. Att Sverige ska Vår försvarsminister säger som många vara solidariskt med sina nordiska grannar andra politiker i Väst att ockupationen av är ju sedan flera år en del av vår säkerhets- Krim är ”oacceptabel”. Ledarna i Väst hop- politik. Den gäller väl också de baltiska län- pas att olika politiska och ekonomiska sank- derna på andra sidan Östersjön. Därför bor- tioner ska få Putin att ändra sig eller åtmins- tone ge upp fortsatta ambitioner i vad han de årets svenska överenskommelse om för- kallar det ryska ”intresseområdet”. Vissa svaret ha haft högre egna ambitioner. Ifall hoppas att de ekonomiska konsekvenser- den politiska ledningen skulle låta sig över- na av sanktionerna tillsammans med de lå- raskas igen på det ena eller andra sättet. ga oljepriserna på några års sikt ska leda till Putinadministrationens fall. Dessvärre är man oense beträffande dessa sanktioner Förfartaren är general, tidigare överbefäl- och ambitionen med dem inom EU:s kon- havare och ledamot av KKrVA.

Noter

1. då benämningen dimensionerande upplev- att det inte var några sovjetiska ubåtar i våra des ge Försvarsmakten möjligheter till alltför vatten. Senare har det till och med blivit ame- stark argumentation om kvantiteten strids- rikanska istället, men den förvillelsen är väl krafter ändrades det till styrande och sist mil- snarast hemmagjord, utan nämnvärd inspira- jöexempel. tion utifrån. 2. Vi fick själva känna på deras psykologiska 3. i Moldavien, liksom på Krim och i Balticum krigföringskapacitet under 1980-talets ubåts- hade man förvisat delar av den inhemska be- kränkningar, då de lyckades förvilla delar av folkningen till Sibirien och ersatt den med den svenska kultureliten och massmedia om rysk.

60 ANALYS & PERSPEKTIV Den existerande svenska dolda livlinan till Nato av Bengt Gustafsson

Résumé If Öistein Espenes had broadened his sources and read selected literature better, he would have reached the conclusion that Sweden had a double security policy; one for diplomats and one for the military leadership. The question is, rather, if the lifeline isn’t still alive and is now better prepared than during the Cold War because the Swedish Armed Forces exercise together with more countries, even with the great NATO countries

lektor öistein espenes tar i en artikel i mätningen. (Det finns tidsaxlar kopplat till KKrVAHT, 1. häftet 2015, s 140 ff, rätt lätt detta som dock kräver ett längre inlägg.) på de svenska förberedelserna för att kunna Redan efter det att de nordiska försvars- liera sig med Nato vid ett Europakrig mel- förbundsförhandlingarna brutit samman i lan stormaktsallianserna. Om han breddat början av 1949 och det blev klart att Norge sina källor och läst ett par volymer av den skulle söka sig till Atlantalliansen anteck- utvalda litteraturen bättre hade han istäl- nar Tage Erlander i sin dagbok: ”Det an- let kommit till slutsatsen att Sverige hade svar som (utrikesminister Halvard) Lange en dubbel säkerhetspolitik, en för diplo- och (försvarsminister Jens Christian) Hauge materna och en för den militära ledningen. drar över sig borde kännas fruktansvärt, Frågan är snarast om inte livlinan fortfa- men tycks inte bekymra dem.” Han hade rande lever vidare och nu är bättre förbe- kanske lyssnat på försvarsstabschefen Nils redd än under det kalla kriget genom att Swedlund som i ett föredrag i föreningen det svenska försvaret övar med fler länders KHS (nu FHS) ungefär samtidigt säger: ”... försvar, även de stora Nato-ländernas. våra utsikter att hålla oss utanför kriget blir De källor jag åsyftar i det första fallet kan mycket små. Redan det faktum, att luftkri- man återfinna i ett särtryck från Akademien, get till stor del kommer att föras över vårt 1. häftet 2012: Erlander och den besvärliga territorium måste ge anledning till kompli- neutraliteten.1 Av dessa lär man sig att de kationer …” amerikanska, engelska och norska flygföre- Vad gäller de källor Espenes använt för sin tagen skulle ta vägen över Sverige vid sina artikel kan jag nämna två citat ur Peterssons angrepp mot mål i Sovjetunionen. Det vill bok.2 Från sidan 212: den år 1953 nye chefen säga att om inte Sovjet redan inledningsvis för Nordkommandot Sir Robert Mansergh vid ett krig mellan blocken i Europa skulle utgick ifrån att ”alternativet Sverige neu- angripa Sverige, vilket jag tvivlar lika myck- tralt inte längre skulle beaktas”, respektive et på som artikelförfattaren, så skulle Natos sidan 280: då den norske flygvapenchefen flygande över oss ändå dra Sverige in i kraft- önskade förändra skrivningarna i den för

61 N r 3 juli/september 2015 länderna gemensamma Plan lbev NS så att lost (2007) – forskat vidare, skulle önska att ”man på norsk sida kunde stå friare gente- fler flygofficerare som kände till detaljerna mot svenskarna gällande delgivning av egna i förberedelserna träder fram innan de går och allierade företag som eventuellt skulle bort. Detta så att vår 1900-talshistoria blir komma att överflyga ett neutralt Sverige”. sann och så komplett som möjligt Hur har Espenes tolkat detta? Till exempel skulle det vara intressant att Vidare finns i Mikael Holmströms bok Den få reda på om den svenska flygradarbilden i dolda alliansen3 en bild av en PM från1963- Stril 60 – när det blev tekniskt möjligt om- 01-07, som är en revidering av en tidigare kring 1970 – i sin helhet gick vidare i de ka- PM från den svenska försvarsstaben, av vil- blar som tidigare byggts till stridslednings- ken framgår att Sverige skulle sända utgåen- systemen i Danmark och Norge. Från det de samverkansgrupper inte endast till enskil- senare landet kunde de i så fall gått vidare da länders militära högkvarter utan också till Skottland. I kärnvapenåldern torde det till SHAPE, Natos högkvarter i Europa! För ha varit angeläget för Storbritannien att själ- övrigt skulle den största gruppen skickas till va kunna följa flygföretag från Sovjet över Pentagon, där författaren av Försvarsstabens Östersjön och Norden så tidigt som möj- PM vistades under Kubakrisen. Låt mig i ligt. Å andra sidan hade vi ju glädje av att sammanhanget nämna att det numera ock- få danska bilder från radarn på Bornholm så har framkommit vittnesmål om att den respektive från Nordnorge. svenska flottan förberett basering av del av Det bör emellertid inte råda något tvivel den västtyska, som hade sårbara baser, på om att livlinan fanns fram till i början av den svenska Östersjökusten och – naturligt- 1990-talet. Tage Erlanders och Olof Palmes vis – att flottornas ledningar förberett direkt- dubbla säkerhetspolitik fördes med omsorg samverkan. Därför borde enligt en överens- om den svenska demokratins överlevnad i kommelse från 1952 med Pentagon svens- en svår situation. Samt hänsyn till Finlands ka marin- och flygofficerare ”i karriären” svåra situation (Erlander hade finskt påbrå). genomgå Nato-skolor före högre chefsut- Så jag delar Espenes uppfattning att det inte nämningar. låg något omoraliskt över handlandet. Det Eftersom det handlade om en dold livli- finns onekligen företeelser som talar för att na så finns det i de svenska arkiven få bevis livlinan alltjämt finns kvar – i varje fall dess på att Sverige förberett att ta emot ett Nato- ”atlantiska länk”, som socialdemokrater bru- understöd med marin- och flygförband. Man kar översätta det med. är i stor utsträckning hänvisad till muntliga källor. Vi som – efter det att Robert Dalsjö Författaren är general, tidigare överbefäl- kom ut med sin doktorsavhandling Lifeline havare och ledamot av KKrVA.

Noter

1. skogrand, Kjetil och Tamnes, Rolf: Fryktens 2. Petersson, Magnus: Brödrafolkens väl, likevekt, Tidens norske Forlag 2001, s 80f Santérus, Stockholm 2003. samt Nilsson, Mikael: Tools of Hegemony, 3. holmström, Mikael: Den dolda allian- Santérus Academic, Stockholm 2007, s xxi, sen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser, SNOWCAT. Atlantis, Stockholm 2012, s 375.

62 ANALYS & PERSPEKTIV Juridik för ”hybridkriget” av Björn Körlof

Résumé In a previous article1 the writer criticized the mixture of laws and rules with regard to wartime conditions, wartime preparedness and peacetime crisis situations. This article deals with the legal problems arising from new types of aggression, which often falls outside the definition of war in international law, (i.e. “hybrid war” with features that have been seen in the conflict in Ukraine). The sharp legal line drawn between peace and war in international law is now often blurred by aggressive activities short of formal war. Those conditions, developing under formally peacetime laws, very often require legal means similar to those needed in wartime. The peacetime rules are often far too weak and circumscribed with restrictions that impede the authorities in dealing with the aggression. The writer discusses two princi- pal ways of handling this legal problem. One is to extend the peacetime legislation for crisis so that it encompasses most of the situations following “hybrid warfare” and widen the means that the authorities can use in order to deal with them. Another is to broaden the legislation intended for war so that parts of it can be put to use also in peacetime if this seems necessary. There are of course also possibilities to find legal forms in between those princi- pally described. The writer contends that it is necessary to investigate this legal problem as soon as possible and modernize the legislation so that the “hybrid war” can be dealt with within solid and distinct legal forms.

i en tidigare artikel i Akademiens tid- nas ansvarsområden, liksom också i enskil- skrift2 har jag sökt beskriva det nuvarande das fri- och rättigheter (t ex vad gäller plikt, rättsläget vad gäller totalförsvar (militärt förfogande, undanförsel och förstöring etc.). och civilt försvar) och krisberedskap. Jag När dessa regler kommenterats i olika tidi- kritiserade där bl a den blandning av regler gare offentliga utredningar som haft att fö- i olika författningar som nu gjorts vad av- reslå rättsregler för kris och krig har flera ser förhållanden som avser fred (krisbered- gånger understrukits att det endast är såda- skap) och sådana förhållanden som avser na förhållanden som framkallas av krig el- höjd beredskap och krig. Två av mina ar- ler krigsfara som kan berättiga till långtgå- gument för att tydligt hålla de båda rätts- ende avsteg från det som vår konstitution områdena isär (förutom begriplighet och normalt stadgar ska gälla. Bakgrunden till pedagogik) har dels konstitutionell, dels att dessa avsteg bedömts berättigade är att folkrättslig grund. det är rikets suveränitet och integritet som Den konstitutionella frågan om hur riket hotas, något som inte med samma tydlighet ska styras under höjd beredskap och krig gör sig gällande under sådana förhållanden avhandlas i 15 kap RF och till dessa regler som i lagstiftningen brukar kallas kris (eller anknyter flera lagar som ger förutsättningar svåra påfrestningar). Detta utgör ett viktigt för mycket långtgående ingrepp i den svens- skäl till att hålla regler för krig och regler ka förvaltningsmodellen och myndigheter- för fred tydligt isär.

63 N r 3 juli/september 2015

Den folkrättsliga frågan har likaså en av- ning och avtagande och låg spänning. Hotens sevärd betydelse. Folkrättens regelverk för karaktär kan vara av mycket olika karaktär krig, som är av stor betydelse att upprätthål- och växla mellan cyberangrepp från ”okänd” la med stor tydlighet och kraft, måste med antagonist, påverkanskampanjer, ekonomis- motsvarande tydlighet också återspeglas i ka sanktioner, spärrad eller blockerad pas- vårt eget rättsegelverk som avser sådana för- sage genom viktiga farleder, störda försörj- hållanden. Det finns således ett viktigt sam- ningstransporter, olika former av stöd till band mellan folkrätt för krig och våra egna separatistiska organisationer, kränkning- regler för höjd beredskap och krig. Oklarhet ar och provokationer längs en gräns, sabo- om innebörden av dessa rättsliga gränslin- tage, terrorangrepp, kidnappingar av mili- jer kan vara förödande både för oss själva tär och polisiär personal etc.6 Sådana väx- internt i landet, men inte minst också i för- lande, spänningstillstånd och aggressions- hållande till främmande makt som kan ta former kan den antagonistiske motparten varje mer eller mindre ”vacklande hållning” i hög grad själv och mycket planerat och till folkrätten till intäkt för ett agerande som målmedvetet vilja ”reglera”, i syfte att tröt- innebär att denna makt anser sig ha rätt att ta ut, dränera den angripne på resurser och själv underlåta att respektera dem. förstöra hans ekonomi, undergräva befolk- ningens sammanhållning och motståndsan- Folkrätt och ”hybridkriget” da, störa eller ”förgifta” den angripnes relationer med vänligt sinnade makter, frysa ett Om det således av många olika skäl är an- tillstånd som från politiska utgångspunkter geläget att i vår rättsliga ordning hålla en kan te sig önskvärt (befästa en fait-accom- rågång tydlig mellan fred och krig, upp- pli-situation t ex), eller lugna ner därför att står likväl en mycket problematisk fråge- motståndet från omvärlden ter sig för stort ställning som hänger samman med den nya under en viss period etc. hotbild som inte minst försvarsberedning- ”Hybridkriget” kan från många utgångs- en beskriver i sin rapport våren 2014.3 Den punkter te sig attraktivt för en auktoritär beskriver den aggression som Ryssland be- och hänsynslös maktspelare som håller oli- driver mot Ukraina.4 ka statliga och andra maktmedel (t ex me- Hotbilden benämns i det följande ”hy- dier) i ett fast politiskt grepp och inte berörs bridkrig”. Även om detta begrepp alls in- av omvärldsreaktioner av diplomatisk eller te är entydigt och ibland används delvis sy- muntlig karaktär. Det är förhållandevis eko- nonymt med uttrycket ”sjätte generationens nomiskt ”billigt” jämfört med ett storska- krigföring” och ibland även ”destabilise- ligt väpnat angrepp. Det inrymmer för den- ringspolitik”, använder jag det i det följan- ne maktspelare mindre politiska risker bå- de som ett samlingsnamn på ett antagonis- de i förhållande till den egna befolkningen, tiskt beteendemönster som från en stat rik- men även i förhållande till omvärlden, än ett tar sig mot en annan stat och hotar den se- traditionellt väpnat angrepp. Det kan t o m nare statens integritet och suveränitet, utan te sig som en säkrare form för att nå de po- att denna antagonism tar sig formen av re- litiska övergripande målen än det genuina gelrätt militärt krig.5 väpnade angreppet; inte minst i Europa där Situationen med ”hybridkrig” kan vara riskerna för eskalering till kärnvapennivå är mycket kortvarig i tiden, men också myck- påtagliga vid mer omfattande väpnade an- et långvarig och växla mellan stegrad spän- grepp som rör väsentliga intressen.

64 ANALYS & PERSPEKTIV

En annan stor fördel för den mer hän- na möta hot av den karaktär som ryms in- synslöse aktören är att hybridkriget till sto- om ramen för ”hybridkriget”. Frågan som ra delar är oreglerat i folkrätten och att det diskuteras i denna artikel gäller således om därför kan bedrivas i former som gör den den gängse lagstiftningen för ”krisen” (den antagonistiske aktören ”politiskt oskyldig” svåra påfrestningen) är tillräcklig för att och t o m kan få denne att genom dubbel- hantera det jag sammanfattningsvis beskri- spel och dolt agerande i olika sammanhang vit ovan och kallar ”hybridkriget”. framstå som fredsivrande och återhållande på en konflikt. Den ryska aggressionen mot Ukraina bju- Folkrätten och ”hybridkriget” der på en flora av handlingar och beteende- Folkrättens tradition vad gäller dess regler mönster som till delar är att se som uppen- för krig (numera används om traditionellt bara krigshandlingar (t ex innästling av eg- krig oftast begreppet ”väpnad konflikt”) na soldater och stöd med vapen till dem och har sitt ursprung i en föreställning om krig separatister), men i många avseenden inte är som inrymmer viktiga karakteristika. Här det (i vart fall enligt ett mer formellt folk- är inte platsen att utförligt redovisa folk- rättsligt betraktelsesätt).7 rättsreglerna avseende krig. Det som är Det finns tecken som tyder på att vissa viktigt här är att dessa regler i flera avseen- former av ”hybridkrig” redan pågår mot den inte beaktar ”hybridkrigets” karaktär. oss, t ex inom ramen för begreppet ”påver- kanskampanjer” och psykologisk krigföring Folkrättsreglerna kan starkt förkortat sam- liksom också som provocerande uppträdan- manfattas på följande sätt. de under övningar och kränkningar av vårt • Krig utkämpas mellan stater som är an territorium. Även IT-attacker och störning- svariga för de krigshandlingar som kri- ar i elsystem torde kunna räknas in i dessa get för med sig. Staterna har i folkrät- aktiviteter. Det är också tydligt att de bal- ten rättslig status som ska respekteras tiska staterna sedan lång tid i hög grad anser sig vara utsatta för olika former av så- av de krigförande parterna och omvärl- dan krigföring. dens stater, som kan vara neutrala, icke- Skulle en sådan aggressionsform riktas mot krigförande eller deltagare i kriget. oss i mer utstuderad och större omfattning • Kriget utkämpas mellan staternas väp- måste inte enbart Försvarsmakten utan en nade styrkor, de s k krigförande stater- lång rad civila myndigheter vara förbered- na, som innefattar inte enbart reguljära da på att effektivt kunna möta denna form stridskrafter utan alla dem som bär va- inom ramen för en legal struktur och inte pen och uniformer vilka tydligt utmär- tvingas till att ”hitta på” regler i en allvar- ker deras tillhörighet till viss stat som lig situation. Det innebär emellertid att den följer krigets lagar och som därmed ger i rättsordningen strikta uppdelning mellan dem status som kombattanter. fred och krig som jag tidigare förordat bör ske genom att reglerna hålls åtskilda i oli- • Kriget ska så långt möjligt undvika att ka författningar (en uppdelning som prin- beröra civil verksamhet och civilbefolk- cipiellt också råder när de enskilda reglerna ning som inte i olika avseenden tydligt granskas), också måste medge rättsliga for- kan kopplas till militär verksamhet och mer i fredstid som gör det möjligt att kun- stöd till kriget.

65 N r 3 juli/september 2015

• Kriget utkämpas med beaktande av de mål för debatt i detta forum. Men en viktig erkända territoriella gränser som råd- fråga att beakta är att varje gång frågan tende före den väpnade konflikten. Det derar att hamna i säkerhetsrådet och därmed innebär att befolkning och egendom bli föremål för ett möjligt beslut om ingri- som genom krigshandlingarna fallit i pande från FN:s sida, kan Ryssland blockera den ena krigförande partens händer på eventuella FN-aktioner genom sitt veto. Den den andra statens territorium, har rätt lilla staten är således varje gång den hamnar till olika former av skydd som den be- i en konflikt med en stormakt som sitter i sä- sättande parten ska beakta. kerhetsrådet utlämnad åt sitt öde om stor- • Kriget får endast utkämpas med såda- makten genom veto blockerar FN:s möjlig- na vapen och stridsmedel i övrigt som heter att verka och den själv saknar annat är godkända i folkrätten. säkerhetspolitiskt eller militärt stöd. På motsvarande sätt är även Nato till sto- Även om de flesta krig under det gångna ra delar bundet av Nato-stadgans formu- århundradet inte utkämpats så strikt enligt leringar om väpnat angrepp för att kunna folkrättens regler som denna karakteristik komma till verkan. Det gäller naturligtvis i ger uttryck åt, finns det faktorer som ändå än högre grad i förhållande till en icke-med- gör att de flesta stater har en benägenhet lemsstat, även om en sådan skulle ha en nä- att i stort ändå vilja tillämpa dessa reg- ra samverkan med Nato. ler. En av dessa viktiga faktorer är den s k Det är i förhållande till folkrätten och det självavskräckningsfaktorn, d v s risken för internationella systemet för säkerhet således att den som bryter mot reglerna kommer mycket tydligt att vi själva måste ta på oss att se också motståndaren göra det, något uppgiften att med klarhet och förmåga mö- som ofta uppfattas som negativt sett i stort. ta hotet om ”hybridkriget”. Men även det faktum att de flesta regul- Men en viktig aspekt av internationell sam- jära stridskrafters soldater och officerare verkan mot olika former av hybridkrig är att undergår utbildning i grundläggande regler genom olika observationer, dokumentation inom folkrätten gör att det åtminstone som etc ge transparens åt de olika hybridkrigsak- en grundfaktor finns en benägenhet att föl- tiviteterna och låta all relevant information ja de regler man blivit lärd att följa. som framkommer få så stor spridning i in- Skulle man i vår rättsordning välja vä- ternationella medier som möjligt. Här gäl- gen att rättsligt sett inte göra en strikt åt- ler det också att intensivt delta i ”samtalen” skillnad mellan krig och fred finns det en på- i sociala medier och arbeta med att möta taglig risk att det rättsligt sett uppluckrade desinformation och propaganda. eller porösa området, som då även kan bli En särskilt viktig aspekt av denna för- osäkert och oklart, kan utnyttjas av en an- måga att resolut kunna möta hybridkrigs- tagonist för att bedriva hybridkrig utan att aktiviteter från en antagonist, och inte tillå- det säkert kan sägas att det är ett de-facto- ta dem att få nämnvärd verkan i samhället, krig som pågår och krävas att antagonisten är att den högst påtagligt höjer totalförsva- och dennes soldater och officerare ställas till rets tröskeleffekt. Kan samhället tydligt av- svars för olika handlingar. visa och avvärja varje form av hybridkrigs- Situationen i Ukraina har naturligtvis lett insatser från en antagonist behåller det sin till att Rysslands agerande av Ukraina förts styrka och motståndsvilja inför ett mer öp- upp som en fråga i FN och därmed blir före- pet och omfattande militärt insatt angrepp.

66 ANALYS & PERSPEKTIV

Denna tröskel kan vara det avgörande in- i när Finland anfölls hösten 1939 och när slaget i motståndarens bedömning av om Hitler anföll och ockuperade Danmark och det är rimligt att genomföra en större mili- Norge våren 1940, då regeringen radikalt tär insats. Förmågan att möta hybridkriget tvingades kasta om bedömningarna vad av- måste därför ha en klar och tydlig rättslig såg hotet mot Sverige och den militära och grund som ger myndigheterna mandat att civila beredskapen höjdes och sänktes med med kraft och snabbhet agera vid hybrid- relativt korta varsel. krigsaktiviteter, något som i hög grad bidrar Situationen med ”hybridkriget” är av an- till denna tröskeleffekt.8 norlunda karaktär därför att den bygger på att det genuina väpnade angreppet och dess Hur ska ”hybridkriget” rättsliga tydlighet inte är det hot som står i främsta rummet. Istället kännetecknas hy- hanteras rent rättsligt? bridkriget av otydligheter, av växlande in- Den problematik, som i vårt land tidiga- tensitet under olika tidsförlopp, av antago- re benämndes ”gråzonsproblemet” (många nistens insatser riktade mot olika sårbara el- centrala ledningsövningar och övningar ler ”mjuka” delar av samhället o s v. med högsta ledningen inriktades på att be- För att söka få grepp om vilka rättsregler lysa beslutsfattning under ett förlopp som vi behöver för att hantera ”hybridkriget” är småningom ledde fram till höjd beredskap det viktigt att först söka få fram några vik- och krig) behandlade delvis denna fråge- tiga karakteristiska som de grundläggande ställning. Den handlar om hur rättsord- reglerna bör ha sin utgångspunkt i. ningen, beredskapssystemet och våra myn- En första utgångspunkt är att det, i lik- digheter ska bemästra situationer som när- het med det ”vanliga kriget”, typiskt sett ut- mar sig tydlig väpnad konflikt med tydligt går från främmande makt, även om denne identifierad främmande makt, men som söker bedriva aggressionen genom ombud ännu inte fått sådana former att det med (s k ”war by proxy”) och förnekar och sö- säkerhet är krig vi befinner oss i. ker dölja sin egen aktiva roll. Denna problematik är dock inte liktydig En annan utgångspunkt är att hybrid- med den situation som ”hybridkriget” ger kriget typiskt sett likväl hotar vår integritet upphov till, främst därför att den äldre si- och suveränitet. tuationen så tydligt präglades av dikotomin Med dessa två utgångspunkter som grund krig (d v s militärt väpnat angrepp) eller in- finns det principiellt sett två vägar att välja te krig (d v s i princip fred), liksom också för att utforma regelverket. Den ena vägen oftast av att angriparen var känd. avser en utvidgning och skärpning av det Situationen med ”gråzon” ägde således gängse fredstida krisberedskapssystemets ofta rum i rättslägen som inte nödvändigt- regler så att det också inrymmer regler som vis innebär att beredskapen för krig skärpts kan hantera antagonistiska hot utan att be- eller nått sin högsta nivå, utan att vi istället redskapen behöver höjas för ett regelrätt väp- befann oss i växlande beredskapslägen där- nat militärt angrepp. Den andra vägen avser för att regeringen tvingades höja och sän- att utvidga våra regler för höjd beredskap ka beredskapen beroende på hur krigshotet och krig så att de även kan täcka de former växlade och hur vår regering bedömde hot- för ”hybridkrig” som kan förutses. läget. Ofta gjordes jämförelser med den sä- Det är naturligtvis möjligt att, med ut- kerhetspolitiska situation Sverige befann sig gångspunkt i dessa principiella två vägar tän-

67 N r 3 juli/september 2015 ka sig olika lösningar som också inrymmer sättas i kraft om denna första beredskaps- rättsliga ”mellanformer”, t ex i form av ett nivå anbefalls. Det kan gälla författningar regelsystem som s a s läggs ovanpå krisbe- som rör Försvarsmakten (särskilt t ex hem- redskapssystemet och samtidigt blir det för- värnet), polisen, sjukvården, telekommuni- sta steget i en höjning av beredskapen som kationer, energiförsörjning o s v, men även avser regelrätt krig författningar som gäller olika bevaknings- Det kan genast konstateras att de nämnda ansvariga myndigheter på central och re- vägarna inrymmer såväl fördelar som nack- gional nivå, t ex länsstyrelserna. Men även delar från både sakliga, rättssystematiska kommuner och landsting måste involveras och pedagogiska utgångspunkter. i den sfär som måste vidta olika åtgärder vid en sådan höjning av beredskapen. Hur Ska reglerna för höjd långt olika befogenhetsutvidgningar kan tänkas behövas är dock svårt att redan nu beredskap och krig vidgas till uttala sig om. Det som först faller i åtanke att omfatta ”hybridkriget”? torde dock vara olika befogenheter för polisen enligt polislagen. Det skäl som talar för en lösning med ett De skäl som talar emot en sådan lösning till hybridkriget utvidgat regelverk som an- är att ett tydligt väpnat angrepp faktiskt of- knyter till regelverket för höjd beredskap tast inte kan anses föreligga och att grund- och krig är att hybridkriget ofta måste an- lagsregler för krig och folkrättsregler för krig ses ha till syfte att hota vår integritet och därför inte givet kan anses tillämpliga. Det suveränitet och att bakom hybridkrigets innebär nämligen att en omfattande flora av olika ”skepnader” döljer sig en antago- rättsregler som kan bli tillämpliga vid höjd nistisk motståndare som är en statlig ak- beredskap och som ytterst kan hämta stöd i tör. Mot denna bakgrund skulle hybrid- 15 kap RF kan träda i kraft. Kan krig enligt kriget falla in i en bedömning av en form folkrätten de facto anses föreligga krävs en- av krig eller förberedelse till regelrätt väp- dast detta konstaterande och att regeringen nat angrepp och därför en tänkt utvidgad därefter beslutar om den beredskapshöjning lagstiftning anknyta till nuvarande bered- som lagen om totalförsvar gör möjlig. skapssteg i Lagen omtotalförsvar och höjd Detta gör det tveksamt, kanske olämp- beredskap. Utvidgningen skulle kunna tän- ligt, att vid hybridkrig med osäkert identi- kas utgöra ett nytt första steg i en sådan fierad antagonist ha en så stark koppling till beredskapshöjning och innebära en viktig regler för höjd beredskap och krig som tyd- första generell reglering av hur ett hybrid- ligt avser ett relativt öppet väpnat angrepp i krigshot ska hanteras. folkrättslig mening och som medför möjlig- Bedömningen av när detta beredskaps- heter till mycket långtgående ingripanden i steg ska tas bör vid en sådan lösning rimli- enskildas fri- och rättigheter m m. Det kan gen ankomma på regeringen, men det inne- t ex med sådana rättsregler bli svårt att få bär samtidigt en viss utvidgning av det full- respekt för långtgående åtgärder i förhållan- maktsområde som regeringen har fått genom de till omgivande stater samt också i förhål- 15 kap Regeringsformen och måste föregås lande till inre förhållanden i vårt land där av en grundlagsändring. t ex långtgående polisiära ingripanden kan En sådan generell reglering bör nämli- bli nödvändiga eventuellt i samverkan med gen leda till att även andra viktiga lagar kan Försvarsmakten (hemvärnet).

68 ANALYS & PERSPEKTIV

Ska reglerna för krisberedskap med stöd av likartad lagstiftning. En annan (svåra påfrestningar) anpassas nackdel är att planering för och utbildning och övningsverksamhet vad avser hantering (vidgas) till att omfatta av hybridkriget kan försvåras om inte aktö- hybridkriget? rerna följer i stort sett samma grundläggande regler. Redan idag visar sig samverkanssvå- Den andra principiella vägen är att bygga righeter inom krisberedskapssystemets ram, på det regelverk som i olika avseenden och för olika samhällsområden reglerar kri- t ex vad avser att lyfta en påfrestning eller ser, extraordinära händelser, svåra påfrest- kris till rätt nivå i ansvarssystemet. ningar etc. Det som talar för en sådan lös- Också på denna punkt krävs således om- ning är att hybridkriget då hanteras utan fattande bedömningar och en betydande ef- att alltför långtgående åtgärder vidtas med tertänksamhet innan en rättslig lösning en- stöd av krigslagstiftning som har sitt stöd i ligt dessa linjer kan godtas. Regeringsformens relativt unika fullmakts- befogenheter för regering och Riksdag vid Samverkan i EU krig och krigsfall. En annan fördel är att de olika former som hybridkriget kan komma Det är tydligt att delar av det hybridkrig att få och som riktas mot olika delar av som Ryssland bedriver mot Ukraina och samhället kan hanteras med stöd av utvid- tydligt nog även mot de baltiska staterna gade regler inom olika lagstiftningsområ- i vissa avseenden har en tydlig udd riktad den som redan hanterar olika påfrestande mot hela västvärlden. Det gäller inte minst situationer i fred. Ytterligare en tredje för- de former den ryska påverkanskampanjen del är att de beredskapshöjningar som sä- mot Västeuropa har tagit och som samti- kert kan komma att krävas inom olika de- digt bedrivs mot den egna befolkningen i lar av samhället beroende på hybridkrigets Ryssland genom den kontroll av medierna karaktär, kan regleras inom varje samhälls- som den nuvarande politiska ledningen har område för sig och inte omedelbart behö- tagit.9 ver medföra långtgående följdverkningar Vårt land kan inte ensamt hantera dessa inom hela samhället. och andra former av hybridkrig (t ex cyber- En sådan rättslig lösning kräver dock en kriget, terrorismen o s v) utan vi bör i första relativt omfattande rättsöversyn vad gäller hand tillsammans med andra söka åstadkom- centrala lagstiftningsområden som gäller ma motverkan inom ramen för EU. polisens verksamhet, sjukvården, telekom- Särskilt de sofistikerade formerna av psy- munikationer, transporter, försvarets om- kologisk krigföring behöver mötas på bred råde (t ex hemvärnsverksamhet i samarbete med polisen) o s v. front och i samverkan mellan samtliga EU- Nackdelarna är att de olika regler som stater. Det är inte minst viktigt att den rys- kan komma att utformas för olika samhälls- ka befolkningen får möjligheter att ta del områden blir dåligt synkroniserade och att av mer korrekt information om händelse- myndigheter på olika nivåer får svårt att utvecklingar som rör det egna landet och samarbeta om de inte samtidigt går in i re- dess relationer till omvärlden, än den som lativt lika beredskap och kan stödja varande av regimen kontrollerade nyhetsorga- dra med resurser som de kan förfoga över nen förmedlar.

69 N r 3 juli/september 2015

Sammanfattning omvärlden liksom också hur aktören går till väga samt – när det är möjligt – med stöd Det är svårt att redan nu göra en bedöm- av tillförlitliga informationer föra fram kri- ning av vilken principiell linje som bör väl- tik i EU och i FN med stöd av sådan infor- jas med de för- och nackdelar som redo- mation. Sverige bör också ta initiativ i EU visats ovan. Likväl finns det mycket som till gemensamt agerande mot olika former talar för att den andra principiella linjen av hybridkrigföring som riktas mot olika i första hand bör prövas. Här väger inte medlemsstater. minst folkrättsliga aspekter in liksom ock- Avslutningsvis bör framhållas att det är så tveksamhet till att göra en relativt kraf- tydligt att nuvarande rättsregler i olika av- tig befogenhetsutvidgning i regeringsfor- seenden inte är tillräckliga och heller inte men till regeringen, trots att krig de facto lämpliga för att ge rättsligt stöd åt de olika ofta inte kan anses föreligga när olika for- myndigheter som i vårt land ska bekämpa mer av hybridkrig kan påvisas. hybridkrigets olika mer eller mindre dolda En rättsöversyn bör således, enligt min me- ”aktörer”. Utvecklingen har således påtag- ning, företas med sikte på att i första hand ligt sprungit förbi den lagstiftning vårt land överväga olika former av skärpta möjlighe- har inom detta område. ter för olika myndigheter, på olika nivåer i Statsmakterna kan alltså inte vänta med samhället, att ingripa mot och stävja såda- att vidta nödvändiga åtgärder vad gäller na former av hybridkrig som äger rum på rättsregler för att möta hybridkriget. Den svensk mark. Det är vidare av stor vikt att översyn av hela detta rättsområde som för- rikta in de myndigheter som i olika avseen- svarsberedningen efterlyste i sitt betänkan- de stödjer statsmakterna med underrättelser de från våren 2014 bör således nu snabbt så att dessa myndigheter ges ökade möjlig- komma igång. heter att identifiera och ”avslöja” den ak- tör som bedriver hybridkrig mot vårt land Författaren är f d generaldirektör och leda- och ge spridning åt sådana underrättelser till mot av KKrVA.

70 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. KKrVAHT, 1. häftet 2015. 7. För en analys av Ukrainakonflikten från ett 2. ibid, s 107-124. folkrättsligt perspektiv vad avser främst frå- 3. se ”Försvaret av Sverige. Starkare försvar för gan om krig eller ej, se FOI Memo 5075, sep- en osäker tid”, Försvarsdepartementet Ds tember 2014, What is War? Ukraine and the 2014:20, s 28-34 där inte minst cyberhotet legal definition of war av Carina Lamont. beskrivs. 8. tröskelperspektivet lyfts fram i FOI rappor- 4. ibid, s 14-19. ten Vill du ha fred rusta för krig. Perspektiv 5. En översiktlig genomgång av begreppsstruk- på en svensk tröskel, FOI –R-4047-SE, febru- turen vad avser olika inslag i modern krigfö- ari 2015, s 40-45. ring görs i FOI studien Inslag i modern krig- 9. En mycket intressant studie av det ryska syn- föring – konsekvenser för civilt försvar, FOI sättet på omvärlden, inte minst med avseen- Memo 5090, 2014-10-14. I denna hänvisas de på småstaterna som gränsar till Ryssland bl a till en utomordentligt god beskrivning i Europa (ett synsätt som även i hög grad be- av ”hybridkriget” i UK MoD Development rör Sverige) görs i den finska studienThe Concepts and Doctrine Center (DCDC), Development of Russian Military Policy ”Future Character of Conflict,2010 . and Finland, National Defence University, 6. En del av de typiska inslagen i dessa for- Department of Strategic and Defence Studies, mer av hybridkrig beskrivs i en rapport av Helsingfors, Series 2: Research Reports No Jakob Ljungman med titeln ”Rysk psykolo- 49, Helsingfors 2013. gisk krigföring i Lettland”, Stockholm Free World Forum, februari 2015.

71 N r 3 juli/september 2015 Stuxnet i folkrättslig belysning av Dirk Roland Haupt

Résumé Based on the case of the Stuxnet computer worm that allegedly targeted uranium enrichment infrastructure in Iran, this article discusses the legality of cyber operations as nuclear counter-proliferation measures. Legally assessing the implications of the creation, installation and control of the Stuxnet software is especially challenging because of the lack of detailed and reliable information relating to its origin, and the physical effects it caused outside the targeted supervisory control and data acquisition systems. Focusing on pertinent aspects in international law (such as: the use of force short of armed attack, preemptive self-defence, coun- termeasures short of use of force, the law of armed conflict, territorial sovereignty, customary international environmental law, and the principle of non-intervention in matters which are essentially within the domestic jurisdiction of any State), this article argues that the Stuxnet operation as such could constitute a countermeasure, which may or may not be lawful. This depends on how legal commentators assess the availability of feasible alternatives and the impact of the measure in relation to the threat posed by Iran’s numerous and deliberate breaches of its obligations to comply with the 1968 Nuclear Nonproliferation Treaty and its safe- guard agreements with the International Atomic Energy Agency.

om ett sabotageprogram även känt som styrning av storskaliga industriprocesser (s k datamasken W32.Stuxnet, inkom de för- Supervisory Control and Data Acquisition sta rapporterna den 17 juni 2010 då under [SCADA] system) som utvecklats av företa- beteckningen Rootkit.TmpHider.1 I följ- get Siemens och som uppvisar specifika kon- den släpptes information om och prover figurationskrav. Spridningen av Stuxnet bort- av den skadliga koden till enskilda datasä- om de datorsystem som datamasken initialt kerhetsföretag som gjorde stora ansträng- var riktad mot får sannolikt betraktas som ningar för att övervaka datatrafiken mel- en oavsiktlig bieffekt.4 Det följer av Stuxnets lan masken och dess styrningsservrar samt arkitektur att det skapades för att kunna för att förstå och kartlägga utformningen, ändra koden för programmerbara styrsys- funktionaliteten och syftet av detta mycket tem inom industriell automation i syfte att sofistikerade datorprogram.2 dels inverka på anläggningarnas verksam- Av icke-lokala nätverks IP- och domän- het genom att manipulera system för kon- adresser som protokollförts kunde analyti- troll av frekvensomvandlare och därmed att kerna sluta sig till att Stuxnet under tiden kunna bromsa upp eller accelerera motorer- mellan juni 2009 och maj 2010 varit målin- na, dels dölja sådana förändringar från res- riktat på datorsystemen i fem anläggningar i pektive utrustnings operatör.5 Även om de Iran. I februari 2010 kunde datasäkerhetsfö- fem iranska anläggningar som varit målen retaget Symantec samla in 3 280 prover på för sabotageprogrammet inte officiellt avslö- tre olika varianter av Stuxnet.3 Datamasken jades, gjorde otaliga medierapporter snart påverkade vissa system för övervakning och gällande att Stuxnet hade varit inriktat på

72 ANALYS & PERSPEKTIV nukleär infrastruktur i Iran, i synnerhet på gjorts har snarare försökt bagatellisera dess urananrikningsanläggningen i Natanz och effekter.12 Rapporter om utbyte av ett påfal- på kärnkraftverket i Bushehr. Det misstänkt- lande stort antal centrifuger i anrikningsan- es att hastigheten av IR-1-centrifugernas ro- läggningen i Natanz utgör inte bevis i juri- torer hade manipulerats i syfte att negativt disk mening för fysiska skador som en di- påverka Irans nukleära program.6 rekt följd av Stuxnet, i synnerhet med tan- Att göra en folkrättslig bedömning av kon- ke på att det hade blivit känt långt innan sekvenserna av att utveckla, installera och att Iran brottade med mångahanda teknis- kontrollera Stuxnet framstår som en viss ut- ka problem på senare år på grund av den maning på grund av bristen på detaljerade använda utrustningens dåliga kvalitet, sär- och tillförlitliga uppgifter om datamaskens skilt när det gäller en äldre centrifugmodell ursprung och de fysiska effekter den åstad- som i åratal uppvisat felfunktioner.13 kom utanför de SCADA-system som den varit riktad mot. Folkrättsliga överväganden Stuxnet har kommit att kallas ”det första cybervapen som kommit till användning”.7 Därför kan den folkrättsliga analysen av Frågan har rests huruvida vissa staters un- problemet med Stuxnets utveckling, instal- derrättelsetjänster kan ha medverkat att ut- lation, kontroll och verkan endast grundas veckla denna skadliga kod.8 Även om en på hypoteser, av vilka det antas att de med analys av vem som gynnas av att skapa, in- någon större sannolikhet kan ha inträffat stallera och styra ett dylikt program myck- på det förmodade sättet. et väl kan peka i riktning mot folkrättssub- Om det förhöll sig så att en eller flera sta- 14 jekt som kan vara intresserade av att på- ter vore ansvariga för utvecklingen, instal- verka Irans nukleära program,9 så ger den lationen och kontrollen av Stuxnet, skul- inte tillräckligt med juridiskt hållbara indi- le följande folkrättsliga aspekter vara re- katorer för att den skadliga cyberaktivite- levanta: (1) bruk av våld som ej motsvarar ten ska kunna tillräknas en bestämd individ, väpnat angrepp; (2) förebyggande självför- en konkret grupp av individer eller även en svar; (3) motåtgärd som ej motsvarar bruk viss stat.10 av våld; (4) väpnad konflikt; 5( ) territori- En folkrättslig analys försvåras dessutom ell suveränitet; (6) sedvanerättsliga princi- av den omständighet att det fortfarande är per i internationell miljörätt; (7) non-inter- oklart huruvida Stuxnet faktiskt har vållat ventionsprincipen. De ska i det följande be- fysiska skador utanför de SCADA-system handlas i tur och ordning. som det var riktat mot. Trots påståenden i medier och vetenskapliga härledningar11 Bruk av våld som ej kan det inte anses vara styrkt bortom rim- motsvarar väpnat angrepp ligt tvivel att Stuxnet verkligen inverkade på IR-1-centrifugernas eller andra kompo- En fråga som ligger nära till hands är om nenters fysiska integritet i Irans urananrik- installeringen och de uppgivna effekterna ningsanläggning i Natanz, i kärnkraftver- av datamasken Stuxnet skulle kunna kva- ket i Bushehr eller i andra kärnanläggning- lificeras som bruk av våld enligt FN-stad ar. Officiellt bekräftade iranska tjänstemän gans artikel 2:4. aldrig någon faktisk skada av fysisk natur Enligt den förhärskande uppfattningen i orsakad av Stuxnet, och de yttranden som den folkrättsvetenskapliga doktrinen utgör

73 N r 3 juli/september 2015 grundsatsen om förbudet mot hot om eller aktande med avseende på artikel 2:4 i FN- bruk av våld, som alla FN-medlemsstater ska stadgan. rätta sig efter i sina internationella förbindel- Emellertid råder det heller ingen enighet ser, en tvingande norm enligt internationell kring frågan om vilka åtgärder som skulle sedvanerätt.15 Emellertid fastslås härigenom utgöra väpnat våld. Den av FN:s general- inte mer än förbudets mest grundläggande församling år 1974 antagna ”Definitionen innebörd, eftersom det annars knappast rå- av aggression”, som delvis återspeglar in- der enighet i det internationella samfundet ternationell sedvanerätt och som beskri- kring tolkningen16 av begreppet ”våld”.17 ver innebörden av det bredare aggressions- Detta kan ju innefatta en rad olika åtgärder; begreppet som begagnas i artikel 39 i FN- inte minst har det hävdats att det bl a om- stadgan,22 åberopas ofta av folkrättssakkun- fattar politiskt och ekonomiskt tvång. Allt niga och -praktiker när det gäller att bestäm- som allt leder dock en närmare granskning ma innebörden av väpnat våld. Analysen av av artikel 2:4, sedd i dess sammanhang inom de handlingar som räknas upp i artikel 3 i FN-stadgan, till slutsatsen att dess andeme- Definitionen av aggression leder till slutsat- ning och syfte samt dess tillkomsthistoria ger sen att med bruk av vapenmakt ska förstås tydligt stöd åt en tolkning av våldsbegreppet användning av konventionellt fysiskt våld som endast innebärande väpnat våld, d v s genom en stats militära eller paramilitära bruk av vapenmakt.18 Denna slutsats under- styrkor mot en annan stats väpnade styr- stryks av ett flertal resolutioner antagna av kor (inklusive handlingar utförda av indi- FN:s generalförsamling, vilka inte framstäl- vider eller grupper, om dessa kan tillräk- ler politiskt och ekonomiskt tvång som en nas23 en stat). uttrycksform för bruk av våld, utan snarare Enligt vedertagen uppfattning kräver bruk för principen om non-intervention i en an- av vapenmakt att kinetiska vapen används. nan stats inre angelägenheter.19 Visserligen Vapen är verktyg för att åstadkomma kine- är dessa resolutioner inte folkrättsligt bin- tiska effekter av fysisk karaktär på en kropp dande. Men de kan anses relevanta såsom eller ett föremål. Stuxnet var förmodligen efterföljande praxis20 av FN:s medlemssta- ämnat åt att ändra, undertrycka, radera el- ter vid tolkningen och tillämpningen av arti- ler skicka data, men inte åt att omedelbart kel 2:4 i FN-stadgan. Denna slutsats har dess- orsaka kinetiska effekter. Visserligen be- utom bekräftats av Internationella domsto- traktas vissa stridsmedel som vapen, även len i sitt avgörande i det s k Nicaraguamålet om de inte frigör någon kinetisk energi. De år 1986, då domstolen inte behandlade eko- främsta exempel härpå utgörs av biologis- nomiska tvångsåtgärder vidtagna av USA ka eller kemiska ämnen. Deras bruk anses mot Nicaragua som bruk av våld, utan dis- vara ett av vapenmakt, för även om de inte kuterade dessa vid uttolkningen av non-in- orsakar fysisk förstörelse, är de ämnade åt terventionsprincipen.21 att orsaka död eller skada.24 Detta betrak- Även om det antas att Stuxnet negativt på- telsesätt, som är inriktat på verkan snara- verkade kvaliteten på en urananrikad slut- re än på medlen, motsvarar väl den i folk- produkt av förmodligen högt ekonomiskt rätten förankrade synen att metodiskt utgå värde vid anläggningen i Natanz och att det från åstadkommen verkan.25 Således torde hade en negativ inverkan på Irans kärnen- majoriteten bland folkrättssakkunniga anse ergiprogram som en del av denna stats eko- att skadlig cyberverksamhet utgör bruk av nomi, skulle sådan verkan inte tas med i be- vapenmakt om dess effekter är jämförbara

74 ANALYS & PERSPEKTIV med kinetiska, biologiska eller kemiska va- • utsträckningen av statlig inblandning pen, d v s med sådana vapen som direkt el- som yppas i deras planläggning och ut- ler indirekt orsakar dödsfall, kroppsskada förande, eller förstörelse av egendom.26 • mätbarheten av operationernas verkan Vissa folkrättsvetenskapliga författare gör och gällande att ytterligare kriterier bör uppfyllas • dessas presumtiva legalitet.29 för att kunna kvalificera skadlig cyberverksamhet som bruk av vapenmakt, däribland Beroende på de därmed sammanhängande kriteriet på hur allvarliga effekterna ter sig omständigheterna kommer staterna också i verkligheten efter det att cyberaktiviteter- att tillämpa andra kriterier – i en isolerad na genomförts.27 Denna ansats företräds i betraktelse eller i en samverkande syn –, såsom den rådande politiska omvärldsbil- den år 2013 publicerade ”Tallinn-manualen den, prognosen huruvida cyberoperationer i den på cyberkrigföring tillämpliga folkrätt bara förebådar ett framtida bruk av mili- en” och utvecklas vidare i kommentaren till tärt våld, angriparens identitet, eventuella manualens regel 11.28 Den däri utvecklade kunskaper om angriparens cyberverksam- metoden utgår från att stater, som övervä- het och målkategorierna (såsom t ex kritisk ger att lansera cyberoperationer eller som infrastruktur).30 blir till mål för sådana, i avsaknad av tydli- Således beror bedömningen av om instal- ga definitionsmässiga trösklar i hög grad är lationen, kontrollen och de påstådda effek- hänvisade till det internationella samfundets terna av Stuxnet utgör bruk av vapenmakt i bedömning av om dylika operationer stri- enlighet med artikel 2:4 i FN-stadgan på om der mot förbudet att bruka våld. Ansatsen datamasken utlöste ett händelseförlopp som består följaktligen i att staterna behöver en ledde till en förstörelse av egendom av icke- handledning för folkrättsligt belastningsbara trivial omfattning. Det förblir oklart om sa- bedömningar och därför sannolikt kommer botageprogrammet indirekt förstörde eller att lägga stor vikt vid en uppsättning av kri- inverkade på den fysiska integriteten av (ett terier och faktorer, när de kvalificerar vissa betydande antal) IR-1-centrifuger vid anrik- aktiviteter som bruk av våld, inte minst när ningsanläggningen i Natanz eller vid andra det gäller cyberoperationer. Utan att i for- kärnanläggningar i Iran. mellt hänseende utgöra folkrättsliga kriteri- Men även om fysiska effekter utanför de er och utan att vara uttömmande, omfattar SCADA-system, som Stuxnet varit inriktat på, inte skulle vara fastställbara, skulle dess dessa faktorer för att bedöma ett visst hän- installering, styrning och förmodade följder delseförlopp som bruk av våld bl a ändå kunna anses utgöra bruk av vapenmakt • operationernas allvarlighetsgrad i ska- om de utsatte kritiska infrastruktursystem i dehänseende, Iran för mycket påtaglig och kraftigt känn- bar åverkan. Artikel 41 i FN-stadgan skul- • omedelbarheten av operationernas kon- le inte motsäga en sådan slutsats, trots att sekvenser, bestämmelsen beskriver kritiska infrastruk- • operationernas direkthet, grad av in- tursystems fullständiga eller partiella avbrott kräktande på målstaten och militära som av FN:s säkerhetsråd beslutade åtgär- karaktär, der, vilka ej innebär bruk av vapenmakt.31

75 N r 3 juli/september 2015

Störningar av kritiska infrastruktursystem torsystemen skulle vara jämförbart med an- kan orsakas av att FN:s säkerhetsråd beslutar vändning av kinetiska, biologiska eller ke- om inskridande medelst stridskrafter enligt miska vapen. Det skulle vara mycket svårt artikel 42 i FN-stadgan (i stället för enligt att i varje enskilt fall av skadlig cyberverk- artikel 41). Bland merparten av folkrättsex- samhet avgöra om de saboterade datamäng- perterna råder dock enighet kring uppfatt- derna verkligen var av väsentlig betydelse el- ningen att avbrott av datornätverk som stö- ler i sanningen av ganska trivial natur. Enligt der kritiska infrastruktursystem endast kan rapporterna ska Stuxnet ha varit inriktat på anses vara bruk av vapenmakt om dessas ef- att frambringa ändringar av data i SCADA- 32 fekter kan likställas med fysisk förstörelse. systemen i en eller flera iranska kärnanlägg- Således kunde installeringen, styrningen och ningar. Radering av data är en naturlig del den förmenta verkan av Stuxnet anses utgö- av ändringar av databestånd, vilka ligger till ra bruk av vapenmakt bara under förutsätt- grund för överskrivningsförfaranden. ningen att de förorsakade mycket påtagliga och kännbara avbrott av ett eller flera kritiska infrastruktursystem i Iran (t ex av en- Förebyggande självförsvar ergiförsörjningsstrukturerna som sådana) Endast om installationen, kontrollen och de på ett sådant sätt, att avbrotten skulle vara förmodade effekterna av Stuxnet motsvar jämförbara med en fysisk förstörelse av an- ar bruk av våld i enlighet med förbudet i läggningarna och däri ingående system. Tills artikel 2:4 i FN-stadgan, skulle det kunna idag har Iran inte gjort gällande att dylika övervägas om dessa cyberaktiviteter var 33 allvarliga effekter inträffat. rättfärdigade som självförsvarsåtgärder. En minoritet bland folkrättsjuristerna häv- Enligt artikel 51 i FN-stadgan och till- dar att förstörelse av data, som är av anting- lämplig internationell sedvanerätt omfattas en stor vikt eller avsevärt ekonomiskt värde, bruk av defensivt och proportionerligt mili- bör betraktas som ett bruk av vapenmakt.34 tärt våld mot ett väpnat angrepp, lanserat av Denna uppfattning gör gällande att data- en annan stat (eller möjligen av icke-statliga mängder nuförtiden kan anses ha en bety- aktörer), av rätten till självförsvar.35 Även delse helt i jämnhöjd med vad folkrätten till- om det kan finnas situationer där det ter sig mäter fysiska tillgångar. Bedömningen om svårt att med bestämdhet fastlägga vad som installationen av Stuxnet då skulle vara att 36 betrakta som bruk av vapenmakt är således faktiskt utgör ett väpnat angrepp, så tor- beroende på om de raderade eller överskriv- de det i allmänhet inte råda något tvivel om na datamängderna i SCADA-systemen va- att ett sådant föreligger i fall av direkt eller rit av stort ekonomiskt värde eller haft vä- indirekt bruk av vapenmakt av betydande sentlig betydelse. Det hävdas följaktligen att omfattning och verkan. I den folkrättsveten- det även inom ramen för artikel 2:4 i FN- skapliga litteraturen bekräftas en sedvane- stadgan bör tillämpas samma kriterier på rättsligt gällande rätt till självförsvar i situa- och dras samma konsekvenser av radering tioner, i vilka självförsvarets nödvändighet i av data av stort ekonomiskt värde eller vä- enlighet med den s k Caroline- eller Webster- sentlig betydelse som om det vore fråga om formeln är omedelbar och överväldigande fysisk förstörelse av föremål. Det kan dock samt är av sådan art att den ej heller lämnar ifrågasättas om datasabotage utan ytterli- ifrågavarande stat något val av medel eller gare fysisk verkan utanför de angripna da- något rådrum för överläggningar.37

76 ANALYS & PERSPEKTIV

Eftersom det inte finns några indikationer inte hävdas att konceptet återspeglar gällan- på ett väpnat angrepp eller ett överhängan- de folkrätt. Det ska endast nämnas här att de väpnat angrepp från iransk sida mot nå- innehav av kärnvapen enligt Internationella gon annan stat, kommer endast läran om domstolens rådgivande yttrande år 1996 om förebyggande självförsvar i betraktelse som folkrättsenligheten av hot om eller bruk av grund för att rättfärdiga den cyberverksam- kärnvapen i sig inte strider mot internatio- het som i Stuxnets skepnad riktats mot Irans nell sedvanerätt.44 Följaktligen kan utveck- kärntekniska anläggningar. Detta koncept lingen eller innehavet av massförstörelse- kräver inte att ett väpnat angrepp faktiskt vapen endast utgöra en kränkning av för- inträffat eller är omedelbart förestående, ut- dragsenliga skyldigheter, t ex av fördraget an rätten till självförsvar utlöses, när hotet den 1 juli 1968 (SÖ 1970:12) om förhin- om ett väpnat angrepp växer fram, motåt- drande av spridning av kärnvapen (icke- gärder som ej motsvarar bruk av våld in- spridningsfördraget), som Iran ratificera- te anses tillräckliga för att undanröja hotet de år 1970. Det är ganska tveksamt om en- och åtgärder beslutade av FN:s säkerhets- bart en sådan kränkning helt utan ytterli- råd antingen inte förväntas eller inte för- gare omständigheter skulle utgöra ett fram- 38 väntas vara effektiva. De folkrättsjurister växande hot om ett väpnat angrepp såsom som stödjer detta koncept betonar behovet det omslutes av konceptet för förebyggan- av att man effektivt ska kunna försvara sig de självförsvar. mot angrepp från terrorister och stater som 39 Marco Roscini har framfört den intres- innehar massförstörelsevapen. Kriteriet på santa frågan om inte Stuxnet kunde rätt- ett omedelbart förestående väpnat angrepp färdigas som en cyberoperation som före- kan emellertid vara relevant; det är lämp- bygger spridningen av kärnvapen eller av ligt framför allt i samband med att en an- vapenfähiga kärnladdningar.45 Han besva- nan stat synbarligen mobiliserar sin försvars- rar frågan nekande på följande grunder: makt, samtidigt som möjligheten till ett ef- Fördragspartnerna i icke-spridningsfördra- fektivt försvar mot ett angrepp med mass- get har inte skadats av Irans bristande efter- förstörelsevapen skulle hämmas eller omin- levnad av avtalen med Internationella ato- tetgöras, om självförsvarsåtgärden inte fick menergiorganet (IAEA) om kärnämneskon- vidtas preventivt.40 Emellertid avvisas des- troll eller av relevanta säkerhetsrådsresolu- sa överväganden av andra som hävdar att tioner och skulle heller inte skadas, om Iran en stats spekulativa oro om en annan stats bröt mot artikel II i icke-spridningsfördra- möjliga framtida åtgärder inte kan likställas 46 med ett väpnat angrepp.41 Dessa sakkunni- get. De verkar sålunda inte ha rätt att vid- ga hänvisar till artikel 39 i FN-stadgan, en- ta motåtgärder enligt artikel 54 i FN:s folkligt vilken endast FN:s säkerhetsråd är be- rättskommissions utkast till artiklar om hörigt att vidta åtgärder mot latenta hot mot staters ansvar för folkrättsstridiga hand- internationell fred och säkerhet, ett konsta- lingar. Dessutom äger motåtgärder inte att terande som stöds av Internationella dom- utgöra brott mot förbudet mot hot om el- stolen i sitt avgörande 2005-12-19 i målet ler bruk av våld. Om Stuxnet utgjorde bruk Kongo mot Uganda.42 av våld på grund av att datamasken hade Även om det finns enskilda fall av stats- fysiskt destruktiva konsekvenser, skulle åt- praxis43 som skulle kunna anses utgöra ex- gärden att installera och styra den vara folk- empel på förebyggande självförsvar, kan det rättsenligt endast om den användes i själv-

77 N r 3 juli/september 2015 försvar mot ett väpnat angrepp från Iran. liga förbindelser och samarbete i enlighet Emellertid utgör varken förvärvet eller ut- med Förenta Nationernas stadga” (den s k vecklingen av kärnvapen (och ännu mindre ”Friendly Relations”-deklarationen)52 samt urananrikning) ett väpnat angrepp i enlig- av Internationella domstolens rättskipning.53 het med artikel 51 i FN-stadgan och med in- Därför skulle installationen, kontrollen och ternationell sedvanerätt. Slutligen kan enligt de antagna effekterna av Stuxnet endast an- Roscinis åsikt kapitel VII i FN-stadgan inte ses som laglig motåtgärd om den ej motsva- åberopas för att motivera åtgärden, då ing- rar bruk av våld i enlighet med artikel 2:4 en av sanktionsresolutionerna som av säker- i FN-stadgan. hetsrådet antagits mot Iran gör någon hän- För att kunna åberopas som rättmätig- visning till cyberverksamhet eller bemyndi- hetsgrund måste en motåtgärd även uppfyl- gar medlemsstaterna att använda ”alla nöd- la vissa andra kompletterande förutsättning- 54 vändiga medel” för att säkerställa efterlev- ar. I samband med Stuxnet förtjänar två av naden av icke-spridningsfördraget och av dessa förutsättningar att granskas närmare: kontrollavtalen med IAEA.47 För det första måste en rättmätig motåtgärd vidtas som reaktion på en tidigare folkrätts- stridig handling utförd av eller tillräknelig Motåtgärd som ej motsvarar den stat som motåtgärden riktas emot. För bruk av våld det andra måste den stat som vidtar motåt- Installationen, kontrollen och de förmoda- gärden ha åsamkats skada som en följd av den folkrättsstridiga handlingen. de effekterna av Stuxnet skulle vidare kun- Huruvida dessa förutsättningar är upp- na diskuteras såsom utgörande en motåt- fyllda beror på om Iran har begått en folk- gärd, d v s en handling som eljest strider rättsstridig handling mot en eller flera stater mot folkrätten, men som skulle kunna vara som installerade och styrde Stuxnet. Irans rättfärdigad som reaktion på en annan stats internationella förpliktelser enligt icke-sprid- folkrättsstridiga handling. Motåtgärdens ningsfördraget gäller endast i förhållande till syfte är att förmå den stat som handlat i de stater som är part i traktaten; internatio- strid med folkrätten att uppfylla sina inter- nella förpliktelser i fråga om IAEA:s inspek- nationella förpliktelser.48 tioner består endast gentemot detta organ. Med tanke på förbudet mot hot om eller Om Stuxnet således installerats och styrts bruk av våld i internationella förbindelser av en eller flera stater, skulle det vara svårt samt staternas skyldighet, enligt artikel 2:3 i 49 att hävda att Iran skadade denna stat eller FN-stadgan och åtskilliga andra traktater, dessa stater genom att bryta mot eller inte att lösa sina internationella tvister med fred- fullgöra sina skyldigheter enligt icke-sprid- liga medel, är bara sådana motåtgärder lag- ningsfördraget. 50 liga som ej motsvarar bruk av våld. Denna Med tanke på att motåtgärden ska för- slutsats stöds av artiklarna 49 och 50:1:a i må den stat som handlat i strid med folk- FN:s folkrättskommissions utkast till artik- rätten att uppfylla sina internationella för- lar om staters ansvar för folkrättsstridiga pliktelser, skulle också ett koncept av före- handlingar, av flera resolutioner antagna av byggande motåtgärder vara tänkbart. Ett så- FN:s säkerhetsråd,51 av den av FN:s general- dant skulle på sätt och vis återspegla aspek- församling enhälligt antagna ”Förklaringen ter av läran om förebyggande självförsvar, om folkrättsliga principer rörande vänskap- dock med en avgörande skillnad: Medan fö-

78 ANALYS & PERSPEKTIV rebyggande självförsvar omsluter bruk av att ”varjehanda motsättning som uppstår våld för att förhindra ett framtida väpnat mellan två stater och leder till ingripande av angrepp, skulle en förebyggande motåtgärd väpnade styrkor är en väpnad konflikt enligt ej omfatta bruk av våld och i stället syfta artikel 2”.58 Följaktligen föreligger en inter- till att förebygga förväntade framtida folk- nationell väpnad konflikt, när stater brukar rättsstridiga handlingar som ej utgör väp- väpnat våld mot varandra, och därmed blir nade angrepp. Endast inom ramen för dyli- krigets lagar tillämpliga. ka rent teoretiska överväganden skulle det Begreppet ”bruk av vapenmakt”, vilket finnas rum att överväga om inte installatio- medför att stater befinner sig i en interna- nen och kontrollen av Stuxnet skulle kun- tionell väpnad konflikt, måste tydligt skilj- na utgöra en förebyggande motåtgärd vid- as från begreppet ”bruk av (väpnat) våld” i tagen mot Iran i syfte att förhindra ytterli- enlighet med artikel 2:4 i FN-stadgan. Det gare kränkningar av icke-spridningsfördra- förra uttrycket hänvisar till jus in bello som get, allra främst genom att utveckla kärn- rör den i väpnade konflikter tillämpliga rät- vapen. Emellertid har detta koncept varken ten vid utövande av fientligheter och därmed åberopats av någon stat eller utvecklats i spörsmålet, hur våld folkrättskonformt kan folkrättslig doktrin. användas inom ramen för en väpnad konflikt, medan det senare är en aspekt av jus ad bel- Väpnad konflikt lum, som avser de folkrättsliga regler, som gäller med avseende på rätten att tillgripa En folkrättslig belysning av Stuxnet kan militärt våld. Emellertid är de två termerna inte undvika frågan huruvida program- nära besläktade. Närhelst en stats handling- mets installation och styrning liksom de ef- ar gentemot en annan stat är att anse som fekter, som det påstås ha förorsakat, kan bruk av vapenmakt såsom det förstås enligt ha lett till en internationell väpnad konflikt jus ad bellum, indikerar detta ett utbrott av mellan Iran och den eller de stater som är fientligheter på höjd med bruk av våld så- ansvariga för den här aktuella cyberverk som det förstås enligt jus in bello och såle- samheten. des att tröskeln till en väpnad konflikt nåtts. Frågan är av betydelse, eftersom en in- Dock har det framhållits att detta konstate- ternationell väpnad konflikt utlöser tillämp- rande inte gäller ett snabbt, diskret och när- ligheten av krigets lagar, d v s av humani- mast ”kirurgiskt” bruk av vapenmakt genom tär folkrätt,55 mellan parterna i konflikten en stat utan ytterligare reaktioner från den i enlighet med den gemensamma artikeln 2 stat som bruket av vapenmakten riktas emot i 1949 års Genèvekonventionerna I–IV (SÖ (t ex de rapporterade bombardemangen av 1953:14–17).56 I och med att en internationell kärnreaktorn i Osirak i Irak år 1981 eller i väpnad konflikt råder gör sig dessutom neu- Dair Alzour i Syrien år 2007 genom det is- tralitetsrättsliga överväganden gällande. raeliska flygvapnets försorg).59 Enligt den rådande uppfattningen uppstår Då Stuxnet uppges ha påverkat kompo- en internationell väpnad konflikt, när en el- nenter i Irans kärntekniska anläggningar ler flera stater tillgriper vapenmakt mot en mellan juni 2009 och april 2010, d v s un- annan stat, oavsett lagligheten, skälen eller der en avsevärd tid, kan inte dess installering t o m intensiteten av denna konfrontation.57 och styrning beskrivas som en snabb och ki- Denna uppfattning bekräftas av kommenta- rurgisk åtgärd. Därför beror svaret på frå- ren till Genèvekonventionerna, där det sägs gan huruvida installationen och kontrollen

79 N r 3 juli/september 2015 av Stuxnet liksom de effekter, som det på- Det är fortfarande oklart om Stuxnet åstad- stås ha förorsakat, kan ha lett till en inter- kommit fysiska eller förnimbara effekter ut- nationell väpnad konflikt mellan Iran och anför de SCADA-system det var riktat emot, den eller de stater som är ansvariga för da- t ex genom att skada IR-1-centrifugerna i tamaskens installation och kontroll på om urananrikningsanläggningen i Natanz. Det dessa åtgärder anses utgöra bruk av våld en- är heller inte känt om manipuleringen av den ligt artikel 2:4 i FN-stadgan. datorstyrda driften av IR-1-centrifugerna och i synnerhet deras hastighet verkligen var av Territoriell suveränitet betydande omfång. I tillägg till det hittills förda resonemanget Sedvanerättsliga principer i finns det anledning att begrunda om installationen och kontrollen av Stuxnet liksom internationell miljörätt de effekter, som det påstås ha förorsakat, Även om internationellt miljöskydd i hu- utgör en kränkning av Irans territoriella vudsak är traktaträttsligt reglerat, finns det suveränitet. några miljörelaterade regler som erkänns Principen om territoriell suveränitet måste som en del av internationell sedvanerätt. skiljas från principen om suverän integritet. En av dessa grundläggande sedvanerättsli- Medan den senare kränks när en stat brukar ga regler ålägger staterna att inte avsevärt folkrättsstridigt våld på en annan stats ter- skada den naturliga miljön utanför deras 62 ritorium, innebär territoriell suveränitet att egen behörighet. Denna skyldighet grun- statens myndigheter har ett maktmonopol dar sig på det allmänna antagandet att den inom territoriet, d v s att ingen stat äger ut- territoriella suveräniteten av en stat som öva jurisdiktion inom en annan stats territo- tillfogar miljön skador på sitt eget terri- rium utan den senares medgivande.60 Således torium begränsas av den således påverka- de statens territoriella integritet. Förbudet anses verksamhet av utländska myndighets- att orsaka gränsöverskridande miljöska- företrädare inom territoriet vara utövande dor uttrycks i talrika traktater63 och i av jurisdiktion som är oförenligt med den många staters deklarerade rättsövertygel- berörda statens territoriella suveränitet, och ser samt stöds av Internationella domsto- därmed vara folkrättsstridig. För att kränka lens rättskipning.64 principen om territoriell suveränitet måste Det finns f n inga rapporter om eventuella den verkan som orsakas av denna stat på en miljöskador på iranskt territorium som kan annan stats territorium vara av antingen fy- ha orsakats av effekterna av installationen sisk art eller förnimbar som myndighetsutö- och styrningen av Stuxnet-masken.65 vande av en utländsk stat – helt oansett, vil- Emellertid kan det finnas skäl att övervä- ken omfattning eller intensitet dessa hand- ga huruvida Stuxnets installering i iranska 61 lingar må ha. Med detta i åtanke skulle kärnanläggningars driftsystem skulle kunna man i ett perspektiv inriktat på utövande av anses ha medfört betydande miljöfara. Trots en främmande stats myndighet kunna häv- att FN:s folkrättskommissions år 2001 anda att betydande försämring eller manipu- tagna utkast till artiklar om förebyggande lering av datasystemverksamhet genom ut- av gränsöverskridande skador från farliga ländska myndighetsrepresentanter har för- verksamheter66 anger att det endast finns en mågan att orsaka skönjbara effekter. skyldighet att minimera risken för gränsöver-

80 ANALYS & PERSPEKTIV skridande skada (artikel 3), är det allmänt jande återverkan på Irans nukleära program accepterat inom den folkrättsvetenskapliga skulle utöva inflytande på en inhemsk ange- doktrinen att det inte är tillåtligt enligt inter- lägenhet i Iran. Sedan år 1958 har Iran va- nationell sedvänja att framkalla betydande rit medlem i IAEA. I november 2010 hade gränsöverskridande risk för skador på den IAEA 151 medlemmar, vilket motsvarar c:a naturliga miljön (när såväl detta är mycket 80 % av det internationella statssamfundet. troligt som det finns risk för mycket allvar- År 1970 ratificerade Iran icke-spridnings- liga konsekvenser).67 fördraget, vilket gör Irans kärnprogram till Utan detaljerade tekniska kunskaper och föremål för IAEA:s kärnämneskontroll och precis information om de potentiellt negati- verifikationer. I skrivande stund är 189 sta- va effekterna Stuxnet kan ha haft på opera- ter parter i detta nästintill universella för- tivsystemen för Irans kärntekniska anlägg- drag. Följaktligen kan det ifrågasättas om ningar och den potentiella fara som masken Irans kärnprogram är en fråga om inre an- kan ha utgjort för den naturliga miljön är gelägenheter eller snarare en fråga av inter- det omöjligt att bedöma den möjliga faran nationaliserad karaktär som inte omfattas för miljöskador. av Irans domain réservé.73 Vid en närmare granskning uppvisar Non-interventionsprincipen Stuxnet-operationen de klassiska förutsätt- ningarna för att kvalificeras som interven- Om man ponerar att Stuxnet skapades, in- tion. Den utövade ett visst mått av tvång74 stallerades och styrdes av en eller flera sta- och syftade till att hindra en stat från att ter, kan den sedvanerättsliga principen om fortsätta följa en bestämd handlingslinje. non-intervention i en annan stats interna Denna betraktelse får inte sammanblandas angelägenheter, en logisk följd av princi- med frågan om ifrågavarande stats politik pen om staters suveräna likställdhet, bli var ett folkrättsenligt tillvägagångssätt el- tillämplig. Principen är traktatfäst i arti ler inte, då detta spörsmål rör ett annat sak- kel 2:7 i FN-stadgan med avseende på FN- förhållande. Med hänsyn till operationens organ samt i vissa regionala fördrag.68 Vi uppläggning, struktur och komplexitet lig- dare återspeglas den i vissa staters deklara- ger det nära till hands att anta att den ut- tioner69 och i resolutioner antagna av FN:s fördes av en stat eller av stater i samverkan generalförsamling.70 Dessutom har Inter snarare än av en grupp individer. Den över- nationella domstolen bekräftat att denna skred inte tröskeln till ett väpnat angrepp, princip utgör en beståndsdel av internatio- eftersom den inte ledde till mänskliga of- nell sedvanerätt.71 fer, betydande långsiktiga skador eller stör- En otillåten inblandning äger rum när en ningar av kritisk infrastruktur, d v s av in- stat i syfte att tvinga en annan stat till ett visst frastruktur av avgörande betydelse för sta- beteende inkräktar på den senares inre eller tens funktionsduglighet. Operationen kan yttre angelägenheter, d v s på dennas rätt till mycket väl ha utgjort bruk av våld utan att maktutövning (domain réservé).72 överskrida tröskeln till ett väpnat angrepp, Allmänt sett kan det hävdas att en stats ty enligt uppgift lär den ha orsakat en viss inre angelägenheter omfattar alla dessa frå- materiell skada och var tillräckligt intrusiv gor som inte regleras av internationella nor- för att eventuellt ses som ett bruk av våld mer. Det kan diskuteras om installationen av vissa folkrättsliga kommentatorer, även och kontrollen av Stuxnet och den efterföl- om uttalandena från den iranska regeringen

81 N r 3 juli/september 2015 inte innehöll referenser till jus ad bellum.75 cipen som en följd av vissa ekonomiska åt- Trots att enstaka röster ur regeringsappara- gärder som införts av USA:s regering (ned- ten velat göra gällande annat, har den iran- skärning av ekonomiskt bistånd, minska- ska regeringen inte hävdat att operationen de importkvoter för socker och införande var att likställa med bruk av våld eller att av ett handelsembargo). Det är åtminsto- den t o m utgjorde ett väpnat angrepp. ne inte alldeles uppenbart att detta också Det är en öppen fråga, om installering- bevisar att Stuxnet inte skulle kunna kvali- en, styrningen och de angivna effekterna av ficeras som en form av intervention, fram- Stuxnet var en folkrättsenlig form av inter- för allt med tanke på att det knappast finns vention. Å ena sidan ledde operationen up- någon likhet mellan de ekonomiska åtgär- penbarligen till att ifrågavarande stat fick der som varit föremål för domstolens av- fatta inrikespolitiska beslut, som den an- görande i Nicaraguamålet och installatio- nars inte skulle ha fattat, och till att den åt- nen och styrningen av ett sabotageprogram minstone tillfälligt hindrades från att utfö- i iranska kärncentrifuger, vilket enligt upp- ra kärnteknisk forskning för vad som uppgift resulterat i att de kan ha åsamkats viss gavs vara fredliga ändamål.76 Å andra sidan fysisk skada. rådde allvarliga tvivel om den rent icke-mi- När det gäller de av USA:s regering vid- litära karaktären och inriktningen av Irans tagna ekonomiska åtgärder som påtalats nukleära politik, och det fanns tydliga teck- i Nicaraguamålet, rör det sig till stor del en på att Iran som fördragspart har hand- om retorsioner81 (nedskärning av bistånd, lat i strid med icke-spridningsfördragets re- minskade importkvoter) som inte bröt mot 77 gim. Denna stat har onekligen systema- någon rättslig skyldighet, medan ett selek- tiskt vägrat att samarbeta eller har undangli- tivt – och potentiellt folkrättsstridigt – han- dit diplomatiska ansträngningar för att för- delsembargo förmodligen av Internationella söka förmå den att uppfylla dess förpliktel- domstolen inte hade bedömts nå upp till ser enligt icke-spridningsfördraget. Som så- den nödvändiga nivån av tvång för att ut- dan skulle Stuxnet-operationen kunna utgö- göra en intervention, även om det orsakat ra en motåtgärd, som är folkrättskonform ekonomisk skada eller uttryckte ogillande eller ej, beroende på hur man bedömer till- av Nicaraguas politik. I motsats därtill var gängligheten av lämpliga alternativ och åt- Stuxnet inte utformat på ett sätt att orsa- gärdens verkan i förhållande till det proli- ka ekonomisk skada eller att uttrycka po- ferationshot som Irans bristande uppfyllel- litiskt ogillande, men för att förhindra eller se av de gällande bestämmelserna på icke- fördröja den av den iranska regeringen val- 78 spridningens område har utlöst. da politiska handlingslinjen när det gäller 79 Katharina Ziolkowski diskuterar hu- att bedriva kärnteknisk forskning för på- ruvida Stuxnet utgjorde ekonomiskt tvång stått fredliga ändamål. eller ett brott mot non-interventionsprincipen och drar slutsatsen att det är tveksamt Slutsats om Stuxnet-operationen bröt mot den senare principen. Slutsatserna uppnås till stor del Eftersom fakta om Stuxnet delvis fortfaran- genom en tolkning av punkterna 244 och 245 de är oklara, kan den folkrättsliga analy- i Nicaraguamålet,80 i vilka Internationella sen av datorprogrammets skapelse, instal- domstolen avvisade Nicaraguas påstående lation, styrning och effekter baseras på en- att USA brutit mot non-interventionsprin- bart antaganden. Det finns starka skäl för

82 ANALYS & PERSPEKTIV

att nå slutsatsen att Iran har agerat i strid 1) Datamasken aktiverades endast in- med icke-spridningsfördragets system och om miljön av den specifika Siemens- att Stuxnet kan kvalificeras som en motåt- programvara som användes i Natanz. gärd, folkrättskonform eller ej. Det väsent- 2) Varje infekterad dator kunde sprida sa- liga för den i detta bidrag förda diskussio- botageprogrammet till endast tre andra nen är emellertid att Stuxnet-operationen datorer.83 var en åtgärd som innebar tvång, avsedd att hindra staten från att utföra en vald po- 3) Även när en dator var smittad, självre- litisk handlingslinje, och eftersom den san- plikerade datamasken inte i tillräckligt nolikt vidtagits av en eller flera stater mot hög utsträckning för att hämma dator- en annan kan den på tillräckliga grunder funktioner och åstadkom därför bara kvalificeras som en form av intervention, hanterbara störningar. om än en som efter allt att döma är försvar- 4) Programmet innehöll ett kommando som och godtagbar. deaktiverade datamasken den 24 juni De som utvecklade, installerade och styr- 2012. de Stuxnet vidtog i vart fall långtgående åtgärder för att förhindra eller åtminsto- ne för att minimera oavsiktliga skador på andra mål än urananrikningsanläggning- en i Natanz:82 Författaren är jur lic.

Noter

1. knapp, Eric D och Langill, Joel Thomas: s 50, http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10. Industrial Network Security. Securing 1080/03071847.2013.787735 (2015-07-05). Critical Infrastructure Networks for Smart 7. op cit, Zettler, Kim, se not 6, s 52, 404- Grid, SCADA, and Other Industrial Control 405; Ziolkowski, Katharina: ”Stuxnet – Systems, Syngress, Waltham 2015 (andra Legal Considerations”, Humanitäres uppl), s 301. Völkerrecht – Informationsschriften | Journal 2. falliere, Nicolas; O’Murchu, Liam; Chien, of International Law of Peace and Armed Eric: ”W32. Stuxnet Dossier. Version 1.4 Conflict, 3. häftet 2012, s 140. (Februari 2011)”, Symantec, Cupertino 8. op cit, Zettler, Kim, se not 6, s 65-68, 187- 2011, s 4, http://www.cse.psu.edu/~smclaugh/ 188, 247-248. cse598e-f11/papers/falliere.pdf (2015-07-05). 9. om Irans nukleära program se Bernstein, 3. ibid, s 7. Jeremy: Nuclear Iran, Harvard University 4. ibid, s 2, 4-7. Press, Cambridge MA/London 2014, s 76-93 5. ibid, s 39-43. och 153-190. 6. Zettler, Kim: Countdown to Zero Day. 10. foltz, Andrew C: ”Stuxnet, Schmitt Analysis, Stuxnet and the Launch of the World’s and the Cyber ’Use-of-Force’ Debate”, Joint First Digital Weapon, Crown, New York Forces Quarterly, 4. häftet 2012, s 44, http:// 2014, s 195, 245-246; Barzashka, Ivanka: www.au.af.mil/au/awc/awcgate/jfq/foltz_ ”Are Cyber-Weapons Effective? Assessing stuxnet_schmitt_oct2012.pdf (2015-07- Stuxnet’s Impact on the Iranian Enrichment 05); Roscini, Marco: ”Cyber Operations as Programme”, The RUSI [Royal United Nuclear Counterproliferation Measures”, Services Institute for Defence and Security Journal of Conflict and Security Law, Studies] Journal, band 158, 2. häftet 2013, 1. häftet 2014, s 134. Motsatt åsikt före-

83 N r 3 juli/september 2015

träds av Gill, Terry D: ”Non-Intervention (utg): The Charter of the United Nations. in the Cyber Context”, i Ziolkowski, A Commentary, band I, Oxford University Katharina (utg): Peacetime Regime for State Press, Oxford/New York 2012 (tredje uppl), Activities in Cyberspace. International Law, s 208-213 §§ 16-28. International Relations and Diplomacy, 18. dörr, Oliver: ”Use of Force, Prohibition of”, NATO Cooperative Cyber Defence Centre of i Wolfrum, Rüdiger (utg): The Max Planck Excellence, Tallinn 2013, s 235. Encyclopedia of Public International Law 11. geers, Kenneth; Kindlund, Darien; Moran, (citeras i det följande som MPEIL), band X, Ned; Rachwald, Rob: World War C: Oxford University Press, Oxford/New York Understanding Nation-State Motives Behind 2012, s 609 f §§ 12-13. Today’s Advanced Cyber Attacks, FireEye, 19. Jfr exempelvis (1) första principen i Milpitas 2014, s 14, http://www.fireeye.com/ Förklaringen om folkrättsliga principer rö- resources/pdfs/fireeye-wwc-report.pdf (2015- rande vänskapliga förbindelser och samarbe- 07-05). Se även Schmitt, Michael N, och te i enlighet med Förenta Nationernas stadga Vihul, Liis: ”Proxy Wars in Cyber Space: The (den s k ”Friendly Relations”-deklarationen; Evolving International Law of Attribution”, bilagan till den av FN:s generalförsamling Fletcher Security Review, 2. häftet 2014, den 24 oktober 1970 antagna resolutionen s 55. 2625 [XXV]) att staterna ska i sina interna- 12. vid ett högnivåmöte om bekämpning av nu- tionella förbindelser avhålla sig från hot om kleär terrorism den 28 september 2012 kriti- eller bruk av våld, vare sig det är riktat mot serade Irans utrikesminister Ali Akbar Salehi någon annan stats territoriella integritet el- i allmänna ordalag de cyberangrepp som ha- ler politiska oberoende eller på annat sätt de riktats mot iranska kärnanläggningar, vil- oförenligt med Förenta Nationernas ända- ka han beskrev som ”manifestation av nukle- mål, (2) operativa §:en 2 i Förklaringen om är terrorism och därmed en allvarlig kränk- otillåtligheten att ingripa i staters inrikes an- ning av principerna i FN-stadgan och folkrät- gelägenheter och om skyddet av dessas obe- ten”. Han relaterade inte dessa till urananrik- roende och suveränitet (FN:s generalförsam- ningsanläggningen i Natanz eller till någon lings resolution 2131 [XX] den 21 decem- annan kärnanläggning i Iran. Se ”Statement ber 1965), (3) principerna 2:I:b och 2:II:a i by H. E. Dr. Ali Akbar Salehi, Minister Förklaringen om otillåtligheten att ingripa of Foreign Affairs of the Islamic Republic och att blanda sig i staters inre angelägenhe- of Iran, at the High Level Meeting on Countering Nuclear Terrorism (New York, ter (bilagan till den av FN:s generalförsam- 28 September 2012)”, http://iran-un.org/ ling den 9 december 1981 antagna resolutio- en/2012/09/28/28-september-2012-2/ (2015- nen 36/103) samt (4) § 1:I:8 i Förklaringen 07-05). Jfr även Kerr, Paul K; Rollins, John om att förbättra effektiviteten av principen och Theohary, Catherine A: The Stuxnet om att avhålla sig från hot om eller bruk av Computer Worm. Harbinger of an Emerging våld i internationella förbindelser (bilagan Warfare Capability, Congressional Research till den av FN:s generalförsamling den 18 no- Service, Washington 2010, s 3-5. vember 1987 antagna resolutionen 42/22). 13. op cit, Ziolkowski, Katharina, se not 7, 20. Efterföljande praxis utgör ett tolk- s 140. ningskriterium enligt artikel 31:3:b i 14. op cit, Gill, Terry D, se not 10, s 235. Wienkonventionen den 23 maj 1969 (SÖ 15. Bring, Ove och Mahmoudi, Said: 1975:1) om traktaträtten. Se närmare härom Internationell våldsanvändning och folk- Linderfalk, Ulf: Om tolkningen av traktater, rätt, Norstedts Juridik, Stockholm 2006, Lunds universitet, Lund 2001, s 194-201. s 19. Se även Brown, Gary och Poellet, 21. international Court of Justice [ICJ]: Keira: ”The Customary International Law ”Military and Paramilitary Activities in and of Cyberspace”, Strategic Studies Quarterly, against Nicaragua (Nicaragua v. United band 6, 3. häftet 2012, s 126-145. States of America): Merits. Judgment of 16. op cit, Bring, Ove och Mahmoudi, Said, se June 27, 1986”, ICJ Reports of Judgments, not 15, s 16-19. Advisory Opinions and Orders 1986, 17. randelzhofer, Albrecht och Dörr, Oliver: s 126 § 245, http://www.icj-cij.org/docket/ ”Article 2(4)”, i Simma, Bruno; Khan, Daniel- files/70/6503.pdf( 2015-07-05) (citeras i det Erasmus; Nolte, Georg; Paulus, Andreas följande Nicaraguamålet).

84 ANALYS & PERSPEKTIV

22. Bilagan till den av FN:s generalförsamling Yoram: ”International Humanitarian Law den 14 december 1974 antagna resolutionen and Modern Warfare”, i Byström, Karin 3314 (XXIX). Se närmare härom Bring, Ove: (utg): International Expert Conference Aggression, självförsvar och non-interven- on Computer Network Attacks and the tion. Tre studier i internationell rätt, Iustus, Applicability of International Humanitarian Uppsala 1982, s 9-21. Law, 17–19 November 2004, Stockholm, 23. Det saknas ännu så länge internationellt Sweden. Proceedings of the Conference, överenskomna kriterier som skulle kun- Försvarshögskolan, Stockholm 2004, s 19 f. na tillämpas för ändamålet att en stat ska 29. op cit, Dinniss, se not 24, s 63 f; op cit, kunna tillräknas åtgärder vidtagna av icke- Foltz, Andrew C, se not 10, s 42 f; op statliga aktörer. Jfr dock artiklar 4-11 i cit, Hellman, Cecilia, se not 25, s 33. Se FN:s folkrättskommissions utkast till ar- även Wingfield, Thomas C: ”CNA and the tiklar om staters ansvar för folkrättsstridi- Jud ad Bellum: An Introduction”, i op cit, ga handlingar jämte kommentaren till des- Byström, Karin (utg), se not 28, s 97-100; sa artiklar i International Law Commission Palojärvi, Pia: A Battle in Bits and Bytes. (utg): Draft Articles on Responsibility Computer Network Attacks and the Law of States for Internationally Wrongful of Armed Conflict, Erik Castrén Institute Acts, with Commentaries [2001], United of International Law and Human Rights, Nations, New York 2008, s 40-54 http:// Helsingfors 2009, s 62-74. legal.un.org/ilc/texts/instruments/english/ 30. tallinn-manualens metod kritiseras av commentaries/9_6_2001.pdf (2015-07-05). Fleck, Dieter: ”Searching for International Jfr även Kees, Alexander: ”Responsibility of Rules Applicable to Cyber Warfare − A States for Private Actors”, i op cit, MPEIL, Critical First Assessment of the New Tallinn se not 18, band VIII, s 961-964 §§ 11- Manual”, Journal of Conflict and Security 22 och 25, och Crawford, James: State Law, 2. häftet 2013, s 336 f, med argumen- Responsibility. The General Part, Cambridge tet att den inte är lämplig för att besvara hu- University Press, Cambridge 2014 (första vudfrågan, nämligen om ett cyberanfall är en uppl, tredje tryckning), s 81-83. operation som inte når upp till tröskeln av 24. diniss, Heather Harrison: Cyber Warfare bruk av våld eller som utgör ett bruk av våld and the Laws of War, Cambridge University eller som t o m är att betrakta som ett bruk Press, Cambridge 2012, s 59-61. av våld som ska likställas med ett väpnat an- 25. Brownlie, Ian: International Law and the grepp. Use of Force by States, Oxford University 31. schulze, Sven-Henrik: Cyber-„War“ – Press, Oxford 1991, s 362; Hellman, Testfall der Staatenverantwortlichkeit, Cecilia: IT-krigets lagar, Försvarshögskolan, Universität Trier, Trier 2014, s 114 f ; Woltag, Stockholm 2004, s 32 f. Johann-Christoph: ”Cyber Warfare”, i op 26. dinstein, Yoram: ”Computer Network cit, MPEIL, se not 18, band II, s 990 § 8, gör Attack and Self-Defense”, i Schmitt, Michael gällande att artikel 41 i FN-stadgan snarare N, och O’Donnell, Brian T (utg): Computer avser ekonomiska åtgärder såsom sanktioner Network Attack and International Law, eller embargon. Naval War College, Newport 2002, s 103. 32. op cit, Woltag, Johann-Christoph, se not 31, 27. redan år 1999 hävdade professor Michael s 990 § 8. N Schmitt i artikeln ”Computer Network 33. se även op cit, Barzashka, Ivanka, se not 6, Attacks and the Use of Force in International s 52 f. Law: Thought on a Normative Framework”, 34. Barkham, Jason: ”Information Warfare and Columbia Journal of Transnational Law, International Law on the Use of Force”, New band 37, 3. häftet 1999, s 914 f, att en diffe- York University Journal of International Law rentierad uppsättning av kriterier bör formu- and Politics, band 34, 1. häftet 2001, s 88. leras som ska vara inriktad på sannolikheten 35. shaw, Malcolm N: International Law, att staterna kommer att kvalificera en cyber- Cambridge University Press, Cambridge operation som bruk av våld. 2014 (sjunde uppl), s 820-829. Se även Ruys, 28. schmitt, Michael N (utg): Tallinn Manual Tom: ”Armed Attack” and Article 51 of the on the International Law Applicable to UN Charter. Evolutions in Customary Law Cyber Warfare, Cambridge University Press, and Practice, Cambridge University Press, Cambridge 2013, s 48-51. Se även Dinstein, Cambridge 2013, s 91-125 och 528-532;

85 N r 3 juli/september 2015

Valo, Janne: Cyber Attacks and the Use of Rådgivande yttrande om lagligheten av hot Force in International Law, Helsingfors uni- om eller bruk av kärnvapen). versitet, Helsingfors 2014, s 57-62. 45. op cit, Roscini, Marco, se not 10, s 157. 36. för en mycket åskådlig behandling av det- 46. artikel II lyder: ta problem se Bring, Ove: FN-stadgan och varje icke-kärnvapenstat som är fördragspart världspolitiken. Om folkrättens roll i en för- förbinder sig att icke från någon som helst änderlig värld, Norstedts Juridik, Stockholm överlåtare mottaga kärnvapen eller andra 2011 (fjärde uppl), s 156-186. kärnladdningar eller kontroll över sådana va- 37. noyes, John E: ”’The Caroline’: pen eller laddningar, vare sig direkt eller indi- International Law Limits on Resort to rekt; att icke tillverka eller på annat sätt för- Force”, i Noyes, John E; Dickinson, Laura värva kärnvapen eller andra kärnladdning- A; Janis, Mark W (utg): International Law ar; samt att icke söka eller mottaga något Stories, Foundation Press, New York 2007, bistånd för tillverkning av kärnvapen eller s 263-305. andra kärnladdningar. 38. greenwood, Christopher: ”Self-Defence”, i 47. op cit, Roscini, Marco, se not 10, s 157. op cit, MPEIL, se not 18, band IX, s 111- 48. Bring, Ove: FN-stadgans folkrätt, Norstedts 113 §§ 41-51. Jfr även Stürchler, Nikolas: Juridik, Stockholm 1992, s 275. The Threat of Force in International Law, 49. här bör främst nämnas konventionen den Cambridge University Press, Cambridge 18 oktober 1907 (SFS 1910:153) för avgö- 2009, s 252-274. rande på fredlig väg af internationella tvis- 39. sofaer, Abraham D: ”On the Necessity ter, artikel II i det internationella fördra- of Pre-emption”, European Journal of get den 27 augusti 1928 (SÖ 1929:23) rö- International Law, 2. häftet 2003, s 214. rande fördömande av krig samt konventionen den 26 december 1933 rörande sta- 40. se Haupt, Dirk Roland: ”Ballistiskt missilför ters rättigheter och skyldigheter (den s k svar i Europa och folkrätten. Jus ad bellum, Montevideokonventionen). jus in bello och staters folkrättsliga ansvar ex 50. op cit, Brownlie, Ian, se not 25, s 281 f. delicto”, KKrVAHT, 4. häftet 2014, s 63-67. Se även Franck, Thomas M: Recourse to 41. Ziolkowski, Katharina: ”General Principles Force. State Actions Against Threats and of International Law as Applicable in Armed Attacks, Cambridge University Press, Cyberspace”, i op cit, Ziolkowski, Katharina Cambridge 2004, s 131-134. (utg), se not 10, s 160-161 jämte not 194 51. Jfr i synnerhet följande resolutioner: (1) ope- på s 160; Eek, Hilding; Bring, Ove; Hjerner, rativa §:en A:1 i resolutionen 101 (1953), an- Lars: Folkrätten. Norstedts, Stockholm 1987 tagen den 24 november 1953; (2) operati- (fjärde uppl), s 300. va §:en 2 i resolutionen 111 (1956), antagen 42. international Court of Justice [ICJ]: Case den 19 januari 1956; (3) operativa §:en 2 i Concerning Armed Activities on the Territory resolutionen 171 (1962), antagen den 9 april of the Congo (Democratic Republic of the 1962; (4) operativa §:en 1 i resolutionen 188 Congo v. Uganda), ICJ Reports of Judgments, (1964), antagen den 9 april 1964; (5) fjärde Advisory Opinions and Orders 2005, §:en i ingressen till samt operativa §:en 3 i re- s 59 f § 148, http://www.icj-cij.org/docket/ solutionen 270 (1969), antagen den 26 au- files/116/10455.pdf( 2015-07-05). gusti 1969. 43. gray, Christine: ”The US National Security 52. se ovan not 19, nr (1). Strategy and the New ’Bush Doctrine’ on 53. international Court of Justice [ICJ]: Preemptive Self-defense”, Chinese Journal (1) Corfu Channel Case, Judgment of April 9, of International Law, 2. häftet 2002, s 440- 1949, ICJ Reports of Judgments, Advisory 444, http://chinesejil.oxfordjournals.org/ Opinions and Orders 1949, s 35, http://www. content/1/2/437.full.pdf (2015-07-05). icj-cij.org/docket/files/1/1645.pdf (2015-07- 44. international Court of Justice [ICJ]: Advisory 05) (citeras i det följande Korfusundsmålet); Opinion of July 8, 1996, on ’Legality of the (2) op cit, Nicaraguamålet, se not 21, s 127 Threat or Use of Nuclear Weapons’, ICJ § 249; (3) op cit, Rådgivande yttrande om Reports of Judgments, Advisory Opinions lagligheten av hot om eller bruk av kärnva- and Orders 1996, s 267 § 105(2)(F), http:// pen, se not 44, s 246 § 46. www.icj-cij.org/docket/files/95/7495. 54. international Court of Justice [ICJ]: pdf (2015-07-05) (citeras i det följande Gabčikovo-Nagymaros Project (Hungary/

86 ANALYS & PERSPEKTIV

Slovakia), Judgment of September 25, säkerhet” vid gruppens första möte i New 1997, ICJ Reports of Judgments, Advisory York den 22 juli 2014 distribuerade icke-of- Opinions and Orders 1997, s 55-57 ficiella dokumentet med titeln ”International §§ 83-87, http://www.icj-cij.org/docket/ Law Pertinent for Territorial Sovereignty in files/92/7375.pdf (2015-07-05) (citeras i det Cyberspace”, s 3 § 6. – Expertgruppen som följande Gabčikovo-Nagymaros-målet). utarbetade Tallinn-manualen kunde emel- 55. richardson, John Charles: Stuxnet as lertid inte enas kring frågan om det förelig- Cyberwarfare. Applying the Law of War ger en suveränitetskränkning, när ett sabota- to the Virtual Battlefield, JMR Portfolio geprogram installeras och det sedan inte för- Intelligence, Washington 2011, s 13 f, http:// orsakar någon fysisk skada; op cit, Tallinn- papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_ manualen, se not 28, s 16. id=1892888 (2015-07-05). 62. Ebbesson, Jonas: Internationell miljörätt, 56. artikel 2 lyder: Iustus, Uppsala 1993, s 46. förutom de bestämmelser, som skola träda i 63. för en översikt över detta folkrättsli- tillämpning redan i fredstid, ska denna kon- ga område som kännetecknas av en påtag- vention tillämpas i varje förklarat krig el- lig traktatdynamik se Beyerlin, Ulrich och ler annan väpnad konflikt, som uppstår mel- Grote Stoutenburg, Jenny: ”Environment, lan två eller flera av de höga fördragsslutan- International Protection”, i op cit, MPEIL, de parterna, även om en av dem icke erkän- se not 18, band II, s 461-484; Sands, ner att krigstillstånd föreligger. Philippe: Principles of International konventionen ska likaledes tillämpas vid Environmental Law, Cambridge University ockupation av hela eller en del av en av de Press, Cambridge 2003, s 125-143. höga fördragsslutande parternas territorium, 64. op cit, Rådgivande yttrande om lagligheten även om ockupationen icke möter något mi- av hot om eller bruk av kärnvapen, se not 44, litärt motstånd. s 241 f § 29; op cit, Gabčikovo-Nagymaros- Även om en av de i konflikten inbegripna målet, se not 54, s 41 § 53. makterna icke biträtt denna konvention ska 65. Bland de meddelade grunderna för de ska- den likväl vara bindande för de makter, som deståndskrav som Iran enligt chefen för biträtt densamma, i deras inbördes förhållan- presidentämbetets centrum för folkrätts- den. Konventionen ska vidare vara bindande liga ärenden, Majid Jafarzadeh, ville rik- för dem gentemot nämnda makt, därest den- ta mot USA och EU fanns inga miljöskador. na antager och tillämpar dess bestämmelser. Se Cohen, Tamir: ”Iran: Nithba’ eth kol ha- 57. corn, Geoffrey S; Hansen, Victor; Jackson, me`oravim be-mitkafoth ha-sayber” [Iran: Richard B; Jenks, Chris; Jensen, Eric Talbot; Talan mot alla inblandade i cyberangrep- Schoettler, James A, Jr: The Law of Armed pen], Ha-aretz 2012-08-15, www.haaretz. Conflict. An Operational Approach, Wolters co.il/captain/net/1.1801964 (2015-07-05). Kluwer Law & Business, New York 2012, Skadeståndskraven gjordes aldrig gällande. s 14 f. 66. se härom Ebbesson, Jonas: Nordiska mi- 58. Pictet, Jean S: Commentary on the Geneva nisterrådets rapport (TemaNord 2003:522) Conventions of August 12, 1949. Band 1: Den nordiska miljöskyddskonventionens re- Geneva Convention [I] for the Amelioration levans och framtid, Nordiska ministerrådet, of the Condition of the Wounded and Sick Köpenhamn 2003, s 106 f. in Armed Forces in the Field, International 67. drott, Daniel: Gränsöverskridande föro- Committee of the Red Cross, Genève 1995, reningar och statssuveränitet, Lunds uni- s 32 [författarens översättning]. versitet, Lund 2004, s 37 f, http://lup.lub. 59. McCormack, Timothy L H: Self-Defense in lu.se/luur/download?func=downloadFile& International Law. The Israeli Raid on the recordOId=1556972&fileOId=1564166 Iraqi Nuclear Reactor, St. Martin’s Press, (2015-07-05). Mera återhållsam till en dy- New York | The Magnes Press, The Hebrew lik rättssats är Malanczuk, Peter: Akehurst’s University, Jerusalem 1996, s 109 f och 301 f. Modern Introduction to International Law, 60. Op cit, Eek, Hilding m fl, se not 41, s. 403. Routledge, London/New York 1998 (sjunde 61. se det av Tysklands expert i uppl), s 246. ”Regeringsexpertgruppen för utvecklingar på 68. t ex i artiklarna 3, 4 och 8 i 1933 års informationens och telekommunikationer- Montevideokonvention, i artiklarna 1 och nas område inom ramen för internationell 3:e i stadgan för Organisationen för de ame-

87 N r 3 juli/september 2015

rikanska staterna, i artikel 3 i stadgan för 2011, s 114 f och 230-232; Roscini, Marco: Organisationen för afrikansk enhet samt i ar- ”Cyber Operations as a Use of Force”, i tikel 4:a och g i Afrikanska unionens konsti- Tsagourias, Nicholas och Buchan, Russell tuerande rättsakt av den 11 juli 2000. (utg): Research Handbook on International 69. såsom exempelvis i principerna I och VI i Law and Cyberspace, Elgar, Cheltenham/ 1975 års slutdokument från Helsingfors. Northampton 2015, s 233-254. 70. se ovan not 19. 75. op cit, Roscini, Marco, se not 10, s 151. 71. op cit, Korfusundsmålet, se not 53, s 5; op 76. op cit, Gill, Terry D, se not 10, s 235. cit, Nicaraguamålet, se not 21, s 106 § 202. 77. seward, Amy; Mathews, Carrie; och Kessler, 72. op cit, Schulze, Sven-Henrik, se not 31, Carol: ”Evaluating Nonproliferation Bona s 122 f; op cit, Nicaraguamålet, se not 21, Fides”, i Doyle, James E (utg): Nuclear s 106 f §§ 202-203. Safeguards, Security, and Nonproliferation. 73. op cit, Ziolkowski, Katharina, se not 7, Achieving Security with Technology and s 147. Policy, Elsevier/Butterworth-Heinemann, 74. det kommer alltid att vara ett utmanande Burlington/Oxford 2014, s 274 f och 278 f. åtagande att skilja mellan utövande av ille- 78. op cit, Roscini, Marco, se not 10, s 140 f; op galt tvång och av helt lagligt (politiskt, eko- cit, Gill, Terry D, se not 10, s 236. nomiskt o s v) inflytande. Varken statsprax- 79. op cit, Ziolkowski, Katharina, se not 7, is eller doktrin tillhandahåller några använd- s 146 f. bara kriterier för en sådan åtskillnad. I folk- 80. op cit, Nicaraguamålet, se not 21, s 125 f rättsvetenskapen hävdas det att olagligt §§ 244-245. tvång består i att utöva massivt inflytande, 81. Op cit, Eek, Hilding m fl, se not 41, s 308. som förmår den drabbade staten att ta beslut 82. roscini, Marco: Cyber Operations and the med hänsyn till sin politik och praxis, som Use of Force in International Law, Oxford den inte skulle fatta som en fri och suverän University Press, Oxford 2014, s 229. stat. Se närmare härom dels Kunig, Philip: 83. Richmond, Jeremy: ”Evolving Battlefields: ”Intervention, Prohibition of”, i op cit, Does Stuxnet Demonstrate a Need for MPEIL, se not 18, band VI, s 289-299, dels Modifications to the Law of Armed Thorarensen, Björg och Leifsson, Pétur Dam: Conflict?”,Fordham International Law Þjóðaréttur [Folkrätt], Codex, Reykjavik Journal, band 35, 3. häftet 2012, s 856.

88 ANALYS & PERSPEKTIV Vad ska hända med svensk försvarsindustri? av Helge Löfstedt

Résumé Defence industries in Sweden are more diversified than in most countries of comparable size. Our defence industries have in many ways not participated in a worldwide concentration to fewer producers. Hence, development of Swedish weapons systems and production can be more effective. In this article, some arguments are given for a more frequent use of interna tional defence industries.

en utredning har tillsatts för att inrik- Men samtidigt genomgår den internationella ta hanteringen av materielfrågor under och försvarsindustrin en kraftig omstrukturering efter försvarsbeslutsperioden 2016–2020. och konsolidering mot allt färre producenter. Det finns då anledning att påminna om Drivkraften är behovet att effektivisera så- även de kritiska tankar som kom fram hös- väl utvecklingsarbete som serieproduktion. ten 2014 i samband med överförandet av Denna omstrukturering kan också ses som Kockums och det nya ubåtsprojektet till ett uttryck för den allmänna globalisering SAAB. som berör inte bara enkla produkter, som Expressens ledarsida 2014-10-20 påtalade flyttar till låglöneländer, utan även kvali att försvarspolitik i själva verket dikteras av ficerade produkter av de flesta slag och där industripolitik och med brist på prioritering även försvarsmateriel ingår. av operativ förmåga i närtid. Flera debatt- EU försöker också genom olika direktiv inlägg uttrycker också tveksamhet till de in- gällande försvarsupphandling öka konkur- dustripolitiska vinklingarna i många av för- rens och minska riktade upphandlingar, d v s ra årets försvarspolitiska utspel. Man miss- sådana som syftar till att gynna inhemsk in- tänkte att hänsyn till arbetstillfällen kraftigt dustri. Syftet med detta är att driva försvars- påverkat de politiska besluten. industrin i Europa till att bli mera konkur- De kritiska tankarna hänför sig ofta till renskraftig så att den bättre kan hävda sig att den svenska Försvarsmakten nu är myck- på exportmarknader utanför EU. et mindre än under det kalla kriget och med färre enheter av varje vapentyp. Det blir Försvaret viktig referenskund då ekonomiskt allt svårare att arbeta med svenska lösningar. Kostnader för utveckling I denna allmänna bild av konsolidering måste fördelas på ett litet antal objekt sam- mot färre producenter framträder den tidigt som det inte är meningsfullt att läg- svenska försvarsindustrin som avvikande. ga upp serieproduktion för att pressa en- I Sverige finns försvarsindustrier med en hetspriserna. bredd som få eller inget annat land med Viktigare blir då att försvarsindustrin i jämförbar storlek kan uppvisa. I Europa är Sverige förmår exportera sina produkter. det endast Frankrike som har samma egen

89 N r 3 juli/september 2015 utveckling av produkter: stridsflyg, ubåtar, vad som kallas Technology Readiness Level ytstridsfartyg, stridsfordon och artilleri för (TRL). Detta beskrivs ibland som effektivt. att nämna de viktigaste. Frågan blir då om Min syn är att man då främst avser effekti- det i framtiden går att undvika att mins- vitet med avseende på teknologi utveckling. ka den svenska försvarsindustrins bredd. Inom ekonomisk forskning framträder Alternativet är minskad resurseffektivitet i en annan bild.2 Där påtalas risken av att materielhanteringen. täta kontakter mellan producent och upp- Det är viktigt att det inhemska försvaret handlare leder till perspektivförskjutning, uppträder som referenskund. Många länder sammanblandning av intressen och miss- köper av princip inte försvarsmateriel som riktad kårlojalitet. företagets hemstat valt att inte köpa. Här Detta kan inverka menligt på upphandlings måste man beakta att det svenska försvarets kompetens och förmåga och vilja till kritisk förmåga att verka som referenskund kraf utvärdering av konkurrerande alternativ. tigt har minskat när försvarsanslaget efter D v s upphandlingarna blir mindre effektiva hand har sjunkit. Rollen som referenskund i försvarsekonomisk mening. Frågan är om frestar också lätt till upphandlingar som är man beaktat dessa avigsidor av samarbete operativt och försvarsekonomiskt mindre mellan företag och statliga aktörer när man väl motiverade. Man köper nya system tidi- arbetar i enlighet med begreppet TRL. gare, med högre prestanda eller i större an- Ett minimum blir då att i särskilda arrange tal än vad som är angeläget. mang värna förmåga till självständig upp I ett tidigare nummer av KKrVAHT re- handling. Detta för att uppnå balans mel- dovisade jag en jämförelse med några län- lan vad som är teknologiskt fördelaktigt och der med avseende på försvarsmateriel. Där försvarsekonomiskt effektivt. Jag har tidigare framgår det att den svenska försvarsmate- föreslagit anslagsdriven försvarsekonomisk rielen i nuläget i många fall är modernare forskning vid Försvarshögskolan med för- än i grannländerna.1 D v s materielen har måga till tillämpning på både materielupp- bytts ut och moderniserats oftare. handling och organisationsutveckling. Problemen gäller då oftast inte det som anskaffas utan att merutgifterna medför brister Ny materielstrategi och luckor inom andra områden. Exempel på dessa företeelser kan nämnas hos såväl Stora delar av försvarsindustrin i Sverige mark- som sjö- och luftförsvarssystemen. kan naturligtvis för den närmaste tiden Inom försvaret finns vissa insikter om detta räddas, om nu pågående ansträngningar men medvetenheten om de fulla konsekven- att exportera får framgång. Problemen serna tar sig sällan tydliga uttryck. återkommer dock på längre sikt. Snart be- hövs nya objekt för att upprätthålla kompetens och produktionskapacitet. Väsentligt Upphandlingskompetens höjda anslag som ökar Försvarsmaktens I skrifter där försvarsindustrin analyseras möjligheter att uppträda som referenskund framhålls samspelet mellan industri, stat- skulle naturligtvis kunna vara en lösning. liga organ och akademi – universitet och Men den lösningen har man avvisat i den högskolor – som väsentlig för att utveckla senaste försvarsuppgörelsen. högpresterande försvarssystem. Samspelet För framtiden gäller att stora materielutgif- syftar till att inom olika sektorer uppnå ter är bundna i åtaganden som nu gjorts. En

90 ANALYS & PERSPEKTIV viktig uppgift för den nya materielutredning- kare inriktning mot försvarsekonomiskt ef- en måste bli att i någon grad lösa upp dessa fektiv upphandling på den globala försvars- bindningar. Möjligheter att på olika sätt se- industrimarknaden och då mot materiel som paratbetala för de beställningar som är indu- ger största tillskott i operativ förmåga. stripolitiska måste också övervägas. Medel bör frigöras för att fortsatt täcka luckor och utveckla operativ förmåga under de närmaste Författaren är tidigare överingenjör vid FOI åren. Materielanskaffningen bör få en star- och är ledamot av KKrVA.

Noter

1. se Löfstedt, Helge: ”Försvarsmateriel i internationell belysning– Svensk modernitet eller förmåga” i KKrVAHT, 1. Häftet 2015. 2. se t ex Ekonomisk Debatt nr 8 2014, s 64. Där redovisas ett, kanske långsökt, exempel. Utförliga resonemang, mest teoretiska, kan återfinnas genom att ”googla” påPublic Choice.

91 N r 3 juli/september 2015 Rysslands flygstridskrafter mot framtiden LFU 2040 – referat och reflexioner av Helge Löfstedt

Résumé In December 2014, a committee report was released on the future evolution of the Swedish Air Defence. It is designated LFU 2040 and contains a large quantity of valuable information. However, only one scenario on the development of the future Russian air force is presented. That scenario is based on the assumption that the current numbers of 1,300 Bomber, Fighter, and Ground Attack, etc., are successively reduced to 500 towards the year 2040. Here, the author takes a critical view of that scenario. Based on information available in non-secret sources the author derives a scenario with comparable development towards the year 2040, which results in at least 1,000 Russian aircraft. The author also argues that a “large” as well as a “small” scenario must be considered during future analyses of the Swedish Air Defence.

i december 2014 lämnade Luftförsvars rer och smygteknik och framhåller att det kommittén sitt slutbetänkande LFU 2040. är angeläget att följa de steg som tas i den- Rapporten innehåller en mängd informa- na kamp. Det finns inte några entydiga svar tion som bör vara av stort värde för fort- på om endera sidan kommer att få ett be- satta överväganden kring utvecklingen av stående övertag. det svenska luftförsvaret. Det finns dock Därefter nämner LFU 2040 att skyddet anledning att vara kritisk till kommitténs av de svenska flygbaserna måste förstär- syn att de ryska flygstridskrafterna kraftigt kas. Och detta mot såväl luft- som markhot. kommer att minska i antal under de när- Luftvärn mot lufthot behöver dessutom för- maste decennierna. I det följande redovisas stärkas för skydd av Försvarsmakten i öv- det underlag som jag hittat när det gäller rigt liksom av samhället i sin helhet. Det är utvecklingen av det ryska stridsflyget. Först också angeläget att öka förmågan att ope- dock något om LFU 2040:s sammanfatt- rera integrerat med flyg och luftvärn. Vidare ning, som författaren helhjärtat tillstyrker nämns det angelägna i att följa utveckling- som inriktning av den fortsatta utvecklingen i omvärlden för att man fortlöpande ska en av det svenska luftförsvaret. kunna bedöma hur länge befintliga strids LFU 2040 nämner först det angelägna i flygplansystem förblir operativt relevanta. att följa utveckling av sensorssystem (radar I det sammanhanget nämns även cyberhot m m). Detta för att tidigt upptäcka mål och och förmågan att stå emot sådana. för att kunna skapa en komplett luftläges- Här ska också betonas vikten av balans bild. Något som blir allt svårare då smyg- mellan flygplattformar och vapen vad avser teknik för stridsflygplan utvecklas vidare i både antal och enskild verkan. Samlad ope- omvärlden. LFU pekar också på den tek- rativ förmåga med hänsyn till operativ in- nologiska kamp som pågår mellan senso- riktning utgör ett viktigt och komplext om-

92 ANALYS & PERSPEKTIV råde där det fortgående är angeläget med Teknikutveckling och fortsatta analyser. Rapporten innehåller dock några punk- flygteknik ter som enligt författarens mening bör kom- Redovisningen från LFU 2040 innehåller pletteras. Framtidsbedömningar är ett svårt en beskrivning av den tekniska utveckling- område. Det är då inte ovanligt att man pre- en inom ett antal områden. Allmänt gäl- senterar flera alternativ eller scenarier för att ler att stridsflygplan som togs i drift un- belysa den spännvidd som kan föreligga i der perioden 1980–2000 karakteriseras av bedömningarna. När det gäller innehåll och hög manöverbarhet genom elektroniska omfattning av de ryska flygstridskrafternas styrsystem i kombination med avancerad utveckling under de närmaste decennierna aerodynamik och med helt eller delvis in- redovisar LFU bara ett exempel; nämligen stabil aerodynamisk utformning. Denna en kraftig minskning av antalet. Ryssland instabilitet är svår att avväga och förut- skulle enligt detta år 2040 disponera strids sätter därför avancerad forskning för ut- flygplan till ett antal av 500. Vid en genom- veckling i kombination med datorhjälp för gång av öppet tillgängligt underlag fram- att omvandla pilotens styrning till lämpli- träder en bild som innehåller ett väsentligt ga roderutslag. Exempel utgörs av svenska större antal. En utveckling från dagens ca 1 JAS 39 samt amerikanska F-16 och F/A-18, som finns i våra grannländer Danmark och 300 mot åtminstone 1 000 stridsflygplan år Norge respektive Finland. Ryska exempel 2040 framträder lika möjlig som en kraftig utgörs av sena versioner av Mig-29 och Su- nedskärning till 500. 27. Dessa flygplan har i många fall moder- Naturligtvis kan utvecklingen gå mot kom- niserats och försetts med mera kvalifice- binationer mellan och utöver de två struktur rade sensorer för målinmätning och egen- alternativ som här framträder. Viktigt är då skydd. Vidare införs ny beväpning i form naturligtvis utvecklingen av den ryska eko- av jaktrobotar samt robotar för bekämp- nomin generellt och speciellt den ryska för- ning av mark- och sjömål. svarsbudgeten. Den kärvare ekonomin har De flygplan som i dag införs (femte genera- under det senaste året medfört neddragna tionens stridsflygplan) designas i flera fall för produktionsplaner. Samtidigt finns i det öpp- ”supercruise” d v s förmåga att med grund- na underlaget indikationer på att man kän- motor (utan bränsleslukande efterbränn ner sig tvingad till livslängdsförlängning- kammare) kunna flyga fortare än ljudet under ar och modernisering av befintlig materiel. ”lång” tid. Flygplanen utrustas med ny radar Detta trots att policyn för några år sedan var med förmåga att upptäcka mål på avstånd att prioritera produktion av nya modeller. uppemot 150 km. Radarstationerna är i flera Frågan blir då om Ryssland verkligen drar fall av den modernaste AESA-radartekniken1 ner antalet flygplan i tjänst för att få medel med god förmåga i ett flertal avseenden, bl a till nytill verkning. Erfarenheterna från före- att störa en motståndares radar liksom att gående decennium tyder på att man försöker motstå en motståndares störning. I en fram- hålla uppe ett visst antal. Omfattningen av tid kommer även kraftfulla AESA-stationer de moderniseringar som nu genomförs ger kanske att få förmåga som strålvapen, d v s också indikationer på det antal av olika sys- förmåga att förstöra känslig elektronik, i för- tem som man i nuläget anser angeläget att sta hand då i missiler. Som komplement till inrymma i de ryska flygstridskrafterna. radar utrusta nya stridsflygplan också med

93 N r 3 juli/september 2015

IRST2 för att upptäcka flygplan på avstånd är att höga kostnader ofta medfört att uppemot 80-100 km. Flygplanen utrustas vi- produktionen många gånger avslutats på dare med avancerade datalänkar för kom- väsentligt lägre nivå än vad som från bör- munikation med andra flygplan och mark- jan var avsikten. 3 Oförmåga att bedöma bunden ledning samt störskydd liksom stör- och hantera kostnadsutveckling har flera sändare. Samtidigt är flygplanen i varierande gånger medfört att nya vapenprojekt har grad utformade för att vara svåra att upp- avslutats i förtid – alltifrån avbrytande ti- täcka med olika spaningsmedel – de har så digt i projektstadiet till sent i form av att kallad smygförmåga. produktion inte fullföljts till initial ambi- LFU 2040 påtalar också mera generellt tion vad avser antal. Samtidigit innebär att ”Med tanke på stridsflygsystemens allt detta att äldre typer av flygplan utnyttjas högre kostnader är det inte orimligt att tän- under längre tid än vad som från början ka sig att nya generationer av stridsflygsys- varit avsikten. Då efter en eller flera mo- tem kan komma att förskjutas i tiden bort- derniseringar och livslängdsförlängningar. om 2040 och att dagens operativa strids- LFU 2040 skriver också att tidigare har flygssystem under utveckling i stället livs- prestanda som längre räckvidd, större eld- tidsförlängs”. kraft och snabbare vapeninsats varit de vik- Här vill jag påminna om att fortfaran- tigaste parametrarna vid utveckling av vade finns äldre flygplan i drift som i nuläget pensystem. I dagsläget fäster man större har en operativ ålder som är 35 år eller me- vikt vid både låg utvecklingskostnad och ra. Operativa livslängder kan dessutom va- låg kostnad per enhet. Ett sätt att hantera högre för stridsflygplan avsedda för at- ra kostnadsutvecklingen blir då att ta fram tack och spaning eller att stridsflygplan in- projekt med måttligare prestanda. I öppna itialt utnyttjade för jakt senare kan använ- källor nämns också, tydligare än vad som das för attack eller spaning. återfinns iLFU 2040, utveckling av flygplan De modernaste stridsflygplan som nu in- med i sammanhanget moderata prestanda förs karakteriseras främst av att de från bör- och som utvecklas med beaktande av stram 4 jan konstrueras med god smygförmåga (ste- kostnadsutveckling. alth) för mycket låga signaturer främst gente Ett motiv för att sådana övervägs är att mot radar men också gentemot andra typer man insett att en stor del av de flyguppdrag av spaningsmedel. Genom god smygförmå- som genom förs i de krig som man studerat ga i kombination med mycket höga flyg- och (i både USA och andra länder) utgörs av pa- systemprestanda uppnår de systemöverläg- trulluppdrag för vilka de vanliga stridsflygpla- senhet i förhållande till tidigare generationen är överkvalificerade. Detta gäller också ner av stridsflygplan. Utvecklingen av såda- uppdrag som bemannad spaning och ”lätt” na flygplantyper leds av USA med den redan attack. Typer av denna utvecklingskategori färdigproducerade F-22 samt F-35 där de innehåller komponenter som tagits fram för första enheterna avses tas i tjänst i år. bruk i civila flygplan, kanske affärsjetflyg- plan. Även användning som kvalificerade Kostnadsaspekter skolflygplan beväpnade för att användas för skolning i vapeninsats förekommer. Även om LFU 2040 skriver om kostnadsut Vissa av dessa typer har då prestanda som vecklingen finns behov av att utveckla äm- närmar sig JAS 39 C/D. Man kan också no- net. En första observation som bör beaktas tera att till någon av dessa flygplanstyper tar

94 ANALYS & PERSPEKTIV man även fram den mest avancerade typen det att kombinera information från ett an- av radar av AESA-typ. tal olika källor och därmed ökar förmågan Systemen bedöms främst utgöra ett kom- att tidigt upptäcka smygflygplan. Denna plement till konventionella stridsflygsystem utveckling baseras på den relativt snabba med höga prestanda, som kommer att utfö- utveckingen inom området informations ra merparten av de kvalificerade stridsupp- teknologi och särskilt sensorfusion. Men dragen. Här bör också den ovan nämnda av- även smygtekniken kommer att utvecklas. vägningen sensornätverk-vapenbärare-vapen Det finns därför inget entydigt svar på frå- vad avser antal och prestanda för de olika gan om sensorutveckling med tiden kan komponenterna rimligen att påverkas. minska eller eliminera fördelar med utvecklingen av smygtekniken, särskilt inte i Längre livslängd tidshorisonten 2040 och framåt. För både smygteknik och sensornätverk En trend som LFU 2040 lyfter fram är att måste kostnadsaspekter vägas in i en bedöm- avancerade militära system kommer att ha ning av hur flygstridskrafter ska utvecklas. operativa livslängder på 40–60 år. Här vill Smygteknik är mycket kostnadsdriv ande och jag lyfta fram att exempel finns med ännu även i framtiden kommer fullt smyganpassa- längre typlivslängd. Med begrepp typlivs- de farkoster bara att finnas i begränsad ut- längd menas då tiden från att första exem- sträckning och hos ett fåtal länder. LFU 2040 plaret av en flygplanstyp blir operativ tills påpekar då försiktigt att kostnadsaspekter- att de sista enheterna tas ur operativ tjänst. na kring sensorer gör det tänkbart att ett så- Ofta genomförs en eller flera modernise- dant nätverk skulle vara ekonomiskt över- ringar och uppgraderingar under ett sys- komligt för en mindre nation. Ett konstate- tems livslängd. Vidare pekar LFU 2040 på rande som det är angeläget att försvaret äg- att teknisk funktion inte längre är styrande nar stor uppmärksamhet i framtiden. utan taktisk förmåga, d v s hur länge mili LFU pekar också på att det finns en stark tära uppgifter kan lösas. Det som avslu- länk mellan upptäckt – identifiering – be- tar den taktiska livslängden blir då ofta ett kämpning och pekar på att hela kedjan mås- tekniksprång eller helt ny taktik i den om- te genomlöpas snabbt. Här är det lämpligt givning systemet ska verka i. att gå vidare i resonemanget och förtydliga Följden av dessa konstateranden blir att vikten av att beakta ytor och avstånd för de det är sannolikt att flera av de system som områden som ska luftförsvaras. Om ett för- för kort tid sedan blivit operativa kommer svar ska kunna bekämpa anflygande mot- att vara fortsatt operativa mot och förbi ståndare gäller att även bekämp ningssystem år 2040. organiseras i ett nätverk som inte är så geografiskt glest så att det blir svårt att hinna Kampen mellan smygteknik utföra bekämpningsfasen. Denna relation och sensorer till ytor och avstånd bör lyftas fram och problematiseras på ett tydligt sätt. Ett väsentligt område för framtagningen av I sammanfattningen nämner LFU 2040 framtidens flygstridskrafter är utvecklingen även behovet av balans mellan flygplattfor- vad avser smygteknik och sensorer och hur mar och vapen där det är angeläget med ba- balansen mellan dessa två teknikområden lans mellan antal och enskild verkan. Detta kan utvecklas. I framtida sensornätverk går blir då ett kombinationsproblem av samma

95 N r 3 juli/september 2015 dignitet som den avseende avvägningen mel- finnas i tjänst åtminstone till 2040 och då lan sensorer och vapenbärare. Sammantaget rimligen det antal, 30, som uppges bli mo- erhålls då ett komplex av avvägningsproblem derniserade till 2020. Beteckningen bomb- med många varianter på lösning. LFU 2040 flygplan är inte uttömmande eftersom typen ägnar stor uppmärksamhet åt utveckling av används för många uppgifter. Framträdande flygplandelen och sensornätverk men be är nu de långa patrullflygningarna ut över väpningen och de kombinationsmöjligheter Atlanten och över andra områden där det som där erbjuds är inte lika utvecklade. nya Ryssland vill visa upp militär förmåga. Som jämförelse kan då också nämnas att Utveckling av ryska uppgifter finns på att USA avser hålla ett antal jämnåriga bombflygplan av typ B-52 flygstridskrafter mot 2040 i tjänst åtminstone till 2045. Med ovanstående som bakgrund är det Den näst äldsta typen av ryska bombplan nu angeläget att titta på utvecklingen är Tu-22M3/MR i en version som togs i tjänst mot 2040 för de ryska flygstridskrafter- i början av 1980-talet och producerades fram na. Utgångsläget är enligt senaste Military till slutet av1990-talet. Det var denna typ Balance 2015 att Ryssland har drygt 1300 som deltog i den välbekanta demonstratio- stridsflygplan. I denna siffra ingår 1200 nen mot Sverige påsken 2013. Typen är nä- jakt-, attack och spaningsflygplan samt 140 ra jämnårig med den amerikanska typen B bombflygplan. LFU 2040 anger att dessa 1. Antal i dag är 63 enligt Military Balance. flygplan som byggts under kalla kriget är LFU 2040 nämner inte denna typ, vilket på väg att bytas ut. I samband med det- jag tolkar som att man anser att typen ut- ta bedömer LFU 2040 att antalet flygplan går före 2040. Något som inte är självklart. kommer att minskas mycket kraftigt från Totalt avser Ryssland att modernisera 30 en- nivån 1300. Omkring 2040 skulle det då heter till 2020. Man kan då inte utesluta att finnas drygt 500 flygplan. Den genomgång de kan hållas i tjänst åtminstone till 2040. av den öppna information som här följer Som jämförelse kan nämnas att de jämnår- leder till slutsatsen att ett ryskt flygvapen iga amerikanska B-1 avses börja bli avlös- år 2040 som inrymmer drygt 1 000 strids- ta av en ny typ av bombflygplan först un- flygplan också bör redovisas som represen- der 2030-talet och att ett antal B-1 kan be- tativt exempel. Detta då utöver det exem- dömas förbli i tjänst in i 2040-talet. pel som LFU 2040 nämner och för att tyd- Den modernaste typen av ryska bombplan ligt illustrera de osäkerheter som finns vid utgörs av Tu-160. Typen togs i tjänst 1987 denna typ av framtidsbedömningar. och produceras fortfarande i låg takt. I dags- I det följande redovisas de överväganden läget redovisas 16 enheter. Flera uttalanden som ligger bakom författarens bedömning. har gjorts beträffande hur många som skall Redovisningen är förhållandevis fyllig och produceras. Om flera än30 enheter skall fin- kanske inte helt lättillgänglig för den som nas tillgängliga i slutet av 2020-talet måste inte är insatt i området. dock produktionstakten höjas avsevärt ut- Det äldsta bombflygplanet Tu-95 är ur- över de 0,5 – 1 fpl per år som tidigare har sprungligen konstruerat under 1950-talet bedömts som rimlig. Andra uppgifter anger och de nu kvarvarande 62 exemplaren är att ett nytt projekt Tupolev PAK DA har på- sena versioner byggda under 1980- och 90- börjats och i stället ska prioriteras och där talen. Här finns tydligt angivet att typen ska första enhet tas i tjänst år 2025. Här finns

96 ANALYS & PERSPEKTIV dock anledning till tvivel. Nya bombflygplan Vidare pågår produktion av nyare varianter är utomordentligt dyrbara. Även USA som som benämns Su-30/33/35. Totalt avses 150 satsar väsentligt mera på försvaret har av av dessa ha producerats till 2020 och de bör brutit eller fördröjt ett antal projekt avse- kunna förbli i tjänst förbi år 2040. ende nya bombflygplan. Uppgiften att ett LFU nämner inget om att man i Ryssland nytt ryskt bombflygplan PAK DA ska tas i efterlyser ett mindre dyrbart stridsflygplan tjänst redan 2025 känns då mycket tvivel- – en nykonstruktion utgående från PAK FA aktig. Däremot kan kanske ett mindre an- och med teknologi i övrigt därifrån. Det inne- tal finnas i tjänst mot 2040. Förseningar i bär att denna nya flygplantyp skulle nöja sig produktion av PAK DA kan också innebä- med en motor (PAK FA har två) och i övrigt ra att flera av de nu befintliga Tu-22M3/MR skulle få ungefär hälften av storleken hos än de ovan nämnda 30 efter hand kommer PAK FA. Om en sådan konstruktion (PAK att moderniseras. ”FA-Demi”) börjar produceras när produk- En försiktig bedömning blir att ryska tionen av PAK FA ebbar ut under slutet av bombflygplan ”bara” kommer att reduce- 2020-talet bör 100-150 av denna nya typ ras från dagens 141 till strax över nivån 100 kunna produceras till 2040. Detta utgör då till år 2040. ett tydligt tillskott utöver det antal som LFU När det gäller fighterklassen kan det va- 2040 anger. Produktion kan då också rim- ra lämpligt att börja med den modernaste ligen fortsätta efter 2040. Ett införande av och mest omtalade nämligen Sukhoi PAK en sådan ”FA-Demi” skulle innebära att det FA T-50. Flygande exemplar finns för ut- ryska stridsflyget fortsätter enligt den prin- provning sedan 2010. I öppen information cip High-Low-Mix som tidigare införandet anges att detta flygplan kan komma i tjänst av Su-27 och Mig-29 demonstrerade. D v s från 2017. En bedömning av volymen ham- i en systemstruktur ingår komponenter med nar på 100-150 ex. Detta efter flera reduk- olika grad av prestationsförmåga. Detta för tioner i produktionsmålet som inledningsvis att man ska få tillgång till enheter med höga var över 200 exemplar. Senast har den initi- prestanda likaväl som det större antal som ala beställning som ska levereras till år 2020 enheter med mindre höga prestanda och minskats från 55 till 12. Efter denna inled- kostnad möjliggör. ning bör drygt100 exemplar kunna levereras Nästa flygplan som LFU 2040 nämner till 2030 även efter viss minskning i produk- är efterträdare till det tunga attackflygpla- tionstakten. Här finns det anledning att på- net Su-24. minna om de stora reduktioner i antal som Efterträdaren benämns, praktiskt nog, Su- drabbade amerikanska F-22. PAK FA ang- 34. Första enheten av denna togs i tjänst under es kunna vara i tjänst under 35 år. 2014 och finns nu i46 exemplar. Inriktningen I den öppna informationen anges ock- är 124 levererade till 2020 för att senare så att det ryska flygvapnet avser behålla ett nå antalet 184, vilket då får bli det antal antal av den äldre typen Su-27 under viss som bedöms finnas kvar 2040; naturligt- tid i väntan på nya PAK FA. Kanske finns vis med reservation för haverier och änd- år 2040 kvar i tjänst de 60 som omfattas rade planer. av pågående moderniseringsserie av denna Det kan också vara lämpligt att något ursprungliga version av Su-27. De utgörs uppehålla sig vid föregångaren d v s Su-24. då av sent producerade exemplar och inte Första flygplanet togs i tjänst 1974 och pro- de som togs i tjänst i mitten av 1980-talet. duktionen fortsatte till 1993. Typen har in-

97 N r 3 juli/september 2015 gått i Sovjetunionens flyg i ett stort antal Flygplantypen har efterfrågats från ryska ar- som sedan successivt reducerats. Ett antal mén och det är inte säkert att denna efter moderniseringar har genomförts, den senas- frågan kommer upphöra under de närmas- te 2013, detta rimligen med perspektivet att te decennierna. Det är därför rimligt att det de flygplan som moderniserats (för närva- finns även ett strukturexempel på ryska flyg- rande 111) ska användas åtminstone under stridskrafter år 2040 som innehåller ett an- större delen av 2020-talet. tal (ca 100?) flygplan av moderniserade Su- En spaningsversion ingick bland de som 25 eller eventuellt nyproducerade med snar- senast tillverkades under 1980-talet och lika prestanda. fram till 1993. Mot bakgrund av att det in- Avancerade skolflygplan, som används för ternationellt förekommer flera exempel på träning av vapeninsatser och som då ock- att spaningsflygplan utnyttjas under lång tid så kan användas för stridsuppgifter där de vore det inte orimligt om ett mindre antal kvalificerade stridsflygplanen är överkvalifi- finns i tjänst även2040 . Det skulle då utgö- cerade, är en viktig komponent. I Ryssland ra ett exempel på flygplan som finns i tjänst finns i dagsläget över200 sådana och där ut- upp mot de 60 år som LFU 2040 nämner byte sker mot en ny typ (Yak-130) där pre- som möjlighet. I dagsläget finns80 spanings- standa är väsentligt höjda jämfört med ti- flygplan av typ Su-24 i tjänst enligt Military digare som närmast motsvarar det svenska Balance 2015. Kanske att ett 50-tal kan fin- skolflygplanet Sk60 . Ej heller dessa nämns nas i tjänst år 2040. av LFU 2040. Dessa nämns här men räk- Nämnas bör också obemannade flygplan nar inte in dem i det exempel på ryska flyg- som väntas i allt större utsträckning utnytt- stridskrafter som här redovisas. jas för spaningsuppgifter. Att sådana kom- LFU 2040 bedömer också att ett inslag av mer att helt ta över de bemannade spanings efterträdare till dagens Mig-29 ingår i det ex- flygplanens roll ligger dock utanför det som empel på rysk flygstruktur år2040 som man här behandlas. beskriver i, som författaren tolkar, med ett Även när det gäller attackflyg kan de rys- mindre antal. Typen togs i tjänst i början av ka flygstridkrafterna karakteriseras enligt 1980-talet och finns i dagsläget i nära 200 principen High-Low-Mix. Här represen- exemplar. En mångfald av moderniseringar teras attackflyg med lägre prestanda av en har varit aktuella och några har realiserats. flygplantyp, Su-25, som används som ren- Nyligen avbeställdes en order på 34 enheter odlat attackflygplan för nära samverkan av Algeriet och produktionen gick i stället till med markstridskrafter. Typen togs i tjänst det ryska flyget. En ytterligare order på 16 1981 och produktionen uppges fortfaran- enheter ska levereras till 2017. Vidare finns de pågå i någon form. Ett flertal varianter order på 24 enheter för tjänst ombord på finns, vidare har efterträdare projekterats hangarfartyg. Slutligen finns ett preliminärt men inte fullföljts till förmån för moderni- beslut på 37 enheter av den senaste versio- seringar av befintliga. Av dagens över 200 nen som benämns Mig-35. Definitiv order exemplar är några tiotal modifierade och väntas under 2016. Totalt finns inom några en ambition finns att över80 exemplar ska år således över 100 sent producerade enhe- moderniseras till 2020. LFU 2040 går för- ter som då rimligen kan finnas i tjänst fram bi denna typ, vilket jag tolkar som att man mot 2040 med en ålder på mindre än 30 år. bedömer att typen kommer att utgå. Detta Mig-29 var när den introducerades avsedd kan dock inte ses som en säker bedömning. för luftförsvar inom det taktiska frontflyget.

98 ANALYS & PERSPEKTIV

Moderniseringarna har dock inneburit ök- sådan grupp täcker då en front på 80-90 mil. ning av förmåga att bära vapen mot i för- Vidare finns i varje flygplan en andra besätt- sta hand markmål. ningsmedlem för ledning. Mig 31 av sen ver- LFU 2040 nämner också efterträdare till sion uppges då kunna leda även andra ty- flygplantypen Mig-31. Av typen finns i dags- per t ex Su-27. Frågan är då om de ytterli- läget 150 exemplar efter det att de togs i gare förbättringar som MIG 41 kan inne- tjänst i början av 1980-talet och med pro- hålla skulle medföra att antalet flygplan typ duktion i varierande takt fram till mitten Mig-31/41 kan minskas utan att det inne- av 1990-talet. Ambitionen är att 100 exem- bär väsentligt minskad ambition i det rys- plar ska vara moderniserade före år 2020 ka luftförsvaret. och att totalt 130 stycken ska modernise- Viktigt är också andra komponenter i ras. Moderniseringen innebär bl a ny radar det samlade sensor- och ledningsnätverket. med ännu längre räckvidd men fortfaran- De ryska ledningsflygplanen är av typ A-50 de steget under den mest avancerade tekni- togs i tjänst från början av 1980-talet och ken (AESA-radar). produktionen av dessa upphörde i början Utveckling av efterträdare, benämnd Mig- av 1990-talet. Typen A-50 innebär ett när- 41, skulle tidigare påbörjas år 2017 med am- mande till prestandanivån för motsvarande bition att snabbt ersätta alla Mig-31 till år amerikanska system (E-3 Sentry). De jäm- 2028. Denna ambition synes nu svår att för- förelser som kunnat göras tyder dock på att ena med att modernisering av de 130 Mig- det fortfarande finns kvalitetsbrister i jäm- 31 nu har prioriterats. Mig-31 karakteri förelse med det amerikanska systemet. Ett seras av att den kan flyga i hög överljuds fåtal av A-50 har under sen tid modernise- hastighet under lång tid. En avsikt med ef- rats och bytt från analog till digital teknik. terträdaren Mig-41 är att den ska innebära En modernare typ av stridsledningsflyg be- ett nytt stort steg i förmågan att flyga med nämnd A-100 med AESA-radar är under hög överljudshastighet. Detta steg innebär framtagande, men order har inte ännu in- rimligen stor risk att utvecklingen försenas te lämnats. och att Mig-31 kanske bara till viss del kom Frågan blir då om kapaciteten i det samla- mer att hinna ersättas av Mig-41 till 2040. de ryska sensor- och ledningssystemet kom- Detta eftersom förseningar i avancerade mer att utvecklas så att antalet stridflygplan utvecklingsprojekt synes vara regel snara- kraftigt kan minskas. En sådan minskning re än undantag. förutsätter att Mig-41 får väsentlig höjning Vidare bör beaktas att en ny typ av jaktro- av även spanings- och ledningsprestanda samt bot med mera avancerade prestanda är under att typen i stor utsträckning ersatt Mig-31. införande. Något som möjligen ger flygplan Ingetdera av detta är självklart och även ett typ Mig-31 med nya jaktrobotar prestanda i strukturalernativ med bibehållet antal av fpl en sådan klass att tidig förnyelse med Mig- Mig-31/41, d v s 130 flygplan, bör beaktas 41 inte framstår som lika angelägen. liksom den ökade vikt som Ryssland fäster En viktig egenskap hos Mig-31 är också vid de arktiska områdana. Detta eftersom i dess förmåga att uppträda i sensornätverk. nuläget så spelar luftförsvar med Mig-31 in- Flygplantypen uppträder normalt i grupp om om detta område en väsentlig roll.5 fyra flygplan som förutom förbindelse sins En generell slutsats blir att när man arbe- emellan också har förbindelse med lednings tar med bedömningar av Rysslands flygstrids flygplan och ledningsorgan på marken. En krafters utveckling av operativa förmåga

99 N r 3 juli/september 2015 bör ett exempel med väsentlig större antal blir andelen moderna och moderniserade flygplan komplettera den bild med kraftig mindre än 70 %. Man ska också vara med- minskning som LFU 2040 tecknar. I sam- veten om att även moderniserade befintliga manfattning innebär den genomgång som flygplan ingår. här presenterats att en utveckling från dagens ca 1 300 stridsflygplan mot åtminsto- Källor ne 1 000 framträder som lika trolig som en kraftig nedskärning till omkring 500. Den redovisning som här gjorts bygger på information som återfinns i öppna - käl Utvecklingen i närtid lor, särskilt Military Balance 2014 och 2015 samt Wikipedia ”på nätet”. Military Det finns också anledning att kommen- Balance torde vara välkänd och har hög tera utsagor om de ryska flygstridskraf tillförlitlighet även om det ibland går att ternas status år 2020 avseende att ande- hitta mindre felaktigheter. Även Wikipedia len modern materiel då planeras uppgå till torde ha hög tillförlitlighet. Där finns ock- 70 %. Här finns behov av ett förtydligande. så tydliga referenser. Exempelvis bygger Antalet nytillverkade stridsflygplan av ny Wikipedias artikel om Mig-31 på fyra sam- modell blir enligt senaste öppna underlag lingsverk om moderna militära flygplan ut- färre än 200. Så sent som i början av 2015 givna under tiden 1997–2004. Därutöver har ambitionen att producera PAK FA till finna över 90 referenser till facktidskrif- 2020 kraftigs skurits ner. Sammanlagda ter och med senaste referens oktober 2015. antalet nytillverkade flygplan av ny mo- Bl a hänvisas till ett antal ryska facktids dell, nytillverkade av befintlig modell samt krifter förutom de västerländska. moderniserade av i dag befintliga blir då enligt det underlag som påträffats omkring 700 flygplan år 2020. Om Ryssland väljer Författaren är överingenjör, pensionerad att behålla ett större totalt antal flygplan från FOI och ledamot av KKrVA.

Noter

1. aESA står för Active Electronically Scanned 4. Exempel på stridsflygplan med moderata pre- Array. standa utgörs av Textron AirLand Scorpion 2. infra-Red Search and Track (USA), KAI T-50 Golden Eagle (Sydkorea), 3. Exempel på stridsflygplan där produktio- Aeromacchi M-346 (Italien), EADS Mako nen kraftigt begränsats i förhållande till (Europeiskt samprojekt) och BAE Systems initial planering utgörs av det avancera- Hawk (Storbritannien). de amerikanska flygplanet F-22 Raptor. 5. En indikation på den vikt Ryssland tillmäter Ursprungligen planlades 750 anskaffas men norra området är att man nu arbetar på att produktionen har nedlagts efter 195 enheter. upprätta ett nordligt militärdistrikt utöver de Detta efter successiva nedskärningar under fyra som finns sedan tidigare. mer än två decennier.

100 ANALYS & PERSPEKTIV Det nya försvarsbeslutet – konsekvenser för strategiutbildningen vid FHS av Stefan Borén, Håkan Edström, Mikael Nordmark och Anders Oltorp

Résumé In this article we explore the context in which we, as teachers in military strategy, have to develop our pedagogical skills. The context contains not only the security environment in Northern Europe but also the domestic political and military landscape in Sweden. By ana- lysing the Defence Reviews of 1987 and 2015 we conclude that the current pedagogical conditions are completely different compared to the situation of our predecessors.

akademisk utbildning är i sig en utma- När nu samma statsmakter, i och med ning. När utbildningen dessutom sker av 2015-års Försvarsbeslut (FB15), ominriktat och med studenter som har lång yrkeserfa- FM till att möta nya hot och risker i Sverige renhet, individuellt såväl som kollektivt el- och i vårt närområde så utmanas inte enbart ler kollegialt, späds detta förhållande på yt- våra studerandes förförståelse och erfaren- terligare. Detta faktum är något som vi mi- heter. Även vi militära lärare utmanas så litära lärare vid Försvarshögskolan (FHS) tillvida att vi i grunden tvingas se över vår ställs inför dagligen och berör inte bara pedagogik och den logik avseende strategi själva utbildningen utan även andra aka- vi försöker lära ut. Eftersom all akademisk demiska aktiviteter såsom handledning och utbildning, enligt bl a Högskolelagen (HL), forskning. Våra militära studeranden vid ska vara forskningsbaserad så innebär det de högre utbildningarna, Stabsutbildningen att vi dessutom måste se över relevansen i (SU) och Högre Stabsofficersutbildningen den kurslitteratur vi hittills brukat. Ytterst (HSU), har inte enbart en generellt inriktad kan det handla om att vi själva måste initie- yrkeserfarenhet som officer med sig i bara nya forskningsprojekt för att på så sätt ta gaget då de kommer till oss. De har i regel fram adekvat och tidsenlig litteratur. En del dessutom erfarenhet från en eller flera -in i utmaningen ligger i att närområdets säker- ternationella insatser med sig. Denna prak- hetspolitiska situation i det närmaste legat tiska erfarenhet är ofta specifik och kan va- i såväl politisk som militär och akademisk riera från mission till mission och mellan träda under väldigt lång tid. Det är således försvarsgrenarna. Det den emellertid har inte enbart problematiskt att försöka app- gemensamt är att den grundar sig på den licera den strategiska logik som förelåg se- inriktning Försvarsmakten (FM) erhållit av nast de säkerhetspolitiska utgångspunkterna statsmakterna de senaste decennierna; del- hämtades från den nordeuropeiska kontex- tagande i internationella operationer i en ten, d v s under det kalla kriget. Det är dess- multinationell kontext. utom troligtvis i högsta grad irrelevant.

101 N r 3 juli/september 2015

Syftet med denna artikel är tudelad. För två olika ledningsnivåer; den politisk-strate- det första är vår strävan att exemplifiera just giska och den militärstrategiska.1 Även om den problematik som är förknippad med att deras idealbild bygger på en ömsesidig ba- försöka applicera det kalla krigets strategis- lansering där vart och ett av de tre elemen- ka tänkande i dagens kontext. För det andra ten tillåts påverka de andra två så utesluter är vår ambition att belysa några av de kon- de inte existensen av andra varianter. En så- sekvenser det nya försvarsbeslutet innebär dan är att ett av elementen påverkar de öv- för utbildning i strategi vid FHS. riga två samtidigt som det inte finns något Eftersom vi inte bara förväntas utan själ- etablerat samband mellan dessa (hierarkisk va också önskar vara akademiska i vår gär- balansering). En annan variant är att ett av ning så har vi valt att strukturera artikeln elementen påverkar ett annat som i sin tur enligt vetenskaplig förebild. I nästa avsnitt påverkar det tredje (sekventiell balansering). förs därför ett metodologiskt resonemang Det Edström och Gyllensporre således vi- där vi presenterar såväl de teoretiska som sar är möjligheten att betrakta elementen de empiriska utgångspunkterna. I de därpå som variabler; oberoende, mellanliggande följande två avsnitten tillämpar vi dessa ut- och beroende. En av våra kollegor, Jacob gångspunkter på två olika fall; försvarsbe- sluten 1987 respektive 2015. Därefter pre- Westberg, har utvecklat en liknande modell senteras såväl en jämförelse mellan de två till att även omfatta elementet eller varia- 2 besluten som slutsatser kopplat till de mili- beln miljö. Denna kan t ex bestå av upp- tärstrategiska konsekvenserna av likheter- fattningar om krigets nuvarande och fram- na och skillnaderna mellan besluten. I det tida karaktär. Även om Westberg sätter me- sjätte och avslutande avsnittet presenteras tod i centrum av sin modell så för han inte en inledande konsekvensanalys av vad de något explicit resonemang kring oberoende dragna slutsatserna innebär för strategiut- och beroende variabler. Det gör emellertid bildningen vid FHS. vi i denna artikel. Sålunda betraktar vi metod som den beroende variabeln och samt- Metodologiska liga tre övriga variabler enligt Westbergs re- utgångspunkter sonemang som fristående och oberoende variabler. Vi är medvetna om att detta enbart Vi har valt att dela upp resonemanget bör betraktas som en delanalys jämfört med kring de metodologiska utgångspunkterna. Westberg, vars resonemang utgick från att Inledningsvis presentera de teoretiska och samtliga fyra variabler kunde påverka var- därefter de empiriska och metodrelaterade andra, men anser likväl att den gjorda av- övervägandena. gränsningen är förenlig med vårt syfte. När strategi-begreppet teoretiseras och operationaliseras brukar traditionellt ele- MÅL menten mål, medel och metod tillämpas. Håkan Edström och Dennis Gyllensporre har utvecklat en modell där de utgår från själva formulerandet av en strategi och byg- MILJÖ METOD MEDEL ger dels på en horisontell balansering mellan elementen, dels på en vertikal interak- Figur 1: Artikelns analysmodell – Metoderna i tion och harmonisering mellan åtminstone centrum

102 ANALYS & PERSPEKTIV

Avseende miljö kommer vi således att ta i Vänsterpartiets namn. Vid det äldre be- fasta på uppfattningar om främst krigets ka- slutet fanns ingen manstark försvarsbered- raktär. Detta handlar bl a om intensitet, varning tillsatt, istället verkade en mindre för- aktighet och avstånd. Angående mål kom- svarskommitté. När beslutet fattades 2015 mer vi att ta fasta på såväl de säkerhets- som var ett sammansatt utrikes- och försvarsut- de försvarspolitiska målen såsom de artiku- skott beredande medan det äldre fallet en- leras av den politiska ledningen. Vad gäller bart involverade försvarsutskottet. Läget av- medlen så fokuserar vi på antalet förband seende tillgängliga källor är mot bakgrund och system för var och en av de tre försvars- av detta inte utan vidare jämförbart. Vi har grenarna. I centrum står således de militär- valt att i båda fallen utgå från den proposi- strategiska metoderna. I operationalisering- tion som legat till grund för försvarsbeslutet. en av denna beroende variabel har vi utgått Det innebär att vår textanalys i båda fallen från Håkan Edströms modell.3 Genom att består av ett enda dokument. Vår uppfatt- sammanföra dimensionerna eskalationsni- ning är att eftersom propositionerna såväl vå, med utfallen krigsutkämpande och krigs- 1987 som 2015 förankrats i en bred riks- avhållande, och uppträdande, med utfallen dagsmajoritet, i det förra fallet bestående offensivt och defensivt, konstrueras han en av Socialdemokraterna och Folkpartiet och i klassisk fyrfältsmodell. Med hjälp av den- det senare beståendes av Socialdemokraterna, na avser vi karaktärisera den eller de mili- Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet och tärstrategiska metoder statsmakterna inrik- Kristdemokraterna, och eftersom de i bå- tat försvarsplaneringen mot. da fallen är resultatet av politiska kompro- Som framgått ovan så har vi redan fast- misser utgående från rapporterna som pre- ställt att det är försvarsbesluten 1987 och senterats av de parlamentariskt tillsatta be- 2015 som vi avser belysa. Likväl återstår redande organen, d v s förvarskommittéen att klarlägga vissa metodologiska övervä- respektive försvarsberedningen, så represen- ganden. Ett första sådant handlar om vil- terar propositionerna väl den politiska vilja ken empiri som bäst kan anses återspeg- som legat till grund för beslutet. la besluten. En utmaning i sammanhanget är hur vi bör förhålla oss till de process- Då: 1987 års försvarsbeslut relaterade skillnaderna mellan de båda besluten. Vid det förra beslutstillfället styrdes Inför 1987-års försvarsbeslut (FB87) in- t ex Sverige av en socialdemokratisk mino- delades den säkerhetspolitiska miljön i två ritetsregering, vid det senare styr också en delar. Den första delen blickade ut mot glo- minoritetsregering som denna gång består bala förhållanden och framhöll de till sy- av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. nes konstanta motsättningarna i Öst-Väst Riksdagen bestod under mandatperio- relationerna samt den därtill hörande ter- den då det förra beslutet togs, d v s 1985– rorbalansen. Kärnvapenarsenalerna ansågs 1988, av fem partier; Socialdemokraterna, vara förödande till sin storlek, men samti- Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet digt hystes stor tilltro till en politisk med- och Vänsterpartiet (Kommunisterna). Vid vetenhet om riskerna med att använda des- nuvarande beslutstillfälle består riksda- sa vapen, varpå slutsatsen ändå blev att en gen av åtta partier. Sverigedemokraterna, konflikt antogs ske främst med de konven- Miljöpartiet och Kristdemokraterna har till- tionella medlen. Den tekniska utvecklingen kommit och kommunismen har försvunnit betonades generellt och då denna i hög grad

103 N r 3 juli/september 2015 ansågs påverka de militära förmågornas vecklas avseende kvalitet och utbildningsni- kapacitet och räckvidder så fanns en oro vå. Försvaret skulle vara starkt och uthål- att en allt snabbare teknisk utveckling som, ligt med en trovärdig förmåga med beak- tillsammans med en hög grad av misstänk- tande av hotutvecklingen och en allt svåra- samhet, ansågs kunna påverka det säker- re stridsmiljö vilket främst ansågs vara för- hetspolitiska klimatet negativt. Den andra anlett av den militärtekniska utvecklingen. delen av den säkerhetspolitiska miljön om- Regeringen betonade betydelsen av en effek- fattade det mer närliggande Nordeuropa. tiv underrättelsetjänst, av ett utvecklat luft- Området bedömdes komma att få en ökad försvar avseende bl a ökad kapacitet och ut- betydelse avseende just motsättningarna hållighet hos olika system samt av ett ökat mellan Öst och Väst. Regeringen konstate- antal ubåtar. Vidare framhöll regeringen be- rade en ökad militär aktivitet från båda si- hovet av att tillföra moderna tunga kustro- dor. Vidare angavs att den ökade tekniska botförband och förstärkning av förmågan utveckling inneburit ett större intresse för till att övervaka svensk kust och sjöterrito- de råvarutillgångar som antogs finnas norr rium. Den operativa ledningsnivån omfat- om den 62 breddgraden samt att detta, till- tade ett högkvarter och sex militärområdes- sammans med oklara gränsförhållanden staber. Arméstridskrafterna inriktades mot i Barents hav, kunde komma att leda till att bestå av tio infanteribrigader 77, sex in- spänningar och framtida konflikter. fanteribrigader 66, fem norrlandsbrigader, Avseende målen så framgick tydligt ambi- fem pansarbrigader, en mekaniserad bri- tionen att förmedla bilden av en bred politisk gad, ca 105 fältbataljoner, ca 85 lokalför- och folkligt förankrad orubblighet avseen- svarsbataljoner och ca 100 000 hemvärns- de den svenska säkerhetspolitiken. Ett fort- soldater. Marinstridskrafterna inriktades satt nationellt oberoende och handlingsfri- mot att bestå av en kustkorvettdivision, två het skulle garanteras via en alliansfri politik robotbåtsdivisioner, fyra patrullbåtsdivisio- syftande till neutralitet i krig. Tillsammans ner, sex minfartygsflottiljer, två ubåtsflottil- med ett aktivt arbete för bl a internationell jer, åtta minröjningsflottiljer, fyra helikopter- avspänning och nedrustning så utgjorde den- divisioner, 30 kustartilleribataljoner och ett na oberoende hållning Sveriges säkerhetspo- tungt kustrobotbatteri. Flygstridskrafterna litiska linje och var därmed också en viktig inriktades mot att bestå av tre jaktflygdivi- del av det förtroendekapital som ansågs ut- sioner 35, åtta jaktflygdivisioner 37, fem göra en hörnsten i våra omvärldsrelationer. och en halv attackflydivision 37, fyra lätta Regeringen betonade vikten av ett starkt och attackdivisioner, sex spaningsflygdivisioner allsidigt totalförsvar för att kunna visa att vi 37 och 40 stridslednings- och basbataljoner. både avsåg och hade förmågan att försvara Försvarsmakten kunde, inklusive hemvärn, oss vid ett eventuellt angrepp. mobilisera omkring 850 000 soldater. Vad gäller medlen så framhöll regering- Avseende metoder så framhöll regeringen en på den politisk-strategiska nivån dels att neutralitetspolitikens roll som garant för fred neutralitetspolitiken utformades som ett och oberoende. Regeringen avsåg driva en samspel mellan utrikes- och försvarspoliti- aktiv internationell politik som syftade till ken, dels betydelsen av ett totalförsvar. Den avspänning, internationell nedrustning och militära delen skulle även framgent ha värn- fredlig utveckling men även till rättvisa och plikten som grund och krigsorganisationen internationell solidaritet. Utrikespolitiken avsågs moderniseras, kompletteras och ut- skulle vara långsiktig, konsekvent och fast.

104 ANALYS & PERSPEKTIV

Neutralitetspolitiken förutsatte även en för- bred politisk enighet och med en orubblig svarspolitik som var fast och konsekvent. vilja att uppnå målsättningarna. Det mili- Regeringen klargjorde att alla ”förberedelser tära försvaret skulle vara starkt och allsi- och överläggningar syftande till militär sam- digt sammansatt och stödjas av det samlade verkan med andra stater i krig är självfallet samhällets funktioner. Storleken på försva- uteslutna”. Totalförsvaret skulle i första hand ret var betydande och hade möjligheter att vara fredsbevarande och ha en sådan styr- verka i hela landet varvid tyngdpunkt lades ka och beredskap att en eventuell angripa- till gräns- och kustområdena. Sverige skul- re skulle mötas av ett så starkt motstånd att le i största möjliga utsträckning vara själv- dess förluster och ansträngningar inte skulle försörjande. Det viktigaste för totalförsva- bedömas vara rimliga i förhållande till för- ret var att skapa en tröskeleffekt syftande delarna. Totalförsvaret skulle vara hela fol- till att vara krigsavhållande. Den stora ut- kets angelägenhet med olika typer av tjänst- maningen var den snabba teknikutveckling- göringsskyldigheter. Totalförsvaret var även en som krävde en modernisering för att fort- avsett för att möta icke-militära hot och på- satt vara trovärdigt. frestningar. Varje form av kränkning av territoriet skulle kunna hanteras. Stridskrafterna Nu: 2015 års försvarsbeslut skulle kunna möta ett angrepp oavsett vari- från det kom med tyngdpunkt på gräns- och Den säkerhetspolitiska miljö som låg till kustområdena. Om angrepp skedde med ett grund för FB15 beskrivs som förändrad framträngande in i landet skulle ett effek- och farligare jämfört med tidigare år efter tivt och uthålligt motstånd kunna ske i var- det kalla krigets slut. Regeringen beskriver je del av landet. Beroendeförhållanden till en påtagligt försämrad omvärldsutveckling andra stater skulle undvikas för att därige- och ett svenskt närområde som präglas av nom kunna motverka möjligheterna till på- tilltagande spänningar. Den strategiska tryckningar. Svensk försvarsindustri skul- kartan runt Östersjön anses vara omritad. le till huvuddel svara för materielförsörj- Polen och de baltiska staterna är integre- ningen varvid långsiktigt säkerställande av rade i Nato och EU. Sverige och Finland svensk teknologi och kompetens ansågs va- står förvisso utanför den förstnämnda men ra viktigt. En viss tolerans för ökat industri- samarbetar med Alliansen. Rysslands öka- ellt samarbete inom försvarsområdet fanns de militära förmåga och expansiva strä- emellertid men förutsatte att det var fören- vanden anses bidra till att återigen göra ligt med neutralitetspolitiken och bevaran- Östersjöområdet militärstrategiskt viktigt. det av Sveriges oberoende. Ökad instabilitet i omvärlden beskrivs bero Sammanfattningsvis kan konstateras att på globalisering samt på ekonomiska och den säkerhetspolitiska miljön i FB87 utgår ekologiska faktorer. Sammantaget inne- från en fungerande terrorbalans och motsätt- bär detta att det anses krävas en ny för- ningar mellan de två supermakterna och de- svarspolitisk inriktning. Denna måste, me- ras respektive block. Grunden för Sveriges nar regeringen, utgå från den förändrade säkerhetspolitik var alliansfrihet syftande säkerhetspolitiska miljön i Europa. Stock till neutralitet i krig. För att stödja trovär- holmsområdet, Gotland, Östersjöinloppen digheten av denna politik lades stor vikt på och Nordkalotten nämns som viktiga om- ett fungerande och folkförankrat totalför- råden och Gotland betonas särskilt kopp svar. Omvärlden skulle ges intryck av en lat till kontrollen av sjö- och luftvägar till

105 N r 3 juli/september 2015 och från Baltikum. De diversifierade sä- ner. Sjöstridskrafterna inkluderar främst sju kerhetshoten medför också, menar rege korvetter, fyra ubåtar, sju minröjningsfartyg, ringen, nya utmaningar i form av påver två röjdykfartyg, sju bevakningsbåtar, fyra kansoperationer, cyberhot och terrorism bojbåtar samt två vedettbåtar. Dessa ska or- samt ett tilltagande hot från bruk av mass ganiseras i två sjöstridsflottiljer, två korvett- förstörelsevapen. divisioner, två minröjningsdivisioner, två un- Avseende målen ska det militära försva- derhållsdivisioner, en röjdykardivision, en ret kunna försvara Sverige och främja vår ubåtsflottilj, en ubåtsdivision och ett bevak- säkerhet, ytterst mot ett väpnat angrepp. ningsbåtkompani. I tillägg ska Marinen or- Detta ska kunna lösas enskilt eller tillsam- ganisera en amfibiebataljon, vars uppgifter mans med andra myndigheter, stater och renodlas mot sjöoperativ verksamhet, och organisationer. Totalförsvaret avses utgö- en marinbas. Flygstridskrafterna organise- ra en tröskel för den som eventuellt vill an- ras i fyra flygflottiljer, sex stridsflygdivisio- gripa Sverige. Målet är att skapa en trovär- ner JAS 39C/D, en transport- och special- dig militär förmåga som kan bidra till fort- flygdivision, en stridslednings- och luftbe- satt fredlig utveckling och politisk hand- vakningsbataljon samt en helikopterflot- lingsfrihet. Det tidigare insatsförsvaret av- tilj. Antalet stridsflygplan inriktas mot att i ses att överges för att istället skapa ett för- mitten av 2020-talet bli 60 stycken JAS39E. svar som inriktas mot den nationella för- Ett beslut om en utökning till de 70 strids- svarsdimensionen. flygplan Försvarsberedningen föreslagit kan Avseende medlen på den politisk-strate- eventuellt komma att tas i ett senare skede. I giska nivån konstaterar regeringen att FM, tillägg ingår en stridslednings- och basbatal- liksom övriga delar av totalförsvaret, till- jon i organisationen. ”Krigsförbanden bör i sammans med politiska, diplomatiska och första hand utformas för att kunna möta ett ekonomiska resurser utgör de säkerhets- väpnat angrepp” fastslog regeringen med til- politiska medlen. De försvarsmaktsgemen- lägget att detta måste ske ”inom givna eko- samma stridskrafterna planeras bestå av nomiska ramar”. bl a en sambandsbataljon, en ledningsplats- Avseende metoderna så betonade reger- bataljon, en telekrigsbataljon, två logistik- ingen på den politisk-strategiska nivån vik- bataljoner, en teknisk bataljon, ett trafik- ten av bi- och multilaterala säkerhets- och och transportledningskompani, två sjuk- försvarspolitiska samarbeten. Det nordis- huskompanier, två sjukvårdsförstärknings- ka samarbetet, den transatlantiska länken kompanier samt den särskilda operations- och ett ytterligare fördjupat bilateralt sam- gruppen. Arméstridskrafterna inriktas mot arbete med USA lyftes särskilt fram. Av des- att bestå av två brigadstaber, två brigadspa- sa samarbeten är det dock endast det med ningskompanier, fem mekaniserade bataljo- Finland som inkluderar ”planering och för- ner, två motoriserade skyttebataljoner, en lätt beredelser för hävdandet av respektive lands skyttebataljon, en mekaniserad stridsgrupp territoriella integritet och utövande av rät- på Gotland, två artilleribataljoner, två luft- ten till självförsvar enligt artikel 51 i FN- värnsbataljoner, två ingenjörbataljoner, en stadgan.” Den militära försvarsförmågan jägarbataljon, en underrättelsebataljon, en syftar, menar regeringen, till försvar av det säkerhetsbataljon, en militärpolisbataljon, svenska territoriet. Ytterst ska försvaret med en livbataljon, ett CBRN-kompani, ett tung- sina resurser ensamt kunna möta ett väp- transportkompani och 40 hemvärnsbataljo- nat angrepp. Den solidariska säkerhetspo-

106 ANALYS & PERSPEKTIV litiken förutsätter dock, betonar regeringen, aktiviteter måste, menar regeringen, hante- att försvaret också kan verka tillsammans ras av berörda myndigheter och aktörer men med andra. ”Solidaritetsförklaringen stäl- preciserar inte vilka dessa anses vara. ler krav på Sveriges förutsättningar att ge Sammanfattningsvis kan konstateras att och ta emot stöd, som också kan vara mili- den säkerhetspolitiska miljön inför FB15 be- tärt […] Försvarsmakten ska kunna lösa si- skrivs som påtagligt försämrad till följd av de na uppgifter enskilt och tillsammans med tilltagande motsättningarna mellan Ryssland, andra myndigheter, länder och organisa- å ena sidan, och Nato, EU och övriga väst- tioner.” Regeringen slår fast att större ge- liga aktörer å den andra. Ryssland anses ha mensamma operationer alltid kommer att en stor militär förmåga jämfört med sina genomföras tillsammans med andra länder. västliga grannar. Samtidigt bedöms emel- ”Förmågan att verka inom ramen för en ge- lertid olika former av mellanstatligt samar- mensam operation med andra är grundläg- bete i Västeuropa ha fördjupats och ökat i gande för möjligheten att verka i Sverige, i betydelse inte minst för Sverige. Regeringen närområdet och i operationer utanför när- utesluter inte att Sverige kan komma att be- området” menade regeringen och fastställ- höva sätta in sina militära resurser helt på de att försvarsplaneringen ska utgå från det egen hand och bedömer att ett eventuellt moderna krigets karaktär. Samtidigt som re- väpnat angrepp mot Sverige kan komma geringen poängterar betydelsen av interna- att karakteriseras av hög intensitet, snabba tionellt samarbete varnas för att det skulle förlopp och insatser med fjärrstridskrafter. kunna ”uppstå situationer där Sverige en- Regeringen menar att det mot denna bak- skilt behöver kunna hantera hot mot vår sä- grund krävs en ny inriktning av försvars- kerhet där det militära försvaret involveras.” politiken med en återgång till den nationel- Vare sig i det gemensamma eller i det enskil- la försvarsdimensionen och understryker da fallet konkretiserar emellertid regeringen särskilt betydelsen av Stockholmsområdet, på vilket sätt man anser att Sveriges militä- Gotland, Östersjöinloppen och Nordkalotten. ra resurser bör användas. Regeringen beto- Målet tycks vara att skapa en tröskeleffekt nar dock betydelsen av att skydda ”centra- för att avskräcka en presumtiv motstånda- la samhällsfunktioner av vital betydelse för re från att angripa. Det militära försvaret rikets självständighet, samhällets funktio- ska dock inte ses som ett isolerat medel i nalitet och det militära försvaret” mot an- dessa sammanhang utan avses att tillsam- grepp. Detta exemplifieras med bl a rikets mans med övriga säkerhetspolitiska medel ledning, elförsörjning, sjukvård, import- skapa denna effekt. Regeringen poängterar hamnar, logistikcenter, noder för digitala betydelsen av att det militära medlet anpas- och fysiska flöden, sjöleder, järnvägar och sas för uppgifter i Sverige och närområdet. vägar. Regeringen betonar även den stra- Trovärdigheten att de militära resurserna tegiska betydelsen av Stockholmsområdet, kan bidra till tröskeleffekten anses vara av Gotland, Östersjöinloppen och Nordkalotten. avgörande betydelse även om hur och gen- Regeringen understryker dessutom behoven temot vem trovärdigheten ska skapas inte för Sverige av att kunna identifiera och mö- klargjorts. Sett till de medel som dispone- ta påverkanskampanjer, neutralisera propa- ras för detta syfte så är numerären påtag- gandakampanjer, skydda vitala system från ligt begränsad. I värsta fall är de militära cyberangrepp samt att självt kunna genom- resurserna i kvantitativt hänseende för få föra aktiva operationer i cybermiljön. Dessa för att kunna skapa trovärdighet till deter-

107 N r 3 juli/september 2015 rence by denial. Å andra sidan synes beväp- försvar, avses utgöra en tröskel mot väpnat ningen i första hand vara defensivt inriktad angrepp, bidra till fredlig utveckling och po- varför heller inte förutsättningarna för de- litisk handlingsfrihet. Problemet är att den terrence by punishment/retaliation kan an- svenska solidaritetsförklaringen är ensidig. ses vara de bästa. Om de nationella resur- Vi har inga garantier för att vare sig Nato serna i sig själva inte kan anses erforderli- eller USA kommer till vår undsättning om ga så måste således trovärdigheten skapas så skulle krävas. genom samarbeten. Möjligen är det i ljuset Medan regeringen inför FB15 explicit av detta regeringens prioritering av utökat talar om Sveriges olika säkerhetspolitiska och fördjupat samarbete med Finland ska maktmedel så fördes resonemanget inför ses. Oaktat detta så saknas inriktning från FB87 mer implicit. Säkerhetspolitiken sa- regeringen avseende hur de militärstrategis- des då bestå av utrikes- och försvarspoliti- ka metoderna bör utvecklas. ken. Medan stormakternas möjligheter att påverka Sverige exemplifierades med bl a Nya utmaningar – Samma deras ekonomiska maktmedel så fördes inte något tydligt resonemang om Sveriges dito. lösning? Gemensamt för de båda försvarsbesluten är Avseende miljön så har utvecklingen mel- regeringens betoning av totalförsvaret och lan 1987 och 2015 gått från en stabil bi- flera säkerhetspolitiska maktmedel i sam- polär värld präglad av terrorbalans till en verkan. Avseende det militära maktmedlet instabil omvärld präglad av globala mång- är skillnaderna mellan 1987 och 2015 emel- facetterade hot. Konsekvenserna av den lertid avsevärda. Medan FB87 innehöll sju förändrade och farligare omvärlden ligger nationella staber med kapacitet att leda stör- till grund för den nya försvarspolitiska inre gemensamma operationer så framgår av riktningen som gäller från 2016. Östersjön, FB15 att Sverige endast har en motsvaran- vårt närområde, har åter blivit viktigt när de stab. Sett till kvantitativa termer har den ett expansionistiskt Ryssland möter Nato, militära numerären reducerats kraftigt. De denna gång närmare sina egna gränser. ca 850 000 soldater och sjömän som fanns Sveriges militärgeografiska läge med Got vid FB87 har ersatts av en betydligt mindre land som en länk till Baltikum anses ha fått numerär. Vad gäller arméstridskrafterna så ökad betydelse bl a för kontroll av sjö-och har utvecklingen gått från 27 brigader och luftvägar och till försvaret av Nato:s nord- närmare 200 fristående bataljoner till 2 bri- östra flank. gader. Sjöstridskrafternas utveckling har bl a Sveriges säkerhetspolitiska målsättning- inneburit en reducering från sju ytstridsdi- ar har under de senaste tre decennierna gått visioner (korvett, robotbåt, patrullbåt) till från den i FB87 beskrivna oberoende håll- två, från två ubåtsflottiljer till en och från ningen till en lösning som bygger på so- åtta minröjningsflottiljer till två divisioner. lidaritet med Väst. Den svenska solidari- Den största reduceringen har dock drabbat tetsförklaringens innebörd för det militä- kustartilleriet som i transformeringen till ra försvaret är att Sverige, enskilt eller till- amfibiekår minskats från 30 kustartilleri- sammans med andra länder, ska försvara bataljoner till en (1) enda amfibiebataljon. Sverige mot ett väpnat angrepp. Målet är Därtill har de tunga robotbatterierna av- fortsatt att skapa en trovärdig militär förmå- vecklats. Flygstridskrafterna har reducerats ga som, tillsammans med ett återtaget total- från drygt 31 jakt-, attack- och spaningsdi-

108 ANALYS & PERSPEKTIV visioner till sex divisioner av enhetsplanet lat inte enbart en gemensam säkerhets- och JAS. Grovt räknat så har således den ope- utrikespolitik utan även en gemensam utri- rativa ledningskapaciteten reducerats med kesförvaltning. I tillägg har avregleringen 85 procent, armébrigaderna med 92 pro- inneburit att de statliga verk som förr hade cent, ytstridsdivisionerna med 71 procent, monopolställning avseende totalförsvarsre- amfibiekåren med 97 procent och strids- laterad verksamhet såsom t ex Televerket, flygdivisionerna med80 procent. En invänd- ersatts av privata, ofta utlandsägda, före- ning mot att beskriva de militära medlen en- tag styrda av marknadsekonomiska princi- bart utifrån kvantitativa termer är givetvis per och vinstintressen snarare än nationel- att hänsyn även måste tas till de kvalitativa la försvarsintressen. Denna kursändring på aspekterna och även graden av tillgänglighet. den politisk-strategiska nivån påverkar givet- Medlen vid FB87 bestod t ex till stor del av vis även utformningen av metoderna på den resurser som var tillgängliga först efter en militärstrategiska nivån även om den mili- allmän mobilisering. Statsmaktmakternas tära alliansfriheten ännu anses vara gällan- inriktning vid FB15 är bl a att två mekani- de. Samtidigt som FM åläggs att både kun- serade bataljoner och en motoriserad skyt- na ge och ta emot militärt stöd till respekti- tebataljon i huvudsak ska bestå av stående ve från andra stater så har regeringen klar- förband. Avseende de kvalitativa aspekter- gjort att det militära försvaret även måste na så vill vi höja ett varnande finger för att kunna lösa sina uppgifter enskilt, d v s helt jämföra kvaliteten vid FB87 med kvaliteten på egen hand. Inför FB87 klargjorde reger- vid FB15. De kvalitativa aspekterna måste ingen med kraft att det militära försvaret istället relateras mot kvaliteten i stridskraf- skulle kunna möta ett väpnat angrepp oav- terna hos samtidens tänkta huvudmotstån- sett varifrån det kom samt att ett effektivt dare och även beakta synen på krigets ka- och uthålligt motstånd skulle kunna ske i raktär. Den ofrånkomliga slutsatsen är dock varje del av landet, med en tyngdpunkt till att hänsyn till den kraftigt reducerade nu- gräns- och kustområdena. Motsvarande in- merären måste tas vid utformandet av en ny riktning saknas helt i FB15. Å ena sidan po- svensk militärstrategi. ängterar regeringen att förmågan att kunna Avseende metoderna så fastslog reger- samarbeta med andra stater inom ramen för ingen inför FB87 att alla former av militär en gemensam militär operation är en förut- samverkan med andra stater i krig var ute- sättning för Sveriges möjligheter att kunna slutna. Inför FB15 har detta förändrats ra- verka inte enbart i Sverige utan även i när- dikalt. Neutralitetspolitiken har ersatts av området och utanför detta. En möjlig tolk- en solidarisk säkerhetspolitik där samar- ning är att regeringen med det sistnämnda beten med andra stater är en förutsättning. avser internationella insatser utan koppling En likhet mellan de båda besluten är att de till det nationella försvaret av Sverige. En an- säkerhetspolitiska metoderna utvecklas ge- nan tolkning är att regeringen avser de sta- nom att koordinera och synkronisera oli- ter som omfattas av den svenska solidaritets- ka medel; politiska, ekonomiska, militä- förklaringen men som inte ligger i vårt när- ra o s v. En viktig skillnad är att medan de område. En tredje tolkning är att regeringen, icke-militära medlen vid FB87 var nationel- kopplat till försvaret av Sverige, kommit att la så har flera av dem vid FB15 kommit att inse att det moderna krigets karaktär med- integreras inom ramen för det svenska EU- fört att ett tyngdpunktsresonemang kopplat medlemskapet. Unionen har t ex utveck- till Sveriges gräns- och kustområden blivit

109 N r 3 juli/september 2015 obsolet och att det istället blivit nödvändigt marginaldoktrinen på den militärstrategis- att inkludera geografiska områden bortom ka nivån. Inhemsk försvarsindustri och all- Sveriges omedelbara närområde i det ope- män värnplikt bidrog till att göra den de- rativa djupet. Detta skulle i så fall tala för fensiva avskräckningsstrategin trovärdig. en offensiv strategi. Å andra sidan betonade Figuren nedan sammanfattar de konceptu- regeringen vikten av att skydda objekt och ella ramarna. funktioner kopplade till bl a rikets ledning och elförsörjningen. Så gott som uteslutan- SVERIGE de återfinns de konkreta exemplen som an- vänds i regeringens resonemang på svenskt territorium. Detta skulle således kunna tala för en defensiv strategi. Även om det, sammanfattningsvis, inte explicit framgår av regeringens proposition inför FB87 så fanns en klar koppling mellan den politiska inriktning om gräns- och kust- nära tyngdpunkt och den operativa principen möta-hejda-slå som Försvarsmakten utvecklade. Då de strategiska anvisningarna i detta avseende helt saknas eller i bästa fall är öppna för alternativa tolkningar i under- NATO SOVJET laget till FB15 så innebär det i förlängning- en att de operativa principerna FM har att Figur 2: Kalla krigets existerande militärstrategis- utforma kan komma att sakna politisk för- ka logik ankring. Inte minst gäller detta statsmak- ternas syn på den roll Sveriges militära re- Miljön, målen, medlen och metoder- surser förväntas ta/få inom ramarna för en na har behandlats djupare i avsnitt 3. större multinationell operation. Utgångspunkterna för marginaldoktrinen var att Sovjetunionen antogs avdela huvud- Mot en förnyad delen av sina militära resurser (den stora rö- da cirkeln) mot sin huvudmotståndare, d v s strategiutbildning? Nato/USA dito (den stora gröna cirkeln). Så vad är då våra konklusioner avseende Endast en marginell del av de sovjetiska re- vår roll som strategilärare? Låt oss börja surserna (den lilla röda cirkeln) bedömdes se tillbaka på våra föregångares situation. kunna avdelas för operationer riktade mot Då, under det kalla kriget, fanns en etable- Sverige. Försvarmaktens kvantitet, kvalitet rad och i samhället förankrad rationalitet och tillgänglighet (bl.a. mobiliseringssyste- kring inte enbart det samlade totalförsva- met och incidentberedskapen) sammanfat- ret utan även det militära försvarets roll i tades i devisen ”kosta mer än det smakar”. händelse av kriser och ofred i vår omvärld. Ett isolerat sovjetiskt angrepp mot Sverige På den politisk-strategiska nivån fanns neu- ansågs vara otänkbart eftersom konfliktlin- tralitetsdoktrinen med ingredienser som jerna i världspolitiken följde bipolaritetens differentierat näringsliv och hög självför- blockindelning. Som ”alliansfria i fred syf- sörjningsgrad. Logiken var förankrad med tandes till neutrala i krig” ställde vi oss på

110 ANALYS & PERSPEKTIV eget bevåg utanför spelet mellan supermak- eller framtida militär konfrontation mel- terna och deras respektive allianser. Sverige lan Nato/EU och Ryssland (den stora röda ansågs m.a.o. kunna klara av att på egen cirkeln) gestaltar sig. Kanske eskalerar den hand hantera de militära hot som rikta- aldrig till öppet krig varför Sverige på egen des mot vårt land. Det ansågs till och med hand kan komma att behöva bemöta rysk vara en dygd att Sveriges militära förband militär aggression. Hur omfattande militä- och system (den lilla blå cirkeln) var så oli- ra resurser (den lilla röda cirkeln) Ryssland ka Nato:s som möjligt. Eftersom de sovje- är beredd att avdela mot Sverige är oklart. tiska resurserna antogs vara utformade för Förhållandet mellan såväl de båda röda cirk- att kunna bemöta Nato-standard, och in- larna som den mellan den lilla blå och den te svensk, så bedömdes våra unika svenska lilla röda är också ytterst svåra att bedöma. lösningar ge oss operativa fördelar gentemot Under det kalla kriget utgick marginaldok- de sovjetiska antagonisterna. Eventuell hjälp trinens logik från att de båda små cirklar- från Nato/USA fanns enbart med i kalkylen som en diffus option omgärdad av stor sena var relativt jämnstora. Så behöver inte kretess. Den roll dåtidens strategilärare ha- förhållandet vara idag. Tvärtom är det inde gick främst ut på att förmedla fakta och te osannolikt att den lilla blå cirkeln är be- fastställd logik. Omformulerat, och i hårda- tydligt mindre än den lilla röda. Strävan ef- re ordalag, gick alltså lärarrollen ut på att ter interoperabilitet med Nato-standard har bidra till indoktrineringen av den svenska inneburit att de operativa fördelar vi en gång officerskadern. i tiden ansåg oss ha har nu gått förlorade Miljön, målen, medlen och metoderna tillsammans med det differentierade svens- som omgärdar dagens strategiska kontext ka näringslivet, vår höga självförsörjnings- har behandlats djupare i avsnitt 4 medan grad, vår inhemska försvarsindustri och den skillnaderna/likheterna mellan 1987 och allmänna värnplikten. Dessutom saknas ex- 2015 berörts i avsnitt 5. Idag tas alltså de plicita inriktningar från statsmakterna om konceptuella utgångspunkterna på den po- hur de svenska militära resurserna är tänkt litisk-strategiska nivån i något som med ti- att nyttjas. Kort sagt så saknas en militär- den förväntas bli en solidaritetsdoktrin. Inte strategisk strategi. I figuren nedan har vi för- minst meningsskiljaktigheterna mellan vis- sökt skissa på tre potentiella strategier som sa av riksdagspartierna medför emellertid skulle kunna fylla detta vakuum. att det fortfarande är för tidigt att förklara Strategi 1 innebär en liknande strategi neutralitetsdoktrinen som helt död och av- som under det kalla kriget. Problemet, som vecklad. Embryot till solidaritetsdoktrinen komparationen mellan FB87 och FB15 visat, innebär att det finns någon form av militär- strategiskt samband mellan Sverige (den lil- är dock att samtliga de oberoende variab- la blå cirkeln) och såväl Nato som EU (den lerna, d v s miljön, målen och medlen, har stora gröna cirkeln). Värdlandsavtalet med förändrats. Rent intuitivt så borde således Nato kan möjligen ses som en del av detta detta faktum få även den militärt ointresse- liksom EU:s olika fördragstexter. Exakt hur rade att fråga sig om inte även den beroen- detta inverkar på utformningen av den svens- de variabeln, d v s metod, då också borde ka militärstrategiska strategin är dock fort- ändras. Hur som helst – Innan en sådan de- farande höljt i dunkel. Det samma kan sä- fensiv strategi kan beslutas bör i det mins- gas gälla tankarna kring hur en nutida och/ ta förhållandet mellan de båda små cirklar-

111 N r 3 juli/september 2015

SVERIGE laserstyrda bomber och sjömålsrobot men 1 vare sig Armén eller Marinen synes kunna bidra nämnvärt till implementeringen av en sådan strategi. Även i detta fall torde emellertid risken att den lilla röda cirkeln snabbt 2 suddar ut den lilla blå vara påtaglig. Detta förhållande torde i både strategi 1 och 2 kunna förstärkas i det fall konfliktnivån mellan 3 de stora cirklarna inte är hög nog att förhin- dra en överflyttning från den stora röda till den lilla röda cirkeln alternativt att även den stora röda cirkeln används vid ett ryskt angrepp på Sverige. Strategi 3, slutligen, skiljer sig från strategi 2 främst vad avser val NATO/EU RYSSLAND av mål för de offensiva svenska attackerna. Här är det frågan om att angripa de ryska Figur 3: Potentiella samtida militärstrategiska resurser som i första hand bedöms för att strategier upprätthålla någon form av militärstrate- gisk balans vis-a-vis Nato/USA. Om denna na noggrant klarläggas. Om det är som vi balans riskerar att rubbas är förhoppning- misstänker, d v s att den lilla röda är stör- en att de västliga stormakterna ska tvingas re än den lilla blå, torde det vara en tidfrå- engagera sig i konflikten till Sveriges fördel. ga, efter det att striderna väl inletts, innan Ett problem med denna strategi är att det den röda raderat ut den blå. Dessutom tor- är tveksamt om den befintliga vapenarsena- de en förlust av åtminstone en relativ paritet len är relevant i sammanhanget. Den svens- innebära att den avskräckande effekt som ka förmågan att nå verkan på motstånda- möjligen kunde anses finnas under det kalla rens kritiska kapaciteter är m.a.o. alldeles kriget nu gått förlorad. Utan utklarad poli- för låg. Kopplat till Edströms fyrfältsmo- tisk-strategisk strategi inklusive formalise- dell innebär ovanstående resonemang såle- rade militärstrategiska relationer med EU/ des att trovärdigheten att ta den strategis- Nato/USA så innebär det att Sverige mer el- ka utgångspunkten i någotdera defensivt al- ler mindre saknar verktyg för att avskräcka ternativ måste anses vara ytterst begränsad. Ryssland från att angripa oss militärt. Ett I första hand är det FM:s bristande kvanti- alternativ skulle då kunna vara att istället tet som är gränssättande. Frågan är således välja strategi 2. Denna strategi går ut på att om det är den offensiva varianten på den försöka svara med samma mynt, d v s med krigsutkämpande eller på den krigsavhål- offensiva operationer riktade mot de ryska lande nivån som bör utgöra de konceptuel- stridskrafter som bedöms vara avsedda för la ramarna för försvarsplaneringen. Oavsett insatser gentemot Sverige. Detta sker dock alternativ så torde införskaffande av kryss- inte i första hand i/över Sverige utan i/över ningsrobotar till i första hand luft- och sjö- Ryssland. Ett problem i detta sammanhang stridskrafterna vara en lämpligare åtgärd är att FM:s nuvarande vapenarsenaler inte jämfört med fler soldater och förrådsställ- erbjuder särskilt många alternativ. JAS kan da stridsvagnar på Gotland. Den begränsa- förvisso beväpnas med såväl bombkapsel som de försvarsbudgeten måste m.a.o. användas

112 ANALYS & PERSPEKTIV så att trovärdigheten i den valda strategin vägningen mellan uppdragstaktik och kom- stärks, inte tvärtom. mandostyrning utformas i framtidens FM? Vad har då allt detta med vår roll som Hur bör den samlade militära ledningska- strategilärare att göra? Den viktiga skillna- paciteten fördelas mellan (militär-)strategisk, den mellan kalla kriget och dagens strate- operativ och taktisk nivå? Vad krävs för att giska kontext är, som vi ser det, att det in- göra vår försvarsförmåga trovärdig oavsett te längre finns några givna sanningar att vald strategi? Hur kan detta åstadkommas förmedla till studenterna. Vi lärare tvingas med de förband och system FM disponerar således att vara lyhörda och flexibla i vårt idag (insatsstrategi)? Vilka förband och sys- eget sätt att tänka och resonera. Vår störs- tem bör införskaffas och i vilken prioritets- ta utmaning återfinns följaktligen i att ska- ordning (resursstrategi)? pa ett kritiskt förhållningssätt bland våra Vi, författarna till denna artikel, sitter i studerande. Detta ligger i sin tur helt i lin- dagsläget enbart inne med preliminära upp- je med såväl akademiseringen av officersut- fattningar om detta, men ännu så länge inga bildningen som FHS vetenskapliga ambitio- svar. Det vi emellertid är övertygade om är ner. För att kunna fullfölja vårt viktiga upp- att Miljön, Målen och Medlen har föränd- drag tvingas vi ligga i framkant inte enbart rats mycket sedan slutet av kalla kriget. Det vad avser egen forskning om militärstrate- är därför nödvändigt att noga överväga hur gi, vilket flera disputerade officerare inrik- Metoderna bör utvecklas när FB15 nu ska tas mot, utan även att var och en av oss är implementeras. Och som lärare i strategi vid pålästa avseende internationell forskning FHS så kommer vi även framgent att för- kring fenomenet. Detta medför i sin tur att söka bidra till detta viktiga arbete som lig- vi lärare själva också intar en granskande ger framför oss. och skeptisk attityd vilket kanske inte alltid ansetts förenligt med den traditionella föreställningen om oss officerare som loja- Stefan Borén är överstelöjtnant, Håkan la statsanställda. Edström är överstelöjtnant och docent, Mi Som en konsekvens av detta behöver vi kael Normark är överstelöjtnant och Anders även i framtiden ifrågasätta och pröva olika Oltorp är överstelöjtnant. Samtliga är lära- vedertagna uppfattningar. Hur bör t ex av- re i strategi vid Försvarshögskolan.

Noter

1. se t ex Edström, Håkan och Gyllensporre, Dennis, Political aspirations and perils of security – Unpacking the military strategy of the United Nations, Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2013. 2. Westberg, Jacob Svenska säkerhetsstrategier 1814–2014, Lund: Studentlitteratur, 2015. 3. Edström, Håkan ”Med alla till buds ståen- de metoder? – Strategi i den politiska styrningen av Försvarsmakten” i Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Handlingar & Tidskrift, Nr. 1/2015.

113 N r 3 juli/september 2015 En stöld i Porkala av Kaa Eneberg

Résumé Due to a separate peace agreement in the autumn of 1944 Finland was forced to evacuate the Porkala (Porkkala) farming area close to the capital. About 10 000 people were forced to abandon their homes and land in a short time to the Soviet union, with the area being transformed into a military base controlling the Gulf of Finland. Anxious to fulfil the agreement, Finland quickly mobilized its military to lead the operation to empty homes, force cattle out of the area and rescue property. Much could not be told in those sensitive times, such as how two Swedish journalists by stealing a charcoal drawing picturing Jesus Christ almost caused a diplomatic crisis in the middle of the turmoil. Centuries later the incident became known.

i år har det gått 60 år sedan Sovjetunionen sad spridning. Hemligheten bevarades ett återlämnade det annekterade Porkalaområ tag till. det nära Helsingfors till Finland. I oräk- Varför skulle episoden tystas och varför neliga artiklar och böcker i Sverige och fann sig både finska och svenska journalis- Finland har livfullt berättats om hur be- ter i påbudet? Det höll ju på att bli fred. De folkningen på 10 000 människor i septem- inblandade var överens om att stora poli- ber 1944 snabbt fick packa ihop och lämna tiska och diplomatiska förvecklingar hade området för att tvingas bevittna hur deras varit att vänta om händelsen läckt ut. En ägor – hus och åkrar – förvandlades till en diplomatisk kris med Sverige var det sis- rysk marinbas. Samma episoder upprepas ta Finland önskade sig mitt i sina känsliga och återberättas – som den om de gamla fredsförhandlingar med Kreml. isolerade systrarna i skogen. De var ove- Dramatiken gällde en stor teckning av tande om evakueringsordern och undsattes Kristus på korset av den finlandssvenske i sista stund av polisen i ren panik när tids- konstnären Lennart Segerstråle. Med någ- fristen höll på att gå ut. ra kolbitar på grovt spännpapper hade han Den svenske journalisten Allan Sandström snabbt tecknat bilden under arbetet med att kunde dock i sin bok Den falska freden – tömma kyrkan innan den skulle överläm- Finlands kamp för freden 1944–1948 (Libris nas till ryssarna. Fyra glasmålningar som 1997) återge en dramatisk händelse som ha- han skapat för Kyrkslätt medeltida kyrka de hållits hemlig i över 50 år i en ytterst li- på 1930-talet togs ned. Sin sorg och vrede ten krets. Sandström tillhörde inte de sam- svalde han och avslutade teckningen med ett mansvurna – två svenska journalister och försonligt ”Jesus Kristus, alla folks frälsare” två finska officerare – som hösten 1944 lo- – med kyrilliska (ryska) bokstäver. vat varandra att hålla tyst om händelsen. De sovjetiska övervakarna lät sig inte be- Kyrkoherden Eric Henricssons hade dock vekas utan tvingade finländarna att ta ner det skrivit om den i Kyrkslätts hembygdsför- nya konstverket som de uppfattade som en enings skrift 1987, men den hade begrän- provokation. Officeren Per Duncker åtog sig

114 ANALYS & PERSPEKTIV uppdraget och fick dessutom order att brän- lade bygdens folk kring den nyrestaurerade na teckningen. Det förmådde han inte utan målningen får man lyssna till Finlands f d gömde den i ett närliggande förråd. Några försvarsminister Elisabeth Rehn. I sin nyut- timmar senare var teckningen försvunnen. komna självbiografiLillan – Elisabeth Rehns Ryktet spreds om att två svenska journalis- sällsamma liv (Otava 2015) berättar hon om ter som rapporterade om evakueringen setts hur rasande hon blev då hon fann att min- försvinna med pappersrullen. nesstunden skulle avslutas med unison sång Mitt i natten inställde sig Duncker med av Internationalen, då ännu Sovjetunionens sin chef major Erik von Frenkel på hotell nationalsång: Kämp i Helsingfors. Journalisterna förneka- de stölden men då majoren knäppte upp sitt Det var helt obegripligt att man i det själv- ständiga Finland skulle avsluta en fest med pistolhölster föll de till föga. De återlämna- att sjunga Internationalen och i synnerhet de teckningen och lovade dessutom att inte fick det inte ske i Porkala som tvångsan- skriva en rad om händelsen. Journalisterna nekterats av Sovjetunionen. var förstås sura över att ha snuvats på en bra artikel, men de hade ingen önskan att Rehn var då nyvald riksdagsledamot och orsaka Finland svårigheter, och intermez- skrev i ilskan en insändare i lokalpressen. zot nämndes aldrig i svensk press, skriver Den föll inte i god jord. Hon anklagades av Sandström. Att svenska pressmän hotats sin partiledning att ha orsakat en politisk av finsk militär med pistol ansågs inte hel- skandal. I sin iver att reda ut saken ringde ler förtroendeskapande. hon den sovjetiska ambassaden. Där kände Duncker påstås ha glömt hela episoden man inte till någon skandal. Rehn deltog i och förvarade teckningen i 30 år. Familjen gudstjänsten som vanlig församlingsmed- återlämnade den då till kyrkan där den ef- lem, långt bakom de finska och sovjetiska ter sakkunnig restaurering på Ateneum i dignitärerna på första bänk. Och definitivt Helsingfors hängdes i ett kor och högtidligen sjöng hon inte med i Internationalen. invigdes med en minnesgudstjänst 1980. Under ”Porkalaparentesen” (1944–1955) Högtiden nämner inte Sandström, trots som den kallas i folkmun fick kyrkan tjäna att han som självlärd populärhistoriker skrev som stall för röda arméns hästar. mycket ingående om Finlands historia. Om man vill veta något om gudstjänsten som sam- Författaren är journalist och författare.

115 N r 3 juli/september 2015 Den osynlige angriparen i cyberrymden av Lars Nylén och Ingvar Åkesson

Résumé The world has become more interconnected. Our nation’s critical infrastructure dwell in cyberspace. That is also where people operate who want to steal money, who want to steal se- crets, who want to disrupt and damage our society. Cyberspace is global, without borders. Traditional jurisdiction is every day challenged by threats that move transcontinentally with the speed of light. We find a mixture of hostile activities by nation states, proxies, terror- ists, organized criminal networks, lone wolves and curious hackers without bad thoughts. Adversaries develop and deploy malware in an increasing speed. Public organizations and security industry must enhance co-operation to mitigate vulnerabilities and detect intrusion. We must be more efficient in guarding the stable door. Several reports of committees appoint- ed by the Swedish government for the analysis of the subject have been presented. A broad strategy for cybersecurity must be implemented, not only in governmental organizations but also in businesses and society as a whole. Action is now absolutely essential.

”It’s important that everybody understands that if you have a computer that is outward-facing – that is connected to the web – that your computer is at some point going to be under attack.” för uttalandet ovan står Richard Mc tära flygplan. Boken handlar om internatio- Feely, executive Assistant Director vid FBI, nella högteknologiska system och hur ame- Washington.1 Andra hörs säga att detta rikanska örlogsfartyg och flygplan i malpå- med IT-brott inte är något speciellt, utan se måste tas i bruk när modernare krigsma- samma gamla brottstyp fast med andra teriel visat sig vara buggad och steg för steg hjälpmedel. Riktigt så enkel är det emeller sätts ur spel av en antagonist. tid inte. Romanen återkallar i minnet problemet Sommaren 2015 gav pentagonkonsul- med millenniebuggen, Y2K-problemet, en ten Peter Singer och försvarsindustrijour- nöt som det krävdes mycket för att käcka. nalisten August Cole ut en bok för att upp- Buggen handlade om en ”medfödd” brist i märksamma cyberhotet. Boken fick fiktio- utformningen av datorprogram och system nens form, men genom en omfattande not- som blommade ut inför det senaste millen- apparat visar författarna på att den är ba- nieskiftet. Det var ett rent tekniskt utveck- serad på fakta.2 En av referenserna hänvi- lingsproblem utan antagonistiska vinkling- sar till en studie om risker med datachips ar. Problemet fick, också i Sverige, stor upp- som gjorts i Kina och nu används i opera- märksamhet och spekulationerna ledde till tiva system i hangarfartyg, ubåtar och mili- att många fruktade att vitala datorsystem

116 ANALYS & PERSPEKTIV och samhällsfunktioner skulle bryta sam- flyktbilar att jaga på Storgatan, utan peng- man på nyårsnatten 1999. Ett särskilt delarna flyttas blixtsnabbt från konto till kon- problem var integrerade kretsar i inbyggda to och via länder med svårgenomträngliga system. Människor blev alltmer medvetna rättssystem försöker man sopa igen spåren. om hur datoriserat samhället blivit och att På sekunder är pengarna borta. Det krävs det fanns små processorer överallt och in- IT-forensiska åtgärder, tillgång till och ana- byggda i snart sagt varje modernt tekniskt lys av trafikdata, säkring av elektroniska föremål. Omfattande resurser fick sättas in bevis och tidskrävande analys av olika lag- världen över för att bygga om gamla data- ringsmedia samt givetvis också förhör med system.3 Tillverkare av maskiner, bilar, flyg- en rad personer. Specialister måste samar- plan, apparater och dataprogram började beta internationellt och verka snabbt, frysa inför millennieskiftet sälja sina produkter trafikdata (preservation of evidence) och se- med märkning och certifikat på att de var dan ansöka om internationell rättslig hjälp.4 ”Y2K-säkra” modeller. Med spänning och Gärningsmannen är att söka bland alla dem höjd beredskap följde man i hela världen världen runt som har en dator med inter- tolvslaget på nyårsnatten i Australien för netuppkoppling.5 Bankrån som bankrån, men att få chansen att utnyttja tidszonsskillna- helt olika tillvägagångssätt och därmed mås- den för att utföra de konsekvenslindrande te brotten utredas på helt skilda sätt. åtgärder som kunde bli aktuella. Även om Det första bankrånet online tros ha ägt mycket hann förebyggas och domedagska- rum år 1994 när Vladimir Levin, en ung rysk tastroferna uteblev inträffade en hel del fel programmerare i St. Petersburg, hackade sig runt om i världen. in i en större bank i USA och i all hemlighet började stjäla pengar. Genom en rad trans- Vilket är problemet? aktioner förde han över 10 miljoner USD till egna konton på sin sida av Atlanten, in- Informationsteknologin (IT) och datorer nan det upptäcktes och motåtgärder hann finns med och genomsyrar än mer- avda sättas in. Sen återstod för rättvisan att slå gens samhälle och därmed också det mes- sina klor i gärningsmannen.6 ta som olika antagonister tar sig för. Det De under den stora depressionen kända innebär att landskapet har ändrat karak- rånarna John Dillinger och Bonnie Parker tär och därmed också stridsfältet. Ett en- och Clyde Barrow kunde inte utföra tusen kelt och vardagligt exempel kan illustrera rån samtidigt i flera länder. Ändå kom de- utvecklingen. ras brottsaktiva tid att kallas ”public ene- När ett väpnat rån utförs mot banken my-eran”. I dag kan brottsligheten och de på Storgatan kommer förhoppningsvis po- antagonistiska hoten flytta sig med ljusets lis till platsen. Man spärrar av, spanar efter hastighet. Man måste då fråga sig hur det- flyktbilar, gör brottsplatsundersökning, för- ta påverkar rollfördelningen mellan det stat- hör vittnen, knackar dörr och säkrar bevis- ligt bekostade polisväsendet och samhälls- ning från platsen och närmiljön samt från skyddet, business security och vad som är övervakningskameror. Gärningsmännen är den enskildes ansvar.7 som regel att söka inom en begränsad, gan- År 2007 dömdes den i Marocko födde ska väl känd, grupp kriminella. Om banken Younes Tsouli i Storbritannien till 16 års fäng- däremot rånas genom ett datorintrång måste else för att via internet ha begått terrorist- insatsen bli helt annorlunda. Det finns inga brott. Han kallades ”the world’s most wan-

117 N r 3 juli/september 2015 ted cyber-jihadist” och var på nätet känd un- är den ökande frekvensen av virtuella kid- der pseudonymen Irhabi 007 (Terrorist 007). nappningar.11 Åtalet gällde anstiftan till mord, bombdåd, I augusti 2014 åtalades en kinesisk med- penningbedrägerier och stöd till terrorverk- borgare för att genom en hackerattack ha samhet. Han hade administrerat en av de stulit affärshemligheter från amerikanska mest inflytelserika websidorna om jihadism försvarsföretag.12 I juni 2015 rapporterade och bidrog till radikalisering av unga män. medier att militärer och annan säkerhetsper- I polisutredningen fanns kopplingar till en sonal i USA utsatts för hackare med miss- 18-årig svensk medborgare. Målet fick en tänkta kopplingar till Kina.13 extra krydda och stor uppmärksamhet när Fem grupper av antagonister kan urskil- domaren förklarade att han inte visste vad jas: en websida var och i övrigt inte förstod det 1. Enskilda. 8 dataspråk som talades i rättegången. 2. Organiserad brottslighet som i första Terroristgrupper, exempelvis Islamiska hand är ute efter pengar där sådana staten (ISIL) använder Internet för att fånga finns att plocka hem. in och radikalisera personer och få dem att 3. Terrorgrupper som för sina syften rik- engagera sig i stridande verksamhet och ge- tar attacker mot kritisk infrastruktur nomföra attacker i sina hemländer.9 och motståndare. I november 2011 drabbades den nordiska IT-driftleverantören Tieto av ett tekniskt fel. 4. Statsstödda angripare som försöker Det blev ett tydligt svenskt exempel på pro- komma åt information från myndig- blemet med den ökande koncentrationen av heter och företag och som också kan IT-drift och andra IT-relaterade tjänster och angripa infrastrukturer i olika syften. hur en driftstörning hos en leverantör, tek- 5. Statliga angripare. niskt fel eller antagonistisk attack, kan på- Vad gör problematiken annorlunda? verka hela samhället. Driftstörningen hade nationell spridning, var tvärsektoriell och drabbade i flera fall samhällsviktiga verk- IT-samhällets utveckling samheter. Cirka 50 av företagets kunder in- Kännetecknande för det moderna samhäl- om såväl privat som offentlig sektor påverka- let är bland annat att det är digitalt elek- des i varierande grad när ett lagringssystem troniskt, datoriserat, automatiserat och kraschade och medförde driftstopp i 1800 fjärrstyrt samt allt mer sammankopplat.14 servrar. De värst drabbade saknade i prin- Det har lett in oss i IT-samhället och ut- cip möjlighet att använda sina IT-lösningar vecklingen har varit enorm. Knappt har under flera veckor.10 den vanlige konsumenten hunnit lära sig Hotet via cyberrymden utvecklas hela tiden nya mobiltelefonen förrän en ny verden. Teknikanpassning sker snabbt och kon- sion föreligger med många nya finesser tinuerligt också på den antagonistiska sidan. att ta till sig. Mobiltelefonen är en kraft- Kanske är det också av det skälet som vis- full dator med mängder av information sa delar av brottsligheten minskat i samhäl- lagrad. När vi exempelvis handlar i köp- let, den kan i stället ännu ganska obesvärat centret scannar vi varorna och informatio- äga rum i cyberrymden. Ett tydligt exempel nen används inte bara för betalning utan på geografisk förskjutning till cyberrymden även för lageruppföljning och utskick av

118 ANALYS & PERSPEKTIV lokalpriserbjudanden. ICA-handlaren vet ka driftstörningar som följd av överraskan- våra matvanor. Många processer i vår kri- de avbrott. Enheterna kan uppfatta sin om- tiska infrastruktur övervakas och fjärrstyrs värld och kommunicera med den. Det inne- elektroniskt. bär emellertid att de också kan följas inte År 2000 hade den mest högpresteran- bara av leverantörerna utan även av säker- de datorn en förmåga som, förenklat ut- hetsorgan i deras arbete och av antagonis- tryckt, kunde jämföras med en spindel, nu ter. Det kräver i sin tur ökad uppmärksam- har motsvarande dator en förmåga som het och intensivare samarbete kring säker- en mushjärna och 2023 bedöms den bästa het och integritet.16 ”datorhjärnan” vara på människohjärnans Utvecklingen innebär att korsberoendena nivå för att tjugo år längre fram i tiden ha ökar. Det för samtidigt med sig att riskerna gått om och blivit tiotusentals gånger kraft- blir svårare att inse och bedöma. Inbyggda fullare. Utvecklingen av superdatorer kan processorer saknar ofta det antivirusskydd dessutom innebära en snabbare utveckling, som finns i persondatorer och telefoner. De även om tron på den s k kvantdatorn mins- kan användas som delar i ett botnet,17 som kat något på senare tid. Samtidigt som su- språngbrädor för antagonistiska angrepp av perdatorer med kvantteknik skulle innebä- olika slag såsom denial of service attacker ra stora möjligheter finns en risk att säker- mot hemsidor m m. hetskoder och krypton knäcks i allt större Att fler och fler vardagsprylar och kom- utsträckning. ponenter i större föremål är datoriserade bi- Ett viktigt och talande exempel på ris- drar till en ny typ av sårbarhet och utsatt- kerna med den sammankopplade tekniken het för risker. Ett par enkla exempel bely- var när en avancerad hacker i USA berätta- ser problemställningen. Vissa bilars brom- de för FBI att han upp till ett tjugotal gång- sar och styrning kan påverkas på distans och er under flygning från sitt passagerarsäte i en tvättmaskin eller ett kylskåp kan utnytt- ett trafikflygplan kopplat in sig via kabi- jas för att sända spam eller lagra barnpor- nens underhållningssystem (in-flight enter- tainment system) och därigenom kunnat på- nografi, och om man datorstyr entrédörren verka flygelektroniken.15 Med detta avslö- till sitt hem kan man i värsta fall råka ut jande vill han visa hur vanliga satellitkom- för att den låser sig i avvaktan på att en lö- 18 munikationssystem kan utsättas för anta- sensumma i bitcoin betalats. Givetvis kan gonistiska hot och angrepp med katastro- man genom manipulation också utifrån få fala konsekvenser. en likande datorstyrd dörr att obehörigt lå- Nätverk kopplas ihop till system i sys- sa upp sig, t ex dörrar i ett fängelse om system och blir trådlösa och mobila. Man ta- temen inte är intrångssäkrade. lar bland annat om sakernas internet (eng Undersökningar visar samtidigt på hur per- Internet of Things, IoT), ett samlingsbegrepp soner som är anställda i också säkerhetsklas- för den utveckling som innebär att maskiner, sade miljöer använder sin privata och bärba- fordon, gods, hushållsapparater, kläder och ra kommunikationsutrustning, exempelvis andra saker samt varelser förses med små s k smartphones, även för att kommunice- inbyggda sensorer och processorer. På så vis ra och lagra känslig information. Bekymret kan saker hålla koll på sin status och rap- ökar med mobila arbetsplatser och ökat ar- portera när det är dags för reparation och bete från platser utanför tjänstestället, från utbyte i det goda syftet att exempelvis mins- hemmet eller publika miljöer.19

119 N r 3 juli/september 2015

Cisco Systems är ett amerikanskt globalt Nobelpristagaren Shuji Nakamura uppgav företag med produkter och tjänster inom nät- i en intervju i december 2014 att han trod- verk och datorkommunikation. Allt sedan de att en stor del av framtida kommunika- starten har Cisco gått i bräschen för ut- tion, om cirka tio år, kommer att ske genom veckling av ny teknik. Dessutom samman- trådlöst internet i uppkopplade LED-lampor ställer företaget fortlöpande en omfattan- i hemmet, affärer och gatlyktor.22 de och bred hotbildsanalys. I sin halvårs- Kommunikationen blir alltmer trådlös rapport 2015 skriver företaget bland annat: och allt mer av datalagringen hanteras ut- ”Threat activity, including activity from na- lagt på företag runt om i världen. Det som tion-states, is only increasing. Many organi- förr hölls inom myndigheters hank och stör zations are therefore thinking even more se- visar sig då och då ha hamnat utanför ved- riously about developing business continui- erbörlig kontroll. Myndigheter, inklusive ty plans that can help them recover critical militära organisationer, använder i högre services following a cyberattack against their grad också standardprodukter och är be- business or the infrastructure that helps to roende av kommersiella privata leverantö- support it.” ��Cisco påpekar att cyberattack- rer, inte sällan företag som är internatio- erna inkluderar ”not just those that lead to nella, för både mjuk- och hårdvaror samt data breaches and the theft of intellectual drift av system. Beroendet av rymdbasera- property, but also those capable of disrup- de system ökar. ting global supply chains, damaging critical infrastructure, or worse.”20 Försvarsmaktens Kampen mellan angriparna och säkerhets- perspektivstudie sidan blir allt snabbare. Motståndarna utvecklar i hög takt programvarorna för sabo- På regeringens uppdrag redovisade För tageprogram och annan skadlig kod (malwa- svarsmakten i oktober 2013 en perspek- 23 re) som kan ta sig igenom nätverksskydden tivstudie. Studien omfattade bland annat och kompromettera datasystem och dessut- framtida konflikters karaktär och hybrid- krigföring men också verksamhet av irre- om undgå att bli upptäckta. Angreppen mu- guljära aktörer, d v s en gruppering eller terar snabbt, ändrar ofta sina former och ut- organisation med militära styrkor som sak- seende, för att undgå att upptäckas. Tiden för nar officiellt erkänd ledning.24 Som framti- att ett intrång ska upptäckas har däremot en da operationsmiljöer angavs informations- tendens att bli längre och kräver ofta retro- och cybermiljön. spektiva analyser. Vissa attacker upptäcks Cybermiljön är den fysiska och virtuella aldrig. Vissa skadliga koder designas så att miljö som direkt eller indirekt sammankopp- intrånget stannar av när det känner av att lar system och nätverk. Den är global och 21 det undersöks av säkerhetssystem. På så består av tekniska system, sammankoppla- vis har man fått ”vapen” att störa samhället de system av system såsom datanätverk, IT- och föra krig med utan att någon behöver system för digital överföring, lednings- och gå ut i krig och det är lätt att dölja handen sambandssystem samt system och kompo- bakom angreppen. Informationssäkerhet är nenter i andra tekniska system som tar emot, allt mer en fråga om att skydda hela samhäl- sänder och använder olika typer av infor- let snarare än enbart en teknikfråga. mation och data.25

120 ANALYS & PERSPEKTIV

Dagens samhälle är beroende av öppna glo- hotet via cyberrymden uppmärksammats bala nätverk, vilket medför risk för attacker i det svenska samhället under de senaste där aktörer kan välja mål, metod och med- åren. Cyberhotet var också temat för det el för olika former av angrepp. Angreppen i seminarium som Krigsvetenskapsakade cybermiljön kan ske på stora avstånd. Dessa mien genomförde den 27 april 2015 inom är inte bundna till fysiska eller geografis- ramen för projektet Krigsvetenskap i 21:a ka platser. århundradet (KV 21) om det framtida Försvarsmakten redovisade att IT- stridsfältet. Flera av dokumenten presente- beroendet bland annat innebär att viktiga rades vid seminariet och återges här endast samhällsfunktioner är möjliga att påver- kortfattat. ka genom cyberattacker. Stor skada kan åstadkommas utan att man dödar. Genom Rapport från socialdemokraterna Weapons of Mass Disruption kan en anta- 2011 gonist störa eller tillfälligt slå ut viktiga sam- hällsfunktioner. Attacker kan genomföras Vid Folk och Försvars Rikskonferens år av såväl statliga som icke-statliga aktörer. I 2011 presenterades en rapport från Social 29 framtida konflikter bedöms sådana attacker demokraterna om IT-säkerhet. Sårbarhe öka mot militära och civila mål.26 ten i vårt högteknologiska samhälle kalla- Ett angrepp i cybermiljön kan genomföras des då för vår främsta säkerhetspolitiska i hela konfliktspektrat och ske som enskilda utmaning. eller samordnade angrepp mot samhällskri- I rapporten sades inledningsvis: ”Idag är tiska funktioner och militära system.27 kapade datorer de nya missilerna och inplan- Det kan vara mycket svårt att identifie- terade virus en ny tids biologiska stridsme- ra vem eller vilka som ligger bakom ett andel. Samtidigt är det inte i första hand det grepp på ett nätverk i cybermiljön eller ett fysiska territoriet som är hotat, utan funk- intrång. Det försvårar i sin tur åtgärder mot tioner och värden som vi delar med andra angreppet, påpekade Försvarsmakten. Flera människor världen över. På detta slagfält har stater har utvecklat och utvecklar offensiv nationsgränser upphört att existera och an- förmåga i cybermiljön. Även icke-statliga ak- griparen kan vara såväl en stat som en or- törer kan komma att skaffa begränsad of- ganisation, ett företag eller en enskild indi- fensiv förmåga. En metod är att stater an- vid.” Angreppen sker på tusendelar av en vänder icke-statliga aktörer för att nå sina sekund. mål. Mjuk- och hårdvara kan, redan innan Rapporten gav konkreta exempel på cy- de tas i bruk, förberedas för att samla under- berattacker i Sverige och vårt närområde. rättelser eller öka effekten av attacker med Den efterlyste bättre samordning av skydds- svåra konsekvenser som följd.28 åtgärderna och tydliggörande av ansvarsför- hållandena. Detta krävde en sammanhållen bred tvärsektoriell strategi från individnivå Andra svenska utredningar till nationell och internationell nivå. Termen informationssäkerhet infördes i Avslutningsvis konstaterades i den soci- den säkerhetsskyddslag som trädde i kraft aldemokratiska rapporten: ”För överskåd- 1996, som ersättning för det tidigare begrep- lig tid är informationssäkerhet en central pet sekretesskydd. I ett flertal dokument del av försvaret av vårt land och vårt lands har hotet mot informationssäkerheten och funktionalitet.”

121 N r 3 juli/september 2015

Riksrevisionen 2014 Regeringens skrivelse 2015 Under år 2014 granskade Riksrevisionen I skrivelsen till riksdagen med anledning av arbetet med informationssäkerhet i den ci- Riksrevisionens granskning instämde rege vila statsförvaltningen.30 Riksrevisionens ringen i huvudsak i dess slutsatser.31 Rege övergripande slutsats var att arbetet med ringen framhöll att alla, privata och offent- informationssäkerhet inte var ändamålsen- liga aktörer, enskilda medborgare och före- ligt sett till de hot och risker som fanns. tag, måste arbeta aktivt med informations- Riksrevisionen konstaterade att det fanns säkerhet för att den digitala utvecklingen flera riskområden inom statsförvaltningen skulle gå framåt och för att kunna uppnå när det gällde informationssäkerheten, så- god informationssäkerhet i hela samhället. som kompetensbrist, upphandling, tillsyn, Regeringen redovisade i skrivelsen en rad åtgärder som vidtagits. uppföljning, återrapportering, samt styrning, reglering och samordning. Riksrevisionens • I november 2013 beslutade dåvarande bedömning var att en stor andel myndigheter regering kommittédirektiv för en utred- inte hade centrala delar av ett systematiskt ning om strategi och mål för hantering informationssäkerhetsarbete på plats. och överföring av information i elek- Riksrevisionen ansåg att regeringen inte troniska kommunikationsnät och IT- hade någon samlad lägesbild som inklude- system.32 Utredningens (NISU 2014) rade hot, i vilken omfattning och mot vilka betänkande redovisas nedan. hoten realiserades, samt vilka skyddsåtgärder • På regeringens uppdrag hade MSB ut- myndigheterna vidtog. En sådan lägesbild rett hur ett system för obligatorisk IT- hade inte heller någon av regeringens stöd- incidentrapportering för statliga myn- och tillsynsmyndigheter Försvarets radioan- digheter skulle kunna utformas.33 MSB stalt (FRA), Säkerhetspolisen, Myndigheten hade även tagit fram en vägledning för för samhällsskydd och beredskap (MSB) eller hantering av överbelastningsattacker Post- och telestyrelsen (PTS). Riksrevisionen med råd om förebyggande åtgärder samt menade att regeringen inte hade utövat en hur incidenter kan hanteras.34 effektiv styrning av informationssäkerheten • I mars 2011 redovisade FRA ett reger- i den civila statsförvaltningen. Regeringens ingsuppdrag med förslag på hur ett tek- stöd- och tillsynsmyndigheter hade endast niskt detekterings- och varningssystem delvis vidtagit nödvändiga åtgärder för att (TDV) för samhällsviktig verksamhet informera sig och regeringen om vilka hot och kritisk infrastruktur kunde utfor- som fanns mot den civila statsförvaltning- mas och kompletterade förslaget och en, i viken omfattning de realiserades och erfarenheterna av en pilotverksamhet vilka skyddsåtgärder som vidtagits. för särskilt skyddsvärd verksamhet för Revisionen pekade på de regeringsupp- skydd mot IT-angrepp från kvalificera- drag om obligatorisk incidentrapportering de aktörer i april 2012.35 och tekniskt varnings- och detekteringssys- • Tillsammans med FRA och den mili- tem (TDV) som MSB och FRA rapportera- tära underrättelse- och säkerhetstjäns- de till regeringen för några år sedan. Sedan ten hade Säkerhetspolisen tagit initia- uppdragen redovisats hade frågorna varit lig- tiv till inrättandet av samverkansforum- gande i Regeringskansliet utan åtgärd. et Nationell samverkan till skydd mot

122 ANALYS & PERSPEKTIV

allvarliga IT-hot. Under 2014 inrättade cybersäkerhet och att förstärka tillsynen polisen ett Nationellt IT-brottscentrum över den statliga sektorns informations- (Swedish Cyber Crime Center, SC3). och cybersäkerhet. Samtliga statliga myndigheter föreslogs rapportera IT-inciden I skrivelsen anfördes vidare att arbetet ter, anpassat till NIS-direktivet,36 för att kommer att intensifieras när det gäller att skapa underlag för bättre kunskap och skapa förutsättningar för att myndigheter lägesbeskrivningar.37 och andra berörda aktörer som bedriver särskilt skyddsvärd verksamhet ska kunna erbjudas att delta i ett nationellt tekniskt Utredningen om detekterings- och varningssystem. säkerhetsskyddslagen En utredning har sett över säkerhetsskydds- Trendrapport 2015 lagstiftningen. Den övervägde frågor om Myndigheten för samhällsskydd och be- tillsyn och sanktioner, bl a mot bakgrund redskap (MSB), Försvarets radioanstalt av den ökade internationaliseringen, infor- (FRA), Polisen och Försvarsmakten och mationsteknikens utveckling och avregle- med stöd av Totalförsvarets forskningsin- ringen av offentlig verksamhet.38 stitut (FOI) presenterade i januari 2015 en Utredningen redovisade hot och föränd- rapport om trender rörande informations- ringsfaktorer på informationsteknikens om- säkerhet. Rapporten täckte många sorters råde.39 Utredningen konstaterade bland an- hot och risker. Angriparna angavs vara allt nat att informationstekniken idag genomsy- från ytterst kvalificerade statsaktörer med rar i stort sett alla aspekter av samhällsvik- stora specialiserade resurser, via organise- tiga verksamheter, och att fungerande IT- rad brottslighet som köper och säljer an- system är nödvändiga för att t ex styrning greppsverktyg på svarta marknaden, till av el- och vattenförsörjning samt kommu- mindre kvalificerade så kallade hacktivis- nikationssystem ska fungera. ter och missnöjda tonåringar. Den påpekade att en rad verksamheter, Rapporten konstaterade bl a att informa- både hos det allmänna och inom näringsli- tionssäkerhet hade fått en växande säker- vet, är helt beroende av digitala system för hetspolitisk dimension och framöver kom- bland annat styrning, reglering och övervak- mer den att allt mer betraktas som en frå- ning. Därför är skyddet av informationstill- ga om att skydda hela samhället och dess gångarna i många fall en ren överlevnads- välstånd än bara teknik. Riskerna blir mer fråga. Det är av grundläggande betydelse att svårbedömda och korsberoendena mer svår- infrastrukturen med väl fungerande elektro- överskådliga i takt med att organisationers niska kommunikationer är tillgänglig, ro- data passerar många olika rättskipningsom- bust och säker. råden och tekniska system. Utredningen anförde vidare att en av de stora utmaningarna var att tekniken of- NISU 2014 ta utvecklas snabbare än säkerhetsarbetet. Betänkandet från NISU 2014 föreslog en Bristande kontroll över vilka IT-produkter ny strategi för informationssäkerhet och som togs in i svensk infrastruktur kunde pekade bl a på vikten av att inrätta ett stat- ge nya möjligheter för olika aktörer att in- ligt myndighetsråd för informations- och hämta information om och påverka natio-

123 N r 3 juli/september 2015 nella skyddsintressen och tillgångar av stra- Regeringen ansåg att Sveriges samlade tegisk betydelse. förmåga att förebygga, motverka och ak- Vissa verksamheter tillhandahåller så vä- tivt hantera konsekvenserna av civila och sentliga tjänster att, om deras funktionali- militära hot, händelser, attacker och an- tet kraftigt reduceras eller upphör, såväl den grepp i cybermiljön måste utvecklas och enskildes hälsa och liv som möjligheten att förstärkas.41 värna samhällets grundläggande värden ris- Vidare menade regeringen att Sverige bör keras. Dessutom finns kritiska beroendeför- utveckla en förmåga att genomföra aktiva hållanden i samhällsviktig verksamhet. I de operationer i cybermiljön. Vid försvarsut- flesta länder är informationssäkerhet inklu- skottets offentliga utfrågning den 28 april sive cybersäkerhet av såväl strategisk som 2015 uttryckte försvarsministern saken så utrikespolitisk och säkerhetspolitisk bety- att vi går från en defensiv cyberförmåga till delse, påpekade utredningen. en aktiv cyberförmåga. Han tillade att detta är ett viktigt principiellt steg som också Försvarspolitisk proposition 2015 kan fungera tröskelhöjande.42 Försvarsutskottet instämde i regeringens I den försvarspolitiska inriktningsproposi- bedömning att grunden i en robust cyber- tionen den 23 april 2015 talades om det försvarsförmåga bör vara att kunna skyd- civila försvaret och att det avser skydd av da samhällsviktiga funktioner och sådana befolkningen, säkerställande av samhälls- system som är vitala för totalförsvaret mot viktiga funktioner samt det övriga sam- antagonistiska IT-angrepp från kvalificerade hällets stöd till Försvarsmakten.40 Det an- statliga eller statsstödda aktörer. Operationer sågs viktigt att det civila försvaret bidrar i cybermiljön har utvecklats till att utgöra till Försvarsmaktens operativa förmåga vid ett separat hot såväl som ett av flera militära höjd beredskap och då ytterst i krig. Som maktmedel. Utskottet instämde i att Sverige exempel på särskilda behov för det militä- även bör kunna genomföra aktiva operatio- ra försvaret angavs transport och logistik, ner i cybermiljön.43 försörjning av livsmedel, drivmedel, elek- Försvarsutskottet påpekade att medvetan- tricitet och telekommunikation samt till- degöra offentliga och privata aktörer samt gång till sjukvårdsresurser. allmänheten om de hot som finns mot [in- I ett särskilt avsnitt (8.2) tog regeringen formationssäkerheten] är överlag centralt i upp cyberförsvarsförmågan. Operationer i arbetet.44 cybermiljön har, enligt regeringen, utvecklats till att utgöra ett separat hot såväl som ett av flera militära maktmedel. Antagonistiska Vilken är framtiden? IT-angrepp från statliga eller statsstödda ak- IT-utvecklingen innebär stora fördelar för törer kan riktas mot vitala delar av samhäl- samhället. Den datorn som användes i lets funktionalitet och konsekvenserna kan den första månlandaren 1969 hade unge- innefatta spridningseffekter för samhälls- fär lika mycket datorkapacitet som dagens viktig verksamhet i flera sektorer, påpekade smartphones. Om 20 år kommer den snab- regeringen. Redan i fredstid utsätts svens- baste superdatorn att vara 1 miljon gånger ka myndigheter och företag för angrepp snabbare än i dagens.45 Av det nu redovi- på samhällsviktiga funktioner och kritis- sade och det gemensamma i de utredningar ka IT-system. som högst summariskt presenterats ovan

124 ANALYS & PERSPEKTIV framgår med all önskvärd tydlighet att redas långt i förväg genom att teknikkom- landskapet har ändrat karaktär. Vårt sam- ponenter i lönndom infekteras med skadlig hälle är proppfullt men inte proppfyllt med kod och är slumrande trojaner. datachips och datorer och beroende av att Vi ser en gråzon (”hotdimma”). Dagens informations- och cybertekniken funge- miljö spänner från avancerade dolda för- rar. Samhällets sårbarhet har därmed för- beredelser för krig (som ligger och väntar) ändrats liksom formerna för de hot som till utnyttjande av sårbarheten för industri- olika typer av antagonister kan rikta mot spionage och destabilisering (där sårbarhe- andra, mot verksamheter och hela samhäl- tens kontinuerligt utnyttjas tills hålen täpps let, till och med samtidigt mot en eller flera igen) till ganska öppna angrepp (med svåri- nationer. dentifierad avsändare) med ofta brottsligt el- Det är emellertid helt uppenbart att tek- ler ideologiskt syfte. niken och beroendet av IT-system utveck- Här finns redan tillgängligt och används las snabbare än säkerhetsarbetet, dessut- såväl icke-militärt som militärt helt nya om snabbare än vi uppfattar, tar till oss och brottsverktyg och vapen för att attackera betänker riskerna och sårbarheten som det och även storskaligt störa samhällsfunktio- goda för med sig. Här kastas verkligen jäs- ner. FBI anser att cyberhotet idag är större ten in i ungen efter det att brödet är bakat. än terroristhotet.46 Det är också uppenbart att utvecklingen in- Olika utredningar påpekar att vi har allt- te nått vägs ände. för svaga rutiner och system för att upptäcka Det man kan vara helt säker på är att och bedöma hoten, såväl i det preventiva IT-tekniken fortsätter att utvecklas i snabb arbetet som i det incidenthanterande. Det takt, därmed också beroendet och sårbar- är naturligtvis inte så märkligt då angrep- heten. Man kan också vara helt säker på att pen sker osynligt och på tusendelar av en antagonister mer och mer kommer att ver- sekund och IT-angreppet kan vara en fjärr- ka via IT-miljön och att cyberhotet därmed styrd ”missil” eller en ”missil” som startat kommer att öka. i närområdet och som gjort en global resa Cyberrymden är definitivt ett nytt stridsfält innan den når sitt mål. (cyber warfare och battle on line) med en bred Också i Sverige har vi exempelvis haft säkerhetspolitisk dimension. Cyberaktiviteter bombhot via IT-medier mot samhällsviktig används mer och mer som ett medel för att verksamhet som utgått från Sverige men där genom olika former av angrepp på ett sam- aktören för att dölja sin härkomst gjort en hälle bereda stridsfältet (battlefield prepa- tur via flera länder och kontinenter innan ration). Det beror inte minst på att i cyber- det nått målobjektet i vårt land.47 rymden finns stora och viktiga delar av vår Miniatyriseringen fortsätter och en etapp kritiska infrastruktur. i utvecklingen är sakernas internet (IoT). Vi Det är inte enbart stater som utvecklar sin kräver att allt ska gå snabbare och ser sam- förmåga att utföra angrepp i cybermiljön ut- mankopplingen av system som en självklar- an hela skalan av antagonister. I cybermiljön het. Samtidigt som det är en önskvärd ut- kan mycket allvarliga angrepp ske på tusen- veckling innebär det ökade risker som mås- delar av en sekund. Angreppen kan ske på te matchas parallellt. Utvecklingen sker i in- distans och samtidigt slå mot intressen över ternationella företag. Samhällsviktiga verk- hela världen. De kumulativa effekterna kan samheter köper sina system från hyllorna bli förödande. Dessutom kan angrepp förbe- och låter datalagringen ske och hanteras pri-

125 N r 3 juli/september 2015 vatiserat hos externa företag, till och med Oerhörda mängder information, som sam- i andra länder. Det sker ibland utan djupa- hället gjort sig beroende av, lagras elektroniskt re analys av kopplingen till problematiken och centraliserat, i bästa fall med kontinuer- med skydd, säkerhet, korsberoenden och in- ligt gjorda back-up:er i skyddad miljö. cidenthantering. Gamla beprövade grundpelare i säkerhets- Den av NISU 2014 föreslagna strategin för arbete som redundans, separation och diver- informationssäkerhet är ett litet men otill- sifiering sopas undan och hamnar i skuggan. räckligt steg i rätt riktning. Ett bekymmer är Det anses i stället okej och önskvärt att, i att den strategin inte omfattar privata före- strävan att effektivisera myndighetsverksam- tag och outsourcade verksamheter. heten och i jakten på kostnader, lägga alla Informationssäkerhet måste uppfattas ha ägg i samma korg och vad gör det om någon ett strategiskt värde i dagens och morgonda- annan redan lagt sina samhällsviktiga ägg i gens verksamhet. Ett av förslagen av NISU samma korg. Det brister i helhetssyn. 2014 är att utveckla statens beställarkompe- En fråga måste diskuteras ingående och tens på IT-området. När stora delar av myn- besvaras från politiskt håll: Vem ska bära digheters IT-drift outsourcas finns emellertid kostnaden för parallella system som inte been risk att IT-kompetensen, särskilt på områ- hövs för ordinarie väl fungerande verksamhet men som samhällsberedskap? Är det en det IT-säkerhet, sjunker. Detta har i Sverige fråga för företagen och industrin (business bland andra FRA varnat för. Man riskerar security) eller för samhället (public securi- att dränera den egna organisationen på den ty), d v s stat och kommun? Vem ska bestäl- kompetens som är nödvändig för att uppla och betala för ”försäkringen”? handla IT-tjänster och för att bedöma risker. Går systemen ner riskerar vi att hamna Trenden undergräver alltså förutsättningar- i ledningsmörker och tappa möjligheterna na för NISU:s förslag i denna del. att agera. Jämför driftstörningen hos Tieto Det är viktigt att man förstår den egna som berörts ovan.49 De flesta myndighetsche- verksamhetens informationsberoenden. Man fer i Sverige har nog hört kommentaren att måste också etablera och upprätthålla ett cy- ”nu ligger datasystemet nere, så det är lika berriskhanteringsarbete. Ledningen för en bra att gå hem för dagen”. Men, samhälls- myndighet eller ett företag måste se till att viktiga verksamheter måste ju kunna fung- detta arbete pågår kontinuerligt. Enstaka era ändå och ha IT-oberoende reservrutiner. riskbedömningar räcker inte – lika lite som Men, hur snabbt och till hur stor del ska re- någon enstaka övning. Riskhanteringen är servrutinerna kunna ta över? Hur bör sam- beroende av teknik och kompetens och fram- hället bevaka det rimliga härvidlag? förallt ledningens vilja att avsätta tillräck- Ett exempel: En morgon kom inte opera- liga resurser. tionspersonalen på ett större sjukhus i USA Det finns internationellt sett dessutom ett inte åt sina patientjournaler. Därmed kun- förtroendegap mellan företag och myndig- de man inte påbörja operationsprogrammet heter när det gäller att hantera hoten mot som planerat. Orsaken började undersökas informationssäkerheten och framgång krä- och då dök det upp ett meddelande på da- ver att nya samverkansbroar kan byggas. torerna att access till journalerna var stop- Hoten har ofta en internationell aspekt och pad därför att man inte hade betalat en viss det krävs samverkan för att förebygga och ”extra avgift” för att få tillgång till sin egen agera i denna miljö.48 patientinformation. Sjukhuset var utsatt för

126 ANALYS & PERSPEKTIV utpressningstrojaner som krypterat sjukhu- Tekniskt detekterings- och varningssystem sets hårddiskar och brottslingar krävde en lö- (TDV) syftar till att upptäcka avancerade sensumma för att låsa upp dem. Trojanerna IT-angrepp mot samhällsviktig verksamhet. kan vara så konstruerade att de raderar en Det förses med signaturer som erhålls bl a hårddisk om man upptäcker dem och för- genom signalspaning. Därigenom får sys- söker ta bort dem. temet en förmåga att detektera IT-angrepp Mycket IT-säkerhetsarbete är gjort i Sverige. som inte kan upptäckas med kommersiellt Ett problem är dock bristen på samordning. tillgängliga system för upptäckt av skadlig Behovet av samordning accentueras av den kod. Det är möjligt att vidareutveckla sys- ökade integrationen och därav följande be- temet så att det inte bara upptäcker utan roenden. Stuprörstänkandet bland myndig- också hindrar intrång. Systemets effektivi- heterna måste upphöra. Någon måste hålla tet beror på hur många (ej allmänt kända) ett tydligare grepp om taktpinnen. Det bör signaturer som det förses med. Genom att vara regeringen. Det är viktigt att staten fö- använda TDV kan man alltså åstadkomma regår med gott exempel. Regeringen kan be- ett skydd mot sofistikerade intrång. stämma nivån på säkerheten hos myndig- Det är otvivelaktigt så att operationer i heter. En viktig förutsättning för detta är cybermiljön och IT-attacker numera och i att nivån på säkerheten i Regeringskansliet framtiden hör till de militära maktmedlen. upplevs som efterföljansvärd. Det är angelä- Det innebär samtidigt att stridsfältet blivit get att den ambition som regeringen gav ut- grumligare och insvept i en dimma av et- tryck för i skrivelsen till riksdagen med an- tor och nollor. ledning av Riksrevisionens granskning om- Samtidigt som kriminaliteten breder ut sätts i konkreta åtgärder. sig i cybermiljön för samma klassiska syf- Samtidigt som vi försöker komma ikapp ten som alltid varit grunden för brottslighet med säkerhetstänkandet och det sker en sker brotten i detta nya landskap så myck- snabb fortsatt utveckling finns det krafter et snabbare att det ibland tar lång tid innan som sysselsätter mängder med människor de upptäcks, de har oftast större volym och med att hitta på sätt att för olika syften an- drabbar flera samtidigt samt som motåtgär- vända IT-systemen antagonistiskt. En del av der och utredande är mycket svårare, oftast detta är statsstött, en del promotat av den gränsöverskridande och måste ske i partner- transnationella grova kriminaliteten, en del skap med internationella företag. Detta inne- görs av enskilda individer bara för att det bär samtidigt att ansvars- och uppgiftsför- är kul att testa och leka med systemen. Den delningen mellan offentlig och privat brotts- antagonistiska förmågan utvecklas och an- bekämpning blir aktuell. passas och sprider sig i den goda utveckling- Man skulle kunna göra jämförelsen ens kölvatten. med bakteriernas kamp mot antibiotikan. Det finns olika tekniska system som kan Resistens mot antibiotika utvecklas och även- höja säkerheten – men de kan inte vara al- tyrar medicinska framsteg. Om inget görs lenarådande. Här ges två exempel. förlorar vi skyddet. Det får inte heller bli så Intrångsdetekteringssystem (IDS) kan re- att vi skaffar oss ett nytt sjutillhållarlås på agera på kända attackers signaturer och ib- dörren och samtidigt lämnar en nyckelkopia land även okända. Systemen kräver omfat- till ”Al Capone International Unlimited”. Än tande manuell skötsel med hänsyn till ris- värre är att IT-världens mjukvara och hård- ken för falsklarm. vara kan vara infekterade redan från början

127 N r 3 juli/september 2015

med slumrande antagonistiska verktyg. Det na göra omelett. Och visst är det lika tokigt väcker många frågor. Hur hanterar vi pro- att kasta in jästen i ugnen före degen, det duktkontroll och säkrar leveranser? riktiga är ju att blanda jästen i degen innan Ett bekymmer är att den som drabbas allt sätts i ugnen. ofta talar tyst om problemet. Man vill inte visa upp sin sårbarhet – det är badwill. Lars Nylén är jurist, f d rikskriminalchef och Dessutom riskerar allt säkerhetstänkande generaldirektör samt ledamot av KKrVA. att försvåra och försena en önskvärd ut- Ingvar Åkesson är jurist, tidigare expeditions- veckling – man måste våga ta risker för att och rättschef i Försvarsdepartementet och bryta ny mark, knäcka ett ägg för att kun- generaldirektör och chef för FRA.

Noter

1. 2012 The FBI Story, U.S. Department of Myndigheten för samhällsskydd och bered- Justice, Federal Bureau of Investigation, s 88. skap, MSB 367. 2. singer, Peter Warren och Cole, August: 11. op cit, 2014 The FBI Story, se not 6, s 77. Ghost Fleet: a novel of the next world war, 12. ibid, s 86. Eamon Dolan/Houghton Mifflin Harcourt, 13. http://www.svd.se/usa-aven-sakerhetsperso- Boston/New York 2015. nal-hackade (2015-07-06). 3. https://sv.wikipedia.org/wiki/Millenniebuggen 14. nylén, Lars: “Icke-militära hot”, KKrVAHT, (2015-08-31). 3. häftet 2014, s 82. 4. kronqvist, Stefan: Brott och digitala bevis, 15. khandelwal, Swati: “FBI: Banned Security Norstedts Juridik, Stockholm tredje uppla- Researcher Admitted to Hacking Plane In- gan 2013, s 224. Flight”, The Hacker News, 2015-05-16, 5. ibid, s 55 ff. http://thehackernews.com/2015/05/fbi-plane- 6. 2014 The FBI Story, U.S. Department of hacking.html (2015- Justice, Federal Bureau of Investigation, s 9. 16. Strategic Trends Programme. Global Strategic Trends – Out to 2045, Ministry of 7. Wennström, Bo: Svensk Polis – Pusselbiten Defence, 2014, Fifth Edition, s 55 ff. som inte passar in, Jure, Stockholm 2014, 17. Botnet är ett nätverk av datorer, ofta flera s 134. hundra spridda runt om i världen, och som 8. corera, Gordon: ”The world’s most wan- infekterats av skadlig kod oftast visa typer av ted cyber-jihadist”, BBC NEWS, 2008-01- virus eller trojaner. Datorerna ansluter sig till 16, http://news.bbc.co.uk/go/pr/fr/-/2/hi/ en central punkt, en dator, som ger instruk- americas/7191248.stm (2015-07-11). tioner om vilka attacker som ska göras, ut- 9. comey, James B och Quillian Yates, Sally: skick av skräppost, genomsökning av websi- “Going Dark: Encryption, Technology, and dor efter e-postadresser eller överbelastnings- the Balances Between Public Safety and attacker. Ägarna till datorerna vet inte om att Privacy”, Statement before the Senate deras datorer är infekterade. Judiciary Committee Washington, DC, 2015- 18. “Hacking the planet. The internet of things 07-08, https://www.fbi.gov/news/testimony/ is coming. Now is the time to deal with going-dark-encryption-technology-and-the- its security flaws”,The Economist, 2015- balances-between-public-safety-and-privacy 07-18, http://www.economist.com/news/ (2015-07-17). leaders/21657811-internet-things-coming- 10. Reflektioner kring samhällets skydd och be- mow-time-deal-its-security-flaws-hacking redskap vid allvarliga IT-incidenter. – En (2015-08-24). studie av konsekvenserna i samhället efter 19. Eddy, Nathan: “Mobile Device Security driftstörningen hos Tieto i november 2011, Ignored by Federal Workers”, eWEEK,

128 ANALYS & PERSPEKTIV

2015-08-24, http://www.eweek.com/small- skap, 2012-11-30, 2012–2637. Förslagen be- business/mobile-device-security-ignored-by- reds för närvarande i Regeringskansliet. federal -workers.html (2015-08-24). 34. Att hantera överbelastningsattacker, 20. 2015 Midyear Security Report, Cisco, www. Myndigheten för samhällsskydd och bered- cisco.com/go/security, s 35. skap, 2014, MSB709. 21. ibid, s 18. 35. regeringens uppdrag Fö 2010/703/SSK och 22. Widebeck, Camilla: ” LED kan bli trådlöst Fö 2011/1681/SSK. internet”, Sveriges Radio, 2014-12-02, sveri- 36. NIS-direktivet, Regeringskansliet, gesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406 Faktapromemoria 2012/13:FPM68, &artikel=6033618 (2015-07-08). Försvarsdepartementet. 23. Försvarsmaktens redovisning av perspektiv- 37. Informations- och cybersäkerhet i Sverige – studien 2013, Försvarsmakten 2013-10-01, strategi och åtgärder för säkerinformation FM2013-276:1. i staten, betänkande av NISU 2014, SOU 24. ibid, s 23. 2015:23. 25. ibid, bilaga 1, s 31. 38. En ny säkerhetsskyddslag, betänkande av 26. ibid, s 27. Utredningen om säkerhetsskyddslagen, SOU 27. ibid, bilaga 1, s 32. 2015:25. 28. ibid. 39. ibid, s 228. 29. Datorer är dagens missiler. En rap- 40. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar port om förbättrad Informationssäkerhet, 2016–2020, Proposition 2014/15:109. Socialdemokraterna, Sälen 2011, www.so- 41. ibid, s 113. cialdemokraterna.se/upload/Rapporter/ 42. försvarsutskottets betänkande Datorer %20är %20dagens %20missiler.pdf 2014/15:FöU11, s 85. (2015-05-07). 43. ibid, s 50. 30. Informationssäkerheten i den civila statsför- 44. ibid. valtningen, Riksrevisionen 2014-11-10, (RiR 45. http://www.top500.org/statistics/perfdevel/ 2014:23). (2015-09-02) 31. Riksrevisionens rapport om informa- 46. http://kkrva.se/cyberhotet-mot-samhallet/ tionssäkerhet i den civila statsförvaltning- (2015-09-03). en, Regeringens skrivelse Skr. 2014/15:84, 47. nylén, Lars: ”Skurkar i cyberspace”, Justitiedepartementet, Stockholm. Nordisk Kriminalkrönika 1999, s 145 32. Strategi och mål för hantering och över- och Nylén, Lars:”Fragglarna”, Nordisk föring av information i elektronis- Kriminalkrönika 2001, s 233. ka kommunikationsnät och IT-system, 48. comey, James B: “Addressing the Cyber Regeringens kommittédirektiv Dir 2013:110, Security Threat”, International Conference Försvarsdepartementet. on Cyber Security, Fordham University, New 33. System för obligatorisk IT- York, NY 2015-01-07, http://www.fbi.gov/ incidentrapportering för statliga myndig- news/speeches/adressing-the-cyber-security- heter, Myndigheten för samhällsskydd och threat (2015-01-11). beredskap, 2011-03-01, 2010–6307 samt 49. op cit, MSB 367, se not 10. Nationellt system för IT-incidentrapportering, Myndigheten för samhällsskydd och bered-

129 N r 3 juli/september 2015 Det finska inbördeskriget och dess följder av Mats Bergquist

Résumé While the Russo-Finnish Winter War is well known, the Civil War of 1918 is less well known. About 35 000 Finns fell, were executed or died from hunger or illnesses in prison camps. After the February revolution of 1917, 40 000 Russian soldiers remained in the country and rev- olutionary Petrograd was not far away. Social tensions mounted and public order was com- promised. Social Democrats rose against the legal authorities. The Government picked Gustaf Mannerheim as their Commander-in-Chief, who led the newly formed Finnish army to victory over the Reds. In Sweden, the Liberals wanted to help Finland with arms shipments, while the Social Democratic ministers refused. But several hundred Swedish officers joined the Finnish army. The consequences of the Civil War were felt for a long time. The divisions between the Whites and the Reds remained and were only healed during the Winter War. Summing up, the Civil War remains a tragedy, but Finland has probably done more to heal the wounds than many other countries that have had to live through such a terrible event.

för de flesta som är intresserade av his- utländska makter var inblandade. Den vita toria klingar begreppet Finska vinterkriget segrande sidan kallade det länge ”frihetskri- 1939–1940 bekant. Finlands heroiska strid get” med hänvisning till att den nya bolsje- med den sovjetiska övermakten, som kos- vikregimen i Petrograd ansågs stå bakom det tade Finland 25 000 stupade, är en modern röda uppror som började i Helsingfors den hjältesaga, som av naturliga skäl engage- 28 januari 1918. Med ett inte helt glasklart rade det svenska folket på ett sätt som inte resonemang skriver regeringssidans överbe- skett varken förr eller senare. Ställer man fälhavare i en proklamation den 28 januari däremot frågan om det finska inbördeskri- 1918, som han återger i sina memoarer, föl- get 1918 är säkert kunskapsläget, med un- jande: Kriget var riktat ”mot den ryska militär, dantag kanske för svenskar av finländsk som kvarstannat i Finland. Det öppna krig härkomst, mycket sämre. Ändå resulterade som nu utbrutit, var därför ett befrielsekrig, detta krig i ca 35 000 stupade, arkebuse- ett frihetskrig. Att operationerna…kommo rade, och omkomna i fångläger på grund att riktas mot såväl ryssar som egna uppro- av sjukdomar och svält. Men att ett inbör- riska ändrar icke detta faktum…De skyldiga deskrig för mindre än hundra år sedan ägt voro upprorsledarna.” (Mannerheim, del I rum i vårt östra grannland kan säkert för- s 223) Här lyckas författaren både säga att våna dem som bekantar sig med denna ar- det både var ryssarna och upprorsmännen tikel om nordisk historia. som var fienden. Själva benämningen på de strider som ägde Finlands mest kände och internationellt res- rum från slutet av januari till månadsskiftet pekterade politiske analytiker, Max Jakobson, april/maj 1918 har länge varit omstridd. Ett ansluter sig de facto till Mannerheim när medborgarkrig var det knappast, eftersom han i sin Våldets århundrade (1999) häv-

130 ANALYS & PERSPEKTIV dar att det ändå var ett frihetskrig, eftersom varvid denna igen fick en knapp borgerlig en förlust skulle lett till att landet först efter majoritet. Sovjetunionens upplösning 1991 fått sin fri- Ett halvår efter marsrevolutionen i het. Må vara att ledarna för upproret tänkt Ryssland fick alltså socialdemokraterna i sig Finland som en självständig arbetarnas Finland ge upp makten till en borgerlig re- stat. Men detta var knappast bolsjevikernas gering under Pehr Evind Svinhufvud, till- uppfattning, varför landet säkert förr eller hörande de s k ungfinnarna, sedermera senare inkorporerats med Sovjetunionen. Samlingspartiet som ju fortfarande är lan- I de röda upprorsmännens ögon var det dets högerparti. Men hade den ryska reger- främst fråga om ett ”klasskrig” mellan de ingen rätt att upplösa den finska riksdagen? vita ”slaktarna” och de förtryckta arbe- Vem var egentligen, sedan tsaren avsatts, den tarna och småbönderna. Men eftersom de rättmätige innehavaren av makten i det for- olika benämningarna alla är så värdelad- na storfurstendömet? Den finska riksdagen antog sommaren 1917 en lag, den s k makt- dade, användes numera allmänt ordet ”in- lagen, där all makt sades ligga i dess hän- bördeskrig” för att beskriva denna period der nu när personalunionen genom kejsar- i finsk historia. dömets fall, upplösts. Men Kerenskij såg sig uppenbarligen ha rätt att upplösa också den Marsrevolutionen och Finland finska riksdagen. Men hur kunde de politiska motsättning- Resultatet blev, dessutom mot bakgrund arna mellan den borgerligt styrda staten av ökande försörjnings- och ordningspro- och arbetarrörelsen leda till inbördeskrig i blem, en tilltagande polarisering. Inom so- just Finland, medan de oroligheter som på cialdemokratin fanns också en frustration grund av rösträttsfrågan och försörjnings- över att man i det hårdnade klimatet efter 1905 inte kunnat omsätta sina politiska idé- läget ägde rum i Sverige våren och som- er i praktisk verklighet. I landet fanns minst maren 1917 kunde biläggas? I Storfursten 40 000 ryska soldater. De ville hem men ut- dömet Finland, som således sedan 1809 var gjorde en orosfaktor genom bristande dis- förenat i en personalunion med den rys- ciplin och fraternisering med vänstergrup- ka kejsarmakten, hade man efter revolu per. Finsk polis kunde inte i detta läge upp- tionsförsöket och storstrejken 1905 fått rätthålla en rimlig ordning i landet. Följden Europas mest demokratiska författning. blev att framför allt på landsbygden lokala Detta innebar en enkammarriksdag (som s k skyddskårer byggdes upp, medan i stor- ersatte de fyra stånd vi i Sverige avskaffat städerna röda garden formerades. En gene- 1866), vald med lika rösträtt för män och ralstrejk dagarna efter kuppen i Petrograd kvinnor. Dess inflytande blev dock ganska i november 1917 skärpte motsättningar- begränsat eftersom tsarregimen efter rena i landet. volutionsförsöket 1905 drog åt tyglarna. De röda gardena och deras politiska upp- Denna riksdag, eller lantdag som den fort- dragsgivare hade således svårt att acceptera farande kallades, hade efter valet 1916 so- den borgerliga regeringen och fann sig orätt- cialdemokratisk majoritet. Men regering- mätigt berövade makten. Regeringen fann en Kerenskij i Petrograd, som tillträtt efter läget i huvudstaden så hotande att man om- marsrevolutionen sedan tsardömet avskaf- lokaliserade sig till Vasa. Denna ort blev till- fats, utlyste nyval till den finska riksdagen, fällig huvudstad i det vita Finland norr om

131 N r 3 juli/september 2015 ungefär en linje från Björneborg i väster till medverka i Finlands framtida lösgörande Viborg i öster, medan de röda behärskade från Ryssland. Ett betydande antal riks- de större städerna i söder. Den 28 januari svenska officerare, ca 200, anslöt sig ock- 1918 hissade de i Helsingfors upprorsfanan så till skyddskårerna. Slitningar mellan de och bildade en egen regering med Kullervo officerare som gjort karriär i Ryssland, jä- Manner som chef. garna och rikssvenska officerare orsakade När riksdagen i juli 1917 antagit maktla- uppenbarligen åtskilliga problem. De för- gen hade man inte då förklarat landet själv- ra tenderade att vara ententevänliga, jägar- ständigt utan ville avvakta utvecklingen i na höll på centralmakterna och svenskarna Ryssland. I december samma år proklame- inte på någondera. rade man dock, mot socialdemokraternas De rödas trupper, vilka som mest omfat- röster, landets suveräna status; detta parti tade ca 70 000 stridande, saknade egentli- ville uppnå oberoendet efter överenskom- gen militär bakgrund och valde sina befäl- melse med Ryssland. I januari 1918 erkän- havare bland civilisterna och enstaka tidi- de den nya Sovjetregeringen Finlands obero- gare underbefäl. De hade tillgång till ryska ende varpå följde ett antal andra länder, in- vapenförråd, medan de ryska soldaterna i klusive Sverige den 4 januari. Lenin, som ta- mycket begränsad omfattning var till någon git makten i november (oktober) hade lovat hjälp. Kanske något tusental anslöt sig till alla folk i det gamla imperiet självbestäm- upprorsmännen. manderätt men antog att de ändå skulle anta Också den vita sidan hade således ganska Sovjetmodellen. Han och Trotskij hoppades illa utbildade soldater, vars antal fylldes på också att detta erkännande skulle stimulera med nödtorftigt utbildat manskap sedan man arbetarna att ta makten i Finland. i februari 1918 återinfört allmän värnplikt. Armén skulle uppgå till ca 70 000, d v s un- Inbördeskrigets förlopp gefär samma antal som de röda. Den skulle länge ha ont om vapen, men efter hand ett Det finns knappast några skäl att i detta hyggligt erfaret befäl och en handlingskraftig sammanhang att gå in på hur inbördeskri- ÖB. De röda hade gott om frivilliga och va- get förlöpte. Ingen av sidorna hade egent- pen men ont om kompetent befäl. Detta var ligen till att börja med några färdiga väp- sannolikt bakgrunden till att Mannerheim nade förband att lita till. Den finska armé var övertygad om att regeringstrupperna som tsaren i slutet av 1870-talet satt upp förr eller senare skulle segra. hade upplösts vid sekelskiftet. Både de vita När Mannerheim antog budet att bli ÖB, och de röda måste sålunda stampa fram hade han som villkor för att anta befälet för nya förband. Skyddskårerna blev stom- regeringsstyrkorna satt att regeringen, in- men i regeringsstyrkorna. De leddes inte te utan hans medgivande, skulle begära ut- sällan av finska officerare som gjort- kar ländsk hjälp. När ändå regeringens represen- riär i den ryska armén. Den mest kände, tanter i Berlin i februari 1918, tydligen på som vi ska återkomma till, var Carl Gustaf egen hand, begärde och fick tyskt löfte om Mannerheim, generallöjtnant i tsarens ar militärt bistånd, valde Mannerheim ändå mé. Ett värdefullt tillskott fick man från det att stanna kvar mot att de tyska styrkorna dryga tusental finländare, de s k jägarna, skulle stå under hans befäl. Hans mål hade som undergått militär träning i Tyskland alltså varit att vinna kriget utan stöd av ut- under världskriget, detta i syfte att kunna ländska trupper. Han satsade därför på att

132 ANALYS & PERSPEKTIV erövra den röda industristaden Tammerfors svenskspråkiga av födsel. Mannerheim var innan tyskarna hade hunnit landstiga. Efter dessutom osäker på majoritetsspråket. hårda strider lyckades man också med den- Mannerheim hade tjänstgjort trettio år i na operation i månadskiftet mars/april, som den ryska armén och hade alltså varit bor- brukar benämnas det största slag som nå- ta från hemlandet i många år när han i ja- gonsin ägt rum på nordisk jord. Kanske var nuari 1918 blev statens förste ÖB. Före det så många som 45 000 man involverade i första presidentvalet 1919, där han f ö ställ- detta slag. Svenska frivilliga spelade en viss de upp för högern, men besegrades av den roll i detta slag, där bl a Olof Palmes far- liberale juristen K.J. Ståhlberg, fungerade bror med samma namn stupade. han som riksföreståndare (enligt 1772 års Efter Tammerfors erövring vände sig regeringsform!). Han skulle, efter att ha Mannerheim mot Karelen och Viborg, d v s lett den finska armén i såväl vinterkriget gränsområdet mot Sovjetunionen, medan tys- som fortsättningskriget 1941–1944, vid 77 års ålder ånyo bli landets statschef och lot- karna tågade in i Helsingfors i april. I slutet sa det ur de facto-alliansen med Hitler och av april var inbördeskriget i praktiken över. till fred med Sovjet. Mannerheim förblir I spetsen för sin bondearmé, som han gär- en av de mest intressanta personerna i nya- na kallade den, kunde Mannerheim den 16 re nordisk historia. Vilken annan statsman maj tåga in i Helsingfors. eller militär i vår del av världen har blivit föremål för en biografi – av släktingen Stig Personligheterna Jägerskiöld – i åtta band? Mannerheim, som Det kan finnas goda skäl att dröja något ännu i femtioårsåldern fick uppleva att hans vid de ledande personligheterna på båda si- demokratiska sinnelag ifrågasattes, mogna- dor, eftersom de skulle komma att spela en de och förblir ännu idag Finlands mest be- undrade person. vidare roll i republiken Finland och, kan- P E Svinhufvud, var jurist, häradshövding ske mera märkligt, i Sovjetunionen. De två och ledamot av lantdagen för det ungfinska som dominerade bilden på den vita sidan partiet, som efter inbördeskriget splittrades var Carl Gustaf Mannerheim och reger- i två, det konservativa samlingspartiet och ingschefen Per Edvind Svinhufvud och de det liberala framstegspartiet. Som stark pa- två mest namnkunniga på den röda sidan triot misshagade han den ryske generalgu- Otto Wille Kuusinen och Edvard Gylling, vernören, vilken representerade kejsarmak- undervisnings- respektive finansminister; ten. Svinhufvud förvisades till Sibirien och regeringschefen Kullervo Manner var för- återkom 1917 till Helsingfors för att efter visso under själva upproret dominerande lantdagsvalet samma år bli statsminister. men är numera ganska bortglömd. Han skulle efter segern i inbördeskriget bli Det kan te sig märkligt att de två mest det nya Finlands förste statschef, som riks- kända personerna på regeringssidan båda föreståndare, och 1931–1937 landets pre- tillhörde gamla adelssläkter från den gemen- sident. Då kom han att spela en avgöran- samma tiden och som ännu finns represen- de roll när det i början på 1930-talet gällde terade i både Sverige och Finland. Men det att kväsa begynnande fascistiska tendenser i hade 1918 gått bara hundra år sedan det Finland, den s k Lapporörelsen. Svinhufvud gamla svenska riket upplöstes. Påfallande höll hårt på vad han uppfattade som laglig- många av samhällets stöttepelare var alltjämt hetslinjen.

133 N r 3 juli/september 2015

Otto Wille Kuusinen och Edvard Gylling lät efter några år avrätta honom. Att ta del hade båda gått i samma gymnasium i Jyväskylä av hans och hustrun Fannys brev från hu- i mellersta Finland. Kuusinen, som stamma- vudstaden Petrozavodsk (finska Petroskoj) de från enkla förhållanden, var en begåvad vid Onegas västra strand hem till respektive yngling med intresse för både musik och lit- familjer i Finland är märklig läsning. teratur, god vän till poeten Elmer Diktonius. Kuusinen skulle efter nederlaget i inbördes- Sverige och inbördeskriget kriget, i likhet med många andra menings- fränder, fly till Sovjet. Där blev han tjänste- När oroligheterna i Finland under hösten/ man i Komintern, den internationella kom- vintern 1917/1918 utbröt hade Sverige just munismens Moskvastyrda organisation, och fått en vänsterregering ledd av liberalen överlevde, tack vare en tydligen väl utveck- Nils Edén och för första gången i svensk lad smidighet, alla utrensningar. Han blev historia med flera socialdemokratiska mi- med tiden medlem av politbyrån och lig- nistrar. Landet hade under våren och som- ger, som en av få utlänningar, begraven i maren 1917 bevittnat en hel del oroligheter, Kremlmuren. Vid vinterkrigets utbrott ut- föranledda av den segslitna rösträttsstriden såg Stalin honom till ”statsminister” i den och högerregeringen Hammarskjölds hals- regering som han hade tänkt installera i starriga handelspolitik som lett till allvar- Helsingfors. Men när kriget inte gick som liga försörjningsproblem. diktatorn väntat sig dumpade Stalin honom Utvecklingen i Finland följde man noga. och trädde i förbindelse med den lagliga fin- Inom socialdemokratin fanns av naturli- ska regeringen. Kuusinen fick nöja sig med ga skäl stor sympati för vänstern i Finland. att en tid bli regeringschef i Sovjetkarelen. Regeringen Edén skulle under inbördeskri- Möjligen kunde han glädja sig åt att dot- get få hantera två besvärliga problem som tern Hertta Kuusinen skulle bli medlem av orsakade mycken friktion med regeringen i Finlands regering; hon var ett tag gift med Vasa. Det första hade börjat redan före lan- Yrjö Leino, kommunistisk inrikesminister dets självständighetsförklaring och inbördes- som 1948 omöjliggjorde ett kommunistiskt kriget. På Åland hade uppstått en stark rö- maktövertagande i Finland a la Pragkuppen. relse för en återförening med Sverige. Den Men det är en annan historia. svenska delegationen vid fredsförhandling- Statistikdocenten Edvard Gylling (specia- arna i Fredrikshamn 1809 hade, utan fram- list på torparnas förhållanden), som motvil- gång, hävdat att det strategiskt viktiga Åland ligt men av solidaritet med sitt parti anslöt var en naturlig del av själva Sverige och där- sig till det röda upproret, flydde även han för inte borde avträdas. Nu växte ånyo, bå- till Sovjet, för övrigt via Stockholm. Han de på öarna och i Stockholm, en förhopp- blev i början av 1920-talet den förste rening om att ändra på detta sakernas till- geringschefen i den nya autonoma karel- stånd. Detta ledde till stark irritation i Vasa. ska republiken. I denna outvecklade del av Den självsvåldige sjöministern, socialdemo- Sovjetunionen, där en god del av befolk- kraten Erik Palmstierna, skickade i februari ningen talade finska dialekter, blev Gylling 1918 en kontingent till Åland för att skyd- en populär, långvarig och tydligen person- da invånarna mot kvarvarande ryska sol- ligen anspråkslös ledare. Men 1935 tyckte dater. Dessa evakuerades så småningom, Stalin att han blivit väl omtyckt och anfäk- men ögruppen kom att ända fram till när tad av finsk nationalism, avsatte honom och Nationernas Förbund 1921 avgjorde tvisten

134 ANALYS & PERSPEKTIV till Finlands förmån förbli ett betydande ir- mälde sig ungefär 1 000, vilket möjliggjor- ritationsmoment mellan länderna. de uppsättandet av en svensk frivilligbri- När inbördeskriget inleddes vände sig den gad. Den omfattade aldrig fler än knappa finska regeringen till Stockholm, inte för att, 500 man, men spelade således en roll i er- som den först tänkt, efterlysa en väpnad övringen av Tammerfors. Dessa siffror kan svensk intervention utan för att erhålla vapen jämföras med de drygt 10 000 som anmäl- eller tillstånd för transitering av vapen köp- de sig under vinterkriget. ta i tredje land; Mannerheim ville ju undvika utländska interventioner. Statsminister Edén De vitas seger och hans utrikesminister Johannes Hellner var båda benägna att godkänna detta finska Redan inledningsvis omnämndes en siffra, önskemål. Även om den socialdemokratiske närmare 35 000 döda, som ingår i berät- ledaren Hjalmar Branting och partisekrete- telsen om inbördeskriget: 10 000 stupa- raren Gustaf Möller i valet mellan den borde varav 6 000 röda och 4 000 vita, minst gerliga regeringen Svinhufvud och de röda 10 000 avrättade, varav 8 500 röda och 1 partivännerna landade på laglighetslinjen, 500 vita, och sommaren 1918 fanns drygt kunde de socialdemokratiska ministrarna 80 000 i fångläger, av vilka många, ca inte gå med på att medverka till sådana va- 12 000, dog av sjukdomar och svält. Dessa penleveranser. Risken fanns då för nya oro- siffror måste ses mot bakgrunden av att ligheter i Sverige och kanske direkta atten- Finland då hade dryga 3 miljoner innevå- tat mot transportvägarna. Samtidigt ville ju nare. Över 27 000 åtalades inför statsför- Branting och Möller se ett slut på inbördes- brytardomstol. Lägren tömdes förhållande- kriget som annars kunde få effekter bland vis snabbt. Redan hösten 1918 var antalet den just då mycket lättrörliga svenska so- nere i knappa 30 000, och i början av 1921 cialdemokratin. ca 1 000. Då hade flera amnestiförordning Resultatet av finnarnas hänvändelse blev ar utfärdats. då att regeringen Edén, för att visa någon Hur ska man då förklara dessa fruktans- god vilja, erbjöd sig att medla mellan par- värda siffror? Hur hade hatet mellan de båda terna. Detta inte särskilt väl genomtänkta politiska grupperingarna kunnat utvecklas förslag avvisades, föga förvånande, bryskt till den grad att dessa siffror ter sig förklar- av den finska regeringen och dess ÖB. De kunde inte godta att svenskarna tycktes vil- liga? Hur ska man kunna förklara att i den ja likabehandla den lagliga finska regering- västra delen av det gamla svenska riket de en och upprorsmännen. konflikter som vid denna tid uppstod mel- För den svenska regeringen var alltså in- lan de besuttna och dem utan rösträtt kunde bördeskriget ett allvarligt problem med flera biläggas utan några större offer, i den andra dimensioner. Visst fanns det 1918 liksom un- delen ledde till ett så omfattande våld. En der vinterkriget ett visst folkligt stöd för den enkel förklaring vore förstås att närvaron gamla rikshalvan, men främst på högerhåll. till det ryska riket och dess nyckfulla makt- Under ledning av Olof Palmes farfar, Sven utövning gjorde finnarna mera våldsbenäg- Palme, startades en kommitté, Finlands vän- na än sina forna landsmän på andra sidan ner, för att på olika sätt, inte minst ekono- Bottenhavet. Faktum är att statistiken visar miskt, bistå det vita Finland. Rekrytering att våldsbrott mot person alltid varit mycket av frivilliga inleddes också. Sammanlagt an- vanligare i Finland än i övriga nordiska län-

135 N r 3 juli/september 2015 der. Vidare var det civila samhället i Finland i Sverige täta regeringsskiften, bildade det inte alls lika utvecklat som hos oss. socialdemokratiska partiet under Väinö Förklaringen är säkert mångfacetterad. Tanner en enda regering (1926–1927) och Trots att Mannerheim redan i februari 1918 kom först 1937 att delta i en s k rödmylle- i en dagorder utfärdade restriktioner när regering. Kommunistpartiet tilläts åter ver- det gällde utövandet av våld mot de rö- ka öppet först 1944. da, verkade dessa på fältet ofta tolkas gan- Upproret ledde på sätt och vis till att ett ska fritt. Den pessimistiskt lagde kan hän- slags alternativt Finland uppstod i ryska visa till Jugoslaviens öde under 1990-talet. Karelen. Det finska kommunistpartiet kon- Människor som under ganska lång tid levat stituerades sig i Moskva men något större sida vid sida, kanske inte i vänskap men i inflytande i Finland hade man inte, även om alla fall i tolerans, visade sig plötsligt vara man försökte ta över den fackliga rörelsen. kapabla till grymheter. När inbördeskriget Med Kuusinen och Gylling flydde kanske5 bröt ut i Finland var de sociala spänning- 000, av vilka många hamnade i Sovjetkarelen. arna, inte minst till följd av uteblivna jord- Deras antal skulle med tiden utökas med viss reformer och den omedelbara närheten till utvandring från både Finland och Sveriges oktoberrevolutionen, mycket påtagliga. Då finskspråkiga nord, till och med från kana- hjälpte inte de spärrar som under det gemen- da- och amerikafinnarnas led, där en del vil- samma riket byggts upp i form av en folkre- le vara med om att bygga upp ett nytt ar- presentation, hyggligt pålitlig byråkrati, ett betarnas paradis. De skulle, som vi numera domstolssystem och ett slags civilsamhäl- vet, bli grymt besvikna. Många omkom av le, vilka i det stora hela nog tjänat Finland umbäranden och svält eller blev avrättade väl. Att de vita slogs för vad man uppfatta- för påstådd finsk nationalism. Några kunde de som ett rättssamhälle och västerländsk återvända hem att vittna om eländet; många civilisation mot den skrämmande bolsjevi- vägrade tala om vad de varit med om. kiska faran och laglösheten i öster ursäktar Ur utrikespolitisk synvinkel skulle mot- inte detta omfattande våld, men förklarar sättningarna mellan det borgerligt styrda det i viss grad. Finland och dess röda stormaktsgranne för- bli regeringens i Helsingfors huvudbekym- Inbördeskrigets konsekvenser mer. Även om ett fredsavtal slöts i Dorpat (Tartu) 1920 sökte de finska regeringarna i Inbördeskriget fick omfattande både inri- början av 1920-talet alliera sig med Polen kes- och utrikespolitiska konsekvenser. Det och de baltiska staterna, den s k randstatspo- under perioden före 1918 vänsterdomi- litiken. Men både finsk politik avseende de nerade Finland skulle för mycket lång tid s k frändefolken i Sovjetkarelen, som ledde framöver bli ett borgerligt styrt land. Även till finska interventioner i Fjärrkarelen, och om socialdemokraterna förblev landets sovjetiska strategiska intressen på Karelska klart största parti utgjordes regeringsstom- näset med dess grannskap till storstaden men oftast av agrarerna och det liberala Petrograd/Leningrad förblev problem som framstegspartiet. Sannolikt var det svårt ”löstes” först med vapenstilleståndet 1944. även för de socialdemokrater som inte an- Förhållandet till Sverige förblev länge slutit sig till de rödas uppror att riktigt ac- problematiskt, inte minst på grund av cepteras; de utsattes för ”guilt by associa- Ålandsfrågan. I Stockholm oroade man sig tion”. Under mellankrigstiden, med liksom för republikens förhållande till Moskva och

136 ANALYS & PERSPEKTIV en som man tyckte aningen äventyrlig utri- händelser till historiesidorna. Stalin hade, kespolitik. Risken för att Finland skulle bli kanske lurad av Kuusinen, inbillat sig att en tysk vasallstat skrämde också Stockholm de finska arbetarna skulle minnas -inbör under 1918. deskriget och resa sig mot den sittande re- Förhållandet till Ryssland hade varit geringen, när kriget bröt ut den 30 novem- Sveriges huvudfråga sedan medeltiden och ber 1939. Myndigheterna var också tvek- förblev så även sedan Finland inte länge var en samma om man skulle inkalla sådana som del av det svenska riket. Till diskussionen om kämpat i de röda styrkorna. Men landet hur man skulle tackla detta konstanta säker- skulle enat slåss mot angriparen. hetspolitiska problem kom också, inte minst Bilden av kriget färgades länge av de me- under 1930-talets första hälft, växande fins- moarer som flera av de vitas officerare, också knationalistiska stämningar som riktade sig rikssvenskar, gav ut åren efter dess slut. Det mot den svenskspråkiga minoriteten i landet. skulle dröja till början av 1990-talet innan Dessa stämningar var på sätt och vis också en av Finlands ledande historiker, Heikki en effekt av inbördeskriget. Skyddskårerna Ylikangas, gav ut den bok om sedan skul- förblev en central faktor i den finska politi- le bli en klassiker, Vägen till Tammerfors (svensk översättning 1995). Ylikangas läm- ken, med ett nära förhållande till 1930-ta- nade i sin bok en ganska uttömmande och lets protofascistiska Lapporörelse. Den fin- ”objektiv” skildring av kriget. I början av ska statens demokratiska halt bestod under 2000-talet publierade statsministerns kontor Svinhufvuds presidentur provet. ett av flera historiker författat samlingsverk om Finlands omkomna i krigen 1914–1922. Är inbördeskriget glömt Därmed har Finland säkert gjort avsevärt mer Max Jakobson påminner i Våldets århund- än de flesta europeiska länder för att sking- rade om att de flesta europeiska länder har ra dimmorna och propagandan kring detta sina skuldproblem. Finland är alltså inte dystra kapitel i landets historia. unikt. Sant är att inbördeskriget inte tillhör de vanliga samtalsämnena. Men vinterkri- Författaren är ambassadör, docent och le- get bidrog mycket till att förpassa 1918 års damot av KKrVA.

137 N r 3 juli/september 2015 Turkiska vägval i turbulent inre och yttre miljö av Michael Sahlin

Résumé Turkey, with its strategic importance, found itself in the late summer of 2015 in a domestic political crisis following the inconclusive result of the crucial June 7 parliamentary election. In this election the ruling AKP, having been in an unchallenged government position since its rise in 2002, lost its parliamentary majority, necessitating a negotiating process with a view to exploring power-sharing coalition government formulae, while the AKP remained a care- taker government as Turkey entered into a dramatic period of warfare both with IS and PKK. Renewed fighting between Ankara and PKK meant a disruption of the two years of peace process and ceasefire, making the position of the surprise winner of the June7 elections, the pro- Kurdish HDP, delicate. Now that the AKP government and president Erdogan have proved to be unwilling to abdicate power monopoly, taking instead the country to new elections as soon as possible, i.e. in November in a bid to regain lost political strength in order to pursue president Erdogan’s “New Turkey” economic and political vision, the role of the HDP will be pivotal and crucial, both concerning the fate of the AKP government (and President) and for keeping alive the prospects for a settlement on the Kurdish issue. The electoral campaign, Turkey’s fourth election in two years, risks destructive polarization. det muslimska (men icke-arabiska) Turki vändiga, garderingen om allt som kan hin- et, Nato-medlem sedan Korea-kriget och na hända under tiden mellan skrivande EU-kandidat sedan 1989, landet med nära stund i mitten av augusti och planerad pub- 80 miljoner invånare som skapades i efter- licering sent i oktober. börden av det första världskrigets ragnarök, Sommaren 2015 har det turkiska dramat, i spillrorna av det osmanska väldet, och inre som yttre, stått högt i kurs, högre än på som geografiskt, demografiskt, ekonomiskt mycket länge, på den mediala världsmark- och politiskt m m har en fot i väst (USA/EU, naden. Det har dels handlat om konsekven- Europa) och en i öst (Mellanöstern, turco- serna av parlamentsvalet den 7 juni, där re- fona området i Centralasien, Ryssland), sultatet – efter en period av tilltagande poli- har på senaste tid hamnat i en både utri- tisk polarisering – var att det styrande AKP kespolitisk och inrikespolitisk kris som har efter 13 år av tilltagande oinskränkt makt- betydande storstrategiska riskkonsekven- innehav förlorade sin majoritet i parlamen- ser. Turkiets vägval berör, vida omkring. tet, i hög grad till följd av att pro-kurdiska HDP med hjälp av allehanda taktiska vän- Först två inledande metodmäs sterröster lyckades passera den drakonis- ka 10-procentsspärren och därvid skapade siga reflexioner: Preludium ett nytt politiskt landskap, främst men in- En reflexion gäller den vanliga, men i dessa te enbart i den kurdiska frågan. I skrivande tider och i detta ämne extraordinärt nöd stund är det fortsatt ovisst om konsekven-

138 ANALYS & PERSPEKTIV sen av detta ska bli en koalitionsregering STRATFOR’ Geopolitical Weekly (21 juli eller om AKP-ledningen anförda av presi- 2015, ”The Turkish Enigma”) om de fyra dent Erdogan och ”hans” premiärminister stora kriser som han identifierar i Eurasien, Davutoglu i stället chansar på att försöka nu och framöver, kriser som fokuserar på återta grepp och dominans. Och slippa dela Europa, Ryssland, Mellanöstern respektive makt. Om denna inrikespolitiska turbulens Kina, tillika separata kriser som (allvarliga vet vi mer i slutet av oktober, samtidigt som nog var för sig) riskerar att fusionera till en nya frågetecken säkerligen har hunnit for- större sammanhängande världskris och re- mera sig. Allt pekar dock mot nyval, even- dan i nuläget delvis överlappar och intera- tuellt redan den första november. gerar. Friedman fortsätter: Tillkommer så den dramatiska utrikespolitiska händelseutvecklingen, nära kopplad till Sitting at the center of these crisis zones is a det inre dramat: en tentativ överenskommel- country that until a few years ago maintai- se med USA om aktiverat turkiskt deltagan- ned a policy of having no problems with its neighbors. Today, however, Turkey’s entire de i kriget mot IS i Syrien samtidigt med ett periphery is on fire. There is fighting in Syria sammanbrott i ”fredsprocessen” med PKK and Iraq to the south, fighting to the north och en allvarlig konflikteskalering som ter in Ukraine and an increasingly tense situa- sig svår att avbryta och reversera, samtidigt tion in the Black Sea. To the West, Greece med en arresteringsvåg mot misstänkta ex- is in deep crisis (along with the EU) and is tremistsympatisörer och regimpolemik mot a historic antagonist of Turkey…Anywhere pro-kurdiska HDP, nu med legitimerat säte Turkey looks there are problems. As im- i parlamentet. Också beträffande detta ut- portant, there are three regions of Eurasia that Turkey touches, Europe, the Middle rikes/inrikes drama finns alla skäl att gar- East and the former Soviet Union…Ever dera för en svårbedömd och rasande snabb since the decline of the Ottomans in the händelseutveckling under närmaste veck- first quarter of the20 th century /the Middle or och månader. Eller dagar. Facit saknas. East region/ has been kept stable by outside Bland mycket annat tillkom under somma- powers. The decision of the United States ren en händelse med stor ”game changer”- to take a secondary role after the destabi- potential i olika avseenden, avtalet mellan lization that began with the 2003 invasi- Iran och ”P5 plus Tyskland” om Irans nu- on of Iraq has left a vacuum Turkey will eventually be forced to fill. But Turkey is kleära program. not ready to fill that vacuum. That has cre- Den andra inledande reflexionen har ated a situation in which there is a balanci- att göra med temat, det kända temat, om ng of power underway, particularly among ”Turkiets strategiska betydelse”, till följd Turkey, Iran and Saudi Arabia. av historia och geografi och den globala och regionala händelseutvecklingen. Om Så långt Friedman. Till denna bild bör, detta – som svar på varför Turkiets väg- bland mycket annat, läggas en annan vik- val också är en europeisk och därmed ock- tig aspekt, Turkiet som transitland, en så svensk ödesfråga – finns förstås myck- konkret följd av geografisk belägenhet, av et att säga och många kompletterande per- egna anpassningsåtgärder förr och nu och spektiv att anlägga. Jag väljer här att ci- av de olika flödena i dagens värld: migra- tera en nyss publicerad artikel av statsve- tionsströmmarna mot Europa, Turkiet som taren George Friedman på tankesmedjan transportledtransit mellan petroleumpro- STRATFOR. Den flitige Friedman skriver i ducenterna i Ryssland, Azerbajdzjan, Iran

139 N r 3 juli/september 2015 och Irak och konsumenterna i Europa, ji- ett AKP och en president (Erdogan) som hadisttrafiken genom Turkiet till och från reagerat på det sedermera hårdnande mot- Syrien m m. Transitrollen ger Turkiet stor- ståndet på hemmaplan och kaoset i om- strategisk betydelse också som arena, ut- världen genom bestämda steg i illiberal, över rollen som aktör, men denna natio- auktoritär riktning, och genom en allt mer nella tillgång innebär samtidigt betydande oförblommerat islamistisk politisk retorik. problem. Det politiska klimatet har de senaste två Dessa inledande reflexioner innebär sam- åren präglats av en serie politiska val, alla mantagna att mycket är ovisst, att utveck- av vägvalskaraktär och alla med karaktär lingen i och omkring Turkiet går snabbt av folkomröstningar för och emot den allt- men att det är utomordentligt viktigt att mer kontroversielle och polariserande pre- följa hur just Turkiet, Svarta havsmakten, sidenten Erdogan: lokalvalet i mars 2014, Mellanöstern-aktören, EU-kandidaten, Nato- presidentvalet i augusti och så parlaments- medlemmen (med Natos näst största krigs- valet i juni detta år. Valkampanjerna har i makt), det USA-allierade, storimportören av hög grad påverkats av de stora händelserna rysk och iransk gas och olja o s v, alltså det dessa år, Gezi Park-demonstrationerna som- muslimska men traditionellt sekulära och maren 2013, korruptionsskandalen vintern västorienterade Turkiet, ska hantera sina 2013–14 som utlöste något av ett krigstill- olika vägval framöver, utåt och inåt. stånd mellan AKP-regimen och den islam- Och specifikt om den av USA prioriterade ska Gulen-rörelsen, med medieläckor och kampen mot IS, ”a challenge the world has utrensningar i en malström av åtgärder och never seen before”, som Obamas särskilde motåtgärder, å andra sidan den s k fredspro- sändebud till anti-IS (eller anti-Daesh)-ko- cessen mellan AKP-regimen och PKK m m. alitionen Brett McGurk sade i en Hurriet- I allt detta har Tayyip Recep Erdogan va- intervju medio augusti, med tillägget ”We rit polariseringens primus motor, även se- really can’t succeed against Daesh without dan han blev Turkiets förste folkvalde president, dock med direktiv enligt den föråld- Turkey”. rade men likväl gällande konstitutionen att avstå från partipolitik och i stället företrä- Turkiets inrikespolitiska da hela folket. Innebörden av allt detta har dramaturgi: ”The new varit att Turkiet hamnat i ett konstitutio- Turkey”, för och emot nellt och politiskt ”orent” eller ”otydligt” läge med outklarade, icke konsensus-ba- Turkiet har under AKP:s ledning sedan serade spelregler, ett läge av undantagstill- 2002 omvandlats i hög grad och i flera ståndkaraktär. avseenden. Grovt kan sägas att de första Av just detta skäl var särskilt parlaments- 8–10 åren innebar en i allt väsentligt posi- valet i somras (2015) av så tydlig vägvalska- tiv omvandling, medan de senaste 2–3 åren raktär inför den påföljande 4-årsperioden och manifesterat djupnande mångdimensionell där bortom: Erdogans ”New Turkey” eller polarisering med en mängd frågetecken om återgång till ett demokratiskt/parlamenta- vägval och färdriktning, om nationell iden- riskt (och sekulärt, och västorienterat, och titet och utvecklingsvisioner. Alldeles bort- stökigt) Turkiet mer enligt Ataturks grund- sett från kontroversfrågorna kring utrikes- läggande anvisningar, i modern form. Och politiken har de senaste åren åskådliggjort valutgången i juni blev alltså att AKP tap-

140 ANALYS & PERSPEKTIV pade sin egen majoritet och nu måste söka re vid styrhyttens ratt – sades helga medlen en koalitionsöverenskommelse med något (undantagen från den liberaldemokratiska annat av parlamentets nu 4 partier (inklu- normaliteten). Och ledarstil, mål och med- sive pro-kurdiska HDP), eller chansa på om- el kunde legitimeras av de återkommande eller nyval i hopp om en bättre utgång och valsegrarna (”majoritarianism”), men drev återställd ”New Turkey”-normalitet, even- samtidigt fram allt hårdare polarisering. Som tuellt genom en deal med något annat parti vice premiärministern Arinc tillät sig att sä- om parlamentariskt stöd för AKP som mi- ga i en Tv-studio tidigare i år: ”Förr ogilla- noritetsregering med uppgift att inom angi- de oss ungefär hälften av befolkningen, nu ven tid ordna nyval. hatar oss ungefär hälften av befolkningen” De mångahanda taktiska piruetter som (fritt översatt). i augusti, i skrivande stund, genomkorsade I detta låg för övrigt också en för eko- debatten och analyserna (men som har be- nomin hotande ond cirkel. AKP:s tidiga- gränsat evighetsvärde) manifesterade i grun- re valvinnande trumfkort, att genom klok den ett stort (och mer varaktigt) dilemma för och beslutsam politik ta Turkiet ur den all- team Erdogan, givet valutgången och gällan- varliga ekonomiska kris som präglade mil- de författningsbestämmelser. lennieskiftet och därefter bygga vidare med Erdogan har under de gångna 13 åren i tillväxt, stabilitet och framåtskridande som successivt stärkt regeringsställning skaffat kunde skapa avund i krisdrabbade Europa sig närmast total dominans inom det ”eg- och tacksam uppskattning bland den ana- na” partiet och en enastående personlig kon- toliska allmänheten som såg BNP per capita troll över den väldiga, centraliserade tur- öka från 2000 till 10 000 USD under fram- kiska stats/makt-apparaten. Utmaningarna gångsåren, det trumfkortet drabbades ofrån- mot Erdogan-hegemonin, först kemalismen komligen av den tilltagande politiska turbu- och dess militära banerförare, sedan Gezi lensen och blev under valen 2014–2015 in- Park-motståndsrörelsen i den unga urba- te längre den tillgång som det varit. na generationen sommaren 2013, sedan Fethullah Gulens konkurrerande islamist- Så likt andra ledare med auktoritära drag rörelse ”Hizmet”, den svaga och splittrade kunde president Erdogan inte kosta på sig att politiska oppositionen m fl, har kunnat ut- förlora makten, den absoluta makten, sär- manövreras respektive nedkämpas med till- skilt i det märkliga, uppstådda läget att han tagande auktoritärt och polisiärt maktspråk, själv nyss folkvalts på 5 år, med möjlighet som i sin tur skapat politisk revanschism till ytterligare en mandatperiod, att ”hans” och inneburit kräftgång för liberal demo- parti däremot hade att riskera sin maktställ- krati och rättsstatssamhälle. Med hjälp av ning i ett parlamentsval (juni 2015), och att AKP:s egen majoritet blev parlamentet ett han såg sig föranledd och nödsakad att själv lydigt redskap i exekutivens/presidentens (trots författningsinskränkningarna) delta händer. Det judiciella systemet partipoliti- i valkampanjen och då med införandet av serades steg för steg. Nya, hårda terrorbe- ett exekutivt presidentiellt system i Turkiet kämpningslagar genomdrevs. som sitt eget och partiets huvudtema. I val- Ändamålet – att skapa ett ”Nytt Turkiet” kampanjen och själva valet s a s kollidera- definierat i termer av ambitiösa mål inför de för AKP de båda bilderna, å ena sidan republikens 100-årsjubileum 2023, ett vi- ”Erdogan som omistlig tillgång” respektive sionärt projekt som kräver en stark leda- ”Erdogan som allvarlig belastning”.

141 N r 3 juli/september 2015

Men förlorade den absoluta makten gjor- ta val om man skulle ”sälja” sig för billigt i de likväl AKP och dess ledarduo, president en koalitionsuppgörelse med det fortfarande Erdogan och ”hans” premiärminister sedan klart största partiet, AKP. Avståndet mellan presidentvalet, förre statsvetarprofessorn, ut- vad respektive oppositionsparti som minst rikesrådgivaren och utrikesministern Ahmed måste kräva som koalitionsvillkor avseen- Davutoglu. Att för en person som så uppen- de substans och format och vad AKP (och bart sett sig, och presenterat sig genom al- Erdogan) till nöds kunde godta om man vil- lehanda grandiosa attribut (såsom t ex det le undvika ett riskabelt nyval var, visade det nya, omstridda värstingpresidentpalatset i sig, för stort i rådande klimat. Och åtmins- Ankara) som Turkiets styresman i åtmins- tone Erdogan torde (jfr ovan) redan direkt tone ett 10årsperspektiv, de facto och helst efter valet ha dragit slutsatsen att bland då- (genom en författningsändring) också de jure, liga alternativ så var omvalet – vad än det tvingas backa tillbaka och överväga att dela turkiska näringslivets företrädare har haft makten med ett annat parti måste ha fram- att säga om den stora koalitionens (AKP och stått som utomordentligt motbjudande, för mittenvänsterpartiet CHP) nationalekono- att inte säga otänkbart. Legitimiteten kräv- miska nödvändighet – det minst dåliga, om de dock en lång process av till synes seriösa än förstås riskabelt: vad gör vi om valresul- koalitionsförhandlingar, där Erdogans dilem- tatet från i juni i stort står sig? För ett ny- ma förstärktes av författningsbestämmelser- val innebär ändå chansen för Erdogan och na om att regeringsmakten/ministerportföl- AKP att återta grepp och initiativ, att slippa jerna i en interimistisk nyvalssituation en- dela makten över statsapparaten, att åter- ligt presidentdekret ska delas proportionellt gjuta liv i visionen om ”The new Turkey” fram till valet mellan i parlamentet represen- och att på dagordningen återföra det vilan- terade partier. Och för att undvika det sät- de men förvisso alltjämt aktuella Erdogan- tet att tappa greppet krävs en överenskom- förslaget om införande av presidentsystem melse med annat parti om parlamentariskt i stället för det existerande och traditionel- stöd för AKP som minoritetsregering, ett la parlamentariska systemet. stöd som detta parti i så fall lär ta bra be- Problemen med detta är främst tre. talt för. Författningsalternativet, att parla- Dels den nämnda författningsregeln om mentet själv fattar beslut om nyval och att att partierna ska fördela makten proportio- sittande regering (AKP) sitter kvar som ex- nellt i en interimistisk nyvalsregering – detta peditionsministär, i det fallet utan krav på för att motverka orimliga fördelar i valet för proportionell portföljfördelning, förutsätter det regerande partiet, ett problem som kan en parlamentsmajoritet som i rådande läge kringgås endast genom någon form av över- var illusorisk. Ett nyvalsbeslut är alltså ing- gångsöverenskommelse med ett annat parti. en formellt enkel sak. Och varje typ av överenskommelse med ett Under sommaren komplicerades det poli- annat parti torde bl a innebära ett ifrågasät- tiska spelet/klimatet också av polariseringens tande av Erdogans roll. Och utan egen majo- konsekvenser. Makthunger i förening med vil- ritet i parlamentet får AKP-ledningen svårt ja till ansvarstagande med anledning av den att förhindra att gamla surdegar – som de utrikespolitiska dramatiken kunde i och för starkt ifrågasatta och sedermera inhiberade sig väga tungt i oppositionspartiernas efter- domarna mot ledande militärer, häxjakten valskalkyler, men misstron var stor, liksom mot gulenisterna i statsförvaltningen, parti- risken att straffas hårt av väljarna i ett näs- politiseringen av de rättsvårdande myndig-

142 ANALYS & PERSPEKTIV heter, korruptionsåtalen mot AKP närståen- kad turism till valutatapp och investerarhe- de personer, inskränkningarna i press- och sitation, och framför allt att den utspelar sig mötesfriheten, islamiseringen av skolsyste- samtidigt med en allvarlig utrikes- och sä- met, allt sådant som AKP tidigare genom- kerhetspolitisk krisutveckling. drivit med arrogant maktspråk under mot- tot ändamålet-helgar-medlen och som ska- Den kurdiska frågan och det pat något av ett undantagstillstånd – åter- kommer på dagordningen. nya krigsutbrottet Ankara- Dels, därmed sammanhängande, finns PKK det en stor och uppenbar risk för att ny- Därmed – såsom brygga till ett avslutan- valskampanjen trots utbredd valtrötthet ef- de avsnitt om utrikesdramaturgin – hög ter de många valen 2014-15 blir om möjligt tid att nämna faktorn HDP och temat den än mer polariserande och än mer destruk- kurdiska frågan, kopplingen mellan den tiv än tidigare, detta främst eftersom ett ny- turkkurdiska och den gränsöverskridande val som framgått innebär något av make-or- pankurdiska frågan som drivit den turkis- break för AKP som dominerande parti och ka riksledningen in i ett riskfyllt spel gen- för Erdogan som hegemonen i turkisk poli- temot de kaosdrabbade grannländerna tik, en chansning som kan gå snett men bara inte får misslyckas. Syrien och Irak. Att komma in på detta – Utfallsvarianterna omfattar antingen att apropå George Friedmans tidigare citerade AKP/Erdogan lyckas nå det mål om egen tes om att ett nu skakigt Turkiet förr eller kvalificerad majoritet som man sökte men senare lär bli tvingat till att (försöka) eta- inte nådde i juni, alltså en majoritet för den blera en stabiliserande roll i Mellanöstern av Erdogan eftersträvade exekutiva presi- – är att påminnas om hur vanskligt det är dentmakten (vilket oppositionen och kan- att försöka analytiskt särskilja och särbe- ske även omvärlden skulle se som ett stort handla inrikes utrikespolitik och utrikes steg mot ett renodlat auktoritärt styre, med inrikespolitik. ovissa socio-politiska konsekvenser), eller I parlamentsvalet den 7 juni hände en att AKP visserligen inte når så långt men ”game changer” i och med att ”pro-kurdis- dock lyckas återvinna den egna majoriteten ka HDP” lyckades med det dittills omöjli- i parlamentet (en slags återgång till status ga, att för ett parti med anspråk på att re- quo ante valet 7 juni, som bl a möjliggör för presentera den ”kurdiska rörelsen” i Turkiet Erdogan att fortsätta agera de facto exekutiv med alla dess förgreningar (och grader av president, också detta med ovissa socio-po- militans) lyckas passera den 10 % spärr som litiska konsekvenser, i spannet mellan apa- militärregeringen i sin författning anno ti- ti och militans, eller ett i stort sett oföränd- digt 80-tal införde inte minst just för att ut- rat läge (eller t o m med ett ytterligare för- spärra främst pro-kurdiska röster. För den- svagat AKP,) som innebär att regeringsbild- na bedrift krävdes dels förmågan att locka ningsbekymren kvarstår, dock med en upp- fler röster till partiet än vad som normalt slitande valkampanj (och kanske oro inom brukar tillfalla renodlat pro-kurdiska par- AKP) som ytterligare belastning. tier (ca 6-7 %) och dels ett allmänpolitiskt Dels det tredje problemet, naturligtvis, och säkerhetspolitiskt klimat som gjorde det att den inrikespolitiska oron oundvikligen tänkbart att ett pro-kurdiskt parti kunde drabbar ekonomin på olika sätt, från mins- undgå den stängning och kriminaliserings-

143 N r 3 juli/september 2015 stämpling som traditionellt drabbat tidigare vis beträffande avväpning och tillbakadra- försök – med Erbakans Refah-parti (AKP:s gande för PKK:s del, trots Öcalans uppma- föregångare) som omstritt undantag på 90- ningar), att den således knappast hade en talet – alltid med PKK:s existens och verk- chans att i intakt vigör överleva det hård- samhet som motiv. nande parlamentsvalsklimatet, att den ofrån- Det nya och scenförändrande med HDP komligen drabbades negativt av den proble- i senaste parlamentsval var att partiets val- matiska utvecklingen i grannländerna och framgång hade föregåtts av en ”fredspro- att den vapenvila som ändå i allt väsentligt cess” (fler benämningar finns) mellan AKP- kunde iakttas fick svårbedömda och svår- regimen och PKK, med den fängslade leda- hanterade konsekvenser på marken i sydös- ren Öcalan som legitimerad part och med tra Turkiet, med stigande ömsesidig misstro HDP som legitimerad/tolererad förmedlande om positionsframflyttning under och i skydd länk i processen mellan Öcalan på fängelse- av vapenvilan. ön Imrali, PKK-ledningen i Quandil-bergen Uppenbart var, och är, att utveckling- i norra Irak (m fl PKK-kretsar i och utan- en i norra Syrien, också i norra Irak, med för Turkiet) och AKP-ledningen, i praktiken Kobanedramatiken och andra internationellt främst företrädd av chefen för turkiska un- uppmärksammade exempel på hjältemodigt derrättelsetjänsten MIT, den Erdogan per- kurdiskt försvar med amerikanskt under- sonligen närstående och betrodde Hakan stöd mot IS’ framryckningar, polariserade Fidan. Processen hade lett till en unik, all- stämningarna i sydöstra Turkiet och gjor- mänt uppskattad, vapenvila, i flera år, vil- de det svårare för Ankara att dels stämpla ket i sin tur hade lett till en politisk avspän- PKK som terrororganisation, dels samtidigt ning kring kurdfrågan som helhet, påspädd förhandla med dem. Och en sak till: kopp- därtill av AKP-ledningens känsla av brådska lingen mellan kurdfrågans hantering och att äntligen få på plats en lösning i kurdfrå- president Erdogans kampanj för införande gan, både med tanke på den skenande regio- av ett presidentiellt system. Bedömare trod- nala (”pankurdiska”) utvecklingen och som de länge att den hemliga processens quin- nödvändigt led i ”New Turkey”-projektet. ta essentia (därav hemlighetsmakeriet) var Öcalan tilläts förkunna genom ombud, i att få till stånd en deal direkt mellan AKP- Diarbakir på kurdiska nyårsdagen, att nu HDP/PKK om ökade kurdiska rättigheter var tiden kommen för att omvandla den fler- mot HDP:s stöd för Erdogans upphöjelse decennielånga väpnade kampen till en poli- till exekutiv president (utan ”checks and tisk kamp om ett framtida, mångkulturellt balances”). och demokratiskt Turkiet. Så blev det dock inte. I det hypotetiska Problemet med fredsprocessen var, dock, kurdiska valet (om det nu verkligen fanns att den förblev hemlig och i grunden oklar ett reellt val) mellan en etniskt pragmatisk om mål och medel (om vari en tänkbar, han- direktöverenskommelse med Erdogan/AKP terbar och någorlunda brett acceptabel kom- och alternativet, en bred och principiell ap- promiss kunde tänkas bestå), att den aldrig pell till alla förfördelade grupper i landet om förankrades hos oppositionen i parlamen- behovet av demokratisering och decentralise- tet, att den aktivt motarbetades av turkna- ring, valde HDP a) det senare, b) fick på den tionalistiska MHP, att tentativa överens- grundvalen en första framgång i president- kommelser om de ömsesidigt villkorade ste- valet (då HDP-kandidaten Demirtas rörde gen i processen inte respekterades (exempel- om i grytan rejält genom att få nära 10 %),

144 ANALYS & PERSPEKTIV c) bestämde sig för att ta risken att ställa new Turkey”-programmet, förutsatt att re- upp i parlamentsvalet som eget parti, med levant motpart alls finns i det läget. risken att helt förlora parlamentsrepresen- tation om man hamnade under 10 %-trös- Den utrikes- och keln, och d) uppträdde som tydligt opposi- säkerhetspolitiska tionsparti i valet, bl a med den uttryckliga målsättningen att förhindra Erdogans pre- dramaturgin sidentplaner. Valresultatet dryga 13 % för En av sommarens ”game changers” i Mel partiet (80 mandat i parlamentet) ger en tyd- lanöstern har varit Turkiets/AKP-ledning lig bild av att Demirtas och kompani fak- ens omdiskuterade policybeslut att dels tiskt lyckades attrahera breda vänsterkret- (mer) aktivt ingripa militärt mot IS i Syrien sar i Turkiet, däribland liberaler och tidi- (och polisiärt i Turkiet) – äntligen, suckar gare anti-kemalistiska AKP-anhängare som USA och andra i anti-IS-koalitionen, dels mer taktiskt såg en framgång för HDP (gi- därvid tillåta att USA och kanske även den vet 10 % spärren) som bästa eller enda sätt övriga koalitionen trots allt får använda att befria Turkiet från hotet om Erdogan- den turkiska Incirlik-basen, möjligen även diktatur (motsv). andra baser i turkiska sydöst, för luftan- Så där står vi nu, medio augusti – och rim- grepp på IS (och även andra jihadistgrup- ligen också i slutet av oktober. HDP:s suc- per som Al Nusra?) i Syrien, och dels sam- cé var det viktigaste skälet till att AKP och tidigt och med USA:s och Natos åtminsto- Erdogan förlorade sin hegemoni och måste, ne halvljumma införståddhet inleda luftan- efter allehanda koalitionspiruetter, riskera grepp på PKK i sydöstra Turkiet och i nor- makten i ett nytt val, ett val med uppenbar ra Irak. make-or-break karaktär, där bästa eller en- Detta innebar en markant positionsföränd- da sätt för AKP att återta majoritet, grepp ring för AKP-ledningens del efter utdragen och initiativ är att se till att HDP hamnar avvaktan, en konsekvens både av långvariga under 10 % spärren. Då hamnar nämligen och hårda förhandlingar med USA, av händ- HDP-mandaten hos det i de relevanta om- elseutvecklingen på marken särskilt i Syrien, rådena näst största partiet, AKP. Och bästa särskilt PKK-allierade PYD/YPG:s militära sätt att åstadkomma det är, eller var, som vi framgångar mot IS med amerikanskt luft- sett, att avbryta fredssamtalen/fredsproces- stöd, av Assads envisa överlevnadsförmåga sen med PKK, att i stället återuppta den tra- trots aktuella tecken på militär försvagning, ditionella militära bekämpningen av PKK i av de moderata rebellgruppernas splittring Turkiet och i norra Irak, att kallt räkna med och svaghet och den ohållbara flyktingsitu- vedergällningsattacker från PKK:s sida (hö- ationen och av interregnum-situationen på nan och ägget och ansvarsfördelningen all- hemmaplan efter parlamentsvalet, den dit- tid lika grumliga), med kända uppsving för tills förda utrikespolitikens växande impo- turknationalistiska stämningar i landet, och pularitet och HDP-faktorns tillkomst i de att straffa ut HDP som verktyg och fasad maktpolitiska kalkylerna, m m. En komplex för en terrororganisation. Detta som sätt att kompott av rätt disparata motiv. återvinna den fulla makten och sedan, med I den erdoganska eftervalsanalysen hade Erdogans och AKP:s ordning återförsäkrad, strategivalfrågorna väsentligen kokat ner se vad som kan göras inom ramen för ”The till vägvalet mellan att antingen vädja till

145 N r 3 juli/september 2015 de turknationalistiska rösterna genom att på aktiv roll i kriget mot IS i Syrien torde man nytt isolera Öcalan, frysa ut HDP, ta törn i Washington vara fortsatt bekymrad över militärt mot PKK (och riskera imageförlus- att Ankara så tydligt (såsom läget var me- ter i väst) och riskera en kanske långvarig dio augusti i varje fall) ändå prioriterade och destruktiv spiral av action-reaction och krigsinsatserna mot PKK, vars systerparti i i varje fall tills vidare frysa hela fredspro- norra Syrien, PYD med YPG som väpnad cesskonceptet, eller söka samordning med gren, utgör USA:s viktigaste militära alliera- vänstermittenpartiet CHP, parlamentets näst de i Syrien, resulterande ur amerikansk syn- största parti i en stor reformkoalition, för punkt i ett tveksamt turkiskt nettotillskott i stabilitetens och ekonomins skull, och full- Syrien (trots tillgången till Incirlik m fl ba- följa samarbetet med HDP i ett fullföljande ser) och ett bakslag för fred och stabilitet i av fredsprocessen med PKK. Man valde det det allierade Turkiet. förra, sedan man bl a konstaterat att PKK Men om sändebudet McGurk, tidigare ci- inte var villigt att säga farväl till vapnen ut- terad, har det minsta rätt när han säger att an bindande och trovärdiga garantier om ”we [the US] really can’t succeed against Daesh adekvata motprestationer enligt den hem- without Turkey” så inser man att USA i det- ligstämplade fredsprocessens kurdiska krav- ta läge hade intresse av att utåt kommuni- lista. Behovet av att tillförsäkra sig USA:s cera att man prioriterade Turkiet-relationen och Natos stöd för, eller införståddhet i ett och alliansgemenskapen, även om viss be- återupptagande av militära operationer mot svikelse kan ha lägrat sig över en och annan PKK i Irak och militära och polisiära insatser kurdisk aktör, särskilt PYD. mot PKK inne i Turkiet kunde i det spända Ovissheten i Turkiet beträffande både eftervalsläget ”tillgodoses” genom eftergif- PKK:s och IS’ vilja och förmåga att reta- ter, ännu oskarpa i konturerna, till de ame- liera inne i Turkiet är nu stor. Beträffande rikanska kraven rörande kampen mot IS. PKK sägs i turkiska analyser att man i nor- En flerårig period av jämförelsevis fredliga ra Irak förfogar över ca 10 000 man ännu förhållanden i Turkiet hade därmed brutits, tillbakahållen, vältränad och välbeväpnad och den stora frågan nu är om fortsatt kon- trupp, medan det inne i Turkiet mer hand- flikteskalering eller konfliktdämpning ska lar om lättbeväpnade miliser som under va- känneteckna närmaste månader, parallellt penvilan kunnat etablera närvaro och infly- med den inre turkiska politiska krisen. Här tande (och t o m viss illegal myndighetsut- finns oro att hysa. övning) på landsbygden och i småstäder- Riskerna för fortsatt konflikteskalerings- na. Därtill kommer en militant och svår- dynamik ligger, förutom i Turkiets inneva- styrd yngre generation av PKK:are. I detta rande politiska svaghetstillstånd efter juni- ligger ett antal indikationer på att rent mi- valet (och dess förhistoria av polarisering) litärt maktspråk från Ankaras (AKP- och och den turk-kurdiska frågans kris, i de svår- militärledningens) sida i det nya läget tor- bedömda konsekvenserna av två parallella, de vara lika lite fruktbärande som alla tidi- asymmetriska krig (tre om man inräknar den gare försök att militärt besegra, eller kväsa, bisarra ultravänstergrupperingen DHKP-C PKK, samtidigt som det är svårt att se hur och liknande revolutionärer med oklar ope- en förhandlingsprocess skulle kunna åter- rativ koppling till de båda andra motparterna, upptas efter sommarens katastrofala bak- PKK respektive IS). Lättad över att Turkiet slag. Möjligen har utvecklingen nu skenat till sist gav efter för trycket och medgav en därhän att det krävs någon form av seriös

146 ANALYS & PERSPEKTIV intervention av tredje part (USA?) för att ra en enkel sak för Turkiet att ta steget fullt bromsa och vända. ut och solidarisera sig med anti-IS kampen. I varje fall innebär konflikteskaleringen Turkiets geografiska läge och demografi ger att pro-kurdiska HDP nu kläms hårt mel- vid handen en helt annan sårbarhets- och in- lan sköldarna, PKK och AKP, i en balans- tresseprofil än övriga allierade. Men icke de- akt som kan få ett stort inflytande i ett ny- sto mindre har Turkiet nu alltså, mitt i den val: ta avstånd från PKK:s våldsmetoder och politiska röran på hemmaplan, bestämt sig etablera respekt som parlamentariskt parti, för att med USA ta strid (om än alltså tills och undgå AKP:s stimatisering som terror- vidare med tydlig begränsning för egen mi- sympatisör – men tappa PKK:s förtroende litäroperativ del) mot IS i Syrien och med som den kurdiska rörelsens legala röst, el- USA:s och Natos bekymrade införståddhet ler fortsätta vara otydlig på den punkten för ta strid mot PKK företrädesvis i norra Irak, att förbli relevant part i den kurdiska frå- med tilläggskomplikationen att turkiska gans lösning och utsätta sig för den turkna- PKK är nära lierat med syriska PYD som tionalistiska vredens hela arsenal. samverkar med USA, samtidigt som Turkiet Återhållsamheten åtminstone initialt i den tycks ha fått gehör från USA för sitt krav parallella krigföringen mot IS i Syrien får å på att upprätta någon form av skyddszon i andra sidan ses mot bakgrunden av att AKP- norra Syrien. I den konstruktiva ambiguite- ledningen hela tiden prioriterat strävan att tens namn benämns den tänkta zonen stund- störta Assad i Damaskus, att det under en tals som ”ISIL-free zone” medan turkarna längre tid funnits en offentlig och officiell snarare kan vilja presentera området (mel- oklarhet huruvida Ankara just därför dis- lan två kurdiska kantoner) som en ”Assad- kret stött eller i varje fall tolererat IS (och och PYD/YPG-free zone”. andra islamistiska anti-Assad grupper som Al-Nusra) och inflödet i Syrien av tillresan- Postludium de jihadister, att man i Ankara egentligen är, eller var, mer strategiskt bekymrad över kur- I nu förestående nyvalskampanj, som allt- diska PKK-systern PYD/YPG:s USA-stödda så knappast kan undgå att bli en utomor- framgångar i norra Syrien än IS-hotet, att dentligt problematisk för att inte säga de- det inom det sunni-muslimska Turkiet finns struktiv huggsexa med högst ovisst utfall, åtskilliga IS-sympatisörer – och rekryter, f ö har utrikespolitiken klivit fram som ett av även bland kurderna, att det inne i Turkiet de ledande tvisteämnena. anses finnas ett okänt antal IS-celler med Medan turknationalistiska MHP välkom- uppgift främst att hantera tillresandelogis- nat de hårda tagen mot PKK och i själva ver- tiken men med befarad kapacitet att före- ket ställde fredsprocessens avbrytande (nu ta spektakulära terrordåd, att Turkiet nu- en fullbordad realitet till följd av händelse- mera tvingats inhysa i storleken två miljo- utvecklingen) som ett absolut villkor för en ner flyktingar från krigen i Syrien och Irak högst eventuell koalitionsöverenskommel- och att dessa förutom den socio-ekonomis- se med AKP har det största oppositionspar- ka bördan även utgör en säkerhetsrisk med tiet CHP, med väntat stöd från pro-kurdiska IS-stämpel. HDP, i stället som koalitionsvillkor ställt en Turkiet har länge vädjat, till USA och totalrevision av den av AKP förda, sunni-ak- andra, om förståelse för att det givet alla des- tivistiska utrikespolitiken. CHP och många sa att-satser (fler finns säkert) inte kan -va andra har kritiserat AKP för en halsstarrig

147 N r 3 juli/september 2015 och våghalsig Syrien-politik präglad av en och Muslimska Brödraskapet) i en sunnii- ensidig fixering vid målet att störta Assad- slamskt grundad front mot shia-iranska fruk- regimen, och man har framhållit det orim- tade hegemonianspråk i regionen? liga i att Turkiet manövrerat sig in i ett läge Vad sedan, slutligen, gäller Rysslandspoli där man, som George Friedman framhöll i tiken så framtonar en bild av komplexa in- citatet inledningsvis, har problematiska re- tressen och svåra avvägningar för Nato- lationer med i stort sett alla grannar i regi- medlemmen Turkiets del. I vågskålarna lig- onen och i väst, Armenien, Egypten, Israel, ger å ena sidan främst Turkiets importbe- Syrien, Iran, Irak, Saudiarabien m fl, det- roende av rysk gas, det ryska ansvaret för ta i kontrast mot klassisk turkisk pragma- den turkiska kärnkraftsutbyggnaden och det tisk diplomatisk försiktighet och strävan till ömsesidiga intresset av Turkiet som transit- normala diplomatiska kontakter åt alla håll. land för rysk petroleumtransport till de eu- I denna kritik ligger en skepsis mot AKP:s ropeiska marknaderna (”Turkish Stream”- förda utrikespolitiks sunni-ideologiska (och projektet m m), å andra sidan alla frågor ”neo-osmanska”) inspirationsgrund, bott- om hur Turkiet som Svarta havsmakt och nande inte minst i en total och fatal miss- ägare av utloppen till Medelhavet, och som bedömning från Erdogan-Davutoglus si- part till 1936 års Montreux-deklaration – da av arabvårens överlevnadschanser och som lojal Nato-medlem och USA-allierad – Muslimska Brödraskapets roll i ett omvand- ska hantera den ökade/ökande spänningen lat Mellanöstern. också i Svarta havet till följd av Krim- och Även inom AKP, som från förre presi- Ukraina-kriserna. Här finns eskalations- denten Abdullah Gul, har röster höjts för risker och känsligheter (exemplifierat av att det nu är hög tid för Turkiet, oavsett re- Turkiets ovilja att delta i Natos sanktions- gering, att anpassa sig till utvecklingen i re- politik) som kräver ledningslegitimitet och gionen och till faktiska turkiska säkerhets- konsensuskultur i Turkiet. politiska intressen, däribland förankringen Problemet är alltså att just detta väsentli- i Nato-alliansen och i en reaktiverad med- lemskapsprocess med EU. Möjligen kan en gen saknas i Turkiet till följd av den polarise- sådan kurskorrigering underlättas dels av un- ring som uppstått och den politiska osäker- der sommaren inrapporterade framsteg mot het som skapats av den händelseutveckling islossning i den frusna Cypern-konflikten, som här ovan beskrivits. Paradoxen blir att dels av vissa tecken på förnyad diploma- den yttre händelseutvecklingen snarast yt- tisk rörelse på bred front vad gäller Syrien. terligare framhäver Turkiets strategiska be- Turkiets Iran-politik efter det nukleära av- tydelse (för USA och väst, i regionen, och talet mellan Iran och P5 plus Tyskland (och gentemot Putins Ryssland), samtidigt som den tentativa överenskommelsen med USA Turkiets inre konvulsioner och sprickbild- om kampen mot IS) kan här ge en fingervis- ningar underminerar landets reella möjlig- ning om eventuell utrikespolitisk förnyelse: heter att leva upp till betydelsen. Systemet partnerskap grundat bl. a i det energifattiga Turkiet försvagar aktören Turkiet. För att Turkiets behov av import av iransk gas och återigen åberopa George Friedman i det inle- en insikt om Irans betydelse för Iraks och dande citatet: Turkiet, tillsammans med öv- Syriens stabilisering och i kampen mot IS, riga regionala stormakter, främst Iran och eller partnerskap snarare med Saudiarabien Saudiarabien, måste förr eller senare vara (trots oenigheten i synen på Al-Sisis Egypten berett att fylla det vakuum som skapas ef-

148 ANALYS & PERSPEKTIV ter ett tillbakadragande USA, ”but Turkey ur spel om nyvalsprocessen urartar och/el- is not ready to fill that vacuum”. ler om valresultatet åter blir till synes omöj- För detta krävs att Turkiet hittar en ny ba- ligt att hantera. lans, en i vår tid och i detta land fungeran- Och en trängd AKP-ledning – nu med en de balans mellan ekonomi och politik, mel- parlamentsmajoritet mot sig och med for- lan sekularism och islamism, mellan liberal mell ställning efter valet som expeditions- demokrati och rättsstat och å andra sidan ministär, och med ett absolut behov av att för utveckling och internationellt inflytande återta den oinskränkta makten även om det nödvändig politisk och samhällelig stabili- kräver bondeoffer genom att sänka pro-kur- tet, mellan väst och öst. Så i ett något vidare diska HDP och detta genom att hålla kon- perspektiv handlar den nu uppseglade krisen fliktgrytan kokande gentemot PKK, och må- om huruvida AKP/Erdogan-regimen/epoken hända med stigande oro inom de egna leden i hegelianska termer ska betraktas som (den – åtnjuter nu en interimsregerings begränsa- slutliga) ”syntesen” efter de osmanska och de legitimitet i sitt utrikespolitiska besluts- kemalist-republikanska erorna, eller mer be- fattande. Demokratin skadas i den utsträck- gränsat som ”antitesen” till kemalismen, att ning Erdogan och kompani frestas till åtgär- följas en kommande ”syntes”, när ny balans, der (”ändamålet helgar medlem”) som inne- stabilitet och legitimitet uppnåtts. Men inte bär att hoppa bock över parlamentsmajori- heller där och då, om någonsin, lär ju his- teten och runda allehanda konstitutionella torien ta slut – har vi lärt oss. hörn och ytterligare förstärka bilden av ett Så här ser det ut när sista hand läggs vid de facto undantagstillstånd i landet. President denna text. Per slutet av oktober har det Erdogans agerande, i valkampanjen och på tillkommit mycket, en del svar på de frågor utrikesscenen, anger tonen. som denna text utmynnar i -däribland be- Hans vägval är i hög grad Turkiets. Det he- träffande nyvalets när, var, hur, och varför ter nu att behovet av nyval, AKP-återtagande och beträffande det inrikespolitiska spelet av den odelade makten och införande, på om den turkiska utrikespolitiken i en regi- ett eller annat sätt, av ett exekutivt presi- on i kaos- har erhållits, men också nya frå- dentstyre i själva verket bevisats av osäker- getecken. Men den övergripande problema- hetsläget efter valet, av de röda ekonomis- tiken förblir långsiktig. ka siffrorna och av fredsprocessens sam- Nu närmast förestår, oavsett och utöver manbrott, i en logiskt aningen uppochner- nyvalsfrågorna, månader eller mer av alle- vänd nyvalsberättelse avsedd att uppelda de handa hot och risker som motiverar storm- trogna och om möjligt skrämma de otrog- varning. I bästa fall visar sig IS-hotet i Turkiet na till underkastelse. överdrivet, i bästa fall går det trots allt att relativt snart hejda och vända konflikten Några avslutande reflexioner: mellan Ankara och PKK, i bästa fall klarar den turkiska demokratin den aktuella postludium anstormningen mot flera av demokratins Alldeles inpå den författningsstadgade dead och stabilitetens grundvalar. Men i de vär- linen 23 augusti då regeringsfrågan/nyvals re och värsta fallen hotar en allvarlig kris- frågan skulle avgöras, parlamentariskt el- utveckling genom ett olycksaligt samspel ler genom presidentdekret, tränger sig be- mellan yttre och inre faktorer. Det turkiska hovet av ett tillägg på. Det gäller en as politiska systemets funktionssätt kan sättas pekt på problematiken här ovan som utgör

149 N r 3 juli/september 2015 en slags röd tråd i fråga om balansgång folkets, eller folkmajoritetens, stöd uppam- en mellan liberal demokrati och auktoritär mas genom medveten polarisering, ett hero- styrning, mellan sekularism och islamism, iserande ”vi” mot ”dom”, och ”dom” kan mellan stabilitet och krisatmosfär. då vara både den andra befolkningshalv- En politik för att ”uppelda de trogna och an och allehanda utländska konspiratörer, om möjligt skrämma de otrogna till under- och makten i detta stärks av den legitimitet kastelse” riskerar som vi vet att i stället bli som också internationellt tillmäts den som en politik som mobiliserar motståndskraf- vunnit i fria och rättvisa val. Men då gäller ter. Arabvåren och liknande händelser i his- det också att verkligen vinna val, fortsätta torien handlade ju om den svårdefinierade vinna val under lång tid. Utan detta rekvisit och analytiskt svårbegripliga brytpunkten uppstår efter ett val en svårbemästrad situa- då förtryck och skrämseltaktik i stället för tion där ”hegemonen” (i detta fall AKP och att fortsätta verka passiviserande, apatise- Erdogan), som efter lång tid i ohotat bo kun- rande, självcensurerande, m m, plötsligt – nat koppla styrgrepp på stat och samhälle kanske till följd av att förtrycket drivits för och framtvingat en samhällelig anpassning långt, och/eller till följd av någon form av till denna realitet, plötsligt står utan den le- tändande gnista – börjar verka politiserande gitimitetsgrund som åberopats till försvar och motståndsmobiliserande. Brytpunkten för den expansiva maktutövningen. aktualiserar den auktoritäre ledarens eller Efter AKP:s valtriumf 2011 då man vann regimens klassiska dilemma: hur kalibre- nära 50 % och fick egen majoritet i parla- ra förtrycket för maximal skrämselaffekt mentet stod AKP och Erdogan i zenit, en do- och minimal upprorsrisk? Hur hantera ba- minans stärkt också av Turkiets ekonomis- lansen mellan legitimitet och repression? ka framgångar. Oppositionen, representerad Ju mindre legitimitet desto större behov för av de båda kvarvarande partierna från förr, despoten av repression som minskar legiti- CHP och MHP, förföll i defaitistiskt grubbel, miteten, o s v i en notorisk ond cirkel som, och allmänheten underhölls med politiska brukar vi hävda, endast den liberala demo- berättelser om AKP:s långsiktiga hegemoni kratin kan sägas undgå. Allt detta är för- och storartade visioner i ett 2023-perspektiv, stås en annan, längre, historia i statsveten- den turkiska republikens 100-årsdag. Men, skapens mittfåra. som nämnts, därefter har stora förändringar Men tillämpat, i relevanta avseenden, på inträffat: Gezi Park-revolten (ungdomsrevol- Turkiet: AKP-regimen och ledaren Erdogan ten som Erdogan valde att slå ner med brutalt har under senare år tydligt fjärmat sig från polisiärt våld), konflikten med gulenisterna, den liberala demokratins riktlinjer genom korruptionsanklagelserna, oron kring Syrien- att ganska hårdhänt tillskansa sig makten händelserna, o s v, händelser som samman- över de institutioner som i en liberal demo- tagna innebar en erosion av team Erdogans krati förutsätts behövas för att tillhandahål- legitimitet och aura av permanent oövervin- la ”checks and balances”(oberoende medier, nerlighet. I lokal- och presidentvalen förra oberoende rättsvårdande myndigheter, ett året lyckades team Erdogan trots detta hålla fritt näringsliv m m), och begreppet ”ma- ställningarna, men i det vägvalsmässigt av- joritarianism” har skapats för att etikettera görande parlamentsvalet i juni i år höll det en regim som hävdar absolut makt så länge inte längre. Oövervinnerlighetsmagin hade man har stöd av en majoritet, av ”folkets brutits. Utan parlamentsmajoritet, med al- röst” som Erdogan brukar tala om. Detta la politiska risker för bakslag och voterings-

150 ANALYS & PERSPEKTIV förluster som det innebär, men med statsap- håller emot. På samma sätt inom politiken: parat och andra samhällsinstitutioner fort- ”Authoritarianism” kan i den turkiska poli- satt i interimsregeringens händer, uppstår tiska kulturen knappast bli drakonisk des- för AKP:s och Erdogans del en mängd frå- poti av traditionell arabisk Mellanöstern- gor, varav ett flertal berördes i de futila ko- variant. Det hindras av de kriterier för legi- alitionsförhandlingarna före deadlinen den timitet som omhuldas av åtminstone hälf- 23 augusti. ten av landets växande och unga befolk- Allt detta säger mycket om vad som står ning. Och det krävs som sagt förmåga att på spel i nyvalet den 1 november. Ett valre- (återkommande) vinna val, val som natio- sultat med i stort sett oförändrat läge jäm- nellt och internationellt uppfattas som fria fört med 7 juni (vilket sensommarens opi- och rättvisa. Till bilden hör förstås också nionsundersökningar indikerar) innebär att Nato-medlemskapet och EU-kandidaturen. ingenting av detta har lösts och att AKP:s I dessa förhållanden finns inbyggda spärrar och Erdogans vingklippthet bekräftas. Det mot en mycket dramatisk utveckling. Men handlar då, också, om att alla de turkiska det belyser också den aktuella situationens byråkrater, affärsmän, akademiker, journa- karaktär av vägval. Valvinnandet, om alls lister m m som tidigare definierade sin roll längre möjligt, kräver alltmer av demago- och framtid som kuggar i AKP/Erdogans tur- gisk mobilisering av den befolkningsdel som kiska entreprenad (om än med varierande stöder regimen, vilket kostar alltmer legiti- entusiasm), som hukat och undrat och för- mitet i den övriga befolkningsdelens ögon. sökt fastställa vart vindarna blåser under de Och på så sätt kommer man närmare den senaste turbulenta åren, nu inför valet har känsliga brytpunkten. att bestämma sig vart man hör och vad man Gezi Park-”revolten” sommaren 2013 ex- egentligen anser: omnipotensmagin bruten emplifierar detta. En lokal miljövårdsfråga eller AKP, och Erdogan, fortsatt i styrhytten? blev den tändande gnistan som startade en Hur ska legitimiteten definieras, och vad är nationsövergripande brand i miljonklassen, bäst för ekonomin, för Turkiet? Är trenden en protest i hög grad riktad mot dåvarande i stort att alla AKP:s maktspråk och avsteg premiärminister Erdogan personligen och från den liberala demokratin nu ska rivas främst dennes auktoritära framtoning och upp och rullas tillbaka, eller permanentas återkommande uttalanden och åtgärder som i ett fullbordat normaltillstånd (”The new syntes hota den unga generationens livsstils- Turkey”)? Är en delning av Turkiet i två mot- frihetsideal. I stället för att följa råden från stående hälfter till följd av senare års sten- mer liberalt sinnade AKP-ledare att söka gå hårda polarisering ett fullbordat, irrepara- protestvågen till mötes i dialogformat valde belt faktum? I allt detta ligger den kurdis- den trängde Erdogan att svara med massivt ka frågan och skaver som en sten, en av fle- polisiärt våld med bl a flera dödsoffer (samtli- ra, i nationsbyggandets sko. Och frågan är ga symptomatiskt nog tillhörande alevi-mino- som sagt vad som historiskt sett är antites riteten) som följd. Så revolten den heta som- respektive syntes. maren 2013 kvästes i blod, åtföljt av uppföl- Islamism i Turkiet betyder inte ytter- jande massarresteringar och andra tvångsåt- kantsvarianter inom Sunni som wahabism gärder. Resultatet blev en accelererad pola- eller salafism, även om också sådant finns i risering: Erdogan-anhängarna samlades till huvudfårans marginal. Men i Turkiet finns massiva motdemonstrationer, i chock över också miljoner alevi som balanserar och de AKP-landvinningar som tycktes plötsligt

151 N r 3 juli/september 2015 hotade, för den andra, sekulära, Erdogan- Omnämnandet av denna snabba och rätt fientliga sidan chock över polisvåldet men dramatiska händelseutveckling påminner oss samtidigt frihetsberusning, så länge det va- om de extraordinära förhållanden som ack- rade. Många har berättat om hur Gezi Park umulerats under dessa år och som nu inför visserligen brutalt slogs ner (med regimlegi- nyvalet, eller omvalet, skapat en situation timitetsförlust som följd) men ändå var som av att mycket står på spel, av att kompro- en väckarklocka: protest och motstånd mot miss, försoning och samsyn blivit en brist- AKP-enväldet tycktes åter möjligt, efter år vara och av stor diskrepans mellan det oför- av apati, och anpassning. blommerade maktspråket, stött på princi- Och sedan, korta månader därefter, följ- pen om ”majoritarianism”, och det politis- de korruptionsskandalen som tydligt skaka- ka motståndets liberala konstitutionalism, de Erdogan och kompani och föranledde yt- alltså något av ett undantagstillstånd vars terligare repressionsåtgärder, nu riktade mot karaktär och varaktighet, och de facto legi- den tidigare AKP-allierade Gulenrörelsen. timitet, nu ska upp till avgörande den 1 no- Därpå, i mars 2014, följde de lokalval som vember. Om avgörande är rätt ord. Det kom- allmänt uppfattades som en indikativ folk- mer med säkerhet att ta rätt lång tid, för- omröstning om Erdogans roll. Erdogan och modligen ytterligare ett antal val, att hitta AKP lyckades mot mångens förmodan hål- en ny balans i landet, ett läge där maktut- la ställningarna varefter Erdogan, stärkt av övning grundas på legitimitet och inte för- att ha ridit ut stormen, valde att inrikta sig utsätter ständigt överlagrat maktmissbruk – på att konkurrera ut kollega Abdullah Gul och överbefolkade fängelser. i det presidentval, Turkiets första, som när- En valkampanj med dessa förutsättningar mast förestod. Och därefter, med allas po- kombinerad med de två parallella och ytterst litiska ögon nu inriktade mot det slutliga ovissa och svåravslutade krig som sittande, vägvalet, parlamentsvalet den 7 juni, valde försvagade regering nu valt att föra, mot IS Erdogan att trotsa författningsinskränkning- och PKK, ser ut som ett recept för skakiga arna och i valkampanjen agera som de fac- månader framöver. Den som har förmånen to exekutiv, politisk president med uttryck- att få leva ett tag till får se. lig ambition att mobilisera stöd för sin strä- van att omvandla de facto till de jure. Och under denna period av hårdnande politisk strid kröp Syrien- och Irakkriserna därtill Författaren är ambassadör, fil dr, och leda- allt närmare. mot av KKrVA.

152 ANALYS & PERSPEKTIV Kraftsamling: en doktrinär kvantitativ sanning av Nicklas Folmerz

Résumé The fundamental principle of tactics is an overriding principle in the Swedish Defence Forces doctrine, and was also one of the prerequisites for success in the Allied campaign in Italy 1943–44. The Allied Forces showed a tendency to use the principle of concentration of force with a focus on quantitative force, while the Germans were forced to adopt a more qualitative approach to the principle of concentration of force. The analysis of these historical events can contribute to the Swedish Armed Forces development of the principle of concentration of force. The article focuses on examining critically the concept of concentration of force and its interpretation, from both a quantitative and qualitative perspective. The main argument is that the Swedish Armed Forces, in essence, has a quantitative approach to the principle of concentration of force. The article argues that the principle needs to be under- stood by a larger element of conceptual and moral factors rather than physical factors, in order to develop warfare capability in the future.

taktikens grunder är en genomgående både kvantitativt och kvalitativt perspektiv. princip i den svenska Försvarsmaktens Det huvudsakliga argumentet är att svensk doktriner. De består av ett antal principer, försvarsmakt, i huvudsak, har ett kvantita- och principen om kraftsamling utgör en av tivt förhållningssätt till principen om kraft- dess mest centrala beståndsdelar. Genom samling. Principen om kraftsamling måste att analysera de allierades fälttåg i Italien förstås med ett större inslag av konceptuel- 1943–44 kan vi identifiera vissa konstan- la och moraliska faktorer, snarare än fysis- ter och använda dem för att analysera da- ka faktorer, för att utveckla krigföringsför- gens krigföringsförmåga och behovet av att mågan i framtiden. Även precisionen i fram- utveckla vissa principer och begrepp. De tidens principer och begrepp måste öka för allierade visade en förmåga till kraftsam- att de ska kunna omsättas i praktiken och ling med fokus på kvantitativ kraft, med- få ökad effekt. Artikeln avslutas med någ- an tyskarna tvingades till att anta ett mer ra reflektioner kring behovet av fördjupad kvalitativt förhållningssätt till kraftsam- bearbetning och analys. Att undersöka fle- ling. Analysen av dessa historiska händel- ra av de principer och begrepp som utgör ser bidrar till hur Försvarsmakten ska kun- grunderna i Försvarsmaktens doktriner med na utveckla principen om kraftsamling för ett kritiskt förhållningssätt. Genom att läsa att taktikens grunder ska kunna tillämpas doktrinerna och ifrågasätta deras innehåll mer effektivt. kan man på sikt utveckla Försvarmakten Artikeln fokuserar på att kritiskt granska och dess sätt att förhålla sig till doktriner begreppet kraftsamling och dess tolkning, ur och reglementen.

153 N r 3 juli/september 2015

För att vi ska förstå nuet måste historien och överraskning som i sig kan förknip- studeras och jämföras med dagens verklig- pas med risktagning. Dessa principer bil- het. Idag nyttjar Försvarsmakten sina dokt- dar tillsammans lokal överlägsenhet och riner, och till viss del även sina reglementen, benämns som taktikens grunder. Detta be- för att spegla nuet och beskriva hur strate- skrivs i AR-T enligt figur1 . gisk, operativ och taktisk verksamhet ska in- Under de allierades invasion av Italien rikta sina mål och medel. Doktrinerna ska bedrev de, i huvudsak, ett utnötningskrig.3 även vara inriktande och utbildande, vilket De nyttjade principerna om kraftsamling återspeglar en strävan efter att vara framåt- och lokal överlägsenhet med, framför allt blickande. För en kritisk granskning av des- kvantitativa metoder. Tyskarna oftast i nu- sa doktriner och reglementen kan historiska merärt underläge och tvingades till att defi- händelser användas som ett sätt att skapa niera begreppen utifrån mer kvalitativa ter- perspektiv. I denna artikel görs en jämföran- mer. Mot bakgrund av detta bör svensk för- de studie mellan ett nationellt fiktiv scenario svarsmakt utveckla sin krigföringsförmåga och motsvarande historisk händelseutveck- i mer kvalitativa termer, snarare än kvanti- ling under de allierades invasion av Italien. tativa för att mer framgångsrikt, kunna på- Den bakomliggande frågeställningen är hur verka en framtida motståndare i ett natio- Försvarsmakten ska utveckla principen om nellt scenario. Denna framtidsbild kan, ut- kraftsamling för att taktikens grunder ska an att bli allt för detaljerad, jämföras med kunna tillämpas i framtiden. de allierades landstigning på Sicilien och därifrån deras fortsatta operation på det Taktikens grunder som Italienska fastlandet. Scenariot kan i korthet princip beskrivas som en fiktiv motståndares landstigning på Gotland och efter styrketillväxt Taktikens grunder är en genomgående prin- dess fortsatta operation mot svenskt fast- cip i Försvarsmaktens doktriner och var land och Mälardalen. även en av förutsättningarna för framgång Mot bakgrund av ett sådant scena- 1943–44. Att kunna nyttja sina styrkor i rio, och fältövningar genomförda vid rätt tid och rum är enligt Arméreglemente Försvarshögskolan under våren 2015, kan Taktik (AR-T) grunden för att kunna skapa handlingsfrihet.1 Handlingsfrihet gene- det argumenteras för att våra doktriner har rerar i sin tur möjlighet till kraftsamling fastnat i en förlegad definition av begreppet kraftsamling. Det ses i huvudsak som en kvantitativ storhet, och bör därför omdefi- nieras eller förtydligas för att taktikens grunder ska kunna tillämpas. Argumentationen avgränsas till att behandla begreppet kraftsamling inom taktikens grunder. Vid beskrivningen av hur kraftsamling framställs har en avgränsning gjorts till Militärstrategisk doktrin (MSD), Operativ Figur 1. Principbild som beskriver taktikens grun- doktrin (OPD) och Arméreglemente Taktik der samt sambandet mellan de ingående principerna och deras koppling till den lokala överläg- (AR-T, benämns doktrin när den behandlas senheten.2 som grupp med MSD och OPD).

154 ANALYS & PERSPEKTIV

Vid foten av Ryssbergen under en fält- Dessa fakta i kombination med att USA övning utanför Nyköping ger brigadgene- hade kommit in i kriget relativt sent, och ral Stefan Andersson, armétaktiskchef, si- inte lidit några större förluster, samt att dess na sammanfattande intryck. Han tar upp fy- krigsindustri gick på högvarv, ledde till en ra av krigföringens principer: målsättning- mer direkt strategi som kan jämföras med ar, kraftsamling, överraskning och hand- ett slags medvetet utnötningskrig.7 Inträdet lingsfrihet. Alla dessa ingår i principen om påkrigsscenen påverkade valet av strategi. taktikens grunder, och är de viktigaste och Britterna hade inte alls samma utgångsläge mest fundamentala för att kunna nå syftet efter att ha varit involverade i kriget i över med fältövningen: att få en ökad kunskap tre år med betydande förluster. och förståelse för hur de olika stridskraf- USA:s engagemang gav de allierade hu- terna och operativa koncept kan utvecklas, mankapital och krigsindustriell kapacitet och sedan användas vid genomförandet av att genomföra ett utnötningskrig i Italien. en gemensam operation. Men vad var inne- Utnötningskriget kan ses som ett krig som börden av slutorden? Hur ska vi förstå prin- förs med industriella metoder där centrum ciperna i allmänhet, och principen om kraft- ligger i den kumulativa effekten av human- samling i synnerhet? kapital, överlägsen eldkraft och materiell Enligt taktikens grunder är lokal över- styrka.8 Att krigslyckan i Italien tippade lägsenhet en förutsättning för att man ska över till de allierades fördel berodde främst nå sina målsättningar och är resultatet av på numerär överlägsenhet.9 principerna om kraftsamling, överraskning Under kriget i Italien visar de allierade en och handlingsfrihet. En bibehållen eller ska- häpnadsväckande förmåga till kraftsamling pad handlingsfrihet med förband och resur- med fokus på kvantitativ kraft. Istället för att ser resulterar i möjligheten att kunna kraft- 4 kringgå hårt försvarad terräng eller att anfal- samla. Taktikens grunder består således av la direkt ur etablerade brohuvuden, för att ett antal principer och vi ska i fortsättning- ta initiativ och nå snabba avgöranden, nåd- en avgränsa resonemanget till principen om de man dyrköpta segrar genom frontalan- kraftsamling, för att öka förståelsen av just fall till priset av stora förluster i människoliv den principen i taktikens grunder. och materiel. Exempel på detta är de hejd- lösa anfallen upp mot höjderna vid Monte En historisk jämförelse Lungo i slutet av 1943, och Monte Cassino i Under de allierades invasion av Italien fö- februari till maj 1944. Ett annat exempel är rekommer det ett flertal exempel på kraft- de allierades defensiva väntan under land- samling på olika ledningsnivåer. Man kan stigningen vid Anzio. Efter att ha etablerat genomgående identifiera två huvudsakliga ett brohuvud i januari 1944, och mött ett mönster. De allierade hade ett kvantitativt hårt motstånd, väntade de i tre månader för övertag på i genomsnitt approximativt 3:1 att möjliggöra en styrketillväxt och skapa under hela invasionen. I vissa fall så myck- förutsättningar för den fortsatta operatio- et som 6:1.5 Tyskarna hade ett överläge i nen. Detta gav tyskarna tid till förberedel- mer kvalitativa termer såsom moral, led- ser och truppförstärkningar, vilket i sin tur ning och utbildning.6 Det senare av dessa ledde till välorganiserat och väl förövat för- mönster jämnade ut de kvantitativa skill- svar från tysk sida. Denna oförmåga att ta naderna mellan de allierade och tyskarna. initiativ, och ta de risker detta kräver, med-

155 N r 3 juli/september 2015 förde stora allierade förluster när väl ope- när exempelvis en armé är så liten att den rationen påbörjades.10 kan utplånas under en enda operation.

Trender och konstanter Doktrinär grund med Sett ur detta historiska perspektiv kan prin- kvantitativt fokus cipen om kraftsamling och även taktikens Kraftsamling kan både framställas som ett grunder ses som konstanter. De är tidlösa begrepp och en princip ingående i beskriv- i den bemärkelsen att de var gällande förr ningen av taktikens grunder (se figur 1). och fortfarande är gällande. Principen om Det som inte framgår av Försvarsmaktens kraftsamling och övriga av krigföringens doktriner är hur vi ska förhålla oss till prin- grundprinciper har sitt ursprung så långt ciper av denna natur. ska principerna som tillbaka som till Sun Zis verk om krigskon- ingår i taktikens grunder ses som regelverk 11 sten (ca 500 f Kr). Påståendet att detta eller som riktlinjer? Eller ska de rent av ut- är konstant är dock inte oemotsagt. Det göra ett analysinstrument för att kunna finns flertalet militärteoretiker som hävdar studera och analysera historiska händel- att det inte går att fastställa några tidlösa ser såsom kampanjen i Italien 1943–44? principer, då de anser att omständigheter- Härom råder det naturligtvis delade mena i krig varierar så mycket att detta blir ningar. Det som är beklagligt är att dok- en omöjlighet. Det finns de som hävdar att trinerna inte definierar hur vi ska förhålla även Sun Zi är en av dem, då han sade att oss till principerna. Om de ska ses som reg- det inte finns några fasta regler för fram- ler så ska de följas i praktiken, men om de 12 gång i krigföring. I denna granskning ses som riktlinjer antar de en annan nyans. från tidsepoken 1943 fram till i dag är det Då bör principerna snarast ses som olika dock inte felaktigt att påstå att principen aspekter på krigföring och då kan princi- om kraftsamling är konstant. Den brittiske perna få en mjukare tolkning. Om man an- militärteoretikern J.F.C. Fuller argumen- tar den senare hållningen kan avsteg från terade redan 1920 för att principerna var principerna snarare uppmuntras för att nå ”tidlösa, fundamentala och universella”.13 framgång.15 Samma år infördes principen om kraftsam- Hur uttrycker sig då de svenska doktri- ling i den brittiska doktrinen och året efter, nerna kopplat till kraftsamling och vad är 1921, infördes den i USA:s doktrin.14 det som gör att jag påstår att definitionen Det som däremot kan tolkas som en trend av kraftsamling är kvantitativ? är hur doktriner och militärteoretiker tolkar Vid en textanalys av de tre doktrinerna eller definierar principen om kraftsamling. ser man att de lägger stor vikt vid krigfö- Om en nation förfogar över mycket stora re- ringens fysiska faktorer. Principen om kraft- surser i form av humankapital och materiel, samling uttrycks ofta i kombination av be- så kan det var helt befogat att tolka kraft- greppet effekt. Men vad menas med effekt? samling ur ett kvantitativt perspektiv. Har Enligt MSD så når man effekt på operativ man däremot begränsningar i både human- nivå främst genom samordning av förflytt- kapital och materiel är det rimligt att man ningar, logistik och militära stridsinsatser.16 bör tolka principen på ett annat sätt. Att då Om man utgår ifrån denna beskrivning blir fortsätta i tankebanor om kvantitet snarare min tolkning att kraftsamling har en kvan- än kvalitet kan få förödande konsekvenser, titativ tyngdpunkt i våra doktriner. Tabell

156 ANALYS & PERSPEKTIV

SKRIVNING KÄLLA Kraftsamling skall koncentrera nödvändiga effekter till tid och rum. MSD, s.43. Resurser [förbanden] samlas eller inriktas för ett bestämt syfte med striden MSD, s.49. och all verksamhet som genomförs ska ha en direkt eller indirekt effekt där avgörandet söks. Operativ rörlighet bevaras över tiden i syfte att […] kraftsamla krigsförbanden. OPD, s.27. Kraftsamling sker till att lokalisera och bekämpa motståndarens kvalificerade OPD, s.27. system. Kraftsamlingen kan bestå av förband eller verkan från olika vapensystem som AR-T, s.57. samlas till tid och rum, vilket kräver en hög grad av samordning. Om ett avgörande söks omfattar kraftsamling främst eld. AR-T, s.57. Det förband, terrängavsnitt, verksamhet, stridsställning eller anfallsrörelse AR-T, s.58. som är av störst betydelse för att uppnå syftet med striden definieras som kraftsamling. Ett anfall bör genomföras överraskande och med kraftsamling av resurser till AR-T, s.70. tid och rum. För att hitta luckor kan våra förband rycka fram på stor bredd. Kraftsamling AR-T, s.145. sker där framgång nås eller störst möjlighet till framgång finns.

Tabell 1. Sammanställning av principen kraftsamling ur MSD, OPD samt AR-T.

1 visar på delar av skrivningarna om kraftsamling i doktrinerna. Figuren som visar principen kraftsamling i AR-T får avslutningsvis illustrera doktri- nernas förmedling av kraftsamling. Bilden tolkas som en av de tydligare indikatorer- na på att kraftsamling, i grunden, ses som något kvantitativt i våra doktriner.

Framtida utveckling Hur bör man då definiera eller utveckla betydelsen av principen kraftsamling? För att få en trovärdig och i praktiken genomförbar tillämpning av kraftsamling kan man inledningsvis se på vilka faktorer som gjorde ett Figur 2. Kraftsamling. Chefen anger ett kraftsam- kvantitativt underlägset Tyskland (i Italien lingsförband, övriga förband genomför verksam- 1943–44) så motståndskraftigt som det var. het i syfte att stödja detta kraftsamlingsförband. De tyska förbanden hade genomgående Understödjande resurser som t ex indirekt be- kämpning understödjer kraftsamlingsförbandet. I en bättre stridseffekt. Förutsättningarna övriga riktningar tar chefen en risk.17 för detta var god utbildning och god till- gång på bra befäl. Detta medförde i sin tur att soldaterna litade på sig själva och sina faktorer pekar snarare mot moraliska och chefer vilket höjde stridsmoralen.18 Dessa konceptuella faktorer än de fysiska. För att

157 N r 3 juli/september 2015 utveckla principen om kraftsamling för lägsen styrka. För att upphäva de negativa svenska förhållanden, bör man lägga min- effekterna av paradoxen har han skapat teo- dre vikt vid de fysiska faktorerna och tit- rin om relativ överlägsenhet.20 Han betonar ta närmare på de moraliska och konceptu- olika principer som skapar relativ överläg- ella faktorerna. I dessa storheter ligger ut- senhet. De omfattar bland annat planering bildning, övning, ledarskap och moraliska och förberedelser som i den konventionel- faktorer. la krigföringen kan omsättas till utbildning Försvarsmakten kan i framtiden inte upp- och övning. Detta tillsammans med moral- nå kvantitativ kraftsamling i den bemärkel- faktorer såsom mod och intellekt bidrar till sen som förmedlas i dagens doktriner eller den relativa överlägsenheten.21 Övning, re- vid invasionen av Italien. Kraftsamling kan petition och rutiner ses som grundpelare i dock uppnås i form av kvalitet; bättre ut- den relativa överlägsenheten. bildning, skickligare officerare, mer välöva- För att man ska kunna utveckla krigfö- de förband och högre stridsmoral. Detta kan ringsförmågan måste kraftsamlingen defi- ge samma effekt som kvantitativ kraftsam- nieras mer ur konceptuella (utbildning, kun- ling. AR-T uttrycker i en ansats till inrikt- skap och övning) och moraliska (motivation ning dessa tankar på följande sätt: och mod) faktorer. ”Kraftsamling i en riktning innebär risk- Den som kan sin doktrin väl, kan hävda tagning eftersom vi kommer att vara svaga i att detta redan omhändertas i doktrinerna. övriga riktningar och områden. Ett offensivt På ett sätt gör den det. I AR-T står det att och okonventionellt uppträdande med hög ”Den lokala överlägsenheten kan uppnås grad av flexibilitet i val av medel och meto- genom att vi åstadkommer en relativ över- 19 der ska prägla arméförbandens strid”. lägsenhet avseende förmågan att bekämpa Ett offensivt och okonventionellt upp- motståndaren.”22 Detta är förvisso sant men trädande ska således prägla arméförban- det stannar vid denna strecksats. Vad som dens strid. Utanför de konventionella strids- menas med relativ överlägsenhet förblir osagt. krafterna urskiljer sig specialförbanden för Häri ligger mycket av dilemmat för möjlig- att just ha en hög förmåga till offensivt och heterna att omsätta doktrin till praktik ef- okonventionellt uppträdande. Doktrinen kan tersom de upplevs som oprecisa. För att vi följaktligen ta intryck från detta skrå och ska nå en samsyn kring principer och dok- omsätta dess teorier på konventionella för- triners förklaringskraft bör doktrinerna bli band. Den pensionerade amiralen William tydligare. Detta är troligen särskilt viktigt McRaven har i sin bok Spec Ops, Case Studies för en mindre försvarsmakt som ska kunna in Special Operations Warfare: Theory and agera unisont och samövat. Utrymmet för Practice utvecklat en teori som han kallar olika definitioner blir mindre i förhållande ”relativ överlägsenhet”. till minskad kvantitet. Under förutsättning att kraftsamling leder till lokal överlägsenhet kan delar ur den- Från teori till praktik na teori appliceras på principen om kraftsamling. Utan en närmare precisering av vad princip McRaven beskriver ojämna kvantitativa erna exakt är tänkta att förklara är deras förhållanden som en ”specialoperationspa- användning som förklaring inte självklar.23 radox” som uppstår när en numerärt under- Den doktrinära utvecklingen måste ta hän- lägsen styrka ska anfalla en numerärt över- syn till nutid och minskade kvantiteter.

158 ANALYS & PERSPEKTIV

Principen om kraftsamling är konstant operativ eller taktisk nivå känns på gränsen men om den inte kan användas i praktiken till irrelevant, då vi nu laborerar med hälf- måste den omformuleras för ökad förstå- ten av den markförmåga Försvarsmakten else och praktisk tillämpning. Dess defini- förfogar över. Med detta i beaktan upplevs tion och precisering är snarare trendkäns- en uppdatering av definitionen av kraftsam- lig än konstant. ling relevant. Att med tilldelade förbands- Förtydliganden om att kraftsamling kan resurser kunna nå ett avgörande kräver att uppnås genom en välutbildad och kunskaps- förbanden som kraftsamlas har en högre bärande officerskår, grundligt skolade för- stridsmoral, bättre utbildade officerare och band och en god stridsmoral bör införas i förband samt till del en bättre utrustning än doktrinerna. Det bör även förtydligas att fienden. Förbanden ska ha en bättre förmå- principen om kraftsamling kan ha olika ga att kunna nyttja de stridssätt som man innebörd beroende på vilken ledningsnivå har övat och är bekant med. De ska ock- och arena som man applicerar dem på. Att så ha en förmåga att bruka sin hemmap- kraftsamla på militärstrategisk-, operativ- lan och den terräng de är hemmastadda vid. eller taktisknivå har troligen inte samma Dessa element av kraftsamling, de koncep- innebörd. Principen om kraftsamling gör tuella och moraliska, måste införas som en sig troligen inte gällande på samma sätt in- del i förmågan att kraftsamla. Att föra det- om den marina arenan som på markarenan. ta resonemang kring principer i allmänhet, Dessutom hävdar Marco Smedberg att ex- och kraftsamling i synnerhet, kan även vara empelvis luftkriget har andra principer än vägen till ett bättre klimat och ett sundare markkriget.24 perspektiv inom officerskåren. Att inte ac- Att fortsätta att bruka principen kraft- ceptera principer och teorier som inte upp- samling enligt dagens modell kan bli kon- levs som relevanta. Att utveckla vår percep- traproduktivt i framtiden. Från det att tion genom att lämna det kvantitativa mot Försvarsmakten var kvantitativt stor, med det kvalitativa. exempelvis ett av världens största flygvapen Det är tillsynes lättare att kritisera orga- på 1950/60-talet, fram tills i dag har defini- nisation och materielanskaffning än att titta tionen av kraftsamling inte förändrats nämn- på kompetens, utbildning och moral. MSD värt. Med dagens minskade kvantitativa vo- tar upp detta genom att påstå att krigförings- lym och antydda ökade kvalitativa volym, förmåga tar lång tid att bygga upp då pro- måste betydelsen eller tolkningen av begrepp cesser som t ex utbildning och moralupp- och principerna omformuleras. byggnad är komplexa.25 Det står även att Doktrinerna och reglementena måste för- läsa att ”kraftsamling sker inte bara avse- fattas utifrån det vi kan göra med realistisk ende numerär styrka och eldkraft utan även verklighetsförankring. av t ex system, metoder, teknologi och icke- Som tankeexperiment kan man använda militär verksamhet”.26 Denna skrivning är ovannämnda scenario och en tänkt kraft- intressant då den både bekräftar och demen- samling med en brigad. Då armén endast be- terar artikelns påstående om den kvantitati- står av två brigader är en kraftsamling med va tyngdpunkten på principen om kraftsam- en samlad brigad till ett terrängparti fören- ling. Ur ett konstruktivistiskt perspektiv tol- at med stor risktagning. Förmågan att be- kas att skrivningen ”inte bara” antyder att vara handlingsfrihet är i det närmaste obe- doktrinerna i huvudsak definierar kraftsam- fintlig på militärstrategisk nivå. Att nämna ling kvantitativt.

159 N r 3 juli/september 2015

Doktrinär utveckling ska även vara av den karaktären att man beskriver vilka förutsättningar som bör Vilka åtgärder kan då vidtas för att ta lär- råda för att principerna ska vara giltiga. dom av historien och göra Försvarsmaktens Preciseringen ska leda till förtydliganden doktriner mer realiserbara och förankra- snarare än för stort utrymme till vidlyftig de i de, för tillfället, rådande omständig- tolkning. heterna? Frågan för oss tillbaka till den bakomliggande frågeställningen om hur • Vi måste särskilja principernas inne- Försvarsmakten ska utveckla principen om börd i förhållande till ledningsnivå. kraftsamling, för att taktikens grunder ska Principen om kraftsamling antar olika for- kunna tillämpas i framtiden. Nedan redovi- mer beroende på rådande ledningsnivå. sas några förslag på åtgärder för att kunna Kraftsamling i ett politiskt eller militärstra- utveckla det doktrinära tänkandet kopplat tegiskt perspektiv har en helt annan inne- till begreppet kraftsamling. börd än vid ett taktiskt perspektiv. Det fö- • Principen om kraftsamling måste för- religger en stor skillnad mellan att kraft- stås med större inslag av konceptuella samla det militära- och det ekonomiska och moraliska faktorer, snarare än fy- maktmedlet och kraftsamla två stridande siska faktorer, för att utveckla krigfö- bataljoner till ett terrängparti. Som sammanfattning kan man konstate- ringsförmågan i framtiden. ra att frågeställningen förtjänar en djupare Faktorer såsom ensad syn på kunskap, vik- bearbetning och analys. Flera av de prin- ten av övning och utbildning samt kampvil- ciper och begrepp som utgör grunderna i ja måste lyftas fram i en förnyad definition Försvarsmaktens doktriner behöver läsas av principen om kraftsamling. Det måste med ett kritiskt förhållningssätt. Genom att bli tydligt att kraftsamling kan utgå utifrån läsa doktrinerna och ifrågasätta deras inne- så mycket mer än kvantitativ fokusering håll kan vi på sikt utveckla Försvarsmakten kring förband och bekämpningssystem. och dess sätt att förhålla sig till doktriner och reglementen. Vi behöver ifrågasätta vad • Precisionen i framtidens principer och de innebär i praktisk mening? Utvecklas begrepp måste öka för att de ska kun- krigföringsförmågan genom att vi inför ett na omsättas i praktiken och få ökad ef- nytt stridssätt som per definition är snar- fekt. likt ett annat? Precisionen måste göra så att det råder en bred enighet och samsyn om de mest Författaren är major och studerande vid grundläggande principerna. Preciseringen Försvarshögskolans högre stabsutbildning.

160 ANALYS & PERSPEKTIV

Noter

1. Arméreglemente Taktik: AR Taktik: 2013, 12. ibid, s 126. Försvarsmakten, Stockholm 2013, s 55– 57. 13. ibid, s 123. 2. ibid, s 55. 14. ibid, s 125. 3. Operativ doktrin 2014: OPD, 15. ibid, s 121. Försvarsmakten, Stockholm 2014, s 46. 16. Militärstrategisk doktrin: [med doktrinä- 4. Arméreglemente Taktik: AR Taktik: 2013, ra grunder (MSD 12)], Försvarsmakten, Försvarsmakten, Stockholm 2013, s 55. Stockholm 2011, s 34. 5. sammanställning av bilaga 3 och 4 i 17. op cit, Arméreglemente Taktik, se not 1, Smedberg, Marco: Från Sicilien till Rom: kri- s 57. get i Italien 1943-44, Norstedt, Stockholm 18. op cit, Smedberg, se not 9, s 30. 2006. 19. op cit, Arméreglemente Taktik, se not 1, 6. smedberg, Marco: Från Sicilien till Rom: kri- s 44. get i Italien 1943-44, Norstedt, Stockholm 20. McRaven, William H: Spec ops: case stu- 2006, s 30. dies in special operations warfare: theory and 7. ibid, s 15. practice, Presidio, Novato, CA 1995, s 1-4. 8. Widén, Jerker och Ångström, Jan: 21. ibid, s 1-11. Militärteorins grunder, Försvarsmakten, 22. Arméreglemente Taktik: AR Taktik: 2013, Stockholm 2005, s 183. Försvarsmakten, Stockholm, 2013, s 50. 9. smedberg, Marco: Från Sicilien till Rom: kri- 23. op cit, Widén och Ångström, se not 8, s 123. get i Italien 1943-44, Norstedt, Stockholm 24. smedberg, Marco: Om luftkriget: från luft- 2006, s 30. ballonger till systemflygplan, Page One, 10. Morison, Samuel Eliot: History of United Stockholm 1998, s 160-162, ur op cit, Widén States naval operations in World War II. Vol och Ångström, se not 8, s 123. 9, Sicily, Salerno, Anzio, January 1943-June 25. op cit, Militärstrategisk doktrin, se not 16, 1944, Little, Brown and Company, Boston, s 45. Mass, 1954, s 363, 367-373. 26. ibid, s 49. 11. op cit, Widén och Ångström, se not 8, s 126.

161 N r 3 juli/september 2015 Värdlandsavtalet och en kris i Baltikum av Lennart Uller

Résumé Putin and events in Crimea proves that change is possible. This can have a strong appeal to large groups of discontented ethnic Russians – not least in Estonia and Latvia – who feel like second-class citizens. Demonstrations can turn into riots and shots can be fired – as we saw, even in Gothenburg, a number of years ago. Crisis management can go wrong. Weak states can ask for assistance from allies. The Host Nation Agreement opens up an entirely new ge- ographical operational direction. By blocking this direction in the early stage of a conflict – or more worryingly during the latter stage, direct military confrontation with NATO can be pre-empted. Gotland offers Putin this possibility. The weakly defended island can, within hours, be transformed into an effective blocking platform thereby isolating Estonia and Latvia.In this scenario Sweden will be drawn in at an early stage in the event of a Baltic conflict.This cannot be prudent security politics. What is needed is a strong Swedish defence capability of e.g. Gotland as well as a security review to determine Sweden’s role in stabilizing the Baltic Sea area and also that of northern Scandinavia.

en kris och konflikt i något av de baltis- Däremot kan inställningen vara en an- ka länderna, där Ryssland blir allvarligt innan bland etniska ryssar i Baltikum – de är blandat, ändrar det säkerhetspolitiska lä- många, särskilt i Estland och Lettland. Putins get. Moskva måste då befara att Finland stora populäritet efter Krims återförande och Sverige skulle söka Natomedlemskap till Moder Ryssland visar på nya möjlighe- och att Nato skulle förstärka sina militära ter. Estland och en stor del av Lettland var positioner i närområdet. Man måste vida- ryskt långt innan Krim blev det. Det språk re räkna med att utsättas för olika slag av en stor del av befolkningen har som moders- svåra ekonomiska sanktioner t ex kan det mål erkänns inte längre. Många saknar röst- gälla möjligheter till internationella bank rätt och medborgarskap eftersom man ba- transaktioner. ra kan ryska. Man åtnjöt under sovjettiden Det står alltså föga att vinna men åtskil- en priviligierad ställning som gått förlorad. ligt att förlora för Ryssland – både säker- hetspolitiskt och ekonomiskt. Även om förändringar är på gång finns en Moskva har mot denna bakgrund ett ge- känsla bland etniska ryssar av att ha blivit nuint intresse av att dämpa en konflikt som andra klassens medborgare. riskerar gå för långt och skada Ryssland på I en ogynnsam situation och med en stark sikt. Dagens situation – bl a med en gynn- lokal ledare kan detta leda till missnöjes- sam transittrafik, handel och mycket be- yttringar och demonstrationer. Ett misstag, gränsad närvaro av Nato – ter sig i huvud- ett polisingripande som går fel, kan snabbt sak acceptabel för Moskva. få protester att urarta. Vi kan själva erinra

162 ANALYS & PERSPEKTIV oss Göteborgskravallerna med skottlossning Risken att möta sådana ökade våldsmöjlig- mot demonstranter. heter skulle tänkas kunna förmå de grup- Vad blev resultatet av ett liknande miss- per som initierat krisen att nöja sig med vad tag där demonstrerande ryssar sköts ihjäl av man dittills vunnit. Man skulle inte utma- baltisk polis? Vad skulle hända om motsatta na statsmakten, nu militärt stark, ytterliga- lokala intressen eller olika etniska grupper re. I Moskva kan knappast utsikten till så- ställdes mot varandra? Narva är närmast dana våldshandlingar mot just etniska rys- helt ryskt och i Riga – den gamla ryska öst- sar vara acceptabel. I Estland och Lettland ersjöstaden – är omkring hälften icke letter. innefattar ju detta en fjärdedel av befolk- Ett skott kan i ett slag skapa en allvarlig kris. ningen. Därför kan Ryssland söka neutra- Följden kan bli att en svag statsmakt känner lisera Natoinsatser genom Sverige. sig hotad. Kanske måste det militära hem- De möjligheter värdlandsavtalet erbjuder värnet utnyttjas för att bemästra fortsatta, skapar – redan initialt i en kris – en väsent- än starkare protestaktioner. ligt annorlunda förutsättning för rysk kris- Kan Moskva i ett sådant läge avstå från hantering. En helt ny geografisk hotrikt- att ge stöd till de rysktalande balter som ning för Natoinsatser skulle dessutom kun- har ryskt medborgarskap? Vad vore i så fall na bli en realitet. Ett direkt och tidigt kraft- Putins löften värda? fullt agerande kan då te sig totalt sett som Som redan understrukits – det ligger ännu mindre dåligt och farligt för Ryssland jäm- så länge inte i ryskt intresse att skapa en si- fört med att ge Nato det friare spelrum ett tuation liknande Krim eller sydöstra Ukraina värdlandsavtal bäddar för. i Baltikum. En sådan rysk politik skulle di- Ett svag försvarat Gotland erbjuder en rekt spela Nato i händerna. Moskva kan is- lockande position att utnyttja. Denna vik- tället nöja sig med att utöva politiskt tryck tiga ö kan inte enbart försvaras med flyg el- för att vinna fördelar för de ”ryska med- ler fartyg – dessa kan snabbt bekämpas av borgare” som är indragna i krisen men aven överlägsen motståndare. Vi kan själva in- stå från att lämna stöd med materiel eller te räkna med att hinna fatta beslut om, än på andra sätt. mindre tilltransportera, annat än mycket be- Det är dessvärre osäkert om en baltisk gränsade militära styrkor i ett krisläge. Utan regering vågar lita på att hårdföra, loka- ett försvar på plats – kapabelt att möta hela ryska ledare låter sig styras av liknande, likopterlandsättningar t ex med ett utspritt långsiktiga överväganden. Särskilt i Estland system av bärbara luftvärnsrobotar liksom och Lettland – med en ytterst begränsad för- mot landstigningar med stöd bl a av kon- svarsförmåga – torde man vara väl medve- trollerbara mineringar av hamnar och farle- ten om sin sårbarhet. Det vore naturligt om der samt våra svårbekämpade ubåtar längre man sökte hjälp från andra medlemmar av ut – kan ön intas på några timmar. den allians man tillhör – Nato – vid en all- Kvalificerade ryska luftvärnsrobotar som varlig kris. sedan baseras på ön skulle möta Natoflyg ge- Värdlandsavtalet med Sverige underlättar nom Sverige långt ifrån den baltiska kusten. väsentligt Natos förutsättningar att tillmötes- Detta – tillsammans med igångsatta stora öv- gå en sådan begäran om militärt stöd – t ex ningar med Östersjömarinen och ryskt flyg – med flyg och helikopter. Härigenom skulle skulle till stor del försvåra Natoingripanden dessa regeringar snabbt kunna demonstre- vid en kris i Estland eller Lettland. Detta ra en signifikant militär styrka på sin sida. skulle bli effekten även om man naturligtvis

163 N r 3 juli/september 2015 skulle sträva efter att inte direkt bekämpa Sammanfattning och slutsatser amerikanska enheter med de än mer långt- gående konsekvenser detta skulle få. Om värdlandsavtalet blir verklighet åter- Åtgärder av detta slag kan ses som nöd- står för Moskva att – med den politik man vändiga i Kreml för att bromsa en farlig ut- valt och som vi sett exempel på – vid en all- veckling; bättre att så tidigt som möjligt i en varlig kris i Baltikum förekomma de vik- allvarlig kris möta ett ökat hot om våld mot tiga fördelar Nato skulle kunna erbjudas etniska ryssar i Baltikum. Alternativet vo- av Sverige. Detta kan få allvarliga konse- re att tillåta Natoinsatser som kan ske mot kvenser för oss. Att besätta och utnyttja dessa ”ryska medborgare”. Detta är ju vad Gotland är bara ett sätt. Andra hot, än all- Sverige ställer i utsikt att underlätta. varligare riktade t ex mot befolkningscen- Följden må sedan bli en utvidgning och tra, är naturligtvis fullt tänkbara alterna- förstärkning av Nato i Östersjöområdet och tiv. Man kan söka tvinga Sverige att i ett Norden – dessa nackdelat liksom ekono- spänt läge säga nej till värdlandsavtalets miska sanktioner får man i Moskva (lik- tänkta förpliktelser. Sverige skulle då i en som vad gällde Krim och Ukraina) ta sig an mycket allvarlig situation ha ställt sig mitt senare. Ett resolut ryskt militärt agerande i konflikten mellan Natos och Rysslands från början kan förefalla bättre för Moskva. krishantering. Annars får man hantera en efterhand eska- Detta kan inte vara en välbetänkt säker- lerande konfrontation med Nato, där båda hetspolitik. Avtalet är heller icke ägnat att sidor får allt svårare att backa till en för- dämpa – det verkar istället pådrivande – på handlingssituation. parternas krishantering i Baltikum. Handlar inte Moskva med denna inrikt- Vägen ur denna situation är att vi själva ning kan trovärdigheten i Putins politik – tar ett ordentligt ansvar för ett eget försvar till stor del byggd på militär styrka – gå bl a av Gotland och att vi i en helhet utreder förlorad. de förändrade säkerhetspolitiska förutsätt- ningarna i Norden och Östersjöområdet.

Författaren är överste och ledamot av KKrVA.

164 LITTERATUR När folket kunde försvara sig självt av Bengt Gustafsson titel: Lumpen. Från mönstring till muck. författare: Anna Maria Forssberg & Klas Kronberg (red) förlag: Atlantis, Stockholm, 2014

armémuseum har inför och till sin ut- sisk fostran, sexualitet, materiella minnen, ställning om värnplikten samlat in upp- pompan och muck. gifter om hur de värnpliktiga upplevt sin Däremellan finns ett kapitel inskjutet om grundutbildning. Resultatet är redovisat i ”Lumpen som ambivalent upplevelse”, moti- en museets årsbok 2013–14 tillsammans verat av att så få av svaren är negativa, men med värnpliktssystemets drygt 100-åriga också några ambivalenta, d v s kanske till historia – eller ska vi säga 200-åriga. ”I del kritiska, men samtidigt med en positiv och med 1812 års beväringsinrättning var biton. Ett exempel: egentligen värnplikten introducerad i Sveri ge”, konstateras det. Utan tvekan påverkade lumpen mig. Jag lär- Boken är innehållsrik (med drygt 250 side känna mina psykiska och fysiska gränser, att arbeta under extrem press och att pres- dor) och layouten trevlig med sitt bildma- sa mig själv att göra saker som man tyck- terial. Det viktigaste är naturligtvis att man er är svåra. De värderingar som uttrycktes hämtat in de värnpliktigas uppfattningar och var i mångt och mycket inte eftersträvans- då även med djupintervjuer. En övervägan- värda, dels för att de trots allt var prägla- de andel av svaren är positiva till sitt inne- de av en machokultur och dels för att de håll, som naturligtvis leder till frågan om de var anpassade efter kriget som en verklig- som ställer upp i undersökningen främst är het. Något som däremot var positivt var att man lärde sig ta hand om varandra och de positiva? Repetitionsövningarna berörs sätta sig själv i andra rummet. Detta är en tyvärr inte. nyttig erfarenhet. Efter cirka trettio sidors historiebeskriv- ning från tillkomsten i början av 1900-talet Varför skulle inte värnpliktsutbildningen av den allmänna värnplikten för män fram vara anpassad till kriget? De negativa upp- till beslutet om tillämpningens avveckling i fattningarna handlar ofta om att man upp- början av det nya milleniet följer en rad ka- levt befälen som auktoritära. Som på alla pitel behandlande olika företeelser: inryck- arbetsplatser fanns det även i försvaret per- ningen, de folkfostrande ambitionerna, fy- soner som inte passade för sitt yrke, men

165 N r 3 juli/september 2015 man undrar om det inte i de flest fall mer ofta sägs, utan i en radioutsändning den handlade om att den värnpliktige själv ald- 1september. rig lärde sig acceptera att en annan männi- I avsnittet ”Värnplikt och folkfostra” ci- ska får bestämma över vad han ska eller får teras underlöjtnant Gustaf Björlin, som i en göra. Gick det bättre på nästa arbetsplats? prisbelönt uppsats lyckades ”med konststyck- Ett särskilt kapitel, skrivet av Thomas et att förena klassiska liberal-nationalistiska Roth, ägnas också åt det värnpliktiga be- argument för värnpliktens införande och be- fälets mellanställning. Minns själv när jag tydelse för den svenska medborgarmannens den andra sommaren som värnpliktig kor- uppfostran med retorik som appellerade till pral skickades till Ing 2 för att som grupp- såväl konservativa som frisinnade utan att chef bli förlagd på samma logement som de skrämma iväg någon av grupperna”. inryckande soldaterna. Det blev emellertid Den allmänna värnpligten och den allmän- enklare än vad jag hade föreställt mig. na krigsbildningen skola yttra ett välsignel- På ett par sidor i det historiska avsnittet serikt inflytande på hela folket. De skola behandlas kortfattat kvinnor inom försva- höja folkets kraft och stärka dess anseen- ret. Officersyrket skulle i sin helhet öppnas de. De skola föröka den enskildes förvärvs- upp även för kvinnor ungefär samtidigt som förmåga. De skola, med ett ord, blifva sta- det kalla kriget tog slut och det krävde del- tens fasta grund, bygd på jemlikhet, arbete, ordning, frihet och pligtkänsla. tagande i grundutbildningen ihop med de unga männen. Man blir nämligen en bätt- I boken redovisas på flera ställen att värn- re officer i värnpliktsförsvaret om man själv plikten fick betydelse för både den enskilde upplevt soldatens villkor i kollektivet. och folket. Under det första halvseklet la- I stycket ”Beredskapstiden” citeras Per des stor vikt vid religion och nykterhet lik- Albins Hanssons berömda tal i samband som i övriga samhället. Vidare torde sät- med krigsutbrottet 1939: ”Vår beredskap tet att upprätthålla hygien till vardags ha är god”. Om detta skriver dess författare spridit sig till gemene man. Ännu när jag Kronberg: huruvida han ”syftade på Sveriges var plutonchef fick vi utbilda våra soldater militära beredskap eller om han talade om i strumpstoppning. Hur många mammor Sveriges möjligheter att försörja sig under har inte tackat för att deras söner blev vux- en långvarig blockad råder det delade mena i det militära! Den ambivalente värn- ningar om”. Anders Isaksson, som skrivit pliktige som citeras ovan har kanske pekat en omfattande och utomordentlig biografi på det väsentligaste, även om han inte drog över Per Albin, vet besked: slutsatsen. Särskilt under det andra halvseklet förbereddes de värnpliktiga för ar- Regeringen har vidtagit alla anstalter för betslivet genom att de lärde sig verka i ett vakthållning och skydd, som nu kan anses kollektiv med den självdisciplin detta i bäs- påkallade. Dessa kommer att utvidgas och ta fall ger. stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god. Det gäller också i Hur mycket betydde det för effektiviteten fråga om våra möjligheter att upprätthål- i det svenska samhället i stort? Lika mycket la folkförsörjningen. som Gustaf Björlin trodde det skulle göra? Det verkar våra politiker först nu undra över, Det vill säga både... och. För övrigt fanns då så få under de senaste tjugo åren gått ige- det inte med i hans tal på Skansen, som nom den militära organisationen. Hur ska

166 LITTERATUR man i annat fall tolka att det börjat dyka i samhället. Befälen har enligt min uppfatt- upp tidningsartiklar som föreslår en ”allmän ning lyckats väl med att behandla alla solda- samhällsplikt”. Och nu måste det ju också ter lika. Relationen berodde mer på hur den gälla såväl kvinnor som män. värnpliktige själv uppträdde i sin roll som Man kan förstå förslaget att försvaret soldat än från vilken bakgrund han kom återigen skulle bemannas med i huvudsak från; eller som en respondent skriver: frivilliga värnpliktiga, då det skulle sänka kostnaderna för personaldelen och ge en Jag trivdes i lumpen. Befälen var hårda flexibilitet åt krigsorganisationens storlek och rättvisa. Vi hade mycket fysisk trä- över tiden. En stor del skulle behövas för ning, som jag gillade. Uniformen gjorde att vi alla behandlades lika. Det hjälpte inte att förbereda sig för det civila samhällets be- att ha en förmögen farsa från Östermalm redskap för krig och katastrofer i fred, inte i Stockholm för när vi genom ålning med- minst inom IT-området. Ett annat område elst hasning skulle ta oss fram i leran be- som delvis kunde bemannas vid en allmän handlades vi alla lika. samhällsplikt är äldreomsorgen. Det vore ju rimligt som Kd:s föreslog härom året att Men värnpliktstiden upplevdes inte av alla alla över 85 års ålder själva fick bestämma så positiv; eller som en annan respondent om de skulle få bo på äldreboende eller ej skriver: kom till genomförande. Man får idag se många äldre som nekas Jag blev ett lätt offer för officerarnas strä- detta av de numera njugga biståndshand- van att utradera allt självförtroende och all självaktning. Jag blev vad de ville ha mig läggarna, i och för sig styrda av politiker- till, en rättslös, värdelös liten s-t som de ha- na. Kan förresten någon förstå hur man kan de laglig rätt att göra vad de vill med. Vid lagstifta om att hästar – oavsett ålder – ska frigivningen var jag totalt förslöad, vilje- få vara ute i frihet minst två timmar om da- lös och utan ansvarskänsla. gen i sällskap med andra för sitt psykiska och fysiska välbefinnandes skull, men att de Man frågar sig onekligen vilken nytta för- gamla människorna endast kommer ut och svaret hade kunnat få av en sådan soldat i kan gå på kafé om de har släktingar som krig när han upplevde sin första tjänstgör- förbarmar sig över dem? För övrigt skulle ing i fred så hemsk. Det finns militärer som en allmän samhällsplikt minska arbetslös- tror att man får effektivare soldater om heten bland de unga och återigen förbere- man först psykiskt bryter ner dem för att da dem för att verka i ett kollektiv och ta sedan bygga upp dem på nytt. Det är säll- hänsyn till andra oavsett vilket yrke de se- synt i Sverige, men framgår tydligt i filmer dan skulle välja. om den amerikanska marinkåren. I ett avsnitt benämnt ”I takt med tiden” De nordiska ländernas samhällsklimat visas hur försvaret ibland, naturligtvis styrt frambringar i sig många goda soldatämnen, av politikerna, men långt ifrån alltid lyck- vilket visats vid utlandstjänstgöringar där de ats anpassa sig till samhällsutvecklingen. kunnat jämföras med andra länders solda- Beredskapsårens långa tjänstgöringar med ter. De kan förena en individualism och ett äldre värnpliktiga innebar mycket för en självförtroende, är inte främmande för att ökad demokratisering. Bland annat skulle ta egna initiativ, med kollektivets lösande av tillkomsten av Försvarets läroverk innebära sin gemensamma uppgift. Så själv tycker jag en rekrytering av officerare från nya grupper det är tråkigt att samhällsplikt inte längre

167 N r 3 juli/september 2015

är det huvudsakliga personalförsörjnings- systemet för försvaret. Om Du är intresse- rad av människor och hur deras upplevelser om världen omkring dem skiljer sig åt, läs gärna Armémuseums årsbok!

Recensenten är general, förutvarande över- befälhavare och ledamot av KKrVA.

168 LITTERATUR Att leda ett samhälle i krig av Bo Richard Lundgren titel: Totalförsvarets ledning under kalla kriget författare: Sten Munck af Rosenschöld förlag: Printfabriken AB, Karlskrona 2014

hur leder man ett samhälle i krig? Det samt hur ledning bör utformas för att kon- enkla svaret är att det vet vi inte. Sverige cept och samarbetsmönster ska bli så effek- har ju inte några egna erfarenheter från de tivt som möjligt. senaste två hundra åren, om vi inte räknar Detta digra FoKK- bibliotek har nu fått yt- in beredskapsåren som gav oss en liten för- terligare ett mycket värdefullt bidrag i form smak om vad det handlar om. av publikation nr 39, Totalförsvarets led- Sedan dess har vi dock haft anledning att ning under kalla kriget. Boken är författad kontinuerligt fundera över frågan och för- av Sten Munck af Rosenschöld och omfat- sökt att utveckla ledningsformer som vi hop- tar tiden mellan 1945–1991. Den behandlar pas ska vara ändamålsenliga. Frågan kan ledningsfrågorna på såväl högsta som regio- brytas ned i ett stort antal delfrågor. Till nal och lokal nivå. Arbetet bygger huvudsak- dessa hör: På vilket sätt skiljer sig ledning ligen på statliga utredningar (försvarsutred- i krig från ledning i fred? Hur ska besluts- ningar och myndighetsspecifika utredning- fattandet utformas för att tillgodose kravet ar) och redovisar hur ledningsorganisation på snabbhet i krishanteringen? Hur ska led- och ledningsformer utvecklades under den- ningsorgan skyddas mot såväl angrepp mot na tid. Boken är ett resultat av flit, lärdom ledningssystem och kommunikationer som och noggrannhet. Författaren är väl skick- mot fysisk bekämpning av ledningsplatser?1 ad att behandla detta ämne med bakgrund Vilka samarbetsmönster måste till för att ci- som officer med drygt fyrtio år i yrket. Han vila aktörer ska kunna stödja Krigsmakten/ har bl a varit lärare vid Försvarshögskolan. Försvarsmakten? Ja, listan kan göras lång. Ämnet har berikats av författarens egen kun- Den ovan nämnda problematiken har skap och erfarenheter men också av intres- behandlats i flera av de publikationer som santa intervjuer bl a med f d överbefälhava- ingår i skriftserien ”Försvaret och det kal- ren Bengt Gustafsson och förre generaldirek- la kriget” (FoKK). Bland dessa kan näm- tören vid ÖCB, Gunnar Nordbeck. nas publikationerna 262, 273 och 48.4 Till Bokens titel kan ge intryck av att innehål- denna problematik hör förstås också på vil- let enbart handlar om ledningsfrågor i strikt ket sätt svensk säkerhetspolitik har påver- mening. Så är lyckligtvis inte fallet. Mycket kat totalförsvarets utformning och innehåll rör även organisation. Läsaren får därför ock-

169 N r 3 juli/september 2015 så en ganska generös dos av organisationsta- gan som skulle kunna ses som länkar mel- blåer m m. Författaren har också förtjänst- lan civila och militära strukturer. Hit hör fullt behandlat övnings- och utbildningsfrå- Försvarsråd, Chefsnämnd och på ”högre re- gor som ju är intimt kopplade till ledningsfrå- gional nivå” CB-funktionen och samgrup- gorna. Bildandet av Försvarshögskolan och perade staber. Här kunde man framgångs- dess roll i att utveckla kunskap och professi- rikt diskutera, planera och besluta om ge- onalism hos ansvariga framhålls med rätta. mensamma frågor. Bokens stora förtjänst är att ledningsfrå- Ytterligare en förtjänst med boken är att gorna belyses ur ett helhetsperspektiv d v s författaren analyserar begreppet ledning är betraktade i ett totalförsvarssamman- som ju har delvis olika innebörd på civil hang. Frågorna var ju av sådan karaktär och militär sida. att de under tidens gång behövde ses och Avslutningsvis anser jag att boken fyl- behandlas ur både ett civilt och ett militärt ler en viktig funktion som en del av ”facit” perspektiv. Det civila perspektivet handla- d v s hur det blev. För att riktigt kunna för- de om att organisation och ledningsformer måste anpassas till hotbild, troliga scenari- stå bakgrund och motiv räcker det inte med er och aktuell säkerhetspolitik.5 Självfallet utredningsdirektiv m m. Här krävs ett dju- måste också planering och ledning utgå från pare studium av periodens utveckling vad det civila försvarets uppgifter som i princip gäller hotbild, säkerhetspolitiska bedöm- genom åren kom att handla om att skydda ningar m m. Man behöver också en djupa- civilbefolkningen, att upprätthålla samhäl- re förståelse av den koppling som ibland lets funktioner och att stödja Krigsmakten/ fanns (men inte alltid) mellan säkerhetspo- Försvarsmakten. Detta krävde tillkomman- litik och totalförsvar.6 de resurser i fredstid i form av krigsplane- I förordet till boken har professor Kent ring men också tillförsel av annan kompe- Zetterberg uttalat att han ”är övertygad tens. Det krävde också en omfattande lag- om att boken kommer att bli ett standard- stiftning t ex förfogandelagar, civil tjänst- verk i framtiden och även fungera väl som göringsplikt m m. Det krävdes också delen handbok”. Jag delar denna bedömning. vis en annan ansvarsfördelning, nya sam- Boken rekommenderas till läsning för de verkansformer och myndighetsbildningar ansvariga politiker och tjänstmän som nu på civil sida. har till uppgift att försöka återskapa någon På militär sida fanns betydande utmaningar form av ett modernt ”totalförsvar” d v s ett när det gällde att ”jacka in” Försvarsmaktens fungerande samarbetsmönster mellan civila ledningsorgan i civila strukturer. Här och och militära aktörer och skapa ändamåls- var kunde kulturkrockar skönjas. Ibland enliga ledningsformer för framtiden. I det- formulerades från militärt håll önskemålet ta viktiga arbete kan kunskaper om gårda- om en ”civil ÖB” som hade motsvarande gens problem och lösningar både vara vär- befogenheter och skulle utgöra en likvär- dig samarbetspartner. Ett sådant ”arrang- defulla och inspirerande. emang” är dock, som de flesta inser, främ- mande för svensk rätts- och förvaltnings- tradition och orealistiskt ur ett demokra- Recensenten är f d chef för Institutet för tiskt perspektiv. Emellertid utvecklades, vil- Högre Totalförsvarsutbildning vid Försvars ket boken förtjänstfullet behandlar, flera or- högskolan och ledamot av KKrVA.

170 LITTERATUR

Noter

1. Denna problematik finns tidigt beskriven bl a 4. nr 48 Roth, Thomas, Den svenska krigs- i Ahnfelt m flBÅDE OCH, 1957. makten under kalla kriget. Krigsplanläggning, 2. nr 26: Artéus, Gunnar & Zetterberg, Kent förband och beredskap, Svenskt (red.) Högsta ledningen- Förhållandet mellan Militärhistoriskt Bibliotek. regeringen och överbefälhavaren under det 5. observera att det s k neutralitetsfallet spela- kalla kriget. Försvarshögskolan, Stockholm de stor roll på civil sida. 2010, 6. Intressanta iakttagelser finns bl a Si vis pa- 3. nr 27: Artéus, Gunnar & Fältström, cem – para bellum, Svensk säkerhetspoli- Herman (red.) Totalförsvaret under tik och krigsplanering 1945–1975 av Bengt Sveriges kalla krig: Sex föredrag, Kungl. Wallerfelt, Försvarshögskolan, 1999, samt i Örlogsmannasällskapet, Tyresö, 2011 FoKK- publikationen nr. 26 (Se ovan.)

171 N r 3 juli/september 2015 Vad händer med Ryssland? av Christian Braw titel: En rysk historia författare: Bengt Jangfeldt förlag: Wahlström & Widstrand 2015

efter Sovjetunionens fall 1991 fanns i min och stärka censuren över maktmedier- Sverige en optimistisk syn på Ryssland. Nu na, Han och hans ideologer fördömer väst skulle det bli en västlig, fredlig demokrati. som dekadent, materialistiskt och vulgärt. Hela det politiska etablissemanget gick in Det är inte bara en primitiv förenkling, det för en dramatisk avrustning, där försvaret är också en bedömning som har stöd i en dimensionerats efter polisuppdrag i fjär- tung rysk tradition. Det främsta namnet är ran, oroliga trakter. Nu är det uppenbart Fjodor Dostojevskij. för alltfler att det har skett en dramatisk Jangfeldt visar på en viktig tolkningslin- förändring, nämligen i förhållande till den je från filosofen Nikolaj Berdjajev. Han sä- utveckling man föreställde sig. Vad är det ger att Ryssland rör sig framåt i explosioner. som har hänt? Varje nytt stadium innebär en total brytning I detta läge är varje kompetent Rysslands med det gamla. Ryssland är som en hårt åt- kännare en nationell tillgång. En sådan är snörd säck, som man inte kan öppna utan Bengt Jangfeldt. Han är en flitig vetenskaps- att den spricker. Ryssland kan bara existe- man, författare och journalist med ett stort ra i två former – som anarki eller diktatur. människointresse och ett enastående min- Det långsamma mognandet, den stegvisa ut- ne. Hans engagemang för kulturutbyte med vecklingen är främmande för Ryssland, lik- Ryssland gör att han har fått ett unikt kon- som det neutrala och relativa. Allting ska taktnät. Dessa erfarenheter bildar stommen vara helt och fullt, utan kompromiss, som i hans nya bok. Kulneff hos Runeberg: ”Han älskade och Vad tänker då Bengt Jangfeldt om det slog ihjäl/ med samma varma själ.” Ryssland Ryssland, som nu visar sig mer och mer pro- är maximalistiskt. blematiskt för närområdet? Först av allt – fö- I synen på väst – och dit räknas Sverige reställningen om att Ryssland skulle kunna och Finland – odlas inga nyanser men där- bli en fredlig, västlig demokrati var helt ore- emot känslan av att vara lurad, bedragen, alistisk. Putin har valt att cementera ”makt- missförstådd och hotad. Till och med en vertikalen”, skärpa kontrollen över ekono- Rysslandsvän som Sven Hirdman kan sä-

172 LITTERATUR ga: ”Ryssarna är paranoida.” Att ha en så- bruk, familjesplittring, kriminalitet?” Om dan granne innebär problem. Men jämsides man ville försöka nå en mänsklig kontakt med denna mörkerbild av relationen till väst är det inte lämpligt att börja med den frå- finns också en föreställning om Ryssland som gan. Bättre vore att reflektera över om det världens räddning. Det är den ryska messi- ligger något korn av sanning i den bild som anismen. Det finns förvisso en västerländsk Putins ideologer gör sig av väst. messianism – bara alla blir som vi blir allt Bengt Jangfeldts nya bok har fokus på bra – men den ryska tar djupare tag i folk- Ryssland, men det går raskt undan, och själen. Dit hör föreställningen om Moskva han skriver bra. Han hinner också med som det Tredje Rom, det nya kristna impe- Axel Munthe, drottning Viktoria och Raoul riet efter Konstantinopels fall. Rysk imperi- Wallenberg. Han är en modern människa, vil- alism och ortodox närvaro går hand i hand. ket innebär att han hör hemma i en bestämd Ryska katedraler i Finland och Baltikum ta- miljö och epok. Han ser på Ryssland utifrån. lar sitt tydliga språk. Han iakttar, han minns, han berättar – men Jangfeldt skriver: ”Den ideologi som 2001 förstår han på djupet? Och kan man över- bara fanns i huvudet på extrema nationalister huvudtaget förstå Ryssland? Förmodligen har 2014 upphöjts till statsideologi. Ryssland kräver det en förmåga att tänka i paradox- ses nu åter som den kristna kulturens bålverk, er, som få i våra sammanhang behärskar. Ett som ett Tredje Rom som ska rädda världen estniskt talesätt säger: ”Om Ryssland kan från den västliga världens skadliga inflytan- man bara veta en enda sak – det är totalt de, från moralisk kollaps.” En kritisk fråga oförutsägbart.” kunde vara: ”Är den moraliska kollapsen mindre i Ryssland? Hur är det med miss- Recensenten är präst i svenska kyrkan.

173 N r 3 juli/september 2015 Barabarossa i annat perspektiv av Olof Santesson titel: Enemy in the East. Hitler’s Secret Plans to Invade the Soviet Union författare: Rolf-Dieter Müller förlag: I.B. Taurus, London-New York 2015 (original 2011)

i slagordningen angreps Sovjetunionen dergången. I denna tolkning var också de av Polen med femtio divisioner. På flyglar- hans offer. När Halder 1949 utgav en liten na bidrog den nyss uppståndna Wehrmacht skrift Hitler as Feldherr om ett 1940 väx- med två armégrupper. Det här fälttåget ande hot från Stalin och hur diktatorn väg- hade startats den 1 maj 1939, om Hitler rade att lyssna på varningar dolde han no- fått som han än gång hade tänkt sig. Saken ga sin och generalstabens roll, skriver för- ter sig fantastisk när vi vet hur andra världs- fattaren och lägger mycket av krigsansva- kriget i verkligheten inleddes. Likafullt ger ret på generalerna. den oss en bild av hur 1930-talets politi- Men Polen som allierad? Hitler och hans ker och militärer kan ha resonerat. Tyska hejdukar inte bara delade en nedsättande syn generaler, med den 1938 nye generalstabs- på polackerna utan kallade dem för ”under- chefen Franz Halder som nyckelman, var människor”. Hur går det här ihop? För att för sin planering präglade av första världs- förstå något alls måste läsaren försöka för- kriget och intrycken av det följande polsk- flytta sig till en tid när Polen betraktades sovjetiska kriget. Om deras krigsplaner som en militärmakt, efter Pilsudskis stora skriver den tyske militärhistorikern Rolf- seger över Tuchatjevskijs arméer utanför Dieter Müller kritiskt i en till engelska översatt bok. Warszawa 1920, Tjeckoslovakien uppfat- De som inifrån i efterhand gett oss bilden tades också vara en militärt stark makt och av Hitlers krig är denne Halder, efter kriget liksom Litauen tänkbar bundsförvant till rådgivare till den amerikanska armén, med Stalin. I botten låg tyskarnas rädsla, delad medarbetare som Reinhard Gehlen, väst- av Hitler, för att Tyskland än en gång skul- tysk underrättelsechef, och Adolf Heusinger, le hamna i ett tvåfrontskrig; Frankrike för- den västtyska Försvarsmaktens förste ge- blev ju den farligaste fienden, fast vi idag ser neralinspektör. Av deras redogörelser har på trettiotalets stormakt som skadad av det vi fått läsa hur Hitler mot sina kompeten- stora kriget och snarast med drag av under- ta militärers råd kastade Tyskland in i un- gångsstämning.

174 LITTERATUR

Vad hade Hitler vid makttillträdet i ja- le kunna vinna kommande krig genom att nuari 1933 av reguljärt krigsfolk att sätta slå från förmånliga ställningar nära de eg- emot omvärlden? Reichswehrs fördragsen- na gränserana. liga 100 000 man, det var allt och fullstän- Med Pilsudskis död 1936 hade Hitler vis- digt otillräckligt för att förverkliga hans serligen förlorat en bundsförvant och den in- dröm om att skaffa ett livsutrymme i vid- ledningsvis nämnda angreppsplanen kunde derna i öst. Inte undra på om han, i det hän- tyckas mindre aktuell. Den ur Hitlers besatt- seendet realistisk, sökte efter någon bunds- het övertagna bilden levde vidare: förr eller se- förvant. Han fann den 1934 just i Pilsudski, nare skulle man trycka tillbaka Sovjetunionen en annan övertygad antibolsjevik, härska- från dess mest produktiva västliga del. Det ren över vad som tyskar kunde känna som kunde räcka om Polen då skulle hålla sig neu- ”ett antisovjetiskt dike”. tralt. Uppfattningen höll i sig när Tyskland Den nya säkerhetspolitiska kursen 1938 svalde Österrike och i mars 1939 er- var ingalunda självklar för arméns leda- övrade resterna av Münchenuppgörelsens re. Sedan Rappallofördraget 1922 mel- stympade Tjeckoslovakien. Utgångspunkten lan krigets två utstötta förlorare, hade de i för den södra anfallsriktningen var intagen Sovjetunionen haft en militär träningspartner. och Polen fick dela litet av rovet. Riksvärnets generaler utgick från att Polen Så här kunde det kanske ha fortsatt ett tag liksom Tjeckoslovakien skulle försvinna och till, om det inte hade varit för Danzig, sta- Österrike införlivas. Men de fann sig i ett den under NF:s förvaltning. Hitler behöv- nytt läge och började i sann generalstabs- de besätta Danzig för att säkra den norra anda planera för eventualiteten av ett krig kniptångsrörelsen och trodde att polackerna mot Sovjetunionen med mönster från 1917 skulle ge med sig. Att de vägrade och därtill års stora seger över det ryska imperiet ef- i mars 1939 fick brittiska garantier för lan- ter tsarväldets fall. I sin nedärvda general- dets oberoende räckte för Hitler: nu skulle stabsmani på omfattningsoperationer såg de krossas. Med Molotov-Ribbentroppakten de framför sig en kniptångsmanöver från gjorde han en diplomatisk kupp. Stalin var Baltikum respektive Ukraina mot den nu med på att ta östra Polen, men betecknande utpekade motståndaren. Med en från 1936 är att när nu kniptången slöts kring Polen snabbt växande tysk krigsmakt, samtidigt uteslöt man inte inom den tyska militärled- som Stalins blodiga utrensningar inte minst ningen att den norra skänkeln även kunde inom Röda armén uppfattades av omvärlden användas mot de inmarscherande sovjetiska som tecken på både försvagning och upplös- styrkorna! Men det stannade vid att Polen ning, blev våldskonjunkturerna gynnsamma- föll, inte utan modigt försvar. re. Sovjetunionen skulle kunna pressas från Polenfälttåget avgjordes i praktiken in- två håll, om man kunde få med Japan på en te fullt så effektivt som många uppfatta- samtidig offensiv i Fjärran Östern. de det och gör än idag. Yngre befäl hade Vid sin första stora generalstabsövning uppträtt osäkert och tvekande, operativt 1939 hade Halder valt besvärligast tänkbara tempo hade förlorats, arméns samverkan omvärldsläge, där mot Tyskland stod såväl med Luftwaffe hade visat ”allvarliga bris- västmakterna som Litauen och Sovjetunionen, ter”, pansarstyrkorna hade mot doktrinen men han hade tydligen inte nedslagits av splittrats i försök att stödja infanteriet, un- vad spelutvecklingen visade. Tyska genera- derrättelse- och säkerhetsarbetet hade för- ler stärktes i sin uppfattning att man skul- summats, understöds- och underhållsför-

175 N r 3 juli/september 2015 band hade fastnat i konstant enorma trafik- neralstabschefen var ängslig för att komma stockningar. Det var ingen hejd på eländet, i motsättningar till statschefen, och det ar- men effektivt tog man itu med novisernas bete han ledde ter sig efteråt anmärknings- brister, och Hitler valde att förskräcka ar- värt slarvigt. Han tycks ha delat en gammal méledningen genom att vända sina arméer uppfattning att tyskarna skulle komma som västerut. Vad han i november 1939 kallade sovjetiska minoriteters befriare. Sovjets mi- ett ”oåterkalleligt beslut” kröntes ju i pan- litära problem under intrånget i Polen och i sardivisionernas ”blixtkrig” i maj 1940 med finska vinterkriget spädde på tyska föreställ- framgångar som slog en hel värld med häp- ningar om att det kommunistiska systemet nad. Frankrike hade slagits ut, kvar var ba- vacklade. En snabb och kraftfull stöt mot ra ett pressat Storbritannien. Generaler som Moskva skulle räcka för att knäcka Stalins fruktat ett nytt skyttegravskrig blev slagna välde. Två–fyra månaders fälttåg skulle räcka, på fingrarna av korpralen som plötsligt var bedömde en av hans planerargeneraler; sen halva kontinentens erövrare. kunde man sköta resterna av ett ryskt väl- Det var i juni 1940. Den torre Halder, de med en mindre styrkor längs en ny gräns- som uppenbart inte hade undgått att dela linje öster om Moskva. den allmänna berusningen över de nya ännu Något hade dock hänt. Genom Molotov- större segrarna, började nu tänka på fort- Ribbentroppakten hade Stalin skaffat sig fria sättningen mitt i all planering för hur brit- händer att lägga under sig de baltiska län- terna skulle knäckas. Han hade varit illa derna och gentemot Rumänien tvinga sig förberedd när Hitler ville gå mot västmak- till ett fotfäste i Bessarabien och Bukovina. terna, nu skulle han inte vara svarslös om Det gällde i båda fallen områden som tyska führern fann tiden mogen att en gång för planerare utgått var rätta utgångspunkter- alla göra upp med Stalin. Arbetet gick fort, na för anfall. Med sitt framträngande hade många av stabsmedlemmarna hade som Sovjetunionen nu ett nytt försvarsläge. Vid unga officerare varit med i öster 1917 och ett anfall skulle Stalin ha mycket mer tid att sett hur snabbt man kunde ta knäcken av en fallfärdig fiende och göra stora erövringar. få fram reserver. De kunde nu damma av förra höstens pla- Utsikterna för ett dråpslag mot Sovjet ner; det var därför som förhistorien har sin arméerna var avsevärt sämre sommaren 1941 givna plats i det som verkställdes som plan än de skulle ha varit förhösten 1939. Inget Barbarossa. I juli var Halder färdig med ett visar att Halder satte staben att överväga första anfallsutkast som kunde underställas vad det förändrade militära läget kunde be- Hitler. Denne hade ju varit pådrivande mot tyda för möjligheterna av den snabba fram- sina generaler om västfälttåget, det märk- gång som man förutsatte. Underrättelsesidan värdiga i Müllers framställning är hur dik- gjorde allvarliga felbedömningar – bland tatorn fylld av alla möjliga egna planer nu annat missade man den senare så beröm- lät andra ta initiativet österut. Han önska- da stridsvagnen T-34. Utgångspunkten att de ju rent av hempermittera 35 av sina 155 Sovjetunionen måste binda stora styrkor för armédivisioner. sitt försvar i Fjärran Östern höll inte läng- I detta läge borde Halder rimligtvis ha re, när den japanska armén gav upp trycket klarat ut med Hitler vad som inför ett krig mot Sovjetgränsen och lämnade fältet öppet mot kolossen i öst krävdes av väldiga rust- för den kejserliga marinen att planera för en ningar och politiskt-strategiska mål. Men ge- framstöt i Västasien och Stilla havet.

176 LITTERATUR

Halder höll fast vid tron att man skul- och med svagare styrkor på flyglarna, i söder le kämpa tillsammans med bundsförvanter i hög grad beroende av insatser av illa rus- som Ungern och Rumänien, ett sådant ar- tade ungerska och rumänska förband. Han rangemang föll in i hans traditionella tän- lämnade Pripjetträsken, där Sovjetstyrkor kande om hur ett östkrig skulle bedrivas. kunde gömma sig, utan tillräcklig uppmärk- Målet borde vara att inta Moskva, vid det samhet. laget skulle sovjetarmén vara lika besegrad Hur det sedan gick, efter Tysklands till som den franska nyss hade blivit. Det kun- synes förkrossade inledande framgångar, de räcka. behöver inte diskuteras här. Tyskarna kom Generalstabschefen gjorde veterligen inga igång försenade av Hitlers Balkanoffensiv försök att bromsa ett nytt fälttåg, trots att och blev i centrum stående när pansarki- Hitler resten av 1940 höll sig rätt försiktig larna beordrades säkra Ukraina, ryssarna till krigsplanerna. Inte förrän i mars 1941 stred segt, vintern inträdde och Stalin kun- kunde de kasta fram förstärkningar från den nu Halder med tillfredställelse konstatera att stilla Fjärran Östern-fronten. Hitler ingrep Hitler visade sig redo att ta språnget öster- själv när hela den nyss segerrika tyska fron- ut, först nu klart motiverat som ett rasistiskt ten vacklade och förbjöd reträtt, flera allt- förintelsekrig. Men enligt Müller förstod ge- för gamla generaler orkade inte mer och så- neralstabschefen inte, eller valde i sin pla- väl arméchefen Brauchitsch som Halder fick nering att bortse från, att diktatorn i bot- avgå. Från den stunden förlorade den tys- ten drevs av strategiska mål. ka armén de sista resterna av sin självstän- Författaren hävdar att Hitler hade till- diga ställning. ägnat sig tron på att Tyskland måste ha Boken kunde kanske läsas som ett erkän- ett fast grepp om Östersjöområdet (mal- nande av tankarna bakom diktatorns poli- men från Sverige) och framför allt för sin tiska mål men innehåller inte minsta skön- försörjnings skull behövde lägga beslag på målning. Ännu mer än många andra häv- Ukrainas skördar och mineraltillgångar. I dar författaren att idén om Hitler som bril- diktatorns militärt dilettantiska tankevärld jant härförare definitivt kan läggas på hyl- skulle det därför räcka med att man gjor- lan. Men kriget som krossade huvuddelen de en avvägd offensiv och sedan stannade av den tyska armén förbereddes och drevs längs en linje Leningrad-Smolensk-Kiev- på av hans generaler. Dnjepr; att inta Moskva, vilket armén leda- Franz Halder var den siste generalstabs- re såg som den rätta och tillräckliga uppgif- chefen att förkroppsliga de tysk-preussiska ten, var inte alls lika uttalat diktatorns mål. traditionerna. Framför alla andra står han Med samma syfte kunde denne lika gärna ha här för ett monomentalt professionellt och angripit ett tsaristiskt Ryssland som Stalins moraliskt misslyckande – något han efteråt Sovjetunionen. gjorde allt att gömma undan. En hård dom. Uppmarschen måste hursomhelst ha ett Har Rolf-Dieter Müller helt rätt när det gäl- operativt mål. I avsaknad av ett storstrate- giskt beslut på högsta diktaturnivå valde ler Barbarossa? Han har i alla fall gett oss Halder, när fälttåget vid midsommar star- ett annat perspektiv på Hitlers största krig. tade, att behålla siktet mot Moskva och sat- sa störst kraft centralt, i armégrupp Mitten, Recensenten är ledamot av KKrVA.

177 N r 3 juli/september 2015 Military Thinking in the 21st Century av Tormod Heier titel: Military Thinking in the 21st Century redaktörer: Gudrun Persson, Carolina Vendil Pallin, Tommy Jeppsson förlag: Kungl Krigsvetenskapsakademien 2015

endelig har den kommet! Boken som en- torien som generasjonen med de mest opp- gasjerer den allmenne leser på noe så tørt lyste strategene. Tvert imot. For siden slut- som militærteori. Men boken er god. Den ten på den kalde krigen har Vesten tapt flere fortaper seg ikke i abstrakte spissfindighe- kriger enn de har vunnet. Dette til tross for ter. Den gir oss i stedet nyttig kunnskap. at vi aldri tidligere i historien har gitt dem Ikke minst fra noen av vår tids fremste bedre tilgang på mer kompetent, kombat- militærteoretikere. Her har de tre redak- tant og sofistikert militærmakt. tørene Gudrun Persson, Carolina Vendil Det er nettopp dette paradokset som Pallin og Tommy Jeppson gjort et kunst- gjør boken fra Det Kongelige Krigsviten grep. De knytter vidt forskjellige forfatte- skapsakademiet så viktig. Den hjelper oss re, temaer og problemstillinger sammen på å forstå militærmaktens muligheter og al- en spennende måte. Det gir leseren følelse le dens begrensninger. Men ikke minst: den av struktur, fremdrift og sammenheng. Og endeløse rekken av uforutsette konsekven- det på en måte som gir deg og meg, de av ser. Redaktørene har nemlig, til leserens sto- oss som ikke leser militærteori til vanlig, en re glede, satt sammen et knippe bidrag som god leseropplevelse. Men viktigst er likevel tilfører forskningsfronten mer edruelighet. at antologien oppleves som nyttig. Først og For kapitteleierne er mer balanserte og nøk- fremst fordi kapitlene hver for seg kan le- terne enn hva man skulle tro når Vesten til ses som vitnesbyrd på altfor mange feilslåt- stadighet går til krig i land de ikke kjenner. te kriger, i Afghanistan, Irak, Libya og nå For post-moderne liberalister som gjerne vil til sist også i Syria. påtvinge andre våre egne idealer, gjerne med Jeg sitter faktisk igjen med følelsen av å smarte bomber, skarpskodde spesialstyrker være opplyst på helt sentrale områder. Jeg og langtrekkende missiler, er boken et vik- vet mer om hva våre politiske og militære tig tilskudd for å bli klokere. ledere har strevd med i årevis, uten å lykkes. De innledende bidragene til Christopher For det er vanskelig å komme unna et trist Coker og Martin van Creveld må nevnes faktum: dette ledersjiktet går neppe inn i his- først. Begge anlegger kritiske perspektiver på

178 LITTERATUR hvordan vestlig maktbruk har utviklet seg. oss selv, med tilsvarende utrustning, orga- Coker leder an og fører oss inn i teknologi- nisasjon og modus operandi. ens verden. Det er fordi Vesten har en for- En tanke som slo meg var derfor om vi kjærlighet til alt som kan minske faren for har lett for å glemme Crevelds innvending? egne tap. Men automatisering av vårt mest For det å drive «asymmetrisk krigføring» dramatiske og kontroversielle virkemiddel forbindes jo ofte med opprørere, uregjerlige gjør noe med oss, ifølge Coker. For når krig stammer og militser. Altså av konvensjonelt føres på behagelig avstand til de som vil ta underlegne parter som velger å bryte med livet av oss, ja da skjer det noe med måten Krigens folkerett, bare for å vinne frem selv. vi tenker rundt «krig» på. Hva blir et men- Vi i Vesten derimot, besitter jo «the moral neskeliv verdt? Hvilke etiske dilemmaer føl- higher ground»; rettferdige soldater som fø- ger av drap, lemlestelse og ødeleggelse i sam- rer krig i tråd med normer og regler vi selv funn som får unngjelde vår vrede? Cokers har definert for resten av verden, gjennom poeng er, i hvert fall slik jeg leser det, at når Genève- og Haagkonvensjoner. Eller? fjernstyrte plattformer gradvis tar over kri- Denne tanken, altså skepsisen mot det po- gen, ja da kan også våre etiske kvaler for- litisk ukorrekte i krig – det asymmetriske, tas svinne. Nesten umerkelig blir vi «avstum- opp igjen utover i boken. Først av Beatrice Heuser, deretter av Ouyang Wei, den ene av pet». Det er kanskje ikke så rart når stadig to kinesiske bidragsytere. I likhet med Creveld mer avanserte og «tenkende» roboter fik- minner også Heuser og Wei oss om at krig ser de farligste oppdragene for oss. Krigens alltid har en iboende symmetrisk-asymme- iboende natur, bygd på frykt, usikkerhet og trisk dynamikk. Med historisk pondus un- kaos – iblandet menneskelig lidelse og død – derstreker Heuser at selv de største og mek- kan bli abstrakte størrelser. Ikke bare vil ro- tigste rikene, de som ofte sverget til symme- botisering og automatisering senke terske- trisk krigføring, til alle tider har brukt irre- len for maktbruk. I verste fall vil den også gulære styrker. Lærdommen går derfor len- svekke vår egen bevissthet om hva det vil gre enn at Vesten bare må venne seg til å se si å være «et helt menneske», tuftet på uni- på symmetri og asymmetri som to sider av verselle humanistiske idealer. samme sak, slik Russlands «hybride krigfø- Martin van Creveld følger opp der Coker ring» i Ukraina er eksempel på. Lærdommen avslutter. Med ikke mindre enn elleve anke- må også være, ifølge Heuser, at vi må dempe punkter stilles våre to fremste militærteore- troen på at kriger kan vinnes raskt og effek- tikere, Sun Tzu og Carl von Clausewitz, til tivt bare man er militær overlegen. veggs. Den viktigste innvendingen mot beg- Det interessante er at Wei utfyller Heusers ge, slik jeg leser Creveld, er teoretikernes resonnement med et operativt syn rett etter- manglende forankring til dagens kriger. En på. For de av oss som ikke til daglig planleg- av de største svakhetene som begge delvis ger, leder eller gjennomfører militære opera- overser er krigens asymmetriske side. Sun sjoner er det lett å glemme den kinesiske på- Tzu og Calusewitz er barn av sin tid. De leg- minnelsen: Enhver krigførende part vil alltid ger mer vekt på kriger i egen kulturkrets, i prøve å ramme fiendens sårbare sider, samti- egen sivilisasjon. Dette forsterker synet på dig som egen sårbarhet skjermes. Og samti- krig som noe ensidig, noe forenklet, lineært dig vil enhver krigførende part alltid utnyt- og symmetrisk. For i dette bildet vil nemlig te egne fortrinn, og unngå fiendens tilsva- fienden først og fremst bli identifisert med rende sterke sider. Asymmetrisk krigføring

179 N r 3 juli/september 2015 er derfor ikke noe «umoralsk» som er for- do- og kontrollsystemer, hvorfor opphører beholdt opprørere eller uregjerlige militser. ikke kampene? Naastad tar tyren ved hor- En bevisst bruk av egne fortrinn for å få et nene og sier det rett ut, med henvisning til asymmetrisk overtak på motparten er noe Tysklands nederlag i to verdenskriger: «One helt naturlig, logisk og rasjonelt. Og Vesten of the reasons [is] that they were consistent- selv bruker dette militærteoretiske prinsip- ly unable to transform tactical and operati- pet hver dag. Noen vil kanskje sågar hev- onal victories into political or strategic ad- de «litt for mye». vantages». For dermed er vi over i ett av hovedpro- Denne formen for «strategisk inkompe- blemene med den vestlige militærteorien. Det tanse» er et av vår tids største problemer er nemlig påfallende at ingen i boken utleder innen militærteorien. Vi kunne derfor kan- noen generelle hypoteser, eller om ikke annet skje forventet at noen av de prominente bi- noen vage tanker, rundt det tydeligste møn- dragsyterne hadde reflektert mer rundt pro- steret vi har sett fra krigene på 2000-tallet: blemet. Men krig er, som Naastad så tref- at Vesten «strekker strikken for langt» for fende beskriver det, først og fremst politisk å oppnå asymmetriske fordeler på bekost- kommunikasjon, ikke et instrument for å ning av motpartens svakheter. Det bombes vinne taktiske slag! En av de største utfor- for mye. Det drepes for mange. Regimer dringene ligger paradoksalt nok i de vestli- veltes og nye innføres. Det vises ingen nåde ge militære selv. Vestlig militærmakt må, om for militært svakere motparter. Så lenge det jeg tolker Naastad rett, underlegges mer si- finnes militære mål bombes de raskt sønder vilt innsyn og politisk kontroll. Det kan ik- og sammen. Summen av dette er at det ska- ke være de militære som skal føre krig, for pes nye maktvakuum. Uhemmet bruk av eg- da skapes bare nye maktvakuum som gjør ne fortrinn, ofte kalt ‘nettverkssentrisk’ el- vondt verre. Som Naastad selv avslutter ka- ler ‘kirurgisk krigføring’, fører til dyp so- pittelet sitt med: «Why is there no theory of sial, religiøs, etnisk og kulturell ustabilitet. gentle airpower?». Det skapes en innbitt motstand. Nye mot- Dette argumentet overføres til Bettina angrep oppstår, men disse bygger på ydmy- Renz i påfølgende kapittel. Hun minner oss kelse, religiøs radikalisering og ideologisk om at luftmakt, som all annen militærmakt, fundamentalisme. Gjengjeldelsen strekker må kontekstualiseres. Da nytter det ikke ute- seg langt utenfor de landene der bombene lukkende å vektlegge bombenes effekt i må- traff. Den samfunnsmessige påkjenningen i let, slik den USA-dominerte luftmaktsteo- operasjonsområdet lar seg nemlig ikke dem- rien ofte gjør seg til talsmann for. Samtidig pe med flere soldater, flere humanitære al- er det heller ikke slik at denne formen for misser eller flere bistandskroner. strategisk bombing bare gjør vondt verre. Den som kommer nærmest i å adresse- Kjernen i kapittelet – som er ett av de beste re problemet er Nils Naastad. Hvis det er i boken – er nemlig, som også Naastad an- slik at alle vil utnytte hverandres svake si- tyder, dette: politisk kontroll og sivil innfly- der, hvorfor klarer ikke Vesten å omsette telse må sterkere inn, både i planlegging og overmakten til en form for politisk uttel- gjennomføring av operasjoner. Dette er ikke ling, i Afghanistan, Irak, Syria eller Libya? det samme som å si at de militære skal de- Når motpartens svakheter tross alt utnyt- troniseres. Men de som sitter bak spakene tes så til de grader, siden de ikke har avan- eller som leder «targeting prosessen» i sta- serte sensorer, våpensystemer og komman- bene, har som regel liten eller ingen kunn-

180 LITTERATUR skap om de langt mer komplekse diploma- virke mot sin hensikt. Først og fremst for- tiske, kulturelle og sosiale ringvirkningene di motparten tolker verden gjennom andre som utløses av bombene. Det sivil-militære linser en oss selv; ofte er den farget av lo- maktforholdet er derfor ikke et enten-eller kale skikker og kulturelle kodekser vi ikke men et både-og, ifølge Renz. Men altfor of- selv forstår. te har litteraturen blitt dominert av ameri- Men altfor ofte er det fordi vestlige styr- kanske luftmaktsgeneraler som klager over ker selv ikke klarer å nyansere trusselbildet. at luftmakten må være «schocking, sudden I følge Simpson ble opprørerne i den territo- and overwhelming». rielt forankrede Taliban-bevegelsen behand- Renz etterspør derfor mer teoriutvikling let som en «sekkepost». Taliban ble en kol- på feltet. Og her er mitt personlige tips: Ja, lektiv fiende; de innbefatter alt og ingenting. bruk gjerne bomber om det finnes et klart Såkalte «røde prikker» på kartet ble der- militært tyngdepunkt å bruke dem på. Men med «fiendeland», uansett hvor sympatien vis måtehold! For om det bombes for mye til de ulike stammene og klanene i området vil fienden, i tråd med den asymmetriske lo- lå. Fraværet av disse nyanser gjorde, ifølge gikken til Creveld, Heuser og Wei, oppløse Simpson, at vestlig maktbruk raskt ble en del seg selv og flytte tyngdepunktet inn i sivil- av problemet i stedet for en del av løsningen befolkningen. Fortsetter bombingen da blir i Helmand. Jeg synes Simpson kunne vært luftmakten, som militærmakten før øvrig, enda tydeligere på dette feltet, og utdypet raskt en del av problemet snarere enn en det mer. Det ville gjort Naastad, Renz og del av den politiske løsningen. meg selv lykkeligere. Men han uttrykker det Det var med disse tankene, og med bud- i hvert fall slik: «We thought that by attack- skapet til Naastad og Renz i bakhodet, at ing ‘red’ areas on the map, we were ‘defea- jeg gikk tilbake til bokens innledende deler. ting’ the insurgent forces. The result was a Og da ble kapittelet til Emile Simpson en ren disaster in which we managed to antagoni- forlystelse. For Simpsons analyse av hvor- se virtually everyone in Helmand, and it ma- dan fienden i Afghanistan opplever vestlig de the situation worse». Simpson er på sitt maktbruk er intet mindre enn fantastisk les- beste når han problematiserer og nyanserer ning. Den er riktignok mer utførlig beskre- det klare, lineære og dikotome fiendebildet; vet i boken hans fra 2012, War From the «fienden» som vi i vest er mest bekvemme Ground Up (Hurst forlag, London). Men i med, men som vi ikke klarer å forholde oss denne antologien kommer den militærteore- til på en mer nyansert måte. tiske mangelen, som Naastad, Renz og meg Den vanskelige nyanseringen om «hvem selv etterlyser, til uttrykk i fullt monn. For som er hva» tas imidlertid opp igjen utover Simpsons kapittel konkretiserer og utdyper i boken, av John Mackinlay. I beskrivelsen det vi andre savner, og som allerede er godt av megabyer og urban krigføring tegnes det kjent i blant annet kriseteorien: at militær- det samme diffuse og sammensatte trussel- makt alltid må ses på som en form for poli- bildet som da Simpson var i Helmand. Den tisk kommunikasjon. Dersom signaturen til unyanserte, forenklede, dikotome og lineære soldatene på bakken, eller luftmaktens ef- forestillingen om «oss» eller «dem», «venn fekt i målet, tolkes annerledes enn det som eller fiende», «fred eller krig», «seier eller er intensjonen, vil også hensikten med ope- tap» brettes ut i all sin prakt. Det hevdes, rasjonen «gå i vasken». Da vil maktbruken, slik også både Creveldt, Heuser og Simpson som i utgangspunktet kan være godt ment, gjør, at «krigen mot terror» og den globa-

181 N r 3 juli/september 2015 le spredningen og utviklingen av billig, av- as a sort of sporting context outside of all ansert og brukervennlig informasjons- og political context, by a […] reluctance to re- kommunikasjonsteknologi har konsekven- cognize the realities of international rela- ser for militærmaktens nytteverdi. Når de tions – the perpetual rhythm of struggle, in tidligere så klargjørende grensesnittene blir and out of war». uklare blir også vestlige militærstrategier Jeg har ikke ytt rettferdighet til de øvrige uklare. Hvilke mål som skal nås, med hvil- bidragsyterne i boken. Geoffrey Till, Milan ke midler, og på hvilken måte (‘ends’, ‘me- Vego, Leng Feng, Lutz Feldt, Gunnar Hult ans’, ‘ways’) åpner opp for en uforutsigbar- og Harald Høiback. Alle har de bidratt med het som langt på vei er den samme som den mer kunnskap på feltet, i samme ånd. Og alltid har vært. med en problematiserende og sunn kritisk Antologien om militær tenkning i det 21. distanse til militærteorien. For de av oss århundre bekrefter dermed mange av de sa- som ikke er like bevandret i dette landska- me tankene som George Kennan ga uttrykk pet var boken nyttig. Det er verdt å bruke for i sitt berømmelige CIA-Memo fra 1948, tid på den! og som har fulgt oss til alle tider: «We have been handicapped by a popular attachment Recensenten er oberstløytnant og forsker i to the concept of a basic difference between den norske Hæren. Han jobber ved Forsvarets peace and war, by a tendency to view war høgskole, Oslo.

182 LITTERATUR Högklassigt marinstrategiskt tänkande av Henrik Andersen titel: Stratégies maritimes au XXIè siècle, l’apport de l’amiral Castex författare: Lars Wedin förlag: Nuvis, Paris, 2015

i ett verk på franska, Stratégies maritimes Castex hade en intressant karriär under au XXIè siècle, l’apport de l’amiral Castex vilken han både förde befäl till sjöss, tjänst- (Maritim strategi i det 21a århundradet, gjorde vid marinministeriet, i de franska amiral Castex’ bidrag) beskriver Lars We kolonierna och var chef för sjökrigsskolan. din sjömaktsteori utifrån den franske ami- Dessutom hann han med ett omfattande ralen Raoul Castex’ (1878–1968) perspek författarskap om strategi och hur den fran- tiv med utvecklingen från marin strategi till ska marinen skulle kunna utvecklas. Castex maritim strategi och betydelsen av det se- stödde den rörelse som under förra sekelskif- nare i vår tid. tet ville omforma den franska marinen med Wedin är pensionerad kommendör, har va- mindre, men fler och mer avancerade, fartyg rit knuten till Strategiavdelningen vid FHS och samt införande av ett ubåtsvapen samt skydd är forskningsledare (Nordeuropa) vid Institut av försörjningslinjerna genom konvojering. Français d’Analyse Stratégique i Paris samt Under första världskriget upplevde Castex vice-president för TETHYS – CSMA Centre komplexiteten i ubåtsjakt och motsatte sig for Strategy and Maritime Affairs. Han är le- dåtidens ide att utgångsgruppera patrullfar- damot av KKrVA, KÖMS och l’Académie de tyg utefter sjöfartslinjerna och förordade is- Marine. För sin bok ”Marianne och Athena, tället ett konvojeringssystem. franskt militärt tänkande från 1700-talet till Castex lämnade aktiv tjänst 1939 dels av idag” (Försvarshögskolan 2007) mottog han hälsoskäl men även på grund av en dispyt 2012 ett aktningsvärt pris: ett erkännan- med den franska marinledningen rörande ett de från den franska Académie des Sciences kustområde som han var ansvarig för. Då Morales et Politiques för betydande bidrag Castex påtalade för den franska marinled- till militärt tänkande och strategi. Detta pris ningen att en potentiell markoffensiv skul- är tidigare utdelat till framstående franska le kunna omöjliggöra marina operationer i forskare och förförfattare i ämnet strategi tilldelat område och att det därför behöv- så som, bl a Hervé Coutau-Bégarie, Vincent des mer markresurser avspisades han som Desportes och Lucien Poirier. för defaitistisk. Ett halvår senare kom tys-

183 N r 3 juli/september 2015 karna medan britter och fransmän evaku- Boken beskriver hur Castex’ bidrar till ut- erades härifrån. Castex fortsatte att skriva vecklingen av maritim strategi samt av stra- under hela sitt liv intill sin död 1968. tegi i allmänhet genom sin s k Stratégie gé- Wedin ställer i början frågan om Castex’ nérale, i vilken statens samtliga maktmedel tankar är tillämpbara i våra dagar. Svaret inbegrips, i såväl fredstid som krig. Castex är ja, av tre skäl. Castex’ förtjänst ligger i inför vad han kallar en strategi för/i fred att han är pragmatisk och lyckas formulera och når därmed en vidare omfattning än abstrakt teori i konkreta ord. Vidare är det Liddell-Harts Grand Strategy som omfat- nödvändigt, trots ständig teknisk utveckling, tar strategi för att vinna krig. Castex menar att våga sätta ner foten och bestämma en att varje maktmedel har sin egen inbördes väg. Om man ständigt inväntar perfektion strategi, och de olika maktmedlen samver- så åstadkommer man inget. Slutligen pläde- kar och beror av varandra genom det som rade Castex redan efter andra världskriget denne benämner ett ”tvingande koncept”, för införandet av maritim strategi. något som passar väl in i maritim strategi i I förord och introduktion påtalar den fran- vilken såväl marin strategi som civila stra- ske marinchefen amiral Rogel och den res- tegier tvingas till samordning. pekterade försvarshistorikern Martin Motte Castex tillför flera nya och intressant be- båda betydelsen av det Wedin beskriver rö- grepp. Hans Stratégie morale kan närmast rande maritim strategi för Frankrikes häv- jämföras med vår tids informationskrigfö- dande av sina nationella intressen till havs ring men omfattar även handling på andra nu och i framtiden. plan än informationsarenan. Militära eller Boken är intressant och högst läsvärd ur ekonomiska medel kan användas även om de flera aspekter. Dels ger den ett värdefullt bi- inte är befogade ur ett rationellt perspektiv. drag när det gäller vikten av maritim stra- Ett koncept som även tillförs av Castex är la tegi i en allt mer globaliserad värld, i vil- théorie du perturbateur, teorin om störande ken världshavens roll och betydelse väx- element, som handlar om geopolitiska ak- er och utvecklas. Att Wedin i detta beskri- törer, reguljära eller irreguljära, vilkas mål- ver ett franskt perspektiv är intressant då sättning är att omstörta/dominera världen. Frankrike har världens näst största ekono- Kampen mot dessa element kan föda fram miska zon till sjöss (EEZ) – elva miljoner nya motsvarande krafter. Wedin menar att kvadratkilometer. Dels ger bokens beskriv- teorin om dessa omstörtande element exem- ning av Castex’ utveckling av strategibegrep- plifieras väl i vår tid med det iranska kärn- pet en värdefull breddning av de anglosax- vapenprogrammet, muslimsk fundamenta- iska teorier som normalt delges svenska of- listisk terrorism eller israelsk kolonisation ficerare vid studier på Försvarshögskolan. av palestinska områden. IS (eller Daesh) ut- Varför Castex skulle vara intressant att stu- gör ett annat talande exempel. dera i sammanhanget visar boken genom en Wedin tar sin utgångspunkt i Castex’ stora beskrivning av dennes framsynta idéer och verk Théories stratégiques som är på 3 000 allomfattande strategibegrepp och koncept sidor i sju volymer och är skriven över fle- som ligger i linje med eller till och med fö- ra decennier. I denna läggs grunden för more våra dagars s k Comprehensive Approach, dern marin och maritim strategi. allomfattande ansats, i vilket en stats samt- Varför är då maritim strategi intressant? liga maktmedel tas i anspråk i strategier för Wedin påtalar att vår värld är mer och mer konflikthantering. global och sammankopplad, något som visas

184 LITTERATUR inte minst genom de omfattande transport- sionerade officerare. Wedin menar att det flödena över havet. Havet är inte enbart vår är vitalt för en marin att låta dess officera- planets nya utvecklingsområde utan även en re verka i en miljö som stimulerar kreativi- nyckelfaktor i vår gemensamma, framtida tet och forskning. Utan detta risker marinen värld. Det faktum att de resurser som döljs att stagnera intellektuellt och riskera att få i och under havet till stor del är outforska- betala ett dyrt pris den dag den ska försva- de talar för att vår planets framtid kommer ra landets vitala intressen. att kretsa kring utnyttjandet och kontrol- Wedin ger i sin bok värdefulla perspek- len av dessa resurser. Konkurrensen om de tiv vad avser både teoribildning kring stra- ännu outnyttjade resurserna i havet riske- tegi i allmänhet och sjömaktsteori i syn- rar att leda till konflikter eller framtida krig. nerhet. Boken bör översättas till engelska Det sker en gradvis territorialisering och in- och/eller svenska för att tillgängliggöras frastrukturalisering av världshaven. Castex’ för en bredare publik än den fransktalande maritima strategi handlade om kontrollen av och kan med fördel användas i studier vid transportflödena till havs. En modern ma- Försvarshögskolan. Den är aktuell, då den ritim strategi handlar dock om utökade in- påminner oss om behovet av en breddning tressesfärer och en samverkan med samtli- av vårt tänkande kring maritima strategier ga maktmedel eller strategiområden så som och tillför oss perspektiv som vi i den ang- ekonomiska, diplomatiska och industriella. losaxiska traditionen saknar. Det är mot bakgrund av detta som Castex’ Lars Wedins bok tjänar väl som inlaga formulerade sitt koncept, Concept de servi- till utformandet av en svensk nationell ma- tude, för samverkan strategiområdena emel- ritim strategi som märkligt nog saknas i ett lan, är intressant, starkt exportberoende land i en värld där De marina stridskrafterna har sin givna 90 procent av export och import går på köl, plats i den maritima strategin och Castex som dessutom har en 2 400 km lång kust formulerar målen för dessa enligt följande: och är omgivet av ett på många sätt käns- De måste skapa, vidmakthålla och exploa- ligt innanhav. I Sverige är de statliga makt- tera, i enlighet med våra behov och i sam- medlen effektivt uppdelade med vattentäta ordning med markstridskrafterna domine- skott sinsemellan och det saknas en mari- ra motståndarens agerande och skapa en tim strategi. situation som ger oss rörelsefrihet till havs Svenska officerare bör lyfta blicken ge- för att uppnå alla militära, ekonomiska och nom att ta intryck från fler tänkare än de politiskt nödvändiga mål. Denna situation anglosaxiska. Frankrike har en lång tradi- ska förövrigt förhindra motståndaren att tion av strategiskt tänkande och är en glo- nå samma fördel. bal aktör med egen nationell förmåga att Wedin avslutar med en reflektion över hur projicera militära maktmedel över större de- Castex lyckats ha en intressant och omväx- len av jorden och är därför mycket intres- lande karriär och på samma gång åstadkom- sant att studera. ma en omfattande beskrivning av teoretisk strategi. Det senare är något som i dag mes- Recensenten är överstelöjtnant i Amfibie tadels görs av civila akademiker eller pen- kåren.

185 N r 3 juli/september 2015 Litteraturöversikt titel: titel: The Modern Mercenary: Private Armies Japan and the Shackles of the Past and what they mean for World Order författare: författare: R Taggart Murphy Sean McFate förlag: förlag: Oxford University Press 2014 Oxford University Press, New York 2014 Författaren drömmer om en japansk de Nymedeltida kallar författaren den lös- Gaulle. Med sin kritiska hållning till USA:s släppta krismiljö som alltmer präglas av politiska program och särskilt tendensen privata militärorgansationer. Vad han som till förmyndarskap vill han att det östasia- forskare med egna erfarenheter skriver om tiska öriket likt en gång Frankrike ska fri- är bl a Irak och ännu mer Afghanistan, där göra sig från en supermakt. Bokens genom- det på höjdpunktens 140 000 amerikanska gång av vad som har gått fel och behöver soldater gick 200 000 anställda av PMC- omdanas bygger djup känsla för den histo- företag (Privater Military Companys). ria, kultur och sociala miljö som har ska- Det nya fenomenet har gamla rötter från en mellan härskare, grupper och individer splitt- pat dagens Japan – och inte minst den pop- rad tid före framväxten av det ”Westfaliska kultur som fängslar långt ner i åldrarna. systemet” och statsmaktens litet mer än tre- Enligt denna framställning är det mycket hundra år av våldsmonopol. Företeelsen som behöver ändras. En i praktiken laglös föddes under stadsstaternas och påvemak- byråkrati, maktfullkomlig sedan 1860-ta- tens många krig i senmedeltidens Italien. Ett lets restauration, Meijiskedet, måste bringas för svenska läsare känt fall gäller Albrecht under juridisk och politisk kontroll för var- von Wallenstein, som två gånger under tret- aktig frigörelse av en entreprenöranda i ett tioåriga kriget med egna tillgångar satte riskobenäget land. Nästan bortglömt sedan upp och ledde arméer i tjänst hos kejsaren efterkrigstidens ekonomiska under behöver i Wien, innan han blev för mäktig och röj- Japan med ett självständigt försvar (också des ur vägen. till namnet) finna sin roll bredvid giganten I modern tappning tog privatiseringen fart Kina; likt Frankrike intill Tyskland. med oroliga förhållanden i södra Afrika ef- Men först måste japanerna hantera sin ter apartheids fall, då arbetslösa sydafrikan- just nu oroande nationalism, ta itu med ska säkerhetsmän och äventyrliga européer med militär bakgrund såg chansen till nya trettiotalets våldshistoria, erkänna fel och inkomstmöjligheter. Numera är det USA som ogärningar och – inte minst – frigöra kvin- ger mest uppdrag åt en farligt okontrolle- norna. Lägg till allt detta omvälvande, att rad industri enbart driven av profit i en ”ny- landet måste bort ur sina ökonflikter med medeltidaisering”. Kina, Sydkorea och Ryssland. Det är ingen I exemplet Somalia har sådana bolag växlat liten beställning. Än så länge skymtar ing- mellan att jaga – och själva vara – pirater. en de Gaulle.

186 LITTERATUR

projekt. Om vi har glömt bort drivkrafter- titel: na bakom unionen vill två Linköpingspro The Looting Machine: Warlords, fessorer, i denna översättning från engel Oligarchs, Corporations, skan av Stefan Lindgren, teckna en mer Smugglers, and the Theft of Africa’s komplicerad och inte helt snygg bakgrund. Wealth Några kommer kanske ihåg EEC:s tidi- författare: ga associationsfördrag med det fransktalan- Tom Burgis de Afrika. Men det drevs inte endast fram förlag: av Frankrike. Alla grundarländerna, även Public Affairs, New York 2015 Västtyskland, ville inte endast omöjligöra krig mellan européer utan också säkra kon- Afrika plundras på sina naturresurser. Om tinentens roll som stormakt med Afrika som en ny typ av statslös finansiell kolonia- en naturlig och nödvändig del av dess geo- lism via nätverk och horder av advokater politiska sfär. i skön förening med ansvarslösa härskare Det säger sig självt att en sådan avsikt och deras mellanhänder, skriver författa- gick på tvären mot antikoloniala uppror ren av denna bok, mångårig medarbetare och befrielserörelser. Vad som försvunnit i Financial Times. Han anser sig veta vad ur historieskrivningen återupprättas idogt han talar om efter täta besök såväl i sty- i denna bok. relserummen som bland fattiga offer. Eliter undergräver nationella institutioner. Nu titel: är den största elefanten, Kina, på jakt ef- Adapting to Win: How Insurgents Fight ter kontinentens rikedomar. Och Europa? and Defeat Foreign States in War Bekymras mest av alla dem som flyr. författare: Afrika, människor som med egna tän- Noriyuki Katagiri kares ord älskar ena stunden för att den förlag: andra fara ut i grymheter, har sett ekono- University of Pennsylvania Press, misk uppgång. Stater går faktiskt mot re- Philadelphia 2015 presentativt styre. Ska Sydafrika, BRICS- landet, bryta de rika tillgångarnas förban- nelse från Cecil Rhodes dagar? Som en ni- Det här är en teoretisk ansats av ameri- geriansk sångartist säger oss: ”Tro inte att kansk flygmilitär forskare om upprorsrö- ni inte är inblandade.” relser och hur de kan bekämpas. Med 148 exempel, från från det ottomanska impe- titel: riets nedhållning av wahabiter 1816 till Eurafrika – EU:s koloniala rötter Irakkriget 2003–, finner han sekvenser i författare: olika slags upprorskonflikter: 1) konven- Peo Hansen & Stefan Jonsson tionella krig (mellan två arméer), 2) primi förlag: tiva (mellan guerillor), 3) degenerativa (kon Leopard förlag, Bookwell, Finland 2015 ventionella krig som övergår i guerillakrig), 4) prematura (från guerilla till konventio- Bortse från Grekland och eurokrisen; som nella krig), maoistiska (från ett litet parti invånare i ett land utan koloniala rötter nöj- genom guerillakrig till konventionell väp- er vi oss ofta med EU som ett lyckat freds nad kraft) och 6) progressiva (från guerilla-

187 N r 3 juli/september 2015 krig via statsbildning till moderna väpnade styrkor). titel: Modellen mer reder ut frågor än antyder Qatar and the Arab Spring lösningar. Men den pekar på behovet av ana- författare: lyser innan USA, den enda makt som för- Kristian Coates Ulrichsen väntas kunna göra något, griper in med va- förlag: penmakt mot upproriska krafter. Hurst & Company, London 2014. Printed in India titel: Cursed Victory. Israel and På världskartan ter sig schejkdömena vid the Occupied Territories: A History Persiska viken mikroskopiska. Det kan författare: vara lätt att sammanblanda de sju på Saudi Ahron Bregman arabiens östkust: Förenade Arabemiraten förlag: (fem), Bahrain och Qatar. Men det vore Pegasus Books, New York, London 2015 fel enligt denna bok, uppskattad av andra kännare. Qatar sticker ut. En bok om den mörka sidan av Israels his- Efter den arabiska vårens inledning i toria. Den har hälsats som den bästa skild- Tunisien, ett av de länder som Qatar hade ring man kan finna om landets långa ock- hjälpt med stöd och investeringar, tog lille- upation och innehåller värderingar som få puttlandet beslutsamt ställning. Troget sitt skulle våga sig på utan att beskyllas för en självständiga agerande från det nya seklets fientlig inställning. Författaren deltog som början valde man att gå emot raden av ut- kapten i Libanonkriget och ser i det sked- satta självhärskare. Med sin lilla välmå- da ett misslyckat försök att svälja erövrade ende befolkning, några hundratusen, och områden. miljoner gästarbetare, undgick landet ock- Utan omsvep slås fast att Israel aldrig har så oroligheter. Men Qatar stödde samtidigt uppfattat som sin plikt att hjälpa och skyd- sedan gammalt det muslimska brödraska- da de ockuperade utan haft dem som billig pet, vilket sedan dess fall från makten har arbetskraft. Palastinaaraberna har berövats skapat spänningar till den egyptiska mili- mark och aldrig fått sin rätt i Israels högsta tärdiktaturen. domstol. De har lämnats utan hopp och valt Annars var det en framgångsaga ända fram att med vapen göra sig fria. Boken utesluter inte att bland de av Israels motståndare till ödeshösten 2010. Qatar hade ”tur” att som mördats även finns Arafat. Han ges li- tilldelas 2022 års VM i herrfotboll, något kafullt ansvaret för missade chanser att nå som många idag beklagar. Det var kulmen en politisk uppgörelse med dåvarande reger- på landets idoga arbete att utifrån enorma ingschefen Ehud Barak om främst en upp- gasfyndigheter etablera sig som en interna- delning av Jerusalem. tionellt uppskattad ekonomisk och kulturell I slutet överraskas man av denne djupt stormakt. Med Al Jazeera har man haft ett kritiske iakttagares hoppfulla tro på att en effektivt språkrör, bl a i sina medlarambi- fred med palestinierna och Syrien-Libanon tioner. Vad Qatar saknar är administrativa kommer, liksom fallet var med Egypten och resurser att uthålligt förvalta inledda stor- Jordanien. Men en verklig försoning tar flera projekt. Om utvecklingen förblir hållbar? generationer, inser han – och läsaren. Svårt att säga– även för en expert.

188 LITTERATUR titel: titel: The Cause of All Nations: An I Hitlers bunker: En officer som var där International berättar History of the American Civil War författare: författare: Berndt Freytag von Loringhoven Don H Doyle tillsammans med François d’Alançon förlag: förlag: Basic Books, New York 2015 Santérus Förlag, ScandBook AB, Falun 2015 Slaget vid Aspromonte var viktigt för den amerikanska unionens fortlevnad. Vad Författaren, vars karriär avslutades i väst- som den 29 augusti 1862 utspelades i söd- tyska Bundeswehr, hade som officer i ra Italiens berg var inget stort slag. Offren Wehrmacht tur. Han kom ut från Stalingrad för skärmytslingen var endast en handfull. i sista ögonblicket, klarade sig senare på Men bland dem, svårt sårad, var Guiseppe östfronten från att inringas och tog sig ut Garibaldi. Det avgjorde saken. Mot hans ur Hitlers bunker ett knappt dygn före den- sjukbädd strömmade sympatier utan like. nes självmord. Det porträtt han ger av dik- Vi har glömt vilken enorm moralisk kraft tatorn som ömsom hysterisk, ömsom vän- denne äventyrare, USA:s vän och slaveriets lig och med ett detaljminne som få, stäm- fiende, hade över européernas sinnen i Europa. mer med mångas andras. Jodl sa emot nå- Uppslutningen kring hans sjukbädd blev en- gon gång, Guderian ofta; andra hukade ligt boken så stark att Storbritannien och och lät sig – märkligt nog – mot bättre ve- Frankrike fann det klokast att blåsa all tan- tande svälja galna beslut. ke att medla mellan nord och syd i det ame- Den tunna boken ger en god beskrivning rikanska inbördeskriget, då de skulle erkänt av hur en officer i närheten av den högsta allt- konfederationen som stat. Unionen kunde mer kluvna och förvirrade nazistiska krigs- ha klyfts. Men för första gången avgjorde ledningen försökte fungera medan vänner allmänna opinionen saken. och kolleger jagades av Gestapo efter von Sydstaterna tvangs efter fyra år kapitu- Stauffenbergs 20 juli-attentatsförsök. Man lera, fast vägen dit var mödosam. En ovan- har läst det förr, men den som inte har fått lig bok i ett omskrivet ämne erinrar hur nog av interiörer från bunkern ges här än- Lincoln länge drog sig för att tala om ett nu ett bidrag. krig mot slaveriet, bl a för att inte framstå som desperat efter flera bakslag på slagfäl- titel: tet. Konfederationen, som ville spela ned The Improbable War. China, the United slaveriets roll, sökte och fick stöd i dyna- States & stiernas och överhetens Europa; Napoleon the Logic of Great Power Conflict III ville passa på att skapa ett latinskt väl- författare: de med start i Mexiko. Vad som segrade Christopher Coker kom, långt utanför USA:s gränser, att fram- förlag: stå som en alla folks kamp för demokratis- Oxford University Press, New York 2015 ka principer.

189 N r 3 juli/september 2015

USA och Kina skulle väl aldrig gripa till va- är inget nytt. Supermakten har aldrig haft pen mot varandra. En väpnad stormakts full kontroll över utvecklingen och fått konflikt kunde bli det mest förödande krig som den velat. världen upplevt, särskilt om det fördes i I korta välformulerade skisser av politiska, rymden. Båda måste veta vad förnuftet sä- ekonomiska och sociala förhållanden tecknas ger. Tron på militära lösningar är föråld- den värld amerikanare möter, främst BRIC- rad. Så vi behöver väl inte oroa oss? Jo, det länderna. Bättre snabböversikt ges inte. Läs minsta vi kan göra är att diskutera risker- och begrunda. USA kommer att behålla sin na, hävdar Christoper Coker i denna tan- position åtminstone årtionden framåt, men keväckande lilla bok. behöver göra smarta val. Clausewitz har tappat nog mark mot Sun titel: Tzi: konflikter pendlar mellan seger och ne- Krig och fred: Örebro 1812 derlag, absolut seger är inte längre något el- Redaktör: dande mål. Kinas och USA:s militära alter- Einar Lyth nativ är extremt oattraktiva, särskilt en be- förlag: gränsad nukleär slagväxling. Men som i ti- Örebro läns Museum, NärkeTryck AB, digare krig handlar det om normer och reg- Hallsberg 1912 ler i det internationella systemet, Kina har ett snarast sjukligt behov att ”gå förbi”, och I den dåvarande lilla landsortshålan Örebro USA brister i empati för motståndaren. skrevs sommaren 1812 europeisk historia. Minns att Aten och Sparta gick till krig Med två fredstraktater, en brittisk-rysk och (”Thukidides fälla”). Framför allt varnar en svensk-tysk, lades grunden till den sto- exemplet 1914, då krig tedde sig osanno- ra koalition som i oktober året därpå vid likt då länder självbelåtet trodde på varan- Leipzig besegrade Napoleon. dras förmåga att veta vad som var bäst för För många har denna andra riksdag i dem. Lita inte bara på expertutsagor, stora Örebro ofta hamnat i skuggan av den för- makter fortsätter att tävla, med Eurasien sta, sensommaren 1810, då marskalken som geopolitisk axel. Den logiken hjälper Bernadotte valdes till svensk tronföljare. Coker oss att inte glömma. Vid tvåhundraårsminnet av riksmötet 1812 titel: gavs dock dokumentation vid ett symposi- Is the American Century Over? um i Örebro, som efteråt redigerades i en författare: bok av akademiledamoten Einar Lyth. Det var, som framgår av en hel rad inlägg, Joseph S. Nye, Jr. en intressant riksdag, möjligen utan stöd i förlag: grundlagen efter en tids lagsstridigt reger- Polity Press, Cambridge, Malden, ingsövertagande av Karl Johan, med bland USA 2015 annat med en begränsande tryckfrihetsord- ning utan att 1809 års författning skrevs om. Nej, det ”amerikanska århundradet” är I Åbo slöt Sveriges nye kronprins det för- inte över. I en liten tunn volym förklarar bund med tsar Alexander som brukar kal- Harvardveteranen Joseph Nye varför. USA las 1812 års politik. Han ville snarast ta kommer att behöva lyssna på andra, om en Norge, men fick vänta till1814 efter en del multipartner-värld ska skapas. Men detta förvecklingar.

190 LITTERATUR

En rad kapitel kring det storpolitiska och militära läget har skrivits av Lyth själv tillsammans med både en rysk forskare och specialisten på skedet Martin Hårdstedt. Ett lokalt initiativ ger oss här en nyckel till förståelsen av det moderna Sveriges arv från Napoleontidens slutfas.

Böckerna är anmälda av Olof Santesson.

191

beställning av särtryck och lösnummer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om NR 3 3 NR antal och adresser för leverans och fakture- Helårsprenumeration: ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) eller på [email protected] som också svarar för 2015 600 kr (övriga länder) utsändning och fakturering. Lösnummer : 105 kr inkl moms WWW.KKRVA.SE issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2015

HT_omslag.indd 1 2015-10-18 19:26:23

anvisningar till författare TIDSKRIFT OCH HANDLINGAR KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS KUNGL KUNGL Ur Svenska Krigsmanna Sällskapets Handlingar 1797 Carl Deléns Tryckeri Stockholm Författaren ansvarar för att artikel som in- KRIGSVETENSKAPS- sänds är språkgranskad och genomarbetad och sänder originalmanuskript i Word till AKADEMIENS vi gustaf adolph med Guds nåde, Sveriges, redaktionen på [email protected]. Författarens Handlingar och Tidskrift Götes och Vendes Konung, m m. Arfving till namn, adress, e-postadress, telefon- och Danmark och Norrige, Hertig till Schleswig, faxnummer an ges i mailet. Författare till NR 3/2015 Holstein, m m. inträdesanförande och årliga redo visningar Publicerad sedan 1797 bör begränsa antal tecken (inkl blanksteg) till Göre veterligt: att såsom Vi med mycket nöje högst 30 000 resp 60 000. inhämtat den berömliga omsorg, som det inrät- THE ROYAL tade Svenska Krigsmanna Sällskapet föresatt sig Vetenskapliga artiklar inom Akademiens att hafva ospard, till förbättrande och utvid- område bör innehålla 7-10 000 ord (d v s max SWEDISH ACADEMY gande af de till Krigs Vettenskapen hörande 50 000 tecken utan blanksteg = max 60 000 OF WAR SCIENCES delar, hvarigenom så väl Krigsmän, hvilka tecken med blanksteg = max 20 A4-sidor i Proceedings and Journal dels grånat under vapnen, dels jemte dessa på normal text med 12 punkter). Artikeln skall stridens bana af ära och mandom sig utmärkt, starta med ett abstract på engelska om det är NR 3/2015 som ock andre Embets- och Tjenstemän, kände en artikel skriven på skandinaviskt språk eller Published since 1797 för deras grundliga insigter, nu beflita sig, att på skandinaviskt språk om artikeln är skriven under fredens lugn bidraga till allmänt väl; på engelska. Alltså, och emedan Vi anse Oss böra ett så Bilder: Förslag till illustrationer bifogas nyttigt och hedrande företag uppmuntra; ty separat. Obs! Det räcker inte att bilderna är Conventional forces on vele Vi härmedelst icke allenast för Sällskapet inmonterade i ett word- eller powerpoint- unconventional battleﬁelds betyga det nådiga välbehag, hvarmed Vi sådant dokument. För tryck krävs att bilderna är by Tormod Heier upptagit, utan ock försäkra Sällskapet, att bifogade som separata högupplösta bildfiler, såsom dess Höge beskyddare, detsamma med dvs minst 300 dpi. Gymnasiebetyget mest relevant Vårt nådiga hägn städse omfatta. Det alla som av Philip Niclason vederbör hafva sig hörsammeligen att efterrätta. Tips: Akademiens skrivhandbok med våra Till yttermera visso hafve Vi detta med egen skrivregler finns att hämta på hemsidan. Den osynlige angriparen i cyberrymden hand underskrifvit och med Vårt Kongl. Sigill Redaktionen språkgranskar manuskriptet och av Lars Nylén och Ingvar Åkesson bekräfta låtit. Stockholms slott den 23 Novem- åter sänder det till författaren. ber 1796. Författaren granskar redaktionens förslag till förtydliganden etc och meddelar skriftligen eventuella synpunkter. beställning av särtryck och lösnummer Särtryck beställs hos redaktionen, efter överens kommelse om pris, med uppgift om NR 3 3 NR antal och adresser för leverans och fakture- Helårsprenumeration: ring. Lösnummer beställs hos redaktionen 400 kr (Sverige) 500 kr (Europa) eller på [email protected] som också svarar för 2015 600 kr (övriga länder) utsändning och fakturering. Lösnummer : 105 kr inkl moms WWW.KKRVA.SE issn 0023-5369 © Kungl Krigsvetenskapsakademien 2015

HT_omslag.indd 1 2015-10-18 19:26:23