DOCSLIB.ORG

Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan Glesbygdsbefolkningen ökar mest i Stockholms och Göte- 1980 har andelen ökat med 0,3 procentenheter. Glesbygdsbe- borgs och Bohuslän med angränsande län samt i Kopparbergs folkningen har ökat med 21 000 under 1980-talet. Därmed har län. En av förklaringarna till att glesbygden åter ökar är en hundraårig trend av ständigt minskande folkmängd i gles- permanentning av fritidshusområden, som dock ännu behåller bygden brutits. sin dominerande karaktär som fritidshusområden och därmed De största tätorterna är Stockholm, som nu har över en inte ingår i tätorter. De största minskningarna av glesbygdsbe- miljon invånare, Göteborg, Malmö och Uppsala. folkningen redovisas i Västerbottens, Kristianstads och Hal- lands län. Producent SCB, Enheten för naturresursstatistik © 1992 Statistiska centralbyrån, 115 81 Stockholm. Ansvarig Förfrågningar Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 utgivare Jan Högrelius. Statistiska meddelanden (SM) kan köpas Hans Ylander, tfn 08-783 47 30 från SCB–Förlag, 701 89 Örebro, telefon 019–17 68 00 eller Serie Na–Naturresurser och miljö telefax 019–12 97 84. ISSN 0282-3500 Från trycket 26 februari 1992 © 1992 Statistics Sweden. Statistical Reports can be obtained from SCB–Publishing Unit, S–701 89 Örebro, Sweden. 2 Innehåll Contents Sida/ page 1 Sammanfattning Summary in Swedish 2 Innehållsförteckning Contents 3 Tabell- och figurförteckning List of tables and figures 4 Sammanfattning på engelska Summary in English 5 1 Inledning 1 Introduction 5 2 Tätortsstatistik och tätortsavgränsningar från 2 Statistics on localities and delimitations of localities from 1900, en översikt 1900, an overview 6 3 Tätortsdefinition och jämförbarhet 3 Definition of localities and comparability 7 4 Ny avgränsningsteknik 1990 4 New delimitation method 1990 8 5 Nya orter och tätortsnamn 5 New localities and names of localities 8 6 Resultat: Tätorternas areal och folkmängd 6 Results: Area and population in localities 8 Bakgrund om urbaniseringen i ett långt tidspers- Background on urbanization in a historical perspective pektiv 8 Städer (tätorter med över 10 000 invånare) i ett Towns (localities with more than 10,000 inhabitants) in a långt tidsperspektiv historical perspective 9 Antalet tätorter Number of localities 12 Folkmängd och areal Population and area 14 De större tätorterna De bigger localities 16 Folkmängden i tätorterna, länsvis fördelning Population in localities by county 17 Nya och försvunna tätorter New and disappeared localities 18 Glesbygdens folkmängd ökar The rural population grows 19 Tätorternas areal Area of localities 20 Glesbygdens areal Area of rural areas 21 Befolkningstätheten Population density 23 Samband mellan areal och folkmängd Correlation between area and population Huvudtabeller: Main tables 24 Tätorter (tabell 14) Localities (table 14) 56 Glesbygd (tabell 15) Rural areas (table 15) Bilagor Appendices 60 1 Förändringar i tätortsbeståndet jämfört med 1980 1 Changes in the stock of localities from 1980 64 2 Tätorter delade av kommungräns 2 Localities crossing municipality borders 66 3 Tätorter i Gnesta, Nyköpings och Trosa kommu- 3 Localities in three new communes from 1st Jan., 1992 ner fr o m 1992-01-01 67 4 Förteckning över övrig statistik som finns eller 4 Other materials relating to localities 1990 kan tas fram för tätorter 1990 68 5 Ordlista 5 List of terms 3 Tabell- och figurförteckning List of tables and figures Sida/ page Tabeller Tables 9 1. Folkmängd fördelad på tätort och glesbygd 1800– 1. Population in urban and rural areas 1800–1990 1990 2. The number of localities with more than 10,000 inhabitants 9 2. Antal tätorter över 10 000 invånare och deras andel av and their share of total population 1800–1990 totalbefolkningen år 1800-1990 3 a. Number of localities by population size 10 3 a. Antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950, 1960, 1970, 1980, 1990 3 b. Cumulated number of localities by population size 12 3 b. Kumulerat antal tätorter efter folkmängdsstorlek 1950–1990 4. Population and area in localities by size 1990 12 4. Summerad folkmängd och areal i tätorter i olika storleksgrupper 1990 5. The biggest localities 1990 and their increase 1980–1990 15 5. De största tätorterna 1990 rangordnade efter folk- ranked by population size mängdsstorlek samt folkökning 1980-1990 6. Number of localities and population by county 16 6. Antal tätorter och tätortsfolkmängd, länsvis 1970, 1980 och 1990 7. Changes in the stock of localities 1980 to 1990, by county 17 7. Förändringar i tätortsbeståndet, länsvis 1980 till 1990 8. Rural areas by county 18 8. Glesbygd, länsvis 1970, 1980 och 1990 9. Area and share of total area for localities, by county 19 9. Tätorternas landareal i km2 och tätorternas landareal i procent av länets areal 1970, 1980 och 1990 10. Area and density of rural areas, by county 20 10. Glesbygdsareal och -befolkningstäthet, länsvis 1970, 1980 och 1990 11. Density in localities and increase in area and population, by 21 11. Invånare per km2 land och tätorternas ökning i county landareal och folkmängd 1970–1990 12 a. Density in localities by size, by county 22 12 a. Antal invånare per km2 land i tätorter av olika storleksklasser, länsvis 12 b. Number of localities by size, by county 22 12 b. Antal tätorter i olika storleksklasser 1990, länsvis 13. Number of localities by size of area and size of population 23 13. Antal tätorter fördelade i storleksklasser efter invå- narantal och areal 14. Area, population and density in localities 1980 and 1990 and 24 14. Tätorternas areal, folkmängd och invånare per km2 relative change in area and population 1980 och 1990 samt förändringen i areal och folkmängd i procent 15. Change in rural population 1980–1990 by municipality. 56 15. Förändring i glesbygdsbefolkning 1980–1990 kom- Sorted by relative increase munvis. Sorterat efter största relativa ökning Text tables Tablåer A. Localities with largest increase in population, absolutely 14 A. Tätorter som ökat folkmängden mest absolut 1980– 1990 B. Localities with largest increase in population, relatively 14 B. Tätorter som ökat folkmängden mest relativt 1980– 1990 C. Localities with largest decrease in population, absolutely 14 C. Tätorter som minskat folkmängden mest absolut 1980–1990 D. Localities with largest decrease in population, relatively 14 D. Tätorter som minskat folkmängden mest relativt 1980–1990 E. Localities with largest increase in area, absolutely 16 E. Tätorter som ökat arealen mest absolut 1980–1990 F. Localities with largest increase in area, relatively 16 F. Tätorter som minskat arealen mest relativt 1980– 1990 G. Localities with greatest density 23 G. De 10 tätorter som har störst befolkningstäthet 1990 H. Localities with lowest density 23 H. De 10 tätorter som har lägst befolkningstäthet 1990 Figures Figurer 1. Population in urban and rural areas 1800–1990 9 1. Befolkning i tätorter och glesbygd 1800–1990 2. Number of localities by population size 1990 10 2. Antal tätorter i olika storleksklasser år 1990 3 a-g. Number of localities by population size 1950–1990 11 3 a-g. Antal tätorter i olika storleksklasser år 1950–1990 4 a. Shares of urban population by locality size 1990 13 4 a. Andel av tätortsbefolkningen i olika storleksgrup- per 1990 4 b. Shares of urban area by locality size 1990 13 4 b. Andel av tätortsarealen i olika storleksgrupper 1990 4 Summary A new delimitation of localities has been made by Statistics has increased 0.3 units of a per cent. The population in sparsely Sweden for use by the 1990 population and housing census. A populated areas has increased by 21,000 during the 80´s. locality consists of a group of buildings normally not more than Thereby a one hundred year old trend of uninterrupted decrease 200 metres apart from each other, and has to fulfill a minimum in rural population in Sweden has been broken. criterion of having at least 200 inhabitants. In Sweden, locali- The biggest localities are Stockholm, which now has pas- ties are defined as urban, and all areas outside the localities as sed the one-million mark, Gothenburg, Malmö, and Uppsala, rural. Since the municipalities in Sweden usually are large and which all have more than 100,000 inhabitants. include both urban and rural territory, the concept of localities Several of the big and medium-sized localities grow again, is used for analyses of urban and rural development.
Load more

Recommended publications
  • Swedish Lapland
    SWEDISHthe destinations of LAPLAND SVERIGES ARKTISKA DESTINATION Fiskelycka i Luleå Helena Holm Helena Foto: ALLTID ETT FISKEVATTEN INOM RÄCKHÅLL Nere vid restaurangerna i Norra hamn i Luleå Idag är fisket i älven inte vad det en gång var, men fortfarande fångas sänker sig sommarsolen. Du tar in en klassik förrätt lax och öring här. Men kanske ännu bättre är fisket efter gädda och abborre. Vill du ha en vild laxälv är Råneälven ett vackert alternativ, av Kalix Löjrom, därför att du tycker att du har även där är gäddfisket makalöst och på hösten fångas vilda flod- något att fira. Restaurangen säger att det också kräftor här. Runt själva Luleå stad finns många ordnade fiskevatten, finns stekt siklöja idag, det som på finska sidan både för familjer och entusiaster, att besöka. Vid Hertsöträsket är det kallas muikku och nästan är en ”nationalrätt”. tillgänglighetsanpassat så att alla, också rullstolsburna, kan få en fin Siklöjan, Coregonus albula, är den lilla laxfisken fiske upplevelse. På det hela är Luleå inte bara grundat på fisk, det är också en plats för fiskare. Precis det som förväntas i en kustkommun i som ger oss den fantastiska löjrommen och därför Bottenvikens skärgård. också Norrbottens landskapsfisk. Kalix Löjrom är sedan 2010 en skyddad ursprungsbeteckning, med samma status som exempelvis Parmaskinka, bra att veta Kontrollera noga att du fiskar på upplåtna vatten och har rätt tillstånd. Respektera lokala regler, exempelvis antal fiskar, minimimått Stiltonost och Champagne. Allt det som passar en och laxplomber. Mer information finns på fiskekort.se och hos lokala entre­ vacker kväll som denna. prenörer. Det är självklart att tänka på fisk och fiske i en stad som Luleå.
    [Show full text]
  • Miljönämnden
    Luleå kommuns stadsarkiv ARKIVFÖRTECKNING MILJÖNÄMNDEN Referenskod SE//115:1 Utskriftsdatum 2015-06-25 Arkivbildare MILJÖNÄMNDEN 115 Depå Luleå kommuns stadsarkiv Översikt arkivbildare MILJÖNÄMNDEN 115 Uppgifter om arkivbildaren Arkivbildarens namn MILJÖNÄMNDEN 115 Alternativa namn Hälsovårdsnämnden Verksamhetstid 1969 - 2014 NAD-kategori Verksamhetstyp - Geografisk hemvist Verksamhetsort Luleå Uppgifter om arkiv Arkivets namn MILJÖNÄMNDEN 115:1 Tid för arkivhandlingar 1969 - Hyllmeter 0,00 Placering Stora arkivet 2015-06-25 Historik Arkivbildare Luleå kommuns stadsarkiv MILJÖNÄMNDEN 115 Hälsovårdsnämnden inrättades genom 1874 års hälsovårdsstadga. Från 1969-01-01 även Råneå och Nederluleå kommuner. Från 1983-01-07, Miljö- och hälsoskyddsnämnd. Från 1992, Miljönämnden. Nämnden avvecklas 31/12 2014 och blir från 1/1 2015 Miljö- och byggnadsnämnden. 2015-06-25 Innehåll MILJÖNÄMNDEN 115:1 Serie Rubrik A 1 PROTOKOLL A 2 PROTOKOLLSBILAGOR C 1 REGISTER TILL DIARIERNA C 1 A DIARIEKORT VA-ÄRENDEN C 2 EXPEDIERINGSLISTOR C 3 DIARIEKORT, ALLMÄNNA HANDLINGAR C 4 DIARIEKORT, OBJEKTSBUNDNA HANDLINGAR C 5 DIARIUM C 6 DIARIUM, FASTIGHETSBUNDNA ÄRENDEN F 1 ÄRENDEBLAD, OBJEKT F 1 A ÄRENDEBLAD, VA-ÄRENDEN F 2 BEREDSKAPSPLANER F 3 SKOGSSKADOR PÅ GRAN OCH TALL F 4 MILJÖSKYDDSPROGRAM 1990 F 5 DIARIEFÖRDA ALLMÄNNA HANDLINGAR F 6 DIARIEFÖRDA OBJEKTSBUNDNA HANDLINGAR F 7 HANDLINGAR APT F 8 RAPPORTER F 9 DIARIEFÖRDA FASTIGHETSBUNDNA ÄRENDEN 2015-06-25 Arkiv nr Arkivnamn Serie 115:1 MILJÖNÄMNDEN A 1 Rubrik PROTOKOLL Placering Volymnr Tid Anmärkningar 1 1969-1970
    [Show full text]
  • Fishing in Luleå
    SWEDISHthe destinations of LAPLAND YOUR ARCTIC DESTINATION Fishing luck in Luleå Helena Holm Helena Photo: ALWAYS A FISHING WATER WITHIN REACH The summer sun sets down by the restaurants of University, among other things. Today, fishing on the river is not what Luleå’s north harbour. You order a classic Kalix it once was, although salmon and trout are still caught here. However, there are even better opportunities to catch pike and perch. If you are vendace roe starter, to celebrate something. The looking for a wild salmon river, the Råne River is a beautiful option, waiter tells you that you can also order fried also offering magnificent pike fishing, and opportunities to catch wild vendace today, known in Finnish as muikku, river crayfish in the autumn. Around the city of Luleå, you will find and something of a national dish. The vendace, many well maintained fishing waters, both for families and enthusi- Coregonus albula in Latin, is a small salmonid asts. Lake Hertsöträsket has been adapted for accessibility, to provide a good fishing experience even for those in wheelchairs. Luleå was not fish which gives us the amazing vendace roe, and just founded on fish, it is also a place for those who like to fish. Just as also Norrbotten’s official county fish. Since 2010, you could expect from a city on the coast of the Gulf of Bothnia. Kalix vendace roe has been an item with protected designation of origin, such as Parma ham, Stilton good to know Carefully check that you are fishing on licenced waters, cheese and champagne.
    [Show full text]
  • Läs Hela Analysen
    Bostadsförsörjningsanalys Luleå December 2020 Linda Lövgren, Maria Pleiborn, Ebba Älvgren Förord Syftet med analysen att analysera och bedöma det kommande behovet av bostäder för Luleå kommun och vilken typ av bostäder som kommer att efterfrågas med avseende på de målgrupper som är aktuella. Analysen är en grund till riktlinjerna för bostadsförsörjning och innehåller en analys av kommunens demografiska utveckling, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningarna för bostäder totalt sett samt för kommunens delområden. Analysen har även kopplats till bostadsmarknadsläget i grannkommunerna och den regionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. 2 Författare: Linda Lövgren, Maria Pleiborn och Ebba Älvgren. Stockholm, december 2020 WSP Sverige AB SE-121 88 Stockholm-Globen Arenavägen 7 Org. nr: 556057-4880 Innehåll — Slutsatser och åtgärdsförslag för bostadsmarknaden i Luleå kommun — Allmänt om bostadsmarknaden i Sverige — Omvärldsanalys — Demografisk analys — Bostadsbestånd och nyproduktion 3 — Bostadssituationen för särskilda grupper — Efterfrågan på bostäder — Geografisk analys Slutsatser Luleå är en kommun med en stabil Däremot är efterfrågan oftast på bostäder befolkningsökning och en förhållandevis som är billigare än vad marknaden förmår låg arbetslöshet. Luleå kommun har i stort att producera. Detta leder till att en hög sett en god bostadsförsörjning i nuläget grad av exploatering inte leder till en bättre och det finns ingen underliggande bostadsförsörjning i kommunen. strukturell bostadsbrist. Däremot är en god planeringsberedskap Däremot finns ett behov av bostäder med alltid positiv, eftersom det ger flexibilitet i 4 en lägre prisnivå än vad marknaden förmår planeringen. att producera redan hos den existerande befolkningen. En övervägande andel av de nya invånarna är invandrare, som oftast har en något lägre betalningsförmåga.
    [Show full text]
  • Kayaking Routes of Swedish Lapland Bottenvikens
    7. THE NORTHERN ARCHIPELAGO NAMES OF ISLANDS IN THE BOTHNIAN ARCHIPELAGO 1 day, approx. 18 km, extension possible Photo: Gunvor Ekström Gunvor Photo: Island names often originate from old dialects and their meanings are not so obvious today. Plant and FJUKSÖ- Degerberg granite, Haparanda granite animal life, names of people and specific character- BRÄNDÖN and gneiss are common types of rock istics have given the islands their respective names. FJÄRDEN found in the archipelago. NAGEL- Because of the land uplift, there are places called FJUKSÖN islands on the mainland and some of the larger SKÄRET islands have multiple names. Here are some common elements in the names of places in the SVARTÖN Bothnian archipelago. BISKOPS- AVA – Bulging stretch of water STOR- HOLMEN FURÖ- BASTA – Simple fishing cabin FURUÖN FJÄRDEN BRÄNNA, BRÄND – Forest was burned to create arable land, this was known as a ’bränna’ HAMNÖN BÅDAN – warn of shallows BJÖRKÖN This day tour BÖRST – Birch can be extended ESP, ÄSP – Aspen tree GLO- SANDSKÄRET if you continue GRÅSJÄL, SJÄL – Grey seal HOLMARNA from Sandskäret according to Sure, it is sometimes windy and rainy - but Luleå is GRÖNNA – Shallows LAPPÖN Ekström Gunvor Photo: route 5. Route 5 usually one of the sunniest places in Sweden! HARE, HARUN – Shallows on the water’s edge, 2 km SKOGSSKÄRET RISÖN can be extended from Biskopsholmen is a small beach, should you wish to stretch your legs. If not, turn rocky islet with route 6. east towards the beautiful Sandskäret and take a proper break on the northern or HUVUD – High, hilly terrain eastern lake.
    [Show full text]
  • UNIQUE PLACES to VISIT PITEÅ CITY PITEÅ to ÄLVSBYN Piteå Is Located on the Southern Coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 Km
    UNIQUE PLACES TO VISIT PITEÅ CITY PITEÅ TO ÄLVSBYN Piteå is located on the southern coast of Swedish Lapland, at the Distance 52 km. Travel time approx 40 min. mouth of the Pite River and not far from the arctic circle. a place of PITEÅ ÄLVSBYN STORFORSEN contrasts. Light and darkness, warmth and cold, the mountains and ATTRACTIONS the archipelago. Sweden’s highest water temperatures are often STORMYRBERGET recorded at Pite Havsbad which is known as the Nordic Riviera – Feel the scent of new-mown hay, a soft horse muzzle against your hand. Enjoy a trip The Pite River Valley is located in the southern region of Swedish The first half of the overall journey from Piteå to Jokkmokk hard to believe if you heard the ice crunching against the hull of the to the forest landscape or a delicious meal made from on-farm products. Stormyr- berget is a farm stay and guesthouse just to the north of Piteå. Set in the rolling Lapland and this touring route describes the area from the follows the Pite river, through forest land, and past the mighty icebreaker Arctic Explorer a few months earlier. The sea of the Gulf farms lands close between the river and the forest lands. Ideal for both a day visit municipalities of Piteå and Älvsbyn, across the arctic circle and Storforsen falls, Europes largest rapids. From Storforsen to of Bothnia also serves as an area for skating, dog sledding and snow with lunch or stay a night or two in one of the farm cottages. on to Jokkmokk.
    [Show full text]
  • Change in the Church Town House Design and Social Function Lars Elenius
    Church Town and Church Village Change in the Church Town House design and social function Lars Elenius 1 Church Town and Church Village Church Town and Church Village Change in the Church Town House design and social function Lars Elenius 2 3 Church Town and Church Village Church Town and Church Village Contents Introduction.............................................................. 5 Chapter 3. The individual and the collective ................. 37 A way to meet others ............................................. 38 Chapter 1. Church Town and Church Village .................7 The church cottage as a family memento ..................40 Tradition and modernity ..........................................8 Preserving a heritage ............................................. 42 The Church Town and the need for church cottages .....8 Change and preservation ........................................ 44 Similarity to Gamla Stan in Stockholm ...................... 11 Cooperation and revolt .......................................... 45 Battle for the burghers’ building land ........................12 Threats to the Church Town ................................... 46 A system of timbered houses ...................................17 Memories of the countryside .................................. 47 The Church Town when it was biggest .......................21 The individual and the collective ............................. 48 Chapter 2. Church cottage design ............................... 25 Notes ......................................................................51
    [Show full text]
  • Nederluleå Socken
    Arkiv nr Arkivnamn Serie 1:1 NORRBOTTENS MUSEUM FO AN Rubrik HANDLINGAR OM NEDERLULEÅ SOCKEN Placering Volymnr Tid Anmärkningar Volym 1-9 Fornfynd, fornminnen, fornlämningar. Volym 10 Kyrkan. Volym 11 Språk, dialekt, Hembygdsföreningen, Gammelstad - Kyrkstaden, Kyrkogården, Kyrkans byggnader. Volym 12-22 Kyrkstugor. Volym 23-30 Gammelstad. Volym 31-57 Byar och gårdar. Volym 58 Övrigt. 1 1924-2001 FORNFYND, FORNMINNEN, FORNLÄMNINGAR Historik - ang, kulturhistoriskt skyddsvärde (olika byar och platser inom Nederluleå och Råneå snr) Karta över fastigheter, utan år och proveniens. Tidningsnotiser m.m. - arkeologiska fynd i Sunderbyn, Persöfjärden och Gammelstad), utan år. Ang. yxa funnen vid Gäddviksheden (7022), utan år. Pm om fynd mellan Alhamn och Fagervik 1924. 0295/33, 0311/33 Ang. fynd av människoskelett i Gäddvik. Acc:nr 390. 0047/34 Ang. ryssgravar m.m. i Lindbomsbacken. Ang. fynd av yxa i Sunderbyn 1940. 0035/51 Ang. fångstgropar i Örberget och Kolberget. Ang. ev. fångstgropar i Krokvattnet, utan år. Ang. röse vid Alhamn, Kunoön, Ångervik, utan år. 0357/62 Ang. fornlämningar i rullstensås, Antnäs-Alvik. Förteckning över fornlämningar - fornminnesinventering 1948 och komplettering 1963. 0012/64 Ang. fångstgropar vid Flarken. 0309/65 Ang. fornlämningar och fritidsbebyggelse i Nederluleå, Nederkalix och Råneå snr. 0408/65 Ang. stenröse intill Gässjön (med 2001/0784). 0379/67 Ang. stenåldersfynd i Mockträsk. 0783/68 Ang. sten vid Långtjärnheden, Alvik. 0822/68 Ang. hälsobrunn i Gammelstad (med 0961/68 och 0967/68). 0915/68 Ang. anmälda gropar, fångstgropar, härdar och kvartsavslag vid Fällberget, Hällfors, Klöverträsk och Västmark. 0921/68 Tips om fornlämningar (med 2001/0820). 0933/68 Utanordning av medel för beredskaps- arbeten. 1602/68 Ev.
    [Show full text]
  • Download the Kayak Guide Here
    SWEDISHthe destinations of LAPLAND YOUR ARCTIC DESTINATION Kayaking routes of Luleå archipelago Photo: Jacob Nilsson THE LULEÅ ARCHIPELAGO A PART OF THE BOTHNIAN ARCHIPELAGO This guide describes paddling R Å N E ÄL routes around Luleå and Råneå. VE N SIKNÄS RÅNEÅ KÄNGSN JÄMTN The routes are varied in difficulty PÅLÄNG but they all lead to beautiful, exciting islands. 11 Luleå archipelago is part of the Bothnian archi- BOCK- pelago, which stretches from Skellefteå in the 10 N SUNDOM Cottages/ BOCKÖ- south to Haparanda at the Finnish border in accommodation GUSS- BERGÖN RÅN- the northeast. The Bothnian archipelago is the Restaurant/café FJÄRDEN N GUSSN FJÄRDEN northernmost brackish water archipelago in the Sauna PERSN world. The water is neither salt nor sweet, which TISTERS- Kayak rental ÖARNA affects both plants and animals. Its northern Nature reserve Båtö- SIGFRIDSÖN fjärdens location with bright summer nights means there RARNA 8 9 DEGERÖ- naturres. KALIX KOMMUN FJUKSÖ- BÖRSTSKÄR is no hurry to your night harbor – you can enjoy BRNDN FJÄRDEN E4 BÅTÖN LULEÅ KOMMUN kayaking around the clock. FJUKSÖN In the Luleå archipelago there are 1312 vari- RUTVIK ous islands, characterized by weather and wind, STOR-FURUÖN midwinter cold and summer’s magical mid- Harufjärdens BENSBYN nature reserve. night sun. Service is also great, on some islands 97 L U there are saunas, restaurants and cottages. If L E HARUFJÄRDEN Ä 7 HINDERSN5 L you would rather experience solitude, there are V LULEÅ E many islands and beaches without piers, cottag- N HINDERSÖ- ESTERSN FJÄRDEN es or other facilities. HERTS- DEGERN There is much to discover amongst all the LANDET BRÄND- islands.
    [Show full text]
  • Of Place Names
    Swedish American Genealogist Volume 9 Number 4 Article 11 12-1-1989 Index of Place Names Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1989) "Index of Place Names," Swedish American Genealogist: Vol. 9 : No. 4 , Article 11. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol9/iss4/11 This Article is brought to you for free and open access by the Swenson Swedish Immigration Research Center at Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Index of Place Names Note: As with the personal names, Swedish names beginning with A, A, 0, are indexed under Aa, Ae and Ae. In the Swedish section, farm and village names are listed under the appropriate parishes. A. The United States Wilmington, I, 2, 42, 44, 45, Kewanee, 143 46, 47, 96, 103 Knox Co., 189 ALABAMA DISTRICT OF COLUMBIA Victoria, 40, 189 Mobile, 74 Washington, 18, 19, 34, 48, Lake Bluff, 61 Vinemont, 183 49, 97, 114, 136, 161 Lake Forest, 73 ARKANSAS FLORIDA Lake Villa, 61 Concordia, 14 Jacksonville, 74 Lemont, 175 ARIZONA Miami, 143 Macoupin Co., 44 Bisbee, 23, 88 Tampa, 71 Moline, 72, 200 Tombstone, 88 Winter Park, 33, 34 Morris, 73 CALIFORNIA, 187, 189, 197 ILLINOIS, 179, 181, 182, 185, Mount Carroll, 134 Alpine, 88 186, 187, 188,200 Oak Park, 61, 132 Butte Co., 115 Adrian, 75
    [Show full text]
  • World Heritage Sites in Sweden WORLD HERITAGE SITES in SWEDEN
    World Heritage sites in Sweden WORLD HERITAGE SITES IN SWEDEN Swedish National Heritage Board, Swedish National Commission for UNESCO Swedish Environmental Protection Agency Swedish National Heritage Board World Heritage Sites in Sweden – Swedish National Heritage Board 2014 Box 5405 Copyright for text and images, unless stated otherwise, in accordance with Creative Commons licence CC BY, recognition 2.5 Sweden SE-114 84 Stockholm http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/. Licence terms are currently Tel. +46 8-5191 8000 available online at: www.raa.se http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/legalcode. [email protected] If reworking the publication, logos and graphic elements must be removed from the reworked version. They are protected by law and are not covered by the Creative Commons licence above. Four front cover photos: Bengt A Lundberg/Raä: Sami Camp, Duolbuk / Tuolpuk, Laponia. Aspeberget, Tanum. Chinese Pavilion, Drottningholm. St. Nicolai ruins, Visby. Photo page 4: Archive photo. Back cover photo: © Folio. Maps © Lantmäteriet, reproduced with kind permission. Printing: Publit, print on demand. Printing: Taberg Media Group, offset. Graphic design: Jupiter Reklam. ISBN 978-91-7209-693-6 (PDF) ISBN 978-91-7209-694-3 (Print) FOREWORD 3 FOREWORD A World Heritage site is a site of special cultural or natu- We hope this book will meet the demand for informa- ral value that tells the story of the Earth and its people. tion and help increase public knowledge. Informing The Royal Domain of Drottningholm became the first the public about the World Heritage sites is also a of Sweden’s World Heritage sites in 1991, and most duty that Sweden took on when it signed the World recently the Decorated Farmhouses of Hälsingland Heritage Convention, the international agreement were included in the UNESCO World Heritage List in that forms the foundation of World Heritage work.
    [Show full text]
  • Luleå Skärgård Och Hela Källor: ”Från Abborstenen Till Östreklacken” Till Jopikgårdens Hamnservice
    5. YTTERSTA HAVSBANDET • 4 dagar, ca 83 km. Foto: Gunvor Ekström Gunvor Foto: i badviken längst in. Här har kommunen byggt en bastu som är öppen för alla. Vidare Ö-NAMN I NORRBOTTEN HAMNÖN finns gästhamn, färskvatten och dass samt turbåtstrafik under högsäsong. HINDERSÖ- Namnen på öarna präglas av gamla dialekter och Se dig omkring bland stugor, sjöbodar och klipphällar och titta in i det gamla kapel- betydelsen är inte alltid självklar idag. Växtlighet, SKOGSSKÄRET HARUN let från 1774 som fortfarande används. LAPPÖN Nästa etapp går söderut via Hällgrundet. Kristusstatyn på ön uppfördes av konst- djurliv, personnamn och öarnas karaktär har ofta HAGA- gett öarna deras namn. På grund av landhöjningen 1 3 nären Erik Marklund 1957. Hällgrundet och Brändöskär är ett naturreservat och VIKEN HARUFJÄRDEN landstigningsförbud råder på Hällgrundet 1 maj–31 juli. Överfarten till Småskär och finns önamn på fastlandet och de större öarna kan YTTERSTÖN ha flera namn. Här är några för- och efterled som Finnskär är 5 km lång, mycket exponerad och väldigt vacker. Finnskärs norra vikar är populära badplatser, men på kvällen är man oftast ensam kvar och kan slå upp tältet man stöter på i Bottenvikens skärgård. HINDERSÖ- HINDERS- ESTERSÖN och njuta av kvällssolen från någon av klipporna. AVA – Utbuktning av vattendrag HERTSÖ- FJÄRDEN ÖN DEGERÖN BASTA – Enkel fiskestuga LANDET dag 3. Paddla söderut i sundet mellan Finnskär och Småskär. I Kyrkviken finns UDDSKÄR Småskärs kapell, skärgårdens äldsta, byggt på 1720-talet. Fiskeläget har troligen BRÄNNA, BRÄND – Skog brändes för att få funnits sedan 1500-talet och stugorna ligger nu, på grund av landhöjningen, en bra odlingsbar mark.
    [Show full text]