TVENSK.KURDISK JOURNAL Dubbernummer 7-2t1e86.*g2

De kurdiska barnen i Tirrkiet H. S. Nyberg i www.arsivakurd.orgCeladet Bedirxan och hans livsverk Kurdiska institutet i Paris intervju med Kendal Nezan- SVENSK.KURDISK t JOURNAL Nr 1-2 juni 19E6 ärgäng 2

Innehäll

Ledare: Ett tidskriftsär

H.S. Nyberg i Kurdistan, Sigrid Nyberg Kahle Kurdiska dialekter och skriftspräk, Bo Utas

Dikter av Piramörd och 12

Cetadet Afi Bedirxan och hans livsverk, 14

Kurdiska institutet i Paris. Interviu med Kendal, Hewraz Germiyani 19 Kurdisk konstutställning i Karlstad 23 Kfassisk och modern kurdisk poesi, Ferhad Shakely 25

Khazö {novelll, lbrahim Ahmad 32 Kurdiska prciektet i Tensta 34

Nya tidskrifter 36 Böcker 1986 37 Bokpresentationer 38

Luddmössan (novell), M. Emin Bozarslan 39

De kurdiska barnen i Turkiet 41

Svensk-Xurdisk Journal Tel: 0Edl 27 51, 96 91 56 I(ulturföreningen Sve ge-Kurdistan är Utkommer med 4 nr,/är Adress: Box 615. 19f 26 Sollentuna en partipolitiskt och religiöst obunden, Postgiro: 4E6 39 33-0 id€ell förening som verkar för att bevara UtgiYen rv: Lösnumm€r: kr 20i och stödja den kurdiska kulturen samt Kulturföreningen Sverige-Kurdistan för ömsesidig förstäelse mellan kurder Ansvrrig utgivrre: Prenum€ration: och svenskar. Rolf Hansson 4 nr 65 kr, som insättes Chefredsklör: pä postgiro nr 486 39 33-0 Ansvaret för innehället i de signerade Ferhadwww.arsivakurd.org Shakely artiklarna vilket inte nddvändigtvis - RcdsktionssekreleIarc: behöver representera redaktionens upp- Christian Räbergh fattning - ligger hos artikelskrivarna Rrdrktion: själva, med undantag av ledaren som är Bakhtiar Amin ett officiellt uttryck för id6erna bakom Farhad Azad tidskriften och den förening den före. träder.

2 Ett tidskriftsär

Svensk-Kurdisk Journal har utkommit med sin första dotter Sigrid Nyberg-Kahle. I rräffsäkra ögonblicksbil_ ärgäng. Vi kan blicka tillbaka pä ett framgängsrikt är, der frän ett Kurdistan under tidigt 1960-tal, fär vi möta under vilket vär tidning blivit känd och rönt framgäng den berömda orientalisten och spräkprofessorn bland bland bäde sverska och kurdiska läsare kurdiska vämer, kolleger och dansande kurdiska skol- . Liksom mänga andra kulturtidningar lider vi brist pä flickor. tid och pengar. Tid att avsätta för friviltigt arbete frän Ett tredje tema handlar om kurdisk litteratur och po- redaktionens sidaoch pengar för produktions- och dist_ esi, där vi i en artikel av Ferhad Shakely, själv poet och ributionskostnader. Tiots detta utkommer Svensk-Kur- författare, fäx en utmärkt historik över den kurdiska disk Journal nu med ett välmatat dubbelnummer för att poesins utveckling genom ärhundradena. Vi kan tyd_ markera en höjd ambitionsnivä gäller bäde vad kvalitd ligt se hur poesin vuxit fram i växelverkan med histo- (även korrekturläsning) och kvantitet. Det är emellertid rien; än har den kunnat ge en stark och vacker rbst ät de ldr förhoppning och en nödvändig förutsättning för kurdiska frihetssträvandena, än har den förtramDats fortsatt utgivning- - att vär ansökan om tidskriftsstöd och förtryckts av främmande makthavare. frän Kulturrädet behandlas positirt. I övrigt äterfinns som vanligt noveller och dikter av Den kurdiska frägan har under det gängna äret väckt kurdiska författare och poeter, presentationer av böc_ ett allt störrc intresse och fätt stöd frän olika häll, bäde ker och tidskrifter och även ett läsarbrev med en dikt, i Sverigeoch utei världen. pä Ett exempel detta är detvä översatt av en svensk och en kurdisk läsare i samarbete svenska riksdagsrnotioner som publicerade vi i förra Brevet fär mig att tänka pä att vi i redaktion€n _ med numret av Svensk-Kurdisk Journal. Bland kurderna i stor glädje och entusiasm räkat förverkliga nägot av exil märks ocksä en allt livligare - aktivitet med ökad den svenska invandrarpolitikens samverkansmäI. bäde i bok- och tidningsutgivning, konstnärlig verksamhet, det redaktion€lla arbetet och i vär dialog med läsarna. forskning och dokumentation. del En av aktiviteterna Detta hoppas vi kunna fortsätta med under det kom- berättar vi om i detta nummer, bl a i en intervj u med le- mande utgivningsäret, även om vär ambition främst är daren för det kurdiska institutet paris, i Kendal Nezan. att stödja och vidmakthälta den kurdiska kulturen och Ett annat tema är det kurdiska spräket och spräk- uttrycka vfu sotdaritet med det kurdiska folket. Under forskningen. Den svenske spräkforskaren Bo Utas be- värt tidskriftsfu har utvecklingen i världen varit oroan- handlar i en artikel det kurdiska spräkets dialekter och de och vi har i synnerhet i Sverige skäl att erinra oss Ken- skriftspräk, medan den kurdiske författaren och jour- dal Nezans slutord i den tidigare nämnda intervjun: nalisten Mehmed Uzun i sin artikel berättar orn Bedir- 'ätt vara solidarisk med andr4 med förtryckta, det in- xan, en pionjär vad gäller utvecklingen av det kurdiska nebär enligt min uppfattning att försvara sin egen fri- skriftsystemet. Ettannorlunda och pä mänga sätt urikt het,.l' svenskt inslag är den reseskildring som beskriver pro- Chrßtion Ribergh fessor H.S. Nybergs resa till Kurdistan, skriven av hans

Kurdistan Befolkning: 20-25 miljoner Fördelning pä olika stater: Tirrkiet l0-t2 mitj Irak 3-4 milj 6-7 milj Syrien ca I milj Sovjet ca 0,5 milj Lstrdyta: 520 000 km2, ungefar lika stort som Frankrike. Fördelning pä olika stater (uppskatr- ningsvis): Tirrkiet 4E 9o Irak 16 Vo www.arsivakurd.orgI ran 31 9o Syrien 390 Kurderna härstammar frän mederna. som bildade det mediska imperiet är 612 fKr. Kurdiska tillhör iranska grenen av den indoeuropeiska spräk iamiljen-

3 H.S. Nyberg i Kurdistan Av Sigrid Nyherg Kahle

Den svenska orientalisten och spräkforskaren professor H.S. Nyberg hörde till världens främsta forskare inom sitt om- räde. Hans berömmelse är kan- ske än större utanför än inom Sveriges gränser. H.S. Nyberg bosökte vid flera tillfällen även Kurdistan och visade ett stort intresse för det kurdiska sprä- ket och det kurdiska folket. H.S. Nybergs dotter, Sigrid Nyberg Kahle, berättar i denna rese- skildring om ett av H.S. Ny- bergs besök i Kurdistan är 1960.

När min far, professor H'S. NYberg' kom för att fira sin ?0-ärsdag hos oss t , där vivar som diplomater, var ett av hans önskemäl att fä träffa kurder. Det var ju under Abdel Karim Qasims reeim. ärsskiftet 1959-60, dä lraks kur- de-r fiik uppleva en kort period av relaliv frihet och kr.rlturell autonomi. Han ville ocksä genast taga kurdiska lektioner. Vi lyckades hitta fru Pakiza Hilmi, som bjöd oss pät€ tillsammans med framstä- ende kurder frän SulemaniYa. Hon skaffade ocksä min far en kurdisk lära- re, som han satt med morgon efter mor- gon i vär vackra trädgärd vid Tigris' strand mittemot Daura. Den 24 februari 1960 höll min far en föreläsnins om "Persiska spräkets ut- veckling med särskild hänsyn till - skan" inför kurdiska studenter vid H.S. Nyberg. Baghdads Universitet, pä engelska. Det mig att se Knrdistan sä tellet var alldeles tomt. Det beboddes av mäste ha varit ganska fantastiskt för de de dock föresatt min ankomst tusentals flugor, min lilla dotter och mig unga studenterna att för första gängen snart som möjligt efter vid Inrikesmi' själv. Omkring den iskalla swimming- en spräkforskare tala och anhöll om tillständ fä höra zuropeisk jag poolen satt massor av kurder och tittade vetenskapligt oin deräs spräk. Efterät nisteriet. Som skail till resan skrw Diplomaterna i varje morgon pä. hur "lse" och jag steg frägade de: "Vilket spräk är äldrg kur- helt enkelt: "semester"! sina öron när de ner i noolen. Päkvällarna gick vi upp till diska eller persiska?" eller "Vilket spräk Baghdad trodde inte j resetillständ. Allt- en ütln ttiddungq där kurd€rna bruka- gillar ni bäst, persiska eller arabiska?" hörde att ag bevilj ats och jag med täg till , de samlas om kvällarna till säng och Min far svarade salomoniskt, med glim- sä for babyn vi bo hoi en v:inlig arabisk fa- dans. Vi fick vara med och klappa i hän- ten i ögat: "Kurdiska!" där fici milj, vars hus nyss hade plundrats i sam- derna. Det \ar bara main. Snart ble" vi band med Shawwafs uppror. Man kän- goda vänner och de var faderligt om- En ovanlig semester de nästan fortfarande lukten av blod ef- tänksamma och vänliga mot oss. Efter www.arsivakurd.orgalla dödade pä gatorna. nägra dagar kom en irakisk officer och ter Vi tog en vanlig landsvägsbuss upp till frägade bankt om jag inte förstod att kvinna Jag själv hade varit i Kurdistan strax det stora turisthotellet i Serseng, där det var livsfarligt för en ensam efter revolutionen 1958 med min ett- Kuns Feisal och Abdul Illah, nvligen med ett litet bärn att vistas helt ensam Det mördade vid revolutionen, hade ett gan- Dä detta hotell mitt i det vilda Kurdistan, ärica lilla dotter. Hur kom det sig? juli-revolu- kai man undra. Inga utläffIingar fick ska blygsamt sommarpalats (som jag bara ett par mänader efter resaomkring i Irak päden tiden. Jag ha- förresten fick se inifrän). Det stora ho- tionen.

A. Jag log. vid infarten till Sulemaniya. Den lycka- "Jag hyser stor sympati för kurdernas Nu skulle min far ochjag äter besöka des_tränga sig genom vdggarna pä der nationalism" sade min far. ,,De har varit Kurdistan, vars karga skönhet jag hade resthus där vi rog in för 24:80 kronor och er ett av jordens mänga srändigt beskrivit för honom i entusiasriska or- natten med mot per person; rummen var lörtryckta och eftersarra folk. Enstaka dalag. Den här gängen flögvioch var ef- enkla men hadebäde varmvatten, skriv- kurder har varit framträdande i sina län- ter en och enkvarts timme i rned bord och läslampa. O skräck, min far ders historia: den store Saladdin till vars dess väldiga oljecisterner som represen- glömt hade sin rakhlvel ochjag min py- grav i Damaskus vi alla vallfärdar. terar haks välständ; ll3 människor be- det var en kurd. En av Egyptens mest gravdes levande här under oroligheterna begä- vade kulturpersonligh*er, Ahmad Tej- efter revolutionen, turkmener mest. mur Pasha, var av en kurdisk famili i Sv- Idag den 26 januari 1960 verkade det rien. Kurderna har srora mojligfieter, fridfullt inga utbrända hus liksom i när de kommer ut i andra sammanhans. Mosul. Vi- gick till polisen med viära per- Det är naturligt att de mits och gav oss det kurdiska som har kommit land- sig upp och fätr utveckla skapet- i väld: sin begävning hyser en brinnalde önskan att emanci- En rak jämn asfaltväg förde oss ge- pera sitt folk:' Vi satt och samtalade pä nom brungula kullar, som snart blev till ett av Sulemanilas kaffehus. Kurdernas sönderhackade berg. Mycket smästen bästä chans i Irak, sade vi oss, iil att ta, och ofruktbarhet. En strälande blä vfu- den.utsträckta handen som regeringen hirnmel välvde sig över ödemarken. i Baghdad sträcker ut. Pan-arab-ismeh. sä Utom bilen hördes inte ert ljud. Vid wr- populär just dä i vissa kretsar, trodde vi je infart till en by visade vi fram värt dyr- inte var lösningen. Ty Imk bestär ju bara papper frän Försvarsministeriet: till hälften av minoriteter, \arav den största 'Al-Professär Nyberg wa karimatuhu.:, är kurderna- linje var: professorn och hans käm dotter... Mel- Qasims ett ira- kiskt lrak för araber, kurder, armenier, lan byarna säg vi endast ffu och vallpoj - assyrier m.fl.'Arab-Akrad Akhwan,, kar. Plötsligt efter ett back-krön över- ljöd det vart vi gick, och den som sade rurnplar oss en snöhöljd bergskedja: det lade ihop sina pekfingrar Zagrosbergen för att il- borta i han! Det mäste lusrera. vara kritberg eller kalksten. säser mrr Pä resthuset inväntade vi besöket av far. Det är snö, sägerjag. Saken 6lir ald- jamas! Vi tog sedan för vana att i de kal- en anm?ild kurdisk redaktöL som aldrig rig avgjord till nägonderas fördel, men la rummen klä pä oss alla varma kläder kom. Istället kom Fu'ad Rashid, chef for jag fortsätter att drömma om det Dara- vi hade... Det första vi gjorde var att häl- kulturväsendet, med en Herr al-Musa. disiska högfjället bortom horisonten. sa pä stadens qadhi eller d,omare, verkställande byrädirektör. Vi frös sä Dalen som Sulemaniya ligger i är vid Muhammad-i Khal. pä Han höll au ftir- denna den kallaste kvällen i Sulemanila och flack med relativt läga bergskedjor digställa enlarhang eller rättare sagt en att vibjöd in dem pä farsrum, där visätt runtomkring, men i solnedgängen för- öyei dea Qbmüs kurdiska spräk som ta- inlindade i tunga filtar och täcken, Efter vandlas de torra gräbruna bergen till las här, . Qadhin hade läng näsa, att ha talat länge om Kurdistan och lyc- flammande eld; det är inte en av dessa närsynta och skarpa smä ögon och kan att äntligen fä främja en kurdisk överraskande dalar som flyter av 'mjölk ihopknipen mun. Den röda fez omlin- kultur borjade vi rala om och honung' och man Sverigg som Hirjar undra hur dad med vitt bandage som alla qadhier de bäda den kan livnära tycktes beundra oerhört, mot en hel stad, kurdernas bär satt djupt ner i pannan. hur däligt allting var Kudistan. huvudstad. Ett stort bergmassiv, pira i Jag tröstade dem med att berätta om Magrün, stär för sig självt pä slätten. alltinc som var däligt hemma i Sverigg men dei Jag päminrs omedelbart om mina resor Ett lärt samtal tyckte inte min far om alls. Vi hade i andra deldr av Asiens södra bergland fak- tiskt en uppgörelse efterät, där han alltifran Azerbeijan i väster till Nepal sa- de: "Varför svärtar du ner ditt och Himalayaländerna i öster. eset land Nägon- Det blev ett lärt samtal pä klassisk sä där?! Righr or wrong, my coirntry!" ting har väl ocksä invänarna i sädana arabiska. Jag förstod att det var besvär- Men det varju för att de inte skulle kän- oländiga trakter gemensamt. Geväret är ligt alt fä ett l€xikon finttryckt häruppe na sig tillplattade av vär förrräfflighet... aldrig längt borta, livskampen härd. Jag lairde mig att det fanns mänga kurdi- Torsdagen den 28 januari infann vi Afghaner, pathaner och kuder har ska dialekter men att den som nu fram- oss pä "Wuärat ma 'ärauf fi Sulemam- utan varje jämförelse för övrigt be-- lades i skrift var Sulemaniya-dialekten ya ', pä kulturministeriet, och togs emot hällit sin kulturella egenart. - och atl kurderna i Turkiet hade helt an- av Herr Musa och en liten engelsktalan- Vi tycker att de kurder vi ser pä gatan dra dialekter. al-Khal sade att de iraki- de kurd vid namn Majid har finskuma ansikten och kraftiga, Sa,id, en ora- ska kurderna var realister och inte trod- kad lärare vid namn Mahmüd Ahmad välvuxna gestalter. Sä snart vi kommer de att ett självständigl Kurdistan, om- samt en teckningslärare, Showki, chef in pä nägot kontor och dricker tö eller fattande alla dessa länders kurder. kaffe med nägon myndighetsperson ser skulle bli möjligt annat än efter kanske vi .samma uppmjukadq lite degiga ett nltt världskrig med ny omfördelning skrivbordsmänniskor sorn pä all vail- av världen. Senare upptaickte vi att de dens kontor. Vi beundrar klädseln: de flesta kurder häruppe var kommunister, mörkbläa eller gräa päsbyxorna, dub- som trodde att endast Sovjetunionen belknäppt www.arsivakurd.orgbluq turban med fransar pä skulle kunna skapa frihet förKurdistan! och ett stort, brokigt skärp. Kvinnorna Inteundra pä det, dä Iraks Kommunist- h_ar länga, bro kiga klänningar med brett parti, som höll pä att ansöka om licens, skärp, svaft mössa län$ nerdragen i höjde ropet "akrad-arab akhwän" pannan samt mantel. Beslöjade är bara "kurder och araber är bröder" och hade kvinnorna i städernas medelklass. mänga punkter pä si program om kur- En kall och snäl vind syepte emot oss diska nationalrättigheter. för, hör och häpna "the audio-visual rinnor. modernt klädda De visade oss flickor t.ex. aldrig gör. Dansstegen är centrd'l Dessablev vära ständiga följes' kurdiska mönster och akvareller som de ganska enformiga, men rytmiska. De lagare under denna märkliga dag. Herr hade mälat. Efter kaffedrickande med flickor som stod och säg Pä började Showki bad oss om etl stipendium till kakor som de själva bakal mpades vi in klappa händerna och eggade danser- Sverige eller till "det demokratiska i €n liten hall, där ett femtiotal unga flic- skorna med höga rop. Dä och dä tittade Tyskland". Vart vi än gick stod den äp- kor i tjocka kappor trängdes. De hade de Dä min far för att se efter hur han rea- pelkindade Herr Showki med mörkt vä- ingen make-up utan finniga tonärshyer gerade; det blev nog nojda! upp gigt här och elegant kostym framför oss och vackra, mörka ögon och stark an- Plötsligt stod en vacker flicka och med sina pappersmeriter i handen. Ty- siktsfärg: friskheten in person. Rm sjöng en politisk kampsäng, de andra dä och dä av- värr visste vi att alla ansökningar mäste högresta och raka flickor hade oss till stämde in i lefrängen, och gä genom irakiska regeringen, sä att det ära satt pä sig kurdisk kostym och rätt bröt de sig fitr att hurra för Abdelkarim knappast gick att göra nägot för en en- som det var hade jag själv pä mig en sä- Qasim, för fred och samförständ mellan skild person, szirskilt inom ett konstnär- dan. folken, äter för Qasim, fuer för fred, och ligt omräde Dessa kostymer bestod av länga päsi sä för Jumhuria (republiken), för pä Den äppelkindade Showki visade oss ga byxor med guldränder tvären, en kurdiskt-arabiskt broderskap och sä fred igen. Nu det tid för en flirgfilm 16 mm om re'rolutionsfiran- halvläng genomskinlig skjorta med slutligen för wr det i Sulemaniya 1959. Inga pansarvag- mycket länga ärmar som knyts bakom min far att säga nägonting. Han tyckte han nar och vinande jetflygplan som vid pa- ryggen sä att hälften av ,irmamas för- det behövdes lite omväxling sä raden i Baghdad, utan dansande kurdi- längning kom att ligga över skuldrorna. nämnde ordet FRIHET dä blev det ingen hejd pä flickornas jubelrop.- ska skönheter och bergsbor Pä Under denna chiffon-eller nylonskjorta "Jag vandring! syntes en modern spetsprydd nylonun- skall fara hem och berätta ör den sven- derklänning Utanpä en broderad väst, ska ungdomen om mina upplwelser" som kunde vara mycket olika; min hade sade han, "i KURDISTAN'. Dänande En kurdisk dans fredsduvor i paljett€r. Västkanterna har hejarop följde och om flickorna skulle suld- och silverbärder som glittrar och ha orkat lyfta min far till skyn hade de Bveralltsammars lassas sä mänga smyc' nog gjort det. Nasreen, en tjej som stod www.arsivakurd.orgjag, möjligt. Skorna som flickorna i närheten, tog av sig sinatofflor och gav Jag ville se en kurdisk dans, sade ken som im- och eftersom Kurdistan ff en ort, där bar var ocksä broderadg ibland med mig. Jag min dumbom kysste henne gästens önskningar genast uppfylles' plasthälar. Nägon huvudbonad bar de pulsivt pä kinden, vilket gav uppbov till fördes vi till en flickskola, där jag om- ei. De fem flickorna dansade flera olika ett allmänt fnitter. Flickornahejade och pussad€ mig ringades av nyfikna flickor sorn ville ve- sbrters "helperk€", lariationer Pä klappade och sä hon till- ta allt om svenska flickor, medan min danssteg päsamma tema, medan de höll baka. far drogs ini en virvel avunga, söta lära- varandra i händerna; nägot som indiska Nu drogs vi in i ett annat klassrum o och H.S. Nyberg befann sig nu omnn- alla äldrar satt i trapporna. En läng kurd ska arbetarna som skojar om att en liten gad av yngre flickor, mellan l2 och l6 är kom och tryckte min hand kraftigt och landrover är en stor landrovers .ron. Dock icke utan att först ha suttit inne Dä sade: "Good night!" - "Ska ni gä re- Det berättade en tysk ingenjör sorn be- rektorsexpeditionen tillsammans mäd dan?" svarade jag fänigt. Det var ju ba- vis pä, inte kurdernas skämtlynne, utan tre söta lärarinnor som bjöd pä gahwa, ra en välkomsthälsning. I da längsmala deras "tekniska efterblivenhet" !! ! chae och chae-tirsh "Vadvill ni höra för rummet hAngde följande porträtt: i mit- lektion?" frägade de. "cäma hisroria,' ten en kurdkvinna omgiven av äldre och sade H.S. Nyberg. yngre kurder. Martyrer, fick vi veta, fall- Under den kurdiska na i kamp mot imperialismen och för stjärnhimlen den kurdiska saken. Därnäst Dorträtt av En kurdisk historielektion Mao Tse Tüng (som han stavaäes pä den tiden) och Ienin. Vi befann oss i hu- Konversationen vid kvällsmaten i ba- vudkvarteret för Mulla Mustafa Bara- racken, dtu vi inbjudits att sova, fick an- Vi kom in i ett klassrum, där lärarin- zanis nybildade "Kurdisk-Demokrati- dra accenter än däruppe i Khebats hu- nan just höll pä att diktera nägot. Av- ska Parti". Vi utsattes för ett veritabelt vudkvart€r. Vi talade om nobelpriset till saknaden av läroböcker i ett land som förhör om Sverige: Pasternak, om jugoslavisk litteratur, Irak förklarar det myckna dikterandet i 'Ar ni medlemmar av nägon militär om heminredning, om Wolfgang Leon- skolorna liksom utantill-inlärningen. pakt?" I'Nej". I'Förekommer - främ- hard, kommunistiske avhopparen, Alla häften lades snabbt ned i bänkarna 4en mande investeringar i ert land?" om mänen, om matematik. om en ame- och en mönsterlektion tog sin början "Nej". "Hur mänga partier har ni?', - rikansk sekt som tror att jorden platt pä arabiska. undervisar - är "Kurdiska man "Fem". Vi räknade upp dem. ',Hur- och andra kosmiska och halvkosmiska bara pä i den lagsta klassen. För högsta- rnänga kommunister?" -l'Canska fäl' ämnen. Och vi talade om kurderna. diet finns det ännu inga kurdiska läro- --.:'Varför det?" -.:'Därför att den socia- medan Karlavagnen stod pä huvudet böcker alls", förklarade lärarinnan. Lä- la välfärdsstaten passar oss bäthe an en över oss och stjärnhimlen gnistrade rarinnan sköt kla- ut en massa frägor om as- form som vi tror skulle ställa oss i bero- rare än nägonsin i Baghdad Dit flög vi syrer, babylonier, ackadeer och sumerer, ende av en annan makt. Vi vill vara ner i ett litet Vw-plan nästa morgon pä flickhändema viftade och knäppte och självständiga och fria och leva i fredl' 600 meters höjd Äed "Captain üeiss',. svaren kom rappt och klart. Synd att yi --:'Ni är ju sä rika!" lTamen för bara Vi flög över Kurdistan med dess berc- inte fick höra lärarinnans version av na- hundra är wr vi nästan ett underutveck- väggar och klyftor och floder och foi- tr:der6 historia Vi trodde nu att vi sett lat land" Det hade ingen hört talas sar, över stäppens fyrkantiga äkerlappar alla Sulemaniyas-. skolor, med det fanns - om och det tyclte alla var fantastiskt ocn ner överöknen. "Det är inget kul att 40 alltsomallt. Vi besökte - bara en titl. hoppfullt och trösterikt. flyga fram och tillbaks här rakt fram tvä Där stod flickor uppstäIlda i vita rockar gänger om dagen" sade piloten. omkring pä. ett bord med tre tallrikar När vi kom hem satt Pakiza ar-Rawi Pä tallrikarna kex läg l. 2. en omelett 3. med sin syster med efternamnet Hilmi en sockerkaka. Det var deras examen- och väntade Pakiza är i färd med att sarbeten, Vi fick smaka, Slutligen i teck- översätta 'Avesta'' till kurdiska. Min far ningssalen mötte vi äter den äppelkin- ätertog sina kurdiska lektioner. När han dade Herr Shorvki, vädjan: med sin hade rest fortsatte vi att umgäs med kur- "Jag vill lära, l?ira!" dersälänge der var möjligt jag sista kväl- "Kan fä ga i en bokhandel?" frä- len innan vi lämnadq Irak - mars gade i t96l min far slutligen desperat. Vära hade vi bjudit in en kurdisk ledare till- snälla följeslagare uppfyllde denna ön- sammans med arabiska nationalistleda- skan och dtir stod vi nu och bläddrade i Som avslutning pä vfu lilla privata vis- re; snart skulle nägot sädant bli helt kurdisk litteratur i stadens enda telsei Sulemaniyatog vi en taxi till dam- omöjligt. Kurdernas situation i Irak för- bokläda- och fann resultatet magert. men i Derbendi Khan. Iandskapet blev ändrades drastiskt och blodiga broderk- Det var mest kommunistiskt betonad mera dramatiskt med underliga forma- rig utbröt. Min far fortsatte med sina poesi litteratur, bäde och politik. Istället tioner i mjuk sten. Uppät, genom en kurdiska intressen sä gott det gick hem- köpte vi kurdiska mössor, ett av de skö- läng, ofardig tunnel som ltunnats i stic- rna i Uppsala, och jag srod i tär förbi- proven pä naste kurdiskt handarbete ket av fransmännen vid revolutionen. ndelse med International Society of Och när kom vi hem till resthuset kloc- tills vi säg konstruktioner, baracker och Kurdistan, med säte i Rotterdäm. Ge- kan fyra stod tvä lärarinnor och en flic- tält pä andra sidan och hörde brakand€ nom detta fick jag regelbundna infor- ka, Jamila, därmed en kurdisk kostym i larm. Dammen byggs av tre amerikan- mationer om allt som rörde kurderna jag famnen som FICK I PRESENT, (ty- ska kontraktörer och en tysk firma med under en tidpunkt, dä de flesta männi- värr stals den senare ifrän mig i Tysk- ingenjörer arr mänga nationaliteter över skor i Sverige knappast visste om kur- land...) De tog med mig pa ei t6bjua- Tigris biflod Dijala (Sirwän), som skall dernas existens. Idag har vi mänga kur- ning jag där fick lära mig dansa en dab- förse norra Irak med elektricitet. Bland der bland oss som svenska medborsare ka tillsammans med fyra kurdiskor, mot mängden av nationaliteter utkristallise- eller utl,indska gäsrer. Mätte de kairna att jag dem för sjöng 'Ack Värmeland rade sig snart en jugoslag som visade sig hemma i detta land, bidra till vär kul- du sköna''. Säi solnedgangen till Sarchi- oss omkring lägret i Kamela, en anhop- tur och nägon gäng skänka tvä stora nar, där berg€n glödde, varefter min far ning vita, prydligt numrerade baracker kurdvänner jag bland svenska forskare en och avsattes vid ett stenhus. Där omkring en swimmimg-pool med trot- tanke: den häromrädet avlidne profes- fanns en neonskylt: www.arsivakurd.orgKHEBAL toar och träd och triumfport! Varje ba- sor Stig Wikander, samt min far, profes- rack hade tvä kök och tlä badrum. De sor H.S. Nyberg, som levde fram till tyska piloterna och ett annat tyskt par, l9?4. De bäda deltog alltid varmt i kur- Barzanis huvudkvarter Herr Kreger och vi, gick till den amer! dernas ödg studerade deras spräk och kanske vice-resident-ingenjören som vi- historia, och led med dem. sade oss dammen. När man inte vet nä- Vi trodde att detta var nägot kafö eller gonting oin dammar frestas man arr se nägon mötesplats för ungdom. Kurder i dem mytologiskt, ungefiir som de kurdi-

7 Kurdiska dialekter och skriftspräk Bo Utas

m4nni- SpräkvetenskaPligt sett är kur- Ett annat iranskt spräk som sedan del av de dialekter som talas av med cyrillisk skrift är skor som betraktar sig som kurder är sä diskan ett ilanskt spräk känt i l93Otalet skrivs ossetiskan som talas av ungef:ir en halv Dass skilda frän huvuddialekterna att ett flertal dialekter. Bland övri- million människor i sovjetiska Kauka- västerländska spräkforskare velat se ga nutida iranska sPräk kan den sus. Den finns i tvä huvuddialekter, av dem som separata spräk. De har dä kanske närmast jämföras med vilka den östliga C'imd') ligger till bland annat utgätt frän det kriteriet att pashto, sPräk. crund för det dominerande litteratur' dialekter skall vara hjälpliet ömsesidigt afghanernas förstäeliga för personer utar särskilda och är jäm- ipräket. Annu en annan situation räder Kurdiska Pashto betHffande belochernas spräk. Det ta- förkunskaper. I praktiken har det krite- förbara bäde i antalet talande las av en förhällandevis stor folkgrupp riet sällan uppräitthällits i dagligt bruk och deras dialektsPlittring och (ca 5 milj.) i Pakistan, Iran och Afgha- runt om i världen. Se bara pä de s.k. uppdelning pä flera stater. Men nishn (och till och med en liten grupp i "nordiska spräken"! Nog är väl sven- pashtonerna, eller sovjetiska Centralasien). Dialektsplitt- skan och norskan i regel ömsesidigt för- medan Pat- stäeliga? som de kallas i öster, rinsen är stor, och olika dialekter har hanerna vid olika tider fätt ligga till grund för bara är uppdelade Pä tvä län- försök att skriva spräket. Man har alltid der, Afghanistan och Pakistan, använt arabiskt alfabet men aldrig kom- Klassificering lever kurderna som bekant i inte mit fram till nägon stabiliserad ortogra- fi, bla. pä grund av de rätt stora foneti- mindre än fem stater: lrak. lran. Den inbördes grupperingen av de kurdi- skaskillnader som karäktäriserar de oli- Turkiet och Sovjetunio- ska dialekternaär nägorlunda klar, men Syrien, ka dialekterna. pä grund av att flera av dem ?ir bristfäl- nen, Det har verkligen inte un- Jag har inledningsvis tagit upp dessa kända och studerade kan ingen klas- derlättat deras försök att skaPa olika exempel pä föthällanden mellan ligt som dehnitiv ett gemensamt skriftsPräk' dialekt och skriftspräk för att peka pä sificering ännu betraktas som Vanligen brukar man skilja rnellan den mängskiftande tlp av samband (tidigare Man mäste betänka att ett nordliga och sydliga sade man finns. och "östliga'') eller skriftspräk är en produkt av historiska ocksä "västliga'' centrala och sydliga dialekter. processer, i regel mycket längdragna sä- nordliga, viktigaste gr?insen, den mellan dana, som i fräga om nyPersiskan, men Den (centrala-) dialek- ibland korta, som ifräga om tadjiki- nordliga och sydliga gär grovt sett frän södra Urmia-sjön skan. Det är följaktligen viktigt att se ter (i Zab och Förhällandet pä (utomsprakliga) Iran) över till floden Stora noga de allmänna (söder riftspnäk historiska faktorerna för att förstä ett laings denna till Tigris om Mosul dialekter-sk Gränsen mellan de centrala och skriftspräks utveckling. i Irak). sydliga dialekterna brukar läggas frän Förhällandet mellan dialekter och trakten norr om Kermanshah (i lran) till skriftspräk är överhuvudtaget kompli- Ett flertal dialekter Khanaqin och Djabal Hamrin (i Irak). norr om Stora cerat och mycket olikartat i dagens olika Väster om Tigris och kur- iranska spräk. Det mest använda iran- Zab och Urmia-sjön, d.v.s. bland Syrien, 'Ihrkiet ska spräket är förstäs nypersiskan, hu- Bäde pashto och kurdiska är alltsä upp- derna i nordvästra Irak, vudspräk i Iran men ändä egentligt mo- delade i ett fleftäl dialekter, men medan och Sovjetunionen, har vi alltsä de dersmäl for mindreän hälften av landets skillnaderna mellan pashto-dialekterna nordliga dialekterna, som sammanfat- (ibland befolkning. Det är ett skriftspräk som framför allt är av fonetisk natur, ligger tande brukar kallas kurmandji är känt i sin nuvarande form sedan det skillnaderna mellan de kurdiska dialek- även nordkurmandji). De omfattar bl.a. Bohtan och började skrivas med arabiskt alfabet för terna i stor utsträckning pä det morfolo- dialekterna i Diyarbakir, drvst 1000 är sedan. Intressant nog giska planet (d.v.s. i formläran). Det Sindjar i nordväst och Bayazid, Hakkari grü-ndar det sig inte pä nägon känd eller förra förhällandet underlättar skapan- och Bahdinan i nordost. Det är befolk- geografiskt idae talad dialekt utan är i grunden ett det av ett gemensamt skriftspräk, förut- ningsmässigt och det största blaidspräk skapat som medium för satt att man konstruerar ett alfabet kurdiska omrädet. Den centrala grup- kommunikation över dialekt- och som förmär dölja de viktigaste ljud- pen, som nu ofta kallas sydlig, represen- dia- spräkgränser. En särskild form av ny' mässiga skillnaderna. Det kan man säga teras sp€ciellt av Sorani, Mukri och (huvudstad persiska är tadjikiskan, som pä grund- att pashtonerna gjort, dä de sedan slu- lekten i Suleimaniya i nuva- Till de sydli- val avwww.arsivakurd.org nägra dialektala särdrag utveck- tet av l60Gtalet använt ett modifierat rande irakiska Kurdistan). lats i den centralasiatiska Tadjikiska arabiskt alfabet som tilläter olika, dia- ga dialekterna, i inskränkt mening, räk- och Sovjetrepubliken sedan den Pä lektfärgade uttal av samma skrivtecken' nas framför allt Kermanshahi Lakki 1930-talet börjat skrivas med cvrillisk Kurdiskan har det svärare härvidlag' (i lran). Dit dknar kurderna sjä1va ock- (rysk) skrift. Den är ett instruktivt De kurdiska dialekterna skiljer sig sä Feili (Luri). En dialektgrupp som {lesta exempel pä hur ett n)'tt skriftspräk kan rätt betydligt frän varandra, och dä sär- kurderna sjlilva, i motsats till de skapas genom en starkt centraliserad skilt i formläran. I princip är de mer oli- euroneiska sDräkmän, likaledes betrak- Gorani- sprak- och kulturstyrningsprocess. ka ju längre frän varandra de talas. En rar som kurdisk omfattar I ?.....u.s.s.R. u.s.s.R. TUR'1EY

(n{*^ Hfü""r''e;"1} !-t+, il;t;""i :..*,' \ ,Y; 'rsi' .N T RAN PERsIA "', ,qo$ ) '"', ü ,,rr...... ,.t

"'- . F\ '..9 Thc raphical SeoJ distribution ...\ ksraiSf r#.recrs iN.

De kurdßka dialekternas utbredning.

Haurami i sydost (Irak) och Z,azayi i grupp är ocksä osäker. Nypersiskan, Detta kurdiska litteraturspräk, grun- (Thrkiet). nordost som dä anges som d€t viktigaste syd- dat pä Djizire-dialekten, överlevde se- västspräket, har i sig en hel del nord- dan furstendömet Bohtans upplösning västdrag, och balochiskan, som nu talas och har förblivit de nordliga kurdernas Parthiska längst ner i sydost, har mer genomgäen- skriftspräk, det som vi idag kallar "kur- Mediska de nordvästdrag än kurdiskan. mandji" (även om "kurmandji" egentli- gen betyder "kurdiska'' i allmainher). De kurdiska intellektuella som frän slutet Alla dessa dialekter har en del gemen- Flera alfabeten av förra fuhundradet inom det osman- samma spräkdrag som brukar hänföras ska rikets ram verkade för ett äteruppli- till den gren av den iranska spräkfamil- vande av kurdisk kultur använde sig av jen som kallas nordlästiranska. Tidiga- Till det intryck av mängfald som kurdi- detta skriftspräI, och pä det utgavs de re nordvästiranska spräk i iransk spräk- skan ger bidrar det faktum att den skrivs första kurdiska tidningarna och tidsk- historia är parthiskan (under den part- med ett flertal alfabeten: framför allt rifterna (Kurdistan i Kairo 1898 och hiska eller arsacidiska dynastin, 250 arabiskt, latinskt och cyrilliskt (ryskt). furd i 1907). Efter det att TUr- f.Kr.-225 eKr.) och den i bara ett fätal Det hänger förstäs samman med den kiet pä 1920-talet införde ert latinskt al- namn och läneord kända mediskan (un- kurdiska kulturens historia och dagens fabete för turkiskan, började ocksä kur- der den mediska dynastin, 600-500 - politiska förhällanden. Den tidigaste derna i Thrkiet använda detta alfabete talen f.Kr.). Ett möjligt släktskap med skrivna litteratur som är bevarad pä för sin kurmandji, och sä har man giort dessa gamla spräk har naturligtvis äbe- kurdiska hänför sig till 15- och intill idag - under de korta perioder ropats av kurderna för att hävda en his- 1600-talen och tu avfattad pä en nord- man överhuvudtaget fätt möjlighet an- torisk kontinuitet helt tillbaka till det (kurmandji-) dialekt, nämligen djiziri vända kurdiskan i sk ft. Kurderna i mediska riket nägon gäng i historiens (efter staden Djizirg som vid den tiden gryning. Ur späklig synpunkt är detta var huvudstad i det betydande kurdiska samband emellertid längtifran klart. furstendömet Bohtan). Denna gamla Bland annat saknas belägg för mer än litteratur utgörs framför allt av poesi av 1000 fu av spräkutveckling mellan part- diktare som Mela Djiziri och Feqe Tey- hiskan ochwww.arsivakurd.org kurdiskan. För övrigt iü ran och Ehmedi Khanis omfängsrika parthiskan knappast en direkt avläggare versberättels€ Mem u Zin, somhar kal- av mediskan, och i ett tänkt samband lats kurdernas nationalepos. Dessa verk mellan mediskan, som vi alltsä knappt är skrivna med arabiskt alfabete pä ett känner till, och kurdiskan saknas mel- sätt som nfua ansluter sig till nypersi- lanled över en period av 2000 är. Indel- skans skriftsystem, Dikterna följer för ningen av moderna iranska spräk och övrigt ocksä den arabisk-persiska poesi- dialekter i en nordvästlig och sydvästlig ens former och verslära. I Sovjetunionen, som talar en dialekt Särskilt efter Kassems statskupp 1958 ten bj uder pä praktiska problem. Det är som stär den ursprungliga djiziri- fick kurderna i Irak möjlighet att ut- för närvarande osannolikt att man i nä- dialekten nära, skdver i stort sett sam- veckla sitt skriftspräk, bl.a. genom att gonav de staterdär de arabiska, latinska ma spräk men, sedan 1930-talet, med ämnet kurdologi infördes vid Baghdads och cyrilliska ladanterna har sitt ur- ryskt alfabete. universitet, och suleimanisorani antog sprung skulle vara beredda alt uppgesitt gradvis en mer allmän karaktär genom speciella alfabet. att ett flertal ord och spräkdrag upptogs Ocksä i exil mäste det vara svärt, om Hawrami-dialekten ur omkringliggande dialekter. Detta inte omöjliCf, att enas om e// alfabet pä "sorani" blev officiellt spräk för alla bekostnad av de andra. Vad beträffar de Iraks kurder. Det används t.ex. i skol- spräkliga skillnadernaär de ännu sä sto- I centrala och södra Kurdistan hade det undervisning. Ett kurdiskt ra mellan de tvä huvuddialekterna, kur- pä djiziri-dialekten grundade skriftsp- böcker och universitet öppnades i Suleimaniya är .rnandji och sorani, att det säken behövs räket föga genomslagskraft. Där fick till 1968, och en Kurdisk Vetenskapsakade- ett mycket längtoch mälmedvetet arbete en början hawrami-dialekten (en typ av grundades (blev 1978 en del för att närma dem till varandra. För att gorani) en dominerande ställning som mi ä,r 1970 av Iraks Vetenskapsakademi). ästadkomma nägot sädant krävs err littertut sprä,k. Hawrami skrevsmed ara- modifi- central auktoritet som stär över parts- biskt alfabete pä samma sätt som den Sorani skrivs numera med ett arabiskt alfabete som, i motsats intressena och ätnjuter vidsträckt för- ursprungliga djizirilitteraturen. Dess erat till vad som är brukligt i denna alfabetstyp, troende (eller har maktmedel att hävda betydelse som skriftspräk hade sitt ur- har försetts med entydiga tecken för alla en pafts intressen framför de andras). I sprung i en utbrytarsekt ur islarn, kallad vokaler. Vidare skrivs arabiska läneord avsaknad av en sädan auktoritet är kan- haqq", som ersatte arabiskan som "ahl-i d.v.s. och ske den mest framkomliga vägen att religiöst spdk med denna kurdiska dia- fonetiskt, enliet kurdiskt uttal, Ocksä mälmedvetet arbeta för en ökande öm- lekt. Hawrami blev sedan skriftspräk i inte med sin arabiska stavning. de sesidig förstäelse mellan dialekterna, det kurdiska Ardalan-furstendömet, detta är ovanligt bland anpassningar av arabiskt alfabet som förekommer i en t.e)(. genom att läta de olika dialekt- och som hade först Sharazur (i nuvarande stor del av den muslimska världen, som skriftformerna uppträda tillsammans i Irak) och sedan, efter 1612, Sanandadj (i nypersiska och pashto, för att näm- publikationer, undervisning, teater, ra- nuvarande Iran) som huvudstad. Därav för na tvä iranska spräk. De första ansatser- dioutsändningar o.s.v. Men det är natur- kan man se nägot av religionernas vikti- kurdiska alfa- ligtvis nägot som kurderna mäste sköta ga roll för kodifieringen av skriftspräk na till detta modifierade den ovannämnda tidsk- sj älva. och förstä att arabiskans dominans in- bet äterfinns i Häde vi skandinavier genomfört vär om islam hämmade uppkomsten av lo- riften Kurdistan och i en Bibel-över 1905. "nordism" pä ett mer mälmedvetet sätt, kala skriftspräk. sättning frän Det utvecklades vidare pä 1930-talet och fastställdes hade vi antagligen vetat mer om hur sä- i sin nuvarande form vid den spräk- dana kulturella integrationsprocesser reform som följde_.pä Kassems makt- fungerar. Som det är idag har vi knap- Frän Suleimani övertagande 1958. Aven i Iran har man past nägot att lära ut pä det omrädet. till sorani efterhand övergätt till att skriva kurdi- ska med detta modifierade arabiska al- fabet. Man använder där ett skrift- I och med Ardalan-furstendömets upp- spräk som stär nära sorani. Det är lösning förlorade hawrami under grundat oä rnukridialekten men upp- 1800-talet sin ställning som skriftspräk blandat med suleimani-element. Det är utanför ahl-i haqq-anhängarnas led. I emellertid bara under kortare perioder, mellersta och södra Kurdistan ersattes framför allt under den s.k. "Mahabad- det sä smäningom av ett skriftspräk republiken" 1945-46, som kurdiska har grundat pä central-dialekter. De s.k. kunnat tryckas i nägon större utsträck- Baban-furstarna gjorde frän är 1784 Su- nine i Iran. leimaniya till huvudstad i ett kurdiskt ri- ke som bevarade en relativ självständig- het fram till mitten av 1800-talet. Under Dagens spräksituation infil'tande av gorani och pä grundval av Babanfurstarnas ursprungliga Shara- zur-dialekt och andra centraldialekter Dagens spräksituation kompliceras pä skanades under 1800-talet ett suleimani- ett överskädligt sätt av att de politiska skriftspräk som blev ett betydande me- förhällandena tvingat stora grupper av dium för kurdisk litteratur. Under tiden kurder i exil. Eftersom dessa i mycket för det osmanska rikets sönderfall och stor utsträckning är politiskt och kultu- uppkomsten av det moderna Irak blev rellt verksamma, publiceras nu mäng- suleimani det dominerande skriftsprä- der av böcker och tidskrifter pä kurdi- ket för lraks kurder och ett viktigt ut- ska i mänga västeuropeiska länder, inte tryck för den nationalismen som snabbt minst i Skandinavien. Därvid finns det spred sig i samband med kurdernas naturligtvis av praktiska och nationalis- kamp för oberoende. tiska skäl tendenser att försöka jämka Genomwww.arsivakurd.org att kurderna haft betydligt samman de olika skriftspräken, sä att de bättre möjligheter i Irak än i grannlän- i en framtid skulle kunna uppgä i ett ge- derna att använda sitt spräk i undervis- mensamt kurdiskt högspräk. Som jag ning och litteratur har suleimani ivär tid försökt visa med ercmplen ovan, är ut- Ur godhet kommer - godhet bliYit det mest brukade kurdiska vecklingen av ett sädant skriftspräk en skriftspräket. Det kallas numera i regel process som styrs av en mängd faktorer, "sorani", som ursprungligen vat nam- bäde inomspräkliga och utomspräkliga. net pä en dialekt runt staden Ruwandez. Redan användningen av treolika alfabe- lo rffHTilrt rüLtTlt{tH

För mig är flyktingpolitik internationell solidaritet omsatt Invandraruerkets uppgift är i praktisk handling. att igenerös anda tolka ut- lvlänga miljoner människor lider nöd ivär värld. Vi kan länningslagens bestäm- inte hjälpa alla genom att öppna vära gränset men de melser samt att svara för som uppfyller den svenska lagens krav pä flyktingskap mottagandet av f lyktingar har rätt till en fristad ivärt land. De haf ocksä rätt att bli och en del av de asylsö- behandlade med värdighet och respekt. Att bli flykting kande som kommer till är inte nägot som en människa väljer. Flyktingskapet är landet. oftast en tung börda, som vi mer lyckligt lottade bör för- Bäda leden är viktiga in- söka göra lättare att bära. slag i vär flyktingpolitik. I Anita Gradin detta sammanhang vill jag lnvandnrminister särskalt lyfta fram flykting- mottagandet som är en ny uppgaft lör verket och inte minst betona samarbetet med kommunerna. Det är främst pä kommunerna det kommef an om det nya flyktingmottagandet skall kunna tungera. Det krävs att politiker, tjänstemän och enskilda www.arsivakurd.orgställer upp sä att de nya kommuninvänarna fär en bra start i Sverige Vad som behövs är ocksä ett helhjärtat engagemang av folkrörelser, samfund och andra enskil- da organisationer. De kan göra mycket för att lä flyktin- garna att känna sig välkomna och för att motverka lient- liga artatyder. Broschyren kan rekvireras hos invandrarwtk€t, Box Thord Palmlund

6113, 600 06 Norrköping. G en e ra I d t rck I ör. S t a te n s i nva nd ra r ve*

11 Piramörd (1867-1950) Piram€rd, "den gamld', som egentligen hetre Thwfiq Mahmud, var född i Sulai- maniya, irakiska Kurdistan. Efter att ha larit ottomansk ämbetsman bosatte han sig i det självständiga Irak 1924. Han skrev mycket och sp€lade stor roll i "kurdiseringen" av det kurdiska sprä- ket, där han kritiserade de mänga länen frän grannspräken. Som publicist sam- lade han ocksä nära 6500 kurdiska ordspräk som har kommit att bli en sorts lexikon över det kurdiska spräket. Dessutom var Piramärd en framstä- ende journalist. I början av 1930-talet utgav han tidningen Jiyan som senare ändrade namn till Jin (Liv), och som han fortsatte att ge ut fram till sin död. Efter Piram€rds bortgäng övertogs ut- givningen av hans medarbetarg bland andra Goran. Piram€rd är en av de första kurdiska pjäsförfattarna- Bland hans mest kända verk kan nämnas Mahmud Axay Shiwe- kel (Aga Mahmud frän Shiwekel) och Duwandze Siuarey Meriwan (De tolv roddarna frän Meriwan), Han avled den l9 juni 1950.

Stjärnorna och jag Fjärran stjdrnor som glänser i natte , lika ledsna som jag sjlilv: ingen vilL ingen sömn.

Det finns är vi känner till, de ochjag, det finns vaknätter: sd mdn*a nötter dd vi inte har litt vila vdrt huvud mot en kudde.

I gdr, i gryningen, gfüt de äver mitt öde: de säg mig lörlorud, olycklic bland vtinner och ovtinner.

Aldri{ hade jag seü sddan omsorS, ndgon som griit över mitt öde som ett brßtande moln. Det vsr sd skönt med stiärnornas tdror! Och iag som hade trott att det var daggen.,,

.Iag har bett vinden fniga dem varför de är sd ledsna, lör stjd oma dr inte som vi, de ör niirmarc Guds tron.

Deras budbdrarc hade skrivit i grißet med daSSens hililp: "Kurdernas smdrta har som en vdg ndtt upp till himlen.

Kurdernas skri frün norden har tagit sig fram till himlen. www.arsivakurd.orgDet dr en pusl av dems suckar som harfdtt tdmrna att rinna."

Överstittning via transkan av Lars Böckström

12 O fiende! "Ey 1eqib" O fiende, kutdiska folket lever kvar! fu ryqtb her mawe qewmt kurd-7iman Det har inte krossats av tidens kulor Naygikanö doneyi topi zeman !

den kurdiska ungdomen rcser sig djünt. Inwl Kurd hestaye serpA wek dilör Med sitt blod har den Jtirgat livets krona. Sa be xön nex$i eka taci jiyan !

Md ingen söga: kurdema tir försvunna! De är levande, Kes nelE Kurd mirduwe, Kurd Tinduwe, de lever och aldrig ska vi sänka vdm fanor Zinduwe qet nanewA alakeman !

Yi itr ättlingar till mederna och Konung Chosroes. Eme roley rcngi sür ü 1oggin Kurdistan är vdr religion, vdft credo, Dinma4 ayinmam her ni1timan !

yi dr öttlin$ar till revolutionens röda baner, Eme roley Mtdiya w Kqt-Xusrewin betmkta v'drt förflutna, hur blodigt det ör. Seyfike xönowtye mburdüman !

Md ingen sligü kurderna ör förs:vunna! De dr levande I-awt Kurd her lazir ü amadeye de lever och aldrig ska vi sönka vdm fanor Cafidayq canfido, her ca4fida !

Den kurdiska ungdomen är häri den stdr redo att skiinka sitt liv som det ,ttersta offret, att skänka sitt liv som det ythßta offret, att skdnka sitt liv som det ythrsta olfret.

Överslittning via lranskan ov Lars Bdckström

Dildar (1917:ag48.l Dildar, "den kärlekskrankd', pseudo- nym för Yunis Rauf, föddes i Koye, i ira- kiska Kurdistan, Efter att ha gätt ut mel- lanskolan i Kirkuk begav han sig till Bagdad för att studera juridik. Han utö- vade inte sä mJrcket sitt ]:rke som advo- kat eftersom han föredrog proesin. Hela hans diktning är genomträngd av patri otism, vilket förskaffade honom ätskil- liga längelserristelser i den hashemitiska dynastiens Irak. Den hff sängen av ho- nom har nätt över gänserna, och de fles- ta kurder betraktar den som sin natio- www.arsivakurd.orgnalsäng.

13 Geladet Ali Bedirxan och hans livsverk Av Mehmed Uzun

Det är snart 35 är sedan en kur- diske författaren och journalis- ten Celadet Ali Bedirxan dog (11. överallt i världen utförs nu- mera omfattande forskning av denne högt uppskattade förfat- tares litterära och vetenskapli- ga arbeten. Hans livsverk, vars syfte var att bevara och utveck- la det kurdiska spräket och latte- raturen, är föremäl för ingäen- de studiel. Celadet Ali Bedirxan's arbe- ten ä1 livsviktiga för i synnerhet kurderna i Turkiet och Syrien. Vore det inte för hans insatser och utomordentliga ansträng- ningar, hade dessa kurder idag med stor sannolikhet haft ännu större svärigheter beträffande läs- och skrivkonsten pä satt spräk.

Celadet Ali Bedirxan's arbeten (tillsam- mans med brodern Kamuran, 1895- 1978) för att be\r'ara och utveckla det kurdiska spräket kan sammanfattas pä följande vis: de arabiska bokstäverna övergavs och i stället togs i bruk de latin- ska bokstäverna och ett anpassat och välutvecklat alfabet till kurdiskan utar- betades; det kurdiska spdkets skrifts- tandard byggdes upp och en kurdisk grammatik sammanställdes. I tidskrif- terna som de själva utgav, försökte de skapa ett rikt, skriftligt litterärt spräk. Det är utan tvivel anmärkningsvärt att en enskild person tillsammans med sin närmaste krets, under utomordent- ligt svära förhällanden och med ytterst begränsade resurser, ätar sig en uppgift som i andra länder äligger akademier, www.arsivakurd.orgut- institut och universitet. Sitt arbete förde Celadet Ali Bedirxan under hela sitt liv utan tanke pä egen vinning och ständigt kämpande med en mängd praktiska och tankemässiga svärigheter. Självfallet har hansbakgrund och släkt- tillhörighet, uppfostran och utbildning Celadet Bedirxan (bild Jrdn Mehmed Uzuns arkiv).

14 samt livserfarenheter spelat en mycket 0851-1926) anförde ä sin sida tillsam- Tyskland pä sitt fortsatta arbete med viktig roll för detta enorma arbete. mans med brodern Mithat det väpnade spräket. Han skriver följande i tidskrif- upproret är 1889. Till följd av att uppro- ten HAWAR: "Nationernas enhet utgär ret misslyckades, fördes han äter till Is- ifrän spräkets enhet. Bismarck byggde Släkten tanbul och försattes under bevak- upp den tyska nationens enhet pä det ning (?). Emin Ali Bey arbetade vidare i enhetliga tyska spräket. Aven kurder- Istanbul och hjälpte till att nägra kurdi- nas enhet kan endast byggas- upp med ett Celadet Ali Bedirxan's släkt har spelat ska organisationer bildades och tidnin- enhetligt kurdiskt spräk. Ett enhetligt sä menga avgörande roller i Kurdistans gar utgavs. Efter första världskriget bi- spräk har sin grund i enhetliga bokstä- historia, att det vore omöj ligt att betrak- ldades organisationen Kurdistan Teali ver. Alltsä, beträffande ett gemensamt ta, utforska eller skriva om den utan att Cemiyeti (Kurdistan Främjande För- spräk är det första steget enhetliga boks- reflektera över släkten Bedirxan's gär- bundet), lars viceordförande Emil Ali täver" (ll). ningar. I synnerhet allt sedan 1840-talet Bey blev (8). Han var en flitig skribent i har en eller flera medlemmar av denna olika tidskrifter och tidningar. Hawar, skriftspnäket släkt intagit viktiga roller i samtliga po- Celadet Ali Bedirxan's äldre bror, ad- litiska, sociala och kulturella tilldragel- vokaten och författaren Süreyya Bedir- och den skriftliga ser som ägt rum i Kurdistan. Släkten Be- xan (1883-1938) var ordförande inom litteraturen dirxan är den släkt som styrt sedan är- Kurdistan Kommitt€en i Egypten pä hundraden det starkaste och mest ut- 1920-talet och senare var bröderna till- vecklade bland fußtendömena, nämli- sammans verksamma i Xaybün Partiet Celadet Ali Bedirxan visste hur viktigt gen furstendömet Cizre-Botan. som grundades är 1927. ett gemensamt skriftspräk var för den Den siste representanten för fursten- Sädan var Celandet Ali Bedirxans över fyra riken (Turkiet, Iran, Irak, Syri- dömet Cizre-Botan, Bedirxan Pascha, släkt. Med andra ord en släkt, som säg en) splittrade kurdiska nationen. Han ledde ett uppror i början av 1840-talet sig själv som självskriven kandidat for hade arbetat med d€tta redan i Istanbul, mot den ottomanska staten för ett att styra den €ventuella, framtida staten förüupat sig i ämnet i Tyskland och nu, självstänigi Kurdistan (2). Men uppro- Kurdistan. Därför fick Celadet Ali Be- för att kunna publicera sina konkreta rc- ret blev inte framgängsrikt och är 1848 dirxan genomgä en utbildning, vilken sultat och för att kunna sprida dem till förvisades Bedirxan Pascha med hela precis som för de övriga familjemed- de kurdiska folkmassorna, avvaktade sin stora familj först till Istanbul, och lemmarna var ämnad att tillgodose det han lämplig tid, plats och tillfälle. Han därifran till Kreta. Bedirxan Pascha av- behov som planerna för framtiden kun- hade tillsammans med fadern och tvä led är 1868 i Damaskus, Bedirxan Pa- de föranleda. Familjen levde i sxil i Is- bröder (Süreyya och Kamuran) blivit scha hade en stor och talrik familj . Man tanbul, men, för att inte glömma den le- förvägrad inresetillständ till Turkiet. vet inte e)(akt hur mänga barn han hade vande, talade kurdiskan, kallade man Dairför kom han att vailja Syrien säsom Enligt major Noel skulle han ha haft 90 till sig privata informatörer, trubadurer, lämpligl vistels€land. Syrien befann sig barn, enligt diplomaten Trotter 40 söner lärare (frän släktens hemort Botan). För däförtiden under franskt styre. En liten och 14 döttrar, enlicf Elphiston 65 barn. att barnen även skulle lära sig andra del av Kurdistan läg inom de syriska (3).Men enlicl Halil Nadir Kutluk skulle främmande spräk, anställdes barnskö- gränserna. Dtu fanns alltsä i viss män en han ha haft 99 barn med 34 hustrur. (4). tare och l?irare tillhörande de olika i Is- kurdisk befolkning och de kurdiska in- Celadet Ali Bedirxan's yngre bror, Be- tanbul bosattä etniska grupperna. tellektuella, vilka efter tillkomsten av dirxan Paschds barnbarn Kamuran Ali Det bör päpekas, att Celadet Ali Bedir- Republiken Turkiet tvingats lämna lan- Bedirxan säger beträffande antalet xan till följd av de utbildningsmöjlighe- det, levde till stor del i Syrien. barn: "Det sägs att min farfar hade 99 ter som familjen beredde honom, be- Den 15 maj är 1932 började Celadet barn... Säkert är, att yid hans död levde härskade arabiska, persiska, turkiska, Ali Bedirxan i Damaskus utge HA'WAR, fortfarande 2l söner och 2l döttrar... grekiska, franska och tyska, samt att tidskriften som kom att spela en mycket Jag har personligen känt 15-16 farbrö- han efter utgivandet av HAWAR (Utro- viktig roll. Tidskriften trycktes först sä- der och lika mänga fastrar..:' (5). pet) även lärde sig engelska (9). väl med latinska som med arabiska Ett stort antal av Bedirxan Pascha's Spräkkunnigheten och förtrogenhe- bokstäver. men sedermera enbart med barn gick i faderns fotspfu genom att ten med olika kulturer utgjorde den latinska bokstäver. Utgivandet av denna delta i den kurdiska nationella rörelsen verkliga grunden för hans framtida ar- tidskrift bemöttes med stortjubel bland och de har inom den spelat viktiga rol- beten. Senarc, dä han hade publicerat, i kurderna. I ledarartikeln under rubri- ler. Av dessa ledde Osman Pascha och form av en liten bok, sitt alfabet bestä- ken "Syftg Arbetssätt och Hawar's Hüs€yin Pascha det kurdiska upproret ende av latinska bokstliver, uttryckte Skriftsystem" i det första numret, päpe- är 1879. Hüseyin Bedirxan awättades är han själv följande: "Pä den tiden (i kas att HAWAR framförallt kommer att 1910. En annan son till Bedinan Pa- barndomen, förf.anm.) kundejag, av de understryka det kurdiska spräkels exis- scha, Mithat, var anförare under upp- spräk som inte skrevs med arabiska tens, därför att spräket är det kurdiska roret är 1889 och pebörjade utgivandet bokstäver, grekiska, lite franska och det samhällets främsta förutsättning (12). av den första kurdiska tidningen, r(ar- ryska alfabetet" (10). Där beskrivs sedan punkt för punkt vil- dßtan, är 1898 i Egypten. Efter Mithat Han hade dessutom stor nltta av vis- fortsatte brodern Abdurrahman utgi- telserna i Välteuropa, där han knöt di- vandet av samma tidning och utgav den rektkontakt med västvärldens spräk och även under en läng period i Europa. Ha- kultur. Celadet Ali Bedirxan reste till- lil Rami blw guvernör i Malatya är 1923 sammans med brodern Kamuran Ali och efterwww.arsivakurd.org grundandet av Republiken Bedirxan till München i Tyskland 1922. Türkiet blev han en av de 150 personer Där bedrev han studier vid universitetet. som förvisades. Bahri Pascha samarbe- Under de är han vistades i Bskland stu- tade med den berömde kurdiske ledaren derade han pä nära häll det tyska sprä- Scheik Ubeydullah och gjorde uppror ket och kulturen. Han forskade särskilt mot den ottomanska regimen (6). i det tyska skrifispräkets tillkomst. Celadet Ali Bedirxan's far, advokaten Efter att ha bosatt sig i Syrien, tilläm- och ämbetsmannen Emin Ali Bey pade han sina forskningsresultat frän 15 och att utkomma med moderna förfat- tares och poeters verk. 5) Att arbetavid- are med den Kurdiska historian. Tidskriften HAWAR förverkligade mängfaldigt dessa planer. Denna tidsk- rifts första nummer utkom är 1932 och det sista numret den 15 augusti är 1943. Sammanlagt utgavs under denna period 57 nummer. Inte sällan efter oräkneliga svärigheter, äterkommande förseningar och hinder. Varje nummer var välfyllt med gamla epos, sagor, folkvisor, brottstycken ur den kurdiska klassiska litteraturen och artiklar därom, stycken ur olika litterära genrer samt artiklar om det kurdiska spräket (13). En stor del av forskningen om det kurdiska spräket var utförd av Celadet Ali Bedirxan. Eftersom kurderna under hundratals är aldrig haft en egen stat ut- an i allmänhet hade levt ett nomadise- rande liv, hade de inte kunnat skapa vare sig ett starkt, utvecklat skriftspräk eller en skriftlig litteratur. Under ären som följde efter första vrirldskriget försvära- des situationen ytterligare för kurderna i och med att ottomanerna försvann frän den historiska scenen och den nya Republiken Turkiet (där den största de- len av Kurdistan ligger) trädde fram. Kurdernas land hade nu uppdelats i fyra delar och i Turkiet förbjöds det kurdiska spräket, kurderna blev utsatta för inten- silt förtryck och assimilering. Celadet Ali Bedirxan och vännerna förstod att om inte allvarliga och aktiva insatser päbörjades, riskerade det kurdiska sprä- ket, under rädande förhällanden, att to- talt utplänas. Och de päbörjade omgä- ende sitt arbete Det första steget i arbetet blev att ska- pa ett lämplt1 alfabet för kurdiskan be- stäende av latinska bokstäver. Sedan Is- lam hade spritt sig i Kurdistan började kurderna använda samma skrift som Koranen var skriven pä, arabiska (14). Men eftersom kurdiska ett indoeuro- peiskt spräk lar de arabiska bokstäver- na ett relativt besvärligt skriftsystem (15). I början av 1900-talet i synnerhet, började kurderna sä smäningom övergä frän de arabiska till latinska bokstäver. Men det första verkliga alfabetet bestä- ende av latinska bokstäver utarbetades av Celadet Ali Bedirxan (16). I det första numret av HAWAR före- kommer vid sidan av aftiklarna tryckta med latinska bokstäver även utförliga regogörelser beträffande det nya alfabe- tet. Detta nya alfabet publicerades sena- är. 1932, i en litenbok. I föror- (bid mkiv). re samma Celadet Bedirxan fndn Mehmed Uzuns det till denna bok förklarar Celadet Ali www.arsivakurd.orgBedirxan även anledningen till det nya ka uppgifter tidskriften ätagit sig i sitt lekterna, att utforska det kurdiska sprä- alfabetets tillkomst: 'Ar l9l9 reste vi till program. Säsom de främsta uppgifterna kets historiska ursprung, utveckling och bergen i Malatya. vi anlände till rubriceras följande: l) Att skapa ett an- dess förhällande till övriga besläktade Reschwan-stammens omräde och den passat alfabet för kurdiskan och verkä spräk. 3) Att san a den muntliga kurdi- engelske majoren Noel var med oss. för dess spridning bland kurderna' Att ska litteraturens alster och publicera Majoren kunde sydkurdiska och arbeta- utarbeta en grammatik för det kurdiska dem i tidskriften. 4) Att göra den klassi- de pä att lära sig den nordliga dialekten, spräket. 2) Att utröna de kurdiska dia- ska litteraturen känd genorn nyupplagor sä han skrev ned vissa saker. Jag för min

16 del var upptagen med att insamla vissa är förvisso det, som för värt folk skapat Celadet Ali Bedirxan hade under hela epos! sagor och berättelser. grunden för !ärt spräk. Värt spräk är in- den tid han var verksam med spräkligt Ibland tittade vi tillsammans pä vad te längre enbart ett talspräk utan även arbete ständiga kontakter med -i- vi skrivit, läste varandras toder och di- ett skriftspräk. Denna ett-äring har även ska och ryska kurdologer, orientalister skuterade. Jag uppmärksammade att förmedlat till oss dessa bokstäver och och spräkvetare, han brewäxlade och majoren om ,in med främmande accent, därmed möjliggjort för vtut spräk ett samarbetade periodvis med dessa. Det dock obehindrat läste sina antecknin- bättre skriftsystem, där värt spräks var- bidrog till att hans verk, alfabetet och gar. Jag själv däremot hade enorma svä- je ljud, var for sig och som det läter, har grammatiken, blev i sä hög grad för- righeter med att särskilja mellan (u, ) kunnat överföras pä papper... Men det tjänstfulla, Sälunda kom hans alfabet och (o, och mellan (e, ) (i, ) och )I vore tillsvidare fel att tro, dä vi talar om ochgrammatik längt senare, är 1970, att Varför ...? att maj oren Dffför skrev med ett skriftspräk, att värt nu skulle vara li- utges i Frankrike pä franska av den fran- latinska jag bokstitver medan skrev med ka starkt som andra spräk och att man ske diplomaten och kurdologen Roger arabiska bokstäver. Därefter bestämde nu i skrift kan uttrycka allt" (19). IJSCOI. jag mig genast och gjorde ett alfabet av Förutom alfabetet iil Celadet Ali Be- latinska bokstäver" (17). dirxan's viktigaste bidrag att ha lagt Sedan den dagen använder Thrkiets grunden till en kurdisk grammatik och Avslutning och Slriens kurder detta alfabet och kartlagt de elementära spräkreglerna. publicerar otaliga böck€r, tidskrifter, Parallellt med alfabetet arbetade han Dessa av Celadet Ali Bedirxan utförda tidningar. Det nya alfabetet blev mycket även med detta. Han jtimförde de olika arbeten har för det utpläningshotade betydelsefullt, särskilr för den turkiska dialekterna och för kurmanci dialekten. kurdiska spräket, kulturen och litteratu- delen av Kurdistan. Förutom att förbiu- vilken även idag är grundläggande, sam- ren varit av ovärderlig betydelse Men vi da det kurdiska spräker, övergav Türkiet manställde han en förträfflig grilmma- bör inte glömma bort hans övriga för- är 1928 de arabiska bokstäverna och tik (20). Han avsatte i varje nummer tjänster. Förutom att han var en ur- övergick de till latinska för att skapa en av HAWAR särskilda sidor för de gram- märkt spräkvetare och en lysande jour- ny nationell historia, spräk- och kultu- matiska arbetena. nalist, var han ilika höggraden begävad ruppfattning. Tlots de stora skillnader- Det framgär i Celadet Ali Bedirxan,s författare, poet och översättare. Hans na mellan det turkiska och det kurdiska artiklar i HAWAR, RONAHI (Upplys- dikter, skrivna i eget namn säväl sorn alfabetet blev det faktum att bäda var ningen) och i andra sammanhang att under olika pseudonymer, är bland de latinska, en viktig fördel för kurderna i han hade gjort resor i hela Kurdistan, bästa inom modern kurdisk poesi. fUrkiet (18). noggrannt utforskat samtliga dialekter Dessa dikter, som isin helhet är föremäl Efter att det nya alfabetet kommit till, ochspräkbruketi olika omräden och var för forskning, trycks st?indigt i kurdiska utvecklades det kurdiska skriftspräket. I väl förtrogen med den klassiska littera- tidskrifter och tidningar för att sälunda del första ärsnumret av HAIvVAR visar turen och dess spräk. Den utförliga föras vidare till nya generationer. Novel- (Efi- artikeln "heyineke Yeksali" skrift han är 1935 sändetill Türkiets pre- lerna som pryder sidorna i HAWAR och äringen) att tidskrifren hade som sin sident Mustafa Kemal tir ett exempel pä RONAHI kan läsas med stor behäll- grund en mycket medveten politik: hans stora kunskaper. I denna utförliga ning. "HAWAR, deua nyss ett är fyllda barn, skrift, förutom att han berör andra äm- Spräket i hans noveller och dikter är nen, krossar han punkt för punkt de ra- mycket rikt, behagligt och ail präglat. av ;Problemen med a[t skilja vokalerna ät fanns fram sistiska turkiska spräkvetarnas pästäen- en sällsam pregnans. Utan tvekan stär till 1930-talet. dä man genomfötdeen reformering den beträffande av alfab€tet- Det persiskt-arabiska alfabetet modi- det kurdiska spräket Celadet Ali Bedirxan främst bland för- fierades dä för att bättre passa det kurdiska sprä- och förklarar med utförliga er€mpel det fattarna med sin mästerliga förmäga att kets fonetik. Det modilierade skrivsättet arvänds kurdiska spnäkets stuktur, utveckling uttrycka sig pä det kurdiska spräket. nu i imkiska och iEnska Kurdistan. (red anm) och förhällande till övriga spräk (21). I

Noler: 2) Sasoni, Garo Kurt Ulusal Hareketle ve sätrrfngar hade s_ror betydelse för der kurdiska l) Celadet Ali Bedirxan - omkom i en olycka den Ermeni-Kurt Ilitkileri, 1986 Orfeus spräket. RONAHI utkom med 28 nummer under I5.7,1951 i Damaskus. - Detta är sllakt dödsaarum. iörIag tiden april 1942-mars 1945. Dfuemot iörekommei gäller oklarhet när det hans 3) Kutschera, Chris Le Mouvement National 14) Rezan, Dr. Rehber Celadet Bedirxan, Roja eiakta födelsedatun. - Hittills har flertal artiklar Kurdg Paris, 19?9, Flammarion. Nü nr l1 Stockholm- 1986 och studier som behandlat Celadet Ali Bedirxan 4) Kurluk, HalilNadir ve Av Dergisj, nr 15) Khorshid,- Fuad Hama Küdish tanguage jag -Orman an8ivit att han föddes 1E97. Men som har för- 2 . 1963 and Ceographical Distdbution- of Its Dialects stätl der, rorde ärtalcr vara - felakrigr, fy han själv 5) Kutschera, Chris se ovan. Baedad, 1983. - skriver i ridskriften RONAHI (nr - ZJ. tS44) atr han 6) Kutschera Chris J 16) I Celadet Ali Bedirxans anteckningar som jag tjänst&iorde som i den officer ottomanska armen 7) Tidningen DÜNYA, lstanbul J juni t9?7 gätl igenom, framgär att har gjord€ för sig själv tu 1917. Dtuför för€fal16r det svärr - att tänka sie att 8) Silopi, Zinar Doza Kurdistan s. 52-54 Be- ett Iatinskt alfabet och att han iörde sina anrecK- €n 2o-äring yngling, pä - den tiden, ien av de mikri urut, 1969 Stewr - ningar med latinska bokstäver, längt innan had gaste arme€rna kunde ha - tjäüst&iort som officer. 9) Reto Hemre$ Mir Celadet Bedirxan ü Jin€rf- började ge ut HAWAR. Han bör nog varit - ha lite äldre gariya Wibi Kurti- HAWA R, Berlin. nyupplaga, 17) Bedirxan, Celadet Ali Ropeünen Elfabe LAngt senare underming sammankomster nred 1916 , 1932, Tercki - - Celadet Bedirxam hustru Ali Rewchen Bedrxatr. l0) Bedirxan, Celadet Ali RüDelircn Elfabe lE) I Kurdistans iranska och irakiska delar använ- erfor jag det födelseär som att hixills ril kän( Damaskus, 1932 tryckeri- Tera*i - der mal! fortfaEnde de arabiska bokstäverna. De hilrstammade frän eft identiretskort, - utlirdat i Sy- ll) Bedirxan, C€lader Ali HAWAR nr 3 Da- kurder som lever i Sovj€tunionen a[vänder kyrilli- Det|,a rien. ärtal hade förmodligen uppgivits för maskus, 1932 - - ska boksl?iver. att minska en del svärigheter som €xillivet kunde 12) HAWAR nr I Damascus 1932 l9) HAWAR ff 20, Damascus, den E mai 1933 medföra ... I vintraswww.arsivakurd.org (mars 1986) pärräffade jag l3) Under andra världskriget- började Celadet Ali 20) Det kurdiska spräket bestär av fyla tydligt skil- blalrd Celadet Ali Bedirxans fä efterlämnade an- Bedirxan ge ut en annan ridskrifl: RONAHi. D€n da dialekter: kurmanci, sorani, lori, dumili. Av jag teckningar följande "Idag fick i ett skriltligr Eublicelades precis som HAW,AR i Darnascus. dessa är kurmanci skriftspräket för kurderna i meddelalde besked jag frän uni]crsitetet om att Aven den följd€ i stora drag de principer som gäll- Türkiet, Syrien och Sovjet och sorani (6ydkuman- relegerats jag llar emedan inte erlagt erfoderlig av- de för HAWAR. Skillnaden lar att i RONAHI ci) skriftspräk€t för kurderna lran och trak. gift. Faktum jag i tu att vid 3l ä16 äldem iü sparkad gÄvs det större utrymme för (wersältninEar frän (Khorshid, Fuad Hama. se ovan.) frÄn skolan:' Dessa är rader skrivna den l0 mars fu olika spräk. Översatta engelska, franski, tyska, 2l) Bedirxan, Celadet Ali Mektup 1933 för- 1924 - i München. Enligt detta skulle Celadet Ati amerikanska, danska, ambiska och persiska verk sta uppl, Haleppo, 1973; d€n andra uppl. Ankara- Bedirxans födelseär vara t893. prydde dess sidor. Det bör päpckas att dessa over- 1978, förlaget Komal

17 Selahaddin Rastgeldi till minne

En av de mest kända kurderna i Sverigg riktades pä att samla och sprida infor- med dr Selahaddin Rastgeldi, har avlidit mation om den irakiska arm6ns krigfö- i en älder av 58 är. ring i det dä pägäende kriget mellan Han föddes i Urfa, Turkiet. Han avla- Baath-regimen och Barzani. I detta syf- de bl a en Bachelor of Science-examen te skickades Rastgeldi 1967 till irakiska vid Robert College i Istanbul 1947 och Kurdistan. Dennes iakttagelser utmyn- samtidiet turkisk studentexamen. 1947 nade i en bok kallad "Det glömda kriget blev han laboratorieassistent hos pro- - rapport frän det irakiska Kurdistan" fessor Eric Jorpes vid kemiska instituti- (Natur och Kultur, 1967). Boken är en onen vid Karolinska institutet i Stock' utmärkt beskrivning av civilbefolknin- holm och blev 1957 efter att ha erhäl- gens svära situation och innehäller män- lit lillständ att studera- medicin iSverige sa bra bilder. Svensk-kurdkommittön med lic samt 1958 med dr' 196l blev Jkick"d. i tvä omgängar läkemedel till han- svensk medborgare och 1963 leda- ett sammanlagt värde av 3-4 miljoner mot av Svenska läkarsällskapet. kronor till iräkiska Kurdistan. Men man Rastgeldi bildade 1965 en solidari- hade svärigheter att nä fram med hjälp- tetsorganisation, "Svensk-kurdkom- sändningarna. Slutligen lämnade Sov- mittdrf', tillsammans med Märta Hans- jetunionen tillständ och medicinen näd- son, änka efter en kurdisk nationalist de pä sä sätt fram via Aserbajdsjan och och prins, Olof GTändberg, vetenskaps- Iran. Kommittdn inbjöd ocksä den isla- dier av text och bild, särskilt med ut- akademins internationelle sekreterare, miska revolutionens representant Ismet gängspunkt i hernbygden Edesa/Urfa med Jesusgestalten och Jan 0 Nordlander, Utrikespolitiska Cherif Vanly till Sverige 196?. Denne och dess förbindelse institutet. Svensk-kurdkommitt€n an- var vid den tiden Barzanis representant och publicemde essäer om detta i veten- sörjande säg sig i första hand vara en humanitär utomlands. skapliga tidskrifter. Närmast hjälporganisation för den kurdiska ci- Pä senare är ägnade sig Rastgeldi me- är dotter, son och syskon. vilbefolkningen. AnstrEingningarna in- ra av sin tid ät (bibliskt-) historiska stu-

OnsdaFn den 26 mars lgg6

d dln R alta e r **P di dö d. Läikare med üil1-1?.#*:ii#:?i.ädi;ü;" [-.*ffi;r**ry-',-*

$i+lt;xri,:t ,"äffi ,'i:i:#iT::" www.arsivakurd.orgffiffiffimgffi i: ; :l'"",t; $'j'#iH,Hffffi 1$ [l',,t':-']$t&:,1', #*

18 Kurdiska institutet i Paris - ett försvar för en hotad kultur. Intervju med Kendal Nezan

I nteruj ua rc: Hew m z G e rmiy ant

Kurdiska institutet i Paris grun- dades 1983 för att stärka och vidareutveckla den kurdiska kulturen i exil. Institutet ger for- skare, författare och konstnä- rer möjligheter att arbota med och studera den kurdiska kultu- ren för att därigenom kunna "försvara en hotad tusenärig kultur". Svensk-Kurdisk Jour- nal har interviuat institutets le- dare Kendal och iintervjun re- dogör Kendal för institutets syf- te och arbetssätt. lnstitutets verksamhet är av största betydelse för kurderna i exil och för hela det kurdiska folket, som ju i stor utsträck- ning saknar möjligheter att i sitt hemland bedriva motsvarande arbete.

Varje organisation har en historia, hur ser historten ut för det kurdiska institu- tets tillbliveße? Tänken att skapa en institution till försvar för och spridning av den kurdi- ska kulturen föresvavade för nägra är se- dan vissa kurdiska int€llektuella. Pä grund av det kurdiska folkets tragiska politiska situation sönderslitet mel- lan flera stater, underkuvat,- berö1ät de mest elementära fri- och rättigheter etc kunde en sädan institution bara grundas- och fungera fritt i Västeuropa. Föryerkligandetäv en id6, hur klok den än är, förutsätter de rätta mänskliga www.arsivakurd.org

Kurdiska Institutet i Paris, 106 rue lafayette,

19 och materiella medlen. Efter militär- arbete som hittills utförts, vär viktigas- tal kandidater. Alla komrner säkerligen kuppen i Tirrkiet september 1980 flydde te uppgift är att samla alla skrift-, ljud- inte att bli framstäende lärda. men om ett stort antal kurdiska intellektuella och bilddokument med anknytning till en fjärdedel av dessa studenter blir seri- och konstnairer till Europa och bildade kurderna, deras histori4 kultur och nu- ösa forskare pä en hygglig vetenskaplig tillsamrnans med dem som hade llytt varand€ situation. Det gäller att skapa nivä sä skulle rcdan detta vara en uto- under de tidigare vägorna av förtryck en kärnan till ett kurdiskt nationalbiblio- mordentlig tjänst som Institut€t giort betydande mänsklig maktfaktor. När tek. För närvarande har vi det största den kurdiska nationen. den franska vänst€rn kom till makten i kurdiska biblioteket i västvärlden med Just nu är det verkligen ödsligt pä de maj l98l fick vi lagliga, och i viss ut- ca 3400 verk pä 25 spräk, 4 000 diaposi- humanistiska }€tenskapernas omräde sräckning ocksä materiella möjligheter tiv, 75 filmer (reportage och dokumen- hos kurderna i Thrkiet och Iran. Men nu att slutligen förverkliga värt projekt. tärer), 420 timmar musik, skivor, sarn- är det sä att ett folk som inte känner till Ett dussintal kurdiska intellektuella lingar av gamla och nya kurdiska tidsk- sitt förflutna och som är föga medvetet och konstnärer hemmahörande i Irak, rifter och tidningar, europeiska press- om sin kulturella identitet svärligen kan Iran, Syrien, TUrkiet och Sovjetunio- klipp om kurderna sedan 30-talet. Det förverkliga sitt enande. Hur stort hjälte- nen, alla mycket välkända och respekte- äterstär ännu mycket att göra pä detta modet och själwppoffringen hos dess rade för sina bidrag till kurdernas kultur omräde med tanke pä att värt folks kämpar än är: saknas det nationella och till deras sak stod faddrar när det kollektiva minne för närvarande är sä medvetandet, kan det när som helst bli Kurdiska Institutet grundades och gav kringshött. Det mäste sägas att pä detta splittrat, manipulerat, bedraget av sina det en moralisk auktoritet som är oum- fiender; dess kamp och dess framtid för- bärlig för en organisation som vill vara blir bräckliga, osäkra. Den kulturella enande och som yänder sig till den kur- identiteten är den nationella enhetens diska befolkningen i dess helhet. cement. Därför, tvärt emot vad en del Det bör sägas att nägra skulle ha velat pästär, är arbetet med spräket, litteratu- se denna enhet i form av en "repr€senta- ren, historien och konsten inte förbehäl- tiv kommittg', eller mer srakt som en let en elit som förströelse och sysselsätt- sammanslutning av kurdernas politiska ning; pä grund av de intellektuellas och partier och grupperingar, En sädan lös- konstn,irernas oumbärliga tolkningar ning är knappast realistisk för den nati- är spräket ett progressilt kommunikati- onella kurdiska rörelsen i dess nuvaran- onsmedel pä olika sätt ut till alla befolk- de situation; mycker uppsplittrad pä det ningslagerdär det stärker den nationella politiska planet, med grupper som ib- identiteten och medvetenheten. land ligger i öppen strid med varandra Utöver dokumenterundet och utbi- skulle man snabbt finna sig vara paraly- ldningen av dessa grupper, vad gör ni serad, i en ätervändsgränd. I en politisk mer? situation som är sä ogynnsam skulle ett Vi har ocksä en blygsam forskning- sädant nairmande vara felaktigt. Ty det saktivitet. Blygsam dtuför atl, som jag handlar inte om att skapa en nationell nämnde nyss, värt folk ännu tyvtur har kurdisk regering i oril utan ett kulturellt mycket fä forskare med god vetenskap- institut. Kuldernaskall, som andra folk, lig utbildnine och det kommer att ta vänja sig vid att erkänna kulturens rnänga fu och ihärdiga och tälmodiga självsuindighet i förhällande till politi- ansträngningar att sä smäningom fylla ken. Jag är lycklig över att kunna kons- denna allvarliga brist. Vära arbeten har tatera att verkliga framsteg hargjorts pä publicerats i tidskriften Studia Kurdica detta omräde sedan Institutet tillkom. som utkommer pä arabiska, persiska Inneuir del att Institutet dr en opoli- omräde, liksom pä andra, har kurderna och turkiska och av vilken ett internati- tisk organisation? hamnat längt pä efterkälken. De flesta onellt nummer pä engelska och franska Landsförvisningen, utstötningen och europeiska nationerna päbörjade detta häller pä att ftirdigställas. I förhällande nedbrltningen av den kurdiska kulturen arbete redan pä 1400-talet, hos en del, till publikationer vid Främre Orientens är delar av ett mer allmänt förtryck som t ex armenierna, gär ett sädant företag universitet häller den här tidskriften en det kurdiska folket ff offer för sedan tillbaka ända tiI 1200-talet. Det innebär nivä som är alltigenom aktningsvärd. Vi Kurdistan delades. Atgairden att förbju- att vi är sent ute pä detta vitala fält för bemödar oss om att i samverkan med da kulturen hos ett folk som fallit offer värt folks tillblivelse vära vänner kurdologer och orientalis- för vissa staters politik är alltsä en poli- lnsamlandet av en rikhaltig och seri- ter i utlandet stadigt förbättra dess kva- tisk handling i detta begrepps vidare be- ös dokumentation pä ett omräde, sä att litet. märkelse Men det är inte en stödätgärd det är ti[gängligt för vem som helst, ,h Pä spräkets omräde arbetar vi pä ett till förrnän för den ena eller andra politi det första yillkoret för att uppväcka en kurdisk-franskt lerikon med 55000 ord. ska organisationen, det ena eller andra vilja till veturskaplig forskning. I själva Vi häller pä att avsluta boksta\€n G, det politiska partiet i Kurdistan. Vär hand- verket har mänga studenter, bäde i kurdiska alfabetets nionde bokstav. När ling är en motständshandling pä det Frankrike och i grannländerna (Schwe- detta grundläggande arbete en gäng specifika kulturomrädet till förmän för iz, Iralien) sedan Institutet tillkom valt slutförts och med det som utgäng- hela den kurdiska nationen. att skriva sin uppsats eller avhandling spunkt kan vära medarbetare eller andra Vad Ar det viktigaste som Institutet om kurderna. An sä länge är det inte framställa andra lexika: kurdiskt- har trdttat sedan grundandet ochJram mänga kurder, men de kommer, ty bi- turkiskt, arabiskt, tyskt ell€r svenskt. www.arsivakurd.orgidag? ldandet av kulturella och vetenskapliga pä Ii Den sväraste uppgiften är att ett €u- Som ni vet invigdes Institutet den 24 arbetsgrupper är för oss ett annat ange- ropeiskt spräk ställa upp en förteckning februari 1983: det o(ist€rar alltsä sedan läget mäI. Vi har för närvarande ett fyr- över det kurdiska ordförädet och i den lite mer än üe är tillbaka. För en aktion tiotal stipendiater som valts ut genom ta med sä mänga ord som möjligt ur alla som ställer in sig pä läng sikt är den ti- tävlingar och som bedriver sina högre dialekter i värt spräk. Vad beräffar d€n för kort för att göra ett bokslut. studier vid europeiska universitetet. I grammatiken och normaliseringen av Men man kan ge en uppfattning om det sommar ska vi utse ytterligare ett fyrtio- skriften är vi mycket försiktiga. Vi sam- 20 O"*"iiit o1it"ören Yilmaz Güney (t.v.) och Kendal Nezan, tvd av Kurdiska lrctitutets grundare vid itwigningen 1983. "

ligger och väntar i vära kartonger i lade i maj 1983 ett lingvistsymposlum det första gängen i kurdernas historia som pä pä pengar, För de svenska läsarna, för att diskutera problem med alfabetet som en sädan systematisk satsning brist kunna finna detta förvänan- och vidta de mest angelägna ätgärder- information i global skala har företa- som skulle jag atl den franska sta' na, I övrigt ventar vi oss att de fördjupa- sits. och vi räknar med att under de de, bör förklara kulturella publi- de vetenskapliga studierna ska ge oss iommande ären denna aktion skall ut- ten inte finansierar de pä pä invandrarspräk och att mer kunskap, innan vi föreslär lösnin- vidgas ytterligare. Pä Institulet tar vi kationerna blygsamma budget just nu ear. Spräket är hela nationens gemen- samma sätt emot lournauster, unlvercl- Institutets inte längre tilläter att detta arbete för- iam*ä *u: dess förnyelse och smndar- tetslärare, diplomater, huYudsakligen trots att det är nödvändigt för diserins ff nödvändiga för att göra det europeiska men ocksä frän Latinameri- verkligas gem€nskapen. till et1 riodernt kulturellt kommunikati- ka. Främre Orienten, Amerika och Asi- den kurdiska aktivileter som vänder onsmedel, förstäeligt för alla och sva- en som försöker informera oss och yl- Utöver dessa och till alla dem som . rande mot kurdernas behov i slutet av terligare väcka vära känslor för den kur- sic till alla kurder hela jorden intresserar sig för den 1900-talet. Men det Ar ett arbete som diska saken. oier kurdiska frägan har vi ocksä nägra pro- sträcker sig över flera decennier' Utställningar av mälningar och fo- jekt av lokalt intresse för kurderna i Pa- En annan viktig verksamhet inom In- tografier, musikkonserter, inslag i radio ris-regionen: kurser i franska för kurdi- stitutet är information' vi ger varannan och TV och studiedagar som orgamse- arbetare; kurs i kur- mänad ut en informätions- och kon- ras tillsammans med de franska, tyska ska flyktingar och diska, i dans och teatet feriekoloni för taktbulletin pä sju spräk: tyska, engel- och italienska universiteten ansluter sig ska, spanska, franska, italienska, kurdi- ocksä till denna typ av kulturinformati- ska och turkiska. Tillsammans med en on. Vad spridningen av den kurdiska stor översilt över den internationella kulturen beträffar sä förblir vär aktion' pressen om kurderna sprids denna bul- oä srund av brist pä medel, otillräcklig' ietin till forskningscentra' universitet, iänä ifrän vad som behövs. vi publice- kulturtidsk- oanier, fackliga och humanitära organi- rariä kurdiska spräket en iationerwww.arsivakurd.org i ett femtiotal länder i Asien, rift, Hevi (Hopp) pä 208 sidor som ut- Afrika. Amerika, Europa dvs frän Folk- kommer tvä gänger per är. Vi har vidare reoubliken Kina till Peru, frän Australi- sett ut ett tiotal kassetter med kurdisk pä en till Sovjetunionen och Skandinavien. äusik och en videofilm kurdiska. Vi För de allra flesta av dessa länder utgÖr har för närvarande ett sextiotal böcker video- vär bulletin den viktigaste information- f?üdiga för publicering, likasä sju skällan om kurderna. Sävitt jag vet är filmer och ett hundratäl musikkassetter 21 de kurdiska barnen, introduktionskon- större inflytande än de kurdiska invand- bilda vetenskapliga medarbetare ferenser i kurdisk kultur och och i kunskao rarna sä är det pä grund av deras ekono- med att sprida den kurdiska kulturen. om tredje världen; räd och hjälp in- rill miska och intellektuella styrka. Eröv- Utforska alla möjligheter att berika, vandrade kurder i deras kontakter med randet av ekonomisk och kulturell stärka och befästa lnstitutet och cöra myndigheter osv. makt, det är det mälsom kurderna i dia- det till en besdende institution. B'ldra Hur ser ni pd Jmmtiden? till att göra kurderna mer medvetna om Vtu framtid är knuten till det kurdi- att de inte kan befria sig frän sina bojor ska folkets. Om värt folk i rnorgon blir annat än genom egna ansträngningar. helre över sitt eget öde i en del av eller i Har ni ndgot att stiga till ydra svensko hela sitt territorium skulle det mesra av Iäsare? vära aktiviteter kunna förläggas dit Ntu man läser en tidskrift som er fin- bort. Medanvi väntar förblir Institutets ner man där en andlig öppenhet och framtid osäker, ut- den största svärigheten an tvivel solidaritet med kurderna. Ar finanserna. Det Jac är för övrigt det uppskattar varmt dessa mänskliga kvai problemet som hela den oberoende kur- liteter som iü salhynta i en värld, som diska rörelsen kommer att stä inför. snarare behärskas av staternas kräma- Tiots den numerära styrkan i Västeuro- randa och individemas sig-själv- pa (säkerligen mer än 600000 personer) närmast. Jag skulle viljasäga dem att de är kurderna däligt organiserade De förtryck ta inte är nägra helgon; som för- kommer jordbruksom- i allmänhet frän tryckta bland andra förtryckta är kur- räden och har ingen erfarenhet av före- derna längt ifran felfria. De har tvärtom ningsliv, har den lwt tidigare delen av mänga brister. Men för den skull förtjä- sitt liv i dessa odemokratiska länder. där nar de inte mindre solidaritet frän alla det inte €xisterar nägot civilt samhälle de folk som är hängivna friheten och eller oberoende sociala och kulturella rättvisan. Varje gäng som en stämma organisationer, därför har de invandra- kvävs nägonstans pä jorden, varje gäng de kurdernaheller knappast nägon erfa- som ett folk blir tystat, fjättrat, innebär renhet av organisation. Om de lyckades det ett utarmande av hela mänsklighe- att organisera sig och i synnerhet accep- ten, det är ett blödande sär i mänsklis- terade att betala frivilligt en nationell hetens kropp vilken utgörs av de ädla kurdisk avgift skulle de iEuropa kunna spora borde sträva efter att nä för att bli idealen rättvis4 frihet och broderskao. bilda en "ersättningsstat" utanterrirori- respekterade, för att kunna överleva Att vara solidarisk med andra, med för- um, alltsä en samling mäktiga instituti- som en oberoende enhet och för att Dä tryckta, det innebär enligt min uppfatt- oner finansierade av kurderna siälva ett effekrilt sätr kunna hiälpa sina ning att försvara sin egen frihet, att be- och oberoende utländsk landsmän av inbland- i Kurdistan. spara mänskligheten den sosiala kon- ning. De 2000(D invänarna pä Malta el- Vad tänker ni göm medon ni ydntar formismens grähet och den kulturella lcr lsland är väl pd organiserade och finan- stt deua Idngsiktiga mdlskaJömerk- uniformitetens armod. Thck för att ni är sierar väl sina oberoende genom stater Ugos? solidariska med oss. egna ansträngningar. Om armenierna Fortsätta att utveckla vär verksamhet eller judarna i diaspora idag har vida pä alla omräden, i synnerhet med arr ut- Översdtt nin g: Ben g t No rdt i ng Akhol Hjärtat

Bli inte arg pd mig nrir Din skönhet drar titt sig mina btickar, Fr&r cn entusiastisk täsare i Svedala ry sd vacker i Du att dven guden Venus skulie darra i4för DiC, hgf vifätt ott trevligt brev. Hon skriver bl r följande: Ta bort slöjan frdn Ditt onsikte, !ör jag vill kunnü se Dig Hej! Jag heter Moniqa och vill först och Genom Ditt ansikte kan jag Jörstä hur Gud har kunnatikapa främst racka för en fin ridskrift. som sd mycket vackert i vdrtden hjälpt mig att förstä min kurdiske fäst- man bättre och som givit mersmak oä När jag ser Ditt guldgula hdr blixtra i solskenet detla med kurdiska författare och poe- rycks mig inte regnbägen ltingre ha ndgon skönhet. ter. Jag har t ex läst den fina dikten "Den övergivnes klagan', av H€min. och Mitt liv gdr mot höst, och i ruinerna av det gsmla hjdrtüt det är en författare som intresserai mig Vill vilrlden odla nya kdrleksfrön. m-ycket. Jag skriver själv mycket, och gär en skrivarkurs pä folkhögskolenivä. Därav mitt litterära och poetiska intres- se Jag och www.arsivakurd.orgmin f?istman har funderar Da att tillsammans översätta en del kuräi- Under vären har elever och liüare vid lä- Gruppen fick tillfttlle att träffa mänsa skadikter och berättelser till svenska. Vi rarhögskolans (HLS) kurdiska hem- akademiker, förfat[are och bOnder Vär skickar med en dikt vi översatt, om Ni tu spräkslärarlinje för att uppfylla kravet medarbetare, Ferhad Shakely, deltog i intresserade pä praktik besökt de kurdiska omräde- resan och avser att publicera sina in- Vanna hälsningar na i de sydliga sovjetrepublikerna Ar- tryck i kommande nummer av Svensk- Moniqa Norrgdrd menien, Aserbajdsjan och Georgien. Kurdisk Journal. 22 Kurdisk konstutställning i Karlstad

Efter konstutställningen i samband med kulturveckan i Karlskoga förra äret, ställer nu tre kurdiska konstnärer ut i Karlstad. Mohammed Khaled, Farouq Omer ooch Abdulla Beston är alla tre frän den irakiska delen av Kurdistan. De är nykomlingar i Sverigq men har redan hunnit med myeket. De ritar och mälar intensivt även i sitt nya land. Vi mäste fortsätta vär kamp även i Sverige,- säger Mohammed Khaled. Värt folk lider under de grymma staternas re- gimer. Med vära bilder försöker vi visa regimernas grymhet och omänsklighet. Mohammed Khaled kom till Sverige med sin fru och tre barn för sex mänader sedan. Han har llytt fran förtryckets Irak för att slippa bli arresterad. Mänga av hans släktingar och vänner har blivit torterade och avrättade i Irak. Bilderna som han ställer ut i Karlstad har han glort i Sverige - Jag försöker göra bilder som hand- lar om det kurdiska folket, säger han. Mina bilder är realistiska och visar den verklighet som existerar i Kurdistan. Hans bilder är starka. De handlar om döden, tortyren, sorgen och väntan. Men trots detta elände finns det honn i hans bilder. Det finns 5usoch tro pä framtiden. De vill släcka värt ljus och'förstöra vär- framtid, säger Khaled upprörd. Det är därför de iir rädda för vär konst och litteratur Öppet fick Khaled och hans tdnner inte ställa ut sina regimkritiska bilder i Irak. Om degjorde det, riskerade de fle- ra ärs fängelsestraff. Därför ställde de ut sina taylor illegalt och i hemlighet. Flera gänger har han deltagit i utställ- ningar som arrang€rats av Peshmerga (den kurdiska gerillan) i avlägsna byar i de kurdiska bergen. Det var en fruktansvärd upplevelse att- samtidigt sommina utställningar pä- gick ha vänner som blev mördade i min famn, som bad mig om en droppe vat- ten. Min uppgift var och är att göra dem odödliga, mäla av dem och deras verk- lighet. Khaled tror att han kan utvecklas konstnärligt i den svenska tryggheten och demokratin Med sina bilder vill han päverka svenskarna sä att de kan se den kurdiska l€rkligheten och ta den kurdiska fraganwww.arsivakurd.org pä allvar. - Det är dtuför som den här utställ- ningen inte ar den sista utställningen för oss. Vi hoppas kunna göra turnder runt om i landet, med början här i Värm- land. Firat Ceweri

23 Shamil Nadirov Murazovitj

Shamil Nadirov Murazovitj är född 1949 i stadin Tbilisi i Georgien (Sovjet). 1966 avslutade han sina gymnasiestudi- er och belönades med guldmedalj. 1972 var han klar med sin utbildning pä ett arkitektsinstitut. Mellan 1y/4 och 1979 arbetade han som representant för den kurdiska ung- domskommitten i Georgien. Kommit- t€n hjälpte ca 200 studenter att bli an- tagna vid olika institutioner och univer- sitet i Georgien. Under den period han var aktiv i ung' domskommitt6n startade han en kur' disk teatergrupp i Tbilisi. Cruppen hann uppföra sju pjäser, samtidigt som den spelade in tvä grammofonskivor med kurdisk musik och folksänger. Ski- vorna distribuerades och säldei via det starliga bolaget Melodia 1980 övergick han till att arbeta €n- bart med mäleri. Han har mälat omk- ring 100 tavlor, gjort skulpturer, deltagit i utsmyckningen av mänga av stadens byggnader samt arrangerat utstallnin- gar tillsammans med andra georgiska konstntuer.

"Komposition" av Shamil Nadircv Mumzovitj

www.arsivakurd.org

24 Klassisk och modern kurdisk poesi Av Ferhad Shakely

Poesin har alhid varit en av hörnstenarna i den kurdiska litteratu- ren. Genom att följa den kurdiska poesins historia med dess mängsidiga innehäll och uttryckssätt - och genom att följa dess expansions- och stagnationsperioder - fär vi en intressant bild av littsraturens plats och villkor i ett förtryckt samhälle. I denna artikel beskrivs denna komplicerade växelverkan mel- lan poesin och den historiska utvecklingen i Kurdistan fram till vä- ra dagar.

Dä den kurdiske poeten Ehmed -i Xani bilder. Som en följd av detta har ma- författarens ryska doktorsavhandling, (1651-1707) skretr eposet Mem ü Zin är terialet stora brister och är mycket som innehäller litterära studier utifrän 1694, lyckades han samtidigt beskriva oslstematiskt, vilket ju ofta tu ut- ett marxistiskt perspektiv. olika aspekter av det politiska, ekono- märkande för de första trerande för- Sadiq Behauddin Am€di: Hozan- miska, kulturella och sociala livet i det söken till historieskrivning. van€t- Kurd (Kurdiska poeter), Bagdad dätida Kurdistan. Xani berättar inte ba- b) materialet omfattar baxa en speciell 1980. Boken irmehäller biografier om ra en vacker kärlekshistoria. I eposet ut- del av den kurdiska litteraturen (poe- och poesi av nitton kurdiska poeter som trycks ocksä författarens politiska och si, prosa eller dramatik), liksom den skev pä dialekten nordkurmandji. filosofiska ideal, förutom beskrivnin- begränsar sig till litteratur frän vissa Prof. Qenate Kurdoev: Tbrixa Ede- gen av en viktig period av Kurdistans geografiska delar av Kurdistan. Det biyeta- Kurdi (Kurdisk litteraturhisto- historia. Mem ü Zin anses ocksä vara ett finns naturligtvis otaliga politiska ria), vol.l, Stockholm 1983, vol.2, verklig mästerverk. och sociala faktorer sorn förklarar Stockholm 1986. Xani önskade att kurdema skulle ha dessa brister, faktorer som ju fortfa- "sin egen herre. En herre som besitter rande existerar. kanske till och med i sin egen tron och bär sin egen krona. En högre utsräckning nu än tidigare. Poesins umprung- som vet att värdesätta vetenska0 konst, De viktigaste verken i den kurdiska ett forskningsproblem poesi, böcker och et diwan'i Xani före- litteraturhistorien som utkommit hit- ställer sig ocksä sin egen ideala roll som tills är följande poet och tänkare och han säger: litterära data som Mela Mehmud Den som vill göra en mera omfattande jag -De "Dä skulle hissa diktens flagga Ba],ezidi äterberättade för den ryska studie över kurdisk littemtur, stöter ock- ända till himlen. Jag skulle äteruppvac- konsuln August Jaba i Erzurum i slutet sä pä andra hinder än avsaknaden av ka Melay€ Ceziri, väcka Eli Heriri till li- av 1850-talet, publicerade i bokform källor. Ett av de största problemen beror 'Ibyran vet, ge Feqe en sädan glädje att 1860 (2). pä Kurdistars uppdelning mellan länder han för alltid skulle vara förvänad" (l). Emin Fqrzi: Encumen-i Ediban (För- som politiskt, socialt och kulturellt be- Xani var en föregängsman inom män- -fattarantologi), Istanbul 1920. En bok finner sig pä mycket olika niväer. Dess- ga omräden, äv€n vad gäller kurdisk lit- pä 147 sidor som beskriver enstaka kur- utom är avsaknaden av ett enhetligt teraturhistoria. Dä Xani nihmer de kur- diska poeters liv, med enempel pä deras skriftspräk ett stort problem, i synner- diska poeterna Melal€ Ceziri, Eli Heriri poesi. het beroende pä de stora skillnaderna och Feqe TeFan i sina dikte4 var det den - Refiq Hilmi: Si'r ü edebiyati Kurdi mellan de olika dialekterna- första hänvisningen till tidigare kurdisk (Kurdisk poesi och litteratur) vol,l , Bag- En följd av den politiska uppdelnin- litteratur ö\€rhuvudtaget som nägon dad 1941 och vol.2, 1956. Aven om den- gen av Kurdistan är att det kurdiska gj ort, vare sig kurd eller icke-kurd. Om- na boken först och främst kan betraktas spräket i dag skrivs med tre olika alfabe- nämnandet var emellertid inte nägot som litteraturkritik. innehäller den ock- ten, modifierat arabiskt-persiskt (i iran- mer än en ren hänvisning. sä litteraturhi$toriskt material om poe- ska och irakiska Kurdistan), latinskt (i tens liv och om olika litterära perioder i turkiska och syriska Kurdistan) och ky- kurdisk poesi (i Litteraturhistoria rilliskt sovjetiska Kurdistan), Dessut- - Elauddin Seccadi: M0jily edebi kurdi om finns även kurdiska böcker skrivna ett försök - (Kurdisk litteraturhistoria), Bagdad m€d hebreiskt och armeniskt alfabet. (l.uppl.) 1952, (2.uppl.) 1973, (3.uppl. = De dominerande follens och stater- l. utgäva) Sadasht (Iran) 1980. Detta är En av svärighaerna som möter Yarje en av de viktigaste källorna för kurdisk forskarc av kurdisk litteratur är att det litteratur. Den innehäller information inte finns tillgäng till nägon fyllig, sam- om 24 poeter, och dessutom studier om lad beskrivning av den kurdiska littera- Kurdistans historia, om eposet i den turhistorierLwww.arsivakurd.org rken pä kurdiska eller pä kurdiska litteraturhistorieq om kurdisk nägot annat spräk. Den skrivna kurdi- mytologi och kurdisk journalistik, och ska litteraturhistorien b€stär av artiklar. till sist enserie jämförande studier i kur- häften och böcker. skrivna under de se- disk vs. gammal-egtrptisk, -persisk, - naste 120 ären. Det som karaktäriserar kinesisk, indisk och -hebreisk litteratur. materialet är främst följande: Dr. Izzaddin Mustafa Rasul: Rea- a) Man ser tydligl att syftet är att nä ett lism- i kurdisk litteratur, 1968. bestämt mäl och att man saknat före- (Arabisk) Detta är en översättning av 25 nas spräk och kultur har dessutom pä- verkat den kurdiska kulturen och denna päverkan har i stort sett varit negativ De flesta somskrivit om kurdisk litte- ratut anser den kurdiska poesins grun- dare vara Baba Tahir Hamadani (935-1010). Pästäendet är dock föremäl för en livlig diskussion. Baba Tahir skrw nämligen pä Luridialekten, som enligt europeiska lingvister ingär i den sydvästliga gruppen av de iranska sprä- ken (i likhet med t or farsi), medan kur- diska ingär i den nordvästliga grupp€n. Gränserna mellan de olika iranska sprä- ken och dialekterna tir emellertid sä komplicerade/oklara att forskarna än- nu inte kunnat dra nägra saikra slutsat- ser vad gäller klassificeringen. Baba Ta- hir skrev fyrradiga dikter, s k ruba"iat. Poesin uttr)€ker en sufisk livssyn vari ingär existentiella spekulationer om de eviga frägorna. ,.(. iN\' Klassisk poesi, $, nordkurmanjiskolan ,N;

En korrekt frarnställning av den kurdi- Ehmed-t Xani ska poesins födelse mäste samman- kopplas med de mänga furstendömen som uppstod under 1500-talet. Dä det ziris poesi inom ramen för den orientali- brwform, i hans korrespondens med safavidiska imperiet grundlades i bör- ska poesin med sin sufism och sin b+ Melayö Ceziri. jan av 1500-talet, som en religiöst- skrivning av kärleken till kvinnan och En av de största poeterna frän andra antagonistisk makt över det ottoman- Gud. Gränserna mellan de tvä formerna hälften av 1600-talet var Ehmed-i Xani. ska riket, uppstod en ny situation och av kärlek är sä diffus, att man lrägar sig Hans inflytande pä den kurdiska poesin avgörande för,indring i omrädet. Pä ett ofta om det är Guds kärlek eller den och kulturen ärän i dag betydande. Han tidigl stadium utlöstes fullt krig mellan vackra Salma (som sägs ha varit fursten räknas som en förebild inom kurdisk de tvä imperiema. Höidpunkten i den av Ceziris dotter eller syster) som har poesi, kultur och nationalism. päföljande serien av konfrontationer tänt elden i poetens hjärta. Förutom Eposet Mem ü Zin är ett förnämligt och sammanstötningar var Chaldirank- dessa teman möter vi i Ceziris dikter exempel pä den klassiska orientaliska riget (krig€t utbröt 23,u 8 l5l4), som slu- ocksä en romantisk patriotism. De hyll- eposet. Dessutom skrev Xani den första tade med att den safavidiska armdn blev ningsdikter som Ceziri skrev till Botans ordlistan i kurdisk historia: Nubara Bi besegrad. Ottomanerna började ome- furste är annorlunda än de som blev cukan (De första frukterna för barn), delbart grunda flera kurdiska fursten- skrivna av hovpoeterna vid de mäktiga som är en arabisk - kurdisk ordbok pä dömen samt att förstärka de furstendö- kungarnas palats. vers! Xani skrev ocksä en läng diktessä men som redan eristerade. Detta giorde Ceziris dikter är ocksä fullda av en om religion med titeln Eqida Iman (Ilo- de för att trygga sina gränser och "skapa känsla av stolthet inför Kurdistan och sartikeln) Den bestär av 73 baits (tvä- en mur av kött och blod" (3) meltan dem Kurdistan nämns ocksä i flera av dikter- radiga strofer). Han skrev även lyriska och deras fiende. Ett av de furstendö- na. dikter (5). men som spelat störst roll i Kurdistans "Icke bara Thbris och Kurdistan skaU historia är Botan-furstendömet med rillhöra ditt välde. Lät hundra sädana Hawramani- och Cezire som huwdstad. P g a dess star- som Khorasans kung lyda dig" (4a). El- ka ställning bland de kurdiska fursten- ler: "Jag är en blomma i Botans, paradi- sydkurmanjiskolan dömena, bl€v Botan ett viktigt centrum sets hage. Jag är en lysande adehten i for kurdisk kultur. I detta kulturcent- Kurdistans natt" (4b). Tvä andra furstendömen blev viktiga rum uppstod den försüa skolan inom Under tiden före Melaye Ceziri och centra för kurdisk kultur, nänüigen Ar- klassisk kurdisk poesi, vars författare även under hans levnad fanns det andra dalan (huvudstad Sina i nu!ärande iran- använde nordkurmandjidialekten. stora poeter som utör€de starkt intly- ska Kurdistan) och Baban (huvudstad Melay€ Ceziri (15?0-1640) var den tande pä spräket och kulturen. Silernani i nuvarande irakiska Kurdis- främsta representanten för den klassi- Ett exempel air Mela Ahmad-i Bateyi tan). ska nordkurmandji-skolan och han räk- 041+1495), som skrev den första I Ardalan-furstendömet nädde den www.arsivakurd.orgyppersta nas även som en betydande poet inom Mawlud-name (dikt som handlar om kurdiska klassiska skolan sin klassisk orientalisk diktning. Hans di- Muhammeds födelse) pä kurdiska och form. Furstendömets kulturella infly- wan (diktsamling) är ett framstäende Feqe Teyran (159G1660), som skrev epo- tand€ var starkt äyen utanför rikets poli- enempel pä en klassisk orientalisk di- set Seni Senan (Shejik Senan) och Qewla tiska gränser och poesiskolan blev wan. Hespe Res (Sagan om den svarta häs- mönsterbildande för diktare vida om- Ceziri var sufi och detta märks tydligt ten), samt flera andra dikter. Nägra av kring. i hans poesi.Innehällsmässigt ligger Ce- hans mest kända dikter är skrivna i Det litterära spräker i Ardalan byggde

2E pä hawrami, som är en gren av goran- jarer och ledare för denna skola. vers och med samma rim och rytmstruk- dialekten. Nalis poesi innehäller personliga tur som Nalis, är stora litteraüa mäster- Mänga stora kurdiska poeter har skri- upplevelser uttryckta pä ett rikt, pitto- verk. Tillsammars ger de en omfattande vit sina verk pä hawrami, t ex Xanay reskt och lyriskt spräk. En stor del av och komplettennde bild av den svära Qubadi (l?00-59), Besarani (1641- hans verk utgörs av dikter som han och mängfacetterade tid under vilken de 1702?), M€wlewi 0806-82) och Ahmad skrev till sin ungdoms älskade, Habiba levde och deltog i Kurdistans historia. Bag-i Komasi. Mewlewis diktning repre- frän Qerax. Den tidigaste delen av hans Nali sörjer över avständet, landsflykten senterar höjdpunkten inom den klassi- författarskap är pdglad av kärleksläng- och känner längtan och smtuta, medan ska skolan. Han räknas ocksä som en av tan, drömmar och förhoppningar. Men beskriver landets ruin och turkar- de tre största sufierna i kurdisk poesi med tiden och efter mänga bittra erfa- nas förtryck och ockupation, deras bar- (6). renheter började han i stället att skriva bari och grymhet. Han vänder sig till I och med Ardalan-furstendömets om längtan efter hemland€t och efter en den budbringande vinden och räder fall i mitten av l800-talet upphörde ock- svunnen tid och hoppet föwandlades oen: sä dess kulturella inflytande Aven den till hopplöshet. "För Guds skull, ge Nali budet att jag klassiska litteüra skolans inflltande Som medveten kurdisk patriot hade bönfaller honom/ att aldrig komma till mirskade med tiden. för att senare helt Nali stora förhoppningar om att Baban Suteymani under sädana förhällanden upphöra. och Babans prinsar skulle kunna bevara som nu:' (8) Suleymani stod under tur- I motsatstill den poetiskaskolan i Ar- Kurdistans sj älvständighet gentemot de ki$kt styrc. De rättmätiga härskama, dalan, växte den klassiska skolan i Ba- ottomanska turkarnas och iraniernas Babans kurdiska prinsar var störtade ban sig sä stark att den överlevde furs- aggression. Men dä Baban-furstendö- och hade mist sin tron. Men bara dessa tendöm€t och den har fortfarande stor met till slut blev besegrat och ockuperat kunde styra landet, menade Salim: betydelse av turkarna grep honom modlösheten "Detta land kan inte styras utan sin Ä"r U84 lät den babanska pashan Ib- och han blev tvunger att flytta frän Kur- herres hand./ Utan honom lär inte Nali rahim päbörja byggandet av staden Sile- distan. Han levde sedan i landsflykt i ntuma sig värt land" (9). mani och ejorde den till huvudstad i Damaskus. Istanbul och Mecka fram till Den klassiska sydkurmanji-skolan furstendömet i stället för Qelacholan, sin död, frambringade ocksä mänga andra poe- den tidigare huvudstaden. Med sina Nalis mest klinda dikt skrev han till ter, som var och en päverkade det kurdi- mä,nga skolor, moskeer, pdster, lärare sin diktarkollega Salim, när han bodde i ska spräket och kulturen pä sitt sätt: och vetenskapsmän blev Suleymani ett Damaskus. Här uttrycker han sina var- Haji Qader-Koyi (1817 -97), Shex Reza viktigt centrum för kurdisk kultur. ma känslor för och längtan till sitt hem- 0836-1910), wefai (1836-92), Skolan for klassisk kurdisk poesi pä land. Han minru Kurdistans floder, slät- 0862-1917), Mehwi (1830-1909) och sydkurmandji-dialekten blev fram- ter och vackra natur, dess byar och stä- nänga andra. gängsrik och den päverkade för en kort der. Till slut frägar han sig om det är Haji Qader-i Koyi förde Ehmed-i Xa- tid det kurdiska kulturlivet även utanför möjligt för honom att vända tillbaka till nis nationalistiska budskap vidare. Alla Babans gränser. Den litterära kurdiska hemlandet: Hajis verk inordnar sig i de nationalisti dialekten som uppstod och utvecklades "För att förklara landsflyktens smär- ska ideer han kämpade för. Han önska- i Silemani, var en blandning av mänga ta, skilsmässans tarande eld i mitt inre,/ d€ vacka sitt folk, och fä dem att befria olika grenar av sydkurmandjidialekten som smälter mitt hjärta och fär mina sig frän analfabetism och efterbliven- med ursprung i talspräket i Sharezur och ögon att tfuas./ A.r tiden nu mogen för het, och frän sädana förhällanden och jag Qerax-omrädet. De kurdiska poeterna att vända tillbaka./ Eller skall stan- uppfattningar som byggde pä avsaknad Nali 0797-1855 eller 1870), Salim na här ända tills domedagen?" (7) av kunskap och pä religiös fanatism. (180G66) och Kurdi (1803-49) var pion- Nalis dill och Salims srar, ocksä pä Han önskade i stället att de skulle vända sig till vetenskap och den moderna verk- ligheten för att befria landet och bygga ett oavhängigt trfu rdistan. Shex Reza Tblabani är ett särfenomen i kurdisk litteratur. Ingen har, varken fö- rc eller senare, skrivit sä vass och kritisk satir som han. Han var en mycket skarp samhällskritiker, som genom sina satiri- ska dikter arßlöjade en rad samhälleliga orättvisor och missförhällanden. Sho( Reza hade ett frodigt, starkt och l€rk- ningsfullt spräk. Bildema han använde {,1 är skarpsynta intill minsta detalj, och { träffar alltid mitt i prick (10). Mehwi var en stor sufipoet, som till- sammans med Melayö Ceziri och Mew-

I www.arsivakurd.org\

Mewlewt

27 lewi bildar höjdpunkten i sufipoesin i det mänga kurdiska intellektuella, som ritorialstrider mot grekern4 och Musta- kurdisk litteratur. Bäde form- och inne- hade Istanbul som centrum. Dessa ut- fa Kemal, som fick segrarmakternas hällsmässigt är Mehwis poesi ett fram- giorde kärnan för de nationella och kul- stöd, grundade den nya staten Tirrkiet, släende cxempel pä orientalisk klassi- turella strömningarna bland det kurdi- som ocksä innefattade halva Kurdistan, cism, och hans verk blir till en mäktig ska folket. Senare blev denna elit ocksä PiI Lausannekongressen blev Turkiets grund för den klassiska kurdiska sko- huvudrollsirmehavare och initiativtaga- gränser ratificierade, och England och lan. re för den nationella väckelserörelsen Frankrike tillskapad€ de tvä anbstater- och för utvecklingen av spräket och kul- na Irak coh Syrien, samt ban, som alla turen i Sydkurdistan (nu lrak). fick sin del av Kurdistan. En ny epok- Folkens nationella framgäng tvinga- I-öftena till Kurdernas poliska rättig- stora förändringar de till slut sultan Abdul Hamid till ret- heter blev fullstilndigt nonchalerade. rätt. och han införde en konstitutionell Uppdelningen av Kurdistan mellan reform 1908, där han gav deolika folken fem länder (en mindre del hade ocksä Slutet av 1800- och början av 1900-talet större politiska och kulturella rättighe- tillfallit Sovjetunionen, dä gränserna var en kaotisk uppbrottstid, som inne- ter. blev fastställda mellan Tlrkiet och den bar mänga historiska förandringar för Efter detta började det komma ut sovjetiska delen av Armenien) medför- kurderna och andra folk i Mellersta ös- mänga kurdiska tidningar och tidskrif- de drastiska förändringar för det kurdi- tern, speciellt inom det ottomanska im- ter, tex Roji Kurd (senare Hetawi Kurd), ska folkets politiska, sociala, ekonomi- periet. Nationalistiska ide€r had€ ut- Istanbul 1913, Yekbun, Istanbul 1913, ska och kulturella liv, vecklats hos de förtryckta folken, samti Bangi Kurd, Bagdad 1914, Kurdistan, Efter uppdelningen har Sydkurdistan digt som förtrysket och chauvinismen Sabilax (nu Mahabad) och Wurme (se- i praktiken blivit centrum för kurdiskt frän sultanen och de turkiska härskarna nare Razaip, nu Wurme) 1914, Kurdis- spräk och kultur. Alldeles i början av läxte Folken stravade efter att äterupp- tan, Alippo 1915, Jin, Istanbul 1918- l92Gtalet upprättade engelsmännen tvä liva sina nationella spräk, sin kultur och l9l9 och Kurdistan, lstanbul 1919. stater inom sitt intresseomräde i nuva- historia, för att befria sig frän det otto- Nu inträffade en händelse som päyer- rande lrak, en för araberna och en för manska oket och skapa egna nationella stater. Denna nationella väckelse med- förde att mänga föreningar, organisati- oner och klubbar för kultur, för ungdo- mar, studenter och kvinnor bildades, och även en ökad utgivning av böcker, tidningar och tidskrifter kom till ständ. Detta är former för kampen $om folken i det ottomanska imperiet, inklusive kurderna, utnlttjade i sin strävan efter nationellt oberoende, Den första tidning som utkom pä kur- diska hette Kurdistan, Det första numret publicerades den 22 april 1898 i Kairo. Ansvarig utgivare var Miqdad Medhat Badinan. och efter honom hans bror Abdul Rahman Badirxan. Tidningen blev utgiven pä flera olika ställen, i Kai ro, Cenevg Irndon och Folkstone. Till- sammans utkom 3l nummer under ti- den 1898 till 1902 0l). Inom den ottomanska administratio- nen och den ottomanska armön fanns

TauJiq WahW

kad€ inte bara Kurdistan, utan en stor kurderna, Sydkurdistar! med den kur- del av världen, nämligen det första diska kungen Sheik Mahmud Barzinji världskriget. För Kurdistan blev emel- som överhuvud. lertid skeendet efter krigets slut det all- Den kurdiska staten blev ockuperad varligaste Dä blev den synen pä Kurdis- och ödelagd av engelmainnen, som över- tan fastslagen som är kurdernas tragiska lämnade den till Irak pä villkor att kur- verklighet fortfarande. Efter de alliera- dernas nationella, kulturella och des seger och de ottomanska rikets fall mänskliga rättigheter skulle bli respek- www.arsivakurd.orgble'v det bestämt att riket skulle delas i terade Den kurdiska intelligentian som mindre stater. Vid den första fredskong- hade verkat aktivt under det ottoman- ressen i Sdvres är 1920 blev det föreslaget ska riket, och under Istanbultiden hade att en av statema skulle vara kurdisk. deltagit i Kurdistans kulturella och poli- Under tiden mellan S6vreskongressen tiska liv, slogsig efter det ottomanskari- och den sista kongressen i l-ausanne är kets fall ned i Sydkurdistan. Det tog med 1923 halnde det emellertid mycket Fä den sig flera ärs kunskaper och erfarcnhet Mohdmmed Amin Zoki politiska arenan Tirrkarna segrade i ter- frän tiden i Istanbul. där folk frän alla 28 mensionen har blivit svagarg parallellt med att de politiska tendenserna ökat. 03)

Andra poeter frän Goran- generationen

Samtidigt med Goran, frän början av värt ärhundrade tills framträdandet av en ny poesigeneration i början av 1970-talet, fanns det ocksä flera poeter som var och en bidrog till utvecklingen av och framgängen för kurdisk poesi. De 1ar t e)r Pircmerd, Ahmad Muxtar Jaf, F. Bekes, Dildar, Zewer, Ahmad Herdi, Asiri, , Jasme Jelil. , Ati Bapir fuha, Bakhtiar Zewer och Axol. Förutom dessa är det tr€ po€- ter som btu ägnas särskild uppm?ük- samhet. Gemensamt för dem alla är att de bildar en naturlig fortsättning pä den Cigerxwin Goran klassiska poesins form och uttryck, samtidigt som innehället i deras poesi bestär av bäde romantiska och realisti- ska element. Dessa tre är Cigerxwin delar av Kurdistan hade deltagit i stri- spräket, genom att han rensade bort ord 0903-1984), Hajar (f1920) och Hemin den. Dessa fick nu stor betßelse för det och uttryck frän arabiska och andra 0921-r986). kulturella livet i Sydkurdistan, som tex främmande spräk. Cigerxwin, som skrev sina dikter pä Tawfiq Whaby 0891-1984), Piremerd Gorans modernistiska dikter kom till nordkurmandji-dialekten, har haft ett (1867-1950) och Muhammed Amin Zaki efter en period dä han först hade skrivit mycket starkt inflytande pä kulturen i 0880-r%8). traditionellt, som de gamla klassikerna. det turkiska och syriska Kurdistan. Peri- Naturen, kvinnan, ktulelcn till Kur- oden frän början av det 2ftde ärhundra- distan och frihetsidealen i|r viktiga te- det fram till vär tid betecknas ofta som Mot en modern poesi man i Gorans dikter. Hans naturskild- Cigerxwin-perioden i kurdisk poesi (pä ringar är enastäende inom kurdisk poe- nordkurmandji). si. Gorans moderna diktning visar dess- Cigerxwin bev"arade en stor del av ar- Det var under dessa förhällanden som utom, bl ajust i naturskildringarna, att vet frän de klassiska poeterna som Cezi- den moderna kurdiska poesin uppstod han väl kände till den europeiska mo- ri och Xani i sin poesi. Innehället i Ci- och började att blomstra. Den första dernismens företrädare gerxwins poesi är enkelt, Evolutionfut kända poeten inom modern poesi var Estetiskt, form- och innehällsmässigt och agitemnde Betoningen av det revo- Nuri Shor Salih (1906-58). Förutom att kan Gorans diktning uppdelas i tre olika lutionAra budskapet i dikterna medför- han skrev modernistiska diktel förde perioder, dtu nya teman spränger de ti- de emellertid ofta att de estetiska di- Nuri ocksä fram modernismens id€er digare formerna" Han började som tidi mensionerna gick förlorade som litteraturkritiker. gare nämnts, som en klassisk poet. Se- I detta hänseende kan Hajar pä män- Men samtidigt var Nuri ocksä aktiv i nare skrev han romantiska dikter, med ga sätt liknas med Cigerxwin, medan det politiska livet, och hans politiska kvinnan och naturen som dominerande den estetiska och konstntuliga sidan av verksamhet tog efter en kort tid över för- teman. Ofta ser han här naturen i kvin- Hemins poesi däremot tu starkare än fattarrollen. Nuri fick därför inte den nan och kvinnan i naturen, som t ex i hos de tvä andra. Innehället i Hemins betydelse för kurdisk poesi som han an- dikten 'Kvinnan och skönheten'. Först dikter är ocksä mer lyriskt, och inte sä nars kunde ha fätt. räknar han upp alla natuens sköna och päverkat av politisk sloganpoesi. De tre Den som verkligen revolutionerade goda sidor, och sä sAger han: poeterna har annars ett ganska paral- den kurdiskapoesin, och blev denpoeti- Allt detta är skönt och gott lellt livslopp, dä de p g a sitt engage- ska modernismens ledare framför an- kast4r sitt ljus pä vägen genom livet mang i den politiska frihetskampen blev dra, var Goran (1904-1962r. Goran in- men naturen utan min älskades tvungna att tillbringa en stor del av sina förde stora och radikala ändringar i kur- leende liv i landsflykt (14). disk poesi, som var belastad med flera är sä fullst4ndigt utan ljus (12) Mellan Goran-generationen och d€n hundra ärs fr,immande arvegods, speci- Den tredje perioden i Gorans dikt- nya generationen frän 7o-talet finns ellt arabiskt. Coran befriade poesin bä- ning är realisktisk. Under denna period de spräk-, form- och innhäll$mässigl skrev han särskilt om folkens frihet- frän dess arabiska inflytandg och gav skamp, tog upp klasskampen och var ar- den en originell kurdisk karaktär med betarnas försängare Mänga av dessa ursprung i www.arsivakurd.orgkurdisk folktro och kultur. dikter blev tonsatta under Gorans tid. Kurdisk poesi av Goran skrevs, lik- och ingfu fortfarande i repertoaren av som de andra orientaliska folkens poesi, politiska kampsänger. pä arabiskt versmätt (uruz). Men Goran Corans ökade politiska engagemang började ocksä att använda det ur- under hans senare är päv€rkade de este- sprungliga kurdiska versmättet, som i tiska och konstnärliga sidorna av hans huvudsak äterfanns i gamla kurdiska diktning. I hans senare dikter kan man folksänger o d. Goran förnyade ocksä därför tydligt se hul den estetiska di-

29 dessutom en generation av nu levande poeter. Nägon av dem skret, ocksä sam- tidigt med Ooran. D€nnageneration har bara spelat en sekundär roll i kurdisk poesi. Delvis hamnade de i skuggan av Gorans storhet, och delvis ligger skul- den till detta pä de snabba kulturella förändringfina i Kurdistan, som fram- bringade en ny stark poetgeneration som raskt (fuertog arenan. Till denna mellangeneration hör bl a Kakey Fellah, Dilzar, A.H.B. Dilan, Kameran Mukri och Jamal Sharbajeri.

Thi okända modernister

Förtrycket av kurderna var mycket här- dare i andra delar av Kurdistan än i den irakiska delen. Därför har det i de andra delarna av landet inte heller kommit fram sädana författare och sädan litte- Hajar ratur som kunnat päverka den kurdiska kulturen som helhet, De kulturella ltt- ringar som har förekommit trots det starka förtrycket, har inte haft möjlig- het att nä ut till en stor publik, och har därför ofta blivit förbigängna även om de varit av hög kvalitet. TVä et(empel pä detta är poeterna Qedrican (1916-72) och Suware-y Elxani (l9.lG?6)' som kom frän syriska Kur- _. Qedrican, distan. var en avancerad modernist. Hans dikter var nyskapade bäde till form och innehäll. Meneftersom det in- te fanns möjligheter att sprida hans poe- si medan han ännu levde, förblev han okänd, och hans dikter fick inte den uppmärksamhet de förtjänade. Suware- y Elxani \ar en ung och talangfull poet frän iranska Kurdistan. Han efterläm- nade ett stort antal verk av hög kvalitet trots sin korta livstid. Likväl förblev ocksä Suwares poesi okänd under hans livstid. Hans dikter innehäller förnäm- ligmodernistisk poesi bäde till form och innehäll. Suware lar inte bara poet, han skrev ocksä romaner, noveller, lyriska noveller, prosadikter och skädespel. Dessutom översatte han 'Tüsen och en natt' till kurdiska. och skrev flera litterä- ra och kulturella verk. Suware och Qedrican var alltsä betydel- sefulla modernister i den kurdiska litte- raturen. men först nu, flera är efter de- ras död, har litteraturkritiker och andra upptäckt deras storhet, och den roll de- ras verk spelar i den kurdiska litteratu- ren.

Enwww.arsivakurd.org ny generation

Efter statskuppen och republikens tn- förande i Irak 1958, erhöll kurderna större Dolitiska och demokratiska rät- tighetei. Detta medförde en stark kultu- rell blomstring. Kulturella ßh politiska Qani 30 konsekvenserna av ockupationen och uppdelningen av landet. Därför har kampen för att sudda ut degränser som fienden och ockupantema har dragit en mycket central plats i deras diktning. Deras röst är inte bara kurdisk, men "kurdistansk" och unirersell. Kriget mellan den kudiska frihetsrö- relsen och centralregeringen bröt ut änyo i mars 1974. Ett krig som slurade med frihetsrörelsens kapitulation i mars 1975, förorsakad av en omfattande Doli- tisk komplott. De tvä uppenbara mot- polerna i denna komplott var Iran och Irak. Halvannat är efter nederlaget starta- de kurderna den väpnade kampen i Syd- Kurdistan pä nytt, senare ocksä i andra delar av Kurdistan. AIla dessa händelser hargivir nya im- pulser till litteraturen. Dessa speciella politiska och kulturel- la förhällanden som dagens yngre gen- eration växte upp under, har varit avgö- Suware-y Elxani rande för de trettiotal nla poeter som fiamträdde i början av 70-talet. De mest organisationer och partier skapades och ringar som kurderna uppnädde under framgängsrika bland dem är Latif Hal- flera tidskrifter och tidningar, och denna period, blev det kurdiska spräket mat, Sherko Bekes, Abdulla Pesheq hundratals böcker utkom. gyn- Men den officiellt undervisningsspräk i hela det Ferhad Shakely, Anvar Qadir Moham- samma sifuationen varade inte länce. irakiska Kundistan. Pä nyrt utkom etl ti- med och Fafeeq Sabir. De nya myndigheterna päbörjade !n otäl tidskrifter, antalet ridningar pä kur- - .Dessa poet€r skrev i första hand pä repressiv och chauvinistisk politik, som diska ökade och kurderna upprättade en frivers men bet/arade ändä i stor ur- äter stängde dörren för kurdernas kul- egen författarförening, en egen veten- sträckning de kurdiska versmätten. De turella liv och för deras demokratiska skapsakademi och ett universitet i sta- senaste ären har €mellertid nägra av och mänskliga rättigheter. Detta med- den Suleymani. dem (F Shakely och A Q Mohammed) förde att kurderna blev tvungna att ta Det nya kulturlivet förde ocksä med ocksä börjar att införa n1a former i sin till väpnad kamp mot statsmakten (Sep- sig ett starkt litterärt uppsving med en diktning, som prosadikten och en teberrwolutionen 196l-75, under Mus- generation författare som har skapat blandning av olika versmätt. tafa Barzanis ledning). - och forfarande skapar - en ny epok i Först nu, under den allra senaste ti- 1960-talet medförde rnänga tragedier; kurdisk litteratur- den, har denna generation börjat finna krig, angrepp pä den kurdiska civilbe- Poeterna som verkade under denna sin egen litterära form. folkningen, bombning av kurdiska byar perioden har tillfört den kurdiska poe- Det har larit en generation i ständig mm. denna blev I situation kulturlivet sin nyrt blod, efter att den hade telat i utveckling och som man i framtiden för- förlamat. De mänga olika regimerna dvala i nästan tio är (speciellt efter Go- väntar sig mycket av. som följde under denna tid, fonsarre rans död). Det finns numera inte längre nägot förtrycket och förföljelsen ay kurderna Denna generation, ocksä kallad post- fritt kulturliv i andra delar av Kurdistan, och deras kultur. Men samtidigt blev Goran-generationen, har ocksä gett po- men kulturen är fortfarande levande den kurdiska frihetsrörelsen efter män- esin ett nytt innehäll: de söker sis srän- även där. Den svära situationen har ga ärs kamp en sä stark faktor, att man digt djupare in i det kurdiska sinnet for medfört att bara ett fätal poeter har inte längre kunde bortse frän den i ira- att kunna hitta och uttrycka det siüegna kunnat göra sina röster hördä. kisk eller internationell politik. hos det kurdiska folkets nationella och Förtrycket och den politiska situatio- Kurdernas starka ställning framtvin- universella situation. De har höjt sin nen i allmänhet medför ocksä att det är gade en överenskommelse mellan fri- röst och talat i allt härdare ton mot fien- nästan omöjligt att fä en korrekt och hetsrörelsen och centralregeringen den den och ockupanterna. De äterspeglar fullständig bild av förhällandena i hela ll mars l9?0. Detta blw inledning till en den medvetenhet och den upprorsanda Kurdistan. relativt fredlig period, som varade i fyra som nu omfattar hela Kurdistan. De har är. Vid sidan av de mänga andra förbätt- en starkare medvetenhet om de negatiw Öy ersd t t ning: Monne As pön

Noler: Nali; Begdad 1y/6, s. 197. bland kurderna i hela Europa. Flcra av hans dikt- 1) Rudenkq (red. M.B. & övers): Mem ü Zin; 8) lbid.. s. 201 sarnlingar publiceüdes ocksä i Sr€ ge för€ hans Mosk 1962, s.36. 9) rbid. död22/to 1984. 2) Jaba, Augusti Cami'ye risaleyan u hikayetan bi l0) C.J. Edmonds: A Kurdish t-amDonist: Shaikh Hajars landsflykt började efter Mahabad- Zimane Kurmanci; St. Petersburg, 1860, 250 sid. Riza'Iälebani, JRCAS, XXU (Jan. 1935). republikens fall. Han levde e fattigt och undan- 3) Almad,www.arsivakurd.org dr- Kamal Mazhar: Meiul Bagdad 1l) Ahmad, dr. Kamal Mazhar: Tegayishtni Raste: under skymt liv 6'.ilen. När d€[ turdiska ledaEn 1983, fotnot s. 130. Baghdad 1978, s. 21?. Barzani ätcrvände IrAn Sovjetunionen 19J8, 4) a) Hejar, (red. blcv &förklaring); Diwani Malay Ce- 12) CoraII: Salrrlade diktcr, Baghdad 1980, s. 10. Hajar en av hans nikmalte män och det förblev ziri; Teheran 1980, s. 511 13) En sanling med Corans dikter & översatt till hao fmm till Bazänis död. Sedan lt5 är Haiar b) s. ibid. 534. svenska och utgiven väIen 1986 av Kultuafölenin- bosatt utanför Teheran- 5) Rlhad Shakelyi Kurdish nationalism in Mem u gen Sverige-Kurdistan. Ov€.sättare är Laß Hemio tillbriirSade tio är i landsflykt i irakiska Zini Sw€den 1983. Bäckström, Ferhad Shakely och Bskhtiar Amin. Kurdistan och i Bagdad innan han kunde ätenaan- 6) SlBnsk-Kurdisk (2) Journal 1985, s. 7. 14) Cigerxwin tillbringadc sina sista fem är i Sveri- da till iraaska Kurdistan efter den islamiska rwo- 7) Muder.is, Mela Abdulkarim (aDd sons): Diwani ge. Under denna tid vann han stor berömmels€ lutionen. Hemin avled 18/4 1986.

31 Khaz6

Novell av

Mitt €mot oss, pä andra sidan gatan, läg dairför som jag inte har hört talas om skydd. Hans makt yar sä stor att Khazös ett CBmmalt förfallet hus. Det verkade henne, man inte ens kunde drömma om att krä- vara resterna av en vacker byggnad som Mannen verkade förtjust över att va sin hustru tillbaka. ägarna inte haft räd att rusta upp. Det träffa en sä djupt okumig person och Agans hustru fattade genast tycke för gick inte en dag uten att en förbipasse- förklarade, synbarligen mycket stolt: KhazÄ Hon beställde kläder till henne rande frägade: "Men varför i all sin dar Broder, detta monster som ingen och betraktade henne som sin egen river inte kommunen detaa gräsliga hus? människa- kan se pä nu utan att kanna tjänsteflicka. Khazd levde nägra mäna- Det förstör ju helhetsintrycket av ga- äckel och avsmak, var för tjugo är sedan der pä detta sätt och det var dä som N. tan!" en underbar kvinna, full av charm och blev utnämnd till omrädets administra- En morgon, just dä jag skulle gä ut, behag. Hennes svarta ögon strälade av tör. Han var en mycket god vän till Bayiz säg jag hur nägra arbetare var i ftird med liv och denna utsträlning som tjusade Aga. En dag säg han den vackra unga att riva rucklet och jag skattade mig alla hjänan, var bäde outhärdlig och kvinnan vid Agans hustrus sida. Han lycklig att detta förfallna hus som vi ha- förvirrande.. hennes glada skratt och frägade henne vem det var. Hon svarade de retat oss pä, skulle förwinna. Man mjuka gäng hade förvandlat Miran Begs med att berömma Khaz6 för honom och skulle kunna säga, att huset liknade ett veranda till ett paradis, till en källa som tillade: människoansikte vars ena halva hade flödade av skönhet. De ungas, och de - Hon ?lr hustru till en gammal gub- slitits bort av en projektil. nägot mindre ungas, smä sänger hand- be som hon rymt frän. Nägra dagar senarg vid middagstid, lade om Khaz€s rosa kinder, svartaögon N.Bee lät förstä att Khaze tilltalad€ fickjag pä samma plats som huset legat' och dronninglika hällning. Ungdomar- honom, När han hade gätt, kallade syn pä en yllefilt i trasot hoprullad och na surrade som en bisvärm runt veran- Agans hustru till sig Khaz€ och sa att sä smutsig och sönderriven att man inte dan i hopp om att fä en hastig glimt av N.Beg hade lagt märke till henne och att kunde urskilja färgen pä den. Jag skulle henne. Ingen av dem skullenämligen ha han ville ha henne som sin hustru. Kha- aldrig ha kommit pä tanken att närma vägat närma sig henne, z€ brast i grät och bönföll: mig den stinkande filten om jag inte all- Mannen hej dade sig ett ögonblick för Ha förbarmande med migl Jag har deles bredvid hade upptäckt en spruc- att samla tankarna och tillade suckan- sökt- skydd hos er... det vore orätt av er ken hink, en kantstött vattenkaraff av de: att kasta mig i armarna pä den där lat€ lera och en bucklig och rostig bägare - Undrar du inte hur det kom sig, att tölpen! Glöm inte att jag aü en gift kvin- NägJa människor närmade sig hastigt. Khaz6, en stackars bondflicka, kunde na, att jag har familj... En av dem lyfte upp en flik av filten och komma till ett sä förmöget hus och hur - N.Beg är inte en person vem som ropade för\dnad: detta hus förvandlades till en vallfarts- helst, svarade kvinnan ursinnigt. Hanär Men det är ju Khazö! ort för hennes unga beundrare? en hedersman och han vill ha dig för att -Filten giorde inte motständ och inte Utan att vänta pä svar fortsatte han, passa upp bara honom. Du fär lov att gä ett ljud hördes. som om han pratade med sig själv: till honom antingen du vill eller ej. och Kanskehon är död. samannen och Khazd var en helt ung flicka pä om du kränglar, kastar han dig i füngelse la -försiktiel tillbaka filten. Ett ansikte knappt- fjorton är, vacker och behaglig, eller, värre ändä, skickar dig till bordel- syntes och Herre min Gud, vilket ansik- när hennes fattiga föräldrar sälde henne len! te. Jag använder ordet "ansiktd' för att till en gamling i grannbyn. Tlettio lira Den olyckliga flickan kastade sig för beskriva nägot som inte var stort mer än betalade han för att fä gifta sig med hen- kvinnans fötter, kysste hennes händer, €tt gapande häI. En sprucken, dov och ne. Khaz6 kunde lika gärna dö som att bönföI1... lngenting hjälpte Kvinnan skrovlig röst bönföll: gifta sig men den mann€n ! Förgäves bö- hade inget medlidande med henne. Kha- För Guds skull, slä mig inte, jag nade och bad hon att fä slippa, men in- z6 uppbringade sina sista krafter och sa stär- inte ut längle! genting hjälpte. Föräldrarna r obe- dä: Jag närmade mig. Daeslju$et besvä- vekliga, de brydde sig mer om det ljuva Eftersom det nu är pä detta sätt, lät rade henne och hon höll handen för klirret av gubbens guldpengar än om mig- fä ätervända till min man. Och mä ögonen, ögon som liknade kanterna pä Khaz6s kvidanden. Hon fördes bort. Gud välsigna ert hus. ett sär som just höll pä att läka. Anblic- Vart? Till helvetetl Varlan natt eller dag Kvinnan blev dä utom sig av ilska: ken av den olyckliga kviman gjorde mig hade hon enlugn stund. För att inte tala - Jag ska genast ge mig iväg och upprörd och fördemig närmare männen om svägerskas beskyllningar, makens hämta din usling till man och flä honom som ditintills varit h€lt okända för mig. gnällande, huggen och slagen frän man- levande inför dina ögon, förbannade Jag gick fram och frägade: nens fem barn, av vilka det yngsta var hycklerska! Och ni där borta, bind den Vtin är hon? vad har hänt? fyra är äldre än hon själv. Ganska snart här tokan till händer och fötter och för Mannen- som stod bredvid mig svara- förstod hon att det inte fanns nägon an- henne i natt till N.Beg. En jättelik man de förbluffad:www.arsivakurd.orgna utväg än att fly. Me.n var skulle hon klev in i rumm€toch förde bort den stac- Khaz€? Va. har du inte hört talas finna en tillflvktsort? Atervända till fa- kars Khazö som nu var halvt avsvim- om- Khdz6? Du kan dä inte vara härifrän dern var det inte tal om. Var det inte han rnad. trakten! kanske, som hade knuffat ner henne i Hemma hos N.Beg var det till en bör- Och som en elev tagen pä bar gärning graven i hermes bästa ungdomär? Hon jan ingen som tog nägon notis om hen- av sin lärare, svarade jag blygt pä man- var tvungen att förskansa sig utom räck- ne, utom en gammal kvinna som fladd- nens förebräelse: häll för sin man. Hon säg ingen annan rade likt en fjäril runt henne: ena stun- - Nej, jag har just flyttat hit. Det är möjlighet än att be BaYiz Aga om den uppmuntrade kvinnan henng an- 32 dra stunden skrämde hon henne. Den ting kunnat göra sä länge som N.Beg be- och om natten söker hon skydd vid kan- gamla kvinnan gav henne vackra kläder, skyddade den unga kvinnan, men sä ten av en mur, Det är nu fem är sedan smycKen, presenrcr.,. snart han hade övergivit henne var det hon valde att ha det hiil förfallna huset Sä förflöt en mänad. Allteftersom ti- fritt fram. Och en natt, helt utan förvar- som sitt hem och hon tillbringar alla si- den gick, vande sig Khazö vid sitt nya ning, blev Khaz6 bortrö,rad av tvä av si- na nätter här. Nu har man precis rivit hem. Hon blev god vän med den gamla na bröder. De släpade upp henne pä den huset och sg hur hon ligger hoprullad kvinnan och hon fick ocksä smak pä här kullen, kastade henne först mot en som en boll med allt som den Allsmäkti- lyx, pä anseende En natt väcktes hon klippa, sloghenne i huvudet med en stor ge Guden givit henne i detta jordelivet. plötsligt avljudet frän en mans steg. Det sten och avslutade sitt vidriga uppdrag Ungarna häromkring plägar den stac- var N.Beg. I(anske ville hon det, kanske med flera dolkstötar mot hennes kropp. karn nägot fruktansvärt. ville hon det inte, kanske kände hon sig Sedan lämnade de henne till asätarna. En tär glänste i mannens öga dä han hotad, kanslß gick hon med pä det, vem Följande morgon fick en herde som var hade avslutat sin berättelse Den andre vet... men frän den natten var Khaze ute och vallade sina fär, syn pä kroppen. vände sig mot mig och sa: N.Begs älskarinna. Sä levde honi ett och Han gick närmare, la handen pä den Mätte Gud ha förbarmande med ett halvt fu. Alla betydelsefulla personer stackars kvinnans hjAflaoch märkte att hennq- hon har redan sonat tillräckligt i trakten behandlade henne visserligen det fortfarande slog. Han bar henne till har pä jorden. med respekt, alla dörrar var öppna för sin by och efter ett är av omvärdnad var I det ögonblicket, som om nägon ha- henne och hontogs välvilligt emot i alla man säker pä att hon skulle överleva... de slagit henne, började Khazd skrika: de bästa familjerna, alla var sä vänliga bara för att bli till ätlöje och utsatt för Ge er iväg, ge er ivag! Slä mig inte mot henne.. men hon insäg intg fast barnens hän. Honhade fönandlats frän mer!- Era jävlar! Slä mig inte rner! hon var mycket klarsynt, att alla tyckte en fe till ett monster. Omskakade skildes vi ät, Men det var hon levde pä en gödselhög i förfall och Det var först nägra är senare som hen- bam en känsla av medlidande vi hade: vanära. nes identitet avslöjades.,. Och det var ingen av oss ens tänkte pä att pä nägot Efter ett och ett halvt är erhöll N.Beg förvisso inte tack vare hennes ansikte! vis lindra Khaz€s smärta eller minska en ny tjänst. Han for sin väg efter att ha Hon hade blivit tokig: hon pratade för hennes olycka. gett Khaz6 kläderna och smyckena hon sig själv, räknade upp namnen pä alla ae$) bar och en liten summa pengar. som hon hade känt förr i tiden. Sä berät- Översdttning: Margareta Nordin-Bmge Khazds familj hade aldrig accepterat tade hon om sitt tidigare liv. Sedan dess hennes uppförande, Man hade ingen- gfu hon omkring och tigger pä dagarna

Ibrahim Ahmad

Ibrahim Ahmad föddes l9l4 i Sulayma- niya. Efterjuridikstudier i Bagdad leder han den kända tidskriften Gelaw€j (Siri- us, 1939-49) som pä ett avgörande sätt medverkade till den kurdiska litteratu- rens uppsving. Han publicerar noveller och dikter i olika tidskrifter. Hans första novellsamling Korawari utkommer 1959 och 1973 utkommer Jan-i Gal, "Folkets lidandd', som enligt mänga är d€n bästa roman som skrivits pä kurdi- sKa. Vid sidan av sitt författarskap var Ib- rahim Ahmad aktiv som politiker. Han reprcsenterade J.K.-partiet i irakiska Kurdistan 1943-46. Ar 19.6 bildade KDP i Irak och efter ett fu upplöste Ibrahim Ahmed sin orga- nisation och anslöt sig till Barzanis par- ti. 1959 valdes han till partiets general- sekreterare och utsägs till chefredaktör för partiets dagliga tidning Khabat (Kamp). 1964 splittrades KDP och Ahmed tog ledningen för en fraktion som stod i op- position mot Barzani och den kurdiska befrielserörelsen. Han blev tvungen att lämna Kurdistan och inledde ett samar- bete medwww.arsivakurd.org den iranska regimen under shahen. Samarbetet varade fram till 1966, dä han övergick till ett liknande samarbete med den irakiska regimen mot den kurdiska befrielserörelsen. - kiska regimen var ett stort nederlag för tid, bosatt€ sig äter i Kurdistan som han Fredsavtalet 1970 mellan det kurdiska Ahmed och hans grupp. Efter denna dock 1975 lilmnade för att bosätta sis i follcet med Barzani i snetsen ochdenira- händelse lämnade han politiken för all- I-ondon.

33 Kurdiska projektet i Tensta- interviu med socialchef Ove Rädberg

1984 startade det sk kurdiska proiektet i Stockholmsförorten Tensta-Rinkeby. Bakgrunden till proFktet var ett initiativ frän Kur- diska riksförbundet, som uppvaktat Socialstyrelsen och päpekat behovet av bl a familiepedagogisk verksamhet för de kurder som var bosatta i omrädet. I samarbete med socialförvaltningen pä- börjades en kartläggning av den kurdiska gruppens situation. en rapport publicerades 1984 och samma är kunde verksamheten starta. Projektet beräknades pägä i fyra är. Projektledare blev Ferda Turan, men Svensk-Kurdisk Journal har här vah att intervjua socialchefen i omrädet, Ove Rädberg, för att därigenom kunna visa pä socialförvaltningens och kommu- nens syn pä hur socialt arbete kan bedrivas bland flyktingar och invandrare. Kanske kan proFktet tjäna som inspirationskälla och modell för andra kommuner som nylig€n tagit emot eller avser att ta emot kurdiska flyktingar.

I Stockholmsfömrternd Tbnsta-Rin- pens egna initiativ till att förbättra sin viden sjtilv har ett betydligt stöüe an- keby finns omkring 25 000 inneui- livssituation i det svenska samhället. Vi svar lör sin situation och att samhdllet nare, därav ca 40 Eo utllindska medbor- ville pä sä sätt stärka den kurdiskagrup- endast efter noggrann-pritvning bör gd garc. Antalet kurder iir svfut att upp- pens ställning i majoritetssamhället, ge in med sttddtgtirden Äsikten har i tiden skatta, eftersom registreringen sker na- hjälp till självhjälp, samtidigt som mä- ndkat samnn4falla med en !örsdmrad tionsvß (turkar, irakiel imnier osv), let är att stärka den kurdiska kulturen sam hiilße konomL Kommentsfi in@ eftur spnük eller etnßk tillhörighet. och identiteten, Speciellt kurderna har Yad gäller socialt arbete bland in- Hur gick karldggningen till och vad ett stort behov av detta, eftersom de i vandrare och flyktingar finrx det hos de blev rcsuhatet? praktiken saknar ett eget land. ansvariga myndigheterna, t e)( Invand- Genom att "knacka dörr" kunde vi Idog debattems fndgan om hur sam- rarverket en positiv syn som utgär frän spära upp kurder bosatta i omrädet och haillets stöd till invandmre och fltktin- mälen för den av Riksdagen fastlagda intervjuade totalt ca 135 kurdiska hus- gar skoll utjormas, bl a förs det en di- statliga invandrarpolitiken. I värt arbete häll. Det är nästan omöjligt att göra en skussion i tidskrdten "Invandrare och med dessa frägor utgfu vi i övrigt frän kartläggning som täcker alla kurder minoriteter'a Behövs ytterligare sam- Socialtjänstelagen. Inom socialdistrik- som bor i omrädet, men vi anser att vi hdllsstöd eller skall man i högre ut- tet tar vi avständ frän det arbetssätt som lyckats nä ca 80 9o av alla kurdiska hus- strttckning förlita sig pd invandrarnas bedrivits bl a i Alby (en annan Stock- häll. egna initiativ? holmsförort), i synnerhet om det dAr Kartläggningen visade att de nyan- Som jag redan päpekade är projektets har fungerat pä det sätt som beskrivits i lända familjerna, liksom de tidigare in- syfte hjälptill självhjälp. Initiativet kom pressen, fllttade, kommer direkt frän krigsdrab- frän början frän kurderna själva, ge- De "nyliberala" tankegängar som lig- bade omräden. Nästan alla bär spär nom Kurdiska riksförbundet. Projektet ger bakom en del av dessa äsi kter har in- av detta psykiskt, men ocksä fysiskt i syftar till att nä resultat pä tre niväer: gen förankring hos oss, varken bland form av skottskador och sviter efter tor- skapa ökad lyhördhet hos myndigh€ter politiker eller tjänstemän. tyr. och samhället för kurdernas b€hov, ge Vad gäller ekonomin, tror jag att det Kunskaperna om det nya samhället är stöd till och förstärka kurdernas kultur är god kommunal ekonomi att satsa pä ocksä ofia bristftilliga, skillnaderna i och identitet som kurder och slutligen projekt liknande värt, som vi tror kom- kultur och värderingar betydande Det undedätta för de kurdiska flyktingarna mer att ha positiva effekter pä sikt. De finns ocksä en misstänksamhet mot att fungera som medborgare i det nya, statliga bidrag som kommunerna fär för myndigheter och myndighetspersoner, svenska sarnhället. flyktingmottagandet kan ocksä delvis vilken inte sällan leder till konflikter. Den grupp det här gäller är i nuläget i disponeras sä att pengarna kan använ- Efter kartläggningen konstaterade vi behov av ett stort samhällsstöd, men .leq till den här typen av projekt. Mindre därför att projektet borde syfta till att detta bör vara utformat sä att det leder kommuner bör ocksä kunna gä sam- fungerawww.arsivakurd.org som brobyggar€ mellan den till att gruppen pä sikt kan agera av egen man och därigenom finansiera delar av kurdiska kulturen och majoritetskultu- kraft och därigenom förbättra sin ställ- liknande verksamhet. ren, att förbättra myndigheternas arbete ning. Vianser att projektet ärett uttryck Den statliga iwandrarpolitikens vau- för att bättrc kunna svara mot kurder- för tanken att läta den aktuella gruppen rihelsmdl har ocksti börjat bli Iöremdl nas behov av samhällsservice och päver- bestämma verksamhetens mäl och in- för debatt- Är det mdngkulturella sam- ka den sociala planeringen. Vidare ville riktning. höllet möjligt, befrömjas det av pmiekt vi informera kurderna om det svenska I debatten om hur socialt arbete skall liknsnde ert? samhället och stödja den ku.rdiskagrup- bedrivos, förs idagfmm ösikten att indi- Det mängkulturella Sverige finns re- 34 dan, t e)( härutanför pä toryet i Tensta. bl a olika föreningar. Vissa delar av Vär projekt har bl a lett till att ett kur- projektet har ju redan pennanentats diskt daghem stärtats inom distriktet och rnänga erfarenheter frän det kom- (vilket ju fick den turkiska ambassaden mer vi att ha nytta av vid mottagandet att inlämna en protest till wenska rege- av eventuella nya flyktinggrupper. Vi ringen.,.), Pä daghemmet finns även har tidigare haft tvä liknande projekt, Skrivarkurc för kurder svenskspräkig personal och barnen fär ett för chilenska flyktingar och ett för pä sä satt träning i bäde kurdiska och zigenska invandrare. Nu har vi närmast Nordens Folkhögskola Biskops-Amö svenska. Som jag tidigare sagt, tror vi planer att genomföra liknande verk- anordnar 11-16 augusti en skrivarkurs att det är speciellt viktigt för en i sitt samhet för eritreanska flyktingar. för kurder. Kursen vänder sig till kurder som med hemland sä utsatt grupp som den kurdi- I projektets versamhetsberättelse för vill arb€ta aktivt sitt moders- pä ska, att fä bevara och utveckla sin egen 1985 päpekas bl a: "Vi vill peka pä vik- mäl och verka för att texter kurdiska kultur och sitt eg€t spräk. Samtidigt ten av att i socialtjänstens anda göra in- - inte minst för barn och ungdom - skall de fä möjligheter att l€va pä jämli- satser för de flyktinggrupper som bor kommer till ständ. ?4//a som vill arbeta ka villkor med majortetssamhällets in- inom distriktet. Med tanke pä de nyan- med det kurdiska spräket är välkomna nevänare. lända flyktingarnas speciella svärighe- - hemspräkslärarq familjepedagoger, Hur ser lmmtiden ut Iör pojektet ter borde fasta resurser, motsvarande föräldrar som vill stödja sina barns v. och planemr ni liknande verksamhetJör dem som satsas för grupper med miss- spräkutveckling o s andra flyktinggrupper? bruksproblem, avsättas för flykting- Kursen omfattar bl a följande: vi hoppas att projektet skall kunna gruppernal' Det kurdiska spräket, skrivsätt, ord- fortsätta i vissa andra former genom I - förräd, grammatik - Orientering om den kurdiska littera- Kurdiska projektet sonal vid barnstugorna turen och diktningen Att leYa i Sverige att leva med - Arbete med kursdeltagarnas egna Mdlsiittning: blanketter - tocer - att förbättra myndigheternas Sömnadskurs kombinerad med - Om svensk/nordisk diktning med an- arbete för att bättre kunna mot- svenskkurs för kvinnor knytning till Kurdistan svara kurdernas behov samt pä- Sommarverksamhet: sommmar- - Stöd till invandrarnas och exilförfat- verka den sociala planeringen gfudsvistelse för kurdiska barn, tarnas kultur - att informera kurderna om det sommarstugeuthyrning till kurdi- - Om kurdiskt folkbildningsarbete i svenska samhället och stödja den ska familjer, barn- och kvinnolä- det "nya-' landet kurdiska gruppens egna initiativ Iärare är Ferhad Shakely och Rezo Zi- till att förbättra sin livvssituation Rädgivning till kurder och myn- lan. Dessutom medverkar l.ars Bäck- i det svenska samhället digheter ström (som tillsammans med Ferhad Verksamhet: Föreläsningar och studiebesök Shakely och Bakhtiar Amin bl a över- Undersökningar och rapporter satt dikter av Goran till svenska, se t e-y Tidskrifter: Renasi informati- om kurdiska akademiker och ar- onstidning pä kurdiska,- där bl a Svensk-Kurdisk Journal nr 4,285 och betsmarknaden, kurdiska kvin- detta nummer), ytterligare en kurdisk följande teman behandlats: Arbe- nor och hälsovärd, om familjerätt te, hälso- och sjuk\ärd, försäk- författare samt Birgitta Östlund, Bi- ringskassan, Val-85, bostad, utbi- Personal: 5 tjänster, därav I proj- skops-Arnö. ldning, konsumentinformation ektledarE 4 projektassistenter, 3 (i Mera information om kursen lämnas av Slagborren - information till beredskapsarbetare samarbete Birgitta Östlund, Biskops-Arnö folk- myndigheter i Tensta/Rinkeby med I-änsarbetsnämndens sk högskola, tel 0l7ll522 60 eller 523 65. om projektet Stockholmsprojekt) Kurser: Hälsokurs för kvinnor, Finansiering: Alslag frän Soci- behandlar bl a anatomi, gravidi- alstyrelsen och Invandrarverket, tet, förlossning, familjeplanering bidrag fran Radda Barnen och och kvinnosjukdomar Röda Korset, bidrag frän Stock- Att vara flyktingbarn - för per- holms socialförvaltning Ny adress? Om Du är prenumerant och byter bos- tadsadress, bör Du medd€la detta till Svensk-Kurdisk Journal snarast möjligt för att även i fortsättningen fä tidningen utan förseningar. Använd gärna postens adressändringskortl

www.arsivakurd.orgRtitlelse Förtu nümret av Svensk-Kurdisk lournal ,nnehöll etl par sakfel. I artikeln om kudistanrepubliken i Den som hamnar i sjön Jdr inte vara rtidd för regn Mahabad skulle ha sldlt att "rcdsn den 22 jonuart 1946 kunde det kuditka lolket f(t förstu gdngen uttupo en egen rcplbliL, Mshabadrepubliken'l Pdsldendet, att denförsta kwdiska teatem skaw- des uider rcpublike\ var likaled8Ielaktig. Kur- disk tealer fains redan tidigarc. 35 verkar mänga av författarna och poeter- klassisk kurdisk litteratur. noveller och Nya tidskrifter na i irakiska och iranska Kurdistan. In- dikter. nehället är rikhaltigt och omväxlande Under senare ärblomstrar den kurdiska Det illustreras delvis av nidteckningar exilkulturen som aldrig förr. Mänga nya med udden mot politiken. Häftena är QARQIRA förlag har startats runt om i Europa. omfattande; första numret innehäller I(ov@ 9dd€yllEGqd B.ind:l Sibar 1936 Varje är ger dessa ut ett flertal böcker. 166 sidor och det andra 150 sidor. Genom förlagen fär ett stort antal kur- diska författare möjligheter att publice- ra sina alster -diktsamlingar, romaner, barnböcker, litteraturhistoriska \€rk €tc" Även tidskrifter och tidningar ges ut i stort antal. De flesta har en kulturell in- riktning. Men det tu inte bara i Europa som denna utgivning pägär. I de befria- de delarna av iranska och irakiska Kur- distan publicerar man tidningar och tidskrifter av olika slag, även om den tekniska kvaliteten är sämrE beroende pä den brist pä apparatur som det pägä- ende kriget skapar. I Europa men ocksäiUSA hardetun- der senare är bildats solidaritetskom- 9ar$im. Nr 1, mars 19E6. En social- mitteer för stöd ät det kurdiska folket. kulturell tidskrift, som ges ut av det kur- Dessa organisationer informerar om diska proj ektet i Spänga. Första numret kurderna och Kurdistan. Nägra ger innehäller artiklar om kurdistaffepub- t o m ut egna tidningar och tidskrifter liken i Mahabad, kurdisk musik, en no- (t e,r Svensk-Kurdisk Journal och den Gizing (Gryning). Nr E, febr 19E5. Nr vell, tvä dikter och en del annat. Man norska Kurdistan-Nytt). Ett gemensamt 14, dec 19E5. Aven denna tidskrift har har planerat en utgivningstakt pä ett drag för de exilkurdiska publikationer- litterära förtecl€n. Den utges av Kurdis- nummer varannan mänad. na är deras korta livslängd; efter tvä-tre tans författarförbunds kirkukgren. För- nummer finns de inte längre, Bland or- bundet har grundats av kurdiska förfat- sakerna äterfinns bdst pä pengar, re- tare och andra skriftställare som anslu- daktionellt material och personella re- tit sig till de olika partier som för en surser samt svärigheter att klara distri- väpnad kamp mot förtrycket i irakiska butionen och att nä läsare utanför det Kurdistan. Nr 8 innehäller bl a en studie '3,r.J -.:1aU aF)lij!- egna geografiska omrädet. När yerk- om Edgar A.llan Poe, fyra noveller, tre $,rr 1iL-11- samheten stöds av nägon myndighet et- dikter och tvä barnberättelser, förutom ler institution med officiell prägel bru- teckningar och reportage Nr 14 inne- kar situation€n emellertid te sig ljusare. häller en studie om Cigerxwin, en in- Efter denna kommentar tivergär vi nu tervju med Tjerneshvskij, tvä noveller, till att presentera nägra tidskrifter som fem dikter samt översättningar av bl a började ges ut under 1985 eller i är. Nazim Hikmet.

3r.!r,- {'-' -r:{,rF +.1--ii-

Shano (Teater). Nr 1, 19E6. Ges ut av kurdiska konstgruppen i Sverige. Tidsk- riften ägnas uteslutande ät teatem. I planerna ingär att publicera pjäser och teaterstudier. Nr I bjuder pä en studie om Jacques Prevert, "Den starkard' av August Strindberg. en pjäs av Karin Bo- ye "Yin i burken" samt en studie om

www.arsivakurd.org1, ::t:::. Nüseri @ergens förfrttrre). Nr 4 Qiy :ii:!i:::, febr 1985. Nr 2,5iuni 1985. Tidskriften har en litterär inriktning. Den trycks :t:it!!:i::i!:i,. och publiceras i den del av iranska Kur- Pevy (Ord). Nr I, mars 1986. En kultu- I::t::t::ii::t:ii:iiil distan som har befriats. Chefredaktören rellt orienterad tidskrift som ges ut av t:iti!:t:ii::i:'r h€ter Muhsin Shaswari Koger. I de tvä Kurdish Cultural Centre i lrndon. i'ii:i,''' nummer som hittills har nätt oss med- Numret innehäller en läng studie om 36 M. Emin Bozarslan: Nebez, Jemal: Aref, Khabat: Jin (Liv). Pöwendarötl Kurdi Gela Kewtuwekan Andn brndet. (utg). (Kurdiska förbindelser). (Fallna löv), Deng Förleg, Uppsala. Azad Förlag Stockholm. E0 sidor Diklsamling. Nebez, Jemal: Azrd Förla& Sverige ZZ sidor. Kurdq Prof Qanat0: Kurdistan ü $orisgkey Tarixa Edebyeta Kurdi (Kurdistanodhdeisrwoluti- Cawisli' Samiye $akir: (Kurdisk litteraturhistoria), on). Beh(i)rcv Dür vol 2. trlän tyska av Kurdo All. (I)en avlägsna talansen). Roja N0-förlaget, Stockholm. Azad Förlag, Stockholm. 415 sldor. Iliktsemling. Azad Förlag. 24 sidor. lEl) sidor. Heme: Mördezime (Välnad). Romsn. Azad Förlag, Stockholm. Goran: Cigerxrvin: 152 sidor, Tärar och konst. Asiti (Fred). Firm6sk ä huner. t.e diktsrmlingen. Kurdistrdödtget, Em Bixwinin: Dikter. översättning Lsrs Bäcksaröm, sidor Stockholm. C-r 180 (Lät oss läsa). Brkhtisr Amin och Ferhsd Shakely. Kurdisk läsebok. Slv Nord€ll (proj led). Azsd Förlr& 86 sidor. SIL Strtens instittrt för lämmedels- Nebez, Jemal: information, Stockholm. 64 sldor Shakely, Ferhad: Govari Nigtiman Ibyran, Feq6 Kurdisk nationalism i Mem (Iidskriften Nigtiman' $6x Senhn ä Zin av Ehmed-i Xani. 1943-44). (Schejk Sen'an). HLS Högskolan för lärrrutblidning Azad Förlrg, Stockholm. Cr 3ü) sidor. Roja Nü-förlaget, Stockholm. 144 sidor i Stockholm. 70 sidoa

Sartres och Camus politiska pjäser. Allt utom en artikel pä persiska Tidningen hög kvalitet, säväl innehällsmässigt som material presenteras i kurdisk tappning. är socialistisk och har en östvänlig prä- tryckteknislt. Utgivare är The Kurdish gel. Program i New York. Tidskriftens re- r3f ge olf 4|, daktionsräd innehäller nägra kända En1-l namn, bl a Gerard Chaliand, Henny Harald Harsen, Ismet Clrerif Vanly och r' l Elie Wiesel. Tidskriften har som mäl- "t;;rl",r )ir. sättning att erbjuda kisaren ett varieran- de perspektiv pä kurdisk kultur och his- toda ur olika aspekter. En del av artik- larna är skrivna av kurder, som har fätt Iida för sitt ursprung. Andra är skrivna med mera distans till ämnet. Alla tu in- formativa och relevanta, Tidskriften kan beställas frän The Kurdish Prog- _:,: _t, a:, ram, Cultural Survival Inc, ll33 Avenue ofthe Americas, New York, N Y 10036.

Rögay Ashti 0 Sosirlisn (trHens och socialisnens väg). Nr I, okt 1985. www.arsivakurd.orgTidskriften ges ut av irakiska kommu- nistpartiet och är den kurdiska översätt- ningen av den tidskrift som pä respekti- Serdemi Nu€ (Den ryr tldsäldern). Nr ve nations spräk ges ut av de moskvat- l, mars, nr 2, apr och 3, maj 19E6. En rogna kommunistpartiema i ett politisk tidning med okänd utgivare. trettiotal olika länder. Det aktuella Den ges ut pä bäde nord- och sydkurdi Kurdish Times Yol 1, no I, sprirg 19t6. numret är det första oä kurdiska. ska och varje nummer innehäller dess- En nystartad raetenskaplig tidskrift av 37 Kurdisk nationalism i Mem ü Zin av Ehmed-i Xani

"Hercules arla stod upp en morgon i första sin ungdom..l' Sä inleds den dikt som var tänkt att bli det svenska natio- naleposet, det svenska östersjöimperiets Eneid sä som läget var vid mitten av 1600-talet. Stiernhielm "lärde sänggu- dinnan dikta pä svenska" och han fick l|||m epitetet "den svenska skaldekonstens fa- der". Jag kom att tänka pä dettanärjag läs- \.. - te Ferhad Shakelys skrift "Kurdisk nati- onalism i Mem ü Zin av Ehmed-i Xani" (svensk översättning 1985 av Birgitta Melander, utgiven av Högskolan för Lä- rarutbildning i Stockholm). För det finns intressanta paralleller mellan Sti- ernhielm och hans Hercules ä ena sidan och Ehmed-i Xani (165G1707) och hans Ferhad Shokely dikt Mem ü Zin ä den andra. Genom den dikten, utgiven vid mitten av HocsxctaN FöR LAFAßUTBTLDMNG 1690-talet, framstär Xani som den kur- r slocKfotlr diska skaldekonstens fader. Stiernhielm hade bara latinet att kämpa ned, Xani orientaliska poesin men ger den en en- k:irvhet och nymornande grandör i Her- valde bort tre överhetsspräk, som han hetlig kurdisk prägel. Pä nägra viktiga cules tycks hair motsvaras av en starkt ändä behärskade: religionens spräk som punkter brlter han demonstrativt mot personlig, pratsam, bildrik och sensuell var arabiskan, turkiskan, det ottoman- traditionen t ex genom att i dikten avstä berättarstil. Stiernhielms dikt överförd ska kejsardömets spräk, och persiskan, frän att hylla sin tids politiska ledare. pä den nationella bakgrunden andas det safavidiska kejsardörnets littera- Tvärtom riktar han skarp kritik mot lugn självprövning. Xanis dikt är upp- turspräk. Han valde kurdiskan. dem och sätter i stället upp ett härskari- enbarligen mycket tydligare uttalat nati- Dikten Mem ü Zin är alltsä ett vapen deal som päverkats av bl a Platon: den onalistisk kampdikt, men inte reservati- i en nationell kamp, och det vill Shakely gode och vise härskaren. "Om vi hade onslöst. Kurdernas trängda läge - dä visa med sin skrift. Frän slaget vid cal- en herre./ädel och med laket sinne /Om sorn nu bidrar till att skapa inre mot- diran l5!4, dä Kurdistan delades mellan kunskap, konst, fulländning, hänsyn sättningar- som skjuter frigörelsen allt de ottomanska och safavidiska kejsar- /poesi, gazal, böcker, diwan. /Om allt längre in i framtiden, pä 1600-talet lik- döm€na fram till den slutliga officiella detta skulle vara av värde för honom som pä 1900-talet. De krav som Xani delningen 1639, dä gränsema fastställ- ./om dessa mynt skulle godtas av ho- ställer är i tur ochordning: enighet, styr- des, den lidandesperioden utgör bak- nom. /Skulle jag hissa diktens flagga ka, godhet, och programmet förefaller grunden till Xanis diktning och förkla- ./ända upp till himmelen. /Jag skulle likarealistiskt som svärt att förverkliga. rar hans intensiva kampanj för att äter- äteruppväcka Melaye Ceziri, .zväcka Eli Samma sak tycks gälla programmet för ge kurderna en nation "med egen stat, Heriri till liv, /ge Feqe Teyran en sädan det kurdiska spräket, som Xani vill tron och konung" som kunde befria glädje /att han skulle för alltid vara fylld främja i sin diktning och ge ställning kurderna frän ockupationsmakterna: av beundranl' De tre författarnamnen som sj älvständigt nationellt spräk. "Om vi hade en konung/ och Cud gav representerar det värdefullaste av den Hur nära varandra författaren och honom en krona / och han fick entron,/ kurdiska diktningen under 1500- och hans dikt stär ger följande citat uttryck skulle ödet vara oss nädigt./Om han ha- 1600-talen, en diktarskola som Xani an- för: 'Aven om denna frukt inte är färsk, de en krona ./ skulle vi ocksä säkert ha slöt sig till. För sin del lade han stor vikt ,/är den kurdisk, den äterger vad den större värde,/ Han skulle bekymra sig vid att omsätta id€erna i praktiskt hand- kan. ./Aven om detta barn inte är behag- för oss föräldralösa,/ och han skulle dra lande. "Om du villatt ingen blir en farlig fullt, ,/är det en förstfödd, som jag tyc- oss ut ur de tarvligas händef' konkurrent, /lär dig (vetenskap) ochgör ker mycket om. /Aven om denna frukt Vi vet inte sä mycket om Xani. Hans praktisk handling till en vana" skriver inte iil smaklig, ,/är detta barn mig myc- litterära produktion omfattar tre hu- han i "Nubaf', den stora arabisk- ket käft:' Denna Xanis kärlek till sitt vudverk, varav tvä framstär som didak- kurdiska ordboken. Och handlingens verk har alldeles uppenbart smittat Fer- tisk poesi och det tredje alltsä är Mem ü syfte var folkets resning mot had Shakely i hans syn pä Xani, och den Zin, kurdernas nationalepos. Det är 'tterstaförtryckarna. strömmar vidare till migsom läser skrif- dels en kärleksberättelsewww.arsivakurd.org om en syn- pä kurdisk Detta är nägra lärdomar och ten. Jag blir nyfiken detta Kurdistan yngling och en kurdisk prinsessa, dels punkter som jag plockat fram ur Ferhad som inte finns men ändä finns, och jag ett dokument om författares syn pä till- Shakelys lilla avhandling om Ehmed-i känner mig berikad av mötet med en varon och pä.sig själy Därför är Mem u Xani och hans stora dikt Mem ü Zin, ett människa som lämnat ut sig själv i en Zin den viktigaste källan till kunskap epos som gör ett älskvärt och samtidigt läng, skön berättelse om kärlek. om Xani. Han var klassiskt bildad och mycket e)(otisktintryck i den här presen- utgtu i sin diktning frän den klassiska tationen. Den svenska stormaktstidens Bengt Nordling 38 Luddmössan MEmin Novell av M. Emin Bozarslan Bozarslan

Baran flög nastan fram, sä glad var han. till. Mössan hade dessutom ett ansikts- Sjungande korn han ridande pä sin äs- häI. När det regnade, snöade eller bläste na, Hans äldre bror hade tagit med sig kunde Baran rulla ner mössan ända un- en luddmössa till honom frän Musslät- der hakan och dä syntes bara hans ögon ten.(l) och näsa. När Baran hade fätt syn pä mössan Egentligen var dessa mössor vinter- hade han kastat sig över den och tagit mössor, men Baran bar mössan, trots den pä sig. Sedan hade han sprungit in i att det \är höst. Han var ju sä glad ät byn och visat den för sina kamrater. den och ville gärna visa den i staden. Fylld av stolthet hade han spatserat näg- Baran kom till staden fullt av glädje ra extra vändor inne i byn. Han hade och förväntan. Han red pä sin äsna in tänkt för sig själv: mot centrum. Dä hände nägot som fick "Alla byborna, kvinnor, män och glädjen att stocka sig i halsen pä honom. barn ser mig nu och avundas mig min I-€endet stelnade pä hans läppar och mössa:' han säg sina förväntningar grusas. Nä- Han antog att alla byns barn var av- got han aldrig räknat med hainde: Catu- undsjuka pä honom och hans glädje hunden (2) kom honom till mötest och stolthet bara växte. Han hade nägot Gatuhunden var en tjallare. Redan som ingen annan hadeoch han var säker som ung hade han börjat ange folk. Om pä att ingen bland byns barn kunde han hörde att nägon hade saker som to- skaffa sig en sädan mössa. För att de bak, tändare eller illegalt insmugglade skulle kunna göra det mäste deras pap- kläder hemma, gick han raka vägen till por eller äldre bröder vara gärdfari- gendarmeriet och angav honom. Första M Emin Bozarslan föddes 1935 i nona handlare De var de enda som färdades ären fick han betalt av myndigheterna Kurdistan i en bildad och nationellt sin- ända bort till Musslätten och i hela byn för sitt angiveri, Men senarg när de in- nad familj. Sin utbildning fick han pä fanns ingen utom just hans bror som var säg att han var nyttig, gjorde de honom traditionellt vis i religiösa skolor. Tidigt gärdfarihandlare till kvartersvakt. Men han var inte som väcktes hans intresse för befrielsekam- Lycklig red han pä sin äsna mot sta- de andra kvartersvaktarna. Ena gängen pen och han började i sitt arbete som den, där han skulle sälja ved. Asnan var hade han vaktuniform pä sig och andra författare att kämpa för kurdiska sprä- fullastad. För pengarna skulle han köpa gängen hade han gendarmuniform. Ut- ket och kulturen. Hans id6er hade stort bland annat en fickspegel. Hans äld- över angiveriet tog han ocksä tillfället i sig inflytande pä manniskorna i den trakt re bror hade givit honom tillsdnd. Han akt att visitera och misshandla folk pä där han verkade och dä han uppmuntra- ville ha spegeln för att han skulle kunna gatorna. Han kunde göra vad han villq de till kamp för friheten fängslades han titta pä mössan, när han hade den pä av den anledningen att ingen stod över av den turkiska regimen. Resultatet blev gfu kväll när hans storebror honom. Han var kungen som handlade huvudet. I ett flerärigt fängelsestraff och förvis- kommit hem med mössan och Baran efter behag. Vem han än misshandlade, ning till sk inre sril utanför det kurdiska provade den hade han länat sin brors tog mutor av euer visit€rade var det in- omrädet. Pä förvisningsorten fortsatte fickspegel nägra gänger och tittat i den. gen som ifrägasatte det. Stadsborna och han sitt arbete som journalist. Men hans bror var ju gärdfarihandlare till och med byborna hade resignerat in- 1968 utgav han en kurdisk abc-bok gick mellan Diyarbekir och Muss- för hans förtryck och godtycke och det och för barn i vilken han använde latinska lätten och därför ville Baran ha en egen fanns ingen som vägade stämma ho- bokstäver. Boken blev emellertid tagen i spegel för att han jämt skulle kunna tit- nom. Nägon gäng hade nägra personer beslag och bränd. Bozarslan blev änyo ta i den. gätt till kommendanten och klagat över kastad i f?ingelse. Samma är publicerade Baran uinkte: har sält veden "Närjag han det mest kända kurdiska eposet: ska jag gä nägra vändor inne i stan och Ehmed-i Xanis Mem ü Zin. Aven detta visa upp min mössa för barnen här ock- "brott" renderad€ honom nägra mäna- sä. De kommer säkert att bli avundsju- ders fängelse, Ka:' 1978 fick han tillätelse att lämna Tirr- Barnen skulle säkert bli mycket av- kiet och lalde dä art lev-a sitt liv som undsjuka, för det fanns knappast nägon flykting i Sverige. Här har han fortsatt annan mössa som var lika fin, vtirdefull sin publicistiska verksamhet, vilket har och bra som hans. Ftugen var vit som resulterat i ett flertal böcker: en novell- snö och ullen var sä mjuk som kattens samling, fem böcker med sagor för päls. Ullen var lika tjock som tvä fingrar barn, tvä volymer (med sammanlagt tio och när man kammade den res- är breda nummer) av tidskriften Jin (Liv). Nu- te den sig,www.arsivakurd.org sä den blev tvä fingerbredder mera bor Bozarslan i Uppsala. Den be- rättelse vi nu äterger ingär i en novell- (l) Ixddmössan frän Musslätten (Kurdisk förbjuden kommun) är en efte.tmktad mdssa. sarnling med titeln "Meyro', vilken re- (2) Catuhunden skällsord, en lösdrivand€ hund som tiSger och swnsar för den som gcr den ma!. dan finns utgiven i en kurdisk version - kulturen, (J) Shalvar är vida mansbyxor. Shalvar, shador och mössorna hör alla hemma i den kurdiska och snart ocksä kommer pä svenska. men inte i den turkisk4. (4) Asna, äsneföl är vadliga skällsord i Kurdistan, om man vill fölolämpa eller nedvärdera nägon 39 hur kvartersvakten behandlade dem, dem. Barnen förswnn spfulöst in i grän- ta sig till. Han ville smita men Gatuhun- men kommendanten hade kastat dem i derna. När Gatuhunden säg att det var den var sä nära att han inte kunde kom- füngelse och de hade blivit misshandla- hopplöst att fä tag pä dem, hämnades ma undan. Aven om han själv skulle de av gendarmer, för att de gjort mot- han pä barnen genom att svära ät dem. kunna klarasig, skulle äsnan bli stäende ständ mot en statstjänsteman. Därefter Sedan svor han ocksä över deras mam- med vedlasset och den skulle komma vägade ingen klaga pä honom. mor och pappor tills han tröttnade. bort. Villrädig stod han kvar. Men stadsborna hämnades pä ett an- När mössor. kvinno-shador och shal- Gatuhunden kom mot Baran med nat sätt. De kallade honom Gatuhun- var (3) upptäcktes fick Gatuhunden till snabba steg och slog till honom med he- den. Hans riktiga namn var Adam, men uppgift att ri\€ sönder dessa plagg. Na- la sin kraft. Baran snubblade och föll folk hade bytt ut det mot Gatuhunden. turligtvis blw han ännu höglärdigare av handlöst mot marken. Mössan flög av Hur detta namn dök upp, larifrän och denna uppgift. Han blev allt elakare och honom och Gatuhunden skrek: när var det ingen som visste. PlötsliCl aggressivare Mitt i staden rev han sön- - Ditt äsneföl! (4) Hur länge ska jag kände folk bara till att kvartersvakten der männens shalvar och mössor och behöva hälla efter er! Vet du inte att sta- Adam blivit Gatuhunden. Efter det an- kvinnornas shador. Därför kunde kvin- len har förbjudit användandet av mös- vände alla det namnet nEir de pratade norna inte gä ut pä dagama. Bara pä sor? om honom. Aven barnen retade honom kvällarna, genom sidogatorna och i säll- Gathunden tog upp mössan och drog genom att använda öknamnet. När det skap med nägon manlig släkting. sedan upp sin fickkniv. Han tog ena än- säg honom pä längt häll brukade de Baran visste att Gatuhunden hatade den av mössan mellan sina knän, höll i skrika: mössor. Han for ju alltid till staden för den andra och skar mössan mitt itu. Gatuhunden... Gatuhunden... Ga- att sälja ved och han hade hört talas om Han delade varje bit ännu engäng och tuhunden!- Gatuhundens framfart och ibland hade kastade bitarna framför Baran. Sedan Ibland skrek de ocksä: han sett den med egna ögon. Andä hade spottade han pä honom och gick sin * Gatuhunden är en rövslickarg Ga- han inte haft en tanke pä att han skulle vä9. tuhunden är en hälratta! Gatuhunden, kunna möta Gatuhunden. Hans glädje Baran reste sig. Uppgiven, men med det är hunden som springer efter bröd, över mössan hade varit alldeles för stor. hat i ögonen, tittade han pä mössbitar- det! När Baran säg Gatuhunden började na och efter Gatuhunden. Gatuhunden kreverade nästan av il- hans knän darra. Det svartnade framför ska. Han gnisslade tänder och sprang ögonen pä honom, Hans ansikte blek- Översdttning: Welat efter barnen, men han fick inte tag i nade och han visste inte vad han skulle

Gunilla Berystftm Gunilla Bergström Ma tu tirsonek I Alfons.fberg? Ki Alfons rizcar dike? AR DU FEG ALFONS ABERC? VEM RADDAR ALFONS ÄBERG?

Kurdiska Kulturförlaget päbörjade för Astrid Lindgren IIon Wikland . & Zacharias Topelius & Veronika Leo fem är sedan ett projekt med utgivning Binöre madikan, berf dibare Sampo lapecan av svenska barnböcker i kurdisk över- TITTA, MADICKEN, DET SNÖAR SAMPO LAPPELILL sättning. Hittills har man hunnit med ett tjugotal, som i utförarde och kvalitet Lennart Frick & Jean Carlbrand inte skiljer sig frän de svenska original- Ma gak_üvi kügikan dix:win? Mar&areta Ekström & Petter Pelteßson utgävorna. Eftersom mälgruppen om- AIER AICAR HUNDAR? Pising€ ku rvenda bü fattar alla kurdiska bam, har man fätt KATTEN SOM FORSVANN läsare i ett flertal europeiska länder. Be- Bengt Arne Runnerslröm hovet av just barnböcker för kurdiska Arhuaco Sierra Nevada lznnart Hellsing & Syen Otto S barn är nän igen enormt. För tillfället ARHUACO- SIERRA NEVADA Xundi$ helez ger man ut böcker pä bäde nord- och - DEN UNDERBARA PUMPAN sydkurdiska (de fyra sista i nedanstäen- Gunilla Berpström de förteckning). Böckerna. liksom in- gev bag Alfons Aberg Inger & Lasse Sandberg formation om dessa, kan beställas frän GOD NAIT ALFONS ABERG Bavo, were derve Kurdiska Kulturförlaget, Box 161 39, PAPPA, KOM UTI 103 23 Stockholm. PeIm Saabo Emll, mlha nivge Astrid Lindgren & Bjöm Bere EMIL, DET HALVA EARET $ümiya Zirek ya hejmor 325 EMILS HYSS NR 325 Gunilla BerEström Inger & Insse Sandberg Alfons ü cinawir Kino digot, li w0 dero bin€re Veronicu Leo ALFONS OCH ODJURET TITTA DAR, SA PULVRET ODODLIGHETENS KLIPPA

Astrid Lindgren & Ilon Wikland Inger och Lasse Sandberg Bodil Hagbrjnk K€$a SerrüJ Ltts Kino digot, allkarl bikin HEMMA PA VIDDA I-OTTA PA BRAKMAKARCATAN HJALPA TILL, SA PULVRET Eva Boholm-Olsson & Phan Van Don Astrid www.arsivakurd.orgLindgren & Ingrid Nyman Gunilla Bergström TUAN Pipci va goredirej AlfonsG git KANNER DU PIPPI LANGSTRUMP? LISTIGT. ALFONS ABERG Astrid Lindgren & Ilon Wiklond DRAKEN MED DE RÖDA öGONEN Astrid Lindgren & Ilon Wikland Astrid Lindgren & Björn Berg BelC Lotta ksre bsjo Gava Rindik€ 9ümiWn bike .. Gu n Wenne rström Ö hrne I I VISST KAN I-OTTA CYKLA NAR LILLA IDA SKULLE CORA HYSS LILLA KANIN 40 De kurdiska barnen i Turkiet

I en dokumentär rapport frän 1979 (utgiven av Committee for the Defence of the National Demokratic Rights of the Kurdish People in firrkey, Meersburg, Västtyskland) har vi funnit nedanstäende beskrivning av situationen för de kurdiska barnen i Turkiet. Skrif- ten utgavs under det internationella barnaäret och ä1tyvär fortfa- rande lika skrämmande aktuell. Den presenterar ett litet utsnitt av situationen för de barn som tillhör Turkiets 1O miljoner personel stora kurdiska befolkning Författarna päpekar att för dagens turkiska assimilationsan- hängare torde rapporten inte innebära nägot annat än en statis- tisk faktasamling. För kurder, däremot, döttrar och söner till ett törslavat folk, men med den !äng och ärorik historia, är den inte blott data. Den är ett vittnesbörd om de blödande sären i den kur- diska befolkningskroppen, i de kurdiska barnen -"vära blom- mor", www.arsivakurd.orgsom man kallar dem. Skriften ä1 ett rop pä hjälp; man väl- komnar varje kommltt6 som vill resa till Turkiet för att kontrollera alla fakta pä platsen, det mä vara Amnesty International eller nä- gon anna organisation; man förkklarar sig beredd att samarbeta med den. "Barnen är i fara. De utsätts för assimilation och svält; för tattigdom och utpläning".

41 Kurder urgammalt folk med sekel- mat, tak ö\€r huvudet och medicinsk bjuder daghem och lekskolor för barn länga traditioner-ett och en heroisk bak- värd. under sex är. grund. Ett land rikt pä olja, mineralfyn- Men sä snart som ett kurdiskt barn Men det är bara en lag. Verkligheten digheter och järnhaltig och icke järnhal- föds angrips det av löss. Och skulle det ser helt annorlunda ut; det finns 132 tig malm - järn, koppar och krom. överleva, kommer det säkert i kontakt statligt kontrollerade privata lekskolor Kurdistan - det kurdiska folkets med difteri, mässling, tyfus, lepra eller för 16 000 barn under so( är. För att hemland med 22 miljoner iNänare kolera - sedan länge glömda sjukdo- motsvara landets behov skulle daghem och en yta- överstigande 530 000 km2 , mar i den civiliserade världen; i värt land och lekskolor för 7 500 000 barn behö- ligger fortfarande under Türkiets, Irans, i Kurdistan, i'Ihrkiet är dessa sjuk- va byggas. Iraks och Syriens herravälde domar- som överallt uppdykande- spö- Det finns bara s€r( förskolor i Türkiet. ken. Endast fem promille av barnen fär plats Människan förväntas ge barnen det pä en sädan skola. Tirrkiska Kurdistan bästa hon kan. Och de kurdiska barnen Bara 1.5 9o av de 500 000 handikap- en turkisk koloni begär sä litg men även detta förmenas pade barnen stär under medicinsk kont- - dem. roll.

I dagbor det tiomiljoner kurder i'Ibrki et en fjärdedel av landets befolkning Uppfostran och men- pä 3090 av dess )ta. De kurdiska Offentlig hälsovärd undervisning provinserna flödar av säväl mineraler som energikällor och vatten. Men r€ge- Tirrkiska staten sörjer inte för de kurdi- ringen (liksom alla turkiska regeringar I den turkiska republiken finns det en ska barnens hälsa. Att bli undersökt av före den) utvecklar inte nägon industri i lag som föreskriver obligatorisk under- en läkare är en sällsynthet, speciellt pä inte heller investerar den i sä- visning för barn äldre än fem är, Antalet omrädet; vintern när snön isolerar byarna; och dana system som krävs för folkhälsan skolbarn som gär i första till femte klass det är under denna ärstid som. barnen och som d?ümed lägger grunden för en är i hela landet fem rniljoner. Men 1978 oftast blir sjuka, detta som ett resultat viss elementär levnadsnivä. befann sig över 40 9o av barnen i skolp- av bristlällig klädsel, undernäring och Den kurdiska befolkningen utsätts liktig ilder uta4för skolslstemet. För de svält, för assimilering, kolonisering och utrot- kurdiska provinserna är denna andel 51 9o av de blivande mödrarna och 4l ning. högre än 50 90. 9o av dem som ammar lider av blodb- LAt oss presentera nägra fakta: Offentliga data visar att det 1978 rist, vilket har bestäende effekt pä foster fastän rika pä naturtillgängar, är de fanns 13 milioner analfabeter i Tirrkiet. och spädbarn. -kurdlska provinserna de fattigaste i lan- Som ett rcsultat av olika sjukdomar det. Arsinkomsten för en familj i Isran- är 20 q0 av de kurdiska barnen alltsä bul uppgär i genomsnitt 40 000 lira Assimilering till vart femte varaktigt handikappade;- jämfört med 16 700 lira för en kurdisk men i vissa- regioner är siffran sä hög familj medan deras bebyggare utgör som 45 90. De kurdiska barnen utsätts för en syste- l9q0 av- hela landets befolkning och om- Värdinsatser för blivande mödrar och matisk assimilering. Deras undervis- rädet de bebor omfattar mer än 30 q0 av för barn under sex är finns inte ens upp- ning sker uteslutande pä turkiska. Vad landets yta, fär de kurdiska provinserna tagna pä ätgärdslistan för hälsocentra- mera är: de kurdiska barnen blir straffa- nöja sig med endast 5.3 q0 av statens in- lerna i de kurdiska provinserna. de och bötftillda om de talar kurdiska. vesteringar; endast 3.3 q0 av alla trakto- Av en miljon nyfödda barn i Turkiet Förbudet mot att tala kurdiska gär rer,4.7 slo av skördemaskinerna och 5.6 dör 150 000 strax efter födseln. Större stick i stav med internationella överen- qo av trarßportmaskinerna kommer delen svarar den kurdiska befolkningen skommelser och Förenta Nationernas dem till del. 90 9o av de kurdiska byarna för. Mer än 80 9o av de döda dibarnen deklaration om de mänskliga rättighe- saknar elektricitet led av botliga sjukdomar och de skulle terna. Det & att göra väld pä avtalen genomsnittsäldern i Tirrkiet är 54 är; ha överlevt om effektiva ätgärder hade mot diskdminering i undervisningen, i- städer som Izmir är den 62 är. Kurder- satts in. speci€llt mot begränsningar i moders- nas genomsnittsälder iü endast 45 är. 5l q0 av alla döds fall i Türkiet drabbar mälsundervisningen. det allmänna hälsotillständet i Tirrki- barn under är. I dagens Türkiet och Utgivningen av tidningar, tidskrifter, €t- ligg€r pä €n extremt läg nivä; i d€ kur- fura i synnerhet i de kurdiska provinserna grammofonskivor och kassetter pä kur- diska provinserna är d€t värst; i deturki- florerar smittosamma, i Eruopa sedan diska förhindras ocksä. ska provinserna gär det 2 !X4 invänare länge glömda, sj ukdomar. 200 fall av ty- En systematisk och härd spräklig och pä en läkare medan de kurdiska har fus, 5 800 fall av smittsam gulsot, kulturella assimilering av kurdiska barn en läkare per -9 217 invänare 55 800 fall av tuberkulos med 3 000 dö- genomförs i TUrkiet. Den medicinska oersonalen i de kur- da som resultat, 4 000 fall av lepra rap- I stället för att uppföra vanliga skolor diska provinserna tänderar att minska i porterades 1979, 35 000 barn dör i har man alltsedan 1960 bygel internat- antal. Det finns bara 371 läkarstationer mässling varje är. Malaria, spetälska skolor för de kurdiska barnen; placera- och 252 av dem saknar läkare och trakom är vida spridda i de kurdiska de där, fjärmade frän sin skolmilj4 - Mer än 100 000 kurder bor i enkla jordhälor. provlnserna glömmer de sitt spräk och sin kultur. Re- Tirrkiet kallas ofta "ett samhälle av dan har man byggt 48 internatskolor sjuka och lytra"'. Undernäring och svält och 55 nla planeras. www.arsivakurd.orgär ständiga följ€slagare till livet i de kur- Den nationalchauvinistiska assimile- Kurdistans blommor diska landsändarna. Det tu svärt att fä ringspolitik, som bedrivs av säväl rege- tag Dä mjöI, bröd €ller bönor mot slutet ring som myndigheter i Turkiet, har nätt Sä kallar värt folk sina barn. Dessa barn av vintern; det Ar helt omöjligt att fä d:irhän, att den inte ger utrymme ät ar precis som alla andra barn pä vfu mjolk eller lärsk mat. barn med €tt kurdiskt tank€sätt. Varje jord; som era barn; deras ögon är antin- Tirrkisk lag förutsätter att en fabrik dag innan undervisningen börjar mäste gen blä, bruna eller svarta. De behöver med fler än 300 arbetande kvinnor er- alla barn tillsammans sjunga: "Jag är en 42 sig ner i andra delar av landet. De sväl- ter. Och barnen lider mest. Den kurdiska befolkningen inklusive barnen drabbas av militärpolisstyrkor- nas godtycke. Under sken arr' att leta ef- ter olagligen importerat gods invaderar militiüpolisen b,yarna och antingen ar- resterar männen eller driver dem upp i bergen. Kvinnor och barn förs bort för tortyr. Tortyren resulterar ofta döden. Om rannsakningen inte leder till nägot re- sultat tar man olagligen med sig dyrbara föremäI, även sädana av guld, utan att nägonsin äterlaimna dem. Befolkningenär sä skrämd av militär- polisen, att sä snart som den tu i antä- gande man lämnar byarna och flyr upp i bergen, där man stannar tills laran är över. Hela byar straffas av de militärpo- lisiära styrkorna efter deras eget gottfin- nanoe. De militärpolisiära styrkornas an- grepp pä de fredliga kurdiska byarna ärlig och flitig turk. Min ktulek till Tur- tar de där tills de är fullständigt utmat- förblir inte okända för allmänheten i kiet är större än kärleken till mig själv. tade. storstäderna Allt som oftast kommer Jag skyddar dem som är svagare och vi- Det ih fattigdomen som driver bar- det rapporter omdem i de turkiska riks- sar respekt för de äldrd'. nen att lämna skolan för att börja arbe- tidningarna. ta. Deras illdäd päminner den kurdiska Städerna uppslukar barnen i ett härt befolkningen om de mardrömslika da- Barnarbetskraft och ohälsosamt arbete. Men dessa arbe- garna och nätterna pä trettiotalet, dä tar för att hjälpasina farniljer. Barn pas- man tog det kurdiska upproret som en sar barn, d€ tar emot syjobb och stick- förevändning för att massakrera tusen- I dagens Tirrkiet används barnarbetare i ningsuppdrag i hemmet. Sä snart som tals oskyldiga kurder i Turkiet - män, stor utsträckning, och de utnyttjas hän- de fyller l3 är gfu de över till fabrikerna, kvinnor och barn. synslöst. Av samtliga 3 012 962 barn börjar arbetä som bärare, samlar tomg- De kurdiska barnen kämpar för sin mellan 12 och 14 är i Türkiet 1975, var las och annat skrot; det härda arbetet pä äsidosatta nationsrättigh€ter. enligt officiella uppgifter 1 146 762, kaföerna, restaurangerna och hotellen Varken fattigdom, svailt, sjukdomar, d v s 38 9o av barnen, registrerade som utförs i huvudsak av barn. Varje är gär väld eller utrotning kan mirska de kur- lejd arbetskraft, trots det officiella för- mer än 40 000 barn ut päarbetsmarkna- diska barnens nationalkänsla och politi- budet att läta barn under 15 fu arbeta. den. ska medvetenhet. De lär sig i hemlighet Enligtandra källor har merän 1,5 miljo- Barnen är sä uselt avlönade att de sitt modersmäl; de lyssnar noga pä sin ner barn anställning. Över 90 9o av bar- knappast har räd med mer än ett yarmt nations historia, till berättelserna om n€n arbetar pä lantgärdar utan nägra mäl mat om dagen. sin kamp och de heroiska kurdiska upp- som helst sociala försäkringar. Det är den svära situationen för bar- roren som obarmhänigt kuvades av tur- Exploateringen av barnarbetet if än- nen i Tirrkiet som driver dem in i miss- kiska pashor och beys. Atllingarna till dä mera omfattande i de kurdiska pro- tröstan och kriminalitet. Enligt offentli- vära kurdiska hjältar vaknar till natio- vinserna ga uppgifter har enbart i Istanbul 33 q0 nellt medvetande och äger en klar poli Tüsentals kurdiska smäflickor i 6-7 av barnen varit inblandade i tjuvnadsb- tisk blick. Vä,ra barn käinner sig som en ärsäldern väver mattor med sina spinki- rott. integr€rad del av vär hjältemodiga his- ga fingrar. Fojkarna i deras älder samlar toria även n,ü de blir pryglade i skolan in grödan samt sköter fären, getterna eller skickas till tortyr pä polisstationer- och korna. Väld, terror och utrotning na. De är inte längre rädda och de svarar Arrendatorsystemet förekommer all- öppet emot militilrpolisen och de turki- mänt i de kurdiska provinserna; dejord- ska förtryckarna Sä snart som de kurdi- lösa byinnevänarna hyr jordlotter och De kurdiska barnen i Turkiet air föremäl skabarnen fyller tolv fu börjar de hävda odlar dem tillsammans med barnen. för väld, terror och utrotning. De kurdi- sina rättigheter. De läser tidningarna för Halva skörden tillfaller arrendatorn. ska barnen blir slagna och bötfällda för sina familjer, de sprider information Irjd arbetskraft anvä.nds i stor skala varje enskilt yttrande pä kurdiska i sko- och startar upphetsade politiska diskus- inom jordbruket. Kvinnorna fär 80 9o lan, sioner. Tillsammans med sina mödrar. och barnen 50 9o av den lön männen fär Bergsregionerna i Kurdisran ligger i och fäder deltar de i massmöten mot ut- för samma a.rbete, ett seismiskt omräde I alla andra länder sugningen och förtrycket frän de stora Det är ett härt och ansträngande ar- har man byggt upp ett alarmsystem och €gendomsägarna; de sprider flygblad bete fränwww.arsivakurd.org gryning till kväll. I allmainhet husen är starka nog att stä emot jord- och häller uppsikt under massmöten föredrar de stora jordägarna barnar- bävningar. I Kurdistan bryr sig ingenom och demonstrationer. betskraft, eftersom denär billigare. Bar- sädana saker. Där har det funnits orepa- De kurdiska barnen följer sina föräld- nen fraktas till äkrarna i gamla lastbilar rerade hus i mer än 15 fu. De förstörda rar tätt i spären de kEimpar för vär som lätt kraschar och däwid skördar gatorna och landsvägama har inte äter- förtryckta nations- rättigheter. otaliga offer. Eftersom barnen pä äkrar- ställts. Familjerna har inte fätt ersätt- Översättningf rdnengeßkon' na är beroende av transporterna, arbe- ning för skadorna; i stället har d€ fätt slä Rolf Hansson 43 Hömin (1921-1986) l814 1986 var en fredag. Som vanligt var folket i iranska Kurdistan lediga, efter- som det var en helgdag. Man kunde vila sig, ta det lugnt och umgäs med larand- ra. Men den här fredagen blev annor- lunda. Tidigt pä morgonen började tu- sentals människor ringa till varandra och sprida nyheten om att den folkkäre poeten Hemin hade avlidit. Nyheten nädde snabbt Tbheran och andra städer i Iran. Pä kvällen fick kurderna i Europa kännedom om Hemins död. Hemins död zir en stor förlust för kur- derna och för den kurdiska litteraturen. Hans dikter mötte ett mycket starkt gen- svar hos folket i Kurdistan. När en dikt- samling av honom publicerades, säldes l0 0ü) exemplar pä en vecka. Inom lop- pet av 3-4 är trycktes 5-6 upplagor om vardera 10-15 000 exemplar. Svensk-Kurdisk Journal har frän en medarbetare i Mahabad i iranska Kur- distan mottagit ett brev i vilket det berät- väntade utanför för att kunna fortsätta Khaheqa-mosk6n) de traditionella cere- tas i detalj om sorgehögtiden i sämband processionen till kyrkogärden. monierna i samband med begravningen. med Hemins bortgäng: Klockan 12.30 hade hans stoft förts Sedan följde en rad tal och diktuppläs- "Mahabad l9/4 1986 rill Hadji Sayid Bayiz-moskön pä ningar, först Khale Amin Barzandje Kanske har ni redan hört att Hemin avli- Manguran-torget. Mohammed Amin som läste en dikt, därefter läste Ibrahim dit fredagen l8/4 1986 kl 00.50 i en Misri läste ur koranen till kl 15.35 med- Afkhami ytterligare en dikt, varpä följ- hjärtattack i staden Urmia. Pä morgo- an tusentals människor strömmade till de ett längt tal av författaren och novel- nen kl 10.45 fördes hans stoft tillbakatill mosk6n frän gator och gränder. 15.45 listen Ahmad Qazi. Därefter talade in- hans hemstad Sablakh (Mahabad) i en bars kistan enligt Mahabads traditioner genjör Faruq Kayxusrawi om Hemins kolonn bestäende av tiotals bilar I He- av fyra män till Bidagh Sultan-kyrko- liv och hans roll i kurdisk litteratur. Till mins systers hem pä wefayi-gatan utför- gärden i södra Mahabad. Kistan följdes sist avslutade mulla Rashid Qaranizade des därefter den traditionella tvagnin- av tusentals människor. Där begravdes ceremonin i sin egenskap- av fredags- gen av kroppen, medan nu ett femtiotal Hemin kl 16.40 pä Martyrernas kulle. imam i Mahabad. bilar fyllda med sörjande människor Därefter utförde mulla Alladin (mulla i Mottagning av allmänhetens kondo- leanser hälls idag och imorgon i Maha- bad och i andra städer i Kurdistan. Ma- habads radio och Tv-station sänder även program frän begravningen. Idag kommer tusentals människor till mot- tagningen för att framföra sin kondole- Jag är kurd anser,.l' Ttols lidande, fattigdom och umbiiranden H.S. ska jag motstd tiden som gdr mig emot: jag dr modig. jtJ.rJ,t. /J,,,,i Änglalika ögon, marmorvits nuckar vacker inte min ktirlek, j;1, jag dr betagen av klippor berg och toppar som Jörlorü sig i molnen. "- ,/'';r J)'t"a:;' i,.'' -',s '1. /4;,.-it.. - ;t' Hur svdrt jag än md dmbbas av nöd, av eldnde och olyckor, lt; ,, ska jag aldrig tjdna min fiende eller ge honom den minsta ro! ü-v/b ,r1,, t,n /;J:,/: l+.;p j):, Jag lrctsar slagen, kedjornü, tortyrcn, '.- <-- och blir sd min kropp sliten i bitor, ska jag skrika \),).),. -, -,5.j, Q J! rt I r r-) av all min kmft: jag dr kurd. www.arsivakurd.org2.,', C, r, t1 1 t7. i.. r. : ",, t-t"-,g Shilan awi 1942 '.rt'':.*,,'ij', ; r;.r,. "'.t J'i). J,r;.J.. lr;'r.. . rl'. Översöttning via lmnskan av Iars Bdcktröm Ji'.