TVENSK.KURDISK JOURNAL Dubbernummer 7-2T1e86.*G2
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
TVENSK.KURDISK JOURNAL Dubbernummer 7-2t1e86.*g2 De kurdiska barnen i Tirrkiet H. S. Nyberg i Kurdistan www.arsivakurd.orgCeladet Bedirxan och hans livsverk Kurdiska institutet i Paris intervju med Kendal Nezan- SVENSK.KURDISK t JOURNAL Nr 1-2 juni 19E6 ärgäng 2 Innehäll Ledare: Ett tidskriftsär H.S. Nyberg i Kurdistan, Sigrid Nyberg Kahle Kurdiska dialekter och skriftspräk, Bo Utas Dikter av Piramörd och Dildar 12 Cetadet Afi Bedirxan och hans livsverk, Mehmed Uzun 14 Kurdiska institutet i Paris. Interviu med Kendal, Hewraz Germiyani 19 Kurdisk konstutställning i Karlstad 23 Kfassisk och modern kurdisk poesi, Ferhad Shakely 25 Khazö {novelll, lbrahim Ahmad 32 Kurdiska prciektet i Tensta 34 Nya tidskrifter 36 Böcker 1986 37 Bokpresentationer 38 Luddmössan (novell), M. Emin Bozarslan 39 De kurdiska barnen i Turkiet 41 Svensk-Xurdisk Journal Tel: 0Edl 27 51, 96 91 56 I(ulturföreningen Sve ge-Kurdistan är Utkommer med 4 nr,/är Adress: Box 615. 19f 26 Sollentuna en partipolitiskt och religiöst obunden, Postgiro: 4E6 39 33-0 id€ell förening som verkar för att bevara UtgiYen rv: Lösnumm€r: kr 20i och stödja den kurdiska kulturen samt Kulturföreningen Sverige-Kurdistan för ömsesidig förstäelse mellan kurder Ansvrrig utgivrre: Prenum€ration: och svenskar. Rolf Hansson 4 nr 65 kr, som insättes Chefredsklör: pä postgiro nr 486 39 33-0 Ansvaret för innehället i de signerade Ferhadwww.arsivakurd.org Shakely artiklarna vilket inte nddvändigtvis - RcdsktionssekreleIarc: behöver representera redaktionens upp- Christian Räbergh fattning - ligger hos artikelskrivarna Rrdrktion: själva, med undantag av ledaren som är Bakhtiar Amin ett officiellt uttryck för id6erna bakom Farhad Azad tidskriften och den förening den före. träder. 2 Ett tidskriftsär Svensk-Kurdisk Journal har utkommit med sin första dotter Sigrid Nyberg-Kahle. I rräffsäkra ögonblicksbil_ ärgäng. Vi kan blicka tillbaka pä ett framgängsrikt är, der frän ett Kurdistan under tidigt 1960-tal, fär vi möta under vilket vär tidning blivit känd och rönt framgäng den berömda orientalisten och spräkprofessorn bland bland bäde sverska och kurdiska läsare kurdiska vämer, kolleger och dansande kurdiska skol- . Liksom mänga andra kulturtidningar lider vi brist pä flickor. tid och pengar. Tid att avsätta för friviltigt arbete frän Ett tredje tema handlar om kurdisk litteratur och po- redaktionens sidaoch pengar för produktions- och dist_ esi, där vi i en artikel av Ferhad Shakely, själv poet och ributionskostnader. Tiots detta utkommer Svensk-Kur- författare, fäx en utmärkt historik över den kurdiska disk Journal nu med ett välmatat dubbelnummer för att poesins utveckling genom ärhundradena. Vi kan tyd_ markera en höjd ambitionsnivä gäller bäde vad kvalitd ligt se hur poesin vuxit fram i växelverkan med histo- (även korrekturläsning) och kvantitet. Det är emellertid rien; än har den kunnat ge en stark och vacker rbst ät de ldr förhoppning och en nödvändig förutsättning för kurdiska frihetssträvandena, än har den förtramDats fortsatt utgivning- - att vär ansökan om tidskriftsstöd och förtryckts av främmande makthavare. frän Kulturrädet behandlas positirt. I övrigt äterfinns som vanligt noveller och dikter av Den kurdiska frägan har under det gängna äret väckt kurdiska författare och poeter, presentationer av böc_ ett allt störrc intresse och fätt stöd frän olika häll, bäde ker och tidskrifter och även ett läsarbrev med en dikt, i Sverigeoch utei världen. pä Ett exempel detta är detvä översatt av en svensk och en kurdisk läsare i samarbete svenska riksdagsrnotioner som publicerade vi i förra Brevet fär mig att tänka pä att vi i redaktion€n _ med numret av Svensk-Kurdisk Journal. Bland kurderna i stor glädje och entusiasm räkat förverkliga nägot av exil märks ocksä en allt livligare - aktivitet med ökad den svenska invandrarpolitikens samverkansmäI. bäde i bok- och tidningsutgivning, konstnärlig verksamhet, det redaktion€lla arbetet och i vär dialog med läsarna. forskning och dokumentation. del En av aktiviteterna Detta hoppas vi kunna fortsätta med under det kom- berättar vi om i detta nummer, bl a i en intervj u med le- mande utgivningsäret, även om vär ambition främst är daren för det kurdiska institutet paris, i Kendal Nezan. att stödja och vidmakthälta den kurdiska kulturen och Ett annat tema är det kurdiska spräket och spräk- uttrycka vfu sotdaritet med det kurdiska folket. Under forskningen. Den svenske spräkforskaren Bo Utas be- värt tidskriftsfu har utvecklingen i världen varit oroan- handlar i en artikel det kurdiska spräkets dialekter och de och vi har i synnerhet i Sverige skäl att erinra oss Ken- skriftspräk, medan den kurdiske författaren och jour- dal Nezans slutord i den tidigare nämnda intervjun: nalisten Mehmed Uzun i sin artikel berättar orn Bedir- 'ätt vara solidarisk med andr4 med förtryckta, det in- xan, en pionjär vad gäller utvecklingen av det kurdiska nebär enligt min uppfattning att försvara sin egen fri- skriftsystemet. Ettannorlunda och pä mänga sätt urikt het,.l' svenskt inslag är den reseskildring som beskriver pro- Chrßtion Ribergh fessor H.S. Nybergs resa till Kurdistan, skriven av hans Kurdistan Befolkning: 20-25 miljoner Fördelning pä olika stater: Tirrkiet l0-t2 mitj Irak 3-4 milj Iran 6-7 milj Syrien ca I milj Sovjet ca 0,5 milj Lstrdyta: 520 000 km2, ungefar lika stort som Frankrike. Fördelning pä olika stater (uppskatr- ningsvis): Tirrkiet 4E 9o Irak 16 Vo www.arsivakurd.orgI ran 31 9o Syrien 390 Kurderna härstammar frän mederna. som bildade det mediska imperiet är 612 fKr. Kurdiska tillhör iranska grenen av den indoeuropeiska spräk iamiljen- 3 H.S. Nyberg i Kurdistan Av Sigrid Nyherg Kahle Den svenska orientalisten och spräkforskaren professor H.S. Nyberg hörde till världens främsta forskare inom sitt om- räde. Hans berömmelse är kan- ske än större utanför än inom Sveriges gränser. H.S. Nyberg bosökte vid flera tillfällen även Kurdistan och visade ett stort intresse för det kurdiska sprä- ket och det kurdiska folket. H.S. Nybergs dotter, Sigrid Nyberg Kahle, berättar i denna rese- skildring om ett av H.S. Ny- bergs besök i Kurdistan är 1960. När min far, professor H'S. NYberg' kom för att fira sin ?0-ärsdag hos oss t Baghdad, där vivar som diplomater, var ett av hans önskemäl att fä träffa kurder. Det var ju under Abdel Karim Qasims reeim. ärsskiftet 1959-60, dä lraks kur- de-r fiik uppleva en kort period av relaliv frihet och kr.rlturell autonomi. Han ville ocksä genast taga kurdiska lektioner. Vi lyckades hitta fru Pakiza Hilmi, som bjöd oss pät€ tillsammans med framstä- ende kurder frän SulemaniYa. Hon skaffade ocksä min far en kurdisk lära- re, som han satt med morgon efter mor- gon i vär vackra trädgärd vid Tigris' strand mittemot Daura. Den 24 februari 1960 höll min far en föreläsnins om "Persiska spräkets ut- veckling med särskild hänsyn till kurdi- skan" inför kurdiska studenter vid H.S. Nyberg. Baghdads Universitet, pä engelska. Det mig att se Knrdistan sä tellet var alldeles tomt. Det beboddes av mäste ha varit ganska fantastiskt för de de dock föresatt min ankomst tusentals flugor, min lilla dotter och mig unga studenterna att för första gängen snart som möjligt efter vid Inrikesmi' själv. Omkring den iskalla swimming- en spräkforskare tala och anhöll om tillständ fä höra zuropeisk jag poolen satt massor av kurder och tittade vetenskapligt oin deräs spräk. Efterät nisteriet. Som skail till resan skrw Diplomaterna i varje morgon pä. hur "lse" och jag steg frägade de: "Vilket spräk är äldrg kur- helt enkelt: "semester"! sina öron när de ner i noolen. Päkvällarna gick vi upp till diska eller persiska?" eller "Vilket spräk Baghdad trodde inte j resetillständ. Allt- en ütln ttiddungq där kurd€rna bruka- gillar ni bäst, persiska eller arabiska?" hörde att ag bevilj ats och jag med täg till Mosul, de samlas om kvällarna till säng och Min far svarade salomoniskt, med glim- sä for babyn vi bo hoi en v:inlig arabisk fa- dans. Vi fick vara med och klappa i hän- ten i ögat: "Kurdiska!" där fici milj, vars hus nyss hade plundrats i sam- derna. Det \ar bara main. Snart ble" vi band med Shawwafs uppror. Man kän- goda vänner och de var faderligt om- En ovanlig semester de nästan fortfarande lukten av blod ef- tänksamma och vänliga mot oss. Efter www.arsivakurd.orgalla dödade pä gatorna. nägra dagar kom en irakisk officer och ter Vi tog en vanlig landsvägsbuss upp till frägade bankt om jag inte förstod att kvinna Jag själv hade varit i Kurdistan strax det stora turisthotellet i Serseng, där det var livsfarligt för en ensam efter revolutionen 1958 med min ett- Kuns Feisal och Abdul Illah, nvligen med ett litet bärn att vistas helt ensam Det mördade vid revolutionen, hade ett gan- Dä detta hotell mitt i det vilda Kurdistan, ärica lilla dotter. Hur kom det sig? juli-revolu- kai man undra. Inga utläffIingar fick ska blygsamt sommarpalats (som jag bara ett par mänader efter resaomkring i Irak päden tiden. Jag ha- förresten fick se inifrän). Det stora ho- tionen. A. Jag log. vid infarten till Sulemaniya. Den lycka- "Jag hyser stor sympati för kurdernas Nu skulle min far ochjag äter besöka des_tränga sig genom vdggarna pä der nationalism" sade min far. ,,De har varit Kurdistan, vars karga skönhet jag hade resthus där vi rog in för 24:80 kronor och er ett av jordens mänga srändigt beskrivit för honom i entusiasriska or- natten med mot per person; rummen var lörtryckta och eftersarra folk. Enstaka dalag. Den här gängen flögvioch var ef- enkla men hadebäde varmvatten, skriv- kurder har varit framträdande i sina län- ter en och enkvarts timme i Kirkuk rned bord och läslampa. O skräck, min far ders historia: den store Saladdin till vars dess väldiga oljecisterner som represen- glömt hade sin rakhlvel ochjag min py- grav i Damaskus vi alla vallfärdar. terar haks välständ; ll3 människor be- det var en kurd.