Blekinges Byggnadsminnen S E G N I K E L B En Källa Till Vår Historia

Blekinges byggnadsminnen s e g n i k e l b En källa till vår historia

n e n n i m s d a n g g y b

Blekinges byggnadsminnen är utgiven av Länsstyrelsen Blekinge län i december 2015.

Redaktör och huvudfotograf: Ingemar Lönnbom, Lönnbom media. Grafisk formgivning: Hans Andersson, Andersson Grafisk Form AB. Övriga fotografer: Bergslagsbild sid 18/19, 22/23, 81, 92. Bohusläns museum sid 40. Blekinge museum sid 70, 103. Edvard Rubens arkiv sid 90. Lars-Erik Håkansson (lehån) sid 11. Länsstyrelsen sid 89, 93. Petra Stråkendal, lilla bilden sid 88. Kartor: © Länsstyrelsen Blekinge län, © Lantmäteriet Geodatasamverkan Tryck: Lenanders Grafiska AB. Papper: MultiArt silk. Upplaga: 30 000 ex.

Blekinges byggnadsminnen finns att hämta i pdf-format på www.lansstyrelsen.se/blekinge Tryckta exemplar kan beställas från länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona, tel 010-224 00 00 Vår webbplats har mer information. www.lansstyrelsen.se/blekinge

Framsidan visar fasaden på Listers härads tingshus i Sölvesborg. Baksidan visar entrén på Möllerydsstugan. Blekinges byggnadsminnen s e g n i k e l b En källa till vår historia

n e n n i m s d a n g g y b

En liten vägvisare Blekinges byggnadsminnen är utgiven av Länsstyrelsen Blekinge län i december 2015.

Redaktör och huvudfotograf: Ingemar Lönnbom, Lönnbom media. till Blekinges Grafisk formgivning: Hans Andersson, Andersson Grafisk Form AB. Övriga fotografer: Bergslagsbild sid 18/19, 22/23, 81, 92. Bohusläns museum sid 40. Blekinge museum sid 70, 103. Edvard Rubens arkiv sid 90. Lars-Erik Håkansson (lehån) sid 11. byggnadsminnen Länsstyrelsen sid 89, 93. Petra Stråkendal, lilla bilden sid 88. Kartor: © Länsstyrelsen Blekinge län, © Lantmäteriet Geodatasamverkan Tryck: Lenanders Grafiska AB. Papper: MultiArt silk. Upplaga: 30 000 ex.

Blekinges byggnadsminnen finns att hämta i pdf-format på www.lansstyrelsen.se/blekinge Tryckta exemplar kan beställas från länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona, tel 010-224 00 00 Vår webbplats har mer information. www.lansstyrelsen.se/blekinge

Framsidan visar fasaden på Listers härads tingshus i Sölvesborg. Baksidan visar entrén på Möllerydsstugan. Augerum, nya herrgården Ta del av Blekinges byggda kulturarv! Ett byggnadsminne har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde, är av nationell betydelse och skyddas enligt kulturmiljölagen för att säkra ett bevarande inför framtiden. Blekinges byggnadsminnen speglar en stor del av länets spännande historia, allt från örlogsstaden Karls- kronas bebyggelse till folkskolan i Olofströms kommun. Alla byggnadsminnen berättar sin unika historia och denna skrift har försökt förmedla detta på ett nytt sätt. Länets ägare av byggnadsminnen gör ett fantastiskt arbete när de förvaltar och vårdar vårt byggda kulturarv. I samarbete med oss på Länsstyrelsen hittas olika vägar för att miljöerna ska kunna bevaras, användas och utvecklas. Syftet med denna broschyr är att öka förståelsen och sprida kunskap om våra kulturmiljöer. Flera av bygg- nadsminnena är öppna för allmänheten och väl värda ett besök. De miljöer som är privata kan man ändå i viss mån ta del av genom denna skrift.

Välkommen att upptäcka Blekinges historia!

Berit Andnor Bylund Landshövding i Blekinge län

Bastionen Kungshall och Kungshallsmagasinett. 5 Innehåll Förord ...... sid 5 Br Mårtenssons båtbyggeri Ö Hästholmen....sid 89 Olika byggnadsminnen...... sid 9 Afvelsgärde gård...... sid 90 De nationella målen ...... sid 11 Köpmannagården Kristianopel...... sid 92 Sölvesborgs Kommun ...... sid 12 Batteri stenbrottet på Tjurkö...... sid 94 Nicolaigården...... sid 13 Lyckeby källa...... sid 95 Stationshuset, Sölvesborg ...... sid 14 Trossö och Lindholmen, Karlskrona...... sid 96 Listers härads tingshus...... sid 16 Rådman Lunds gård, Granschougska huset....sid 97 Corps de logi Sölvesborgs slott...... sid 18 Bergqvistska gården ...... sid 98 Förvaltarebostaden och uthuslängorna...... sid 20 Callerholmska schweizervillan...... sid 99 Valje herrgård...... sid 22 Grevagården...... sid 100 Gamla fattighuset...... sid 24 Palanderska gården...... sid 102 Hörby 6:2...... sid 26 Nordenskjöldska gården...... sid 104 Olofströms Kommun ...... sid 28 Thörnska gården...... sid 106 Brokamåla backstuga...... sid 29 von Otterska gården...... sid 108 Gränums bränneri...... sid 30 Vattenborgen Gamla vattentornet...... sid 109 Forneboda...... sid 32 Hubendickska huset...... sid 110 Ebbamåla bruk...... sid 34 Flensburgska gården...... sid 112 Alltidhults skola ...... sid 36 Monteliuska gården...... sid 114 Karlshamn Kommun ...... sid 38 Hallströmska gården...... sid 115 Froarps vattenverk...... sid 39 Hollströmska magasinet...... sid 116 Pengabergets vattenreservoar...... sid 40 Kungshuset...... sid 118 Skottsbergska gården...... sid 42 Emanuelskyrkan...... sid 120 Wahlströmska gården...... sid 44 Lindströmska gården, af Trolle...... sid 121 Asschierska huset...... sid 46 Varmbadhuset ...... sid 122 Gathuset kv Skänninge...... sid 48 Södööska gården...... sid 124 Väggaskolan...... sid 50 Kasern Sparre...... sid 126 Gathuset kv Ystad...... sid 52 Repslagarebanan...... sid 128 Villa Albertsberg...... sid 54 Gamla mastkranen...... sid 130 Tennishallen...... sid 56 Portalkran 14...... sid 131 Televerkets hus...... sid 58 Hokvinden...... sid 131 Ronneby Kommun ...... sid 60 Västra kölhalningsbron...... sid 132 Möllerydsstugan Hjortsberga...... sid 61 Byggnader mm på Lindholmen...... sid 132 Backagården i Hakarp, Bräkne-Hoby...... sid 62 Stumholmen, Karlskrona...... sid 134 Johannishus slott...... sid 64 Slup- och barkasskjulet...... sid 134 Tromtö herrgård...... sid 66 Corps de garde...... sid 136 Jordö Missionshus...... sid 68 Bageribostället...... sid 136 Ekholms fotoateljé...... sid 69 Epidemisjukhuset...... sid 137 Ronneby brunn...... sid 70 Desinfektionshuset...... sid 137 Karlskrona Kommun ...... sid 76 Kokhuset...... sid 137 Kruthuset och våghuset på Mjölnarholmen...sid 77 Militärhäktet...... sid 138 Kruthuset på Ljungskär...... sid 77 Lotsstugan...... sid 139 Skärva herrgård, Nättraby...... sid 78 Saltkokningshuset...... sid 139 Augerums nya herrgård...... sid 80 Bageriet, beklädnadsförrådet...... sid 140 Augerums gamla herrgård...... sid 82 Båtsmanskasernen...... sid 141 Stora Vörta gård...... sid 84 Bastion Kungshall...... sid 142 Kronokvarnen i Lyckeby...... sid 86 Kungshallsmagasinet...... sid 143 Lyckebybron...... sid 87 Hangar 757, 758 samt uppdragsramp...... sid 144 Långörens lotshus...... sid 88 Tunnebodsmagasinet ...... sid 145

6 Afvelsgärde gård, mangårdsbyggnaden. 7 Det finns två typer av byggnadsminnen Byggnadsminnen skyddas enligt lag för teknik, material, konstruktion, men även att bevaras inför framtiden. De utgör vårt byggnadens eller anläggningens historik, byggda kulturarv och ska berätta om vårt sociala betydelse och placering i miljön är samhälle och vår historia. En byggnad be- av betydelse. höver inte ha en särskild ålder för att bli Det finns två typer av byggnadsminnen – skyddad men det ska finnas ett synnerli- enskilda byggnadsminnen som skyddas en- gen högt kulturhistoriskt värde utifrån ett ligt kulturmiljölagen och statliga byggnads- nationellt perspektiv. Landets byggnadsminnen som skyddas enligt förordningen minnen ska spegla en mångfald av miljö- om statliga byggnadsminnen. Kyrkliga kul- er och berätta allas vår historia. Blekinges turminnen i form av kyrkobyggnader, kyr- byggnadsminnen ska även spegla länets kotomter, begravningsplatser och kyrkliga utveckling. Aspekter som kan vägas in vid inventarier skyddas enligt 4 kapitlet i kul- en byggnadsminnesförklaring är bland turmiljölagen. annat en byggnads arkitektur, byggnads- Enskilda byggnadsminnen Enskilda byggnadsminnen ägs företrädel- finns särskilda skäl, får länsstyrelsen lämna sevis av enskilda, kommuner, föreningar tillstånd till att ett byggnadsminne änd- och företag. Dessa miljöer skyddas enligt ras i strid mot skyddsbestämmelserna. Det 3 kapitlet i kulturmiljölagen och Länssty- finns i dagsläget 88 enskilda byggnadsmin- relsen är tillsyns- och tillståndsmyndig- nen i Blekinge och omkring 2200 i hela lan- het. Det är dessa byggnadsminnen som det. Några av de enskilda byggnadsminnen presenteras i denna skrift. Även parker, som finns på Stumholmen och Lindholmen trädgårdar eller andra anläggningar kan i Karlskrona är statligt ägda och förvaltas av byggnadsminnesförklaras. I ett byggnads- Statens Fastighetsverk och Fortifikations- minnesbeslut framgår det vilka skydds- verket. Det finns i dagsläget förslag om att bestämmelser som gäller för det specifi- dessa byggnadsminnen ska övergå till att ka byggnadsminnet. Det kan röra sig om bli statliga byggnadsminnen. Något beslut både ett exteriört och ett interiört skydd har ännu inte fattats och eftersom de fortfa- samt bestämmelser om hur en byggnad rande är enskilda byggnadsminnen finns de ska vårdas och underhållas. Även området med i denna skrift. kring en byggnad kan skyddas. Om det Statliga byggnadsminnen Statliga byggnadsminnen skyddas enligt försvarsanläggningar m.m. Det är regering- förordningen om statliga byggnadsmin- en som tar beslut om statliga byggnadsminnen och är de byggnader som ägs och för- nen och Riksantikvarieämbetet är tillsyns- valtas av staten, företrädelsevis kungliga och tillståndsmyndighet. slott, regerings- och domstolsbyggnader,

Bronsplattan som talar om att det gamla härbret på 8 Backagården i Hakarp är ett byggnadsminne. 9 De nationella målen för kulturmiljöarbetet Länsstyrelsens arbete med kulturmiljöer ska sty- sta grad delaktiga i kulturmiljöarbetet genom att ras av de nationella målen för kulturmiljöarbetet. de värnar om dessa miljöer och ser till så att de Dessa mål ska även inspirera och vägleda arbetet förutom att skyddas även används och utvecklas i kommuner och landsting. på bästa sätt. Skriften är även tänkt att ge ökad De nationella målen är en av de bakomlig- kunskap om Blekinges kulturmiljöer och få fler gande faktorerna till att Länsstyrelsen har tagit att förstå värdet av att dessa miljöer tas till vara i fram denna skrift om byggnadsminnen. Skriften samhällsutvecklingen. tydliggör vilken mångfald av kulturmiljöer som De nationella målen för kulturmiljöarbetet är; skyddas. Byggnadsminnesägarna är i allra hög-

• ett hållbart samhälle med en mångfald • människors delaktighet i kulturmiljöarbetet av kulturmiljöer som bevaras, används och och möjlighet att förstå och ta ansvar för kultur- utvecklas, miljön,

• ett inkluderande samhälle med kulturmiljön • en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som gemensam källa till kunskap, bildning och som innebär att kulturmiljön tas till vara i sam- upplevelser, hällsutvecklingen.

10 Vindflöjel på Sölvesborgs stationshus. 11 04 Nicolaigården

Nicolaigården har stark koppling till ett feno- men som gamla tiders stadsbefolkning fruktade, nämligen stadsbränder. Då handskades man dagligen med öppna lågor i form av ljus och vedspisar, brandsläckningen skedde med hinkar som langades i mänskliga kedjor och en even- tuell brandkår bestod av frivilliga. Det hände inte sällan att stora delar av städer brann ner om ”den röde hanen” slapp lös. Sölvesborg drabbades av en sådan förödande eldsvåda den 4 juni 1801. Nicolaigården blev den första ”brandstatio- nen” i Sölvesborg, även om den officiella benäm- ningen var spruthus. Här förvarades de brand- sprutor i olika storlekar och modeller som staden förfogade över. Spruthuset ska ha uppförts som envåningshus 1830, men enligt uppgift kan här ha funnits ett hus redan från år 1798 även Sölvesborgs om det är oklart vilken funktion det hade på den tiden. spruthuset på med en andra våning och byggnaden fick sin nuvarande karaktär, ett putsat sten- och tegelhus i nyklassicism. Brandutrustning- en flyttades ut ur huset 1867 och två lägenheter kommun inreddes. Telegrafstationen var kvar i huset till 1908. Huset har även tjänat som församlings- hem och inrymt en köttbesiktningsbyrå. Vid en restaurering 1967 inreddes bottenvåningen till 73 utställningslokal och övervåningen till sam- lingslokaler. Idag är Nicolaigården privatbostad. 58 64 77 Den pryds även inomhus av flera pietetsfullt be- 80 Nicolaigården byggdes i direkt anslutning varade detaljer, som en informationsskylt om till kyrkogården och i nedervåningen har kyr- telegrafstationens öppettider, vilken kan dateras 04 71 kogårdsmuren blivit en del av byggnaden. När till före år 1879 eftersom den tillkommit innan 37 Sölvesborg fick telegrafstation år 1857 byggdes vi hade gemensam tid i hela Sverige.

FAKTA Adress: Kyrkogatan, Sölvesborg Möjligt att besöka, handikappanpassat Ägare: Privat Varierande tillgänglighet – se beskrivning Byggnadsår: 1830 (eller 1798), en våning tillbyggd 1857 Privat, ej möjligt att besöka Funktion: Spruthus (brandstation), nu privatbostad. Arkitekt: - Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 1967

12 13 37 Stationshuset

Sölvesborg hade haft järnväg i 25 år när det nu- er, något som Stationshuset i Sölvesborg är ett varande stationshuset invigdes år 1899. Huset utmärkt exempel på. ersatte en äldre byggnad som på grund av ny Det pågår ett arkitektoniskt ”samtal” mellan spårdragning hade kommit för långt från rälsen. stationshuset och tingshuset i andra ändan av Den gamla hamnstaden Sölvesborg fick en väl- Ungersgatan, trots att de har några hundra me- behövlig skjuts i utvecklingen när man redan år ter och drygt tjugo års arkitektonisk utveckling 1874 byggde en smalspårig järnväg till Kristian- mellan sig. Den uppmärksamme arkitekturspa- stad. Den var en första början till det som skulle naren lägger märke till de karakteristiska båda bli Blekinge kustbana, den nuvarande förbindel- ingångarna till Sölvesborgs järnvägsstation, från sen till Karlskrona, fullt utbyggd 1889. perrongen och från gatan med sina mjuka båg- Det dröjde alltså ytterligare tio år innan det former. Den yngre kollegan till Folke Zettervall, nya stationshuset stod klart. Arkitekten Folke Gunnar Asplund, hade en dröm om att järnvägs- Zettervall var chef för SJ:s arkitektkontor och stationen och hans egen skapelse i Sölvesborg, låg inte på latsidan under sitt yrkesliv. Han ska- tingshuset, skulle förbindas av en allé. Därför pade 260 stationshus runt om i landet och där- skapade han en portik på tingshuset som form- till banvaktarstugor, godsmagasin, uthus, lok- mässigt anknyter till stationens entréer. stallar och så vidare - totalt kanske 10 000 bygg-

nader. FAKTA Sölvesborgs station är byggd i rött tegel med Adress: Trädgårdsgatan 1, Sölvesborg dekorativ mönstermurning. Byggnaden har en Ägare: Sölvesborgs kommun asymmetrisk fasad med runda trapptorn och Byggnadsår: 1899 takkupor. Typiskt för Folke Zettervalls stations- Funktion: Järnvägsstation hus är planlösningen med en central vestibul Arkitekt: Folke Zettervall (1862-1955) och med expeditionsutrymmena placerade vid Besök: Järnvägsstationens öppettider Handikappanpassat: ja den ena sidan. Han använde sig gärna av trapp- Byggnadsminnesförklarat år 1992 hustorn och bågar för att markera viktiga entré-

14 15 58 58 Listers Listers härads härads tingshus tingshus

Om du vore kallad till en rättegång i Sölvesborg 1921 eller någon gång under resten av nitton- hundratalet, kunde du stiga av tåget vid järn- vägsstationen och sedan vandra Ungersgatan rakt upp till tingshuset. Väl framme skulle du mötas av en byggnad som på samma gång signa- lerar tungt allvar och lekfullhet. Listers härads tingshus är en av vårt lands mest berömda byggnader och besöks av arkitektstuderande och andra intresserade från hela världen. Det är inte bara en gata som förbinder järn- placerat så att den som sitter inför skranket blir vägsstationen och tingshuset. Det djärvt form- bestrålad av ”Sanningens ljus”. givna valvet vid ingången till tingshuset har Det finns många exempel på Gunnar Asp- sin motsvarighet på stationshuset, ett medvetet lunds lekfullhet. Så finns exempelvis på en vägg grepp av arkitekten Gunnar Asplund. Tingshu- i entrén en relief med en polis som jagar en bov set var ett av hans tidigaste stora verk och han och där maneret får en att tänka på Charlie lade ner mycket arbete på detaljer. Även om in- Chaplins stumfilmskomedier. gången inger respekt hos den som vandrar upp för trapporna, så är resten av byggnadens fasad enkel i sin utformning. Stilen brukar betecknas som ett tidigt exempel på neo-klassicism. Inredningen är ritad av Asplund. Åhörarplatser, nämndemännens och domarens stolar, vittnesplatsen, kringutrym- men och kontor - allt är utformat med största omsorg. Det finns ett unikt golvur, naturligtvis ritat av Asplund och ljusinsläppet i tingssalen är

FAKTA Adress: Ungersgatan, Sölvesborg Ägare: Sölvesborgs kommun Byggnadsår: 1921 Funktion: Tingshus, numera förskola och kulturbyggnad Arkitekt: Gunnar Asplund Besök: Öppet för besökare vid vissa tider eller efter över- enskommelse Handikappanpassat: Ja, från juni 2016. Byggnadsminnesförklarat år 1993

16 17 77 77 Corps Corps dede logi logi Sölvesborgs Sölvesborgs slott slott

I skuggan av en kulle med ruiner efter en myck- set på Sölvesborgs slotts egendom ner till grun- et gammal borganläggning ligger den byggnad den. Det nuvarande corps de logiet, ”Slottet”, som idag är känd som Sölvesborgs slott. Kanske uppfördes 1802 av löjtnant Gustaf Carl Adolf liknar den mera en herrgård, ett intryck som för- Fredrik Schult. 1832 köptes fastigheten av gross- stärks av de bevarade slottslängorna som är gam- handlaren Jesper Södergren och det var alltså la ekonomibyggnader för 1800-talets lantbruk han som lät bygga till övervåningen. Huset har på platsen. Huset skyltar med årtalet 1802 över cirka 30 cm tjocka ytterväggar av tegel vilande porten, men vid den tiden bestod det bara av en på en kraftig grund av gråsten. Man kan anta våning. Sin nuvarande höjd fick den i samband att en stor del av teglet kommer från slottsrui- med en ombyggnad åren 1841-43. nen. Här fanns en gång den borg där länsherren i 1915 genomfördes en omfattande restaure- FAKTA det danska Sölvesborgs län drev in skatten från ring då bland annat den nuvarande portalen och Adress: Slottsallén, Sölvesborg Ägare: Siriusorden västra Blekinges invånare. Under det nordiska fönstren i nybarockstil tillkom. Invändigt har Byggnadsår: 1802 sjuårskriget, år 1564, sattes borganläggningen byggnaden renoverats vid flera tillfällen. Plan- Funktion: Bostad, numera fest- och konferenslokal. i brand av sin egen besättning, eftersom man lösningen är till stora delar bevarad sedan huset Arkitekt: - fruktade att svenskarna annars skulle erövra den. byggdes, men snickerier och övrig fast inred- Besök: Lokalen kan abonneras En ny bebyggelse på borgplatån existerade ning har genom åren förändrats. Handikappanpassat: Nej fram till cirka 1750. År 1795 brann bostadshu- Byggnadsminnesförklarat år 1997

18 19 64 64 Förvaltarebostaden Förvaltarebostaden och och uthuslängorna uthus-

Byggnaderna i närheten av den medeltida slotts- här tiden var byggnaden som idag kallas ”Slot- ruinen i Sölvesborg är bara kring tvåhundra år tet” 30 år gammal. gamla, men platsens historia sitter bokstavligen I förvaltarbostaden fanns förutom förvalta- i väggarna. När grosshandlare Jesper Södergren rens hem även en folkstuga (mat- och arbetsrum lät bygga den gula förvaltarbostaden och de grå för tjänstefolket) samt dräng- och pigkamma- stenlängorna revs en del gammal bebyggelse. re. Vid en av längorna stod en klockstapel med Sten och tegel från den gamla ruinen återanvän- ringklocka av järn som kallade folket till arbete. des i de nya husen. I pigkammaren bodde förstås pigorna på går- Grosshandlaren hade köpt fastigheten 1832 den. Piga kallades en anställd flicka eller yngre och skapade här ett modernt lantbruk, med kvinna som utförde arbete på ett lantbruk, själva spannmålsodling och boskapsskötsel. Den väs- ordet betyder flicka. Den manliga motsvarighe- tra längan inrymde ladugård och spannmåls- ten kallades dräng och bodde i drängkammaren. vind, den norra fähus och den östra loge där Den nuvarande ägaren till fastigheten, Söl- man tröskade säden. Hela den stora gårdsplanen vesborgs kommun, upplåter längorna till olika täcktes med kullersten. Trots närheten till sta- kulturarrangemang. Föreningar och privatper- den Sölvesborg kommer man snarast att tänka soner kan hyra lokalerna. på en herrgård på landet när man ser de rejäla ”slottslängorna” och förvaltarbostaden. Vid den

FAKTA Adress: Slottsallén, Sölvesborg Ägare: Sölvesborgs kommun Byggnadsår: 1833-35 Funktion: Bostad respektive ekonomibyggnader. Nume- ra bostad respektive samlingslokal Arkitekt: - Besök: Vid speciella arrangemang, exempelvis julmark- nad. Handikappanpassat: ja Byggnadsminnesförklarat år 1995

20 21 71 Valje herrgård

Valje gård ligger vid den vik som skiljer Blekinge Han blev senare både fajansfabrikör i Sölves- från Skåne och är omgärdad av lummig lövskog. borg och landshövding i Kristianstad län. Den Under ett antal år i början av 2000-talet var Val- västra flygeln revs och ersattes med ett kokhus. je gård en omtyckt miljö för bröllop och andra Gårdens jordbruk minskade i betydelse under familjehögtider, men den verksamheten är nu- 1800-talet, och gården blev ett sommarnöje för mera nedlagd. ägarfamiljen Trolle-Wachtmeister. Under sena- Innan Blekinge blev svenskt ägdes gården re halvan av 1800-talet ersattes den ursprung- först av kyrkan och därefter, sedan Danmark bli- liga östra flygeln med den så kallade gästvillan i vit lutherskt, den danska kronan. Efter freden nationalromantisk stil.

i Roskilde 1658 kom den i den svenska kronans FAKTA ägo. Det nuvarande corps-de-logiet (bostadshu- Adress: Valje gård, Sölvesborg set) med sitt brutna tak uppfördes omkring 1740 Ägare: Privat tillsammans med två flyglar. Samtidigt anlades Byggnadsår: cirka 1740 en barockträdgård. Typiskt för sådana är symme- Funktion: Privatbostad tri, räta linjer och tuktade växter. Arkitekt: - År 1746 förvärvades gården av friherre Gab- Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 1996 riel Erik Sparre, han var då bara 20 år gammal.

22 23 73 Gamla fattighuset

När kung Karl XIV Johan år 1819 besökte Sölves- het att hjälpa de sjukaste kunde få utökad vecko- borg blev han så varmt mottagen att han beslöt att peng och därför var de flesta villiga att hjälpa till. skänka staden 1000 riksdaler att användas till ett Fattigdirektionens medlemmar, som bestod av hus åt de fattiga. Kungen skänkte ytterligare pengar betydelsefulla och framstående män i staden, tura- 1821 när huset stod färdigt. Det kom att ha samma des om att regelbundet besöka fattighuset. Fattig- funktion ända till år 1938 då de fattiga flyttade till direktionen bestämde om verksamheten och över ett ålderdomshem. vilka som fick bo i huset. Lagen sade att det var motsvarigheten till våra Fattighuset var sparsamt möblerat och de möb- dagars kommuner, socknarna och städerna, som ler som fanns var de som hjonen själva tagit med skulle ta hand om de människor som inte kunde sig dit. försörja sig själva eller hade någon som kunde hjäl- Gamla fattighuset är i sig mycket välbevarat. In- pa dem. Redan år 1734 fanns en bestämmelse om teriört finns snickerier, två kakelugnar, spishäll med att städerna skulle bygga fattighus, men så hade mera bevarat sedan byggnadstiden. Huset är byggt inte skett i Sölvesborg. Där det inte fanns fattighus av gråsten och på delar av väggen ser man tydligt tvingades ofta de så kallade fattighjonen att vandra konturerna av stenarna under den gula putsen. Det runt till olika hem i en viss ordning för att inackor- placerades en bit utanför den egentliga staden, men deras och försörjas en kortare tid. eftersom Sölvesborg har växt ligger fattighuset nu- Fattighuset i Sölvesborg hade plats för ett 30-tal mera tämligen centralt. personer. Det var ofta änkor eller änklingar, alltså År 1943 öppnades ett museum för Sölvesborgs ensamma föräldrar och deras barn. Inte sällan var och Listers härads fornminnesförenings samlingar i det fattiga hantverkare som inte förmådde försörja det tidigare fattighuset. Idag inrymmer byggnaden sig med sitt arbete, eller som var för gamla och orden kommunala familjeverksamheten i Sölvesborg. keslösa för att utöva sitt yrke. FAKTA Föräldralösa barn, mentalt sjuka, och ogifta äldre Adress: Västra Storgatan 33, Sölvesborg kvinnor är andra grupper som också har bott på Ägare: Sölvesborgs kommun Sölvesborgs fattighus. De föräldralösa barnen bod- Byggnadsår: 1821 de i allmänhet här bara en kort tid innan de utack- Funktion: Fattighus, 1943-1982 museum, numera famil- orderades. Ofta blev det väldigt trångt och de båda jeverksamhet. köken fick då tjänstgöra som sovrum. Arkitekt: - I mitten på 1800-talet fanns det fortfarande inte Besök: efter överenskommelse någon personal på fattighuset så hjonen fick hjälpa Handikappanpassat: ja, delvis Byggnadsminnesförklarat år 1996 varandra bäst de kunde. De hjon som hade möjlig-

24 25 80 Hörby 6:2

Gården Hörby 6:2 är ett exempel på den revolu- I byn Hörby genomfördes storskiftet under tion på den svenska landsbygden som en genom- 1790-talet. Som ett exempel på hur stor föränd- gripande modernisering innebar, redan för cirka ringen var kan nämnas att en av gårdarna till- 200 år sedan. Ända sedan bönderna hade blivit delades sex skiften istället för som tidigare 123 bofasta i byar, hade gårdarna legat intill varan- tegar. Vid nästa stora reform, enskiftet år 1816, dra med splittrade ägor och små skiften. Nu för- fick samma gård flytta ut ur byn. ändrades detta genom ett antal så kallade skif- Jordbrukets utveckling efter skiftet gjorde tesreformer. Byarna ”sprängdes”, gårdarna pla- det möjligt för bonden Per Svensson att uppfö- cerades var för sig och med stora odelade marker ra en helt ny representativ gård i sten på ägorna runt bostad, ladugårdar och lador. Till en början 1841. Här bodde ägarna till gården ända fram var säkert många skeptiska och sörjde en förlo- till 1970-talet. Sedan stod boningshuset tomt rad gemenskap, medan andra såg reformens för- fram till början av 2000-talet då en ny genera- delar och den större frihet den innebar. tion av samma familj flyttade in igen. Rationaliseringen fick stora konsekvenser, Hösten 2002 påbörjades renoveringsarbeten inte minst på Listerlandet där förutsättning- på mangårdsbyggnaden i syfte att åter kunna arna för ett mera storskaligt jordbruk var goda. använda den som bostadshus. Potatisodlingen slog igenom på allvar under Hörby 6:2 är en god representant för det 1800-talet och blev av stor ekonomisk betydelse byggnadsskick som uppstod på Listerlandet ef- inte minst därför att denna sydamerikanska grö- ter enskiftet. Den stora mangårdsbyggnaden da kunde användas till produktion av brännvin. är byggd på en hög källarsockel av gråsten med Sandrika marker kunde nu nyttjas och potatisen bostadsvåning i murat tegel. Den höga vindsvå- kom att bli en karaktärsgröda för Listerlandet. ningen användes för sädesförvaring. Byggnaden triskt placerade fönstren och det stora taket som Sölvesborg blev en av landets främsta utskepp- är mycket välbevarad och karakteriseras av sin skapar en massiv och monumental karaktär. ningshamnar för brännvin. vita puts, sin höga svarta sockel, de små symme- Mangårdsbyggnaden är byggd som ett salsplan med rummen runt en centralt belägen sal. Symmetrin är betydelsefull för uppbyggnaden av huset även om mått och avstånd inte är ex- akt desamma mellan varje fönster och vinklarna inte är helt räta. Det är helhetsintrycket som varit det viktiga för byggherren till gården. Såväl interiör som exteriör är välbevarade för man- gårdsbyggnaden. De senaste förändringarna gjordes på 1930-talet och dessa var inte särskilt omfattande. Det är framförallt de välbevarade väggmålningarna och snickerierna i stora salen som bidrar till byggnadens kulturhistoriska värde.

FAKTA Adress: Hörby, Sölvesborg Ägare: Privat Byggnadsår: 1841 Funktion: Bostad med ekonomibyggnader Arkitekt: - Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 2003

26 27 29 Brokamåla backstuga

För att spara virke har den som byggde backstu- sidor om en central förstuga. Bakom köket finns gan i Brokamåla grävt bort jorden i en sluttning en i backslänten ingrävd källare. och använt gropens sidor som vägg. Stugan ser ut att vara hopväxt med marken. Den här typen av bostäder kallas backstuga och begreppet har även använts om enklare byggnader som upp- fördes på mark som inte var husägarens (på ofri grund). På 1800-talet var dessa stugor så vanliga att det fanns ett ord för dem som bodde där, backstugusittare. I backstugan i Brokamåla bodde en skomaka- re, Halabroskomakaren. Backstugornas folk fick 70 försörja sig med allehanda ströjobb och då var det säkert en fördel att kunna ett hantverk. Till 61 en början pliggade Halabroskomakaren sina skor i det lilla köket, men med en växande barnaskara blev där för trångt och han gjorde en utbyggnad på baksidan av stugan för verkstaden. Samtidigt FAKTA byggdes en mellanvägg i stugan, så att man kun- Adress: Brokamåla, Olofström de ta emot nattgäster. Ägare: Privat Stugan är en av de bäst bevarade backstugor- Byggnadsår: Första halvan av 1800-talet na i Blekinge. De fria väggarna är klädda med Funktion: Bostad och skomakarverkstad, idag bostad. Besök: Privat rödfärgad locklistpanel. Byggnaden har spåntak Byggnadsminnesförklarat år 1992 Olofströms och bottenvåningen har ett rum och kök på ömse 29 kommun 82

Möjligt att besöka, handikappanpassat Varierande tillgänglighet – se beskrivning Privat, ej möjligt att besöka

28 29 tvättades och till ångpannerummet där ångpan- 50 Gränums bränneri nan och matarepumpen var placerade. En annan trappa ledde ned till jäskällaren som innehöll nio jäskar med en diameter om två meter var. Våren 1971 stängde brännmästaren dörrarna till Ända sedan brännvinet introducerades för Ovanför jäskällaren låg maltrummet med sina bränneriet i Gränum. Det skulle dröja mer än mer än 500 år sedan har man diskuterat dess tre stöpkar. Inne i maltrummet fanns satsrum- tjugo år innan de öppnades igen - och då var så nytta och hur stora resurser som skulle använ- met där jäskulturen förvarades. På vinden fanns gott som allt innanmätet kvar. Bränneriet bju- das för tillverkningen. Såväl säd som senare po- maltkrossen och en vattencistern av järnplåt, der på svensk industrihistoria. tatis kunde ju användas till nyttigare livsmedel. från vilken vattnet rann ner i rör till bäckenap- Det behövdes på slutet bara tre personer för Så småningom tog staten ett allt fastare grepp paraten i avverkningsrummet. Brännerimagasi- att hålla brännvinsbränneriet i Gränum igång: och den så kallade husbehovsbränningen för- net och sprithållarrummet kunde endast nås via brännmästaren, potatismottagaren och mälta- bjöds helt år 1860. Därefter gick en del bönder dörrar i den östra fasaden. I sprithållarrummet ren. De hade emellertid inte arbete året runt, i stället ihop och startade brännerier just som låstes kontrollapparaten, som ägdes av staten, utan detta var ett typiskt säsongsarbete som va- det i Gränum. Enligt en lokal tradition fanns ett in när kampanjen var över. I brännerimagasinet rade under skördetiden, ”kampanjen”. bränneri i närheten av det nuvarande redan före förvarades de fyllda brännvinsfaten. Båda dessa Bönderna i trakten kunde sälja potatis till år 1897. rum hade stora lås och var svåra att ta sig in i, bränneriet och de fick betalt efter hur hög stär- Det brukar sägas att potatisen inte blev rik- endast den särskilt utsedde kontrollanten hade tid personalstyrkan efter hand. Under 1930 års kelsehalt råvaran hade. tigt populär förrän landets befolkning insåg att nyckel. kampanj sysselsattes, förutom brännmästaren, Brännerierna är ett exempel på hur män- man kunde göra brännvin av den. ”Drankakistan”, den stora bassängen väster potatistvättare, eldare, maltgörare, panndräng nen tog över göromål som tidigare hade legat på I en beskrivning av bränneriet från 1926 ang- om bränneriet, är även den byggnadsminne och och satsdräng. 1970 behövdes, förutom bränn- kvinnorna i takt med att verksamheten indu- es att i avverkningsrummet, som är det första har alltid legat på samma plats. Dranken var en mästaren, endast två personer. strialiserades. På 1700-talet, när brännvinet till- man kommer in i, fanns ångmaskinen, koka- restprodukt från destilleringen som användes till Under 1963/64 års kampanj nåddes rekord- verkades i hemmen, var det naturligt att kvin- ren, förmäsken, bäckenapparaten, spritkylaren, djurfoder. I mitten av 1910-talet byggdes dranka- siffran 372 768 liter. På hösten 1970 beslutades nor arbetade med detta. I Gränums bränneri var kontrollapparaten, lyktan samt matarepump till kistan på med ca 1,5 meter till nuvarande höjd. att vinterns kampanj skulle bli den sista. det i huvudsak män som arbetade. Kvinnor och ångmaskinen, surmäskpump, drankpump och Bränneriet är i stora drag oförändrat både invän- Gränum var ett av cirka 40 gårds- eller an- barn kallades in för mera okvalificerade arbeten två vattenpumpar. Från avverkningsrummet digt och utvändigt sedan byggnadstiden. Oli- delsbrännerier i landet som lades ner 1971. I de som att plocka potatis under kampanjen. kunde man gå ner i potatiskällaren där råvaran ka tekniska förbättringar decimerade emeller- flesta anläggningar har utrustningen skingrats men i Gränum fick utrustningen stå kvar. 1993 förklarades byggnaden som byggnadsminne och idag ägs den av en stiftelse.

FAKTA Adress: Stationsvägen 135, Gränum Ägare: Gränums bränneri ägs av kommunen och verksamheten drivs av en stiftelse. Byggnadsår: 1897 Funktion: Brännvinsbränneri, numera museum. Besök: Öppet efter överenskommelse, Stiftelsen för Grä- nums Bränneri och Gränums Hembygdsförening Handikappanpassat: nej, men delvis åtkomligt Byggnadsminnesförklarat år 1993

30 31 61 Forneboda 8061 HörbyForneboda 6:2

Fornebodastugan är som byggnad ett exempel byggnader vid den sjö som då kallades Gårds- på det sena 1800-talets nationalromantik, en jön. Förutom den stuga som vi ser idag och som idériktning som kombinerade en romantisk syn är byggnadsminne, fanns här exempelvis ”Sjö- på naturen och landsbygden med den nya tan- villan”, en knuttimrad byggnad invid sjökan- ken om nationen. Sannolikt har friluftsmuseet ten. Där fanns också ”Höns-Annas” stuga, en Skansens grundare, Artur Hazelius, ritat bygg- ladugård, ett stort bostadshus, en vinkällare och naden med inspiration från skandinavisk forn- en lekstuga. tid. Alma Gauffin blev känd under namnet ”For- Här i Kyrkhult skapade Alma Gauffin en nebodafrun” och gjorde sitt utbyggda sommar- anläggning som under en tid var en kulturell ställe till en plats både för kultur och hjälpverk- mötesplats. Hennes make var apotekaren Ge- samhet. I samtida tidningstexter beskrivs hur org Gauffin som från 1875 var direktör för den hon tog emot och hjälpte sjuka och nödlidande. nystartade Apotekarnes mineralvattenfabrik i Dessutom bjöd hon in den tidens kända kultur- Stockholm. Där tillverkades kolsyrat vatten som personligheter som exempelvis Kristina Nilsson blev alltmer populärt mot slutet av 1800-talet och Alice Tegnér. För badgästerna vid närbeläg- och som blev en stor kommersiell framgång, inte na kurhotellet Tulseboda brunn var Forneboda minst genom kopplingen till den hälsobrunns- ett självklart utflyktsmål. verksamhet som i Blekinge förekom bland annat År 1913 dog Georg Gauffin och därmed bör- Ronneby och Kyrkhult (Tulseboda brunn). jade en tillbakagång för Forneboda. Alma Gauf- Den förmögenhet som paret Gauffin sam- fin tvingades år 1916 sälja sitt livsverk och flera lade, användes delvis till att uppföra ett antal byggnader revs och flyttades. Hon bodde kvar

till cirka 1920 och avled i Stockholm 1923. Snart dök ännu en driftig kvinna upp i Fornebo- das historia, nämligen Anna Bohlin, änka med 11 döttrar. Hon bedrev från 1910 kafé och bageri i Tulseboda. Hon köpte fastigheten år 1927 men var redan 1922 arrendator på Forneboda och lät då bygga en stor dansbana. Den byggdes på till en takförsedd danspaviljong. Under många år var här ett populärt dansställe. Från 1943 och cirka tio år framåt var här barn- koloni i stiftelsen Barnens dags regi. 1954 fick Forneboda ny ägare. Det var den världskände skulptören Carl Eldhs änka Elise - med rötter i trakten - och hennes dotter Brita som här fann sitt sommarviste. Efter moderns

bortgång 1958 bodde Brita Eldh varje år ett an- FAKTA tal veckor i stugan. 1993 sålde Brita Eldh fast- Ägare: Stiftelse igheten till Olofströms kommun. 1994 bildades Byggnadsår: 1888 Fornebodastiftelsen som idag äger Forneboda. Funktion: Sommarvilla, numera till uthyrning och i an- Forneboda rustades upp på 1990-talet och bygg- vändning som kulturarena. naden blev klassad som byggnadsminne. Idag är Arkitekt: troligen Artur Hazelius den åter mera öppen för allmänheten och den Besök: Efter överenskommelse Handikappanpassat: nej som önskar kan hyra stugan för kultur- och se- Byggnadsminnesförklarat år 1995 mesterändamål. 32 33 70 Ebbamåla bruk

I Ebbamåla bruk glöder det från ässjan i smed- forslades nästan uteslutande med tåg. Många av jan, här snurrar remskivor, turbinen sjunger och Ebbamåla Gjuteris produkter exporterades ut i gjuteriet formas järnföremål med samma hant- över stora delar av världen. verksskicklighet som för hundra år sedan. Besö- Den stora gjuteribyggnaden med sin kyrklik- kare strömmar till varje gång det är ”järnnatt” nande tegelarkitektur, ett stort rum och försett för att se gamla metoder och maskiner. med valvbågade fönster, byggdes 1901. Bru- Ebbamåla bruk är ett levande industrimu- kets byggnader är uppförda i en medveten in- seum. För tvåhundra år sedan fanns här i byn dustriarkitektur med mönstertegel, parställda Ebbemåla (ja, byn och bruket stavas olika) en fönster, bågfriser, pilastrar och utkragningar. vattendriven kvarn. Det är på dess grund paret Dragjärnsplattor används som arkitektoniska August och Johanna Sandberg med start år 1886 element. Två höga skorstenar och en omvänd byggde mekanisk verkstad och gjuteri. Paret är konisk metallskorsten förstärker byggnadernas ett intressant exempel på hur återvändande ame- formspråk. rikaemigranter tillförde ny driftighet och kom- Den stora fabrikörsvillan med två torn och petens till Sverige. en även i övrigt avancerad träfasad drar blickar- Deras fabrik bestod av vattenkraftverk, mo- na till sig. Villan är byggd med inspiration från dellsnickeri, gjuteri, smedja, mekanisk verkstad, de så kallade ”victorian houses” som byggdes i magasin, pumphus och bostäder. Här tillverka- New England på den amerikanska östkusten i des bland annat maskiner av eget patent. Mest slutet av 1800-talet. känd av dessa var en maskin för träullstillverk- ning. Träull var den tidens ”bubbelplast”, en FAKTA nödvändig vara när industrialisering, handel Adress: Hovmansbygdsvägen 610, Kyrkhult Ägare: Ebbamåla bruk AB och utbyggda järnvägar skapade behov av säkra Byggnadsår: 1886 (och framåt) emballage. Funktion: Gjuteri och mekanisk verkstad, idag industri- Förutsättningarna för en industrietablering museum vid Ebbemåla var de bästa tänkbara. Man hade Arkitekt: - Mörrumsån som kraftkälla och år 1874 drogs Besök: Industrimuseets öppettider, se www.ebbamala- järnvägen fram till Hovmansbygd på andra si- bruk.se Handikappanpassat: delvis dan ån. Råvaror och produkter som framställdes Byggnadsminnesförklarat år 1996 och 2005 (kasernen och förrådsbyggnaden)

34 35 82 82 Alltidhults Alltidhults skola skola

Skolverksamheten i Alltidhult startade år 1844, inte skolskjutsar någon tilldelning. Förgäves två år efter det att Sveriges riksdag hade tagit försökte man få någon bilägare med gengasag- beslut om obligatorisk folkskola i landet. På den gregat att åta sig körningen. Lösningen blev att här tiden fanns inget fast skolhus, utan barnen skolan åter öppnades vårterminen 1941, då Ger- fick sin undervisning i provisoriska lokaler i oli- trud Pettersson, sedermera Salje, anställdes som ka byar i trakten, så kallad ambulerande skola. lärare. Först år 1875 blev Alltidhult en egen skolrote I Alltidhults skola gick den blivande nobel- med fast skola, vilket berodde på att man inte pristagaren Harry Martinson skolåret 1913/14. lyckades anställa någon lärare som ville ambule- Författaren Sven Edvin Salje skrev 28 år senare ra mellan skolorna. År 1877 stod det nuvarande romanen “På dessa skuldror” i sin blivande frus skolhuset klart. lärarbostad. I skönlitterär form beskriver Salje i Skolan tog emot elever inte bara från Alltid- bokserien den svenska landsbygdens utveckling hult utan också från de omkringliggande byarna under 1900-talet. Boafall, Baggeboda och Gillesnäs. En uppgift Idag är det Alltidhults Intresseförening som som inte har gått att belägga säger att skolhuset äger skolan. Skolsalen används både för publi- till en början var ett torp som hade flyttats till ka evenemang, bl.a. under kulturveckan Näs- den nuvarande platsen. Det ska i så fall ha fun- selfrossa, och för föreningens interna verksam- nits där redan före år 1877 då skolan byggdes till het. Ett artistframträdande av Bengt Djupbäck, och fick sin nuvarande planlösning. De tidigare ”Jokkmokks-Jokke” kring år 1990 lockade stora lokalerna i det gamla torpet blev enligt denna skaror till skolan. När publiken även började uppgift lärarbostad med tre rum och kök. fylla planen utanför skolan hämtade en hand- Under skolsalen finns en källare och den lingskraftig person sin motorsåg och sågade upp öppna vinden sträcker sig över hela skolbyggna- ett hål i väggen mellan skolsalen och lärarbosta- den. På husets baksida finns en stenmursinhäg- dens vardagsrum så att publiken fick mera plats nad trädgård. Vid skolan finns också ett uthus under tak. Hålet sattes sedan igen och kan idag som har innehållit vedbod samt avträde för både bara anas genom de lister som döljer skarven. elever och skolpersonal. FAKTA Under 1880-talet nådde elevantalet i Alltid- Intresseföreningen hyr ut lokalerna i skolan och hults skola sin kulmen med över 50 barn. Däref- upplåterAdress: Alltidhultsvägen lärarbostaden 47, genom Olofström vistelsestipendier Ägare: Alltidhults intresseförening till författare som vill bo här under ter sjönk elevantalet till 20-30 barn runt sekel- Byggnadsår: 1877 skiftet. Skolan stängdes 1939 och det ordnades Funktion: Byskola, idag samlingslokal med skolskjuts till i Olofström. Under andra Besök: Efter överenskommelse världskrigets bensinransonering beviljade man Handikappanpassat: nej Byggnadsminnesförklarat år 2005

36 37 55 Froarps vattenverk

En väl fungerande tillgång till rent vatten är en och det gamla vattenverket lades ner. Vattenver- självklarhet idag, men var en gång en viktig del kets byggnader är exteriört och interiört mycket i bygget av det moderna svenska samhället. Som välbevarade. Snickerier, som dörrar och fönster, två välbevarade minnen av detta framsteg kan är påkostade och bevarade sedan byggnadstiden. man se Froarps vattenverk och den samtidigt Även interiört är byggnaderna mycket väl beva- byggda vattenreservoaren på Pengaberget i Karls- rade. Den tekniska utrustningen med pumpar, hamn. rörledningar med mera är bevarad i det närmas- Fram till 1900-talets början hämtade karls- te intakt, även om moderniseringar av delar av hamnsborna sitt vatten ur ett antal brunnar – och denna utrustning skedde under den tid vatten- det var ett tungt arbete som ofta lades på kvin- verket var i bruk. norna. Endast några få av brunnarna hade vatten som var bra nog att användas som dricksvat- FAKTA ten, bland annat Ärtkällan utanför Österport och Nordbergs källa utanför Norreport. Åter- Adress: Grönviksvägen 1, Asarum Ägare: Karlshamns kommun kommande vattenbrist var också ett problem och Byggnadsår: 1901-1903 år 1887 gjordes en utredning som kom fram till Funktion: Vattenverk, pumphus att vatten till staden skulle tas från Långasjön. Arkitekt: - Karlshamns När väl bygget kom igång valde man att borra Besök: Öppet för besök, dock endast utomhus. en brunn i sjöns närhet. Eftersom vattnet från Byggnadsminnesförklarat år 1994 brunnen vid Långasjön inte räckte till komplette- rade man 1913 med vatten från en brunn som anlades vid det så kallade Såpebruket. kommun Med start 1901 byggdes i Froarp en vatten- 55 verksbyggnad, ett pumphus, en 40 meter lång valvmurad kulvert, dammar och en maskinistbo- stad. Till bygget användes block av huggen granit och taken på pumphuset och vattenverksbyggna- den täcktes med grönmålad plåt. Anläggningen stod klar i mars 1903. År 1969 byggdes ett nytt, modernare vattenverk någon kilometer norrut 01 79 59 52

16 75 03 67 54 53

Möjligt att besöka, handikappanpassat Varierande tillgänglighet – se beskrivning Privat, ej möjligt att besöka

38 39 59 Pengabergets vattenreservoar

Pengabergets vattenreservoar byggdes 1903 i Vattenförbrukningen ökade efterhand och samband med att Karlshamn fick sin färskvat- 1946 togs en anläggning i Olsborg i bruk där tenförsörjning. Innan dess hämtades dricksvat- vatten togs från Mieån och filtrerades. Vatten- ten och vatten till matlagning i ett fåtal brun�- förbrukningen steg ytterligare och Mieåns vat- nar inne i centrum eller i källor utanför staden. ten blev allt mer förorenat. Detta ledde till att Från vattenverket i Froarp (Byggnadsminne nr man beslöt att bygga ett helt nytt vattenverk vid 55) drogs vattenledningar till ett vattentorn som Långasjön och ett nytt vattentorn på Pengaber- byggdes på Pengaberget, 44 meter över havet, get. Det togs i bruk 1968. cirka en km nordost om stadens torg. Vattenreservoaren består av en tornbygg- nad byggd ovanpå själva reservoaren. Tornet är byggt av huggna granitblock och taket är täckt med kopparplåt och längst upp en hög spira. Trappor av granit leder upp till tornbyggnaden. Reservoaren togs ur bruk 1967.

Förutom vattenledningar grävdes även av- loppsledningar ner. Dessa mynnade i Mieån. Ar- betet med vatten- och avloppssnätet pågick mellan 1901 och 1903. På grund av att vattnet från brunnen vid Långasjön inte räckte till komplet- terade man 1913 med vatten från en brunn som anlades vid det så kallade Såpebruket.

FAKTA Adress: Vid en stig som utgår från Myntvägen 34 Ägare: Karlshamns kommun Byggnadsår: 1903 Funktion: Vattenreservoar Arkitekt: - Besök: Endast utomhus Byggnadsminnesförklarat år 1995

40 41 01 Skottsbergska gården

Det är en kvinnas förtjänst att vi idag kan upp- tur att utvecklas där husen byggdes med smala leva en autentisk köpmansgård med bostad, han- och starkt utskjutande knutpilastrar. Taken är delsbod och gårdsmiljö med allehanda uthus på höga brutna eller höga sadeltak, ofta utsvängda. ursprunglig plats i Karlshamn. Hon hette Han- Skottsbergska gårdens bostadshus vid Drott- na Ljungberg och var den sista enskilda ägaren ninggatan har en hög fritrappa i sten, något till Skottsbergska gården. 1927 överlät hon den som var brukligt vid 1700-talets mitt. En portal till den stiftelse som än idag bevarar detta bygg- i rokoko dominerar fasaden. Det höga brutna nadsminne. taket bidrar också till att ge fastigheten ett in- Hanna Ljungbergs far hade en gång tagit över tryck av rokoko. verksamheten i köpmansgården efter A J Skotts- Interiört är bostadshuset en blandning av berg som alltså har fått ge namn åt gården. Han- 1700-tal och 1800-tal. Nedre våningens möbler na Ljungberg var utbildad folkskollärarinna och visar en borgerlig bostad från sekelskiftet 1900. mycket intresserad av kulturhistoria. På övre våningen härstammar de flesta av Karlshamn drabbades år 1763 av en brand dekorationerna från 1790-talet. som förstörde tjugotre av stadens hus och går- dar. Handelsmannen och brukspatronen Olof Olsson, som var en av de drabbade, valde att bygga upp ett nytt hus i trä, trots att många av de andra borgarna i staden byggde nytt i sten. Olof Olsson var en driftig affärsman från Växjö som hade intressen i ett flertal av Karlshamns industrier: garveri, tegelbruk, kvarn, tobaks- spinneri, såpfabrik, skeppsvarv, segelduksväve- ri och rederirörelse. Mest känd är han dock för att ha namngett Olofström, vilket blev namnet på järnbruket Petrefors som Olsson blev ensam ägare till 1759. Den nya gården i Karlshamn som stod färdig 1766 utsmyckades av stadens skickligaste hantverkare. Efter Olof Olssons död 1804 övertogs den av hans son, Olof Olsson d.y. När han hade gått bort 1826 sålde sterbhuset gården till Adolf Johan Skottsberg, som hade varit bodbetjänt hos Olof Olsson d.y. År 1856 övertogs handelsgården av Skottsbergs svärson Pehr August Ljunggren. Den var alltså i släkten Skottsberg-Ljunggrens ägo fram till 1927, då Hanna Ljunggren överlät gården med inventarier till den nybildade Stif- telsen för Skottsbergska gårdens bevarande. Gården ligger på sin ursprungliga plats med magasinsbyggnader, stall, drängkammare, FAKTA brygghus, vedbodar, handelsbod med mera intakt. Handelsboden i källaren har behållit sitt Adress: Drottninggatan 91, Karlshamn Ägare: Stiftelse utseende från 1800-talet. Boden var i bruk ända Byggnadsår: 1766 fram till 1945 och används fortfarande vid speci- Funktion: Handelsgård. Nu museum. ella tillfällen. Arkitekt: - Skottsbergska gården är ett representativt ex- Besök: Öppet för allmänheten empel på 1700-talets Karlshamnsarkitektur. Ef- Handikappanpassat: Nej Byggnadsminnesförklarat år 1964 ter branden 1763 kom en speciell panelarkitek- 42 43 03 03 Wahlströmska Wahlströmska gården gården

Wahlströmska gården är en gammal stadsgård, västra huset, ett vinkelbyggt tvåvåningshus, med men har fått sitt namn i relativt sen tid. Under locklistpanel och knutpilastrar på en putsad grå- senare hälften av 1900-talet ägdes och beboddes stensgrund, har två rutor höga fönsterbågar med den av konstnären Thure S Wahlström. Thure 1700-talsbeslag. Huset har tegeltäckt sadeltak. I Wahlström föddes 1908 i Karlshamn. Han var övervåningen finns välbevarade målningar från elev hos några av sin tids tongivande konstpe- 1700-talets senare hälft direkt på timret. På in- dagoger, Wilhelm Smith, Otte Sköld och Isaac nergården ligger ett lusthus med vägg- och tak- Grünewald. Han målade mestadels landskap och målningar från 1700-talets slut. följde i sina målningar naturens skiftningar från En vindflöjel i gammal stil pryder taknock- vår till tidig höst. Motiven hämtades främst från en på huset. Flöjeln tillverkades i mitten på Blekinges skärgård. Koloriten har beskrivits som 1950-talet. De ingående bokstäverna GTSW ”särdeles harmonisk”. Thure S Wahlström dog står för initialerna i namnen på Thure S Wahl- 1998. ströms familjemedlemmar. Thure S Wahlström ingick i en grupp karls- hamnsbor som delade intresset för det kulturarv som ligger i gamla byggnader och byggnadsde- FAKTA taljer. Han deltog med sitt kunnande bland an- Adress: Drottninggatan 14, Karlshamn nat genom att restaurera gamla vägg och takmål- Ägare: Privat ningar. Som exempel kan nämnas att han un- Byggnadsår: Första halvan av 1700-talet der flera år var djupt engagerad i framväxten av Funktion: Handelsgård. Nu privatbostad. Karlshamns museum och konsthall. Arkitekt: - Besök: Privat Den Wahlströmska gården ligger i korsningen Byggnadsminnesförklarat år 1965 Drottningsgatan - Lotsgatan i Karlshamn. Det

44 45 16 16 Asschierska Asschierska huset huset

Det så kallade Asschierska huset är ett av Karls- Tiblerska huset, som i sin tur revs 1897-98 och hamns första rådhus och den byggnad i staden ersattes med dagens rådhus på samma plats. som har haft den funktionen längst tid. Det Det gamla korsvirkeshuset blev ett borgarhem. byggdes i tegel och korsvirkesteknik, enligt upp- Under 1800-talets första hälft förändrades det ut- gift för att stadens borgare ville ha ett rådhus vändigt i och med att korsvirkesfasaderna täcktes som skulle vara mera brandsäkert än de tidiga- med puts, en anpassning till den tidens klassicis- re. Det verkar också som att man gärna använde tiska byggnadsideal. tegel i stadens offentliga byggnader för att skilja Huset kom 1848 i den Asschierska släktens ägo dem från de vanliga trähusen. Teglet leverera- och än idag kallas byggnaden för det Asschierska des från ett tegelbruk som borgarna i Karlshamn huset. I mitten av 1900-talet förvärvades huset hade anlagt. av Svenska handelsbanken, som 1957 beslöt att Stadens första egentliga rådhus hade legat restaurera det gamla rådhuset som då var putsat. tvärs över gatan, i samma kvarter som Karl Gus- Vid restaureringen påträffades de ursprungliga tavs kyrka. Detta rådhus byggdes strax före 1670, rejäla korsvirkesväggarna av kraftigt virke, gam- men brändes ner när danskarna 1678 intog sta- malt tegel och ordentliga bjälklag med kraftiga den under Skånska kriget. träbalkar. Då återställdes korsvirkesfasaden och I rådhuset inrymdes även Karlshamns häkte byggnaden stod färdigrenoverad år 1959. och här fanns stadskällaren. Svensk lag föreskrev FAKTA att det i varje stad skulle finnas en lokal där man serverade öl och vin som stadens magistrat fick Adress: Drottninggatan 53, Karlshamn Ägare: Privat föra in utan tullavgift, det var den lokalen som Byggnadsår: 1682 kallades stadskällare. Ursprungligen fanns på ta- Funktion: Rådhus, bostadshus och handelshus, ket ett torn med klocka, ”som nyttjas vid elds- numera bostad och kontor. våda, vid allmän Rådhusstuga och vid auctioner” Arkitekt: - enligt Nils Henrik Sjöborg 1793. Besök: efter överenskommelse Handikappanpassat: nej År 1814 hade rådhuset blivit för trångt och Byggnadsminnesförklarat år 1982 man flyttade tvärsöver torget till det så kallade

46 47 52 Gathuset kv Skänninge

Det går att följa gathuset vid Kungsgatan 54 i Gathuset på stadsäga 577 i kvarteret Skän- Karlshamn från bygget för mer än 200 år sedan ninge är en av Karlshamns bäst bevarade köp- fram till idag. År 1799 köpte urmakare Samu- mans- och handelsgårdar från sin tid. Huset el Schultz fastigheten, som då var en ”avbränd ingår i en grupp av hörnbebyggelse som repre- tomt”. Han byggde upp nuvarande hus, bodde senterar ett tidigt skede i den lokala byggnads- där med familj och gesäller och bedrev urma- traditionen. Byggnaden är uppförd i två våning- keriverksamhet fram till sin död 1841. Fastig- ar med ett brutet och valmat tegeltak. Den är heten har sedan i olika omgångar använts som timrad och klädd med locklistpanel. Genom sin bland annat bageri och mjölkhandel. Under ti- täta fönstersättning och täta fasadindelning i digt 1900-tal ägdes den av bagare Berndt Oskar övrigt, ger den ett tidstypiskt, klassicistiskt in- Bengtsson. Hans fru Märta kokade knäck och tryck. Genom en dubbelport från Kungsgatan kola och startade en butik i huset. Hon kallades når man den tillhörande gården. allmänt för ”Kola-Märta”. FAKTA 1934 köpte elektroingenjör Gustav Johansson huset. Han hade utbildat sig till radioingenjör Adress: Kungsgatan 54, Karlshamn Ägare: Privat hos Telefunken i Tyskland. I fastigheten bedrev Byggnadsår: Cirka år 1800 han och hans familj en radiofirma och senare el- Funktion: Handelsgård. Numera bostad. lindarverkstad, den enda i Sverige. Arkitekt: - Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 1993

48 49 53 53 Väggaskolan Väggaskolan

Väggaskolan i Karlshamn är på många sätt en 20 år senare ritade Gunnar Asplund även B- symbol för 1900-talets stora förändringar inom huset. Den här byggnaden stod klar 1937, tre år skolväsendet. Till det första skolbygget, färdigt före Asplunds död. Det är en huskropp med helt 1917, var endast pojkar välkomna. De av sta- andra kännemärken: funktionalismens enkla, dens flickor som fick möjlighet att vidareutbil- rena former, ljus, luft och ett rationellt uttryck. da sig efter den allmänna folkskolan fick gå i det De bägge byggnaderna är sammankopplade med enkönade elementarläroverket för flickor vid varandra genom en korridorbyggnad. korsningen Kungsgatan-Fogdelyckegatan. När De tillbyggnader som har gjorts under Väggaskolans andra etapp stod klar 1937 hade 1970-talet skiljer sig från det Asplund ritade och flickorna fått tillträde till det statliga läroverket visar på ytterligare ett tidsskede inom arkitektu- sedan åtta år. ren. Dessa byggnader, som inte är byggnadsmin- Även arkitektoniskt kan man här studera ut- nen, präglas av långa korridorbyggnader och ett vecklingen under förra seklet. Den första etap- ganska standardmässigt utseende. Byggnaderna pen kom till efter en arkitekttävling. Det vin- används i dag som gymnasieskola. nande bidraget ritades av arkitekten Gunnar FAKTA Asplund. Väggaskolan placerades på en höjd med Adress: Väggavägen 2, Karlshamn sikt både mot staden i norr och havet i sydväst. Ägare: Karlshamns kommun ”Gamla skolan”, stod klar 1917 och är Asplunds Byggnadsår: 1917 (Gamla skolan), 1937 (Nya skolan) första betydande verk. Den har en tung, mäktigt Funktion: Realskola, Gymnasieskola nationalromantisk prägel, inspirerad av histori- Arkitekt: Gunnar Asplund ens borgar. Byggnaden är uppförd med väggar av Besök: Skolans öppettider och efter överenskommelse massivt tegelmurverk som in- och utvändigt är Handikappanpassat: Ja Byggnadsminnesförklarat år 1993 putsade. Taket är täckt med enkupigt tegel.

50 51 54 Gathuset kv Ystad

Vill man se hur stadsgårdarna i Karlshamn såg terades kraftigt. Många uthusbyggnader gjor- ut på 1700-talet är denna fastighet i kvarteret des om till bostäder och vindsvåningar inreddes Ystad en bra representant. Här befinner man till rum. sig i Karlshamns hantverkskvarter även om just Fastigheten Ystad 10 är en mycket välbeva- detta hus under en del av sin historia ägdes av en rad, sluten gårdsmiljö från 1700-talets senare sjökaptensfamilj. del. Den består av tre hus; ett gathus om 2 ½ Under 17- och 1800-talen bestod dessa kvar- våning som använts som bostad, ytterligare ett ter av en förhållandevis enhetlig, småskalig trä- bostadshus om två våningar placerad inne på husbebyggelse som först under 1900-talet blan- gården, samt ett lusthus. Gathuset är uppfört i dades upp med andra typer av hus. Fortfarande timmer och locklistpanel. Taket är brutet och finns här kvar en del av den gamla bebyggelse- täckt med tegel. Under taket finns en kraftig strukturen där man hade en närhet mellan bo- och vacker listprofilering. Hela fastigheten har stad och gårdsbebyggelse i form av verkstäder kvar mycket av sin ursprungliga karaktär, såväl och lager. Ett tillbygge som ansluter till gatu- exteriört som interiört. huset har haft en sådan funktion, men är idag bostad. FAKTA Många av kvarteren var som här indelade i Adress: Regeringsgatan 14, Karlshamn långsmala tomter. Dessa var vanligtvis bebygg- Ägare: Privat da med bostadshuset längs med gatan och uthus, Byggnadsår: 1700-talets senare del stall och verkstäder på gården samt ibland även Funktion: Borgargård, bostad en mindre trädgårdsodling. Under 1800-talets Arkitekt: - Besök: Privat senare del skedde en omfattande inflyttning till Byggnadsminnesförklarat år 1993 Karlshamn vilket ledde till att tomterna exploa-

52 53 67 Villa Albertsberg

För drygt hundra år sedan var snickarglädje hög- en salong där emellan. Fasaden är rikt dekore- sta mode. Villa Albertsberg är ett välbevarat rad med vitmålad snickarglädje över fönster och exempel på hur denna arkitektur kan se ut i sin dörrar, på vindbrädor och under balkongerna. mest utvecklade form. Interiört är framförallt matsalen och de två ve- Under 1890-talet växte ett intresse fram hos randorna välbevarade. borgarklassen i Karlshamn att uppföra som- Ungefär samtidigt som villan byggdes, upp- marvillor i Väggaparken, ett stycke från stadens fördes också en bykstuga, utedass för herrar centrum. Arrendetomter stakades ut längs den respektive damer med två holkar vardera, två gamla promenadvägen i parken och tidstypiska hundkojor (även de med glasverandor), vedbod, snickerivillor började byggas. Inspiration häm- lusthus, brunn och ett fågelhus. Dessa har sam- tades från 1870-80-talens schweiziska byggnads- ma tidstypiska utformning som villan. De är stil vilken också lyfte fram värderingar om en utvändigt mycket välbevarade och ingår också modernare, friare och hälsosammare livsstil och i byggnadsminnet. Under 1920-talet uppfördes med ett liv på landet i eget hus. ett garage. På en av garagedörrarna finns bly- Villa Albertsberg uppfördes 1897 som som- ertsanteckningar som tyder på att den dåva- marvilla på en av dessa arrendetomter av järn- rande husägaren även var innehavare av en av handlare Albert Asschier (som har gett namn åt Karlshamns första bilar. byggnadsminnet Asschierska huset vid Karls- FAKTA hamns torg). Huset i Väggaparken byggdes av Adress: Idrottsvägen, Karlshamn den tidens storbyggmästare Svante Svenson. Ägare: Privat Tomten har under åren behållit sin karaktär av Byggnadsår: 1897 naturtomt i kombination med en trädgårdsdel i Funktion: Sommarbostad. Numera permanentbostad. romantisk stil med singelgångar och rabatter. Arkitekt: - Villan är asymmetriskt byggd med två sto- Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 1996 ra glasverandor, en åt söder och en åt norr, och

54 55 FAKTA 75 Tennishallen Adress: Rosenvägen, Karlshamn Ägare: Karlshamns kommun Byggnadsår: 1937 Karlshamns tennishall invigdes i februari 1937 kostnaden för hallen var cirka 100 000 kronor. Funktion: Idrottsanläggning och det skedde med en uppvisningsmatch av två Föreningen fick ett bidrag på 15 000 kronor från Arkitekt: Birger Lindberg av den tidens svenska stjärnor, nämligen Nis- Tipstjänst på villkor att hallen förutom tennis Besök: I samband med idrottande se Rohlsson och Elof Thorén. I våra dagar har också skulle kunna användas för andra sporter Handikappanpassat: ja Byggnadsminnesförklarat år 1997 Karlshamns idrottare fortfarande glädje av hal- som handboll, badminton, bordtennis, gymnas- len, som numera används till mycket annat än tik och brottning. Byggmästare var Karl M Ols- tennis. son & Son. Arkitekten bakom Karlshamns tennishall het- Byggnaden innehöll från början också en te Birger Lindberg och det sägs att han inspire- vaktmästarbostad, vilken byggdes till med ett rades av tennisbollens bana över nätet när han rum i början av 1960-talet. 1973 sålde föreningen skapade hallens bågform. Han hade också fått Tennishallen till Karlshamns kommun. möjligheten till denna form genom tekniken att Tennishallen är byggd i en ren funktiona- bygga med stora bågar av limträ, en teknik som listisk arkitektur där de olika byggnadsdelar- funnits i Sverige sedan 1919. Förutom till ten- nas funktion lätt kan avläsas. Ytterväggarna är nishallar, som i Karlshamn och den ursprungliga klädda med locklistpanel och taket täcks med SALK-hallen i Alvik, har limträ ofta använts vid takpapp. Tennishallen är utvändigt och till stora bygget av vänthallar. delar också invändigt mycket välbevarad sedan Planerna på en tennishall i Karlshamn växte byggnadstiden. fram i början av 1930-talet. En särskild förening, Tennisklubben i Karlshamn har flyttat sin Karlshamns Idrottshall Förening Upa, bildades verksamhet till en större hall på Sternö. I den ur- 1935 för att påskynda planerna. sprungliga tennishallen spelas handboll, inne- Finansieringen ordnades genom andelsköp bandy och badminton. Dagtid ser man ofta skol- i föreningen om 100 kronor per andel. Total- ungdomar här.

56 57 79 Televerkets hus

Det moderna Sveriges framväxt kring sekelskiftet 1900 gav upphov till en mängd byggnader som skulle inhysa den nya tidens institutio- ner som sjukhus, bankhus, post- och telegrafhus. Ett exempel på den uttrycksfulla arkitektur som kom till är Telegraf- och posthuset i Karlshamn. Det ritades av en arkitekt som fick flera liknande uppdrag runt om i landet, Fredrik Olaus Lind- ström. 1911 köpte Telegrafverket fastigheten i nord- östra delen av torget där Hotell Kung Carl hade haft verksamhet fram till 1908. En ny byggnad uppfördes 1913-15 som skulle inrymma telegraf- och telefonstation samt lokaler för postverket. När det storslagna huset byggdes i tidstypisk nationalromantisk stil sparade man vare sig på material eller rymd. Huset står på en välhuggen granitsockel. Fasaden är murad av hårdbränt, mörkrött tegel och med dekorativa mönster- murningar över fönstren. Taket består av gla- serat brunrött tegel, originalet är bevarat på de delar av huset som vetter mot gatan. Porten,

med skulpterad granit, har på 1990-talet kom- pletterats med en rullstolsramp med dekor som avsiktligt ansluter till den befintliga utform- ningen. När byggnadsminnesförklaringen gjordes, hade byggnaden under åtta år stått tom. På översta våningen, där televerkets växlar en gång hade stått i en stor sal med över fem meters tak- FAKTA höjd, spelade man badminton. Efter omfattande Adress: Kungsgatan 44 renoveringar kunde huset väckas ur sin törnro- Ägare: Privat sasömn och hyser idag flera publika verksam- Byggnadsår: 1913-1915 heter. Funktion: Kontor Arkitekt: Fredrik Olaus Lindström (1847-1919) Besök: I de publika delarna av huset Handikappanpassat: ja Byggnadsminnesförklarat år 1993

58 59 19 Möllerydsstugan Hjortsberga

Möllerydsstugan är en kvarvarande rest av en häbbaret med en övervåning som sticker ut och sedan länge försvunnen bondgård. Här bodde där träet är konstfullt snidat. gårdens folk, i stugan med en låg mittdel och två Gården i Mölleryd med sina fähus blev med härbren eller häbbare som byggts till senare vid tiden en del av Johannishus gods. Eftersom det den lägre stugans gavlar. Så här såg boningshu- fanns användning för huset, nu som bostad för sen ofta ut - fast de var knappast rödfärgade på anställda på godset, fick det stå kvar när fähusen 1600-talet när man antar att den äldsta delen är revs. Som bostad fungerade Möllerydsstugan byggd. ända till 1948. Hustypen kallas ofta sydgötiskt hus. Begrep- pet gäller alltså själva huset och ska inte blandas FAKTA ihop med ”götisk gård” vilket betecknar en hel Adress: Tolsebodavägen 4 gårdsanläggning, så som beskrivs i artikeln om Ägare: Privat Hakarpsgården, byggnadsminne nr 15. Det är Byggnadsår: Äldsta delen 1600-tal Funktion: Bostad alltså den lägre stugan i mitten som är det egent- Arkitekt: - liga bostadsrummet. De båda tillbyggda härbrena Besök: Öppen vid speciella tillfällen och efter överens- härbärgerade ursprungligen spannmål och livs- kommelse medel eller fungerade som förvaringsutrymmen Handikappanpassat: nej för sådant som kunde förvaras i kistor, exempel- Byggnadsminnesförklarat år 1982 Ronneby vis kläder och andra textilier. Det sydgötiska huset är känt redan under tidig medeltid och finns främst i Halland och Ble- kinge men förekommer även i Bohuslän, delar av Skåne samt på södra Öland. Före år 1800 tycks kommun hustypen ha varit vanlig som mangårdsbyggnad 19 29 på de blekingska bondgårdarna. Det finnsnågra få kvar, exempelvis Lars Petterstugan i Vämöpar- 88 ken, Karlskrona och Kyrkhultsstugan på Skansen i Stockholm. Möllerydsstugan står till skillnad från dessa kvar på sin ursprungliga plats. Husets märkligaste del är det tvärställda bak- 15

72 49 23

Möjligt att besöka, handikappanpassat Varierande tillgänglighet – se beskrivning Privat, ej möjligt att besöka

60 61 25 Backagården i Hakarp, Bräkne-Hoby

Backagården ligger på en höjd i Bräkneåns dal- nadstiden. På vindsvåningen finns målningar gång. Frodig vegetation omger gården som i öv- med religiösa citat i kalligrafisk skrift, målade av rigt ligger i ett landskap med mestadels öppen konstnären Ola Olsson, som har bott i gården i åkermark. Gården består idag av en mangårds- mitten av 1900-talet. byggnad, en mindre ekonomibyggnad och ett Mangårdsbyggnadens väggar är timrade och härbre. Ett härbre är ett fristående mindre för- klädda med röd träpanel med vita snickerier. rådshus eller visthus för förvaring av livsmed- Byggnaden har sadeltak täckt med eternit. Här- el, kläder och diverse redskap, sommartid ofta bret uppvisar en rad ålderdomliga drag. Det har använt som sovkammare. en svalgång, det vill säga en öppen eller, som i Fram till år 1959 fanns ytterligare ekono- det här fallet, täckt gång längs husets övre vå- mibyggnader placerade i en i U-form framför ning. mangårdsbyggnaden. Den placeringen av byggnaderna brukar kallas en götisk gård och sådana var tidigare vanliga i den här delen av Blekinge. Härbret var alltså sammanfogat med en tre- längad ekonomibyggnad som revs. I samband med rivningen påträffades en bjälke med årtalet 1746 inristat i träet. Det har förmodats att såväl ekonomibyggnaden som mangårdsbyggnaden uppfördes detta år. Mangårdsbyggnaden är en tvåvånings så kallad framkammarstuga, vars rumsindelning förmodligen inte har förändrats sedan bygg-

FAKTA Adress: Hakarpsvägen 44 Ägare: Privat Byggnadsår: 1746 Funktion: Bostad, lantgård Arkitekt: - Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 1979 62 63 20 20 Johannishus Johannishus slott slott

Johannishus slott är unikt i Blekinge, eftersom ningen som en hög grund. Sydfasaden har mar- landskapet i övrigt saknar den här typen av stora kerat mittparti och hörnpaviljonger. Färgen på gods. Slottet är tillsammans med de andra bygg- huvudbyggnaden var ursprungligen rosa, men naderna inom gårdsanläggningen också en ovan- har ändrats så att byggnaden numera är svagt ligt välbevarad högreståndsmiljö från 1700-talet. gul med vita rustikpartier. I övrigt är byggna- Gården har haft många namn genom århund- dens utseende väl bevarat. radena. Först fanns här byn Dagstorp. När lands- I anslutning till huvudbyggnaden ligger eko- domaren Nils Skunck skapade ett säteri här år nomibyggnader i trä och gråsten från 1760-ta- 1670 fick det namnet Skunckenberg. Godset köp- let, en gårdskvarn i schweizeristil byggd 1912, tes år 1684 av amiralgeneralen Hans Wachtmeis- samt arbetarbostäder. Söder om slottet uppför- ter, vars ättlingar än idag äger och bebor godset des 1983 ett lusthus, det Bornemanska lusthuset, som 1712 blev fideikommiss. som ursprungligen stod på en gård i Karlskrona Namnet ändrades 1769 till Johannishus efter stad men flyttades. Lusthuset har inredning och en ansökan till Kammarkollegiet. Det finns skäl utsmyckning utförd av amiralitetsbildhuggaren att anta att namnet helt enkelt syftar på den för- Johan Törnström och byggdes av Johan Aron ste Wachtmeister, Hans, eftersom Johannis och Kihlgren. Han var en värmlänning som gjorde Hans är varianter av samma förnamn. En uppgift karriär inom örlogsflottan och adlades 1818 till om att Wachtmeistersläktens gods i Livland i da- af Borneman. Han gjorde en historisk insats för gens Baltikum skulle ha hetat Johannishus mot- bevarandet av ekarna i Sverige, men det är en bevisades redan år 1919 men har levt kvar. Den äldsta huvudbyggnaden på Johannishus annan historia. var en rödmålad tvåvånings träbyggnad under tegeltak. Vid mitten av 1700-talet var den mycket förfallen och dåvarande fideikommissarien, sonson till amiralgeneralen, gav överintenden- ten Carl Fredrik Adelcrantz uppdrag att utföra ritningar till ett nytt boningshus. Adelcrantz har bland annat skapat Gustav III:s operahus, Kina slott och Adolf Fredriks kyrka i Stockholm. Åt släkten Wachtmeister ritade han alltså år 1772 en tvåvåningsbyggnad, i klassicistisk stil, i sten med valmat, brutet tak. Andra våningen är paradvå- ningen, något som understryks av fasadens utformning, där man sånär kan uppfatta första vå-

FAKTA Adress: Möllerydsvägen 1, Johannishus Ägare: Privat Byggnadsår: 1772 Funktion: Bostad Arkitekt: Carl Fredrik Adelcrantz Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 1982

64 65 23 23 Tromtö Tromtö herrgårdherrgård

Tromtö herrgård har en lång historia och har der, bland annat ett lusthus, som ursprungligen ända sedan 1686 ingått i släkten Wachtmeisters tillhört gården Tersmeden i Karlskrona. godsinnehav. Här fanns en gammal byggnad i FAKTA karolinsk stil byggd i början av 1700-talet. Den byggnad vi ser idag har en helt annan karaktär Adress: Tromtö herrgård, Nättraby Ägare: Privat och kom till efter en ombyggnad. Byggnadsår: Oklart, senaste stora ombyggnad år 1832 Det var grevinnan Agathe Wachtmeister, Funktion: Sommarbostad änka efter landshövdingen greve Hans Wacht- Arkitekt: - meister d.ä., som 1832 tog initiativ till att bygga Besök: Privat om den dåvarande herrgården. Hon lät Christer Byggnadsminnesförklarat år 1986 Erhard Wallenstrand, major vid Flottans meka- niska kår, utföra ritningar till en ombyggnad i Italiensk casinostil. Herrgården fick nu en tydlig karaktär av sommarbostad. Majoren Wallenstrand var också den som utarbetade förslaget till Karlskronas första vattenledningssystem 1844, vilket sedan blev verklighet på 1860-talet (se Byggnadsminne 9, Vat- tenborgen i Karlskrona). Huvudbyggnaden på Tromtö fick efter ombyggnaden ett utseende som liknar Gustav III:s paviljong i Hagaparken, Stockholm med sitt platta tak med balustrad och sidopartierna i en vånings höjd. I bottenvåningens matsal har vissa inredningsdetaljer bevarats från 1830-talets empirstil, bland annat en öppen spis med infattad spegel samt ta- peterna i samma rum i flerfärgstryck, tillverkade 1827 i Alsace med motiv från grekiska frihetskri- get. Byggnaden är, liksom flyglarna, uppförd i trä och vitputsad med de dekorativa detaljerna svagt grå och med sockeln i något kraftigare grå färg. En av flyglarna på Tromtö herrgård har fått en veranda en- Till egendomen hör även några mindre byggna- ligt modet vid sent 1800-tal.

66 67 49 Jordö Missionshus 88 Ekholms fotoateljé

Missionshuset på Jordö byggdes i en tid när det på uppdrag av Blekinge Missionssällskap. I fotografins barndom var det inte bara att sikta med sitt arbete på gjuteriet i Kallinge. Han valde fanns många livaktiga frikyrkor, inte sällan med Verksamheten uppskattades mycket och och trycka av. För det första måste motivet bli till- att göra sitt fritidsintresse till yrke och gick till att en viss inbördes konkurrens. Här öppnades en många hasslöbor kom också till missionshuset. I räckligt belyst, dessutom skulle fotografen efter börja med som praktikant hos en kvinnlig fotograf samlingslokal för olika församlingar. Baptister, sin roman ”Rättfärdiggörelsen genom tron” har fotograferingen hantera glasplåtar eller film som i Ronneby. Han etablerade sin egen ateljé i Kal- Evangeliska fosterlandsstiftelsen, Svenska Mis- författaren Fabian Månsson skildrat, hur mis- framkallades med hjälp av kemiska vätskor. Hela linge som då var inne i en expansiv period. sionsförbundet och pingströrelsen höll här sina sionshusen fungerade, hur nyheter spreds och denna process kan följas i ett av Kallinges minsta Fotoateljén bildar en unik helhet med uthus sammankomster. Under åren har huset även an- hur ungdomen träffades i dessa missionshus ute hus, Ekholms fotoateljé. och trädgård samt alla inventarier. vänts för syföreningsmöten och söndagsskole- på öarna. Ateljén är en av Sveriges äldsta och minsta dags- FAKTA verksamhet. Sedan 1986 ägs missionshuset av Stiftelsen ljusateljéer, vilket innebär att det finns ett fönster i Två av initiativtagarna till bygget var sten- Jordö Missionshus. Missionshuset används nu- taket som användes som ljuskälla i stället för lam- Adress: Norra Smålandsgatan, Kallinge Ägare: Ronneby kommun huggarna Axel Karlsson och Fritiof Svensson mera till byalagssammankomster, föreningsmö- por eller blixtar. Kameror, måla- Byggnadsår: 1928 Gylling som också högg husets stenfot. Konst- ten och kulturevenemang. de fonder och mörkrumsutrust- Funktion: Fotoatelje, nu museum nären Axel Pettersson, känd som ”Målare Pet- ning finns bevarat som det var Besök: Öppet enligt överenskommelse FAKTA tersson”, målade huset invändigt, gjorde deko- då Oskar Ekholm hade verksam- Handikappanpassat: nej Adress: Norra Jordövägen 18, Nättraby rationer och skrev kristna deviser på väggarna: het här (1928-1980). Byggnadsminnesförklarat år 2015 Ägare: Stiftelsen Jordö Missionshus ”Bered dig att möta Gud”, ”Gud är kärleken”, Byggnadsår: 1928 Oskar Ekholm föddes år 1900 ”Det är fullkomnat” samt ”Gud är trofast”. Vid Funktion: Missionshus och tog sitt första foto redan år fondväggen finns ett lågt podium med talarstol Arkitekt: - 1917. Året därpå fick han som så och tramporgel. Salen är försedd med tio roströ- Besök: Efter överenskommelse i övrigt endast utomhus många andra ”spanska sjukan” da bänkar i i trä. Handikappanpassat: nej (en svår influensa med epide- Byggnadsminnesförklarat år 1993 1934 köptes missionshuset av ett konsortium misk spridning) och var efteråt så medtagen att han inte orkade

68 69 72 Ronneby brunn

Ronneby Brunn har en mer än 300-årig historia och den omgivande parken har flera gånger fått pris för sin skönhet. En stor del av områdets dragningskraft kommer av de byggnader som tillkommit framför allt under brunnens glanspe- riod, 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Vi presenterar här ett urval. De som gästade Ronneby hälsobrunn gjorde detta av flera olika skäl. Det handlade inte bara om avkoppling - att dricka brunn och genomgå olika kurer var också en del av den tidens häl- so- och sjukvård. De som var för fattiga för att kunna betala en sin tid på kurorten kunde få gratis vistelse här och det förväntades att de rika skulle ge bidrag så att detta var möjligt. Det an- sågs också att man inte kunde ta betalt för själva vattnet. De rika kunde exempelvis ta sina bad och även bo i Badhus no. 1 som byggdes 1876 av brunnsbolagets egen arkitekt Carl Ferdinand Rasmussen. Rasmussen var dansk och är även känd för Hotell Kramer i Malmö. Ytterligare Rasmussen-byggnader är Villa Flora, Villa Viola och Villa Wega vilka uppfördes 1874. längre kvar. Det var byggt 1897 och brann ner år Basaren, byggnaden som ligger alldeles norr 1959. Det låg på samma plats som det nuvaran- om Brunnshallen, uppfördes sannolikt samtidigt de hotellet från 1961 och var enligt uppgift ett av som den och ritades av N O Berlin. Ursprungli- Europas största trähotell. gen låg här olika butiker. Paviljongen, som var Kallvattenkuren (överst på nästa sida) rita- själva brunnskiosken är byggd 1846 (i mitten på des av byggmästare Svante Svenson (1848-1916) nästa sida). från Karlshamn och stod klar 1904. Kallvatten- Den absolut pampigaste byggnaden från kuren var reserverad för 1:a klass brunnsgäster, 1800-talet, det stora brunnshotellet, finns inte alltså de rikaste.

Brunnskontoret, (nederst t.v) eller som det kallas gästbostad. Det gamla kapellet uppges ursprung- Gamla brunnskontoret var ursprungligen man- ligen vara byggt omkring 1640. Efter år 1897 an- gårdsbyggnad till ett jordbruk och flyttades hit vändes byggnaden som tjänstebostad för brunns- 1770. Vid sekelskiftet 1800 köptes och flyttades kamreren. Villa Flora (nederst t.h.) byggdes 1874 ett kapell från Backaryd och förbands med den och användes som bostäder för brunnsgäster. tidigare bygganden så att man fick ytterligare en 70 71 Ronneby brunnspark

Brunnslasarett

Vandrarhem

Kallvattenkuren

Italienska villan Badhus 1

Brunnskällan Brunnshallarna Villa Emma (ovan) byggdes åren 1873-76 och ritades liksom flera andra villor av den danske arki- Gymnastiken tekten Carl Ferdinand Rasmussen. Villan levere- naturum rades monteringsfärdig per ångbåt från Bark & Warburgs snickerifabrik i Göteborg. Den upp- fördes ursprungligen på en annan plats i brunns- Villa Wega området och förflyttades till sin nuvarande plats 1896. Byggnaden användes länge som bostäder Villa Viola för brunnsgäster. Sedan har den varit klubblo- Villa Vera kal åt Ronneby Tennisklubb och Ronneby Rug- Badhus No 1 är byggt 1874-76, efter ritningar byclub. Idag har företag kontorslokaler i Villa av C. F. Rasmussen. Badhuset var inrett för 1:a Villa Flora Direktörsvillan Emma. klass brunnsgäster och hade exempelvis bekväma Brunnshallen (nedan) byggdes 1896–1897 efter möbler i omklädningsrummen. I bottenvåning- Villa Emma ritningar av arkitekten Alfred Arwidius från Mal- en fanns 24 badkabinett. Idag finns här kontor. mö. Syftet med byggnaden var att bereda möjlig- het till friluftsliv under tak, som skyddade mot för starkt solsken och mot regn. Alfred Arwidius har också ritat Ronneby teater, som stod färdig 1911.

Italienska villan byggdes 1881 för att få till stånd ett bättre boende åt välsituerade gäster med medföljande tjänstefolk. De sistnämnda kunde då bo på nedre botten och finnas till hands åt sina arbetsgivare på övre planet under kurorts- vistelsen.

FAKTA Adress: Ronneby brunnspark, Ronneby Ägare: Ronneby kommun Byggnadsår: De tidigaste anläggningarna under tidigt 1700-tal. Merparten av de nuvarande byggnaderna från sent 1800-tal. Funktion: Parkanläggning med byggnader innehållande kontor, arbetsplatser, kafé, Naturum med mera. Gymnastiken var avsedd för sjukgymnastik Arkitekt: Flera olika och byggdes 1890–1891 efter ritningar av Besök: Parken är öppen för allmänheten, endast vissa av byggmästare Svante Svensson (1848-1916) från byggnaderna är tillgängliga. Karlshamn. Idag används den som lokal för Handikappanpassat: delvis Byggnadsminnesförklarat år 1996 Blekinge naturum. 72 73 Villa Vera byggdes 1873-74, ritad av arkitekt Au- gust Strehlenert, Karlskrona. Den byggdes som privatvilla men köptes 1909 in till brunnsbola- get. Villan fungerade 1944-45 som flyktingför- läggning. Sommaren 1965 användes den som ”training camp” i samband med boxaren Floyd Pattersons besök i Sverige. Direktörsvillan (t.v.) byggdes 1884 men arkitekten är okänd. Villans förste innehavare Ernst von Heidenstam var kusin med den kände dik- taren Verner von Heidenstam och hade i mitten på 1870-talet rest med denne i Mellanöstern, Grekland och Italien. Direktörsvillan kom senare bland annat att nyttjas av de orkestrar som var knutna till brunnen på 1950-talet.

74 75 06 Kruthuset och våghuset på Mjölnarholmen

Efter de ryska härjningarna längs den svenska ras även för galärer, de grundgående fartyg som kusten 1719 och 1720 var riksdagens förtroende hade varit ett så dödligt hot under det gångna för den svenska flottan i botten. Trots att flot- kriget. Ett annat viktigt förslag var att uppföra tan hade fått ”60 tunnor guld” för att vara väl de så kallade kruthusen på Mjölnarholmen och rustad hade fienden inte gått att stoppa. Nu ville på Ljungskär, båda i omedelbar närhet av cen- riksdagen i stället satsa på kustförsvaret och det trala Karlskrona. tillsattes en befästningskommission för att för- Mjölnareholmen var i likhet med Ljungskär bättra försvaret. Kommissionen kom med många tänkt att fungera både som krutmagasin och förslag, bland annat slog man fast att alla inlopp fästingstorn. Placeringen utanför Trossö av- till staden Karlskrona borde försvaras och spär- såg att förhindra att fienden attackerade från fastlandet via båtar eller tog sig över isen till Trossö. De båda byggnaderna uppfördes 1730-39 (Mjölnareholmen) och 1746-54 (Ljungskär) av gråsten med trätak, ett s k fredstak, som kunde tas bort i krigstid. De kunde då förses med kanoner. Intill kruthuset på Mjölnareholmen lig- Karlskrona ger det så kallade våghuset, en liten kvadratisk tegelbyggnad med pyramidformat tak där kru- tet vägdes och paketerades.

FAKTA 81 kommun Adress: Mjölnareholmen, Karlskrona Ägare: Karlskrona kommun Byggnadsår: 1730-1739 86 48 Funktion: Krutmagasin och befästningstorn 14 62 60 47 Arkitekt: - Besök: Förbokade gruppbesök via Karlskrona turistbyrå 66 Handikappanpassat: Nej Byggnadsminne 1935 och 1968 07 65 06 07 Kruthuset på Ljungskär

87 Kruthusen ligger på fast berggrund och socklarna luftöppningar som går längs väggen från sockeln i varierande höjd är också de av gråsten. Inner- och upp till valvslagningens början. Luftintagen väggarna bär upp ett valv med fyra mindre sido- har järnluckor på in- och utsidorna. valv. Innerväggarna är av tegel med kalkputs. På vardera sidan finns en luftöppning som är förskjuten inne i muren. På kortsidorna finns två 74 69 Möjligt att besöka, handikappanpassat FAKTA Varierande tillgänglighet – se beskrivning Privat, ej möjligt att besöka Adress: Ljungskär, Karlskrona Ägare: Karlskrona kommun Byggnadsår: 1746-54 Funktion: Krutmagasin och befästningstorn Arkitekt: - Besök: Förbokade gruppbesök via Karlskrona turistbyrå Handikappanpassat: Nej Byggnadsminne 1935 och 1968

76 77 14 Skärva herrgård, Nättraby

Skärva Herrgård är en av de märkligaste byggna- Det lilla Dianatemplet i parken har byggts av derna från det svenska 1700-talet. Den uppfördes Ehrensvärd som en present till Chapman, möjli- under åren 1785–86 som lantboställe för varvsa- gen på hans 70-årsdag 1791. Den målade frisen, miralen Fredric Henric af Chapman. Han ritade inspirerad av antikt vasmåleri skildrar olika fa- själv anläggningen i samarbete med generalami- ser i af Chapmans liv. ral Carl August Ehrensvärd. Med det gotiska tornet infördes ett nytt af Chapman beskrev Skärva som ”en bonde- formspråk, nygotiken, på Skärva. Det är också stuga i en vacker lund”. Här skulle han koppla av ett av de tidigaste exemplen på denna stil som från det hektiska livet på varvet och i staden. Hu- inte slog igenom förrän på 1820-talet i vårt land. vudbyggnaden omfattar ett tjugotal rum och är Tornet är en hyllning till gotiken och ett min- planerad som två parallella längor, med en sam- nesmärke från sommaren 1793, då den 14-årige manbindande del, likt bokstaven H. Den främ- kung Gustav IV Adolf och hans farbror hertig re längan innehåller en festsal och kan beskrivas Carl besökte Skärva. Enligt Ehrensvärd dansa- som en representationsvåning medan den bakre de de båda kungligheterna med blekingeflickor i var mera privat med sovrum, kök och bykstuga. parken. Tornet hade också en praktisk funktion Huset är byggt som en ryggåsstuga med lig- genom att en ringklocka användes till att kalla gande furubjälkar och hade ursprungligen torv- samman gårdens tjänstefolk. Ursprungligen stod tak. Det var målat i falurött, vilket vid den här det närmare huvudbyggnaden än idag. tiden fortfarande signalerade hög status. Entrén När Chapman flyttat ut till Skärva letade han markeras av en portik utformad som ett antikt efter en plats för sin tempel i dorisk stil. Den del av främre längan där grav. Han fann en Chapman hade sitt arbetsrum har två våningar. lämplig plats i en FAKTA Härifrån hade han utsikt in mot staden och var- skogsglänta med ut- Adress: Skärva 2, Karlskrona vet. sikt över havet. Den Ägare: Privat Exteriören har förändrats under 1800-talet, gravbyggnad som Byggnadsår: 1786 bland annat med gulmålad panel på fasaderna uppfördes kom dock Funktion: Bostad och med en lanternin vid entrén. Rumsdispone- aldrig att använ- Arkitekt: Fredric Henric af Chapman, Carl August Ehren- svärd ringen är i stort sett intakt. das. Chapman sålde Runt byggnaden anlades en engelsk park. Ut- Besök: I samband med visningar och andra publika ar- Skärva 1806, två år rangemang gångspunkt för en engelsk park är naturens egen före sin död, och begravdes i stället på Augerums Handikappanpassat: nej skönhet, fastän förstärkt genom stämningsska- kyrkogård. Byggnadsminnesförklarat år 1976 pande åtgärder. Man lämnade därmed tidigare I dag är Skärva herrgård ett vandrarhem/ho- ideal, där parkerna anlades med räta linjer och tell, här hålls konferenser och andra evenemang. växterna skulle vara strängt tuktade. Parken på Besökare är välkomna att ströva i den engelska Skärva är en av de första i sitt slag i Sverige. parken, besöka hamnen, lyssna till en konsert Efter att Chapman lämnat sin tjänst på varvet och övernatta i herrgården. 1793, bosatte han sig på Skärva. Här bedrev han intensiv forskning om skeppsbyggeri. Bland annat gjorde han omfattande försök med fartygs- modeller i släptank för att finna den bästa formen för fartygsskrov. Den unika kombinationen av ryggåsstuga och tempel har sitt ursprung i Ehrensvärds konst- filosofi. Efter studieresor i Italien ville han förnya den svenska arkitekturen. Genom att förena två ålderdomliga byggnadstraditioner, den nordiska och den antika ville han återgå till det ursprungliga. Det bröt mot dåtidens vanliga sätt att inrätta lantställen. 78 79 47 Augerums nya herrgård

I början av 1800-talet lät den nye ägaren till Au- kulturhistoriskt mycket intressant. gerums gård, amiralitetsproviantmästare Carl 1855 köptes Augerum av justitiekansler Nils Schweder, uppföra en ny mangårdsbyggnad mitt von Koch och hans engelska maka Frances Le- emot Augerums kyrka. Den kallas Stora Hus. win. Gården är fortfarande i släktens ägo. Auge- Byggnaden är timrad med ljus reveterad puts och rums herrgård med sina båda mangårdsbyggna- uppförd i sparsmakad senklassicism med slätput- der är ett exempel på en högreståndsmiljö med sade fasader och hörnlisener. Exteriört är bygg- förankring både i staden och på landet. Kopp- naden i stora drag oförändrad sedan byggnadsti- lingen mellan stad och land är typisk för Karls- den. Arkitekten är okänd, men man tror att huset krona och den epok under vilken de byggdes. uppfördes med en sorts typritning för herrgårds- byggnader som grund. Bubbetorps gård, som ligger några kilometer från Augerum, är exteriört nästan identisk. FAKTA Även interiören är välbevarad med äggolje- Adress: Augerums gård, Karlskrona målningar på linneduk i flera salar. Målningarna Ägare: Privat är utförda i nyklassisk stil med romantiska inslag Byggnadsår: Cirka 1810 och kan sannolikt dateras till 1810-1815 då husets Funktion: bostad byggdes, enligt uppgift kan konstnären vara Jo- Arkitekt: okänd Besök: Privat han August Anckarsvärd. Det s k Herrns Förmak Byggnadsminnesförklarat år 1993 har särskilt intressanta målningar med inspiration från Venedig. Rummens proportioner byg- ger på det gyllene snittet och hela huset känne- tecknas av symmetri. Den stora spisen i köket är Blekinges största och de obehandlade skurgolven som finns i hela huset är ursprungliga och helt utan skarvar. Samtidigt med huset anlades den engelska parken med många ovanliga träd, bl a platan och blodalm. Här finns också en avenboksallé från 1600-talet som ursprungligen gick till hemmanet vid Kronoberget. Park- och trädgårdsanläggning- en bedöms trots sitt fragmentariska skick som

80 81 48 Augerums gamla herrgård

På höjden Kronoberg öster om Augerums gård uttryckte för assessor Ferber sin stora förnöjelse fanns en gång en by med stor betydelse för byg- över vad han här fick se. Han hade aldrig trott, den. 1710 köptes ett av de fyra hemmanen av att man i vårt nordliga klimat kunde frambringa kapten Petter Pfieff, som sedan överlät köpebre- sådana blommor och frukter”. Professorn i Lund vet till amiralitetsapotekaren Johan Eberhard Johan Henrik Liden säger i sina ”Dagboksan- Ferber (1678-1761). Han köpte även de andra teckningar om Blekinge och Skåne 1768”: ”Fer- tre hemmanen och bildade Augerums herrgård. bers apotek är det bästa, största och snyggaste i Omkring 1720 lät han uppföra en timrad herr- vårt rike”. De stora trädgårdsodlingarna på Au- gårdsbyggnad med två flyglar, numera beklädda gerum kunde inte vidmakthållas och förföll så med gulmålad panel. Tillsammans bildar dessa småningom. Senare ägare ha satt trädgård och en tät gårdsmiljö. Huvudbyggnaden är i två vå- park i stånd, men efter andra principer. ningar med ytterdörrar av gustaviansk typ. Vid År 1739 gav Ferber ut boken Hortus Ageru- en varsam renovering på 1970-talet hittades ett mensis, som dokumenterar denna trädgård. Här trappräcke av karolinsk typ och originalgolv med användes för första gången Linnés nya sexualsys- breda tiljor. Huset har den typiska karolinska tem för klassificering av växter. Ferber hade även planlösningen med en bred hall i bottenvåningen ett s k naturaliekabinett, ett litet naturhistoriskt som går genom hela huset och tycks fortsätta i museum med hundratals föremål från naturens trädgårdsgången. Till huset finns fortfarande res- alla områden. terna av en symmetrisk barockträdgård. På gården anlade Ferber en stor apoteksträd- gård som blev vida berömd. Här fanns dvärgträd FAKTA som bar frukt i januari månad, mullbärsträd, me- Adress: Augerums gård, Karlskrona loner och andra exotiska frukter. Karl XII fick Ägare: Privat meloner från Augerum levererade till sig när Byggnadsår: Cirka 1720 han1716 vistades i Lund. I en gammal skrift kan Funktion: Bostad man även läsa: ”Då Fredrik I vistades i Karlskro- Arkitekt: - Besök: Privat na 1722, färdades han i båt till Lyckeby och däri- Byggnadsminnesförklarat år 1993 från till Augerum, vars trädgård han besåg. Han

82 83 62 Stora Vörta gård

Stora Vörta herrgårdsanläggning består av hu- 1727 målat. Interiört finns en mängd egendom- vudbyggnad, flygelbyggnad och ett före detta liga detaljer i behåll, till exempel dragluckor för spannmålsmagasin. fönstren och flera märkliga snickerier. Huset är Huvudbyggnaden är förmodligen uppförd timrat med locklistpanel. under 1700-talets första hälft som ett envå- Magasinet som uppfördes under 1800-talets ningshus. Under slutet av 1700-talet eller tidigt första hälft är en rödfärgad, knuttimrad byggnad 1800-tal byggdes huset på och till och idag är med tegeltäckt sadeltak. det i två våningar. En vinkelbyggnad i samma höjd är, enligt kartor, tillkommen mellan 1790 och 1815. Den ursprungliga huskroppen har en planlös- ning som en parstuga med sidokammare. Huset är knuttimrat och panelat med locklist. Sadelta- ket är tegeltäckt, flera av fönstren har näbbeslag av 1700-talstyp. Inne i herrgården finns, framförallt på botten- våningen, äldre snickerier, dörrar, dörrfoder med mera i behåll. I flera av rummen finns väggmål- ningar av karolinsk typ, målade direkt på tim- merväggarna. Det är dock bara i ett av rummen på bottenvåningen som de tagits fram och renoverats. Flygelbyggnaden är en mindre byggnad som består av endast ett rum med källare. Den kan vara en rest av en större byggnad. På timmerväg- gen finns, där det förut stått en kakelugn, årtalet

FAKTA Adress: Stora Vörta, Nättraby Ägare: Privat Byggnadsår: 1700-talets första hälft Funktion: Lantbruk, bostad Arkitekt: - Besök: Privat Byggnadsminnesförklarat år 1995

84 85 65 Kronokvarnen i Lyckeby 66 Lyckebybron

Örlogsstaden Karlskrona med sina tusentals sjö- Kronokvarnen hade även en automatisk Mellan dammen och Kronokvarnen i Lyckeby militärer skapade ett stort behov av livsmed- framtransport av sädessäckarna, som drevs av byggdes på 1780-talet en stenbro över ån i an- el, inte minst bröd. Bagerier för flottans behov vattenkraft och speciella inmatningskonstruk- slutning till de industrier som växt upp utmed byggdes inne i staden (Byggnadsminne 30, kro- tioner. Ett stort antal bönder i närområdet le- ån och som Amiralitetskollegiet drev. Stenbron nobageriet på Stumholmen) men mjöl fraktades vererade säden som skulle malas. I nästan 200 konstruerades och ritades av överdirektören vid från kronokvarnarna i Stockholm. år försörjde kronokvarnen den växande staden flottan, Daniel af Thunberg (1712-1788). Bron För att mala allt det mjöl som gick åt i bage- Karlskrona med mjöl. är uppbyggd av ett stort spann med två välvda rierna behövdes rejält med kraft. Det fanns i det Förutom kvarnen placerades flera viktiga in- kanaler vid sidan för industriernas kraftverks- stora vattenfallet i Lyckeby som redan under den dustrier här under 1700-talet, bland annat en se- försörjning. danska tiden hade drivit mindre vattenkvarnar. gelduksfabrik och en kronosmedja. Mellan Pol- Daniel af Thunberg var en framstående kon- År 1699 beslöts att en stor kvarn skulle byggas hems damm och kronokvarnen byggdes en sten- struktör. Hans idéer ligger bakom byggandet av här, men mjölskutorna fortsatte gå mellan Stock- bro på 1780-talet (Byggnadsminne 66). Trollhätte kanal och han gjorde även ett förslag holm och Karlskrona eftersom det skulle dröja Kronokvarnen har kvar mycket av sitt ur- till Göta Kanal som långt efter hans död över- ända till 1721 innan anläggningen stod klar. sprungliga utseende även om innandömet är togs av Baltzar von Platen och dennes skotske FAKTA Ansvarig konstruktör var ingen mindre än förändrat. kanalbyggare Thomas Telford. Adress: Riksvägen, Lyckeby Christoffer Polhem, genialisk uppfinnare i slu- FAKTA Flera renoveringar av bron har gjorts, den se- Ägare: Karlskrona kommun tet på 1600- och början av 1700-talet. Polhem naste 1973, men trots detta och trots förstärk- Byggnadsår: 1784-90 Adress: Riksvägen 48, Lyckeby Funktion: Landsvägsbro konstruerade den första kvarndammen i Lyck- Ägare: Karlskrona kommun ningar med betong, asfaltering och breddning är Arkitekt: Daniel af Thunberg eby, sedan flera byggmästare under nästan 20 år Byggnadsår: 1721 bron välbevarad sedan byggnadstiden. Stenbron Besök: Kan ses från åkanten, söder om bron misslyckats med uppgiften. Polhems kvarn hade Funktion: Kvarn, numera förråd i Lyckeby är ett exempel på den högtstående vat- Handikappanpassat: ja Arkitekt: Christoffer Polhem kvarnhus i sten och fyra par kvarnhjul och kun- tenbyggnadsteknik som utvecklades i Sverige Byggnadsminnesförklarat år 1995 Lyckebybron de förmala hela 100 tunnor säd per dygn, vilket Besök: Endast möjligt att se från utsidan under 1700-talet. Byggnadsminnesförklarat år 1995 är cirka tjugo gånger så mycket som en väder- kvarn. Den senare är ju dessutom beroende av goda vindförhållanden.

86 87 69 Långörens lotshus 74 Br Mårtenssons båtbyggeri Östra Hästholmen

Antalet skeppsvrak i Blekingeskärgården vitt- En spiraltrappa från husets norra ingång leder Bröderna Hugo, Göte och Karl Mårtenssons nar om att det länge var svårt att ta sig fram här. upp till utsiktsrum och takbalkong. Det är fritt båtbyggeri har gott renommé i sydöstra Sverige. Medeltidens sjömän föredrog ändå att segla nära tillträde till tornet men det är möjligt att lägga Brödernas yrkesskicklighet var en summering av kusten, eftersom öppna havet var ännu farligare. ett bidrag för lotshusets underhåll. flera generationers samlade erfarenheter, men Redan i mycket gammal tid kan man räkna med Till fastigheten hör också lotsbryggan belägen man brukar ändå ange startåret för verksamhe- att befolkningen i Blekinges skärgård har fått stå på den samfällda båtplanen väster om lotshuset. ten till 1912. Den nuvarande varvsbyggnaden är till tjänst med navigeringshjälp, mer eller min- uppförd 1934 och innehåller, förutom verkstads- FAKTA dre frivilligt. Mot slutet av 1600-talet professio- lokaler också virkesvind och bastrumma (en ap- naliserades lotsningen och Långören finns belagt Adress: Långören, Torhamn parat för att underlätta när man böjer trä). Mot som lotsstation år 1717. Ägare: Långörens hembygdsförening Byggnadsår: 1878 havet finns två stora dubbelportar. Det nuvarande lotshuset byggdes 1878. Utöver Funktion: Lotsutkik och bostad. Numera museum och Båtbyggeriet har stått orört sedan bröderna lotsutkiken inreddes en bostad på nedre botten samlingslokal. lämnade verksamheten i början av 1990-talet. På med två rum och kök avsedda för överlotsen. Då Arkitekt: - 1940-talet installerades den nuvarande maskin- byggdes också uthusförråd och matkällare. Från Besök: Öppet för besökare. Lokalerna kan bokas. parken och också stenbryggor, kaj, slipanord- 1888 fram till cirka år 1926 användes det större Handikappanpassat: nej Byggnadsminnesförklarat år 1996 ning, båtvagga, wirespel tillkom under denna tid. rummet till skolsal och det mindre som lärarbo- Dessutom uppfördes en smedja på platsen för stad. Vinden inreddes 1943 till en lotsbostad med tillverkning av bland annat utrustning och beslag ett rum och kök. till båtarna. Här kunde också galvanisering av Lotsutkiken, tornet, var från början lägre med metallprodukter göras. endast en ytterligare ”våning” över taket. Om- Tillverkningen av träbåtar har utförts med kring 1945 höjdes tornet med ytterligare ett plan traditionella metoder. Båtbyggeriet har allti- och därefter en takbalkong. Påbyggnaden var ett från starten tillverkat över ettusen båtar. Brö- krav från försvarsmakten. derna Mårtensson har under denna tid utveck- FAKTA Lotsstationen lades ner 1960 och lotshusfas- lat den för Blekinge så typiska jaktkanoten och Adress: Östra Hästholmen, Torhamn tigheten överläts till Fortifikationen. Karlskrona den, oftast, motorförsedda snipan. Dessa båtar Ägare: Privat kommun köpte fastigheten 1994 men överlät den är utvecklade för att tillgodose skärgårdsbefolk- Byggnadsår: 1934 till Långörens Hembygdsförening 1999. Funktion: Båtbyggeri ningens behov av sjövärdiga, smidiga och lättma- Den gamla skolsalen är idag förenings- och Arkitekt: - növrerade båtar i den oftast grunda blekingska kurslokal. Här finns ett arkivbibliotek med in- Besök: Öppet för visning efter överenskommelse formation om skärgården. I dessa rum anordnas skärgården. Handikappanpassat: delvis Byggnadsminnesförklarat år 1997 också utställningar med tema som anknyter till öns natur och kultur. På övre våningen finns en mindre lägenhet som hyrs ut som vandrarhem av Långörens Hem- bygdsförening.

88 89 86 Afvelsgärde gård

Den originella mangårdsbyggnaden med sina im- Park- och trädgårdsmiljön på Afvelsgärde ponerande gavlar - som i själva verket är bygg- består i dag av tre distinkt urskiljbara delar, en nadens längsta sidor - har kommit till efter flera formträdgård, en landskapspark och trädgården ombyggnader av ett hus som kom till i början av framför mangårdsbyggnaden. Formträdgården, 1700-talet. Afvelsgärde gård har en lång och in- starkt tuktad och inspirerad av barockens ideal tressant historia. Så bodde exempelvis kung Karl innehåller bland annat tre lusthus. Söder om XI på Afvelsgärde hos den dåvarande landshöv- formträdgården finns en landskapspark, även dingen under den tid då den nya örlogsstaden kallad engelsk park, med mindre av tuktade väx- Karlskrona planerades. ter och större tonvikt på att skapa en vacker mil- En viktig del av Afvelsgärdes kulturhistoriska jö. Trädgården framför mangårdsbyggnaden är värde är att gården år 1811 var den första lant- mera av 1900-talssnitt med gräsytor, blomster- egendomen i Sverige som tilläts förvärvas av en rabatter och ensamstående träd. jude, närmare 50 år innan detta formellt var lag- ligt. Den svenska lagstiftningen utgick vid den här tiden från den kristna lutherska läran, vilken egentligen inte ville se några andra religioner i FAKTA landet. Adress: Afvelsgärde gård, Lyckeby I Blekinge har man redan under tidigt 1700- Ägare: Privat tal tagit emot såväl judar som muslimer, efter- Byggnadsår: 1700-talets första hälft som de hade lånat pengar till kronan. Genom ett Funktion: Bostäder, veterinärstation och stall Arkitekt: - juridiskt undantag fick de - för att kunna bevaka Besök: Privat sina fordringar - möjlighet att vistas här och dess- Byggnadsminnesförklarat år 2015 utom även genomföra gudstjänster inom respektive religion. I samband med att kung Gustav III önskade bygga upp en ny svensk flotta och skeppsbyggaren af Chapman kallades till Karlskrona, flyttade även den judiske entreprenören Fabian Philip till staden. Han hade en viktig kompetens, segelduks- tillverkning. Det gick åt 1,5 miljoner kvadratme- ter segel till af Chapmans flotta, så det behöv- des enorma mängder segelduk. Denna närmast industriella tillverkning som gav närmare 600 personer arbete organiserades av Fabian Philip, som med tiden blev en samhällets stöttepelare. Han köpte såväl en gård i staden som Afvelsgärde. Gården köptes 1811 och åtta år senare blev Fabian Philip ”svensk undersåte”, det vill säga medbor- gare. Runt sekelskiftet 1800, då Afvelsgärde ägdes av överstelöjtnant Thornqvist, byggdes fasaderna på mangårdsbyggnaden om och byggnaden fick en ny entré. Det tidigare brutna taket ersattes av ett sadeltak och byggnaden fick två nya rum och fyra kabinett. Under 1900-talets första år genomgick mangårdsbyggnaden ännu en omfattande ombyggnad. Fasaderna omarbetades och hela byggnaden lyftes och entrén försågs med en granitt- rappa.

90 91 81 Köpmannagården Kristianopel

Att stiga in i lanthandeln i Kristianopel är som Från 1824 är det möjligt att följa köpmannagår- att ta ett kliv tillbaka till mitten av 1900-talet. dens ägare. År 1880 tog landstingsledamot Salo- Det allra mesta av inredningen härstammar från mon Helander över gården. Familjen bestod av moderniseringen 1945-1946. Efter det har myck- fem personer och man hade ett handelsbiträde et få ändringar gjorts men som exempel finns en anställt samt en dräng och en piga. Runt 1920 kyldisk från 1960-talet. Bland de äldsta inventa- såldes rörelsen till köpman Wictor Olander som rierna märks den långa trädisken från 1800-talet drev affären och bageriet fram till 1938. Rörelsen med sina många lådor. övertogs av sonen Harry som 1945 sålde den till En av de mest iögonfallande ekonomibygg- paret Johannesson. naderna är bakstugan. I den stora bakugnen på Lanthandeln drevs av paret Johannesson utan nedervåningen finns plats för 30 stora brödkakor anställda fram till 1995. Till en början året om åt gången. På övervåningen finns ett bostadsrum men från 1960-talet endast sommartid. med kakelugn. Bageriverksamheten upphörde Huvudbyggnaden är hela 26 meter lång och 1938, men idag används bakstugan återigen för byggd av trä ovanpå en låg stenfot. De kvarts- brödbak vid speciella arrangemang. Den låga kluvna stockarna på hörnen mellan knutlådorna längan bredvid bakstugan har troligen använts är typiska för denna del av kusten. Interiörerna för försäljning av bakstugans produkter. Senare i huvudbyggnaden är välbevarade och få föränd- har utrymmet använts som snickarbod. ringar har genomförts. Planlösningen och fasta Den stora ladan som går i vinkel med snickar- snickerier som takbjälkar, dörrar och fönster boden uppfördes troligen under andra halvan av finns kvar. Det finns ett stort antal rum i bygg- 1800-talet. I ladan fanns stallplatser för hästarna naden – tio rum, fem hallar, tre kök och en bu- och förrådsutrymmen för de varor köpmännen tik. handlade med. FAKTA Köpmannagården utgör ett typiskt exempel Adress: Storgatan 16, Kristianopel på 1800-talets bebyggelse i köpingen Kristiano- Ägare: Privat pel. Byggnadsminnet består av en huvudbyggnad Byggnadsår: Uppgift varierar, 1700-tal eller 1800-tal. längs gatan med lanthandel och bostad, samt fle- Funktion: Köpmannagård ra olika ekonomibyggnader runt gårdsplanen. Arkitekt: - Bostadshuset med lanthandeln uppfördes Besök: Delar av året Handikappanpassat: Delvis förmodligen under 1850-talet, men det är inte Byggnadsminnesförklarat år 2003 omöjligt att det byggdes redan under 1700-talet.

92 93 87 Batteri Stenbrottet på Tjurkö 60 Lyckeby källa

Stenbrottsbatteriet på Tjurkö uppfördes med bör- Pjäserna utgjordes av fyra stycken 24 cen- Den kände skeppsbyggmästaren af Chapman jan år 1900 och ingick i samma befästningsplan timeters haubits. Batteriet lades formellt ner lockade med sig en begåvad ”Uppfinnar-Jocke” för Karlskrona som Ellenabbsfortet och förstärk- i samband med 1936 års försvarsbeslut, men när han tog över chefskapet vid Örlogsvarvet på ningarna av befästningarna på Västra Hästhol- behölls några år för övningsskjutning. Batte- 1780-talet. Denne uppfinningsrike person hette men och Kungsholmen. Här stod fyra kraftiga ar- riet utgjorde ett komplement till batterierna på Jonas Lidströmer (1755-1808) och var en av dem tilleripjäser av typen haubits som bland annat var Kungsholms fort. Till batteriet hörde också en som ville skydda vattenkällan i Lyckeby. Tillsam- tänkta att skydda inloppet till Karlskrona. kommandoplats belägen norr om batteriet på mans med ett antal likasinnade grundade han Tjurkös högsta punkt. 1786 ordenssällskapet Pro Lantura som efter nio Området där batteriet låg användes vid mit- år nådde målet att bygga en överbyggnad till käl- ten av 1900-talet som övningsterräng för för- lan. banden på Kungsholmen. År 2003 förklara- Ordenssällskapets medlemmar drack ur Lycke- des resterna av Batteri Stenbrottet som statligt by källa varje år på sin högtidsdag den 19 augusti byggnadsminne. I samband med att anläggning- och begav sig sedan vidare till något värdshus för en övergick från statlig till privat ägo 2015 blev att fortsätta samvaron. Vi får anta att man även det ett enskilt byggnadsminne. Det är vallarna, drack annat än vatten vid dessa tillfällen. de gamla pjäsplatserna, skyddsrum samt kom- Det ursprungliga ordenssällskapet firade sin mandoplatsen som ingår. sista årshögtid den 19 augusti 1821. Pastor Ove FAKTA Offerman skriver i sin bok ”Lyckeby i svunnen Adress: Flinteviksvägen, Tjurkö tid” om Pro Lantura: ”Eftersom källan låg så, När batteriet byggdes använde man sten från Ägare: Privat att den var tillgänglig för både folk och boskap, det stenbrott det är beläget i. Pjäserna stod öppet Byggnadsår: 1900 och några år framåt beslöt orden Pro Lantura att låta överbygga den och skyddades från land av det gamla stenbrottets Funktion: Kustartilleribatteri med ett litet stenhus samt anordna en pumpin- vägg, där det också stod ammunitionsförråd. Mot Arkitekt: - rättning, så att källvattnet skulle vara lätt till- Besök: Möjligt att besöka havet utgjordes stormningsskyddet av en betong- gängligt för alla. Årtalet 1795 står inristat på mur. Efter det att anläggningen togs ur drift 1936 Handikappanpassat: Nej Byggnadsminne 2003 byggnaden jämte bokstäverna EUDMTKW, vil- har den använts som övningsplats. ket lär betyda: Enighet Uppbyggde Dessa Murar Till Källans Wård.” Den 19 augusti 1991 återuppstod Pro Lantura i Lyckeby på initiativ av styrelsen för hembygds- föreningen Lyckeby Gille och en av de första sa- kerna sällskapet tog itu med var frågan om att få i dag hämtar många människor sitt dricksvat- brunnsöverbyggnaden i Lyckeby källa byggnads- ten där. minnesförklarad. Jonas Lidströmer konstruerade ytterligare ett Överbyggnaden till Lyckeby källa har en rek- byggnadsminne i Blekinge, nämligen den gamla tangulär plan och ett flackt, tegeltäckt sadeltak. mastkranen på Karlskronavarvet (Byggnads- Själva byggnaden är uppförd av sten. Fasaderna minne 11). är slätputsade och avfärgade i ockragul färg. Hör- nen har kraftiga så kallade rusticeringar av kalk- FAKTA sten. Adress: Källevägen, Lyckeby Lyckeby källa är en mycket gammal vatten- Ägare: Karlskrona kommun täkt, som har försett Lyckeby och Karlskrona Byggnadsår: 1795 med dricksvatten sedan århundraden tillbaka. Ti- Funktion: Vattenbrunn Arkitekt: - digare transporterades vattnet till centrala Karls- Besök: Platsen är tillgänglig för allmänheten krona från Lyckeby med pråmar och vattensku- Handikappanpassat: Ja tor, men 1863 färdigställdes en vattenledning Byggnadsminne 1995 från Lyckeby till Karlskrona (Trossö) - (Bygg- nadsminne 9, Vattenborgen). Källans vatten anses hälsobringande och än 94 95 02 Rådman Lunds gård, Granschougska huset

Det är ett under att den 300 år gamla gården i än- och i taket monogram för rådmannens familje- den av Hantverkaregatan i Karlskrona finns kvar. medlemmar tillsammans med symboliska figu- På 1770-talet var tomten nära att inlemmas i en rer. gigantisk planerad anläggning med 31 torrdock- FAKTA or, där alla flottans fartyg skulle förvaras vinter- Adress: Hantverkaregatan 38, Karlskrona 08 tid. Projektet bantades emellertid och gården 46 Ägare: Privat stod kvar. År 1790 brann större delen av centrala Byggnadsår: Cirka 1712-15 Karlskrona ner, men den starka vinden drev el- Funktion: Handelsgård. Nu privatbostad. den i en annan riktning. Rådman Lunds gård är Arkitekt: - kvar, även om en ladugårdslänga och ett porthus Besök: Privat Byggnadsminne 1964 revs efter att man hade slutat föda upp husdjur Trossö 17 24 21 mitt i staden. Det är rådmannen och köpmannen Christian 25 06 Lund som har fått ge namn åt fastigheten. Bak- 05 26 om byggnadens ganska strama fasad i karolinsk 02 18 41 28 anda, döljer sig en rik bildvärld i form av mål- 36 27 ningar som sannolikt har utförts av Johan Co- lumbus, välkänd konstmålare i Karlskrona och 57 30 42 78 med flera bevarade målningar i andra hus som 33 är byggnadsminnen, till exempel Lindströmska 44 22 32 40 38 gården. Senare forskning har identifierat honom 51 12 68 09 56 som Giovanni (Johan) Battista Colombo d.y. till- 39 hörande en känd konstnärssläkt från Schweiz. I bottenvåningens västra del finns två måla- 45 34 11 de tak som i motiven anknyter till rådmannens 43 13 76 31 35 verksamhet som redare och köpman. Ett av rum- 83 Stumholmen men i övervåningen har målningar på både väg- gar och tak. Runt väggarna finns bilder ur Bibeln och ur berättelsen om Sankt Göran och draken

84 85

63 Lindholmen

Möjligt att besöka, handikappanpassat Varierande tillgänglighet – se beskrivning Privat, ej möjligt att besöka

96 97 78 Bergqvistska gården 76 Callerholmska schweizervillan

Bergqvistska gården ger en bild av hur det kunde des ett separat trapphus mot gården och samma Granne med ett annat byggnadsminne, von Ot- FAKTA se ut i svenska städer för sådär 150 år sedan, när år tillkom den första av de envånings butiks- terska gården, och med utsikt över vattnen utan- Adress: Alamedan 1, Karlskrona man fortfarande hade hästar mitt i staden. Köp- byggnaderna intill husets gavlar. Bottenvåning- för Kungsbron ligger ett hus som byggdes under Ägare: Privat mansgården består av bostadshus, magasin, tre en som nu inrymmer två butikslokaler var ur- barocken. Det kallas Callerholmska schweizervil- Byggnadsår: Cirka 1700 uthuslängor, vagnslider, skjul, lusthus och träd- sprungligen indelad i två förstugor, handelsbod, lan och har angetts vara uppfört under 1700-ta- Funktion: Bostad Arkitekt: - gård. tre rum och kök med källare. Övervåningen in- lets första hälft eller kanske redan i slutet av Köpmansgården var en uppställningsplats för Besök: Privat rymde förstuga, sal och fem kammare. Dess plan 1600-talet. Det nutida utseendet med snickar- Byggnadsminne 1997 tillresande kunders skjutsar långt fram i tiden är oförändrad, men en av kamrarna inreddes glädje och dekorativa inslag kom till vid en om- och långväga resenärer kunde få övernatta i af- troligen vid 1800-talets mitt till kök med murad byggnad 1857 och det var också då som huset fick färsgårdens uppehållsrum, den så kallade bonde- spis och bakugn. sitt namn. kammaren som låg i det nordöstra putsade hu- Av den äldsta inredningen återstår en del Villan står på en källarvåning av sten, är i en sets övervåning. Det var ett stort rum med vägg- golv- och taklister samt helfranska dörrar. Till våning, timrad och panelad med en vindsvåning fasta bänkar och skinnklädda dynor. den äldre inredningen hör också en kolonnkakel- bakom en bred frontespis. Väggarna är gula med Vid gårdspumpen utanför den långa stall- ugn samt halvdörrar från 1800-talets första del. vita lövsågade fönsterfoder. En dubbeltrappa av byggnaden kunde bönderna hämta vatten till kalksten med lövsågat räcke leder upp till altanen sina hästar. Gårdsplanen försågs tidigt med an- FAKTA framför den östra fasaden ut mot havet. ordningar för uppställning av hästskjutsar. I Adress: Borgmästaregatan 19, Karlskrona Källarvåningens äldsta del inrymmer fyra rum gårdshusens träväggar sitter fortfarande kvar Ägare: Privat smidda järnringar vid vilka hästarna bands. Bön- Byggnadsår: 1791 och har haft flera slagna tunnvalv varav ett är in- derna körde in lantbruksprodukter från den om- Funktion: Köpmansgård numera affärslokaler, lokaler för takt med igensatt glugg i den norra muren. Bot- uthyrning och privat museum givande landsbygden till staden och sålde dessa tenvåningens planlösning, med en delvis beva- Arkitekt: - rad salsplan, rymmer fem rum, varav tre i fil och till köpmannen. Bönderna i sin tur köpte med Besök: Delar av året sig bland annat salt, utsäde och specerier. I ma- Handikappanpassat: Delvis den har moderniserats vid flera tillfällen under gasinen och bodarna magasinerades olika varor Byggnadsminne 2001 1900-talet. och produkter bl a linolja, sill, säd, mjöl, socker med mera. Huvudbyggnaden uppfördes 1791, alltså året efter den stora stadsbranden. Den är ett tvåvå- nings stenhus under brutet plåttäckt tak. Murar- na är putsade i gult och har vita lister och foder. Vid en ombyggnad i slutet av 1800-talet uppför-

98 99 05 Grevagården

Det gulputsade palatset är placerat vid en av få omfattande verksamhet där centrum egentligen naturliga källor på den annars vattenfattiga ön var slottet Johannishus. På det grevliga godset Trossö, Karlskronas centrum. Namnet Greva- bedrevs en omfattande jordbruksverksamhet va- gården är blekingarnas informella namn på det rifrån livsmedlen fraktades till Karlskrona och privatpalats som greven Hans Wachtmeister lät blev mat för örlogsstadens växande befolkning. bygga åt sig och sitt hushåll de första åren på Grevagården hade här en strategisk placering 1700-talet. Det hade lika gärna kunnat heta ”gre- vid Fisktorget, som genom århundradena har vinnegården” eftersom det var grevinnan Sofia varit handelsplats för fisk från skärgården och Lovisa von Ascheberg (1664-1720) som satte sin övriga matvaror från fastlandet. prägel på verksamheten här. Det var Sofia Lovisa von Ascheberg som sköt- Grevinnan var dotter till en av kung Karl XI:s te familjens löpande ekonomi, försäljning av mest betrodda medhjälpare, Rutger von Asch- godsens dagliga produktion och kontrollerade eberg, som var befälhavare över armén och en ekonomibetjäningens verksamhet. Hon sägs ha framstående civil administratör. Dottern beskrivs haft en stor del i grundandet av amiralgenera- som en förträfflig förvaltare av det grevliga god- lens förmögenhet. Paret fick sju barn, varav sex sets ekonomi. Grevagården var bara en del av en uppnådde vuxen ålder. Grevagården är byggd i karolinsk stil. I ne- dersta våningen fanns kök och utrymme för för- varing av matvaror med mera. Första våningen var den egentliga bostadsvåningen. Planlösning- en är tidstypisk med centralt placerad sal, kring vilken övriga rum grupperar sig. När Blekinge museum i början av 1970-talet skulle ta över byggnaderna på Grevagården, ge- nomfördes en omfattande renovering så att så mycket som möjligt skulle komma i ursprungligt skick. Man gjorde också ett försök att återska- pa den barockträdgård som anlades i början av 1700-talet. De två idegranar med grova stammar som dominerar utsikten från uteserveringen kan enligt en tradition vara en rest av den ursprungliga trädgården.

FAKTA Adress: Borgmästaregatan 21, Karlskrona Ägare: Stiftelsen Blekinge museum Byggnadsår: 1705 Funktion: Bostadshus, idag museum och restaurang Arkitekt: Rudolf Bientz Besök: Blekinge museums öppettider Handikappanpassat: ja Byggnadsminne 1967 och 1976

100 101 08 Palanderska gården

Palanderska gårdens historia hör intimt samman 1800. Han misslyckades med sina affärer i Karls- med Karlskronas mindre kända civila sjöfart. Här krona och åkte till Amerika där han emellertid på norra Trossö fanns en gång såväl lagerlokaler hade desto mera framgång. Han återkom som som sjökapteners bostäder. Skeppsbron är ett be- en rik och aktad man och blev snart ledamot i grepp som fortfarande används, även om det är så gott som samtliga stadens styrelser och valdes länge sedan fraktskutorna lade till här. till riksdagsman för borgerskapet (det här var på Gårdens historia börjar med den myndighets- den gamla ståndsriksdagens tid, när riksdagen utövning som hör ihop med import av varor, var uppdelad i adel, präster, borgare och bön- nämligen tullkontroll. Här bodde överinspektö- der). Han var också konsul för inte mindre än ren för tullen i Blekinge, Johan Fistulator, adlad fem länder och fick ett flertal utländska ordnar. Lagerbjelke. Gården fanns sedan i köpmanshuset Palanders År 1719 flyttade den dåvarande landshövding- ägo fram till första världskriget. en Samuel von Otter in i den röda, mindre byggnaden på tomten. Huset inreddes till residens FAKTA och går ibland under namnet kanslihuset trots Adress: Drottninggatan 69, Karlskrona att gården kom i privat ägo redan 1783. Härintill Ägare: Karlskrona kommun finns den så kallade delfinporten, en träport med Byggnadsår: cirka 1700 två delfiner i gjutjärn som dekorationer. Funktion: Tullhus, landshövdingeresidens, köpmangård. Det hus som vi idag uppfattar som huvud- Idag kommunal förvaltning. byggnad har en bottenvåning i sten och över- Arkitekt: - Besök: efter överenskommelse byggnad i trä. Den Palander som gårdens namn Handikappanpassat: nej syftar på dyker inte upp i husets historia förrän Byggnadsminne 1969 1855. Konsul Carl Wilhelm Palander var född år

102 103 12 Nordenskjöldska gården

Många som ser Nordenskjöldska gården för den bevarade boksamlingen efter Carlskrona första gången noterar att gaveln inte bildar rät Läsesällskap. Det grundades 1794 och avslutade vinkel mot långsidan. Förklaringen är att Erik sin verksamhet 1863. Sällskapets efterlämnade Dahlberghs stadsplan från 1683 har romersk fö- boksamling är idag Sveriges äldsta bevarade i sitt rebild med så kallade strålgator vilket i sin tur le- slag. Den består av ungefär 9000 volymer och ger der till att kvarteren inte alltid har räta vinklar. med sin bredd och mångfald ett unikt tvärsnitt av Borgmästaregatan, Södra Kungsgatan och Södra Karlskronas och Sveriges kulturhistoria. Arkitekten Smedjegatan pekar alla mot en gemensam punkt Åke Axelsson specialritade bibliotekets inredning. inne i Amiralitetsparken som ursprungligen hette Amiralitetstorget. FAKTA Där Nordenskjöldska gården nu finns stod ti- Adress: Amiralitetstorget 27, Karlskrona digare en byggnad från ti- Ägare: Svenska kyrkan/Karlskrona kommun Byggnadsår: 1794 digt 1700-tal som brann Funktion: Bostadshus. Numera kontorslokaler och Läse- ner under stadsbranden sällskapets bibliotek år 1790. År 1794 bygg- Arkitekt: - de konteramiralen Carl Besök: Efter överenskommelse Fredrik Eneskjöld ett nytt Handikappanpassat: Ja Byggnadsminne 1971 hus, något som noteras i en steninskrift i huset. Det har fått sitt nuvarande namn av en senare ägare, Axel Gustaf Nordenskjöld. Inne i huset ser man hur steg av husfolket har slitit ner trappornas kalksten. Flera av rummen har gamla kakelugnar. Den faluröda trälängan som hör till Norden- skjöldska gården påminner om att Karlskrona, liksom andra städer, länge var hem även för häs- tar, kor och andra husdjur. Det behövdes alltså såväl plats för djuren som för deras foder. Här fanns också utedass och vedförråd. Från 1901 och fram till början av 1970-talet var Blekinge läns museum inrymt här. Däref- ter har Marinens musikkårs verksamhet bedri- vits här under den tid den var inordnad i Regi- onmusiken. År 1991 inreddes en av salarna till

104 105 17 Thörnska gården

Thörnska gården är en av många fastigheter som i timrad panel. Huset renoverades i mitten på bebyggdes efter den förödande stadsbranden i 1800-talet. Karlskrona 1790. Idag är den ett vackert exempel Den vackra långsmala trädgården omges av på hur en köpmansgård har bevarats och blivit en ett rödmålat plank och är terrasserad med två attraktiv boendemiljö mitt i centrum. tvärgående murar. Den som följer med en stads- Här finns två bostadshus, uthus och en stor vandring i Karlskrona kan ibland ha turen att få trädgård med lusthus. Lusthuset har en mycket ta en titt in på gården. speciell dekoration i form av en sannolikt fransk fondtapet med människor i ett naturskönt land- FAKTA skap. Adress: Östra Köpmansgatan 21 Den timrade huvudbyggnaden i gulvit panel Ägare: Privat Byggnadsår: 1793 står på putsad stenfot och är täckt med teglat sa- Funktion: Bostadshus deltak. Ursprungligen var gårdsfasaden rödfär- Arkitekt: - gad. Besök: Privat Gårdshuset är äldre och uppfördes 1791, en Byggnadsminne 1982 tvåvånings, timrad och panelad byggnad under tegeltäckt sadeltak. Även det är gulmålat. Ingen äldre inredning finns bevarad. Uthusen uppför- des 1903 och ett par dörrar och fönster från nå- gon av de ursprungliga ekonomibyggnaderna har kommit till användning i byggnaden, som inrymde vedbod, stall, selkammare, gödselstad samt en höskulle. I dag innehåller uthusen tvättstuga, matkällare och cykel/verktygsförråd. Lusthuset som byggdes någon gång mellan 1791 och 1795 står på stensockel och är en våning

106 107 13 von Otterska gården 09 Vattenborgen Gamla vattentornet

Trots att de inte bodde här har gården fått sitt FAKTA Vattenförsörjningen i Karlskrona var länge ett En ångmaskin pumpade sedan vattnet genom namn efter Salomon och Barbara von Otter. Det Adress: Alamedan 3, Karlskrona sorgligt kapitel. Stora förhoppningar ställdes där- järnrör till cisternen i Vattenborgen. var deras svärson justituarien Carl Rosenström, Ägare: privat för till det nya vattenledningssystem som bygg- Vattenborgen utformades i en medeltida his- gift med Barbara von Otter d.y., som byggde går- Byggnadsår: 1777 des i början av 1860-talet. Vattenborgen är den torieromantisk stil. Anknytning till vatten finns den på Alamedan 3. Träbyggnaden klarade sig Funktion: Bostadshus tydligaste synliga symbolen för ett rejält framsteg genom en vindflöjel i form av en delfin. Arkitekt: - undan stadsbranden år 1790. Besök: Privat som numera känns som en självklarhet: rent och Gården består av ett bostadshus, en uthus- Byggnadsminne 1972 friskt vatten. länga och en trädgård. Bostadshuset är en timrad Det fanns inte tillräckligt mycket åtkomligt och panelad tvåvåningsbyggnad på en bottenvå- grundvatten på klippön Trossö och det var helt ning av sten. Huset är gulmålat med vita detaljer andra skäl än vattentillgången som avgjorde att och det brutna taket är tegeltäckt. den nya örlogsstaden anlades här 1680. De flera Den nuvarande gatuentrén med gjutjärnsgal- tusen invånare som tjänstgjorde och bodde här ler i de överglasade fyllningarna tillkom vid en var hänvisade till att ta tillvara regn och att köpa ombyggnad på 1880-talet, då även fönstren för- från vattenskutorna som seglade mellan Lyckeby storades. Ursprunglig planindelning och gamla och staden. Man kan också utgå från att stadens snickerier finns i stor utsträckning kvar. kvinnor fick den fysiskt ansträngande uppgiften Uthuslängan är samtida med bostadshuset att bära vatten till hushållet. och var från början indelat i vagnshus, två stall Ett annat av våra byggnadsminnen, Lycke- för hästar, två vedbodar och mangelbod. Vid by källa (nr 60), är en påminnelse om den stora 1800-talets slut renoverades uthuset och lövså- betydelse Lyckeby hade för Karlskronas vatten- gade lister sattes upp på takresningen. Ett garage försörjning - och fortfarande har eftersom det är inreddes 1935 på norra gaveln. vatten från Lyckebyån som än idag släcker törs- ten hos örlogsstadens invånare. Vid mitten av 1800-talet lyckades den engel- ske läkaren John Snow visa att den fruktade sjukdomen kolera spreds via vattnet och inte genom luften. År 1854 drog en koleraepidemi över Euro- pa och bara i Karlskrona dog cirka 1000 männis- kor. Det fanns alltså starka skäl att få ordning på vattenförsörjningen. Vattentornet och den tillhörande cisternen byggdes på Trossös högsta punkt, vid Stortorget. Vattnet togs från Lyckebyån och renades genom att filtreras i så kallade silbäddar av grus och sten.

FAKTA Adress: Stortorget, Karlskrona Ägare: Privat Byggnadsår: 1861-1863 Funktion: Vattentorn och reservoar. Idag museum. Arkitekt: Fredrik Wilhelm Leijonancker Besök: Museets öppettider efter överenskommelse. Handikappanpassat: Ja Byggnadsminne 1969

108 109 18 Hubendickska huset

År 1887 hade inte ens hundra år gått sedan Karls- krona senast drabbats av en storbrand. Nu brann sammanlagt 22 gårdar vid Ronnebygatan, Nor- ra Smedjegatan och Stortorget. De brandhärja- de tomterna med sitt centrala läge blev tämligen snabbt åter bebyggda. En gammal trähusbebyg- gelse ersattes av stenhus i sin tids statusstil, nyre- nässans. Det Hubendickska huset bjuder på en bok- stavligt lekfull arkitektur. Förutom den rikt de- nik utförd av karlskronakonstnären Jacob Sil- korerade fasaden finns där också bildfält på en vén. Motiven visar bland annat ”putti”, änglar fris under takfoten. Det är så kallad sgraffitotek- som sysselsätter sig med olika tekniska appa- rater. Man kan här läsa ut den tidens koloniala strävanden, handel och hantverk, de sköna kon- sterna ur motiven och de visar också nya tekniska landvinningar som ånglok och fotografering. Jacob Silvén hade en bred kompetens, han res- taurerade kyrkomålningar och producerade även egna landskapsmålningar med motiv från Ble- kinge, gärna i ett dramatiskt månsken. Det Hubendickska huset är ritat av samma arkitekter från Norrköping som cirka 15 år senare skulle komma att rita det hus som numera inrymmer restaurangen ”Nivå” vid Stortorget. På fasaden på mellanvåningen finns två inskrip- tioner. Den ena lyder: ”Denna byggnad uppför- des 1888-1889 af Quiding” och den andra: ”C. Hubendick 18 8/6 00, W. Hubendick o Co 18 ¼ 46”. Bakom denna något kryptiska inskription döljer sig det faktum att handelsfirman W. Hubendick & Co togs över av Gustaf Quiding brandåret 1887. Han drev företaget till 1915 och var samtidigt mycket aktiv i stadens kulturliv och var med och startade såväl Blekinge museum som Vämöparken. Firman hade grundats år 1800 av Carl Hubendick (1767—1852). Huben- dick & Co, som var en inredningsaffär uppges ha varit stadens ”finhandel” när karlskroniterna skulle sätta bo.

FAKTA Adress: Ronnebygatan 31 och Norra Smedjegatan 4 Ägare: byggnadsförening (Tempelriddareorden) Byggnadsår: 1888-1889 Funktion: Bostadshus med affärs- och kontorslokaler Arkitekt: Gustaf Paulsson, P A Löfgren Besök: Delar av byggnaden är affärer och kontor Handikappanpassat: Delvis Byggnadsminne 1982

110 111 21 Flensburgska gården

Flensburgska gårdens allra första ägare var än- skepp och skogsparkens (antagligen Vämös) kefrun prostinnan Lovisa Maria Billberg (1754- branta backar i bakgrunden. Paret Schlyter sålde 1850) som lät bebygga tomten efter den stora gården 1817 och sedan dess har den bytt ägare stadsbranden 1790. ett tiotal gånger. Lovisa Maria Billberg hade gift sig 1771 vid Gården är uppkallad efter rådman Fredrik sexton års ålder med amiralitetspastorn Elias Waldemar Flensburg som med sin fru Elsa ägde Billberg. Tre år efter bröllopet blev Elias Billberg gården under större delen av 1900-talet, från kyrkoherde i Bunkeflo strax söder om Malmö, 1928 till 1976. där han dog 1785 endast 40 år gammal. I detta sitt 14-åriga äktenskap födde Lovisa Maria tolv FAKTA barn av vilka fem dog i späd ålder. 20 år efter sitt Adress: Bredgatan 19 - Östra Köpmansgatan 5 första äktenskap gifte hon sig med fältkamrern Ägare: Privat Byggnadsår: 1791 Carl Johan Schlyter och de fick två barn tillsam- Funktion: Bostadshus mans, ett av dem hade samma förnamn som sin Arkitekt: - far. Besök: Privat Här växte alltså Carl Johan Schlyter den yng- Byggnadsminne 1982 re upp. Han skulle komma att bli en av 1800-talets främsta akademiker och betraktas än idag som den svenska rättshistorieforskningens fader. Hans stora insats är att han gav ut alla Sveriges gamla lagar. Han lär vara en av få som har tackat nej till att bli medlem i Svenska akademien! Han var begåvad på många sätt, musika- lisk och dessutom duktig tecknare. I ett släkt- forskningsarbete återges en teckning där den då 10-årige gossen Carl Johan (född 1795) ska ha tecknat av utsikten från gavelfönstret från hemmet på Östra Köpmansgatan med hamnens

112 113 24 Monteliuska gården 43 Hallströmska gården

Monteliuska gården byggdes strax efter stads- Bostadshuset byggdes 1792 som en envå- Hallströmska gården är en av få civila byggnader het är utförd av den kände konstnären Johan branden år 1790. Fastigheten omfattar tre bygg- nings-, timrad och panelad byggnad på mu- som är kvar från Karlskronas första tid. Columbus, vars målningar även har bevarats i nader: bostadshus och lusthus från 1790-talet, rad stensockel. Huset som har papptäckt sa- Byggherre sägs Salomon von Otter ha varit, han Rådman Lunds gård, ett annat av örlogsstadens samt en uthuslänga från 1880-talet. Tillsammans deltak har kvar sin ursprungliga röda färg. Vid var landshövding från 1719. Han har gett namn byggnadsminnen. med den intilliggande fastigheten, Flensburgska renoveringen på 1880-talet byggdes en femsi- åt ett annat av våra byggnadsminnen, von Ot- Hallströmska gården består av två bostadshus gården, utgör Monteliuska gården ett inslag i dig veranda fylld av snickarglädje vid entrén till terska gården (nr 13) och har också bott i Palan- och det är huvudbyggnaden som är byggnads- stadsbilden där karaktären av trästad, som länge bostadshuset. 1846 fanns i bottenvåningen sex derska gården, nr 8. En tradition säger att Hall- minne. Den står på en låg källarvåning av sten präglade Karlskrona finns bevarad. boningsrum, kök och förstuga samt på vinden strömska gården byggdes för att Karl XII skulle och är två våningar hög, timrad och panelad un- två inredda rum. Planen är sedan dess i det när- ha en bostad när han kom till Karlskrona 1698 der tegeltäckt sadeltak. Fasaderna som indelas maste oförändrad och mycket av inredningen väl för att ta farväl av sin svåger hertig Fredrik av med lisener är målade i röd oljefärg och klädda bevarad. Holstein-Gottorp. i lockpanel. Dubbeltrappan av kalksten som le- Lusthuset är sannolikt uppfört på 1790-talet. I fjorton dagar gästade kungen, änkedrott- der upp till ingången inne på gården pryds av ett Det är kvadratiskt byggt och panelat, fasaden ningen av Sverige, hertigparet, änkehertiginnan smidesräcke som härrör från 1600-talet. delas in av pelarliknande dekor, så kallade kan- av Holstein-Gottorp och den unga prinsessan Inne i huset finns några helfranska 1700-tals- nelerade pilastrar. Högst upp på frontgaveln är Ulrika Eleonora örlogsstaden Karlskrona. Om dörrar kvar och döbattanger, pardörrar, från en lyra konstfärdigt målad. Karl XII vid detta besök verkligen bodde i det 1800-talets förra del. 1883 moderniserades vin- FAKTA Hallströmska huset har inte gått att dokumen- den och blev en bostadslägenhet. tera, men traditionen lever kvar, bland annat i Adress: Östra Köpmansgatan 7, Karlskrona FAKTA form av en bronsplatta med inskription. I sen tid Ägare: Privat Adress: Alamedan-Drottninggatan, Karlskrona Byggnadsår: 1792 har en lokal målarbegåvning också placerat ett Ägare: Privat Funktion: Bostad porträtt av krigarkungen i husets farstu. Byggnadsår: 1600-talets slut Arkitekt: - Vid en renovering omkring 1940 kom en be- Funktion: Bostad Besök: Privat tydligt äldre takmålning fram liksom fragment Arkitekt: - Byggnadsminne 1991 av en gyllenläderstapet. Besök: Privat Byggnadsminne 1992 Takmålningen i bottenvåningens södra lägen-

114 115 22 Hollströmska magasinet

Det är Carl Hollström (1720-1803) som bygg- utökades rustkammaren med plats för persedlar de magasinet och som också har fått ge namn till ytterligare tre kompanier om 280 man för att åt det. Släktnamnet kommer av att Carl Holl- slutligen 1903 få den sista kompletteringen med ströms farfar kom från Holje by, det vill säga nu- klädhängare och skofack. varande Olofström. Själv var han sjömilitiekom- Det går ännu idag i konferenslokalens takstol missarie vilket innebar att han hade ansvar för att se hur hela vindsvåningen en gång såg ut, proviant och kläder till flottans manskap. där hänger de gamla klädkrokarna i takbjälkar- Han ägde större delen av kvarteret längst ner na kvar som prydnad. På liknande sätt har äldre mellan Alamedan och Östra Prinsgatan, kvarte- inredningsdetaljer använts på flera håll för att ret Hästkvarnen. Magasinet byggdes 1783 och lyfta fram och dekorera den moderna kontors- användes då till proviant och spannmål. fastigheten. Året efter sin pensionering sålde Hollström Under andra världskriget blev Hollströmska sina tillgångar och ordnade ett storslaget bröl- magasinet förråd igen, och det förblev så till dess lop för sin enda dotter och hennes kusin. Hon att marinen utrymde fastigheten 1978. Nu in- hade skött sin fars hushåll sedan hans tredje hus- rymmer det gamla magasinet kontorslokaler för tru gick bort 1775 och han överlämnade nu hela flera olika företag. boet i sin mågs händer och bodde kvar i deras FAKTA hem till sin död 1803. Då överläts ”Hollströmska Adress: Kungsbron 5, Karlskrona magasinet jämte tvenne bodar och en torkinrätt- Ägare: Aktiebolag ning till Flottan under villkor att byggnaderna, Byggnadsår: 1783 då de för ändamålet ej vidare behövas, skola till Funktion: Förrådsbyggnad. Numera kontorslokaler. staten återfalla”. Arkitekt: - Besök: Under kontorens arbetstid Från 1879 var magasinet rustkammare, det Handikappanpassat: Ja vill säga persedelförråd för matros-, eldare- och Byggnadsminne 1982 hantverkskompanierna. I slutet av 1800-talet

116 117 45 Lindströmska gården

Lindströmska gården ser ut som om den vore sum”. Målningen är gjord av den kände konst- byggd på 1800-talet med sin gula träfasad och nären Johan Columbus, som har lämnat efter sig schweizeriliknande snickarglädje kring fönstren. ett antal interiörmålningar i Karlskrona. Huset är byggt i furutimmer i en våning vilande Många framstående personer har bott i Lind- på en relativt hög stenfot. Vid en renovering 1880 strömska gården som fått sitt namn efter en av fick huset sin nuvarande exteriör med liggande de senaste ägarna, urfabrikören H.A. Lindström, panel och utskjutande fönsterstycken. Men huset som är farfars far till den kände underhållaren vid Alamedan byggdes redan på 1690-talet åt en och språkvetaren Fredrik Lindström. av Karl XII:s sjöofficerare, Gustav Wattrang. Den första husfrun i detta hus hette Catharina von Rosenfeldt, och var dotter till den välkände amiralen Verner von Rosenfeldt. Hon och ma- ken Gustav Wattrang fick minst sex barn. Gustav Wattrang var en gång som skeppskapten befäl- havare för en konvoj och utmanade då ett eng- elskt fartyg genom att vägra stryka flagg, det vill säga erkänna sig underlägsen det andra skeppet. England hade ensidigt bestämt att de fartyg som seglade på Nordsjön skulle stryka flagg - om så inte skedde gick engelsmännen till anfall! Gustav Wattrang och hans konvoj var just den här gång- en överlägsna det engelska fartyget och tvingade detta till reträtt. Det här var förstås en fjäder i hat- ten för den unge svenske kaptenen som snart steg i graderna. Ungefär vid samma tid som den här dramatiken inträffade, byggdes huset vid Alame- dan, och paret fick sina första barn. Det var med andra ord en orolig tid, inte minst för en hustru till en sjöofficer med små barn. FAKTA Det är kanske därför det tydliga budskapet på Adress: Alamedan 13, Karlskrona målningen i matsalens tak är ”här är min trygga Ägare: Privat Byggnadsår: 1690-talet hamn” om man fritt översätter det aningen hem- Funktion: Bostad magjorda latinet: ”Hoc me protengente securi- Arkitekt: - Besök: Privat Byggnadsminne 1992

118 119 44 Emanuelskyrkan 25 Kungshuset

På hörnet Skomakaregatan/Styrmansgatan i Interiören har genomgått en del förändring- Tre år före 1790 års stadsbrand byggdes det stora måste vi i början av sommaren inflytta i ett un- Karlskrona ligger Emanuelskyrkan. Kyrkan upp- ar. Kyrksalens äldre pärlspåntväggar kläddes på bostadshuset vid Landbrogatan på grunderna der full reparation varande hus, där högst få rum fördes av en liten metodistförsamling 1869-70 1930-talet in med plywoodliknande skivmate- av två tidigare byggnader. Ägare var kommer- voro beboliga, och ställa våra saker uti en därva- som grundats några år tidigare av hemvändande rial och fick en ny bröstning. Det tidigare släta serådet Jonas Krook (1730-1793). Fantastiskt rande stor packbod.” svensk-amerikanska sjömän. Den kyrka de bygg- innertaket kassettindelades med ett kraftigt list- nog undgick byggnaden branden. Kronan/Sta- Kungshuset gästades ofta av medlemmar i de i Karlskrona blev metodiströrelsens första verk. Altartavlan byttes ut och fick en ny om- ten övertog huset 1801 genom byteshandel med den kungliga familjen och då fick amiralsfamil- egna gudstjänstlokal i Sverige. fattning. Pelarna kläddes in och fick ny marmo- Krooks änka och fick därmed ett nytt ”Ami- jen flytta ut till ett mindre gårdshus, något som Den metodism som introducerades i Sverige rering. rals- och Kungshus”. År 1802 flyttade en av den störde familjen Puke som ansökt om att få inreda under 1860-talet hade sitt ursprung i USA och Sedan år 2012 ingår metodistförsamlingen i svenska flottans mest färgstarka personligheter, en egen våning inne i huset. till en början dominerades rörelsen av hemvän- Karlskrona i ett nytt samfund som heter Equme- amiralen Johan af Puke, in med sin familj. Kungen Gustaf IV Adolf besökte huset flera dande svensk-amerikaner. I Karlskrona bestod niakyrkan. På gårdssidan låg rymliga ekonomibyggna- gånger. Här välkomnade han sin blivande hustru församlingen till en början av fiskare, båtsmän der. I trädgården fanns ett lusthus och svala ber- Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden när hon och varvsarbetare. såer där man i lugn och ro kunde spela kort och för första gången kom till Sverige. Kungshuset Emanuelskyrkan i Karlskrona tillkom innan dricka vin. Den stora salen passade utmärkt till blev också kungafamiljens sista bostad i Sveri- Metodiströrelsen fått laglig rätt att existera som stora fester. Här skulle amiralen bo, men även ge. Kungen avsattes 1809 och under några kalla fristående kyrka. Byggnadens profana prägel kungen när han var på besök i Karlskrona. decemberveckor bodde han här med hustru och och enkla arkitektur, utan tornspiror eller höga, Amiralen Johan af Puke fick i uppdrag att inreda barn som bevakade gäster. På julaftons kväll steg smala fönster som finns på andra frikyrkor, kan huset och möbler skickades från kungliga slot- de ombord på fregatten Camilla för vidare befor- förklaras med att man ville undvika att provoce- tets husgerådskammare. Oturligt nog havererade dran till kontinenten. De skulle aldrig mer åter- ra myndigheterna. det fraktande fartyget och möblerna skadades. vända till Sverige. Exteriören på huset är i stort sett oförändrad Det enda som kunde användas var några byråar sedan byggnadsåret med undantag för entrépar- och ljuskronor som fru af Puke tyckte var ”skäli- FAKTA tiet som breddades omkring 1930 och fick ett gen fula”. Paret af Puke fick ordna möbler på an- Adress: Landbrogatan 7, Karlskrona FAKTA nytt utförande. De tidigare dubbeldörrarna ut- nat sätt för att inreda de 15 rummen. Att det inte Ägare: Fastighetsförvaltare Byggnadsår: 1787 vidgades till tre dörrar. Ovanför entrén byttes en Adress: Skomakaregatan 31, Karlskrona var så enkelt att bo i ett hus som också skulle Ägare: Emanuelsförsamlingen Funktion: Kungshus” (representationsbostad). Numera målad sol ut mot ett kors. Byggnadsår: 1869-70 vara hem för gästande kungligheter framgår av kontorslokaler. Vid byggnadens ommålning på 1980-talet Funktion: Gudstjänstlokal amiralens hustrus, Christina Pukes, dagbok: ”Så Arkitekt: - återfick fasaden sin ursprungliga färgsättning. Arkitekt: - snart fru Krook våren 1802 var bortflyttad bör- Besök: Efter överenskommelse Panelen har en mörk guldockrafärg medan deko- Besök: Kyrkans öppettider och efter överenskommelse jade reparationerna i Kungshuset. Det var myck- Handikappabpassat: Delvis Byggnadsminne 1991 rativa fasadelement samt dörrar och fönsterbå- Handikappanpassat: Ja et förfallet och gick ej fort att reparera. Också gar målats med tre nyanser av grönt. Byggnadsminne 1992

120 121 46 Varmbadhuset

Karlskrona badhus är ett av Sveriges äldsta bad- med för tiden många nyskapande idéer. Jugend- hus och sägs vara ett av de bäst bevarade. Med stilen är utförd med stor finess. Fasaderna är sin fasadarkitektur i jugendstil och omsorgsfullt symmetriskt ordnade kring en mittaxel med hu- utarbetade detaljer är det en typisk exponent för vudentrén markerad med böljande ornamentik sin tid. och festlig uppglasning under ett konstfullt torn. Badhuset uppfördes 1903-04 av Karlskro- Varje våningsplan avspeglas i fasaderna med fina na Varmbadhus AB och ritades av den berömde naturstensarbeten. badhusarkitekten Wilhelm Klemming. Av hans Bassängrummen har prisats för sin skönhet, badhus finns bara det i Karlskrona och Central- framförallt den övre med sin taklanternin. Bygg- badet i Stockholm kvar. nadstekniken var djärv med två bassänger lig- I varmbadhuset i Karlskrona finns fortfarande gande över varandra, en teknik som var möjlig första och andra klassens bassänghallar bevarade tack vare att en nymodighet, armerad betong, intakta. Detsamma gäller i huvudsak också tvätt- användes. stugan med sin manuella hiss och trapphallarna. FAKTA Bland de tidstypiska detaljer som finns kvar kan nämnas mässingsstänger, järnsmide, trappräcken Adress: Norra Kungsgatan 32, Karlskrona Ägare: Karlskrona kommun och målade glasdörrar. Byggnadsår: 1903-1904 Enligt den tidens syn skulle badhusen inte Funktion: Badhus bara erbjuda möjlighet att tvätta sig utan också Arkitekt: Wilhelm Klemming vara ljusa och välkomnande och en tillflyktsort Besök: Under badhusets aktuella öppettider. Lokaler för den som söker avkoppling och vila. Allt detta kan hyras. Handikappanpassat: Delvis avspeglar sig i Klemmings planlösning. Byggnadsminne 1992 Karlskrona varmbadhus är en unik byggnad

122 123 68 Södööska gården

Södööska gården har fått sitt namn efter ami- målat smidesräcke. Dubbeldörren är av tidig ralitetsapotekaren Moses Söderström. Han var 1800-talstyp med smidda lås och beslag. Längs född i Finland men flydde därifrån i sin ungdom Prinsgatan har en tillbyggnad gjorts, troligen av politiska skäl och fann en fristad i Sverige och kring 1800-talets mitt, med köksentré och WC. Karlskrona. Sitt finska namn, Södöö, ändrade Interiört finns bevarade snickerier från slutet av han då till Söderström. Så småningom blev han 1700-talet och början av 1800-talet, exempelvis amiralsapotekare och fick tre söner. Åt samtli- dörrar, dörr- och fönsterfoder och kakelugnar. ga gav han varsin ståndsmässig gård i bröllops- Gården består också av ett stenhus mot Borg- present. Hans andre son fick den som idag kallas mästaregatan och ett lusthus som är ihopbyggt Södööska gården. med stenhuset och trähuset. Dessa uppfördes Det gula, timrade trähuset med brutet tak ut- 1910. Lusthuset upplevs inifrån som en del av märker sig med sin smala vinkel ut mot gathör- huvudbyggnaden. Det har en tempelgavel med net. Men så såg inte Södööska gården ut när den pelare och franska dörrar. Stenhuset är en vå- byggdes efter den stora stadsbranden 1790 på ning högt och putsat. grunden till ett av de nerbrunna husen. Redan Inne på gården ligger en båtsmansstuga, kal�- 1807-1808 passade man på att skapa mera golvy- lad Pias stuga, som uppfördes 1793 av en krono- ta genom att bygga till den sneda vinkeln mellan timmerman. Prinsgatan och Borgmästaregatan. Möjligen har Sedan sommaren 2015 finns i Södööska går- man inspirerats av stenhuset på andra sidan ga- den ett kopparslagaremuseum som är öppet ef- tan, Nordenskjöldska gården som även den har ter överenskommelse. en icke rät vinkel på en av sina gavlar. FAKTA Huvudbyggnaden i trä är i en våning och har brutet tak med enkupigt tegel. Knutlådor, foder Adress: Borgmästaregatan - V Prinsgatan, Karlskrona Ägare: Privat och vindskivor är vita. Några av fönstren har be- Byggnadsår: 1790-talet varade blyspröjsar och näbbeslag av 1700-talstyp. Funktion: Bostad Mot huvudingången på Västra Prinsgatan finns Arkitekt: - en fritrappa av kalksten med ett enkelt svart- Besök: Privat Byggnadsminne 1996

124 125 57 Kasern Sparre

För generationer av svenska flottister har kvar- Stumholmen uppfördes på 1930-talet som marke- teret Sparre vid bron över till Stumholmen varit tenteri (kafé och kiosk för militärer). den första kontakten med Karlskrona. I hundra Redan på 1870-talet hade kasernernas bedröv- år fram till år 1984 var byggnaderna här huvud- ligt låga standard påtalats. På 1890-talet gjordes förläggning åt flottans manskap. Innan dess hade därför en genomgripande modernisering. Men det anläggningen successivt byggts upp och inhyste var inte bara byggnaderna som skulle anpassas till olika personalgrupper, båtsmän, varvsarbetare en ny tid. Även de värnpliktiga - som nu ersatte mer mera. Kvarteret har sitt namn efter Claes de tidigare indelta båtsmännen - skulle fostras. De Sparre, viceamiral och riksråd, död 1733. militära kasernerna skulle tjäna som ”folkhögsko- År 1788 drabbades staden av en förödande lor för hela nationen”, där de värnpliktiga skulle få epidemi, som under de två följande åren skul- lära ordning och reda, disciplin samt hygien. Ytter- le skörda 10.000 offer. Året efter, 1789, byggdes ligare en modernisering av Kasern Sparre genom- ett stort sjukhus i trä med plats för mer än 1000 fördes på 1960-talet. Försvarsmakten lämnade patienter, på tomten längs Kyrkogatan. Det ny- kasernen 1984 och sedan 1989 har Boverket sina byggda sjukhuset liksom alla andra byggnader lokaler här. i kvarteret ödelades i den stora stadsbranden 1790. FAKTA I stället kom år 1792 en kunglig befallning om Adress: Drottninggatan 18, Karlskrona att bygga en kasern. Senare förlängdes denna i Ägare: Privat olika etapper. Kasernen var från början avsedd Byggnadsår: Byggt i etapper från 1700-talets slut till 1930-talet. för 1000 båtsmän, men kom senare att användas Funktion: Logement för flottans manskap. Numera kon- av andra militära förband. Den byggdes till 1817- torslokaler 20 och i den förlades sjötrupperna och artilleri- Arkitekt: Flera. kåren, den så kallade Garnisonskasernen. Besök: skiftande möjlighet i olika delar Under 1880-talet kallades kasernen ”Matros- Handikappanpassat: ja Byggnadsminnesförklarat år 1967 och båtsmanskasernen”. Tillbyggnaden närmast

126 127 10 Repslagarebanan på Lindholmen

Repslagarebanan eller ”Reparebanan” som den Paul Ludvig Leijonsparre, som signerat rit- först kallades kom till snart efter örlogsvarvets ningarna, var elev till Erik Dahlbergh och hade grundande. Här pågick repslagning från 1696 dessutom studerat fästningsbyggande i Frank- till år 1960, då banan lades ner. De segelfartyg rike under 1680-talet. Arkitekturen är typisk för som utgjorde den svenska flottan behövde enor- den svenska barocken. ma mängder tågvirke, från smala linor till rep FAKTA och tjocka trossar. Varje segelfartyg utrustades Adress: Lindholmen, Karlskrona med flera kilometer rep i olika dimensioner. Det Ägare: Fortifikationsverket fanns en mängd fackuttryck för de olika dimen- Byggnadsår: 1696 sionerna: Förutom svåra ankartåg och finaste Funktion: Repslageri. segelgarn fanns vant och stagtross, halsar och Arkitekt: Paul Ludvig Leijonsparre (Erik Dahlbergh, Niko- skoter, jaglinor, drilltåg, liktross, lunta” berätta- demus Tessin d y) Besök: Öppet för grupper under ledning av en guide. de den sista repslagaremästaren, Ture Svensson. Handikappanpassat: nej Tågvirke som tillverkats här känns igen på ”den Byggnadsminne 1969 blå tråden” en invävd blå tråd. I vardera änden av byggnaden finns de så kallade banhuvudena som är uppförda i två vå- ningar och har säteritak. Fasaderna är rosaput- sade med vita dekorationer, lisener. Mellan banhuvudena sträcker sig den cirka 300 meter långa bandelen där tågvirket tillverkades – också den med liknande säteritak och med en vindsvåning. Grunden är cirka 135 centimeter bred vilket antagligen beror på att man hade tänkt sig att bygga murade väggar med sten och korsvirke i hela byggnaden. Som så ofta i Karlskrona sakna- des pengar för att genomföra detta.

128 129 Gamla mastkranen Trossö 11 Gamla mastkranen, Trossö 83 Portalkran 14

Den gamla mastkranen vid Dockorna på Örlogs- Den nya utrustningskranen överlämnades till varvet väcker ofta förundran och beundran. Ar- Marinverkstäderna (Karlskronavarvet) i augusti kitekten Gustav Näsström skrev år 1930 att den 1960. Den fransktillverkade kranen skulle bli en var ett första exempel på funktionalism (funkis) i viktig resurs när fartyg utrustades och tunga lyft Sverige, mer än hundra år före funkisens genom- utfördes. brott. Kranens korrekta namn är ”Helportal vipp- Det var också två begåvade nytänkare som svängkran med enkellänkarm” men kallas bland låg bakom den 42 meter höga kranen. Den ene annat ”Franska kranen”, ”Blå kranen” eller var Jonas Lidströmer, under många år chef för ”Hundratonnaren”. byggandet vid örlogsbasen, vilken också ligger Kranens dimensioner imponerar fortfarande. bakom överbyggnaden till Lyckeby källa (Bygg- Kranen väger 670 ton och löper på sammanlagt nadsminne 60). Den andre var en ung blivande 28 hjul. Lyftkapaciteten är 100 ton. Förarhytten arkitekt vid namn Fredrik Blom som i och med sitter på 28 meters höjd. En 360 meter lång till- mastkransbygget fick sin första stora uppgift. Det hörande kranbana löper längs kajkanten. kan ha varit han som utförde ritningarna till kra- Portalkranen var i bruk fram till 1997 och är nens maskineri. en representant för Karlskronavarvets utveckling Den gamla mastkranen är byggd i tegel, kran- under 1900-talet. huvudet är av trä och taket klätt i koppar. Maski- neriet i byggnaden är ännu intakt. Vid mastkra- FAKTA nen mastades örlogsfartygen av innan de lades in Adress: Karlskronavarvet i docka. Underdelen av tornet är tolv gånger tolv Ägare: SAAB Kockums AB meter. Mastkranen är sex våningar hög och på Byggnadsår: 1960 Funktion: Lyftkran andra och tredje våningen finns två stora gång- Arkitekt: - spel med tolv bommar på varje. Med två man Besök: Nej vid varje bom behövdes det 96 man för att få Byggnadsminne 2006 full kraft på spelen. Från dessa gick vinschar och draglinor upp genom kanaler i murväggarna och upp till kranhuvudet där ett flerskuret block ytterligare förbättrade lyftkraften. En våning till krävdes för att kunna dra in lasten mot kranbygg- naden, då kranhuvudet inte var rörligt. Kon- 84 Hokvinden struktionen var helt unik för landet. En hock är enligt Svenska Akademiens ordbok pålar nedslagna i sjöbotten. På några av hockpå- FAKTA vid stranden av ett vattendrag iordningställd larna byggdes i början av 1800-talet ett småbåts- Adress: Karlskronavarvet upplagsplats där rundhult förvaras under vat- skjul och byggnaden kom att kallas Hokvinden. Ägare: SAAB Kockums AB ten.” Rundhult är en gemensam benämning på Konstruktionen är öppen och byggnaden saknar Byggnadsår: 1803-1806 stockformiga föremål på ett skepp, som master, inredning interiört. Funktion: Mastkran, idag sammanträdesrum rår och spakar. I slutet av 1990-talet genomgick byggnaden Arkitekt: Jonas Lidströmer, Fredrik Blom Besök: Endast guidad visning Här inne på örlogsvarvets område hade man en stor takrenovering. Att den här ursprungliga Handikappanpassat: Nej byggt en sådan anläggning för att där i vattnet konstruktionen finns bevarad är mycket ovan- Byggnadsminne 1969 förvara skeppstimmer. Anordningen bestod av ligt om man jämför med andra örlogsvarv.

FAKTA Adress: Örlogshamnen, Karlskrona Ägare: Fortifikationsverket Byggnadsår: 1800-talets början Funktion: Båtskjul Besök: I samband med guidade turer Handikappanpassat: Nej Byggnadsminne 2007 130 131 cerats vid gaveln på ett av de byggnadsminnes- 85 Västra kölhalningsbron märkta virkesskjulen, Virkesskjul nr 8, Knäskjul. Knä är den gamla benämningen på skeppsbygg- nadselement som ser ut som ett knä, i våra da- För att inspektera och underhålla den del av ör- och spirkran representerar en konstruktion som gar vinkeljärn. Motsvarigheten på 1700-talet var logsskeppen som låg under vattenlinjen behöv- det finns få kvar av på andra varvsplatser. Krans- förstås av trä, och huset har också kallats grank- des möjlighet att kölhala, det vill säga luta skep- spelsskjulet innehåller en modernare efterföljare näskjulet. pet åt sidan, för att på så sätt komma åt under- till de beskrivna gångspelen där repen har ersatts Strax norr om repslagarebanan ligger virkes- delen, ända ner till kölen. med vajrar och den mänskliga kraften med en skjulen ”Slitaget” och ”Fyrkanten”. ”Slitaget”, 1685-86 anlades två kölhalningsbroar vid motor. Vajrarna är förbundna med en spirkran, som byggdes omkring 1850, är 100 meter lång Trossös södra strand. Den västra kölhalnings- en äldre typ av kran som ursprungligen byggdes och taket bärs upp av träpelare tillverkade av bron finns kvar i restaurerat skick. Vid kölhal- av träspiror. mastvirke. ”Fyrkanten” är utförd i samma tegel- ningen krängdes fartygen med hjälp av rep från pelarteknik som ”Knäskjulet” där byggnadens riggen ner till gångspelen på bron. Gångspel är tak bärs upp av tegelpelare. en stående rörlig trumma som manuellt drivs Ytterligare två virkesskjul och ett basplatsskjul runt med stänger (spelspakar) som sticks in i är också byggnadsminnen, liksom Motorverksta- ovandelen. Rep från fartygets rigg vindades upp den med tillhörande stapelbädd samt varvsmu- på trumman och på så sätt drogs fartyget till en ren på Lindholmen med rester av två bastioner. kraftig lutning. Västra kölhalningsbron med kranspelsskjul FAKTA Adress: Örlogshamnen, Karlskrona FAKTA Ägare: Fortifikationsverket Adress: Örlogshamnen, Karlskrona Byggnadsår: cirka 1700-1950 Ägare: Fortifikationsverket Funktion: Verkstäder, förråd mm anknutna till örlogsvar- Byggnadsår: 1685-1686 vets verksamhet Funktion: Kölhalningsanordning Arkitekt: - Besök: I samband med guidade visningar Besök: I samband med guidade visningar Handikappanpassat: Tillgänglig för handikappade Handikappanpassat: I viss utsträckning Byggnadsminne 2007 Byggnadsminne 1995

63 Byggnader mm på Lindholmen

Byggnadsminne nr 63 består av cirka ett dus- sin olika objekt; hus, virkesskjul, en stapelbädd och en park. Man kommer först till ett vakthus, Corps de Garde, som är byggt på 1730-talet och som antagligen hade en föregångare från varvets grundläggning i slutet av 1600-talet. Till vänster ligger pumphuset, som innehåller det maskineri som tömmer ut vattnet i den intilliggande Polhemsdockan. När dockan var ny- byggd 1724 och många år därefter var det flottans manskap som fick pumpa vatten. År 1848 installerades en ångmaskin och 1944 elektrifierades pumpningen. Till höger, på samma sida som vakthuset, finns galjonslunden, en liten parkanläggning med tak- försedda utställningshallar för galjonsprydnader. Här kan man se galjonsfigurer från segelfarty- gens, men också från de första ångfartygens tid. En av galjonslundens utställningshallar har pla- 132 133 26 Slup- och barkasskjulet

Slup- och barkasskjulet är en av Karlskronas I centrum på byggnaden finns ett torn med märkligaste byggnader. Den uppfördes vid en lanternin i klassisk stil överst. Husets fasci- 1780-talets mitt för vinterförvaring av flottans nerande takkonstruktion är sammansatt av tio mindre båtar barkasser, slupar och jollar i nedre sadeltak som korsar varandra. Därigenom bildas våningen och för förvaring av olika förvarings- 16 brunnar för regnvattnet, som samlades upp kärl i den övre. Detta var en tid av intensiv verk- i tunnor. Byggnaden används än idag för förva- samhet i Karlskrona, där nya örlogsfartyg bygg- ring av båtar. des i snabb takt och där också en mängd nya År 1920 inreddes brevduvslag i östra sidans byggnader kom till. övre våning och 1921 utvidgades detsamma med ”Barcasse- och Eschaloupe skjulet”, som det en ny avdelning. Brevduvor följde på den här ti- då kallades, stod klart 1787 och är ritat av arki- den med på marinens flygplan som en säkerhets- tekten C.P. Nyman om vilken inget är känt, nå- åtgärd. Om piloten drabbades av problem skulle got som har lett till spekulationer om att det kan brevduvan flyga hem med ett meddelande. vara en pseudonym för Fredric Henric af Chap- I Slup- och barkasskjulet förvaras de så kal�- man. Byggnaden mäter 60 gånger 60 meter och lade ”barkarna”, 150 år gamla loggertriggade är uppförd med suterrängvåning, två våningar skeppsbåtar. De är på samma gång museiföremål mot sjösidan och en våning mot landsidan. och kulturminnen som är i full användning ef- Marklutningen har på ett raffinerat sätt -ta tersom de sommartid nyttjas av segelentusiaster. gits tillvara och ger naturliga slipar för skeppsbå- tarna. Här har också varit beklädnadsförråd och FAKTA spannmålsmagasin, samt sjukhus under Finska Adress: Stumholmen, Karlskrona kriget år 1808. Ägare: Statens Fastighetsverk Det finns en notering om att när skjulet var Byggnadsår: 1786 nybyggt förvarades där 50 slupar och 102 rodd- Funktion: Förvaringsplats för flottans mindre träbåtar. båtar. Till dessa kom 15 000 tunnor avsedda för Numera dessutom museum och båtbyggarskola. Arkitekt: C P Nyman vattentransport på den övre våningen. Det be- Besök: Under öppettider. hövdes så stora mängder tunnor eftersom ör- Handikappanpassat: Nej logsstadens dricksvatten hämtades i Lyckeby och Byggnadsminne 1991 därefter förvarades på fat. (Se byggnadsminne 60, Lyckeby källa).

134 135 36 Corps de garde, Stumholmen 27 Epidemisjukhuset, Laboratorieholmen

Några år före den stora stadsbranden 1790 teck- hålla den militära disciplinen behövdes en vakt- År 1831 närmade sig koleran Sverige, man hade ratorieholmen till ett ”Cholerasjukhus” där man nade den kände konstnären Elias Martin en vy styrka och ett vakthus, Corps de Garde. fått nyheter om att sjukdomen spred sig i Ryss- kunde isolera de sjuka. från Stumholmen och västerut mot Trossö där land, Polen och Tyskland. Med 1790 och 1808 Kyrkogatan och Fredrikskyrkan i blickfånget. FAKTA års fruktansvärda pestepidemier i färskt minne Man ser också några soldater ur den styrka som Adress: Stumholmen, Karlskrona fattades beslut om att göra bebyggelsen på Labo- Ägare: Statens Fastighetsverk bevakade örlogsstaden. I förgrunden på denna FAKTA bild återfinns den nuvarande Corps de garde- Byggnadsår: 1730-talet Funktion: Vaktstuga, idag bostad Adress: Stumholmen, Karlskrona byggnadens nordvästra del. Arkitekt: möjligen Johan Georg Stuber Ägare: Statens Fastighetsverk Corps de Garde på Stumholmen är sannolikt Besök: Privat Byggnadsår: Mitten av 1700-talet den äldsta vaktbyggnaden i Sverige som bevarat Byggnadsminne 1992 Funktion: Fyrverkarhus, epidemisjukhus både arkitektur och planlösning från tidigt 1700- Arkitekt: möjligen Johan Georg Steuber Besök: Nej tal. Huset byggdes på 1730-talet och konstruk- Byggnadsminne 1992 tionen är besläktad med de samtida sjukhuspa- viljongerna på Laboratorieholmen. Vaktstugan är uppförd av sten i en våning och har ett brant sadeltak. Invändigt beskrivs bygg- 42 Desinfektionshuset, Laboratorieholmen naden 1781 bestå av förstugan, arrestrummet, underofficersrummet, vaktmanskapets rum och Desinfektionshuset som byggdes år 1889 är ett bli av med smitta som annars kunde spridas via brandredskapsrummet. uttryck för de nya kunskaperna om betydelsen av läkarinstrument, textilier och andra ting. Vär- Stumholmen var tidigare militärt område dit strikt renlighet inom sjukvården. Här kunde man mebehandling och kemiska metoder var kända obehöriga inte hade tillträde. För att bevaka och redan vid den här tiden. kontrollera såväl passerande till området som att I huset fanns också likrum och förbrännings- ugn. Huset uppfördes i tegel. 33 Bageribostället, Stumholmen FAKTA Adress: Stumholmen, Karlskrona Ägare: Statens Fastighetsverk Detta är Karlskronas äldsta bevarade bostadshus När artilleriverkstäderna i början av 1700-talet Byggnadsår: 1889 som fortfarande har kvar sin ursprungliga funk- flyttade till varvsområdet på södra Trossö kom Funktion: Desinfektionshus Arkitekt: - tion som bostad. Bageriboställets föregångare var byggnaden att användas som logement för bage- Besök: Nej en artillerismedja uppförd vid 1600-talets slut ribåtsmännen. 1863, när den nya bageribyggna- Byggnadsminne 1992 och en av de allra äldsta byggnaderna i Karlskro- den stod färdig och bageriet utökades till indu- na. Rester av denna finns som gråstensmurar i striell skala, krävdes större och modernare boden nuvarande byggnadens källarvåning. städer åt de anställda. Därför till- och påbyggdes huset mellan 1864 och 1866 efter ritningar av JT 41 Kokhuset, Laboratorieholmen Byström, som även ritat bageriet. Huset gjordes längre och högre och försågs med ett trapp- Först 1875 utökades byggnadsbeståndet på Labo- år byggdes också de fyra äldre husen till. Labora- hus på den västra fasaden. Byggnaden uppfördes ratorieholmen med ett kokhus, som också inrym- torieholmens hus hade efter kokhusets tillkomst i enkel empirarkitektur och få förändringar har de rum för kokerska och uppbördsman. Samma antagit formen av en liten välordnad sjukhusan- gjorts sedan 1866. läggning. FAKTA FAKTA Adress: Stumholmen, Karlskrona Ägare: AB Karlskronahem Adress: Stumholmen, Karlskrona Byggnadsår: Oklart. Äldsta delarna sannolikt från Ägare: Statens Fastighetsverk 1600-talets slut. Byggnadsår: 1875 Funktion: Logement, bostäder. Funktion: Matberedning och personalutrymme. Arkitekt: - Arkitekt: - Besök: nej Besök: Nej Byggnadsminne 1992 Byggnadsminne 1992

136 137 28 Militärhäktet, Stumholmen 34 Lotsstugan

Insidan av Kronohäktet på Stumholmen har setts Lotsstugan avviker kraftigt från de övriga bygg- i flera filmer, bland annat TV-serien Skånska naderna på Stumholmen genom sin påkostade mord. Skälet är att man här har kunnat spela in utsmyckning och färgsättning i gult, grönt och realistiska fängelsescener. Kronohäktet stod fär- rött. En förklaring till detta är att byggnaden digt 1911 och är av så kallad philadelphiamodell inte är militär. där varje intern har egen cell där den arbetar i en- Huset uppfördes i schweizeristil efter en rit- skildhet under dagarna. ning som är daterad 1861 och det är utsatt på Byggnaden innehöll 34 celler för manskap och en karta från 1868. Arkitekturen har stor likhet fem avskilda arrestrum för officerare och under- med många av de förslag som under denna tid officerare. Dessa rum är i motsats till cellerna för- publicerades i olika facktidskrifter. sedda med vanliga fönster och dörrar. Den gamla Lotsstugan är också en tydlig kontrast till rastgården är numera riven. Häktet var i bruk Stumholmens övriga bebyggelse, som till stor fram till 1972 och åtskilliga är de sjömän och del präglas av anpassning till nytta och funktion. FAKTA kustartillerister, som fått skaka galler i häktet för Stugan är också det enda kvarvarande lotshuset Adress: Stumholmen, Karlskrona någon förseelse. byggt i schweizerstil. Ägare: Statens Fastighetsverk Den mest kända internen på Stumholmen är I Karlskrona finns ytterligare ett hus byggt Byggnadsår: 1860-talet FAKTA antagligen boxningsvärldsmästaren Ingemar Jo- i snickarglädje, nämligen den Callerholmska Funktion: Lotsstuga hansson. Under värnplikten i flottan hade han Adress: Stumholmen, Karlskrona schweizervillan (Byggnadsminne 76), men bak- Arkitekt: - Ägare: Privat om den fasaden döljer sig ett i grunden mycket Besök: Nej svårt att anpassa sig till militärlivet. Vid ett till- Byggnadsår: 1910-11 Byggnadsminne 1992 fälle gick han och fikade utan lov när han hade Funktion: Häkte. Numera skollokaler. äldre hus. vakttjänst och hamnade därför i häktet. Långt Arkitekt: F Bothén, reviderat av Sixten C:son Sparre tidigare hade nobelpristagaren Harry Martinson Besök: Efter överenskommelse tillbringat 10 dygn i häktet, när han år 1919 hade Handikappanpassat: Nej Byggnadsminne 1992 rymt från sin tjänst som skeppsgosse. 31 Saltkokningshuset

För bara några generationer sedan var insaltning 1878 för att bättre ansluta till grannen Lotsstu- av färska varor den vanligaste metoden att kon- gans utsirade utseende. servera mat. Salt var således nödvändigt för att Saltkokningshuset har varit en viktig länk i garantera örlogsmanskapets proviant. I krigs- förädling och konservering av livsmedel och är tid kunde man inte lita på att salttransporter- det enda kvarvarande av Flottans enklare trä- na skulle gå ostörda. Därför var det viktigt att byggnader på Stumholmen. trygga saltförsörjningen genom egen tillverkning. Mängder av vatten fick kokas för att få ut så mycket salt som behövdes. Saltkokningshuset är placerat i direkt anslutning till Lakegodsmagasi- net där saltet användes för konservering av råva- rorna. Maten förvarades sedan i Kungshallsmaga- sinet innan den delades ut till det hungriga och, snart därefter, törstiga manskapet. De tomma tunnorna återanvändes och har förvarats under tak, bland annat i Tunnebodsmagasinet (Bygg- nadsminne 56). FAKTA Saltkoknings- och saltmagasinet lär vara byggt Adress: Stumholmen, Karlskrona mellan 1820 och 1847. Det fungerade under Flot- Ägare: Samfällighetsförening. tans senare tid på Stumholmen som förråd för Byggnadsår: Någon gång 1820-1847 måltavlor och lek- tionssal vid skytteövningar Funktion: Saltkokningshus och saltmagasin som genomfördes på den intilliggande skjutba- Arkitekt: - Besök: Nej nan norr om Bastion Kungshall. Huset byggdes Byggnadsminnesförklarat år 1992 om och fick ny panel efter en ritning av Ahlborn 138 139 30 Bageriet, beklädnadsförrådet, Stumholmen 32 Båtsmanskasernen

Det gamla kronobageriet vid Stumholmskanalen År 1864 byggdes ett nytt ångbageri sydost Båtsmanskasernen byggdes år 1847 som loge- färgsättning med vita putsytor och röda snick- fick sin placering nära vattnet av praktiska skäl. om kronobageriet och därefter var byggnaden ment för cirka 500 indelta båtsmän. På varje vå- erier. Från 1995 fram till år 2008 var den kom- Eftersom proviant i flottan till största delen frak- spannmålsmagasin och inreddes även till bostäl- ning fanns ett stort, öppet logement med plats munal konsthall. tades på fartyg blev det på det här sättet lättare le för kronobagare, maskinist, mjölnare och lär- för 250 man i hängkojer. Hängkojerna lades dag- att lossa mjöl och lasta bröd direkt ombord. lingar vid det nybyggda kronobageriet. År 1866 tid på en ca två meter bred hylla, utmed rum- För att klara av behoven av bröd byggde man fanns även en anordning för spannmålstork- mens långsidor. Sina tillhörigheter hade båts- två bagerier, på var sin sida om Stumholmska- ning, en sädestorkria. Huset byggdes om år 1908 mannen i egna sjömanskistor. nalen. Projekteringen av anläggningen skedde då det höjdes med en våning. Nu var det inte Byggnaden formgavs så att de som bodde här redan på 1680-talet och man tänkte sig då två längre bageri, utan användes som beklädnads- skulle få känslan av att befinna sig ombord på ett parställda ”bakarehus” invid Stumholmskanalen. förråd. På 1990-talet inreddes det forna bageriet riktigt fartyg. Golvet är välvt som ett skeppsdäck Dessa två hus skulle tillsammans med två brygg- till flerbostadshus och stod klart lagom till Bo- och hade tidigare spygatter, öppningar genom hus uppföras intill kaj. Västra bageriet - på Tros- mässan, Bo93. väggen nere vid golvet, och väggarna är klädda sösidan av kanalen - var klart 1688 och användes med ekplank som en bordläggning. I byggnadens FAKTA fram till 1790, då det brann ned i den stora stads- mittlinje står mastliknande kolonner. Liknande branden. Där det låg, ser vi idag den ostligaste Adress: Stumholmen, Karlskrona projekt fanns vid den här tiden bland annat även Ägare: AB Karlskronahem i Frankrike. Kasernen ansågs otidsenlig redan ef- änden på den 220 meter långa byggnaden Kasern Byggnadsår: 1730-talet Sparre (Byggnadsminne 57). Det kvarvarande Funktion: Kronobageri. Senare beklädnadsförråd. Nu- ter ett tiotal år och blev förrådsbyggnad. FAKTA Båtsmanskasernens arkitekt C. E. Wallen- kronobageriet byggdes troligen kring 1730. Hu- mera bostäder. Adress: Stumholmen, Karlskrona set hade då tre våningar. I bageriet bakades hårda Arkitekt: - strand har även ritat en del av Kasern Sparre Ägare: Privat ”knaks” för sjöresorna och mjuk ”ankarstock” för Besök: Förutom de privata bostäderna finns här ett kafé. (Byggnadsminne 57). Byggnadsår: Handikappanpassat: Delvis Efter tiden som spannmålsmagasin har bygg- Funktion: Kasern, förråd. Numera utbildningslokaler. folket i land. Byggnadsminne 1992 naden haft olika funktioner, bland annat som Arkitekt: C E Wallenstrand förråd för värnpliktigas civila kläder och en tid Besök: Efter överenskommelse Handikappanpassat: Ja som ”sängpersedelsförråd”. På 1970-talet reno- Byggnadsminne 1992 verades byggnadens yttre och fick sin nuvarande

140 141 51 Bastion Kungshall 35 Kungshallsmagasinet

Bastion Kungshall var en gång tänkt att ingå i en reholmen bildade Kungshall en försvarslinje åt Precis som Laboratorieholmen, var en gång reringsplatta på Kungshallsmagasinets östra försvarsanläggning som med höga murar skulle öster. På 1780-talet byggdes Kungshallsmagasi- Kungshall en egen ö, skild från Stumholmen. Här trapphus. Semaforeringsplattan tjänade som un- ringa in hela staden Karlskrona. Snart nog be- net (Byggnadsminne 35) i bastionens mitt. Bas- fanns redan i de tidigaste ritningarna över Karls- derlag för signalister som skickade budskap till stämde man sig för att i stället bara innesluta själ- tionens kanoner är ett av Sveriges tre fasta bat- kronas försvarsanläggningar en bastion som ock- fartyg ute på fjärden genom att semaforera, sig- va örlogsvarvet, men bastionen byggdes ändå upp terier, där hyllningssaluter avfyras vid högtidliga så blev verklighet (Byggnadsminne 51). De äldsta nalera med hjälp av flaggor som de höll i hän- som en del i ett försvarssystem. tillfällen som exempelvis kungliga födelsedagar delarna av bastionen är från 1680-talet, Kungs- derna och rörde till olika positioner. Det var generalkvartermästaren tillika arkitek- och begravningar. hallsmagasinet är cirka 100 år yngre. 1957 inrättades ten Erik Dahlbergh (1625-1703) som drog upp Det var ursprungligen en tvåvåningsbyggnad en kyl- och frys- de stora planerna. Staden, dess inlopp och varvs- av tegel med skiffertak. Plan och detaljer är signe- rumsanläggning i området skulle omges av försvarsbefästningar av rade av Jacob Magnus Nordencreutz (1763-1834), Kungshallsmaga- olika form och storlek. För att försvara huvudin- som även tros vara arkitekten. sinet. 1986 restau- loppet söderifrån till staden uppfördes två stora Byggnaden har fått en medvetet mycket stram rerades byggnaden befästningsverk, Kungsholms fort och Drott- arkitektur i överensstämmelse med tidens ideal. och blev magasin ningskärs kastell. Kungshallsmagasinet hade i bottenvåningen tolv för Blekinge Mu- Från Bastion Kungshalls har man utsikt över portar klädda med järnbleck och fyra fönsteröpp- seum fram till år 300 års svensk örlogshistoria. Utsikten berättar ningar med luckor klädda antingen med järnplåt 2009. varför skärgårdsön Trossö var lämplig som ör- eller med kopparplåt. I övervåningen fanns föns- logsbas. En seglande flotta bestående av träfartyg teröppningar på södra och norra fasaderna med krävde mycket underhåll och tog lång tid att rus- kalkstensomfattningar och fönsterluckor. FAKTA Byggnaden användes som magasin för spannmål ta. Skeppen var försvarslösa där de låg avmastade Adress: Stumholmen, Karlskrona vid kaj eller i docka. På Trossö, med angränsande och lakegods (förvaring av kött som konserve- Ägare: Privat öar, fanns utrymme för alla de byggnader och an- rades i saltlake). 1896 gjordes en påbyggnad, de Byggnadsår: 1787-1792 FAKTA läggningar som behövdes. Området kunde också övre våningarna och vindsvåningen inreddes och Funktion: lagerlokal Adress: Stumholmen, Karlskrona tio fönster togs upp. För att byggnaden skulle bli Arkitekt: troligen Jacob Magnus Nordencreutz spärras av och kontrolleras. Den vida ringen av Ägare: Privat mer enhetlig togs de ursprungliga fönsterluckor- Besök: Nej stora öar som täcker in mer än halva horisonten Byggnadsår: 1600-talets slut och framåt Handikappanpassat: Nej är en naturlig skyddsring. Erik Dahlbergh och de Funktion: Försvarsanläggning na bort och kalkstensomfattningarna putsades. Byggnadsminnesförklarat år 1992 andra fästningsbyggarna förstärkte det naturliga Arkitekt: Erik Dahlbergh 1929 byggdes ett signaltorn och en semafo- skydd som redan fanns i skärgården. Besök: Öppet för allmänheten Handikappanpassat: Nej Tillsammans med bastion Aurora på Trossö Byggnadsminne 1992 (förnyelse) tvärs över vattnet och anläggningarna på Mjölna-

142 143 38,39, 40 Hangar 757, 758 samt uppdragsramp 56 Tunnebodsmagasinet Stumholmen

Det svenska flygvapnet inrättades 1926. Då hade (757), som sammanbyggdes med den befintliga i Det behövdes tunnor i tusental innan moderni- des i Slup- och barkasskjulet och Tunnebodsma- framför allt marinen länge bedrivit militärflyg, dennas nordvästra vägg. teter som konservburkar, kylrum, djupfryst mat, gasinet. Många dog och lades i massgravar på bland annat i Vaxholm utanför Stockholm och Hangarerna övergavs av flygvapnet 1949 då plastförpackningar, snabba transporter med mera Vämö eller sänktes i havet vid begravningar ute på Stumholmen i Karlskrona. Sjöflygplan statio- Marinkåren avvecklades. Hangarerna återgick hade gjort livsmedelshanteringen enklare. När på isen. nerades på Stumholmen åren 1914-1949. Om- då till marinen och tycks sedan dess fungerat Karlskrona grundades och matförsörjningen för När sedan freden kom användes Tunne- rådet där de båda kvarvarande hangarerna lig- som upplag och lager. Detta har förmodligen flottans personal skulle lösas förvarades och frak- bodsmagasinet till att förvara spannmål. Under ger är en utfyllnad mellan Kungshall och den medverkat till att byggnaderna ännu idag, med tades varorna i trätunnor. Det var dessa tunnor, 1840-talet byggdes huset om för att dels kunna ursprungliga Stumholmen. Nio gamla träfartyg endast smärre ändringar, står kvar i den form de vilka naturligtvis återanvändes, som förvarades härbärgera 3730 tunnor spannmål och dels för stenfylldes och sänktes här. hade när de övergavs av Flygvapnet. i Tunnebodsmagasinet. Tunnor förvarades även att i den södra delen inhysa sädesbingar i fyra Hangarerna nr 3 (byggnad 757) och nr 4 Uppdragsrampen byggdes redan till den i Slup- och barkasskjulet, som också ligger på våningar. För att byggnaden skulle klara den (byggnad 758) byggdes 1926 respektive 1929. hangar som uppfördes åren 1923-24. Här drogs Stumholmen (Byggnadsminne 26). stora tyngden försågs denna del med bärande De är de sista bevarade trähangarerna i landet. flygplanen, eller flygbåtarna, som de kallades Olika uppgifter finns om byggnadsår, 1718 el- ”pelare” bestående vardera av fem stycken sam- Hangar nr 4 har ett dubbelvälvt tak. Framför upp och ner ur vattnet. ler omkring år 1740. Tunnebodsmagasinet bygg- mankopplade stolpar, 10 tum i fyrkant (25x25 hangarerna finns trä- och betongslipar för sjö- Marinens helikopterförband använde Stum- des så att östra långsidan låg i direkt anslutning cm). År 1879 användes delar av huset som sättning och uppdragning av flygplanen. holmen som tillfällig bas för sin verksamhet un- till stranden - precis som det gamla kronobage- brännvinslager. Den första hangaren på Stumholmen byggdes der uppbyggnaden av verksamheten på 1950-ta- riet (Byggnadsminne 30). Norr om huset gick en Åren 1989-90 byggdes hela byggnaden om 1915-16 och rymde fem sjöflygplan, eller som de let och därefter. träbro mot sydöst över till Kungshall. Byggna- och blev administrationsbyggnad för Kustbevak- då kallades ”flygbåtar”. Hangaren sträckte sig ut den som är uppförd av sten i två våningar har ett ningens centrala ledning. FAKTA från Kungshalls fästning, rakt norrut, ett område brutet så kallat mansardtak där de övre flackare FAKTA som då inte var lika utfyllt som nu. På samtida Hangar 757 och 758 takfallen täcks av plåt och de nedre brantare med Adress: Stumholmen, Karlskrona Adress: Stumholmen, Karlskrona bilder syns den långsträckta hangaren vara ut- Ägare: Statens Fastighetsverk taktegel. Ägare: Privat förd i trä, med portar åt öster och väster. Åt båda Byggnadsår: 1926 och 1929 Under Finska kriget 1808-1809 blev Tunne- Byggnadsår: Omstritt. Möjligen 1718. väderstrecken löpte små, långsträckta träbryggor Funktion: Förvaring av flygplan bodsmagasinet ett tillfälligt sjukhus. När flot- Funktion: Lager. Numera kontor. ut i vattnet. På så sätt kunde flygbåtarna angöra Arkitekt: - tan återvände från ryska och finska farvatten Arkitekt: - från den mest fördelaktiga sidan, beroende på Besök: Området är tillgängligt för allmänheten hade man pesten med ombord. Tusentals män- Besök: Ej möjligt att besöka Handikappanpassat: Ja Byggnadsminnesförklarat år 1993 sjögång och vind. niskor insjuknade och en del av dem inkvartera- 1920-talet var en expansiv period för det Uppdragsramp svenska militärflyget. På Stumholmen avspeglas Byggnadsår: 1923-24 Funktion: Sjösättning och uppdragning av sjöflygplan detta i en kraftig utökning av hangarytan. 1923- 24 byggdes hangar nr 2 (756), riven på 1990-ta- Byggnadsminnesförklarat år 1992 let. Två år senare uppfördes ännu en hangar

144 145

Lusthus på Villa Albertsbergs tomt, Karlshamn. 146 147 Blekinges byggnadsminnen s e g n i k e l b En källa till vår historia

n e n n i m s d a n g g y b

Blekinges byggnadsminnen är utgiven av Länsstyrelsen Blekinge län i december 2015.

Blekinges byggnadsminnen finns att hämta i pdf-format på www.lansstyrelsen.se/blekinge Tryckta exemplar kan beställas från länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Blekinge län, 371 86 Karlskrona, tel 010-224 00 00 Vår webbplats har mer information. www.lansstyrelsen.se/blekinge

Framsidan visar fasaden på Listers härads tingshus i Sölvesborg. Baksidan visar entrén på Möllerydsstugan.