Planera med miljömål! med Planera

Hur kan en glesbygdskommuns speciella möjligheter och problem hanteras i översiktsplaneringen? Planera med miljömål! Planera med miljömål! fallstudie Fallstudie Storuman FallstudieStoruman – scenarier för hållbar utveckling har fokus på denna fråga och visar på nyttan av att i planeringen arbeta Storuman med framtidsbilder för kommunens framtida utveckling. scenarier för hållbar utveckling Fallstudien är genomförd inom ramen för ett idé- och metodutvecklings- projekt, SAMS - Samhällsplanering med miljömål i Sverige, som drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter. De kommunala fallstudierna utgör kärnan i SAMS. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare genom Boverket Naturvårdsverket hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projektet. De samlade erfarenheterna från SAMS sammanfattas i rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare samt Planera med miljömål! En idé- katalog.

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-633-4 Best.nr: 5107 ISBN: 91-620-5107-5 ISSN: 0282-7298 Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, scenarier för hållbar utveckling SÖKORD: fallstudier, glesbygd, indikatorer, kommunal översiktsplanering, miljömål, nationella miljökvalitets- mål, SAMS-projektet, scenarier, Storuman

© BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET 2000

BOKEN KAN BESTÄLLAS FRÅN:

Boverket Naturvårdsverket Publikationsservice Kundtjänst Box 534, 371 23 Karlskrona 106 48 Stockholm Fax 0455-819 27 Tel 08-698 12 00 [email protected] Fax 08-698 15 15 www.boverket.se [email protected] www.miljobokhandeln.com www.environ.se

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-633-4 Best.nr: 5107 ISBN: 91-620-5107-5 ISSN: 0282-7298

Ö M Ä J R L K

I T

Svanenmärkt trycksakM Licensnummer 341 145

UPPLAGA: 800 ex. TRYCK: Lenanders Tryckeri AB, 2000-12 OMSLAG: AB Typoform GRAFISK FORM, INLAGA: Jefferson Communication AB Förord

Arbetsorganisation I arbetet har Luleå Tekniska Universitet medverkat Kommunstyrelsen är huvudansvarig för översikts- genom att två av SAMS-gruppen formulerade öv- planearbetet i kommunen, men miljö- och byggnads- ningsuppgifter genomförts av teknologer från Insti- nämnden har ansvaret för det konkreta arbetet, så tutionen för Samhällsbyggnadsteknik. Detta har gi- även för detta projekt. vit ett värdefullt tillskott både genom det utifrån- perspektiv det skänkt arbetet och de värderings- En arbetsgrupp bestående av teknisk chef Ralph Jo- grunder en ung generation tillfört studien. hansson, miljöinspektör Carola Byström och stads- arkitekt Ragnar Bergeå har bildats. Adjungerad i Från Tekniska universitetet i Luleå har en student gruppen är biträdande länsarkitekt Bo Berge. kunnats knytas till fallstudien för att studera möj- Projektsamordnare är Ralph Johansson, projekt- ligheterna till vindkraftsetablering i fjällen. Från sekreterare är Ulrika Kjellsdotter och konsultstöd, Lunds Universitet har en forskningsstuderande en- Torsten Lundberg, Umeå.Kommunens kontakt- gagerats till vår fallstudie. I studien jämförs Burlöv personer i SAMS centralt är Chatarina Holmberg, och Storuman ur ett SAMS-perspektiv. Boverket, Anders Lind, Naturvårdsverket och huvudkonsult Ulf Ran-hagen, FFNS Arkitekter. Politisk förankring I seminariegruppen har ordinarie och vice ordfö- Medborgardeltagande och rande för miljö- och byggnadsnämnden deltagit. högskolemedverkan Nämnden är tillika ansvarig för SAMS-studien i Fallstudien i Storumans kommun har bedrivits med kommunen. Regelbunden avrapportering har skett aktivt deltagande av en stor grupp kommuninnevå- till denna nämnd, liksom även till kommunstyrelsen nare, seminariegruppen. Dessa har i huvudsak valts vid vissa tillfällen. För att pröva den för kommunen för att tillgodose en bred representation av kommu- delvis nya arbetsformen med ett brett medborgar- nens näringsliv, föreningsliv och övrig samhälls- deltagande i seminariegruppen har antalet politiker verksamhet. Deltagarna representerar också kom- i denna medvetet hållits nere. munens geografiskt olika delar. Utöver beskriven delrapportering avser arbetsgrup- De seminarier som hållits har dels varit samlade för pen att vid SAMS-arbetets slut sammanställa ett sär- hela kommunen, dels uppdelade för östra respek- skilt PM som på ett konkret och kommunanpassat tive västra delen av den vidsträckta kommunen. Visst sätt sammanfattar vunna erfarenheter från SAMS samarbete har även skett mellan seminariegruppen som underlag för det fortsatta översiktsplanearbetet. och det Fjällagendaprojekt som samtidigt drivits i Detta dokument avses bli föremål för bred politisk kommunen. behandling. Verkens förord

Allt fler människor i världen är överens om att vi miljöfond LIFE och Sida. Sweco/FFNS har deltagit måste uppnå en hållbar utveckling. Hållbar utveck- som huvudkonsult. Inom ramen för SAMS har stu- ling är ett brett begrepp som omfattar såväl ekolo- dier även genomförts i samverkan med de syd- giska som sociala och ekonomiska aspekter. Men afrikanska kommunerna Port Elizabeth och vad menar vi egentligen – hur kan det konkretiseras Kimberley. och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Denna rapport beskriver det praktiska ar- En ledstjärna för att arbeta med miljömål i plane- betet och erfarenheter från att använda miljömål ringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan och indikatorer i fysisk planering i en av åtta fall- miljöexperter och planerare i planeringsprocessen. studier på kommunal respektive regional nivå. Detta samspel har varit en grundtanke i projektets Fallstudierna har genomförts av kommunerna Bur- organisation och arbetssätt. Miljöexperter och pla- löv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm (två fall- nerare på olika nivåer har samverkat i såväl styr- studier), Borlänge, Falun och Storuman samt av grupp och projektledning från Boverket och Natur- Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med vårdsverket, i referensgrupp som i samtliga del- stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Göta- studier. lands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län inom ramen för idé- och metodutvecklingsprojektet Erfarenheterna från projektet SAMS har samman- SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige. ställts i rapporterna Planera med miljömål! En väg- Gemensamt för de olika fallstudierna är att de har visare och Planera med miljömål! En idékatalog. varit en del av det inledande skedet i en planerings- Rapporten Planera med miljömål! En vägvisare är process, där tonvikten har legat på att ta fram nya en teoretisk, övergripande beskrivning av arbetet och kunskapsunderlag och utveckla metoder för att han- lärdomarna i projektet. Den kompletteras av Pla- tera miljöfrågor på ett bättre sätt. Exempel på ar- nera med miljömål! En idékatalog som tar fasta på betssätt och redskap som har provats i studierna är konkreta exempel på hur planering kan bidra till en bl. a. olika former för tidig dialog med medborgare hållbar samhällsutveckling. Projektets övriga del- och beslutsfattare, strategisk miljöbedömning som studier redovisas utförligt i separata publikationer en del av planprocessen samt geografiska informa- samt på Internet, www.environ.se/sams. En översikt tionssystem. över samtliga projektrapporter finns slutet av denna rapport. SAMS-projektet har pågått i tre år under ledning av Boverket och Naturvårdsverket och avslutades i sep- Karlskrona och Stockholm i september 2000 tember 2000. SAMS har medfinansierats av EU:s Boverket och Naturvårdsverket

4 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ...... 5

Sammanfattning ...... 7

Summary ...... 9

SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige ...... 11

1. Bakgrund ...... 13 1.1 Kort om kommunen...... 13

2. Frågeställningar ...... 15 2.1 Framtidsbild Vägvinnaren ...... 15 2.2 Framtidsbild Stigfinnaren...... 16 2.3 Fördjupade studier ...... 16 2.4 Övergripande miljömålsrelevans ...... 16

3. Genomförande...... 17

4. Förväntningar och resultat ...... 19 4.1 Framtidsbilder ...... 19 4.2 Tillbakablick och framtidskonsekvenser ...... 20 4.3 Framtidsbilden Vägfinnaren/Stigvinnaren ...... 21 4.4 Miljökvalitetsmål...... 22 4.5 Indikatorer ...... 22

5. Slutsatser ...... 26

6. Erfarenheter...... 27

Referenser...... 28

SAMS-projektets rapporter...... 29

5 Bilagor ...... 29 Bilaga 1. Framtidsbild V – Vägvinnaren, tänkbar uvteckling. – Underlag till seminarium 2 Bilaga 2. Framtidsbild S – Stigfinnaren, tänkbar uvteckling. – Underlag till seminarium 2 Bilaga 3. Framtidsbild V/S – Vägfinnaren/Stigvinnaren, – tänkbar uvteckling. Underlag till seminarium 2 Bilaga 4. SAMS-projektet i Storumans kommun.

6 Sammanfattning

Storumans kommun har bedrivit en fallstudie inom Kopplingen till 2021-bilden Vägvinnaren motiverar SAMS-projektet som valts med inriktning på gles- ett scenario på större punktvisa infrastruktursats- bygdens möjligheter och problematik. Den har be- ningar. Utbyggt charterflygfält i Hemavan med ny handlat kommunikations-, energi- och näringslivs- tunnelförbindelse mot Norge samt frihamnen i frågor. Fallstudien har utformats så att den bidrar Mo i Rana har bedömts erbjuda goda fallstudie- med viktig och relevant kunskap som underlag för möjligheter med betoning på större, tekniskt mer kommunens översiktsplanearbete. Storuman har valt avancerade och samlade miljölösningar. E 12 utgör att genomföra fallstudien i form av ett scenarioarbete. ett ”utvecklingsstråk” där kommuncentra och orter Osäkerheten om bygdens framtid är i dagsläget så längs stråket ska ha goda möjligheter till utveckling. påtaglig att arbetsmetoden, med jämförelse av skilda framtidsbilder testade mot olika alternativa omvärlds- Inriktning mot ett ekologiskt hållbart Sverige moti- utvecklingar, har bedömts vara en mycket intressant verar att en framtidsbild i linje med Sverige 2021- väg att söka långsiktigt hållbara – såväl ekologiska bilden Stigfinnaren görs till föremål för ett scenario i och ekonomiska som sociala – lösningar till underlag en utpräglad glesbygdskommun som Storuman. för kommunens planering. Många erfarenheter talar redan nu för att småskaliga satsningar i glesbygd är mer fruktbara än de traditio- Fallstudien har bedrivits med aktivt deltagande av en nellt mer storskaliga. Såväl principer för markanvänd- stor grupp kommuninnevånare. Dessa var valda för ning som serviceförsörjning m m kan förväntas finna att tillgodose en bred representation från näringsliv, nya lösningar. föreningsliv, politisk verksamhet och övrig samhälls- verksamhet. Deltagarna representerade också kom- Vägvinnar- och Stigfinnarscenarierna analyserades munens geografiskt olika delar. utifrån vilka nationella miljökvalitetsmål som kunde vara relevanta. Ett antal indikatorer togs fram uti- Framtagandet av scenarier har knutits till Naturvårds- från några utvalda nationella miljömål. Dessa mål verkets framtidsstudie Sverige år 2021. Med utgångs- var frisk luft, god bebyggd miljö, storslagen fjäll- punkt från två relativt olika och renodlade framtids- miljö, giftfri miljö och begränsad klimatpåverkan. bilder – Vägvinnaren och Stigfinnaren – har avsikten varit att utifrån vunna insikter successivt formulera Fallstudiearbetet har varit mycket mångfacetterat. en tredje framtidsbild anpassad till Storumans verk- Många olika slutsatser kan dras och mycket kommer lighet i dag och med genomtänkta handlingsalterna- kommunen att dra nytta av i sin fortsatta planering. tiv för utveckling mot ett mer hållbart samhälle.

7 8 Summary

Storuman municipality has carried out a case study The Full Speed Ahead scenario focused on large within the SAMS project framework that was chosen isolated infrastructure projects. Extension of the char- with reference to the potential and problems associated ter airfield in Hemavan, with a new tunnel link to with sparsely populated areas. Its main themes were Norway and the free port of Mo i Rana, was con- communications, energy and industry. The study sidered a good subject for the case study, with scope was designed to contribute significant and relevant for large-scale, technically advanced, comprehensive data for the municipality’s comprehensive planning. environmental solutions. The E12 European highway The municipality elected to carry out the case study is a thoroughfare with considerable development po- in the form of a scenario project. There is so much tential for the chief towns along the route. uncertainty about the future of the region that this method, based on comparisons of various futures, The Sustainable Sweden objective adopted by Par- was considered the most appropriate approach to liament, with its emphasis on ecological sustainability, finding sustainable solutions, both in ecological, makes a scenario based on the Sweden in 2021 Path- economic and social terms, as a basis for municipal finder scenario a natural choice in such a sparsely planning. populated municipality as Storuman. There is plenty of evidence that in such areas small-scale projects The study involved the participation of a large num- are more worthwhile than conventional large-scale ber of local inhabitants who were selected as repre- ones. the study is expected to generate new solutions senting a broad cross-section of industry and busi- when it comes to land use principles, service deli- ness, community life, politics and other social acti- very etc. vities. They also represent the different geographical areas of which the municipality is made up. The Full Speed Ahead and Pathfinder scenarios were analysed with reference to potentially relevant natio- The scenarios were modelled on the Swedish nal environmental quality objectives. Several indica- Environmental Protection Agency’s futures study tors were defined for selected national environmental Sweden in 2021. Using two contrasting and simpli- objectives, i.e. Clean Air, A Good Urban Environ- fied futures – the Full Speed Ahead scenario and the ment, A Magnificant Mountain Landscape, A Non- Pathfinder scenario – the aim was to formulate, on Toxic Environment and Limited Influence on Climate the basis of the insights gained during the process, a Change. third future adapted to real life in Storuman today that would incorporate well-reasoned alternatives The work on the case study was many-faceted. Many leading to the development of a more sustainable conclusions can be drawn, and the municipality will society. benefit from these in future planning exercises.

9 10 SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige

SAMS-projektet har syftat till att utveckla metoder • Falun+Borlänge: Planeringsanpassade miljömål för att behandla miljömål i samhällsplaneringen, med och indikatorer för jord- och skogsbruk. tonvikt på den kommunala översiktsplaneringen. Ge- nom fallstudier och konkreta exempel har projektet • Storuman: Scenarier för hållbar utveckling i en visat hur den fysiska planeringen kan bidra till att nå mycket glest bebyggd kommun. beslutade miljömål och formulera lokala mål för håll- bar samhällsutveckling från miljösynpunkt. Grund- Den regionala planeringsnivån representeras av: tanken om ett kontinuerligt samarbete mellan miljö- vårdsexpertis och planerare genom hela planerings- • Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms processen har format arbetsorganisation och arbets- län: Strategisk miljöbedömning i regionplanering. sätt på såväl central och regional som lokal nivå. Tre teman inom SAMS Fallstudier i kommuner och regioner Som komplement till fallstudierna har särskilt viktiga Inom SAMS har bedrivits åtta fallstudier runt om i frågeställningar studerats i tre temastudier. Sverige. Gemensamt för dem alla är att metodutveck- lingen har kopplats till pågående planarbete. Medver- • Miljömål och fysiska strukturer kande kommuner och deras nyckelfrågor har varit: Temastudien behandlar hur miljömål och indikatorer kan användas i den fysiska planeringen med särskild • Burlöv: En god livsmiljö genom minskad miljö- inriktning på hur olika fysiska strukturer svarar mot påverkan från trafiken. målen.

• Helsingborg: Förbättrade villkor för cykel- och I anslutning till denna temastudie har två fördjup- kollektivtrafik för att motverka bilismens miljöpå- ningsstudier genomförts. Den ena handlar om stra- verkan. tegier för regional vattenförsörjning och den andra behandlar sambandet stad-land med fokus på miljö- • Trollhättan: Lokal anpassning av det nationella vänlig energiförsörjning. miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. • Strategisk miljöbedömning (SMB) • Stockholm: Temastudien behandlar användningen av miljömål – Biologisk mångfald i Nationalstadsparken. och indikatorer i SMB i den fysiska planeringen, – Bedömning av miljökonsekvenser vid fördjupning främst kommunal översiktsplanering och regional fy- av översiktsplanen. sisk planering.

11 • Geografiska informationssystem (GIS) Temastudien behandlar hur GIS som analysverktyg kan användas för att bättre åskådliggöra och hantera planeringsanpassade miljömål och indikatorer i fy- sisk planering.

En fördjupningsstudie om GIS-baserade kartor som verktyg för att förbättra diskussioner och samråd i planeringen har genomförts inom temastudien.

Ytterligare studier Inom ramen för SAMS har även studier utförts i samarbete med planerare och miljövårdare i två syd- afrikanska kommuner, Port Elizabeth och Kimberley.

Resultaten från SAMS redovisas i de två samman- fattande rapporterna Planera med miljömål! En väg- visare och Planera med miljömål! En idékatalog, och i slutrapporter från respektive fall-, tema- och fördjupningsstudie. Dessutom har några exempel på hållbarhetsfrågornas behandling i kommunala över- siktsplaner analyserats i en särskild delstudie, samt resultatet av ett antal expertuppdrag publicerats.

12 1. Bakgrund

1.1 Kort om kommunen Den grundläggande infrastrukturen är väl utbyggd i Storuman är en av Sveriges till ytan största kommu- Storumans kommun och Tärnafjällen. Av tillfarts- ner: 25 mil lång och till ytan ca 7 500 km2. Befolk- vägarna är E 12 – ”Blå vägen” – europaväg (en vik- ningsutvecklingen är vikande med i dagsläget 7 077 tig transportled från Ryssland och upp till Norska invånare (<1 invånare/km2). Omkring 2/3 av kom- kusten) och Inlandsvägen – 45:an – riksväg. På norska munen, med lika stor andel av befolkningen, utgör sidan ansluter E 12 till E 6 som går från Göteborg via skogsland medan resterande del utgörs av Tärna- Oslo upp till Narvik. fjällen som i sin nordvästra del gränsar mot Norge. Tärnafjällen är en vacker och på många sätt unik Flygplatser finns i Gunnarn och Hemavan, tågför- fjällbygd med levande nybyggar- och samekultur. bindelser via Inlandsbanan eller tvärbanan till Norra

Figur 1. Storumans kommun i Västerbottens län, 7 500 km2 och 7 077 invånare.

13 Stambanan. Storumans samhälle med ca 3 000 in- vånare utgör kommuncentra och nod i skärnings- punkten mellan Riksväg 45 och E 12.

Näringslivet i Storuman är i huvudsak inriktat på jord- och skogsbruk, sågade trävaror och spånskivor, verk- stadsindustri, vattenkraft, IT och turism i fjällområdet där turistorterna Tärnaby och Hemavan har den mest framträdande rollen.

I kommunen fanns 1998 cirka 500 företag enligt kom- munens utvecklingsbolags (SUAB) företagskatalog. Företagen förekommer huvudsakligen inom områ- dena handel, kommunikation, utvinning och tillverk- ning.

Utbildning sker via grundskola, gymnasium (deltar i utvecklingsprojektet Skola 2000), Folkhögskola, Komvux – Kunskapslyftet – samt Högskoleprojektet (samarbete med Umeå Universitet i en fyraårig hög- skoleutbildning i miljö- och naturresurskunskap).

1.1.1 Markanvändning Storumans kommun har en heltäckande översikts- plan (ÖP) från 1990 vars giltighet förlängdes genom ett kommunfullmäktigebeslut 1998, där också rikt- linjer antogs för kommande bearbetning. För tätorter- na Tärnaby och Hemavan antogs fördjupade över- siktsplaner 1999. För centralorten Storuman-Sten- sele är en fördjupad översiktsplan i samrådsskedet. Storumans engagemang i SAMS-projektet motive- ras till stor del av den nytta kommunen förväntas få av fallstudiearbetet inför uppstarten av det förestå- ende översiktsplanearbetet.

14 2. Frågeställningar

Inom Storumans kommun finns ett stort antal fråge- knyta an detta arbete till Naturvårdsverkets fram- ställningar med relevans för SAMS-studien. En sor- tidsstudie Sverige år 2021. Med utgångspunkt från tering och strukturering har gjorts med tonvikt på två relativt olika och renodlade framtidsbilder – Väg- frågor som bedömts intressanta för kommunens över- vinnaren och Stigfinnaren – har avsikten varit att levnad och hållbara utveckling. Mot bakgrund av det utifrån vunna insikter successivt formulera en tredje allvarliga läge kommunen och stora delar av Norr- framtidsbild anpassad till Storumans verklighet i dag, lands inland befinner sig i, har en fallstudie valts med med genomtänkta handlingsalternativ för utveckling inriktning på glesbygdens möjligheter och problema- mot ett mer hållbart samhälle. tik. Denna har utformats dels för att täcka in fråge- ställningar i SAMS-projektet som inte belyses i öv- 2.1 Framtidsbild Vägvinnaren riga, mer tätortsorienterade kommuners studier, dels Frågor om utkomst och långsiktig överlevnad måste så att den bidrar med viktig och relevant kunskap givetvis vara styrande i kommunens framtidsbilder. som underlag för kommunens översiktsplanearbete Kopplingen till 2021-bilden Vägvinnaren motiverar enligt ovan. ett scenario av för regionen delvis traditionell art med betoning på större punktvisa infrastruktursatsningar. I dialog med Naturvårdsverkets och Boverkets kon- Den i kommunal- och länsplaneringen prioriterade taktpersoner har Storuman därför valt att genom- satsningen på ett utbyggt charterflygfält i fjällområdet föra fallstudien i form av ett scenarioarbete. Osäker- med ny tunnelförbindelse mot Norge samt friham- heten om bygdens framtid är i dagsläget så påtaglig nen i Mo i Rana har bedömts erbjuda goda fallstudie- att arbetsmetoden, med jämförelse av skilda framtids- möjligheter med betoning på större, tekniskt mer avan- bilder testade mot olika alternativa omvärldsutveck- cerade och samlade miljölösningar. E 12 utgör ett lingar, har bedömts vara en mycket intressant väg ”utvecklingsstråk” där kommuncentra och orter längs att söka långsiktigt hållbara – såväl ekologiska, eko- stråket ska ha goda möjligheter till utveckling. nomiska och sociala – lösningar till underlag för kom- munens planering. Begreppet omvärldsutveckling I förlängningen kan man här se att hårdare nyttjande innefattar ur kommunal synvinkel givetvis även den av, och anspråk på, mark måste leda till starkare övergripande politiska, ekonomiska, sociala och kul- styrning av markanvändningen (samarbetet med fjäll- turella utvecklingen i Sverige. agenda projektet kan bli fruktbart). Den samlade kon- sekvensanalysen av en sådan, relativt koncentrerad För att dels mäkta med detta arbete inom ramen för ”storskalig” satsning bör givetvis belysa effekterna projektets tidplan och budget, dels kunna fokusera även för de delar av den vidsträckta kommunen som på de miljömässiga aspekterna i arbetet har det be- inte berörs direkt av densamma. dömts praktiskt och relevant att i många stycken

15 2.2 Framtidsbild Stigfinnaren 2.4 Övergripande miljömålsrelevans Regeringspolitikens mål och långsiktiga inriktning mot En analys av riks- och regionala miljömål med avse- ett ekologiskt hållbart Sverige motiverar att en fram- ende på Storumans kommun utförs även inom fall- tidsbild i linje med Sverige 2021-bilden Stigfinnaren studien. görs till föremål för ett scenario i en utpräglad gles- bygdskommun som Storuman. Det långsiktiga målet från SAMS utgångspunkter är att genom ett intensivt lokalt förankrat scenario- Många erfarenheter talar redan nu för att småskaliga arbete först klarlägga en ”extrem” glesbygds- satsningar i glesbygd är mer fruktbara än de traditio- kommuns relevanta miljö- och planproblematik nellt mer storskaliga. Samtidigt måste en politisk och samt miljömål i olika tidsperspektiv. I ett andra steg ekonomisk trovärdighet skapas gällande Stigfinnar- är avsikten att söka relevanta indikatorer för någon/ alternativets långsiktiga bärkraft. Kan fallstudien i några av de viktiga mät- och planfaktorerna. något avseende bidra till detta kan den bli mycket gi- vande. Såväl principer för markanvändning som ser- Studien har även som målsättning att utröna om det viceförsörjning m m, kan förväntas finna nya lösningar. går att finna meningsfulla indikatorer att testa mot framtagna scenarier. 2.3 Fördjupade studier Genom teknolog- och forskarmedverkan har två frå- geställningar kunnat göras till föremål för fördjupade studier, inom ramen för scenarioarbetet. Den första avser en täckande och lokalt baserad studie av vind- kraftens förutsättningar i kommunen (examensarbete av Katrine Wimmer, Luleå Tekniska Universitet i Luleå).

Den andra studien undersöker olika regioners (kom- muners) relation av parametrarna kommunikation respektive grön- och biomassa samt vilka långsiktiga miljö- och utvecklingsförutsättningar detta kan ge. Studien genomförs tillsammans med Burlövs kom- mun och erbjuder extremt kontrasterande förhållan- den vad gäller dessa parametrar. Arbetet utförs av Hördur Haraldsson (doktorand vid Lunds universi- tet).

16 3. Genomförande

Fallstudiearbetet i Storumans kommun har genom- Augusti/September 1999 förts enligt följande: Fallstudiens framtidsbilder vidareutvecklas inom ra- men för en kurs i fysisk planering vid Institutet för Hösten 1998 samhällsbyggnadsteknik vid Luleå Tekniska Uni- Inledande analys och programdiskussion. versitet.

Januari 1999 Oktober/November 1999 Programformulering, val av scenariometodik och form Ett fördjupningsarbete startas med inriktning mot hur för medborgarsamverkan (PICABUE-modell i mo- en eventuell utbyggnad av vindkraft ska hanteras i difierad form). kommunens översiktsplan (examensarbete vid LTU).

Februari 1999 En studie rörande olika regioners (kommuners) rela- Sammanställning av lokalt och regionalt fysiskt tion av parametrarna kommunikation respektive grön- underlagsmaterial gjord av Torsten Lundberg. och biomassa, och vilka långsiktiga miljö- och utveck- lingsförutsättningar detta kan ge, inleds tillsammans Mars 1999 med Burlövs kommun (forskningsprojekt vid Lunds SAMS-seminarium nr 1 i Storuman. Genomgång av universitet). Sverige 2021, framtaget faktaunderlag, erfarenheter från scenarioarbete m m. Scenarier och rumsliga December 1999 framtidsbilder diskuteras. Två små seminarier hålls i kommunens östra respek- tive västra del (Storuman respektive Tärnaby). Loka- April/Maj 1999 la miljömål diskuteras utifrån SAMS-rapporten – Seminariearbetet sammanställs. Scenarioalternativen miljömål som kan vara relevanta för samhällsplane- formuleras och underlagsmaterial kompletteras. Sam- ringen. arbete sker med Fjällagendaprojektet. SAMS-seminarium nr 3 i Hemavan. Presentation och Juni 1999 diskussion av LTUs elevarbeten. Precisering av rele- SAMS-seminarium nr 2 i Storuman. Vidareutvecklig vanta lokala miljömål, målkonflikter och samverkans- av framtidsbilderna (fokusdiagram). Strategisk miljö- möjligheter. Utveckling av indikatorer för de tre för- bedömning för aktuella framtidsbilder. djupningsområdena energi, transport och näringsliv (skog, turism).

17 Januari 2000 Redovisning av SAMS-träff i Stockholm.

Februari/mars 2000 Utarbetande av slutrapport.

Förberedande av vindkraftsseminarium i Hemavan den 27 mars, samt underlag för intern kommunal re- dovisning av SAMS-arbetet.

18 4. Förväntningar och resultat

4.1 Framtidsbilder framtidsbilden Vägfinnaren/Stigvinnaren har suc- Arbetet har fortskridit med preciseringar av de olika cessivt växt fram som resultatet av enskilda analy- framtidsbilderna som fallstudien omfattar. Utöver ser av realismen i olika utvecklingsförslag. Ganska Vägvinnar- och Stigfinnaralternativen (Bilaga 1 och 2) snart har såväl arbetsgrupperna som LTU-eleverna har det ursprungligen tänkta ”hotbildsalternativet” kommit fram till ett flertal utvecklingsmöjligheter er-satts med ett mer inspirerande och realistiskt Väg- baserade på Stigfinnarens lokala kretsloppstänk- finnar-/Stigvinnaralternativ (Bilaga 3). Detta avses visa ande. Samtidigt pekar såväl kommunens historiska hur en miljömedveten samhällsplanering kan drivas bakgrund som den närliggande framtidens hårt be- inom kommunen med lärdom och tillämpning av så- väl Stigfinnarens och Vägvinnarens förhållningssätt, a teknologier etc, mot bakgrund av en inte alltför dra- matisk omvärldsutveckling. Arbetet har också resul- terat i en fokusering på tre för kommunen relevanta ämnesområden mot vilka studierna av framtidsbilder- na och senare valet av indikatorer inriktas. Dessa områden är: kommunikationer, energi samt närings- liv (skogsnäring och turism).

SAMS-studien och det i kommunen parallellt drivna Fjällagendaarbetet har ömsesidigt berikat varandra. b Kommuninvånarnas deltagande och engagemang i a SAMS-arbetet har i många fall påskyndats och sti- mulerats av att Fjällagendaprojektet pågått med cirka ett års försprång. Medverkan av elever från Luleå Tekniska Universitet ser kommunen också som ett intressant resultat av SAMS-projektet, där ett stort antal personer med andra infallsvinklar än kommun- invånarnas berikat planeringen. b Figur 2. Självförsörjningsgraden i Lapplands in- Arbetet har successivt preciserat fallstudiens framtids- land har förvisso varit högre än i dag och kan öka bilder Vägvinnaren och Stigfinnaren vars problem- på nytt. Omvärldskontakt med varuutbyte har dock alltid varit en förutsättning för uppehälle i dessa ställningar och diskuterade konsekvenser här kort- trakter. a) På väg till Norge, 1909, b) Järnvägs- fattat redovisas i Bilaga xx. Den tredje eftersökta bygge i Storuman, 1923.

19 a mun med bl a klimatmässiga begränsningar för självförsörjande kretslopp. En hållbar lösning och avvägning mellan god, snabb och pålitlig bas- kommunikation med omvärlden samt ett lätt och flexibelt system för transporter från detta till kom- munens skilda delar, framstår som den kanske vik- tigaste frågan för bygdens framtid. Inom fallstudien har kommunikationsproblematiken diskuterats dels ur ett mer teoretiskt globalt fram- a tids- och rättviseperspektiv och dels ur ett mer nä- b raliggande pragmatiskt planeringsperspektiv.

4.2.1 Framtids- och rättviseperspektiv Gleshet innebär i samhällets nuvarande utvecklings- fas att avstånds-/närhetsbegreppets betydelse tilltar inför många stora som små lokaliseringsbeslut. Trots snabb utbyggnad av tele- och IT-nät utgör under- skott på kommunikation en allvarlig orsak till på- gående utglesning.

I den globala kretsloppssituationen tillmäts jordens tillgångar av grön- och biomassa ur olika aspekter, en allt viktigare betydelse. Denna resurs som Norr- b lands inland tillhandahåller i överskott äger dock i Figur 3. När glesheten var så stor att man inte dag inget mätbart värde och kommer således inte mäktade med att bygga och upprätthålla funge- till tals i de ekonomiska ekvationer som bildar be- rande kommunikationer tog sig människans be- hov av bl a sociala kontakter andra uttryck. Den slutsunderlag för dagens utveckling. norrländska kyrkstaden kan ses som glesbygds- bornas inverterade lösning på stadsbornas behov Att finna mätbara begrepp för underskottsfaktorn av ostört fritidshus, a) Kyrka, b) Byadagar. kommunikation och överskottsfaktorn grön- och biomassa, som gör att obalansen dem emellan kan utjämnas, skulle radikalt kunna påverka glesbygd- gränsade möjligheter till överlevnad och utveckling ens förutsättningar. Angränsande SAMS-studier i på behovet av allt bättre kommunikations- Trollhättan och Burlöv är av stort värde för detta möjligheter med omvärlden. Ett Vägvinnarinslag i fördjupningsarbete. Stigfinnarland! Speciellt för det glesa nätverkets transporter, enligt 4.2 Tillbakablick och ovan, torde en högre energiåtgång per capita vara framtidskonsekvenser ofrånkomlig. Sätts detta i samband med att såväl Den ”historiska” tillbakablicken bekräftar förviss- produktion av biobränsle som omhändertagande av ningen om att ett renodlat Stigfinnaralternativ inte för-bränningsavfall, enligt nuvarande teknik, kan ske är en framkomlig väg för en extrem glesbygdskom- inom ramen för ett relativt lokalt kretslopp bör sy-

20 nen på, och villkoren för, denna kategori av trans- kationsslag som på grund av sina bränsletekniska porter kunna förbättras. begränsningar och sina föga nyttobetonade motiv torde drabbas snabbast och starkast av en framtida Inom ramen för fallstudien hinner den påbörjade energiskris? fördjupningsstudien, enligt ovan, inte föra denna spännande frågeställning så långt. Den väckta dis- 4.3 Framtidsbilden kussionen ser vi dock som ett resultat i sig, vilket ur Vägfinnaren/Stigvinnaren ett globalt hållbarhets- och rättviseperspektiv har än Denna bild bygger, trots den skissade hotbilden, på större relevans än inom nationens gränser. att tillvarata den möjlighet som, med stöd av länets styrande och norska grannar, nu finns att stärka infra- 4.2.2 Pragmatiskt planeringsperspektiv strukturen för förbättrad omvärldskontakt med re- Inom ett ”kort” tioårigt perspektiv är en fortsatt ut- gionen. Detta måste i dag ske med de medel som veckling av turistnäringen i skogs- och fjällområdet står till buds, tekniskt, ekonomiskt och politiskt med kommunens säkraste utvecklingsområde för en lång- målsättningen att också bygga upp ett ökat kontakt- siktig stabilisering av befolkningsutveckling och eko- nät och utbyte mellan och inom regionerna i denna nomi. Näringen är i dag i hög grad beroende av sitt del av Norden. Successivt skapas ett kommunika- kundunderlag inom bilpendlingsavstånd från fjäll- tionsbehov, så starkt att det inte kan nedrustas eller området. För att undvika stagnation och tillbakagång avvecklas vid eventuellt framtida energikriser. Det måste området få tillgång till en betydligt breddad måste i stället hela tiden förbättras och anpassas till marknad. Alternativet att gå tillbaka till en mer ex- nya tiders krav, inte minst ur miljö- och hållbarhets- tensiv ”fjällvandrarturism” kan rimligen inte ensamt aspekten. ge ekonomiskt försörjningsunderlag för den perma- nenta befolkning som finns i området i dag. Hade inte de starka fjällbönderna under 1800-talet och tidigt 1900-tal kämpat med slädar och foror över En utbyggnad av Hemavans flygplats erfordras. Sam- fjällen till Norge hade inga handelsförbindelser och verkan med kringliggande turistområden i grann- ingen E12 funnits där i dag. Lyckas vi med regional kommuner, på såväl den norska som svenska sidan samverkan skapa ett sammantaget tillräckligt starkt av riksgränsen behövs och pågår. En tunnel under transportbehov för framtiden kan snabbspårslösningar det snöstormskänsliga Umskalet behövs för att säkra eller framtidens ännu inte påfunna lågenergikom- anslutande kommunikationer m m. Nämnda tunnel munikation bli möjlig. Regionen kan då gå en hållbar öppnar också möjligheter för en ökande godsbils- utveckling till mötes. Om inte, framstår långsam till- transport längs E12. Detta gagnar Mo i Ranas ny- bakagång som svårfrånkomlig. öppnade frihamnen (10 mil från Hemavan) och den tyngre industrin. Politisk vilja och regionalt samförstånd finns. Den fysiska planeringen, strukturen för bl a en ökad och Vart leder denna utveckling i ett ”långsiktigt” ekolo- annorlunda turistnäring och kommunikationsstruktur giskt planeringsperspektiv? Flyg- och landsvägstrans- återstår. Översiktsplaneringen har här viktiga upp- porter utgör i dag vår i särklass allvarligaste miljö- gifter att styra utbyggnad och utveckling både så att belastning. Stöder den skissade utvecklingen en håll- underlag för omvärldskontakter långsiktigt säkras lik- bar samhällsutveckling? Är det försvarbart att utveckla som former och förutsättningar för fungerande tra- en region främst på basis av turistflyg, det kommuni- fik för de glesbefolkade kommundelarnas behov.

21 Båda transportbehoven bör ställas i relation till kom- påverkan. Man enades om att God bebyggd miljö munens nuvarande, mycket stora ”export” av elenergi skulle vara det som påverkades mest eftersom mycket (ca 94 %) och dess framtida potential vad gäller vind- av bebyggelsen idag är koncentrerad kring E12:an. kraft och bioenergi. Problemen man såg var framför allt en ökning av bullret. Därefter rankades Frisk luft och det beror Vägfinnar-/Stigvinnarscenariot har ringat in ledtrå- på att med en ökad trafik blir det sämre luft lokalt i dar till hur energifrågorna kan föras vidare i bl a tätorterna, som redan idag har relativt dålig luft på översiktplaneringen. En vindkraftskonferens hölls i grund av vedeldning och inversion. Hemavan i slutet av mars 2000, och det gav en bred belysning av ämnet, inte bara utifrån miljöaspekter En utbyggnad av flygplatsen i Hemavan påverkar utan även ur ekonomisk och delvis social synvinkel, miljömålen Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, där även hänsyn tas till hur och var ett framtida eko- Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våt- nomiskt överskott fördelas. marker, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö. Flygplatsen ligger mitt inne i Hemavan intill Fallstudien har utöver kommunikations- och energi- Umeälven och i ett område som är av riksintresse frågor behandlat olika näringslivsfrågor. Här har för natur- och kulturmiljövården. Kommunen un- miljömåls- och indikatorarbetet i många fall varit kon- dersöker en ny grundvattentäkt i området. På grund kret samtidigt som de flesta näringsverksamheter, av denna mycket komplexa verksamhet rangordna- med hänsyn till kommunens enorma storlek och gles- des målen Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet het, inte förefaller skapa lokala miljöproblem. och God bebyggd miljö högst.

Beträffande rennäringen, turistnäringen och i viss mån Rörande den befintliga flygplaten i Gunnarn är kon- skogsbruket förekommer dock flera frågeställningar flikterna inte lika många och de miljömål som påver- som behandlats i studien, som är långsiktigt viktiga i kas är Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag, översiktsplanearbetet och har anknytning till regio- Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan. nala och nationella miljömål. Många av dessa frågor Det miljömål som rangordnades högst är Ingen över- behandlas parallellt i Fjällagendaarbetet. gödning på grund av Bränntjärnen som ligger i an- slutning till flygplatsen. Dit rinner dagvattnet från flyg- 4.4 Miljökvalitetsmål platsen inklusive avisningskemikalier. Näst viktigaste Två mindre seminarier hölls i kommunens östra res- miljömål blev Begränsad klimatpåverkan och detta pektive västra del. Östra delen tittade på framtids- beror på flygplanens utsläpp av klimatpåverkande bilden för Vägvinnaren och vilka nationella miljö- gaser. kvalitetsmål som kunde vara relevanta. Västra delen tittade på Stigfinnaralternativet. För kontinuerlig uppgradering av telekommuni- kationsnäten resonerades att Giftfri miljö påverkar 4.4.1 Analys av Vägvinnarens framtidsbild mest och sedan Säker strålmiljö. Detta beror på att Vid en uppgradering av E12:an till transeuropaväg då vi lever i ett slit- och slängsamhälle vad gäller t ex som skulle innebära ökad trafik genom kommunen, datautrustning, så kan det medföra mer gifter i mil- diskuterades att berörda miljömål skulle vara Frisk jön. Även magnetiska fält kan bli ett större problem luft, Levande sjöar och vattendrag, Storslagen fjäll- i framtiden. miljö, God bebyggd miljö och Begränsad klimat-

22 Vid utbyggnad av vindkraften påverkas Storslagen 4.5 Indikatorer fjällmiljö mest på grund av den visuella påverkan på I det tredje seminariet i kommunen togs ett antal in- den ostörda fjällmiljön, sedan God bebyggd miljö dikatorer fram utifrån några utvalda nationella miljö- vad gäller eventuella störningar t ex buller, reflexer mål. Dessa mål var Frisk luft, God bebyggd miljö, av vindkraftverken. Storslagen fjällmiljö, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Det har inte gjorts någon djupare 4.4.2 Analys av Stigfinnarens framtidsbild analys av indikatorerna och därför har ingen bort- För flygplatsen i Hemavan konstaterades att det är sortering gjorts. miljömålet God bebyggd miljö som påverkas mest på grund av flygplatsens närhet till bebyggelse. Gun- 4.5.1 Frisk luft narns flygplats påverkar Begränsad klimatpåverkan. – Förnyelsetakt i ”skoterflottan” med skärpta bul- Miljömål som inte rangordnades är Storslagen fjäll- ler- och luftkrav. miljö, Giftfri miljö och Frisk luft. – Bil mil/familj alternativt /person fördelat på arbets- resor, inköp, fritid. Den dataoptimerade kombination av privatbilismen – Antal fastigheter/hushåll anslutna till fjärrvärme. på småvägar och kollektiv fjärrtrafik på huvudvägar- – Antal samåkta km. na påverkar Frisk luft och Ingen övergödning posi- – Totalt tonkm för ett urval av produkter. tivt. Däremot rangordnades inte Begränsad klimat- – Fordon som använder miljövänliga bränslen. påverkan, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö – Utsläppsmängd vid flygtrafik, utsläppsmängd vid och Giftfri miljö. järnvägstrafik. – Antal fastigheter som nyttjar förnybara, inte luft- En ökning av småskalig energiproduktion kan på- förorenande, energikällor, typ vindkraft. verka Frisk luft och God bebyggd miljö. Frisk luft – Antal fordon som använder blyad bensin. om det handlar om ökad förbränning, God bebyggd – Andel hushåll som använder fjärrvärme. miljö om det är solfångare, vindkraft m m. Miljömål – Mängd gods som passerar tullstationen i Tärnaby som inte rangordnades är Begränsad klimatpåver- (mängd gods som hanteras i omlastningsstationen kan, Storslagen fjällmiljö och Levande skogar. i Storuman). – Antal turister som passerar tullstationen i Tärnaby. Vid odling av anpassat fordonsbränsle diskuterades – Förbrukad mängd eldningsolja och torv. Ett rikt odlingslandskap, Giftfri miljö och Begrän- – Antal inversionsdagar per år. sad klimatpåverkan som alla påverkas, men de rang- – Avstånd till arbetsplats. ordnades inte inbördes. – Andel cykelväg i relation till bilväg. – Andel byggyta ansluten till fjärrvärme. Lokal produktion och förädling av livsmedel påver- kar Storslagen fjällmiljö och Ett rikt odlingslandskap 4.5.2 Storslagen fjällmiljö mest. Därefter kommer Ingen övergödning, God – Antal km skoterleder (rösade leder, utmärkta på bebyggd miljö, Giftfri miljö och Begränsad klimat- kartor) – mindre oönskad trafik. påverkan. – Antal/andel km2 som är fredade från exploatering och buller. – Antal turister i förhållande till en viss yta (hur frekventerat ett område är).

23 – Förekomsten av björn, järv, lo m m. 4.5.6 Studenternas förslag på indikatorer – Antal/andel lokalt förvaltade områden. Godstransporter – Fjällmiljöer med ursprungskvaliteter (utsikter, – Största tillåtna axellast för en järnvägsrelation. ingen bebyggelse som stör siktlinjer, svårt att mäta – Andelen gods som transporteras med tåg i jäm- – kvalitativ). förelse med de totala godstransporterna. – Antal/andel vindkraftverk i anslutning till redan – Antal tonkm som transporteras med tåg i jämfö- exploaterad mark. relse med antalet tonkm som transporteras to- – Antal km2 eller % fredade områden från skotern. talt. – Mängden godstransporter som bör passera Storu- 4.5.3 God bebyggd miljö man för att godsterminalen ska vara lönsam. – Förekomst av sammanhållna kulturhistoriskt in- tressanta miljöer (byar, industri, funkis m m). Resurshushållning – Antal inventerade/kartlagda områden av kultur- – Andelen hushåll med mindre än 300 m till en historiskt intresse. plats med utbyggt källsorteringssystem. – Kartläggning av samisk kultur (betesvallar m m). – Andelen skolor som har aktiv undervisning om – Kartläggning av kraftverksmiljöer. resurshushållning. – Kartläggning av inlandsbanan. – Andelen småhus med utvecklat källsorterings- – Försörjningsgrad av serviceställen. system. – Dagliga passager av Blå vägen (gående, cyklande, skotrar, sparkande m m). Boendemiljö – Antal bussturer som sammanfaller med andra – Den uppskattade mängd ur befolkningen som är transportslag. utsatt för luftföroreningar och buller. – Antal bostäder som ligger över gränsvärden för – Största mängd trafik som kan passera på genom- buller från bil och flyg. fartsleden utan att de boendes livskvalitet i Storu- – Antal hektar hävdad mark. man försämras. – Andelen riksintresse för kulturmiljö. Varu- och matproduktion 4.5.4 Giftfri miljö – Andelen jordbruk som odlas med ekologiska me- – Antal ton fosfor som återvinns. toder. – Antal ton deponerat avfall. – Andelen lokalproducerade varor i produktutbudet. – Antal ton återvunnet avfall. – Andelen importerad potatis per person och år. – Ekologisk odlingsmark som del av total odlings- 4.5.5 Begränsad klimatpåverkan mark. – Antal inversionsdagar per år. – Antal bussturer som sammanfaller med andra Näringsliv transportslag. – Mängd resurser som satsas på centrummiljön i – Antal etanolpumpar. Storuman, som inverkar på turism, handel och – Antal mängd uppsamling av metangas på tipparna. service. – Antal in- och utpendlare.

24 Kollektivtrafik/infrastruktur/trafikarbete – Antal bilar per 1 000 invånare. – Antal meter cykelbana av antalet meter bilväg i Storumans tätort.

Befolkningsutveckling – Antal nybyggda bostäder per år. – Andel av kommunen som måste vara bebodd för att förhindra att kommunen dör ut.

Energianvändning – Andelen alternativ energiförbrukning av den to- tala energiförbrukningen. – Andel hushåll med behov av energi från icke för- nyelsebara resurser. – Den i planen uppskattade andelen gående/cyk- lande till arbetet per dag.

Markanvändning – I fördjupad översiktsplan bebyggd yta fördelad på markanvändning. – Andelen av kommunens totala area som antas behöva skyddas för att förhindra överexploate- ring av fjällvärlden. – Avstånd mellan bostaden och arbete, affärer, sko- lor och parker.

25 5. Slutsatser

Fallstudiearbetet har varit mycket mångfacetterat. 3. Vägvinnar- och Stigfinnaralternativ har täckt in Många olika slutsatser kan dras och mycket kom- en bred spännvidd och gett en god genomlysning mer kommunen att dra nytta av i sin fortsatta plane- av möjliga miljöriktiga utvecklingsalternativ. Kon- ring såsom: kret underlag för egna målbilder och analyser.

1. Metoden – framtidsbilder backcasting i stället 4. Seminarierna – grupparbetet (processen) en in- för forecasting ger en bredare och mer kreativ tressant, om än lite trevande metod att få aktivt analys och diskussion av framtiden. medborgarengagemang till stånd i den komplice- rade planeringsprocessen. 2. Övergripande utgångspunkter: • Bruntlandrapporten – vi och kommande genera- 5. Teknolog- och forskarmedverkan stimulerande tioner, tillskott till fallstudien. Examens- och forskar- • Riokonferensen – social, kulturell, ekonomisk arbetena emotses med stor förväntan. och ekologisk hållbarhet, • Solidaritetsprincipen – faktor 4, faktor 10, 6. Miljömåls- och indikatorarbetet. • Nationella och regionala miljömål – 15 punkter, • Miljöbalkens mål – hälsa, mångfald, hushållning, skydd m m.

26 6. Erfarenheter

Kommunens målsättning med deltagande i SAMS- under seminarierna. Även om frågeställningarna ofta projektet har hela tiden haft fokus på att erhålla ett upplevts som teoretiska kan konstateras att de influ- underlagsmaterial till den process som är nödvändig erats av den tydliga miljöprofil som SAMS ändå inne- för vår revidering av översiktsplanen. håller.

Eftersom lokal förankring och underifrånperspektiv Fokusdiagrammet fungerade inte bra, det var mer är viktiga inslag i ett bra planarbete valdes seminarie- till hinder än till hjälp. gruppen med stor omsorg. En bred representation eftersträvades och representanter fanns från både Erfarenheterna med att arbeta med studenter från näringslivet, politiken och tjänstemannakåren i kom- Luleå Tekniska Universitet har upplevts som mycket munen. Eftersom ytterligare två projekt bedrivits sam- positivt. Detta arbete har redan resulterat i att nya tidigt med frågeställningar i nära anknytning till SAMS kontakter har tagits och andra frågeställningar har har även kopplingar till de två andra projekten efter- aktualiserats för bearbetning. strävats. En av våra svårigheter med att kunna delta i projek- Erfarenheterna från de tre seminarierna är tydlig på tet har varit vår sparsamma organisation som gjort så vis att frågeställningen om miljömål och indikatorer oss sårbara och gett oss stora svårigheter att kunna upplevs som mycket svår och väldigt teoretisk, vil- leva upp till den arbetstakt som projektet i övrigt ket har gjort att delar av seminariegruppen tidvis haft måst hålla. Trots dessa svårigheter känns arbetet svårt för att följa med i hela processen. Vidare skulle mycket fruktbart och vårt framtida arbete med över- möjligen seminarierna hållits med något kortare in- siktsplaneringen kommer att få stor nytta av vårt tervaller mellan, eftersom deltagarna i viss omfatt- deltagande. ning tappat något av det engagemang som funnits

27 Referenser

Minnesanteckningar, seminarium 1 i Storuman, Grundläggande förutsättningar, befintliga förhål- 1999-03-03–04. landen, 1999-03-01, Torsten Lundberg.

Minnesanteckningar, seminarium 2 i Storuman, Naturvårdsverkets rapport 4858, Sverige år 2021 – 1999-06-30. vägen till ett hållbart samhälle.

Minnesanteckningar, seminarium 3 i Hemavan, 1999-12-20–21.

28 Rapportlista

Rapporter på svenska 6. GIS och miljömål i fysisk planering. 2000. 1. Bioenergi och kretslopp stad/land – en samsyn. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-619-9, Naturvårds- ISBN Boverket 91-7147-625-3, Naturvårds- verket 91-620-5093-1. verket 91-620-5099-0. 7. Hållbara strukturer. 1999. Regionplane- och 2. Eggimann, B. 2000. Fysisk planering med trafikkontoret. Promemoria 15:99. ISSN 1402- strategisk miljöbedömning (SMB) för hållbar- 134X, RTN 9710-0189. Medfinansierad av het. En teoretisk diskussion och förslag till Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). SMB-process med Stockholms stad som modell. Boverket och Naturvårdsverket 8. Idédiskussion kring SMB i planering. 2000. (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-583-4, Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Naturvårdsverket 530-620-5041-9. ISBN Boverket 91-7147-626-1, Naturvårds- verket 91-620-5100-8. 3. Exempelsamling temastudie GIS. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Se 9. Indikatorer i fysisk planering, En kunskapsö- SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/ versikt. 1999. Boverket och Naturvårdsverket sams. (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-493-5, Naturvårdsverket 91-620-4930-5. 4. Falkheden, L och Malbert, B. 2000. Fysiska strukturer för hållbar utveckling i medelstora 10.Lerman, P. 2000. Fysisk planering arena för och små städer och tätorter. En kunskaps- samspel: miljömål, miljökvalitetsnormer, sammanställning. Boverket och Naturvårdsver- indikatorer konsekvensanalyser. Se SAMS ket (SAMS), Chalmers tekniska högskola, hemsida på Internet: www.environ.se/sams. Arkitektursektionen, Tema Byggd miljö och Hållbar utveckling. Se SAMS hemsida på 11.Lewan, L. Ekologiska fotavtryck och bio- Internet: www.environ.se/sams kapacitet – verktyg för planering och uppfölj- ning av hållbar utveckling i ett internationellt 5. För en bärkraftig samhällsutveckling – miljö- perspektiv. Rapport till SAMS-projektet, mål och indikatorer i fysisk planering. 1997. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS), Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Miljövetenskapligt centrum, Lunds universitet, ISBN 91-7147-368-8. april 2000. ISBN Boverket 91-7147-647-4, Naturvårdsverket 91-620-5123-7.

29 12.Miljöinriktad fysisk planering. 2000. Boverket 19.Planera med miljömål! Fallstudie Helsingborg, och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket tillgänglighet till miljöanpassade transportsys- 91-7147-621-0, Naturvårdsverket 91-620-5095- tem. 2000. Boverket och Naturvårdsverket 8. (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-628-8, Naturvårds-verket 91-620-5102-4. 13.Miljömål och indikatorer i fysisk planering – Port Elizabeth och Kimberley i Sydafrika, 20.Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, Delrapport 1. 1998. Boverket och Naturvårds- scenarier för hållbar utveckling. 2000. Boverket verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-484- och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 6, Naturvårdsverket 91-620-4922-4. 91-7147-633-4, Naturvårdsverket 91-620-5107- 5. 14.Nordiskt projekt om SMB för planer och program. Bilaga till rapporten SMB och 21.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket biologisk mångfald i fysisk planering. 2000. och Naturvårdsverket (SAMS). Se SAMS Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). hemsida på Internet: www.environ.se/sams. ISBN Boverket 91-7147-630-X, Naturvårds- verket 91-620-5104-0. 15.Planera med miljömål! En idékatalog. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 22.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, ISBN Boverket 91-7147-618-0, Naturvård- miljöbedömningar i fysisk planering. 2000. verket 91-620-5092-3. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN: Boverket 91-7147-631-8, Naturvårds- 16.Planera med miljömål! En vägvisare. 2000. verket 91-620-5105-9. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-617-2, Naturvårds- 23.Planera med miljömål! Fallstudie Stockholms- verket 91-620-5091-5. regionen, miljöbedömning av Regionplan 2000. 2000. Boverket och Naturvårdsverket 17.Planera med miljömål! Fallstudie Burlöv, (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-634-2, livsmiljöprojektet. 2000. Boverket och Natur- Naturvårdsverket 91-620-5108-3. vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147- 627-X, Naturvårdsverket 91-620-5101-6. 24.Planera med miljömål! Fallstudie Trollhättan, god bebyggd miljö. 2000. Boverket och 18.Planera med miljömål! Fallstudie Falun/Bor- Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- länge, skogs- och odlingslandskapet. 2000. 7147-629-6, Naturvårdsverket 91-620-5103-2. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-632-6, Naturvårdsverket 91- 25.Planera med miljömål! Kort sagt. 2000. 620-5106-7. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). Boverket nr 7147-644-X, ISBN Naturvårdsver- ket 91-620-8007-5

30 26.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, 33.Siffror, lägen och upplevelser. Idéskisser för Lägesredovisning 1. 1998. Boverket och användning av GIS i samhällsplanering. 2000. Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 7147-489-7, Naturvårdsverket 91-620-4927-5. ISBN Boverket 91-7147-624-5, Naturvårds- verket 91-620-5098-2. 27.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 2. 1998. Boverket och 34.SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 7147-491-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3. ISBN Boverket 91-7147-622-9, Naturvårds- verket 91-620-5096-6. 28.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Lägesredovisning 3. Boverket och Naturvårds- 36.Tema miljömål: Planera för hållbar utveckling. verket (SAMS). 1999. ISBN Boverket 91- 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). 7147-555-9, Naturvårdsverket 91-620-4928-3. ISBN Boverket ISBN 91-7147-643-1, Natur- vårdsverket 91-620-8006-7. 29.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, Interrimrapport och Lägesredovisning 4. 2000. 37.Översiktplanering för hållbar utveckling - Boverket och Naturvårdsverket. ISBN exempel från 5 kommuner. 2000. Boverket och Boverket 9147-7147-581-8, Naturvårdsverket Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91- 91-620-5032-X. 7147-620-2, Naturvårdsverket 91-620-5094-X.

30.Samhällsplanering med miljömål i Sverige, 38.Översiktsplanering med IT och GIS för hållbar slutredovisning. 2000. Boverket och Natur- utveckling – rapport från tre seminariedagar vårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147- våren 1999. 2000. Boverket och Naturvårds- 646-6, Naturvårdsverket 91-620-5122-9. verket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-577- X, Naturvårdsverket 91-620-5025-7. 31.Sams om vatten - samhällsplanering för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning. 2000. Boverket och Naturvårdsverket (SAMS). ISBN Boverket 91-7147-623-7, Naturvårds- verket 91-620-5097-4.

32.SAMS - SMB, vad finns inom olika sektorer? En genomgång av olika rapporter mm. Bilaga till rapporten SMB och översiktlig fysisk planering. 2000. Boverket och Naturvårdsver- ket (SAMS). Se SAMS hemsida på Internet: www.environ.se/sams.

31 Rapporter på engelska National Board of Housing, Building and Planning and The Swedish Environmental 1. Environmental Indicators in Community Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP, Planning – A presentation of the Literature. 91-7147-565-6, SEPA 91-620-5014-1. 1999. The Board of Regional Planning and Urban Transportation, The National Board of 6. Planning with environmental objectives! A Housing, Building and Planning and The guide. 2000. The National Board of Housing, Swedish Environmental Protection Agency Building and Planning and The Swedish (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-558-3, SEPA Environmental Protection Agency (SAMS). 91-620-5011-7. ISBN NBHBP, ISBN 91-7147-650-4, SEPA 91-620-5124-5. 2. Environmental Objectives and Indicators in Port Elizabeth and Kimberley, South Africa: 7. Planning with environmental objectives! In Progress report 1. 1998. The National Board of short. 2000. Planning for sustainable Housing, Building and Planning and The development. 2000. The National Board of Swedish Environmental Protection Agency Housing, Building and Planning and The (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-463-3, SEPA Swedish Environmental Protection Agency 91-620-4923-2. (SAMS). NBHBP, No 7147-651-2, ISBN SEPA 91-620-8009-1. 3. Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning and Strategic Environmental 8. Theme environmental objectives: Planning for Assessments (SEA), Progress report no 1. sustainable development. 2000. The National 1998. The National Board of Housing, Buil- Board of Housing, Building and Planning and ding and Planning and The Swedish The Swedish Environmental Protection Environmental Protection Agency (SAMS). Agency (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147- ISBN NBHBP 91-7147-490-0, SEPA 91-620- 649-0, SEPA 91-620-8008-3. 8011-7.

9. The Use of Indicators in Spatial Planning – A 4. Environmental Objectives and Indicators in Situation Report. 1999. The National Board of Spatial Planning and Strategic Environmental Housing, Building and Planning and The Assessments (SEA). Interrimreport and Pro- Swedish Environmental Protection Agency gress report no 4. 2000. The National Board of (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-559-1, SEPA Housing, Building and Planning and The 91-620-5010-9. Swedish Environmental Protection Agency (SAMS). ISBN NBHBP 91-7147-582-6, SEPA 10.Towards Sustainable Development – 91-620-5033-8. Environmental Objectives and Indicators in Spatial Planning. 1998. The National Board of 5. Final report - Environmental Objectives and Housing, Building and Planning and The Indicators in Spatial Planning and SEA, Swedish Environmental Protection Agency Kimberley and Port Elizabeth. 1999. The (SAMS). ISBN NBHBP, 91-7147-464-1, ISBN SEPA 91-620-4905-4.

32 33 34 v-

Bilaga 1

Utvecklingens dri krafter växer sig allt starkare.

x-

t-

t-

-

En större andel av befolkningen sysselsätter sig aktivt med besöksnäringen i olika delar av kommu- nen och under en längre säsong.

Utbildningsprogram med lokala ”specialiteter” gör att ungdomar också söker sig till kommunen för studier.

En miljö för kvalitetsproduktion av lokala produkter växer fram. Samverkan i marknadsföring, produk utveckling, design etc. stimulerar.

En miljö för kvalitetsproduktion av lokala produkter växer fram. Samverkan i marknadsföring, produk utveckling, design etc. stimulerar.

Energiförsörjning för uppvärmning och fordons bränsle anpassas till lokala förutsättningar.

Fler parametrar att kombinera skapar alltid stimu- lans och kreativitet för nya entreprenörer.

Kommunens egen kreativa utvecklingsförmåga vä er utan hjälp utifrån. Självförtroendet växer i bygden.

-

-

-

-

-

2

Den växande respekten för miljö- och naturvården i Europa skapar en växande marknad för äkta, nära naturupplevelser. Besöks

näringen efterfrågar personligt tillrättalagda och vägledda upp- levelser.

Efterfrågan på genuina, sär präglade kvalitetsprodukter väx er, Fåvaror förädlas i ökande omfattning såsom livsmedel, in- redning, konsthantverk m.m.

Skogens nyttjande och ekono- miska utbyte ökar med den ny anserade nya användningen.

Moderna individuella, varierade ”kombinationsnäringar” utvecklas och erbjuder i kombination med traktens natur. Livskvaliteter som definitivt konkurrerar med tätort tillvaron allt hårdare.

, tänkbar utveckling

-

-

s-

Underlag till seminarium

S – Stigfinnaren

35

SAMS STORUMAN Framtidsbild

Infrastruktur Verksamheter Konsekvenser Kommentarer

Flygtrafik upprätthålls till Storu- man och Hemavan dels för att det bedöms vara resursmässigt bästa alternativen i glesbygd dels efter hand i kraft av kommunens ”ekobalansöverskott”.

En ”dataoptimerad” kombination av privatbilismen på småvägar och kollektiv fjärrtrafik på huvud- vägarna har skapat ett ekolo- giskt/socialt bra transportnätverk som täcker större delen av kom- munen.

”Småskalig energiproduktion möj liggörs till samma ekonomiska villkor som kommunens befintliga stora elproduktion.

Ett regionalt, ur hållbarhetssyn- punkt, välbalanserat regelverk möjliggör ett friare men ansvar fullt nyttjande av hela kommunens areal och resurser Bilaga 2

Utvecklingens drivkrafter kommer huvudsakligen utifrån.

Utvecklingen skapar en ekonomi och sysselsättning som stimulerar anläggnings-, service-, gruv- och transportarbeten.

Lokal utbildning påverkas successivt av detta. Bygdens ”nedärvda” naturkänsla (från nybyggartiden) går efterhand förlorad. Lokal entreprenöranda?

Tillkommande sysselsättning stärker de större orterna.

Turistnäringen domineras fortfarande av säsongs- och pendlingsjobb.

Intresse motsättningarna mellan exploatering- och skyddsintressena i kommunen skärps. Rennäringen.

Hemavan

Verksamheter Konsekvenser Kommentarer Utbyggnad för ”traditionell” besöksnäring ta fart i och Tärnaby.

Fritidshusefterfrågan i orterna ökar som konsekvens av ökad attraktion. Frihamnen i Mo genererar ökad godstrafik (E12). Gruvbrytning inleds på ett par platser i skogslandet.

Storuman – Stensele utvecklas som terminalort. Viss energiintensiv verksamhet (el, torv) startar i kommunen. Torvbrytning gynnas av det stärkta transportnätet. Skogsnäringen gynnas av det stärkta transportnätet. Fortsatt leverans av ”bulkvaror”. Transport- och åkerinäringen växer i kommunen. Byggsektorn stabiliseras genom turism och infrastruktur byggnad. Transportservicecentral växer fram i mellanområdet.

, tänkbar utveckling

Underlag till seminarium 2

V – Vägvinnaren

SAMS STORUMAN Framtidsbild

Infrastruktur Vägstandarden höjs på det primära vägnätet.

Vägtunnel byggs vid Norska gränsen. Åretruntförbindelse säkras. E12 uppgraderas till transeuropaväg. Tvärbanan Vännäs – Storuman stärks.

Hemavans flygplats byggs ut. Chartertrafiken ger också underlag för ”reguljära” flygstolar mot Sverige och Norge. Gunnarns flygplats får ökad regional betydelse. Telekommunikationsnät längs Umeälvens dalgång uppgraderas kontinuerligt. Bilaga 3

En ökad förståelse för vikten av en samhällsutveckling med långsiktig hållbarhet och balans mellan stad och land har gjort en utveckling av den glesa strukturen till ett nationellt intresse. Resursfördelningen för samhällsutveckling sker med utgångspunkt från att fördela miljöbelastningen jämnare inom landet.

centrerade

Den förändrade samhällsutvecklingen med en jämnare fördelning av samhällets utvecklingsresurser med hänsyn till miljöbelastning har skapat en bättre balans mellan kon och glesa strukturer. Företagsamheten mäts i såväl ekonomiska som ekologiska termer (s.k. ekonomologi) vilket har givit ett långsiktigare perspektiv på företagandet som även väger in Miljöpåverkan i börsvärderingen.

2

nkbar utveckling

ä

, t

Den nya miljöbeskattningen har gjort tillgången på förnyelsebar energi och råvara till en viktig lokaliseringsfaktor som attraherar företag att etablera sig i områden med miljömässiga överskott.

Ren luft, giftfria jordar och medvetenheten kring etiska frågor Verksamheter Konsekvenserrörande djurhållning ger ett uppsving Kommentarer för lokalt producerad –mat. Såväl rennäringen som jordbruket har fått nya förutsättningar att bedriva verksamhet med ekologiska utgångspunkter.

Underlag till seminarium

gfinnaren/Stigvinnaren

ä

nerna

V

Ð

V/S

SAMS STORUMAN Framtidsbild

Väg-, järnvägs- och flygförbindelserna utvecklas för att svara mot behoven av samband mellan stad och land avseende naturresurser och återförande av material i kretslopp. Infrastruktur Efter många år av utflyttning växer inlandskommunerna åter och samhällsstrukturen förnyas för att ge plats för inflyttare och företag som på grund av den nya miljöbeskattningen funnit glesbygdskommu konkurrenskraftiga ur såväl ekonomiska som livsmiljömässiga aspekter. Bilaga 4 SAMS -projektet i Storumans kommun

Grundläggande förutsättningar, befintliga förhållanden En viktig utgångspunkt är att arbetet inleds med sammanställning av tillgängligt material på ett schematiskt sätt för att snabbt urskilja olika förutsättningar ”En geografisk situationsbild” där de strukturella olikheterna framgår. Således inga dyrbara och tidskrävande utredningar i inledningsskedet - det finns ju så mycket dokumenterad information och därtill omfattande kunskaper hos politiker och tjänstemän m fl.

För att se kommunen i förhållande till omgivningen har det ansetts värdefullt att i de avseenden motsvarande uppgifter om angränsande, likartade kommuner, finns tillgängliga, har sådana tagits med. ”Storuman i omvärlden`

Befolkningssituation Befolkningen i Storumans kommun, den 1 januari 1999 var 7.176 personer, med fördelning 48% kvinnor och 52% män.

Befolkningsutvecklingen har under en längre period varit negativ för alla kommu- ner i Västerbotten med undantag för Umeå. För fjällkommunerna har befolk- ningen minskat med i medeltal 7% sedan 1990, se nedan.

Kommun 1990 1995 1997 1998 diff 90-98 % Dorotea 3.752 3.617 3.492 3.445 -307 -8 Vilhelmina 8.509 8.371 8.279 8.115 -394 -4 Storuman 7.735 7.438 7.314 7.176 -559 -7 Sorsele 3.547 3.392 3.323 3.277 -270 -8 Summa: 23.543 22.818 22.408 22.013 -1.530 -7

Då utflyttningarna företrädesvis gäller unga personer och kvinnor är situationen alarmerande, och måste därför göras något åt.

Utbildningsnivån inom de fyra fjällkommunerna. är sammantaget betydlig lägre, vad avser eftergymnasial utbildning än för landet i sin helhet. Männen svarar for en lägre procentandel an kvinnorna. På senare tid har emellertid kommunerna tagit initiativ till utökade distansstudier i samarbete med Umeå Universitet, se figur 1 och 2.

För Storumans kommun med en lång utsträckt form., varierande från högfjäll till centralortsbygd via fjällbygd och skogsland, föreligger givetvis olika förutsätt- ningar för olika delar. Därav kan urskiljas tre olika typområden: 1. Turistområdet Tärnaby/Hemavan, 2. Skogsområdet kring Slussfors och 3. Centralortsområdet kring Storuman/Stensele. Om befolkningsutvecklingen i dessa områden befolkningsutvecklingen under tiden 1992-1998 kan bl a konstateras följande.

1 - Område 1, med drygt 1700 innevånare har minskat med 3,3% - Område 2, med drygt 650 innevånare har minskat med 9.4% - Område 3, med drygt 4 900 innevånare har minskat med 5,1%

Om orterna och byarna i storleksordning. Storuman; Stensele, Tärnaby, Gunnarn Hemavan, Långsjöby, Slussfors och Barsele hänförs till tätbygd, med tillhopa 5 005 innevånare och resten 2 309 till ”ren” glesbygd konstateras att under 1992-1998 har:

- Kommunen i sin helhet minskat sin befolkning med 5,1% - Tätbygden har minskat med 6,3% - Största minskningarna har skett i Stensele och Slussfors med 13% - Hemavan och Skarvsjöby är de anda som ökat, 18 resp 5 innevånare - Tärnaby har efter en svacka 1995 intagit en mindre ökning - Den egentliga glesbygden har minskat med 2,4%

Tittar man på olika åldersgruppers fördelningen under 1998 enligt följande: 1. 0-17 år, 2. 18-64 år och 3. 65 år och äldre, finner man att Hemavan har bland de högsta, 24%, andelarna i åldersgrupp 1, nästhögsta, 66%, i grupp 2 samt den lägsta, 10%, i grupp 3. I Gunnarn och Barsele har grupp 3 högsta andelen 27% respektive 28% av respektive bys befolkning.

Det starka engagemanget i Skarvsjöbygden har också medfört ett beaktansvärt resultat.

Näringsliv Näringslivet i Storuman är kortfattat inriktat på följande: Jord och skog, trävaror-såg och spånskivor, verkstadsindustri, vattenkraft, IT service och turism främst i fjällområdet. där turistorterna Tärnaby och Hemavan har en roll med tävlings-, tränings- och kursprofil respektive stort skidområde med familje-, Heliski och aktiviteter. I Tärnaby/Hemavan finns också förhållandevis väl utbyggd samhällsservice. 2 Inom kommunen fanns 1998 c:a 500 företag enligt SUAB:s företagskatalog med en dominans inom handel och kommunikation samt tillverkning, utvinning. Det fanns c:a 20 företag med mer än 15 anställda och c:a 50 företag med 6-15 anställda samt resten från enmansföretag till 5 anställda

Inom Fjällkommunerna är fördelning sysselsatta i olika verksamhetsgrenar föl- jande:

Näringsgren Dorotea Vilhelmina Storuman Sorsele Jord o skog 4,0 4,7 4,9 6,3 Tillverkn ö utvinn 26,8 8,6 14,2 18,4 Energi, va 0,5 1,6 4,4 1,1 Byggverksamh. 3,7 13,5 5,1 5,5 Handel o kommunika 12,3 20,9 15,6 14,8 Finansiell verksamh. 6,5 5,6 6.8 3,6 Utbildn o forskn 6,0 9,2 8,7 7,4 Vård o omsorg 26,6 20,8 21-3 26,3 Personl o kultur tj 4,1 8,0 9,7 7.3 varav hotell, rest, rek 2,1 5,0 7,6 4,4 Offentlig förvaltning 6,2 5,0 6,9 6,4 Ospecificerat 3,1 1,9 2,3 3,1

Jord- och skogsbruk Jordbruk Jordbruksarealen inom kommunen uppgår till c:a 1500 hektar. Antalet jordbruks- företag med mer än 2 hektar åker, som år 1988 var 194, har 1995 minskat till 145 st. Antalet förvärvsarbetande inom jordbruket är 64 personer enligt AMPAC 96.

I dalgångarna ovan odlingsgränsen har odlingslandskapet höga natur- och kulturmiljövärden.

Skogsbruk Inom kommunen finns c: a 275 000 hektar produktiv skogsmark kvar, sedan man avsatt c:a 27 000 hektar till naturreservat Antalet förvärvsarbetande inom skogs- bruket år 67 personer, enligt AMPAC 96.

Rennäring Inom kommunen bedrivs renskötsel av två samebyar Umbyn och Vapsten omfat- tande c:a 17 renskötselföretag med c:a 1 200 renar. Den renskötande befolkning uppgår till c:a 50 personer. Medelårsproduktionen renkött uppgår till c:a 120 ton.

Rennäringen är en arealkrävande näring som i många avseende avviker från andra näringar främst genom att den utövas inom stora och olika områden, vid skilda årstider.

3 Rennäringen är mycket känslig för olika störningar från ex vis väder, rovdjur, trafik, större förändringar i mark- och vattenanvändningen. Sammantaget ger näringen utkomst åt ett flertal människor både direkt och indirekt bl a genom vidareförädling samt inom turismen.

Energi Torvproduktion Inom kommunen finns både många och stora myrområden. Koncession för brytning finns främst för Skarvsjömyrarna. Där har Norrhedens Torv AB c:s 900 hektar tillgängliga, med ett totalt energiinnehåll av c:a 10 miljoner MWh. Årspro- duktionen är f n c:a 140 GWh, med leveranser till näraliggande kommuner, men även till Skellefteå och Umeå. Efterfrågan är i ökande. Storuman Energi arbetar med utvecklingsprojekt för närvärmecentraler avsedda för biobränslen som torv, skogsbränsle och energigrödor

Vattenkraft I Västerbottens län utvinns 20% av landets ytbyggda vattenkraft. Storumans kommun med sina 7 kraftverk i Umeälvens nederbördsområde bidrar med en effekt av 472 MW, vilket motsvarar 15% av länets totala effekt De sju kraftver- ken svarar tillsammans för en årsproduktion av 2,263 TWh, men inom kommunen förbrukas under ett år endast 0,14 TWh, eller 6%. Således ”exporteras” 94 % utanför länet.

Vindenergi Några vindenergianläggningar finns ännu inte inom kommunen, men det har visats intresse för detta i Abelvattnet. Särskilda vindenergikartor för länets fjälltrakter har nyligen utförts av SMHI.

Turismen Beroende av de goda naturliga och de infrastrukturella förutsättningarna samt den långsiktiga inriktningen i kommunens planering är kommunen länets dominanta fjällturistkommun, med tyngdpunkten i Tämaby/Hemavanområdet.

För att se Tämaby/Hemavans roll i fjällregionen, se figur 4.

Kommersiella uthyrningsbäddar uppgår totalt inom kommunen till cm 2 700, varav c:a 2 100 finns i Tärnaby/Hemavanområdet, c:a 250 i Storumanområdet och resten mera spritt. Omfattar hotell, stugbyar och camping.

Antalet gästnätter i dessa anläggningar beräknas uppgå totalt inom kommunen till c:a 126 000, varav inom Tämaby/Hemavanområdet c:a 98 000.

Fritidsbebyggelsens omfattning har haft och har stor betydelse för utvecklingen i fjälldalarna, inte minst under husens uppförande , vilket medfört ett antal sysselsättningstillfällen. Därtill kommer ett mera långsiktigt värde, genom den ökning av bäddkapaciteten som erhållits i området, utan att förorsaka turistnä- ringen stora kapitalkostnader, särskilt i de fall ägarna även upplåtit husen till turister. 4 Detta förhållande har medfört att turismvolymen kunnat ökas väsentligt, utan att några betydande utbyggnader skett av stugbyar och hotell. Inom kommunen finns totalt drygt 3 600 fritidshus, varav c:a 2 800 inom fjället, Tillskottet av nya fritidshus har varierat starkt över tiden, se figur 5.

Liftar för utförsåkning m m finns koncentrerade till Tärnaby/Hemavan, med 8 normalliftar och 5 barnliftar. I centralorten finns en normallift och en barnlift.

Tämaby/Hemavan utgör det mest turistintensiva området i länets fjällområde och där utförsåkningen, i den mångfald av liftar och nedfarter, medför den största turisttillströmningen. Av liftkortsförsäljningar framgår att skidbackarna genererar c:a 130 000 - 140 000 dagsbesök per år. Enligt Svenska liftanläggningars organisation SLAO är Tärnaby/Hemavan den 6:e ibland den 7:e, (det växlar med Riksgränsen/Björkliden, beroende bl a av snö- förhållandena), vad avser liftomsättningen bland landets största skid-områden. Sälen är i detta sammanhang den stora dominanten, 15 ggr större än T/H.

Jakt och fiske utgör en viktig del för den bofasta befolkningen, renskötseln och turismen. Stora områden är under vissa tider och andra villkor upplåtna för jakt och fiske. Inom kommunens fjällområde och på statlig mark säljs årligen c:a 2 500 jaktdygn och c:a 14 000 fiskedygn. Inom Domänområden och i övrigt upplåts tillsammans c:a 31 000 fiskedygn. Totalt således cm 45 000 fiskedygn, varav c:a 30 000 i fjällområdet.

Vandringsleder och skidleder finns i ett välförgrenat lednät inom länets fjällom- råde, där statligt huvudmannaskap gäller för cm 100 mil, med 5 övernattnings- stugor. Därtill finns två stugor som ägs av STF, Viterskalstugan och Blerikenstugan, som dock är i mycket bristfälligt skick. Kungsleden startar i Hemavan och går via 5 stugor och Ammarnäs till Abisko. De 5 stugorna sammantaget genererar c:a 4 800 gästnätter, tältande och dag- besökare per år. Motsvarande för 29 stugor i Norrbotten är c:a 40 000 st.

Beträffande skoterförekomster och skoterleder kan nämna att i länet fanns 1998, enligt Skoterföreningen i Umeå, drygt 41 000 skotrar registrerade, varav c:a en fjärdedel inom de fyra fjällkommunerna enligt följande. Dorotea: 1 397, Vilhelmina: 3 897, Storuman: 3 879 och Sorsele: 1 825.

Inom länets fjällområde har riksdagen beslutat om ett antal förbudsområden för skoter. Inom dessa har länsstyrelsen beslutat att på särskilt markerade leder får skoter framföras. Utöver dessa har lokala skoterklubbar m fl anordnat och markerat skoterleder. På särskilda kartor inom Storumans kommun har såväl förbudsområden som de särskilda skoterlederna, markerats.

Turism har stor betydelse för sysselsättningen och den servicenivå som kan upprätthållas inom regionen. Dess betydelse som näringsgren har först på senare tid blivit uppmärksammad. Då turismen är hänvisad till olika säsonger, medför näringen många deltids- och säsongsarbeten, vilket medför att ett stort antal människor får sin utkomst från turistnäringen. Därtill har den stor betydelse ur jämställdhetssynpunkt, då andelen sysselsatta5 kvinnor är hög i denna sektor. Enligt ResursAB: s beräkningar omsätter turismen inom Tärnaby/Hemavan år 1996 drygt 144 miljoner kr, vilket motsvarar 165 årsverken.

Tack vare turismen har befolkningsutflyttningen kunnat bromsas upp i starka turistområden. Under det att glesbygden successivt tunnats ut. framgår av bilaga 6 an turistorterna i länets fjällområde under 1975-1993 behållit sin befolknings- numerär och sammantaget ökat med ca 5%. Men turismen i länets fjällområde har tyvärr haft en nedåtgående trend från 1994, se figur 6.

Omsättningens procentuella variation månadsvis avseende dagligvaror, Hemavan

Turismens betydelse kan också avläsas på andra sätt ex vis inom dagligvaru- försäljningen. Omsättningens variationer och fördelning har följts upp under olika tidsperioder, men detaljernas mera under 1997 och 1998. Norgehandeln har också stor betydelse, särskilt på senare tid. Den ökade omsättningen innebär då att bättre och bredare sortiment kan hållas, samtidigt som behovet av ytor och kylutrymmen måste utökas för olika toppar i försälj-ningen. För ortsbefolkningen medför turismen och vid olika tidpunkter även Norgehandeln ett bättre daglig- varuutbud.

Sammanfattningsvis kan konstateras att turismens utveckling i Tärnaby/ Hemavan har en avgörande betydelse för befolkningsutvecklingen, goda arbets- tillfällen och bra serviceutbud.

Kommunikationer Inom kommunen finns två centrala trafikstråk med korsning i Storuman. Dessa är Europaväg 12, Blå vägen, och Riksväg 45 samt inlandsjärnvägen och tvärbanan mellan Storuman och Umeå. Därtill kommer ett väl förgrenat allmänt vägnät med komplement av enskilda vägar. Länstrafiken bedriver en kollektivtrafik med god service.

För att kunna upprätthålla ett bärkraftigt näringsliv är det, med hänsyn till de stora avstånden nödvändigt med ett lättillgängligt flyg. Inom kommuner finns två flyg- platser, Storumans flygplats i Gunnarn och Hemavans flygplats, vilkas fortfarighet har en avgörande betydelse för framtiden.

6 Med rätt utvecklingsstrategi för fjällregionens – Norge inkluderat – fortsatta utveckling, kommer flygfälten i kommunen att utgöra särskilda ”motorer”, se i övrigt figur 7.

IT-möjligheterna är relativt goda, men måste förbättras vad avser den geografiska spridningen.

Service Allt efter som glesbygden tunnats ur på befolkning, har också servicen i form av butiker, post och skola minskat.

Övrig information om kommunen Till denna information har ett antal kartor som inte redovisas i detta aktstycke, men visats på OH under seminariedagarna 3 och 4 mars i Storuman.

Större områden som har riksintresse - Område av riksintresse för naturvård - Område av riksintresse för kulturmiljövård - Område av riksintresse för rörligt friluftsliv - Område med geografiska riktlinjer, ex de tidigare Obrutna fjällområdena - Område av riksintresse för rennäringen

Övriga intressanta områden - Våtmarksinventeringen - Områden som kan vara intressanta med avseende på vindkraft - Lokala ”pärlor”

Reservat och restriktionsområden - Naturreservat - Skoterförbudsområden - Vattenskyddsområden - Avfallsdeponier

7 Figur 1

Utbildningsnivå i Sverige (8), Västerbottens län (AC), Umeå kommun (U) respektive i ett snitt av fjällkommunerna (f) Dorotea, Sorsele, Storuman och Vilhelmina år 1996 (uttryckt i % av respektive grupp).

Ålder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial utbildning utbildning utbildning SACUF SACUF SACUF 20-24 män 14 9 6 17 67 66 55 75 18 24 37 7 kv 13 8 5 16 65 61 51 73 20 30 42 11 25-34 män 15 9 7 16 55 60 49 71 26 29 41 12 kv148 7 95756467128344619 34-44 män 23 18 14 25 47 52 44 61 26 27 37 13 kv19118164852436332354721 45-54 män 32 29 23 36 42 45 41 49 24 23 32 14 kv 27 20 16 26 44 50 43 54 28 30 40 20 55-64 män 47 49 38 59 35 36 38 34 16 14 19 7 kv 45 42 33 50 36 42 43 39 18 16 22 11

8 Figur 2

9 Figur 4

10 Figur 5

Beviljade byggnadslov f r nybyggnad av fritidshus i Storumans kn

Huvudsaklig f rdelning: Fj llomr det 70% vriga kommunen 30%

11 Figur 6 Turismens utveckling Västerbottens län Statistik Thomas Carlsson

Utveckling 1983 - 1997 Kust, Inland, Fj ll - Hotell, stugby , vandrarhem Totalt

Utveckling 1978 - 1998 V sterbottens l n

12 Figur 7

13 Planera med miljömål! med Planera

Hur kan en glesbygdskommuns speciella möjligheter och problem hanteras i översiktsplaneringen? Planera med miljömål! Planera med miljömål! fallstudie Fallstudie Storuman FallstudieStoruman – scenarier för hållbar utveckling har fokus på denna fråga och visar på nyttan av att i planeringen arbeta Storuman med framtidsbilder för kommunens framtida utveckling. scenarier för hållbar utveckling Fallstudien är genomförd inom ramen för ett idé- och metodutvecklings- projekt, SAMS - Samhällsplanering med miljömål i Sverige, som drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter. De kommunala fallstudierna utgör kärnan i SAMS. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare genom Boverket Naturvårdsverket hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projektet. De samlade erfarenheterna från SAMS sammanfattas i rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare samt Planera med miljömål! En idé- katalog.

Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-633-4 Best.nr: 5107 ISBN: 91-620-5107-5 ISSN: 0282-7298