Storuman 1-37 Ok
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Planera med miljömål! Hur kan en glesbygdskommuns speciella möjligheter och problem hanteras i översiktsplaneringen? Planera med miljömål! Planera med miljömål! fallstudie Fallstudie Storuman Storuman Fallstudie – scenarier för hållbar utveckling har fokus på denna fråga och visar på nyttan av att i planeringen arbeta Storuman med framtidsbilder för kommunens framtida utveckling. scenarier för hållbar utveckling Fallstudien är genomförd inom ramen för ett idé- och metodutvecklings- projekt, SAMS - Samhällsplanering med miljömål i Sverige, som drivits av Boverket och Naturvårdsverket i samverkan med flera kommuner och regionala myndigheter. De kommunala fallstudierna utgör kärnan i SAMS. Ett nära samarbete mellan miljöexperter och planerare genom Boverket Naturvårdsverket hela planeringsprocessen har varit en grundtanke i projektet. De samlade erfarenheterna från SAMS sammanfattas i rapporterna Planera med miljömål! En vägvisare samt Planera med miljömål! En idé- katalog. Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-633-4 Best.nr: 5107 ISBN: 91-620-5107-5 ISSN: 0282-7298 Planera med miljömål! Fallstudie Storuman, scenarier för hållbar utveckling SÖKORD: fallstudier, glesbygd, indikatorer, kommunal översiktsplanering, miljömål, nationella miljökvalitets- mål, SAMS-projektet, scenarier, Storuman © BOVERKET OCH NATURVÅRDSVERKET 2000 BOKEN KAN BESTÄLLAS FRÅN: Boverket Naturvårdsverket Publikationsservice Kundtjänst Box 534, 371 23 Karlskrona 106 48 Stockholm Fax 0455-819 27 Tel 08-698 12 00 [email protected] Fax 08-698 15 15 www.boverket.se [email protected] www.miljobokhandeln.com www.environ.se Boverket Naturvårdsverket ISBN: 91-7147-633-4 Best.nr: 5107 ISBN: 91-620-5107-5 ISSN: 0282-7298 Ö M Ä J R L K I T Svanenmärkt trycksakM Licensnummer 341 145 UPPLAGA: 800 ex. TRYCK: Lenanders Tryckeri AB, 2000-12 OMSLAG: AB Typoform GRAFISK FORM, INLAGA: Jefferson Communication AB Förord Arbetsorganisation I arbetet har Luleå Tekniska Universitet medverkat Kommunstyrelsen är huvudansvarig för översikts- genom att två av SAMS-gruppen formulerade öv- planearbetet i kommunen, men miljö- och byggnads- ningsuppgifter genomförts av teknologer från Insti- nämnden har ansvaret för det konkreta arbetet, så tutionen för Samhällsbyggnadsteknik. Detta har gi- även för detta projekt. vit ett värdefullt tillskott både genom det utifrån- perspektiv det skänkt arbetet och de värderings- En arbetsgrupp bestående av teknisk chef Ralph Jo- grunder en ung generation tillfört studien. hansson, miljöinspektör Carola Byström och stads- arkitekt Ragnar Bergeå har bildats. Adjungerad i Från Tekniska universitetet i Luleå har en student gruppen är biträdande länsarkitekt Bo Berge. kunnats knytas till fallstudien för att studera möj- Projektsamordnare är Ralph Johansson, projekt- ligheterna till vindkraftsetablering i fjällen. Från sekreterare är Ulrika Kjellsdotter och konsultstöd, Lunds Universitet har en forskningsstuderande en- Torsten Lundberg, Umeå.Kommunens kontakt- gagerats till vår fallstudie. I studien jämförs Burlöv personer i SAMS centralt är Chatarina Holmberg, och Storuman ur ett SAMS-perspektiv. Boverket, Anders Lind, Naturvårdsverket och huvudkonsult Ulf Ran-hagen, FFNS Arkitekter. Politisk förankring I seminariegruppen har ordinarie och vice ordfö- Medborgardeltagande och rande för miljö- och byggnadsnämnden deltagit. högskolemedverkan Nämnden är tillika ansvarig för SAMS-studien i Fallstudien i Storumans kommun har bedrivits med kommunen. Regelbunden avrapportering har skett aktivt deltagande av en stor grupp kommuninnevå- till denna nämnd, liksom även till kommunstyrelsen nare, seminariegruppen. Dessa har i huvudsak valts vid vissa tillfällen. För att pröva den för kommunen för att tillgodose en bred representation av kommu- delvis nya arbetsformen med ett brett medborgar- nens näringsliv, föreningsliv och övrig samhälls- deltagande i seminariegruppen har antalet politiker verksamhet. Deltagarna representerar också kom- i denna medvetet hållits nere. munens geografiskt olika delar. Utöver beskriven delrapportering avser arbetsgrup- De seminarier som hållits har dels varit samlade för pen att vid SAMS-arbetets slut sammanställa ett sär- hela kommunen, dels uppdelade för östra respek- skilt PM som på ett konkret och kommunanpassat tive västra delen av den vidsträckta kommunen. Visst sätt sammanfattar vunna erfarenheter från SAMS samarbete har även skett mellan seminariegruppen som underlag för det fortsatta översiktsplanearbetet. och det Fjällagendaprojekt som samtidigt drivits i Detta dokument avses bli föremål för bred politisk kommunen. behandling. Verkens förord Allt fler människor i världen är överens om att vi miljöfond LIFE och Sida. Sweco/FFNS har deltagit måste uppnå en hållbar utveckling. Hållbar utveck- som huvudkonsult. Inom ramen för SAMS har stu- ling är ett brett begrepp som omfattar såväl ekolo- dier även genomförts i samverkan med de syd- giska som sociala och ekonomiska aspekter. Men afrikanska kommunerna Port Elizabeth och vad menar vi egentligen – hur kan det konkretiseras Kimberley. och hur kan vi veta att vi verkligen rör oss i rätt riktning? Denna rapport beskriver det praktiska ar- En ledstjärna för att arbeta med miljömål i plane- betet och erfarenheter från att använda miljömål ringen är att sträva efter ett nära samarbete mellan och indikatorer i fysisk planering i en av åtta fall- miljöexperter och planerare i planeringsprocessen. studier på kommunal respektive regional nivå. Detta samspel har varit en grundtanke i projektets Fallstudierna har genomförts av kommunerna Bur- organisation och arbetssätt. Miljöexperter och pla- löv, Helsingborg, Trollhättan, Stockholm (två fall- nerare på olika nivåer har samverkat i såväl styr- studier), Borlänge, Falun och Storuman samt av grupp och projektledning från Boverket och Natur- Regionplane- och trafikkontoret i Stockholm med vårdsverket, i referensgrupp som i samtliga del- stöd av respektive länsstyrelse i Skåne, Västra Göta- studier. lands, Stockholms, Dalarnas och Västerbottens län inom ramen för idé- och metodutvecklingsprojektet Erfarenheterna från projektet SAMS har samman- SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige. ställts i rapporterna Planera med miljömål! En väg- Gemensamt för de olika fallstudierna är att de har visare och Planera med miljömål! En idékatalog. varit en del av det inledande skedet i en planerings- Rapporten Planera med miljömål! En vägvisare är process, där tonvikten har legat på att ta fram nya en teoretisk, övergripande beskrivning av arbetet och kunskapsunderlag och utveckla metoder för att han- lärdomarna i projektet. Den kompletteras av Pla- tera miljöfrågor på ett bättre sätt. Exempel på ar- nera med miljömål! En idékatalog som tar fasta på betssätt och redskap som har provats i studierna är konkreta exempel på hur planering kan bidra till en bl. a. olika former för tidig dialog med medborgare hållbar samhällsutveckling. Projektets övriga del- och beslutsfattare, strategisk miljöbedömning som studier redovisas utförligt i separata publikationer en del av planprocessen samt geografiska informa- samt på Internet, www.environ.se/sams. En översikt tionssystem. över samtliga projektrapporter finns slutet av denna rapport. SAMS-projektet har pågått i tre år under ledning av Boverket och Naturvårdsverket och avslutades i sep- Karlskrona och Stockholm i september 2000 tember 2000. SAMS har medfinansierats av EU:s Boverket och Naturvårdsverket 4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning .............................................................. 5 Sammanfattning .................................................................... 7 Summary ............................................................................... 9 SAMS – Samhällsplanering med miljömål i Sverige ........... 11 1. Bakgrund ......................................................................... 13 1.1 Kort om kommunen.................................................................... 13 2. Frågeställningar ............................................................... 15 2.1 Framtidsbild Vägvinnaren .......................................................... 15 2.2 Framtidsbild Stigfinnaren........................................................... 16 2.3 Fördjupade studier ...................................................................... 16 2.4 Övergripande miljömålsrelevans ................................................ 16 3. Genomförande................................................................. 17 4. Förväntningar och resultat ............................................... 19 4.1 Framtidsbilder ............................................................................ 19 4.2 Tillbakablick och framtidskonsekvenser .................................... 20 4.3 Framtidsbilden Vägfinnaren/Stigvinnaren ................................. 21 4.4 Miljökvalitetsmål........................................................................ 22 4.5 Indikatorer .................................................................................. 22 5. Slutsatser ........................................................................ 26 6. Erfarenheter..................................................................... 27 Referenser........................................................................... 28 SAMS-projektets rapporter.................................................. 29 5 Bilagor ................................................................................. 29 Bilaga 1. Framtidsbild V – Vägvinnaren, tänkbar uvteckling. – Underlag till seminarium