Addams Genom Tider Och Medier Kultur Och Mediespecificitet
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kandidatuppsats Familjen Addams genom tider och medier Kultur och mediespecificitet Författare: Rickard Wellbring Handledare: Elisabet Björklund Examinator: Anne Bachmann Termin: VT21 Ämne: Filmvetenskap Nivå: Kandidatkurs Kurskod: 2FV30E Abstrakt Uppsatsen har som utgångspunkt att familjenormer har förändrats under 1900-talet och att detta borde visa sig i framställningen även av en familj som inte är tidstypisk: Familjen Addams. Genom att undersöka hur adaptioner av familjen påverkas genom förändringar i medier, tidsperiod, samtida kultur och normer vill jag besvara om samtida familjenormer har varit en stor faktor i hur framställningen förändrats. För att genomföra detta använder jag Linda Hutcheons perspektiv på mediespecificitet och ”modes of engagement” för att studera hur medieskiften påverkar adaptionen. Representationsstudier används för att studera hur historisk kontext och samtida kultur påverkar framställningen av familjen. Materialet är Charles Addams skämtteckningar, ABCs tv-serie och Barry Sonnenfelds film. Resultatet verkar vara att samtida normer har haft en mycket större effekt på framställningen av den ursprungliga tv-serien än filmen, och att de båda har formats till en stor del av mediespecifika drag, men att vissa normer som har varit långlivade ändå haft en markant effekt även på filmen, främst det Sharon Hays kallar den permissiva eran. Nyckelord Adaption, Adaptionsprocess, Addams, Familjestudier, Film, Filmstudier, Moderskap, Representation, Skämtteckning, Sitcom. Tack Jag tackar mina lärare för deras tålamod under min långa tid som student på Kulturledarlinjen, men särskilt min handledare Elisabet Björklund. Jag tackar även min familj, som har varit mitt stöd under denna tid. i Innehåll 1 Inledning ____________________________________________________________ I 2 Syfte och frågeställning ________________________________________________ I 3 Teoretiska perspektiv och metod _______________________________________ II 3.1 Varför Addams? _________________________________________________ III 4 Tidigare forskning __________________________________________________ III 5 Material __________________________________________________________ IV 5.1 Avgränsning och urval _____________________________________________ V 6 Bakgrund _________________________________________________________ VII 6.1 Charles ”Chas” Addams – Skaparen av Familjen Addams. ______________ VII 6.2 Familjen Addams ________________________________________________ VII 7 Adaption och mediespecificitet – Teoretisk översikt _______________________ X 7.1 Adaption ________________________________________________________ X 7.2 Kulturellt och temporalt ____________________________________________ X 7.3 ”Modes of engagement” och mediespecificitet _________________________ XI 8 Analys ___________________________________________________________ XIII 8.1 Morticia ______________________________________________________ XIII 8.1.1 Skämtteckning ______________________________________________ XIII 8.1.2 Tv-Serie ____________________________________________________ XV 8.1.3 Film _____________________________________________________ XVIII 8.2 Wednesday ____________________________________________________ XXI 8.2.1 Skämtteckning ______________________________________________ XXII 8.2.2 Tv-serien _________________________________________________ XXIII 8.2.3 Film _____________________________________________________ XXVI 9 Slutsatser och diskussion ________________________________________ XXVIII Referenser ______________________________________________________ XXXIII ii 1 Inledning Familjen Addams är namnet som har tagits i bruk för en specifik återkommande grupp av karaktärer, skapade av Charles Addams i dennes skämtteckningar, som prydde sidorna i The New Yorker mellan 1938 och 1988. Dessa karaktärer hade som regel introducerats separata från varandra i skämtteckningarna i New Yorker, men Charles Addams använde efterhand dem som en familj. Familjen Addams har under åren genomgått flera förändringar, i ton, medieformat och karaktärisering, men de har alltid framställts som förhållandevis märkliga och avvikande från tidens normer för en familj – men trots det som väldigt lyckliga. Det har gjorts många adaptioner, i olika tider och olika medier, men Familjen Addams består – från 1930-talet, då de först skapades, tills så sent som Conrad Vernons film för bara två år sedan – en film som redan har en uppföljare på väg.1 Det kan därför vara av akademiskt intresse se hur den här familjen framställts genom åren. 2 Syfte och frågeställning Det främsta syftet med denna uppsats är att använda Familjen Addams – och då särskilt de kvinnliga medlemmarna av familjen, Morticia och Wednesday – för att få en inblick i hur representationen av hur familjenormer (exempelvis genus) har förändrats genom 1900-talet och hur detta visar sig i olika mediala former genom adaption. Frågeställningarna är: • Hur har Familjen Addams förändrats över tid? • Hur har den förändrats genom kliv över mediegränser? Det vill säga, vilka narrativa skillnader och förändringar i familjens struktur och beteenden har skett och om dessa förändringar beror på adaptionsprocesser eller på förändringar i samtidens sociala normer. 1 “The Addams Family Will be Back Soon!”, Cinesite, 14 Oktober 2020, https://www.cinesite.com/sequel-to-the-2019-animated-film-the-addams-family (2021-05-21). I 3 Teoretiska perspektiv och metod Det har gjorts mycket om adaption, men Linda Hutcheons A Theory of Adaption tar en speciell vinkel på så sätt att hon undviker komparativ analys av adaption – det handlar inte om vad som är bättre eller om vad som är ”troget” original, snarare bör man analysera varje media som sin egen, självständiga del, med ett större fokus på medierna, kulturen och adaptörerna i sig än något annat.2 Jag har för avsikt att använda Linda Hutcheons teoretiska perspektiv angående mediespecificitet. Då främst skillnaderna mellan hur medieformer kan framställas, både genom att se på mediespecificitet i sig, och genom att se på ”modes of engagement”, främst hos adaptören och dennes publik.3 ”Modes of engament” är mer eller mindre de olika sätt som ett verk kan engagera eller uppsluka sin publik på.4 Hutcheon delar upp det hon kallar ”modes of engagement” i tre olika delar – ”telling” (berätta), ”showing” (visa) och ”interacting” (interagera, spela med i). Vad som kan göras med ”telling” och ”showing” i de olika medier som adaptionerna och originalet är del av är det som jag kommer fokusera på, då medierna jag undersöker inte direkt tillåter interaktion.5 Jag tänker även genom representationsstudier sätta in Familjen Addams i deras adaptioners historiska kontext, detta för att se hur och om den tidens kultur orsakar att förändringar görs i adaptionerna, och hur detta samspelar med själva processen av adaption i sig, och hur mediespecificitet påverkar detta. Detta för att se vad som förändras på grund av samtidens normer, och vad som förändras på grund av mediespecificiteten i sig, men även hur de två samverkar. Det har gjorts så många genusstudier jag kan knappt ens skrapa ytan där, men jag lutar mig på några specifika utvalda bland dem, främst på grund av att de tar upp moderskap och familjerelationer. Bland dessa finns The Cultural Contradictions of Motherhood av 2 Linda Hutcheon. A Theory of Adaptation (2nd ed.). New York: Routledge 2013. 3 Hutcheon, s. 33, 85 och 113. 4 Hutcheon, s. 22-23. 5 Hutcheon, s. 22-23. II Sharon Hays från 1996.6 Boken Mediated Moms referar till Hays bok som den som bäst fångat den kontemporära idealbilden av moderskap.7 3.1 Varför Addams? Jag har valt att fokusera på Familjen Addams, och särskilt Wednesday och Morticia, delvis på grund av mitt egna intresse för Familjen Addams, men också för att de är ikoniska karaktärer som andra skapare har blivit inspirerade av; varav ett exempel är Carl Barks, en av serietecknarna och författarna bakom Kalle Anka. Han baserade Magica de Hex på Morticia.8 Ytterligare en anledning är just för att familjen inte är tidstypisk, och därmed kan vi se hur de skiljer sig åt från typiska familjer. 4 Tidigare forskning H. Kevin Miserocchis Charles Addams: the Addams Family: an Evilution är en karaktärstudie av alla medlemmarna i familjen Addams utveckling i Charles Addams skämtteckningar i The New Yorker, och är en av de främsta källorna för information om dessa. Stephen Coxs The Addams Chronicles: An Altogether Ooky Look at the Addams Family är en djupdykning in i tv-serien från 60-talet, med produktionshistoria, intervjuer med skådespelarna, regissören och till och med ett par återtryckta kommentarer från Charles Addams själv.9 Boken begränsar sig dock inte enbart till detta, utan ger även en vettig inblick i alla adaptioner som gjorts mellan tv-serien och bokens release (och den reviderade andra editionen tar även upp adaptioner gjorda mellan bokens release och denna nya utgåva). Både som en inblick i kulturen runt adaptionen och en inblick i tankarna hos adaptören (och till en viss grad även mannen vars material adapterades), så är boken en guldgruva. Dessa böcker fokuserar på den populärvetenskapliga dimensionen. 6 Sharon Hays, The Cultural Contradictions of Motherhood. New Haven and London: Yale University Press 1996. 7 Susana Martínez Guillem och Lisa A. Flores, “Maternal Transgressions, Racial Regressions: How Whiteness Mediates the (Worst) White Moms”, i Heather L. Hundley och Sara E. Hayden (red.) Mediated Moms: contemporary challenges to the motherhood myth. New York: Peter Lang Publishing Inc. 2016, s. 80. 8 Jim Korkis, “The Enchanting Magica De