Kollektivtrafikplan 2018 – 2020”

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Kollektivtrafikplan 2018 – 2020” Kollektivtrafikplan 2018 - 2020 Västerbottens läns landsting Innehållsförteckning 1 Bakgrund ............................................................................................................................ 1 2 Samverkan under planeringsarbetet ................................................................................ 2 3 Samordning av särskild och allmän kollektivtrafik .......................................................... 3 4 Nuläge ................................................................................................................................ 5 4.1 Befolkning och boendestruktur ................................................................................. 5 4.2 Arbetsplatsstruktur och kompetensförsörjning ......................................................... 5 4.3 Samhällsservice .......................................................................................................... 7 4.4 Kollektivtrafik ............................................................................................................. 7 4.4.1 Busstrafik ............................................................................................................ 9 4.4.2 Tågtrafik.............................................................................................................. 9 5 Trafikpolitisk vision, prioriteringar och mål ................................................................... 11 5.1 Vision ........................................................................................................................ 11 5.2 Prioriteringar och mål .............................................................................................. 11 5.2.1 Trafiksäkerhet och miljö ................................................................................... 13 5.2.2 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ................................... 14 6 Ekonomisk ram för kollektivtrafiken 2018 - 2020 .......................................................... 16 6.1 Länstrafiken .............................................................................................................. 17 6.2 Norrtåg ..................................................................................................................... 18 6.2.1 Regionens finansieringsansvar ......................................................................... 18 6.3 Riskanalys ................................................................................................................. 18 7 Upphandling ..................................................................................................................... 20 7.1 Landstingsfinansierad busstrafik .............................................................................. 20 7.1.1 Miljö- och trafiksäkerhetskrav ......................................................................... 21 7.1.2 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ................................... 22 7.1.3 Övriga kvalitets-/utformningskrav ................................................................... 22 7.2 Landstingsfinansierad tågtrafik ................................................................................ 22 8 Krisberedskapsplan ......................................................................................................... 23 9 Trafikbeställning .............................................................................................................. 24 9.1 Busstrafik .................................................................................................................. 24 9.1.1 Trafiköversyn .................................................................................................... 25 9.2 Ringbilar .................................................................................................................... 25 9.3 Tågtrafik.................................................................................................................... 26 9.3.1 Trafikbeställning T18 ........................................................................................ 27 9.4 Marktransport till flygplats ...................................................................................... 27 1 Bakgrund Lagstiftningen Lag om Kollektivtrafik (SFS 2010:1065) som gäller från och med 2012 innebär att det i varje län ska finnas en regional kollektivtrafikmyndighet (RKM). I Västerbotten har kollektivtrafikmyndigheten inrättats på Region Västerbotten. Ägandet av Länstrafikbolaget har överförts från landstinget och länets kommuner till Region Västerbotten. Norrtåg AB ägs även fortsättningsvis av Länstrafiken i Västerbotten AB. Eftersom Region Västerbotten inte har någon beskattningsrätt så är det länets kommuner och landstinget som planerar och finansierar den trafik som respektive part avser att ta ansvar för. Den kostnads- och finansieringsmodell som finns i Västerbotten sedan 2005 innebär att Västerbottens läns landsting planerar och finansierar kollektivtrafik med huvudsaklig trafikuppgift mellan kommuncentra och kommunerna för trafik inom respektive kommun. Landstinget finansierar både trafik med buss och tåg, samt i viss begränsad omfattning anropsstyrd kollektivtrafik. Utöver denna trafik ansvarar landstinget för sjukresor och kommunerna för färdtjänst, riksfärdtjänst och skolskjutsar. Landstingsfullmäktiges ambition är att Västerbotten ska bli ett konkurrenskraftigt län med en stark utvecklingskraft och med en effektiv och hållbar resursanvändning. För att uppnå detta krävs en ökad tillväxt och en regional kraftsamling som tar hänsyn till såväl människor och miljö som ekonomi. En väl fungerande kollektivtrafik är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt och regional utveckling. Landstingets kollektivtrafikuppdrag syftar till att utifrån en helhetsbild möjliggöra regionalt resande (interregional och regional trafik) grundat på hög tillgänglighet inom de ekonomiska ramar som ges. Landstingets engagemang ska ske med utgångspunkt i landstingets övergripande prioriteringar, dess strategier, program och policys. Den trafik som landstinget beställer ska präglas av låg energi- och miljöbelastning, en hög trafiksäkerhet och en god tillgänglighet för resenärerna. En kollektivtrafikstrategi har under 2015 tagits fram för att säkerställa landstingsfullmäktiges styrning av den landstingsfinansierade kollektivtrafiken. Denna strategi definierar prioriteringar och mål för den landstingsfinansierade kollektivtrafiken för planperioden. Årligen antas av landstingsfullmäktige treåriga planeringsförutsättningar för kollektivtrafiken. Planeringsförutsättningarna kan utöver definierade prioriteringar och mål i Kollektivtrafikstrategin, även ge riktade uppdrag till landstingsstyrelsen inför framtagandet av den treåriga Kollektivtrafikplanen. Planeringsförutsättningarna innebär även att fullmäktige fattar ett inriktningsbeslut avseende ekonomiska ramar och ambitionsnivå för landstingets kollektivtrafik- åtagande. 1 2 Samverkan under planeringsarbetet Landstinget samverkar med en rad parter i planeringsarbetet. Kontinuerligt finns kontakt med RKM, länstrafiken och länets kommuner dels inom ramen för RKM och länstrafikens kommunbesök men även genom direktkontakter. Vidare har landstinget kontakt med Norrtåg, grannlänen och Trafikverket i planerings- och infrastrukturfrågor och genom länstrafiken kontakt med entreprenörer. Löpande under året kommer även input från resenärer, oftast kanaliserad via Länstrafiken. Sedan 2013 tillfaller nettoresultatet för Bussgods landstinget, vilket har föranlett en vidareutveckling av samverkan med Bussgods i planeringsarbetet då huvuddelen av de linjer som är godsbärande finansieras av landstinget. Bussgodsfrågor är en parameter i det kontinuerliga arbetet med att utveckla kollektivtrafiken. Bussgods är en viktig regionalpolitisk fråga som innebär förbättrad tillgänglighet i hela länet. Under 2016 tillsattes en utredning om en gemensam bussgodsorganisation i norrland. Uppdraget bestod i att lämna förslag på framtida gemensam bussgodsorganisation i Norrland, samt; Presentera möjligheter till kostnadsbesparingar Presentera förutsättningar för ökade intäkter Presentera en ekonomisk fördelningsmodell som reglerar ansvar och krav i den framtida regionen i förhållande till den part som ansvarar för kollektivtrafikens utförande Utredningen ”Bussgods – Utredning gemensam bussgodsorganisation i Norrland” lyfter fram bussgods regionalpolitiska betydelse och den samhälleliga roll som bussgodsverksamheten fyller genom att erbjuda godstransporter där alternativa transporter saknas. Utredningen redovisar förslag till hur en gemensam bussgodsverksamhet för de fyra nordligaste länen skulle kunna vara utformad. Förslaget till ny organisationen utgår från dagens Bussgods i Västerbotten AB, där aktierna är tänkt att avyttras till 75 % (25 % till vardera Norrbotten, Västernorrland och Jämtland/Härjedalen). I nästa steg förvärvar det nya gemensamma bolaget aktierna i dagens bussgodsbolag i Norrbotten och Västernorrland och verksamheten i Jämtland införlivas även den i det nya bolaget. Målsättningen är att detta ska vara klart den 1 januari 2018. Under 2012 startades samverkansprojektet Fyrklövern mellan Länstrafiken, Vännäs och Umeå kommun, entreprenören KR Trafik och Landstinget. Projektets syfte var att i samverkan mellan parterna utveckla trafiken för att söka nå målet ”Ökat resande och förbättrad ekonomi genom ökad punktlighet och attraktivitet”. För att nå målet initierades kvalitetshöjande arbete och insatser
Recommended publications
  • Idrotten I Norsjö
    IDROTTENBARNENSÖKAFLERUTVECKLA, AKTIVITETERIDROTTSLIG –RÄTT VERKSAMHETENFÖRBÄTTRA, – MÅNGFALDEN– FLER SUND STÄRKAUTÖVARE UNDER IDROTT ÅRET FOKUSOMRÅDENIDROTTEN – IDROTTEN I NORSJÖ KOMMUNFAKTA NORSJÖ 20% I Norsjö bor 845 personer Befolkning: 4 125 i åldern 7-25 år, vilket Idrottsföreningar: 18 Utbildningsverksamhet i idrottsföreningar: 11 motsvarar ca 20 % av Idrotter: 15 befolkningen. Sektioner: 20 215 kr/barn 304 kr/barn 2016 fick idrottsföreningarna statligt LOK-stöd med 181 978 kr 15/5 37/15 Det är 215 kr per barn 19/8 209/159 i ”LOK-ålder”. Sorsele Storuman Rikssnittet är 304 kr/barn 36/19 Norsjö Sverige Malå 31/12 Norsjö Vilhelmina Skellefteå 14 116 deltagartillfällen per år innebär i snitt Lycksele 21/9 39/22 39 barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm 1 162 timmar SISU-verksamhet 54/23 Umeå 17 min/inv 330/139 Nordmaling Vilket motsvarar: 10 min/inv 17 minuter per Norsjöbo 17min. 20/8 14/2 27/10 35/14 Rikssnittet är 10 minuter/invånare 64 timmar per idrottsförening Norsjö Sverige Första siffran är antalet föreningar som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbildningsverksamhet i. 17 600 kr i etableringsstöd för integration i Norsjö. 1 förening har fått stöd. Sorsele 1811 kr 2013-2016 fick Sföreningarnatoruman Bland annat användes stödet till: Malå • Energiåtgärd Norsjö Ridklubb 900 kr 1 052 668 kri Idrottslyft, vilketNorsjö motsvarar (78 000 kr) Vilhelmina Skellefteå Lycksele 1 246 krper Norsjöbo 7-25 år. Snitt i Västerbotten 900 kr. Vindeln Robertsfors Norsjö Västerbotten Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå Nordmaling 59 % Medlemmar 41 % 68 % LOK-stöd 32 % 2016 var 1 717 personer medlemmar i idrottsföreningar i Norsjö.
    [Show full text]
  • Spillnings- Inventering Av Björn I Västerbottens Län 2014
    Spillnings- inventering av björn i Västerbottens län 2014 Spillningsinventering av björn i Västerbottens län 2014 Handläggande enhet: Naturvårdsenheten Text: Michael Schneider Omslagsbild: Två björnar i daglega. Nationalpark Bayerischer Wald, Tyskland. Foto: Michael Schneider Kartor och grafik: Michael Schneider Tryck: Taberg Media Group, Taberg, 2015 Upplaga: 150 exemplar. Rapporten finns även tillgänglig som PDF på Länsstyrelsens webb- plats ISSN: 0348-0291 2 Förord Länsstyrelsen har uppdraget att förvalta rovdjuren i länet. För en bra förvaltning krävs bra information om rovdjurens antal och utbredning. I Västerbotten tillgodoses det behovet bland annat genom regelbundna inventeringar av björnstammen med hjälp av DNA-analys av in- samlad spillning. Första gången skedde detta 2004, andra gången 2009 och hösten 2014 var det dags igen. Spillningsinventeringar är svåra att genomföra utan en tät samverkan mellan Länsstyrelsen, jägarna, björnforskarna och ett laboratorium som genomför analyserna. Metoderna utvecklas ständigt. Västerbotten är med i arbetet att driva utvecklingen framåt och att öka vår kunskap om björnarna, inte bara i länet, utan också långt utanför. Ett led i detta arbete har varit att använda en ny metodik vid DNA-analyserna. Denna metod, som grundar sig på skillnader mellan olika björnindivider med avseende på enstaka byggste- nar i arvsmassan, har visat sig fungera mycket väl. Metoden har en hög analysframgång, den är förhållandevis billig och den ger en mängd information om björnstammens storlek, utbred- ning och struktur och i förlängningen även dess dynamik. Denna rapport ska ge en samlad bild över det arbete som genomfördes i Västerbotten 2014 och de resultat som har erhållits. De som har samlat spillning ges här tillfälle att sätta de egna proverna in i ett större sammanhang och att reflektera över vad som var bra och vad som kan bli bättre.
    [Show full text]
  • Human Attitudes Toward Large Carnivores Bear, Wolf, Lynx and Wolverine
    Examensarbete 2010:8 i ämnet biologi Human attitudes toward large carnivores bear, wolf, lynx and wolverine A case study of Västerbotten County Robert Mannelqvist Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för vilt, fisk och miljö Examensarbete i biologi, 30 hp, D-nivå Umeå 2010 Examensarbete i ämnet biologi 2010:8 Human attitudes toward large carnivores bear, wolf, lynx and wolverine A case study of Västerbotten County Människors attityder till de stora rovdjuren björn, varg, lo och järv En fallstudie av Västerbottens län Robert Mannelqvist Keywords: Large carnivores, attitudes, demographic factors, human dimensions, co-management, Västerbotten Handledare: Göran Ericsson 30 hp, D-nivå Examinator: Camilla Sandström Kurskod EX0510 SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för skogsvetenskap Faculty of Forestry Institutionen för vilt, fisk och miljö Dept. of Wildlife, Fish, and Environmental Studies Umeå 2010 Abstract Management of large carnivores involves more than just the management of animals, people also have a large influence. The Swedish parliament decided in 2009 that the county boards should use co- management to a greater extent in management. This shows how important human dimensions are. We know from previous research that the majority of people in Västerbotten are positive toward large carnivores and the management done by the state, however there is a negative minority which should not be neglected. This paper contributes with an examination of attitudes toward large carnivores, wolf, bear, lynx and wolverine, in Västerbotten County. The data for this study were derived from a survey that was sent out to 150 randomly selected persons in every commune in following counties: Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg and Stockholm.
    [Show full text]
  • Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors
    Faktureringsadress Bjurholm Bjurholms kommun, fakturascanning, 916 81 Bjurholm. Ange Karin Åberg [email protected] Bjurholm Rektor och SYV Registeransvarig ref. Dorotea Nora Henriksson [email protected] Dorotea Utbildningssamordnare Nora Henriksson Dorotea SYV Margareta Skoog [email protected] Dorotea Rektor Registeransvarig Lycksele Monica Alenius [email protected] Lycksele SYV, SFI Charlotte Jansson [email protected] Lycksele SYV, Komvux Sara Arvidsson [email protected] Lycksele SYV, yrkesvux ZZ1106 Box 210, Johan Danielsson [email protected] Lycksele Rektor Registeransvarig 92124 Lycksele Lars Ohlsson [email protected] Lycksele Politiker Helena Westman [email protected] Lycksele Administratör Camilla Persson [email protected] Lycksele Rektor, yrkesvux Malå Ida Eriksson [email protected] Malå Administratör Storgatan 13 Niklas Hultdin [email protected] Malå Rektor Registeransvarig 93070 Malå Oskar Sjölund Malå SYV Nordmaling Jennie Nilsson [email protected] Nordmaling SYV Vuxenutbildningen Box 34, 914 81 Anna Conradsson [email protected] Nordmaling rektor Komvux/SFI Registeransvarig Nordmaling Norsjö Norsjö kommun 935 Christina Björk [email protected] Norsjö Administratör 81 Norsjö Norsjö Rektor Registeransvarig Robertsfors Faktureringsadress Hilda Vidmark [email protected] Robertsfors Rektor Registeransvarig Lärcentrum 915 81 Robertsfors Monica Lindgren [email protected]
    [Show full text]
  • Bjurholm Cirka 18 Km Lång
    12 CYKELLED RUNT MJÖSJÖN nities are available in the rivers’ stuga och skiduthyrning. / 10 km Lilla Skafferiet, Bjurholm Cirka 18 km lång. Grillplatser flowing waters and in the lakes. from Bjurholm’s community, winter tel. +46 (0)932 100 09 och övernattningsstuga. / An Fishing map available at: sports facility with about ten slopes Golfrestaurangen, Mariebäck approx. 18 km long cycle path www.bjurholm.se and three lifts. Everything from tel. +46 (0)932 107 58 around Mjösön. Barbecue areas moguls and steep slopes to long easy Pizzeria Michelangelo, Bjurholm and an overnight cabin. GOLF slopes. Several trails are prepared for tel. +46 (0)932 109 90 En av landets vackraste 18- the cross-country skiers. Restaurant, Älgens Hus, Västernyliden 14 SEXBERGET hålsbanor finns i Bjurholm. dining cabin and ski rental. tel. +46 (0)932 500 00 Bjurholm Kommunens högsta berg, fina / One of the country’s most www.agnasbacken.se SNABBGUIDE / QUICK GUIDE gångstigar i området. Stuga. beautiful 18-hole courses is in LOGI / ACCOMMODATION / The highest mountain in the Bjurholm. Längdskidspår finns bl a i Agnäs, municipality, nice footpaths in 8 Bjurholms golfbana Balsjö, Bjurholm och Sunnanå. CAMPING & STUGOR the area. Cottage. tel. +46 (0)932 107 56 / Cross-country trails are available / CAMPING & CABINS www.bjurholmsgk.se in Agnäs, Balsjö, Bjurholm and 11 Agnäs Stugby FOTO: CALLE BREDBERG. ORIGINAL: JO KOMMUNIKATION 2019. 11 KLANGVÄGEN Sunnanå. tel. +46(0)70 301 09 89 Familjevänlig och unik KANOT / CANOEING 16 Angsjöns Camping & vandringsled som kantas av Kanotled mellan Örträsk SKOTER / SNOW MOBILE Konferens, Balsjö ljudkonstverk utformade så – Agnäs. Kanoter hyrs hos Många mil välpreparerade skoter- tel.
    [Show full text]
  • Final Report
    TOWN Small and medium sized towns in their functional territorial context Applied Research 2013/1/23 Case Study Report | Sweden Version 15th May, 2014 ESPON 2013 1 This report presents the interim results of an Applied Research Project conducted within the framework of the ESPON 2013 Programme, partly financed by the European Regional Development Fund. The partnership behind the ESPON Programme consists of the EU Commission and the Member States of the EU27, plus Iceland, Liechtenstein, Norway and Switzerland. Each partner is represented in the ESPON Monitoring Committee. This report does not necessarily reflect the opinion of the members of the Monitoring Committee. Information on the ESPON Programme and projects can be found on www.espon.eu The web site provides the possibility to download and examine the most recent documents produced by finalised and ongoing ESPON projects. This basic report exists only in an electronic version. © ESPON & University of Leuven, 2013. Printing, reproduction or quotation is authorised provided the source is acknowledged and a copy is forwarded to the ESPON Coordination Unit in Luxembourg. ESPON 2013 2 List of authors Mats Johansson (editor, text, data processing) Jan Haas (text, data processing, map-making) Elisabetta Troglio (map-making) Rosa Gumà Altés (data processing) Christian Lundh (interviews) ESPON 2013 3 Table of Contents 1. NATIONAL CONTEXT ........................................................................... 8 1.1 National/regional definitions of SMSTs .......................................... 14 1.2 SMSTs in national/regional settlement system: a literature overview .................................................................................................. 24 1.3 Territorial organization of local government system ...................... 25 2. TERRITORIAL INDENTIFICATION OF SMSTS .................................. 30 2.1 Validation of the identification of SMSTS based on morphological/geomatic approach ..........................................................
    [Show full text]
  • Incidence of Fractures Among Children and Adolescents in Rural and Urban Communities: Analysis Based on 9,965 Fracture Events
    http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Injury Epidemiology. Citation for the original published paper (version of record): Hedström, E., Waernbaum, I. (2014) Incidence of fractures among children and adolescents in rural and urban communities: analysis based on 9,965 fracture events. Injury Epidemiology, 1(14) http://dx.doi.org/10.1186/2197-1714-1-14 Access to the published version may require subscription. N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89922 Hedström and Waernbaum Injury Epidemiology 2014, 1:14 http://www.injepijournal.com/content/1/1/14 ORIGINAL CONTRIBUTION Open Access Incidence of fractures among children and adolescents in rural and urban communities - analysis based on 9,965 fracture events Erik M Hedström1* and Ingeborg Waernbaum2 Abstract Background: Previous work has explored the significance of residence on injuries. A number of articles reported higher rates of injury in rural as compared to urban settings. This study aimed to evaluate the importance of residency on the occurrence of fractures among children and adolescents within a region in northern Sweden. Methods: In a population based study with data from an injury surveillance registry at a regional hospital, we have investigated the importance of sex, age and place of residency for the incidence of fractures among children and adolescents 0-19 years of age using a Poisson logistic regression analysis. Data was collected between 1998 and 2011. Results: The dataset included 9,965 cases.
    [Show full text]
  • Dricksvattenförsörjning - Regional Plan För Västerbottens Län
    Dricksvattenförsörjning - Regional plan för Västerbottens län Bilagor Bilaga 1. Viktiga dricksvattenresurser i Västerbottens län Kartor och tabeller 2 3 Innehåll Läsanvisning och bedömningsgrunder ................................................................................................................ 5 Teckenförklaring........................................................................................................................................................... 7 Nordmalings kommun (1-2; Y18) .......................................................................................................................... 8 Bjurholms kommun (3-4,Y1) ................................................................................................................................ 10 Åsele kommun (5-6; Y2) ......................................................................................................................................... 12 Dorotea kommun (7-11; Y3-Y4) .......................................................................................................................... 14 Vilhelmina kommun (12-16; Y2, Y5-Y6)........................................................................................................... 16 Storumans kommun (17-21; Y7-Y9) .................................................................................................................. 19 Lycksele kommun (22-27; Y10-Y11) ................................................................................................................
    [Show full text]
  • Bostadsmarknadsanalys För Västerbottens Län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN
    Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Titel: Bostadsmarknadsanalys för Västerbottens län 2021 Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten 2021 Redaktörer: Ida Backe, Sandra Bingebo, Anton Brännvall, Nina Sandvik, Johanna Wadstein Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild omslag: Malåbostaden AB Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå Telefon: 010-225 40 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Diarienummer: 405-6214-2021 2 BOSTADSMARKNADSANALYS FÖR VÄSTERBOTTENS LÄN Förord Länsstyrelsen har i uppdrag att årligen analysera bostadsmarknaden i Västerbottens län, hur kommunerna och länsstyrelsen lever upp till kraven i bostadsförsörjningslagen samt hur planeringen för bostadsförsörjningen samordnas inom och mellan kommuner och regionalt. I denna rapport redovisar Länsstyrelsen i Västerbotten detta uppdrag. Trots att ekonomin vände nedåt i svallvågorna av coronapandemin har efterfrågan på bostäder varit hög i delar av länet och bostadspriserna har fortsatt stiga. Däremot har takten i bostadsbyggandet mattats av för andra året i rad. Detta i ett läge när fler bostäder är en av de viktigaste pusselbitarna för att de investeringar som görs i norra Sverige ska komma länet till del. Nu pågår en intensiv planering, förväntningarna på byggandet stiger och det finns gott hopp om både en högre byggtakt och inflyttning till länet kommande år. En utblick över länet visar att förutsättningarna på bostadsmarknaden ser olika ut. Bostadsbyggande har i huvudsak skett i Umeå under 2000-talet, men på senare år har allt fler byggkranar börjat synas även i Skellefteå. På andra håll befinner sig många kommuner i ett läge där det är svårt att finansiera nyproduktion. Samtidigt syns en trend med hemarbete och ”hemestrande” som kan få fler att överväga boende i mindre tätorter och på landsbygden, vilket skulle kunna bidra till förändrade marknadsförutsättningar.
    [Show full text]
  • Mgtesplats Infgr FRAMTIDEN Borås 2-3 Oktober 2002
    0g7(63/$76 ,1)g5 )5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Inger Edebro Sikström, Umeå kultur Libraries in UmeåRegionen focus on new technology and on being number one in Europe ,QJHU (GHEUR 6LNVWU|P WKH FKDLU RI WKH %LEOLRWHN 6WHHULQJ *URXS /LEUDULHV LQ 8PHn5HJLRQHQ IRFXV RQ QHZ WHFKQRORJ\ %HWWHU VHUYLFH DQG LQFUHDVHG DFFHVVLELOLW\ DUH WKH DLP 7KH SURMHFW JRHV E\ WKH QDPH RI %LEOLRWHN 7KH SURMHFW DLPV WR GHYHORS OLEUDU\ VHUYLFHV VR WKDW WKH QHHGV DQG UHTXLUHPHQWV RI WKH YLVLWRUV DUH WDNHQ LQWR FRQVLGHUDWLRQ 2XU YLVLRQ LV WKDW WKH OLEUDULHV VKRXOG EH DFFHVVLEOH WR HYHU\RQH DQG RQ WKH VDPH FRQGLWLRQV 8PHn5HJLRQHQ The project is under the supervision of UmeåRegionen, which is made up of six municipalities: Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln and Vännäs. The region has almost 140,000 inhabitants, which is more than half of the population of the County of Västerbotten. 9lVWHUERWWHQ $UHDÃÃÃNP 3RSXODWLRQÃFDÃÃ 8PHn5HJLRQHQ $UHDÃÃÃNPÃ 3RSXODWLRQÃFDÃÃ The distance from the city Umeå to the other five municipalities is at most 60 km. Each workday, over 4,000 people commute in the region, of which the majority commute to work or study in Umeå. Inter-library cooperation has therefore been natural outcome. 7KH OLEUDULHV SRSXODU SODFHV WR YLVLW The libraries are a greatly appreciated resource for the inhabitants of Västerbotten, which in fact holds an honourable third place in Sweden for the number of loans per inhabitant (10.2). Bjurholm, Sweden’s smallest municipality, could account for as high as 65 loans per child in the year 2000. The City library in Umeå has approximately 3,000 visitors daily, a figure that is even greater than the world famous Vasa Museum in Stockholm.
    [Show full text]
  • Norsjö Kommun 2019
    IDROTTEN I NORSJÖ Siffror inom parentes är från föregående år KOMMUNFAKTA NORSJÖ I Norsjö bor 19 % Befolkning: 3 986 761 personer i Idrottsföreningar: 16 (16) åldern 7-25 år, vilket Utbildningsverks. i idrottsföreningar: 12 (12) motsvarar ca 19% av Idrotter: 15 (15) befolkningen. Sektioner: 18 (18) 2018 fick idrottsfören- 320 kr ingarna statligt LOK- /barn 230 kr stöd med 188 244 kr /barn 2018 Det är 230 kr (227) per 2018 16/6 barn i ”LOK-ålder”. 36/9 Genomsnitt i Väster- 14/5 20/12 202/144 Sorsele botten är 320 kr/barn Norsjö Västerbotten Storuman 31/20 Malå Norsjö 26/19 Vilhelmina 19 740 deltagartillfällen per år innebär i snitt Skellefteå Lycksele 18/14 40/34 54 (50) barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele 1 193 timmar SISU- Vännäs Bjurholm 56/35 Umeå verksamhet 2019, vilket 324/171 18 min 20 min Nordmaling 17 min /inv 16 min motsvarar: 18 min (20) /inv /inv /inv 9 min 9 min 2018 2019 2019 2018 18/8 13/6 28/10 33/15 per Norsjöbo. 75 /inv /inv 2019 2018 timmar per idrottsför. 501 unika deltagare. Norsjö Västerbotten Sverige Norsjö Västerbotten Sverige Första siffran är antalet SF-föreningar och medlemsorganisationer (MO) som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbild- 42 600 kr i etableringsstöd för integration i ningsverksamhet i. Norsjö, 2016-2019. 2 föreningar har fått stöd. Sorsele Storuman IDROTTSLYFT Malå 2013-2019 fick föreningarna Norsjö Vilhelmina Skellefteå Lycksele 2019 var 1 959 personer medlemmar i 1 089 867 kr Vindeln idrottsföreningar Robertsfors i Idrottslyft, vilket motsvararDorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå 60 % Medlemmar 40 % 1 432 kr Nordmaling Norsjöbo 7-25 år.
    [Show full text]
  • Annual Report
    KOMMUNINVEST COOPERATIVE SOCIETY Annual Report 2020 INTRODUCTION Kommuninvest in brief ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 3 Chairman’s Statement ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 8 President’s Statement ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 10 Our mission ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 12 SUSTAINABILITY REPORT Focus of sustainability efforts ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 14 Sustainable financing ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 16 Responsible operations �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 20 Sustainable organisation ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������
    [Show full text]